SFS 1983:1092

Start / Socialrätt / Lag (2000:193) om Sjätte AP-fonden / SFS 1983:1092

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:1092 Lag Utkom fr�n trycket med reglemente f�r allm�nna pensionsfonden; den 30 december 1983 utfardad den 22 december 1983. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. I Inledande best�mmelse 1 � De p enningmedel, som enligt 4 kap. 3 � lagen (1981: 691) om so cial� avgifter, 1 � lagen (1983:219) om tillf�llig vinstskatt samt 1 � lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt skall ing� til l allm�nna pensionsfond en, skall f�rvaltas av nio styrelser, n�mligen f�rsta-Q�rde fondstyrelserna samt f�rstafemte l�ntagarfondstyrelserna. Best�mmelser om f�rsta-tredje fondstyrelserna finns i 2 -25 �� sa mt om fj�rde fondstyrelsen och l�ntagarfondstyrelserna i 2 6-43 ��. II F�rstatredje fondstyrelserna Medelstilldelning 2 � Riksf�rs�kringsverket skall varje �r �verf�ra 1. till f�rs ta fondstyrelsens f�rvaltning till�ggspensionsavgifter som er - l�ggs av staten, kommuner och d�rmed j�mf�rliga samfalligheter sam t av bolag, f�reningar och stiftelser, i vilka staten, kommuner eller d�rmed j�mf�rliga samfalligheter har ett best�mmande inflytande, 2. till andra fondstyrelsens f�rvaltning till�ggspensionsavgifter som er- l�ggs av andra arbetsgivare �n som har n�mnts under 1 och som debiterats p� grundval av ett avgiftsunderlag som �verstiger 225 g�nger det basbelopp som g�ller enligt lagen (196 2: 381) om allm�n f�rs�kring, 3. till tredje fondstyrelsens f�rvaltning �vriga till�ggspensionsavgifter samt 4. till varje fondstyrelses f�rvaltning en tredjedel av vinstskatten och av vinstdelningsskatten. Vad som s�gs i f�rsta stycket 1 -4 g�ller med den begr�nsning som f�ljer av best�mmelserna i 26 och 27 �� om fj�rde fondstyrelsens och l�ntagar� fondstyrelsernas r�tt att rekvirera medel hos riksf �rs�kringsverket. Till varje fondstyrelses f�rvaltning skall ocks� h�nf�ras avkastningen av de medel som styre lsen f�rvaltar. Pensionsntbetalningar in. ni. 3 � Pensionsutbetalningar, f�rvaltningskostnader och a ndra utgifter av� seende f�rs�kringen f�r till�ggspension skall, i den m�n and ra medel inte st�r till f�rfogande, betalas genom tillskott som riksf�rs�kringsverket er� h�ller fr�n fo ndstyrelserna. De medel som beh�vs f�r ett kalender�r skall tillskjutas av varje fondstyrelse i f�rh�llande till de avgifter som under d et n�rmast f�reg�ende �ret har �verf�rts till dess f�rvaltning. Varje fondstyrelse skall med de medel som den f�rvaltar betala kostna� derna f�r dess verksamhet och f�r revision av dess f�rvaltning. 2886 ' Prop, 1983/84: 50. FiU 2 0. rskr 122. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Orfionisation SFS 1983:1092 4 � Varje fondstyrelse skall best� av nio ledam�ter, som f�rordnas av regeringen. Av ledam�terna utses i f�rsta fondstyrelsen tre efter f�rslag av sammanslutningar, som f�re� tr�der kommunerna och landstingskommunerna, och tre efter f�rslag av rikssammanslutningar av arbetstagare, i andra fondstyrelsen tre efter f�rslag av rikssammanslutningar av ar- bet.sgivare. en efter f�rslag av sammanslutningar som f�retr�der konsu� mentkooperationen och fyra efter f�rslag av rikssammanslutningar av ar� betstagare samt i tredje fondstyrelsen tv� efter f�rslag av rikssammanslutningar av ar� betsgivare. fyra efter f�rslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och tv� efter f�rslag av sammanslutningar som f�retr�der personer vilka erl�g- ger egenavgifter f�r till�ggspension. Om f�rslag inte avges, f�rordnar regeringen ledam�ter �nd�. F�r varje ledamot utses i samma ordning en suppleant. Ledam�ter och suppleanter skall vara myndiga och h�r i riket bosatta svenska medborgare. 5 � Ledam�ter och suppleanter f�rordnas f�r tiden intill dess balansr�k� ning har fastst�llts under tredje �ret efter det d� f�rordnandet meddelades. Regeringen f�r entlediga en ledamot eller suppleant �ven om den tid f�r vilken han �r f�rordnad inte har g�tt ut. Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller om hans uppdrag av annat sk�l upph�r under den tid f�r vilken han f�rordnats, skall f�r den �terst�ende tiden i hans st�lle en ny ledamot respektive suppleant f�rordnas i den ordning som anges i 4 � . 6 � Av de utan f�rslag utsedda ledam�terna i f�rsta fondstyrelsen f�rord� nar regeringen en till ordf�rande. I andra och tredje fondstyrelserna skall den utan f�rslag utsedde ledamoten vara ordf�rande. Varje fondstyrelse v�ljer inom sig vice ordf�rande. 7 � En fondstyrelse sammantr�der p� kallelse �v ordf�randen. Styrelsen skall ocks� kallas samman om en ledamot beg�r det. Styrelsen �r beslutf�r om de n�rvarande vid sammantr�det �r fler �n h�lften av antalet ledam�ter. Ett �rende f�r dock inte tas upp till behand� ling om inte s�vitt m�jligt samtliga ledam�ter eller, vid f�rfall f�r n�gon av dem. en suppleant f�r denne har f�tt tillf�lle att delta i �rendets behandling. Som styrelsens beslut g�ller den mening som de flesta f�renar sig om. Vid lika r�stetal har ordf�randen utslagsr�st. Vid styrelsesammantr�den skall protokoll f�ras. Om n�gon ledamot i samband med beslutet anm�ler skiljaktig mening, skall denna antecknas i protokollet. 8 � Varje fondstyrelse f�r uppdra �t enskilda ledam�ter eller tj�nstem�n hos styrelsen att var f�r sig eller tv� eller flera i f�rening avg�ra �renden som annars ankommer p� styrelsens egen pr�vning. Det �ligger styrelsen att meddela f�reskrifter om den befogenhet som ett s�dant uppdrag med� f�r. Om uppdraget avser beviljande av l�n skall grunderna f�r l�ngivningen 2887 fastst�llas. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:1092 Uppdrag enligt f�rsta stycket f�r n�r som helst �terk allas eller inskr�rt-, kas. Utan hinder av s�dant uppdrag far styrelsen sj�lv avg�ra �renden av varje slag. 9 � Fondstyrelsen far anst�lla de tj�nstem�n som beh�vs samt best�mma deras l�ner och �vriga anst�llningsvillkor. 10 � Regeringen best�mmer arvoden och andra ers�ttningar till leda� m�ter och suppleanter i fondstyre lserna. Fon'altning 11 � Fondstyrelserna skall, inom ramen f�r vad som �r f� renligt med den allm�nna ekonomiska politiken och med b eaktande av kreditmarknadens funktionss�tt, f�rvalta anf�rtrodda medel p� s�dant s�tt att de blir till st�rsta m�jliga gagn f�r f�rs�kringen f�r till�ggspension. Fondmedlen skall placeras s� att kraven p� god avkastning, tillfredsst�l� lande betalningsberedskap och betryggande s�kerhet tillgodoses. 