SFS 1993:800 Lag om ändring i lagen (1993:370) om ändring i skollagen (1985:1100)

Du är här: Start / Skoljuridik / Skollag (2010:800) / SFS 1993:800 Lag om ändring i lagen (1993:370) om ändring i skollagen (1985:1100)
SFS 1993_800 Lag om ändring i lagen (1993_370) om ändring i skollagen (1985_1100)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1993:800

Utkom från trycket

den 24 juni 1993

Lag
om ändring i lagen (1993:370) om ändring i skollagen
(1985:1100);

utfärdad den lOjuni 1993.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om skollagen (1985: 1100)2

dels att 9 kap. skall upphöra att gälla,
dels att i 1 kap. 5 och 8 §§, 3 kap. 3 §, 6 kap. 1 och 7 §§, 7 kap. 6 §, 12

kap. 1 och 5 §§, rubriken till 12 kap., punkt 13 övergångsbestämmelserna
till lagen (1991: 1107) om ändring i skollagen (1985: 1100) och punkt 3
övergångsbestämmelserna till lagen (1992:598) om ändring i skollagen
(1985:1100) orden ⬝psykiskt utvecklingsstörd⬝ i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ⬝utvecklingsstörd⬝ i motsvarande form,

dels att i 10 kap. 5 § och 14 kap. 2 �4 §§ ordet ⬝handikapp⬝ skall bytas

ut mot ⬝funktionshinder⬝,

dels att 1 kap. 16 §, 4 kap. 6, 7, 9 och 11 §§, 5 kap. 5, 13 och 33 §§, 6 kap.

6 §, 10 kap. 1 och 6 §§ samt 14 kap. 5 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 4 kap. 8 a §, 6 kap.

6 a § och 9 kap. 1 - 17 §§, av följande lydelse.

1 kap.

16 § Det som i lagen sägs om utvecklingsstörda gäller även dem som har

fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på
grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt
personer med autism eller autismliknande tillstånd.

I lagen (1993: 378) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns

bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning.

1

Prop. 1992/93:230, bet. 1992/93: UbU 17, rskr. 1992/93:406.

2

Lagen omtryckt 1991: 1111.

Senaste lydelse av

1 kap. 5 § 1992:598

6 kap. 7 § 1992:598
9 kap. 1 § 1992:598
9 kap. 2 § 1992:710
9 kap. 2 a § 1992:598
9 kap. 3 § 1992:598
9 kap. 4 a § 1992:1431
9 kap. 5 § 1992:710
9 kap. 6 § 1992:710

9 kap. 7 § 1991:1684
9 kap. 8 a § 1992:598
9 kap. 9 § 1 992:598

12 kap. 1 § 1992:598
12 kap. 5 § 1992:598
14 kap. 4 § 1992:598.

1769

background image

SFS 1993:800

4 kap.

6 § Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskole-

verksamhet beakta vad som för eleverna är ändamålsenlight ur kommuni-

kationssynpunkt.

Ingen kommun får organisera sin grundskola så att någon elev på grund

av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. Avsteg härifrån får
dock göras om förhållandena är så speciella att det framstår som orimligt
att kommunen anordnar skolgång på sådant sätt att eleven kan bo kvar i
hemmet under skolgången. Vid denna bedömning skall särskild vikt fästas
vid elevens ålder.

Vid fördelningen av elever på olika skolor skall kommunen beakta

vårdnadshavares önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss
skola så långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på
placering i en skola nära hemmet åsidosätts eller att betydande organisato-
riska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

7 §3 Hemkommunen är skyldig att sörja för att det för eleverna i grund-
skolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till
färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos en elev eller
någon annan särskild omständighet.

När en elev till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet,

skall hemkommunen svara för att eleven utan extra kostnader får tillfreds-
ställande förhållanden.

