SFS 2003:1210 Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting

Du är här: Start / Socialrätt / Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser / SFS 2003:1210 Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting
031210.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd,
kommun och landsting;

utfärdad den 18 december 2003.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1 §

Finansiell samordning enligt denna lag får inom ett samordningsom-

råde bedrivas mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun
och landsting för att uppnå en effektiv resursanvändning. Ett samordnings-
område kan omfatta en eller flera kommuner eller delar av kommuner.

2 §

Insatserna inom den finansiella samordningen skall avse individer som

är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och skall syfta till att dessa
uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete.

Samverkande parter

3 §

En allmän försäkringskassa, en länsarbetsnämnd och ett landsting samt

en eller flera kommuner får delta som samverkande parter i verksamhet med
finansiell samordning. Finansiell samordning får bedrivas endast om en för-
säkringskassa, en länsarbetsnämnd, ett landsting och minst en kommun del-
tar. Finansiell samordning får dock bedrivas utan ett landsting, om det i sam-
ordningen deltar en kommun som inte ingår i ett landstingsområde.

Samordningsförbund

4 §

Verksamheten med finansiell samordning bedrivs av ett för detta ända-

mål särskilt bildat samordningsförbund i vilket de samverkande parterna är
medlemmar.

Medel för finansiell samordning

5 §

Den allmänna försäkringskassan skall bidra med hälften av medlen till

den finansiella samordningen, landstinget med en fjärdedel samt den eller de
kommuner som deltar med en fjärdedel. Om en kommun, som inte ingår i ett

1

Prop. 2002/03:132, bet. 2003/04:SfU4, rskr. 2003/04:101.

SFS 2003:1210

Utkom från trycket
den 30 december 2003

background image

2

SFS 2003:1210

landstingsområde, deltar i finansiell samordning, skall den kommunen bidra
med hälften av medlen.

Om flera kommuner deltar i finansiell samordning inom ett samordnings-

område, skall dessa tillsammans anses utgöra en part. Den andel som dessa
kommuner sammanlagt skall bidra med fördelas mellan dem på det sätt som
de kommer överens om.

6 §

En samverkande part får som medlem i ett samordningsförbund över-

föra medel för finansiell samordning till förbundet.

Den allmänna försäkringskassan får, i den omfattning som regeringen be-

slutar, använda medel som är avsedda för att täcka kostnader för sjukpen-
ning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Ett samordningsförbunds uppgifter

7 §

Ett samordningsförbund har till uppgift att

1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen,
2. stödja samverkan mellan samverkansparterna,
3. finansiera sådana insatser som avses i 2 § och som ligger inom de sam-

verkande parternas samlade ansvarsområde,

4. besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell

samordning skall användas,

5. svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna, och
6. upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen.
Ett samordningsförbund får inte besluta i frågor om förmåner eller rättig-

heter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsut-
övning eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda.

Bildande av ett samordningsförbund

8 §

För ett samordningsförbund skall det finnas en förbundsordning, som

skall fastställas av förbundets medlemmar.

Förbundet är bildat när förbundsordningen har fastställts av förbundsmed-

lemmarna eller vid den senare tidpunkt som anges i förbundsordningen.

Förbundsordning

9 §

Förbundsordningen skall ange

1. samordningsförbundets namn och den ort där förbundet skall ha sitt

säte, förbundets medlemmar och ändamål,

2. förbundets organisation,
3. antalet ledamöter och ersättare i styrelsen och hur förbundsmedlem-

marna skall vara representerade samt mandattiden om den skall vara kortare
än fyra år,

4. de uppgifter förbundet skall få fullgöra enligt 7 § och den beslutande-

rätt förbundet enligt samma bestämmelse skall ha,

5. om en förbundsmedlem skall ha rätt att väcka ärenden i styrelsen,
6. om det för beslut skall krävas kvalificerad majoritet i styrelsen och för

vilka ärenden detta skall gälla,

7. var förbundets kungörelser och andra tillkännagivanden skall anslås,

background image

3

SFS 2003:1210

8. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder och

fördelningen av förbundets kostnader mellan medlemmarna, allt i förhål-
lande till de andelar som medlemmarna skall bidra med enligt 5 §,

