SFS 1998:679 Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk författningssamling
Lag
om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter;
utfärdad den 11 juni 1998.
Enligt riksdagens beslut
1
föreskrivs i fråga om lagen (1981:691) om social-
avgifter
2
dels
att 4 kap. 8 och 10 §§ samt 5 kap. 4 § skall upphöra att gälla,
dels
att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1–5 §§, 3 kap. 1 och 3–5 a §§ samt 4 kap.
1–4, 6 och 7 §§ skall ha följande lydelse.
1 kap.
1 §
3
I denna lag ges bestämmelser om avgifter för finansiering av den all-
männa försäkringen, ålderspensioneringen och vissa andra sociala ändamål.
Att denna lag tillämpas även i fråga om särskild löneskatt på vissa för-
värvsinkomster framgår av lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.
Om nedsättning av socialavgifter som regionalpolitiskt stöd finns sär-
skilda bestämmelser. Föreskrifter om avdrag vid beräkning av arbetsgivarav-
gifter finns i lagen (1995:287) om anställningsstöd och i lagen (1995:411)
om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter.
2 §
4
Avgifterna utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgi-
varavgifter skall betalas av den som är arbetsgivare. Egenavgifter skall beta-
las av den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring el-
ler enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och som har
inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 eller 2 a § lagen om all-
män försäkring eller 2 kap. lagen om inkomstgrundad ålderspension. Med
inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 kap. 2 och 2 a §§ lagen om allmän
försäkring skall även likställas inkomst för eget arbete i form av andra skat-
tepliktiga förmåner än pengar.
Vid tillämpning av denna lag skall, även om ett anställningsförhållande
inte föreligger, den som har utgett sådan ersättning som enligt bestämmel-
serna i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring eller enligt be-
1
Prop. 1997/98:151, bet. 1997/98:SfU13, rskr. 1997/98:315 och 316.
2
Lagen omtryckt 1989:633.
Senaste lydelse av
4 kap. 8 § 1995:658
4 kap. 10 § 1995:852.
3
Senaste lydelse 1995:414.
4
Senaste lydelse 1998:338.
SFS 1998:679
Utkom från trycket
den 30 juni 1998
2
SFS 1998:679
stämmelserna i 2 kap. 10 § första stycket, 11 eller 12 § lagen om inkomst-
grundad ålderspension är att hänföra till inkomst av anställning anses som
arbetsgivare. Med inkomst av anställning enligt 3 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring skall i denna lag likställas inkomst i form av andra skattepliktiga
förmåner än pengar samt kostnadsersättning som inte enligt 8 kap. 19 eller
20 § skattebetalningslagen (1997:483) undantas vid beräkning av skatteav-
drag. I fråga om skattepliktig intäkt enligt kommunalskattelagen (1928:370)
i form av rabatt, bonus eller annan förmån som ges ut på grund av kundtrohet
eller liknande, skall den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till
grund för förmånen, anses som arbetsgivare, om denne är någon annan än
den som är skattskyldig för förmånen. I fråga om skattepliktig intäkt enligt
kommunalskattelagen i form av en förmån eller ersättning, som getts ut eller
anses utgiven av en fysisk person som är bosatt utomlands eller en utländsk
juridisk person, skall den hos vilken den skatteskyldige är anställd i Sverige
anses som arbetsgivare, om förmånen eller ersättningen har sin grund i an-
ställningen i Sverige och det inte finns något anställningsförhållande mellan
utgivaren av förmånen eller ersättningen och den skatteskyldige.
2 kap.
1 §
5
En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3–5 §§ för
varje år betala
1. sjukförsäkringsavgift med 7,50 procent,
2. efterlevandepensionsavgift med 1,70 procent,
3. ålderspensionsavgift med 6,40 procent,
4. föräldraförsäkringsavgift med 2,20 procent,
5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent,
6. arbetsmarknadsavgift med 5,84 procent.
Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock beträffande
ersättning som avses i 2 kap. 11 eller 12 § lagen (1998:674) om inkomstgrun-
dad ålderspension betala endast ålderspensionsavgift.