Hemkommunens skyldighet enligt första och andra styckena omfattar

inte

1. sådana elever som väljer att gå i en annan grundskola än den som

kommunen annars skulle ha placerat dem i om något önskemål om en viss
skola inte framställts, eller

2. sådana elever som avses i 8 och 8 a §§.
För sådana elever som avses i 8 § skall den mottagande kommunen

under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande
i kommunen sörja för kostnadsfri skolskjuts inom den kommunen. Kost-
naden härför ingår i de utbildningskostnader som avses i 8 §.

8 a § Efter önskemål av vårdnadshavare har en kommun rätt att i andra
fall än som avses i 5 § tredje stycket och 8 § i sin grundskola ta emot en elev
från en annan kommun. I sådana fall har kommunen rätt till ersättning för
elevens utbildning från elevens hemkommun. Om inte de berörda kom-

munerna kommer överens om annat, skall ersättningen motsvara den

genomsnittliga kostnaden per elev i hemkommunens grundskola det pågå-
ende kalenderåret på det stadium som eleven tillhör. Hemkommunen får
dock göra ett avdrag som uppgår till högst 15 procent från den framräkna-
de genomsnittskostnaden.

3

Senaste lydelse 1992:1431.

1770

background image

SFS 1993:800

9 § Den som har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst läsår har

rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för
beslutet ändras under läsårets gång. Om det för eleven endast återstår en
årskurs har eleven också rätt att gå kvar sista årskursen.

I fall som avses i första stycket andra meningen har den kommun där

eleven går kvar rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning
från elevens hemkommun.

11 § Beslut som en kommun fattar i frågor som avses i 7 § andra stycket

om åtgärder för elever som inte bor hemma, i 8 § första stycket första
meningen om mottagande av en elev från en annan kommun samt i 10 §
om rätt att fullfölja utbildningen får överklagas hos Skolväsendets överkla-
gandenämnd av eleven eller företrädare för denne.

5 kap.

5 §4 Varje kommun är skyldig att erbjuda utbildning på nationella pro-
gram för samtliga de ungdomar i kommunen som avses i 1 § första stycket
förutsatt att de

1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och

2. inte tidigare har gått igenom utbildning på ett nationellt program i

gymnasieskolan eller en i förhållande därtill likvärdig utbildning eller
avlagt International Baccalaureate (IB).

Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program.

Antalet platser på de olika programmen och deras grenar skall anpassas
med hänsyn till elevernas önskemål.

Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i

en annan kommun eller ett annat landsting i enlighet med samverkansav-
tal. Två eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning på
ett nationellt program bildar ett samverkansområde för den utbildningen.

Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss
utbildning bildar ett samverkansområde för den utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får bestäm-

ma att särskilda krav på förkunskaper skall gälla för lokala grenar eller
utbildningar på främmande språk.

13 §5 Varje kommun är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av

specialutformade program eller individuella program för de ungdomar i
kommunen som avses i 1 § och som inte har tagits in på något nationellt
program i gymnasieskolan eller en likvärdig utbildning eller har avlagt
International Baccalaureate (IB). Detsamma gäller den som har tagits
emot på ett nationellt program i gymnasieskolan eller till en likvärdig
utbildning, men som har avbrutit utbildningen där. I fråga om elever från
särskolan gäller skyldigheten dock endast individuella program och endast
om eleven vid prövning enligt 6 kap. 7 § inte tas emot i särskolan, därför
att eleven bedöms kunna gå i gymnasieskolan.

4

Senaste lydelse 1993:370.

5

Senaste lydelse 1993:370.

1771

background image

SFS 1993:800

Ett specialutformat program bör i fråga om utbildningens nivå motsvara

ett nationellt program och därmed kunna ligga till grund för fortsatt

utbildning på högskolenivå eller för yrkesverksamhet.

Ett individuellt program kan

1. syfta till att stimulera eleven att senare gå över på ett nationellt

program eller ett specialutformat program,

2. göra det möjligt för ungdomar att förena en anställning som syftar till

yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i gymnasieskolan,

3. avse utbildning för udda yrken och

4. möta speciella behov hos eleven.