12 � Varje fondstyrelse f�r placera de medel som styr elsen f�rvaltar 1. i obligationer utf�rdade av s taten, kommuner eller d�rmed j�mf�rliga samf�lligheter, Sveriges allm�nna hypoteksbank. Konungariket Sverige s stadshypotekskassa. Svenska bostadskreditkassan. Svenska skeppshypo- tekskassan eller Skeppsfartens sekund�rl�nekassa eller av kreditaktiebo� lag som st�r under tillsyn av bankinspektionen. 2. i obligationer garanter ade av staten, kommuner eller d�rmed j�m f�r� liga samf�lligheter, 3. i obligationer och andr a f�r den allm�nna r�relsen avsedda skuldf�r� bindelser som har offentligen utbjudits av svenska bankaktiebolag. Sveri� ges investeringsbank aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken med undantag av konvertibla skuldebrev, skuldebrev f�renade med optionsr�tt till nyteckning och s�dana obligationer med l�ngre l�ptid �n ett �r, som har utf�rdats av bankaktiebolag, sparbanker eller centralkassor f�r jord� brukskredit. 4. i andr a skuldf�rbindelser utf�rdade av staten, kommuner eller d�r� med j�mf�rliga samf�lligheter, riksbanken, bankaktiebolag, sparbanker, centralkassor f�r jordbrukskredit eller andra kreditinr�ttningar som rege� ringen godk�nner, eller av bolag, f�reningar eller stiftelser som i 2 � f�rsta stycket 1 s�gs, s�vida staten, en kommun eller en d�rmed j�mf�rlig samf�l- lighet har ikl�tt sig borgen f�r f�rbi ndelserna, 5. i skuldf�rbindelser ut f�rdade av en annan fondstyrelse samt 6. i fordringar hos kreditinr�ttningar i enlighet med best�mmelserna o m �terl�n. 13 � Om det beh�vs f�r en tillfredsst�llande betalningsberedskap eller f�r att tillgodose kravet p� �ndam�lsenlig f�rvaltning f�r fondmedel pla� ceras hos riksbanken, annan bank eller postgirot. 14 � Om det �r uppenbart att allm�nna pensionsfonden annars skulle lida en avse v�rd f�rlust f�r en fondstyrelse, i avsikt att skydda en fordran, p� 2888 offentlig auktion eller fondb�rs k�pa in egendom som �r utm�tt eller / � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> pantsatt f�r fordringen eller �verta egendom som betalning f�r fordringen. SFS 1983:1092 Egendom som f �rv�rvats p� detta s�tt skall avyttras s� snart det �r l�mp� ligt och senas t d� det kan ske utan f�rlust. 15 � F�r att tillgodose ett tillf�lligt penningbehov f�r varje fondstyrelse ta upp kredit hos en kreditinr�ttning eller hos en annan fondstyrelse. 16 � Fondstyrelsernas r�kenskaps�r �r kalender�r. Varje f ondstyrelse skall f�re den 1 febr uari vaije �r redovisa f�r sin f�rvaltning under f�reg�ende r�kenskaps�r genom att l�mna f�rvaltnings� ber�ttelse med resultatr�kning samt balansr�kning avseende st�llningen vid �rets utg�ng. I balansr�kningen skall tillg�ngarna tas upp till anskaff ningskostnaden. En os�ker fordran skall dock tas upp till det belopp som kan ber�knas komma att inflyta. En v�rdel�s fordran f�r inte tas upp som tillg�ng. 17 � F�rsta-tredje fondstyrelserna skall �rligen gemensamt g�ra en sammanst�llning av �vriga fondstyrelsers verksamhetsber�ttelser. Sam� manst�llningen skall �verl�mnas till regeringen f�re den 1 april �ret efter r�kenskaps�ret. �t er l�n 18 � Riksbanken, bankaktiebolag, sparbanker, centralkassor f�r jord� brukskredit, Sveriges allm�nna hypoteksbank. Svenska skeppshypoteks- kassan och andra kreditinr�ttningar som regeringen godk�nner f�r varje �r mot bevis om fullgjord avgiftsbetalning bevilja den som erlagt avgift till f�rs�kringen f�r till�ggspension enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�k� ring �terl�n. Detta f�r ske med h�gst h�lften av de avgifter som erlagts 1. under det n�rmast f�reg�ende �ret eller 2. under de fem n�rmast f�reg�ende �ren. i den m�n avgiftsbetalningar� na inte redan utnyttjats som underlag f�r �terl�n. �terl�n f�r inte beviljas, om l�nebeloppet skulle understiga femtiotusen kronor. �terl�n enligt f�rsta stycket 2 f�r uppg� till h�gst femhu ndratusen kronor. 19 � En kreditinr�ttning, som har l�mnat �terl�n enligt 18 �, f�r i sam� band d�rmed till motsvarande belopp erh�lla l�n fr�n en fondstyrelse. L�net skall l�mnas av den fondstyrelse som enligt 2 � har att f�rvalta de avgifter eller st�rre delen av de avgifter f�r vilka �terl�net beviljats. De l�n som kreditinr�ttningar erh�ller under ett kalender�r p� grund av �terl�n till kommuner och landstingskommuner f�r uppg� till sammanlagt h�gst e tt� hundra miljoner krono r. R�ntesatsen f�r l�n fr�n fon dstyrelser till kreditinr�ttningar enligt f�rsta stycket skall motsvara r�ntesatsen f�r det senaste i Sverige utgivna l�ng� fristiga statsobligationsl�net, om inte regeringen har fastst�llt en annan r�ntesats. R�ntesatsen f�r l�net skall o mpr�vas vart femte �r under dess l�ptid. En fon dstyrelse och en kreditinr�ttning kan komma �ve rens om att den nya r�ntesatsen skall g�lla �ven f�r �vriga l�n vilkas r�ntesats skall ompr�vas under samma kalender�r. 2889 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:1092 20 � Amortering skall vaije �r g�ras p� �terl�n. som inte i sin helhet �terbetalas inom ett �r fr�n utl�mnandet. Varje amortering skall g�ras med minst en tiondedel eller, s�vitt avser �terl�n som beviljats med h�gre belopp �n h�lften av n�rmast f�reg�ende �rs avgifter, minst en femton de� del av l�nesumman. Det l�n som en kreditinr�ttning erh�llit fr�n en fondstyrelse enligt 19 � skall �terbetalas i samma takt som �terl�net. �terbetalningen f�r dock inte ske l�ngsammare �n som f�reskrivits i villkoren f�r �terl�net. Har ett �terl�n sagts upp till betalning f�r kreditinr�ttningens l�n hos fondstyrelsen �nd�, till den del det motsvarar obetald �terl�neskuld, �terbetalas p� de villkor som g�llde f�re upps�gningen. Om l�ngivaren och l�ntagaren �r �verens far ett �terl�n �verf�ras till en annan kreditinr�ttning som har r�tt att bevilja s�dana l�n. Revision 21 � F�r vatje fondstyrelse f�rordnar regeringen fyra revisorer att grans� ka styrelsens f�rvaltning. Av revisorerna utses en p� f�rslag av bankin� spektionen och tv� efter samr�d med de samman slutningar som enligt 4 � far f�resl� ledam�ter i fondstyre lsen. De revisorer som utses utan samr�d skall vara gemensamma. Den revi sor som utsetts utan f�rslag eller samr�d skall som ordf� rande leda revisionen. Revisorerna f�r vid fullg�randet av sitt uppdrag anlita bitr�de. 22 � Revisorerna f�rordnas f�r tiden intill dess balansr�kning har fast� st�llts n�sta g�ng. Regeringen f�r entlediga en revisor, �ven om den tid f�r vilken han blivit utsedd inte har g�tt ut. Om en revisor entledigas eller avlider eller om hans uppdrag av annat sk�l upph�r under den tid f�r vilken han blivit utsedd, skall f�r den �terst�ende tiden en ny revisor f�rordnas i hans st �lle. 23 � Regeringen be slutar om arvoden och andra ers�ttningar till reviso� rerna. 