SFS 1988:881

Arbetsrätt och arbetsmiljörätt Socialrätt

Start / Socialrätt / Lag (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken / SFS 1988:881

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                 </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988:881 Lag Utkom fr�n trycket om �ndring I lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring; den I2ju)i 1 988 utf�rdad den 30 juni 1988 . Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring^ dels att 9 kap. 1 � och 10 kap. 5 � skall upph�ra att g�lla, dels att i 16 kap. 10 � ordet "familjepension" skall bytas ut mot "ef ter� levandepension", dels att 3 kap. 3, 5 och 8 ��, 5 kap. 2, 4 och 5 ��, 8 kap. 1 -6 ��, 10 kap. 2-4 ��, 14 kap. 1-5 och 7 ��, 16 kap. 1, 2, 5, 6, 8, 9 och 11 � �, 17 kap. 1- ' Prop. 1987/88: 171, SfU 29. rskr. 401. 1898 ^ Lagen omtryckt 1982:120. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 ��, 18 kap, 21 �, 20 kap. 2 och 3 �� samt rubrikerna till 8 och 14 kap. skall SFS 1988:881 ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen skall inf�ras tio nya paragrafer, 8 kap. 7-12 ��, 14 kap. 6 och 8 �� samt 16 kap. 3 och 7 a ��, av f�ljande lydelse. 3 kap. 3 En f�rs�krad, som uppb�r hel f�rtidspension eller hel s�rskild efter� levandepension enligt denna lag eller uppburit s�dan pension under m�na� den n�rmast f�re den d� han b�rjat uppb�ra hel �lderspension, har inte r�tt till sjukpenning. F�r tid efter ing�ngen av den m�nad d� den f�rs�krade fyllt 70 �r eller dessf�rinnan b�rjat uppb�ra hel �lderspension enligt denna lag far sjukpenning utg� f�r h�gst 180 dagar. 5 �'' Den allm�nna f�rs�kringskassan skall i samband med inskrivning av en f�rs �krad besluta om den f�rs�krades tillh�righet till sjukpenningf�r� s�kringen. I fr�ga om en f�rs�krad som avses i 1 � f�rsta stycket skall kassan samtidigt fastst�lla den f�rs�krades sjukpenninggrundande inkomst och, om inkomsten helt eller delvis �r att h�nf�ra till anst�llning, dennes �rsarbetstid. S�dan fastst�llelse skall ocks� ske f�r f�rs�krad som avses i 1 � andra stycket s� snart anm�lan om hans inkomstf�rh�llanden gjorts hos kassan. Av beslutet skall framg� i vad m�n den sjukpenninggrundande inkomsten �r att h�nf�ra till anst�llning eller till annat f�rv�rvsarbete. Sjukpenningf�rs�kringen skall ompr�vas a) n�r kassan f�tt k�nnedom om att den f�rs�krades inkomstf�rh�llan� den, arbetstid eller andra omst�ndigheter har underg�tt �ndring av betydel� se f�r r�tten till sjukpennin g eller f�r sjukpenningens storlek, b) n�r f�rtidspension eller s�rskild efterlevandepension enligt denna lag beviljas den f�rs�krade eller redan utg�ende s�dan pension �ndras med h�nsyn till �ndring i den f�rs �krades f�rm�ga eller m�jlighet att bereda sig inkomst genom arbete, c) n�r delpension enligt s�rskild lag beviljas den f�rs�krade eller redan utg�ende s�dan pension �ndras med h�nsyn till �ndring i den f�rs�krades arbets- eller inkomstf�rh�llanden, samt d) n�r tj�nstepension beviljas den f�rs�krade. �ndring skall i fall som avs es i f� rsta stycket a) inte ske f�rr�n 14 dagar efter det f�rs�kringskassan f�tt k�nnedom om de �ndrade omst�ndigheter� na. �ndring skall i annat fall sk e s� snart anledning till �ndringen uppkom� mit. Den fastst� llda sjukpenninggrundande inkomsten f�r ej i annat fall �n som avses i f�rsta stycket b), c) eller d) s�nkas under tid d� den f�rs�krade 1. bedriver studier, f�r vilka han uppb�r studiehj�lp, studiemedel eller s�rskilt vuxenstudiest�d enligt studiest�dslagen (1973:349), studiest�d en� ligt lagen (1983: 1030) om s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbetsl�sa eller bidrag enligt f �rordningen (1976:536) om utbildningsbidrag f�r doktoran� der, 2. genomg�r grundutbildning f�r vuxna (grundvux), vuxenutbildning f�r psykiskt utvecklingsst�rda (s�rvux) eller grundl�ggande svenskundervis� ning f�r invandrare och uppb�r timers�ttning f�r studierna, ^ Senaste lydelse 1985:87. " Senaste lydelse 1988:671. 1899 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988:881 3. �r inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter f�rmedling av en arbetsmarknadsmyndighet genomg�r yrkesutbildning, 4. �r gravid och avbryter eller inskr�nker sitt f�rv�rvarbete tidigast sex m�nader f�re barnets f�delse eller den ber�knade tidpunkten h�rf�r, 5. �r helt eller delvis ledig fr�n f�rv�rvsarbete f�r v�rd av b arn, om den f�rs�krade �r f�r�lder till barnet eller likst�lls med f�r�lder enligt 1 � la gen (1978:410) om r�tt till ledighet f�r v�rd av barn, m. m. och barnet inte har fyllt ett �r. Motsvarande g�ller vid adoption av barn som ej fyllt tio �r eller vid mottag ande av s�dant barn i avsikt att adoptera det, om mindre �n ett �r har f�rflutit sedan den f�rs�krade fick barnet i sin v�rd. F�r en f�rs�krad som avses i tr edje stycket I skall f�rs�kringskassan, vid sjukdom under utbildningstiden, ber�kna sjukpenningen p� en sjukpen� ninggrundande inkomst som har fastst�llts p� grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den f�rs�krade kan antas f� under denna tid. Om d�rvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis �r att h�nf�ra till an st�llning, skall �rsarbetstiden ber�knas p� grundval av en� bart det antal arbetstimmar som den f�rs�krade kan antas ha i ifr�gavaran� de f�rv�rvsarbete under utbildningstiden. Under studieuppeh�ll mellan v�r- och h�sttermin, d� den f�rs�krade inte uppb�r studiesocial f�rm�n som anges i tred je stycket 1, skall dock sjuk� penningen f�r tid efter utg�ngen av en s�dan period om 14 dagar som anges i 10 � be r�knas p� den sjukpenninggrundande inkomst som f�ljer av f�rs- ta-tredje styckena, om sjukpenningen blir h�gre �n sjukpenning ber�knad p� den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fi�rde stycket. 8 Vid bed�mande huruvida fullst�ndig neds�ttning av arbetsf�rm�gan f�religger skall, om s jukdomen kan antas vara kortvarig, s�rskilt beaktas huruvida den f�rs�krade p� grund av sjukdomen �r ur st�nd att utf�ra sitt vanliga e ller d�rmed j�mf�rligt arbete. Om den f�rs�krade p� grund av sjukdomen beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete under minst h�lften av sin. normala arbetstid en viss dag, skall hans arbetsf�rm�ga anses nedsatt i minst motsvarande m�n den dagen. �r den f�rs�krade f�rem�l f�r �tg�rd av beskaffenhet, som angives i 2 kap. 11 � skall arbetsf� rm�gan anses nedsatt i den m�n den f�rs�krade p� grund av �tg�rden �r hindrad att utf�ra f�rv�rvsarbete. Om den f�rs�krade uppb�r f�rtidspension eller s�rskild efterlevandepen� sion enligt denna lag, skall vid p r�vning av den f�rs�krades r�tt till sjuk� penning bed�mningen av hans arbetsf�rm�ga ske med bortseende fr�n den neds�ttning av f�rm�gan eller m�jligheten att bereda sig inkomst genom arbete som ligger till grund f�r utg�ende pension. Som sjukperiod anses tid, under vilken en f�rs�krad i oavbru ten f�ljd lider av sjukdom som avses i 7 �. 5 kap. 2 Vid bos�ttning utom riket �r svensk medborgare, som har r�tt till till�ggspension enligt denna lag, ber�ttigad till folkpension I form av �lders- 1900 ' Senaste lydelse 1987:2 23. '' �ndringen inneb�r bl. a. att tredje stycket upph�vs. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> , / pension, f�rtidspension eller efterlevandepension �vensom till�gg till pen- SFS 1988:881 sion i form av handikappers�ttning. I fall som nu sagt s utg�r folkpensions� f�rm�nen i f�rh� llande till det antal �r, f�r vilka den pensionsber�ttigade eller, n�r fr�ga �r om efterlevandepension, den avlidne vid till�ggspensio� nens ber�kning tillgodor�knats pensionspo�ng. Har pensionspo�ng tillgodor�knats f�r minst trettio �r, utg�r folkpen� sionsf�rm�nen med o avkortat belopp. I annat fall ut g�r f�rm�nen med s� stor andel d�rav som svarar mot f�rh�llandet mellan det antal �r, f�r vilka pensionspo�ng tillgodor�knats, och talet trettio. �r makar b�da ber�ttigade till folkpension enligt denna paragraf och skulle pensionen f�r en av makarna, om endast denne varit ber�ttigad till pension, ha utg�tt med h�gre belopp �n det sammanlagda beloppet av makarnas enligt andra stycket ber�knade pensioner, skall ett till�gg mot� svarande skillnaden utg� till pen sionerna med f�rdelning efter f�rh�llandet mellan dessa. 4 � Den som ej �r svensk medborgare, men �r bosatt i Sverige, �r p� samma villkor och med samma till�ggsf�rm�ner som svensk medborgare ber�ttigad till folkpension i form av a) �lderspension, om han �r bosatt i Sverige sedan minst fem �r och efter fyllda sexton �r har varit bosatt i Sveri ge under sammanlagt minst tio �r, b) f�rtidspension eller handikappers�ttning, om han antingen �r bosatt i Sverige sedan minst fem �r eller, om han �r bosatt i Sverige sedan kortare tid �h fem �r, har varit normalt arbetsf�r oavbrutet minst ett �r under bos�ttningstiden, c) barnpension, antingen om den avlidne f�r�ldern omedelbart f�re sin d�d hade varit bosatt i Sverige minst sex m�nader och barnet vid d�dsfallet var bosatt i Sverige eller om barnet �r bosatt i S verige sedan minst sex m�nader och ba rnet eller den avlidne f�r�ldern vid d�dsfallet var bosatt i Sverige, d) omst�llningspensiop eller s�rskild efterlevandepension, antingen om den avlidne omedelbart f�re sin d�d hade varit bosatt i Sverige minst fem �r och den efterlevande vid d�dsfallet var bosatt i Sverige eller om den efterlevande �r bosatt i Sver ige sedan minst fem �r och den efterlevande eller den avlidne vid d� dsfallet var bosatt i Sverige, e) v�rdbidrag f�r barn, om f�r�ldern �r bosatt i Sverige sedan minst ett �r. Med bos�ttningstid likst�lles, s�vitt g�ller sj�man, tid f�r vilken sj�� mansskatt erlagts. 5 � F�rtidspension eller s�rskild efterlevandepension, till vilken r�tt f�� religger enligt 4 � , ers�tts utan hinder av 4 � f�rs ta stycket a) med �lders� pension fr�n och med den m�nad d� den pensionsber�ttigade fyller 65 �r. Barn, f�r vilket f�r�lder har uppburit v�rdbidrag enligt 4 � f�rsta stycket e), �r ber�ttigat till f�rtidspension eller handikappers�ttning utan hinder av 4 � f�rsta stycket b). 1901 / � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988:881 8 kap. Om efterlevandepension i 1 � Folkpension i form av efterlevandepension utg�rs av barnpension till ett barn, vars fader eller moder eller b�da f�r�ldrar har avlidit, samt omst�llningspension och s�rskild efterlevandepension till en man eller kvinna, vars make har avlidit. Med efterlevande make likst�lls i fr�ga om r�tt till omst�llningspension och s�rskild efterlevandepension den som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbodde med en icke gift man eller kvinna vid dennes d�d och som tidigare har varit gift med eller har eller har haft eller d� v�ntade barn med denne. 2 � R�tt till barnpension har barn som inte har fyllt 18 �r. Om ett barn som har fyllt 18 �r bedriver studier som ger r�tt till f�rl�ngt barnbidrag enligt lagen (1986: 378) om f�rl�ngt barnbidrag eller studiehj�lp enligt 3 kap. studiest�dslagen (1973:349), har det r�tt till barnpension �ven f�r s�dan tid, dock l�ngst till och me d juni m�nad det �r d� barnet fyller 20 �r. Med ti d f�r s�dan a studier likst�lls tid f�r f erier samt tid d� b arnet p� grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier. En f�ruts�ttning f�r r�tt till barnpension enligt detta stycke �r att barnet bedriver studier som h�r avses n�r det fyller 18 �r eller �terupptar s�dana studier innan det fyller 19 �r. Ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid �n �tta veckor �r inte p� grund av best�mmelserna i and ra stycket ber�ttigat till barnpension. Detsamma g�ller ett barn som uppb�r studiel�n oberoende av f�r�ldrarnas ekonomi enligt 3 kap. 12 � tredje stycket studiest�dslagen. 3 � Barnpension utg�r f�r �r r�knat 25 procent av basbeloppet efter vaije avliden f�r�lder. Barnpension skall dock alltid utg� med s� dant belopp att pensionen, tillsammans med barnets till�ggspension i form av barnpen� sion, utg�r 40 procent av basbeloppet efter vaije avliden f�r�lder. 4 R�tt till omst�llningspension har en efterlevande make, som inte har uppn�tt 65 �rs �lder och som stadigvarande sammanbodde med sin make vid dennes d�d, om den efterlevande a) vid d�dsfalle t stadigvarande sammanbodde med barn under tolv �r, som stod under v�rdnad av makarna eller endera av dem, eller b) oavbrutet hade sammanbott med maken u nder en tid av minst fem �r fram till tidpunk ten f�r d�dsfallet. R�tten till omst�llningspension enligt denna paragraf avser en tid av tolv m�nader r�knat fr�n tidpunkten f�r d�dsfallet. 5 � R�tt till omst�llningspension har vidare, f�r tid efter det att r�tten till s�dan pension enligt 4 � har upph�rt, en efterlevande make som uppfyller villkoren i 4 �, om den efterlevande har v�rdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under tolv �r, som vid d�dsfallet stadigvarande vistades i makarnas hem. R�tten till omst�llningspension enligt denna paragraf upph�r om den efterlevande ing�r �ktenskap. Detsamma g�ller om den efterlevande sta- 1902 ^ Senaste lydelse 1983:9 60. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> digvarande sammanbor med n�gon som han har varit gift med eller har SFS 1988:881 eller har haft barn med. 6 R�tt till s�rskild efterlevandepension har en efterlevande make som uppfyller villkoren f�r r�tt till omst�llningspension enligt 4 �, om den efterlevandes m�jlighet att bereda sig inkomst genom ett f�r honom l�mp� ligt arbete �r nedsatt med minst h�lften alltsedan makens d�d och neds�tt- ningen beror p� arbetsmarknadsm�ssiga sk�l, nedsatt h�lsa eller annan d�rmed j�mf�rlig omst�ndighet samt kan antas vara inte endast kortvarig. R�tten till s�rskild efterlevandepension intr�der vid den tidpunkt d� r�tten till omst�llningspension upph�r. 7 � En efterlevande make, vars m�jlighet att bereda sig inkomst genom arbete �r nedsatt i s�dan grad att intet eller endast en ringa del d�rav �terst�r, erh�ller hel s�rskild efterlevandepension. �r den efterlevandes m�jlighet att bereda sig inkomst genom arbete nedsatt i mindr e grad men �nd� med avsev�rt mer �n h�lften, utges tv� tredjedelar av hel pension. I �vriga fall utges halv p ension. 8 � I fr�ga om s�rskild efterlevandepension skall, vid bed�mande i vad m�n f�rv�rvsm�jligheten �r nedsatt, beaktas den efterlevandes m�jlighet att bereda sig inkomst genom s�dant arbete som motsvarar hans krafter och f�rdigheter och som rimligen kan beg�ras med h�nsyn till utbildning och tidigare verksamhet samt �lder, bos�ttningsf�rh�llanden och andra d�rmed j�mf�rliga omst�ndigheter. 9 � S�rskild efterlevandepension utges inte med anledning av s�dan ned� s�ttning av f�rv�rvsm�jligheten f�r vilken den efterlevande �r ber�ttigad till a) f�rtidspension enligt denna lag, eller b) sjukpenning eller egenlivr�nta enligt lagen (1976:380) om a rbetsska� def�rs�kring eller motsvarande ers�ttning som utges enligt annan f�rfatt� ning eller p� grund av regeringens f�rordnande. Om den efterlevande uppb�r �lderspension eller omst�llningspension enligt denna lag, utges inte s�rskild efterlevandepension. Best�mmelserna i 5 � andra stycket g�ller �ven i fr�ga om s�rskild efterlevandepension. 10 � S�rskild efterlevandepension kan begr�nsas till viss tid. R�tten till s�dan pension skall ompr�vas n�r det finns sk�l till det, dock minst en g�ng vart tredje �r. Ompr�vningen f�r inte medf�ra h�jning av en beviljad s�rskild efter� levandepension. 11 � Omst�llningspension liksom hel s�rskild efterlevandepension utg�r f�r �r r�knat 96 procent av basbeloppet. 12 � Om n�gon f�r samma tid och f�r samma neds�ttning av f�rv�rvs� m�jligheten h ar r�tt till s�v �l s�rskild efterlevandepension som n�gon av " Senaste lydelse 1984; 1097. 1903 r � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988:881 nedan uppr�knade f�rm�ner, minskas den s�rskilda efterlevandepensionen med den andra f�rm�nens belopp. Minskning skall g�ras med a) delpension enligt lagen (1979 : 84) om delpensionsf�rs�kring, b) dagpenning fr�n erk�nd arbetsl�shetskassa, c) kontant arbetsmarknadsst�d enligt lagen (1973:371) om kontant ar� betsmarknadsst�d, d) utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad re� habilitering i form av dagpenning, e) vuxenstudiebidrag enligt studiest�dslagen (1973:349) eller lagen (1983:1030) om s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbetsl�sa, samt f) timers�ttning vid grundutbildning f�r vuxna (grundvux), vid vuxenut� bildning f �r psykiskt utvecklingsst�rda (s�rvux) och vid grundl�ggande svenskundervisning f�r invandrare. 10 kap. 2 �' D�rest pensi�nsber�ttigad under hel m�nad �r intagen i kriminal� v�rdsanstalt eller �r h�ktad eller eljest �r p� statens bekostnad intagen i anstalt eller ock tillf�lligt vistas utom anstalten, m� av hans � m�naden bel�pande folkpension ej utg� h�gre belopp �n regeringen best�mmer. Allm�n f�rs�kringskassa m� medgiva n�ra anh�rig, vilken f�r sitt uppe� h�lle �r beroende av den pensionsber�ttigade, r�tt att helt eller delvis uppb�ra s�dan del av folkpension, som enligt vad i f�rsta stycket s�gs icke skall utgivas. Om ett barn under en hel m�nad p� statens bekostnad erh�ller v�rd p� anstalt eller annars kost och bostad, f�r barnpension inte utges f�r den m�naden. S�dan f�rm�n f�r dock utges f�r tid d� barnet �r inackorderat vid sameskola. I fr�ga om elev i sp ecialskola m� pensionsf�rm�n utg� utan hinder av best�mmelserna i f�rsta och tredje styckena f�r tid d� eleven vistas utom skolan. F�r s�dan tid �ga best�mmelserna om v�rdbidrag i 9 kap. 5 � tredje stycket motsvarande till�mpning. 3 D�rest pensi�nsber�ttigad i annat fall �n som avses i 2 � under hel m�nad �r intagen i annan anstalt �n sjukhus eller ock tillf�lligt vistas utom anstalten, �ger den som driver anstalten att, i den m�n regeringen s� f�rordnar, uppb�ra s� stor del av den pensionsber�ttigades � m�naden bel�pande folkpension, som svarar mot k ostnaderna f�r v�rden eller f�r- s�ijningen p� anstalten, varvid den pensionsber�ttigade dock skall �ga erh�lla visst belopp f�r sina personliga behov. Vad nu sagts skall �ga motsvarande till�mpning f�r det fall att den pensionsber�ttigade �tnjuter v�rd eller f�rs�rjning mot avgift, som erl�gges av kommun eller landstings� kommun. F�rsta stycket g�ller inte i fr�ga om pensi�nsber�ttigad som 1. �tnjuter helinackordering i servi cehus f�r �ldre m�nniskor, 2. bor i gruppbostad eller elevhem som avses i lagen (1985:568) om s�rskilda omsorger om psykiskt utvecklingsst�rda m. fl., eller 1904 Senaste lydelse 1986 :242. Senaste lydelse 1987: 376. �ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3. skall betala ers�ttning enligt 34 � f�rsta stycket socialtj�nstlagen SFS 1988; 881 (1980:620). 4 � �r n�gon f�r samma m�nad ber�ttigad till omst�llningspension efter flera avlidna, utges endast pensionen efter den sist avlidne eller, om pen� sionerna �r olika stora, den st�rsta av dem. F�religger f�r samma m�nad r�tt till s�v�l barnpension som f�rtidspen� sion, utges endast en av f�rm�nerna. 14 kap. Om efterlevandepension 1 � Har en f�rs�krad avlidit och var han vid s itt fr�nf�lle ber�ttigad till till�ggspension i form av f�rtidspension eller �lderspension eller skulle han, om fall som avses i 13 kap. 1 � v arit f�r handen vid tidpunkten f�r d�dsfallet, ha varit ber�ttigad till f�rtidspension, har hans efterlevande r�tt till till�ggspension i form av efterlevandepension enligt vad som anges i detta kapitel. Efterlevandepension utges i form av barnpension till den f�rs�krades efterlevande barn och i fo rm av omst�llningspension och s�rskild efter� levandepension till den f�r s�krades efterlevande make. Med efterlevande make likst�lls i fr�ga om r�tt till omst�llningspension och s�rskild efterlevandepension den som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbodde med en icke gift f�rs�krad vid dennes d�d och som tidigare har varit gift med eller har eller har haft eller d� v�ntade barn med den f�rs�krade. 2 � R�tt till ba rnpension har efterlevande barn under de n�rmare f�rut� s�ttningar och f�r den tid som anges i 8 kap. 2 �. 3 � Barnpension f�r ett barn utg�r f�r �r r�knat, 30 procent av hel f�rtidspension ber�knad enligt 13 kap. 2 och 3 ��, som d en f�rs�krade var ber�ttigad till eller sku lle ha erh�llit om r�tt till s�dan pension hade intr�tt vid tidpunkten f�r d�dsfallet, eller, om den f�rs�krade var ber�ttigad till �lderspension, av s�dan pension ber�knad enligt 12 kap. 2 � f�rsta och andra styckena. �r flera barn ber�ttigade till barnpension efter den f�rs�k� rade, �kas det n�mnda procenttalet med 20 f�r vaije barn ut�ver det f�rsta. Det sammanlagda bampensionsbeloppet f�rdelas d�rvid lika mellan bar� nen. 4 � R�tt till omst�llningspension har en efterlevande make under de n�rmare f�ruts�ttningar och f�r den tid som anges i 8 k ap. 4 och 5 ��. Best�mmelserna i 10 kap. 4 � f�rsta stycket om sammantr�ffande av f�rm�ner till�mpas �ven p� omst�llningspension enligt detta kapitel. 5 � R�tt till s�rskild efterlevandepension har en efterlevande make under de n�rmare f�ruts�ttningar och f�r den tid som anges i 8 ka p. 610 ��. 6 � Omst�llningspension liksom hel s�rskild efterlevandepension utg�r f�r �r r�knat, om det efter den f�rs�krade finns barn som enligt 2 � ha r r�tt till pension e fter honom, 20 och i annat fall 40 pr ocent av den f�rtidspen- 1905 sion eller �lderspension som anges i 3 � f�rs ta stycket. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988:881 7 � Best�mmelserna i 8 kap. 12 � om minskning av s�rskild efterlevande� pension som sammantr�ffar med annan f�rm�n till�mpas �ven i fr�ga om s�rskild efterlevandepension enligt detta kapitel. Minskningen skall i f�rsta hand g�ras p� till�ggspensionen. 8 � Om efterlevandepensionerna efter en f�rs�krad sammantagna �ver� stiger den f�rtidspension eller �lderspension som avses i 3 �, s�tts efter� levandepensionerna ned proportionellt s� att de tillsammans motsvarar denna f�rtidspension eller �lderspension. 