Utbildningen på ett specialutformat eller ett individuellt program skall

följa en plan, som skall fastställas av styrelsen för utbildningen. I fråga om
sådana individuella program som avses i tredje stycket 2 får regeringen
föreskriva att utbildningen i skolan skall omfatta minst vissa av de ämnen
som anges i timplanerna i bilaga 2.

33 §6 Till elever i gymnasieskolan som behöver inackordering till följd
av skolgången skall hemkommunen lämna ekonomiskt stöd. Skyldigheten
gäller till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller
tjugo år. Stödet skall avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från
hemmet. Stödet skall ges kontant eller på annat lämpligt sätt enligt kom-
munens bestämmande. Om stödet ges kontant, skall det utgå med lägst

1 /30 av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje

hel kalendermånad under vilken eleven bor inackorderad. Beloppet får
avjämnas till närmast lägre hela tiotal kronor.

Första stycket gäller dock inte de elever som avses i 27 § och som genom

statens försorg får särskilda omvårdnadsinsatser.

6 kap.

6 §7 Varje kommun som anordnar särskola är skyldig att så långt det är

möjligt organisera särskolan så att ingen elev blir tvungen att bo utanför
det egna hemmet på grund av skolgången. �ven i övrigt skall vid utform-
ningen av särskoleverksamheten beaktas vad som ur kommunikationssyn-
punkt är ändamålsenligt för eleverna.

Vid fördelningen av elever på olika skolor med särskoleutbildning skall

kommunen beakta vårdnadshavares önskemål om att deras barn skall tas
emot vid en viss skola så långt det är möjligt utan att andra elevers
berättigade krav på en så kort skolväg som möjligt åsidosätts eller att
betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kom-
munen.

Varje kommun är skyldig att för eleverna i sin särskola anordna kost-

nadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd,
trafikförhållandena, elevens funktionshinder eller någon annan särskild
omständighet. Kommunens skyldighet omfattar dock inte sådana elever
som väljer att gå i en annan särskola än den som kommunen annars skulle
ha placerat eleven i om något önskemål om en viss skola inte framställts.

6

Senaste lydelse 1992:232.

7

Senaste lydelse 1992:598.

1772

background image

SFS 1993:800

I lagen (1993: 387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns

föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller bostad
med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför
föräldrahemmet.

6 a § Efter önskemål av vårdnadshavare har en kommun rätt att i andra
fall än som avses i 5 § andra stycket i sin särskola ta emot en elev från en
annan kommun. I sådana fall har kommunen rätt till ersättning för elevens
utbildning från elevens hemkommun. Om inte de berörda kommunerna
kommer överens om annat, skall hemkommunen utge det belopp som
regeringen föreskriver.

9 kap. Fristående skolor

Godkännande m. m.

1 § Skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd för

ändamålet.

�renden om godkännande för vanlig skolplikt prövas av Statens

skolverk.

Såvitt gäller särskild skolplikt prövas

1. sådant godkännande som avser en skola som motsvarar särskolan av

Statens skolverk och

2. sådant godkännande som avser en skola som motsvarar specialskolan

av styrelsen för den specialskola som ansvarar för utbildning av samma
handikappgrupp där skolan är belägen.

2 § Godkännande för vanlig skolplikt skall meddelas, om skolans utbild-
ning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar
mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och skolan
även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans allmänna mål. Härvid
skall särskilt beaktas de krav som anges i 1 kap. 2 § andra och tredje
styckena.

Godkännande för särskild skolplikt skall meddelas, om skolan ger ele-

verna en utbildning som väsentligen svarar mot den som de skulle få i
särskolan eller specialskolan. En ytterligare förutsättning är att eleverna i
samband med utbildningen bereds erforderliga omsorger.

I godkännandet för särskild skolplikt skall anges om det avser särskole-

utbildning eller specialskoleutbildning eller båda dessa skolformer samt
för vilka handikappgrupper utbildningen godkänns.

