SFS 1985:87

Start / Socialrätt / Lag (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken / SFS 1985:87

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">            </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1985:87 Lag Utkom fr�n trycket OHi �ndring i lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring; den 19 mars 1985 utf�rdad den 7 mar s 1985. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring^ dels att �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1977:630), lagen (1979: 644), lagen (1979:1164) och lagen (1980: 125) om �ndring i n�mnda la g skall upph�ra att g�lla, r/f/s att 2 kap. 12 �, 3 kap. 1,3-5, 10 och 11 ��, 4 kap., 20 kap. 2 � och 21 kap. 1 och 2 �� samt rubriken n�rmast f�re 4 ka p. 1 � skall ha nedan angivna lydelse, dels att �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1973:465) om �ndring i n�mnda lag skall ha nedan angivna l ydelse, dels att i lage n skall inf�ras en ny paragraf, 21 kap. 3 �, av neda n angivna lydelse. 162 ' Prop. 1984/85: 78, SfU 12, rskr 125. ^ Lagen omtryckt 1982: 120. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 kap. SFS 1985:87 12 � F�r tid efter ing�ngen av den m�nad varunder den f�rs�krade fyllt 70 �r eller dessf�rinnan b�rjat �tnjuta hel �lderspension enligt den na lag, far ers�ttning f�r sjukhusv�rd p� grund av sjukdom utges f�r h�gst 365 dagar. Vad nu sagts till�mpas �ven f�r tid, varunder den f�rs�krade �tnju� ter hel f�rtidspension, och skall med s�dan tid j�mst�llas efterf�ljande tid, d�rest f�rtidspensionen upph�rt att utges med m�naden n�st f�re den, varunder den f�rs�krade b�rjat �tnjuta hel �lderspension. Vad i f�rsta s tycket stadgas med avseende p� f�rtidspension �ger mot� svarande till�mpning d�r den f�rs�krade skulle hava kommit i �tnjutand e av s�dan pension, om han varit svensk medborgare. 3 kap. I Hos allm�n f�rs�kringskassa inskriven f�rs�krad �ger enligt vad nedan s�gs r�tt till sjukpe nning, om hans sjukpenninggrundande inkomst uppg�r till minst sextusen kronor. 3 �'' F�rs�krad, som �tnjuter hel f�rtidspension enligt denna lag eller �tnjutit s�dan pension under m�naden n�rmast f�re den, varunder han b�rjat �tnjuta hel �lde rspension, har ej r�tt till sjukpenning. F�r tid eft er ing�ngen av den m�nad, varunder f�rs�krad fyllt sjuttio �r eller dessf�rin� nan b�rjat �tnjuta hel �lderspension enligt denna lag, m� sjukpenning utg� f�r h�gst etthundra�ttio dagar. 4 �' Hel sjukpenning utg�r f�r dag 90 procent av den fastst�llda sjukpen� ninggrundande inkomsten, delad med 365. Sjukpenningen avrundas till n�rmaste hela krontal. F�r varje dag d� den f�rs�krade f�r sjukhusv�rd skall sjukpenningen minskas med 45 kron or, dock med h�gst en tredjedel av sjukpenningens belopp. D�rvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till n�rmast l�gre hela kro ntal. 5 Den allm�nna f�rs�kringskassan skall i samband med inskrivning a v en f�rs� krad besluta om den f�rs�krades tillh�righet till sjukpenningf�r� s�kringen. I fr�ga om en f�rs�krad som avses i 1 � skall k assan samtidigt fastst�lla den f�rs�krades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet skall framg� i vad m�n den sjukpenninggrunda nde inkomsten �r att h�nf�ra till anst�llnin g eller till annat f�rv�rvsarbete. Beslut om tillh�righet till sjukpenningf�rs�kringen skall omp r�vas a) n�r kassan f�tt k�nnedom om att den f�rs�krades inkomstf�rh�llan� den underg�tt �ndring av betydelse f�r r�tten till sjukpenning eller f�r sjukpenningens storlek. ' �ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs. ^ �ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs. Senaste lydelse 1984:686. Senaste lydelse 1985; 83. 163 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1985:87 b) n�r f�rtidspension enligt denna lag beviljas den f�rs�krade eller redan utg�ende s�dan pension �ndras med h�nsyn till �ndring i den f� rs�krades f�rm�ga eller m�jlighet att bereda sig inkomst genom arbete, samt c) n�r delpension enligt s�rskild lag beviljas den f� rs�krade eller redan utg�ende s�dan pension �ndras med h�nsyn till �ndring i den f �rs�krades arbets- och inkomstf�rh�llanden. �ndring skall i fall som avses i f�rsta stycket a) ej ske f�rr�n 30 dagar efter det f�rs�kringskassan f�tt k�nnedom om inkomst�ndringen. �ndring skall i annat fall ske s� snart anledning till �ndringen uppkommit. Den fa stst�llda sjukpenninggrundande inkomsten f�r ej i annat fall �n som avses i f�rsta stycket b) eller c) s�nkas under tid d� den f�rs� krade 1. bedriver studier, f�r vilka han uppb�r studiehj�lp, studiemedel eller s�rskilt vuxenstudiest�d enligt studiest�dslagen (1973: 349), studiest�d en� ligt lagen (1983:1030) om s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbetsl�sa eller bidrag enligt f�rordningen (1976:536) om utbildningsbidrag f�r doktoran� der, 2. bedriver studier, f�r vilka han uppb�r timers�ttning enligt f�rordning� en (1976: 327) om timers�ttning vid grundutbildning f �r vuxna, 3. �r inskriven vid arbe tsmarknadsinstitut eller efter f�rmedling av en arbetsmarknadsmyndighet genomg�r yrkesutbildning, 4. �r gravid och avbryter eller inskr�nker sitt f�rv�rvsarbete tidigast sex m�nader f�re barnets f�delse eller den ber�knade tidpunkten h�rf�r, 5. �r helt eller delvis ledig fr�n f�rv�rvsarbete f�r v�rd av b arn, om den f�rs�krade �r f�r�lder till barnet eller likst�lls med f�r�lder enlig t 1 � lagen (1978:410) om r�tt till ledighe t f�r v�rd av barn, m.m. och barnet inte har fyllt ett �r. Motsvarande g�ller vid adoption av barn som ej fyllt tio �r ell er vid mottagande av s�dant barn i avsikt att adoptera det, om mindre �n ett �r har f�rflutit sedan den f�rs�krade fick barnet i sin v �rd. Om den f�rs�krade i fal l som avses i tredje stycket 1) bedriver studier som ber�k nas p�g� minst sex m�nader, skall f�rs�kringskassan, vid sjuk� dom under utbildningstiden, ber�kna sjukpenningen p� en sjukpenning� grundande inkomst som har fastst�llts p� grundval av enbar t den inkomst av eget arbete som den f�rs�krade kan antas f� un der denna tid. 164 10 � F�r den dag d� sjukdomsfallet intr�ffade utg�r sjukpenning endast om den f�rs�kra de p� grund av sjukdomen g�tt miste om dagpenning fr�n erk�nd arbetsl�shetskassa eller kontant arbetsmarknadsst�d enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsst�d eller sjukperioden b�rjar inom tjugu dagar efter f�reg�ende sjukperiods slut. Varar sjukperioden h�gst sex dagar ut�ver den dag d� sjukdomsfallet intr�ffade, utg�r sjukpenning f�r dag, d� den f�rs�krade icke skulle hava utf�rt f� rv�rvsarbete i sin huvudsakliga syssels� ttning, endast i den m�n antalet s�dana dagar, den dag d� sjukdomsfallet intr�ffade or�knad, �ver� stiger tv�. Utan hinder av andra stycket utg�r a) sjukpenning f�r semesterdag; b) sjukpenning till f�rs�krad som vid sjukperiodens b�rjan �ger uppb�ra dagpenning fr�n erk�nd arbetsl�shetskassa eller kontant arbetsmarknads� st�d enligt lage n (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsst�d. Sjukpenning m� ej utgivas f�r tid, innan anm�lan om sjukdomsfallet � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> gjorts hos den allm�nna f�rs�kr ingskassan, d�r ej hin der m�tt f�r s�da n SFS 1985:87 anm�lan eller eljest s�rskilda sk�l f�ranleda att sjukpenning b�r utg�. S�som sjukperiod anses tid, varunder f�rs�krad i oavbruten f�ljd lider av sjukdom som avses i 7 �. 