880881.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1988:881

Lag

Utkom från trycket

om ändring I lagen (1962:381) om allmän försäkring;

den I2ju)i 1 988

utfärdad den 30 juni 1988 .

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om

allmän försäkring^

dels att 9 kap. 1 § och 10 kap. 5 § skall upphöra att gälla,
dels att i 16 kap. 10 § ordet "familjepension" skall bytas ut mot "ef ter­

levandepension",

dels att 3 kap. 3, 5 och 8 §§, 5 kap. 2, 4 och 5 §§, 8 kap. 1 -6 §§, 10 kap.

2-4 §§, 14 kap. 1-5 och 7 §§, 16 kap. 1, 2, 5, 6, 8, 9 och 11 § §, 17 kap. 1-
' Prop. 1987/88: 171, SfU 29. rskr. 401.

1898

^ Lagen omtryckt 1982:120.

¬

background image

3 §§, 18 kap, 21 §, 20 kap. 2 och 3 §§ samt rubrikerna till 8 och 14 kap. skall

SFS 1988:881

ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tio nya paragrafer, 8 kap. 7-12 §§, 14

kap. 6 och 8 §§ samt 16 kap. 3 och 7 a §§, av följande lydelse.

3 kap.

3

En försäkrad, som uppbär hel förtidspension eller hel särskild efter­

levandepension enligt denna lag eller uppburit sådan pension under måna­

den närmast före den då han börjat uppbära hel ålderspension, har inte rätt

till sjukpenning. För tid efter ingången av den månad då den försäkrade

fyllt 70 år eller dessförinnan börjat uppbära hel ålderspension enligt denna

lag far sjukpenning utgå för högst 180 dagar.

5 §'' Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av

en förs äkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningför­
säkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första stycket skall

kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst

och, om inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, dennes
årsarbetstid. Sådan fastställelse skall också ske för försäkrad som avses i
1 § andra stycket så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos

kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande

inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete.
Sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan­

den, arbetstid eller andra omständigheter har undergått ändring av betydel­
se för rätten till sjukpennin g eller för sjukpenningens storlek,

b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna lag

beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med

hänsyn till ändring i den förs äkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig

inkomst genom arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan

utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
arbets- eller inkomstförhållanden, samt

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.

�ndring skall i fall som avs es i fö rsta stycket a) inte ske förrän 14 dagar

efter det försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheter­

na. �ndring skall i annat fall sk e så snart anledning till ändringen uppkom­
mit.

Den faststä llda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än

som avses i första stycket b), c) eller d) sänkas under tid då den försäkrade

1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller

särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd en­
ligt lagen (1983: 1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller

bidrag enligt f örordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktoran­

der,

2. genomgår grundutbildning för vuxna (grundvux), vuxenutbildning för

psykiskt utvecklingsstörda (särvux) eller grundläggande svenskundervis­

ning för invandrare och uppbär timersättning för studierna,

^ Senaste lydelse 1985:87.

" Senaste lydelse 1988:671.

1899

¬

background image

SFS 1988:881

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en

arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvarbete tidigast sex

månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av b arn, om den

försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § la gen
(1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. och barnet inte har
fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller

vid mottag ande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett

år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

För en försäkrad som avses i tr edje stycket I skall försäkringskassan,

vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpen­

ninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den

inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.
Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att

hänföra till an ställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av en­
bart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavaran­

de förvärvsarbete under utbildningstiden.

Under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte

uppbär studiesocial förmån som anges i tred je stycket 1, skall dock sjuk­

penningen för tid efter utgången av en sådan period om 14 dagar som anges

i 10 § be räknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av förs-

ta-tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad

på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fiärde stycket.

8

Vid bedömande huruvida fullständig nedsättning av arbetsförmågan

föreligger skall, om s jukdomen kan antas vara kortvarig, särskilt beaktas

huruvida den försäkrade på grund av sjukdomen är ur stånd att utföra sitt
vanliga e ller därmed jämförligt arbete. Om den försäkrade på grund av
sjukdomen behöver avstå från förvärvsarbete under minst hälften av sin.

normala arbetstid en viss dag, skall hans arbetsförmåga anses nedsatt i
minst motsvarande mån den dagen.

�r den försäkrade föremål för åtgärd av beskaffenhet, som angives i 2

kap. 11 § skall arbetsfö rmågan anses nedsatt i den mån den försäkrade på

grund av åtgärden är hindrad att utföra förvärvsarbete.

Om den försäkrade uppbär förtidspension eller särskild efterlevandepen­

sion enligt denna lag, skall vid p rövning av den försäkrades rätt till sjuk­

penning bedömningen av hans arbetsförmåga ske med bortseende från den
nedsättning av förmågan eller möjligheten att bereda sig inkomst genom

arbete som ligger till grund för utgående pension.

Som sjukperiod anses tid, under vilken en försäkrad i oavbru ten följd

lider av sjukdom som avses i 7 §.

5 kap.
2

Vid bosättning utom riket är svensk medborgare, som har rätt till

tilläggspension enligt denna lag, berättigad till folkpension I form av ålders-

1900

' Senaste lydelse 1987:2 23.

'' �ndringen innebär bl. a. att tredje stycket upphävs.

¬

background image

,

/

pension, förtidspension eller efterlevandepension ävensom tillägg till pen-

SFS 1988:881

sion i form av handikappersättning. I fall som nu sagt s utgår folkpensions­
förmånen i förhå llande till det antal år, för vilka den pensionsberättigade
eller, när fråga är om efterlevandepension, den avlidne vid tilläggspensio­

nens beräkning tillgodoräknats pensionspoäng.