3 § Ett barn får fullgöra sin skolplikt i en fristående skola som är god-

känd för särskild skolplikt och som motsvarar särskolan endast om styrel-
sen för särskolan i barnets hemkommun har bedömt att barnet har särskild
skolplikt.

4 § Om ett barn har funktionshinder som enligt 3 kap. 3 § kan vara
grund för särskild skolplikt, får barnet fullgöra sin skolplikt i en godkänd
fristående skola som motsvarar specialskolan endast om

1. skolan är godkänd för elever som har särskild skolplikt på grund av

1773

background image

1774

SFS 1993:800

samma funktionshinder som barnet eller

2. huvudmannen för specialskolan bedömer att barnet ändå kan tillgo-

dogöra sig utbildningen vid skolan.

5 § Den som har vanlig skolplikt men som endast för kortare tid är
bosatt i landet eller som har andra skäl att få en utbildning med en annan
internationell inriktning än den som får finnas inom grundskolan eller
fristående skolor som är godkända för fullgörande av vanlig skolplikt får
fullgöra sin skolplikt i en fristående skola med sådan inriktning (interna-
tionell skola), om skolan av Statens skolverk har godkänts för ändamålet.

För godkännande krävs att skolans utbildning som helhet betraktad är

likvärdig med grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och färdig-
heter som underlättar fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i svenska
språket och om svenska förhållanden skall meddelas i den omfattning som
de i landet för kortare tid bosatta eleverna behöver.

Tilldelning av bidrag m. m.

6 § En fristående skola, som är godkänd för elever som har vanlig
skolplikt, skall tilldelas bidrag för verksamheten av elevernas hemkom-
muner. För varje elev skall lämnas ett belopp som motsvarar den genom-
snittliga kostnaden per elev i hemkommunens grundskola det pågående
kalenderåret på det stadium som eleven tillhör. Vid tilldelningen får
kommunen göra ett avdrag som uppgår till högst 15 procent av den
framräknade genomsnittskostnaden. Regeringen eller den myndighet rege-
ringen bestämmer får medge ett större avdrag, om det finns särskilda skäl.

Tilldelningen beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar

den 1 juli. Tilldelningen grundas på antalet elever från kommunen i den
fristående skolan den 15 september under bidragsåret. Bidragen skall
utbetalas med en tolftedel varje månad. Utbetalningarna i juli �september
avpassas efter ett beräknat antal elever och reglering görs vid utbetalning i
oktober. För en skola som är nystartad, får bidrag, som avser tiden j u l i -
september månad, betalas ut samlat i september. För att en nystartad skola
skall ha rätt till bidrag gäller dock att skolan skall ha ansökt om att bli

godkänd för vanlig skolplikt före den 1 augusti året innan bidragsåret

börjar.

Om en elev slutar i den fristående skolan efter den 15 september bidrags-

året är hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan bidrag för längre tid
än till och med kalendermånaden efter den då eleven slutade.

Utbetalning av bidrag enligt andra stycket får grundas på den kostnad

som hemkommunen fastställt i sin budget för respektive kalenderår. Om
det slutliga utfallet skulle bli högre än det i budgeten fastställda har den
fristående skolan rätt att få ut motsvarande mellanskillnad. Sådan slutreg-
lering skall ske senast två månader efter det att kommunens årsredovis-
ning för det aktuella kalenderåret har lämnats över till fullmäktige.

Vad som sägs i första �fjärde styckena gäller inte de fristående skolor för

vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom särskilda föreskrifter
eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka huvudmannen
skriftligen avstått från medelstilldelning eller sådana skolor som Statens
skolverk enligt 7 § förklarat sakna rätt till bidrag.

background image

SFS 1993:800

7 § Fristående skolor, som har rätt till bidrag enligt 6 §, får för de elever
som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till
de särskilda kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan anses
rimliga för verksamheten.

