SFS 1991:924

Start / Skoljuridik / Studiestödslag (1999:1395) / SFS 1991:924

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:924 Lag Utkom fr�r trycket om �ndring i stu diest�dslagen (1973:349); den 26 juni 1991 utf�rdad den 23 maj 1991. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om studiest�dslagen (1973:349)2 dels att 3 kap. 9 � skall upph�ra att g�lla, dels att 3 kap. 4, 6, 7 och 11 ��,4 kap. 3, 6, 7 och 11 ��, 5 kap. 5 �, 6 kap. 5 och 8 ��, 8 kap. 6 �, punkt 6 i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen samt punkterna 1, 2 e och 2 f i � verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1988; 877) om �ndring i n�mnda lag skall ha f�ljande lydelse, dels att det i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1988:877) om �ndring i n�mnda lag skall inf�ras sex nya punkter, 2 g-2 1, av f�ljande lydelse. 'Prop. 1990/91:100 (bil. 10 p. F), SfU12, rskr. 240. 1578 2 Lagen omtryckt 1987:303. lA' � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 kap. SFS 1991:924 4 Om inte regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer f�re� skriver n�got annat, utg�r studiebidrag j�mte till�gg endast vid heltidss tu� dier. I 6 �'' Studiebidrag utg�r med 835 kronor i m�na den. 7 �' Inackorderingstill�gg utg�r med l�gst 1 000 och h�gst 2010 kronor i m�naden till studerande som beh�ver inackordering. N�rmare f�reskrifter om inackorderingstill�gg meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen utser. 111 Extra till�gg utg�r med 750, 500 eller 250 kronor i m�naden. N�rmare best�mmelser om extra till�gg meddelas av regeringen. 4 kap. 3 Studiemedel f�r inte beviljas f�r tid f�r vilken studiehj�lp enligt 3 kap. eller s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 kap. redan har bevilja ts. Beviljas studerande studiehj�lp eller s�rskilt vuxenstudi est�d f�r s�dan tid f�r vilken den studerande redan har beviljats studiemedel, f�r den studerande ej uppb�ra studiemedlen f�r denna tid. Studiemedel f�r ej heller beviljas eller uppb�ras f�r tid f�r vilken utbild� ningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller utbildningsbidrag f�r doktorander utg�r, om ej annat f�ljer av best�mmelse som regeringen meddelar. Studiemedel utg�r inte f�r tid f�r vilken den studerande fullg�r tj�nstg�� ring enligt v�rnpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri tj�nst, civilf�rsvarslagen (1960:74) eller lagen (1980:1021) om milit�r grundutbildning f�r kvinnor eller fullg�r utbildning till reservofficer. 6 � Till studerande, som avses i 1 � o ch som ej tidigare varit inskriven vid l�ro anstalt eller utbildningslinje som omfattas av f�rordnande enligt 1 �, utg�r studi emedel utan f�reg�ende pr�vning av hans l�mplighet f�r studierna. Till annan studerande som a vses i 1 � utg�r studiemedel endast om det med h�nsyn till de resultat som han har uppn�tt m�ste anses sannolikt, att han kommer att slutf�ra studierna inom normal tid. Vid denna bed�m� ning skall h�nsyn tas till f�rh�llanden av personlig natur som kan antas ha inverkat p� studieresultaten. Har studiemedel vid ett och samma tillf�lle beviljats f�r l�ngre tid �n ett �r, skall beslu tet ompr�vas, om det vid en s�dan bed�mning som avses i andra stycket d�refter har blivit sannolikt att den studerande inte kommer att slutf�ra studierna inom normal tid. ' �ndringen inneb�r bi. a. att andra stycket upph�vs. '' Senaste lydelse 1990:704. ' Senaste lydelse 1990:209. * Senaste lydelse 1990:209. ' Senaste lydelse 1990:635. 