24 � F�r varje kalender�r skall revisorerna avge en revisionsber�ttelse, som skall �verl�mnas till fondstyrelsen inom en m�nad efter det att f�rvalt� ningsber�ttelsen enligt 16 � har kommit revis orerna till hand a. Revisionsber�ttelsen skall inneh�lla en redog�relse f�r omfattningen och resultatet av revisorernas granskning och inventering av de under styrel sens f�rvaltning st�ende tillg�ngarna samt uppgift om anm�rkning f�r elig ger mot f�rvaltningsber�ttelsen med resultatr�kning, mot balansr�kningen mot fondstyrelsens bokf�ring eller i �vr igt mot fondstyrelsens f�rvaltning Om det f�religger anledning till anm�rkning skall den anges i revis ionsbc r�ttelsen. Revisorerna f�r ocks� meddela de erinringar i ber�ttelsen som de anser p�kallade. En revisor som �r av skiljaktig mening eller i �vrigt finner s�rskilt uttalande p�kallat f�r ange detta i revisions ber�ttelsen, om han inte a vger en s�rskild s�dan ber�ttelse. 2890 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ''25 � Sedan revisionsber�ttelsen har kommit fondstyrelsen till banda, SFS 1983:1092 ^skall styrelsen genast �verl�mna f�rvaltningsber�ttelsen och revisionsbe� r�ttelsen till rege ringen, som f�re den 1 maj samma �r skall avg�ra fr�gan om fastst�llelse av balansr�kningen. III Fj�rde fondstyrelsen och l�ntagarfondstyrelserna Medelstilldelning^ 26 � Riksf�rs�kringsverket skall till fj�rde fondstyrelsens f�rvaltning �verf�ra de medel, som styrelsen rekvirerar hos verket. Medlen avr�knas p� de medel som bel�per p� f�rsta, andra och tredje fondstyrelserna i f�rh�llande till kapitalbeh�llningarna enligt dessa styrelsers balansr�k� ningar avseende st�llningen vid utg�ngen av n�rmast f�reg�ende �r. Till fondstyrelsens f�rvaltning skall ocks�, med den begr�nsning som f�ljer av 28 �, h�nf�ras avkastningen av de medel som styr elsen f�rvaltar. De medel som �verf�rs till fondstyrelsens f�rvaltning f�r uppg� till h�gst 1 850 miljoner kronor. 27 � Riksf�rs�kringsverket skall till varje l�ntagarfondstyrelses f�rvalt� ning �verf�ra de medel som styrelsen rekvirerar hos verket. Medlen avr�k� nas p� de medel som riksf�rs�kringsverket enligt 2 � f �rsta stycket 1 -4 skall �verf�ra till f�r sta, andra och tredje fondstyrelserna med lika f�rdel� ning mellan dessa s tyrelser. Till en l�ntagarfondstyrelses f�rvaltning f�r �verf�ras dels en femtedel av vinstskatten o ch av vinstdelningsskatten, dels av till�ggspensionsavgif� terna ett belopp motsvarande 0,04 enheter av procentsatsen f�r uttag av till�ggspensionsavgift. Summan av de medel som � verf�rs till en l�ntagar� fondstyrelses f�rvaltning f�r dock inte �verskrida den medelsram som anges i fj�rde styc ket. Till varje l�ntagarfondstyrelses f�rvaltning skall ocks�, med den be� gr�nsning som f�ljer av 28 �, h�nf�ras avkastningen av de medel som styrelsen f�rvaltar. F�r varje l�ntagarfondstyrelse �r medelsramen 400 miljoner kronor �r 1984 och �kar d�refter �rligen till och med �r 1990 m ed ett belopp motsva� rande 20000 basbelopp f�r respektive �r enligt lagen (19 62; 381) om allm�n f�rs�kring. Avkastning m.m. 28 � Fj�rde fondstyrelsen och l�ntagarfondstyrelserna skall varje �r f�re utg�ngen av maj m�nad till f�r sta, andra och tredje fondstyrelsernas f�r� valtning �verf�ra en avkastning f�r n�rmast f�reg�ende r�kenskaps�r be� r�knad till tre procent av nuv�rdet av f�rvaltade medel. Med nuv�rdet av f�rvaltade medel avses summan av de medel som styrelsen intill r�ken� skaps�rets slut rekvirerat hos riksf�rs�kringsverket, omr�knad efter de f�r�ndringar av kon sumentprisindex som skett fr�n det medlen tillst�lldes styrelsen och fram till r�kenskaps�rets slut. F�r medel som en fondstyrelse f�rvaltat under endast en del av r�ken� skaps�ret skall den enligt f� rsta stycket ber�knade avkastningen minskas i motsvarande m�n. 2891 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:1092 Avkastningen fr�n Q�rde fondstyrelsen skall f�rdelas mellan f�rsta, aiid- ra och tredje fondstyrelserna i f�rh�llande till de avr�kningar som har skett enligt 26 � f�rsta stycket till och med det �r som avkastningen avser. Avkastningen fr�n l�ntagarfondstyrelserna skall f�rdelas lika mellan f�rs- ta. andra och tredje fondstyrelserna 29 � Envar av Q�rde fondstyrelsen och l�ntagarfondstyrelserna skall ^ med de medel som styrelsen f�rvaltar betala kostnaderna f�r dess verk- samhet och f�r revisionen av dess f�rvaltning. ^ Organisation 30 � Fj�rde fondstyrelsen skall best� av tolv ledam�ter som f�rordnas av regeringen. Av ledam�terna utses tv� efter f�rslag av sammanslutningar som f�retr�der kommunerna, tre efter f�rslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare och fem efte r f�rslag av rikssammanslutningar av arbetstaga� re. Om f�rslag inte avges, f�rordnar regeringen ledam�ter �nd�. F�r varje ledamot utses i samma ordning en su ppleant. Ledam�ter och suppleanter skall vara myndiga och h�r i riket bosatta svenska medborgare. 31 � Vatje l�ntagarfondstyrelse skall best� av nio ledam�ter. F�r leda� m�terna skall fmnas fyra suppleanter. Regeringen f�rordnar ledam�ter och suppleanter. Ledam�ter och suppleanter skall vara myndiga och bosatta h�r i riket. Av ledam�terna skall minst fem och av suppleanterna minst tv� f�retr �da l�ntagarintressen. Vid utseendet av ledam�ter och suppleanter skall det tillses att l�ntagarfondstyrelserna f�r en regional anknytning. 32 � Ledam�ter och suppleanter i Q�rde fondstyrelsen f�rordnas f�r tiden intill dess balansr�kning har fastst�llts under tredje �ret efter det d� f�rordnandet meddelades. Ledam�ter och suppleanter i l�ntagarfondstyrelserna f�rordnas f�r tiden intill dess balansr�kning har fastst�llts under �ret efter det d� f�rordnandet meddelades. Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller om hans uppdrag av annat sk�l upph�r under den tid f�r vilken han bli vit f�rordnad, skall f�r den �terst�ende tiden i hans st�lle en ny ledamot respektive suppleant f�rordnas i den ordning som anges i 3 0 och 31 ��. 33 � Av de utan f�rslag utsedda ledam�terna i Q�rd e fondstyrelsen f�r� ordnar regeringen en till ordf�rande och en till vice ordf�ran de. F�r varje l�n tagarfondstyrelse f�rordnar regeringen av ledam�terna en till ordf�rande och en till vice ordf�rande. F�rvaltning 34 � Fondstyrelserna skall, inom ramen f�r vad som gagna r f�rs�kringen f�r till�ggspension och �r f�renligt med den allm� nna ekonomiska politiken samt med beaktande av kreditmarknadens funktionss�tt, f�rvalta anf�r- 2892 trodda medel genom placeringar p� riskkapitalmarknaden. Placeringarna � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> sr�kall syfta till att f�rb�ttra riskkapitalf�rs�rjningen till gagn f�r svensk SFS 1983:1092 pf�duktion och syssels�ttning. jFondmedlen skall placeras s� att kraven p� god avkastning, l�ngsik- S lighet och riskspridnin g tillgodoses. 