16 kap. 1 � " Den som �nskar pension skall g�ra ans�kan hos allm�n f�rs�krings� kassa i enlighet med vad regeringen f�rordnar. F�rs�kringskassan skall dock utan ans�kan besluta om hel �lderspension till en ho s kassan inskri� ven pensionsber�ttigad fr�n och med den m�nad han fyller 65 �r, om han inte skriftligen beg�rt annat. �tnjuter f�rs�krad sjukpenning eller ers�ttning f�r sjukhusv�rd enligt denna lag, m� a llm�n f�rs�kringskassa tillerk�nna honom f�rtidspension utan hinder av att han icke gjort ans�kan d�rom. Detsamma skall g�lla d� f�rs�krad �tnjuter sjukpenning, ers�ttning f�r sjukhusv�rd eller livr�nta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�kring eller motsvarande ers�tt� ning som utg�r enligt annan f�rfattning eller p� grund av regeringens f�rordnande. Uppb�r en f�rs�krad sjukbidrag eller har handikappers�ttning eller v�rd� bidrag tillerk�nts honom f�r begr�nsad tid, f�r den tid f�r vilken f�rm�n en skall utg� f�rl�ngas utan att ans�kan har gjorts. Motsvarande g�ller i fr�ga om s�rskild efterlevandepension som tillerk�nts en efterlevande f�r be� gr�nsad tid. I den m�n regeringen s� f�rordnar m� allm�n f�rs�kringskassa tillerk�n� na den pensionsber�ttigade pension enligt denna lag utan hinder av att han icke gjort ans�kan d�rom. F�r kostnader f�r l�karunders�kning och l�karutl�tande vid ans�kan om f�rtidspension, handikappers�ttning, v�rdbidrag eller s�rskild efterlevan� depension skall ers�ttning l�mnas i enlighet med vad regeringen f�rordnar. 2 � Som villkor f�r r�tt till f�rtidspensio n eller handikappers�ttning f�r f�reskrivas att den f�rs�krade skall u nder h�gst 30 dagar vara intagen p� visst sjukhus eller underkasta sig unders�kning av viss l�kare. Motsvaran� de g�ller i fr�ga om r�tt till v�rdbidrag och, s�vitt g�ller efterlevande, s�rskild efterlevandepension. F�r kostnader som uppst�r med anledning av en s�dan f�reskrift skall ers�ttning l�mnas i enlighet med vad regeringen f�rordnar. 3 � Innan beslut meddelas i fr�ga om r�tt till s�rskild efterlevandepen� sion skall f�rs�kringskassan unders�ka om det finns sk�l att vidta �tg�rder f�r att f�rb�ttra den efterlevandes m�jlighet att bereda sig inkomst genom arbete. Finner f�rs�kringskassan att s�dan �tg�rd beh�vs, skall kassan se 1906 Senaste lydelse 1988:172. � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> till att den vidtas. Detta skall g�lla �ven vid ompr�vning av r�tten till SFS 1988:881 s�rskild efterlevandepension. Som villkor f�r r�tt till s�rskild efterlevandepension f�r uppst�llas att den efterlevande skall genomg� yrkesinriktad rehabilitering, arbetsmark� nadsutbildning eller annan utbildning eller medverka vid annan arbets- marknadspolitisk �tg�rd. Ett s�dant villkor f�r �ven avse skyldighet f�r den efterlevande att vara anm�ld som arbetss�kande hos den offentliga arbetsf�rmedlingen och att anta erbjudet l�mpligt arbete. 5 � �lderspension utg�r fr�n och med den m�nad varunder den f�rs�kra� de fyller sextiofem �r eller, om han �nskar att pensionen skall b�ija utg� tidigare eller senare, fr�n och med den m�nad som angives i p ensionsan� s�kningen. F�rtidspension, handikappers�ttning och v�rdbidrag utg�r fr�n och med den m�nad d� r�tt till f�rm�nen intr�tt. I fall som avses i 1 � andra stycket utg�r dock f�rtidspension fr�n och med m�naden n�st efter den d� beslutet om pension meddelats. Efterlevandepension utg�r fr�n och med d en m�nad d� den f�rs�krade avlidit eller, om han vid sin d�d uppbar �lderspension eller f�rtidspension, fr�n och med m�naden n�st efter den d� d�dsfallet intr�ffat. Intr�der r�tt till �ld erspension eller efterlevandepension vid annan tid� punkt �n som �syftas i f�rsta och tredje styckena, utg�r pensionen fr�n och med den m�nad d� r�tten intr�tt. Pension m� ej utg� f�r l�ngre tid tillbaka �n tre m�nader eller, s�vitt g�ller barnpension, tv� �r f�re ans�kningsm�naden. Vid utbetalning av folkpension f�r f�rfluten tid till f�rs�krad, vars make uppb�r folkpension, skall pensionen s� minskas, att det sammanlagda beloppet f�r b�da makarna motsvarar vad som skall utg� enligt 6 kap. 2 � eller 7 kap. 4 �. Det belopp som f �rst f�rfaller till betalning efter beslut om barnpension enligt 14 kap. 2 � skall minskas med vad som utbetalats i omst�llningspen� sion enligt 14 kap. 4 � eller s�rskild efterlevandepension enligt 14 ka p. 5 � f�r den tid som barnpensionsbeloppet avser ut�ver vad som skulle ha utgetts om beslutet om barnpension f�relegat vid utbetalningen av omst�ll� ningspensionen eller den s�rskilda efterlevandepensionen. 6 � �ndring av pension skall g�lla fr�n och med m �naden n�st efter den varunder anledning till �ndringen uppkommit. Vad som f�reskrivs i 1 � f�rsta, andra och fj�rde styckena samt 2 � g�ller �ven i fr�ga om �kning av pension. 1 fall d� �kningen kr�ver ans�kan av den pensionsber�ttigade till�mpas 5 � femte stycket. Vad som s�gs i denn a paragraf skall inte till�mpas i fr�ga om �ndring av pension i anledning av f�r�ndring av basbeloppet. 7 a � Om m�jligheten att bereda sig inkomst genom arbete v�sentligt f�rb�ttras f�r en efterlevande som uppb�r s�rskild efterlevandepension, skall pensionen dras in eller minskas med h�ns yn till f�rb�ttringen. Kan det antas att f�rb�ttringen inte kommer att best� avsev�rd tid, f�r f�rordnas att den s�rskilda efterlevandepensionen skall dras in eller mins� kas endast f�r viss tid. Finns det anledning att anta detta redan vid 1907 / � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988:881 pr�vning av ans�kan om s�rskild efterlevandepension, f�r f�rordnas att pensionen helt elle r delvis skall h�llas inne f�r viss tid. Ett f�rordnande' enligt detta stycke f�r avse en tid av h�gst ett �r. 8 � Den som uppb�r f�rtidspension enligt 7 kap. 1 � f�rsta stycket eller 13 kap. 1 � f�rsta stycket f�rsta meningen �r skyldig att, om hans arbets� f�rm�ga v�sentligt f�rb�ttras, utan osk�ligt dr�jsm�l g�ra anm�lan om det hos allm�n f�rs�kringskassa. Motsvarande skall g�lla den vars r�tt till f�rtidspension grundats p� varaktig arbetsl�shet och den som uppb�r efterlevandepension eller f�rm�n enligt 9 kap., om f�rh�llandena �ndras s� att r�tten till pensionen eller f�rm�nen p�verkas. �r den f�rs�krade omyn� dig, �vilar anm�lningsskyldigheten f�rmyndaren. Underl�tes anm�lan som avses i f�rsta stycket utan giltigt sk�l, m� pensionen eller f�rm�nen indragas f�r viss tid eller tills vidare. 9 � Pensionsf�rm�n utg�r, om inte n�got annat �r s�rskilt f�reskrivet, till och med den m�nad d� den pensionsber�ttigade avlidit eller r�tten till f�rm�nen annars upph�rt. V�rdbidrag utg�r till och med m�naden f�re den d� barnet fyller 16 �r . Omst�lln ingspension och s�rskild efterlevandepen� sion utg�r l�ngst till och med m�n aden f�re den d� den efterlevande fyller 65 �r. 11 � Den som genom brottslig g�rning upps�tligen har ber�vat annan livet eller medverkat till br ottet enligt 23 kap . 4 eller 5 � brottsbalken har inte r�tt till efterlevandepension efter den avlidne. Efterlevandepension f�r dras in eller sk�ligen s�ttas ned, om den efterle� vande p� annat s�tt �n som s�gs i f�rsta stycket har v�llat d�dsfallet genom handling, f�r vilken ansvar �d�mts honom genom dom som vunnit laga kraft. 17 kap. 1 �'^ Har en ers�ttning enligt denna lag eller enligt en annan f�rfattning betalats ut av en allm�n f�rs�kringskassa eller en erk�nd arbetsl�shetskas� sa och beviljas senare en annan ers�ttning retroaktivt enligt denna lag f�r samma tid som den tidigare utbetalade ers�ttningen skall den retroaktiva ers�ttningen minskas. Minskningen skall ske med det belopp som �versti� ger vad som skulle ha utgetts om beslut om b�da ers�ttningarna hade f�relegat samtidigt. Avr�kningen mellan ers�ttningarna skall d�rvid ske m�nadsvis. Om n�gon i v�sentlig m�n har f�tt sin f�rs�ijning genom socialbidrag enligt 6 � socialtj�nstlagen (1980; 620) f�r socialn�mnden fr�n f�rs�krings� kassan uppb�ra retroaktivt beviljad periodisk ers�ttning enligt denna lag, till den del den motsvarar vad socialn�mnden har betalat ut till dennes samt hans makes och minder�riga barns f�rs�rjning f�r den tid som den retroaktiva ers�ttningen avser. I fr�ga om minskning av pension d� livr�nta utg�r enligt �ldre lagstiftning om yrkesskador g�ller 2 �. 1908 Senaste lydelse 1983; 191. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 � �ger pensionsber�ttigad r�tt till livr�nta p� grund av obligatorisk SFS 1988:881 f�rs�kring j�mlikt lagen om f�rs�kring f�r olycksfall i arbete, lagen om f�rs�kring f�r vissa yrkessjukdomar eller lagen om yrkesskadef�rs�kring eller �ger han j�mlikt annan lag eller s�rskild f�rfattning eller enligt rege� ringens f�ro rdnande r�tt till livr�nta, som best�mmes av eller utbetalas fr�n riksf�rs�kringsverket, minskas honom eljest tillkommande pension enligt vad nedan stadgas. Motsvarande skall �ga till�mpning i fall d� livr�nta utg�r enligt utl�ndsk lagstiftning om yrkesskadef�rs�kring. Med� f�r skada, f�r vilken livr�nta b�ljat utgivas, �terigen sjukdom som ber�tti� gar till sjukp enning, skall det anses som om livr�nta utginge under sjuk� domstiden. Har livr�nta eller del d�rav eller livr�nta f�r viss tid utbytts mot ett eng�ngsbelopp, skall anses som om livr�nta utginge eller den utg�ende livr�ntan vore f�rh�jd med belopp som enligt de vid utbytet till�mpade f�rs�kringstekniska grunderna svarar mot eng�ngsbeloppet. Folkpension och till�ggspension i form av f�rtidspension eller �lderspen� sion minskas med tre V�rdedelar av den pensionsber�ttigade f�r samma tid tillkommande livr�nta s�som skadad; dock m� avdrag � annan f�rtidspen� sion �n hel s�dan ske endast om skadan intr�ffat f�re den tidpunkt fr�n vilken pensio nen utg�r och avdrag � till�ggspension g�ras endast om den pensionsber�ttigade �gt tillgodor�kna sig pensionspo�ng f�r minst ett �r vid den tidpunkt d� skadan intr�ffat. Folkpension i form av �lderspension eller efterlevandepension samt till�ggspension i form av efterlevandepension minskas med tre V�rdedelar av den livr�nta som den pensionsber�ttigade f�r samma tid har r�tt till s�som efterlevande. Avdrag p� till�ggspension f�r dock g�ras endast om den avlidne kunnat tillgodor�kna sig pensionspo�ng f�r minst ett �r vid den tidpunkt d� skadan intr�ffat. Minskning enligt denna paragraf skall i f�rsta hand g�ras p� till�ggspen� sion. Utan hinder av vad som f�reskrivs i paragrafen skall folkpension alltid utg�, i form av f�rtidspension eller barnpension med minst en V�rde� del och i form av �lderspension med minst tre V�rdedelar av det belopp som annars skulle ha utg�tt. I fr�ga om samordning av jjension med livr�nta som utg�r enligt eller eljest best�mmes med till�mpning av lagen (1976: 380) om arbetsskadef�r� s�kring f�reskrives i 4 kap. 4 � och 6 k ap. 1 � sagda lag. 13 � Vid till�mpning av I och 2 �� tas till�gg till pension inte i beaktande. 18 kap. 21 �'^ En socialf�rs� kringsn�mnd avg�r fr�gor om r�tt till 1. f�rtidspension med undantag av �renden som avses i 7 kap. 1 � andr a stycket, 2. s�rskild efterlevandepension, 3. handikappers�ttning, 4. v�rdbidrag. Socialf�rs�kringsn�mnden avg�r �ven fr�gor om r�tt till f�rm�ner enligt vad som f�reskrivs i andra f�rfattningar. Senaste lydelse 1986:140. 1909 / / � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988:881 Socialf�rs�kringsn�mnden �r beslutf�r d� minst fyra ledam�ter �r n�rva� rande. I �vrigt skall vad i 8 -10 �� f� reskrivs med avseende p� styrelse ha motsvarande till�mpning med avseende p� socialf�rs�kringsn�mnden. Har f�redraganden fr�n beslutet avvikande mening skall denna antecknas till protokollet. 