1579 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:924 - W . T! . ": " N�rmare f�reskrifter f�r till�mpningen av andra och tredje styckena meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. 7 � Till studerande, som avses i 2 � och som ej tidigare varit inskriven vid l�roanstalt eller utbildningslinje som omfattas av f�rordnande enligt I � eller 3 kap. 1 � , utg�r studiemedel utan f�reg�ende pr�vning av hans l�mplighet f�r studierna. Inom ramen f�r s�dan utbildningslinje vid gymnasieskolan som omfat� tas av f�rordnande enligt 3 kap. 1 � utg�r studiemedel alltid utan pr�vning som avses i f�rsta styc ket. Till annan studerande som avses i 2 � utg� r studiemedel endast om han bedrivit sina tidigare studier i normal takt. Vid denna bed�mning skall sk�lig h�nsyn tagas till f�rh�llanden av personlig natur som kan antagas ha inverkat p� studieresultaten. Har studiemedel vid ett och samma tillf�lle beviljats f�r l�ngre tid �n ett �r, skall beslut et ompr�vas, om det vid en s�dan bed�mning som avses i tredje stycket d�refter har blivit sannolikt att den studerande inte bedriver sina studier i normal takt. N�rmare f�reskrifter f�r till�mpningen av tredje och Q�rde styckena meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. II Studiemedel beviljas efter ans�kan. Ans�kan om studiemedel inges inom den tid och i den ordning som centrala studiest�dsn�mnden best�mmer. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r ans�kan pr�vas �ven om den inkommit f�r sent. 5 kap. I 5 �' Korttidsstudiest�d utg�r 65 kronor f�r varje timme. 6 kap. I 5 �'" Internatbidrag utg�r 290 kronor f�r varje dygn. 8 �" Har en facklig org anisation ans�kt om internatbidrag f�r f�rdel� ning mellan vissa arbetstagare g�ller f�ljande s�rskilda best�mmelser. 1. Bidraget f� r utg� till den fackliga organisationen i st�llet f�r till den studerande. 2. Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden f�r resor, kost och logi f�r den studerande. 3. F�r varje kurs f�r bidragen dock aldrig ber�knas till h�gre belopp �n som motsvarar 290 kronor i genomsnitt f�r varje dygn och varje studeran� de som har r�tt till bidraget. 1580 * �ndringen inneb�ra� tredj e stycket upph�vs. ' Senaste lydelse 1990:209. '"Senaste lydelse 1990:209. " Senaste lydelse 1990:209. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 kap. SFS 1991:924 6 �" �rsbeloppet f�r s�ttas ned 1. om den �terb etalningsskyldige uppbar studie hj�lp, studiemedel, s�r� skilt vuxenstudi est�d, utbildningsarvode, s�rskilt vuxenstudiest�d f�r ar� betsl�sa, utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning, utbildnings� bidrag f�r doktorander'eller fullg�r grundutbildning enligt v�rnpliktslagen (1941:967), l�ge n (1966:413) om vapenfri tj�nst, lagen (1980:10 21) om milit�r grundutbildning f�r kvinnor eller fullg�r utbildning till re servofTi- cer, 2. om den �terbetalningsskyldiges inkomst under betalnings�ret kan ber�knas bli v�sen tligt l�gre �n den inkomst efter vilken �rsbelop pet har ber�knats, 3. om den �terbetalningsskyldige har �verklagat den taxering som ligger till grund f�r ber�kningen av �rsbeloppet och det me d h�nsyn till omst�n� digheterna framst�r som osk�ligt att l�ta �rsbeloppet grundas p� den taxeringen, eller 4. om det i n�go t