SFS 2010:699 Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Start / Skoljuridik / Skollag (2010:800) / SFS 2010:699 Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i skollagen (1985:1100); utf�rdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens 1 beslut f�reskrivs att 2 a kap. 17 a och 19 ��, 2 b kap. 10 a �, 9 kap. 6, 6 a, 8, 8 b, 8 d och 9 �� samt 15 kap. 11 � skollagen (1985:1100) 2 ska ha f�ljande lydelse. 2 a kap. 17 a � 3 Barnets hemkommun ska l�mna bidrag till en huvudman som har r�tt till bidrag enligt 17 �. Bidraget (grundbelopp) till f�rskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg ska avse ers�ttning f�r 1. omsorg och pedagogisk verksamhet, 2. pedagogiskt material och utrustning, 3. m�ltider, 4. administration, 5. merv�rdesskatt, och 6. lokalkostnader. D�rut�ver ska bidrag (till�ggsbelopp) l�mnas f�r barn som har ett omfat- tande behov av s�rskilt st�d. Bidrag enligt andra stycket ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till den egna motsvarande verksamheten. Om kommunen inte tillhandah�ller pedagogisk omsorg, ska bidraget be- st�mmas efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till den enskilda verksamhe- tens inneh�ll och omfattning. Hemkommunen �r bara skyldig att l�mna bidrag i den omfattning som den �r skyldig att erbjuda motsvarande offentliga verksamhet enligt 66 b, 8 a och 9 ��. Hemkommunen �r inte skyldig att l�mna bidrag f�r samma barn till fler �n tv� huvudm�n. Har ett barn ett omfattande behov av s�rskilt st�d �r hem- kommunen inte skyldig att l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om bety- dande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r hemkommu- nen. 1 Prop. 2009/10:157, bet. 2009/10:UbU22, rskr. 2009/10:322. 2 Lagen omtryckt 1997:1212. 3 Senaste lydelse 2009:671. SFS 2010:699 Utkom fr�n trycket den 28 juni 2010 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2010:699 Om barnet tagits emot i tv� enskilda verksamheter, eller i en enskild och en kommunal verksamhet, �r kommunen inte skyldig att l�mna ett samlat bi- dragsbelopp som �r h�gre �n om barnet tagits emot i endast en kommunal verksamhet. Hemkommunen ska best�mma hur bidraget ska f�rdelas mellan huvudm�nnen f�r verksamheterna. N�r barn tas emot i enskild pedagogisk omsorg, d�r deras v�rdnadshavare arbetar, f�r bidrag inte l�mnas f�r fler s�dana barn �n det antal andra barn som har tagits emot. Kommunen kan l�mna bidrag till annan huvudman f�r enskild f�rskole- verksamhet eller enskild skolbarnsomsorg �n som omfattas av f�rsta stycket, om verksamheten uppfyller de krav som anges i 3 � och avgifterna inte �r osk�ligt h�ga. S�dant bidrag b�r best�mmas p� det s�tt som anges i andra femte styckena. 19 � 4 Beslut av en kommun f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol i �renden som g�ller godk�nnande enligt 13 �, f�rel�ggande eller �terkallande av godk�nnande enligt 16 �, r�tt till bidrag eller �terkallande av s�dan r�tt enligt 17 �, och bidrag enligt 17 a � andrafemte och �ttonde styckena. Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten. Kommunens beslut om f�rel�ggande eller �terkallande av godk�nnande enligt 16 � och om �terkallande av r�tt till bidrag enligt 17 � samt domstols beslut g�ller omedelbart. 2 b kap. 10 a � 5 En frist�ende skola som av Statens skolinspektion har f�tt godk�n- nande att anordna utbildning som motsvarar f�rskoleklassen ska av Skolin- spektionen f�rklaras ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i 10 b �. Skolinspektionen ska dock inte l�mna n�gon f�rklaring om r�tt till bidrag, om verksamheten skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r eleverna eller skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller om skolan tar ut avgifter i strid med 10 d �. 9 kap. 6 � 6 En godk�nd frist�ende skola som motsvarar grundskolan ska av Sta- tens skolinspektion f�rklaras ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i andra och tredje styckena. En f�rklaring ska dock inte l�mnas, om skolans verk- samhet skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r eleverna el- ler skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller skolan tar ut av- gifter i strid med 7 �. F�r varje elev som genomg�r en utbildning motsvarande den som ges i grundskolan l�mnas bidrag av hemkommunen. Bidraget (grundbelopp) ska avse ers�ttning f�r 4 Senaste lydelse 2009:671. 