11 � Om en f�rs�krad g�r anm�lan till den allm�nna f�rs�kringskassan skall s jukpenning som svarar mot inkomst av annat f�rv�rvsarbete inte utg� f�r de f�rsta 3 eller 30 dagarna av varje sjukperiod, den dag d� sjukdomsfallet intr� ffade inr�knad {karenstid). I fr�ga om s�dan sjukpen� ning till�mpas inte 10 � f�rsta-tredje styckena. Vid ber�kning av karenstid skall, om en sjukperiod b�rjar inom 20 dagar efter f�reg�ende sjukperiods slut, de b�da perioderna anses s�som en sjukperiod. En f� rs�krad, som gjort anm�lan enligt f�rsta stycket, far �verg� till f�rs�kring med kortare karenstid eller utan karenstid, om han inte har fyllt 55 �r. En s�dan �ndring skall bli g�llande 30 dagar efter den, d� framst�ll� ningen gjordes hos kassan, men f�r ej till�mpas vid sjukdom som intr�ffa t innan �ndringen blivit g�llande. Om f�r�ldrapenningf�rm�ner 4 kap. 1 � En f�rs�krad f�r�lder som �r inskriven hos allm�n f�rs�kringskassa har r�tt till f�r�ldrapenning och tillf�llig f�r�ldrapenning (f�r�ldrapenning� f�rm�ner) enligt detta kapitel. F�r�ldrapenningf�rm�ner utges f�r v�rd av barn endast om barnet �r bosatt h�r i riket . Vid adoption av barn f�r barnet anses bosatt i riket om de blivande adoptivf�r�ldrarna �r bosatta i riket. I i " II 'I lii 2 � Vid till�mpning av best�mmelserna i detta kapitel likst�lls me d f�r�l� der . I 'il a) r�ttslig v�rdnadshavare som inte �r f�r�lder och som har v�rd om * ' '" barnet, b) den som med socialn�mndens medgivande har tagit emot ett barn f�r stadigvarande v�rd och fostran i syfte att ad optera det, c) den med vilke n en f�r�lder �r eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de varaktigt bor tillsammans. Med f�r�lder likst�lls vid till�mp ningen av 10 och 11 �� ven a) den som en f�r�lder bor tillsammans med under �ktenskapsliknande f�rh�llanden, b) den som har tagit emot ett barn f�r stadigvarande v�rd och fostran i sitt hem. 3 � F�r�ldrapenning med anledning av ett barns f�delse utges under h�gst 360 dagar sammanlagt f�r f�r�ldrarna. Vid flerbarnsb�rd utges f�r�ldrapenning under ytterligare 180 dagar f�r varje barn ut�ver de t f�rsta. Om f�r�ldrarna gemensamt har v�rdnaden om barnet, har varje f�r�lder 165 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1985:87 r�tt att uppb�ra f�r�ldrapenning under minst 90 dagar av den i f�rsta stycket angivna tiden. En f�r�lder som ensam har v�rdnaden om barnet har r�tt att sj�lv uppb�ra f�r�ldrapenningen under hela den tid som anges i f�rsta och andra styckena. En f�r�lder kan avst� r�tt att uppb�ra f�r�ldrapenning till f�rm�n f�r den andra f�r�ldern. Ett avst�ende fr�n r�tt att uppb�ra f�r�ldrapenning g�rs genom skriftlig anm�lan till f�rs�kringskassan. F�r�ldrapenning utges inte f�r barn som fyllt fyra �r. 4 � Modern har r�tt till f�r�ldrapenning tidigast fr�n och med den sex- tionde dagen f�re den be r�knade tidpunkten f�r barnets f�delse. F�r tiden efter barnets f�delse �r den av f�r�ldrarna som till huvudsaklig del v�rdar barnet ber�ttigad till f�r�ldrapenning. F�r�ldrapenning utges �ven i samband med f�r�ldrautbildning eller be� s�k i f�rskoleverksamhet inom samh�llets barnomsorg, i vilken barnet deltar. F�r�ldrapenning i samband med f�r�ldrautbildning kan utges f�re barnets f�delse. En f�r�lder som inte har barnet i sin v�rd har r�tt till f�r�ldrapenning endast om s�rskilda sk�l f�religger. Modern har dock alltid r�tt till f�r�ld� rapenning till och med den tjugonionde dagen efter f�rlossningsdagen, �ven om hon inte har barnet i sin v �rd. 5 � Best�mmelserna om f�r�ldrapenning g�ller i till�mpliga delar ocks� vid adoption av barn. �r det fr�gan om adoption av andra makens barn eller adoptivbarn eller av eget barn utges f�r�ldrapenning dock inte ut�ver vad som skulle ha g�llt om ad optionen inte hade �gt rum. Som adoption anses �ven att n�gon tar emot ett barn i avsikt att adoptera det. Tidpunkten d� den f�rs�krade f�tt barnet i sin v�rd j�mst�lls d�rvid med tidpunkten f�r barnets f�delse. F�r�ldrapenning utges dock inte f�r barn som fyllt tio �r. 166 6 � Hel f�r�ldrapenning utg�r l�gst 48 kronor om dagen (garantiniv�). F�r�ldrapenning f�r de f�rsta 180 dagarna utges med belopp motsvaran� de f�r�lderns sjukpenning enligt 3 kap. om f�r�ldern under minst 240 dagar i f�ljd f�re barnets f�delse eller den ber�knade tidpunkten h�rf�r har varit f�rs�krad f�r en sjukpenning �ver garantiniv�n. Ut�ver vad som anges i and ra stycket utges f�r�ldrapenning f�r vaije barn f�r 90 dagar med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning och 90 dagar med belopp enligt garantiniv�n. F�r�ldrapenning vid flerbarnsb�rd enligt 3 � andra stycket ber�knas enligt tredje stycket. Utan hinder av vad som f�reskrivs i an dra-Q�rde styckena skall, om f�r�lderns sjukpenninggrundande inkomst har s�nkts enligt 3 kap. 5 � tredje stycket 5, f�r�ldrapenningen till de ss barnet fyller tv� �r ber�knas l�gst p� grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som g�llde innan s�nkningen skedde eller den h�gre inkomst som l�neutvecklingen inom yrkesomr�det d�refter f�ranleder, om f�r�ldern avst�r fr�n f�rv�rvsarbete f�r v�rd av barn. �r kvinnan gravid p� nytt vid utg�ngen av denna tid och ber�knas barnets f�delse ske inom sex m�nader eller f�ds barnet inom n�mnda tid, skall hennes f�r�ldrapenning �ven forts�ttningsvis ber�knas p� motsvarande s�tt. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 � Hel f �r�ldrapenning f�r dag utges med belopp motsvarande f�r�l- SFS 1985:87 derns sjukpenning n�r f�r�ldern inte f�rv�rvsarbetar. Halv eller fl�rdedels f�r�ldrapenning med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning utges n�r f�r�ldern f�rv�rvsarbetar h�gst h�lften respektive tre fj�rdedelar av nor� mal arbetstid. Vid till�mpning av f�rsta stycket skall som f�rv�rvsarbete inte betraktas v�rd av barn, som har tagits emot f�r stadigvarande v�rd och fostran i f�r�lderns hem. V�rdar f�r�ldern ett s�dant barn och betalas ers�ttning f�r v�rden, skall vid ber�kningen av f�r�ldrapenning bortses fr�n den del av den sjukpenninggrundande inkomsten som grundas p� ers�ttningen f�r v�rden. Hel f�r�ldrapenning skall dock alltid utg�ra l�gst 48 kron or om dagen. 8 F�r�ldrapenning f�r utges med belopp som m otsvarar hel, halv eller Q�rdedels garantiniv� n�r f�r�ldern arbetar h�gst tre fj�rdedelar av normal arbetstid. Best�mmelserna i 3 kap. 4 � andra stycket till�mpas inte p� f�r�ldrapen� ning. 9 �� Som villkor f�r r�tt till f�r�ldrapenning g�ller att f�r�ldern har varit inskriven hos allm�n f� rs�kringskassa under minst 180 dagar i f�ljd n�r� mast f�re den dag f�r vilken f�r�ldrapenningen skall utbetalas. Villkoret om inskrivning hos f�rs�kringskassa eller om f�rs�kring f�r viss sjukpenning enligt 6 � andr a stycket anses uppfyllt om det har berott p� �ldersregeln i 1 kap. 4 � att villkoret inte har kunnat uppfyllas. Motsva� rande g�ller om f�r�ldern inte har varit inskriven eller inte har varit f�rs�krad f�r viss sjukpenning, men skulle ha varit det om kassan k�nt till samtliga f�rh�llanden. 