Har pensionspoäng tillgodoräknats för minst trettio år, utgår folkpen­

sionsförmånen med o avkortat belopp. I annat fall ut går förmånen med så
stor andel därav som svarar mot förhållandet mellan det antal år, för vilka

pensionspoäng tillgodoräknats, och talet trettio.

�r makar båda berättigade till folkpension enligt denna paragraf och

skulle pensionen för en av makarna, om endast denne varit berättigad till

pension, ha utgått med högre belopp än det sammanlagda beloppet av
makarnas enligt andra stycket beräknade pensioner, skall ett tillägg mot­

svarande skillnaden utgå till pen sionerna med fördelning efter förhållandet

mellan dessa.

4 § Den som ej är svensk medborgare, men är bosatt i Sverige, är på
samma villkor och med samma tilläggsförmåner som svensk medborgare

berättigad till folkpension i form av

a) ålderspension, om han är bosatt i Sverige sedan minst fem år och

efter fyllda sexton år har varit bosatt i Sveri ge under sammanlagt minst tio

år,

b) förtidspension eller handikappersättning, om han antingen är bosatt i

Sverige sedan minst fem år eller, om han är bosatt i Sverige sedan kortare

tid äh fem år, har varit normalt arbetsför oavbrutet minst ett år under
bosättningstiden,

c) barnpension, antingen om den avlidne föräldern omedelbart före sin

död hade varit bosatt i Sverige minst sex månader och barnet vid dödsfallet

var bosatt i Sverige eller om barnet är bosatt i S verige sedan minst sex
månader och ba rnet eller den avlidne föräldern vid dödsfallet var bosatt i

Sverige,

d) omställningspensiop eller särskild efterlevandepension, antingen om

den avlidne omedelbart före sin död hade varit bosatt i Sverige minst fem
år och den efterlevande vid dödsfallet var bosatt i Sverige eller om den
efterlevande är bosatt i Sver ige sedan minst fem år och den efterlevande
eller den avlidne vid dö dsfallet var bosatt i Sverige,

e) vårdbidrag för barn, om föräldern är bosatt i Sverige sedan minst ett

år.

Med bosättningstid likställes, såvitt gäller sjöman, tid för vilken sjö­

mansskatt erlagts.

5 § Förtidspension eller särskild efterlevandepension, till vilken rätt fö­

religger enligt 4 § , ersätts utan hinder av 4 § förs ta stycket a) med ålders­
pension från och med den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år.

Barn, för vilket förälder har uppburit vårdbidrag enligt 4 § första stycket

e), är berättigat till förtidspension eller handikappersättning utan hinder av

4 § första stycket b).

1901

/

¬

background image

SFS 1988:881

8 kap. Om efterlevandepension

i

1 § Folkpension i form av efterlevandepension utgörs av barnpension till

ett barn, vars fader eller moder eller båda föräldrar har avlidit, samt
omställningspension och särskild efterlevandepension till en man eller

kvinna, vars make har avlidit.

Med efterlevande make likställs i fråga om rätt till omställningspension

och särskild efterlevandepension den som, utan att vara gift, stadigvarande
sammanbodde med en icke gift man eller kvinna vid dennes död och som

tidigare har varit gift med eller har eller har haft eller då väntade barn med

denne.

2 § Rätt till barnpension har barn som inte har fyllt 18 år.

Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt

barnbidrag enligt lagen (1986: 378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp
enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349), har det rätt till barnpension även

för sådan tid, dock längst till och me d juni månad det år då barnet fyller 20
år. Med ti d för sådan a studier likställs tid för f erier samt tid då b arnet på

grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier. En förutsättning för rätt till

barnpension enligt detta stycke är att barnet bedriver studier som här

avses när det fyller 18 år eller återupptar sådana studier innan det fyller 19

år.

Ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta

veckor är inte på grund av bestämmelserna i and ra stycket berättigat till
barnpension. Detsamma gäller ett barn som uppbär studielån oberoende av

föräldrarnas ekonomi enligt 3 kap. 12 § tredje stycket studiestödslagen.

3 § Barnpension utgör för år räknat 25 procent av basbeloppet efter vaije
avliden förälder. Barnpension skall dock alltid utgå med så dant belopp att

pensionen, tillsammans med barnets tilläggspension i form av barnpen­

sion, utgör 40 procent av basbeloppet efter vaije avliden förälder.

4

Rätt till omställningspension har en efterlevande make, som inte har

uppnått 65 års ålder och som stadigvarande sammanbodde med sin make

vid dennes död, om den efterlevande

a) vid dödsfalle t stadigvarande sammanbodde med barn under tolv år,

som stod under vårdnad av makarna eller endera av dem, eller

b) oavbrutet hade sammanbott med maken u nder en tid av minst fem år

fram till tidpunk ten för dödsfallet.

Rätten till omställningspension enligt denna paragraf avser en tid av tolv

månader räknat från tidpunkten för dödsfallet.

5 § Rätt till omställningspension har vidare, för tid efter det att rätten till

sådan pension enligt 4 § har upphört, en efterlevande make som uppfyller

villkoren i 4 §, om den efterlevande har vårdnaden om och stadigvarande

sammanbor med barn under tolv år, som vid dödsfallet stadigvarande

vistades i makarnas hem.

Rätten till omställningspension enligt denna paragraf upphör om den

efterlevande ingår äktenskap. Detsamma gäller om den efterlevande sta-

1902

^ Senaste lydelse 1983:9 60.

¬

background image

digvarande sammanbor med någon som han har varit gift med eller har

SFS 1988:881

eller har haft barn med.