9. eventuella begränsningar av förbundets rätt enligt 21 § till skuldsätt-

ning genom sedvanliga krediter,

10. förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i förbundets ekonomi

och verksamhet,

11. föreskrifter om förbundets budgetprocess,
12. mandattiden för revisorer och ersättare som utses enligt 25 §,
13. förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet,
14. förutsättningarna för och förfarandet vid förbundets likvidation och

upplösning samt grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar när
förbundet upplöses,

15. ordningen för att lösa tvister mellan förbundet och dess medlemmar,
16. ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till ledamöterna

och ersättarna i styrelsen samt till revisorerna och revisorsersättarna, och

17. vad förbundsmedlemmarna i övrigt anser nödvändigt för att ordna de

ekonomiska förhållandena mellan förbundet och dess medlemmar samt för-
bundets förhållanden i fråga om ekonomi och förvaltning.

Ett samordningsförbunds ledning m.m.

10 §

Varje förbundsmedlem skall vara representerad i styrelsen med minst

en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare skall vara lika många som an-
talet ledamöter.

Styrelsen utövar beslutanderätten, förvaltningen och verkställigheten i

samordningsförbundet.

Styrelsen får besluta att en ledamot eller ersättare i styrelsen eller en tjäns-

teman hos förbundet skall få besluta på förbundets vägnar i en viss grupp av
ärenden. Detta gäller dock inte

1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller

kvalitet,

2. yttranden med anledning av att beslut av förbundet i dess helhet har

överklagats, och

3. ärenden som anges i särskilda föreskrifter.
Beslut som har fattats på förbundets vägnar enligt tredje stycket skall an-

mälas till styrelsen, som bestämmer i vilken ordning anmälan skall ske.

11 §

Ledamöter och ersättare i styrelsen har rätt att av förbundet erhålla

arvode för det arbete som är förenat med uppdraget samt ersättning för rese-
kostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget.

12 §

Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen utses av kommun- och

landstingsfullmäktige, allmän försäkringskassas styrelse och av länsarbets-
nämndens chef. När ledamöter eller ersättare skall utses för kommun och
landsting skall det, under de förutsättningar som anges i 2 § lagen (1992:339)
om proportionellt valsätt, ske genom proportionellt val.

Till ledamot eller ersättare i styrelsen får en medlem utse endast den som

är

1. ledamot eller ersättare i kommun- eller landstingsfullmäktige,

background image

4

SFS 2003:1210

2. ledamot eller ersättare i försäkringskassans styrelse eller i en socialför-

säkringsnämnd hos försäkringskassan, eller

3. ledamot i länsarbetsnämndens styrelse eller anställd vid länsarbets-

nämnden.

Minst en av de ledamöter som försäkringskassans styrelse utser skall vara

ledamot eller ersättare i försäkringskassans styrelse. Endast sådan ledamot
eller ersättare i en socialförsäkringsnämnd som har utsetts på förslag av de
politiska partierna enligt 18 kap. 33 § andra stycket lagen (1962:381) om all-
män försäkring får utses till ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen.

När det utses ersättare i styrelsen skall det bestämmas i vilken ordning de

skall kallas till tjänstgöring.

13 §

Styrelsen väljs för fyra år, om inte kortare mandattid anges i för-

bundsordningen.

Mandattiden räknas från och med den 1 april året efter det då val av full-

mäktige har ägt rum i hela landet, om inte annat anges i förbundsordningen.

14 §

Om det under ett år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet ut-

ses ledamöter och ersättare enligt 12 § första stycket skall detta i fråga om
kommun och landsting göras av de nyvalda fullmäktige. Försäkringskassans
val av ledamöter och ersättare skall förrättas av försäkringskassans nyut-
nämnda styrelse året efter ett valår.

När ledamöter och ersättare utses enligt första stycket skall 4 kap. 7 §

kommunallagen (1991:900) tillämpas på motsvarande sätt.