20 kap. 2 �''' Vid till�mpningen av b est�mmelserna i 11 kap. 6 a � om f�rs�krad, som v�rdar barn, skall med barn som d�r s�gs likst�llas fosterbarn. Med f�r�lder skall vid till�mpningen av best� mmelserna i 9 kap. 4 � och 11 kap. 6 a � likst�llas den, med vilken f� r�lder �r eller varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor. Med f�r�lder skall vid till�mpningen av best�mmelserna i 9 kap. 4 � likst�llas den som med socialn�mndens tillst�nd har tagit emot ett ut� l�ndskt barn f�r v�rd och fostran i syfte att adoptera det. Har n�gon med socialn�mndens medgivande tagit emot ett utl�ndskt barn i s itt hem h�r i la ndet f�r v�rd och fostran i adoptionssyfte, skall vid till�mpning av best�mmelserna i 8 och 14 k ap. om r�tt till barnpension barnet anses som barn till denne. I s�dana fall anses barnet bosatt i Sverige, om den blivande adoptivf�r�ldern var bosatt h�r i landet vid den tidpunkt d� han avled. Enligt 2 � andra stycket lagen (1983:850) om undantag fr�n vissa be� st�mmelser i uppb�rdslagen (1953:272) m. m. skall ers �ttning som avses i n�mnda lag i vissa fall anses som inkomst av annat f�rv�rvsarbete vid till�mpning av denna lags best�mmelser om sjukpenninggrundande in� komst och pensionsgrundande inkomst. Vid till�mpning av sistn�mnda best�mmelser g�ller vidare vad som i 22 c � lagen (1984:6 68) om uppb� rd av socialavgifter fr�n arbetsgivare s�gs om iakttagande av f�rhandsbesked. Att ers�ttning enligt 14 och 15 �� lagen (1983:1070) om arbete i ung� domslag hos offentliga arbetsgivare �r att betrakta som inkomst av anst�ll� ning vid till�mpning av best�mmelserna om sjukpenninggrundande in� komst och pensionsgrundande inkomst framg�r av 17 � n�mnda lag. 3 � Ers�ttning enligt denna lag m� indra gas eller sk�ligen ned s�ttas, om den som �r ber�ttigad till ers�ttningen a) upps�tligen �samkat sig sjukdom eller skada, som orsakat den utgift eller neds�ttning av arbetsf�rm�gan, f�r vilken ers�ttning beg�res; b) �dragit sig sjukdomen eller skadan vid f�r� vandet av handling, f�r vilken ansvar genom lagakraft�gande dom �d�mts honom; c) v�grar att underkasta sig unders�kning av l�kare eller att f�lja l�kares f�reskrifter eller eljest g�r sig skyldig till grov ovarsamhet ur h�lsosyn� punkt; d) medvetet eller av grov v�rdsl�shet l�mnar oriktig eller vilseledande uppgift ang�ende f�rh�llande, som �r av betydelse f�r r�tten till ers�ttning. V�grar en f�rs�krad utan giltig anledning att underkasta sig �tg�rd av beskaffenhet som avses i 2 kap. 11 � f�r sjukpenning eller f�rtidspension 1910 Senaste lydelse 1986: 1138. � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> helt eller delvis tills vidare f�rv�gras honom, under f�ruts�ttning att han SFS 1988: 881 erinrats om denna p�f�ljd. Motsvarande skall g�lla i fr�ga om s�rskild efterlevandepension, om den efterlevande utan giltig anledning v�grar att f�lja ett villkor som uppst�llts med st�d av 16 kap. 3 �. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1990. 2. I fall d� r�tt till familjepension grundas p� d�dsfall som har intr�ffat f�re ikrafttr�dandet g�ller fortfarande �ldre best�mmelser om s�dan pen� sion, i den m�n inte n�got annat s�gs nedan. 3. De nya best�mmelserna om barnpension i 5 kap. 4 � f�rsta stycket c), 8 kap. 2 och 3 ��, 14 kap. 2 �, 16 kap. 8 � samt 17 kap. 1 � g�ller �ven i fall d� r�tten till barnpension grundas p� d�dsfall som har intr�ffat f�re ikraft� tr�dandet. Om ett barn, som har fyllt 18 �r vid ikrafttr�dandet, har r�tt till barnpen� sion fr�n till�ggspensioneringen vid utg�ngen av �r 1989 men inte uppfyller villkoren f�r r�tt till s�dan pension enligt 14 kap. 2 � i dess nya lydelse, skall i st�llet f�r den best�mmelsen till�mpas 14 kap. 4 � i dess �ldre lydelse. 4. Finns det efter den avlidne n�gon som �r ber�ttigad till �nkepension enligt �ldre best�mmelser, skall med avseende p� barnpension efter den avlidne g�lla vad som s�g s i andra och tredje styckena. Utges folkpension i form av �nkepension till en kvinna, som �r mor till barnet eller har varit gift med barnets far eller har eller har haft bar n med denne, och sammanbor barnet stadigvarande med kvinnan, skall vid till�mpning av 8 kap. 3 � i dess nya lydelse �nkepensionen likst�llas med den till�ggspension barnet f�r i form av barnpension. Om i ett s�dant fall flera barn �r ber�ttigade till barnpension efter den avlidne, f�rdelas vid avr�kningen �n kepensionen lika mellan barnen. Vad som nu sagts g�ller dock inte i fr�ga om barnpension till barn som f�r s�dan pension efter b�da f�r�ldrarna. F�religger med st�d av punkt 5 r�tt till till�ggspension i form av �nke� pension efter en f�rs�krad, skall vid ber�kningen av till�ggspension i form av barnpension efter denne till�mpas 14 kap. 5 � i dess �ldre lydelse i st�llet f�r 14 kap . 3 � i d ess nya lydelse. I fall som avses i detta stycke g�ller fortfarande 16 kap. 5 � sjunde stycket i dess �ldre lydelse. 5. I fr�ga om r�tt till efterlevandepension f�r efterlevande kvinnor som �r f�dda �r 1944 eller tidigare g�ller fortfarande, i den m�n inte n�got annat f�reskrivs i pu nkt 8, �ldre best�mmelser om �nkepension i st �llet f�r de nya best�mmelserna om efterlevandepension, �ven om d�dsfallet intr�ffar efter ikrafttr�dandet. En f�ruts�ttning f�r detta �r att kvinnan vid utg�ngen av �r 1989 var gift med den man efter vilken �nkepensionen skall utbetalas eller, s�vitt g�ller folkpension i form av �nkepension, att hon d� samman� bodde med honom under s�dana f�rh�llanden som avses i 8 kap. 2 � i dess �ldre lydelse. 6. I fr�ga om r�tt till efterlevandepension f�r efterlevande kvinnor som �r f�dda � r 1945 eller senare g�ller, f�rutom de nya best�mmelserna om efterlevandepension, f�ljande, om d�dsfallet intr�ffar efter ikrafttr�dan� det. Om en s�dan kvinna vid utg�ngen av �r 1989 uppfyller villkoren f�r r�tt till folkpension resp. till�ggspension i form av �nkepension enligt 8 kap. 1 � f�rsta stycket, 2 � och 3 � f�rst a stycket resp. 14 kap. 2 � f�rs ta 1911 � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988:881 och andra styckena i dessa lagrums �ldre lydelse, har hon dessutom r�tt till �nkepension efter mannen enligt vad som s�gs i andrafl�rde styckena. En kvinna som avses i f�rsta stycket har r�tt till till�ggspension i form av �nkepension enligt 14 kap. i de ss �ldre lydelse. Pensionen utges i detta fall med belopp som motsvarar vad som skulle ha utgetts till kvinnan om mannen hade avlidit vid utg�ngen av �r 1989. H�rvid skall dock, om mannen vid denna tidpunkt inte var ber�ttigad till �lderspension, vid till�mpning av 14 kap. 3 � i dess �ldre lydelse �nkepensionen alltid ber�k� nas p� grundval av den f�rtidspension som skulle ha utgetts till mannen om denne blivit ber�ttigad till hel s �dan pension vid utg�ngen av �r 1989 och pensionen d� hade ber�knats med till�mpning av 13 kap. 3 �. En kvinna som avses i f�rsta stycket har r�tt till folkpension i form av �nkepension enligt 8 kap. i dess �ldre lydelse. S�dan folkpension utges i f�rh�llande till d et antal �r f�r vilka den avlidne mannen vid ber�kning enligt andra stycket av till�ggspension i form av �nkepension efter honom tillgodor�knas pensionspo�ng. Tillgodor�knas d�rvid pensionspo�ng f�r minst 30 � r, utges folkpension i form av �nkepension med belopp som avses i 8 kap. 4 � i dess �ldre lydelse. I annat fall utges pensionen med s� stor andel av en s�lunda ber�knad �nkepension som svarar mot f�rh�llan� det mellan det antal �r f�r vilka pensionspo�ng tillgodor�knas mannen och talet 30. Var den avlidne mannen f�dd �r 1923 eller tidigare skall vid till�mpningen av detta stycke i st�llet f�r talet 30 anv�ndas det tal som f�ljer av 15 kap. 1 eller 1 a �. I fall som avses i f�rsta-tredje styckena g�ller fortfarande �ldre best�m� melser om �nkepension. 7. �r n�gon f�r samma m�nad ber�ttigad s�v�l till folkpension i form av �nkepension enligt �ldre best�mmelser som till folkpension i form av omst�llningspension eller s�rskild efterlevandepension, utges endast den sistn�mnda f�rm�nen samt, om �nkepensionen �r st�rre, s�dan pension i den m�n den �verstiger omst�llningspensionen eller den s�rskilda efter� levandepensionen. Detsamma g�ller om n�gon f�r samma m�nad �r ber�t� tigad s�v�l till till�ggspension i form av �nkepension enligt �ldre best�m� melser som till till�ggspension i form av omst�llningspens ion eller s�rskild efterlevandepension. 8. Om en kvinna, som avses i punkt 5 och �r f�dd under n�got av �ren 1930-1944 samt har r�tt till till�ggspension i form av �nkepension enligt �ldre best�mmelser, f�r samma m�nad f�r till�ggspension i form av �lders� pension, utges �nkepensionen endast i den m�n den �verstiger �lderspen� sionen. Kvinnan har dock alltid r�tt till �nkepension med s�dant belopp att denna, tillsammans med till�ggspensionen i form av �lderspension, mot� svarar viss andel av summan av kvinnans till�ggspension i form av �lders� pension och den till�ggspension f�r mannen som avses i 14 kap. 3 � i dess �ldre lydelse. Denna andel utg�r 60 procent om kvinnan �r f�dd �r 1930,58 procent om kvinnan �r f�dd �r 1931, 56 procent om kvinnan �r f�dd �r 1932, 54 procent om kvinnan �r f�dd �r 1933, 52 procent om kvinnan �r f�dd �r 1934 och 50 procent om kvinnan �r f�dd under n�got av �ren 1935- 1944. Med st�d av denna regel f�r emellertid inte utbetalas till�ggspension i form av �nkepension med h�gre belopp �n vad som f�ljer av 14 kap. 3 � i dess �ldre lydelse, 1912 Vid till�mpning av best�mmelserna i f�rsta stycket skall, om kvinnan \ � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> uppskjuter uttaget av �lderspension till en senare tidpunkt �n fr�n och med SFS 1988:881 den m�nad d� hon fyller 65 �r, h�nsyn tas till den till�ggspension i form av �lderspension som skulle ha utg�tt om r�tt d�rtill hade intr�tt fr�n och med n�mnda m�nad. Vidare skall, d� kvinnan gjort undantagande fr�n f�rs�k� ringen f�r till�ggspension, h�nsyn tas till den till�ggspension i form av �lderspensipn som skulle ha utg�tt om undantagande inte skett. Motsva� rande skall g�lla d� pensionspo�ng enligt 11 kap. 6 � f�rsta stycket inte tillgodor�knats kvinnan p� grund av underl�ten avgiftsbetalning. 9. Om en kvinna, som avses i punkt 6 och som har r�tt till till�ggspen� sion i form av �nkepension enligt �ldre best�mmelser, f�r samma m�nad f�r till�ggspension i form av �lderspension, utges �nkepensionen endast i den m�n den �verstiger �lderspensionen. H�rvid till�mpas best�mmelser� na i punkt 8 andra stycket. 10. Om en kvinna har beviljats till�ggspension i form av �nkepension f�re ikrafttr�dandet och denna dragits in f�re ikrafttr�dandet till f�ljd av att hon ing�tt �ktenskap, skall vid till�mpning av punkt 2 och 14 kap. 2 � tredje stycket i dess �ldre lydelse g�lla att �nkepensionen p� nytt skall b�lja utg� �ven i fall d� de t nya �ktenskapet uppl�ses efter att ha best�tt i fem �r eller mer, dock under f�ruts�ttning att detta �ktenskap ing�tts efter den dag d� mannen fyllde 60 �r, 11. I fall d� r�tt till barntill�gg f�religger f�r december 1989 g�ller fortfarande �ldre best�mmelser om denna f�rm�n. 12. I fr�ga om hustrutill�gg som utg�r efter ikrafttr�dandet g�ller fortfa� rande 10 kap. 4 � an dra stycket i dess �ldre lydelse. 13. �ven om annat har best�mts i en �verenskommelse som f�re ikraft� tr�dandet har tr�ffats med an nan stat med st� d av 20 kap. 15 �, till�mpas de nya best�mmelserna i 5 kap. 4 � f�rsta stycket c) i fr�ga om r�tt till barnpension vid bos�ttning i Sverige. 14. N�mns i en lag eller annan f�rfattning �nkepension enligt lagen om allm�n f�rs�kring skall, om inte annat framg�r av omst�ndigheterna, d�r� med avses s�dan �nkepension som �verg�ngsvis utges med st�d av punkt 2, 5 eller 6. P� regeringens v�gnar G. SIGURDSEN Karl-Ingvar Rundqvist (Socialdepartementet) 1913 � </div> </div>