annat fall finns synnerliga sk�l. Om det finns sk�l att s�tta ned �rsbelop pet och det kan antas att den omst�ndigheten som f�ranleder neds�ttningen kommer att best� l�ngre �n ett �r, f�r neds�ttning ske tills vidare. �verg�ngsbest�mmelser' ^ 6. F�r studiel�n som har beviljats enligt studiehj�lpsreglementet (1964:402) g�ller best�mmel serna i 22 �, 23 � andra och tredje styckena samt 24 � studiehj�lpsreglementet fortfarande, allt i den m�n annat inte f�ljer av andra�ttonde styckena. F�r �terbetalning av s�dant studiel�n enligt studiehj�lpsreglementet f�r vilket l�ntagaren har beg�rt att studiel� net skall f� �terbetalas enligt lagen (1983:271) om �ndrade �terbetalnings- villkor f�r vissa �ldre studiel�n g�ller dock enbart vad som f�ljer av best�mmelserna i d en lagen. L�ntagaren aviseras r�nta, amortering och r�nteannuitet. F�r avisering- en utg�r aviseringsavgift med belopp som regeringen best�mmer. Om l�nta garen inte betalar r�nta, amortering eller r�nteannuitet inom f�reskriven tid, skall p�minnelse om detta s�ndas till l�ntagaren. F�r p�minnelsen utg�r p�m innelseavgift med belopp som reger ingen best�m� mer. Om amorterings planen �ndra s och amorteringstiden d�rf�r utstr�cks, f�r amorteringstiden dock f�rl�ngas l�ngst till oc h med det �r d� l�ntaga� ren fy ller 65 �r. En l�ntaga re �r inte skyldig att betala r�nta, amortering eller r�nteannuitet som f�rfaller till betalni ng efter det att l�ntagaren har fyllt 65 �r. Om en l�ntagare �beropar tillf�lliga sv�righeter som sk�l f�r att han inte kan fullg�ra sin betalningsskyldighet enligt amorteringsplanen, f�r centrala studiest�dsn�mnden besluta om anst�nd med erl�g gande av r�nta, amor� tering och r�nteannuitet. S�dant beslut f�r avse anst�nd under h�gst sex m�nader. "Senaste lydelse 1988:877. "Till 1973:349. 1581 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:924 Den, som under ett eller flera �r har uppburit eller uppb�r v�rdbidr�g ^ enligt 9 kap. 4 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�lcring eller motsvarande ' och p� grund av v�rden av handikappat barn inte kan f�rv�rvsarbeta, f�r befrias fr�n betalningsskyldighet s�vitt avser ett belopp som motsvarar summan av amortering, r�nteannuitet och �rsr�nta f�r samma �r. Vad som nu sagts g�ller �ven om den �terbetalningsskyldige ut�ver v�rdbidra� get har en sammanr�knad inkomst av tj�nst, n�ringsverksamhet och kapi� tal f�r �ret p� h�gst 75 pr ocent av basbeloppet. F�religger synnerliga sk�l f�r l�ntagaren befrias fr�n honom �vilande betalningsskyldighet �ven i annat fall �n som avses i sj�tte stycket eller 24 � andra stycket studiehj�lpsreglementet (1964:402). En fordran skall avskrivas om indrivningen skulle v�lla mer arbete eller st�rre kostnad �n vad som �r sk�ligt och indrivningen inte �r p�kallad fr�n allm�n synpunkt. Vid frivillig slutreglering av studiel�n under perioden den 1 juli-den 31 december 1983 avskrivs tio procent av kapitalskulden, dock minst 200 kronor. Understiger kapitalskulden 200 kronor avskrivs i st�llet �terst�en� de kapitalskuld. 1. Denna lag''' tr�der i kraft den 1 januari 1989. �ldre f�reskrifter - med undantag av 8 kap. 35 och 6772 �� sam t 9 kap. 2 a � - g�ller fortfarande i fr�ga om studie st�d som avser tid f�re ikrafttr�dandet. 