SFS 1993:800 Lag om ändring i lagen (1993:370) om ändring i skollagen (1985:1100)

Skoljuridik

Start / Skoljuridik / Skollag (2010:800) / SFS 1993:800 Lag om ändring i lagen (1993:370) om ändring i skollagen (1985:1100)

SFS 1993_800 Lag om ändring i lagen (1993_370) om ändring i skollagen (1985_1100)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">          </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:800 Utkom fr�n trycket den 24 juni 1993 Lag om �ndring i lagen (1993:370) om �ndring i skollagen (1985:1100); utf�rdad den lOjuni 1993. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om skollagen (1985: 1100)2 dels att 9 kap. skall upph�ra att g�lla, dels att i 1 kap. 5 och 8 ��, 3 kap. 3 �, 6 kap. 1 och 7 ��, 7 kap. 6 �, 12 kap. 1 och 5 ��, rubriken till 12 kap., punkt 13 �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1991: 1107) om �ndring i skollagen (1985: 1100) och punkt 3 �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1992:598) om �ndring i skollagen (1985:1100) orden psykiskt utvecklingsst�rd i olika b�jningsformer skall bytas ut mot utvecklingsst�rd i motsvarande form, dels att i 10 kap. 5 � och 14 kap. 2 4 �� ordet handikapp skall bytas ut mot funktionshinder, dels att 1 kap. 16 �, 4 kap. 6, 7, 9 och 11 ��, 5 kap. 5, 13 och 33 ��, 6 kap. 6 �, 10 kap. 1 och 6 �� samt 14 kap. 5 � skall ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen skall inf�ras nya best�mmelser, 4 kap. 8 a �, 6 kap. 6 a � och 9 kap. 1 - 17 ��, av f�ljande lydelse. 1 kap. 16 � Det som i lagen s�gs om utvecklingsst�rda g�ller �ven dem som har f�tt ett betydande och best�ende beg�vningsm�ssigt funktionshinder p� grund av hj�rnskada, f�ranledd av yttre v�ld eller kroppslig sjukdom, samt personer med autism eller autismliknande tillst�nd. I lagen (1993: 378) om st�d och service till vissa funktionshindrade finns best�mmelser om vissa andra s�rskilda insatser �n utbildning. 1 Prop. 1992/93:230, bet. 1992/93: UbU 17, rskr. 1992/93:406. 2 Lagen omtryckt 1991: 1111. Senaste lydelse av 1 kap. 5 � 1992:598 6 kap. 7 � 1992:598 9 kap. 1 � 1992:598 9 kap. 2 � 1992:710 9 kap. 2 a � 1992:598 9 kap. 3 � 1992:598 9 kap. 4 a � 1992:1431 9 kap. 5 � 1992:710 9 kap. 6 � 1992:710 9 kap. 7 � 1991:1684 9 kap. 8 a � 1992:598 9 kap. 9 � 1 992:598 12 kap. 1 � 1992:598 12 kap. 5 � 1992:598 14 kap. 4 � 1992:598. 1769 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:648px;height:906px;"> <img width="648" height="906" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:800 4 kap. 6 � Varje kommun �r skyldig att vid utformningen av sin grundskole- verksamhet beakta vad som f�r eleverna �r �ndam�lsenlight ur kommuni- kationssynpunkt. Ingen kommun f�r organisera sin grundskola s� att n�gon elev p� grund av skolg�ngen beh�ver bo utanf�r det egna hemmet. Avsteg h�rifr�n f�r dock g�ras om f�rh�llandena �r s� speciella att det framst�r som orimligt att kommunen anordnar skolg�ng p� s�dant s�tt att eleven kan bo kvar i hemmet under skolg�ngen. Vid denna bed�mning skall s�rskild vikt f�stas vid elevens �lder. Vid f�rdelningen av elever p� olika skolor skall kommunen beakta v�rdnadshavares �nskem�l om att deras barn skall tas emot vid en viss skola s� l�ngt det �r m�jligt utan att andra elevers ber�ttigade krav p� placering i en skola n�ra hemmet �sidos�tts eller att betydande organisato- riska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. 7 �3 Hemkommunen �r skyldig att s�rja f�r att det f�r eleverna i grund- skolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om s�dan beh�vs med h�nsyn till f�rdv�gens l�ngd, trafikf�rh�llandena, funktionshinder hos en elev eller n�gon annan s�rskild omst�ndighet. N�r en elev till f�ljd av skolg�ngen m�ste bo utanf�r det egna hemmet, skall hemkommunen svara f�r att eleven utan extra kostnader f�r tillfreds- st�llande f�rh�llanden. Hemkommunens skyldighet enligt f�rsta och andra styckena omfattar inte 1. s�dana elever som v�ljer att g� i en annan grundskola �n den som kommunen annars skulle ha placerat dem i om n�got �nskem�l om en viss skola inte framst�llts, eller 2. s�dana elever som avses i 8 och 8 a ��. F�r s�dana elever som avses i 8 � skall den mottagande kommunen under samma f�ruts�ttningar som g�ller f�r elever som �r hemmah�rande i kommunen s�rja f�r kostnadsfri skolskjuts inom den kommunen. Kost- naden h�rf�r ing�r i de utbildningskostnader som avses i 8 �. 8 a � Efter �nskem�l av v�rdnadshavare har en kommun r�tt att i andra fall �n som avses i 5 � tredje stycket och 8 � i sin grundskola ta emot en elev fr�n en annan kommun. I s�dana fall har kommunen r�tt till ers�ttning f�r elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. Om inte de ber�rda kom- munerna kommer �verens om annat, skall ers�ttningen motsvara den genomsnittliga kostnaden per elev i hemkommunens grundskola det p�g�- ende kalender�ret p� det stadium som eleven tillh�r. Hemkommunen f�r dock g�ra ett avdrag som uppg�r till h�gst 15 procent fr�n den framr�kna- de genomsnittskostnaden. 3 Senaste lydelse 1992:1431. 1770 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:800 9 � Den som har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst l�s�r har r�tt att g� kvar hela l�s�ret, �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r beslutet �ndras under l�s�rets g�ng. Om det f�r eleven endast �terst�r en �rskurs har eleven ocks� r�tt att g� kvar sista �rskursen. I fall som avses i f�rsta stycket andra meningen har den kommun d�r eleven g�r kvar r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. 11 � Beslut som en kommun fattar i fr�gor som avses i 7 � andra stycket om �tg�rder f�r elever som inte bor hemma, i 8 � f�rsta stycket f�rsta meningen om mottagande av en elev fr�n en annan kommun samt i 10 � om r�tt att fullf�lja utbildningen f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verkla- ganden�mnd av eleven eller f�retr�dare f�r denne. 5 kap. 5 �4 Varje kommun �r skyldig att erbjuda utbildning p� nationella pro- gram f�r samtliga de ungdomar i kommunen som avses i 1 � f�rsta stycket f�rutsatt att de 1. har slutf�rt sista �rskursen i grundskolan eller motsvarande och 2. inte tidigare har g�tt igenom utbildning p� ett nationellt program i gymnasieskolan eller en i f�rh�llande d�rtill likv�rdig utbildning eller avlagt International Baccalaureate (IB). Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program. Antalet platser p� de olika programmen och deras grenar skall anpassas med h�nsyn till elevernas �nskem�l. Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i en annan kommun eller ett annat landsting i enlighet med samverkansav- tal. Tv� eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning p� ett nationellt program bildar ett samverkansomr�de f�r den utbildningen. Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss utbildning bildar ett samverkansomr�de f�r den utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r best�m- ma att s�rskilda krav p� f�rkunskaper skall g�lla f�r lokala grenar eller utbildningar p� fr�mmande spr�k. 13 �5 Varje kommun �r skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av specialutformade program eller individuella program f�r de ungdomar i kommunen som avses i 1 � och som inte har tagits in p� n�got nationellt program i gymnasieskolan eller en likv�rdig utbildning eller har avlagt International Baccalaureate (IB). Detsamma g�ller den som har tagits emot p� ett nationellt program i gymnasieskolan eller till en likv�rdig utbildning, men som har avbrutit utbildningen d�r. I fr�ga om elever fr�n s�rskolan g�ller skyldigheten dock endast individuella program och endast om eleven vid pr�vning enligt 6 kap. 7 � inte tas emot i s�rskolan, d�rf�r att eleven bed�ms kunna g� i gymnasieskolan. 4 Senaste lydelse 1993:370. 5 Senaste lydelse 1993:370. 1771 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:800 Ett specialutformat program b�r i fr�ga om utbildningens niv� motsvara ett nationellt program och d�rmed kunna ligga till grund f�r fortsatt utbildning p� h�gskoleniv� eller f�r yrkesverksamhet. Ett individuellt program kan 1. syfta till att stimulera eleven att senare g� �ver p� ett nationellt program eller ett specialutformat program, 2. g�ra det m�jligt f�r ungdomar att f�rena en anst�llning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa �mnen i gymnasieskolan, 3. avse utbildning f�r udda yrken och 4. m�ta speciella behov hos eleven. Utbildningen p� ett specialutformat eller ett individuellt program skall f�lja en plan, som skall fastst�llas av styrelsen f�r utbildningen. I fr�ga om s�dana individuella program som avses i tredje stycket 2 f�r regeringen f�reskriva att utbildningen i skolan skall omfatta minst vissa av de �mnen som anges i timplanerna i bilaga 2. 33 �6 Till elever i gymnasieskolan som beh�ver inackordering till f�ljd av skolg�ngen skall hemkommunen l�mna ekonomiskt st�d. Skyldigheten g�ller till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r d� ungdomarna fyller tjugo �r. St�det skall avse boende, f�rdyrat uppeh�lle och resor till och fr�n hemmet. St�det skall ges kontant eller p� annat l�mpligt s�tt enligt kom- munens best�mmande. Om st�det ges kontant, skall det utg� med l�gst 1 /30 av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r varje hel kalenderm�nad under vilken eleven bor inackorderad. Beloppet f�r avj�mnas till n�rmast l�gre hela tiotal kronor. F�rsta stycket g�ller dock inte de elever som avses i 27 � och som genom statens f�rsorg f�r s�rskilda omv�rdnadsinsatser. 6 kap. 6 �7 Varje kommun som anordnar s�rskola �r skyldig att s� l�ngt det �r m�jligt organisera s�rskolan s� att ingen elev blir tvungen att bo utanf�r det egna hemmet p� grund av skolg�ngen. �ven i �vrigt skall vid utform- ningen av s�rskoleverksamheten beaktas vad som ur kommunikationssyn- punkt �r �ndam�lsenligt f�r eleverna. Vid f�rdelningen av elever p� olika skolor med s�rskoleutbildning skall kommunen beakta v�rdnadshavares �nskem�l om att deras barn skall tas emot vid en viss skola s� l�ngt det �r m�jligt utan att andra elevers ber�ttigade krav p� en s� kort skolv�g som m�jligt �sidos�tts eller att betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kom- munen. Varje kommun �r skyldig att f�r eleverna i sin s�rskola anordna kost- nadsfri skolskjuts, om s�dan beh�vs med h�nsyn till f�rdv�gens l�ngd, trafikf�rh�llandena, elevens funktionshinder eller n�gon annan s�rskild omst�ndighet. Kommunens skyldighet omfattar dock inte s�dana elever som v�ljer att g� i en annan s�rskola �n den som kommunen annars skulle ha placerat eleven i om n�got �nskem�l om en viss skola inte framst�llts. 6 Senaste lydelse 1992:232. 7 Senaste lydelse 1992:598. 1772 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:642px;height:903px;"> <img width="642" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:800 I lagen (1993: 387) om st�d och service till vissa funktionshindrade finns f�reskrifter om st�d och service i form av boende i familjehem eller bostad med s�rskild service f�r barn och ungdomar som beh�ver bo utanf�r f�r�ldrahemmet. 6 a � Efter �nskem�l av v�rdnadshavare har en kommun r�tt att i andra fall �n som avses i 5 � andra stycket i sin s�rskola ta emot en elev fr�n en annan kommun. I s�dana fall har kommunen r�tt till ers�ttning f�r elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. Om inte de ber�rda kommunerna kommer �verens om annat, skall hemkommunen utge det belopp som regeringen f�reskriver. 9 kap. Frist�ende skolor Godk�nnande m. m. 1 � Skolplikt f�r fullg�ras i en frist�ende skola, om skolan �r godk�nd f�r �ndam�let. �renden om godk�nnande f�r vanlig skolplikt pr�vas av Statens skolverk. S�vitt g�ller s�rskild skolplikt pr�vas 1. s�dant godk�nnande som avser en skola som motsvarar s�rskolan av Statens skolverk och 2. s�dant godk�nnande som avser en skola som motsvarar specialskolan av styrelsen f�r den specialskola som ansvarar f�r utbildning av samma handikappgrupp d�r skolan �r bel�gen. 2 � Godk�nnande f�r vanlig skolplikt skall meddelas, om skolans utbild- ning ger kunskaper och f�rdigheter som till art och niv� v�sentligen svarar mot de kunskaper och f�rdigheter som grundskolan f�rmedlar och skolan �ven i �vrigt v�sentligen svarar mot grundskolans allm�nna m�l. H�rvid skall s�rskilt beaktas de krav som anges i 1 kap. 2 � andra och tredje styckena. Godk�nnande f�r s�rskild skolplikt skall meddelas, om skolan ger ele- verna en utbildning som v�sentligen svarar mot den som de skulle f� i s�rskolan eller specialskolan. En ytterligare f�ruts�ttning �r att eleverna i samband med utbildningen bereds erforderliga omsorger. I godk�nnandet f�r s�rskild skolplikt skall anges om det avser s�rskole- utbildning eller specialskoleutbildning eller b�da dessa skolformer samt f�r vilka handikappgrupper utbildningen godk�nns. 3 � Ett barn f�r fullg�ra sin skolplikt i en frist�ende skola som �r god- k�nd f�r s�rskild skolplikt och som motsvarar s�rskolan endast om styrel- sen f�r s�rskolan i barnets hemkommun har bed�mt att barnet har s�rskild skolplikt. 