6

Rätt till särskild efterlevandepension har en efterlevande make som

uppfyller villkoren för rätt till omställningspension enligt 4 §, om den

efterlevandes möjlighet att bereda sig inkomst genom ett för honom lämp­

ligt arbete är nedsatt med minst hälften alltsedan makens död och nedsätt-
ningen beror på arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsa eller annan
därmed jämförlig omständighet samt kan antas vara inte endast kortvarig.

Rätten till särskild efterlevandepension inträder vid den tidpunkt då

rätten till omställningspension upphör.

7 § En efterlevande make, vars möjlighet att bereda sig inkomst genom

arbete är nedsatt i sådan grad att intet eller endast en ringa del därav

återstår, erhåller hel särskild efterlevandepension. �r den efterlevandes

möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete nedsatt i mindr e grad men

ändå med avsevärt mer än hälften, utges två tredjedelar av hel pension. I
övriga fall utges halv p ension.

8 § I fråga om särskild efterlevandepension skall, vid bedömande i vad

mån förvärvsmöjligheten är nedsatt, beaktas den efterlevandes möjlighet

att bereda sig inkomst genom sådant arbete som motsvarar hans krafter
och färdigheter och som rimligen kan begäras med hänsyn till utbildning

och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och andra
därmed jämförliga omständigheter.

9 § Särskild efterlevandepension utges inte med anledning av sådan ned­
sättning av förvärvsmöjligheten för vilken den efterlevande är berättigad

till

a) förtidspension enligt denna lag, eller

b) sjukpenning eller egenlivränta enligt lagen (1976:380) om a rbetsska­

deförsäkring eller motsvarande ersättning som utges enligt annan författ­

ning eller på grund av regeringens förordnande.

Om den efterlevande uppbär ålderspension eller omställningspension

enligt denna lag, utges inte särskild efterlevandepension.

Bestämmelserna i 5 § andra stycket gäller även i fråga om särskild

efterlevandepension.

10 § Särskild efterlevandepension kan begränsas till viss tid. Rätten till

sådan pension skall omprövas när det finns skäl till det, dock minst en gång
vart tredje år.

Omprövningen får inte medföra höjning av en beviljad särskild efter­

levandepension.

11 § Omställningspension liksom hel särskild efterlevandepension utgör
för år räknat 96 procent av basbeloppet.

12 § Om någon för samma tid och för samma nedsättning av förvärvs­

möjligheten h ar rätt till såv äl särskild efterlevandepension som någon av

" Senaste lydelse 1984; 1097.

1903

r

¬

background image

SFS 1988:881

nedan uppräknade förmåner, minskas den särskilda efterlevandepensionen
med den andra förmånens belopp. Minskning skall göras med

a) delpension enligt lagen (1979 : 84) om delpensionsförsäkring,

b) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

c) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant ar­

betsmarknadsstöd,

d) utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad re­

habilitering i form av dagpenning,

e) vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen

(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, samt

f) timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid vuxenut­

bildning f ör psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande

svenskundervisning för invandrare.

10 kap.

2 §' Därest pensiönsberättigad under hel månad är intagen i kriminal­

vårdsanstalt eller är häktad eller eljest är på statens bekostnad intagen i

anstalt eller ock tillfälligt vistas utom anstalten, må av hans å månaden
belöpande folkpension ej utgå högre belopp än regeringen bestämmer.

Allmän försäkringskassa må medgiva nära anhörig, vilken för sitt uppe­

hälle är beroende av den pensionsberättigade, rätt att helt eller delvis
uppbära sådan del av folkpension, som enligt vad i första stycket sägs icke

skall utgivas.

Om ett barn under en hel månad på statens bekostnad erhåller vård på

anstalt eller annars kost och bostad, får barnpension inte utges för den

månaden. Sådan förmån får dock utges för tid då barnet är inackorderat

vid sameskola.

I fråga om elev i sp ecialskola må pensionsförmån utgå utan hinder av

bestämmelserna i första och tredje styckena för tid då eleven vistas utom

skolan. För sådan tid äga bestämmelserna om vårdbidrag i 9 kap. 5 § tredje

stycket motsvarande tillämpning.

3

Därest pensiönsberättigad i annat fall än som avses i 2 § under hel

månad är intagen i annan anstalt än sjukhus eller ock tillfälligt vistas utom

anstalten, äger den som driver anstalten att, i den mån regeringen så
förordnar, uppbära så stor del av den pensionsberättigades å månaden

belöpande folkpension, som svarar mot k ostnaderna för vården eller för-

söijningen på anstalten, varvid den pensionsberättigade dock skall äga
erhålla visst belopp för sina personliga behov. Vad nu sagts skall äga

motsvarande tillämpning för det fall att den pensionsberättigade åtnjuter
vård eller försörjning mot avgift, som erlägges av kommun eller landstings­

kommun.

Första stycket gäller inte i fråga om pensiönsberättigad som
1. åtnjuter helinackordering i servi cehus för äldre människor,

2. bor i gruppbostad eller elevhem som avses i lagen (1985:568) om

särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl., eller

1904

Senaste lydelse 1986 :242.

Senaste lydelse 1987: 376. �ndringen innebär att andra stycket upphävs.

¬

background image

3. skall betala ersättning enligt 34 § första stycket socialtjänstlagen

SFS 1988; 881

(1980:620).

4 § �r någon för samma månad berättigad till omställningspension efter
flera avlidna, utges endast pensionen efter den sist avlidne eller, om pen­
sionerna är olika stora, den största av dem.