10 En f�r�lder har r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning f�r v�rd av ett barn, som inte har fyllt tolv �r, om f�r�ldern beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsar� bete i samband med 1. sjukdom eller smitta hos barnet, 2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie v�rdare, 3. bes�k i samh�llets f�rebyggan de barnh�lsov�rd, 4. v�rdbehov som uppkommer till f�ljd av att barnets andra f�r�lder bes�ker l�kare med ett annat barn till n�gon av f�r�ldrarna, under f�rut� s�ttning att sistn�mnda barn omfattas av best�mmelserna om tillf�llig f�r�ldrapenning. En f�r�lder till barn som fyllt fyra men inte tolv � r har r�tt till tillf� llig f�r�ldrapenning � ven n�r f�r�ldern avst�r fr�n f�rv�rvsarbete i samband med f�r�ldrautbildning, b es�k i barn ets skola eller bes�k i f�rskole- eller fritidshemsverksamhet inom samh� llets barnomsorg i vilken barnet deltar (kontaktdagar). R�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning tillkommer �ven en fader som avst�r fr�n f�rv�r vsarbete i samban d med barns f�delse f�r att n�rvara vid f�r- Senaste lydelse 1985: 83. � Senaste lydelse 1985:83, 'Senaste lydelse 1985:83. '67 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1985:87 lossningen, bitr�da i hemmet eller v�rda barn. Motsvarande g�ller i till� l�mpliga delar f�r en fader vid adoption av barn, om barnet inte fyllt tio �r. Som adoption anses �ven att n�gon tar emot ett barn i avsikt a tt adoptera det. 11 � Tillf�llig f�r�ldrapenning kan utges f�r v�rd av ett barn som fyllt tolv men inte sexton �r i de fall barnet p� grund av sjukdom, psykisk utvecklingsst�rning eller annat handikapp �r i behov av s�rskild tillsyn eller v�rd. F�r�ldrapenning enligt f�rsta stycket utges om f�r�ldern beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete av sk�l som anges i 1 0 � f�rsta stycket. F�r v�rd- eller tillsynsbehov som grun dat r�tt till v�rdbidrag enligt 9 ka p. 4 � utges dock inte tillf�llig f�r�ldrapenning. Den allm�nna f�rs�kringskassan far i f�rv�g pr�va om f�ruts�ttningarna enligt f�rsta stycket f�religger. Ett s�dant beslut �r bindande f�r den tid som anges i beslutet men kan ompr� vas om de f�rh�llanden som har lagts till grund f�r beslutet �ndras. 12 � Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 10 � f�rsta stycket och 11 � utges under h�gst 60 dagar f�r varje barn och �r och enligt 10 � andra stycket under h�gst tv� dagar per barn och �r. Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 10 � tredje stycket utges under h�gst tio dagar per barn. S�dan tillf�llig f�r�ldrapenning utges inte f�r tid efter sextionde dagen efter barnets hemkomst efter f�rlossningen. Vid adoption r�knas tiden fr�n den tidpunkt f�r�ldrarna f�tt barnet i sin v �rd. Uppb�r en f�r�lder oavkortade l�nef�rm�ner under tid d� han bedriver studier, j�mst�lls avst�ende fr�n studier med avst�ende fr�n f�rv�rvsarbe� te vid till�mpning av best�mmelserna om tillf�llig f�r�ldrapenning, i den m�n f�r�ldern g�r miste om l�n ef�rm�nerna. 13 � F�r att styrka det s�rskilda v�rd- eller tillsynsbehov som avses i 11 � f�rsta stycket skall l�karutl�tande inges. F�rs�kringskassan f�r n�r det finns sk�l till det kr�va att s�rskilt utl�tan� de inges f�r att styrka barnets eller den ordinarie v�rdarens sjukdom eller smitta som avses i 10 �. F�rs�kringskassan f�r �ven kr�va att en f�r�lder styrker sin r�tt till f�r�ldrapenning i samband med f�r�ldrautbildning genom s�rskilt intyg av den som har a nordnat utbildningen. 14 �'0 Tillf�llig f�r�ldrapenning utges med belopp som motsvarar f�r�l� derns sjukpenning enligt 3 kap. Hel tillf�llig f�r�ldrapenning utges till en f�r�lder som avst�r fr�n f�r� v�rvsarbete. Halv eller Q�rdedels tillf�llig f�r�ldrapenning utges till en f�r�lder som arbetar h�gst h�lften respektive h�gst tre Q�rdedelar av den tid han skulle ha arbetat om han inte v�rdat barnet. Best�mmelserna i 7 � andra stycket g�ller i till�mpliga delar �ven i fr �ga om til lf�llig f�r�ldrapen� ning. 168 Senaste lydelse 1984: 551. / � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 � F�r�ldrapenningf�rm�ner f�r inte utges f�r tid innan anm�lan gjorts SFS 1985:87 hos f�rs�kringskassan. Detta g�ller dock inte om hinder f�relegat f�r s�dan anm�lan eller det finns s�rskilda sk�l f�r att f�rm�nen �nd� b�r betalas ut. 16 � F�r�ldrapenningf�rm�ner f�r inte utges till b�da f�r�ldrarna f�r samma barn och tid i ann at fall �n som anges i 4 � andra stycket och 10 � andra och tredje styckena. Tillf�llig f�r�ldrapenning f�r utges till b�da f�r�ldrarna f�r samma barn och tid, om b�da f�ljer med e tt barn till l�kare n�r barnet lider av allvarlig sjukdom. Detsamma g�ller om b�da f�r�ldrarna, som en del i behandlingen av barnet, beh�ver delta i ett l�karbes�k eller i n�gon av l�kare ordinerad behandling. Oavsett antalet barn utges till en f�r�lder inte mer �n sammanlagt hel f�r�ldrapenning per dag. 17 � F�r�ldrapenningf�rm�ner utges inte i den m�n f�r�ldern f�r samma dag uppb�r sjukpenning enligt d enna lag eller lagen (1976:3 80) om arbets� skadef�rs�kring eller uppb�r motsvarande ers�ttning enligt annan f�rfatt� ning eller p� grund av regeringens beslut i e tt s�rskilt fall. Utan hinder h�rav utges dock f�r�ldrapenningf�rm�nen om den avser annan tid �n sjukpenningen eller den andra ers�ttningen. 18 � Best�mmelserna i 3 kap. 13 � f�rsta stycket, 16 och 17 � � till�mpas �ven i fr�ga om f�r�ldrapenningf�rm�ner. Best�mmelserna i 3 kap. 15 � till�mpas �ven i fr�ga om tillf�ll ig f�r�ldrapenning. Vid ber�kning av antalet dagar med r�tt till f�r�ldrapenningf�rm�n anses tv� dagar med halv eller fyra dagar med fj�rdedels f�r�ldrapenning som en dag. Om en f�r�ldrapenningf�rm�n tillkommer en f�r�lder som inte har fyllt 18 �r, f�r f�rs�kringskassan p� framst�llning av socialn�mnden besluta att f�r�ldrapenningen helt eller delvis skall utbetalas till annan person eller till n�mnden att anv�ndas till f�r�lderns och familjens nytta. �r en kvinna vid tiden f�r f�rlossningen intagen i kriminalv �rdsanstalt eller ett hem som avses i 12 � lagen (1980; 621) med s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga, f�r f�rs�kringskassan p� framst�llning av f�rest�ndaren f�r inr�ttningen be sluta, att den f�r�ldrapenning som tillkommer kvinnan skall utbetalas till f�rest�nda ren f�r att anv�ndas till kvinnans och b arnets nytta. 