2 e'^ Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r i fr�ga om den som �terbetalar studiest�d enligt �ldre f�reskrifter f�reskriva att prelimin�r och slutlig avgift inte skall utg� eller skall s�ttas ned f�r avgifts�r under vilket den �terbetalningsskyldige studerar och uppb�r stu� diehj�lp, studiemedel, s�rskilt vuxenstudiest�d, utbildningsarvode, s�r� skilt vuxenstudiest�d f�r arbetsl�sa, utbildningsbidrag under arbetsmark� nadsutbildning eller utbildningsbidrag f�r doktorander eller fullg�r grund� utbildning enligt v�rnpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapen� fri tj�nst, lagen (1 980:1021) om milit�r grundutbildning f�r kvinnor eller fullg�r utbildning till reservofTicer. 2 f� 1 st�llet f�r vad som f�reskrivs i 8 kap. 34 � studiest�dslagen (1973:349) i dess lydelse f�re den 1 januari 1989 skall med inkomst i 8 kap. 30 och 32 �� samt i punkt 2 j nedan f�rst�s den sammanr�knade inkomsten av tj�nst, n�ringsverksamhet och kapital vid taxeringen f�r avgifts�ret. 2 g Den �terbetalningsskyldiges f�rm�genhet skall inte ing� i avgiftsun� derlaget enligt 8 kap. 30 � studiest�dslagen (1973:349) i dess lydelse f�re den 1 januari 1989. 2 h I st� llet f�r vad som f�reskrivs i 8 ka p. 4 och 59 �� studiest�dslagen (1973:349) i dess lydelse f�re den 1 januari 1989 skall prelimin�r och kvarst�ende avgift bortfalla f�r �r efter det den �terbetalningsskyldige fyller 64 �r. I st�llet f�r vad som f�reskrivs i 8 kap. 66 � andra stycket studiest�ds� lagen i dess lydelse f�re den 1 janua ri 1989 skall beslut om debitering av 1582 1988:877. Senaste lydelse 1990:209. "" Senaste lydelse 1990:1356. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> '"7 prelimin�r och kvarst�ende avgift inte f�rfalla f�r avgifts�r efter det �r SFS 1991:924 under vilket den �terbetalningsskyldige fyller 61 �r. 2 i F �reskrifterna om d�dsboets skyldighet att erl�gga avgift i 8 kap. 11 � studiest�dslagen (1973:349) i dess lydelse f�re den 1 januari 1989 skall inte l�ngre g�lla. 2 j F�reskrifterna om befrielse fr�n �terbetalningsskyldighet i 8 kap. 60 � andra stycket studiest�dslagen (1973:349) i dess lydelse f�re den 1 janua ri 1989 g�ller �ven om den �terbetalningsskyldige ut�ver v�rdbi� draget har en inkomst f�r avgifts�ret p� h�gst 75 p rocent av basbeloppet. 2 k V ad som f�reskrivs i 8 kap. 76 � studiest�dslagen (1973:349) i dess lydelse f�re den 1 januari 1989 skall ocks� till�mpas p� s�dan a �rsbelopp och avgifter som avses i 8 kap. 1 � studiest�dslagen i dess ny a lydelse och som f�rfallit till betalning. 211 st�llet f�r vad som f�reskrivs i 8 kap. 62 � f�rsta och andra styckena studiest�dslagen (1973:349) i dess lydelse f�re den 1 januari 1989 skall prelimin�r och kvarst�ende avgift betalas under avgifts�ret eller senare respektive under andra �ret efter avgifls�ret enligt f�reskrifter som medde� las av regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer. Denna lag tr�der i kraft, i fr�ga om 3 kap. 6 �, 8 kap. 6 �, punkt 6 i �verg�ngsbest�mmelserna till studiest�dslagen och punkterna 1 och 2 e-1 i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1988:877) om �ndring i studiest�ds� lagen den 1 januari 1992 samt i �vrigt den 1 juli 1991. De nya f�reskrifterna i punkt 2 g i �verg� ngsbest�mmelserna till lagen (1988:877) om �ndring i studiest�dslagen till�mpas med avseende p� best�mmande av slutlig avgift fr.o.m. avgifts�ret 1992. P� regeringens v�gnar G�RAN PERSSON Erik Tersmeden (Utbildningsdepartementet) � </div> </div>