2 §
6
En arbetsgivare som sysselsätter sjömän skall på den ersättning som
utgetts till sådana för varje år betala även sjömanspensionsavgift med 1,20
procent.
I fråga om sjömän skall sjukförsäkringsavgift och arbetsmarknadsavgift be-
räknas efter de procentsatser som regeringen eller, efter regeringens bemyn-
digande, Riksförsäkringsverket årligen fastställer. Procentsatserna skall ut-
göra den andel av de i 1 § första stycket 1 och 6 angivna procentsatserna som
svarar mot förhållandet mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjö-
män på svenska handelsfartyg i medeltal för den 30 september de tre år som
närmast föregått det år då procentsatserna fastställs. Hänsyn skall därvid inte
tas till fartyg med en bruttodräktighet understigande 300. Procentsatserna be-
räknas med två decimaler.
Med sjöman avses i denna lag arbetstagare som avses i punkt 1 av anvis-
ningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370).
5
Senaste lydelse 1997:938.
6
Senaste lydelse 1996:1335.
3
SFS 1998:679
3 §
7
Underlag för beräkning av avgifterna är summan av vad arbetsgivaren
under året har utgett som lön i pengar eller annan ersättning för utfört arbete
eller eljest med anledning av tjänsten, dock inte pension, eller andra skatte-
pliktiga förmåner. I underlaget skall även ingå sådan annan ersättning för ut-
fört arbete som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
Med lön likställs
1. garantibelopp enligt lönegarantilagen (1992:497),
2. kostnadsersättning som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalnings-
lagen (1997:483) undantas vid beräkning av skatteavdrag,
3. ersättning som en arbetsgivare utger till en allmän försäkringskassa som
följd av bestämmelsen i 24 § första stycket lagen (1991:1047) om sjuklön.
Ersättning som avses i andra stycket 3 skall anses som ersättning till ar-
betstagare vid tillämpning av 4 och 5 §§.
4 §
8
Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från
1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte uppgått
till 1 000 kronor,
3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn
eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen motsvarar
sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som arbetsgivare
får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap. 12 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
4. ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen
(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,
5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i
hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid
inkomsttaxeringen,
6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbetsta-
gare haft att täcka med ersättningen,
8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna inte
räknas som lön enligt 2 kap. 3 § första stycket lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension eller enligt 2 kap. 16 § andra stycket samma lag inte
är pensionsgrundande inkomst,
9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfarandet
är av utländsk nationalitet,
10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947) om
beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte utgör
skattepliktig intäkt,
11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring,
12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskatte-
lagen (1928:370),
13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 1–5 lagen (1990:659)
om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda
skatt,
14. ersättning till en och samme idrottsutövare från en sådan ideell fören-
ing som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och
7
Senaste lydelse 1997:526.
8
Senaste lydelse 1996:1218. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.
4
SFS 1998:679
som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om ersätt-
ningen från föreningen under året inte uppgått till ett halvt prisbasbelopp en-
ligt lagen om allmän försäkring,
15. före utgången av år 1992 utbetalade ersättningar från en vinstandels-
stiftelse, som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring, till
den del de inte utgör ersättning för arbete för stiftelsens räkning,
16. sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse eller en annan juridisk
person med motsvarande ändamål från vilken enligt de fyra sista meningarna
i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring skall bortses vid beräk-
ning av sjukpenninggrundande inkomst,
17. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om
ersättningen avser tid därefter och utgår på grund av ansvarighetsförsäkring
vilken åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbets-
marknadens huvudorganisationer,
18. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om
skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av juni 1993 och
ersättningen utgår på grund av sådan ansvarighetsförsäkring som anges i 17,
19. ersättning enligt 2 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspension.
Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna kan
beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från arbets-
givaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares kostnader i
viss verksamhet. Schablonen skall avse bestämda yrkesgrupper och grundas
på de genomsnittliga kostnaderna inom respektive grupp.
