SFS 1981:579

Start / Skoljuridik / Studiestödslag (1999:1395) / SFS 1981:579

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                            </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1981:579 om �ndring i studiest�dsSagen (1973:349); utkom fr�n trycket den 24 juni 1981 utf�rdad den 4 juni 1981. Enligt riicsdagens beslut' f�reskrivs att 3 kap. 1, 10, 11 och 23 ��, 4 kap. 2,16och 37 ��, 6kap. 6 �, 7kap. 17 a �, 8kap. 23, 26, 34, 49 och 88 �� stu� diest�dslagen (1973: 349)^ skall ha nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. 1 kap. Inledande best�mmelser 1 � Staten l�mnar studiest�d enligt denna lag i form av f�rl�ngt barnbi� drag, studiehj�lp, studiemedel, timstudiest�d, dagstudiest�d och s�rskilt vuxenstudiest�d. 2 � Studiehj�lp best�r av studiebidrag j�mte till�gg, �terbetalningsplikti� ga studiemedel och resekostnadsers�ttning. Till�gg till studiebid raget utg�r i form av inackorderingstill�gg, resetill- l�gg, inkomstpr�vat till�gg och behovspr�vat till�gg. 3 � Studiemedel best�r av studiebidrag och �terbetalningspliktiga studie� medel samt re sekostnadsers�tttning. ' Prop. 1980/81:100(bil. 12p. F4), SfU22, rskr240. ^ Lagen omtryckt 1975:359. ' � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:579 1, 7 och 3 kap. 4 � Dagstudiest�d best�r av inkomstbidrag och intematbidrag. 5 � S�rskilt vuxenstudiest�d best�r av vuxenstudiebidrag och �terbetal� ningspliktiga studiemedel samt resekostnadsers�ttning. 6 � Studiest�det handhas av statliga myndigheter, d�ribland centrala studiest�dsn�mnden och studiemedelsn�mndema, samt av skolstyrelser� na, landstingskommunemas utbildningsn�mnder och l�roanstalterna. Kommun kan f�reskriva att fr�ga om studiest�d som ankommer p� skol� styrelsen skall handl�ggas av annan kommunal n�mnd. Motsvarande r�tt tillkommer landstingskommun. Allm�n f�rs�kringskassa skall ber�kna storleken av timstudiest�d, dag� studiest�d och s�rskilt vuxenstudiest�d samt betala ut s�dana st�d. 7 � I denna lag f�rst�s med basbelopp basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring. 2 kap. F�rl�ngt barnbidrag 1 � Studerande vid grundskolan har r�tt ti ll f�rl�ngt barabidrag med 25 0 kronor i m �naden fr�n och med kvartalet efter det under vilket han fyllt 16 �r. Detsamma g�ller studerande som deltager i motsvarande undervisning vid skola som avses i 33 eller 34 � skollagen (1962:3 19). 2 � F�rl�ngt barabidrag enligt 1 � utg�r endast till studera nde som �r bo� satt i riket. Bidraget utg�r under l�s�ret. L�s�ret skall anses omfatta nio m�nader, varav h�stterminen fyra m�nader och v�rterminen fem m�nader. 3 � F�rl�ngt barabidrag kan utg� till stude rande vid s� dan skola utom� lands som �tnjuter svenskt statsbidrag under f�ruts�ttning att den stude� rande deltager i undervisning som i huvudsak motsvarar den som ges vid grundskolan h�r i riket. Best�mmelserna i 2 � �ger h�rvid motsvarande till- l�mpning. N�rmare best�mmelser om s�dant f�rl�ngt barabidrag som avses i f�rsta stycket meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiest�dsn�mnden. 1018 3 kap. Studiehj�lp Allm�nna best�mmelser 1 � Studiehj�lp utg�r till studerande vid de l�roanstalter och utbildnings� linjer som regeringen b est�mmer. Studiehj�lp utg�r dock l�ngst till och med f�rsta kalenderhalv�ret det �r under vilket den studerande fyller 20 �r. 2 � Studiehj�lp utg�r till svensk studerande samt till s�dan annan stude� rande som �r bosatt i riket. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ib Si' Studerande om ej �r svensk medborgare har dock r�tt till studiehj�lp en- SFS 1981:579 dast om han bosatt sig i r iket huvudsakligen i an nat syfte �n a tt h�r vinna 3 kap. utbildning. 3 � Studiehj�lp utg�r fr�n och med kvartalet efter det under vilket den studerande fyllt 16 �r, om ej annat f�ljer av andra eller tredje stycket. Inkomstpr�vat till�gg utg�r fr� n och med m�naden efter den under vil� ken den studerande fyllt 17 �r. Inackorderingstill�gg, resetill�gg och behovspr�vat till�gg utg�r�ven till studerande som ej uppn�tt s�dan �lder som anges i f�rsta stycket. 4 � Studiebidrag j�mte till�gg utg�r endast vid heltidsundervisning som omfattar minst �tta veckor, om ej regeringen eller, efter regeringens be� myndigande, centrala studiest�dsn�mnden f�rordnar annat. 5 � Studiehj�lp utg�r f�r s�dan del av l�s�r under vilken den studerande bedriver studier. Studiehj�lp i form av �terbetalningspliktiga studiemedel utg�r �ven f�r tid under vilken den studerande �r sjuk enligt vad som an ges i 13 -19 ��, om ej annat f�ljer av best�mmelser som regeringen m eddelar. Vid till�mpning av be st�mmelse i d etta kapitel skall l�s�r anses omfatta det antal dagar som best�mmes av regeringen eller myndighet som rege� ringen utser. Detta antal antal dagar skall d�rvid anses infalla under det el� ler de kalenderhalv�r som best�mmes av regeringen eller myndighet som regeringen u tser. 5 a � Studiehj�lp beviljas efter ans�kan, om ej annat f�ljer av best�m� melse som regeringen eller, efter bemyndigande av regeringen, centrala studiest�dsn�mnden meddelar. Studiebidrag j�mte till�gg 6 � Studiebidrag utg�r med 250 krono r i m�n aden. 7 � Inackorderingstill�gg utg�r med 315 kronor i m�naden till studera nde som beh�ver inackordering. Till�gget omfattar dessutom r�tt till fria hem� resor enligt de n�rmare best�mmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser. 8 � Har studerande en f�rdv�g till skolan som uppg�r till minst sex kilo� meter, utg�r resetill�gg, om ej annat f�ljer av best�mmelser som regering� en meddelar. Resetill�gget utg�r enligt de grunder och med de belopp, som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, centrala studiest�ds� n�mnden best�mmer. Resetill�gg utg�r ej till studerande som �tnjuter inackorderingstill�gg. 9 � Vid pr�vning av fr�ga om inackorderingstill�gg eller resetill�gg p� grund av �ndrade f�rh�llanden f�r h�nsyn ej tagas till s�dan �ndring som skett mindre �n en m�nad f�re slutet av l�s�ret eller s�dan del av l�s�ret f�r vilken studiebidrag beviljats. 1019 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:579 I 10 Inkomstpr�vat till�gg utg�r med h�gst 180 kronor i m�naden. 3 kap. N�rmare best�mmelser om inkomstpr�vat till�gg meddelas av regering� en. 1 11 �" Behovspr�vat till�gg utg�r med h�gst 230 kronor i m�naden. N�rmare best�mmelser om behovspr�vat till�gg meddelas av regering� en. �terbetalningspliktiga studiemedel 12 � Aterbetalningspliktiga studiemedel kan beviljas studerande som �r i behov av studiehj�lp ut�ver dem som han f�tt med st�d av �vriga best�m� melser om studiehj�lp. Vid bed�mande t av behovet av �terbetalningspliktiga studiemedel skall beaktas 1. den studerandes och hans f�r�ldrars ekonomiska f�rh�llanden, om den studerande fyller h�gst 17 �r under det kalender�r, d� l�s�ret b�rjar, 2. den studerandes och hans f�r�ldrars ekonomiska f�rh�llanden, om den studerande fyller l�gst 18 �r under det kalender�r, d� l�s�ret b�rjar, och inte har brutit sambandet med f�r�ldraekonomin, 3. den studerandes ekonomiska f�rh�llanden, om den studerande fyller l�gst 18 �r unde r det kalender�r, d� l�s�ret b�rjar, och har brutit samban� det med f�r�ldraekonomin. F�r studerande som avses i andra stycket 1 och 2 och som �r gift beaktas hans makes ekonomiska f�rh�llanden i st�llet f�r hans f�r�ldrars. 13 � I 14-19 �� ges best�mmelser om �terbetalningspliktiga studiemedel f�r tid under vilken stud erande som avses i 12 � p� grund av sjukdom �r helt of�rm�gen att bedriva sina studier. I n�mnda paragrafer f�rst�s med sjukperiod: tid under vilken den studerande p� grund av sjukdom oav� brutet varit of�rm�gen at t bedriva sina studier, studietid: den del av ett kalenderhalv�r under vilken den studerande be� driver studier och den del av kalenderhalv�ret under vilken han skulle ha bedrivit studier om han ej blivit sjuk. 14 � Aterbetalningspliktiga studiemedel utg�r f�r sjukperiod som infaller under den del av ett kalenderhalv�r som utg�r den studerandes studietid, f�rutsatt att 1. sjukperioden ej omfattar hela den studerandes studietid under kalen� derhalv�ret, 2. den studerande under n�gon del av kalenderhalv�ret bedriver sina studier. F�r sjukperiod som infaller efter studietidens b�ljan utg�r �terbetal� ningspliktiga studiemedel dock endast om den studerande ingett ans�kan om s�dana medel dessf�rinnan. Om synnerliga sk�l f�religger, kan stude- � Senaste lydelse 1980; 282. 1020 '' Senaste lydelse 1980; 282. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> S n Si� rande beviljas �terbet alningspliktiga studieme del �ven f�r s�dan sjukpe- SFS 1981:579 riod, 3 kap. F�r det f�rsta kalenderhalv�r under vilket en studerande bedriver stu� dier som ber�ttigar till �terbetalningspliktiga studiemedel enligt detta kapi� tel utg�r studiemedel endast f�r sjukperiod som infaller efter det den stude� rande har p�b�ljat studierna. 15 � Studerande har r�tt till �terbetalningspliktiga studiemedel f�r st�rre del av tv� p� varandra f�ljande kalenderhalv�r �n sex m�nader endast om s�rskilda sk�l f�religger. 16 � Studerande har r�tt till �terbetalningspliktiga studiemedel endast f�r s�dan sjukperiod eller del d�rav som godk�nts av den allm�nna f�rs�k� ringskassa, hos vilken den studerande �r inskriven. 17 � Blir studerande p� grund av sjukdom helt of�rm�gen att bedriva sina studier, skall han anm�la detta till den allm�nna f�rs�kringskassan, om han beviljats �terbetalningspliktiga studiemedel f�r kalenderhalv�ret eller om han ans�kt eller avser att ans�ka d�rom. Anm�lan skall ske enligt de n�r� mare best�mmelser som meddelats av riksf�rs�kringsverket. 18 � Finner den allm�nna f�rs�kringskassan att studerande p� grund av sjukdom �r helt of�rm�gen att bedriva sina studier, skall kassan godk�nna sjukperioden, om ej annat f�ljer av andra eller tredje stycket. Godk�nnande enligt f�rsta stycket f�r avse endast tid som infaller efter det anm�lan skett enligt 17 �. Om hinder m�tt mot anm�lan eller annat s�r� skilt sk�l f�religger, f�r godk�nnande avse �ven tid f�re s�dan anm�lan. Den allm�nna f�rs�kringskassan f�r v�gra att godk�nna sjukperiod eller del d�rav, om den studerande 1. upps�tligen �samkat sig sjukdomen eller gjort sig skyldig till grov oaktsamhet ur h�lsosynpunkt eller om annat liknande s�rskilt sk�l f�relig� ger, 2. underl�ter att, p� beg�ran av kassan, genom intyg av l�kare styrka sjukdomen och det d�rav f�ranledda hindret f�r studierna, 3. v�grar att taga emot bes�k av person som f�tt i uppdrag av kassan att verkst�lla sjukkontroll, 4. under sjukperiod �ndrar vistelseort utan att underr�tta kassan eller reser till utlandet u tan medgivande av kassan, 5. �dragit sig sjukdomen vid f�r�vande av handling f�r vilken ansvar ge� nom lagakraft�gande dom �d�mts honom, 6. v�grar att underkasta sig unders�kning av l�kare eller underl�ter att f�lja l�kares f�reskrift, 7. upps�tligen eller av grov v�rdsl�shet l�mnar oriktig eller vilseledande uppgift ang�ende f�rh�llande som �r av betydelse f�r till�mpningen av be� st�mmelserna om �terbetalningspliktiga studiemedel f�r sjukperiod. 19 � Har studerande som beviljats �terbetalningspliktiga studiemedel p� grund av sjukdom varit helt of�rm�gen att bedriva studier under 90 dagar i f�ljd eller f�religger annat s�rskilt sk�l, skall den allm�nna f�rs�kringskas� san, enligt de n�rmare best�mmelser som riksf�rs�kringsverket meddelar, 1021 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:579 3 kap. unders�ka om sk�l f�religger att vidtaga �tg�rd som �r �gnad att f�rkorta sjukdomstiden eller p� annat s�tt helt e ller delvis �terst�lla studief�rm� gan. Finner den allm�nna f�rs�kringskassan att �tg�rd som avses i f�rsta stycket beh�vs, skall den underr�tta den studerande h�rom och tillse att �tg�rden vidtages. V�grar den studerande att underkasta sig �tg�rden, kan kassan besluta att ej godk�nna den del av sjukperioden som infaller sedan den studerande f�tt underr�ttelse om kassans beslut. I underr�ttelsen skall intagas erinran om att s�dant beslut kan meddelas. 20 � F�r �terbetalningspliktiga studiemedel g�ller i �vrigt de best�mmel� ser som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiest�dsn�mnden. Resekostnadsers�ttning 21 � Till studerande vid skolenhet med statlig vuxenutbildning utg�r re� sekostnadsers�ttning f�r resa till och fr�n studieorten efter grunder som fastst�lles av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiest�dsn�mnden. Studiehj�lp for studier utom riket 22 � Studiehj�lp enligt d etta kapitel f�r beviljas svensk medborgare f�r studier utom riket, om studierna icke med lika stor fordel kan bedrivas vid svensk l�roanstalt. �ven i andra fall f�r studiehj�lp enligt detta kapitel beviljas f�r studier utom riket enligt best�mmelser som regeringen meddelar. F�rsta och andra styckena g�ller dock endast s�dana studier som mot� svarar eller �r j�mf�rbara med s tudier vid svensk l�roanstalt eller utbild� ningslinje som omfattas av f�rordnande enligt 1 �. F�rsta och andra styckena g�ller ej f�r sjukperiod som avses i 13 �. S�rslulda best�mmelser 23 � Allm�n f�rs�kringskassa skall l�mna centrala studiest�dsn�mnden och studiemedelsn�mndema uppgift om s�da n sjukperiod enligt 13 � som godk�nts av kassan. 24 � Vid ber�kning av studiehj�lp f�r s�dan del av l�s�r som �verskjuter eller ej uppg�r till hel m�nad, skall f�r vecka ber�knas en O�rdedel av m� nadsbeloppet. Studiehj�lp ber�knas icke f�r dagar, som ej utg�r hel vecka. Belopp som enligt f�rsta stycket ber�knas f�r vecka avrundas till helt krontal vid �retal under 50 ned�t och vid annat �retal upp�t. 25 � Best�mmelse i detta kapitel om studerande som �r gift skall till�m� pas endast om �ktenskapet ing�tts senast under kalenderhalv�ret n�rmast f�re det f�r vilket studiehj�lp skall u tg�. 1022 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 26 � Best�mmelse i dett a kapitel som g�ller studerande som �r gift �ger SFS 1981:579 motsvarande till�mpning p� studerande som utan att vara gift lever tillsam- 3 och 4 kap. mans med annan person, med vilken han tidigare varit gift eller med vilken han gemensamt har eller har haft barn. 27 � Vad i detta kapitel f�reskrivs om f�r�ldrar avser dels fader och mo� der som har v�rdnaden eller, i fr�ga om stu derande som fyllt 18 �r, senast haft v�rdnaden om den studerande, dels fader eller moder som stadigva� rande sammanbor med s�dan v�rdnadshavare. I fr�ga om fosterbarn g�ller vad som s�gs om f�r� ldrar i st�llet fosterf�r�ldrarna. 28 � �r make en sam v�rdnadshavare f�r barn som ej �r �ven andra ma� kens barn, skall vid pr�vning av fr�ga om b arnets r�tt till studiehj�lp andra makens inkomst och f�rm�genhet beaktas i st�llet f �r inkomst och f�rm�� genhet hos den av barnets f�r�ldrar som �r skild fr�n v�rdnaden. 29 � Uppb�r heltidsstuderande l�rlingsl�n eller annan s�dan ers�ttning, kan den studiehj�lp som enligt best�mmelserna ovan i d etta kapitel till� kommer honom p� grund d�rav minskas enligt grunder som regeringen fastst�ller. Motsvarande g�ller dels i fr�ga om studerande vars uppeh�lle helt eller till v�sentlig del bekostas av staten eller kommun, dels i fr�ga om annan grupp av studerande enligt best�mmelser som regeringen meddelar, 30 � Ut�ver vad som f�ljer av best�mmelserna ovan i de tta kapitel kan inackorderingstill�gg utg� till s�dan utlandssvensk studerande vid g rund� skolan som tillh�r n�gon av � rskurserna 6-9 och som beh�ver inackorde� ring. Detsamma g�ller utlandssvensk studerande som deltager i mot svarande undervisning vid skola som avses i 33 eller 34 � skollagen (1962; 319). N�rmare best�mmelser om inackorderingstill�gg enligt f�rsta eller andra stycket meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiest�dsn�mnden. 4 kap. Studiemedel Allm�nna best�mmelser 1 � Studiemedel utg�r till studerande vid de l�roanstalter och utbild� ningslinjer som regeringen best�mmer. 2 � Studiemedel utg�r �ven till stu derande vid de l�roanstalter och ut� bildningslinjer som omfattas av f�rordnande enligt 3 kap. 1 �. Studiemede l vid s�dan l�roansta lt eller utbildningslinje utg�r dock tidigast fr�n och med det andra kalenderhalv�ret det �r under vilket den studerande fyller 20 �r. 3 � Studiemedel f�r ej beviljas f�r tid f�r vilken s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 kap. redan har beviljats. Beviljas studerande s�rskilt vuxenstudiest�d f�r s�dan tid f�r vilken den studerande redan har beviljats studiemedel, f�r den studerande ej uppb�ra 1023 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981; 579 studiemedlen f�r denna tid. Har den studerande redan uppburit studieme- 4 kap. del f�r s�dan tid g�ller 7 kap. 20 �. Studiemedel f�r ej heller beviljas eller uppb�ras f�r tid f�r vilken utbild� ningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller utbildningsbidrag f�r doktorander utg�r, om ej annat f�ljer av best�mmelse som regeringen med� delar. 4 � Studiemedel utg�r till svensk studerande samt till s�dan annan stude� rande som �r bosatt i riket. Studerande som ej �r svensk medborgare har dock r�tt till studiemedel endast om han bosatt sig i riket huvudsalcligen i annat syfte �n att h�r vinna utbildning. 5 � Studerande har r�tt till studiemedel s�v�l vid heltidsstudier som deltidsstudier. Till deltidsstuderande utg�r dock studiemedel endast om han bedriver studierna p� minst halvtid. 6 � Till s tuderande, som avses i 1 � och som ej tidigare varit inskriven vid l�roanstalt eller utbildningslinje som omfattas av f�rordnande enligt 1 �, utg�r s tudiemedel utan f�reg�ende pr�vning av hans l�mplighet f�r studierna. Till annan studerande som avses i 1 � utg�r studiemedel endast om det med h�nsyn t�l de resultat som han uppn�tt m�ste anses sannolikt, att han kommer att slutf�ra studierna inom normal tid. Vid denna bed�mning skall sk�lig h�nsyn tagas till f�rh�llanden av personlig natur som kan antagas ha inverkat p� studieresultaten. 7 � Till studerande, som avses i 2 � och som ej tidigare varit inskriven vid l�roanstalt eller utbildningslinje som omfattas av f�rordnande enligt 1 � eller 3 kap. 1 �, utg�r studiemedel utan f�reg�ende pr�vning av hans l�mp� lighet f�r studierna. Inom ramen f�r s�dan utbildningslinje vid gymnasieskolan som omfattas av f�rordnande enligt 3 kap. 1 � utg�r studiemedel alltid utan pr�vning som avses i f�rsta stycket. Till annan studerande som avses i 2 � utg�r studiemedel endast om han bedrivit sina tidigare studier i normal ta let. Vid denna bed�mning skall sk� lig h�nsyn tagas till f�rh�llanden av personlig natur som kan antagas ha in� verkat p� stud ieresultaten. O � Har studerande f�r studier vid l�roa nstalt eller utbildningslinje som omfattas av f�rordnande enligt 1 � uppburit s tudiemedel eller s�rskilt vux� enstudiest�d enligt 7 kap. f�r sammanlagt minst �tta �r, utg�r studiemedel f�r ytterligare studier vid s�dan l�ro anstalt eller utbildningslinje endast om s�rskilda sk�l f�religger. 9 � Studiemedel f�r utg� f�r kalenderhalv�r som infaller senast under det �r d� den studerande fyller 45 �r. Studiemedel f�r �ven utg� f�r senare ka� lenderhalv�r, om s�rskilda sk�l f�religger. 1024 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 � Studiemedel utg�r f�r s�dan del av l�s�r under vilke n den studeran- SFS 1981:579 de bedriver studier. ^ Studiemedel utg�r �ven f�r tid under vilken den studerande �r sjuk enligt vad som anges i 28 -36 ��. Vid till�mpning av f�rsta stycket och best�mmelse som avses i a ndra stycket beaktas endast hela, sammanh�ngande tidsperioder under ett ka� lenderhalv�r, om 15 dagar for heltidsstuderande och 30 dagar for deltids� studerande. Vid till�mpning av b est�mmelse i detta kapitel skall l�s�r anses omfatta det antal dagar som best�mmes av regeringen eller myndighet som rege� ringen utser . Detta antal dagar skall d�rvid anses infalla under det eller de kalenderhalv�r som best�mmes av regeringen eller myndighet som rege� ringen utser. 11 � Studiemedel beviljas efter ans�kan. Ans�kan om studiemedel inges inom den tid och i den ordning som cen� trala studiest�dsn�mnden best�mmer. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r an� s�kan pr�vas �ven om den inkommit f�r sent. Studiemedel beviljas for h�gst tv� kalenderhalv�r i s�nder. Ber�lming av studiemedel 12 �5 13 � Studiemedel, utg�r med 7,78 procent av basbeloppet f�r vaije hel, sammanh�ngande tidsperiod f�r vilken den studerande har r�tt till studie� medel. Tidsperioden skall omfatta f�r heltidsstuderande 15 och f�r deltids� studerande 30 dagar. Vad som s�gs i f�rsta stycket g�ller endast om ej annat f�ljer av 14, 16, 17, 19,22 eller 25 �. 14 � Har den studerande v�rdnaden om barn som ej fyllt 16 �r eller �r han skyldig att till fullg�rande av lagstadgad underh�llsskyldighet utge un� derh�llsbidrag till barn som ej fyllt 16 �r, f�rh�jes det belopp som den stu� derande har r�tt till enligt 13 � f�rsta stycket med bam till�gg. Till�gget ut� g�r f�r vaije bam med 1,39 procent av basbeloppet for vaije hel, samman� h�ngande tidsperiod om 15 dagar f�r heltidsstuderande och med 2,78 pro� cent av basbeloppet f�r vaije hel, sammanh�ngande tidsperiod om 30 da� gar for deltidsstuderande. �ven om b�da f�r�ldrarna enligt f�rsta stycket har r�tt till bam till�gg, utg�r endast ett bamtill�gg. Detta utges till fadern, eller, om f�r�ldrarna �r ense d�rom, till modem. �r en av f�r�ldrarna skyldig att utge underh�llsbi� drag som avses i f�rsta stycket, utges dock till�gget alltid till denne. Om synnerliga sk�l f�religger, f�r bamtilll�gg utg� till enva r av f�r�ldrarna. Har studerande, som enligt f�rsta och andra styckena har r�tt till ba m� till�gg p� grund av att han �r skyldig att utge underh�llsbidrag till ett bam, � Paragrafen u pph�vd genom 1975:359. 1025 65-SFS 1981 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:579 4 kap. tidigare p� samma grund erh�llit bamtill�gg f�r samma barn, utg�r det nya bamtili�gget endast om han visar att han har betalat ut det bamtill�gg, som senast har beviljats, till den som har v�rdnaden om barnet. 15 �� 16 �'^ F�r heltidsstuderande minskas det belopp som utg�r enligt 13 � f�rsta stycket och 14 � f�r vaije hel, sammanh�ngande tidsperiod om 15 dagar med en artondel av den del av den studerandes inkomst under kalen� derhalv�ret som �verstiger nedan f�r skilda perioder angivna delar av bas� beloppet, n�mligen Antal hela, sammanh�ngande tidsperioder om 15 dagar f�r vilka studiemedel skall utg� under kalenderhalv�ret h�gst l�gst Del av basbeloppet 125 procent 110 procent 95 procent 85 procent 70 procent 55 procent 17 � Ut�ver vad som t�ljer av 16 � minskas det belopp som enligt 13 � f�rsta stycket och 14 � utg�r till helti dsstuderande f�r vaije hel, samman� h�ngande tidsperiod om 15 dagar med en fyrtiofemtedel av den del av den studerandes f�rm�genhet som �verstiger sex g�nger basbeloppet. 18 �8 19 � F�r deltidsstuderande minskas det belopp som utg�r for ett kalen� derhalv�r enligt 13 � f�rsta stycket och 14 � f�r vaije hel, sammanh�ngan� de tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalv�ret som �verstiger 140 procent av basbelop� pet. Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket minskas det belopp som enligt 13 � f�rsta stycket och 14 � utg�r till deltidsstuderande f�r vaije hel sam� manh�ngande tidsperiod om 30 dagar med tv� fyrtiofemtedelar av den del av den studerandes f�rm�genhet som �verstiger sex g�nger basbeloppet. 20 �8 1026 21 � Som den studerandes inkomst under kalenderhalv�ret enligt 16 och 19 �� r�kn as den inkomst som han kan antagas komma att �tnjuta under kalenderhalv�ret. V�rdet av naturaf�rm�ner fastst�lls av regeringen. Dok� torandstipendium, statligt eller statskommunalt bostadsbidrag, allm�nt barnbidrag och annat studiest�d enligt denna lag �n timstudiest�d, in� komstbidrag och vuxenstudiebidrag r�knas icke som inkoms t. � Paragrafen upph�vd genom 1975; 359. ' Senaste lydelse 1975:1186. � Paragrafen upph�vd gen om 1975: 359. 8 Para grafen upph�vd genom 1975:359. � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Med f�rm�genhet f�rst�s i 17 och 19 � � skattepliktig f�rm�genhet enligt SFS 1981:579 jagen (1947: 577) om statlig f�rm�genhetsskatt. 4 kap. 22 � Regeringen kan f�rordna att den studerandes inkomst skall beaktas i annan utstr�ckning �n som f�ljer av 16 och 19 ��. Bekostas studerandes uppeh�lle helt eller till v�sentlig del av staten eller kommun kan de studiemedel som tillkommer honom enligt detta kapitel minskas enligt grunder som regeringen fastst�ller. 23 � Vid ber�kning enligt 13 och 14 �� av studiemedel till�mpas det bas� belopp som g�ller vid ing�ngen av den tidsperiod f�r vilken studiemedlen �r avsedda. Vid ber�kning enligt 16, 17 och 19 �� av s tudiemedel till�mpas det bas� belopp som g�ller en m�nad f�re ing�ngen a v det kalenderhalv�r f�r vilket studiemedlen �r avsedda. 24 � I studiemedel ing�r studiebidrag. Bamtill�gg utg�r dock endast i form av �terbetalningspliktiga studiemedel. F�rvaije hel, sammanh�ngande tidsperiod om 15 dagar f�r heltidsstude� rande och om 30 dagar f�r deltidsstuderande utg�r studiebidraget 121 kro� nor. Om st udiemedlen f�r denna tidsperiod enligt 10, 13, 16, 17, 19 och 21-23 �� utg�r med l�gre belopp �n 7,78 procent av basbeloppet utg�r stu� diebidraget dock endast s� stor del av 121 kro nor som svarar mot f�rh�l� landet mellan det belopp som utg�r och 7,78 procent av basbeloppet. Utg�ende studiemedel utg�r i f�r sta hand studiebidrag. �terstoden ut� g�r �terbetalningspliktiga studiemedel. 25 � Studerande, som till f�ljd av best�mmelserna i 16, 17, 19 och 21 �� eller best�mmelse som avses i 22 � ej �r ber�ttigad till s tudiemedel, kan dock f� �terbetalningspliktiga studiemedel om synnerliga sk�l f�religger. Om synnerliga sk�l f�religger, f�r studiemedel utg� med h�gr e belopp �n om f�ljer av 10, 13, 14, 16, 17, 19 och 21 �� eller best�m melse som avses i 22 �. Det �verskjutande beloppet utg�r i form av �terbetalningspliktiga studiemedel. 26 �'0 Resekostnadsers�ttn ing 27 � Till studerande vid sk olenhet med statlig vuxenutbildning utg�r re- sekosnadsers�ttning f�r resa till och fr�n studieorten efter grunder som fastst�lles av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiest�dsn�mnden. 10 Paragrafen upph�vd genom 1980:282. 1027 � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:579 Studiemedel under sjukdom ^ 28 � I 2 9-35 �� ges best�mmelser om studiemedel f�r tid under vilken den studerande p� grund av sjukdom �r helt of�rm�gen att bedriva sina studier. I n�mnda paragrafer f�rst�s med sjukperiod: tid under vilken den studerande p� grund av sjukdom oav� brutet varit of�rm�gen att bedriva sina studier, studietid: den del av ett kalenderhalv�r under vilket den studerande be� driver studier och den del av kalenderhalv�ret under vilket han skulle ha bedrivit studier om han ej blivit sjuk. 29 � Studiemedel enligt 13, 14, 16, 17 , 19och 21-25 �� utg�r f�r sjukpe� riod som infaller under den del av ett kalenderhalv�r som utg�r den stude� randes studietid, f�rutsatt att 1. sjukperioden ej omfattar hela den studerandes studietid under kalen� derhalv�ret, 2. den studerande under n�gon del av kalenderhalv�ret bedriver sina studier. F�r det f�rsta kalenderhalv�r under vilket en studerande bedriver stu� dier som ber�ttigar till studiemedel enligt detta kapitel utg�r studiemedel endast f�r sjukperiod som infaller efter det den studerande har p�b�rjat studierna. Med st�d av f�rsta stycket har studerande r�tt till studiemedel f�r st�rre del av t v� p� varandra f�ljande kalenderhalv�r �n sex m�nader endast om s�rskilda sk�l f�religger. 30 � Studiemedel enligt 13, 14, 16, 17, 19 och 21-25 �� utg�r �ven f�r s� dan sjukperiod som omfattar hela den studerandes studietid under ett ka� lenderhalv�r. Detta g�ller dock endast om kalenderhalv�ret infaller n�r� mast efter s�dant kalenderhalv�r under vilket den studerande bedrivit stu� dier vid s�dan l�roanstalt eller utbildningslinje som avses i 3 kap. 1 � och 4 kap. 1 �. Villkoret i 29 � andra styck et skall �ven vara uppfyllt under f�re� g�ende kalenderhalv�r eller annat tidigare kalenderhalv�r. 31 � F�r sjukperiod som infaller efter studietidens b�rjan utg�r studie� medel endast om den studerande ingett ans�kan om s�dana medel dessf�r� innan. Om synnerliga sk�l f�religger kan studerande beviljas studiemedel �ven f�r s�dan sjukperiod. 32 � Studerande har r�tt till studiemedel enda st f�r s�dan sjukperiod el� ler del d�rav som godk�nts av den allm�nna f�rs�kringskassa, hos vilken den studerande �r inskriven. 33 � Blir studerande p� grund av sjukdom helt of�rm�gen att bedriva sina studier skall han anm�la detta till den allm�nna f�rs�kringskassan, om han beviljats studiemedel f�r kalenderhalv�ret eller om han ans�kt eller avser att ans�ka d�rom. Anm�lan skall ske enligt de n�rmare best�mmelser som meddelas av riksf�rs�kringsverket. 1028 � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 34 � Finner den allm�nna f�rs�kringskassan att studerande p� grund av SFS 1981:579 sjukdom �r helt of�rm�gen att bedriva sina studier, skall kassan godk�nna 4 kap. sjukperioden, om ej annat f�ljer av andra eller tredje stycket. Godk�nnande enligt f�rsta stycket f�r avse endast tid som infaller efter det anm�lan skett enligt 33 �. Om hinder m�tt mot anm�lan eller annat s�r� skilt sk�l f�religger, f�r godk�nnande avse �ven tid f�re s�dan anm�lan. Den allm�nna f�rs�kringskassan f�r v�gra att godk�nna sjukperiod eller del d�rav, om den studerande 1. upps�tligen �samkat sig sjukdomen eller gjort sig skyldig till grov oaktsamhet ur h�lsosynpunkt eller om annat liknande s�rskilt sk�l f�relig� ger, 2. underl�ter att, p� beg�ran av kassan, genom intyg av l�kare styrka sjukdomen och det d�rav f�ranledda hindret f�r studierna, 3. v�grar att taga emot bes�k av person som f�tt i uppdrag av ka ssan att verkst�lla sjukkontroll, 4. under sjukperiod �ndrar vistelseort utan att underr�tta kassan eller reser till utlandet utan medgivande av kassan, 5. �dragit sig sjukdomen vid f�r�vande av handling f�r vilken ansvar ge� nom lagakraft�gande dom �d�mts honom, 6. v�grar att underkasta sig unders�kning av l�kare eller underl�ter att f�lja l�kares f�reskrift, 7. upps�tligen eller av grov v�rdsl�shet l�mnar oriktig eller vilseledande uppgift ang�ende f�rh�llande som �r av betydelse f�r till�mpningen av be� st�mmelserna om studiemedel f�r sjukperiod. 35 � Har studerande som beviljats studiemedel p� grund av sjukdom va� rit helt of�rm�gen att bedriva studier under 90 dagar i f�ljd eller f�religger annat s�rskilt sk�l, skall den allm�nna f�rs�kringskassan, enligt de n�rma� re best�mmelser som riksf�rs�kringsverket meddelar, unders�ka om sk�l f�religger att vidtaga �tg�rd som �r �gnad att f�rkorta sjukdomstiden eller p� annat s�tt helt eller delvis �terst�lla studief�rm�gan. Finner den allm�nna f�rs�kringskassan att �tg�rd som avses i f�rsta stycket beh�vs, skall den underr�tta den studerande h�rom och tillse att �tg�rden vidtages. V�grar den studerande att underkasta sig �tg�rden, kan kassan besluta att ej godk�nna den del av sjukperioden som infaller sedan den studerande f�tt underr�ttelse om kassans beslut. I underr�ttelsen skall intagas erinran om att s�dant beslut kan meddelas. Studiemedel for studier utom riket 36 � Studiemedel enligt detta kapitel f�r beviljas svensk medborgare f�r studier utom riket, om studierna icke med lika stor f�rdel kan bedrivas vid svensk l�roanstalt. �ven i andra fall f�r studiemedel enligt detta kapitel beviljas f�r studier utom riket enligt best�mmelser som regeringen meddelar. F�rsta och andra styckena g�ller dock endast s�dana studier som mot� svarar eller �r j�mf�rbara med stu dier vid sve nsk l�roanstalt eller utbild� ningslinje som omfattas av f�rordnande enligt 1 � eller 3 kap. 1 �. F�rsta och andra styckena g�ller ej f�r sjukperiod som avses i 28 �. 1029 � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:579 4 och 5 kap. S�rskilda best�mmelser 37 � Allm�n f�rs�kringskassa skall l�mna centrala studiest�dsn�mnden och studiemedelsn�mndema uppgift om s�dan sjukperiod enligt 28 � som godk�nts av kassan. 38 �" 39 �'2 40 � Studerande till vilken bamlill�gg utg�tt f�r ett barn enligt 14 � f�rsta och andra styckena p� grund av att han �r skyldig att utge underh�llsbidrag till barnet skall �verl� mna det belopp som han erh�ller i bamtill�gg till den som har v�rdnaden om barnet. Vid till�mpning av f�rsta stycket anses utg�ende studiemedel i f �rsta hand utg�ra bamtill�gg. 41 � Studiebidrag och �terbetalningspliktiga studiemedel enligt detta ka� pitel samt barntill�gg vid till�mpning av 40 � avrundas till helt krontal vid �retal under 50 ned�t och vid annat � retal upp�t. 42 � F�r den som under ett kalenderhalv�r ej �r ber�ttigad till mer �n fem procent av basbeloppet i studie bidrag och �terbetalningspliktiga stu� diemedel bortfaller r�tten till s�dant studiest�d. 43 � R�tt till studiemedel �r f�rverkad, om medlen icke lyfts f�re utg�ng� en av det kalenderhalv�r f�r vilket de beviljats eller om den studerande av� lider innan han lyft medlen. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r studiemedel lyftas efter utg�ngen av det kalenderhalv�r f�r vilket de beviljats. 5 kap. Timstudiest�d 1 � Timstudiest�d kan utg� till s tuderande som deltager i utbildning av det slag som best�mmes av regeringen eller myndighet som regeringen ut� ser. 2 � Timstudiest�d kan utg� till studer ande som �r arbetstagare. 3 � Timstudiest�d utg�r f�r 1. studietimme under vilken den studerande �r n�rvarande och p� grund d�rav f�rlorar arbetsinkomst f�r en timme, 2. timme f�r vilken den studerande f�rlorar sin arbetsinkomst p� grund av resor till eller fr�n den plats d�r utbildningen �ger rum. 1030 " Paragrafen upph�vd genom 1980:282. Paragrafen upph�vd gen om 1980: 282. � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Till samma studerande f�r timstud iest�d under ett budget�r utg� f�r SFS 1981:579 h�gst 70 studietimmar enligt f�rsta stycket 1 och f�r h�gst 20 timmar enligt 5 och 6 kap. f�rsta stycket 2. Timstudiest�d enligt f�rsta stycket 2 utg�r dock f�r h�gst tv� timmar f�r varje studietillf�lle. Studietimme omfattar det antal minuter som best�mmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser. 4 � Timstudiest�d utg�r 33 kronor f�r studietimme enligt 3 � f�rsta styc� ket 1 och f�r timme enligt 3 � f�rsta stycket 2. 5 � Timstudiest�d f�r deltagande i utbildning som av ses i I � utg�r ej till studerande som uppb�r annat studiest�d enligt denna lag f�r den tidspe� riod som utbildningen p�g�r. Att den studerande uppb�r dagstudiest�d en� ligt 6 kap. utg�r dock ej hinder f�r timstudiest�d. 6 � Timstudiest�d f�r inom ett l�n under samma budget�r utg� med sam� manlagt h�gst det belopp som f�ljer av best�mmelser som regeringen med� delar. Det belopp som st�r till f�rfogande f�r timstudiest�d inom ett l�n utg�r till 1. arbetstagare som utf�r sitt arbete p� en huvudsaklig arbetsplats inom l�net, 2. arbetstagare som p� grund av resor i sin anst�llning eller annan om� st�ndighet ej utf�r sitt arbete p� en huvudsaklig arbetsplats men som med h�nsyn till sina arbetsf�rh�llanden under den tid utbildningen p�g�r kan anses tillh�ra l�net . Regeringen eller myndighet som regeringen utser f�r best�mma att viss del av det belopp som st�r till f�rfogand e f�r timstudiest�d inom ett l�n skall f�rbeh�llas 1. s�dana arbetstagare f�r vilka facklig organisation med st�d av 8 � andra stycket ans�ker om timstudiest�d eller 2. n�gon p� annat s�tt best�md grupp av arbetstagare. 7 � Vid beviljande av timstudiest�d ges f�retr�de �t studerande med s�r� skilt sv�ra arbetsf�rh�llanden. D�refter ges f�retr�de �t studerande med kort tidigare utbildning framf�r studerande med l�ngre ut bildning. 8 � Timstudiest�d beviljas efter ans�kan. Ans�kan g�res av arbetstagaren eller av facklig organisation f�r f�rdel� ning mellan arbetstagare som kan komma i fr�ga till tim studiest�d. Ans�kan ges in inom den tid och i den ordning som best�mmes av rege� ringen eller myndighet som regeringen utser. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r ans�kan pr�vas �ven om den kommit in f�r sent. 6 kap. Dagstudiest�d 1 � Dagstudiest�d kan utg� till studerande som vid folkh�gskola deltager i kurs av det slag som be st�mmes av regeringen eller myndighet som rege� ringen utser. 1031 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:579 2 � Dagstudiest�d utg�r i form av inkomstbidrag och interna tbidrag. 6 kap. Dagstudiest�d utg�r inte till studerande som uppenbart inte �r i ek ono� miskt behov av st�det. Inkomstbidrag kan endast utg� till studerande som �r arbetstagare. 13 3 � 4 � Inkomstbidrag utg�r f�r varje dygn 1. under vilket den studerande deltager i kurs och p� grund d�rav f�rlo� rar sin arbetsinkomst, 2. under vilket den studerande reser till eller fr�n den plats d�r kurs �ger rum och p� grund d�rav f�rlorar sin arbetsinkomst f�r detta dygn. Till samma studerande f�r under ett budget�r utg� inkomstbidrag f�r h�gst tio dygn enligt f�rsta stycket 1 och f�r h�gst tv� dygn enligt f�rsta stycket 2. 5 � Internatbidrag utg�r f�r vaije dygn 1. under vilket den studerande deltager i ku rs och p� grund d�rav har s�dana s�rskilda kostnader f�r resa, kost eller logi i samband med kursen som �r av betydelse, 2. under vilket den studerande reser till eller fr�n den plats d�r kursen �ger rum och p� grund d�rav har s�dana s�rskilda kostnader f�r resa, kost eller logi som �r av betydelse. Till samma studerande f�r under ett budget�r utg� internatbidrag f�r h�gst tio dygn enligt f�rsta stycket 1 och f�r h�gst tv� dygn enligt f�rsta stycket 2. 6 �'"' Inkomstbidrag utg�r 198 kronor f�r varje dygn. I Internatbidrag utg�r 170 kronor f�r varje dygn. 7 � Dagstudiest�d f�r deltagande i kurs som avses i 1 � utg�r ej till stude� rande som uppb�r annat studiest�d enligt denna lag f�r den tidsperiod som infaller fr�n kursens b�rjan till dess slut. Att den studerande uppb�r tim- studiest�d enligt 5 kap. utg�r dock e j hinder f�r dagstudiest�d. Dagstudiest�d f�r deltagande i kurs som avses i 1 � utg�r ej heller till studerande som uppb�r utbildningsbidrag f�r den tidsperiod som infaller fr�n kursens b�rjan till dess slut. Bekostas den studerandes uppeh�lle helt eller till v�sentlig del av st aten eller kommun utg�r ej dagstudiest�d till honom, om ej annat f�ljer av be� st�mmelse som regeringen meddelar. 