5 Senaste lydelse 2008:220. �ndringen inneb�r bl.a. att tredje stycket upph�vs. 6 Senaste lydelse 2009:670. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2010:699 1. undervisning, 2. l�romedel och utrustning, 3. elevv�rd och h�lsov�rd, 4. m�ltider, 5. administration, 6. merv�rdesskatt, och 7. lokalkostnader. D�rut�ver ska kommunen l�mna bidrag (till�ggsbelopp) f�r elever som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsun- dervisning. Kommunen �r dock inte skyldig att l�mna bidrag f�r elever som �r i behov av s�rskilt st�d, om betydande ekonomiska eller organisatoriska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. Bidrag enligt andra stycket ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till den egna grundskolan. Det som s�gs i f�rstafj�rde styckena g�ller inte de frist�ende skolor f�r vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom f�rordning eller s�rskil- da beslut och inte heller skolor, f�r vilka huvudmannen skriftligen har avst�tt fr�n medelstilldelning. Kommunens skyldighet enligt andra och tredje styckena g�ller inte, om statsbidrag l�mnas f�r en utlandssvensk elevs utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om hur kommunens bidrag ska best�mmas i st�llet f�r det som anges i andrafj�rde styckena, om statsbidrag l�mnas till kommunen f�r en elev som har tagits emot i en frist�ende skola. 6 a � 7 En godk�nd frist�ende skola som motsvarar obligatoriska s�rskolan ska av Statens skolinspektion f�rklaras ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i andrafj�rde styckena. En f�rklaring ska dock inte l�mnas, om sko- lans verksamhet skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r eleverna eller skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller skolan tar ut avgifter i strid med 7 �. F�r varje elev som genomg�r en utbildning motsvarande den som ges i obligatorisk s�rskola l�mnas bidrag av hemkommunen. Bidraget (grundbelopp) ska avse ers�ttning f�r 1. undervisning, 2. l�romedel och utrustning, 3. elevv�rd och h�lsov�rd, 4. m�ltider, 5. administration, 6. merv�rdesskatt, och 7. lokalkostnader. D�rut�ver ska kommunen l�mna bidrag (till�ggsbelopp) f�r elever som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsun- dervisning. Kommunen �r dock inte skyldig att l�mna bidrag f�r elever som �r i behov av s�rskilt st�d, om betydande ekonomiska eller organisatoriska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. 7 Senaste lydelse 2009:670. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2010:699 Bidrag enligt tredje stycket ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till den egna obligatoriska s�rskolan. Det som s�gs i f�rstafemte styckena g�ller inte de frist�ende skolor f�r vilka huvudmannen skriftligen har avst�tt fr�n medelstilldelning. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om hur kommunens bidrag ska best�mmas i st�llet f�r det som anges i tredjefemte styckena, om statsbidrag l�mnas till kommunen f�r en elev som har tagits emot i en frist�ende skola. 8 � 8 Om en frist�ende skola anordnar s�dan utbildning som en kommun enligt 5 kap. f�r anordna inom ramen f�r nationella program i gymnasie- skolan och alla elever ges m�jlighet att inom ramen f�r utbildningen uppn� grundl�ggande beh�righet f�r h�gskoleutbildning som p�b�rjas p� grundni- v�, ska Statens skolinspektion f�rklara skolan ber�ttigad till bidrag som avses i 8 a � i fr�ga om utbildningen. En s�dan f�rklaring f�r dock l�mnas endast om 1. skolan �ven i �vrigt svarar mot de allm�nna m�l och den v�rdegrund som g�ller f�r utbildning inom det offentliga skolv�sendet, 2. huvudmannen f�r skolan har f�ruts�ttningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor, 3. skolan st�r �ppen f�r alla ungdomar som har r�tt till motsvarande ut- bildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag f�r s�dana ungdo- mar som skulle ge skolan betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�- righeter om de skulle antas, 4. skolan f�r undervisningen anv�nder l�rare som har en utbildning av- sedd f�r den undervisning de i huvudsak ska bedriva, dock med undantag f�r fall d� personer med s�dan utbildning inte finns att tillg� eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna, och 5. skolan uppfyller ytterligare villkor i fr�ga om utbildningen vid frist�en- de skolor och om antagningen till och ledningen av s�dana skolor. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om de ytterligare villkor som avses i f�rsta stycket 5. En frist�ende skola som avses i denna paragraf f�r �ven anordna individu- ellt program. Skyldighet att ta emot en elev p� ett individuellt program finns endast om skolan och elevens hemkommun kommer �verens om det bidrag som kommunen ska betala till skolan f�r eleven. Utbildningen ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning f�r dock minskas om en elev beg�r det och styrelsen f�r utbildningen finner det f�renligt med syftet f�r utbildningen. En f�rklaring enligt f�rsta stycket ska inte l�mnas i fr�ga om utbildning som skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r eleverna eller skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller i n�rliggande kom- muner. En frist�ende skola som avses i denna paragraf f�r inom ramen f�r vad som s�gs i f�rsta stycket 1 ha en konfessionell inriktning. De best�mmelser i 5 kap. och de f�reskrifter som har meddelats med st�d av och i anslutning till dessa best�mmelser, som ger regeringen, en myndig- 8 Senaste lydelse 2009:1038. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2010:699 het eller styrelsen f�r utbildningen r�tt att g�ra avsteg fr�n vad som annars g�ller f�r utbildning anordnad av en kommun eller ett landsting, ska till�m- pas p� motsvarande s�tt f�r frist�ende skolor. Detsamma g�ller s�dana inskr�nkningar i m�jligheterna att anordna vissa utbildningar som kan f�lja av f�reskrifter meddelade med st�d av 5 kap. Huvudmannen f�r utbild- ningen ska likst�llas med styrelsen f�r utbildningen. Ett beslut om r�tt till bidrag ska inneh�lla uppgift om vilket nationellt pro- gram i gymnasieskolan som utbildningen motsvarar. Beslutet ska dessutom i vissa fall ange vilken nationell inriktning inom programmet som utbild- ningen motsvarar. Regeringen meddelar f�reskrifter om i vilka fall en inrikt- ning ska anges i beslutet. 8 b � 9 Om en frist�ende skola l�mnar utbildning som ger kunskaper och f�rdigheter som till art och niv� v�sentligen svarar mot de kunskaper och f�r- digheter som gymnasies�rskolan ska f�rmedla, ska Statens skolinspektion f�rklara skolan ber�ttigad till bidrag som avses i 8 c � i fr�ga om utbild- ningen. F�rklaring f�r dock l�mnas endast om 1. skolan �ven i �vrigt svarar mot de allm�nna m�l och den v�rdegrund som g�ller f�r utbildning inom det offentliga skolv�sendet, 2. huvudmannen f�r skolan har f�ruts�ttningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor, 3. skolan st�r �ppen f�r alla ungdomar som har r�tt till utbildning i gym- nasies�rskolan, med undantag f�r s�dana ungdomar vilkas mottagande skulle medf�ra att betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r skolan, 4. skolan f�r undervisningen anv�nder l�rare som har en utbildning avsedd f�r den undervisning de i huvudsak ska bedriva, dock med undantag f�r fall d� personer med s�dan utbildning inte finns att tillg� eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna, och 5. skolan uppfyller ytterligare villkor i fr�ga om utbildningen vid frist�en- de skolor och om antagningen till och ledningen av s�dana skolor. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om de ytterligare villkor som avses i f�rsta stycket 5. En f�rklaring enligt f�rsta stycket ska inte l�mnas i fr�ga om utbildning som skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r eleverna eller skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller i n�rliggande kom- muner. En frist�ende skola som avses i denna paragraf f�r inom ramen f�r vad som s�gs i f�rsta stycket 1 ha en konfessionell inriktning. 8 d � 10 Om en internationell skola erbjuder gymnasial utbildning som har en annan internationell inriktning �n den som f�r finnas i gymnasieskolan eller vid en frist�ende skola som motsvarar gymnasieskolan eller om skolan anordnar utbildning som leder fram till International Baccalaureate (en inter- nationell skola p� gymnasieniv�), ska Statens skolinspektion f�rklara skolan ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i 8 e � om 9 Senaste lydelse 2008:220. 