15 §

Om en ledamot i styrelsen avgår under mandattiden och en ersättare

har utsetts, inträder ersättaren i ledamotens ställe för återstoden av mandatti-
den. Ersättarna inträder i den ordning och för de ledamöter som har bestämts
vid valet. En ersättare får dock endast inträda i stället för en ledamot som
valts av samma förbundsmedlem som ersättaren själv.

Om en ledamot avgår och det saknas ersättare för denne, skall den med-

lem som utsett ledamoten utse en ny ledamot. Om en ersättare avgår eller in-
träder i stället för en ledamot som har avgått, skall en ny ersättare utses. Den
nye ledamoten eller ersättaren skall utses för den återstående delen av före-
trädarens mandattid.

16 §

Bestämmelserna i 4 kap. 8�10 §§ samt 11 § första stycket kommunal-

lagen (1991:900) om upphörande av uppdrag och rätt till ledighet skall till-
lämpas på motsvarande sätt för ledamöter och ersättare i styrelsen. Det för-
hållandet att en ledamots eller ersättares mandattid i kommun- eller lands-
tingsfullmäktige eller i försäkringskassan eller länsarbetsnämndens styrelse
har löpt ut medför inte att uppdraget som ledamot eller ersättare i samord-
ningsförbundets styrelse upphör.

Länsarbetsnämnden får återkalla uppdraget för en ledamot eller ersättare

som nämnden har utsett, om hans eller hennes anställning vid nämnden har
upphört.

17 §

Styrelsen utser bland sina ledamöter en ordförande och en eller två

vice ordförande för den tid som styrelsen bestämmer.

background image

5

SFS 2003:1210

18 §

Styrelsen skall hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den all-

männa planläggningen av förbundets verksamhet samt om frågor av större
ekonomisk eller organisatorisk betydelse.

Styrelsen har rätt att från förbundsmedlemmarna få de yttranden och upp-

lysningar som behövs för att styrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

19 §

Beträffande styrelsens verksamhet skall 4 kap. 17, 19, 20 och 22 §§

samt 6 kap. 10, 11, 18, 20 och 23�31 §§ kommunallagen (1991:900) tilläm-
pas på motsvarande sätt. Vad som där föreskrivs om förtroendevald skall
gälla ledamot och ersättare i styrelsen och vad som föreskrivs om fullmäk-
tige eller nämnd skall gälla styrelsen. Justering av styrelsens protokoll skall
tillkännages på anslagstavlan hos varje kommun och landsting som är med-
lem i samordningsförbundet. Vidare skall i fråga om sammanträde för fast-
ställande av budget bestämmelserna i 8 kap. 22 § kommunallagen gälla.

20 §

Ansvaret för tillsynen av att samordningsförbundet fullgör sina skyl-

digheter enligt arkivlagen (1990:782) skall åvila kommunstyrelsen i en kom-
mun som är medlem av förbundet. Kommunstyrelsen skall därvid samråda
med Riksarkivet. Om mer än en kommun ingår i förbundet, skall de berörda
kommunerna komma överens om vilken av dem som skall svara för tillsy-
nen.

Kommunfullmäktige i den ansvariga kommunen får, efter samråd med

Riksarkivet, meddela föreskrifter om förbundets arkivvård. Vad som före-
skrivs i 12 och 15 §§ arkivlagen om regeringen, den myndighet regeringen
bestämmer och landstingsfullmäktige skall i stället avse kommunfullmäk-
tige.

Ekonomisk förvaltning m.m.

21 §

Bestämmelserna i 8 kap. 1�3 a §§, 4 § första och tredje styckena, 5,

10, 12 och 13 §§ kommunallagen (1991:900) skall tillämpas på motsvarande
sätt i fråga om ekonomisk förvaltning i ett samordningsförbund. Vad som
där föreskrivs om kommun eller landsting skall gälla för ett samordningsför-
bund och vad som föreskrivs för fullmäktige och styrelse skall gälla för för-
bundsstyrelsen.

Ett samordningsförbund får inte ingå borgen. Förbundet får inte heller

sätta sig i skuld i annat fall än när det gäller sedvanliga krediter för verksam-
heten.