Bestämmelserna i första stycket 17 och 18 gäller endast ersättning som
inte avser de första 180 dagarna efter skadetillfället och som för en och
samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en
halv gånger prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.
I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag skall
föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.
5 §
9
Vid bestämmande av underlaget för beräkning av ålderspensionsavgift
skall även medräknas ersättningar som utgör inkomst av anställning enligt 2
kap. 10 § första stycket, 11 § första stycket eller 12 § första stycket lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Ersättningar för arbete utan-
för Sverige till arbetstagare som inte är svenska medborgare och som inte
heller är bosatta här, skall inte medräknas.
Vid bestämmande av underlaget för beräkning av annan avgift än ålders-
pensionsavgift skall bortses från ersättningar till arbetstagare som vid årets
ingång fyllt 65 år. Detsamma gäller ersättningar till arbetstagare som inte va-
rit försäkrade enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.
3 kap.
1 §
10
En försäkrad som avses i 1 kap. 2 § skall på det avgiftsunderlag som
anges i 3–5 §§ för varje år betala
9
Senaste lydelse 1990:658.
10
Senaste lydelse 1997:938.
5
SFS 1998:679
1. sjukförsäkringsavgift med 8,23 procent,
2. efterlevandepensionsavgift med 1,70 procent,
3. ålderspensionsavgift med 6,40 procent,
4. föräldraförsäkringsavgift med 2,20 procent,
5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent,
6. arbetsmarknadsavgift med 3,30 procent.
3 §
11
Egenavgifter i annan form än ålderspensionsavgift beräknas inte för
år efter det då den försäkrade fyllt 65 år.
Andra avgifter än ålderspensionsavgift betalas inte av den som vid ut-
gången av inkomståret inte var inskriven hos allmän försäkringskassa, utom
för det fall att detta berott på att den försäkrade inte uppnått den ålder som
enligt 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring krävs för inskriv-
ning hos allmän försäkringskassa. Sådana avgifter betalas inte heller av den
som för någon del av samma år uppburit hel förtidspension enligt lagen om
allmän försäkring eller för hela året uppburit hel ålderspension enligt
nämnda lag.
Ålderspensionsavgift betalas inte för det år då den försäkrade avlidit.
Avgift betalas inte då avgiftsunderlaget understiger 1 000 kronor.
4 §
12
Grunden för beräkning av avgift enligt 1 § 1 och 4–6 utgörs av in-
komst av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 eller 2 a § lagen
(1962:381) om allmän försäkring. Med inkomst av annat förvärvsarbete en-
ligt 3 kap. 2 och 2 a §§ lagen om allmän försäkring skall även likställas an-
dra skattepliktiga förmåner än pengar.
Grunden för beräkning av avgift enligt 1 § 2 och 3 utgörs av inkomst av
annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension.
5 §
13
Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från ersättning
för arbete för någon annans räkning, om ersättningen från denne under året
inte uppgått till 1 000 kronor. Vad nu sagts gäller dock inte om ersättningen
utgör inkomst av näringsverksamhet.
Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall vidare bortses från inkomst
som avses i 2 kap. 6 § första stycket 4 lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension.
Vid beräkningen av inkomst av annat förvärvsarbete gäller i tillämpliga
delar bestämmelserna i 2, 13 och 15 kap. lagen om inkomstgrundad ålders-
pension.
5 a §
14
Vid beräkning av egenavgifter får avdrag göras med 5 procent av
avgiftsunderlaget beräknat enligt 4 § första stycket, dock högst med
9 000 kronor per år. Om den försäkrade under året även betalat ut lön eller
annan förmån till arbetstagare och som arbetsgivare gjort avdrag från arbets-
givaravgifterna enligt 2 kap. 5 a §, får dock avdrag från egenavgifterna med-
11
Senaste lydelse 1990:658.
12
Senaste lydelse 1996:1066.
13
Senaste lydelse 1990:658.
14
Senaste lydelse 1997:437.