Föreligger för samma månad rätt till såväl barnpension som förtidspen­

sion, utges endast en av förmånerna.

14 kap. Om efterlevandepension

1 § Har en försäkrad avlidit och var han vid s itt frånfälle berättigad till

tilläggspension i form av förtidspension eller ålderspension eller skulle
han, om fall som avses i 13 kap. 1 § v arit för handen vid tidpunkten för

dödsfallet, ha varit berättigad till förtidspension, har hans efterlevande rätt

till tilläggspension i form av efterlevandepension enligt vad som anges i

detta kapitel.

Efterlevandepension utges i form av barnpension till den försäkrades

efterlevande barn och i fo rm av omställningspension och särskild efter­
levandepension till den för säkrades efterlevande make.

Med efterlevande make likställs i fråga om rätt till omställningspension

och särskild efterlevandepension den som, utan att vara gift, stadigvarande
sammanbodde med en icke gift försäkrad vid dennes död och som tidigare

har varit gift med eller har eller har haft eller då väntade barn med den

försäkrade.

2 § Rätt till ba rnpension har efterlevande barn under de närmare förut­
sättningar och för den tid som anges i 8 kap. 2 §.

3 § Barnpension för ett barn utgör för år räknat, 30 procent av hel

förtidspension beräknad enligt 13 kap. 2 och 3 §§, som d en försäkrade var

berättigad till eller sku lle ha erhållit om rätt till sådan pension hade inträtt
vid tidpunkten för dödsfallet, eller, om den försäkrade var berättigad till

ålderspension, av sådan pension beräknad enligt 12 kap. 2 § första och
andra styckena. �r flera barn berättigade till barnpension efter den försäk­

rade, ökas det nämnda procenttalet med 20 för vaije barn utöver det första.
Det sammanlagda bampensionsbeloppet fördelas därvid lika mellan bar­

nen.

4 § Rätt till omställningspension har en efterlevande make under de

närmare förutsättningar och för den tid som anges i 8 k ap. 4 och 5 §§.

Bestämmelserna i 10 kap. 4 § första stycket om sammanträffande av

förmåner tillämpas även på omställningspension enligt detta kapitel.

5 § Rätt till särskild efterlevandepension har en efterlevande make under

de närmare förutsättningar och för den tid som anges i 8 ka p. 6�10 §§.

6 § Omställningspension liksom hel särskild efterlevandepension utgör

för år räknat, om det efter den försäkrade finns barn som enligt 2 § ha r rätt

till pension e fter honom, 20 och i annat fall 40 pr ocent av den förtidspen-

1905

sion eller ålderspension som anges i 3 § förs ta stycket.

¬

background image

SFS 1988:881

7 § Bestämmelserna i 8 kap. 12 § om minskning av särskild efterlevande­

pension som sammanträffar med annan förmån tillämpas även i fråga om

särskild efterlevandepension enligt detta kapitel. Minskningen skall i första

hand göras på tilläggspensionen.

8 § Om efterlevandepensionerna efter en försäkrad sammantagna över­

stiger den förtidspension eller ålderspension som avses i 3 §, sätts efter­
levandepensionerna ned proportionellt så att de tillsammans motsvarar
denna förtidspension eller ålderspension.

16 kap.

1 § " Den som önskar pension skall göra ansökan hos allmän försäkrings­

kassa i enlighet med vad regeringen förordnar. Försäkringskassan skall

dock utan ansökan besluta om hel ålderspension till en ho s kassan inskri­

ven pensionsberättigad från och med den månad han fyller 65 år, om han

inte skriftligen begärt annat.

�&tnjuter försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård enligt

denna lag, må a llmän försäkringskassa tillerkänna honom förtidspension
utan hinder av att han icke gjort ansökan därom. Detsamma skall gälla då

försäkrad åtnjuter sjukpenning, ersättning för sjukhusvård eller livränta

enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersätt­

ning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens

förordnande.

Uppbär en försäkrad sjukbidrag eller har handikappersättning eller vård­

bidrag tillerkänts honom för begränsad tid, får den tid för vilken förmån en
skall utgå förlängas utan att ansökan har gjorts. Motsvarande gäller i fråga
om särskild efterlevandepension som tillerkänts en efterlevande för be­
gränsad tid.

I den mån regeringen så förordnar må allmän försäkringskassa tillerkän­

na den pensionsberättigade pension enligt denna lag utan hinder av att han

icke gjort ansökan därom.

För kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan om

förtidspension, handikappersättning, vårdbidrag eller särskild efterlevan­
depension skall ersättning lämnas i enlighet med vad regeringen förordnar.

2 § Som villkor för rätt till förtidspensio n eller handikappersättning får

föreskrivas att den försäkrade skall u nder högst 30 dagar vara intagen på

visst sjukhus eller underkasta sig undersökning av viss läkare. Motsvaran­

de gäller i fråga om rätt till vårdbidrag och, såvitt gäller efterlevande,
särskild efterlevandepension. För kostnader som uppstår med anledning
av en sådan föreskrift skall ersättning lämnas i enlighet med vad regeringen
förordnar.

3 § Innan beslut meddelas i fråga om rätt till särskild efterlevandepen­

sion skall försäkringskassan undersöka om det finns skäl att vidta åtgärder

för att förbättra den efterlevandes möjlighet att bereda sig inkomst genom
arbete. Finner försäkringskassan att sådan åtgärd behövs, skall kassan se

1906

Senaste lydelse 1988:172.

¬

background image

till att den vidtas. Detta skall gälla även vid omprövning av rätten till

SFS 1988:881

särskild efterlevandepension.

