SFS 1992:1431

Du är här: Start / Skoljuridik / Skollag (2010:800) / SFS 1992:1431
921431.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1992:1431 Lag

Utkom från trycket

OHi ändring i skollagen (1985:1100);

den 29 december 1992

3470

utfärdad den 17 december 1992.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs att 4 kap. 7 § och 9 kap. 4 a §

skollagen (1985; 1100)^ skall ha följande lydelse.

4 kap.

7 § Hemkommunen är skyldig att söija för att det för eleverna i grund­
skolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till
färdvägens längd, trafikförhållandena, fysiskt handikapp hos en elev eller
någon annan särskild omständighet.

När en elev till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet,

skall hemkommunen svara för att eleven utan extra kostnader får tillfreds­

ställande förhållanden.

Hemkommunens skyldighet enligt första och andra styckena omfattar

inte

1. sådana elever som väljer att gå i en annan grundskola än den som

kommunen annars skulle ha placerat dem i enligt 6 § tredje stycket första
meningen, eller

2. sådana elever som avses i 8 §.

' Prop. 1992/93:14, bet. 1992/93: UbU4, rskr. 1992/93:88.

^ Lagen omtryckt 1991:1111.

cr

te

ofj

u

G

fin

ö

1-4

i-.

¬

background image

För sådana elever som avses i 8 § skall den mottagande kommunen

under samma förutsättningar som gäller for elever som är hemmahörande
i kommunen söija for kos tnadsfri skolskjuts inom den komm unen. Kost­
naden härfor ingår i de utbildningskostnader som avses i 8 §.

SFS 1992:1431

9 kap.

4 a

En friståend e skola, som är godkänd f�r elev er som har vanlig

skolplikt, skall tilldel as medel for verksamheten av elevernas hemk om­

muner. För vaije elev skall lämnas ett belopp som motsvarar den genom­

snittliga kostnaden per elev i hemkommunens grundskola det närmast

föregående kalenderåret på det stadium som eleven tillhör. Vid tilldelning­

en fär kommunen göra ett avdrag som uppgår till högst 15 procent av den

framräknade genomsnittskostnaden. Regeringen eller den myndighet rege­

ringen bestämmer får medge ett större avdrag, om det finns särskilda skäl.

Tilldelningen beräknas for ett bidragsår i sänder. Vaije bidragsår böljar

den 1 juli. T illdelningen grundas på antale t elever från kommunen i den
fristående skolan den 15 september under bidragsåret. Medlen skall utbe­
talas med en tolftedel vaije månad. Utbetalningarna i juli�september

avpassas efter ett beräknat antal elever och reglering görs vid utbetalning i
oktober. För en skola som är nystartad, fär bidrag, som avser tiden juli �
september månad, betalas ut samlat i september.

Om en elev slutar i den fristående skolan efter den 15 september bidrags­

året är hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan medel for längre tid
än till och med kalendermånaden efter den då eleven slutade.

Vad som sägs i första, andra och tredje styckena gäller inte de fristående

skolor för vilk a regeringen har beslutat om statsbi drag genom särsk ilda

föreskrifter eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, for vilka
huvudmannen skriftligen avstått från medelstilldelning.

1. Denna lag träder i Icraft den 1 januari 1993.
2. Vid beräkning av tilldelning enligt 9 kap. 4 a § i dess nya lydelse skall

första gången tillde lning beräknas enbart f�r tiden januari�juni månad

1993. Till grund för tilldelningen under denna period ligger antalet elever

från kommunen i den fristående skolan den 15 september 1992, om inte
annat följer av tredje stycket i samma paragraf.

3. För bidragsåret 1992/93 gäller följande.

Om en fristående skola, som är godkänd för elever som har vanlig

skolplikt, startar sin verk samhet senare under bi dragsåret än den 15 sep­
tember, skall bidrag utgå för den del av bidra gsåret som återstår. Tilldel­

ningen beräknas efter antalet elever vid verksamhetens böljan. Bidrag för

de två första verksamhetsmånadema fär betalas ut tillsammans med bidra­

get för den tredje verksamhetsmånaden.

På regeringens vägnar

BEATRICE ASK

' Senaste lydelse 1992:710.

Erik Tersmeden

(Utbildningsdepartementet)

3471

¬

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag  oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.