4 � Om ett barn har funktionshinder som enligt 3 kap. 3 � kan vara grund f�r s�rskild skolplikt, f�r barnet fullg�ra sin skolplikt i en godk�nd frist�ende skola som motsvarar specialskolan endast om 1. skolan �r godk�nd f�r elever som har s�rskild skolplikt p� grund av 1773 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:648px;height:907px;"> <img width="648" height="907" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1774 SFS 1993:800 samma funktionshinder som barnet eller 2. huvudmannen f�r specialskolan bed�mer att barnet �nd� kan tillgo- dog�ra sig utbildningen vid skolan. 5 � Den som har vanlig skolplikt men som endast f�r kortare tid �r bosatt i landet eller som har andra sk�l att f� en utbildning med en annan internationell inriktning �n den som f�r finnas inom grundskolan eller frist�ende skolor som �r godk�nda f�r fullg�rande av vanlig skolplikt f�r fullg�ra sin skolplikt i en frist�ende skola med s�dan inriktning (interna- tionell skola), om skolan av Statens skolverk har godk�nts f�r �ndam�let. F�r godk�nnande kr�vs att skolans utbildning som helhet betraktad �r likv�rdig med grundskolans. Skolan skall f�rmedla kunskaper och f�rdig- heter som underl�ttar fortsatt skolg�ng utomlands. Undervisning i svenska spr�ket och om svenska f�rh�llanden skall meddelas i den omfattning som de i landet f�r kortare tid bosatta eleverna beh�ver. Tilldelning av bidrag m. m. 6 � En frist�ende skola, som �r godk�nd f�r elever som har vanlig skolplikt, skall tilldelas bidrag f�r verksamheten av elevernas hemkom- muner. F�r varje elev skall l�mnas ett belopp som motsvarar den genom- snittliga kostnaden per elev i hemkommunens grundskola det p�g�ende kalender�ret p� det stadium som eleven tillh�r. Vid tilldelningen f�r kommunen g�ra ett avdrag som uppg�r till h�gst 15 procent av den framr�knade genomsnittskostnaden. Regeringen eller den myndighet rege- ringen best�mmer f�r medge ett st�rre avdrag, om det finns s�rskilda sk�l. Tilldelningen ber�knas f�r ett bidrags�r i s�nder. Varje bidrags�r b�rjar den 1 juli. Tilldelningen grundas p� antalet elever fr�n kommunen i den frist�ende skolan den 15 september under bidrags�ret. Bidragen skall utbetalas med en tolftedel varje m�nad. Utbetalningarna i juli september avpassas efter ett ber�knat antal elever och reglering g�rs vid utbetalning i oktober. F�r en skola som �r nystartad, f�r bidrag, som avser tiden j u l i - september m�nad, betalas ut samlat i september. F�r att en nystartad skola skall ha r�tt till bidrag g�ller dock att skolan skall ha ans�kt om att bli godk�nd f�r vanlig skolplikt f�re den 1 augusti �ret innan bidrags�ret b�rjar. Om en elev slutar i den frist�ende skolan efter den 15 september bidrags- �ret �r hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan bidrag f�r l�ngre tid �n till och med kalenderm�naden efter den d� eleven slutade. Utbetalning av bidrag enligt andra stycket f�r grundas p� den kostnad som hemkommunen fastst�llt i sin budget f�r respektive kalender�r. Om det slutliga utfallet skulle bli h�gre �n det i budgeten fastst�llda har den frist�ende skolan r�tt att f� ut motsvarande mellanskillnad. S�dan slutreg- lering skall ske senast tv� m�nader efter det att kommunens �rsredovis- ning f�r det aktuella kalender�ret har l�mnats �ver till fullm�ktige. Vad som s�gs i f�rsta fj�rde styckena g�ller inte de frist�ende skolor f�r vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom s�rskilda f�reskrifter eller andra s�rskilda beslut och inte heller skolor, f�r vilka huvudmannen skriftligen avst�tt fr�n medelstilldelning eller s�dana skolor som Statens skolverk enligt 7 � f�rklarat sakna r�tt till bidrag. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:800 7 � Frist�ende skolor, som har r�tt till bidrag enligt 6 �, f�r f�r de elever som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som �r sk�liga med h�nsyn till de s�rskilda kostnader som skolan har, f�rutsatt att kostnaderna kan anses rimliga f�r verksamheten. Om Statens skolverk, vid pr�vning av en ans�kan om godk�nnande som avses i 2 � f�rsta stycket, finner att elevavgifterna vid skolan inte kan anses sk�liga, skall verket, om skolan godk�nns, f�rklara att den inte skall ha r�tt till bidrag enligt 6 �. Skolverket skall vidare f�rklara r�tten till fortsatt bidrag f�rverkad, om en skola efter godk�nnandet tar ut elevavgifter som inte kan anses sk�liga. Innan ett s�dant beslut fattas skall skolan ges m�jlighet att �ndra avgiftens storlek. Beslut om att en skola inte skall f� bidrag f�r upph�vas av Skolverket, om elevavgifterna senare bed�ms som sk�liga. 8 � Regeringen f�r i fr�ga om viss utbildning f�rklara en frist�ende skola ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i andra stycket, om utbildningen ger kunskaper och f�rdigheter som till art och niv� v�sentligen svarar mot de kunskaper och f�rdigheter som gymnasieskolan f�rmedlar och skolan �ven i �vrigt v�sentligen svarar mot gymnasieskolans allm�nna m�l. H�rvid skall s�rskilt beaktas de krav som anges i 1 kap. 2 � andra och tredje styckena. F�rklaring skall dock inte l�mnas i fr�ga om utbildning som skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder f�r gymnasieskolan inom det offentliga skolv�sendet i regionen. Om en s�dan f�rklaring som avses i f�rsta stycket l�mnats, skall elever- nas hemkommuner l�mna bidrag till skolan. Kommunens skyldighet g�ller endast utbildning f�r s�dana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt d� utbildningen b�rjade. Om den frist�ende skolan inte kommer �verens om annat med elevernas hemkommuner skall dessa erl�gga det belopp som regeringen eller den myndighet som regeringen best�mt har f�reskrivit. 