SFS 1988:881

Lag

Utkom fr�n trycket

om �ndring I lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring;

den I2ju)i 1 988

utf�rdad den 30 juni 1988 .

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om lagen (1962:381) om

allm�n f�rs�kring^

dels att 9 kap. 1 � och 10 kap. 5 � skall upph�ra att g�lla,
dels att i 16 kap. 10 � ordet "familjepension" skall bytas ut mot "ef ter�

levandepension",

dels att 3 kap. 3, 5 och 8 ��, 5 kap. 2, 4 och 5 ��, 8 kap. 1 -6 ��, 10 kap.

2-4 ��, 14 kap. 1-5 och 7 ��, 16 kap. 1, 2, 5, 6, 8, 9 och 11 � �, 17 kap. 1-
' Prop. 1987/88: 171, SfU 29. rskr. 401.

1898

^ Lagen omtryckt 1982:120.

�

3 ��, 18 kap, 21 �, 20 kap. 2 och 3 �� samt rubrikerna till 8 och 14 kap. skall

SFS 1988:881

ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen skall inf�ras tio nya paragrafer, 8 kap. 7-12 ��, 14

kap. 6 och 8 �� samt 16 kap. 3 och 7 a ��, av f�ljande lydelse.

3 kap.

En f�rs�krad, som uppb�r hel f�rtidspension eller hel s�rskild efter�

levandepension enligt denna lag eller uppburit s�dan pension under m�na�

den n�rmast f�re den d� han b�rjat uppb�ra hel �lderspension, har inte r�tt

till sjukpenning. F�r tid efter ing�ngen av den m�nad d� den f�rs�krade

fyllt 70 �r eller dessf�rinnan b�rjat uppb�ra hel �lderspension enligt denna

lag far sjukpenning utg� f�r h�gst 180 dagar.

5 �'' Den allm�nna f�rs�kringskassan skall i samband med inskrivning av

en f�rs �krad besluta om den f�rs�krades tillh�righet till sjukpenningf�r�
s�kringen. I fr�ga om en f�rs�krad som avses i 1 � f�rsta stycket skall

kassan samtidigt fastst�lla den f�rs�krades sjukpenninggrundande inkomst

och, om inkomsten helt eller delvis �r att h�nf�ra till anst�llning, dennes
�rsarbetstid. S�dan fastst�llelse skall ocks� ske f�r f�rs�krad som avses i
1 � andra stycket s� snart anm�lan om hans inkomstf�rh�llanden gjorts hos

kassan. Av beslutet skall framg� i vad m�n den sjukpenninggrundande

inkomsten �r att h�nf�ra till anst�llning eller till annat f�rv�rvsarbete.
Sjukpenningf�rs�kringen skall ompr�vas

a) n�r kassan f�tt k�nnedom om att den f�rs�krades inkomstf�rh�llan�

den, arbetstid eller andra omst�ndigheter har underg�tt �ndring av betydel�
se f�r r�tten till sjukpennin g eller f�r sjukpenningens storlek,

b) n�r f�rtidspension eller s�rskild efterlevandepension enligt denna lag

beviljas den f�rs�krade eller redan utg�ende s�dan pension �ndras med

h�nsyn till �ndring i den f�rs �krades f�rm�ga eller m�jlighet att bereda sig

inkomst genom arbete,

c) n�r delpension enligt s�rskild lag beviljas den f�rs�krade eller redan

utg�ende s�dan pension �ndras med h�nsyn till �ndring i den f�rs�krades
arbets- eller inkomstf�rh�llanden, samt

d) n�r tj�nstepension beviljas den f�rs�krade.

�ndring skall i fall som avs es i f� rsta stycket a) inte ske f�rr�n 14 dagar

efter det f�rs�kringskassan f�tt k�nnedom om de �ndrade omst�ndigheter�

na. �ndring skall i annat fall sk e s� snart anledning till �ndringen uppkom�
mit.