35 � Fj�rde fondstyrelsen f�r placera de medel som styre lsen f�rvaltar 1. i aktier i svens ka aktiebolag med unda ntag av aktiebolag som driver bank- eller f�rs�kringsr�relse, 2. i s� dana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev f�renade med op� tionsr�tt till nytec kning som har utf�rdats av aktiebolag som avses i 1 samt 3. i aktier i utl� ndska aktiebolag samt i s�d ana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev f�renade med optionsr�tt till nyteckning som har utf�rdats ^ av utl�ndska aktiebolag. ^ Fondstyrelsen f�r inte f�rv�rva v�rdepapper enligt f�rsta stycket 3 i s�dan omfattning att v�rdepapperens sammanlagda v�rde kommer att �verstiga en proc ent av v�rdet av de medel som styrelsen f�rvaltar. 36 � En l�ntagarfondstyrelse f�r placera de medel som styrelsen f�rval� tar 1. i aktier i svenska aktiebolag, 2. i s�dana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev f�renade med op� tionsr�tt till nyteckn ing som har utf�rdats av aktiebolag som avses i 1 samt 3. som riskkapital i svenska ekonomiska f�reningar. 37 � Fj�rde fondstyrelsen f�r inte f�rv�rva mer �n tio procent av aktierna i ett aktieb olag, om aktierna �r inregistrerade vid Sto ckholms fondb�rs. Har aktierna olika r�stv�rde, f�r fondstyrelsen inte f�rv�rva st�rre antal �n att r�stetalet f�r aktierna utg�r h�gst tio procent av r�stetalet f�r samtliga aktier i bolaget. En l�ntagarfondstyrelse f�r inte f�rv�rva s� m�nga vid fondb�rsen inre� gistrerade aktier i ett aktie bolag att dessa uppg�r till �tta procent eller mer av samtliga aktier i bolaget eller, om aktierna har olika r�stv�rde, att r�stetalet f�r aktierna uppg�r till �t ta procent eller mer av r�stetalet f�r samtliga aktier i bolaget. 38 � En l�ntagarfondstyrelse skall p� beg�ran av en lokal facklig organi� sation vid ett aktiebolag i vilket fondstyrelsen har f�rv�rvat aktier eller, om bolaget ing�r som moderbolag i en koncern, dess svenska dotterbolag �verl�ta �t organisationen att f�r h�gst ett �r i s�nder ut�va r�str�tt f�r h�lften av aktiernas r�stetal. Om flera lokala fackliga o rganisationer vid ett bolag eller inom en kon� cern beg�r att f� ut�va r�str�tt f�r aktier skall l�ntagarfondstyrelsen �ver� l�ta �t organisationerna att var f�r sig f�r h�gst ett �r i s�nd er ut�va r�str�tt f�r sammanlagt h�lften av aktiernas r�stetal. Styrelsen skall d�rvid f�rdela r�str�tten i enlighet med vad som �verenskommits mellan organisationer� na. Om n�gon �verenskommelse inte har tr�ffats, skall styrelsen f�rdela r�str�tten med ledning av det antal medlemmar i re spektive organisation som �r anst�llda i bolaget och dess svenska dotterbolag. 2893 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:1092 39 � Om det beh�vs f�r en tillfredsst�llande betalningsberedskap eller f�r att tillgodose kravet p� �ndam�lsenlig f�rvaltning f�r fondmedel pla� ceras hos riksbanken, annan bank eller postgirot. I samma syfte f�r fond� medel placeras i stats skuldv�xlar, skattkammarv�xlar, bankcertifikat och f�retagscertifikat. Revision 40 � F�r Q�rde fondstyrelsen f�rordnar regeringen fyra revisorer att granska styrelsens f�rvaltning. Av revisorerna utses en p� f�rslag av bankinspektionen och tv� efter samr�d med de sammanslutningar som enligt 30 � f�r f�resl� ledam�ter i fondstyrelsen. Om ordf�rande och om r�tt att anlita bitr�de g�ller vad som f�reskrivs i 21 � . 41 � F�r vaije l�ntagarfondstyrelse f�rordnar regeringen tre revisorer att granska styrelsens f�rvaltning. Av revisorerna utses en p� f�rslag av bankinspektionen. Revisorer f�r vara gemensamma f�r Q�rde fond styrel� sen och en eller flera l�ntagarfondstyrelser. F�r varje l�ntagarfondstyrelse utser regeringen en av de utan f�rslag utsedda revisorerna att som ordf�rande leda revisionen. 42 � Riksf�rs�kringsverket och riksrevisionsverket skall �rligen avge ut� l�tande �ver fj�rde fondstyrelsens och l�ntagarfondstyrelsernas f�rvalt� ning av medel. Utl�tandena skall �verl�mnas till regeringen f�re den 1 april �ret efter r�kenskaps�ret. Gemensamma best�mmelser 43 � F�reskrifterna i 5 � andra stycket. 7-10 och 14-16 �� samt 2 2- 25 �� g�ller ocks� i fr�ga om Q�rde fondstyrelsen och l�ntagarfondstyrel� serna. 2894 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1984. Genom lagen upph�vs reglementet (1959: 293) ang�ende allm�nna pensionsfondens f�rvaltning. 2. Om det i lag eller annan f�rfattning h�nvisas till en f�reskri ft som har ersatts genom en best�mmelse i lagen (1983: 1092) med reglemente f�r allm�nna pensionsfonden, till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen. 3. I samband med att regeringen utser ledam�ter och suppleanter i en l�ntagarfondstyrelse best�mmer regeringen vid vilken tidpunkt under �r 1984 som styrelsen skall starta sin verk samhet. 4. I fr�ga om �terl�n , som avser avgifter betalda f�re den 1 januari 1978 eller som har beviljats f �re den 1 januari 1980, och l�n till kreditin r�ttning som har beviljat �terl�net g�ller fortfarande 14-16 reglementet (1959:293) ang�ende allm�nna pensionsfondens f�rvaltning i sin n�rmast f�re den 1 januari 1980 g�llande lydelse. I fr�ga om l�n som kreditinr�ttning har erh�llit enligt nu angivna 15 S f�rsta stycket f�r dock avtal tr�ffas om till�mpning av 19 � andra styc ket i den nya lagen. 5. 1 fr�ga om s�dana l�n fr�n en fondstyrelse till en kreditinr�ttning, som h�nf�r sig till �terl�n beviljade f�re den II april 1981, g�ller fortfarande 15 � andra stycket f�rsta meningen reglementet (1959:293) ang�ende all- / " � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> "fina pensionsfondens f�rvaltning i sin n�rmast f�re den I april 1981 SFS 1983:1092 'g�llande lydelse. �. I andra fall �n som avses i 4 och 5 g�Uer best�mmelserna i den nya lagen i fr�ga om �terl�n och l�n till kreditinr� ttning p� grund av �terl�n som har beviljats eller s�kts f�re ikrafttr�dandet. 7. Summan av de medel som enligt 27 � andra stycket f�rsta meningen far �ve rf�ras till en l�ntagarfondstyrelses f�rvaltning skall f�r �r 1984 minskas med ett belopp om 20 miljoner kronor. 8. Best�mmelserna i 28 � skall till�mpas f�rsta g�ngen f�r r�kenskaps� �ret 1984. 9. Vid till�mpningen av 28 � skall de medel som tidigare �verf�rts till fj�rde fondstyrelsens f�rvaltning ber�knas till ett nuv�rde f�r augusti 1983 av 3042 miljoner kronor. 10. Innehar Q�rde fondstyrelsen den 1 januari 1984 aktier i n�got eller n�gra aktiebolag ut�ver vad som medges i 37 �, f�r fondstyrelsen �ven i forts�ttningen inneha h�gst samma andel av aktierna. P� regeringens v�gnar OLOF PALME STEN ANDERSSON (Socialdepartementet) � </div> </div>