20 kap. 2 �" Vid till�mpningen av b est�mmelserna i 1 1 kap. 6 a � om f�rs�krad, som v�rdar barn, skall med barn som d�r s�gs likst�llas fosterbarn. Med f�r�lder skall vid till�mpning av best�mmelse rna i 9 kap. 4 � och 11 kap. 6 a � likst�llas den, med vilken f�r�lder �r eller varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor. Med f�r�lder skall vid till�mpningen av best�mmelserna i 9 kap. 4 � likst�llas den som med socialn�mndens tillst�nd har tagit emot ett ut� l�ndskt barn f�r v�rd och fostran i syfte att adoptera det. " Senaste lydelse 1983: 1077. 169 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1985:87 Enligt 2 � andra stycket lagen (1983:850) om undantag fr�n vissa be� st�mmelser i uppb�rdslagen (1953:272) m.m. skall ers�ttning som avses i n�mnda lag i vissa fall anses som inkomst av annat f�rv�rvsarbete vid till�mpning av denna lags best�mmelser om sjukpenninggrundande in� komst och p ensionsgrundande inkomst. Att ers�ttning enligt 14 och 15 �� lagen (1983:1070) om arbete i ung� domslag hos offentliga arbetsgivare �r att betrakta som inkomst av anst�ll� ning vid till�mpning av best�mmelserna om sjukpenninggrundande in� komst och pensionsgrundande inkomst framg�r av 17 � n�mnda lag. 21 kap. 1 � Den som �r inskriven hos en allm�n f�rs�kringskassa, men inte �r f�rs�krad f�r en sjukpenning som uppg�r till garantiniv�n enligt 4 kap. 6 �, skall kunna genom frivilliga avgifter f�rs�kra sig f�r erh�llande av sjukpen� ning eller sjukpenningtill�gg. Den som inte har r�tt till sjukpenning enlig t 3 kap. 1 � f�r f�rs�kra sig f�r sjukpenning som uppg�r till l�gst 20 kronor och h�gst till garantiniv�n enligt 4 kap. 6 �. Den som har r�tt till sjukpenning enligt 3 kap. I � far f�rs�kra sig f�r sjukpenningtill�gg, som tillsammans med den sjukpenning som han �r ber�ttigad till uppg�r till l�gs t 20 kronor och h�gst til l garantini� v�n. F�rs�kringen skall efter den f�rs�krades val g�lla utan karenstid eller med en karenstid av 3 eller 30 dagar. R�tt till intr�de i den frivil liga f�rs�kringen eller f�rkortning av g�llande karenstid enligt tredje stycket tillkommer endast den som �r under 55 �r. Ers�ttning enligt denna paragraf utges inte f�r tid efter den m�nad d� den f�rs�krade b�rjar uppb�ra hel f�rtids- eller �lderspension. 2 � F�r den frivilliga f�rs�kringen skall den f�rs�krade erl�gga den avgift som fastst�lls av regeringen, eller efter regeringens best�mmande, riksf�r� s�kringsverket. Avgifterna f�r inte best�mmas till olika belopp f�r olika f�rs�krade i vidare m�n �n som f�ranleds av skillnader i f�rs�kringens omfattning. Statsbidrag l�mnas med 15 procent av kostnaderna f�r sjukpenning och sjukpenningtill�gg enligt 1 �. F�r reglering av �ver- och underskott skall hos varje allm�n f�rs�krings� kassa finnas en fond f�r den frivilliga sjukf�rs�kringen. 1 fr�ga om denna fond g�ller best�mmelse rna i 18 kap. 15 � andra och tredje styckena. 3 � N�rmare f�reskrifter om villkor f�r den frivilliga f�rs�kringen med� delas av regeringen. Denna lag'^ tr�der i kraft den 1 januari 1974. De nya best�mmelserna i 19 kap, 1 � tredje s tycket skall dock tr� da i kraft dagen ef ter den, d� lagen enligt d�r� meddelad uppgift utkommit fr�n trycket i Svensk f�rfattnings� samling. 170 1973:465. �ndringen inneb�r atl tredje stycket upp h�vs. / � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �ldre best�mmelser skall alltj�mt g�lla i fr�ga om avgift och statsbidrag SFS 1985:87 f�r tid f�re ikrafttr�dandet. Den som vid ikraft tr�dandet har sjukpenningf�rs�kring som betr�ffande till�ggssjukpenning g�ller med karenstid f�r utan hinder av de s�rskilda villkoren i 3 kap. 11 � andra stycket �verg� till f�rs� kring med kortare karenstid eller utan karenstid, s�vida han g�r framst�llning h�rom till den allm�nna f�rs�kringskassan f�re utg�ngen av mars m�nad 1974. F�rs�krad som enligt 11 kap. 7 � anm�lt undan tagande fr�n f�rs�kringen f�r till�ggspension f�r f�re utg�ngen av mars m�nad 1974 - utan hinder av de s�rskilda villkoren i andr a stycket f�rsta punkten n�mnda paragraf - �terkalla denna anm�lan med ver kan fr�n och med ing�ngen av �r 1974. I fall som h�r avses skall betr�ffande val av karenstid f�r sjukpenningf�r� s�kring best�mmelserna i f�reg�ende stycke �ga motsvarande till�mpning. Best�mmelserna i 15 kap. 2 � skall fortfa rande g�lla s�vitt avser tid f�re ikrafttr�dandet. Betr�ffande den som �r ber�ttigad att uppb�ra omst�llningsbidrag enligt 102 � arbetsmarknadskung�relsen (1966:368) efter utg�ngen av �r 1973 skall i fr�ga om r�tt till f�rtidspension enligt 7 kap. 1 � andra stycket samt i fr�ga om tillgodor�knande av pensionsgrundande inkomst f�r till�ggspen� sion enligt 11 kap. 2 � best�mmelserna om f�rs�krad som uppb�r kontant arbetsmarknadsst�d i till�mpliga delar g�lla. Motsvarande skall g�lla vid till�mpning av best�mmelserna i 3 kap . 10 �. D� beslut om �lderspension eller f�rtidspension meddelas i fal l d� n�gon uppburit omst�llningsbidrag, skall best�mmelserna i 17 kap. 4 � andra stycket om ko ntant arbetsmark� nadsst�d i till�mp liga delar g�lla. 1. Denna lag'^ tr�der i kraft den 1 januari 1986. 2. Best�mmelserna i 3 kap. 5 � tredje styck et 5 skall till�mpas i fr�ga om barn som �r f�dda �r 1985 eller senare och barn som adopterats eller mottagits f�r stadigvarande v�rd och fostran �r 1985 eller senare. 3. I fr�ga om f�r�ldrapenning i samband med barns f�delse och s�rskild f�r�ldrapenning enligt 4 kap . 2 och 11 � � i deras lydelse f�re den 1 januari 1986 som inte har tagits ut f�re ikrafttr�dandet till�mpas best�mmelserna om f�r�ldrapenning i den nya lagen. S�vitt g�ller barn f�dda f�re utg�ngen av �r 1983 f�r uttag av f�r�ldrapenning ske intill utg�ngen av �r 1987 utan hinder av best�mmelserna i 4 kap . 3 � sista stycket. Motsvarande g�ller i fr�ga om adoptivbarn om f�r�ldrarna f�tt barnet i sin v�rd f�re utg�ng en av �r 1983. F�r�ldrapenning f�r dock utges l�ngst till dess barnet uppn�tt �tta �rs �lder eller till den senare tidpunkt d� barnet avslutat det f�rsta skol�ret. 4 kap . 11 � andra stycket i de ss �ldre lydelse skall �ven forts�ttningsvis till�mpas vi d uttag av f�r�ldrapenning f�r barn f�dda n�got av �ren 1978 eller 1979. 4. F�rekommer i annan lag eller f�rfattning h�nvisning till f�reskrifter i 4 kap . 2 och 11 �� i deras lydelse f�re den 1 januari 1986 g�ller i st�llet motsvarande best�mmelser om f�r�ldrapenning i den nya lagen. F�rekom� mer h�nvisning till 4 kap. 8 � i dess lydelse f�re den 1 januari 1986 till�mpas best�mmelserna om tillf�llig f�r�ldrapenning. "1985:87. 171 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1985:87 5. �ldre best�mmelser i 4 kap, 6 och 7 �� g�ller fortfarande f�r den som f�re ikrafttr�dandet f�tt barnet i sin v�rd. 6. F�r den som vid ikrafttr�dandet �r hemmamakef�rs�krad enligt 3 kap. 1 � andra stycket skall de �ldre best�mmelserna om s�dan f�rs�kring fortfarande g�lla till d ess den f�rs�krades f�rh�llanden har �ndrats s� att r�tten att tillh�ra hemmamakef�rs�kringen upph�r eller den f�rs�krade tecknar en frivillig sjukpenningf�rs�kring enligt 21 kap. i dess nya lydelse. P� regeringens v�gnar STEN ANDERSSON Karl-Ingvar Rundqvist (Socialdepartementet) !E � </div> </div>