8 � Dagstudiest�d f�r inom ett l�n under samma budget�r utg� med sam� manlagt h�gst det belopp som f�ljer av best�mmelser som regeringen med� delar. Det belopp s om st�r till f�rfogande f�r dagstudiest�d inom ett l�n utg�r till I. arbetstagare som utf�r sitt arbete p� en huvudsaklig arbetsplats inom l�net. Paragrafen upph�vd ge nom 19 76:174. 1032 Senaste lydelse 1980:282. � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2. arbetstagare som p� grund av resor i sin anst�llning eller annan om- SFS 1981:579 st�ndighet ej utf�r sitt arbete p� en huvudsaklig arbetsplats men som med 6 och 7 kap. h�nsyn till sina arbetsf�rh�llanden kan anses tillh�ra l�net, 3. studerande som ej �r arbetstagare och som �r bosatt i l�ne t, n�r han ger in ans�kan om dagstudiest�d. Regeringen eller myndighet som regeringen utser f�r best�mma att viss del av det belopp som st�r till f�rfogande f�r dagstudiest�d inom ett l�n skall f�rbeh�llas 1, s�dana arbetstagare f�r vilka facklig organisation med st�d av 10 � andra stycket ans�ker om dagstudiest�d, 2. n�gon p� annat s�tt best�md grupp av studerande. 9 � Vid bevilja nde av dagstudiest�d till arbetstagare ges f�retr�de �t stu� derande med s�rskilt sv�ra arbetsf�rh�llanden. D�refter ges f�retr�de �t studerande med kort tidigare utbildning framf�r studerande med l�ngre ut� bildning. Vid beviljande av intematbidrag till stud erande som e j �r arbetstagare ges f�retr�de �t studerande som har s�rskilt sv�ra studiehinder p� grund av att han bor i glesbygd, arb etar i hemmet eller �r handikappad. D�refter ges f�retr�de �t studerande med kort tidigare utbildning framf�r studerande med l�ngre utbildning. Best�mmelser om vad som vid till�mpning av andr a stycket skall anses vara glesbygd och om vad som Skall anses utg�ra handikapp meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser. 10 � Dagstudiest�d beviljas efter ans�kan. Ans�kan g�res av den studerande eller av facklig organisation f�r f�rdel� ning mellan arbetstagare som kan komma i fr�ga till dagstud iest�d. Ans�kan ges in inom den tid och i den ordning som b est�mmes av rege� ringen eller myndighet som regeringen utser. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r ans�kan pr�vas �ven om den kommit in f�r sent. 7 kap. S�rskilt vusenstudiest�d Allm�nna best�mmelser 1 � S�rskilt vuxenstudiest�d kan utg� till studerand e vid de l�roanstalter och utbildningslinjer som regeringen best�mmer. Om ver kan av att studerande har uppburit studiemedel f�r den tid f�r vilken s�rskilt vuxenstudiest�d utg�r finns best�mmelser i 20 �. S�rskilt vuxenstudiest�d f�r ej beviljas eller uppb�ras f�r tid, f�r vilken utbildningsbidrag un der arbetsmarknadsutbildning eller utbildningsbidrag f�r doktorander utg�r, om ej annat f�ljer av best�mmelse som regeringen meddelar. 2 � S�rskilt vuxenstudiest�d kan utg� till s tuderande som �r bosatt i ri� ket. Studerande som ej �r svensk medborgare kan dock f� s�rskilt vuxenstu� diest�d endast om han har bosatt sig i riket huvudsakligen i anna t syfte �n 1033 att h �r vinna utbildning. � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:579 3 � S�rskilt vuxenstudiest�d kan utg� till studerande som har tiligodo- 7 kap. r�knats eller kan antagas komma att tillgodor�knas pensi onspo�ng enligt 11 kap. 6 � lagen (196 2: 381) om allm�n f�rs�kring f�r minst fyra kalender� �r f�re det kalender�r f�r vilket vu xenstudiest�det skall utg�. Har stude� rande p� grund av han dikapp eller sjukdom varit f�rhindrad att arbeta, kan s�rskilt vuxenstudiest�d utg� �ven om pensionspo�ng ej har tillgodor�k� nats den studerande f�r minst fyra kalender�r. Med kalender�r f�r vilket pensionspo�ng tillgodor�knats den studerande j�mst�lles kalender�r efter 1959 f�r vilket s�dan po�ng ej har tillgodor�k� nats den studerande, om den studerande under �ret har 1. v�rdat eget barn som ej fyllt tio �r, v�rdat person, som p� grund av sjukdom, �lder eller handikapp varit i behov av s�rskild omv�rdnad, eller haft inkomst av f�rv�rvsarbete, i samtliga tre fall un der f�ruts�ttning att verksamheten har haft minst s�dan omfattning att den kan anses ha mot� svarat vad som hade kr�vts f�r att pensionspo�ng f�r �ret skulle ha till� godor�knats, 2. utf�rt arbete p� jordbruksfastighet som �ges eller brukas av den stu� derandes make eller i r� relse som b edrives av den studerandes make, om arbetet har haft minst s�dan omfattning att det kan anses ha motsvarat vad som hade kr�vts f�r att pensionspo�ng f�r �ret skulle ha tillgodor�knats, 3. under minst sex m�nader fullgjort v�rnpliktstj�nstg�ring enligt v� m- pliktslagen (1941:967) eller vapenfri tj�nst enligt lagen (1966:413) om va� penfri tj�nst. Vid till�mpning av andra stycket p� studerande som ej �r svensk med� borgare beaktas endast verksamhet h�r i ri ket, om ej annat f�ljer av be� st�mmelser som regeringen meddelar. Andra och tredje styckena �ger motsvarande till�mpning p� verksamhet f�re I960. 4 � S�rskilt vuxenstudiest�d utg�r i form av vuxenstudiebidrag, �terbe� talningspliktiga studiemedel och resekostnadsers�ttning. S�rskilt vuxenstudiest�d utg�r inte till studerande som uppenbart inte �r i ekonomiskt behov av st�det. 5 � S�rskilt vuxenstudiest�d kan utg� s�v�l vid hel tidsstudier om minst 15 dagar under ett kalenderhalv�r som vid deltidsstudier om minst 30 dagar under ett kalenderhalv�r. Till del tidsstuderande kan dock s�rskilt vuxen� studiest�d utg� endast om han bedriver studierna p� minst hal vtid. I fr�ga om s�rskilt vuxenstudiest�d �ger 4 kap. 6-9 �� motsvarande till- l�mpning. 5 a � S�rskilt vuxenstudiest�d utg�r f�r varje kalenderdag under s�dan del av l�s�r under vilken den stude rande bedriver studier. S�rskilt vuxenstudiest�d utg�r enligt best�mmelserna i 17 � �ven f�r tid under vilken den studerande �r sjuk. S�rskilt vuxenstudiest�d utg�r dessutom vid uppeh �ll i studierna f�r jul� ferie enligt de n�rmare best�mmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer. Under s�dan julferie utg�r det s�r� skilda vuxenstudiest�det med samma belopp f�r kalenderdag som under 1034 studietiden. � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6� S�rskilt vuxenstudiest�d beviljas efter ans�kan. Ans�kan ges in SFS 1981:579 inom den tid och i den ordning som best�mmes av regeringen eller myndig- 7 kap. het som regeringen utser. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r ans�kan pr�vas �ven om den kommit in f�r s ent. S�rskilt vux enstudiest�d f�r beviljas f�r h�gst tv� kalenderhalv�r i s�n� der. Vuxenstudiebidrag och �terbetalningspliktiga studiemedel 7 � F�r varje tidsperiod om 15 kalenderdagar utg�r till heltidsstuderande 1. vuxenstudiebidrag med 65 procent av det belopp som den studerande skulle ha f�tt i utbildningsbidrag, enligt best�mmelserna om dagpenning, f�r heltidsstudier under en lika l�ng sammanh�ngande tidsperiod, om han kunnat f� s�dant bidrag, 2. �terbetalningspliktiga studiemedel med det belopp som motsvarar skillnaden mellan f�ljande tv� tal, n�mligen a) det utbildningsbidrag som avses under 1 efter avdrag f�r prelimin�r A-skatt, b) vuxenstudiebidraget enligt 1 efter avdrag f�r prelimin�r A-skatt. F�r tidsperiod som omfattar mindre �n 15 dagar utg�r f�r varje kalender� dag vuxenstudiebidrag och �terbetalningspliktiga studiemedel till heltids � studerande med en femtondel av de i f�r sta stycket angivna beloppen. 8 � F�r varje tidsperiod om 30 kalenderdagar utg�r till deltidsstuderande 1. vuxenstudiebidrag med 65 procent av det belopp som den studerande skulle ha f�tt i utbildningsbidrag, enligt best�mmelserna om dagpenning, f�r heltidsstudier under en sammanh�ngande tidsperiod om 15 dagar, om han kunnat f� s�dant bidrag, 2. �terbetalningspliktiga studiemedel med det belopp som motsvarar skillnaden mellan f�ljande tv� t al, n�mligen a) det utbildningsbidrag som avses under 1 efter avdrag f�r prelimin�r A-skatt, b) vuxenstudiebidraget enligt 1 efter avdrag f�r prelimin�r A-skatt. F�r tidsperiod som omfattar mindre �n 30 dagar utg�r f�r varje kalender� dag vuxenstudiebidrag och �terbetalningspliktiga studiemedel till deltids� studerande med en trettiondel av de i f�rsta sty cket angivna beloppen. 9 � F�r skatteavdrag enligt 7 och 8 �� g�ller s�rskilda ber�kningsgrunder som regeringen best�mmer enligt 3 � 2 mom. under 1 tredje stycket upp� b�rdslagen (1953:272) j�mf�rt med punkt 12 av anvisningarna till 32 � kommunalskattelagen (1928:370). 10 � S�rskilt vuxenstudiest�d f�r studier p� grundskoleniv� f�r inom ett l�n under samma budget�r utg� med sammanlagt h�gst det belopp som f�l� jer av best�mmelser som regeringen meddelar. S�rskilt vu xenstudiest�d f�r studier p� grundskoleniv� f�r inom ett l�n utg� till s tuderande som �r bosatt inom l�net n�r han ge r in ans�kan om st�det. 1035 � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:579 11 � Vid beviljande av s�rskilt vuxenstudiest�d f�r studier p� grundsko- 7 kap. leniv� ges f�retr�de �t s�kande som har st�rst behov av utbildning och st�d. Vid pr�vning enligt f�rsta stycket tages s�rskild h�nsyn till s�kande som har kort tidigare utbildning och s�kande som under l�ng tid bedrivit verk� samhet av det slag som avses i 3 �. S�rskild h�nsyn skall ocks� tagas till om s�kande p� grund av handikapp eller annan omst�ndighet har s�rskilt sv�rt att bedriva studierna p� fritid eller om s� kande har en betungande f�rs�rjningsb�rda. Mer �n tio �rs verksamhet som avses i 3 � f�r ej beaktas. Verksamhet p� deltid j�mst�lles med verksamhet p� heltid. Den som tidigare har uppburit s�rskilt vuxenstudiest�d f�r viss utbild� ning p� grundskoleniv� och som fullf�ljer denna utbildning, har alltid f�re� tr�de till fortsatt st�d om ej annat f�ljer av 5 � andra stycket j�mf�rt med 4 kap. 7 �. F�retr�det avser s�rskilt vuxenstudiest�d f�r den tid som kr�ves f�r att slutf�ra utbildningen i normal takt. 12 � I fr�ga om s�rskilt vuxenstudiest�d f�r studier p� gymnasieskole� niv� �ger 10 och 11 � � motsvarande till�mpning. 13 � S�rskilt vuxenstudiest�d f�r studier p� h�gskoleniv� f�r inom verk� samhetsomr�det f�r en studiemedelsn�mnd under samma budget�r utg� med sammanlagt h�gst det belopp som f�ljer av best�mmelser som rege� ringen meddelar. S�rskilt vuxenstudiest�d f�r studier p� h�gskoleniv� f�r inom verksam� hetsomr�det f�r en studiemedelsn�mnd utg� till studerande vid l�roanstalt eller utbildningslinje som tillh�r n�mndens verksamhetsomr�de. 14 � Vid beviljande av s�rskilt vuxenstudiest�d f�r studier p� h�gskole� niv� ges f�retr�de �t s�kande som har st�rst behov av utbildning och st�d. Vid pr�vning enligt f�rsta stycket tages s�rskild h�nsyn till s�kande som avser att komplettera sin tidigare utbildning, om han d�rigenom kan f� kunskaper och f�rdigheter som �r av betydelse f�r den verksamhet som han bedriver eller avser att bedriva. S�rskild h�nsyn skall ocks� tagas till om s�kande p� grund av handikapp eller annan omst�ndighet har s�rskilt sv�rt att bedriva studierna p� fritid eller om s �kande har en betungande f�rs�rjningsb�rda. Den som tidigare har uppburit s�rskilt vuxenstudiest�d f�r viss utbild� ning p� h�gskoleniv� har alltid f�retr�de till fortsatt st�d, om ej annat f�ljer av 5 � andra stycket j�mf�rt med 4 kap. 6 �. F�retr�det avser s�rskilt vux� enstudiest�d f�r den tid som kr�ves f�r att slutf�ra utbildningen i normal takt. 15 � N�rmare best�mmelser om vilken utbildning som vid till�mpn ing av 10- 14 �� skall anses ligga p� grundskole-, gymnasieskole- eller h�gskole� niv� meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen uts er. Resekostnadsers�ttning 1036 16 � I fr�ga om resekostnad sers�ttning �ger 4 kap, 27 � motsvarande till- l�mpning. � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Vuxenstudiebidrag och �terbetalningspliktiga studiemedel under sjukdom SFS 1981:579 m. m. 7 kap. 17 � F�r tid under vilken den studerande p� grund av sjukdom �r helt of�rm�gen att bedriva sina studier utg�r vuxenstudiebidrag och �terbetal� ningspliktiga studiemedel f�r sjukperiod som infaller under den del av det eller de kalenderhalv�r f�r vilka den studerande har beviljats vuxenstudie� st�d. Best�mmelserna i 4 kap. 28 och 30-35 �� skall till�mpas. F�r det f�rsta kalenderhalv�r under vilket en studerande bedriver stu� dier som ber�ttigar till s�rskilt vuxenstudiest�d enligt detta kapitel utg�r vuxenstudiebidrag och �terbetalningspliktiga studiemedel endast f�r sjuk� period som infaller efter det den studerande har p�b�rjat studierna. Utg�r sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring eller motsvarande ers �ttning enligt annan f�rfattning f�r tid under vilken den studerande up pb�r vuxenstudiebidrag, skall vuxenstudiebidraget minskas med det belopp som har utg�tt i sjukpenning eller s�dan ers�ttning f�r sam� ma tid. 17 a �'� Studerande har r�tt att beh�lla vuxenstudiebidrag och �terbetal� ningspliktiga studiemedel vid 1. ledighet f�r tillf�llig v�rd av barn i samma omfattning som enligt 4 kap. 8 och 9 �� lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring g�ller f�r r�tt till f�r� �ldrapenning, 2. ledighet under en dag under ett kalender�r f�r bes�k i f�rskoleverk� samhet inom samh�llets barnomsorg i vilken den s tuderandes barn deltar, 3. ledighet f�r fullg�rande av uppdrag i elevorganisation under samman� lagt h�gst tio dagar under ett kalender�r och 4. kortvarig ledighet f�r enskild angel�genhet av vikt. Utg�r f�r�ldrapenning enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r tid under vilken den studerande uppb�r vuxenstudiebidrag, skall vuxen� studiebidraget minskas med det belopp som har utg�tt i f�r�ldrapenning f�r samma tid. S�rskilda best�mmelser 18 � Best�mmelserna i 4 kap. 37, 41 och 43 �� s kall till�mpas p� s�rskilt vuxenstudiest�d. Best�mmelse i detta kapitel om studerande som �r gift skall till�mpas en� dast om �k tenskapet ing�tts senast under kalenderhalv�ret n�rmast f�re det f�r vilket s�rskilt vuxenstudiest�d skall utg�. Best�mmelse i detta kapitel som g�ller studerande som �r gift, till�mpas ocks� p� den som utan att vara gift lever tillsammans med ann an person, med vilken han tidigare varit gift eller med vilken han gem ensamt har eller har haft barn. 19 � Bekostas studerandes uppeh�lle helt eller till v�sentlig del av staten eller kommun kan det s�rskilda vuxenstudiest�d som tillkommer honom minskas enligt grunder som regeringen fastst�ller. Senaste lydelse 1979:442. 1037 � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:579 20 � Beviljas studerande s�rskilt vuxenstudiest�d f�r s�dan tid f�r vilken 7 och 8 kap. den studerande redan har uppburit studiemedel enligt 4 kap. g�ller best�m� melserna i andra-IQ �rde styckena. Det belopp som de n studerande uppburit i studiemedel avr�k nas fr�n de belopp som den studerande beviljas f�r n�mnda tid. Avr�kningen sker fr�n de belopp som beviljats i vuxenstudieb idrag, �terbetalningspliktiga studie� medel och r esekostnadsers�ttning i nu n�mnd ordning. Avr�knat belopp skall j�mst�llas med vuxenstudiebidrag, �terbetal� ningspliktiga studiemedel och resekostnadsers�ttning i den omfattning som avr�kningen avser motsvarande studiest�dsform. Belopp som ej kan avr�knas skall �terkr�vas. D�rvid till�mpas 9 kap. 2 � Q�rde stycket. 8 kap. �terbetalning av studiemedel Huvudsakliga grunder 1 � Den som uppburit �terbetalning spliktiga studiemedel skall �terbetala dessa genom �rliga avgifter. �terbetalningspliktiga studiemedel som bel�per p� sjukperiod skall ej �terbetalas enligt vad som framg�r av 77-80 ��. �terbetalningspliktiga studiemedel som bel�per p� tid under vilken den studerande har uppburit utbildningsbidrag skall ej �terbetalas enligt vad som framg�r av 80 a �. 2 � �terbetalningen skall b�ija under det tredje �ret efter det f�r vilket den �terbetalningsskyldige senast uppburit �terbetalningspliktiga studie� medel enligt 3 kap. elle r studiest�d enligt 4 eller 7 kap. Det �r d� �terbetalningen skall b�rja ben�mnes f�rsta avgifts�ret. 3 � �terbetalningen f�rdelas p� �ren fram till och med det �r under vilket den �terbetalningsskyldige fyller 50 �r eller, om denna tid omfattar mindre �n 15 �r, p� 15 �r. �terbetalningen f�rdelas dock i vissa fall p� kortar e tid. Best�mmelser h�rom finns i andra och tredje styckena. �terbetalningen f�r ej f�rdelas p� fler �r �n att �terbetalningen f�r det f�rsta avgifts�ret uppg�r till l�gst en tiondel av basbeloppet enligt vad som framg�r av f�ljande grupper av best�mmelser, n�mligen 1. 23� andra stycket, j�mf�rt med 16-19��, 38� f�rsta stycket, 42� f�rsta stycket och 58 och 59��, 2. 23 � tredje stycket, j�mf�rt med 16-21 och 24��, 38 � f�rsta stycket, 42 � f�rsta stycket och 58 och 59 ��. �terbetalningen f�r ej f�rdelas p� fler �r �n �ren fram till och med det under vilket den �terbetalningsskyldige fyller 65 �r. 4 � �terbetalningstiden enligt 3 � f�rl�nges, om 1. med st�d av 44-47 �� f�reskrivits att slutlig avgift ej skall utg� eller skall neds� ttas till l�gre belopp �n som avses i 42 � f�rsta stycket, 2. den �terbetalningsskyldige f�r visst �r ej erl�gger avgift eller del av avgift och debiteringen av avgiften p� gru nd d�rav f�rfaller helt eller delvis ,038 enligt 66 �. � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> F�rl�ngningen omfattar det antal �r som fordras f�r debitering av ny av- SFS 1981:579 gift i st�llet f�r den avgift eller del av avgift som avses i f�rsta stycket. 8 kap. F�r s�dan avgift, som enligt a ndra stycket skulle bel�pa p� �r efter det under vilket den �terbetalningsskyldige fyller 65 � r, bortfaller �terbetal� ningsskyldigheten. 5 � �terbetalningstiden enligt 3 � f�rkortas, om under denna tid den �ter� betalningsskyldige frivilligt �terbetalt visst belopp eller om beslut ang�en� de befrielse enligt 60 � eller �terkrav enligt 9 kap. 2 � meddelats i fr�ga om visst belopp som o mfattas av hans �terbetalningsskyldighet. F�rkortningen avser det antal �r i slutet av �terbetalningstiden som skul� le ha fordrats f�r debitering av motsvarande avgifter. 6 � Har den �terbetalningsskyldige uppburit �terbetalningsspliktiga stu� diemedel (nya studiemedel) under �r som omfattas av �terbetalningstiden f�rde studiemedel som han tidigare uppburit (�ldre studiemedel), fastst�l� les gemensam �terbetalningstid f�r de �ldre och de nya studiemedlen. 7 � �terbetalning i fall som avses i 6 � b�rjar under �ret n�rmast efter det under vilket den �terbetalningsskyldige uppburit de nya studiemedlen. 8 � �terbetalning i fall som avses i 6 � f�rdelas p� �ren fram till och med det �r und er vilket den �terbetalningsskyldige fyller 50 �r eller, om denna tid omfattar mindre �n 15 �r, p� 15 �r. �terbetalningen f�rdelas dock i vis� sa fall p� kortare tid. Best�mmelser h�rom finns i andra-Q�rde styckena och i 9�. �terbetalningen f�r ej f�rdelas p� fler �r �n att �terbetalningen f�r �ret n�rmast efter det under vilket den �terbetalningsskyldige uppburit de nya studiemedlen uppg�r till l�gst en tiondel av basbeloppet. �terbetalningen f�r ej f�rdelas p� fler �r �n att �terbetalningen f�r �ret n�rmast efter det under vilket den �terbetalningsskyldige uppburit de nya studiemedlen uppg�r till l�gst det belopp som skulle ha utg�tt f�r samma �r, om den �terbetalningsskyldige ej uppburit de nya studiemedlen, enligt vad som framg�r av f�ljande grupper av best�mmelser, n�mligen 1. 26� f�rsta stycket, j�mf�rt med 16-21 ��, 38 � f�rsta stycket, 42 � f�rsta stycket och 58 och 59 ��, 2. 26� andra och tredje styckena, j�mf�rda med 16-21 och 29��, 38� f�rsta stycket, 42 � f�rsta stycket och 58 och 59 ��, 3. 27 �, j�mf�rd med 16-21 och 29 ��, 38 � f�rs ta stycket, 42 � f�rsta stycket och 58 och 59 ��. Har �terbetalningstiden f�r de �ldre studiemedel som avses i 6� f�r� l�ngts enligt 4� f�rsta stycket, f�r den gemensamma �terbetalningstiden enligt 6� ej understiga det antal �r som skulle ha g�llt, om de nya studie� medlen ej utg�tt. 9 � �terbetalningstiden i fall som a vses i 6� f�r ej f�rdelas p� fler �r �n �ren fram till och med det under vilket den �terbetalningsskyldige fyller 65 1039 � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:579 10 � Den gemensamma �terbetalningstiden enligt 6 � kan f�rl�ngas och 8 kap. f�rkortas. H�rvid �ger 4 och 5 �� motsvarande till�mpning. 11 � Avlider den �terbetalningsskyldige, bortfaller �terbetalningsskyl� digheten. D�dsboet efter den avlidne skall dock erl�gga ej erlagd avgift for �r f�re det under vilket d�dsfallet intr� ffat. Om synnerliga sk�l f�religger, f�r centrala studiest�dsn�mnden befria d�dsboet fr�n skyldighet att erl�g� ga s�dan avgift. 12 � �terbetalningsskyldigheten f�r �r som infaller under �terbetalnings� tiden best�mmes p� grundval av regleringstal, �terbetalningsbelopp, �rs- belopp, avgiftsunderlag och avgiftsgr�ns. 13 � Till fullg�ra nde av �terbetalningsskyldigheten skall den �terbetal� ningsskyldige erl�gga prelimin�r avgift och kvar st�ende avgift. I vissa fall skall den �terbetalning sskyldige erl�gga till�ggsavgift, p�min� nelseavgift och extra avgift. 14 � I detta kapitel f�rst�s med avgifts�r, �r som omfattas av �terbetalningstiden enligt 2- 11 �� eller be� st�mmelse som avses d�r, basbelopp, det basbelopp som g�ller vid ing�n gen av avgifts�ret. Best�mmande av �terbetalningsskyldighet Regleringslal 15 � Centrala studiest�dsn�mnden fastst�ller i slutet av varje �r ett regle� ringstal f�r �ret. Regleringstalet f�r ett �r skall utg�ra det l�gsta av f�ljande tv� tal, n�mli� gen 1. det tal som erh�lles om konsumentprisindex f�r november m�nad de� las med konsu mentprisindex f�r november m�nad n�rmast f�reg�ende �r, 2. det garantital som regeringen s�rskilt fastst�ller. Regleringstalet anges med fyra decimaler. Den Q�rde decimalen h�jes till n�rmast h�gre tal, om den fe mte decimalen �r fem eller h�gre. �terbetalningsbelopp under �r f�re det f�rsta avgifts�ret 16 � Aterbetalningsbeioppet utg�r vid utg�ngen av det �r, under vilket den �terbetalningsskyldige f�rsta g�ngen uppburit �terbetalningspliktiga studiemedel, produkten av det uppburna beloppet och ett j�mkat regle� ringstal. Har den �terbetalningsskyldige under �ret uppburit �terbetalningsplikti� ga studiemedel vid flera tillf�llen, skall varje s�dant belopp multipliceras med ett j�mkat regleringstal och �terbetalningsbeloppet utg�ra summan av de belopp som d�rvid erh�lles. Har under �ret den �terbetalningsskyldige frivilligt � terbetalt visst be� lopp eller har beslut a ng�ende befrielse enligt 60 � eller �terkrav enligt 9 kap. 2� meddelats i fr�ga om visst belopp som omfattas av hans �terbetal� ningsskyldighet, minskas dock �terbetalningsbeloppet enligt f�rsta eller JQ4Q andra stycket med produkten av s�d ant belopp och ett j�mkat reglerings- � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> tal. Ber�res flera belopp skall varje s�dant belopp multipliceras med ett SFS 1981:579 j�mkat regleringstal och �terbetalningsbeloppet enligt f�rsta eller andra 8 kap. stycket minskas med summan av de belopp som d�rvid erh�lles. 17 � Med j�mkat regleringstal i 16� f �rsta och andra styckena avses det tal som erh�lles vid ber�kning enligt f�ljande for mel, n�mligen , , ir-I) ^ " 360 ' d�r a motsvarar det antal dagar som �terstod av �ret n�r den �terbetal� ningsskyldige uppbar �terbetalningspliktiga studiemedel och r reglerings� talet f�r �ret. M�nad skall ans es motsvara 30 dagar. 18 � Med j�mkat regleringstal i 16 � tredje stycket avses det tal som er� h�lles vid ber�kning enligt f�ljande formel, n�mligen d�r a motsvarar det antal dagar som �terstod av �ret n�r den �terbetal� ningsskyldige gjorde den frivilliga �terbetalningen eller n�r beslutet om be� frielse enligt 60 � meddelades eller n�r den �terbetalningsskyldige uppbar de medel i fr�ga om vilka beslutet om �terkrav enligt 9 kap. 2 � meddelades samt r regleringstalet f�r �ret. M�nad skall anses motsvara 30 dagar. 19 � �terbetalningsbeloppet utg�r vid utg�ngen av s�dant �r, vilket in� faller efter det �r som avses i 16� men f�re f�rsta avgifts�ret, summan av f�ljande tv� belo pp, n�mligen 1. produkten av regleringstalet f�r �ret och �terbetalningsbeloppet vid utg�ngen av n �rmast f�reg�ende �r, 2. produkten av ett j�mkat regleringstal och de �terbetalningspliktiga studiemedel som den �terbetalningsskyldige uppburit under �ret. Har under �ret beslut om �terkrav enligt 9 kap. 2 � meddelats i fr�ga om visst belopp, minskas �terbetalningsbeloppet enligt f�rsta stycket med det belopp som erh�lles vid f�ljande ber�kning. Det belopp som �terkr�vs multipliceras med det j�mkade regleringstal som ber�knades i slutet av det �r, f�r vilket de studiemedel uppburits som omfattas av �terkravet. Det be� lopp som d�rvid erh�lles multipliceras i sin tur med det regleringstal som fastst�llts under n�rmast f�ljande �r. Motsvarande sker d�refter f�r vaije f�ljande �r till och med det �r under vilket beslutet om �terkrav meddelats. Avser �terkravsbeloppet studiemedel som uppburits under mer �n ett �r, skall d etta f�rdelas p� respektive �r, varefter vaije f�rdelat belopp skall ber�knas p� nyss angivet s�tt. Aterbetalningsbeloppet enligt f�rsta stycket skall d� minskas med sum man av de belopp som d�rvid erh�lles. Vid f astst�llande av �terbetalningsbeloppet enligt denna paragraf �ger best�mmelserna i 1 6 � andra och tredje styckena samt 17 och 18 �� motsva� rande till�mpning. �terbetalningsbelopp under avgifts�r 20 � Aterbetalningsbeloppet utg�r vid utg�ngen av avgifts�r summan av f�ljande tv� tal, n�mligen 1. produkten av a) �terbetalningsbeloppet vid utg�ngen av n�rmast f�reg�ende �r, mins- j04i 66-SFS 1981 � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:579 8 kap. kat med del s summan av de prelimin�ra och kvarst�ende avgifter som un� der �ret debiterats den �terbetalningsskyldige, dels belopp som den �terbe� talningsskyldige under �ret �terbetalt frivilligt j�mte s�dan f�rh�jning som avses i 57 �, dels belopp i fr�ga om vilket �terbetalningsskyldighet har bort� fallit enligt 4� sista stycket, dfis belopp i fr�ga om vilket beslut om befri el� se enligt 60 � meddelats under �ret, dels belopp i fr�ga om vilket beslut om �terkrav enligt 9 kap. 2� meddelats under �ret, och b) regleringstalet f�r �r et, 2. produkten av a) de �terbetalningspliktiga studiemedel som den �terbetalningsskyldige uppburit under �ret och b) ett j�mkat regleringstal. Vid fast st�llande av �terbetalningsbeloppet enligt d enna paragraf �ger best�mmelserna i 16 � andra och tredje styckena, 17 och 18 �� samt 19 � andra stycket motsvarande till�mpning. 1042 21 � Har under visst �r beslut om debitering av avgift helt eller delvis f�rfallit enligt 66 � p� grund av att den �terbetalningsskyldige ej erlagt det debiterade beloppet eller del d�rav, �kas �terbetalningsbeloppet enligt 20 � f�rsta stycket 1. a) med de t belopp som erh�lles vid f�ljande ber�kning. Det belopp som ej betalats multipliceras med d et regleringstal som fast� st�llts i slute t av det �r, f�r vilket avgiften debiterats den �terbetalnings� skyldige. Det b elopp som d�rvid erh�lles multipliceras sedan i sin tur med det regleringstal som fastst�llts under n�rmast f�ljande �r. Motsvarande sker d�refter f�r varje f�ljande �r till och med �ret n�rmast f�re det under vilket beslutet om debitering av avgiften f�rfallit. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning p� prelimin�r eller kvarst� ende avgift som den �terbetalningsskyldige under �ret �terf�tt enligt 74 � f�rsta eller andra stycket eller enligt 75 �. �rsbelopp 22 � �rsbelopp ber�knas f�r den �terbetalningsskyldige f�r vaije �r fr�n och med det f�rsta avgifts�ret till och med det �r som infaller n�rmast efter det sista �r vid vars utg�ng den �terbetalningsskyldige har ett �terbetal� ningsbelopp enligt 20 och 21 ��. 23 � �rsbelopp ber�knas f�r det f�rsta avgifts�ret till belopp motsvaran� de det tal som erh�lles, om �terbetalningsbeloppet vid n�rmast f�reg�ende �rs utg�ng delas med ett tal motsvarande 1. f�r �terbetalningsskyldig, som under det f�rsta avgifts�ret skall fylla h�gst 36 �r, antalet �r fr�n och med det f�rsta avgifts�ret till och med det �r under vilket den �t erbetalningsskyldige skall fylla 50 �r, 2. f�r �ldre �terbetalningsskyldig, som under det f�rsta avgifts�ret skall fylla h�gst 51 �r, 15 �r, 3. f�r annan �ldre �terbetalningsskyldig, antalet �r fr�n och med det f�rsta avgifts�ret till och med det � r under vilket han skall fylla 65 �r. Understiger �terbetalningsbeloppet vid utg�ngen av �ret n�rmast f�re det f�rsta avgifts�ret en tiondel av basbeloppet, ber�knas dock �rsbelop- pet f�r det f�rsta avgifts�ret till samma belopp som �terbetalningsbclop- pet. � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Uppg�r �rsbeloppet f�r det f�rsta avgifts�ret, ber�knat enligt f�rsta SFS 1981:579 stycket, till l�gr e belopp �n en tion del av basbeloppet, best�mmes �rsbe- 8 kap. loppet f�r det f�rsta avgifts�ret i st�llet till en tiondel av b asbeloppet. 24 � �rsbelopp f�r senare avgifts�r �n det f�rsta ber�knas f�r �terbetal� ningsskyldig som ej under n�got avgifts�r uppburit �terbetalningspliktiga studiemedel till produkten av �rsbeloppet f�r n�rmast f�reg�ende avgifts�r och det regleringstal som fastst�llts i slute t av detta avgifts�r. �rsbelopp enligt f�rsta stycket f�r ej ber�knas till h�g re belopp �n som motsvarar �terbetalningsbeloppet vid utg�ngen av n�rmast f�reg�ende �r. Har andra stycket till�mpats vid ber�kning av �rsbelopp och skall �rsbe� lopp senare �nyo ber�knas f�r visst �r p� grund av samma �terbetalnings� skyldighet, skall detta �rsbelopp ber�knas till det �rsbelopp som skulle ha ber�knats f�r �ret, om andra stycket ej till�mpats och �rsbelopp ber�knats f�r vaije �r. D�rvid f�r �rsbeloppet dock aldrig ber�knas till h�gre belopp �n �terbetalningsbeloppet vid utg�ngen av n�rmast f�reg�ende �r. 25 � F�r �terbetalningsskyldig som under visst avgifts�r (avgifts�r c) uppburit �terbetalningspliktiga studiemedel (nya studiemedel), ber�knas �rsbeloppet f�r n�rmast f�ljande �r (avgifts�r d) till belop p motsvarande det tal som erh�lles, om �terbetalningsbeloppet vid utg�ngen av avgi fts�r c delas med ett tal motsvarande 1. f�r �terbetalningsskyldig, som under avgifts�r d skall fylla h�gst 36 �r, antalet �r fr�n och med avgifts�r d till och med det �r under vilket den �terbetalningsskyldige skall fylla 50 �r, 2. f�r �ldre �terbetalningsskyldig, som under avgifts�r d skall fylla h�gst 51 �r, 15 �r, 3. f�r annan �ldre �terbetalningsskyldig, antalet �r fr�n och med avgifts� �r d till och med det � r under vilket han skall fylla 65 �r. Om det f�r viss �terbetalningsskyldig, som avses i f�rsta stycket 1 eller 2, med st�d av 44-47 �� f�reskrivits att slutlig avgift f�r avgifts�r f�re av� gifts�r d e j skall utg� eller skall n eds�ttas till l�gre belopp �n som avses i 42 � f�rsta stycket, f�r dock hans �rsbelopp f�r avgifts�r d aldri g best�m� mas till h�gre belopp �n det belopp som fordras f�r att antalet �terbetal� nings�r skall v ara minst detsamma som om den �terbetalningsskyldige ej uppburit de nya studiemedlen. D�rvid f�ruts�ttes att avgift f�r vaije �ter� st�ende avgifts�r utg�r med belopp som avses i 42 � f�rsta stycket. Andra stycket �ger motsvarande till�mpning om den �terbetalningsskyl� dige f�r avgifts�r f�re avgifts�r d ej erlagt avgift eller del av avgift och debi� teringen av avgiften p� grund d �rav f�rfallit helt eller delvis enligt 66 �. 26 � Understiger �terbetalningsbeloppet vid utg�ngen av det avgifts�r c, som avses i 25 �, en tiondel av basbeloppet, ber�knas dock �rsbeloppet f�r avgifts�r d till samma belopp som �terbetalningsbeloppet. Uppg�r �rsbeloppet f�r det avgifts�r d, som avses i 25 �, ber�knat enligt 25 �, till l�gre belopp �n en tiondel av basbeloppet, best�mmes �rsbeloppet f�r avgifts�r d i st�llet till en tiondel av basbeloppet. �rsbeloppet f�r det avgifts�r d, som avses i 25 �, f�r dock best�mmas till h�gst det belopp som fordras f�r att antalet �terbetalnings�r skall vara minst detsamma som om den �terbetalningsskyldige ej uppburit de nya studiemedlen. � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:579 8 kap. 27 � �rsbeloppet f�r det avgifts�r d, som avses i 25 �, best�mmes, utan hinder av 25 eller 26 �, alltid till l�gst d et belopp till vilket �rsbelo ppet f�r avgifts�r d skulle ha ber�knats, om den �terbetalningsskyldige ej uppburit de nya studiemedlen. 28 � Best�mmelserna i 25 -27 �� ger motsvarande till�mpning, om �ter� betalningsskyldig under annat �r �n �vgifts�r uppburit nya �terbetalnings� pliktiga studiemedel och �terbetalningsbelopp �nyo skall ber�knas f�r tidi� gare �terbetalningsskyldighet vid utg�ngen av samma � r. 29 � F�r �terbetalningsskyldig som e fter ing�ngen av d et f�rsta avgifts� �ret uppburit �terbetalningspliktiga studiemedel ber�knas �rsbeloppet f�r senare avgifts�r �n det avgifts�r d, som avses i 25 �, till prod ukten av �rs� beloppet f�r n�rmast f�reg�ende avgifts�r och det regleringstal som fast� st�llts i slutet av detta avgifts�r. �rsbeloppet enligt f�rsta stycket f�r ej ber�knas till h�gre belopp �n som motsvarar �terbetalningsbeloppet vid utg�ngen av n�rm ast f�reg�ende �r. Vid fastst�llande av �rsbeloppet enligt denna paragraf �ger best�mmel� serna i 24 � tredje stycket motsvarande till�mpning. Avgiftsunderlag 30 � Avgiftsunderlaget utg�r summan av den �terbetalningsskyldiges in� komst och den del av hans f�rm�genhet som �verstiger sex basbelopp. 31 � �r den �terbetalningsskyldige gift, inr�knas i avgiftsunderlaget dels h�lften av de n del av makens f�rm�genhet som �verstiger sex basbelopp, dels f�ljande del av makens inkomst, n�mligen 1. om inkomsten uppg�r till h�gst 20000 krono r, 40 procent, 2. om inkomsten �verstiger 20000 kronor, 40 procent �kat med en pro� centenhet for vaije helt tusental kronor i inkomst �ve r 20000 kronor, dock h�gst 65 procent. 32 � Avgiftsunderlaget minskas med ett basbelopp, om den �terbetal� ningsskyldige vid �rets ing�ng har v�rdnaden om barn som �r under tio �r eller om han d� har eget barn s om �r under tio �r och lever tillsammans med barnets v�rdnadshavare. Minskning enligt f�rsta stycket f�r dock ej avse st�rre belopp �n den del av avgiftsunderlaget som avser den �terbetalningsskyldiges inkomst. Kan p� grund av vad som f�reskrives i andra stycket gift �terbetalnings� skyldig ej tillgodog�ra sig hela den minskning som anges i f�rsta stycket, skall �terst�ende belopp dragas av fr�n makens inkomst. 33 � Avgiftsunderlaget avrundas ned�t till n�rmaste hela hundratal kro� nor. 1044 34 � Om ej annat f�ljer av andra eller tredje stycket, f�rst�s i 30-32 �� med inkomst den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten f�r avgifts� �ret. Det sammanlagda avdraget f�r underskott i f�rv�rvsk�lla vid taxeringen l�ggs till den �terb etalningsskyldiges taxerade inkomst om han � r ogift. � </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �r den �terbetalningsskyldige gift och har makarna underskott i f�r- SFS 1981:579 v�rvsk�lla vid taxe ringen, l�ggs det sammanlagda underskottsbeloppet till 8 kap. den �terbetalningsskyldiges och hans makes taxerade inkomst. Beloppet f�rdelas d�rvid mellan ma karna i f�rh�llande till storlek en av det avdrag som vardera maken tillgodor�knats vid taxeringen. 35 � Med f�rm� genhet f�rst�s i 30 och 31 �� skattepliktig f�rm�genhet enligt f�rordningen (1947:577) om statlig f�rm�genhetsskatt vid utg�ngen av �ret n�rmast f�re avgifts�ret. Avgiftsgr�ns 36 � Avgiftsgr�nsen �r tre och ett halvt basbelopp. Avgiftsgr�nsen avrundas ned�t till n�rmaste hela hundratal kronor. Prelimin�r avgift 37 � Prelimin�r avgift utg�r f�r varje avgifts�r, om ej annat f�ljer av be� slut enligt 39, 40 eller 41 �. 38 � Prelimin�r avgift f�r ett avgifts�r utg�r med det belopp till vilket �rs- beloppet f�r avgifts�ret ber�knats. Om undantag fr�n f�rsta stycket finns best�mmelser i 39-41 ��. 39 � P� ans�kan av den �terbetalningsskyldige kan medges att prelimi� n�r avgift f�r visst avgifts�r ej skall utg� eller att den skall neds�ttas, om b�ttre �verensst�mmelse mellan den prelimin�ra och motsvarande slutliga avgift, ber�knad enligt 43-49 ��, d�rigenom kan antagas uppkomma. Ans�kan enligt f�rsta stycket skall ha kommit in till centrala studie� st�dsn�mnden f�re utg�ngen av avgifts�ret. Om synnerliga sk�l f�religger, f�r ans�kan som kommit in senare upptagas till pr�vning. 40 � �r den �terbetalningsskyldiges betalningsf�rm�ga nedsatt p� grund av sjukdom eller annan j�mf�rlig orsak och kan det antagas att s� kommer att vara fallet under l�ngre tid, dock ej f�r hela �terbetalningstiden, kan p� ans�kan av den �terbetalningsskyldige medges att prelimin�r avgift f�r tv� eller flera avgifts�r ej skal! utg� eller skall neds�ttas. S�dant beslut f�r avse h�gst tio avgifts�r i s�nder. 41 � S�dan prelimin�r avgift f�r annat avgifts�r �n det sista som ej upp� g�r till 100 kronor skall ej utg� som prelimin�r avgift f�r avgifts�ret. Slutlig avgift och kvarst�ende avgift 42 � Slutlig avgift f�r e tt avgifts�r utg�r utan s�rskild pr�vning med det belopp till vilket �rsbeloppet f�r avgifts�ret ber�knats. Om undantag fr�n f�rsta stycket finns best�mmelser i 43-49��. 43 � Fr�ga om slutlig avgift f�r ett avgifts�r pr�vas s�rskilt f�r viss �ter� betalningsskyldig, om medgivande enligt 39 � l�mnats eller om den �terbe� talningsskyldige beg�r s�dan pr�vning. F�r pr�vningen g�ller 44-49 ��. Ans�kan om pr�vning enligt f�rsta stycket skall ha kommit in till centra� la studiest�dsn�mnden f�re utg�ngen av januari m�nad andra �ret efter av- 1045 gifts�ret. � </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:579 8 kap. 44 � Slutlig avgift utg�r ej f�r avgifts�r under vilket den �terbetalnings� skyldiges avgiftsunderlag ej �verstiger avgiftsgr�nsen. Om ej s�rskilda sk�l f�ranleder annat, skall den �terbetalningsskyldiges avgiftsunderlag anses �verstiga avgiftsgr�nsen f�r avgifts�r under vilket han icke varit bosatt i riket. 