SFS 1983:1092 Lag

Utkom fr�n trycket

med reglemente f�r allm�nna pensionsfonden;

den 30 december 1983

utfardad den 22 december 1983.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

I Inledande best�mmelse
1 � De p enningmedel, som enligt 4 kap. 3 � lagen (1981: 691) om so cial�
avgifter, 1 � lagen (1983:219) om tillf�llig vinstskatt samt 1 � lagen
(1983:1086) om vinstdelningsskatt skall ing� til l allm�nna pensionsfond en,
skall f�rvaltas av nio styrelser, n�mligen f�rsta-Q�rde fondstyrelserna

samt f�rstafemte l�ntagarfondstyrelserna.

Best�mmelser om f�rsta-tredje fondstyrelserna finns i 2 -25 �� sa mt

om fj�rde fondstyrelsen och l�ntagarfondstyrelserna i 2 6-43 ��.

II F�rstatredje fondstyrelserna

Medelstilldelning

2 � Riksf�rs�kringsverket skall varje �r �verf�ra

1. till f�rs ta fondstyrelsens f�rvaltning till�ggspensionsavgifter som er -

l�ggs av staten, kommuner och d�rmed j�mf�rliga samfalligheter sam t av

bolag, f�reningar och stiftelser, i vilka staten, kommuner eller d�rmed

j�mf�rliga samfalligheter har ett best�mmande inflytande,

2. till andra fondstyrelsens f�rvaltning till�ggspensionsavgifter som er-

l�ggs av andra arbetsgivare �n som har n�mnts under 1 och som debiterats

p� grundval av ett avgiftsunderlag som �verstiger 225 g�nger det basbelopp

som g�ller enligt lagen (196 2: 381) om allm�n f�rs�kring,

3. till tredje fondstyrelsens f�rvaltning �vriga till�ggspensionsavgifter

samt

4. till varje fondstyrelses f�rvaltning en tredjedel av vinstskatten och av

vinstdelningsskatten.

Vad som s�gs i f�rsta stycket 1 -4 g�ller med den begr�nsning som f�ljer

av best�mmelserna i 26 och 27 �� om fj�rde fondstyrelsens och l�ntagar�
fondstyrelsernas r�tt att rekvirera medel hos riksf �rs�kringsverket.

Till varje fondstyrelses f�rvaltning skall ocks� h�nf�ras avkastningen av

de medel som styre lsen f�rvaltar.

Pensionsntbetalningar in. ni.

3 � Pensionsutbetalningar, f�rvaltningskostnader och a ndra utgifter av�
seende f�rs�kringen f�r till�ggspension skall, i den m�n and ra medel inte
st�r till f�rfogande, betalas genom tillskott som riksf�rs�kringsverket er�

h�ller fr�n fo ndstyrelserna. De medel som beh�vs f�r ett kalender�r skall

tillskjutas av varje fondstyrelse i f�rh�llande till de avgifter som under d et

n�rmast f�reg�ende �ret har �verf�rts till dess f�rvaltning.

Varje fondstyrelse skall med de medel som den f�rvaltar betala kostna�

derna f�r dess verksamhet och f�r revision av dess f�rvaltning.

2886

' Prop, 1983/84: 50. FiU 2 0. rskr 122.

�

Orfionisation

SFS 1983:1092

4 � Varje fondstyrelse skall best� av nio ledam�ter, som f�rordnas av
regeringen. Av ledam�terna utses

i f�rsta fondstyrelsen tre efter f�rslag av sammanslutningar, som f�re�

tr�der kommunerna och landstingskommunerna, och tre efter f�rslag av
rikssammanslutningar av arbetstagare,

i andra fondstyrelsen tre efter f�rslag av rikssammanslutningar av ar-

bet.sgivare. en efter f�rslag av sammanslutningar som f�retr�der konsu�
mentkooperationen och fyra efter f�rslag av rikssammanslutningar av ar�
betstagare samt

i tredje fondstyrelsen tv� efter f�rslag av rikssammanslutningar av ar�

betsgivare. fyra efter f�rslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och

tv� efter f�rslag av sammanslutningar som f�retr�der personer vilka erl�g-
ger egenavgifter f�r till�ggspension.

Om f�rslag inte avges, f�rordnar regeringen ledam�ter �nd�.
F�r varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.
Ledam�ter och suppleanter skall vara myndiga och h�r i riket bosatta

svenska medborgare.

5 � Ledam�ter och suppleanter f�rordnas f�r tiden intill dess balansr�k�
ning har fastst�llts under tredje �ret efter det d� f�rordnandet meddelades.

Regeringen f�r entlediga en ledamot eller suppleant �ven om den tid f�r

vilken han �r f�rordnad inte har g�tt ut.

Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller om hans

uppdrag av annat sk�l upph�r under den tid f�r vilken han f�rordnats, skall

f�r den �terst�ende tiden i hans st�lle en ny ledamot respektive suppleant
f�rordnas i den ordning som anges i 4 � .

6 � Av de utan f�rslag utsedda ledam�terna i f�rsta fondstyrelsen f�rord�
nar regeringen en till ordf�rande. I

andra och tredje fondstyrelserna skall

den utan f�rslag utsedde ledamoten vara ordf�rande. Varje fondstyrelse

v�ljer inom sig vice ordf�rande.

7 � En fondstyrelse sammantr�der p� kallelse �v ordf�randen. Styrelsen
skall ocks� kallas samman om en ledamot beg�r det.

Styrelsen �r beslutf�r om de n�rvarande vid sammantr�det �r fler �n

h�lften av antalet ledam�ter. Ett �rende f�r dock inte tas upp till behand�
ling om inte s�vitt m�jligt samtliga ledam�ter eller, vid f�rfall f�r n�gon av
dem. en suppleant f�r denne har f�tt tillf�lle att delta i

�rendets behandling.

Som styrelsens beslut g�ller den mening som de flesta f�renar sig om.

Vid lika r�stetal har ordf�randen utslagsr�st.

Vid styrelsesammantr�den skall protokoll f�ras. Om n�gon ledamot i

samband med beslutet anm�ler skiljaktig mening, skall denna antecknas i
protokollet.

8 � Varje fondstyrelse f�r uppdra �t enskilda ledam�ter eller tj�nstem�n
hos styrelsen att var f�r sig eller tv� eller flera i f�rening avg�ra �renden

som annars ankommer p� styrelsens egen pr�vning. Det �ligger styrelsen

att meddela f�reskrifter om den befogenhet som ett s�dant uppdrag med�

f�r. Om uppdraget avser beviljande av l�n skall grunderna f�r l�ngivningen

2887

fastst�llas.

�

SFS 1983:1092

Uppdrag enligt f�rsta stycket f�r n�r som helst �terk allas eller inskr�rt-,

kas. Utan hinder av s�dant uppdrag far styrelsen sj�lv avg�ra �renden av

varje slag.

9 � Fondstyrelsen far anst�lla de tj�nstem�n som beh�vs samt best�mma
deras l�ner och �vriga anst�llningsvillkor.

10 � Regeringen best�mmer arvoden och andra ers�ttningar till leda�

m�ter och suppleanter i fondstyre lserna.

Fon'altning

11 � Fondstyrelserna skall, inom ramen f�r vad som �r f� renligt med den
allm�nna ekonomiska politiken och med b eaktande av kreditmarknadens
funktionss�tt, f�rvalta anf�rtrodda medel p� s�dant s�tt att de blir till
st�rsta m�jliga gagn f�r f�rs�kringen f�r till�ggspension.

Fondmedlen skall placeras s� att kraven p� god avkastning, tillfredsst�l�

lande betalningsberedskap och betryggande s�kerhet tillgodoses.

12 � Varje fondstyrelse f�r placera de medel som styr elsen f�rvaltar

1. i obligationer utf�rdade av s taten, kommuner eller d�rmed j�mf�rliga

samf�lligheter, Sveriges allm�nna hypoteksbank. Konungariket Sverige s
stadshypotekskassa. Svenska bostadskreditkassan. Svenska skeppshypo-

tekskassan eller Skeppsfartens sekund�rl�nekassa eller av kreditaktiebo�
lag som st�r under tillsyn av bankinspektionen.

2. i obligationer garanter ade av staten, kommuner eller d�rmed j�m f�r�

liga samf�lligheter,

3. i obligationer och andr a f�r den allm�nna r�relsen avsedda skuldf�r�

bindelser som har offentligen utbjudits av svenska bankaktiebolag. Sveri�

ges investeringsbank aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken med

undantag av konvertibla skuldebrev, skuldebrev f�renade med optionsr�tt
till nyteckning och s�dana obligationer med l�ngre l�ptid �n ett �r, som har
utf�rdats av bankaktiebolag, sparbanker eller centralkassor f�r jord�
brukskredit.