9 � Om inte kommunen och skolan har kommit �verens om annat skall bidraget enligt 8 � ber�knas f�r ett bidrags�r i s�nder. Varje bidrags�r b�rjar den 1 juli. Tilldelningen grundas p� antalet elever p� den bidragsbe- r�ttigade utbildningen den 15 september under bidrags�ret. Bidraget skall utbetalas med en tolftedel varje m�nad. Utbetalningarna i juli september avpassas efter ett ber�knat antal elever och reglering g�rs vid utbetalning i oktober. F�r en skola som �r nystartad, f�r bidrag, som avser tiden juli september m�nad, betalas ut samlat i september. Om en elev slutar efter den 15 september bidrags�ret �r hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan bidrag f�r l�ngre tid �n till och med kalen- derm�naden efter den d� eleven slutade. F�r att en skola skall ha r�tt till bidrag g�ller dock att skolan har ans�kt om att bli f�rklarad som bidragsber�ttigad senast den 1 augusti �ret innan. Ans�kan skall l�mnas in till l�nsstyrelsen i det l�n d�r skolan �r bel�gen. 10 � Skolor som har r�tt till bidrag enligt 8 � f�r f�r de elever som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som �r sk�liga med h�nsyn till de s�rskilda kostnader som skolan har, f�rutsatt att kostnaderna kan anses 1775 </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:648px;height:906px;"> <img width="648" height="906" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1776 SFS 1993:800 rimliga f�r verksamheten. Om en skola tar ut elevavgifter f�r utbildningar som ber�ttigar till bidrag enligt 8 � och avgifterna inte kan anses sk�liga, skall f�rklaringen om r�tt till bidrag �terkallas. Innan ett s�dant beslut fattas skall skolan ges m�jlig- het att �ndra avgiftens storlek. Tillsyn m. m. 11 � Frist�ende skolor som avses i 1 och 5 �� skall i fr�ga om sin utbildning f�r skolpliktiga elever st� under tillsyn av Statens skolverk. Skolorna �r skyldiga att delta i den uppf�ljning och utv�rdering av skolv�- sendet som genomf�rs av Statens skolverk. 12 � Om en frist�ende skola som avses i 1 och 5 �� inte l�ngre uppfyller kraven f�r godk�nnande och bristerna inte avhj�lps efter p�pekande f�r huvudmannen, skall godk�nnandet �terkallas. Detsamma g�ller om en frist�ende skola trots p�pekande inte iakttar sin skyldighet enligt 11 � att delta i uppf�ljning och utv�rdering. �terkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godk�nnande. 13 � Frist�ende skolor som f�r bidrag f�r viss utbildning enligt 8 � skall, i fr�ga om den utbildningen, st� under tillsyn av Statens skolverk. Skolor- na �r i fr�ga om dessa utbildningar skyldiga att delta i den uppf�ljning och utv�rdering av skolv�sendet som genomf�rs av Statens skolverk. 14 � Om en frist�ende skola som har r�tt till bidrag enligt 8 � inte l�ngre uppfyller kraven f�r att f� bidrag och bristerna inte avhj�lps efter p�pekan- de f�r huvudmannen, skall f�rklaringen om r�tt till bidrag �terkallas. Detsamma g�ller om en frist�ende skola trots p�pekande inte iakttar sin skyldighet enligt 13 � att delta i uppf�ljning och utv�rdering. �vriga f�reskrifter 15 � N�r en skolpliktig elev b�rjar eller slutar vid en frist�ende skola, skall huvudmannen f�r skolan snarast l�mna uppgift om detta till styrelsen f�r utbildningen i elevens hemkommun. I 3 kap. 14 � finns f�reskrifter om uppgiftsskyldighet vid vissa fall av fr�nvaro. 16 � Ungdomar kan tas emot i en frist�ende skola som motsvarar den frivilliga s�rskolan, om styrelsen f�r s�rskolan i hemkommunen har be- d�mt att de �r utvecklingsst�rda. 17 � Beslut av Statens skolverk i �renden om godk�nnande eller �terkal- lande av godk�nnande f�r en frist�ende skola enligt 1, 5 eller 12 � samt beslut i �renden om elevavgifter enligt 7 � f�r �verklagas hos kammarr�t- ten. Beslut av styrelsen f�r utbildningen i �renden om godk�nnande eller �terkallande av godk�nnande f�r en frist�ende skola f�r s�rskild skolplikt enligt 1 � tredje stycket 2 eller 12 � f�r �verklagas hos kammarr�tten. Beslut av styrelsen f�r utbildningen i �renden som avses i 3, 4 och 16 �� f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd. Beslut som avses i </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:800 3 � f�r �verklagas endast av barnets v�rdnadshavare. Beslut som avses i 16 � f�r �verklagas endast av eleven eller f�retr�dare f�r denne. 10 kap. 1 � En internatskola kan p� framst�llning fr�n huvudmannen ges st�ll- ning av riksinternatskola genom beslut av regeringen. Kommuner och enskilda kan vara huvudm�n f�r riksinternatskolor. En riksinternatskola skall ha till uppgift att anordna utbildning, som motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa skolfor- mer, f�r i f�rsta hand barn och ungdomar som har utlandssvenska f�r�ld- rar eller har behov av milj�ombyte eller som �r fr�n glesbygd och inte kan beredas tillfredsst�llande inackordering. I den del en riksinternatskola motsvarar grundskolan skall den i fr�ga om r�tten att fullg�ra skolplikt d�r anses vara en enligt 9 kap. I � f�rsta och andra styckena godk�nd frist�ende skola. I fr�ga om riksinternatskolornas organisation och tillsynen �ver dem meddelas f�reskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. F�r frist�ende skolor som har getts st�llning av riksinternatskola g�ller inte best�mmelserna i 9 kap. 6 � Beslut i �renden enligt 4 � om att fullg�ra skolplikten p� annat s�tt �n som anges i denna lag f�r �verklagas hos kammarr�tten. 14 kap. 5 � Elever som avses i 1 � har r�tt att vid behov anlita skolh�lsov�rden ut�ver vad som f�ljer av 3 och 4 ��. 1. Denna lag tr�der i kraft i fr�ga om 5 kap. 5, 13 och 33 ��, 9 kap. samt 10 kap. 1 och 6 �� den 1 juli 1993 och i �vrigt den 1 januari 1994. 2. Best�mmelserna i 4 kap. 6, 7, 8 a och 9 ��, 6 kap. 6 � andra och tredje styckena och 6 a � till�mpas p� undervisning som �ger rum efter den 1 juli 1994. 3. Frist�ende skolor som f�re den 1 juli 1993 godk�nts f�r fullg�rande av vanlig skolplikt �r ber�ttigade till bidrajg fr. o. m. den 1 juli 1993 utan hinder av best�mmelsen om ans�kningstid i 9 kap. 6 �. 4. Ers�ttning som avses i 9 kap. 8 � fr�n elevernas hemkommuner till frist�ende skolor skall utg� f�rst fr. o. m. bidrags�ret 1994/95. 5. I samband med ikrafttr�dandet av denna lag f�r regeringen, utan hinder av de f�reskrifter om f�rfarandet som annars g�ller, f�rklara frist�- ende skolor �ver grundskoleniv�, som vid ikrafttr�dandet �r st�llda under statlig tillsyn, ber�ttigade till bidrag enligt 9 kap. 8 � om de enligt regering- ens bed�mande uppfyller kraven d�r. P� regeringens v�gnar BEATRICE ASK Erik Tersmeden (Utbildningsdepartementet) 1777 </div> </div>