45 � F�r �terbetalningsskyldig som hela avgifts�ret varit bosatt i riket ut� g�r slutlig avgift med h�gst en femtedel av den del av avgiftsunderlaget som �verstiger avgiftsgr�nsen. 46 � Om synnerliga sk�l f�religger, kan slutlig avgift f�r ett avgifts�r ned� s�ttas till l�gre belopp �n so m f�ljer av 42 � f�rsta stycket eller 45 �. 47 � �r den �terbetalningsskyldiges betalningsf�rm�ga nedsatt p� grund av sjukdom e ller annan j�mf�rlig orsak och kan de t antagas att s� kommer att vara fallet under l�ngre tid, dock ej f�r hela � terbetalningstiden, kan medges att slutlig avgift f�r tv� eller flera avgifts�r ej skall utg� eller skall neds�ttas. S�dant beslut f�r avse h�gst tio avgifts�r i s�nder . 48 � Vid p r�vning enligt 43 � av rundas slutlig avgift till samma belopp som motsvarande prelimin�ra avgift, om den slutliga avgiften �verstiger el� ler understiger den prelimin�ra avgiften med mindre �n 100 kronor. 49 Vid pr�vning enligt 43 � f�r slutlig avgift f �r ett avgifts�r icke be� st�mmas till h�gre belopp �n att summan av denna slutliga avgift och f�l� jande tv� poster uppg�r till h�gst samma belopp som summan av �terbetal� ningsbeloppet vid utg�ngen av �ret n�rma st f�re det �r d� slutlig avgift pr�� vas och den prelimin�ra avgift som har debiterats den �terbetalningsskyl� dige f�r avgifts�ret 1. den prelimin�ra avgift som d ebiterats den �terbetalningsskyldige f�r det �r d� slutlig avgift pr�vas, 2. summan av dels belopp som den �terbetalningsskyldige �terbetalt fri� villigt under det �r d� slutlig avgift pr�vas j�mte f�rh�jning som avses i 57 �, dels belopp i fr�ga om vilket beslut om befrielse enligt 60 � meddelats under samma avgifts�r, dels belopp i fr�ga om vilket beslut om �terkrav enligt 9 kap. 2 � meddelats under samma avgifts�r. Har den �terbetalningsskyldige enligt 74 � f�rsta eller andra stycket eller enligt 75 � �terf�tt belopp som han erlagt i prelimin�r eller k varst�ende av� gift och har detta belopp ej tidigare beaktats vid ber�kning av �terbetal� ningsbeloppet vid utg�nge n av �ret n�rmast f�re det �r d� slutlig avgift pr�� vas, skall detta �terbetalningsbelopp �kas med beaktande av det �terbuma beloppet. Motsvarande g�ller i fr�ga om avgift eller del av avgift i fr�ga om vilken beslut om debitering f�rfallit enligt 66 �. Det belopp i fr�ga om vilket beslut meddelats om �terkrav och som av� ses i f�rsta stycket 2 skall ber�knas med mo tsvarande till�mpning av be� st�mmelserna i 19 � andra stycket. Vid �kning som avses i andra stycket �ger 21 � motsvarande till�mpning. 1046 Senaste lydelse 1975; 1186. � </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 50 � Fastst�lles vid pr�vning enligt 43 � den slutliga avgiften till h �gre SFS 1981:579 belopp �n motsvarande prelimin�ra avgift, skall den �terbetalningsskyldi- 8 kap. ge erl�gga det �verskjutande beloppet s�som kvarst�ende avgift. 51 � F�r kvarst�ende avgift utg�r en till�ggsavgift. Till�ggsavgiften be� r�knas efter nio �re f�r varje hel kr ona, dock minst tio kronor. Till�ggsav� giften avrun das till n�rmast h�gre hela krontal. I fr�ga om till�ggsavgift �ger 61 � andra stycket, 62 � andra stycket samt 63, 65 och 66 �� motsva� rande till�mpning. S�rskilda best�mmelser om avgift f�r �terbetalningsskyldig som �r bosatt utom riket 52 � Erl�gger �terbetalningsskyldig som �r bosatt utom riket ej avgift inom f�reskriven tid, f�r best�mmas att han genast skall fullg�ra hela sin �terbetalningsskyldighet genom att utge det belopp som han haft att erl�g� ga, om han genom frivillig �terbetalning skolat bringa �terbetalningsskyl� digheten att omedelbart upph�ra. Frivillig �terbetalning 53 � �terbetalningsskyldig har r�tt att frivilligt � terbetala st�rre belopp �n som debiterats honom. �terbetalning enligt f�rsta stycket kan avse 1. hela den �terbetalningsskyldighet som den �terbetalningsskyldige har ut�ver vad som de biterats honom enligt beslut, som ej f�rfallit enligt 66 �, 2. del av den �terbetalningsskyldighet som den �terbetalningsskyldige har ut�ver vad som debiterats honom enligt beslut, som ej f�rfallit enligt 66 �. 54 � Vill �terbetalningsskyldig fullg�ra �terbetalning enligt 53 � andra stycket 1, skall detta anses ske p� den dag som centrala studiest�dsn�mn� den best�mmer. 55 � �terbetalning enligt 53 � andra stycket 1 f�re f�rsta avgifts�ret skall avse summan av f�ljande tv � belopp, n�mligen 1. produkten av �terbetalningsbeloppet vid utg�ngen av n�rmast f�reg� ende �r och ett j�mkat regleringstal, 2. produkten av de �terbetalningspliktiga studiemedel som den �terbe� talningsskyldige uppburit under �ret och ett j�mkat regleringstal. Har under �ret den �terbetalningsskyldige frivilligt �terbetalt visst be� lopp eller har besluten ang�ende befrielse enligt 60 � eller �terkrav enligt 9 kap. 2� meddelats i fr�ga om visst belopp som omfattas av hans �terbetal� ningsskyldighet, minskas dock summan enligt f�rsta stycket med produk � ten av s�dant belopp och ett j�mkat regleringstal. Vid fastst�llande av det belopp som skall erl�ggas enligt denna paragraf �ger best�mmelserna i 16 � andra och tredje styckena, 17 och 18 �� samt 19 � andra stycket motsvarande till�mpning. D�rvid skall dock det regle� ringstal g�lla som fastst�llts i slutet av n�rmast f�reg�ende �r. 56 � �terbetalning enligt 53 � andra stycket 1 under ett avgifts�r skall av� se �terbetalningsbeloppet vid n�rmast f �reg�ende �rs utg�ng � </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:579 1. minskat med dels belopp som debiterats den �terbetalningsskyldige 8 kap. till betalning av prelimin�ra och kvarst�ende avgifter under �ret, dels be� lopp som den �terbetalningsskyldige under �ret �terbetalt frivilligt j�mte f�rh�jning som avses i 5 7�, dels belopp i fr�ga om vilket �terbetalnings� skyldighet har bortfallit enligt 4 � sista stycket, dels belopp i fr�ga om vil� ket beslut om befrielse enligt 60 � meddelats under �ret, dels belopp i fr�ga om vilket beslut om �terkrav enligt 9 kap. 2 � meddelats under �ret, 2. �kat med dels avgift eller del av avgift som den �terbetalningsskyldi� ge erlagt under tidigare avgifts�r och som han under �ret �terf�tt enligt 74 � f�rsta eller andra stycket eller enligt 75 �, dels avgift eller del av avgift i fr� ga om vilken beslut om debiterin g under �ret f�rfallit enligt 66 �, 3. �kat med produkten av det belopp varmed �terbetalningspliktiga stu� diemedel utg�tt under �ret och ett j�mkat regleringstal. Fr�n beloppet enligt f�rsta stycket avdrages det belopp som motsvarar f�rh�jning enligt 57 �. Vid ber�kning enligt f�rsta stycket �ger f�ljande best�mmelser motsva� rande till�mpning, n�mligen i fr�ga om 1. f�rsta stycket 1, best�mmelserna i 19� andra stycket, 2. f�rsta stycket 2, best�mmelserna i 21 � och 49 � andra stycket, 3. f�rsta stycket 3, best�mmelserna i 16 � andra stycket, 17 � och 55� sista stycket. 57 � Frivillig �terbetalning under avgifts�r tillgodor�knas den �terbetal� ningsskyldige p� samma s�tt som slutlig avgift f�r �ret. Betalningen f�rh�- jes med en tiondels procent f�r varje helt �r som vid inbetalningstil lf�llet �terst�r till utg�ngen av det �r, under vilket den �terbetalningsskyldige fyl� ler 65 �r. F�rh�jning f�r dock ej ske med h�gre belopp �n som motsvarar tre och en halv procent. Har beslut om att debitera den �terbetalningsskyldige prelimin�r avgift eller kvarst�ende avgift helt eller de lvis f�rfallit enligt 66 � p� grund av att den �terbetalningsskyldige ej erlagt det debiterade beloppet eller del d�r� av, avr�knas dock frivillig betalning i f�rsta hand p� det obetalda beloppet, sedan detta omr�knats enligt tredje stycket. Vid denna avr�kning tillgodo� r�knas ej n�gon f�rh�jning enligt f�rsta stycket. Det obetalda beloppet multipliceras med det regleringstal som fastst�llts i slutet av det avgifts�r f�r vilket det obetalda beloppet p�f�rts den �terbe� talningsskyldige. Det belopp som d�rvid erh�lles multipliceras i sin tur med det regleringstal som fastst�llts under n�rmast f�ljande avgifts�r. Motsvarande sker f�r varje p�f�ljande avgifts�r till och med avgifts�ret n�rmast f�re det under vilket den frivilliga �terbetalningen s ker. Upph�rande av �terbetalningsskyldighet 58 � �terbetalningsskyldigheten upph�r vid utg�ngen av �r f�re det f�rsta avgifts�ret, om n�got �t erbetalningsbelopp enligt 16 eller 19 � d� ej kvarst�r. Aterbetalningsskyldigheten upph�r vid utg�ngen av annat �r under vill� kor att 1. n�got �terbetalningsbelopp enligt 20 och 21 �� d� ej kvarst�r, 1048 2. den �terbetalningsskyldige d� erlagt full betalning f�r alla prelimin�ra � </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �ch kvarst�ende avgifter, som debiterats honom i fr�ga om vilka beslut om SFS 1981:579 debitering ej f�rfallit helt eller delvis enligt 66 �. 8 kap. 59 � Den �terbe talningsskyldige �r icke i n�got fall skyldig att erl� gga prelimin�r eller kvarst�ende avgift f�r �r efter det under vilket han fyllt 65 �r. I fr�ga om verkan av att den �terbetalningsskyldige avlider g�ller 11 �, 60 � �r den �terbetalningsskyldiges betalningsf�rm�ga p� grund av sjuk� dom eller annan j�mf�rlig orsak varaktigt nedsatt, f�r han befrias fr�n kvarst�ende �terbetalningsskyldighet. Den, som under ett eller flera avgifts�r har uppburit eller uppb�r v�rdbi� drag enligt 9 kap. 4 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring eller motsva� rande och p� grund av v�rden av handikappat barn inte kan f�rv�rvsarbe� ta, f�r befrias fr�n �terbetalningsskyldighet s�vitt avser ett belopp som motsvarar det eller de �rsbelopp som h�nf�r sig till samma avgifts�r. F�religger eljest synnerliga sk�l f�r den �terbetalningsskyldige �ven i an� nat fall befrias fr�n kvarst�ende �terbetalningsskyldighet eller del d�rav. Befrielse fr�n del av �terbetalningsskyldigheten kan dessutom medges i fr�ga om �terbetalningspliktiga studiemedel som den �terbetalningsskyldi� ge uppburit f�r kommunal eller statlig vuxenutbildning eller f�r s�dan an� nan gymnasial utbildning eller utbildning vid folkh�gskola som den �terbe� talningsskyldige g� tt igenom vid vuxen �lder (befrielsegrundande utbild� ning). Som villkor f�r s�dan befrielse g�ller att 1. den �terbetalningsskyldige under minst fyra terminer studerat vid l� roanstalt eller utbildningslinje som omfattas av f�rordnande enligt 4 kap. 1 � och f�r denna tid uppburit �terbetalningspliktiga studiemedel, 2. den befrielsegrundande utbildningen avser studier som den �terbetal� ningsskyldige beh�vt f�r att kunna vinna tilltr�de till den l�roanstalt eller utbildningslinje som avses under 1, 3. den �terbetalningsskyldige varit yrkesverksam p� heltid under minst fyra �r, innan han uppburit studiemedel f�r studier vid l�roanstalt eller ut� bildningslinje som avses under 1, 4. det med h�nsyn till den �terbetalningspliktiges ekonomiska f�rh�llan� den �r sk�ligt att han befrias fr�n del av �terbetalningsskyldigheten. Med yrkesverksamhet enligt Q�rde stycket j�mst�lls v�rd av egna barn, v�rd av f�r�ldrar och annan liknande verksamhet. Befrielse f�r beviljas den �terbetalningsskyldige �ven om han ej �r eller varit underh�llsskyldig gent� emot annan. Befrielse enligt Q�rde sty cket f�r avse h�gst 1 900 kronor f�r vaije �rs� kurs enligt l�roplanen f�r den befrielsegrundande utbildning som den �ter� betalningsskyldige g�tt igenom. Befrielsen f�r sammanlagt avse h�gst 5 700 kronor. Befrielsen f�r ej �verstiga h�lften av det belopp som den �terbetal� ningsskyldige sammanlagt uppburit f�r den befrielsegrundande utbildning� en. Debitering 61 � Varje avgifts�r debiteras �terbetalningsskyldig prelimin�r avgift med belopp som f�ljer av 38 � f�rsta stycket, om ej annat f�ljer av beslut � </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:579 enligt 40 �. Debiteringen f�rfaller i den m�n beslut fatta s om att prelimin�r 8 kap. avgift ej skall utg� eller skall neds�ttas enligt 39-41 ��. Beslut om slutlig avgift f� r ett avgifts�r enligt 43 � skall fa ttas snarast m�jligt efter det taxering f�r avgifts�ret verkst�llts i f�rsta instans. Neds�t- tes den �terbetalningsskyldiges till statlig in komstskatt taxerade inkomst f�r avgifts�ret, skall beslutet om slutlig avgift ompr�vas, om den �lerbetal- ningsskyldige beg�r det. Ans�kan om pr�vning skall ha kommit in til l cen� trala studiest�dsn�mnden inom tv� m�nader efter det den �terbetalnings� skyldige f�tt del av beslutet om neds�ttning. �r den �terbetalningsskyldige gift g�ller motsvarande, om makens till statlig inkomstskatt taxerade in� komst neds�ttes. Uppb�rd 62 � Prelimin�r avgift skall erl�ggas under avgifts�ret och om avgiften 1. �verstiger 200 kronor med en tredjede l senast vid vart och ett av tre betalningstillf�llen, 2. �verstiger 100 men icke 200 kronor med h�lften senast vid vartdera av tv� betalningstillf�llen, 3. uppg�r till h�gst 100 kronor i sin helhet senast vid ett betalningstillf�l� le. Kvarst�ende avgift skall erl�ggas un der andra �ret efter avgifts�ret och med h�lften sena st vid vartdera av tv� betalningstillf�llen. Skall prelimin�r eller kvarst�ende avgift enligt f�rsta eller andra stycket f�rdelas p� tv� eller tre betalningstillf�llen, avrundas det belopp som skall erl�ggas vid annat tillf�lle �n det sista upp�t till helt krontal. �resbelopp varmed avrundning skett, skall avr�knas vid det sista betalningstillf�llet. Centrala studiest�dsn�mnden best�mmer tidpunkten f�r varje betal� ningstillf�lle. 63 � F�r �terbetalningsskyldig talan mot taxering till statlig inkomstskatt och framst�r det som obilligt att han erl�gger kvarst�ende avgift som be� st�mts p� grundval av den icke lagakraftvunna taxeringen, f�r han efter an� s�kan beviljas anst�nd helt eller delvis med erl�ggande av avgiften. Ans�� kan skall ges in till centrala studiest�dsn�mnden. Anst�ndet f�r avse h�gst det belopp som betingas av den �terbetalningsskyldiges yrkande i fr�ga om taxeringen. Anst�ndet skall g�lla till dess tv� m�nader f�rflutit fr�n dagen f�r beslut i anledning av den �terbetalningsskyldiges talan mot taxeringen. �r den �terbetalningsskyldige gift, �ger f�rsta och andra styckena mot� svarande till�mpning, om maken f�r talan mot taxering. 64 � Om prelimin�r avgift, kvarst�en de avgift eller del av s�dan avgift ej erl�gges inom f�reskriven tid, skall p�minnelse d�rom s�ndas till den �ter� betalningsskyldige. F�r p�minnelse utg�r p�minnelseavgift med belopp som regeringen best�mmer. 65 � Prelimin�r avgift, kvarst�ende avgift och belopp som den �terbet al� ningsskyldige frivilligt �terb etalar skall erl�ggas till myndighet eller pen- jQ^Q ninginr�ttning enligt de n�rmare best�mmelser som regeringen meddelar. � </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 66 � Beslut om debitering av prelimin�r avgift eller kvarst�ende avgift SFS 1981:579 f�rfaller, i den m�n avgiften ej erlagts f�re utg�ngen av november m�nad 8 kap. tredje �ret efter avgifts�ret. F�rsta stycket g�ller inte prelimin�r avgift ell er kvarst�ende avgift f�r avgifts�r efter det �r under vilket den �terbetalningsskyldige fyller 62 �r el� ler f�r de tre sista avgifts�ren f�re det �r under vilket han avlidit. 67 � Har beslut om debitering av prelimin�r eller kvarst�ende avgift f�r� fallit helt eller d elvis enligt 66 � p� grund av att avgiften eller del d�rav ej erlagts, skall extra avgift enligt 68-72 �� erl�ggas av den �terbetalnings� skyldige, om han leve r efter utg�ngen av det �r n�r han fyller 65 �r, och av d�dsboet efter den �terbetalningsskyldige, om denne avlidit s enast det �r n�r han fyller 65 �r. 68 � Extra avgift enligt 67 � utg�r, om den �terbetalningsskyldige allt� j�mt har e tt �terbetalningsbelopp enligt 20 och 21 �� vid utg�ngen av det �r, n�r han fyller 65 �r eller, i fr�ga om �terbetalningsskyidig som avlidit senast under det �r n�r han fyller 65 �r, f�re det �r under vilket d�dsfallet intr�ffat. 69 � Extra avgift ber�knas p� f�ljande s�tt. Det obetalda belopp i fr�ga om vilke t beslut om debitering f�rfallit enligt 66 � multipliceras f �rst med det regleringstal som fas tst�llts i slutet av det avgifts�r f�r vilket beloppet debiterats den �terbetalningsskyldige. Det belopp som d�rvid erh�lles mul� tipliceras i sin tur med det regleringstal som fastst�llts under n�rmast f�l� jande avgifts�r. Motsvarande sker f�r varje f�ljande avgifts�r till och med �ret n�rmast f�re det under vilket de n �terbetalningsskyldige fyller 65 �r eller, i fr�ga om �terbetalningsskyldig som avlidit f�re det �r n�r han skulle ha fyllt 65 �r, avgifts�ret tv� �r f�re det under vilket han avlid it. Vid multiplikation enligt f�rsta stycket f�r visst avgifts�r medr�knas ej s�dant belopp som p� grund av frivillig �terbetalning under tidigare avgifts� �r avr�knats enligt 57 � andra och tredje styckena. Extra avgift f�r icke i n�got fall �verstiga �terbetalningsbeloppet vid n�r� mast f�reg�ende �rs utg�ng. 70 � Extra avgift skall erl�ggas p� tid som centrala studiest�dsn�mnden best�mmer. 71 � I fr�ga om extra avgift �ger 64 och 65 �� motsvaran de till�mpning. 72 � Om synnerliga sk�l f�religger, f�r den som �r skyldig att erl�gga ex� tra avgift efter ans�kan helt eller delvis befrias fr�n skyldigheten att utge avgiften. Ans�kan skall ges in till cen trala studiest�dsn�mnden. 73 � Avgiftsbelopp som ej erlagts inom f�reskriven tid f�r uttagas genom utm�tning utan f�reg�ende dom eller utslag. �terb�ring av avgift 74 � �verstiger det belopp som den �terbetalningsskyldige erlagt s�som prelimin�r avgift motsvarande slutlig avgift, �r den �terbetalningsskyldige 1051 � </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:579 ber�ttigad att efter ans�kan �terf� det �verskjutande beloppet. Ans�kan 8 kap. om �terb�ring skall ha kommit in till ce ntrala studiest�dsn�mnden inom tv� m�nader efter det den �terbetalningsskyldige f�tt underr�ttelse om be� slutet ang�ende den slutliga avgiften. Neds�ttes prelimin�r avgift, kvarst�ende avgift, extra avgift, till�ggsav� gift eller p�minnelseavgift som den �terbetalningsskyldige erlagt, skall han utan ans�kan �terf� vad han erlagt f �r mycket, om ej annat f�ljer av 75 �. Detsamma g�ller om s�dan avgift ej skall utg�. Belopp som den �terbetalningsskyldige erlagt som prelimin�r avgift f�r det �r under vilket han avlidit skall utan ans�kan �terb�ras till d�dsboet. 75 � Beslut om neds�ttning av prelimin�r avgift enligt 39 eller 40 � f�ran� leder ej att redan erlagt belopp skall �terb�ras. Detsamma g�ller vid beslut enligt 39 eller 40 � om att prelimin�r avgift ej skall utg�. Om synnerliga sk�l f�religger, �r dock den �terbetalningsskyldige efter ans�kan ber�ttigad att �terf� f�r mycket erlagd prelimin�r avgift. Ans�kan skall ges in till centrala st udiest�dsn�mnden. 76 � H�ftar den, som �r ber�ttigad att �terf� avgift enligt 74 eller 75 �, f�r prelimin�r avgift, kvarst�ende avgift, extra avgift, till�ggsavgift eller p� minnelseavgift som f�rfallit till betalnin g, har han r�tt att utf� endast vad som �verstiger det obetalda beloppet. S�rskilda best�mmelser 77 � I 78-80 �� ges s�rskilda best�mmelser om �terbetalningsskyldig� heten f�r den som uppburit �terbetalningspliktiga studiemedel f�r sjukpe� riod enligt 3 k ap. 13-19 ��, 4 kap. 28-35 �� eller 7 kap. 17 � och de be� st�mmelser som anges d�r. 78 � �terbetalningspliktiga studiemedel som bel�per p� s�dan del av en sjukperiod som infaller efter en karenstid om 14 dagar m edr�knas ej vid till�mpning av best�mmelserna i detta kapitel om �terbetalningsbelopp el� ler frivillig �terbetalning, om ej annat f�ljer av 79 �. Som karenstid enligt f�rsta stycket r�knas endast s�dan tid som infaller under s�dan studietid som avses i 3 kap. 13 �, 4 kap. 28 � eller 7 kap. 17 � i vad avses h�nvisning till 4 kap. 28 �. Vid ber�kning av karenstid skall flera sjukperioder r�knas som en sjuk period, om den senare b�rjar inom 20 da� gar efter f�reg�ende periods slut. 79 � Har studerande f�r s�dan dag under en sjukperiod som infaller efter karenstiden enligt 78 � f�rsta stycket uppburit sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring eller enligt lagen (1976:380 ) om arbets� skadef�rs�kring och �verstiger denna sjukpenning 25 kronor, skall vid til l- l�mpning av best�mmelse i detta kapitel om �terbetalningsbelopp eller fri� villig �terbetalning medr�knas endast den del av de �terbetalningspliktiga studiemedlen f�r samma dag som motsvarar det belopp varmed sjukpe- ningen �verstiger 25 kronor. Vad som sagts nu g�ller ocks� om den stude� rande med anledning av sin sjukdom f�r ers�ttning enligt annan f�rfattning eller p� grund av regeringens f�rordnande eller enligt utl�ndsk lagstiftning ]052 oni arbetsskadef�rs�kring. � </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 80 � F�r centrala studiest�dsn�mnden k�nnedom om att en studerande SFS 1981:579 under visst �r haft en sjukperiod om minst 15 dagar efter det n�mnden be- 8 kap. r�knat storleken av den studerandes �terbetalningsbelopp vid utg�ngen av �ret, sker erforderlig omr�kning av �terbetalningsbeloppet f�rst i samband med at t storleken av den studerandes �terbetalningsbelopp vid utg�ngen av n�rmast f�ljande �r ber�knas. Avgift som debiterats p� grund av den f�rsta ber�kningen �terbetalas endast i den m�n avgiften �verstiger det be� lopp som den studerande enligt den nya ber�kningen skulle ha haft att er� l�gga f�r att �terbetalningsskyldigheten skall upph�ra enligt 58-60 ��. 80 a � �terbetalningspliktiga studiemedel, som bel�per p� tid under vil� ken den studerande har uppburit utbildningsbidrag, enligt best�mmelserna om dagpenning, medr�knas ej vid till�mpning av best�mmelserna i de tta kapitel om �terbetalningsbelopp och frivillig �terbetalning, i d en m�n de �terbetalningspliktiga studiemedlen har �terbetalats genom avdrag fr�n ut� bildningsbidraget. 81 � Best�mmelse i detta kapitel om �terbetalningsskyldig som �r gift skall till�mpas endast om �ktenskapet ing�tts senast under kalender�ret n�rmast f�re det f�r vilket avgift skall utg�. 82 � Best�mmelse i detta kapitel som g�ller �terbetalningsskyldig som �r gift �ger motsvarande till�mpning p� den som utan att vara gift lever till� sammans med annan person, med vilken han tidigare varit gift eller med vilken han gemensamt h ar eller har haft barn. 83 � �terbetalningsbelopp, �rsbelopp, prelimin�r avgift, slutlig avgift och extra avgift avrundas till helt krontal vid �retal under 50 ned�t och vid annat �retal upp�t. 84 � N�r slutlig avgift fastst�llts f�r ett avgifls�r, bortfaller skyldigheten att erl�gga s�dan obetald del av motsvarande prelimin�r avgift som �ver� stiger den slutliga avgiften. Avlider �terbetalningsskyldig, bortfaller skyldigheten att erl�gga obetald prelimin�r avgift f�r det �r under vilket d�dsfallet intr�ffat. Best�mmelse om obetald prelimin�r avgift i f� rsta eller andra stycket �ger motsvarande till�mpning p� p�minnelseavgift som bel�per p� den obetalda avgiften. 85 � Belopp som n�gon �r ber�ttigad att �terf� enligt 74 eller 75 � men som enligt 76 � ej �terb�res p� grund av att viss avgift ej erlagts r�knas som avbetalning p� den obetalda avgiften. S�dant �verskjutande belopp som avses i 74 � f�rsta stycket och som ej �terb�res p� grund av att den �terbetalningsskyldige ej beg�r det j�mst�lles med slutlig avgift f�r �ret. Best�mmelserna i 57 � f�rsta stycket �ger d�rvid ej till�mpning. 86 � I fr�ga om betalning enligt 52 � g�ller best�mmelser som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studie� st�dsn�mnden. 1053 � </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:579 8 och 9 kap. 87 � Det �ligger �terbetalningsskyldig att l�mna centrala studiest�ds� n�mnden de uppgifter som �r av betydelse f�r till�mpningen av detta kapi� tel. I fr�ga om omyndig �vilar uppgiftsskyldigheten f� rmyndaren. De uppgifter om personliga och ekonomiska f�rh�llanden som l�mnas i ans�kan om befrielse fr�n prelimin�r avgift eller i annan handling som � r avsedd att ligga till grund f �r best�mmande av avgift skall avges p� heder och samvete. 88 � Allm�n f�rs� kringskassa skall l�mna centrala studiest�dsn�mnden och studiemedelsn�mndema uppgift om s�dan sjukpenning eller ers�ttning som avses i 79 �. Allm�n f�rs�kringskassa skall i �vrigt l�mna centrala studiest�dsn�mn� den och studiemedelsn�mndema de uppgifter som �r av betydelse f�r till- l�mpningen av detta kapitel enligt de best�mmelser som regeringen med� delar. 89 � Annan myndighet och f�rs�kringsinr�ttning �r skyldiga att p� beg� ran l�mna f�rs�kringsdomstol, riksf�rs�kringsverket, allm�n f�rs�krings� kassa och centrala studiest�dsn�mnden s�dan uppgift i fr�ga om viss per� son som � r av betydelse f�r till�mpningen av detta kapitel. 9 kap. �vriga best�mmelser 1 � Lagen (1969:93) om begr�ns ning av samh�llsst�d vid arbetskonflikt �ger till�mpning p� annat studiest�d �n f�rl�ngt barnbidrag om studiest�� det s�kts efter varsel om eller utbrott av arbetskonflikt. Dock �ger lagen icke till�mpning p� studiest�d �t handikappad som av medicinska eller so� ciala sk�l be h�ver utbildning p� gmnd a v handikappet. 1054 2 � Har n�gon uppburit studiest�d obeh�rigen eller med f�r h�gt belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad f�r mycket utg�tt genast �terkr�vas. Avbryter n�gon sina studier skall f�rsta stycket till�mpas betr�ffande uppburet studiest�d som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet p� sjukdom skall studiest�d som den studerande uppburit enligt 3 kap. 13-19 ��, 4 kap. 28-35 �� eller 7 kap. 17 � och de best�mmelser som an� ges d�r ej �terkr�vas. Detsamma g�ller vid s�dan ledighet som avses i 7 kap.17 a �. Avser �terkrav enligt f�rsta eller andra stycket studiehj�lp enligt 3 kap. till s�dan studerande, som vid utbetalningstillf�llet var omyndig p� grund av �lder, �vilar betalningsskyldigheten den som d� var den omyndiges f�r� myndare. P� studiemedel enligt 4 kap. och p� s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 kap. som � terkr�ves enligt f�rsta eller andra stycket utg�r r�nta fr�n den dag n�r medlen uppburits efter en r�ntesats som vid varje tidpunkt med tv� procent �verstiger normalr�ntan f�r l�n fr�n statens utl�ningsfonder. Om s�rskilda sk�l f�religger, kan �terbetalningsskyldig befrias helt eller delvis fr�n skyldighet att erl�gga r�ntan. � </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 a � Fordran, som har uppkommit p� grund av att studiest�d har �ter- SFS 1981:579 kr�vts och som utest�r oreglerad, bevakas till och med det �r under vilket 9 kap. g�lden�ren fyller 65 �r. D�refter avskrivs fordringen. Avlider g�lden�ren och svarar ej d�dsbodel�gare f�r fordringen, av� skrivs fordringen om de n inte kan betalas med d �dsboets tillg�ngar eller med anlitande av s�kerhet som har st�llts f�r fordringen. �ven eljest avskrivs fordringen om indrivningen skulle v�lla mer arbete eller kostnad �n som �r sk�ligt och indrivning inte �r p�kallad fr�n allm�n synpunkt. 3 � Fordran p� studiest�d kan ej �verl�tas eller tagas i m�t f �r g�ld. 4 � P� studiemedel enligt 4 kap. kan f�rskott utg� enligt f�reskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiest�dsn�mnden. �verg�ngsbest�mmelser*^ 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1973, d� f�rordningen (1964:400) om f�rl�ngt barnbidrag, studiemedelsf�rordningen (1964:401), studie� hj�lpsreglementet (1964:402), f�rordningen (1967:882) om studiemedels� avgifter och lagen (1971:153) om extra studiemedel upph�r att g�lla. 5. Studerande som avses i 4 kap. 2 � och som f�re den 1 juli 1973 p�b�r� jat utbildning, vid vilken enligt �ldre best�mmelser studiehj�lp utg�tt, har r�tt till studiemedel enligt de nya best�mmelserna under �terst�ende del av utbildningen utan hinder av 4 kap. 9 �, om ej annat f�ljer av 4. N�rmare be� st�mmelser h�rom meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyn� digande, av centrala studiehj�lpsn�mnden. 6. Best�mmelserna i 22 �, 23 � andra och tredje styckena samt 24 � stu� diehj�lpsreglementet (1964: 402) �ger fortfarande till�mpning med a vseen� de p� studiel�n som beviljats enligt studiehj�lpsreglementet, om ej l�ntaga� ren beg�r s�dan f�r�ndring av �terbetalningsvillkoren som avses i an dra stycket. Beg�r l�ntagare f�r�ndring av �terbetalningsvillkoren f�r studiel�n enligt studiehj�lpsreglementet (1964: 402), skall l�net j�mte r�nta �terbetalas som om fr�ga vore om �terbetalningspliktiga studiemedel enligt denna lag i dess lydelse enligt lagen (1974:483) om � ndring i studiest�dslagen samt punk� terna 6 a-6 e. Den, som under ett eller flera �r har uppburit eller uppb�r v�rdbidrag en� ligt 9 kap. 4 � lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring eller motsvarande och p� grund av v�rden av handikappat barn inte kan f�rv�rvsarbeta, f�r be� frias fr�n betalningsskyldighet s�vitt avser ett belopp som motsvarar sum� man av amortering, r�nteannuitet och �rsr�nta f�r samma �r. F�religger synnerliga sk�l f�r l�ntagare befrias fr�n honom �vilande be� talningsskyldighet �ven i annat fall �n som a vses i tredje stycket eller 24 � andra stycket studiehj�lpsreglementet (1964:402). "Till 1973:349. 1055 � </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:579 6 c. F�r l�ntagare som uppburit �terbetalningspliktiga studiemedel, f�r vilka �r sbelopp skall ber�knas f�rsta g�ngen 1977 eller senare �r, g�ller f�ljande best�mmelser. F�r�ndringen sker med verkan fr�n och med den 1 januari 1976, om �rs- belopp f�rsta g�ngen skall ber�knas f�r 1977 eller 197 8, och i �vrigt med verkan fr�n och med den 1 januari tv� �r f�re det �r f�r vilket �rsbelopp f�rsta g�ngen skall ber�knas enligt 5 kap. 22 �. Ans�kan skall ges in till centrala studiest�dsn�mnden senast den 31 augusti 1975, om f�r�ndringen skall ske med verkan fr�n och med den 1 ja� nuari 1976 och i �vrigt senast den 31 augusti �ret n�rmast f�re f�r�ndrings� dagen. Vad som f�reskrives i punkt 6 a femte stycket och punkt 6 b tredje styc� ket �ger motsvarande till�mpning. Best�mmelserna i 5 kap. 25-28 �� om avgifts�r d skall avse det �r fr�n och med vilket f�r�ndringen sker. Best�mmelserna i samma paragraferom nya studiemedel skall d�rvid till�mpas p� de �terbetalningspliktiga studie� medel f�r vilka �rsbelopp skall ber�knas f�rsta g�ngen 1977 eller senare �r. Vidare skall summan av de amorteringcu- och de r�nteannuiteter som p� f�r�ndringsdagen �nnu ej f�rfallit till betalning motsvara de �terbetalnings� pliktiga studiemedel som enligt dessa paragrafer tidigare uppburits. 6 d. F�r l�ntagare som uppburit �terbetalningspliktiga studiemedel men som ej kan beg�ra f�r�ndring enligt punkt 6 b eller 6 c med verkan fr�n och med den 1 januari 1976, den 1 januari 1977 respektive den 1 januari 1978 g�ller f�ljande best�mmelser. Vad som f�reskrives i punkterna 6 a andra och tredje styckena, fj�rde stycket 2 och femte stycket, 6 b tredje stycket 1 samt 6 c femte stycket �ger motsvarande till�mpning. 6 e. N�rmare best�mmelser om f�r�ndring som avses i punkterna 6 a-d meddelas av Kungl. Majit eller, efter Kungl. Maj'.ts bemyndigande, av centrala studiest�dsn�mnden. 10. Doktorandstipendium till stud erande som bedriver studier f�r vin� nande av doktorsgrad skall vid till�mpning av 4 kap. 21 � alltj�mt anses som inkomst. 11. De nya best�mmelserna om �t erbetalning av �terbetalningspliktiga studiemedel g�ller �ven �terbetalningspliktiga studiemedel som uppburits f�re den 1 juli 1973 enligt studiemedelsf�rordningen (1964:401) eller lagen (1971:153) om extra studiemedel. 12. De ytterligare f�reskrifter som beh�vs i samband med inf�randet av studiest�dslagen meddelas av Konungen eller myndighet som Konungen best�mmer. �verg�ngsbest�mmelser'� 1. Denna lag tr�der i kraft, s�vitt avser utbyte av ordet studiehj�lps� n�mnden mot or det studiest�dsn�mnden, 3 kap. 11 �, 4 kap. 14, 17, 19, 21 och 24 ��, �ndrad beteckning p� 4 kap. 31-33 ��, inf�rande av nya 4 kap. 40 � och �ndringen av nya 4 k ap. 41 � den 1 juli 1974 , s�vitt avser 3 kap. 1056 '� Till 1974:483. � </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 �� 4kap. 10 �, 5 kap. 77-80, 88 och 89 �� samt 6kap. 2 och 4 ��, �ndrad SFS 1981:579 beteckning p� 3 kap. 13-22 ��, �ndrad beteckning p� 4 kap. 28-30 ��, �ndringen av nya 3 kap, 22 �, �ndringen av nya 4 kap. 36 �, inf�rande av nya 3 kap. 5 a, 13-19 och 23 ��, inf�rande av nya 4 kap. 28-35 och 37 ��, inf�rande av rubriken f�re nya 4 kap. 28 �, flyttning av rubriker samt punkterna 6 och 6 a-e �verg�ngsbest�mmelserna till studiest�dslagen (1973:349) den 1 januari 1975 och i �vrigt den 1 januari 1976. 4. Best�mmelserna i 5 kap. i deras �ldre lydelse g�ller fortfarande i fr�ga om avgifter som avser avgifts�ret 1974 eller tidigare avgifts�r, om ej annat f�ljer av punkt 16 nedan. 16. De nya best�mmelserna om extra avgift i 5 kap. 67-72 �� g�ller �ven s�dan prelimin�r avgift och kvarst�ende avgift f�r 1975 eller tidigare avgifts�r, i fr�ga om vilken avgift beslut om debitering helt eller delvis f�r� fallit enligt 5 kap. 30 � i dess �ldre lydelse p� grund av att avgiften eller del av avgiften ej erlagts. Den del av det obetalda beloppet som ej erlagts vid utg�ngen av 1975, skall vid best�mmande av extra avgift, vid b�ijan av 1976 anses uppg� till det antal kronor som motsvarar produkten av a) det regleringstal som fastst�lles enligt punkt 10, b) det belopp i kronor som utg�r produkten av dels ett tal som motsva� rar det antal basbelopp som den obetalda avgiften eller den obetalda delen av avgiften avs�g vid utg�ngen av 1975, dels det basbelopp som enligt punkt 6 g�llde vid ing�ngen av 1975. 18. Ytterligare f�reskrifter for ikrafttr�dandet av denna lag meddelas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av centrala studie� st�dsn�mnden. �verg�ngsbest�mmelser'� Denna lag tr�der i kraft en vecka efter den dag, d� lagen enligt uppgift p� den har utkommit fr�n trycket i Svensk f�rfattningssamling. Genom lagen upph�ves 1. 2 kap. 5 �, 3 kap. 28 � och 5 kap. 12-14 �� studiest�dskung�relsen (1973:418), 2. punkt 4 �verg�ngsbest�mmelserna till kung�relsen (1974:484) om �ndring i studiest�dskung�relsen (1973:418). F�religger fr�ga om befrielse fr�n �terbetalningsskyldighet enligt s�v�l 5 kap. 60 � andra-Q�rde styckena studiest�dslagen som 24 � tredje stycket studiehj�lpsreglementet (1964:402) och best�mmelse som avses d�r, f�r befrielse sammanlagt ej medges med h�gre belopp �n det varmed befrielse skulle ha kunnat ske enligt 5 kap. 60 � andra-fj�rde styckena studiest�ds� lagen. '� Till 1975; 166. 1057 67-SFS 1981 � </div> <div id="page42-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ - " " - 'A.� -If"' SFS 1981:579 �verg�ngsbest�mmelser^" I. Denna lag tr�der i kraft s�v itt avser r�tt till s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 k ap. f�r studerande vid yr kesteknisk h�gskola och s�vitt avser 3 kap. 7 � den 1 juli 197 5 samt i �vrigt den I januari 197 6. 6. Vid till�mpning av 4 kap. 8 � och 7 kap. 5 � andra stycket i vad avser h�nvisningen till 4 kap. 8 � skall med halvt �r, f�r vilket den studerande uppburit studiemedel eller s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 kap. j�mst�llas termin, f�r vilken han f�tt studiemedel enligt studiemedelsf�rordningen (1964: 401) eller stipendium eller l�n enligt reglementet (1939: 290) f�r ut� delning av r�ntefria l�n f�r universitetsstudier, kung�relsen (1946:676) ang�ende statlig kreditgaranti f�r l�n �t den, som avlagt akademisk eller d�rmed j�mf�rlig examen, kung�relsen (1948:210) ang�ende statlig kredit� garanti f�r l�n �t den som genomg�tt polisskola, kung�relsen (1950:469) ang�ende studiel�n med statli g kreditgaranti eller reglementet (1953:366) f�r utdelning av statsstipendier vid universiteten m.fl. l�roanstalter. 7. �r studerande skyldig att erl�gga r�nta f�r l�n, som har utl�mnats en� ligt n�gon av de vid 6 n�mnda f�rfattningarna, f�r n�r studiemedel beviljas honom det belopp, vartill han �r ber�ttigad enligt 4 kap. 10, 13, 14, 16, 17 , 19 och 21-23 �� denna lag, �verskridas med s� mycket som svarar mot den r�nta, som f�rfaller till betalning u nder tid f�r vilken studiemedlen �r avsedda. Motsvarande g�ller n�r s�dan studerande beviljas s�rskilt vux� enstudiest�d enligt 7 kap. i form av �terbetalningspli ktiga studiemedel. 8. Under �r f�r vilket studiest�d i annan form �n timstudiest�d och dagstudiest�d utg�r till den studerande med st�d av de nya best�mmelser� na �r den studerande ej skyldig att erl�gga r�nta eller amortering p� studie� l�n som han f�tt enligt studiehj�lpsreglementet (1964:402). R�nta p� stu� diel�n, som bel�per p� s�dant �r, erl�gges med lika stora annuiteter under den i amortering splanen f�r l�net fastst�llda amorteringstiden. II. Ytterligare f�reskrifter f�r ikrafttr�dandet av denna lag meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser. � verg�ngsb est�mmelser''' 1. Denna lag tr�der i kraft, s�vitt avser 8 kap. 4, 20 och 56 �� den 1 ja� nuari 1981 och i �vrigt den 1 juli 198 0. 2. I fr�ga om studiemedel som har beviljats f�re ikrafttr�dandet g�ller �ldre best�mmelser. De nya best�mmelserna i 8 kap. och 9 kap. 2 a � g�l� ler dock �ven i fr�ga om studiemedel som har beviljats f�re ikrafttr�dan� det. I fr�ga om d agstudiest�d och s�rskilt vuxenstudiest�d som har bevil� jats f�re ikrafttr�dandet g�ller 6 kap. 2 � och 7 kap. 4 � i dera s �ldre lydel� se. 3. De �ldre best�mmelserna i 9 kap. 2 � g�ller fortfarande i fr�ga om stu� diehj�lp som har betalats ut f�re utg�ngen av juni 198 0. ^Till 1975:359. 1058 21 ,980.282. � </div> <div id="page43-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Denna lag" tr�der i kraft den 1 april 1981. De nya best�mmelserna till- SFS 1981:579 l�mpas dock ej p� s�rskilt vuxenstudiest�d som har beviljats genom beslut dessf�rinnan. Denna lag^' tr�der i k raft, s�vitt avser 3 kap. 23 �, 4 kap. 37 � samt 8 kap, 23, 26, 34 och 88 �� den 1 januari 1982, och i �vrigt den 1 juli 1981. P� regeringens v�gnar ROLF WIRT�N Arvid Sanmark (Utbildningsdepartementet) " Till 1981:153. "TiU 1981:579. � </div> </div>