SFS 1985:87

Lag

Utkom fr�n trycket

OHi �ndring i lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring;

den 19 mars 1985

utf�rdad den 7 mar s 1985.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om lagen (1962:381) om

allm�n f�rs�kring^

dels att �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1977:630), lagen (1979:

644), lagen (1979:1164) och lagen (1980: 125) om �ndring i n�mnda la g skall

upph�ra att g�lla,

r/f/s att 2 kap. 12 �, 3 kap. 1,3-5, 10 och 11 ��, 4 kap., 20 kap. 2 � och

21 kap. 1 och 2 �� samt rubriken n�rmast f�re 4 ka p. 1 � skall ha nedan
angivna lydelse,

dels att �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1973:465) om �ndring i

n�mnda lag skall ha nedan angivna l ydelse,

dels att i lage n skall inf�ras en ny paragraf, 21 kap. 3 �, av neda n angivna

lydelse.

162

' Prop. 1984/85: 78, SfU 12, rskr 125.

^ Lagen omtryckt 1982: 120.

�

2 kap.

SFS 1985:87

12 � F�r tid efter ing�ngen av den m�nad varunder den f�rs�krade fyllt
70 �r eller dessf�rinnan b�rjat �tnjuta hel �lderspension enligt den na lag,
far ers�ttning f�r sjukhusv�rd p� grund av sjukdom utges f�r h�gst 365
dagar. Vad nu sagts till�mpas �ven f�r tid, varunder den f�rs�krade �tnju�
ter hel f�rtidspension, och skall med s�dan tid j�mst�llas efterf�ljande tid,
d�rest f�rtidspensionen upph�rt att utges med m�naden n�st f�re den,

varunder den f�rs�krade b�rjat �tnjuta hel �lderspension.

Vad i f�rsta s tycket stadgas med avseende p� f�rtidspension �ger mot�

svarande till�mpning d�r den f�rs�krade skulle hava kommit i �tnjutand e
av s�dan pension, om han varit svensk medborgare.

3 kap.

Hos allm�n f�rs�kringskassa inskriven f�rs�krad �ger enligt vad

nedan s�gs r�tt till sjukpe nning, om hans sjukpenninggrundande inkomst
uppg�r till minst sextusen kronor.

3 �'' F�rs�krad, som �tnjuter hel f�rtidspension enligt denna lag eller

�tnjutit s�dan pension under m�naden n�rmast f�re den, varunder han
b�rjat �tnjuta hel �lde rspension, har ej r�tt till sjukpenning. F�r tid eft er

ing�ngen av den m�nad, varunder f�rs�krad fyllt sjuttio �r eller dessf�rin�

nan b�rjat �tnjuta hel �lderspension enligt denna lag, m� sjukpenning utg�

f�r h�gst etthundra�ttio dagar.

4 �' Hel sjukpenning utg�r f�r dag 90 procent av den fastst�llda sjukpen�

ninggrundande inkomsten, delad med 365. Sjukpenningen avrundas till

n�rmaste hela krontal.

F�r varje dag d� den f�rs�krade f�r sjukhusv�rd skall sjukpenningen

minskas med 45 kron or, dock med h�gst en tredjedel av sjukpenningens
belopp. D�rvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till
n�rmast l�gre hela kro ntal.

Den allm�nna f�rs�kringskassan skall i samband med inskrivning a v

en f�rs� krad besluta om den f�rs�krades tillh�righet till sjukpenningf�r�
s�kringen. I fr�ga om en f�rs�krad som avses i 1 � skall k assan samtidigt
fastst�lla den f�rs�krades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet
skall framg� i vad m�n den sjukpenninggrunda nde inkomsten �r att h�nf�ra

till anst�llnin g eller till annat f�rv�rvsarbete. Beslut om tillh�righet till

sjukpenningf�rs�kringen skall omp r�vas

a) n�r kassan f�tt k�nnedom om att den f�rs�krades inkomstf�rh�llan�

den underg�tt �ndring av betydelse f�r r�tten till sjukpenning eller f�r
sjukpenningens storlek.

' �ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs.

^ �ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs.

Senaste lydelse 1984:686.

Senaste lydelse 1985; 83.

163

�

SFS 1985:87

b) n�r f�rtidspension enligt denna lag beviljas den f�rs�krade eller redan

utg�ende s�dan pension �ndras med h�nsyn till �ndring i den f� rs�krades

f�rm�ga eller m�jlighet att bereda sig inkomst genom arbete, samt

c) n�r delpension enligt s�rskild lag beviljas den f� rs�krade eller redan

utg�ende s�dan pension �ndras med h�nsyn till �ndring i den f �rs�krades

arbets- och inkomstf�rh�llanden.

�ndring skall i fall som avses i f�rsta stycket a) ej ske f�rr�n 30 dagar

efter det f�rs�kringskassan f�tt k�nnedom om inkomst�ndringen. �ndring
skall i annat fall ske s� snart anledning till �ndringen uppkommit.

Den fa stst�llda sjukpenninggrundande inkomsten f�r ej i annat fall �n

som avses i f�rsta stycket b) eller c) s�nkas under tid d� den f�rs� krade

1. bedriver studier, f�r vilka han uppb�r studiehj�lp, studiemedel eller

s�rskilt vuxenstudiest�d enligt studiest�dslagen (1973: 349), studiest�d en�
ligt lagen (1983:1030) om s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbetsl�sa eller
bidrag enligt f�rordningen (1976:536) om utbildningsbidrag f�r doktoran�

der,

2. bedriver studier, f�r vilka han uppb�r timers�ttning enligt f�rordning�

en (1976: 327) om timers�ttning vid grundutbildning f �r vuxna,

3. �r inskriven vid arbe tsmarknadsinstitut eller efter f�rmedling av en

arbetsmarknadsmyndighet genomg�r yrkesutbildning,

4. �r gravid och avbryter eller inskr�nker sitt f�rv�rvsarbete tidigast sex

m�nader f�re barnets f�delse eller den ber�knade tidpunkten h�rf�r,

5. �r helt eller delvis ledig fr�n f�rv�rvsarbete f�r v�rd av b arn, om den

f�rs�krade �r f�r�lder till barnet eller likst�lls med f�r�lder enlig t 1 � lagen
(1978:410) om r�tt till ledighe t f�r v�rd av barn, m.m. och barnet inte har
fyllt ett �r. Motsvarande g�ller vid adoption av barn som ej fyllt tio �r ell er

vid mottagande av s�dant barn i avsikt att adoptera det, om mindre �n ett

�r har f�rflutit sedan den f�rs�krade fick barnet i sin v �rd.

Om den f�rs�krade i fal l som avses i tredje stycket 1) bedriver studier

som ber�k nas p�g� minst sex m�nader, skall f�rs�kringskassan, vid sjuk�
dom under utbildningstiden, ber�kna sjukpenningen p� en sjukpenning�

grundande inkomst som har fastst�llts p� grundval av enbar t den inkomst
av eget arbete som den f�rs�krade kan antas f� un der denna tid.

164

10 � F�r den dag d� sjukdomsfallet intr�ffade utg�r sjukpenning endast
om den f�rs�kra de p� grund av sjukdomen g�tt miste om dagpenning fr�n

erk�nd arbetsl�shetskassa eller kontant arbetsmarknadsst�d enligt lagen
(1973: 371) om kontant arbetsmarknadsst�d eller sjukperioden b�rjar inom

tjugu dagar efter f�reg�ende sjukperiods slut.

Varar sjukperioden h�gst sex dagar ut�ver den dag d� sjukdomsfallet

intr�ffade, utg�r sjukpenning f�r dag, d� den f�rs�krade icke skulle hava

utf�rt f� rv�rvsarbete i sin huvudsakliga syssels� ttning, endast i den m�n

antalet s�dana dagar, den dag d� sjukdomsfallet intr�ffade or�knad, �ver�

stiger tv�.

Utan hinder av andra stycket utg�r

a) sjukpenning f�r semesterdag;

b) sjukpenning till f�rs�krad som vid sjukperiodens b�rjan �ger uppb�ra

dagpenning fr�n erk�nd arbetsl�shetskassa eller kontant arbetsmarknads�
st�d enligt lage n (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsst�d.

Sjukpenning m� ej utgivas f�r tid, innan anm�lan om sjukdomsfallet

�

gjorts hos den allm�nna f�rs�kr ingskassan, d�r ej hin der m�tt f�r s�da n

SFS 1985:87

anm�lan eller eljest s�rskilda sk�l f�ranleda att sjukpenning b�r utg�.

S�som sjukperiod anses tid, varunder f�rs�krad i oavbruten f�ljd lider

av sjukdom som avses i 7 �.

11 � Om en f�rs�krad g�r anm�lan till den allm�nna f�rs�kringskassan

skall s jukpenning som svarar mot inkomst av annat f�rv�rvsarbete inte

utg� f�r de f�rsta 3 eller 30 dagarna av varje sjukperiod, den dag d�

sjukdomsfallet intr� ffade inr�knad {karenstid). I fr�ga om s�dan sjukpen�

ning till�mpas inte 10 � f�rsta-tredje styckena. Vid ber�kning av karenstid

skall, om en sjukperiod b�rjar inom 20 dagar efter f�reg�ende sjukperiods

slut, de b�da perioderna anses s�som en sjukperiod.