Om Statens skolverk, vid prövning av en ansökan om godkännande som

avses i 2 § första stycket, finner att elevavgifterna vid skolan inte kan anses
skäliga, skall verket, om skolan godkänns, förklara att den inte skall ha rätt
till bidrag enligt 6 §.

Skolverket skall vidare förklara rätten till fortsatt bidrag förverkad, om

en skola efter godkännandet tar ut elevavgifter som inte kan anses skäliga.

Innan ett sådant beslut fattas skall skolan ges möjlighet att ändra avgiftens

storlek.

Beslut om att en skola inte skall få bidrag får upphävas av Skolverket,

om elevavgifterna senare bedöms som skäliga.

8 § Regeringen får i fråga om viss utbildning förklara en fristående skola
berättigad till sådant bidrag som avses i andra stycket, om utbildningen ger
kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de

kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan förmedlar och skolan även
i övrigt väsentligen svarar mot gymnasieskolans allmänna mål. Härvid
skall särskilt beaktas de krav som anges i 1 kap. 2 § andra och tredje
styckena. Förklaring skall dock inte lämnas i fråga om utbildning som
skulle innebära påtagliga negativa följder för gymnasieskolan inom det
offentliga skolväsendet i regionen.

Om en sådan förklaring som avses i första stycket lämnats, skall elever-

nas hemkommuner lämna bidrag till skolan. Kommunens skyldighet gäller
endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att
erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.

Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas

hemkommuner skall dessa erlägga det belopp som regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämt har föreskrivit.

9 § Om inte kommunen och skolan har kommit överens om annat skall
bidraget enligt 8 § beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår
börjar den 1 juli. Tilldelningen grundas på antalet elever på den bidragsbe-

rättigade utbildningen den 15 september under bidragsåret. Bidraget skall
utbetalas med en tolftedel varje månad. Utbetalningarna i juli �september
avpassas efter ett beräknat antal elever och reglering görs vid utbetalning i
oktober. För en skola som är nystartad, får bidrag, som avser tiden juli �
september månad, betalas ut samlat i september.

Om en elev slutar efter den 15 september bidragsåret är hemkommunen

inte skyldig att tilldela skolan bidrag för längre tid än till och med kalen-

dermånaden efter den då eleven slutade.

För att en skola skall ha rätt till bidrag gäller dock att skolan har ansökt

om att bli förklarad som bidragsberättigad senast den 1 augusti året innan.
Ansökan skall lämnas in till länsstyrelsen i det län där skolan är belägen.

10 § Skolor som har rätt till bidrag enligt 8 § får för de elever som

bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de
särskilda kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan anses

1775

background image

1776

SFS 1993:800

rimliga för verksamheten.

Om en skola tar ut elevavgifter för utbildningar som berättigar till bidrag

enligt 8 § och avgifterna inte kan anses skäliga, skall förklaringen om rätt
till bidrag återkallas. Innan ett sådant beslut fattas skall skolan ges möjlig-
het att ändra avgiftens storlek.

Tillsyn m. m.

11 § Fristående skolor som avses i 1 och 5 §§ skall i fråga om sin

utbildning för skolpliktiga elever stå under tillsyn av Statens skolverk.
Skolorna är skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolvä-
sendet som genomförs av Statens skolverk.

12 § Om en fristående skola som avses i 1 och 5 §§ inte längre uppfyller

kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande för
huvudmannen, skall godkännandet återkallas. Detsamma gäller om en
fristående skola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet enligt 11 § att
delta i uppföljning och utvärdering.

�&terkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godkännande.

13 § Fristående skolor som får bidrag för viss utbildning enligt 8 § skall,

i fråga om den utbildningen, stå under tillsyn av Statens skolverk. Skolor-
na är i fråga om dessa utbildningar skyldiga att delta i den uppföljning och
utvärdering av skolväsendet som genomförs av Statens skolverk.