Lag

SFS 1981:579

om �ndring i studiest�dsSagen (1973:349);

utkom fr�n trycket

den 24 juni 1981

utf�rdad den 4 juni 1981.

Enligt riicsdagens beslut' f�reskrivs att 3 kap. 1, 10, 11 och 23 ��, 4 kap.

2,16och 37 ��, 6kap. 6 �, 7kap. 17 a �, 8kap. 23, 26, 34, 49 och 88 �� stu�
diest�dslagen (1973: 349)^ skall ha nedan angivna lydelse.

Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den

dag d� denna lag tr�der i kraft.

1 kap. Inledande best�mmelser

1 � Staten l�mnar studiest�d enligt denna lag i form av f�rl�ngt barnbi�
drag, studiehj�lp, studiemedel, timstudiest�d, dagstudiest�d och s�rskilt

vuxenstudiest�d.

2 � Studiehj�lp best�r av studiebidrag j�mte till�gg, �terbetalningsplikti�
ga studiemedel och resekostnadsers�ttning.

Till�gg till studiebid raget utg�r i form av inackorderingstill�gg, resetill-

l�gg, inkomstpr�vat till�gg och behovspr�vat till�gg.

3 � Studiemedel best�r av studiebidrag och �terbetalningspliktiga studie�

medel samt re sekostnadsers�tttning.

' Prop. 1980/81:100(bil. 12p. F4), SfU22, rskr240.

^ Lagen omtryckt 1975:359.

�

SFS 1981:579

1, 7 och 3 kap.

4 � Dagstudiest�d best�r av inkomstbidrag och intematbidrag.

5 � S�rskilt vuxenstudiest�d best�r av vuxenstudiebidrag och �terbetal�

ningspliktiga studiemedel samt resekostnadsers�ttning.

6 � Studiest�det handhas av statliga myndigheter, d�ribland centrala

studiest�dsn�mnden och studiemedelsn�mndema, samt av skolstyrelser�

na, landstingskommunemas utbildningsn�mnder och l�roanstalterna.

Kommun kan f�reskriva att fr�ga om studiest�d som ankommer p� skol�

styrelsen skall handl�ggas av annan kommunal n�mnd. Motsvarande r�tt
tillkommer landstingskommun.