10 Senaste lydelse 2008:220. �ndringen inneb�r att tredje stycket upph�vs. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2010:699 1. utbildningen f�ljer ett annat lands l�roplan och kursplaner eller en inter- nationell l�roplan och internationella kursplaner, med anpassning till svenska f�rh�llanden i den utstr�ckning som �r rimlig, 2. utbildningen som helhet �r likv�rdig med utbildningen i gymnasiesko- lan, 3. utbildningens allm�nna m�l och v�rdegrund inte strider mot de allm�n- na m�l och den v�rdegrund som g�ller f�r utbildning inom det svenska offentliga skolv�sendet, 4. utbildningen f�rmedlar kunskaper som underl�ttar fortsatta studier utomlands, 5. undervisning i svenska spr�ket och om svenska f�rh�llanden ges i den omfattning som beh�vs f�r de elever som under kortare tid �r bosatta i Sverige, 6. elever som avses i 8 e � f�rsta stycket som har sv�righeter i skolarbetet erbjuds s�rskilt st�d, 7. elever som avses i 8 e � f�rsta stycket erbjuds s�dan skolh�lsov�rd som ska erbjudas elever i gymnasieskolan, 8. elevavgiften f�r elever som avses i 8 e � f�rsta stycket �r sk�lig med h�nsyn till rimliga kostnader f�r verksamheten, bidrag och omst�ndigheterna i �vrigt, 9. skolan �r �ppen f�r alla elever som avses i 8 e � f�rsta stycket, med un- dantag f�r s�dana elever som det skulle medf�ra betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter att ta emot f�r skolan, 10. urvalet, om det inte finns platser till alla beh�riga s�kande, g�rs p� grunder som Skolinspektionen godk�nner, 11. s�dana elever som avses i 8 e � f�rsta stycket och deras v�rdnadshava- re ges tydlig information om skolans inneh�ll och inriktning mot fortsatta studier utomlands samt om vad utbildning vid en internationell skola p� gymnasieniv� kan inneb�ra vid fortsatt utbildning i Sverige, samt 12. skolan f�ljer �vriga best�mmelser i denna lag och i andra f�reskrifter som avser internationella skolor p� gymnasieniv�. Skolinspektionen ska, f�r annan utbildning �n s�dan som leder fram till International Baccalaureate, i beslutet om r�tt till bidrag ange vilket natio- nellt program utbildningen ska j�mst�llas med i bidragsh�nseende. I beslutet ska Skolinspektionen �ven ange det h�gsta antal elever som �r folkbokf�rda i Sverige och som omfattas av skolans bidragsr�tt. 9 � 11 Om inte kommunen och skolan har kommit �verens om annat, ska bi- draget enligt 8 c � ber�knas f�r ett bidrags�r i s�nder. Varje bidrags�r b�rjar den 1 januari. 15 kap. 11 � 12 Regeringen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om best�mmandet av det bidrag som kommunerna enligt 2 a kap. 17 a �, 2 b kap. 10 och 10 b �� samt 9 kap. 6, 6 a, 8 a och 8 c �� r skyldiga att l�mna till enskilt be- 11 Senaste lydelse 2002:159. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs. 12 Senaste lydelse 2009:670. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2010:699 driven pedagogisk omsorg, enskilt bedrivna f�rskolor, fritidshem och f�r- skoleklasser samt frist�ende skolor. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om skyldighet f�r skolhuvudmannen att l�mna s�dana sakupp- gifter om skolverksamheten och s�dan verksamhetsredovisning som beh�vs f�r uppf�ljning och utv�rdering av verksamheten. Detsamma g�ller skyldig- het f�r en kommun att l�mna sakuppgifter om verksamheten och s�dan verk- samhetsredovisning som beh�vs f�r uppf�ljning och utv�rdering av f�rsko- leverksamheten och skolbarnsomsorgen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om skyldighet f�r kommunen att l�mna uppgifter om verksam- heten som beh�vs f�r beslut om bidrag till frist�ende skolor och om hur bi- draget till en frist�ende skola eller annan enskild verksamhet har ber�knats. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r ocks� meddela f�reskrifter om skyldighet f�r huvudmannen f�r en frist�ende skola att l�mna uppgifter om kommande verksamhet samt ekonomisk redovisning �ver verksamheten. 1. Denna lag tr�der i kraft den 28 juli 2010. 2. De nya best�mmelserna om bidrag enligt 2 a kap. 17 a � till�mpas f�r- sta g�ngen p� bidrag f�r kalender�ret 2011. P� regeringens v�gnar JAN BJ�RKLUND Claes M�rtensson (Utbildningsdepartementet) </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i skollagen (1985:1100);