Den fastst� llda sjukpenninggrundande inkomsten f�r ej i annat fall �n

som avses i f�rsta stycket b), c) eller d) s�nkas under tid d� den f�rs�krade

1. bedriver studier, f�r vilka han uppb�r studiehj�lp, studiemedel eller

s�rskilt vuxenstudiest�d enligt studiest�dslagen (1973:349), studiest�d en�
ligt lagen (1983: 1030) om s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbetsl�sa eller

bidrag enligt f �rordningen (1976:536) om utbildningsbidrag f�r doktoran�

der,

2. genomg�r grundutbildning f�r vuxna (grundvux), vuxenutbildning f�r

psykiskt utvecklingsst�rda (s�rvux) eller grundl�ggande svenskundervis�

ning f�r invandrare och uppb�r timers�ttning f�r studierna,

^ Senaste lydelse 1985:87.

" Senaste lydelse 1988:671.

1899

�

SFS 1988:881

3. �r inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter f�rmedling av en

arbetsmarknadsmyndighet genomg�r yrkesutbildning,

4. �r gravid och avbryter eller inskr�nker sitt f�rv�rvarbete tidigast sex

m�nader f�re barnets f�delse eller den ber�knade tidpunkten h�rf�r,

5. �r helt eller delvis ledig fr�n f�rv�rvsarbete f�r v�rd av b arn, om den

f�rs�krade �r f�r�lder till barnet eller likst�lls med f�r�lder enligt 1 � la gen
(1978:410) om r�tt till ledighet f�r v�rd av barn, m. m. och barnet inte har
fyllt ett �r. Motsvarande g�ller vid adoption av barn som ej fyllt tio �r eller

vid mottag ande av s�dant barn i avsikt att adoptera det, om mindre �n ett

�r har f�rflutit sedan den f�rs�krade fick barnet i sin v�rd.

F�r en f�rs�krad som avses i tr edje stycket I skall f�rs�kringskassan,

vid sjukdom under utbildningstiden, ber�kna sjukpenningen p� en sjukpen�

ninggrundande inkomst som har fastst�llts p� grundval av enbart den

inkomst av eget arbete som den f�rs�krade kan antas f� under denna tid.
Om d�rvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis �r att

h�nf�ra till an st�llning, skall �rsarbetstiden ber�knas p� grundval av en�
bart det antal arbetstimmar som den f�rs�krade kan antas ha i ifr�gavaran�

de f�rv�rvsarbete under utbildningstiden.

Under studieuppeh�ll mellan v�r- och h�sttermin, d� den f�rs�krade inte

uppb�r studiesocial f�rm�n som anges i tred je stycket 1, skall dock sjuk�

penningen f�r tid efter utg�ngen av en s�dan period om 14 dagar som anges

i 10 � be r�knas p� den sjukpenninggrundande inkomst som f�ljer av f�rs-

ta-tredje styckena, om sjukpenningen blir h�gre �n sjukpenning ber�knad

p� den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fi�rde stycket.

Vid bed�mande huruvida fullst�ndig neds�ttning av arbetsf�rm�gan

f�religger skall, om s jukdomen kan antas vara kortvarig, s�rskilt beaktas

huruvida den f�rs�krade p� grund av sjukdomen �r ur st�nd att utf�ra sitt
vanliga e ller d�rmed j�mf�rligt arbete. Om den f�rs�krade p� grund av
sjukdomen beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete under minst h�lften av sin.

normala arbetstid en viss dag, skall hans arbetsf�rm�ga anses nedsatt i
minst motsvarande m�n den dagen.

�r den f�rs�krade f�rem�l f�r �tg�rd av beskaffenhet, som angives i 2

kap. 11 � skall arbetsf� rm�gan anses nedsatt i den m�n den f�rs�krade p�

grund av �tg�rden �r hindrad att utf�ra f�rv�rvsarbete.

Om den f�rs�krade uppb�r f�rtidspension eller s�rskild efterlevandepen�

sion enligt denna lag, skall vid p r�vning av den f�rs�krades r�tt till sjuk�

penning bed�mningen av hans arbetsf�rm�ga ske med bortseende fr�n den
neds�ttning av f�rm�gan eller m�jligheten att bereda sig inkomst genom

arbete som ligger till grund f�r utg�ende pension.

Som sjukperiod anses tid, under vilken en f�rs�krad i oavbru ten f�ljd

lider av sjukdom som avses i 7 �.

5 kap.
2

Vid bos�ttning utom riket �r svensk medborgare, som har r�tt till

till�ggspension enligt denna lag, ber�ttigad till folkpension I form av �lders-

1900

' Senaste lydelse 1987:2 23.

'' �ndringen inneb�r bl. a. att tredje stycket upph�vs.

�

pension, f�rtidspension eller efterlevandepension �vensom till�gg till pen-

SFS 1988:881

sion i form av handikappers�ttning. I fall som nu sagt s utg�r folkpensions�
f�rm�nen i f�rh� llande till det antal �r, f�r vilka den pensionsber�ttigade
eller, n�r fr�ga �r om efterlevandepension, den avlidne vid till�ggspensio�

nens ber�kning tillgodor�knats pensionspo�ng.

Har pensionspo�ng tillgodor�knats f�r minst trettio �r, utg�r folkpen�

sionsf�rm�nen med o avkortat belopp. I annat fall ut g�r f�rm�nen med s�
stor andel d�rav som svarar mot f�rh�llandet mellan det antal �r, f�r vilka

pensionspo�ng tillgodor�knats, och talet trettio.

�r makar b�da ber�ttigade till folkpension enligt denna paragraf och

skulle pensionen f�r en av makarna, om endast denne varit ber�ttigad till

pension, ha utg�tt med h�gre belopp �n det sammanlagda beloppet av
makarnas enligt andra stycket ber�knade pensioner, skall ett till�gg mot�

svarande skillnaden utg� till pen sionerna med f�rdelning efter f�rh�llandet

mellan dessa.

4 � Den som ej �r svensk medborgare, men �r bosatt i Sverige, �r p�
samma villkor och med samma till�ggsf�rm�ner som svensk medborgare

ber�ttigad till folkpension i form av

a) �lderspension, om han �r bosatt i Sverige sedan minst fem �r och

efter fyllda sexton �r har varit bosatt i Sveri ge under sammanlagt minst tio

�r,

b) f�rtidspension eller handikappers�ttning, om han antingen �r bosatt i

Sverige sedan minst fem �r eller, om han �r bosatt i Sverige sedan kortare

tid �h fem �r, har varit normalt arbetsf�r oavbrutet minst ett �r under
bos�ttningstiden,

c) barnpension, antingen om den avlidne f�r�ldern omedelbart f�re sin

d�d hade varit bosatt i Sverige minst sex m�nader och barnet vid d�dsfallet

var bosatt i Sverige eller om barnet �r bosatt i S verige sedan minst sex
m�nader och ba rnet eller den avlidne f�r�ldern vid d�dsfallet var bosatt i

Sverige,

d) omst�llningspensiop eller s�rskild efterlevandepension, antingen om

den avlidne omedelbart f�re sin d�d hade varit bosatt i Sverige minst fem
�r och den efterlevande vid d�dsfallet var bosatt i Sverige eller om den
efterlevande �r bosatt i Sver ige sedan minst fem �r och den efterlevande
eller den avlidne vid d� dsfallet var bosatt i Sverige,

e) v�rdbidrag f�r barn, om f�r�ldern �r bosatt i Sverige sedan minst ett

�r.

Med bos�ttningstid likst�lles, s�vitt g�ller sj�man, tid f�r vilken sj��

mansskatt erlagts.

5 � F�rtidspension eller s�rskild efterlevandepension, till vilken r�tt f��

religger enligt 4 � , ers�tts utan hinder av 4 � f�rs ta stycket a) med �lders�
pension fr�n och med den m�nad d� den pensionsber�ttigade fyller 65 �r.

Barn, f�r vilket f�r�lder har uppburit v�rdbidrag enligt 4 � f�rsta stycket

e), �r ber�ttigat till f�rtidspension eller handikappers�ttning utan hinder av

4 � f�rsta stycket b).

1901

�

SFS 1988:881

8 kap. Om efterlevandepension

1 � Folkpension i form av efterlevandepension utg�rs av barnpension till

ett barn, vars fader eller moder eller b�da f�r�ldrar har avlidit, samt
omst�llningspension och s�rskild efterlevandepension till en man eller

kvinna, vars make har avlidit.

Med efterlevande make likst�lls i fr�ga om r�tt till omst�llningspension

och s�rskild efterlevandepension den som, utan att vara gift, stadigvarande
sammanbodde med en icke gift man eller kvinna vid dennes d�d och som

tidigare har varit gift med eller har eller har haft eller d� v�ntade barn med

denne.

2 � R�tt till barnpension har barn som inte har fyllt 18 �r.

Om ett barn som har fyllt 18 �r bedriver studier som ger r�tt till f�rl�ngt

barnbidrag enligt lagen (1986: 378) om f�rl�ngt barnbidrag eller studiehj�lp
enligt 3 kap. studiest�dslagen (1973:349), har det r�tt till barnpension �ven

f�r s�dan tid, dock l�ngst till och me d juni m�nad det �r d� barnet fyller 20
�r. Med ti d f�r s�dan a studier likst�lls tid f�r f erier samt tid d� b arnet p�

grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier. En f�ruts�ttning f�r r�tt till

barnpension enligt detta stycke �r att barnet bedriver studier som h�r

avses n�r det fyller 18 �r eller �terupptar s�dana studier innan det fyller 19

�r.

Ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid �n �tta

veckor �r inte p� grund av best�mmelserna i and ra stycket ber�ttigat till
barnpension. Detsamma g�ller ett barn som uppb�r studiel�n oberoende av

f�r�ldrarnas ekonomi enligt 3 kap. 12 � tredje stycket studiest�dslagen.

3 � Barnpension utg�r f�r �r r�knat 25 procent av basbeloppet efter vaije
avliden f�r�lder. Barnpension skall dock alltid utg� med s� dant belopp att

pensionen, tillsammans med barnets till�ggspension i form av barnpen�

sion, utg�r 40 procent av basbeloppet efter vaije avliden f�r�lder.

R�tt till omst�llningspension har en efterlevande make, som inte har

uppn�tt 65 �rs �lder och som stadigvarande sammanbodde med sin make

vid dennes d�d, om den efterlevande

a) vid d�dsfalle t stadigvarande sammanbodde med barn under tolv �r,

som stod under v�rdnad av makarna eller endera av dem, eller

b) oavbrutet hade sammanbott med maken u nder en tid av minst fem �r

fram till tidpunk ten f�r d�dsfallet.

R�tten till omst�llningspension enligt denna paragraf avser en tid av tolv

m�nader r�knat fr�n tidpunkten f�r d�dsfallet.

5 � R�tt till omst�llningspension har vidare, f�r tid efter det att r�tten till

s�dan pension enligt 4 � har upph�rt, en efterlevande make som uppfyller

villkoren i 4 �, om den efterlevande har v�rdnaden om och stadigvarande

sammanbor med barn under tolv �r, som vid d�dsfallet stadigvarande

vistades i makarnas hem.

R�tten till omst�llningspension enligt denna paragraf upph�r om den

efterlevande ing�r �ktenskap. Detsamma g�ller om den efterlevande sta-

1902

^ Senaste lydelse 1983:9 60.

�

digvarande sammanbor med n�gon som han har varit gift med eller har

SFS 1988:881

eller har haft barn med.