SFS 1991:924 Lag

Utkom fr�r trycket

om �ndring i stu diest�dslagen (1973:349);

den 26 juni 1991

utf�rdad den 23 maj 1991.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om studiest�dslagen

(1973:349)2

dels att 3 kap. 9 � skall upph�ra att g�lla,
dels att 3 kap. 4, 6, 7 och 11 ��,4 kap. 3, 6, 7 och 11 ��, 5 kap. 5 �, 6 kap.

5 och 8 ��, 8 kap. 6 �, punkt 6 i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen samt
punkterna 1, 2 e och 2 f i � verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1988; 877)

om �ndring i n�mnda lag skall ha f�ljande lydelse,

dels att det i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1988:877) om �ndring

i n�mnda lag skall inf�ras sex nya punkter, 2 g-2 1, av f�ljande lydelse.

'Prop. 1990/91:100 (bil. 10 p. F), SfU12, rskr. 240.

1578

2 Lagen omtryckt 1987:303.

lA'

�

3 kap.

SFS 1991:924

Om inte regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer f�re�

skriver n�got annat, utg�r studiebidrag j�mte till�gg endast vid heltidss tu�
dier.

I 6 �'' Studiebidrag utg�r med 835 kronor i m�na den.

7 �' Inackorderingstill�gg utg�r med l�gst 1 000 och h�gst 2010 kronor i

m�naden till studerande som beh�ver inackordering. N�rmare f�reskrifter

om inackorderingstill�gg meddelas av regeringen eller den myndighet som

regeringen utser.

111

Extra till�gg utg�r med 750, 500 eller 250 kronor i m�naden.

N�rmare best�mmelser om extra till�gg meddelas av regeringen.

4 kap.

Studiemedel f�r inte beviljas f�r tid f�r vilken studiehj�lp enligt

3 kap. eller s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 kap. redan har bevilja ts.

Beviljas studerande studiehj�lp eller s�rskilt vuxenstudi est�d f�r s�dan

tid f�r vilken den studerande redan har beviljats studiemedel, f�r den

studerande ej uppb�ra studiemedlen f�r denna tid.

Studiemedel f�r ej heller beviljas eller uppb�ras f�r tid f�r vilken utbild�

ningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller utbildningsbidrag f�r

doktorander utg�r, om ej annat f�ljer av best�mmelse som regeringen
meddelar.

Studiemedel utg�r inte f�r tid f�r vilken den studerande fullg�r tj�nstg��

ring enligt v�rnpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri
tj�nst, civilf�rsvarslagen (1960:74) eller lagen (1980:1021) om milit�r

grundutbildning f�r kvinnor eller fullg�r utbildning till reservofficer.

6 � Till studerande, som avses i 1 � o ch som ej tidigare varit inskriven

vid l�ro anstalt eller utbildningslinje som omfattas av f�rordnande enligt
1 �, utg�r studi emedel utan f�reg�ende pr�vning av hans l�mplighet f�r

studierna.

Till annan studerande som a vses i 1 � utg�r studiemedel endast om det

med h�nsyn till de resultat som han har uppn�tt m�ste anses sannolikt, att
han kommer att slutf�ra studierna inom normal tid. Vid denna bed�m�
ning skall h�nsyn tas till f�rh�llanden av personlig natur som kan antas ha

inverkat p� studieresultaten.

Har studiemedel vid ett och samma tillf�lle beviljats f�r l�ngre tid �n ett

�r, skall beslu tet ompr�vas, om det vid en s�dan bed�mning som avses i
andra stycket d�refter har blivit sannolikt att den studerande inte kommer
att slutf�ra studierna inom normal tid.

' �ndringen inneb�r bi. a. att andra stycket upph�vs.

'' Senaste lydelse 1990:704.

' Senaste lydelse 1990:209.

* Senaste lydelse 1990:209.

' Senaste lydelse 1990:635.

1579

�

SFS 1991:924

- W

. T!

": "

N�rmare f�reskrifter f�r till�mpningen av andra och tredje styckena

meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer.

7 � Till studerande, som avses i 2 � och som ej tidigare varit inskriven

vid l�roanstalt eller utbildningslinje som omfattas av f�rordnande enligt

I � eller 3 kap. 1 � , utg�r studiemedel utan f�reg�ende pr�vning av hans

l�mplighet f�r studierna.