Som villkor för rätt till särskild efterlevandepension får uppställas att

den efterlevande skall genomgå yrkesinriktad rehabilitering, arbetsmark­

nadsutbildning eller annan utbildning eller medverka vid annan arbets-
marknadspolitisk åtgärd. Ett sådant villkor får även avse skyldighet för

den efterlevande att vara anmäld som arbetssökande hos den offentliga

arbetsförmedlingen och att anta erbjudet lämpligt arbete.

5 § �&lderspension utgår från och med den månad varunder den försäkra­

de fyller sextiofem år eller, om han önskar att pensionen skall böija utgå

tidigare eller senare, från och med den månad som angives i p ensionsan­

sökningen.

Förtidspension, handikappersättning och vårdbidrag utgår från och med

den månad då rätt till förmånen inträtt. I fall som avses i 1 § andra stycket
utgår dock förtidspension från och med månaden näst efter den då beslutet

om pension meddelats.

Efterlevandepension utgår från och med d en månad då den försäkrade

avlidit eller, om han vid sin död uppbar ålderspension eller förtidspension,
från och med månaden näst efter den då dödsfallet inträffat.

Inträder rätt till åld erspension eller efterlevandepension vid annan tid­

punkt än som åsyftas i första och tredje styckena, utgår pensionen från och
med den månad då rätten inträtt.

Pension må ej utgå för längre tid tillbaka än tre månader eller, såvitt

gäller barnpension, två år före ansökningsmånaden.

Vid utbetalning av folkpension för förfluten tid till försäkrad, vars make

uppbär folkpension, skall pensionen så minskas, att det sammanlagda
beloppet för båda makarna motsvarar vad som skall utgå enligt 6 kap. 2 §

eller 7 kap. 4 §.

Det belopp som f örst förfaller till betalning efter beslut om barnpension

enligt 14 kap. 2 § skall minskas med vad som utbetalats i omställningspen­

sion enligt 14 kap. 4 § eller särskild efterlevandepension enligt 14 ka p. 5 §
för den tid som barnpensionsbeloppet avser utöver vad som skulle ha
utgetts om beslutet om barnpension förelegat vid utbetalningen av omställ­

ningspensionen eller den särskilda efterlevandepensionen.

6 § �ndring av pension skall gälla från och med m ånaden näst efter den

varunder anledning till ändringen uppkommit.

Vad som föreskrivs i 1 § första, andra och fjärde styckena samt 2 § gäller

även i fråga om ökning av pension. 1 fall då ökningen kräver ansökan av
den pensionsberättigade tillämpas 5 § femte stycket.

Vad som sägs i denn a paragraf skall inte tillämpas i fråga om ändring av

pension i anledning av förändring av basbeloppet.

7 a § Om möjligheten att bereda sig inkomst genom arbete väsentligt

förbättras för en efterlevande som uppbär särskild efterlevandepension,
skall pensionen dras in eller minskas med häns yn till förbättringen.

Kan det antas att förbättringen inte kommer att bestå avsevärd tid, får

förordnas att den särskilda efterlevandepensionen skall dras in eller mins­

kas endast för viss tid. Finns det anledning att anta detta redan vid

1907

/

¬

background image

SFS 1988:881

prövning av ansökan om särskild efterlevandepension, får förordnas att
pensionen helt elle r delvis skall hållas inne för viss tid. Ett förordnande'

enligt detta stycke får avse en tid av högst ett år.

8 § Den som uppbär förtidspension enligt 7 kap. 1 § första stycket eller

13 kap. 1 § första stycket första meningen är skyldig att, om hans arbets­

förmåga väsentligt förbättras, utan oskäligt dröjsmål göra anmälan om det

hos allmän försäkringskassa. Motsvarande skall gälla den vars rätt till

förtidspension grundats på varaktig arbetslöshet och den som uppbär
efterlevandepension eller förmån enligt 9 kap., om förhållandena ändras så
att rätten till pensionen eller förmånen påverkas. �r den försäkrade omyn­
dig, åvilar anmälningsskyldigheten förmyndaren.

Underlåtes anmälan som avses i första stycket utan giltigt skäl, må

pensionen eller förmånen indragas för viss tid eller tills vidare.

9 § Pensionsförmån utgår, om inte något annat är särskilt föreskrivet, till
och med den månad då den pensionsberättigade avlidit eller rätten till

förmånen annars upphört. Vårdbidrag utgår till och med månaden före den
då barnet fyller 16 år . Omställn ingspension och särskild efterlevandepen­

sion utgår längst till och med mån aden före den då den efterlevande fyller

65 år.

11 § Den som genom brottslig gärning uppsåtligen har berövat annan

livet eller medverkat till br ottet enligt 23 kap . 4 eller 5 § brottsbalken har
inte rätt till efterlevandepension efter den avlidne.

Efterlevandepension får dras in eller skäligen sättas ned, om den efterle­

vande på annat sätt än som sägs i första stycket har vållat dödsfallet genom
handling, för vilken ansvar ådömts honom genom dom som vunnit laga
kraft.

17 kap.
1 §'^ Har en ersättning enligt denna lag eller enligt en annan författning

betalats ut av en allmän försäkringskassa eller en erkänd arbetslöshetskas­
sa och beviljas senare en annan ersättning retroaktivt enligt denna lag för
samma tid som den tidigare utbetalade ersättningen skall den retroaktiva
ersättningen minskas. Minskningen skall ske med det belopp som översti­

ger vad som skulle ha utgetts om beslut om båda ersättningarna hade
förelegat samtidigt. Avräkningen mellan ersättningarna skall därvid ske

månadsvis.