4. i andr a skuldf�rbindelser utf�rdade av staten, kommuner eller d�r�

med j�mf�rliga samf�lligheter, riksbanken, bankaktiebolag, sparbanker,

centralkassor f�r jordbrukskredit eller andra kreditinr�ttningar som rege�

ringen godk�nner, eller av bolag, f�reningar eller stiftelser som i 2 � f�rsta

stycket 1 s�gs, s�vida staten, en kommun eller en d�rmed j�mf�rlig samf�l-
lighet har ikl�tt sig borgen f�r f�rbi ndelserna,

5. i skuldf�rbindelser ut f�rdade av en annan fondstyrelse samt
6. i fordringar hos kreditinr�ttningar i enlighet med best�mmelserna o m

�terl�n.

13 � Om det beh�vs f�r en tillfredsst�llande betalningsberedskap eller
f�r att tillgodose kravet p� �ndam�lsenlig f�rvaltning f�r fondmedel pla�

ceras hos riksbanken, annan bank eller postgirot.

14 � Om det �r uppenbart att allm�nna pensionsfonden annars skulle lida
en avse v�rd f�rlust f�r en fondstyrelse, i avsikt att skydda en fordran, p�

2888

offentlig auktion eller fondb�rs k�pa in egendom som �r utm�tt eller

�

pantsatt f�r fordringen eller �verta egendom som betalning f�r fordringen.

SFS 1983:1092

Egendom som f �rv�rvats p� detta s�tt skall avyttras s� snart det �r l�mp�
ligt och senas t d� det kan ske utan f�rlust.

15 � F�r att tillgodose ett tillf�lligt penningbehov f�r varje fondstyrelse
ta upp kredit hos en kreditinr�ttning eller hos en annan fondstyrelse.

16 � Fondstyrelsernas r�kenskaps�r �r kalender�r.

Varje f ondstyrelse skall f�re den 1 febr uari vaije �r redovisa f�r sin

f�rvaltning under f�reg�ende r�kenskaps�r genom att l�mna f�rvaltnings�

ber�ttelse med resultatr�kning samt balansr�kning avseende st�llningen
vid �rets utg�ng.

I balansr�kningen skall tillg�ngarna tas upp till anskaff ningskostnaden.

En os�ker fordran skall dock tas upp till det belopp som kan ber�knas
komma att inflyta. En v�rdel�s fordran f�r inte tas upp som tillg�ng.

17 � F�rsta-tredje fondstyrelserna skall �rligen gemensamt g�ra en
sammanst�llning av �vriga fondstyrelsers verksamhetsber�ttelser. Sam�

manst�llningen skall �verl�mnas till regeringen f�re den 1 april �ret efter
r�kenskaps�ret.

�t er l�n

18 � Riksbanken, bankaktiebolag, sparbanker, centralkassor f�r jord�

brukskredit, Sveriges allm�nna hypoteksbank. Svenska skeppshypoteks-

kassan och andra kreditinr�ttningar som regeringen godk�nner f�r varje �r
mot bevis om fullgjord avgiftsbetalning bevilja den som erlagt avgift till

f�rs�kringen f�r till�ggspension enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�k�

ring �terl�n. Detta f�r ske med h�gst h�lften av de avgifter som erlagts

1. under det n�rmast f�reg�ende �ret eller

2. under de fem n�rmast f�reg�ende �ren. i den m�n avgiftsbetalningar�

na inte redan utnyttjats som underlag f�r �terl�n.

�terl�n f�r inte beviljas, om l�nebeloppet skulle understiga femtiotusen

kronor. �terl�n enligt f�rsta stycket 2 f�r uppg� till h�gst femhu ndratusen
kronor.

19 � En kreditinr�ttning, som har l�mnat �terl�n enligt 18 �, f�r i sam�

band d�rmed till motsvarande belopp erh�lla l�n fr�n en fondstyrelse.
L�net skall l�mnas av den fondstyrelse som enligt 2 � har att f�rvalta de

avgifter eller st�rre delen av de avgifter f�r vilka �terl�net beviljats. De l�n

som kreditinr�ttningar erh�ller under ett kalender�r p� grund av �terl�n till

kommuner och landstingskommuner f�r uppg� till sammanlagt h�gst e tt�
hundra miljoner krono r.

R�ntesatsen f�r l�n fr�n fon dstyrelser till kreditinr�ttningar enligt f�rsta

stycket skall motsvara r�ntesatsen f�r det senaste i Sverige utgivna l�ng�
fristiga statsobligationsl�net, om inte regeringen har fastst�llt en annan
r�ntesats. R�ntesatsen f�r l�net skall o mpr�vas vart femte �r under dess
l�ptid. En fon dstyrelse och en kreditinr�ttning kan komma �ve rens om att
den nya r�ntesatsen skall g�lla �ven f�r �vriga l�n vilkas r�ntesats skall
ompr�vas under samma kalender�r.

2889

�

SFS 1983:1092

20 � Amortering skall vaije �r g�ras p� �terl�n. som inte i sin helhet

�terbetalas inom ett �r fr�n utl�mnandet. Varje amortering skall g�ras med

minst en tiondedel eller, s�vitt avser �terl�n som beviljats med h�gre
belopp �n h�lften av n�rmast f�reg�ende �rs avgifter, minst en femton de�

del av l�nesumman.

Det l�n som en kreditinr�ttning erh�llit fr�n en fondstyrelse enligt 19 �

skall �terbetalas i samma takt som �terl�net. �terbetalningen f�r dock inte
ske l�ngsammare �n som f�reskrivits i villkoren f�r �terl�net. Har ett
�terl�n sagts upp till betalning f�r kreditinr�ttningens l�n hos fondstyrelsen

�nd�, till den del det motsvarar obetald �terl�neskuld, �terbetalas p� de

villkor som g�llde f�re upps�gningen.

Om l�ngivaren och l�ntagaren �r �verens far ett �terl�n �verf�ras till en

annan kreditinr�ttning som har r�tt att bevilja s�dana l�n.

Revision

21 � F�r vatje fondstyrelse f�rordnar regeringen fyra revisorer att grans�

ka styrelsens f�rvaltning. Av revisorerna utses en p� f�rslag av bankin�

spektionen och tv� efter samr�d med de samman slutningar som enligt 4 �
far f�resl� ledam�ter i fondstyre lsen. De revisorer som utses utan samr�d

skall vara gemensamma.

Den revi sor som utsetts utan f�rslag eller samr�d skall som ordf� rande

leda revisionen.

Revisorerna f�r vid fullg�randet av sitt uppdrag anlita bitr�de.

22 � Revisorerna f�rordnas f�r tiden intill dess balansr�kning har fast�
st�llts n�sta g�ng.

Regeringen f�r entlediga en revisor, �ven om den tid f�r vilken han blivit

utsedd inte har g�tt ut.

Om en revisor entledigas eller avlider eller om hans uppdrag av annat

sk�l upph�r under den tid f�r vilken han blivit utsedd, skall f�r den
�terst�ende tiden en ny revisor f�rordnas i hans st �lle.

23 � Regeringen be slutar om arvoden och andra ers�ttningar till reviso�

rerna.

24 � F�r varje kalender�r skall revisorerna avge en revisionsber�ttelse,
som skall �verl�mnas till fondstyrelsen inom en m�nad efter det att f�rvalt�
ningsber�ttelsen enligt 16 � har kommit revis orerna till hand a.

Revisionsber�ttelsen skall inneh�lla en redog�relse f�r omfattningen och

resultatet av revisorernas granskning och inventering av de under styrel
sens f�rvaltning st�ende tillg�ngarna samt uppgift om anm�rkning f�r elig

ger mot f�rvaltningsber�ttelsen med resultatr�kning, mot balansr�kningen

mot fondstyrelsens bokf�ring eller i �vr igt mot fondstyrelsens f�rvaltning

Om det f�religger anledning till anm�rkning skall den anges i revis ionsbc

r�ttelsen. Revisorerna f�r ocks� meddela de erinringar i ber�ttelsen som de

anser p�kallade.