utf�rdad den 10 juni 2010.

Enligt riksdagens

1 beslut f�reskrivs att 2 a kap. 17 a och 19 ��, 2 b kap.

10 a �, 9 kap. 6, 6 a, 8, 8 b, 8 d och 9 �� samt 15 kap. 11 � skollagen
(1985:1100)

2 ska ha f�ljande lydelse.

2 a kap.

17 a �

Barnets hemkommun ska l�mna bidrag till en huvudman som har

r�tt till bidrag enligt 17 �.

Bidraget (grundbelopp) till f�rskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg

ska avse ers�ttning f�r

1. omsorg och pedagogisk verksamhet,
2. pedagogiskt material och utrustning,
3. m�ltider,
4. administration,
5. merv�rdesskatt, och
6. lokalkostnader.
D�rut�ver ska bidrag (till�ggsbelopp) l�mnas f�r barn som har ett omfat-

tande behov av s�rskilt st�d.

Bidrag enligt andra stycket ska best�mmas efter samma grunder som

kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till den egna motsvarande
verksamheten.

Om kommunen inte tillhandah�ller pedagogisk omsorg, ska bidraget be-

st�mmas efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till den enskilda verksamhe-
tens inneh�ll och omfattning.

Hemkommunen �r bara skyldig att l�mna bidrag i den omfattning som den

�r skyldig att erbjuda motsvarande offentliga verksamhet enligt 66 b, 8 a
och 9 ��.

Hemkommunen �r inte skyldig att l�mna bidrag f�r samma barn till fler �n

tv� huvudm�n. Har ett barn ett omfattande behov av s�rskilt st�d �r hem-
kommunen inte skyldig att l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om bety-
dande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r hemkommu-
nen.

1 Prop. 2009/10:157, bet. 2009/10:UbU22, rskr. 2009/10:322.

2 Lagen omtryckt 1997:1212.

3 Senaste lydelse 2009:671.

SFS 2010:699

Utkom fr�n trycket
den 28 juni 2010

SFS 2010:699

Om barnet tagits emot i tv� enskilda verksamheter, eller i en enskild och

en kommunal verksamhet, �r kommunen inte skyldig att l�mna ett samlat bi-
dragsbelopp som �r h�gre �n om barnet tagits emot i endast en kommunal
verksamhet. Hemkommunen ska best�mma hur bidraget ska f�rdelas mellan
huvudm�nnen f�r verksamheterna.

N�r barn tas emot i enskild pedagogisk omsorg, d�r deras v�rdnadshavare

arbetar, f�r bidrag inte l�mnas f�r fler s�dana barn �n det antal andra barn
som har tagits emot.

Kommunen kan l�mna bidrag till annan huvudman f�r enskild f�rskole-

verksamhet eller enskild skolbarnsomsorg �n som omfattas av f�rsta stycket,
om verksamheten uppfyller de krav som anges i 3 � och avgifterna inte �r
osk�ligt h�ga. S�dant bidrag b�r best�mmas p� det s�tt som anges i andra
femte styckena.

19 �

Beslut av en kommun f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol

i �renden som g�ller

godk�nnande enligt 13 �,
f�rel�ggande eller �terkallande av godk�nnande enligt 16 �,
r�tt till bidrag eller �terkallande av s�dan r�tt enligt 17 �, och
bidrag enligt 17 a � andrafemte och �ttonde styckena.
Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten.
Kommunens beslut om f�rel�ggande eller �terkallande av godk�nnande

enligt 16 � och om �terkallande av r�tt till bidrag enligt 17 � samt domstols
beslut g�ller omedelbart.

2 b kap.

10 a �

En frist�ende skola som av Statens skolinspektion har f�tt godk�n-

nande att anordna utbildning som motsvarar f�rskoleklassen ska av Skolin-
spektionen f�rklaras ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i 10 b �.

Skolinspektionen ska dock inte l�mna n�gon f�rklaring om r�tt till bidrag,

om verksamheten skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r
eleverna eller skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller om
skolan tar ut avgifter i strid med 10 d �.

9 kap.

6 �

En godk�nd frist�ende skola som motsvarar grundskolan ska av Sta-

tens skolinspektion f�rklaras ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i andra
och tredje styckena. En f�rklaring ska dock inte l�mnas, om skolans verk-
samhet skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r eleverna el-
ler skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller skolan tar ut av-
gifter i strid med 7 �.