Inom ramen f�r s�dan utbildningslinje vid gymnasieskolan som omfat�

tas av f�rordnande enligt 3 kap. 1 � utg�r studiemedel alltid utan pr�vning

som avses i f�rsta styc ket.

Till annan studerande som avses i 2 � utg� r studiemedel endast om han

bedrivit sina tidigare studier i normal takt. Vid denna bed�mning skall
sk�lig h�nsyn tagas till f�rh�llanden av personlig natur som kan antagas ha
inverkat p� studieresultaten.

Har studiemedel vid ett och samma tillf�lle beviljats f�r l�ngre tid �n ett

�r, skall beslut et ompr�vas, om det vid en s�dan bed�mning som avses i

tredje stycket d�refter har blivit sannolikt att den studerande inte bedriver

sina studier i normal takt.

N�rmare f�reskrifter f�r till�mpningen av tredje och Q�rde styckena

meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer.

Studiemedel beviljas efter ans�kan.

Ans�kan om studiemedel inges inom den tid och i den ordning som

centrala studiest�dsn�mnden best�mmer. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r
ans�kan pr�vas �ven om den inkommit f�r sent.

5 kap.

I 5 �' Korttidsstudiest�d utg�r 65 kronor f�r varje timme.

6 kap.

I 5 �'" Internatbidrag utg�r 290 kronor f�r varje dygn.

8 �" Har en facklig org anisation ans�kt om internatbidrag f�r f�rdel�

ning mellan vissa arbetstagare g�ller f�ljande s�rskilda best�mmelser.

1. Bidraget f� r utg� till den fackliga organisationen i st�llet f�r till den

studerande.

2. Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden f�r resor, kost och logi

f�r den studerande.

3. F�r varje kurs f�r bidragen dock aldrig ber�knas till h�gre belopp �n

som motsvarar 290 kronor i genomsnitt f�r varje dygn och varje studeran�
de som har r�tt till bidraget.

1580

* �ndringen inneb�ra� tredj e stycket upph�vs.

' Senaste lydelse 1990:209.

'"Senaste lydelse 1990:209.

" Senaste lydelse 1990:209.

�

8 kap.

SFS 1991:924

6 �" �rsbeloppet f�r s�ttas ned

1. om den �terb etalningsskyldige uppbar studie hj�lp, studiemedel, s�r�

skilt vuxenstudi est�d, utbildningsarvode, s�rskilt vuxenstudiest�d f�r ar�

betsl�sa, utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning, utbildnings�
bidrag f�r doktorander'eller fullg�r grundutbildning enligt v�rnpliktslagen

(1941:967), l�ge n (1966:413) om vapenfri tj�nst, lagen (1980:10 21) om

milit�r grundutbildning f�r kvinnor eller fullg�r utbildning till re servofTi-

cer,

2. om den �terbetalningsskyldiges inkomst under betalnings�ret kan

ber�knas bli v�sen tligt l�gre �n den inkomst efter vilken �rsbelop pet har
ber�knats,

3. om den �terbetalningsskyldige har �verklagat den taxering som ligger

till grund f�r ber�kningen av �rsbeloppet och det me d h�nsyn till omst�n�
digheterna framst�r som osk�ligt att l�ta �rsbeloppet grundas p� den
taxeringen, eller

4. om det i n�go t annat fall finns synnerliga sk�l.

Om det finns sk�l att s�tta ned �rsbelop pet och det kan antas att den

omst�ndigheten som f�ranleder neds�ttningen kommer att best� l�ngre �n
ett �r, f�r neds�ttning ske tills vidare.