Allm�n f�rs�kringskassa skall ber�kna storleken av timstudiest�d, dag�

studiest�d och s�rskilt vuxenstudiest�d samt betala ut s�dana st�d.

7 � I denna lag f�rst�s med basbelopp basbeloppet enligt lagen

(1962: 381) om allm�n f�rs�kring.

2 kap. F�rl�ngt barnbidrag

1 � Studerande vid grundskolan har r�tt ti ll f�rl�ngt barabidrag med 25 0

kronor i m �naden fr�n och med kvartalet efter det under vilket han fyllt 16

�r.

Detsamma g�ller studerande som deltager i motsvarande undervisning

vid skola som avses i 33 eller 34 � skollagen (1962:3 19).

2 � F�rl�ngt barabidrag enligt 1 � utg�r endast till studera nde som �r bo�

satt i riket. Bidraget utg�r under l�s�ret. L�s�ret skall anses omfatta nio
m�nader, varav h�stterminen fyra m�nader och v�rterminen fem m�nader.

3 � F�rl�ngt barabidrag kan utg� till stude rande vid s� dan skola utom�
lands som �tnjuter svenskt statsbidrag under f�ruts�ttning att den stude�

rande deltager i undervisning som i huvudsak motsvarar den som ges vid

grundskolan h�r i riket. Best�mmelserna i 2 � �ger h�rvid motsvarande till-
l�mpning.

N�rmare best�mmelser om s�dant f�rl�ngt barabidrag som avses i f�rsta

stycket meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av
centrala studiest�dsn�mnden.

1018

3 kap. Studiehj�lp

Allm�nna best�mmelser

1 � Studiehj�lp utg�r till studerande vid de l�roanstalter och utbildnings�

linjer som regeringen b est�mmer.

Studiehj�lp utg�r dock l�ngst till och med f�rsta kalenderhalv�ret det �r

under vilket den studerande fyller 20 �r.

2 � Studiehj�lp utg�r till svensk studerande samt till s�dan annan stude�

rande som �r bosatt i riket.

�

Si'

Studerande om ej �r svensk medborgare har dock r�tt till studiehj�lp en-

SFS 1981:579

dast om han bosatt sig i r iket huvudsakligen i an nat syfte �n a tt h�r vinna

3 kap.

utbildning.

3 � Studiehj�lp utg�r fr�n och med kvartalet efter det under vilket den
studerande fyllt 16 �r, om ej annat f�ljer av andra eller tredje stycket.

Inkomstpr�vat till�gg utg�r fr� n och med m�naden efter den under vil�

ken den studerande fyllt 17 �r.

Inackorderingstill�gg, resetill�gg och behovspr�vat till�gg utg�r�ven till

studerande som ej uppn�tt s�dan �lder som anges i f�rsta stycket.

4 � Studiebidrag j�mte till�gg utg�r endast vid heltidsundervisning som
omfattar minst �tta veckor, om ej regeringen eller, efter regeringens be�

myndigande, centrala studiest�dsn�mnden f�rordnar annat.

5 � Studiehj�lp utg�r f�r s�dan del av l�s�r under vilken den studerande

bedriver studier.

Studiehj�lp i form av �terbetalningspliktiga studiemedel utg�r �ven f�r

tid under vilken den studerande �r sjuk enligt vad som an ges i 13 -19 ��,
om ej annat f�ljer av best�mmelser som regeringen m eddelar.

Vid till�mpning av be st�mmelse i d etta kapitel skall l�s�r anses omfatta

det antal dagar som best�mmes av regeringen eller myndighet som rege�

ringen utser. Detta antal antal dagar skall d�rvid anses infalla under det el�

ler de kalenderhalv�r som best�mmes av regeringen eller myndighet som

regeringen u tser.

5 a � Studiehj�lp beviljas efter ans�kan, om ej annat f�ljer av best�m�

melse som regeringen eller, efter bemyndigande av regeringen, centrala
studiest�dsn�mnden meddelar.

Studiebidrag j�mte till�gg
6 � Studiebidrag utg�r med 250 krono r i m�n aden.

7 � Inackorderingstill�gg utg�r med 315 kronor i m�naden till studera nde
som beh�ver inackordering. Till�gget omfattar dessutom r�tt till fria hem�

resor enligt de n�rmare best�mmelser som meddelas av regeringen eller

myndighet som regeringen utser.

8 � Har studerande en f�rdv�g till skolan som uppg�r till minst sex kilo�

meter, utg�r resetill�gg, om ej annat f�ljer av best�mmelser som regering�

en meddelar. Resetill�gget utg�r enligt de grunder och med de belopp, som

regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, centrala studiest�ds�
n�mnden best�mmer.

Resetill�gg utg�r ej till studerande som �tnjuter inackorderingstill�gg.

9 � Vid pr�vning av fr�ga om inackorderingstill�gg eller resetill�gg p�

grund av �ndrade f�rh�llanden f�r h�nsyn ej tagas till s�dan �ndring som

skett mindre �n en m�nad f�re slutet av l�s�ret eller s�dan del av l�s�ret

f�r vilken studiebidrag beviljats.

1019

�

SFS 1981:579

I 10

Inkomstpr�vat till�gg utg�r med h�gst 180 kronor i m�naden.

3 kap.

N�rmare best�mmelser om inkomstpr�vat till�gg meddelas av regering�

en.

1 11 �" Behovspr�vat till�gg utg�r med h�gst 230 kronor i m�naden.

N�rmare best�mmelser om behovspr�vat till�gg meddelas av regering�

en.

�terbetalningspliktiga studiemedel

12 � Aterbetalningspliktiga studiemedel kan beviljas studerande som �r i

behov av studiehj�lp ut�ver dem som han f�tt med st�d av �vriga best�m�
melser om studiehj�lp.

Vid bed�mande t av behovet av �terbetalningspliktiga studiemedel skall

beaktas

1. den studerandes och hans f�r�ldrars ekonomiska f�rh�llanden, om

den studerande fyller h�gst 17 �r under det kalender�r, d� l�s�ret b�rjar,

2. den studerandes och hans f�r�ldrars ekonomiska f�rh�llanden, om

den studerande fyller l�gst 18 �r under det kalender�r, d� l�s�ret b�rjar,
och inte har brutit sambandet med f�r�ldraekonomin,

3. den studerandes ekonomiska f�rh�llanden, om den studerande fyller

l�gst 18 �r unde r det kalender�r, d� l�s�ret b�rjar, och har brutit samban�
det med f�r�ldraekonomin.

F�r studerande som avses i andra stycket 1 och 2 och som �r gift beaktas

hans makes ekonomiska f�rh�llanden i st�llet f�r hans f�r�ldrars.

13 � I 14-19 �� ges best�mmelser om �terbetalningspliktiga studiemedel

f�r tid under vilken stud erande som avses i 12 � p� grund av sjukdom �r

helt of�rm�gen att bedriva sina studier.

I n�mnda paragrafer f�rst�s med
sjukperiod: tid under vilken den studerande p� grund av sjukdom oav�

brutet varit of�rm�gen at t bedriva sina studier,

studietid: den del av ett kalenderhalv�r under vilken den studerande be�

driver studier och den del av kalenderhalv�ret under vilken han skulle ha
bedrivit studier om han ej blivit sjuk.

14 � Aterbetalningspliktiga studiemedel utg�r f�r sjukperiod som infaller

under den del av ett kalenderhalv�r som utg�r den studerandes studietid,

f�rutsatt att

1. sjukperioden ej omfattar hela den studerandes studietid under kalen�

derhalv�ret,

2. den studerande under n�gon del av kalenderhalv�ret bedriver sina

studier.

F�r sjukperiod som infaller efter studietidens b�ljan utg�r �terbetal�

ningspliktiga studiemedel dock endast om den studerande ingett ans�kan

om s�dana medel dessf�rinnan. Om synnerliga sk�l f�religger, kan stude-

� Senaste lydelse 1980; 282.

1020

'' Senaste lydelse 1980; 282.

�

S n

Si�

rande beviljas �terbet alningspliktiga studieme del �ven f�r s�dan sjukpe-

SFS 1981:579

riod,

3 kap.

F�r det f�rsta kalenderhalv�r under vilket en studerande bedriver stu�

dier som ber�ttigar till �terbetalningspliktiga studiemedel enligt detta kapi�

tel utg�r studiemedel endast f�r sjukperiod som infaller efter det den stude�

rande har p�b�ljat studierna.

15 � Studerande har r�tt till �terbetalningspliktiga studiemedel f�r st�rre
del av tv� p� varandra f�ljande kalenderhalv�r �n sex m�nader endast om

s�rskilda sk�l f�religger.

16 � Studerande har r�tt till �terbetalningspliktiga studiemedel endast

f�r s�dan sjukperiod eller del d�rav som godk�nts av den allm�nna f�rs�k�
ringskassa, hos vilken den studerande �r inskriven.

17 � Blir studerande p� grund av sjukdom helt of�rm�gen att bedriva sina

studier, skall han anm�la detta till den allm�nna f�rs�kringskassan, om han

beviljats �terbetalningspliktiga studiemedel f�r kalenderhalv�ret eller om
han ans�kt eller avser att ans�ka d�rom. Anm�lan skall ske enligt de n�r�
mare best�mmelser som meddelats av riksf�rs�kringsverket.

18 � Finner den allm�nna f�rs�kringskassan att studerande p� grund av

sjukdom �r helt of�rm�gen att bedriva sina studier, skall kassan godk�nna
sjukperioden, om ej annat f�ljer av andra eller tredje stycket.

Godk�nnande enligt f�rsta stycket f�r avse endast tid som infaller efter

det anm�lan skett enligt 17 �. Om hinder m�tt mot anm�lan eller annat s�r�

skilt sk�l f�religger, f�r godk�nnande avse �ven tid f�re s�dan anm�lan.

Den allm�nna f�rs�kringskassan f�r v�gra att godk�nna sjukperiod eller

del d�rav, om den studerande

1. upps�tligen �samkat sig sjukdomen eller gjort sig skyldig till grov

oaktsamhet ur h�lsosynpunkt eller om annat liknande s�rskilt sk�l f�relig�
ger,

2. underl�ter att, p� beg�ran av kassan, genom intyg av l�kare styrka

sjukdomen och det d�rav f�ranledda hindret f�r studierna,

3. v�grar att taga emot bes�k av person som f�tt i uppdrag av kassan att

verkst�lla sjukkontroll,

4. under sjukperiod �ndrar vistelseort utan att underr�tta kassan eller

reser till utlandet u tan medgivande av kassan,

5. �dragit sig sjukdomen vid f�r�vande av handling f�r vilken ansvar ge�

nom lagakraft�gande dom �d�mts honom,

6. v�grar att underkasta sig unders�kning av l�kare eller underl�ter att

f�lja l�kares f�reskrift,

7. upps�tligen eller av grov v�rdsl�shet l�mnar oriktig eller vilseledande

uppgift ang�ende f�rh�llande som �r av betydelse f�r till�mpningen av be�

st�mmelserna om �terbetalningspliktiga studiemedel f�r sjukperiod.

19 � Har studerande som beviljats �terbetalningspliktiga studiemedel p�

grund av sjukdom varit helt of�rm�gen att bedriva studier under 90 dagar i

f�ljd eller f�religger annat s�rskilt sk�l, skall den allm�nna f�rs�kringskas�

san, enligt de n�rmare best�mmelser som riksf�rs�kringsverket meddelar,

1021

�

SFS 1981:579

3 kap.

unders�ka om sk�l f�religger att vidtaga �tg�rd som �r �gnad att f�rkorta

sjukdomstiden eller p� annat s�tt helt e ller delvis �terst�lla studief�rm�

gan.

Finner den allm�nna f�rs�kringskassan att �tg�rd som avses i f�rsta

stycket beh�vs, skall den underr�tta den studerande h�rom och tillse att

�tg�rden vidtages. V�grar den studerande att underkasta sig �tg�rden, kan

kassan besluta att ej godk�nna den del av sjukperioden som infaller sedan

den studerande f�tt underr�ttelse om kassans beslut. I underr�ttelsen skall

intagas erinran om att s�dant beslut kan meddelas.

20 � F�r �terbetalningspliktiga studiemedel g�ller i �vrigt de best�mmel�

ser som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av

centrala studiest�dsn�mnden.

Resekostnadsers�ttning

21 � Till studerande vid skolenhet med statlig vuxenutbildning utg�r re�

sekostnadsers�ttning f�r resa till och fr�n studieorten efter grunder som

fastst�lles av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala

studiest�dsn�mnden.

Studiehj�lp for studier utom riket

22 � Studiehj�lp enligt d etta kapitel f�r beviljas svensk medborgare f�r
studier utom riket, om studierna icke med lika stor fordel kan bedrivas vid
svensk l�roanstalt.

�ven i andra fall f�r studiehj�lp enligt detta kapitel beviljas f�r studier

utom riket enligt best�mmelser som regeringen meddelar.

F�rsta och andra styckena g�ller dock endast s�dana studier som mot�

svarar eller �r j�mf�rbara med s tudier vid svensk l�roanstalt eller utbild�

ningslinje som omfattas av f�rordnande enligt 1 �.

F�rsta och andra styckena g�ller ej f�r sjukperiod som avses i 13 �.

S�rslulda best�mmelser

23 � Allm�n f�rs�kringskassa skall l�mna centrala studiest�dsn�mnden
och studiemedelsn�mndema uppgift om s�da n sjukperiod enligt 13 � som

godk�nts av kassan.

24 � Vid ber�kning av studiehj�lp f�r s�dan del av l�s�r som �verskjuter

eller ej uppg�r till hel m�nad, skall f�r vecka ber�knas en O�rdedel av m�

nadsbeloppet. Studiehj�lp ber�knas icke f�r dagar, som ej utg�r hel vecka.

Belopp som enligt f�rsta stycket ber�knas f�r vecka avrundas till helt

krontal vid �retal under 50 ned�t och vid annat �retal upp�t.

25 � Best�mmelse i detta kapitel om studerande som �r gift skall till�m�
pas endast om �ktenskapet ing�tts senast under kalenderhalv�ret n�rmast

f�re det f�r vilket studiehj�lp skall u tg�.

1022

�

26 � Best�mmelse i dett a kapitel som g�ller studerande som �r gift �ger

SFS 1981:579

motsvarande till�mpning p� studerande som utan att vara gift lever tillsam-

3 och 4 kap.

mans med annan person, med vilken han tidigare varit gift eller med vilken
han gemensamt har eller har haft barn.

27 � Vad i detta kapitel f�reskrivs om f�r�ldrar avser dels fader och mo�

der som har v�rdnaden eller, i fr�ga om stu derande som fyllt 18 �r, senast
haft v�rdnaden om den studerande, dels fader eller moder som stadigva�

rande sammanbor med s�dan v�rdnadshavare. I fr�ga om fosterbarn g�ller
vad som s�gs om f�r� ldrar i st�llet fosterf�r�ldrarna.

28 � �r make en sam v�rdnadshavare f�r barn som ej �r �ven andra ma�

kens barn, skall vid pr�vning av fr�ga om b arnets r�tt till studiehj�lp andra

makens inkomst och f�rm�genhet beaktas i st�llet f �r inkomst och f�rm��

genhet hos den av barnets f�r�ldrar som �r skild fr�n v�rdnaden.

29 � Uppb�r heltidsstuderande l�rlingsl�n eller annan s�dan ers�ttning,

kan den studiehj�lp som enligt best�mmelserna ovan i d etta kapitel till�
kommer honom p� grund d�rav minskas enligt grunder som regeringen

fastst�ller.

Motsvarande g�ller dels i fr�ga om studerande vars uppeh�lle helt eller

till v�sentlig del bekostas av staten eller kommun, dels i fr�ga om annan

grupp av studerande enligt best�mmelser som regeringen meddelar,

30 � Ut�ver vad som f�ljer av best�mmelserna ovan i de tta kapitel kan

inackorderingstill�gg utg� till s�dan utlandssvensk studerande vid g rund�
skolan som tillh�r n�gon av � rskurserna 6-9 och som beh�ver inackorde�

ring.

Detsamma g�ller utlandssvensk studerande som deltager i mot svarande

undervisning vid skola som avses i 33 eller 34 � skollagen (1962; 319).

N�rmare best�mmelser om inackorderingstill�gg enligt f�rsta eller andra

stycket meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av

centrala studiest�dsn�mnden.

4 kap. Studiemedel

Allm�nna best�mmelser

1 � Studiemedel utg�r till studerande vid de l�roanstalter och utbild�

ningslinjer som regeringen best�mmer.

2 � Studiemedel utg�r �ven till stu derande vid de l�roanstalter och ut�

bildningslinjer som omfattas av f�rordnande enligt 3 kap. 1 �. Studiemede l

vid s�dan l�roansta lt eller utbildningslinje utg�r dock tidigast fr�n och med

det andra kalenderhalv�ret det �r under vilket den studerande fyller 20 �r.

3 � Studiemedel f�r ej beviljas f�r tid f�r vilken s�rskilt vuxenstudiest�d

enligt 7 kap. redan har beviljats.

Beviljas studerande s�rskilt vuxenstudiest�d f�r s�dan tid f�r vilken den

studerande redan har beviljats studiemedel, f�r den studerande ej uppb�ra

1023

�

SFS 1981; 579

studiemedlen f�r denna tid. Har den studerande redan uppburit studieme-

4 kap.

del f�r s�dan tid g�ller 7 kap. 20 �.

Studiemedel f�r ej heller beviljas eller uppb�ras f�r tid f�r vilken utbild�

ningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller utbildningsbidrag f�r

doktorander utg�r, om ej annat f�ljer av best�mmelse som regeringen med�
delar.

4 � Studiemedel utg�r till svensk studerande samt till s�dan annan stude�

rande som �r bosatt i riket.

Studerande som ej �r svensk medborgare har dock r�tt till studiemedel

endast om han bosatt sig i riket huvudsalcligen i annat syfte �n att h�r vinna

utbildning.

5 � Studerande har r�tt till studiemedel s�v�l vid heltidsstudier som
deltidsstudier. Till deltidsstuderande utg�r dock studiemedel endast om

han bedriver studierna p� minst halvtid.

6 � Till s tuderande, som avses i 1 � och som ej tidigare varit inskriven

vid l�roanstalt eller utbildningslinje som omfattas av f�rordnande enligt

1 �, utg�r s tudiemedel utan f�reg�ende pr�vning av hans l�mplighet f�r

studierna.

Till annan studerande som avses i 1 � utg�r studiemedel endast om det

med h�nsyn t�l de resultat som han uppn�tt m�ste anses sannolikt, att han
kommer att slutf�ra studierna inom normal tid. Vid denna bed�mning skall

sk�lig h�nsyn tagas till f�rh�llanden av personlig natur som kan antagas ha

inverkat p� studieresultaten.

7 � Till studerande, som avses i 2 � och som ej tidigare varit inskriven

vid l�roanstalt eller utbildningslinje som omfattas av f�rordnande enligt 1 �

eller 3 kap. 1 �, utg�r studiemedel utan f�reg�ende pr�vning av hans l�mp�

lighet f�r studierna.

Inom ramen f�r s�dan utbildningslinje vid gymnasieskolan som omfattas

av f�rordnande enligt 3 kap. 1 � utg�r studiemedel alltid utan pr�vning som

avses i f�rsta stycket.

Till annan studerande som avses i 2 � utg�r studiemedel endast om han

bedrivit sina tidigare studier i normal ta let. Vid denna bed�mning skall sk�

lig h�nsyn tagas till f�rh�llanden av personlig natur som kan antagas ha in�

verkat p� stud ieresultaten.

� Har studerande f�r studier vid l�roa nstalt eller utbildningslinje som

omfattas av f�rordnande enligt 1 � uppburit s tudiemedel eller s�rskilt vux�
enstudiest�d enligt 7 kap. f�r sammanlagt minst �tta �r, utg�r studiemedel
f�r ytterligare studier vid s�dan l�ro anstalt eller utbildningslinje endast om

s�rskilda sk�l f�religger.

9 � Studiemedel f�r utg� f�r kalenderhalv�r som infaller senast under det

�r d� den studerande fyller 45 �r. Studiemedel f�r �ven utg� f�r senare ka�

lenderhalv�r, om s�rskilda sk�l f�religger.

1024

�

10 � Studiemedel utg�r f�r s�dan del av l�s�r under vilke n den studeran-

SFS 1981:579

de bedriver studier.

Studiemedel utg�r �ven f�r tid under vilken den studerande �r sjuk enligt

vad som anges i 28 -36 ��.

Vid till�mpning av f�rsta stycket och best�mmelse som avses i a ndra

stycket beaktas endast hela, sammanh�ngande tidsperioder under ett ka�
lenderhalv�r, om 15 dagar for heltidsstuderande och 30 dagar for deltids�

studerande.

Vid till�mpning av b est�mmelse i detta kapitel skall l�s�r anses omfatta

det antal dagar som best�mmes av regeringen eller myndighet som rege�

ringen utser . Detta antal dagar skall d�rvid anses infalla under det eller de

kalenderhalv�r som best�mmes av regeringen eller myndighet som rege�

ringen utser.

11 � Studiemedel beviljas efter ans�kan.

Ans�kan om studiemedel inges inom den tid och i den ordning som cen�

trala studiest�dsn�mnden best�mmer. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r an�

s�kan pr�vas �ven om den inkommit f�r sent.

Studiemedel beviljas for h�gst tv� kalenderhalv�r i s�nder.

Ber�lming av studiemedel

12 �5

13 � Studiemedel, utg�r med 7,78 procent av basbeloppet f�r vaije hel,

sammanh�ngande tidsperiod f�r vilken den studerande har r�tt till studie�

medel. Tidsperioden skall omfatta f�r heltidsstuderande 15 och f�r deltids�

studerande 30 dagar.

Vad som s�gs i f�rsta stycket g�ller endast om ej annat f�ljer av 14, 16,

17, 19,22 eller 25 �.

14 � Har den studerande v�rdnaden om barn som ej fyllt 16 �r eller �r

han skyldig att till fullg�rande av lagstadgad underh�llsskyldighet utge un�

derh�llsbidrag till barn som ej fyllt 16 �r, f�rh�jes det belopp som den stu�
derande har r�tt till enligt 13 � f�rsta stycket med bam till�gg. Till�gget ut�
g�r f�r vaije bam med 1,39 procent av basbeloppet for vaije hel, samman�
h�ngande tidsperiod om 15 dagar f�r heltidsstuderande och med 2,78 pro�

cent av basbeloppet f�r vaije hel, sammanh�ngande tidsperiod om 30 da�
gar for deltidsstuderande.

�ven om b�da f�r�ldrarna enligt f�rsta stycket har r�tt till bam till�gg,

utg�r endast ett bamtill�gg. Detta utges till fadern, eller, om f�r�ldrarna �r

ense d�rom, till modem. �r en av f�r�ldrarna skyldig att utge underh�llsbi�
drag som avses i f�rsta stycket, utges dock till�gget alltid till denne. Om
synnerliga sk�l f�religger, f�r bamtilll�gg utg� till enva r av f�r�ldrarna.

Har studerande, som enligt f�rsta och andra styckena har r�tt till ba m�

till�gg p� grund av att han �r skyldig att utge underh�llsbidrag till ett bam,

� Paragrafen u pph�vd genom 1975:359.

1025

65-SFS 1981

�

SFS 1981:579

4 kap.

tidigare p� samma grund erh�llit bamtill�gg f�r samma barn, utg�r det nya
bamtili�gget endast om han visar att han har betalat ut det bamtill�gg, som

senast har beviljats, till den som har v�rdnaden om barnet.

15 ��

16 �'^ F�r heltidsstuderande minskas det belopp som utg�r enligt 13 �
f�rsta stycket och 14 � f�r vaije hel, sammanh�ngande tidsperiod om 15
dagar med en artondel av den del av den studerandes inkomst under kalen�
derhalv�ret som �verstiger nedan f�r skilda perioder angivna delar av bas�

beloppet, n�mligen

Antal hela, sammanh�ngande tidsperioder om

15 dagar f�r vilka studiemedel skall utg� under
kalenderhalv�ret

h�gst

l�gst

Del av basbeloppet

125 procent
110 procent

95 procent
85 procent

70 procent
55 procent

17 � Ut�ver vad som t�ljer av 16 � minskas det belopp som enligt 13 �
f�rsta stycket och 14 � utg�r till helti dsstuderande f�r vaije hel, samman�

h�ngande tidsperiod om 15 dagar med en fyrtiofemtedel av den del av den

studerandes f�rm�genhet som �verstiger sex g�nger basbeloppet.

18 �8

19 � F�r deltidsstuderande minskas det belopp som utg�r for ett kalen�

derhalv�r enligt 13 � f�rsta stycket och 14 � f�r vaije hel, sammanh�ngan�

de tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes

inkomst under kalenderhalv�ret som �verstiger 140 procent av basbelop�

pet.

Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket minskas det belopp som enligt

13 � f�rsta stycket och 14 � utg�r till deltidsstuderande f�r vaije hel sam�
manh�ngande tidsperiod om 30 dagar med tv� fyrtiofemtedelar av den del

av den studerandes f�rm�genhet som �verstiger sex g�nger basbeloppet.

20 �8

1026

21 � Som den studerandes inkomst under kalenderhalv�ret enligt 16 och

19 �� r�kn as den inkomst som han kan antagas komma att �tnjuta under

kalenderhalv�ret. V�rdet av naturaf�rm�ner fastst�lls av regeringen. Dok�

torandstipendium, statligt eller statskommunalt bostadsbidrag, allm�nt

barnbidrag och annat studiest�d enligt denna lag �n timstudiest�d, in�
komstbidrag och vuxenstudiebidrag r�knas icke som inkoms t.

� Paragrafen upph�vd genom 1975; 359.

' Senaste lydelse 1975:1186.

� Paragrafen upph�vd gen om 1975: 359.

8 Para grafen upph�vd genom 1975:359.

�

Med f�rm�genhet f�rst�s i 17 och 19 � � skattepliktig f�rm�genhet enligt

SFS 1981:579

jagen (1947: 577) om statlig f�rm�genhetsskatt.

4 kap.

22 � Regeringen kan f�rordna att den studerandes inkomst skall beaktas

i annan utstr�ckning �n som f�ljer av 16 och 19 ��.

Bekostas studerandes uppeh�lle helt eller till v�sentlig del av staten eller

kommun kan de studiemedel som tillkommer honom enligt detta kapitel
minskas enligt grunder som regeringen fastst�ller.

23 � Vid ber�kning enligt 13 och 14 �� av studiemedel till�mpas det bas�

belopp som g�ller vid ing�ngen av den tidsperiod f�r vilken studiemedlen

�r avsedda.

Vid ber�kning enligt 16, 17 och 19 �� av s tudiemedel till�mpas det bas�

belopp som g�ller en m�nad f�re ing�ngen a v det kalenderhalv�r f�r vilket

studiemedlen �r avsedda.

24 � I studiemedel ing�r studiebidrag. Bamtill�gg utg�r dock endast i

form av �terbetalningspliktiga studiemedel.

F�rvaije hel, sammanh�ngande tidsperiod om 15 dagar f�r heltidsstude�

rande och om 30 dagar f�r deltidsstuderande utg�r studiebidraget 121 kro�

nor. Om st udiemedlen f�r denna tidsperiod enligt 10, 13, 16, 17, 19 och
21-23 �� utg�r med l�gre belopp �n 7,78 procent av basbeloppet utg�r stu�

diebidraget dock endast s� stor del av 121 kro nor som svarar mot f�rh�l�
landet mellan det belopp som utg�r och 7,78 procent av basbeloppet.

Utg�ende studiemedel utg�r i f�r sta hand studiebidrag. �terstoden ut�

g�r �terbetalningspliktiga studiemedel.

25 � Studerande, som till f�ljd av best�mmelserna i 16, 17, 19 och 21 ��
eller best�mmelse som avses i 22 � ej �r ber�ttigad till s tudiemedel, kan

dock f� �terbetalningspliktiga studiemedel om synnerliga sk�l f�religger.

Om synnerliga sk�l f�religger, f�r studiemedel utg� med h�gr e belopp �n

om f�ljer av 10, 13, 14, 16, 17, 19 och 21 �� eller best�m melse som avses i

22 �. Det �verskjutande beloppet utg�r i form av �terbetalningspliktiga

studiemedel.

26 �'0

Resekostnadsers�ttn ing

27 � Till studerande vid sk olenhet med statlig vuxenutbildning utg�r re-
sekosnadsers�ttning f�r resa till och fr�n studieorten efter grunder som

fastst�lles av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala

studiest�dsn�mnden.

10 Paragrafen upph�vd genom 1980:282.

1027

�

SFS 1981:579

Studiemedel under sjukdom

28 � I 2 9-35 �� ges best�mmelser om studiemedel f�r tid under vilken
den studerande p� grund av sjukdom �r helt of�rm�gen att bedriva sina
studier.

I n�mnda paragrafer f�rst�s med

sjukperiod: tid under vilken den studerande p� grund av sjukdom oav�

brutet varit of�rm�gen att bedriva sina studier,

studietid: den del av ett kalenderhalv�r under vilket den studerande be�

driver studier och den del av kalenderhalv�ret under vilket han skulle ha

bedrivit studier om han ej blivit sjuk.

29 � Studiemedel enligt 13, 14, 16, 17 , 19och 21-25 �� utg�r f�r sjukpe�

riod som infaller under den del av ett kalenderhalv�r som utg�r den stude�
randes studietid, f�rutsatt att

1. sjukperioden ej omfattar hela den studerandes studietid under kalen�

derhalv�ret,

2. den studerande under n�gon del av kalenderhalv�ret bedriver sina

studier.

F�r det f�rsta kalenderhalv�r under vilket en studerande bedriver stu�

dier som ber�ttigar till studiemedel enligt detta kapitel utg�r studiemedel
endast f�r sjukperiod som infaller efter det den studerande har p�b�rjat
studierna.

Med st�d av f�rsta stycket har studerande r�tt till studiemedel f�r st�rre

del av t v� p� varandra f�ljande kalenderhalv�r �n sex m�nader endast om

s�rskilda sk�l f�religger.

30 � Studiemedel enligt 13, 14, 16, 17, 19 och 21-25 �� utg�r �ven f�r s�
dan sjukperiod som omfattar hela den studerandes studietid under ett ka�

lenderhalv�r. Detta g�ller dock endast om kalenderhalv�ret infaller n�r�
mast efter s�dant kalenderhalv�r under vilket den studerande bedrivit stu�

dier vid s�dan l�roanstalt eller utbildningslinje som avses i 3 kap. 1 � och 4

kap. 1 �. Villkoret i 29 � andra styck et skall �ven vara uppfyllt under f�re�

g�ende kalenderhalv�r eller annat tidigare kalenderhalv�r.

31 � F�r sjukperiod som infaller efter studietidens b�rjan utg�r studie�

medel endast om den studerande ingett ans�kan om s�dana medel dessf�r�
innan. Om synnerliga sk�l f�religger kan studerande beviljas studiemedel

�ven f�r s�dan sjukperiod.

32 � Studerande har r�tt till studiemedel enda st f�r s�dan sjukperiod el�

ler del d�rav som godk�nts av den allm�nna f�rs�kringskassa, hos vilken

den studerande �r inskriven.

33 � Blir studerande p� grund av sjukdom helt of�rm�gen att bedriva sina

studier skall han anm�la detta till den allm�nna f�rs�kringskassan, om han

beviljats studiemedel f�r kalenderhalv�ret eller om han ans�kt eller avser

att ans�ka d�rom. Anm�lan skall ske enligt de n�rmare best�mmelser som

meddelas av riksf�rs�kringsverket.

1028

�

34 � Finner den allm�nna f�rs�kringskassan att studerande p� grund av

SFS 1981:579

sjukdom �r helt of�rm�gen att bedriva sina studier, skall kassan godk�nna

4 kap.

sjukperioden, om ej annat f�ljer av andra eller tredje stycket.

Godk�nnande enligt f�rsta stycket f�r avse endast tid som infaller efter

det anm�lan skett enligt 33 �. Om hinder m�tt mot anm�lan eller annat s�r�
skilt sk�l f�religger, f�r godk�nnande avse �ven tid f�re s�dan anm�lan.

Den allm�nna f�rs�kringskassan f�r v�gra att godk�nna sjukperiod eller

del d�rav, om den studerande

1. upps�tligen �samkat sig sjukdomen eller gjort sig skyldig till grov

oaktsamhet ur h�lsosynpunkt eller om annat liknande s�rskilt sk�l f�relig�
ger,

2. underl�ter att, p� beg�ran av kassan, genom intyg av l�kare styrka

sjukdomen och det d�rav f�ranledda hindret f�r studierna,

3. v�grar att taga emot bes�k av person som f�tt i uppdrag av ka ssan att

verkst�lla sjukkontroll,

4. under sjukperiod �ndrar vistelseort utan att underr�tta kassan eller

reser till utlandet utan medgivande av kassan,

5. �dragit sig sjukdomen vid f�r�vande av handling f�r vilken ansvar ge�

nom lagakraft�gande dom �d�mts honom,

6. v�grar att underkasta sig unders�kning av l�kare eller underl�ter att

f�lja l�kares f�reskrift,

7. upps�tligen eller av grov v�rdsl�shet l�mnar oriktig eller vilseledande

uppgift ang�ende f�rh�llande som �r av betydelse f�r till�mpningen av be�

st�mmelserna om studiemedel f�r sjukperiod.