F�r varje elev som genomg�r en utbildning motsvarande den som ges i

grundskolan l�mnas bidrag av hemkommunen. Bidraget (grundbelopp) ska
avse ers�ttning f�r

4 Senaste lydelse 2009:671.

5 Senaste lydelse 2008:220. �ndringen inneb�r bl.a. att tredje stycket upph�vs.

6 Senaste lydelse 2009:670. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs.

SFS 2010:699

1. undervisning,
2. l�romedel och utrustning,
3. elevv�rd och h�lsov�rd,
4. m�ltider,
5. administration,
6. merv�rdesskatt, och
7. lokalkostnader.
D�rut�ver ska kommunen l�mna bidrag (till�ggsbelopp) f�r elever som

har ett omfattande behov av s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsun-
dervisning. Kommunen �r dock inte skyldig att l�mna bidrag f�r elever som
�r i behov av s�rskilt st�d, om betydande ekonomiska eller organisatoriska
sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

Bidrag enligt andra stycket ska best�mmas efter samma grunder som

kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till den egna grundskolan.

Det som s�gs i f�rstafj�rde styckena g�ller inte de frist�ende skolor f�r

vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom f�rordning eller s�rskil-
da beslut och inte heller skolor, f�r vilka huvudmannen skriftligen har
avst�tt fr�n medelstilldelning. Kommunens skyldighet enligt andra och
tredje styckena g�ller inte, om statsbidrag l�mnas f�r en utlandssvensk elevs
utbildning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om hur kommunens bidrag ska best�mmas i st�llet f�r det som
anges i andrafj�rde styckena, om statsbidrag l�mnas till kommunen f�r en
elev som har tagits emot i en frist�ende skola.

6 a �

En godk�nd frist�ende skola som motsvarar obligatoriska s�rskolan

ska av Statens skolinspektion f�rklaras ber�ttigad till s�dant bidrag som
avses i andrafj�rde styckena. En f�rklaring ska dock inte l�mnas, om sko-
lans verksamhet skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r
eleverna eller skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller skolan
tar ut avgifter i strid med 7 �.

F�r varje elev som genomg�r en utbildning motsvarande den som ges i

obligatorisk s�rskola l�mnas bidrag av hemkommunen.

Bidraget (grundbelopp) ska avse ers�ttning f�r
1. undervisning,
2. l�romedel och utrustning,
3. elevv�rd och h�lsov�rd,
4. m�ltider,
5. administration,
6. merv�rdesskatt, och
7. lokalkostnader.
D�rut�ver ska kommunen l�mna bidrag (till�ggsbelopp) f�r elever som

7 Senaste lydelse 2009:670. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs.

SFS 2010:699

Bidrag enligt tredje stycket ska best�mmas efter samma grunder som

kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till den egna obligatoriska
s�rskolan.

Det som s�gs i f�rstafemte styckena g�ller inte de frist�ende skolor f�r

vilka huvudmannen skriftligen har avst�tt fr�n medelstilldelning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om hur kommunens bidrag ska best�mmas i st�llet f�r det som
anges i tredjefemte styckena, om statsbidrag l�mnas till kommunen f�r en
elev som har tagits emot i en frist�ende skola.

8 �

Om en frist�ende skola anordnar s�dan utbildning som en kommun

enligt 5 kap. f�r anordna inom ramen f�r nationella program i gymnasie-
skolan och alla elever ges m�jlighet att inom ramen f�r utbildningen uppn�
grundl�ggande beh�righet f�r h�gskoleutbildning som p�b�rjas p� grundni-
v�, ska Statens skolinspektion f�rklara skolan ber�ttigad till bidrag som
avses i 8 a � i fr�ga om utbildningen. En s�dan f�rklaring f�r dock l�mnas
endast om

1. skolan �ven i �vrigt svarar mot de allm�nna m�l och den v�rdegrund

som g�ller f�r utbildning inom det offentliga skolv�sendet,

2. huvudmannen f�r skolan har f�ruts�ttningar att bedriva verksamheten i

enlighet med ovan angivna villkor,

3. skolan st�r �ppen f�r alla ungdomar som har r�tt till motsvarande ut-

bildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag f�r s�dana ungdo-
mar som skulle ge skolan betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�-
righeter om de skulle antas,

4. skolan f�r undervisningen anv�nder l�rare som har en utbildning av-

sedd f�r den undervisning de i huvudsak ska bedriva, dock med undantag f�r
fall d� personer med s�dan utbildning inte finns att tillg� eller det finns n�got
annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna, och

5. skolan uppfyller ytterligare villkor i fr�ga om utbildningen vid frist�en-

de skolor och om antagningen till och ledningen av s�dana skolor.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om de ytterligare villkor som avses i

f�rsta stycket 5.