6
SFS 1998:679
ges högst med ett så stort belopp att det sammanlagda avdraget från egenav-
gifterna och arbetsgivaravgifterna inte överstiger 42 600 kronor per år.
Om den försäkrade är delägare i ett handelsbolag får det sammanlagda av-
draget från de egenavgifter som är hänförliga till handelsbolagets inkomster
för samtliga delägare i handelsbolaget inte överstiga 42 600 kronor per år.
Avdraget fördelas mellan delägarna i proportion till hur den skattepliktiga
inkomsten från handelsbolaget fördelas mellan dem. Kan en eller flera av
delägarna helt eller delvis inte utnyttja avdraget får resterande avdrag förde-
las mellan övriga delägare på motsvarande sätt. Om handelsbolaget under
året även betalat ut lön eller annan förmån till arbetstagare och som arbetsgi-
vare gjort avdrag från arbetsgivaravgifterna enligt 2 kap. 5 a §, skall delä-
garna medges avdrag från egenavgifterna högst med så stort belopp att delä-
garnas sammanlagda avdrag från de egenavgifter som är hänförliga till in-
komsten från handelsbolaget och handelsbolagets avdrag från arbetsgivarav-
gifterna inte överstiger 42 600 kronor per år.
Avdrag enligt första stycket skall i angiven ordning avse arbetsmarknads-
avgiften, sjukförsäkringsavgiften, arbetsskadeavgiften, efterlevandepensions-
avgiften och föräldraförsäkringsavgiften.
4 kap.
1 §
15
Sjukförsäkringsavgifter förs till staten för finansiering av
1. kostnader för sjukpenning m.m. enligt 3 kap., folkpension i form av för-
tidspension enligt 7 kap. för personer som har rätt till tilläggspension i form
av förtidspension enligt 13 kap., tilläggspension i form av förtidspension enligt
13 kap. och rehabiliteringsersättning m.m. enligt 22 kap., allt enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
2. Centrala studiestödsnämndens kostnader med anledning av att sådana
studielån som belöper på en studerandes sjukperiod enligt studiestödslagen
(1973:349) inte skall återbetalas,
3. vissa av de allmänna försäkringskassornas förvaltningskostnader,
4. kostnader enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för när-
ståendevård,
5. den allmänna försäkringens kostnader enligt lagen (1991:1047) om
sjuklön och
6. statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig ål-
derspensionsavgift som belöper på förmåner som finansieras med sjukför-
säkringsavgiften.
2 §
Efterlevandepensionsavgifter förs till staten för finansiering av folkpen-
sion i form av efterlevandepension enligt 8 kap. lagen (1962:381) om allmän
försäkring och tilläggspension i form av efterlevandepension enligt 14 kap.
samma lag, änkepension enligt övergångsbestämmelserna till lagen
(1988:881) om ändring i lagen om allmän försäkring samt kostnader för för-
valtning av efterlevandepension och änkepension.
15
Senaste lydelse 1997:938.
7
SFS 1998:679
3 §
16
Fördelningen av influtna ålderspensionsavgifter skall göras enligt föl-
jande. Den andel som beräknas utgöra avgifter för inkomster som överstiger
8,06 förhöjda prisbasbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring förs till staten. Den andel som beräknas motsvara pensionsrätt för
premiepension för samma år förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvalt-
ning. Återstoden förs till
Allmänna pensionsfonden
med vars tillgångar kost-
naderna för försäkringen för inkomstpension och tilläggspension enligt la-
gen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och tilläggspension i
form av ålderspension enligt lagen om allmän försäkring skall täckas.
Regeringen skall för varje år fastställa de andelar som anges i första
stycket efter förslag från Riksförsäkringsverket. Skillnaden mellan beräk-
nade belopp och de belopp som slutligt framräknas för det aktuella året skall
regleras vid en kommande överföring.
Medel som regleras gentemot staten skall beräknas med sådan ränta som
anges i 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) och medel som regleras
gentemot Riksgäldskontoret med sådan avkastning som anges i 8 kap. 1 §
första stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.