SFS 1993:800

Utkom fr�n trycket

den 24 juni 1993

Lag
om �ndring i lagen (1993:370) om �ndring i skollagen
(1985:1100);

utf�rdad den lOjuni 1993.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om skollagen (1985: 1100)2

dels att 9 kap. skall upph�ra att g�lla,
dels att i 1 kap. 5 och 8 ��, 3 kap. 3 �, 6 kap. 1 och 7 ��, 7 kap. 6 �, 12

kap. 1 och 5 ��, rubriken till 12 kap., punkt 13 �verg�ngsbest�mmelserna
till lagen (1991: 1107) om �ndring i skollagen (1985: 1100) och punkt 3
�verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1992:598) om �ndring i skollagen
(1985:1100) orden psykiskt utvecklingsst�rd i olika b�jningsformer
skall bytas ut mot utvecklingsst�rd i motsvarande form,

dels att i 10 kap. 5 � och 14 kap. 2 4 �� ordet handikapp skall bytas

ut mot funktionshinder,

dels att 1 kap. 16 �, 4 kap. 6, 7, 9 och 11 ��, 5 kap. 5, 13 och 33 ��, 6 kap.

6 �, 10 kap. 1 och 6 �� samt 14 kap. 5 � skall ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen skall inf�ras nya best�mmelser, 4 kap. 8 a �, 6 kap.

6 a � och 9 kap. 1 - 17 ��, av f�ljande lydelse.

1 kap.

16 � Det som i lagen s�gs om utvecklingsst�rda g�ller �ven dem som har

f�tt ett betydande och best�ende beg�vningsm�ssigt funktionshinder p�
grund av hj�rnskada, f�ranledd av yttre v�ld eller kroppslig sjukdom, samt
personer med autism eller autismliknande tillst�nd.

I lagen (1993: 378) om st�d och service till vissa funktionshindrade finns

best�mmelser om vissa andra s�rskilda insatser �n utbildning.

Prop. 1992/93:230, bet. 1992/93: UbU 17, rskr. 1992/93:406.

Lagen omtryckt 1991: 1111.

Senaste lydelse av

1 kap. 5 � 1992:598

6 kap. 7 � 1992:598
9 kap. 1 � 1992:598
9 kap. 2 � 1992:710
9 kap. 2 a � 1992:598
9 kap. 3 � 1992:598
9 kap. 4 a � 1992:1431
9 kap. 5 � 1992:710
9 kap. 6 � 1992:710

9 kap. 7 � 1991:1684
9 kap. 8 a � 1992:598
9 kap. 9 � 1 992:598

12 kap. 1 � 1992:598
12 kap. 5 � 1992:598
14 kap. 4 � 1992:598.

1769

SFS 1993:800

4 kap.

6 � Varje kommun �r skyldig att vid utformningen av sin grundskole-

verksamhet beakta vad som f�r eleverna �r �ndam�lsenlight ur kommuni-

kationssynpunkt.

Ingen kommun f�r organisera sin grundskola s� att n�gon elev p� grund

av skolg�ngen beh�ver bo utanf�r det egna hemmet. Avsteg h�rifr�n f�r
dock g�ras om f�rh�llandena �r s� speciella att det framst�r som orimligt
att kommunen anordnar skolg�ng p� s�dant s�tt att eleven kan bo kvar i
hemmet under skolg�ngen. Vid denna bed�mning skall s�rskild vikt f�stas
vid elevens �lder.

Vid f�rdelningen av elever p� olika skolor skall kommunen beakta

v�rdnadshavares �nskem�l om att deras barn skall tas emot vid en viss
skola s� l�ngt det �r m�jligt utan att andra elevers ber�ttigade krav p�
placering i en skola n�ra hemmet �sidos�tts eller att betydande organisato-
riska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

7 �3 Hemkommunen �r skyldig att s�rja f�r att det f�r eleverna i grund-
skolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om s�dan beh�vs med h�nsyn till
f�rdv�gens l�ngd, trafikf�rh�llandena, funktionshinder hos en elev eller
n�gon annan s�rskild omst�ndighet.

N�r en elev till f�ljd av skolg�ngen m�ste bo utanf�r det egna hemmet,

skall hemkommunen svara f�r att eleven utan extra kostnader f�r tillfreds-
st�llande f�rh�llanden.

Hemkommunens skyldighet enligt f�rsta och andra styckena omfattar

inte

1. s�dana elever som v�ljer att g� i en annan grundskola �n den som

kommunen annars skulle ha placerat dem i om n�got �nskem�l om en viss
skola inte framst�llts, eller

2. s�dana elever som avses i 8 och 8 a ��.
F�r s�dana elever som avses i 8 � skall den mottagande kommunen

under samma f�ruts�ttningar som g�ller f�r elever som �r hemmah�rande
i kommunen s�rja f�r kostnadsfri skolskjuts inom den kommunen. Kost-
naden h�rf�r ing�r i de utbildningskostnader som avses i 8 �.

8 a � Efter �nskem�l av v�rdnadshavare har en kommun r�tt att i andra
fall �n som avses i 5 � tredje stycket och 8 � i sin grundskola ta emot en elev
fr�n en annan kommun. I s�dana fall har kommunen r�tt till ers�ttning f�r
elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. Om inte de ber�rda kom-

munerna kommer �verens om annat, skall ers�ttningen motsvara den

genomsnittliga kostnaden per elev i hemkommunens grundskola det p�g�-
ende kalender�ret p� det stadium som eleven tillh�r. Hemkommunen f�r
dock g�ra ett avdrag som uppg�r till h�gst 15 procent fr�n den framr�kna-
de genomsnittskostnaden.

Senaste lydelse 1992:1431.

1770

SFS 1993:800

9 � Den som har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst l�s�r har

r�tt att g� kvar hela l�s�ret, �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r
beslutet �ndras under l�s�rets g�ng. Om det f�r eleven endast �terst�r en
�rskurs har eleven ocks� r�tt att g� kvar sista �rskursen.

I fall som avses i f�rsta stycket andra meningen har den kommun d�r

eleven g�r kvar r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r elevens utbildning
fr�n elevens hemkommun.

11 � Beslut som en kommun fattar i fr�gor som avses i 7 � andra stycket

om �tg�rder f�r elever som inte bor hemma, i 8 � f�rsta stycket f�rsta
meningen om mottagande av en elev fr�n en annan kommun samt i 10 �
om r�tt att fullf�lja utbildningen f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verkla-
ganden�mnd av eleven eller f�retr�dare f�r denne.

5 kap.

5 �4 Varje kommun �r skyldig att erbjuda utbildning p� nationella pro-
gram f�r samtliga de ungdomar i kommunen som avses i 1 � f�rsta stycket
f�rutsatt att de

1. har slutf�rt sista �rskursen i grundskolan eller motsvarande och

2. inte tidigare har g�tt igenom utbildning p� ett nationellt program i

gymnasieskolan eller en i f�rh�llande d�rtill likv�rdig utbildning eller
avlagt International Baccalaureate (IB).

Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program.

Antalet platser p� de olika programmen och deras grenar skall anpassas
med h�nsyn till elevernas �nskem�l.

Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i

en annan kommun eller ett annat landsting i enlighet med samverkansav-
tal. Tv� eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning p�
ett nationellt program bildar ett samverkansomr�de f�r den utbildningen.

Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss
utbildning bildar ett samverkansomr�de f�r den utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r best�m-

ma att s�rskilda krav p� f�rkunskaper skall g�lla f�r lokala grenar eller
utbildningar p� fr�mmande spr�k.

13 �5 Varje kommun �r skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av

specialutformade program eller individuella program f�r de ungdomar i
kommunen som avses i 1 � och som inte har tagits in p� n�got nationellt
program i gymnasieskolan eller en likv�rdig utbildning eller har avlagt
International Baccalaureate (IB). Detsamma g�ller den som har tagits
emot p� ett nationellt program i gymnasieskolan eller till en likv�rdig
utbildning, men som har avbrutit utbildningen d�r. I fr�ga om elever fr�n
s�rskolan g�ller skyldigheten dock endast individuella program och endast
om eleven vid pr�vning enligt 6 kap. 7 � inte tas emot i s�rskolan, d�rf�r
att eleven bed�ms kunna g� i gymnasieskolan.

Senaste lydelse 1993:370.

1771

SFS 1993:800

Ett specialutformat program b�r i fr�ga om utbildningens niv� motsvara

ett nationellt program och d�rmed kunna ligga till grund f�r fortsatt

utbildning p� h�gskoleniv� eller f�r yrkesverksamhet.

Ett individuellt program kan

1. syfta till att stimulera eleven att senare g� �ver p� ett nationellt

program eller ett specialutformat program,

2. g�ra det m�jligt f�r ungdomar att f�rena en anst�llning som syftar till

yrkesutbildning med studier av vissa �mnen i gymnasieskolan,

3. avse utbildning f�r udda yrken och

4. m�ta speciella behov hos eleven.

Utbildningen p� ett specialutformat eller ett individuellt program skall

f�lja en plan, som skall fastst�llas av styrelsen f�r utbildningen. I fr�ga om
s�dana individuella program som avses i tredje stycket 2 f�r regeringen
f�reskriva att utbildningen i skolan skall omfatta minst vissa av de �mnen
som anges i timplanerna i bilaga 2.

33 �6 Till elever i gymnasieskolan som beh�ver inackordering till f�ljd
av skolg�ngen skall hemkommunen l�mna ekonomiskt st�d. Skyldigheten
g�ller till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r d� ungdomarna fyller
tjugo �r. St�det skall avse boende, f�rdyrat uppeh�lle och resor till och fr�n
hemmet. St�det skall ges kontant eller p� annat l�mpligt s�tt enligt kom-
munens best�mmande. Om st�det ges kontant, skall det utg� med l�gst

1 /30 av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r varje

hel kalenderm�nad under vilken eleven bor inackorderad. Beloppet f�r
avj�mnas till n�rmast l�gre hela tiotal kronor.

F�rsta stycket g�ller dock inte de elever som avses i 27 � och som genom

statens f�rsorg f�r s�rskilda omv�rdnadsinsatser.

6 kap.

6 �7 Varje kommun som anordnar s�rskola �r skyldig att s� l�ngt det �r

m�jligt organisera s�rskolan s� att ingen elev blir tvungen att bo utanf�r
det egna hemmet p� grund av skolg�ngen. �ven i �vrigt skall vid utform-
ningen av s�rskoleverksamheten beaktas vad som ur kommunikationssyn-
punkt �r �ndam�lsenligt f�r eleverna.

Vid f�rdelningen av elever p� olika skolor med s�rskoleutbildning skall

kommunen beakta v�rdnadshavares �nskem�l om att deras barn skall tas
emot vid en viss skola s� l�ngt det �r m�jligt utan att andra elevers
ber�ttigade krav p� en s� kort skolv�g som m�jligt �sidos�tts eller att
betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kom-
munen.

Varje kommun �r skyldig att f�r eleverna i sin s�rskola anordna kost-

nadsfri skolskjuts, om s�dan beh�vs med h�nsyn till f�rdv�gens l�ngd,
trafikf�rh�llandena, elevens funktionshinder eller n�gon annan s�rskild
omst�ndighet. Kommunens skyldighet omfattar dock inte s�dana elever
som v�ljer att g� i en annan s�rskola �n den som kommunen annars skulle
ha placerat eleven i om n�got �nskem�l om en viss skola inte framst�llts.

Senaste lydelse 1992:232.

Senaste lydelse 1992:598.

1772

SFS 1993:800

I lagen (1993: 387) om st�d och service till vissa funktionshindrade finns

f�reskrifter om st�d och service i form av boende i familjehem eller bostad
med s�rskild service f�r barn och ungdomar som beh�ver bo utanf�r
f�r�ldrahemmet.

6 a � Efter �nskem�l av v�rdnadshavare har en kommun r�tt att i andra
fall �n som avses i 5 � andra stycket i sin s�rskola ta emot en elev fr�n en
annan kommun. I s�dana fall har kommunen r�tt till ers�ttning f�r elevens
utbildning fr�n elevens hemkommun. Om inte de ber�rda kommunerna
kommer �verens om annat, skall hemkommunen utge det belopp som
regeringen f�reskriver.

9 kap. Frist�ende skolor

Godk�nnande m. m.

1 � Skolplikt f�r fullg�ras i en frist�ende skola, om skolan �r godk�nd f�r

�ndam�let.

�renden om godk�nnande f�r vanlig skolplikt pr�vas av Statens

skolverk.

S�vitt g�ller s�rskild skolplikt pr�vas

1. s�dant godk�nnande som avser en skola som motsvarar s�rskolan av

Statens skolverk och

2. s�dant godk�nnande som avser en skola som motsvarar specialskolan

av styrelsen f�r den specialskola som ansvarar f�r utbildning av samma
handikappgrupp d�r skolan �r bel�gen.

2 � Godk�nnande f�r vanlig skolplikt skall meddelas, om skolans utbild-
ning ger kunskaper och f�rdigheter som till art och niv� v�sentligen svarar
mot de kunskaper och f�rdigheter som grundskolan f�rmedlar och skolan
�ven i �vrigt v�sentligen svarar mot grundskolans allm�nna m�l. H�rvid
skall s�rskilt beaktas de krav som anges i 1 kap. 2 � andra och tredje
styckena.

Godk�nnande f�r s�rskild skolplikt skall meddelas, om skolan ger ele-

verna en utbildning som v�sentligen svarar mot den som de skulle f� i
s�rskolan eller specialskolan. En ytterligare f�ruts�ttning �r att eleverna i
samband med utbildningen bereds erforderliga omsorger.

I godk�nnandet f�r s�rskild skolplikt skall anges om det avser s�rskole-

utbildning eller specialskoleutbildning eller b�da dessa skolformer samt
f�r vilka handikappgrupper utbildningen godk�nns.

3 � Ett barn f�r fullg�ra sin skolplikt i en frist�ende skola som �r god-

k�nd f�r s�rskild skolplikt och som motsvarar s�rskolan endast om styrel-
sen f�r s�rskolan i barnets hemkommun har bed�mt att barnet har s�rskild
skolplikt.