En revisor som �r av skiljaktig mening eller i �vrigt finner s�rskilt

uttalande p�kallat f�r ange detta i revisions ber�ttelsen, om han inte a vger

en s�rskild s�dan ber�ttelse.

2890

�

''25 � Sedan revisionsber�ttelsen har kommit fondstyrelsen till banda,

SFS 1983:1092

^skall styrelsen genast �verl�mna f�rvaltningsber�ttelsen och revisionsbe�

r�ttelsen till rege ringen, som f�re den 1 maj samma �r skall avg�ra fr�gan

om fastst�llelse av balansr�kningen.

III Fj�rde fondstyrelsen och l�ntagarfondstyrelserna

Medelstilldelning^

26 � Riksf�rs�kringsverket skall till fj�rde fondstyrelsens f�rvaltning
�verf�ra de medel, som styrelsen rekvirerar hos verket. Medlen avr�knas

p� de medel som bel�per p� f�rsta, andra och tredje fondstyrelserna i

f�rh�llande till kapitalbeh�llningarna enligt dessa styrelsers balansr�k�

ningar avseende st�llningen vid utg�ngen av n�rmast f�reg�ende �r.

Till fondstyrelsens f�rvaltning skall ocks�, med den begr�nsning som

f�ljer av 28 �, h�nf�ras avkastningen av de medel som styr elsen f�rvaltar.

De medel som �verf�rs till fondstyrelsens f�rvaltning f�r uppg� till h�gst

1 850 miljoner kronor.

27 � Riksf�rs�kringsverket skall till varje l�ntagarfondstyrelses f�rvalt�

ning �verf�ra de medel som styrelsen rekvirerar hos verket. Medlen avr�k�
nas p� de medel som riksf�rs�kringsverket enligt 2 � f �rsta stycket 1 -4
skall �verf�ra till f�r sta, andra och tredje fondstyrelserna med lika f�rdel�
ning mellan dessa s tyrelser.

Till en l�ntagarfondstyrelses f�rvaltning f�r �verf�ras dels en femtedel

av vinstskatten o ch av vinstdelningsskatten, dels av till�ggspensionsavgif�

terna ett belopp motsvarande 0,04 enheter av procentsatsen f�r uttag av
till�ggspensionsavgift. Summan av de medel som � verf�rs till en l�ntagar�

fondstyrelses f�rvaltning f�r dock inte �verskrida den medelsram som
anges i fj�rde styc ket.

Till varje l�ntagarfondstyrelses f�rvaltning skall ocks�, med den be�

gr�nsning som f�ljer av 28 �, h�nf�ras avkastningen av de medel som
styrelsen f�rvaltar.

F�r varje l�ntagarfondstyrelse �r medelsramen 400 miljoner kronor �r

1984 och �kar d�refter �rligen till och med �r 1990 m ed ett belopp motsva�

rande 20000 basbelopp f�r respektive �r enligt lagen (19 62; 381) om allm�n

f�rs�kring.

Avkastning m.m.

28 � Fj�rde fondstyrelsen och l�ntagarfondstyrelserna skall varje �r f�re
utg�ngen av maj m�nad till f�r sta, andra och tredje fondstyrelsernas f�r�
valtning �verf�ra en avkastning f�r n�rmast f�reg�ende r�kenskaps�r be�
r�knad till tre procent av nuv�rdet av f�rvaltade medel. Med nuv�rdet av

f�rvaltade medel avses summan av de medel som styrelsen intill r�ken�

skaps�rets slut rekvirerat hos riksf�rs�kringsverket, omr�knad efter de

f�r�ndringar av kon sumentprisindex som skett fr�n det medlen tillst�lldes
styrelsen och fram till r�kenskaps�rets slut.

F�r medel som en fondstyrelse f�rvaltat under endast en del av r�ken�

skaps�ret skall den enligt f� rsta stycket ber�knade avkastningen minskas i

motsvarande m�n.

2891

�

SFS 1983:1092

Avkastningen fr�n Q�rde fondstyrelsen skall f�rdelas mellan f�rsta, aiid-

ra och tredje fondstyrelserna i f�rh�llande till de avr�kningar som har skett

enligt 26 � f�rsta stycket till och med det �r som avkastningen avser.

Avkastningen fr�n l�ntagarfondstyrelserna skall f�rdelas lika mellan f�rs-

ta. andra och tredje fondstyrelserna

29 � Envar av Q�rde fondstyrelsen och l�ntagarfondstyrelserna skall

med de medel som styrelsen f�rvaltar betala kostnaderna f�r dess verk-
samhet och f�r revisionen av dess f�rvaltning.

Organisation
30 � Fj�rde fondstyrelsen skall best� av tolv ledam�ter som f�rordnas av

regeringen. Av ledam�terna utses tv� efter f�rslag av sammanslutningar

som f�retr�der kommunerna, tre efter f�rslag av rikssammanslutningar av
arbetsgivare och fem efte r f�rslag av rikssammanslutningar av arbetstaga�

re.

Om f�rslag inte avges, f�rordnar regeringen ledam�ter �nd�.

F�r varje ledamot utses i samma ordning en su ppleant.

Ledam�ter och suppleanter skall vara myndiga och h�r i riket bosatta

svenska medborgare.

31 � Vatje l�ntagarfondstyrelse skall best� av nio ledam�ter. F�r leda�

m�terna skall fmnas fyra suppleanter.

Regeringen f�rordnar ledam�ter och suppleanter.
Ledam�ter och suppleanter skall vara myndiga och bosatta h�r i riket.

Av ledam�terna skall minst fem och av suppleanterna minst tv� f�retr �da

l�ntagarintressen. Vid utseendet av ledam�ter och suppleanter skall det
tillses att l�ntagarfondstyrelserna f�r en regional anknytning.

32 � Ledam�ter och suppleanter i Q�rde fondstyrelsen f�rordnas f�r

tiden intill dess balansr�kning har fastst�llts under tredje �ret efter det d�

f�rordnandet meddelades.

Ledam�ter och suppleanter i l�ntagarfondstyrelserna f�rordnas f�r tiden

intill dess balansr�kning har fastst�llts under �ret efter det d� f�rordnandet
meddelades.

Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller om hans

uppdrag av annat sk�l upph�r under den tid f�r vilken han bli vit f�rordnad,

skall f�r den �terst�ende tiden i hans st�lle en ny ledamot respektive
suppleant f�rordnas i den ordning som anges i 3 0 och 31 ��.

33 � Av de utan f�rslag utsedda ledam�terna i Q�rd e fondstyrelsen f�r�
ordnar regeringen en till ordf�rande och en till vice ordf�ran de.

F�r varje l�n tagarfondstyrelse f�rordnar regeringen av ledam�terna en

till ordf�rande och en till vice ordf�rande.

F�rvaltning

34 � Fondstyrelserna skall, inom ramen f�r vad som gagna r f�rs�kringen
f�r till�ggspension och �r f�renligt med den allm� nna ekonomiska politiken

samt med beaktande av kreditmarknadens funktionss�tt, f�rvalta anf�r-

2892

trodda medel genom placeringar p� riskkapitalmarknaden. Placeringarna

�

sr�kall syfta till att f�rb�ttra riskkapitalf�rs�rjningen till gagn f�r svensk

SFS 1983:1092

pf�duktion och syssels�ttning.

jFondmedlen skall placeras s� att kraven p� god avkastning, l�ngsik-

S lighet och riskspridnin g tillgodoses.

35 � Fj�rde fondstyrelsen f�r placera de medel som styre lsen f�rvaltar

1. i aktier i svens ka aktiebolag med unda ntag av aktiebolag som driver

bank- eller f�rs�kringsr�relse,

2. i s� dana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev f�renade med op�

tionsr�tt till nytec kning som har utf�rdats av aktiebolag som avses i 1 samt

3. i aktier i utl� ndska aktiebolag samt i s�d ana konvertibla skuldebrev

eller skuldebrev f�renade med optionsr�tt till nyteckning som har utf�rdats

^ av utl�ndska aktiebolag.