22 §

Om ett samordningsförbund saknar tillgångar för att betala en skuld,

skall en medlem skjuta till så stor del av bristen som svarar mot den andel
som medlemmen skall bidra med enligt 5 §.

23 §

Styrelsen skall fastställa samordningsförbundets budget senast den

30 november varje år. Styrelsen skall dessförinnan samråda med förbunds-
medlemmarna om budgeten. För ett nybildat samordningsförbund fastställs
budgeten av medlemmarna vid bildandet av förbundet.

24 §

Styrelsen skall svara för samordningsförbundets räkenskaper och årli-

gen inom tre månader från räkenskapsårets slut upprätta årsbokslut och års-

background image

6

SFS 2003:1210

redovisning. Lagen (1997:614) om kommunal redovisning skall gälla i till-
lämpliga delar.

25 §

Ett samordningsförbunds räkenskaper och årsredovisning samt styrel-

sens förvaltning skall granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räk-
ning. För den allmänna försäkringskassan och länsarbetsnämnden skall en
gemensam revisor utses. För revisorerna skall det finnas personliga ersät-
tare. Revisorer och deras ersättare skall såvitt avser kommun och landsting
utses av kommun- och landstingsfullmäktige. När kommun- och landstings-
fullmäktige utser revisorer och ersättare skall 12 § första och andra styckena
och 14 § denna lag samt 4 kap. 5 och 6 §§ kommunallagen (1991:900) till-
lämpas på motsvarande sätt. Riksrevisionen skall utse den revisor som för
den allmänna försäkringskassans och länsarbetsnämndens räkning skall
granska samordningsförbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrel-
sens förvaltning. Skäligt arvode till den revisor och den ersättare som utses
av Riksrevisionen betalas av försäkringskassan.

För granskning av ett nybildat förbund skall revisor och revisorsersättare

utses senast när förbundet bildas och avse tiden från tidpunkten för utseendet
till dess nästa mandattid för revisorer och revisorsersättare börjar.

26 §

Bestämmelserna i 9 kap. 4�17 §§ kommunallagen (1991:900) tilläm-

pas på motsvarande sätt vid revision enligt denna lag. Bestämmelserna i
9 kap. 18 § kommunallagen tillämpas på motsvarande sätt vid revision en-
ligt denna lag som utförs av revisorer utsedda av kommun- och landstings-
fullmäktige.

Justering av revisorernas protokoll tillkännages på anslagstavlan hos varje

kommun och landsting som är medlem i samordningsförbundet.

Revisionsberättelse skall lämnas till styrelsen och förbundsmedlemmarna

samt till Riksförsäkringsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen. Förbunds-
medlemmarna skall var för sig pröva frågan om styrelsen skall beviljas an-
svarsfrihet och om skadeståndstalan skall väckas.

Utträde ur ett samordningsförbund

27 §

En förbundsmedlem har rätt att efter uppsägning utträda ur ett sam-

ordningsförbund.

Uppsägningstiden skall vid utträde vara tre år, om inte kortare tid anges i

förbundsordningen.

�verklagande av ett samordningsförbunds beslut

28 §

Ett samordningsförbunds beslut får, med motsvarande tillämpning av

bestämmelserna om laglighetsprövning i 10 kap. kommunallagen (1991:900)
överklagas av den som är medlem i en kommun eller i ett landsting, som in-
går i förbundet.

Beslut varigenom allmän förvaltningsdomstol har upphävt ett samord-

ningsförbunds beslut eller förbjudit att det verkställs får överklagas endast
av förbundet och av den som är medlem i en kommun eller ett landsting som
är förbundsmedlem.

background image

7

SFS 2003:1210

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

På regeringens vägnar

G�RAN PERSSON

HANS KARLSSON
(Socialdepartementet)

background image

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2003

Viktiga lagar inom socialrätten

Viktiga lagar inom socialrätten

JP Infonets socialrättsliga tjänster

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Jobbar du med socialrätt? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Vi kan tillgodose hela ditt behov av information och stöd oavsett om du arbetar inom kommunal socialtjänst, annan myndighet, domstol, advokatbyrå eller i privat verksamhet. Se allt inom socialrätt.