En frist�ende skola som avses i denna paragraf f�r �ven anordna individu-

ellt program. Skyldighet att ta emot en elev p� ett individuellt program finns
endast om skolan och elevens hemkommun kommer �verens om det bidrag
som kommunen ska betala till skolan f�r eleven. Utbildningen ska bedrivas i
en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning f�r
dock minskas om en elev beg�r det och styrelsen f�r utbildningen finner det
f�renligt med syftet f�r utbildningen.

En f�rklaring enligt f�rsta stycket ska inte l�mnas i fr�ga om utbildning

som skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r eleverna eller
skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller i n�rliggande kom-
muner.

En frist�ende skola som avses i denna paragraf f�r inom ramen f�r vad

som s�gs i f�rsta stycket 1 ha en konfessionell inriktning.

De best�mmelser i 5 kap. och de f�reskrifter som har meddelats med st�d

av och i anslutning till dessa best�mmelser, som ger regeringen, en myndig-

8 Senaste lydelse 2009:1038.

SFS 2010:699

het eller styrelsen f�r utbildningen r�tt att g�ra avsteg fr�n vad som annars
g�ller f�r utbildning anordnad av en kommun eller ett landsting, ska till�m-
pas p� motsvarande s�tt f�r frist�ende skolor. Detsamma g�ller s�dana
inskr�nkningar i m�jligheterna att anordna vissa utbildningar som kan f�lja
av f�reskrifter meddelade med st�d av 5 kap. Huvudmannen f�r utbild-
ningen ska likst�llas med styrelsen f�r utbildningen.

Ett beslut om r�tt till bidrag ska inneh�lla uppgift om vilket nationellt pro-

gram i gymnasieskolan som utbildningen motsvarar. Beslutet ska dessutom i
vissa fall ange vilken nationell inriktning inom programmet som utbild-
ningen motsvarar. Regeringen meddelar f�reskrifter om i vilka fall en inrikt-
ning ska anges i beslutet.

8 b �

Om en frist�ende skola l�mnar utbildning som ger kunskaper och

f�rdigheter som till art och niv� v�sentligen svarar mot de kunskaper och f�r-
digheter som gymnasies�rskolan ska f�rmedla, ska Statens skolinspektion
f�rklara skolan ber�ttigad till bidrag som avses i 8 c � i fr�ga om utbild-
ningen. F�rklaring f�r dock l�mnas endast om

1. skolan �ven i �vrigt svarar mot de allm�nna m�l och den v�rdegrund

som g�ller f�r utbildning inom det offentliga skolv�sendet,

2. huvudmannen f�r skolan har f�ruts�ttningar att bedriva verksamheten i

enlighet med ovan angivna villkor,

3. skolan st�r �ppen f�r alla ungdomar som har r�tt till utbildning i gym-

nasies�rskolan, med undantag f�r s�dana ungdomar vilkas mottagande
skulle medf�ra att betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter
uppst�r f�r skolan,

4. skolan f�r undervisningen anv�nder l�rare som har en utbildning

avsedd f�r den undervisning de i huvudsak ska bedriva, dock med undantag
f�r fall d� personer med s�dan utbildning inte finns att tillg� eller det finns
n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna, och

5. skolan uppfyller ytterligare villkor i fr�ga om utbildningen vid frist�en-

de skolor och om antagningen till och ledningen av s�dana skolor.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om de ytterligare villkor som avses i

f�rsta stycket 5.

En f�rklaring enligt f�rsta stycket ska inte l�mnas i fr�ga om utbildning

som skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r eleverna eller
skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller i n�rliggande kom-
muner.

En frist�ende skola som avses i denna paragraf f�r inom ramen f�r vad

som s�gs i f�rsta stycket 1 ha en konfessionell inriktning.

8 d �

Om en internationell skola erbjuder gymnasial utbildning som har

en annan internationell inriktning �n den som f�r finnas i gymnasieskolan
eller vid en frist�ende skola som motsvarar gymnasieskolan eller om skolan
anordnar utbildning som leder fram till International Baccalaureate (en inter-
nationell skola p� gymnasieniv�), ska Statens skolinspektion f�rklara skolan
ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i 8 e � om

9 Senaste lydelse 2008:220.

10 Senaste lydelse 2008:220. �ndringen inneb�r att tredje stycket upph�vs.

SFS 2010:699

1. utbildningen f�ljer ett annat lands l�roplan och kursplaner eller en inter-

nationell l�roplan och internationella kursplaner, med anpassning till
svenska f�rh�llanden i den utstr�ckning som �r rimlig,