Fondstyrelsen f�r inte f�rv�rva v�rdepapper enligt f�rsta stycket 3 i

s�dan omfattning att v�rdepapperens sammanlagda v�rde kommer att
�verstiga en proc ent av v�rdet av de medel som styrelsen f�rvaltar.

36 � En l�ntagarfondstyrelse f�r placera de medel som styrelsen f�rval�

tar

1. i aktier i svenska aktiebolag,
2. i s�dana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev f�renade med op�

tionsr�tt till nyteckn ing som har utf�rdats av aktiebolag som avses i 1 samt

3. som riskkapital i svenska ekonomiska f�reningar.

37 � Fj�rde fondstyrelsen f�r inte f�rv�rva mer �n tio procent av aktierna

i ett aktieb olag, om aktierna �r inregistrerade vid Sto ckholms fondb�rs.
Har aktierna olika r�stv�rde, f�r fondstyrelsen inte f�rv�rva st�rre antal �n

att r�stetalet f�r aktierna utg�r h�gst tio procent av r�stetalet f�r samtliga
aktier i bolaget.

En l�ntagarfondstyrelse f�r inte f�rv�rva s� m�nga vid fondb�rsen inre�

gistrerade aktier i ett aktie bolag att dessa uppg�r till �tta procent eller mer

av samtliga aktier i bolaget eller, om aktierna har olika r�stv�rde, att

r�stetalet f�r aktierna uppg�r till �t ta procent eller mer av r�stetalet f�r

samtliga aktier i bolaget.

38 � En l�ntagarfondstyrelse skall p� beg�ran av en lokal facklig organi�

sation vid ett aktiebolag i vilket fondstyrelsen har f�rv�rvat aktier eller, om
bolaget ing�r som moderbolag i en koncern, dess svenska dotterbolag
�verl�ta �t organisationen att f�r h�gst ett �r i s�nder ut�va r�str�tt f�r

h�lften av aktiernas r�stetal.

Om flera lokala fackliga o rganisationer vid ett bolag eller inom en kon�

cern beg�r att f� ut�va r�str�tt f�r aktier skall l�ntagarfondstyrelsen �ver�
l�ta �t organisationerna att var f�r sig f�r h�gst ett �r i s�nd er ut�va r�str�tt

f�r sammanlagt h�lften av aktiernas r�stetal. Styrelsen skall d�rvid f�rdela

r�str�tten i enlighet med vad som �verenskommits mellan organisationer�
na. Om n�gon �verenskommelse inte har tr�ffats, skall styrelsen f�rdela
r�str�tten med ledning av det antal medlemmar i re spektive organisation

som �r anst�llda i bolaget och dess svenska dotterbolag.

2893

�

SFS 1983:1092

39 � Om det beh�vs f�r en tillfredsst�llande betalningsberedskap eller

f�r att tillgodose kravet p� �ndam�lsenlig f�rvaltning f�r fondmedel pla�
ceras hos riksbanken, annan bank eller postgirot. I samma syfte f�r fond�

medel placeras i stats skuldv�xlar, skattkammarv�xlar, bankcertifikat och

f�retagscertifikat.

Revision

40 � F�r Q�rde fondstyrelsen f�rordnar regeringen fyra revisorer att
granska styrelsens f�rvaltning. Av revisorerna utses en p� f�rslag av

bankinspektionen och tv� efter samr�d med de sammanslutningar som

enligt 30 � f�r f�resl� ledam�ter i fondstyrelsen.

Om ordf�rande och om r�tt att anlita bitr�de g�ller vad som f�reskrivs i

21 � .

41 � F�r vaije l�ntagarfondstyrelse f�rordnar regeringen tre revisorer att
granska styrelsens f�rvaltning. Av revisorerna utses en p� f�rslag av

bankinspektionen. Revisorer f�r vara gemensamma f�r Q�rde fond styrel�

sen och en eller flera l�ntagarfondstyrelser.

F�r varje l�ntagarfondstyrelse utser regeringen en av de utan f�rslag

utsedda revisorerna att som ordf�rande leda revisionen.

42 � Riksf�rs�kringsverket och riksrevisionsverket skall �rligen avge ut�
l�tande �ver fj�rde fondstyrelsens och l�ntagarfondstyrelsernas f�rvalt�

ning av medel. Utl�tandena skall �verl�mnas till regeringen f�re den 1 april

�ret efter r�kenskaps�ret.

Gemensamma best�mmelser

43 � F�reskrifterna i 5 � andra stycket. 7-10 och 14-16 �� samt 2 2-
25 �� g�ller ocks� i fr�ga om Q�rde fondstyrelsen och l�ntagarfondstyrel�
serna.

2894

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1984. Genom lagen upph�vs

reglementet (1959: 293) ang�ende allm�nna pensionsfondens f�rvaltning.

2. Om det i lag eller annan f�rfattning h�nvisas till en f�reskri ft som har

ersatts genom en best�mmelse i lagen (1983: 1092) med reglemente f�r
allm�nna pensionsfonden, till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen.

3. I samband med att regeringen utser ledam�ter och suppleanter i en

l�ntagarfondstyrelse best�mmer regeringen vid vilken tidpunkt under �r

1984 som styrelsen skall starta sin verk samhet.

4. I fr�ga om �terl�n , som avser avgifter betalda f�re den 1 januari 1978

eller som har beviljats f �re den 1 januari 1980, och l�n till kreditin r�ttning
som har beviljat �terl�net g�ller fortfarande 14-16

reglementet

(1959:293) ang�ende allm�nna pensionsfondens f�rvaltning i sin n�rmast
f�re den 1 januari 1980 g�llande lydelse. I fr�ga om l�n som kreditinr�ttning

har erh�llit enligt nu angivna 15 S f�rsta stycket f�r dock avtal tr�ffas om

till�mpning av 19 � andra styc ket i den nya lagen.

5. 1 fr�ga om s�dana l�n fr�n en fondstyrelse till en kreditinr�ttning, som

h�nf�r sig till �terl�n beviljade f�re den II april 1981, g�ller fortfarande

15 � andra stycket f�rsta meningen reglementet (1959:293) ang�ende all-

/ "

�

"fina pensionsfondens f�rvaltning i sin n�rmast f�re den I april 1981

SFS 1983:1092

'g�llande lydelse.

�. I andra fall �n som avses i 4 och 5 g�Uer best�mmelserna i den nya

lagen i fr�ga om �terl�n och l�n till kreditinr� ttning p� grund av �terl�n som

har beviljats eller s�kts f�re ikrafttr�dandet.

7. Summan av de medel som enligt 27 � andra stycket f�rsta meningen

far �ve rf�ras till en l�ntagarfondstyrelses f�rvaltning skall f�r �r 1984

minskas med ett belopp om 20 miljoner kronor.

8. Best�mmelserna i 28 � skall till�mpas f�rsta g�ngen f�r r�kenskaps�

�ret 1984.

9. Vid till�mpningen av 28 � skall de medel som tidigare �verf�rts till

fj�rde fondstyrelsens f�rvaltning ber�knas till ett nuv�rde f�r augusti 1983

av 3042 miljoner kronor.

10. Innehar Q�rde fondstyrelsen den 1 januari 1984 aktier i n�got eller

n�gra aktiebolag ut�ver vad som medges i 37 �, f�r fondstyrelsen �ven i

forts�ttningen inneha h�gst samma andel av aktierna.

P� regeringens v�gnar

OLOF PALME

STEN ANDERSSON
(Socialdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom socialrätten

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
Socialtjänstlag (2001:453)

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Jobbar du med socialrätt? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Vi kan tillgodose hela ditt behov av information och stöd oavsett om du arbetar inom kommunal socialtjänst, annan myndighet, domstol, advokatbyrå eller i privat verksamhet. Se allt inom socialrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1983:1092

Viktiga lagar inom socialrätten

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Om Lagboken.se