Om någon i väsentlig mån har fått sin försöijning genom socialbidrag

enligt 6 § socialtjänstlagen (1980; 620) får socialnämnden från försäkrings­

kassan uppbära retroaktivt beviljad periodisk ersättning enligt denna lag,
till den del den motsvarar vad socialnämnden har betalat ut till dennes

samt hans makes och minderåriga barns försörjning för den tid som den

retroaktiva ersättningen avser.

I fråga om minskning av pension då livränta utgår enligt äldre lagstiftning

om yrkesskador gäller 2 §.

1908

Senaste lydelse 1983; 191.

¬

background image

2 § �ger pensionsberättigad rätt till livränta på grund av obligatorisk

SFS 1988:881

försäkring jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete, lagen om

försäkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen om yrkesskadeförsäkring

eller äger han jämlikt annan lag eller särskild författning eller enligt rege­

ringens föro rdnande rätt till livränta, som bestämmes av eller utbetalas

från riksförsäkringsverket, minskas honom eljest tillkommande pension
enligt vad nedan stadgas. Motsvarande skall äga tillämpning i fall då
livränta utgår enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Med­
för skada, för vilken livränta böljat utgivas, återigen sjukdom som berätti­
gar till sjukp enning, skall det anses som om livränta utginge under sjuk­
domstiden. Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid utbytts

mot ett engångsbelopp, skall anses som om livränta utginge eller den
utgående livräntan vore förhöjd med belopp som enligt de vid utbytet
tillämpade försäkringstekniska grunderna svarar mot engångsbeloppet.

Folkpension och tilläggspension i form av förtidspension eller ålderspen­

sion minskas med tre Värdedelar av den pensionsberättigade för samma tid

tillkommande livränta såsom skadad; dock må avdrag å annan förtidspen­

sion än hel sådan ske endast om skadan inträffat före den tidpunkt från

vilken pensio nen utgår och avdrag å tilläggspension göras endast om den

pensionsberättigade ägt tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år

vid den tidpunkt då skadan inträffat.

Folkpension i form av ålderspension eller efterlevandepension samt

tilläggspension i form av efterlevandepension minskas med tre Värdedelar

av den livränta som den pensionsberättigade för samma tid har rätt till
såsom efterlevande. Avdrag på tilläggspension får dock göras endast om
den avlidne kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år vid den
tidpunkt då skadan inträffat.

Minskning enligt denna paragraf skall i första hand göras på tilläggspen­

sion. Utan hinder av vad som föreskrivs i paragrafen skall folkpension
alltid utgå, i form av förtidspension eller barnpension med minst en Värde­
del och i form av ålderspension med minst tre Värdedelar av det belopp
som annars skulle ha utgått.

I fråga om samordning av jjension med livränta som utgår enligt eller

eljest bestämmes med tillämpning av lagen (1976: 380) om arbetsskadeför­
säkring föreskrives i 4 kap. 4 § och 6 k ap. 1 § sagda lag.

13 § Vid tillämpning av I och 2 §§ tas tillägg till pension inte i beaktande.

18 kap.

21 §'^ En socialförsä kringsnämnd avgör frågor om rätt till

1. förtidspension med undantag av ärenden som avses i 7 kap. 1 § andr a

stycket,

2. särskild efterlevandepension,
3. handikappersättning,
4. vårdbidrag.

Socialförsäkringsnämnden avgör även frågor om rätt till förmåner enligt

vad som föreskrivs i andra författningar.

Senaste lydelse 1986:140.

1909

/

/

¬

background image

SFS 1988:881

Socialförsäkringsnämnden är beslutför då minst fyra ledamöter är närva­

rande.

I övrigt skall vad i 8 -10 §§ fö reskrivs med avseende på styrelse ha

motsvarande tillämpning med avseende på socialförsäkringsnämnden. Har

föredraganden från beslutet avvikande mening skall denna antecknas till

protokollet.

20 kap.
2 §''' Vid tillämpningen av b estämmelserna i 11 kap. 6 a § om försäkrad,

som vårdar barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.

Med förälder skall vid tillämpningen av bestä mmelserna i 9 kap. 4 § och

11 kap. 6 a § likställas den, med vilken fö rälder är eller varit gift eller har

eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.

Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 §

likställas den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett ut­
ländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det.

Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt

barn i s itt hem här i la ndet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid
tillämpning av bestämmelserna i 8 och 14 k ap. om rätt till barnpension

barnet anses som barn till denne. I sådana fall anses barnet bosatt i

Sverige, om den blivande adoptivföräldern var bosatt här i landet vid den

tidpunkt då han avled.

Enligt 2 § andra stycket lagen (1983:850) om undantag från vissa be­

stämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m. skall ers ättning som avses i

nämnda lag i vissa fall anses som inkomst av annat förvärvsarbete vid
tillämpning av denna lags bestämmelser om sjukpenninggrundande in­
komst och pensionsgrundande inkomst. Vid tillämpning av sistnämnda

bestämmelser gäller vidare vad som i 22 c § lagen (1984:6 68) om uppbö rd

av socialavgifter från arbetsgivare sägs om iakttagande av förhandsbesked.

Att ersättning enligt 14 och 15 §§ lagen (1983:1070) om arbete i ung­

domslag hos offentliga arbetsgivare är att betrakta som inkomst av anställ­

ning vid tillämpning av bestämmelserna om sjukpenninggrundande in­
komst och pensionsgrundande inkomst framgår av 17 § nämnda lag.