4 � Om ett barn har funktionshinder som enligt 3 kap. 3 � kan vara
grund f�r s�rskild skolplikt, f�r barnet fullg�ra sin skolplikt i en godk�nd
frist�ende skola som motsvarar specialskolan endast om

1. skolan �r godk�nd f�r elever som har s�rskild skolplikt p� grund av

1773

1774

SFS 1993:800

samma funktionshinder som barnet eller

2. huvudmannen f�r specialskolan bed�mer att barnet �nd� kan tillgo-

dog�ra sig utbildningen vid skolan.

5 � Den som har vanlig skolplikt men som endast f�r kortare tid �r
bosatt i landet eller som har andra sk�l att f� en utbildning med en annan
internationell inriktning �n den som f�r finnas inom grundskolan eller
frist�ende skolor som �r godk�nda f�r fullg�rande av vanlig skolplikt f�r
fullg�ra sin skolplikt i en frist�ende skola med s�dan inriktning (interna-
tionell skola), om skolan av Statens skolverk har godk�nts f�r �ndam�let.

F�r godk�nnande kr�vs att skolans utbildning som helhet betraktad �r

likv�rdig med grundskolans. Skolan skall f�rmedla kunskaper och f�rdig-
heter som underl�ttar fortsatt skolg�ng utomlands. Undervisning i svenska
spr�ket och om svenska f�rh�llanden skall meddelas i den omfattning som
de i landet f�r kortare tid bosatta eleverna beh�ver.

Tilldelning av bidrag m. m.

6 � En frist�ende skola, som �r godk�nd f�r elever som har vanlig
skolplikt, skall tilldelas bidrag f�r verksamheten av elevernas hemkom-
muner. F�r varje elev skall l�mnas ett belopp som motsvarar den genom-
snittliga kostnaden per elev i hemkommunens grundskola det p�g�ende
kalender�ret p� det stadium som eleven tillh�r. Vid tilldelningen f�r
kommunen g�ra ett avdrag som uppg�r till h�gst 15 procent av den
framr�knade genomsnittskostnaden. Regeringen eller den myndighet rege-
ringen best�mmer f�r medge ett st�rre avdrag, om det finns s�rskilda sk�l.

Tilldelningen ber�knas f�r ett bidrags�r i s�nder. Varje bidrags�r b�rjar

den 1 juli. Tilldelningen grundas p� antalet elever fr�n kommunen i den
frist�ende skolan den 15 september under bidrags�ret. Bidragen skall
utbetalas med en tolftedel varje m�nad. Utbetalningarna i juli september
avpassas efter ett ber�knat antal elever och reglering g�rs vid utbetalning i
oktober. F�r en skola som �r nystartad, f�r bidrag, som avser tiden j u l i -
september m�nad, betalas ut samlat i september. F�r att en nystartad skola
skall ha r�tt till bidrag g�ller dock att skolan skall ha ans�kt om att bli

godk�nd f�r vanlig skolplikt f�re den 1 augusti �ret innan bidrags�ret

b�rjar.

Om en elev slutar i den frist�ende skolan efter den 15 september bidrags-

�ret �r hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan bidrag f�r l�ngre tid
�n till och med kalenderm�naden efter den d� eleven slutade.

Utbetalning av bidrag enligt andra stycket f�r grundas p� den kostnad

som hemkommunen fastst�llt i sin budget f�r respektive kalender�r. Om
det slutliga utfallet skulle bli h�gre �n det i budgeten fastst�llda har den
frist�ende skolan r�tt att f� ut motsvarande mellanskillnad. S�dan slutreg-
lering skall ske senast tv� m�nader efter det att kommunens �rsredovis-
ning f�r det aktuella kalender�ret har l�mnats �ver till fullm�ktige.

Vad som s�gs i f�rsta fj�rde styckena g�ller inte de frist�ende skolor f�r

vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom s�rskilda f�reskrifter
eller andra s�rskilda beslut och inte heller skolor, f�r vilka huvudmannen
skriftligen avst�tt fr�n medelstilldelning eller s�dana skolor som Statens
skolverk enligt 7 � f�rklarat sakna r�tt till bidrag.

SFS 1993:800

7 � Frist�ende skolor, som har r�tt till bidrag enligt 6 �, f�r f�r de elever
som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som �r sk�liga med h�nsyn till
de s�rskilda kostnader som skolan har, f�rutsatt att kostnaderna kan anses
rimliga f�r verksamheten.

Om Statens skolverk, vid pr�vning av en ans�kan om godk�nnande som

avses i 2 � f�rsta stycket, finner att elevavgifterna vid skolan inte kan anses
sk�liga, skall verket, om skolan godk�nns, f�rklara att den inte skall ha r�tt
till bidrag enligt 6 �.

Skolverket skall vidare f�rklara r�tten till fortsatt bidrag f�rverkad, om

en skola efter godk�nnandet tar ut elevavgifter som inte kan anses sk�liga.

Innan ett s�dant beslut fattas skall skolan ges m�jlighet att �ndra avgiftens

storlek.

Beslut om att en skola inte skall f� bidrag f�r upph�vas av Skolverket,

om elevavgifterna senare bed�ms som sk�liga.

8 � Regeringen f�r i fr�ga om viss utbildning f�rklara en frist�ende skola
ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i andra stycket, om utbildningen ger
kunskaper och f�rdigheter som till art och niv� v�sentligen svarar mot de

kunskaper och f�rdigheter som gymnasieskolan f�rmedlar och skolan �ven
i �vrigt v�sentligen svarar mot gymnasieskolans allm�nna m�l. H�rvid
skall s�rskilt beaktas de krav som anges i 1 kap. 2 � andra och tredje
styckena. F�rklaring skall dock inte l�mnas i fr�ga om utbildning som
skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder f�r gymnasieskolan inom det
offentliga skolv�sendet i regionen.

Om en s�dan f�rklaring som avses i f�rsta stycket l�mnats, skall elever-

nas hemkommuner l�mna bidrag till skolan. Kommunens skyldighet g�ller
endast utbildning f�r s�dana elever som hemkommunen var skyldig att
erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt d� utbildningen b�rjade.

Om den frist�ende skolan inte kommer �verens om annat med elevernas

hemkommuner skall dessa erl�gga det belopp som regeringen eller den
myndighet som regeringen best�mt har f�reskrivit.

9 � Om inte kommunen och skolan har kommit �verens om annat skall
bidraget enligt 8 � ber�knas f�r ett bidrags�r i s�nder. Varje bidrags�r
b�rjar den 1 juli. Tilldelningen grundas p� antalet elever p� den bidragsbe-

r�ttigade utbildningen den 15 september under bidrags�ret. Bidraget skall
utbetalas med en tolftedel varje m�nad. Utbetalningarna i juli september
avpassas efter ett ber�knat antal elever och reglering g�rs vid utbetalning i
oktober. F�r en skola som �r nystartad, f�r bidrag, som avser tiden juli
september m�nad, betalas ut samlat i september.

Om en elev slutar efter den 15 september bidrags�ret �r hemkommunen

inte skyldig att tilldela skolan bidrag f�r l�ngre tid �n till och med kalen-

derm�naden efter den d� eleven slutade.