14 § Om en fristående skola som har rätt till bidrag enligt 8 § inte längre

uppfyller kraven för att få bidrag och bristerna inte avhjälps efter påpekan-
de för huvudmannen, skall förklaringen om rätt till bidrag återkallas.
Detsamma gäller om en fristående skola trots påpekande inte iakttar sin
skyldighet enligt 13 § att delta i uppföljning och utvärdering.

�vriga föreskrifter

15 § När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola,

skall huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till styrelsen
för utbildningen i elevens hemkommun.

I 3 kap. 14 § finns föreskrifter om uppgiftsskyldighet vid vissa fall av

frånvaro.

16 § Ungdomar kan tas emot i en fristående skola som motsvarar den

frivilliga särskolan, om styrelsen för särskolan i hemkommunen har be-
dömt att de är utvecklingsstörda.

17 § Beslut av Statens skolverk i ärenden om godkännande eller återkal-

lande av godkännande för en fristående skola enligt 1, 5 eller 12 § samt
beslut i ärenden om elevavgifter enligt 7 § får överklagas hos kammarrät-
ten.

Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden om godkännande eller

återkallande av godkännande för en fristående skola för särskild skolplikt
enligt 1 § tredje stycket 2 eller 12 § får överklagas hos kammarrätten.

Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och 16 §§

får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som avses i

background image

SFS 1993:800

3 § får överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som avses i

16 § får överklagas endast av eleven eller företrädare för denne.

10 kap.

1 § En internatskola kan på framställning från huvudmannen ges ställ-

ning av riksinternatskola genom beslut av regeringen. Kommuner och
enskilda kan vara huvudmän för riksinternatskolor.

En riksinternatskola skall ha till uppgift att anordna utbildning, som

motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa skolfor-
mer, för i första hand barn och ungdomar som har utlandssvenska föräld-
rar eller har behov av miljöombyte eller som är från glesbygd och inte kan

beredas tillfredsställande inackordering.

I den del en riksinternatskola motsvarar grundskolan skall den i fråga

om rätten att fullgöra skolplikt där anses vara en enligt 9 kap. I § första och
andra styckena godkänd fristående skola. I fråga om riksinternatskolornas
organisation och tillsynen över dem meddelas föreskrifter av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.

För fristående skolor som har getts ställning av riksinternatskola gäller

inte bestämmelserna i 9 kap.

6 § Beslut i ärenden enligt 4 § om att fullgöra skolplikten på annat sätt
än som anges i denna lag får överklagas hos kammarrätten.

14 kap.

5 § Elever som avses i 1 § har rätt att vid behov anlita skolhälsovården
utöver vad som följer av 3 och 4 §§.

1. Denna lag träder i kraft i fråga om 5 kap. 5, 13 och 33 §§, 9 kap. samt

10 kap. 1 och 6 §§ den 1 juli 1993 och i övrigt den 1 januari 1994.

2. Bestämmelserna i 4 kap. 6, 7, 8 a och 9 §§, 6 kap. 6 § andra och tredje

styckena och 6 a § tillämpas på undervisning som äger rum efter den 1 juli

1994.

3. Fristående skolor som före den 1 juli 1993 godkänts för fullgörande av

vanlig skolplikt är berättigade till bidrajg fr. o. m. den 1 juli 1993 utan
hinder av bestämmelsen om ansökningstid i 9 kap. 6 §.

4. Ersättning som avses i 9 kap. 8 § från elevernas hemkommuner till

fristående skolor skall utgå först fr. o. m. bidragsåret 1994/95.

5. I samband med ikraftträdandet av denna lag får regeringen, utan

hinder av de föreskrifter om förfarandet som annars gäller, förklara fristå-
ende skolor över grundskolenivå, som vid ikraftträdandet är ställda under
statlig tillsyn, berättigade till bidrag enligt 9 kap. 8 § om de enligt regering-
ens bedömande uppfyller kraven där.

På regeringens vägnar

BEATRICE ASK

Erik Tersmeden
(Utbildningsdepartementet)

1777

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag  oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.