3 § Ersättning enligt denna lag må indra gas eller skäligen ned sättas, om

den som är berättigad till ersättningen

a) uppsåtligen åsamkat sig sjukdom eller skada, som orsakat den utgift

eller nedsättning av arbetsförmågan, för vilken ersättning begäres;

b) ådragit sig sjukdomen eller skadan vid förö vandet av handling, för

vilken ansvar genom lagakraftägande dom ådömts honom;

c) vägrar att underkasta sig undersökning av läkare eller att följa läkares

föreskrifter eller eljest gör sig skyldig till grov ovarsamhet ur hälsosyn­

punkt;

d) medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande

uppgift angående förhållande, som är av betydelse för rätten till ersättning.

Vägrar en försäkrad utan giltig anledning att underkasta sig åtgärd av

beskaffenhet som avses i 2 kap. 11 § får sjukpenning eller förtidspension

1910

Senaste lydelse 1986: 1138.

¬

background image

helt eller delvis tills vidare förvägras honom, under förutsättning att han

SFS 1988: 881

erinrats om denna påföljd. Motsvarande skall gälla i fråga om särskild

efterlevandepension, om den efterlevande utan giltig anledning vägrar att

följa ett villkor som uppställts med stöd av 16 kap. 3 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.
2. I fall då rätt till familjepension grundas på dödsfall som har inträffat

före ikraftträdandet gäller fortfarande äldre bestämmelser om sådan pen­

sion, i den mån inte något annat sägs nedan.

3. De nya bestämmelserna om barnpension i 5 kap. 4 § första stycket c),

8 kap. 2 och 3 §§, 14 kap. 2 §, 16 kap. 8 § samt 17 kap. 1 § gäller även i fall

då rätten till barnpension grundas på dödsfall som har inträffat före ikraft­
trädandet.

Om ett barn, som har fyllt 18 år vid ikraftträdandet, har rätt till barnpen­

sion från tilläggspensioneringen vid utgången av år 1989 men inte uppfyller

villkoren för rätt till sådan pension enligt 14 kap. 2 § i dess nya lydelse,
skall i stället för den bestämmelsen tillämpas 14 kap. 4 § i dess äldre
lydelse.

4. Finns det efter den avlidne någon som är berättigad till änkepension

enligt äldre bestämmelser, skall med avseende på barnpension efter den
avlidne gälla vad som säg s i andra och tredje styckena.

Utges folkpension i form av änkepension till en kvinna, som är mor till

barnet eller har varit gift med barnets far eller har eller har haft bar n med

denne, och sammanbor barnet stadigvarande med kvinnan, skall vid

tillämpning av 8 kap. 3 § i dess nya lydelse änkepensionen likställas med

den tilläggspension barnet får i form av barnpension. Om i ett sådant fall
flera barn är berättigade till barnpension efter den avlidne, fördelas vid
avräkningen än kepensionen lika mellan barnen. Vad som nu sagts gäller
dock inte i fråga om barnpension till barn som får sådan pension efter båda
föräldrarna.

Föreligger med stöd av punkt 5 rätt till tilläggspension i form av änke­

pension efter en försäkrad, skall vid beräkningen av tilläggspension i form

av barnpension efter denne tillämpas 14 kap. 5 § i dess äldre lydelse i
stället för 14 kap . 3 § i d ess nya lydelse. I fall som avses i detta stycke
gäller fortfarande 16 kap. 5 § sjunde stycket i dess äldre lydelse.

5. I fråga om rätt till efterlevandepension för efterlevande kvinnor som

är födda år 1944 eller tidigare gäller fortfarande, i den mån inte något annat
föreskrivs i pu nkt 8, äldre bestämmelser om änkepension i st ället för de

nya bestämmelserna om efterlevandepension, även om dödsfallet inträffar

efter ikraftträdandet. En förutsättning för detta är att kvinnan vid utgången
av år 1989 var gift med den man efter vilken änkepensionen skall utbetalas
eller, såvitt gäller folkpension i form av änkepension, att hon då samman­

bodde med honom under sådana förhållanden som avses i 8 kap. 2 § i dess

äldre lydelse.

6. I fråga om rätt till efterlevandepension för efterlevande kvinnor som

är födda å r 1945 eller senare gäller, förutom de nya bestämmelserna om
efterlevandepension, följande, om dödsfallet inträffar efter ikraftträdan­
det. Om en sådan kvinna vid utgången av år 1989 uppfyller villkoren för

rätt till folkpension resp. tilläggspension i form av änkepension enligt 8
kap. 1 § första stycket, 2 § och 3 § först a stycket resp. 14 kap. 2 § förs ta

1911

¬

background image

SFS 1988:881

och andra styckena i dessa lagrums äldre lydelse, har hon dessutom rätt till
änkepension efter mannen enligt vad som sägs i andra�flärde styckena.

En kvinna som avses i första stycket har rätt till tilläggspension i form av

änkepension enligt 14 kap. i de ss äldre lydelse. Pensionen utges i detta fall

med belopp som motsvarar vad som skulle ha utgetts till kvinnan om
mannen hade avlidit vid utgången av år 1989. Härvid skall dock, om
mannen vid denna tidpunkt inte var berättigad till ålderspension, vid
tillämpning av 14 kap. 3 § i dess äldre lydelse änkepensionen alltid beräk­
nas på grundval av den förtidspension som skulle ha utgetts till mannen om

denne blivit berättigad till hel s ådan pension vid utgången av år 1989 och
pensionen då hade beräknats med tillämpning av 13 kap. 3 §.