R�tt till s�rskild efterlevandepension har en efterlevande make som

uppfyller villkoren f�r r�tt till omst�llningspension enligt 4 �, om den

efterlevandes m�jlighet att bereda sig inkomst genom ett f�r honom l�mp�

ligt arbete �r nedsatt med minst h�lften alltsedan makens d�d och neds�tt-
ningen beror p� arbetsmarknadsm�ssiga sk�l, nedsatt h�lsa eller annan
d�rmed j�mf�rlig omst�ndighet samt kan antas vara inte endast kortvarig.

R�tten till s�rskild efterlevandepension intr�der vid den tidpunkt d�

r�tten till omst�llningspension upph�r.

7 � En efterlevande make, vars m�jlighet att bereda sig inkomst genom

arbete �r nedsatt i s�dan grad att intet eller endast en ringa del d�rav

�terst�r, erh�ller hel s�rskild efterlevandepension. �r den efterlevandes

m�jlighet att bereda sig inkomst genom arbete nedsatt i mindr e grad men

�nd� med avsev�rt mer �n h�lften, utges tv� tredjedelar av hel pension. I
�vriga fall utges halv p ension.

8 � I fr�ga om s�rskild efterlevandepension skall, vid bed�mande i vad

m�n f�rv�rvsm�jligheten �r nedsatt, beaktas den efterlevandes m�jlighet

att bereda sig inkomst genom s�dant arbete som motsvarar hans krafter
och f�rdigheter och som rimligen kan beg�ras med h�nsyn till utbildning

och tidigare verksamhet samt �lder, bos�ttningsf�rh�llanden och andra
d�rmed j�mf�rliga omst�ndigheter.

9 � S�rskild efterlevandepension utges inte med anledning av s�dan ned�
s�ttning av f�rv�rvsm�jligheten f�r vilken den efterlevande �r ber�ttigad

till

a) f�rtidspension enligt denna lag, eller

b) sjukpenning eller egenlivr�nta enligt lagen (1976:380) om a rbetsska�

def�rs�kring eller motsvarande ers�ttning som utges enligt annan f�rfatt�

ning eller p� grund av regeringens f�rordnande.

Om den efterlevande uppb�r �lderspension eller omst�llningspension

enligt denna lag, utges inte s�rskild efterlevandepension.

Best�mmelserna i 5 � andra stycket g�ller �ven i fr�ga om s�rskild

efterlevandepension.

10 � S�rskild efterlevandepension kan begr�nsas till viss tid. R�tten till

s�dan pension skall ompr�vas n�r det finns sk�l till det, dock minst en g�ng
vart tredje �r.

Ompr�vningen f�r inte medf�ra h�jning av en beviljad s�rskild efter�

levandepension.

11 � Omst�llningspension liksom hel s�rskild efterlevandepension utg�r
f�r �r r�knat 96 procent av basbeloppet.

12 � Om n�gon f�r samma tid och f�r samma neds�ttning av f�rv�rvs�

m�jligheten h ar r�tt till s�v �l s�rskild efterlevandepension som n�gon av

" Senaste lydelse 1984; 1097.

1903

�

SFS 1988:881

nedan uppr�knade f�rm�ner, minskas den s�rskilda efterlevandepensionen
med den andra f�rm�nens belopp. Minskning skall g�ras med

a) delpension enligt lagen (1979 : 84) om delpensionsf�rs�kring,

b) dagpenning fr�n erk�nd arbetsl�shetskassa,

c) kontant arbetsmarknadsst�d enligt lagen (1973:371) om kontant ar�

betsmarknadsst�d,

d) utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad re�

habilitering i form av dagpenning,

e) vuxenstudiebidrag enligt studiest�dslagen (1973:349) eller lagen

(1983:1030) om s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbetsl�sa, samt

f) timers�ttning vid grundutbildning f�r vuxna (grundvux), vid vuxenut�

bildning f �r psykiskt utvecklingsst�rda (s�rvux) och vid grundl�ggande

svenskundervisning f�r invandrare.

10 kap.

2 �' D�rest pensi�nsber�ttigad under hel m�nad �r intagen i kriminal�

v�rdsanstalt eller �r h�ktad eller eljest �r p� statens bekostnad intagen i

anstalt eller ock tillf�lligt vistas utom anstalten, m� av hans � m�naden
bel�pande folkpension ej utg� h�gre belopp �n regeringen best�mmer.

Allm�n f�rs�kringskassa m� medgiva n�ra anh�rig, vilken f�r sitt uppe�

h�lle �r beroende av den pensionsber�ttigade, r�tt att helt eller delvis
uppb�ra s�dan del av folkpension, som enligt vad i f�rsta stycket s�gs icke

skall utgivas.

Om ett barn under en hel m�nad p� statens bekostnad erh�ller v�rd p�

anstalt eller annars kost och bostad, f�r barnpension inte utges f�r den

m�naden. S�dan f�rm�n f�r dock utges f�r tid d� barnet �r inackorderat

vid sameskola.

I fr�ga om elev i sp ecialskola m� pensionsf�rm�n utg� utan hinder av

best�mmelserna i f�rsta och tredje styckena f�r tid d� eleven vistas utom

skolan. F�r s�dan tid �ga best�mmelserna om v�rdbidrag i 9 kap. 5 � tredje

stycket motsvarande till�mpning.

D�rest pensi�nsber�ttigad i annat fall �n som avses i 2 � under hel

m�nad �r intagen i annan anstalt �n sjukhus eller ock tillf�lligt vistas utom

anstalten, �ger den som driver anstalten att, i den m�n regeringen s�
f�rordnar, uppb�ra s� stor del av den pensionsber�ttigades � m�naden

bel�pande folkpension, som svarar mot k ostnaderna f�r v�rden eller f�r-

s�ijningen p� anstalten, varvid den pensionsber�ttigade dock skall �ga
erh�lla visst belopp f�r sina personliga behov. Vad nu sagts skall �ga

motsvarande till�mpning f�r det fall att den pensionsber�ttigade �tnjuter
v�rd eller f�rs�rjning mot avgift, som erl�gges av kommun eller landstings�

kommun.

F�rsta stycket g�ller inte i fr�ga om pensi�nsber�ttigad som
1. �tnjuter helinackordering i servi cehus f�r �ldre m�nniskor,

2. bor i gruppbostad eller elevhem som avses i lagen (1985:568) om

s�rskilda omsorger om psykiskt utvecklingsst�rda m. fl., eller

1904

Senaste lydelse 1986 :242.

Senaste lydelse 1987: 376. �ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs.

�

3. skall betala ers�ttning enligt 34 � f�rsta stycket socialtj�nstlagen

SFS 1988; 881

(1980:620).

4 � �r n�gon f�r samma m�nad ber�ttigad till omst�llningspension efter
flera avlidna, utges endast pensionen efter den sist avlidne eller, om pen�
sionerna �r olika stora, den st�rsta av dem.

F�religger f�r samma m�nad r�tt till s�v�l barnpension som f�rtidspen�

sion, utges endast en av f�rm�nerna.

14 kap. Om efterlevandepension

1 � Har en f�rs�krad avlidit och var han vid s itt fr�nf�lle ber�ttigad till

till�ggspension i form av f�rtidspension eller �lderspension eller skulle
han, om fall som avses i 13 kap. 1 � v arit f�r handen vid tidpunkten f�r

d�dsfallet, ha varit ber�ttigad till f�rtidspension, har hans efterlevande r�tt

till till�ggspension i form av efterlevandepension enligt vad som anges i

detta kapitel.

Efterlevandepension utges i form av barnpension till den f�rs�krades

efterlevande barn och i fo rm av omst�llningspension och s�rskild efter�
levandepension till den f�r s�krades efterlevande make.

Med efterlevande make likst�lls i fr�ga om r�tt till omst�llningspension

och s�rskild efterlevandepension den som, utan att vara gift, stadigvarande
sammanbodde med en icke gift f�rs�krad vid dennes d�d och som tidigare

har varit gift med eller har eller har haft eller d� v�ntade barn med den

f�rs�krade.

2 � R�tt till ba rnpension har efterlevande barn under de n�rmare f�rut�
s�ttningar och f�r den tid som anges i 8 kap. 2 �.

3 � Barnpension f�r ett barn utg�r f�r �r r�knat, 30 procent av hel

f�rtidspension ber�knad enligt 13 kap. 2 och 3 ��, som d en f�rs�krade var

ber�ttigad till eller sku lle ha erh�llit om r�tt till s�dan pension hade intr�tt
vid tidpunkten f�r d�dsfallet, eller, om den f�rs�krade var ber�ttigad till

�lderspension, av s�dan pension ber�knad enligt 12 kap. 2 � f�rsta och
andra styckena. �r flera barn ber�ttigade till barnpension efter den f�rs�k�

rade, �kas det n�mnda procenttalet med 20 f�r vaije barn ut�ver det f�rsta.
Det sammanlagda bampensionsbeloppet f�rdelas d�rvid lika mellan bar�

nen.

4 � R�tt till omst�llningspension har en efterlevande make under de

n�rmare f�ruts�ttningar och f�r den tid som anges i 8 k ap. 4 och 5 ��.

Best�mmelserna i 10 kap. 4 � f�rsta stycket om sammantr�ffande av

f�rm�ner till�mpas �ven p� omst�llningspension enligt detta kapitel.

5 � R�tt till s�rskild efterlevandepension har en efterlevande make under

de n�rmare f�ruts�ttningar och f�r den tid som anges i 8 ka p. 610 ��.

6 � Omst�llningspension liksom hel s�rskild efterlevandepension utg�r

f�r �r r�knat, om det efter den f�rs�krade finns barn som enligt 2 � ha r r�tt

till pension e fter honom, 20 och i annat fall 40 pr ocent av den f�rtidspen-

1905

sion eller �lderspension som anges i 3 � f�rs ta stycket.

�

SFS 1988:881

7 � Best�mmelserna i 8 kap. 12 � om minskning av s�rskild efterlevande�

pension som sammantr�ffar med annan f�rm�n till�mpas �ven i fr�ga om

s�rskild efterlevandepension enligt detta kapitel. Minskningen skall i f�rsta

hand g�ras p� till�ggspensionen.

8 � Om efterlevandepensionerna efter en f�rs�krad sammantagna �ver�

stiger den f�rtidspension eller �lderspension som avses i 3 �, s�tts efter�
levandepensionerna ned proportionellt s� att de tillsammans motsvarar
denna f�rtidspension eller �lderspension.

16 kap.

1 � " Den som �nskar pension skall g�ra ans�kan hos allm�n f�rs�krings�

kassa i enlighet med vad regeringen f�rordnar. F�rs�kringskassan skall

dock utan ans�kan besluta om hel �lderspension till en ho s kassan inskri�

ven pensionsber�ttigad fr�n och med den m�nad han fyller 65 �r, om han

inte skriftligen beg�rt annat.

�tnjuter f�rs�krad sjukpenning eller ers�ttning f�r sjukhusv�rd enligt

denna lag, m� a llm�n f�rs�kringskassa tillerk�nna honom f�rtidspension
utan hinder av att han icke gjort ans�kan d�rom. Detsamma skall g�lla d�

f�rs�krad �tnjuter sjukpenning, ers�ttning f�r sjukhusv�rd eller livr�nta

enligt lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�kring eller motsvarande ers�tt�

ning som utg�r enligt annan f�rfattning eller p� grund av regeringens

f�rordnande.