35 � Har studerande som beviljats studiemedel p� grund av sjukdom va�

rit helt of�rm�gen att bedriva studier under 90 dagar i f�ljd eller f�religger

annat s�rskilt sk�l, skall den allm�nna f�rs�kringskassan, enligt de n�rma�

re best�mmelser som riksf�rs�kringsverket meddelar, unders�ka om sk�l

f�religger att vidtaga �tg�rd som �r �gnad att f�rkorta sjukdomstiden eller
p� annat s�tt helt eller delvis �terst�lla studief�rm�gan.

Finner den allm�nna f�rs�kringskassan att �tg�rd som avses i f�rsta

stycket beh�vs, skall den underr�tta den studerande h�rom och tillse att
�tg�rden vidtages. V�grar den studerande att underkasta sig �tg�rden, kan
kassan besluta att ej godk�nna den del av sjukperioden som infaller sedan

den studerande f�tt underr�ttelse om kassans beslut. I underr�ttelsen skall

intagas erinran om att s�dant beslut kan meddelas.

Studiemedel for studier utom riket
36 � Studiemedel enligt detta kapitel f�r beviljas svensk medborgare f�r

studier utom riket, om studierna icke med lika stor f�rdel kan bedrivas vid
svensk l�roanstalt.

�ven i andra fall f�r studiemedel enligt detta kapitel beviljas f�r studier

utom riket enligt best�mmelser som regeringen meddelar.

F�rsta och andra styckena g�ller dock endast s�dana studier som mot�

svarar eller �r j�mf�rbara med stu dier vid sve nsk l�roanstalt eller utbild�

ningslinje som omfattas av f�rordnande enligt 1 � eller 3 kap. 1 �.

F�rsta och andra styckena g�ller ej f�r sjukperiod som avses i 28 �.

1029

�

SFS 1981:579

4 och 5 kap.

S�rskilda best�mmelser
37 � Allm�n f�rs�kringskassa skall l�mna centrala studiest�dsn�mnden
och studiemedelsn�mndema uppgift om s�dan sjukperiod enligt 28 � som

godk�nts av kassan.

38 �"

39 �'2

40 � Studerande till vilken bamlill�gg utg�tt f�r ett barn enligt 14 � f�rsta
och andra styckena p� grund av att han �r skyldig att utge underh�llsbidrag
till barnet skall �verl� mna det belopp som han erh�ller i bamtill�gg till den

som har v�rdnaden om barnet.

Vid till�mpning av f�rsta stycket anses utg�ende studiemedel i f �rsta

hand utg�ra bamtill�gg.

41 � Studiebidrag och �terbetalningspliktiga studiemedel enligt detta ka�

pitel samt barntill�gg vid till�mpning av 40 � avrundas till helt krontal vid
�retal under 50 ned�t och vid annat � retal upp�t.

42 � F�r den som under ett kalenderhalv�r ej �r ber�ttigad till mer �n

fem procent av basbeloppet i studie bidrag och �terbetalningspliktiga stu�

diemedel bortfaller r�tten till s�dant studiest�d.

43 � R�tt till studiemedel �r f�rverkad, om medlen icke lyfts f�re utg�ng�
en av det kalenderhalv�r f�r vilket de beviljats eller om den studerande av�
lider innan han lyft medlen.

Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r studiemedel lyftas efter utg�ngen av det

kalenderhalv�r f�r vilket de beviljats.

5 kap. Timstudiest�d

1 � Timstudiest�d kan utg� till s tuderande som deltager i utbildning av

det slag som best�mmes av regeringen eller myndighet som regeringen ut�

ser.

2 � Timstudiest�d kan utg� till studer ande som �r arbetstagare.

3 � Timstudiest�d utg�r f�r

1. studietimme under vilken den studerande �r n�rvarande och p� grund

d�rav f�rlorar arbetsinkomst f�r en timme,

2. timme f�r vilken den studerande f�rlorar sin arbetsinkomst p� grund

av resor till eller fr�n den plats d�r utbildningen �ger rum.

1030

" Paragrafen upph�vd genom 1980:282.

Paragrafen upph�vd gen om 1980: 282.

�

Till samma studerande f�r timstud iest�d under ett budget�r utg� f�r

SFS 1981:579

h�gst 70 studietimmar enligt f�rsta stycket 1 och f�r h�gst 20 timmar enligt

5 och 6 kap.

f�rsta stycket 2. Timstudiest�d enligt f�rsta stycket 2 utg�r dock f�r h�gst

tv� timmar f�r varje studietillf�lle.

Studietimme omfattar det antal minuter som best�mmes av regeringen

eller myndighet som regeringen utser.

4 � Timstudiest�d utg�r 33 kronor f�r studietimme enligt 3 � f�rsta styc�

ket 1 och f�r timme enligt 3 � f�rsta stycket 2.

5 � Timstudiest�d f�r deltagande i utbildning som av ses i I � utg�r ej till

studerande som uppb�r annat studiest�d enligt denna lag f�r den tidspe�

riod som utbildningen p�g�r. Att den studerande uppb�r dagstudiest�d en�

ligt 6 kap. utg�r dock ej hinder f�r timstudiest�d.

6 � Timstudiest�d f�r inom ett l�n under samma budget�r utg� med sam�

manlagt h�gst det belopp som f�ljer av best�mmelser som regeringen med�

delar.

Det belopp som st�r till f�rfogande f�r timstudiest�d inom ett l�n utg�r

till

1. arbetstagare som utf�r sitt arbete p� en huvudsaklig arbetsplats inom

l�net,

2. arbetstagare som p� grund av resor i sin anst�llning eller annan om�

st�ndighet ej utf�r sitt arbete p� en huvudsaklig arbetsplats men som med

h�nsyn till sina arbetsf�rh�llanden under den tid utbildningen p�g�r kan

anses tillh�ra l�net .

Regeringen eller myndighet som regeringen utser f�r best�mma att viss

del av det belopp som st�r till f�rfogand e f�r timstudiest�d inom ett l�n
skall f�rbeh�llas

1. s�dana arbetstagare f�r vilka facklig organisation med st�d av 8 �

andra stycket ans�ker om timstudiest�d eller

2. n�gon p� annat s�tt best�md grupp av arbetstagare.

7 � Vid beviljande av timstudiest�d ges f�retr�de �t studerande med s�r�
skilt sv�ra arbetsf�rh�llanden. D�refter ges f�retr�de �t studerande med

kort tidigare utbildning framf�r studerande med l�ngre ut bildning.

8 � Timstudiest�d beviljas efter ans�kan.

Ans�kan g�res av arbetstagaren eller av facklig organisation f�r f�rdel�

ning mellan arbetstagare som kan komma i fr�ga till tim studiest�d.

Ans�kan ges in inom den tid och i den ordning som best�mmes av rege�

ringen eller myndighet som regeringen utser. Om s�rskilda sk�l f�religger,

f�r ans�kan pr�vas �ven om den kommit in f�r sent.

6 kap. Dagstudiest�d

1 � Dagstudiest�d kan utg� till studerande som vid folkh�gskola deltager

i kurs av det slag som be st�mmes av regeringen eller myndighet som rege�
ringen utser.

1031

�

SFS 1981:579

2 � Dagstudiest�d utg�r i form av inkomstbidrag och interna tbidrag.

6 kap.

Dagstudiest�d utg�r inte till studerande som uppenbart inte �r i ek ono�

miskt behov av st�det.

Inkomstbidrag kan endast utg� till studerande som �r arbetstagare.

3 �

4 � Inkomstbidrag utg�r f�r varje dygn

1. under vilket den studerande deltager i kurs och p� grund d�rav f�rlo�

rar sin arbetsinkomst,

2. under vilket den studerande reser till eller fr�n den plats d�r kurs �ger

rum och p� grund d�rav f�rlorar sin arbetsinkomst f�r detta dygn.

Till samma studerande f�r under ett budget�r utg� inkomstbidrag f�r

h�gst tio dygn enligt f�rsta stycket 1 och f�r h�gst tv� dygn enligt f�rsta

stycket 2.

5 � Internatbidrag utg�r f�r vaije dygn

1. under vilket den studerande deltager i ku rs och p� grund d�rav har

s�dana s�rskilda kostnader f�r resa, kost eller logi i samband med kursen
som �r av betydelse,

2. under vilket den studerande reser till eller fr�n den plats d�r kursen

�ger rum och p� grund d�rav har s�dana s�rskilda kostnader f�r resa, kost
eller logi som �r av betydelse.

Till samma studerande f�r under ett budget�r utg� internatbidrag f�r

h�gst tio dygn enligt f�rsta stycket 1 och f�r h�gst tv� dygn enligt f�rsta

stycket 2.

6 �'"' Inkomstbidrag utg�r 198 kronor f�r varje dygn.

I Internatbidrag utg�r 170 kronor f�r varje dygn.

7 � Dagstudiest�d f�r deltagande i kurs som avses i 1 � utg�r ej till stude�

rande som uppb�r annat studiest�d enligt denna lag f�r den tidsperiod som

infaller fr�n kursens b�rjan till dess slut. Att den studerande uppb�r tim-
studiest�d enligt 5 kap. utg�r dock e j hinder f�r dagstudiest�d.

Dagstudiest�d f�r deltagande i kurs som avses i 1 � utg�r ej heller till

studerande som uppb�r utbildningsbidrag f�r den tidsperiod som infaller

fr�n kursens b�rjan till dess slut.

Bekostas den studerandes uppeh�lle helt eller till v�sentlig del av st aten

eller kommun utg�r ej dagstudiest�d till honom, om ej annat f�ljer av be�
st�mmelse som regeringen meddelar.

8 � Dagstudiest�d f�r inom ett l�n under samma budget�r utg� med sam�

manlagt h�gst det belopp som f�ljer av best�mmelser som regeringen med�
delar.

Det belopp s om st�r till f�rfogande f�r dagstudiest�d inom ett l�n utg�r

till

I. arbetstagare som utf�r sitt arbete p� en huvudsaklig arbetsplats inom

l�net.

Paragrafen upph�vd ge nom 19 76:174.

1032

Senaste lydelse 1980:282.

�

2. arbetstagare som p� grund av resor i sin anst�llning eller annan om-

SFS 1981:579

st�ndighet ej utf�r sitt arbete p� en huvudsaklig arbetsplats men som med

6 och 7 kap.

h�nsyn till sina arbetsf�rh�llanden kan anses tillh�ra l�net,

3. studerande som ej �r arbetstagare och som �r bosatt i l�ne t, n�r han

ger in ans�kan om dagstudiest�d.

Regeringen eller myndighet som regeringen utser f�r best�mma att viss

del av det belopp som st�r till f�rfogande f�r dagstudiest�d inom ett l�n
skall f�rbeh�llas

1, s�dana arbetstagare f�r vilka facklig organisation med st�d av 10 �

andra stycket ans�ker om dagstudiest�d,

2. n�gon p� annat s�tt best�md grupp av studerande.

9 � Vid bevilja nde av dagstudiest�d till arbetstagare ges f�retr�de �t stu�
derande med s�rskilt sv�ra arbetsf�rh�llanden. D�refter ges f�retr�de �t

studerande med kort tidigare utbildning framf�r studerande med l�ngre ut�

bildning.

Vid beviljande av intematbidrag till stud erande som e j �r arbetstagare

ges f�retr�de �t studerande som har s�rskilt sv�ra studiehinder p� grund av
att han bor i glesbygd, arb etar i hemmet eller �r handikappad. D�refter ges
f�retr�de �t studerande med kort tidigare utbildning framf�r studerande

med l�ngre utbildning.

Best�mmelser om vad som vid till�mpning av andr a stycket skall anses

vara glesbygd och om vad som Skall anses utg�ra handikapp meddelas av
regeringen eller myndighet som regeringen utser.

10 � Dagstudiest�d beviljas efter ans�kan.

Ans�kan g�res av den studerande eller av facklig organisation f�r f�rdel�

ning mellan arbetstagare som kan komma i fr�ga till dagstud iest�d.

Ans�kan ges in inom den tid och i den ordning som b est�mmes av rege�

ringen eller myndighet som regeringen utser. Om s�rskilda sk�l f�religger,

f�r ans�kan pr�vas �ven om den kommit in f�r sent.

7 kap. S�rskilt vusenstudiest�d

Allm�nna best�mmelser

1 � S�rskilt vuxenstudiest�d kan utg� till studerand e vid de l�roanstalter

och utbildningslinjer som regeringen best�mmer.

Om ver kan av att studerande har uppburit studiemedel f�r den tid f�r

vilken s�rskilt vuxenstudiest�d utg�r finns best�mmelser i 20 �.

S�rskilt vuxenstudiest�d f�r ej beviljas eller uppb�ras f�r tid, f�r vilken

utbildningsbidrag un der arbetsmarknadsutbildning eller utbildningsbidrag

f�r doktorander utg�r, om ej annat f�ljer av best�mmelse som regeringen

meddelar.

2 � S�rskilt vuxenstudiest�d kan utg� till s tuderande som �r bosatt i ri�

ket.

Studerande som ej �r svensk medborgare kan dock f� s�rskilt vuxenstu�

diest�d endast om han har bosatt sig i riket huvudsakligen i anna t syfte �n

1033

att h �r vinna utbildning.

�

SFS 1981:579

3 � S�rskilt vuxenstudiest�d kan utg� till studerande som har tiligodo-

7 kap.

r�knats eller kan antagas komma att tillgodor�knas pensi onspo�ng enligt

11 kap. 6 � lagen (196 2: 381) om allm�n f�rs�kring f�r minst fyra kalender�

�r f�re det kalender�r f�r vilket vu xenstudiest�det skall utg�. Har stude�

rande p� grund av han dikapp eller sjukdom varit f�rhindrad att arbeta, kan

s�rskilt vuxenstudiest�d utg� �ven om pensionspo�ng ej har tillgodor�k�
nats den studerande f�r minst fyra kalender�r.

Med kalender�r f�r vilket pensionspo�ng tillgodor�knats den studerande

j�mst�lles kalender�r efter 1959 f�r vilket s�dan po�ng ej har tillgodor�k�

nats den studerande, om den studerande under �ret har

1. v�rdat eget barn som ej fyllt tio �r, v�rdat person, som p� grund av

sjukdom, �lder eller handikapp varit i behov av s�rskild omv�rdnad, eller

haft inkomst av f�rv�rvsarbete, i samtliga tre fall un der f�ruts�ttning att
verksamheten har haft minst s�dan omfattning att den kan anses ha mot�

svarat vad som hade kr�vts f�r att pensionspo�ng f�r �ret skulle ha till�

godor�knats,

2. utf�rt arbete p� jordbruksfastighet som �ges eller brukas av den stu�

derandes make eller i r� relse som b edrives av den studerandes make, om
arbetet har haft minst s�dan omfattning att det kan anses ha motsvarat vad
som hade kr�vts f�r att pensionspo�ng f�r �ret skulle ha tillgodor�knats,

3. under minst sex m�nader fullgjort v�rnpliktstj�nstg�ring enligt v� m-

pliktslagen (1941:967) eller vapenfri tj�nst enligt lagen (1966:413) om va�
penfri tj�nst.

Vid till�mpning av andra stycket p� studerande som ej �r svensk med�

borgare beaktas endast verksamhet h�r i ri ket, om ej annat f�ljer av be�

st�mmelser som regeringen meddelar.

Andra och tredje styckena �ger motsvarande till�mpning p� verksamhet

f�re I960.

4 � S�rskilt vuxenstudiest�d utg�r i form av vuxenstudiebidrag, �terbe�

talningspliktiga studiemedel och resekostnadsers�ttning.

S�rskilt vuxenstudiest�d utg�r inte till studerande som uppenbart inte �r

i ekonomiskt behov av st�det.

5 � S�rskilt vuxenstudiest�d kan utg� s�v�l vid hel tidsstudier om minst

15 dagar under ett kalenderhalv�r som vid deltidsstudier om minst 30 dagar

under ett kalenderhalv�r. Till del tidsstuderande kan dock s�rskilt vuxen�

studiest�d utg� endast om han bedriver studierna p� minst hal vtid.

I fr�ga om s�rskilt vuxenstudiest�d �ger 4 kap. 6-9 �� motsvarande till-

l�mpning.

5 a � S�rskilt vuxenstudiest�d utg�r f�r varje kalenderdag under s�dan

del av l�s�r under vilken den stude rande bedriver studier.

S�rskilt vuxenstudiest�d utg�r enligt best�mmelserna i 17 � �ven f�r tid

under vilken den studerande �r sjuk.

S�rskilt vuxenstudiest�d utg�r dessutom vid uppeh �ll i studierna f�r jul�

ferie enligt de n�rmare best�mmelser som meddelas av regeringen eller

myndighet som regeringen best�mmer. Under s�dan julferie utg�r det s�r�

skilda vuxenstudiest�det med samma belopp f�r kalenderdag som under

1034

studietiden.

�

6� S�rskilt vuxenstudiest�d beviljas efter ans�kan. Ans�kan ges in

SFS 1981:579

inom den tid och i den ordning som best�mmes av regeringen eller myndig-

7 kap.

het som regeringen utser. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r ans�kan pr�vas

�ven om den kommit in f�r s ent.

S�rskilt vux enstudiest�d f�r beviljas f�r h�gst tv� kalenderhalv�r i s�n�

der.

Vuxenstudiebidrag och �terbetalningspliktiga studiemedel
7 � F�r varje tidsperiod om 15 kalenderdagar utg�r till heltidsstuderande

1. vuxenstudiebidrag med 65 procent av det belopp som den studerande

skulle ha f�tt i utbildningsbidrag, enligt best�mmelserna om dagpenning,

f�r heltidsstudier under en lika l�ng sammanh�ngande tidsperiod, om han

kunnat f� s�dant bidrag,

2. �terbetalningspliktiga studiemedel med det belopp som motsvarar

skillnaden mellan f�ljande tv� tal, n�mligen

a) det utbildningsbidrag som avses under 1 efter avdrag f�r prelimin�r

A-skatt,

b) vuxenstudiebidraget enligt 1 efter avdrag f�r prelimin�r A-skatt.
F�r tidsperiod som omfattar mindre �n 15 dagar utg�r f�r varje kalender�

dag vuxenstudiebidrag och �terbetalningspliktiga studiemedel till heltids �
studerande med en femtondel av de i f�r sta stycket angivna beloppen.

8 � F�r varje tidsperiod om 30 kalenderdagar utg�r till deltidsstuderande

1. vuxenstudiebidrag med 65 procent av det belopp som den studerande

skulle ha f�tt i utbildningsbidrag, enligt best�mmelserna om dagpenning,
f�r heltidsstudier under en sammanh�ngande tidsperiod om 15 dagar, om

han kunnat f� s�dant bidrag,

2. �terbetalningspliktiga studiemedel med det belopp som motsvarar

skillnaden mellan f�ljande tv� t al, n�mligen

a) det utbildningsbidrag som avses under 1 efter avdrag f�r prelimin�r

A-skatt,

b) vuxenstudiebidraget enligt 1 efter avdrag f�r prelimin�r A-skatt.
F�r tidsperiod som omfattar mindre �n 30 dagar utg�r f�r varje kalender�

dag vuxenstudiebidrag och �terbetalningspliktiga studiemedel till deltids�

studerande med en trettiondel av de i f�rsta sty cket angivna beloppen.

9 � F�r skatteavdrag enligt 7 och 8 �� g�ller s�rskilda ber�kningsgrunder
som regeringen best�mmer enligt 3 � 2 mom. under 1 tredje stycket upp�

b�rdslagen (1953:272) j�mf�rt med punkt 12 av anvisningarna till 32 �

kommunalskattelagen (1928:370).

10 � S�rskilt vuxenstudiest�d f�r studier p� grundskoleniv� f�r inom ett

l�n under samma budget�r utg� med sammanlagt h�gst det belopp som f�l�
jer av best�mmelser som regeringen meddelar.

S�rskilt vu xenstudiest�d f�r studier p� grundskoleniv� f�r inom ett l�n

utg� till s tuderande som �r bosatt inom l�net n�r han ge r in ans�kan om

st�det.

1035

�

SFS 1981:579

11 � Vid beviljande av s�rskilt vuxenstudiest�d f�r studier p� grundsko-

7 kap.

leniv� ges f�retr�de �t s�kande som har st�rst behov av utbildning och

st�d.

Vid pr�vning enligt f�rsta stycket tages s�rskild h�nsyn till s�kande som

har kort tidigare utbildning och s�kande som under l�ng tid bedrivit verk�

samhet av det slag som avses i 3 �. S�rskild h�nsyn skall ocks� tagas till

om s�kande p� grund av handikapp eller annan omst�ndighet har s�rskilt

sv�rt att bedriva studierna p� fritid eller om s� kande har en betungande
f�rs�rjningsb�rda.

Mer �n tio �rs verksamhet som avses i 3 � f�r ej beaktas. Verksamhet p�

deltid j�mst�lles med verksamhet p� heltid.

Den som tidigare har uppburit s�rskilt vuxenstudiest�d f�r viss utbild�

ning p� grundskoleniv� och som fullf�ljer denna utbildning, har alltid f�re�
tr�de till fortsatt st�d om ej annat f�ljer av 5 � andra stycket j�mf�rt med 4
kap. 7 �. F�retr�det avser s�rskilt vuxenstudiest�d f�r den tid som kr�ves

f�r att slutf�ra utbildningen i normal takt.

12 � I fr�ga om s�rskilt vuxenstudiest�d f�r studier p� gymnasieskole�

niv� �ger 10 och 11 � � motsvarande till�mpning.

13 � S�rskilt vuxenstudiest�d f�r studier p� h�gskoleniv� f�r inom verk�

samhetsomr�det f�r en studiemedelsn�mnd under samma budget�r utg�
med sammanlagt h�gst det belopp som f�ljer av best�mmelser som rege�
ringen meddelar.

S�rskilt vuxenstudiest�d f�r studier p� h�gskoleniv� f�r inom verksam�

hetsomr�det f�r en studiemedelsn�mnd utg� till studerande vid l�roanstalt
eller utbildningslinje som tillh�r n�mndens verksamhetsomr�de.

14 � Vid beviljande av s�rskilt vuxenstudiest�d f�r studier p� h�gskole�

niv� ges f�retr�de �t s�kande som har st�rst behov av utbildning och st�d.

Vid pr�vning enligt f�rsta stycket tages s�rskild h�nsyn till s�kande som

avser att komplettera sin tidigare utbildning, om han d�rigenom kan f�
kunskaper och f�rdigheter som �r av betydelse f�r den verksamhet som
han bedriver eller avser att bedriva. S�rskild h�nsyn skall ocks� tagas till
om s�kande p� grund av handikapp eller annan omst�ndighet har s�rskilt
sv�rt att bedriva studierna p� fritid eller om s �kande har en betungande
f�rs�rjningsb�rda.

Den som tidigare har uppburit s�rskilt vuxenstudiest�d f�r viss utbild�

ning p� h�gskoleniv� har alltid f�retr�de till fortsatt st�d, om ej annat f�ljer

av 5 � andra stycket j�mf�rt med 4 kap. 6 �. F�retr�det avser s�rskilt vux�

enstudiest�d f�r den tid som kr�ves f�r att slutf�ra utbildningen i normal

takt.

15 � N�rmare best�mmelser om vilken utbildning som vid till�mpn ing av

10- 14 �� skall anses ligga p� grundskole-, gymnasieskole- eller h�gskole�

niv� meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen uts er.

Resekostnadsers�ttning

1036

16 � I fr�ga om resekostnad sers�ttning �ger 4 kap, 27 � motsvarande till-

l�mpning.

�

Vuxenstudiebidrag och �terbetalningspliktiga studiemedel under sjukdom

SFS 1981:579

m. m.

7 kap.

17 � F�r tid under vilken den studerande p� grund av sjukdom �r helt
of�rm�gen att bedriva sina studier utg�r vuxenstudiebidrag och �terbetal�

ningspliktiga studiemedel f�r sjukperiod som infaller under den del av det

eller de kalenderhalv�r f�r vilka den studerande har beviljats vuxenstudie�
st�d. Best�mmelserna i 4 kap. 28 och 30-35 �� skall till�mpas.

F�r det f�rsta kalenderhalv�r under vilket en studerande bedriver stu�

dier som ber�ttigar till s�rskilt vuxenstudiest�d enligt detta kapitel utg�r

vuxenstudiebidrag och �terbetalningspliktiga studiemedel endast f�r sjuk�
period som infaller efter det den studerande har p�b�rjat studierna.

Utg�r sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring eller

motsvarande ers �ttning enligt annan f�rfattning f�r tid under vilken den
studerande up pb�r vuxenstudiebidrag, skall vuxenstudiebidraget minskas
med det belopp som har utg�tt i sjukpenning eller s�dan ers�ttning f�r sam�
ma tid.

17 a �'� Studerande har r�tt att beh�lla vuxenstudiebidrag och �terbetal�

ningspliktiga studiemedel vid

1. ledighet f�r tillf�llig v�rd av barn i samma omfattning som enligt 4

kap. 8 och 9 �� lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring g�ller f�r r�tt till f�r�

�ldrapenning,

2. ledighet under en dag under ett kalender�r f�r bes�k i f�rskoleverk�

samhet inom samh�llets barnomsorg i vilken den s tuderandes barn deltar,

3. ledighet f�r fullg�rande av uppdrag i elevorganisation under samman�

lagt h�gst tio dagar under ett kalender�r och

4. kortvarig ledighet f�r enskild angel�genhet av vikt.

Utg�r f�r�ldrapenning enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r

tid under vilken den studerande uppb�r vuxenstudiebidrag, skall vuxen�

studiebidraget minskas med det belopp som har utg�tt i f�r�ldrapenning

f�r samma tid.

S�rskilda best�mmelser

18 � Best�mmelserna i 4 kap. 37, 41 och 43 �� s kall till�mpas p� s�rskilt

vuxenstudiest�d.

Best�mmelse i detta kapitel om studerande som �r gift skall till�mpas en�

dast om �k tenskapet ing�tts senast under kalenderhalv�ret n�rmast f�re
det f�r vilket s�rskilt vuxenstudiest�d skall utg�.

Best�mmelse i detta kapitel som g�ller studerande som �r gift, till�mpas

ocks� p� den som utan att vara gift lever tillsammans med ann an person,
med vilken han tidigare varit gift eller med vilken han gem ensamt har eller
har haft barn.

19 � Bekostas studerandes uppeh�lle helt eller till v�sentlig del av staten
eller kommun kan det s�rskilda vuxenstudiest�d som tillkommer honom

minskas enligt grunder som regeringen fastst�ller.

Senaste lydelse 1979:442.

1037

�

SFS 1981:579

20 � Beviljas studerande s�rskilt vuxenstudiest�d f�r s�dan tid f�r vilken

7 och 8 kap.

den studerande redan har uppburit studiemedel enligt 4 kap. g�ller best�m�

melserna i andra-IQ �rde styckena.

Det belopp som de n studerande uppburit i studiemedel avr�k nas fr�n de

belopp som den studerande beviljas f�r n�mnda tid. Avr�kningen sker fr�n

de belopp som beviljats i vuxenstudieb idrag, �terbetalningspliktiga studie�

medel och r esekostnadsers�ttning i nu n�mnd ordning.

Avr�knat belopp skall j�mst�llas med vuxenstudiebidrag, �terbetal�

ningspliktiga studiemedel och resekostnadsers�ttning i den omfattning

som avr�kningen avser motsvarande studiest�dsform.

Belopp som ej kan avr�knas skall �terkr�vas. D�rvid till�mpas 9 kap. 2 �

Q�rde stycket.

8 kap. �terbetalning av studiemedel

Huvudsakliga grunder

1 � Den som uppburit �terbetalning spliktiga studiemedel skall �terbetala

dessa genom �rliga avgifter.

�terbetalningspliktiga studiemedel som bel�per p� sjukperiod skall ej

�terbetalas enligt vad som framg�r av 77-80 ��.

�terbetalningspliktiga studiemedel som bel�per p� tid under vilken den

studerande har uppburit utbildningsbidrag skall ej �terbetalas enligt vad
som framg�r av 80 a �.

2 � �terbetalningen skall b�ija under det tredje �ret efter det f�r vilket
den �terbetalningsskyldige senast uppburit �terbetalningspliktiga studie�

medel enligt 3 kap. elle r studiest�d enligt 4 eller 7 kap.

Det �r d� �terbetalningen skall b�rja ben�mnes f�rsta avgifts�ret.

3 � �terbetalningen f�rdelas p� �ren fram till och med det �r under vilket
den �terbetalningsskyldige fyller 50 �r eller, om denna tid omfattar mindre

�n 15 �r, p� 15 �r. �terbetalningen f�rdelas dock i vissa fall p� kortar e tid.

Best�mmelser h�rom finns i andra och tredje styckena.

�terbetalningen f�r ej f�rdelas p� fler �r �n att �terbetalningen f�r det

f�rsta avgifts�ret uppg�r till l�gst en tiondel av basbeloppet enligt vad som
framg�r av f�ljande grupper av best�mmelser, n�mligen

1. 23� andra stycket, j�mf�rt med 16-19��, 38� f�rsta stycket, 42�

f�rsta stycket och 58 och 59��,

2. 23 � tredje stycket, j�mf�rt med 16-21 och 24��, 38 � f�rsta stycket,

42 � f�rsta stycket och 58 och 59 ��.

�terbetalningen f�r ej f�rdelas p� fler �r �n �ren fram till och med det

under vilket den �terbetalningsskyldige fyller 65 �r.

4 � �terbetalningstiden enligt 3 � f�rl�nges, om

1. med st�d av 44-47 �� f�reskrivits att slutlig avgift ej skall utg� eller

skall neds� ttas till l�gre belopp �n som avses i 42 � f�rsta stycket,

2. den �terbetalningsskyldige f�r visst �r ej erl�gger avgift eller del av

avgift och debiteringen av avgiften p� gru nd d�rav f�rfaller helt eller delvis

,038

enligt 66 �.

�

F�rl�ngningen omfattar det antal �r som fordras f�r debitering av ny av-

SFS 1981:579

gift i st�llet f�r den avgift eller del av avgift som avses i f�rsta stycket.

8 kap.

F�r s�dan avgift, som enligt a ndra stycket skulle bel�pa p� �r efter det

under vilket den �terbetalningsskyldige fyller 65 � r, bortfaller �terbetal�
ningsskyldigheten.

5 � �terbetalningstiden enligt 3 � f�rkortas, om under denna tid den �ter�

betalningsskyldige frivilligt �terbetalt visst belopp eller om beslut ang�en�

de befrielse enligt 60 � eller �terkrav enligt 9 kap. 2 � meddelats i fr�ga om

visst belopp som o mfattas av hans �terbetalningsskyldighet.

F�rkortningen avser det antal �r i slutet av �terbetalningstiden som skul�

le ha fordrats f�r debitering av motsvarande avgifter.

6 � Har den �terbetalningsskyldige uppburit �terbetalningsspliktiga stu�

diemedel (nya studiemedel) under �r som omfattas av �terbetalningstiden

f�rde studiemedel som han tidigare uppburit (�ldre studiemedel), fastst�l�

les gemensam �terbetalningstid f�r de �ldre och de nya studiemedlen.

7 � �terbetalning i fall som avses i 6 � b�rjar under �ret n�rmast efter det

under vilket den �terbetalningsskyldige uppburit de nya studiemedlen.

8 � �terbetalning i fall som avses i 6 � f�rdelas p� �ren fram till och med

det �r und er vilket den �terbetalningsskyldige fyller 50 �r eller, om denna

tid omfattar mindre �n 15 �r, p� 15 �r. �terbetalningen f�rdelas dock i vis�
sa fall p� kortare tid. Best�mmelser h�rom finns i andra-Q�rde styckena

och i 9�.

�terbetalningen f�r ej f�rdelas p� fler �r �n att �terbetalningen f�r �ret

n�rmast efter det under vilket den �terbetalningsskyldige uppburit de nya

studiemedlen uppg�r till l�gst en tiondel av basbeloppet.

�terbetalningen f�r ej f�rdelas p� fler �r �n att �terbetalningen f�r �ret

n�rmast efter det under vilket den �terbetalningsskyldige uppburit de nya

studiemedlen uppg�r till l�gst det belopp som skulle ha utg�tt f�r samma
�r, om den �terbetalningsskyldige ej uppburit de nya studiemedlen, enligt
vad som framg�r av f�ljande grupper av best�mmelser, n�mligen

1. 26� f�rsta stycket, j�mf�rt med 16-21 ��, 38 � f�rsta stycket, 42 �

f�rsta stycket och 58 och 59 ��,

2. 26� andra och tredje styckena, j�mf�rda med 16-21 och 29��, 38�

f�rsta stycket, 42 � f�rsta stycket och 58 och 59 ��,

3. 27 �, j�mf�rd med 16-21 och 29 ��, 38 � f�rs ta stycket, 42 � f�rsta

stycket och 58 och 59 ��.

Har �terbetalningstiden f�r de �ldre studiemedel som avses i 6� f�r�

l�ngts enligt 4� f�rsta stycket, f�r den gemensamma �terbetalningstiden

enligt 6� ej understiga det antal �r som skulle ha g�llt, om de nya studie�
medlen ej utg�tt.

9 � �terbetalningstiden i fall som a vses i 6� f�r ej f�rdelas p� fler �r �n
�ren fram till och med det under vilket den �terbetalningsskyldige fyller 65

1039

�

SFS 1981:579

10 � Den gemensamma �terbetalningstiden enligt 6 � kan f�rl�ngas och

8 kap.

f�rkortas. H�rvid �ger 4 och 5 �� motsvarande till�mpning.