En kvinna som avses i första stycket har rätt till folkpension i form av

änkepension enligt 8 kap. i dess äldre lydelse. Sådan folkpension utges i
förhållande till d et antal år för vilka den avlidne mannen vid beräkning
enligt andra stycket av tilläggspension i form av änkepension efter honom

tillgodoräknas pensionspoäng. Tillgodoräknas därvid pensionspoäng för
minst 30 å r, utges folkpension i form av änkepension med belopp som

avses i 8 kap. 4 § i dess äldre lydelse. I annat fall utges pensionen med så
stor andel av en sålunda beräknad änkepension som svarar mot förhållan­

det mellan det antal år för vilka pensionspoäng tillgodoräknas mannen och
talet 30. Var den avlidne mannen född år 1923 eller tidigare skall vid

tillämpningen av detta stycke i stället för talet 30 användas det tal som

följer av 15 kap. 1 eller 1 a §.

I fall som avses i första-tredje styckena gäller fortfarande äldre bestäm­

melser om änkepension.

7. �r någon för samma månad berättigad såväl till folkpension i form av

änkepension enligt äldre bestämmelser som till folkpension i form av
omställningspension eller särskild efterlevandepension, utges endast den
sistnämnda förmånen samt, om änkepensionen är större, sådan pension i
den mån den överstiger omställningspensionen eller den särskilda efter­

levandepensionen. Detsamma gäller om någon för samma månad är berät­
tigad såväl till tilläggspension i form av änkepension enligt äldre bestäm­

melser som till tilläggspension i form av omställningspens ion eller särskild

efterlevandepension.

8. Om en kvinna, som avses i punkt 5 och är född under något av åren

1930-1944 samt har rätt till tilläggspension i form av änkepension enligt
äldre bestämmelser, för samma månad får tilläggspension i form av ålders­
pension, utges änkepensionen endast i den mån den överstiger ålderspen­

sionen. Kvinnan har dock alltid rätt till änkepension med sådant belopp att
denna, tillsammans med tilläggspensionen i form av ålderspension, mot­
svarar viss andel av summan av kvinnans tilläggspension i form av ålders­

pension och den tilläggspension för mannen som avses i 14 kap. 3 § i dess

äldre lydelse. Denna andel utgör 60 procent om kvinnan är född år 1930,58

procent om kvinnan är född år 1931, 56 procent om kvinnan är född år

1932, 54 procent om kvinnan är född år 1933, 52 procent om kvinnan är

född år 1934 och 50 procent om kvinnan är född under något av åren 1935-

1944. Med stöd av denna regel får emellertid inte utbetalas tilläggspension i

form av änkepension med högre belopp än vad som följer av 14 kap. 3 § i

dess äldre lydelse,

1912

Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall, om kvinnan

\

¬

background image

uppskjuter uttaget av ålderspension till en senare tidpunkt än från och med

SFS 1988:881

den månad då hon fyller 65 år, hänsyn tas till den tilläggspension i form av
ålderspension som skulle ha utgått om rätt därtill hade inträtt från och med

nämnda månad. Vidare skall, då kvinnan gjort undantagande från försäk­
ringen för tilläggspension, hänsyn tas till den tilläggspension i form av

ålderspensipn som skulle ha utgått om undantagande inte skett. Motsva­

rande skall gälla då pensionspoäng enligt 11 kap. 6 § första stycket inte
tillgodoräknats kvinnan på grund av underlåten avgiftsbetalning.

9. Om en kvinna, som avses i punkt 6 och som har rätt till tilläggspen­

sion i form av änkepension enligt äldre bestämmelser, för samma månad
får tilläggspension i form av ålderspension, utges änkepensionen endast i
den mån den överstiger ålderspensionen. Härvid tillämpas bestämmelser­

na i punkt 8 andra stycket.

10. Om en kvinna har beviljats tilläggspension i form av änkepension

före ikraftträdandet och denna dragits in före ikraftträdandet till följd av att

hon ingått äktenskap, skall vid tillämpning av punkt 2 och 14 kap. 2 §
tredje stycket i dess äldre lydelse gälla att änkepensionen på nytt skall
bölja utgå även i fall då de t nya äktenskapet upplöses efter att ha bestått i

fem år eller mer, dock under förutsättning att detta äktenskap ingåtts efter

den dag då mannen fyllde 60 år,

11. I fall då rätt till barntillägg föreligger för december 1989 gäller

fortfarande äldre bestämmelser om denna förmån.

12. I fråga om hustrutillägg som utgår efter ikraftträdandet gäller fortfa­

rande 10 kap. 4 § an dra stycket i dess äldre lydelse.

13. �ven om annat har bestämts i en överenskommelse som före ikraft­

trädandet har träffats med an nan stat med stö d av 20 kap. 15 §, tillämpas

de nya bestämmelserna i 5 kap. 4 § första stycket c) i fråga om rätt till

barnpension vid bosättning i Sverige.

14. Nämns i en lag eller annan författning änkepension enligt lagen om

allmän försäkring skall, om inte annat framgår av omständigheterna, där­

med avses sådan änkepension som övergångsvis utges med stöd av punkt
2, 5 eller 6.

På regeringens vägnar

G. SIGURDSEN

Karl-Ingvar Rundqvist

(Socialdepartementet)

1913

¬

Viktiga lagar inom socialrätten

Viktiga lagar inom socialrätten

LSS
LVM
LVU
Socialtjänstlagen
JP Infonets socialrättsliga tjänster

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Jobbar du med socialrätt? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Vi kan tillgodose hela ditt behov av information och stöd oavsett om du arbetar inom kommunal socialtjänst, annan myndighet, domstol, advokatbyrå eller i privat verksamhet. Se allt inom socialrätt.