�verg�ngsbest�mmelser' ^

6. F�r studiel�n som har beviljats enligt studiehj�lpsreglementet

(1964:402) g�ller best�mmel serna i 22 �, 23 � andra och tredje styckena
samt 24 � studiehj�lpsreglementet fortfarande, allt i den m�n annat inte

f�ljer av andra�ttonde styckena. F�r �terbetalning av s�dant studiel�n

enligt studiehj�lpsreglementet f�r vilket l�ntagaren har beg�rt att studiel�

net skall f� �terbetalas enligt lagen (1983:271) om �ndrade �terbetalnings-
villkor f�r vissa �ldre studiel�n g�ller dock enbart vad som f�ljer av
best�mmelserna i d en lagen.

L�ntagaren aviseras r�nta, amortering och r�nteannuitet. F�r avisering-

en utg�r aviseringsavgift med belopp som regeringen best�mmer.

Om l�nta garen inte betalar r�nta, amortering eller r�nteannuitet inom

f�reskriven tid, skall p�minnelse om detta s�ndas till l�ntagaren. F�r
p�minnelsen utg�r p�m innelseavgift med belopp som reger ingen best�m�
mer.

Om amorterings planen �ndra s och amorteringstiden d�rf�r utstr�cks,

f�r amorteringstiden dock f�rl�ngas l�ngst till oc h med det �r d� l�ntaga�
ren fy ller 65 �r. En l�ntaga re �r inte skyldig att betala r�nta, amortering
eller r�nteannuitet som f�rfaller till betalni ng efter det att l�ntagaren har
fyllt 65 �r.

Om en l�ntagare �beropar tillf�lliga sv�righeter som sk�l f�r att han inte

kan fullg�ra sin betalningsskyldighet enligt amorteringsplanen, f�r centrala

studiest�dsn�mnden besluta om anst�nd med erl�g gande av r�nta, amor�
tering och r�nteannuitet. S�dant beslut f�r avse anst�nd under h�gst sex

m�nader.

"Senaste lydelse 1988:877.
"Till 1973:349.

1581

�

SFS 1991:924

Den, som under ett eller flera �r har uppburit eller uppb�r v�rdbidr�g ^

enligt 9 kap. 4 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�lcring eller motsvarande '
och p� grund av v�rden av handikappat barn inte kan f�rv�rvsarbeta, f�r
befrias fr�n betalningsskyldighet s�vitt avser ett belopp som motsvarar
summan av amortering, r�nteannuitet och �rsr�nta f�r samma �r. Vad

som nu sagts g�ller �ven om den �terbetalningsskyldige ut�ver v�rdbidra�
get har en sammanr�knad inkomst av tj�nst, n�ringsverksamhet och kapi�

tal f�r �ret p� h�gst 75 pr ocent av basbeloppet.

F�religger synnerliga sk�l f�r l�ntagaren befrias fr�n honom �vilande

betalningsskyldighet �ven i annat fall �n som avses i sj�tte stycket eller 24 �
andra stycket studiehj�lpsreglementet (1964:402).

En fordran skall avskrivas om indrivningen skulle v�lla mer arbete eller

st�rre kostnad �n vad som �r sk�ligt och indrivningen inte �r p�kallad fr�n
allm�n synpunkt.

Vid frivillig slutreglering av studiel�n under perioden den 1 juli-den 31

december 1983 avskrivs tio procent av kapitalskulden, dock minst 200

kronor. Understiger kapitalskulden 200 kronor avskrivs i st�llet �terst�en�
de kapitalskuld.

1. Denna lag''' tr�der i kraft den 1 januari 1989. �ldre f�reskrifter -

med undantag av 8 kap. 35 och 6772 �� sam t 9 kap. 2 a � - g�ller

fortfarande i fr�ga om studie st�d som avser tid f�re ikrafttr�dandet.

2 e'^ Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r i

fr�ga om den som �terbetalar studiest�d enligt �ldre f�reskrifter f�reskriva

att prelimin�r och slutlig avgift inte skall utg� eller skall s�ttas ned f�r
avgifts�r under vilket den �terbetalningsskyldige studerar och uppb�r stu�
diehj�lp, studiemedel, s�rskilt vuxenstudiest�d, utbildningsarvode, s�r�
skilt vuxenstudiest�d f�r arbetsl�sa, utbildningsbidrag under arbetsmark�

nadsutbildning eller utbildningsbidrag f�r doktorander eller fullg�r grund�
utbildning enligt v�rnpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapen�

fri tj�nst, lagen (1 980:1021) om milit�r grundutbildning f�r kvinnor eller
fullg�r utbildning till reservofTicer.