11 � Avlider den �terbetalningsskyldige, bortfaller �terbetalningsskyl�
digheten. D�dsboet efter den avlidne skall dock erl�gga ej erlagd avgift for

�r f�re det under vilket d�dsfallet intr� ffat. Om synnerliga sk�l f�religger,
f�r centrala studiest�dsn�mnden befria d�dsboet fr�n skyldighet att erl�g�

ga s�dan avgift.

12 � �terbetalningsskyldigheten f�r �r som infaller under �terbetalnings�

tiden best�mmes p� grundval av regleringstal, �terbetalningsbelopp, �rs-

belopp, avgiftsunderlag och avgiftsgr�ns.

13 � Till fullg�ra nde av �terbetalningsskyldigheten skall den �terbetal�

ningsskyldige erl�gga prelimin�r avgift och kvar st�ende avgift.

I vissa fall skall den �terbetalning sskyldige erl�gga till�ggsavgift, p�min�

nelseavgift och extra avgift.

14 � I detta kapitel f�rst�s med

avgifts�r, �r som omfattas av �terbetalningstiden enligt 2- 11 �� eller be�

st�mmelse som avses d�r,

basbelopp, det basbelopp som g�ller vid ing�n gen av avgifts�ret.

Best�mmande av �terbetalningsskyldighet
Regleringslal

15 � Centrala studiest�dsn�mnden fastst�ller i slutet av varje �r ett regle�

ringstal f�r �ret.

Regleringstalet f�r ett �r skall utg�ra det l�gsta av f�ljande tv� tal, n�mli�

gen

1. det tal som erh�lles om konsumentprisindex f�r november m�nad de�

las med konsu mentprisindex f�r november m�nad n�rmast f�reg�ende �r,

2. det garantital som regeringen s�rskilt fastst�ller.

Regleringstalet anges med fyra decimaler. Den Q�rde decimalen h�jes

till n�rmast h�gre tal, om den fe mte decimalen �r fem eller h�gre.

�terbetalningsbelopp under �r f�re det f�rsta avgifts�ret

16 � Aterbetalningsbeioppet utg�r vid utg�ngen av det �r, under vilket
den �terbetalningsskyldige f�rsta g�ngen uppburit �terbetalningspliktiga

studiemedel, produkten av det uppburna beloppet och ett j�mkat regle�

ringstal.

Har den �terbetalningsskyldige under �ret uppburit �terbetalningsplikti�

ga studiemedel vid flera tillf�llen, skall varje s�dant belopp multipliceras
med ett j�mkat regleringstal och �terbetalningsbeloppet utg�ra summan av
de belopp som d�rvid erh�lles.

Har under �ret den �terbetalningsskyldige frivilligt � terbetalt visst be�

lopp eller har beslut a ng�ende befrielse enligt 60 � eller �terkrav enligt 9

kap. 2� meddelats i fr�ga om visst belopp som omfattas av hans �terbetal�
ningsskyldighet, minskas dock �terbetalningsbeloppet enligt f�rsta eller

JQ4Q

andra stycket med produkten av s�d ant belopp och ett j�mkat reglerings-

�

tal. Ber�res flera belopp skall varje s�dant belopp multipliceras med ett

SFS 1981:579

j�mkat regleringstal och �terbetalningsbeloppet enligt f�rsta eller andra

8 kap.

stycket minskas med summan av de belopp som d�rvid erh�lles.

17 � Med j�mkat regleringstal i 16� f �rsta och andra styckena avses det

tal som erh�lles vid ber�kning enligt f�ljande for mel, n�mligen

, , ir-I)

^ " 360 '
d�r a motsvarar det antal dagar som �terstod av �ret n�r den �terbetal�

ningsskyldige uppbar �terbetalningspliktiga studiemedel och r reglerings�
talet f�r �ret. M�nad skall ans es motsvara 30 dagar.

18 � Med j�mkat regleringstal i 16 � tredje stycket avses det tal som er�

h�lles vid ber�kning enligt f�ljande formel, n�mligen

d�r a motsvarar det antal dagar som �terstod av �ret n�r den �terbetal�
ningsskyldige gjorde den frivilliga �terbetalningen eller n�r beslutet om be�

frielse enligt 60 � meddelades eller n�r den �terbetalningsskyldige uppbar

de medel i fr�ga om vilka beslutet om �terkrav enligt 9 kap. 2 � meddelades
samt r regleringstalet f�r �ret. M�nad skall anses motsvara 30 dagar.

19 � �terbetalningsbeloppet utg�r vid utg�ngen av s�dant �r, vilket in�
faller efter det �r som avses i 16� men f�re f�rsta avgifts�ret, summan av
f�ljande tv� belo pp, n�mligen

1. produkten av regleringstalet f�r �ret och �terbetalningsbeloppet vid

utg�ngen av n �rmast f�reg�ende �r,

2. produkten av ett j�mkat regleringstal och de �terbetalningspliktiga

studiemedel som den �terbetalningsskyldige uppburit under �ret.

Har under �ret beslut om �terkrav enligt 9 kap. 2 � meddelats i fr�ga om

visst belopp, minskas �terbetalningsbeloppet enligt f�rsta stycket med det
belopp som erh�lles vid f�ljande ber�kning. Det belopp som �terkr�vs

multipliceras med det j�mkade regleringstal som ber�knades i slutet av det

�r, f�r vilket de studiemedel uppburits som omfattas av �terkravet. Det be�

lopp som d�rvid erh�lles multipliceras i sin tur med det regleringstal som

fastst�llts under n�rmast f�ljande �r. Motsvarande sker d�refter f�r vaije
f�ljande �r till och med det �r under vilket beslutet om �terkrav meddelats.

Avser �terkravsbeloppet studiemedel som uppburits under mer �n ett �r,
skall d etta f�rdelas p� respektive �r, varefter vaije f�rdelat belopp skall
ber�knas p� nyss angivet s�tt. Aterbetalningsbeloppet enligt f�rsta stycket
skall d� minskas med sum man av de belopp som d�rvid erh�lles.

Vid f astst�llande av �terbetalningsbeloppet enligt denna paragraf �ger

best�mmelserna i 1 6 � andra och tredje styckena samt 17 och 18 �� motsva�
rande till�mpning.

�terbetalningsbelopp under avgifts�r
20 � Aterbetalningsbeloppet utg�r vid utg�ngen av avgifts�r summan av
f�ljande tv� tal, n�mligen

1. produkten av

a) �terbetalningsbeloppet vid utg�ngen av n�rmast f�reg�ende �r, mins-

j04i

66-SFS 1981

�

SFS 1981:579
8 kap.

kat med del s summan av de prelimin�ra och kvarst�ende avgifter som un�

der �ret debiterats den �terbetalningsskyldige, dels belopp som den �terbe�

talningsskyldige under �ret �terbetalt frivilligt j�mte s�dan f�rh�jning som

avses i 57 �, dels belopp i fr�ga om vilket �terbetalningsskyldighet har bort�

fallit enligt 4� sista stycket, dfis belopp i fr�ga om vilket beslut om befri el�

se enligt 60 � meddelats under �ret, dels belopp i fr�ga om vilket beslut om

�terkrav enligt 9 kap. 2� meddelats under �ret, och

b) regleringstalet f�r �r et,
2. produkten av
a) de �terbetalningspliktiga studiemedel som den �terbetalningsskyldige

uppburit under �ret och

b) ett j�mkat regleringstal.
Vid fast st�llande av �terbetalningsbeloppet enligt d enna paragraf �ger

best�mmelserna i 16 � andra och tredje styckena, 17 och 18 �� samt 19 �

andra stycket motsvarande till�mpning.

1042

21 � Har under visst �r beslut om debitering av avgift helt eller delvis
f�rfallit enligt 66 � p� grund av att den �terbetalningsskyldige ej erlagt det
debiterade beloppet eller del d�rav, �kas �terbetalningsbeloppet enligt 20 �
f�rsta stycket 1. a) med de t belopp som erh�lles vid f�ljande ber�kning.

Det belopp som ej betalats multipliceras med d et regleringstal som fast�

st�llts i slute t av det �r, f�r vilket avgiften debiterats den �terbetalnings�
skyldige. Det b elopp som d�rvid erh�lles multipliceras sedan i sin tur med

det regleringstal som fastst�llts under n�rmast f�ljande �r. Motsvarande

sker d�refter f�r varje f�ljande �r till och med �ret n�rmast f�re det under

vilket beslutet om debitering av avgiften f�rfallit.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning p� prelimin�r eller kvarst�

ende avgift som den �terbetalningsskyldige under �ret �terf�tt enligt 74 �

f�rsta eller andra stycket eller enligt 75 �.

�rsbelopp
22 � �rsbelopp ber�knas f�r den �terbetalningsskyldige f�r vaije �r fr�n

och med det f�rsta avgifts�ret till och med det �r som infaller n�rmast efter
det sista �r vid vars utg�ng den �terbetalningsskyldige har ett �terbetal�

ningsbelopp enligt 20 och 21 ��.

23 � �rsbelopp ber�knas f�r det f�rsta avgifts�ret till belopp motsvaran�
de det tal som erh�lles, om �terbetalningsbeloppet vid n�rmast f�reg�ende

�rs utg�ng delas med ett tal motsvarande

1. f�r �terbetalningsskyldig, som under det f�rsta avgifts�ret skall fylla

h�gst 36 �r, antalet �r fr�n och med det f�rsta avgifts�ret till och med det �r

under vilket den �t erbetalningsskyldige skall fylla 50 �r,

2. f�r �ldre �terbetalningsskyldig, som under det f�rsta avgifts�ret skall

fylla h�gst 51 �r, 15 �r,

3. f�r annan �ldre �terbetalningsskyldig, antalet �r fr�n och med det

f�rsta avgifts�ret till och med det � r under vilket han skall fylla 65 �r.

Understiger �terbetalningsbeloppet vid utg�ngen av �ret n�rmast f�re

det f�rsta avgifts�ret en tiondel av basbeloppet, ber�knas dock �rsbelop-

pet f�r det f�rsta avgifts�ret till samma belopp som �terbetalningsbclop-

pet.

�

Uppg�r �rsbeloppet f�r det f�rsta avgifts�ret, ber�knat enligt f�rsta

SFS 1981:579

stycket, till l�gr e belopp �n en tion del av basbeloppet, best�mmes �rsbe-

8 kap.

loppet f�r det f�rsta avgifts�ret i st�llet till en tiondel av b asbeloppet.

24 � �rsbelopp f�r senare avgifts�r �n det f�rsta ber�knas f�r �terbetal�

ningsskyldig som ej under n�got avgifts�r uppburit �terbetalningspliktiga

studiemedel till produkten av �rsbeloppet f�r n�rmast f�reg�ende avgifts�r
och det regleringstal som fastst�llts i slute t av detta avgifts�r.

�rsbelopp enligt f�rsta stycket f�r ej ber�knas till h�g re belopp �n som

motsvarar �terbetalningsbeloppet vid utg�ngen av n�rmast f�reg�ende �r.

Har andra stycket till�mpats vid ber�kning av �rsbelopp och skall �rsbe�

lopp senare �nyo ber�knas f�r visst �r p� grund av samma �terbetalnings�

skyldighet, skall detta �rsbelopp ber�knas till det �rsbelopp som skulle ha

ber�knats f�r �ret, om andra stycket ej till�mpats och �rsbelopp ber�knats

f�r vaije �r. D�rvid f�r �rsbeloppet dock aldrig ber�knas till h�gre belopp

�n �terbetalningsbeloppet vid utg�ngen av n�rmast f�reg�ende �r.

25 � F�r �terbetalningsskyldig som under visst avgifts�r (avgifts�r c)

uppburit �terbetalningspliktiga studiemedel (nya studiemedel), ber�knas

�rsbeloppet f�r n�rmast f�ljande �r (avgifts�r d) till belop p motsvarande
det tal som erh�lles, om �terbetalningsbeloppet vid utg�ngen av avgi fts�r c
delas med ett tal motsvarande

1. f�r �terbetalningsskyldig, som under avgifts�r d skall fylla h�gst 36

�r, antalet �r fr�n och med avgifts�r d till och med det �r under vilket den
�terbetalningsskyldige skall fylla 50 �r,

2. f�r �ldre �terbetalningsskyldig, som under avgifts�r d skall fylla h�gst

51 �r, 15 �r,

3. f�r annan �ldre �terbetalningsskyldig, antalet �r fr�n och med avgifts�

�r d till och med det � r under vilket han skall fylla 65 �r.

Om det f�r viss �terbetalningsskyldig, som avses i f�rsta stycket 1 eller

2, med st�d av 44-47 �� f�reskrivits att slutlig avgift f�r avgifts�r f�re av�

gifts�r d e j skall utg� eller skall n eds�ttas till l�gre belopp �n som avses i

42 � f�rsta stycket, f�r dock hans �rsbelopp f�r avgifts�r d aldri g best�m�
mas till h�gre belopp �n det belopp som fordras f�r att antalet �terbetal�
nings�r skall v ara minst detsamma som om den �terbetalningsskyldige ej
uppburit de nya studiemedlen. D�rvid f�ruts�ttes att avgift f�r vaije �ter�

st�ende avgifts�r utg�r med belopp som avses i 42 � f�rsta stycket.

Andra stycket �ger motsvarande till�mpning om den �terbetalningsskyl�

dige f�r avgifts�r f�re avgifts�r d ej erlagt avgift eller del av avgift och debi�

teringen av avgiften p� grund d �rav f�rfallit helt eller delvis enligt 66 �.

26 � Understiger �terbetalningsbeloppet vid utg�ngen av det avgifts�r c,
som avses i 25 �, en tiondel av basbeloppet, ber�knas dock �rsbeloppet f�r

avgifts�r d till samma belopp som �terbetalningsbeloppet.

Uppg�r �rsbeloppet f�r det avgifts�r d, som avses i 25 �, ber�knat enligt

25 �, till l�gre belopp �n en tiondel av basbeloppet, best�mmes �rsbeloppet

f�r avgifts�r d i st�llet till en tiondel av basbeloppet.

�rsbeloppet f�r det avgifts�r d, som avses i 25 �, f�r dock best�mmas till

h�gst det belopp som fordras f�r att antalet �terbetalnings�r skall vara
minst detsamma som om den �terbetalningsskyldige ej uppburit de nya
studiemedlen.

�

SFS 1981:579

8 kap.

27 � �rsbeloppet f�r det avgifts�r d, som avses i 25 �, best�mmes, utan
hinder av 25 eller 26 �, alltid till l�gst d et belopp till vilket �rsbelo ppet f�r

avgifts�r d skulle ha ber�knats, om den �terbetalningsskyldige ej uppburit

de nya studiemedlen.

28 � Best�mmelserna i 25 -27 �� ger motsvarande till�mpning, om �ter�
betalningsskyldig under annat �r �n �vgifts�r uppburit nya �terbetalnings�
pliktiga studiemedel och �terbetalningsbelopp �nyo skall ber�knas f�r tidi�

gare �terbetalningsskyldighet vid utg�ngen av samma � r.

29 � F�r �terbetalningsskyldig som e fter ing�ngen av d et f�rsta avgifts�
�ret uppburit �terbetalningspliktiga studiemedel ber�knas �rsbeloppet f�r
senare avgifts�r �n det avgifts�r d, som avses i 25 �, till prod ukten av �rs�

beloppet f�r n�rmast f�reg�ende avgifts�r och det regleringstal som fast�

st�llts i slutet av detta avgifts�r.

�rsbeloppet enligt f�rsta stycket f�r ej ber�knas till h�gre belopp �n som

motsvarar �terbetalningsbeloppet vid utg�ngen av n�rm ast f�reg�ende �r.

Vid fastst�llande av �rsbeloppet enligt denna paragraf �ger best�mmel�

serna i 24 � tredje stycket motsvarande till�mpning.

Avgiftsunderlag

30 � Avgiftsunderlaget utg�r summan av den �terbetalningsskyldiges in�

komst och den del av hans f�rm�genhet som �verstiger sex basbelopp.

31 � �r den �terbetalningsskyldige gift, inr�knas i avgiftsunderlaget dels

h�lften av de n del av makens f�rm�genhet som �verstiger sex basbelopp,

dels f�ljande del av makens inkomst, n�mligen

1. om inkomsten uppg�r till h�gst 20000 krono r, 40 procent,

2. om inkomsten �verstiger 20000 kronor, 40 procent �kat med en pro�

centenhet for vaije helt tusental kronor i inkomst �ve r 20000 kronor, dock

h�gst 65 procent.

32 � Avgiftsunderlaget minskas med ett basbelopp, om den �terbetal�

ningsskyldige vid �rets ing�ng har v�rdnaden om barn som �r under tio �r

eller om han d� har eget barn s om �r under tio �r och lever tillsammans

med barnets v�rdnadshavare.

Minskning enligt f�rsta stycket f�r dock ej avse st�rre belopp �n den del

av avgiftsunderlaget som avser den �terbetalningsskyldiges inkomst.

Kan p� grund av vad som f�reskrives i andra stycket gift �terbetalnings�

skyldig ej tillgodog�ra sig hela den minskning som anges i f�rsta stycket,
skall �terst�ende belopp dragas av fr�n makens inkomst.

33 � Avgiftsunderlaget avrundas ned�t till n�rmaste hela hundratal kro�

nor.

1044

34 � Om ej annat f�ljer av andra eller tredje stycket, f�rst�s i 30-32 ��

med inkomst den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten f�r avgifts�

�ret.

Det sammanlagda avdraget f�r underskott i f�rv�rvsk�lla vid taxeringen

l�ggs till den �terb etalningsskyldiges taxerade inkomst om han � r ogift.

�

�r den �terbetalningsskyldige gift och har makarna underskott i f�r-

SFS 1981:579

v�rvsk�lla vid taxe ringen, l�ggs det sammanlagda underskottsbeloppet till

8 kap.

den �terbetalningsskyldiges och hans makes taxerade inkomst. Beloppet

f�rdelas d�rvid mellan ma karna i f�rh�llande till storlek en av det avdrag

som vardera maken tillgodor�knats vid taxeringen.

35 � Med f�rm� genhet f�rst�s i 30 och 31 �� skattepliktig f�rm�genhet
enligt f�rordningen (1947:577) om statlig f�rm�genhetsskatt vid utg�ngen
av �ret n�rmast f�re avgifts�ret.

Avgiftsgr�ns
36 � Avgiftsgr�nsen �r tre och ett halvt basbelopp.

Avgiftsgr�nsen avrundas ned�t till n�rmaste hela hundratal kronor.

Prelimin�r avgift
37 � Prelimin�r avgift utg�r f�r varje avgifts�r, om ej annat f�ljer av be�
slut enligt 39, 40 eller 41 �.

38 � Prelimin�r avgift f�r ett avgifts�r utg�r med det belopp till vilket �rs-

beloppet f�r avgifts�ret ber�knats.

Om undantag fr�n f�rsta stycket finns best�mmelser i 39-41 ��.

39 � P� ans�kan av den �terbetalningsskyldige kan medges att prelimi�
n�r avgift f�r visst avgifts�r ej skall utg� eller att den skall neds�ttas, om

b�ttre �verensst�mmelse mellan den prelimin�ra och motsvarande slutliga

avgift, ber�knad enligt 43-49 ��, d�rigenom kan antagas uppkomma.

Ans�kan enligt f�rsta stycket skall ha kommit in till centrala studie�

st�dsn�mnden f�re utg�ngen av avgifts�ret. Om synnerliga sk�l f�religger,
f�r ans�kan som kommit in senare upptagas till pr�vning.

40 � �r den �terbetalningsskyldiges betalningsf�rm�ga nedsatt p� grund
av sjukdom eller annan j�mf�rlig orsak och kan det antagas att s� kommer
att vara fallet under l�ngre tid, dock ej f�r hela �terbetalningstiden, kan p�
ans�kan av den �terbetalningsskyldige medges att prelimin�r avgift f�r tv�
eller flera avgifts�r ej skal! utg� eller skall neds�ttas. S�dant beslut f�r avse
h�gst tio avgifts�r i s�nder.

41 � S�dan prelimin�r avgift f�r annat avgifts�r �n det sista som ej upp�
g�r till 100 kronor skall ej utg� som prelimin�r avgift f�r avgifts�ret.

Slutlig avgift och kvarst�ende avgift
42 � Slutlig avgift f�r e tt avgifts�r utg�r utan s�rskild pr�vning med det

belopp till vilket �rsbeloppet f�r avgifts�ret ber�knats.

Om undantag fr�n f�rsta stycket finns best�mmelser i 43-49��.

43 � Fr�ga om slutlig avgift f�r ett avgifts�r pr�vas s�rskilt f�r viss �ter�
betalningsskyldig, om medgivande enligt 39 � l�mnats eller om den �terbe�

talningsskyldige beg�r s�dan pr�vning. F�r pr�vningen g�ller 44-49 ��.

Ans�kan om pr�vning enligt f�rsta stycket skall ha kommit in till centra�

la studiest�dsn�mnden f�re utg�ngen av januari m�nad andra �ret efter av-

1045

gifts�ret.

�

SFS 1981:579

8 kap.

44 � Slutlig avgift utg�r ej f�r avgifts�r under vilket den �terbetalnings�
skyldiges avgiftsunderlag ej �verstiger avgiftsgr�nsen.

Om ej s�rskilda sk�l f�ranleder annat, skall den �terbetalningsskyldiges

avgiftsunderlag anses �verstiga avgiftsgr�nsen f�r avgifts�r under vilket
han icke varit bosatt i riket.

45 � F�r �terbetalningsskyldig som hela avgifts�ret varit bosatt i riket ut�

g�r slutlig avgift med h�gst en femtedel av den del av avgiftsunderlaget
som �verstiger avgiftsgr�nsen.

46 � Om synnerliga sk�l f�religger, kan slutlig avgift f�r ett avgifts�r ned�
s�ttas till l�gre belopp �n so m f�ljer av 42 � f�rsta stycket eller 45 �.

47 � �r den �terbetalningsskyldiges betalningsf�rm�ga nedsatt p� grund

av sjukdom e ller annan j�mf�rlig orsak och kan de t antagas att s� kommer
att vara fallet under l�ngre tid, dock ej f�r hela � terbetalningstiden, kan

medges att slutlig avgift f�r tv� eller flera avgifts�r ej skall utg� eller skall
neds�ttas. S�dant beslut f�r avse h�gst tio avgifts�r i s�nder .

48 � Vid p r�vning enligt 43 � av rundas slutlig avgift till samma belopp
som motsvarande prelimin�ra avgift, om den slutliga avgiften �verstiger el�
ler understiger den prelimin�ra avgiften med mindre �n 100 kronor.

Vid pr�vning enligt 43 � f�r slutlig avgift f �r ett avgifts�r icke be�

st�mmas till h�gre belopp �n att summan av denna slutliga avgift och f�l�
jande tv� poster uppg�r till h�gst samma belopp som summan av �terbetal�

ningsbeloppet vid utg�ngen av �ret n�rma st f�re det �r d� slutlig avgift pr��
vas och den prelimin�ra avgift som har debiterats den �terbetalningsskyl�

dige f�r avgifts�ret

1. den prelimin�ra avgift som d ebiterats den �terbetalningsskyldige f�r

det �r d� slutlig avgift pr�vas,

2. summan av dels belopp som den �terbetalningsskyldige �terbetalt fri�

villigt under det �r d� slutlig avgift pr�vas j�mte f�rh�jning som avses i

57 �, dels belopp i fr�ga om vilket beslut om befrielse enligt 60 � meddelats

under samma avgifts�r, dels belopp i fr�ga om vilket beslut om �terkrav

enligt 9 kap. 2 � meddelats under samma avgifts�r.

Har den �terbetalningsskyldige enligt 74 � f�rsta eller andra stycket eller

enligt 75 � �terf�tt belopp som han erlagt i prelimin�r eller k varst�ende av�
gift och har detta belopp ej tidigare beaktats vid ber�kning av �terbetal�

ningsbeloppet vid utg�nge n av �ret n�rmast f�re det �r d� slutlig avgift pr��
vas, skall detta �terbetalningsbelopp �kas med beaktande av det �terbuma

beloppet. Motsvarande g�ller i fr�ga om avgift eller del av avgift i fr�ga om

vilken beslut om debitering f�rfallit enligt 66 �.

Det belopp i fr�ga om vilket beslut meddelats om �terkrav och som av�

ses i f�rsta stycket 2 skall ber�knas med mo tsvarande till�mpning av be�
st�mmelserna i 19 � andra stycket. Vid �kning som avses i andra stycket

�ger 21 � motsvarande till�mpning.

1046

Senaste lydelse 1975; 1186.

�

50 � Fastst�lles vid pr�vning enligt 43 � den slutliga avgiften till h �gre

SFS 1981:579

belopp �n motsvarande prelimin�ra avgift, skall den �terbetalningsskyldi-

8 kap.

ge erl�gga det �verskjutande beloppet s�som kvarst�ende avgift.

51 � F�r kvarst�ende avgift utg�r en till�ggsavgift. Till�ggsavgiften be�

r�knas efter nio �re f�r varje hel kr ona, dock minst tio kronor. Till�ggsav�

giften avrun das till n�rmast h�gre hela krontal. I fr�ga om till�ggsavgift
�ger 61 � andra stycket, 62 � andra stycket samt 63, 65 och 66 �� motsva�

rande till�mpning.

S�rskilda best�mmelser om avgift f�r �terbetalningsskyldig som �r bosatt

utom riket

52 � Erl�gger �terbetalningsskyldig som �r bosatt utom riket ej avgift

inom f�reskriven tid, f�r best�mmas att han genast skall fullg�ra hela sin

�terbetalningsskyldighet genom att utge det belopp som han haft att erl�g�
ga, om han genom frivillig �terbetalning skolat bringa �terbetalningsskyl�
digheten att omedelbart upph�ra.

Frivillig �terbetalning

53 � �terbetalningsskyldig har r�tt att frivilligt � terbetala st�rre belopp

�n som debiterats honom.

�terbetalning enligt f�rsta stycket kan avse

1. hela den �terbetalningsskyldighet som den �terbetalningsskyldige har

ut�ver vad som de biterats honom enligt beslut, som ej f�rfallit enligt 66 �,

2. del av den �terbetalningsskyldighet som den �terbetalningsskyldige

har ut�ver vad som debiterats honom enligt beslut, som ej f�rfallit enligt

66 �.

54 � Vill �terbetalningsskyldig fullg�ra �terbetalning enligt 53 � andra

stycket 1, skall detta anses ske p� den dag som centrala studiest�dsn�mn�

den best�mmer.

55 � �terbetalning enligt 53 � andra stycket 1 f�re f�rsta avgifts�ret skall

avse summan av f�ljande tv � belopp, n�mligen

1. produkten av �terbetalningsbeloppet vid utg�ngen av n�rmast f�reg�

ende �r och ett j�mkat regleringstal,

2. produkten av de �terbetalningspliktiga studiemedel som den �terbe�

talningsskyldige uppburit under �ret och ett j�mkat regleringstal.

Har under �ret den �terbetalningsskyldige frivilligt �terbetalt visst be�

lopp eller har besluten ang�ende befrielse enligt 60 � eller �terkrav enligt 9
kap. 2� meddelats i fr�ga om visst belopp som omfattas av hans �terbetal�

ningsskyldighet, minskas dock summan enligt f�rsta stycket med produk �
ten av s�dant belopp och ett j�mkat regleringstal.

Vid fastst�llande av det belopp som skall erl�ggas enligt denna paragraf

�ger best�mmelserna i 16 � andra och tredje styckena, 17 och 18 �� samt

19 � andra stycket motsvarande till�mpning. D�rvid skall dock det regle�

ringstal g�lla som fastst�llts i slutet av n�rmast f�reg�ende �r.

56 � �terbetalning enligt 53 � andra stycket 1 under ett avgifts�r skall av�
se �terbetalningsbeloppet vid n�rmast f �reg�ende �rs utg�ng

�

SFS 1981:579

1. minskat med dels belopp som debiterats den �terbetalningsskyldige

8 kap.

till betalning av prelimin�ra och kvarst�ende avgifter under �ret, dels be�

lopp som den �terbetalningsskyldige under �ret �terbetalt frivilligt j�mte

f�rh�jning som avses i 5 7�, dels belopp i fr�ga om vilket �terbetalnings�
skyldighet har bortfallit enligt 4 � sista stycket, dels belopp i fr�ga om vil�
ket beslut om befrielse enligt 60 � meddelats under �ret, dels belopp i fr�ga
om vilket beslut om �terkrav enligt 9 kap. 2 � meddelats under �ret,

2. �kat med dels avgift eller del av avgift som den �terbetalningsskyldi�

ge erlagt under tidigare avgifts�r och som han under �ret �terf�tt enligt 74 �

f�rsta eller andra stycket eller enligt 75 �, dels avgift eller del av avgift i fr�

ga om vilken beslut om debiterin g under �ret f�rfallit enligt 66 �,

3. �kat med produkten av det belopp varmed �terbetalningspliktiga stu�

diemedel utg�tt under �ret och ett j�mkat regleringstal.

Fr�n beloppet enligt f�rsta stycket avdrages det belopp som motsvarar

f�rh�jning enligt 57 �.

Vid ber�kning enligt f�rsta stycket �ger f�ljande best�mmelser motsva�

rande till�mpning, n�mligen i fr�ga om

1. f�rsta stycket 1, best�mmelserna i 19� andra stycket,

2. f�rsta stycket 2, best�mmelserna i 21 � och 49 � andra stycket,

3. f�rsta stycket 3, best�mmelserna i 16 � andra stycket, 17 � och 55�

sista stycket.

57 � Frivillig �terbetalning under avgifts�r tillgodor�knas den �terbetal�

ningsskyldige p� samma s�tt som slutlig avgift f�r �ret. Betalningen f�rh�-
jes med en tiondels procent f�r varje helt �r som vid inbetalningstil lf�llet

�terst�r till utg�ngen av det �r, under vilket den �terbetalningsskyldige fyl�

ler 65 �r. F�rh�jning f�r dock ej ske med h�gre belopp �n som motsvarar

tre och en halv procent.

Har beslut om att debitera den �terbetalningsskyldige prelimin�r avgift

eller kvarst�ende avgift helt eller de lvis f�rfallit enligt 66 � p� grund av att
den �terbetalningsskyldige ej erlagt det debiterade beloppet eller del d�r�

av, avr�knas dock frivillig betalning i f�rsta hand p� det obetalda beloppet,
sedan detta omr�knats enligt tredje stycket. Vid denna avr�kning tillgodo�

r�knas ej n�gon f�rh�jning enligt f�rsta stycket.

Det obetalda beloppet multipliceras med det regleringstal som fastst�llts

i slutet av det avgifts�r f�r vilket det obetalda beloppet p�f�rts den �terbe�
talningsskyldige. Det belopp som d�rvid erh�lles multipliceras i sin tur
med det regleringstal som fastst�llts under n�rmast f�ljande avgifts�r.
Motsvarande sker f�r varje p�f�ljande avgifts�r till och med avgifts�ret

n�rmast f�re det under vilket den frivilliga �terbetalningen s ker.

Upph�rande av �terbetalningsskyldighet
58 � �terbetalningsskyldigheten upph�r vid utg�ngen av �r f�re det

f�rsta avgifts�ret, om n�got �t erbetalningsbelopp enligt 16 eller 19 � d� ej
kvarst�r.

Aterbetalningsskyldigheten upph�r vid utg�ngen av annat �r under vill�

kor att

1. n�got �terbetalningsbelopp enligt 20 och 21 �� d� ej kvarst�r,

1048

2. den �terbetalningsskyldige d� erlagt full betalning f�r alla prelimin�ra

�

�ch kvarst�ende avgifter, som debiterats honom i fr�ga om vilka beslut om

SFS 1981:579

debitering ej f�rfallit helt eller delvis enligt 66 �.

8 kap.

59 � Den �terbe talningsskyldige �r icke i n�got fall skyldig att erl� gga
prelimin�r eller kvarst�ende avgift f�r �r efter det under vilket han fyllt 65

�r.

I fr�ga om verkan av att den �terbetalningsskyldige avlider g�ller 11 �,

60 � �r den �terbetalningsskyldiges betalningsf�rm�ga p� grund av sjuk�
dom eller annan j�mf�rlig orsak varaktigt nedsatt, f�r han befrias fr�n

kvarst�ende �terbetalningsskyldighet.

Den, som under ett eller flera avgifts�r har uppburit eller uppb�r v�rdbi�

drag enligt 9 kap. 4 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring eller motsva�

rande och p� grund av v�rden av handikappat barn inte kan f�rv�rvsarbe�
ta, f�r befrias fr�n �terbetalningsskyldighet s�vitt avser ett belopp som
motsvarar det eller de �rsbelopp som h�nf�r sig till samma avgifts�r.

F�religger eljest synnerliga sk�l f�r den �terbetalningsskyldige �ven i an�

nat fall befrias fr�n kvarst�ende �terbetalningsskyldighet eller del d�rav.

Befrielse fr�n del av �terbetalningsskyldigheten kan dessutom medges i

fr�ga om �terbetalningspliktiga studiemedel som den �terbetalningsskyldi�

ge uppburit f�r kommunal eller statlig vuxenutbildning eller f�r s�dan an�

nan gymnasial utbildning eller utbildning vid folkh�gskola som den �terbe�
talningsskyldige g� tt igenom vid vuxen �lder (befrielsegrundande utbild�

ning). Som villkor f�r s�dan befrielse g�ller att

1. den �terbetalningsskyldige under minst fyra terminer studerat vid l�

roanstalt eller utbildningslinje som omfattas av f�rordnande enligt 4 kap.