F�r att en skola skall ha r�tt till bidrag g�ller dock att skolan har ans�kt

om att bli f�rklarad som bidragsber�ttigad senast den 1 augusti �ret innan.
Ans�kan skall l�mnas in till l�nsstyrelsen i det l�n d�r skolan �r bel�gen.

10 � Skolor som har r�tt till bidrag enligt 8 � f�r f�r de elever som

bidragen avser endast ta ut elevavgifter som �r sk�liga med h�nsyn till de
s�rskilda kostnader som skolan har, f�rutsatt att kostnaderna kan anses

1775

1776

SFS 1993:800

rimliga f�r verksamheten.

Om en skola tar ut elevavgifter f�r utbildningar som ber�ttigar till bidrag

enligt 8 � och avgifterna inte kan anses sk�liga, skall f�rklaringen om r�tt
till bidrag �terkallas. Innan ett s�dant beslut fattas skall skolan ges m�jlig-
het att �ndra avgiftens storlek.

Tillsyn m. m.

11 � Frist�ende skolor som avses i 1 och 5 �� skall i fr�ga om sin

utbildning f�r skolpliktiga elever st� under tillsyn av Statens skolverk.
Skolorna �r skyldiga att delta i den uppf�ljning och utv�rdering av skolv�-
sendet som genomf�rs av Statens skolverk.

12 � Om en frist�ende skola som avses i 1 och 5 �� inte l�ngre uppfyller

kraven f�r godk�nnande och bristerna inte avhj�lps efter p�pekande f�r
huvudmannen, skall godk�nnandet �terkallas. Detsamma g�ller om en
frist�ende skola trots p�pekande inte iakttar sin skyldighet enligt 11 � att
delta i uppf�ljning och utv�rdering.

�terkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godk�nnande.

13 � Frist�ende skolor som f�r bidrag f�r viss utbildning enligt 8 � skall,

i fr�ga om den utbildningen, st� under tillsyn av Statens skolverk. Skolor-
na �r i fr�ga om dessa utbildningar skyldiga att delta i den uppf�ljning och
utv�rdering av skolv�sendet som genomf�rs av Statens skolverk.

14 � Om en frist�ende skola som har r�tt till bidrag enligt 8 � inte l�ngre

uppfyller kraven f�r att f� bidrag och bristerna inte avhj�lps efter p�pekan-
de f�r huvudmannen, skall f�rklaringen om r�tt till bidrag �terkallas.
Detsamma g�ller om en frist�ende skola trots p�pekande inte iakttar sin
skyldighet enligt 13 � att delta i uppf�ljning och utv�rdering.

�vriga f�reskrifter

15 � N�r en skolpliktig elev b�rjar eller slutar vid en frist�ende skola,

skall huvudmannen f�r skolan snarast l�mna uppgift om detta till styrelsen
f�r utbildningen i elevens hemkommun.

I 3 kap. 14 � finns f�reskrifter om uppgiftsskyldighet vid vissa fall av

fr�nvaro.

16 � Ungdomar kan tas emot i en frist�ende skola som motsvarar den

frivilliga s�rskolan, om styrelsen f�r s�rskolan i hemkommunen har be-
d�mt att de �r utvecklingsst�rda.

17 � Beslut av Statens skolverk i �renden om godk�nnande eller �terkal-

lande av godk�nnande f�r en frist�ende skola enligt 1, 5 eller 12 � samt
beslut i �renden om elevavgifter enligt 7 � f�r �verklagas hos kammarr�t-
ten.

Beslut av styrelsen f�r utbildningen i �renden om godk�nnande eller

�terkallande av godk�nnande f�r en frist�ende skola f�r s�rskild skolplikt
enligt 1 � tredje stycket 2 eller 12 � f�r �verklagas hos kammarr�tten.

Beslut av styrelsen f�r utbildningen i �renden som avses i 3, 4 och 16 ��

f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd. Beslut som avses i

SFS 1993:800

3 � f�r �verklagas endast av barnets v�rdnadshavare. Beslut som avses i

16 � f�r �verklagas endast av eleven eller f�retr�dare f�r denne.

10 kap.

1 � En internatskola kan p� framst�llning fr�n huvudmannen ges st�ll-

ning av riksinternatskola genom beslut av regeringen. Kommuner och
enskilda kan vara huvudm�n f�r riksinternatskolor.

En riksinternatskola skall ha till uppgift att anordna utbildning, som

motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa skolfor-
mer, f�r i f�rsta hand barn och ungdomar som har utlandssvenska f�r�ld-
rar eller har behov av milj�ombyte eller som �r fr�n glesbygd och inte kan

beredas tillfredsst�llande inackordering.

I den del en riksinternatskola motsvarar grundskolan skall den i fr�ga

om r�tten att fullg�ra skolplikt d�r anses vara en enligt 9 kap. I � f�rsta och
andra styckena godk�nd frist�ende skola. I fr�ga om riksinternatskolornas
organisation och tillsynen �ver dem meddelas f�reskrifter av regeringen
eller den myndighet som regeringen best�mmer.

F�r frist�ende skolor som har getts st�llning av riksinternatskola g�ller

inte best�mmelserna i 9 kap.

6 � Beslut i �renden enligt 4 � om att fullg�ra skolplikten p� annat s�tt
�n som anges i denna lag f�r �verklagas hos kammarr�tten.

14 kap.

5 � Elever som avses i 1 � har r�tt att vid behov anlita skolh�lsov�rden
ut�ver vad som f�ljer av 3 och 4 ��.

1. Denna lag tr�der i kraft i fr�ga om 5 kap. 5, 13 och 33 ��, 9 kap. samt

10 kap. 1 och 6 �� den 1 juli 1993 och i �vrigt den 1 januari 1994.

2. Best�mmelserna i 4 kap. 6, 7, 8 a och 9 ��, 6 kap. 6 � andra och tredje

styckena och 6 a � till�mpas p� undervisning som �ger rum efter den 1 juli

1994.

3. Frist�ende skolor som f�re den 1 juli 1993 godk�nts f�r fullg�rande av

vanlig skolplikt �r ber�ttigade till bidrajg fr. o. m. den 1 juli 1993 utan
hinder av best�mmelsen om ans�kningstid i 9 kap. 6 �.

4. Ers�ttning som avses i 9 kap. 8 � fr�n elevernas hemkommuner till

frist�ende skolor skall utg� f�rst fr. o. m. bidrags�ret 1994/95.

5. I samband med ikrafttr�dandet av denna lag f�r regeringen, utan

hinder av de f�reskrifter om f�rfarandet som annars g�ller, f�rklara frist�-
ende skolor �ver grundskoleniv�, som vid ikrafttr�dandet �r st�llda under
statlig tillsyn, ber�ttigade till bidrag enligt 9 kap. 8 � om de enligt regering-
ens bed�mande uppfyller kraven d�r.

P� regeringens v�gnar

BEATRICE ASK

Erik Tersmeden
(Utbildningsdepartementet)

1777

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1993:800 Lag om ändring i lagen (1993:370) om ändring i skollagen (1985:1100)

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se