En f� rs�krad, som gjort anm�lan enligt f�rsta stycket, far �verg� till

f�rs�kring med kortare karenstid eller utan karenstid, om han inte har fyllt

55 �r. En s�dan �ndring skall bli g�llande 30 dagar efter den, d� framst�ll�

ningen gjordes hos kassan, men f�r ej till�mpas vid sjukdom som intr�ffa t
innan �ndringen blivit g�llande.

Om f�r�ldrapenningf�rm�ner

4 kap.

1 � En f�rs�krad f�r�lder som �r inskriven hos allm�n f�rs�kringskassa

har r�tt till f�r�ldrapenning och tillf�llig f�r�ldrapenning (f�r�ldrapenning�

f�rm�ner) enligt detta kapitel.

F�r�ldrapenningf�rm�ner utges f�r v�rd av barn endast om barnet �r

bosatt h�r i riket .

Vid adoption av barn f�r barnet anses bosatt i riket om de blivande

adoptivf�r�ldrarna �r bosatta i riket.

I i "

lii

2 � Vid till�mpning av best�mmelserna i detta kapitel likst�lls me d f�r�l�

der

. I 'il

a) r�ttslig v�rdnadshavare som inte �r f�r�lder och som har v�rd om

* ' '"

barnet,

b) den som med socialn�mndens medgivande har tagit emot ett barn f�r

stadigvarande v�rd och fostran i syfte att ad optera det,

c) den med vilke n en f�r�lder �r eller har varit gift eller har eller har haft

barn, om de varaktigt bor tillsammans.

Med f�r�lder likst�lls vid till�mp ningen av 10 och 11 �� ven

a) den som en f�r�lder bor tillsammans med under �ktenskapsliknande

f�rh�llanden,

b) den som har tagit emot ett barn f�r stadigvarande v�rd och fostran i

sitt hem.

3 � F�r�ldrapenning med anledning av ett barns f�delse utges under

h�gst 360 dagar sammanlagt f�r f�r�ldrarna.

Vid flerbarnsb�rd utges f�r�ldrapenning under ytterligare 180 dagar f�r

varje barn ut�ver de t f�rsta.

Om f�r�ldrarna gemensamt har v�rdnaden om barnet, har varje f�r�lder

165

�

SFS 1985:87

r�tt att uppb�ra f�r�ldrapenning under minst 90 dagar av den i f�rsta

stycket angivna tiden.

En f�r�lder som ensam har v�rdnaden om barnet har r�tt att sj�lv

uppb�ra f�r�ldrapenningen under hela den tid som anges i f�rsta och andra

styckena.

En f�r�lder kan avst� r�tt att uppb�ra f�r�ldrapenning till f�rm�n f�r den

andra f�r�ldern. Ett avst�ende fr�n r�tt att uppb�ra f�r�ldrapenning g�rs

genom skriftlig anm�lan till f�rs�kringskassan.

F�r�ldrapenning utges inte f�r barn som fyllt fyra �r.

4 � Modern har r�tt till f�r�ldrapenning tidigast fr�n och med den sex-

tionde dagen f�re den be r�knade tidpunkten f�r barnets f�delse. F�r tiden

efter barnets f�delse �r den av f�r�ldrarna som till huvudsaklig del v�rdar

barnet ber�ttigad till f�r�ldrapenning.

F�r�ldrapenning utges �ven i samband med f�r�ldrautbildning eller be�

s�k i f�rskoleverksamhet inom samh�llets barnomsorg, i vilken barnet

deltar. F�r�ldrapenning i samband med f�r�ldrautbildning kan utges f�re

barnets f�delse.

En f�r�lder som inte har barnet i sin v�rd har r�tt till f�r�ldrapenning

endast om s�rskilda sk�l f�religger. Modern har dock alltid r�tt till f�r�ld�
rapenning till och med den tjugonionde dagen efter f�rlossningsdagen,
�ven om hon inte har barnet i sin v �rd.

5 � Best�mmelserna om f�r�ldrapenning g�ller i till�mpliga delar ocks�

vid adoption av barn. �r det fr�gan om adoption av andra makens barn

eller adoptivbarn eller av eget barn utges f�r�ldrapenning dock inte ut�ver

vad som skulle ha g�llt om ad optionen inte hade �gt rum. Som adoption
anses �ven att n�gon tar emot ett barn i avsikt att adoptera det. Tidpunkten

d� den f�rs�krade f�tt barnet i sin v�rd j�mst�lls d�rvid med tidpunkten f�r

barnets f�delse. F�r�ldrapenning utges dock inte f�r barn som fyllt tio �r.

166

6 � Hel f�r�ldrapenning utg�r l�gst 48 kronor om dagen (garantiniv�).

F�r�ldrapenning f�r de f�rsta 180 dagarna utges med belopp motsvaran�

de f�r�lderns sjukpenning enligt 3 kap. om f�r�ldern under minst 240 dagar
i f�ljd f�re barnets f�delse eller den ber�knade tidpunkten h�rf�r har varit
f�rs�krad f�r en sjukpenning �ver garantiniv�n.

Ut�ver vad som anges i and ra stycket utges f�r�ldrapenning f�r vaije

barn f�r 90 dagar med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning och 90

dagar med belopp enligt garantiniv�n.

F�r�ldrapenning vid flerbarnsb�rd enligt 3 � andra stycket ber�knas

enligt tredje stycket.

Utan hinder av vad som f�reskrivs i an dra-Q�rde styckena skall, om

f�r�lderns sjukpenninggrundande inkomst har s�nkts enligt 3 kap. 5 �

tredje stycket 5, f�r�ldrapenningen till de ss barnet fyller tv� �r ber�knas

l�gst p� grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som g�llde innan

s�nkningen skedde eller den h�gre inkomst som l�neutvecklingen inom

yrkesomr�det d�refter f�ranleder, om f�r�ldern avst�r fr�n f�rv�rvsarbete

f�r v�rd av barn. �r kvinnan gravid p� nytt vid utg�ngen av denna tid och

ber�knas barnets f�delse ske inom sex m�nader eller f�ds barnet inom

n�mnda tid, skall hennes f�r�ldrapenning �ven forts�ttningsvis ber�knas
p� motsvarande s�tt.

�

7 � Hel f �r�ldrapenning f�r dag utges med belopp motsvarande f�r�l-

SFS 1985:87

derns sjukpenning n�r f�r�ldern inte f�rv�rvsarbetar. Halv eller fl�rdedels
f�r�ldrapenning med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning utges n�r
f�r�ldern f�rv�rvsarbetar h�gst h�lften respektive tre fj�rdedelar av nor�

mal arbetstid.

Vid till�mpning av f�rsta stycket skall som f�rv�rvsarbete inte betraktas

v�rd av barn, som har tagits emot f�r stadigvarande v�rd och fostran i

f�r�lderns hem. V�rdar f�r�ldern ett s�dant barn och betalas ers�ttning f�r

v�rden, skall vid ber�kningen av f�r�ldrapenning bortses fr�n den del av

den sjukpenninggrundande inkomsten som grundas p� ers�ttningen f�r

v�rden. Hel f�r�ldrapenning skall dock alltid utg�ra l�gst 48 kron or om
dagen.

F�r�ldrapenning f�r utges med belopp som m otsvarar hel, halv eller

Q�rdedels garantiniv� n�r f�r�ldern arbetar h�gst tre fj�rdedelar av normal
arbetstid.

Best�mmelserna i 3 kap. 4 � andra stycket till�mpas inte p� f�r�ldrapen�

ning.

9 �� Som villkor f�r r�tt till f�r�ldrapenning g�ller att f�r�ldern har varit

inskriven hos allm�n f� rs�kringskassa under minst 180 dagar i f�ljd n�r�
mast f�re den dag f�r vilken f�r�ldrapenningen skall utbetalas.

Villkoret om inskrivning hos f�rs�kringskassa eller om f�rs�kring f�r

viss sjukpenning enligt 6 � andr a stycket anses uppfyllt om det har berott
p� �ldersregeln i 1 kap. 4 � att villkoret inte har kunnat uppfyllas. Motsva�
rande g�ller om f�r�ldern inte har varit inskriven eller inte har varit

f�rs�krad f�r viss sjukpenning, men skulle ha varit det om kassan k�nt till
samtliga f�rh�llanden.

En f�r�lder har r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning f�r v�rd av ett

barn, som inte har fyllt tolv �r, om f�r�ldern beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsar�
bete i samband med

1. sjukdom eller smitta hos barnet,
2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie v�rdare,

3. bes�k i samh�llets f�rebyggan de barnh�lsov�rd,
4. v�rdbehov som uppkommer till f�ljd av att barnets andra f�r�lder

bes�ker l�kare med ett annat barn till n�gon av f�r�ldrarna, under f�rut�

s�ttning att sistn�mnda barn omfattas av best�mmelserna om tillf�llig
f�r�ldrapenning.