2 f� 1 st�llet f�r vad som f�reskrivs i 8 kap. 34 � studiest�dslagen

(1973:349) i dess lydelse f�re den 1 januari 1989 skall med inkomst i
8 kap. 30 och 32 �� samt i punkt 2 j nedan f�rst�s den sammanr�knade

inkomsten av tj�nst, n�ringsverksamhet och kapital vid taxeringen f�r

avgifts�ret.

2 g Den �terbetalningsskyldiges f�rm�genhet skall inte ing� i avgiftsun�

derlaget enligt 8 kap. 30 � studiest�dslagen (1973:349) i dess lydelse f�re
den 1 januari 1989.

2 h I st� llet f�r vad som f�reskrivs i 8 ka p. 4 och 59 �� studiest�dslagen

(1973:349) i dess lydelse f�re den 1 januari 1989 skall prelimin�r och

kvarst�ende avgift bortfalla f�r �r efter det den �terbetalningsskyldige

fyller 64 �r.

I st�llet f�r vad som f�reskrivs i 8 kap. 66 � andra stycket studiest�ds�

lagen i dess lydelse f�re den 1 janua ri 1989 skall beslut om debitering av

1582

1988:877.

Senaste lydelse 1990:209.

"" Senaste lydelse 1990:1356.

�

'"7

prelimin�r och kvarst�ende avgift inte f�rfalla f�r avgifts�r efter det �r

SFS 1991:924

under vilket den �terbetalningsskyldige fyller 61 �r.

2 i F �reskrifterna om d�dsboets skyldighet att erl�gga avgift i 8 kap. 11 �

studiest�dslagen (1973:349) i dess lydelse f�re den 1 januari 1989 skall
inte l�ngre g�lla.

2 j F�reskrifterna om befrielse fr�n �terbetalningsskyldighet i 8 kap. 60 �

andra stycket studiest�dslagen (1973:349) i dess lydelse f�re den

1 janua ri 1989 g�ller �ven om den �terbetalningsskyldige ut�ver v�rdbi�

draget har en inkomst f�r avgifts�ret p� h�gst 75 p rocent av basbeloppet.

2 k V ad som f�reskrivs i 8 kap. 76 � studiest�dslagen (1973:349) i dess

lydelse f�re den 1 januari 1989 skall ocks� till�mpas p� s�dan a �rsbelopp

och avgifter som avses i 8 kap. 1 � studiest�dslagen i dess ny a lydelse och
som f�rfallit till betalning.

211 st�llet f�r vad som f�reskrivs i 8 kap. 62 � f�rsta och andra styckena

studiest�dslagen (1973:349) i dess lydelse f�re den 1 januari 1989 skall

prelimin�r och kvarst�ende avgift betalas under avgifts�ret eller senare
respektive under andra �ret efter avgifls�ret enligt f�reskrifter som medde�

las av regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer.

Denna lag tr�der i kraft, i fr�ga om 3 kap. 6 �, 8 kap. 6 �, punkt 6 i

�verg�ngsbest�mmelserna till studiest�dslagen och punkterna 1 och 2 e-1

i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1988:877) om �ndring i studiest�ds�

lagen den 1 januari 1992 samt i �vrigt den 1 juli 1991.

De nya f�reskrifterna i punkt 2 g i �verg� ngsbest�mmelserna till lagen

(1988:877) om �ndring i studiest�dslagen till�mpas med avseende p�

best�mmande av slutlig avgift fr.o.m. avgifts�ret 1992.

P� regeringens v�gnar

G�RAN PERSSON

Erik Tersmeden

(Utbildningsdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1991:924

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se