4 §
Föräldraförsäkringsavgifter förs till staten för finansiering av föräldra-
penningförmåner enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring, kost-
nader för förvaltning av föräldrapenningförmåner och för finansiering av
statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspen-
sionsavgift som belöper på sådana förmåner.
6 §
17
Arbetsskadeavgifter förs till staten för finansiering av ersättningar en-
ligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och motsvarande äldre be-
stämmelser, kostnader för förvaltning av sådana ersättningar och för finan-
siering av statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift som belöper på ersättningar som finansieras med ar-
betsskadeavgifter.
7 §
18
Arbetsmarknadsavgifter förs till staten för finansiering av
1. arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäk-
ring,
2. kostnader för tillsyn av arbetslöshetskassornas utbetalning av arbetslös-
hetsersättning enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor,
3. utbildningsbidrag i form av dagpenning till deltagare i arbetsmarknads-
utbildning, yrkesinriktad rehabilitering eller sådan verksamhet för ungdomar
mellan 20 och 24 år som anordnas av en kommun, under förutsättning att
deltagarna uppfyller villkoren för inkomstrelaterad ersättning enligt lagen
om arbetslöshetsförsäkring,
4. kostnader enligt lönegarantilagen (1992:497) och
5. statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig ålders-
pensionsavgift som belöper på förmåner som finansieras med arbetsmark-
nadsavgifter.
16
Senaste lydelse 1997:938.
17
Senaste lydelse 1994:240.
18
Senaste lydelse 1997:249.
8
SFS 1998:679
Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00
Elanders Gotab, Stockholm 1998
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
2. De nya bestämmelserna i 2 kap. 1, 4 och 5 §§ tillämpas i fråga om av-
giftspliktig ersättning som betalas ut från och med den 1 januari 1999.
3. De nya bestämmelserna i 3 kap. 1 och 3 §§ tillämpas på inkomster som
uppbärs från och med den 1 januari 1999. Omfattar beskattningsåret tid så-
väl före som efter utgången av år 1998 skall, om den försäkrade inte visar
annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter
utgången av år 1998 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskatt-
ningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.
4. Äldre bestämmelser i 2 kap. 4 § första stycket 2 och 5 § andra stycket
samt i 3 kap. 3 § första och tredje styckena gäller fortfarande för personer
som är födda 1937 eller tidigare. Vid tillämpning av 3 kap. 3 § tredje stycket
i dess äldre lydelse skall med tilläggspensionsavgift avses ålderspensionsav-
gift och med ålderspension enligt lagen om allmän försäkring likställas ål-
derspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.
5. Under år 1999 skall influtna ålderspensionsavgifter enligt 4 kap. 3 §
fördelas på så sätt att 7 procent förs till staten och 32 procent placeras på
konto hos Riksgäldskontoret. Återstoden förs till Allmänna pensionsfonden.
6. Riksförsäkringsverket skall för åren 1995–1997 beräkna framkomna
skillnader mellan gjorda överföringar och ett belopp som motsvarar summan
av fastställda pensionsrätter för premiepension för dessa år. Reglering av
framkomna skillnader skall göras senast i juni 1999. Sådan reglering avse-
ende år 1998 skall göras senast i april 2000.
7. Under åren 1999 och 2000 skall vad som i 4 kap. 3 § sägs om vilka
kostnader tillgångarna i den Allmänna pensionsfonden skall täcka också
avse folkpension i form av ålderspension enligt 6 kap. lagen (1962:381) om
allmän försäkring till personer som har rätt till tilläggspension i form av ål-
derspension enligt 12 kap. samma lag samt kostnader för förvaltning av så-
dan folkpension.
8. Har regeringen före utgången av år 1998 ingått överenskommelse med
främmande makt avseende folk- och tilläggspension utgör vid tillämpningen
av överenskommelsen från och med den 1 januari 1999 fem procentenheter
av sjukförsäkringsavgiften finansiering av sådan pension.
På regeringens vägnar
THOMAS ÖSTROS
Peter Kindlund
(Finansdepartementet)