En f�r�lder till barn som fyllt fyra men inte tolv � r har r�tt till tillf� llig

f�r�ldrapenning � ven n�r f�r�ldern avst�r fr�n f�rv�rvsarbete i samband

med f�r�ldrautbildning, b es�k i barn ets skola eller bes�k i f�rskole- eller

fritidshemsverksamhet inom samh� llets barnomsorg i vilken barnet deltar
(kontaktdagar).

R�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning tillkommer �ven en fader som avst�r

fr�n f�rv�r vsarbete i samban d med barns f�delse f�r att n�rvara vid f�r-

Senaste lydelse 1985: 83.

� Senaste lydelse 1985:83,

'Senaste lydelse 1985:83.

'67

�

SFS 1985:87

lossningen, bitr�da i hemmet eller v�rda barn. Motsvarande g�ller i till�

l�mpliga delar f�r en fader vid adoption av barn, om barnet inte fyllt tio �r.
Som adoption anses �ven att n�gon tar emot ett barn i avsikt a tt adoptera
det.

11 � Tillf�llig f�r�ldrapenning kan utges f�r v�rd av ett barn som fyllt

tolv men inte sexton �r i de fall barnet p� grund av sjukdom, psykisk
utvecklingsst�rning eller annat handikapp �r i behov av s�rskild tillsyn

eller v�rd.

F�r�ldrapenning enligt f�rsta stycket utges om f�r�ldern beh�ver avst�

fr�n f�rv�rvsarbete av sk�l som anges i 1 0 � f�rsta stycket. F�r v�rd- eller

tillsynsbehov som grun dat r�tt till v�rdbidrag enligt 9 ka p. 4 � utges dock
inte tillf�llig f�r�ldrapenning.

Den allm�nna f�rs�kringskassan far i f�rv�g pr�va om f�ruts�ttningarna

enligt f�rsta stycket f�religger. Ett s�dant beslut �r bindande f�r den tid
som anges i beslutet men kan ompr� vas om de f�rh�llanden som har lagts
till grund f�r beslutet �ndras.

12 � Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 10 � f�rsta stycket och 11 � utges

under h�gst 60 dagar f�r varje barn och �r och enligt 10 � andra stycket
under h�gst tv� dagar per barn och �r.

Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 10 � tredje stycket utges under h�gst tio

dagar per barn. S�dan tillf�llig f�r�ldrapenning utges inte f�r tid efter
sextionde dagen efter barnets hemkomst efter f�rlossningen. Vid adoption
r�knas tiden fr�n den tidpunkt f�r�ldrarna f�tt barnet i sin v �rd.

Uppb�r en f�r�lder oavkortade l�nef�rm�ner under tid d� han bedriver

studier, j�mst�lls avst�ende fr�n studier med avst�ende fr�n f�rv�rvsarbe�

te vid till�mpning av best�mmelserna om tillf�llig f�r�ldrapenning, i den
m�n f�r�ldern g�r miste om l�n ef�rm�nerna.

13 � F�r att styrka det s�rskilda v�rd- eller tillsynsbehov som avses i

11 � f�rsta stycket skall l�karutl�tande inges.

F�rs�kringskassan f�r n�r det finns sk�l till det kr�va att s�rskilt utl�tan�

de inges f�r att styrka barnets eller den ordinarie v�rdarens sjukdom eller
smitta som avses i 10 �.

F�rs�kringskassan f�r �ven kr�va att en f�r�lder styrker sin r�tt till

f�r�ldrapenning i samband med f�r�ldrautbildning genom s�rskilt intyg av
den som har a nordnat utbildningen.

14 �'0 Tillf�llig f�r�ldrapenning utges med belopp som motsvarar f�r�l�
derns sjukpenning enligt 3 kap.

Hel tillf�llig f�r�ldrapenning utges till en f�r�lder som avst�r fr�n f�r�

v�rvsarbete. Halv eller Q�rdedels tillf�llig f�r�ldrapenning utges till en

f�r�lder som arbetar h�gst h�lften respektive h�gst tre Q�rdedelar av den

tid han skulle ha arbetat om han inte v�rdat barnet. Best�mmelserna i 7 �

andra stycket g�ller i till�mpliga delar �ven i fr �ga om til lf�llig f�r�ldrapen�

ning.

168

Senaste lydelse 1984: 551.

�

15 � F�r�ldrapenningf�rm�ner f�r inte utges f�r tid innan anm�lan gjorts

SFS 1985:87

hos f�rs�kringskassan. Detta g�ller dock inte om hinder f�relegat f�r s�dan

anm�lan eller det finns s�rskilda sk�l f�r att f�rm�nen �nd� b�r betalas ut.

16 � F�r�ldrapenningf�rm�ner f�r inte utges till b�da f�r�ldrarna f�r

samma barn och tid i ann at fall �n som anges i 4 � andra stycket och 10 �
andra och tredje styckena.

Tillf�llig f�r�ldrapenning f�r utges till b�da f�r�ldrarna f�r samma barn

och tid, om b�da f�ljer med e tt barn till l�kare n�r barnet lider av allvarlig
sjukdom. Detsamma g�ller om b�da f�r�ldrarna, som en del i behandlingen
av barnet, beh�ver delta i ett l�karbes�k eller i n�gon av l�kare ordinerad

behandling.

Oavsett antalet barn utges till en f�r�lder inte mer �n sammanlagt hel

f�r�ldrapenning per dag.

17 � F�r�ldrapenningf�rm�ner utges inte i den m�n f�r�ldern f�r samma

dag uppb�r sjukpenning enligt d enna lag eller lagen (1976:3 80) om arbets�
skadef�rs�kring eller uppb�r motsvarande ers�ttning enligt annan f�rfatt�

ning eller p� grund av regeringens beslut i e tt s�rskilt fall. Utan hinder
h�rav utges dock f�r�ldrapenningf�rm�nen om den avser annan tid �n

sjukpenningen eller den andra ers�ttningen.

18 � Best�mmelserna i 3 kap. 13 � f�rsta stycket, 16 och 17 � � till�mpas
�ven i fr�ga om f�r�ldrapenningf�rm�ner. Best�mmelserna i 3 kap. 15 �

till�mpas �ven i fr�ga om tillf�ll ig f�r�ldrapenning.

Vid ber�kning av antalet dagar med r�tt till f�r�ldrapenningf�rm�n anses

tv� dagar med halv eller fyra dagar med fj�rdedels f�r�ldrapenning som en

dag.

Om en f�r�ldrapenningf�rm�n tillkommer en f�r�lder som inte har fyllt

18 �r, f�r f�rs�kringskassan p� framst�llning av socialn�mnden besluta att

f�r�ldrapenningen helt eller delvis skall utbetalas till annan person eller till

n�mnden att anv�ndas till f�r�lderns och familjens nytta.

�r en kvinna vid tiden f�r f�rlossningen intagen i kriminalv �rdsanstalt

eller ett hem som avses i 12 � lagen (1980; 621) med s�rskilda best�mmelser

om v�rd av unga, f�r f�rs�kringskassan p� framst�llning av f�rest�ndaren
f�r inr�ttningen be sluta, att den f�r�ldrapenning som tillkommer kvinnan
skall utbetalas till f�rest�nda ren f�r att anv�ndas till kvinnans och b arnets

nytta.

20 kap.

2 �" Vid till�mpningen av b est�mmelserna i 1 1 kap. 6 a � om f�rs�krad,

som v�rdar barn, skall med barn som d�r s�gs likst�llas fosterbarn.

Med f�r�lder skall vid till�mpning av best�mmelse rna i 9 kap. 4 � och 11

kap. 6 a � likst�llas den, med vilken f�r�lder �r eller varit gift eller har

eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.

Med f�r�lder skall vid till�mpningen av best�mmelserna i 9 kap. 4 �

likst�llas den som med socialn�mndens tillst�nd har tagit emot ett ut�
l�ndskt barn f�r v�rd och fostran i syfte att adoptera det.

" Senaste lydelse 1983: 1077.

169

�

SFS 1985:87

Enligt 2 � andra stycket lagen (1983:850) om undantag fr�n vissa be�

st�mmelser i uppb�rdslagen (1953:272) m.m. skall ers�ttning som avses i

n�mnda lag i vissa fall anses som inkomst av annat f�rv�rvsarbete vid

till�mpning av denna lags best�mmelser om sjukpenninggrundande in�
komst och p ensionsgrundande inkomst.