1 � och f�r denna tid uppburit �terbetalningspliktiga studiemedel,

2. den befrielsegrundande utbildningen avser studier som den �terbetal�

ningsskyldige beh�vt f�r att kunna vinna tilltr�de till den l�roanstalt eller
utbildningslinje som avses under 1,

3. den �terbetalningsskyldige varit yrkesverksam p� heltid under minst

fyra �r, innan han uppburit studiemedel f�r studier vid l�roanstalt eller ut�

bildningslinje som avses under 1,

4. det med h�nsyn till den �terbetalningspliktiges ekonomiska f�rh�llan�

den �r sk�ligt att han befrias fr�n del av �terbetalningsskyldigheten.

Med yrkesverksamhet enligt Q�rde stycket j�mst�lls v�rd av egna barn,

v�rd av f�r�ldrar och annan liknande verksamhet. Befrielse f�r beviljas den

�terbetalningsskyldige �ven om han ej �r eller varit underh�llsskyldig gent�
emot annan.

Befrielse enligt Q�rde sty cket f�r avse h�gst 1 900 kronor f�r vaije �rs�

kurs enligt l�roplanen f�r den befrielsegrundande utbildning som den �ter�

betalningsskyldige g�tt igenom. Befrielsen f�r sammanlagt avse h�gst 5 700

kronor. Befrielsen f�r ej �verstiga h�lften av det belopp som den �terbetal�
ningsskyldige sammanlagt uppburit f�r den befrielsegrundande utbildning�

en.

Debitering

61 � Varje avgifts�r debiteras �terbetalningsskyldig prelimin�r avgift

med belopp som f�ljer av 38 � f�rsta stycket, om ej annat f�ljer av beslut

�

SFS 1981:579

enligt 40 �. Debiteringen f�rfaller i den m�n beslut fatta s om att prelimin�r

8 kap.

avgift ej skall utg� eller skall neds�ttas enligt 39-41 ��.

Beslut om slutlig avgift f� r ett avgifts�r enligt 43 � skall fa ttas snarast

m�jligt efter det taxering f�r avgifts�ret verkst�llts i f�rsta instans. Neds�t-
tes den �terbetalningsskyldiges till statlig in komstskatt taxerade inkomst

f�r avgifts�ret, skall beslutet om slutlig avgift ompr�vas, om den �lerbetal-

ningsskyldige beg�r det. Ans�kan om pr�vning skall ha kommit in til l cen�
trala studiest�dsn�mnden inom tv� m�nader efter det den �terbetalnings�

skyldige f�tt del av beslutet om neds�ttning. �r den �terbetalningsskyldige
gift g�ller motsvarande, om makens till statlig inkomstskatt taxerade in�

komst neds�ttes.

Uppb�rd
62 � Prelimin�r avgift skall erl�ggas under avgifts�ret och om avgiften

1. �verstiger 200 kronor med en tredjede l senast vid vart och ett av tre

betalningstillf�llen,

2. �verstiger 100 men icke 200 kronor med h�lften senast vid vartdera

av tv� betalningstillf�llen,

3. uppg�r till h�gst 100 kronor i sin helhet senast vid ett betalningstillf�l�

le.

Kvarst�ende avgift skall erl�ggas un der andra �ret efter avgifts�ret och

med h�lften sena st vid vartdera av tv� betalningstillf�llen.

Skall prelimin�r eller kvarst�ende avgift enligt f�rsta eller andra stycket

f�rdelas p� tv� eller tre betalningstillf�llen, avrundas det belopp som skall

erl�ggas vid annat tillf�lle �n det sista upp�t till helt krontal. �resbelopp
varmed avrundning skett, skall avr�knas vid det sista betalningstillf�llet.

Centrala studiest�dsn�mnden best�mmer tidpunkten f�r varje betal�

ningstillf�lle.

63 � F�r �terbetalningsskyldig talan mot taxering till statlig inkomstskatt
och framst�r det som obilligt att han erl�gger kvarst�ende avgift som be�
st�mts p� grundval av den icke lagakraftvunna taxeringen, f�r han efter an�
s�kan beviljas anst�nd helt eller delvis med erl�ggande av avgiften. Ans��
kan skall ges in till centrala studiest�dsn�mnden. Anst�ndet f�r avse h�gst
det belopp som betingas av den �terbetalningsskyldiges yrkande i fr�ga om
taxeringen.

Anst�ndet skall g�lla till dess tv� m�nader f�rflutit fr�n dagen f�r beslut i

anledning av den �terbetalningsskyldiges talan mot taxeringen.

�r den �terbetalningsskyldige gift, �ger f�rsta och andra styckena mot�

svarande till�mpning, om maken f�r talan mot taxering.

64 � Om prelimin�r avgift, kvarst�en de avgift eller del av s�dan avgift ej
erl�gges inom f�reskriven tid, skall p�minnelse d�rom s�ndas till den �ter�

betalningsskyldige. F�r p�minnelse utg�r p�minnelseavgift med belopp

som regeringen best�mmer.

65 � Prelimin�r avgift, kvarst�ende avgift och belopp som den �terbet al�

ningsskyldige frivilligt �terb etalar skall erl�ggas till myndighet eller pen-

jQ^Q

ninginr�ttning enligt de n�rmare best�mmelser som regeringen meddelar.

�

66 � Beslut om debitering av prelimin�r avgift eller kvarst�ende avgift

SFS 1981:579

f�rfaller, i den m�n avgiften ej erlagts f�re utg�ngen av november m�nad

8 kap.

tredje �ret efter avgifts�ret.

F�rsta stycket g�ller inte prelimin�r avgift ell er kvarst�ende avgift f�r

avgifts�r efter det �r under vilket den �terbetalningsskyldige fyller 62 �r el�
ler f�r de tre sista avgifts�ren f�re det �r under vilket han avlidit.

67 � Har beslut om debitering av prelimin�r eller kvarst�ende avgift f�r�
fallit helt eller d elvis enligt 66 � p� grund av att avgiften eller del d�rav ej
erlagts, skall extra avgift enligt 68-72 �� erl�ggas av den �terbetalnings�
skyldige, om han leve r efter utg�ngen av det �r n�r han fyller 65 �r, och av
d�dsboet efter den �terbetalningsskyldige, om denne avlidit s enast det �r

n�r han fyller 65 �r.

68 � Extra avgift enligt 67 � utg�r, om den �terbetalningsskyldige allt�

j�mt har e tt �terbetalningsbelopp enligt 20 och 21 �� vid utg�ngen av det
�r, n�r han fyller 65 �r eller, i fr�ga om �terbetalningsskyidig som avlidit

senast under det �r n�r han fyller 65 �r, f�re det �r under vilket d�dsfallet
intr�ffat.

69 � Extra avgift ber�knas p� f�ljande s�tt. Det obetalda belopp i fr�ga

om vilke t beslut om debitering f�rfallit enligt 66 � multipliceras f �rst med
det regleringstal som fas tst�llts i slutet av det avgifts�r f�r vilket beloppet
debiterats den �terbetalningsskyldige. Det belopp som d�rvid erh�lles mul�
tipliceras i sin tur med det regleringstal som fastst�llts under n�rmast f�l�

jande avgifts�r. Motsvarande sker f�r varje f�ljande avgifts�r till och med
�ret n�rmast f�re det under vilket de n �terbetalningsskyldige fyller 65 �r
eller, i fr�ga om �terbetalningsskyldig som avlidit f�re det �r n�r han skulle

ha fyllt 65 �r, avgifts�ret tv� �r f�re det under vilket han avlid it.

Vid multiplikation enligt f�rsta stycket f�r visst avgifts�r medr�knas ej

s�dant belopp som p� grund av frivillig �terbetalning under tidigare avgifts�
�r avr�knats enligt 57 � andra och tredje styckena.

Extra avgift f�r icke i n�got fall �verstiga �terbetalningsbeloppet vid n�r�

mast f�reg�ende �rs utg�ng.

70 � Extra avgift skall erl�ggas p� tid som centrala studiest�dsn�mnden

best�mmer.

71 � I fr�ga om extra avgift �ger 64 och 65 �� motsvaran de till�mpning.

72 � Om synnerliga sk�l f�religger, f�r den som �r skyldig att erl�gga ex�

tra avgift efter ans�kan helt eller delvis befrias fr�n skyldigheten att utge

avgiften. Ans�kan skall ges in till cen trala studiest�dsn�mnden.

73 � Avgiftsbelopp som ej erlagts inom f�reskriven tid f�r uttagas genom

utm�tning utan f�reg�ende dom eller utslag.

�terb�ring av avgift
74 � �verstiger det belopp som den �terbetalningsskyldige erlagt s�som
prelimin�r avgift motsvarande slutlig avgift, �r den �terbetalningsskyldige

1051

�

SFS 1981:579

ber�ttigad att efter ans�kan �terf� det �verskjutande beloppet. Ans�kan

8 kap.

om �terb�ring skall ha kommit in till ce ntrala studiest�dsn�mnden inom

tv� m�nader efter det den �terbetalningsskyldige f�tt underr�ttelse om be�

slutet ang�ende den slutliga avgiften.

Neds�ttes prelimin�r avgift, kvarst�ende avgift, extra avgift, till�ggsav�

gift eller p�minnelseavgift som den �terbetalningsskyldige erlagt, skall han

utan ans�kan �terf� vad han erlagt f �r mycket, om ej annat f�ljer av 75 �.

Detsamma g�ller om s�dan avgift ej skall utg�.

Belopp som den �terbetalningsskyldige erlagt som prelimin�r avgift f�r

det �r under vilket han avlidit skall utan ans�kan �terb�ras till d�dsboet.

75 � Beslut om neds�ttning av prelimin�r avgift enligt 39 eller 40 � f�ran�
leder ej att redan erlagt belopp skall �terb�ras. Detsamma g�ller vid beslut
enligt 39 eller 40 � om att prelimin�r avgift ej skall utg�.

Om synnerliga sk�l f�religger, �r dock den �terbetalningsskyldige efter

ans�kan ber�ttigad att �terf� f�r mycket erlagd prelimin�r avgift. Ans�kan
skall ges in till centrala st udiest�dsn�mnden.

76 � H�ftar den, som �r ber�ttigad att �terf� avgift enligt 74 eller 75 �, f�r

prelimin�r avgift, kvarst�ende avgift, extra avgift, till�ggsavgift eller p�
minnelseavgift som f�rfallit till betalnin g, har han r�tt att utf� endast vad

som �verstiger det obetalda beloppet.

S�rskilda best�mmelser
77 � I 78-80 �� ges s�rskilda best�mmelser om �terbetalningsskyldig�

heten f�r den som uppburit �terbetalningspliktiga studiemedel f�r sjukpe�
riod enligt 3 k ap. 13-19 ��, 4 kap. 28-35 �� eller 7 kap. 17 � och de be�
st�mmelser som anges d�r.

78 � �terbetalningspliktiga studiemedel som bel�per p� s�dan del av en

sjukperiod som infaller efter en karenstid om 14 dagar m edr�knas ej vid
till�mpning av best�mmelserna i detta kapitel om �terbetalningsbelopp el�
ler frivillig �terbetalning, om ej annat f�ljer av 79 �.

Som karenstid enligt f�rsta stycket r�knas endast s�dan tid som infaller

under s�dan studietid som avses i 3 kap. 13 �, 4 kap. 28 � eller 7 kap. 17 � i

vad avses h�nvisning till 4 kap. 28 �. Vid ber�kning av karenstid skall flera

sjukperioder r�knas som en sjuk period, om den senare b�rjar inom 20 da�
gar efter f�reg�ende periods slut.

79 � Har studerande f�r s�dan dag under en sjukperiod som infaller efter

karenstiden enligt 78 � f�rsta stycket uppburit sjukpenning enligt lagen
(1962:381) om allm�n f�rs�kring eller enligt lagen (1976:380 ) om arbets�
skadef�rs�kring och �verstiger denna sjukpenning 25 kronor, skall vid til l-
l�mpning av best�mmelse i detta kapitel om �terbetalningsbelopp eller fri�

villig �terbetalning medr�knas endast den del av de �terbetalningspliktiga

studiemedlen f�r samma dag som motsvarar det belopp varmed sjukpe-

ningen �verstiger 25 kronor. Vad som sagts nu g�ller ocks� om den stude�
rande med anledning av sin sjukdom f�r ers�ttning enligt annan f�rfattning
eller p� grund av regeringens f�rordnande eller enligt utl�ndsk lagstiftning

]052

oni arbetsskadef�rs�kring.

�

80 � F�r centrala studiest�dsn�mnden k�nnedom om att en studerande

SFS 1981:579

under visst �r haft en sjukperiod om minst 15 dagar efter det n�mnden be-

8 kap.

r�knat storleken av den studerandes �terbetalningsbelopp vid utg�ngen av

�ret, sker erforderlig omr�kning av �terbetalningsbeloppet f�rst i samband

med at t storleken av den studerandes �terbetalningsbelopp vid utg�ngen

av n�rmast f�ljande �r ber�knas. Avgift som debiterats p� grund av den

f�rsta ber�kningen �terbetalas endast i den m�n avgiften �verstiger det be�

lopp som den studerande enligt den nya ber�kningen skulle ha haft att er�
l�gga f�r att �terbetalningsskyldigheten skall upph�ra enligt 58-60 ��.

80 a � �terbetalningspliktiga studiemedel, som bel�per p� tid under vil�

ken den studerande har uppburit utbildningsbidrag, enligt best�mmelserna

om dagpenning, medr�knas ej vid till�mpning av best�mmelserna i de tta

kapitel om �terbetalningsbelopp och frivillig �terbetalning, i d en m�n de

�terbetalningspliktiga studiemedlen har �terbetalats genom avdrag fr�n ut�

bildningsbidraget.

81 � Best�mmelse i detta kapitel om �terbetalningsskyldig som �r gift
skall till�mpas endast om �ktenskapet ing�tts senast under kalender�ret

n�rmast f�re det f�r vilket avgift skall utg�.

82 � Best�mmelse i detta kapitel som g�ller �terbetalningsskyldig som �r

gift �ger motsvarande till�mpning p� den som utan att vara gift lever till�
sammans med annan person, med vilken han tidigare varit gift eller med

vilken han gemensamt h ar eller har haft barn.

83 � �terbetalningsbelopp, �rsbelopp, prelimin�r avgift, slutlig avgift

och extra avgift avrundas till helt krontal vid �retal under 50 ned�t och vid
annat �retal upp�t.

84 � N�r slutlig avgift fastst�llts f�r ett avgifls�r, bortfaller skyldigheten

att erl�gga s�dan obetald del av motsvarande prelimin�r avgift som �ver�
stiger den slutliga avgiften.

Avlider �terbetalningsskyldig, bortfaller skyldigheten att erl�gga obetald

prelimin�r avgift f�r det �r under vilket d�dsfallet intr�ffat.

Best�mmelse om obetald prelimin�r avgift i f� rsta eller andra stycket

�ger motsvarande till�mpning p� p�minnelseavgift som bel�per p� den
obetalda avgiften.

85 � Belopp som n�gon �r ber�ttigad att �terf� enligt 74 eller 75 � men

som enligt 76 � ej �terb�res p� grund av att viss avgift ej erlagts r�knas som
avbetalning p� den obetalda avgiften.

S�dant �verskjutande belopp som avses i 74 � f�rsta stycket och som ej

�terb�res p� grund av att den �terbetalningsskyldige ej beg�r det j�mst�lles

med slutlig avgift f�r �ret. Best�mmelserna i 57 � f�rsta stycket �ger d�rvid
ej till�mpning.

86 � I fr�ga om betalning enligt 52 � g�ller best�mmelser som meddelas
av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studie�
st�dsn�mnden.

1053

�

SFS 1981:579
8 och 9 kap.

87 � Det �ligger �terbetalningsskyldig att l�mna centrala studiest�ds�

n�mnden de uppgifter som �r av betydelse f�r till�mpningen av detta kapi�

tel. I fr�ga om omyndig �vilar uppgiftsskyldigheten f� rmyndaren.

De uppgifter om personliga och ekonomiska f�rh�llanden som l�mnas i

ans�kan om befrielse fr�n prelimin�r avgift eller i annan handling som � r
avsedd att ligga till grund f �r best�mmande av avgift skall avges p� heder

och samvete.

88 � Allm�n f�rs� kringskassa skall l�mna centrala studiest�dsn�mnden
och studiemedelsn�mndema uppgift om s�dan sjukpenning eller ers�ttning
som avses i 79 �.

Allm�n f�rs�kringskassa skall i �vrigt l�mna centrala studiest�dsn�mn�

den och studiemedelsn�mndema de uppgifter som �r av betydelse f�r till-
l�mpningen av detta kapitel enligt de best�mmelser som regeringen med�
delar.

89 � Annan myndighet och f�rs�kringsinr�ttning �r skyldiga att p� beg�

ran l�mna f�rs�kringsdomstol, riksf�rs�kringsverket, allm�n f�rs�krings�
kassa och centrala studiest�dsn�mnden s�dan uppgift i fr�ga om viss per�

son som � r av betydelse f�r till�mpningen av detta kapitel.

9 kap. �vriga best�mmelser

1 � Lagen (1969:93) om begr�ns ning av samh�llsst�d vid arbetskonflikt

�ger till�mpning p� annat studiest�d �n f�rl�ngt barnbidrag om studiest��
det s�kts efter varsel om eller utbrott av arbetskonflikt. Dock �ger lagen

icke till�mpning p� studiest�d �t handikappad som av medicinska eller so�
ciala sk�l be h�ver utbildning p� gmnd a v handikappet.

1054

2 � Har n�gon uppburit studiest�d obeh�rigen eller med f�r h�gt belopp
och har han insett eller bort inse detta, kan vad f�r mycket utg�tt genast
�terkr�vas.

Avbryter n�gon sina studier skall f�rsta stycket till�mpas betr�ffande

uppburet studiest�d som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet p�

sjukdom skall studiest�d som den studerande uppburit enligt 3 kap.

13-19 ��, 4 kap. 28-35 �� eller 7 kap. 17 � och de best�mmelser som an�

ges d�r ej �terkr�vas. Detsamma g�ller vid s�dan ledighet som avses i 7

kap.17 a �.

Avser �terkrav enligt f�rsta eller andra stycket studiehj�lp enligt 3 kap.

till s�dan studerande, som vid utbetalningstillf�llet var omyndig p� grund

av �lder, �vilar betalningsskyldigheten den som d� var den omyndiges f�r�

myndare.

P� studiemedel enligt 4 kap. och p� s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7

kap. som � terkr�ves enligt f�rsta eller andra stycket utg�r r�nta fr�n den

dag n�r medlen uppburits efter en r�ntesats som vid varje tidpunkt med tv�

procent �verstiger normalr�ntan f�r l�n fr�n statens utl�ningsfonder. Om

s�rskilda sk�l f�religger, kan �terbetalningsskyldig befrias helt eller delvis
fr�n skyldighet att erl�gga r�ntan.

�

2 a � Fordran, som har uppkommit p� grund av att studiest�d har �ter-

SFS 1981:579

kr�vts och som utest�r oreglerad, bevakas till och med det �r under vilket

9 kap.

g�lden�ren fyller 65 �r. D�refter avskrivs fordringen.

Avlider g�lden�ren och svarar ej d�dsbodel�gare f�r fordringen, av�

skrivs fordringen om de n inte kan betalas med d �dsboets tillg�ngar eller

med anlitande av s�kerhet som har st�llts f�r fordringen.

�ven eljest avskrivs fordringen om indrivningen skulle v�lla mer arbete

eller kostnad �n som �r sk�ligt och indrivning inte �r p�kallad fr�n allm�n
synpunkt.

3 � Fordran p� studiest�d kan ej �verl�tas eller tagas i m�t f �r g�ld.

4 � P� studiemedel enligt 4 kap. kan f�rskott utg� enligt f�reskrifter som

meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala

studiest�dsn�mnden.

�verg�ngsbest�mmelser*^

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1973, d� f�rordningen (1964:400)

om f�rl�ngt barnbidrag, studiemedelsf�rordningen (1964:401), studie�
hj�lpsreglementet (1964:402), f�rordningen (1967:882) om studiemedels�

avgifter och lagen (1971:153) om extra studiemedel upph�r att g�lla.

5. Studerande som avses i 4 kap. 2 � och som f�re den 1 juli 1973 p�b�r�

jat utbildning, vid vilken enligt �ldre best�mmelser studiehj�lp utg�tt, har

r�tt till studiemedel enligt de nya best�mmelserna under �terst�ende del av
utbildningen utan hinder av 4 kap. 9 �, om ej annat f�ljer av 4. N�rmare be�

st�mmelser h�rom meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyn�

digande, av centrala studiehj�lpsn�mnden.

6. Best�mmelserna i 22 �, 23 � andra och tredje styckena samt 24 � stu�

diehj�lpsreglementet (1964: 402) �ger fortfarande till�mpning med a vseen�
de p� studiel�n som beviljats enligt studiehj�lpsreglementet, om ej l�ntaga�

ren beg�r s�dan f�r�ndring av �terbetalningsvillkoren som avses i an dra

stycket.

Beg�r l�ntagare f�r�ndring av �terbetalningsvillkoren f�r studiel�n enligt

studiehj�lpsreglementet (1964: 402), skall l�net j�mte r�nta �terbetalas som
om fr�ga vore om �terbetalningspliktiga studiemedel enligt denna lag i dess
lydelse enligt lagen (1974:483) om � ndring i studiest�dslagen samt punk�
terna 6 a-6 e.

Den, som under ett eller flera �r har uppburit eller uppb�r v�rdbidrag en�

ligt 9 kap. 4 � lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring eller motsvarande och

p� grund av v�rden av handikappat barn inte kan f�rv�rvsarbeta, f�r be�

frias fr�n betalningsskyldighet s�vitt avser ett belopp som motsvarar sum�

man av amortering, r�nteannuitet och �rsr�nta f�r samma �r.

F�religger synnerliga sk�l f�r l�ntagare befrias fr�n honom �vilande be�

talningsskyldighet �ven i annat fall �n som a vses i tredje stycket eller 24 �

andra stycket studiehj�lpsreglementet (1964:402).

"Till 1973:349.

1055

�

SFS 1981:579

6 c. F�r l�ntagare som uppburit �terbetalningspliktiga studiemedel, f�r

vilka �r sbelopp skall ber�knas f�rsta g�ngen 1977 eller senare �r, g�ller

f�ljande best�mmelser.

F�r�ndringen sker med verkan fr�n och med den 1 januari 1976, om �rs-

belopp f�rsta g�ngen skall ber�knas f�r 1977 eller 197 8, och i �vrigt med
verkan fr�n och med den 1 januari tv� �r f�re det �r f�r vilket �rsbelopp

f�rsta g�ngen skall ber�knas enligt 5 kap. 22 �.

Ans�kan skall ges in till centrala studiest�dsn�mnden senast den 31

augusti 1975, om f�r�ndringen skall ske med verkan fr�n och med den 1 ja�

nuari 1976 och i �vrigt senast den 31 augusti �ret n�rmast f�re f�r�ndrings�

dagen.

Vad som f�reskrives i punkt 6 a femte stycket och punkt 6 b tredje styc�

ket �ger motsvarande till�mpning.

Best�mmelserna i 5 kap. 25-28 �� om avgifts�r d skall avse det �r fr�n

och med vilket f�r�ndringen sker. Best�mmelserna i samma paragraferom

nya studiemedel skall d�rvid till�mpas p� de �terbetalningspliktiga studie�
medel f�r vilka �rsbelopp skall ber�knas f�rsta g�ngen 1977 eller senare �r.
Vidare skall summan av de amorteringcu- och de r�nteannuiteter som p�

f�r�ndringsdagen �nnu ej f�rfallit till betalning motsvara de �terbetalnings�
pliktiga studiemedel som enligt dessa paragrafer tidigare uppburits.

6 d. F�r l�ntagare som uppburit �terbetalningspliktiga studiemedel men

som ej kan beg�ra f�r�ndring enligt punkt 6 b eller 6 c med verkan fr�n och
med den 1 januari 1976, den 1 januari 1977 respektive den 1 januari 1978

g�ller f�ljande best�mmelser.

Vad som f�reskrives i punkterna 6 a andra och tredje styckena, fj�rde

stycket 2 och femte stycket, 6 b tredje stycket 1 samt 6 c femte stycket

�ger motsvarande till�mpning.

6 e. N�rmare best�mmelser om f�r�ndring som avses i punkterna

6 a-d meddelas av Kungl. Majit eller, efter Kungl. Maj'.ts bemyndigande,
av centrala studiest�dsn�mnden.

10. Doktorandstipendium till stud erande som bedriver studier f�r vin�

nande av doktorsgrad skall vid till�mpning av 4 kap. 21 � alltj�mt anses

som inkomst.

11. De nya best�mmelserna om �t erbetalning av �terbetalningspliktiga

studiemedel g�ller �ven �terbetalningspliktiga studiemedel som uppburits

f�re den 1 juli 1973 enligt studiemedelsf�rordningen (1964:401) eller lagen

(1971:153) om extra studiemedel.

12. De ytterligare f�reskrifter som beh�vs i samband med inf�randet av

studiest�dslagen meddelas av Konungen eller myndighet som Konungen

best�mmer.

�verg�ngsbest�mmelser'�

1. Denna lag tr�der i kraft, s�vitt avser utbyte av ordet studiehj�lps�

n�mnden mot or det studiest�dsn�mnden, 3 kap. 11 �, 4 kap. 14, 17, 19, 21
och 24 ��, �ndrad beteckning p� 4 kap. 31-33 ��, inf�rande av nya 4 kap.
40 � och �ndringen av nya 4 k ap. 41 � den 1 juli 1974 , s�vitt avser 3 kap.

1056

'� Till 1974:483.

�

5 �� 4kap. 10 �, 5 kap. 77-80, 88 och 89 �� samt 6kap. 2 och 4 ��, �ndrad

SFS 1981:579

beteckning p� 3 kap. 13-22 ��, �ndrad beteckning p� 4 kap. 28-30 ��,

�ndringen av nya 3 kap, 22 �, �ndringen av nya 4 kap. 36 �, inf�rande av

nya 3 kap. 5 a, 13-19 och 23 ��, inf�rande av nya 4 kap. 28-35 och 37 ��,

inf�rande av rubriken f�re nya 4 kap. 28 �, flyttning av rubriker samt

punkterna 6 och 6 a-e �verg�ngsbest�mmelserna till studiest�dslagen
(1973:349) den 1 januari 1975 och i �vrigt den 1 januari 1976.

4. Best�mmelserna i 5 kap. i deras �ldre lydelse g�ller fortfarande i fr�ga

om avgifter som avser avgifts�ret 1974 eller tidigare avgifts�r, om ej annat

f�ljer av punkt 16 nedan.

16. De nya best�mmelserna om extra avgift i 5 kap. 67-72 �� g�ller

�ven s�dan prelimin�r avgift och kvarst�ende avgift f�r 1975 eller tidigare
avgifts�r, i fr�ga om vilken avgift beslut om debitering helt eller delvis f�r�

fallit enligt 5 kap. 30 � i dess �ldre lydelse p� grund av att avgiften eller del

av avgiften ej erlagts. Den del av det obetalda beloppet som ej erlagts vid
utg�ngen av 1975, skall vid best�mmande av extra avgift, vid b�ijan av
1976 anses uppg� till det antal kronor som motsvarar produkten av

a) det regleringstal som fastst�lles enligt punkt 10,
b) det belopp i kronor som utg�r produkten av dels ett tal som motsva�

rar det antal basbelopp som den obetalda avgiften eller den obetalda delen

av avgiften avs�g vid utg�ngen av 1975, dels det basbelopp som enligt

punkt 6 g�llde vid ing�ngen av 1975.

18. Ytterligare f�reskrifter for ikrafttr�dandet av denna lag meddelas av

Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av centrala studie�

st�dsn�mnden.

�verg�ngsbest�mmelser'�

Denna lag tr�der i kraft en vecka efter den dag, d� lagen enligt uppgift p�

den har utkommit fr�n trycket i Svensk f�rfattningssamling.

Genom lagen upph�ves

1. 2 kap. 5 �, 3 kap. 28 � och 5 kap. 12-14 �� studiest�dskung�relsen

(1973:418),

2. punkt 4 �verg�ngsbest�mmelserna till kung�relsen (1974:484) om

�ndring i studiest�dskung�relsen (1973:418).

F�religger fr�ga om befrielse fr�n �terbetalningsskyldighet enligt s�v�l 5

kap. 60 � andra-Q�rde styckena studiest�dslagen som 24 � tredje stycket
studiehj�lpsreglementet (1964:402) och best�mmelse som avses d�r, f�r
befrielse sammanlagt ej medges med h�gre belopp �n det varmed befrielse

skulle ha kunnat ske enligt 5 kap. 60 � andra-fj�rde styckena studiest�ds�
lagen.

'� Till 1975; 166.

1057

67-SFS 1981

�

- " " - 'A.� -If"'

SFS 1981:579

�verg�ngsbest�mmelser^"

I. Denna lag tr�der i kraft s�v itt avser r�tt till s�rskilt vuxenstudiest�d

enligt 7 k ap. f�r studerande vid yr kesteknisk h�gskola och s�vitt avser 3
kap. 7 � den 1 juli 197 5 samt i �vrigt den I januari 197 6.

6. Vid till�mpning av 4 kap. 8 � och 7 kap. 5 � andra stycket i vad avser

h�nvisningen till 4 kap. 8 � skall med halvt �r, f�r vilket den studerande
uppburit studiemedel eller s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 kap. j�mst�llas
termin, f�r vilken han f�tt studiemedel enligt studiemedelsf�rordningen

(1964: 401) eller stipendium eller l�n enligt reglementet (1939: 290) f�r ut�

delning av r�ntefria l�n f�r universitetsstudier, kung�relsen (1946:676)
ang�ende statlig kreditgaranti f�r l�n �t den, som avlagt akademisk eller
d�rmed j�mf�rlig examen, kung�relsen (1948:210) ang�ende statlig kredit�

garanti f�r l�n �t den som genomg�tt polisskola, kung�relsen (1950:469)
ang�ende studiel�n med statli g kreditgaranti eller reglementet (1953:366)
f�r utdelning av statsstipendier vid universiteten m.fl. l�roanstalter.

7. �r studerande skyldig att erl�gga r�nta f�r l�n, som har utl�mnats en�

ligt n�gon av de vid 6 n�mnda f�rfattningarna, f�r n�r studiemedel beviljas
honom det belopp, vartill han �r ber�ttigad enligt 4 kap. 10, 13, 14, 16, 17 ,

19 och 21-23 �� denna lag, �verskridas med s� mycket som svarar mot

den r�nta, som f�rfaller till betalning u nder tid f�r vilken studiemedlen �r
avsedda. Motsvarande g�ller n�r s�dan studerande beviljas s�rskilt vux�
enstudiest�d enligt 7 kap. i form av �terbetalningspli ktiga studiemedel.

8. Under �r f�r vilket studiest�d i annan form �n timstudiest�d och

dagstudiest�d utg�r till den studerande med st�d av de nya best�mmelser�

na �r den studerande ej skyldig att erl�gga r�nta eller amortering p� studie�

l�n som han f�tt enligt studiehj�lpsreglementet (1964:402). R�nta p� stu�
diel�n, som bel�per p� s�dant �r, erl�gges med lika stora annuiteter under
den i amortering splanen f�r l�net fastst�llda amorteringstiden.

II. Ytterligare f�reskrifter f�r ikrafttr�dandet av denna lag meddelas av

regeringen eller myndighet som regeringen utser.

� verg�ngsb est�mmelser'''

1. Denna lag tr�der i kraft, s�vitt avser 8 kap. 4, 20 och 56 �� den 1 ja�

nuari 1981 och i �vrigt den 1 juli 198 0.

2. I fr�ga om studiemedel som har beviljats f�re ikrafttr�dandet g�ller

�ldre best�mmelser. De nya best�mmelserna i 8 kap. och 9 kap. 2 a � g�l�

ler dock �ven i fr�ga om studiemedel som har beviljats f�re ikrafttr�dan�

det. I fr�ga om d agstudiest�d och s�rskilt vuxenstudiest�d som har bevil�

jats f�re ikrafttr�dandet g�ller 6 kap. 2 � och 7 kap. 4 � i dera s �ldre lydel�

se.

3. De �ldre best�mmelserna i 9 kap. 2 � g�ller fortfarande i fr�ga om stu�

diehj�lp som har betalats ut f�re utg�ngen av juni 198 0.

^Till 1975:359.

1058

,980.282.

�

Denna lag" tr�der i kraft den 1 april 1981. De nya best�mmelserna till-

SFS 1981:579

l�mpas dock ej p� s�rskilt vuxenstudiest�d som har beviljats genom beslut

dessf�rinnan.

Denna lag^' tr�der i k raft, s�vitt avser 3 kap. 23 �, 4 kap. 37 � samt 8

kap, 23, 26, 34 och 88 �� den 1 januari 1982, och i �vrigt den 1 juli 1981.

P� regeringens v�gnar

ROLF WIRT�N

Arvid Sanmark

(Utbildningsdepartementet)

" Till 1981:153.

"TiU 1981:579.

�

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1981:579

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se