2. utbildningen som helhet �r likv�rdig med utbildningen i gymnasiesko-

lan,

3. utbildningens allm�nna m�l och v�rdegrund inte strider mot de allm�n-

na m�l och den v�rdegrund som g�ller f�r utbildning inom det svenska
offentliga skolv�sendet,

4. utbildningen f�rmedlar kunskaper som underl�ttar fortsatta studier

utomlands,

5. undervisning i svenska spr�ket och om svenska f�rh�llanden ges i den

omfattning som beh�vs f�r de elever som under kortare tid �r bosatta i
Sverige,

6. elever som avses i 8 e � f�rsta stycket som har sv�righeter i skolarbetet

erbjuds s�rskilt st�d,

7. elever som avses i 8 e � f�rsta stycket erbjuds s�dan skolh�lsov�rd som

ska erbjudas elever i gymnasieskolan,

8. elevavgiften f�r elever som avses i 8 e � f�rsta stycket �r sk�lig med

h�nsyn till rimliga kostnader f�r verksamheten, bidrag och omst�ndigheterna
i �vrigt,

9. skolan �r �ppen f�r alla elever som avses i 8 e � f�rsta stycket, med un-

dantag f�r s�dana elever som det skulle medf�ra betydande organisatoriska
eller ekonomiska sv�righeter att ta emot f�r skolan,

10. urvalet, om det inte finns platser till alla beh�riga s�kande, g�rs p�

grunder som Skolinspektionen godk�nner,

11. s�dana elever som avses i 8 e � f�rsta stycket och deras v�rdnadshava-

re ges tydlig information om skolans inneh�ll och inriktning mot fortsatta
studier utomlands samt om vad utbildning vid en internationell skola p�
gymnasieniv� kan inneb�ra vid fortsatt utbildning i Sverige, samt

12. skolan f�ljer �vriga best�mmelser i denna lag och i andra f�reskrifter

som avser internationella skolor p� gymnasieniv�.

Skolinspektionen ska, f�r annan utbildning �n s�dan som leder fram till

International Baccalaureate, i beslutet om r�tt till bidrag ange vilket natio-
nellt program utbildningen ska j�mst�llas med i bidragsh�nseende. I beslutet
ska Skolinspektionen �ven ange det h�gsta antal elever som �r folkbokf�rda
i Sverige och som omfattas av skolans bidragsr�tt.

9 �

Om inte kommunen och skolan har kommit �verens om annat, ska bi-

draget enligt 8 c � ber�knas f�r ett bidrags�r i s�nder. Varje bidrags�r b�rjar
den 1 januari.

15 kap.

11 �

Regeringen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om best�mmandet

av det bidrag som kommunerna enligt 2 a kap. 17 a �, 2 b kap. 10 och
10 b �� samt 9 kap. 6, 6 a, 8 a och 8 c �� r skyldiga att l�mna till enskilt be-

11 Senaste lydelse 2002:159. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs.

12 Senaste lydelse 2009:670.

SFS 2010:699

driven pedagogisk omsorg, enskilt bedrivna f�rskolor, fritidshem och f�r-
skoleklasser samt frist�ende skolor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om skyldighet f�r skolhuvudmannen att l�mna s�dana sakupp-
gifter om skolverksamheten och s�dan verksamhetsredovisning som beh�vs
f�r uppf�ljning och utv�rdering av verksamheten. Detsamma g�ller skyldig-
het f�r en kommun att l�mna sakuppgifter om verksamheten och s�dan verk-
samhetsredovisning som beh�vs f�r uppf�ljning och utv�rdering av f�rsko-
leverksamheten och skolbarnsomsorgen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om skyldighet f�r kommunen att l�mna uppgifter om verksam-
heten som beh�vs f�r beslut om bidrag till frist�ende skolor och om hur bi-
draget till en frist�ende skola eller annan enskild verksamhet har ber�knats.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r ocks�

meddela f�reskrifter om skyldighet f�r huvudmannen f�r en frist�ende skola
att l�mna uppgifter om kommande verksamhet samt ekonomisk redovisning
�ver verksamheten.

1. Denna lag tr�der i kraft den 28 juli 2010.
2. De nya best�mmelserna om bidrag enligt 2 a kap. 17 a � till�mpas f�r-

sta g�ngen p� bidrag f�r kalender�ret 2011.

P� regeringens v�gnar

JAN BJ�RKLUND

Claes M�rtensson
(Utbildningsdepartementet)

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2010:699 Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se