Att ers�ttning enligt 14 och 15 �� lagen (1983:1070) om arbete i ung�

domslag hos offentliga arbetsgivare �r att betrakta som inkomst av anst�ll�

ning vid till�mpning av best�mmelserna om sjukpenninggrundande in�

komst och pensionsgrundande inkomst framg�r av 17 � n�mnda lag.

21 kap.

1 � Den som �r inskriven hos en allm�n f�rs�kringskassa, men inte �r

f�rs�krad f�r en sjukpenning som uppg�r till garantiniv�n enligt 4 kap. 6 �,
skall kunna genom frivilliga avgifter f�rs�kra sig f�r erh�llande av sjukpen�

ning eller sjukpenningtill�gg.

Den som inte har r�tt till sjukpenning enlig t 3 kap. 1 � f�r f�rs�kra sig f�r

sjukpenning som uppg�r till l�gst 20 kronor och h�gst till garantiniv�n
enligt 4 kap. 6 �. Den som har r�tt till sjukpenning enligt 3 kap. I � far
f�rs�kra sig f�r sjukpenningtill�gg, som tillsammans med den sjukpenning
som han �r ber�ttigad till uppg�r till l�gs t 20 kronor och h�gst til l garantini�

v�n.

F�rs�kringen skall efter den f�rs�krades val g�lla utan karenstid eller

med en karenstid av 3 eller 30 dagar.

R�tt till intr�de i den frivil liga f�rs�kringen eller f�rkortning av g�llande

karenstid enligt tredje stycket tillkommer endast den som �r under 55 �r.

Ers�ttning enligt denna paragraf utges inte f�r tid efter den m�nad d� den

f�rs�krade b�rjar uppb�ra hel f�rtids- eller �lderspension.

2 � F�r den frivilliga f�rs�kringen skall den f�rs�krade erl�gga den avgift
som fastst�lls av regeringen, eller efter regeringens best�mmande, riksf�r�
s�kringsverket. Avgifterna f�r inte best�mmas till olika belopp f�r olika
f�rs�krade i vidare m�n �n som f�ranleds av skillnader i f�rs�kringens

omfattning.

Statsbidrag l�mnas med 15 procent av kostnaderna f�r sjukpenning och

sjukpenningtill�gg enligt 1 �.

F�r reglering av �ver- och underskott skall hos varje allm�n f�rs�krings�

kassa finnas en fond f�r den frivilliga sjukf�rs�kringen. 1 fr�ga om denna

fond g�ller best�mmelse rna i 18 kap. 15 � andra och tredje styckena.

3 � N�rmare f�reskrifter om villkor f�r den frivilliga f�rs�kringen med�
delas av regeringen.

Denna lag'^ tr�der i kraft den 1 januari 1974. De nya best�mmelserna i

19 kap, 1 � tredje s tycket skall dock tr� da i kraft dagen ef ter den, d� lagen

enligt d�r� meddelad uppgift utkommit fr�n trycket i Svensk f�rfattnings�

samling.

170

1973:465. �ndringen inneb�r atl tredje stycket upp h�vs.

�

�ldre best�mmelser skall alltj�mt g�lla i fr�ga om avgift och statsbidrag

SFS 1985:87

f�r tid f�re ikrafttr�dandet.

Den som vid ikraft tr�dandet har sjukpenningf�rs�kring som betr�ffande

till�ggssjukpenning g�ller med karenstid f�r utan hinder av de s�rskilda

villkoren i 3 kap. 11 � andra stycket �verg� till f�rs� kring med kortare
karenstid eller utan karenstid, s�vida han g�r framst�llning h�rom till den

allm�nna f�rs�kringskassan f�re utg�ngen av mars m�nad 1974.

F�rs�krad som enligt 11 kap. 7 � anm�lt undan tagande fr�n f�rs�kringen

f�r till�ggspension f�r f�re utg�ngen av mars m�nad 1974 - utan hinder av
de s�rskilda villkoren i andr a stycket f�rsta punkten n�mnda paragraf -

�terkalla denna anm�lan med ver kan fr�n och med ing�ngen av �r 1974. I
fall som h�r avses skall betr�ffande val av karenstid f�r sjukpenningf�r�
s�kring best�mmelserna i f�reg�ende stycke �ga motsvarande till�mpning.

Best�mmelserna i 15 kap. 2 � skall fortfa rande g�lla s�vitt avser tid f�re

ikrafttr�dandet.

Betr�ffande den som �r ber�ttigad att uppb�ra omst�llningsbidrag enligt

102 � arbetsmarknadskung�relsen (1966:368) efter utg�ngen av �r 1973
skall i fr�ga om r�tt till f�rtidspension enligt 7 kap. 1 � andra stycket samt i

fr�ga om tillgodor�knande av pensionsgrundande inkomst f�r till�ggspen�
sion enligt 11 kap. 2 � best�mmelserna om f�rs�krad som uppb�r kontant

arbetsmarknadsst�d i till�mpliga delar g�lla. Motsvarande skall g�lla vid

till�mpning av best�mmelserna i 3 kap . 10 �. D� beslut om �lderspension

eller f�rtidspension meddelas i fal l d� n�gon uppburit omst�llningsbidrag,

skall best�mmelserna i 17 kap. 4 � andra stycket om ko ntant arbetsmark�
nadsst�d i till�mp liga delar g�lla.

1. Denna lag'^ tr�der i kraft den 1 januari 1986.
2. Best�mmelserna i 3 kap. 5 � tredje styck et 5 skall till�mpas i fr�ga om

barn som �r f�dda �r 1985 eller senare och barn som adopterats eller
mottagits f�r stadigvarande v�rd och fostran �r 1985 eller senare.

3. I fr�ga om f�r�ldrapenning i samband med barns f�delse och s�rskild

f�r�ldrapenning enligt 4 kap . 2 och 11 � � i deras lydelse f�re den 1 januari

1986 som inte har tagits ut f�re ikrafttr�dandet till�mpas best�mmelserna

om f�r�ldrapenning i den nya lagen. S�vitt g�ller barn f�dda f�re utg�ngen
av �r 1983 f�r uttag av f�r�ldrapenning ske intill utg�ngen av �r 1987 utan

hinder av best�mmelserna i 4 kap . 3 � sista stycket. Motsvarande g�ller i
fr�ga om adoptivbarn om f�r�ldrarna f�tt barnet i sin v�rd f�re utg�ng en av
�r 1983. F�r�ldrapenning f�r dock utges l�ngst till dess barnet uppn�tt �tta

�rs �lder eller till den senare tidpunkt d� barnet avslutat det f�rsta skol�ret.
4 kap . 11 � andra stycket i de ss �ldre lydelse skall �ven forts�ttningsvis

till�mpas vi d uttag av f�r�ldrapenning f�r barn f�dda n�got av �ren 1978

eller 1979.

4. F�rekommer i annan lag eller f�rfattning h�nvisning till f�reskrifter i

4 kap . 2 och 11 �� i deras lydelse f�re den 1 januari 1986 g�ller i st�llet

motsvarande best�mmelser om f�r�ldrapenning i den nya lagen. F�rekom�
mer h�nvisning till 4 kap. 8 � i dess lydelse f�re den 1 januari 1986
till�mpas best�mmelserna om tillf�llig f�r�ldrapenning.

"1985:87.

171

�

SFS 1985:87

5. �ldre best�mmelser i 4 kap, 6 och 7 �� g�ller fortfarande f�r den som

f�re ikrafttr�dandet f�tt barnet i sin v�rd.

6. F�r den som vid ikrafttr�dandet �r hemmamakef�rs�krad enligt 3

kap. 1 � andra stycket skall de �ldre best�mmelserna om s�dan f�rs�kring

fortfarande g�lla till d ess den f�rs�krades f�rh�llanden har �ndrats s� att

r�tten att tillh�ra hemmamakef�rs�kringen upph�r eller den f�rs�krade

tecknar en frivillig sjukpenningf�rs�kring enligt 21 kap. i dess nya lydelse.

P� regeringens v�gnar

STEN ANDERSSON

Karl-Ingvar Rundqvist

(Socialdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom socialrätten

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
Socialtjänstlag (2001:453)

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Jobbar du med socialrätt? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Vi kan tillgodose hela ditt behov av information och stöd oavsett om du arbetar inom kommunal socialtjänst, annan myndighet, domstol, advokatbyrå eller i privat verksamhet. Se allt inom socialrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1985:87

Viktiga lagar inom socialrätten

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Om Lagboken.se