Uppb�r en f�rs�krad sjukbidrag eller har handikappers�ttning eller v�rd�

bidrag tillerk�nts honom f�r begr�nsad tid, f�r den tid f�r vilken f�rm�n en
skall utg� f�rl�ngas utan att ans�kan har gjorts. Motsvarande g�ller i fr�ga
om s�rskild efterlevandepension som tillerk�nts en efterlevande f�r be�
gr�nsad tid.

I den m�n regeringen s� f�rordnar m� allm�n f�rs�kringskassa tillerk�n�

na den pensionsber�ttigade pension enligt denna lag utan hinder av att han

icke gjort ans�kan d�rom.

F�r kostnader f�r l�karunders�kning och l�karutl�tande vid ans�kan om

f�rtidspension, handikappers�ttning, v�rdbidrag eller s�rskild efterlevan�
depension skall ers�ttning l�mnas i enlighet med vad regeringen f�rordnar.

2 � Som villkor f�r r�tt till f�rtidspensio n eller handikappers�ttning f�r

f�reskrivas att den f�rs�krade skall u nder h�gst 30 dagar vara intagen p�

visst sjukhus eller underkasta sig unders�kning av viss l�kare. Motsvaran�

de g�ller i fr�ga om r�tt till v�rdbidrag och, s�vitt g�ller efterlevande,
s�rskild efterlevandepension. F�r kostnader som uppst�r med anledning
av en s�dan f�reskrift skall ers�ttning l�mnas i enlighet med vad regeringen
f�rordnar.

3 � Innan beslut meddelas i fr�ga om r�tt till s�rskild efterlevandepen�

sion skall f�rs�kringskassan unders�ka om det finns sk�l att vidta �tg�rder

f�r att f�rb�ttra den efterlevandes m�jlighet att bereda sig inkomst genom
arbete. Finner f�rs�kringskassan att s�dan �tg�rd beh�vs, skall kassan se

1906

Senaste lydelse 1988:172.

�

till att den vidtas. Detta skall g�lla �ven vid ompr�vning av r�tten till

SFS 1988:881

s�rskild efterlevandepension.

Som villkor f�r r�tt till s�rskild efterlevandepension f�r uppst�llas att

den efterlevande skall genomg� yrkesinriktad rehabilitering, arbetsmark�

nadsutbildning eller annan utbildning eller medverka vid annan arbets-
marknadspolitisk �tg�rd. Ett s�dant villkor f�r �ven avse skyldighet f�r

den efterlevande att vara anm�ld som arbetss�kande hos den offentliga

arbetsf�rmedlingen och att anta erbjudet l�mpligt arbete.

5 � �lderspension utg�r fr�n och med den m�nad varunder den f�rs�kra�

de fyller sextiofem �r eller, om han �nskar att pensionen skall b�ija utg�

tidigare eller senare, fr�n och med den m�nad som angives i p ensionsan�

s�kningen.

F�rtidspension, handikappers�ttning och v�rdbidrag utg�r fr�n och med

den m�nad d� r�tt till f�rm�nen intr�tt. I fall som avses i 1 � andra stycket
utg�r dock f�rtidspension fr�n och med m�naden n�st efter den d� beslutet

om pension meddelats.

Efterlevandepension utg�r fr�n och med d en m�nad d� den f�rs�krade

avlidit eller, om han vid sin d�d uppbar �lderspension eller f�rtidspension,
fr�n och med m�naden n�st efter den d� d�dsfallet intr�ffat.

Intr�der r�tt till �ld erspension eller efterlevandepension vid annan tid�

punkt �n som �syftas i f�rsta och tredje styckena, utg�r pensionen fr�n och
med den m�nad d� r�tten intr�tt.

Pension m� ej utg� f�r l�ngre tid tillbaka �n tre m�nader eller, s�vitt

g�ller barnpension, tv� �r f�re ans�kningsm�naden.

Vid utbetalning av folkpension f�r f�rfluten tid till f�rs�krad, vars make

uppb�r folkpension, skall pensionen s� minskas, att det sammanlagda
beloppet f�r b�da makarna motsvarar vad som skall utg� enligt 6 kap. 2 �

eller 7 kap. 4 �.

Det belopp som f �rst f�rfaller till betalning efter beslut om barnpension

enligt 14 kap. 2 � skall minskas med vad som utbetalats i omst�llningspen�

sion enligt 14 kap. 4 � eller s�rskild efterlevandepension enligt 14 ka p. 5 �
f�r den tid som barnpensionsbeloppet avser ut�ver vad som skulle ha
utgetts om beslutet om barnpension f�relegat vid utbetalningen av omst�ll�

ningspensionen eller den s�rskilda efterlevandepensionen.

6 � �ndring av pension skall g�lla fr�n och med m �naden n�st efter den

varunder anledning till �ndringen uppkommit.

Vad som f�reskrivs i 1 � f�rsta, andra och fj�rde styckena samt 2 � g�ller

�ven i fr�ga om �kning av pension. 1 fall d� �kningen kr�ver ans�kan av
den pensionsber�ttigade till�mpas 5 � femte stycket.

Vad som s�gs i denn a paragraf skall inte till�mpas i fr�ga om �ndring av

pension i anledning av f�r�ndring av basbeloppet.

7 a � Om m�jligheten att bereda sig inkomst genom arbete v�sentligt

f�rb�ttras f�r en efterlevande som uppb�r s�rskild efterlevandepension,
skall pensionen dras in eller minskas med h�ns yn till f�rb�ttringen.

Kan det antas att f�rb�ttringen inte kommer att best� avsev�rd tid, f�r

f�rordnas att den s�rskilda efterlevandepensionen skall dras in eller mins�

kas endast f�r viss tid. Finns det anledning att anta detta redan vid

1907

�

SFS 1988:881

pr�vning av ans�kan om s�rskild efterlevandepension, f�r f�rordnas att
pensionen helt elle r delvis skall h�llas inne f�r viss tid. Ett f�rordnande'

enligt detta stycke f�r avse en tid av h�gst ett �r.

8 � Den som uppb�r f�rtidspension enligt 7 kap. 1 � f�rsta stycket eller

13 kap. 1 � f�rsta stycket f�rsta meningen �r skyldig att, om hans arbets�

f�rm�ga v�sentligt f�rb�ttras, utan osk�ligt dr�jsm�l g�ra anm�lan om det

hos allm�n f�rs�kringskassa. Motsvarande skall g�lla den vars r�tt till

f�rtidspension grundats p� varaktig arbetsl�shet och den som uppb�r
efterlevandepension eller f�rm�n enligt 9 kap., om f�rh�llandena �ndras s�
att r�tten till pensionen eller f�rm�nen p�verkas. �r den f�rs�krade omyn�
dig, �vilar anm�lningsskyldigheten f�rmyndaren.

Underl�tes anm�lan som avses i f�rsta stycket utan giltigt sk�l, m�

pensionen eller f�rm�nen indragas f�r viss tid eller tills vidare.

9 � Pensionsf�rm�n utg�r, om inte n�got annat �r s�rskilt f�reskrivet, till
och med den m�nad d� den pensionsber�ttigade avlidit eller r�tten till

f�rm�nen annars upph�rt. V�rdbidrag utg�r till och med m�naden f�re den
d� barnet fyller 16 �r . Omst�lln ingspension och s�rskild efterlevandepen�

sion utg�r l�ngst till och med m�n aden f�re den d� den efterlevande fyller

65 �r.

11 � Den som genom brottslig g�rning upps�tligen har ber�vat annan

livet eller medverkat till br ottet enligt 23 kap . 4 eller 5 � brottsbalken har
inte r�tt till efterlevandepension efter den avlidne.

Efterlevandepension f�r dras in eller sk�ligen s�ttas ned, om den efterle�

vande p� annat s�tt �n som s�gs i f�rsta stycket har v�llat d�dsfallet genom
handling, f�r vilken ansvar �d�mts honom genom dom som vunnit laga
kraft.

17 kap.
1 �'^ Har en ers�ttning enligt denna lag eller enligt en annan f�rfattning

betalats ut av en allm�n f�rs�kringskassa eller en erk�nd arbetsl�shetskas�
sa och beviljas senare en annan ers�ttning retroaktivt enligt denna lag f�r
samma tid som den tidigare utbetalade ers�ttningen skall den retroaktiva
ers�ttningen minskas. Minskningen skall ske med det belopp som �versti�

ger vad som skulle ha utgetts om beslut om b�da ers�ttningarna hade
f�relegat samtidigt. Avr�kningen mellan ers�ttningarna skall d�rvid ske

m�nadsvis.

Om n�gon i v�sentlig m�n har f�tt sin f�rs�ijning genom socialbidrag

enligt 6 � socialtj�nstlagen (1980; 620) f�r socialn�mnden fr�n f�rs�krings�

kassan uppb�ra retroaktivt beviljad periodisk ers�ttning enligt denna lag,
till den del den motsvarar vad socialn�mnden har betalat ut till dennes

samt hans makes och minder�riga barns f�rs�rjning f�r den tid som den

retroaktiva ers�ttningen avser.

I fr�ga om minskning av pension d� livr�nta utg�r enligt �ldre lagstiftning

om yrkesskador g�ller 2 �.

1908

Senaste lydelse 1983; 191.

�

2 � �ger pensionsber�ttigad r�tt till livr�nta p� grund av obligatorisk

SFS 1988:881

f�rs�kring j�mlikt lagen om f�rs�kring f�r olycksfall i arbete, lagen om

f�rs�kring f�r vissa yrkessjukdomar eller lagen om yrkesskadef�rs�kring

eller �ger han j�mlikt annan lag eller s�rskild f�rfattning eller enligt rege�

ringens f�ro rdnande r�tt till livr�nta, som best�mmes av eller utbetalas

fr�n riksf�rs�kringsverket, minskas honom eljest tillkommande pension
enligt vad nedan stadgas. Motsvarande skall �ga till�mpning i fall d�
livr�nta utg�r enligt utl�ndsk lagstiftning om yrkesskadef�rs�kring. Med�
f�r skada, f�r vilken livr�nta b�ljat utgivas, �terigen sjukdom som ber�tti�
gar till sjukp enning, skall det anses som om livr�nta utginge under sjuk�
domstiden. Har livr�nta eller del d�rav eller livr�nta f�r viss tid utbytts

mot ett eng�ngsbelopp, skall anses som om livr�nta utginge eller den
utg�ende livr�ntan vore f�rh�jd med belopp som enligt de vid utbytet
till�mpade f�rs�kringstekniska grunderna svarar mot eng�ngsbeloppet.

Folkpension och till�ggspension i form av f�rtidspension eller �lderspen�

sion minskas med tre V�rdedelar av den pensionsber�ttigade f�r samma tid

tillkommande livr�nta s�som skadad; dock m� avdrag � annan f�rtidspen�

sion �n hel s�dan ske endast om skadan intr�ffat f�re den tidpunkt fr�n

vilken pensio nen utg�r och avdrag � till�ggspension g�ras endast om den

pensionsber�ttigade �gt tillgodor�kna sig pensionspo�ng f�r minst ett �r

vid den tidpunkt d� skadan intr�ffat.

Folkpension i form av �lderspension eller efterlevandepension samt

till�ggspension i form av efterlevandepension minskas med tre V�rdedelar

av den livr�nta som den pensionsber�ttigade f�r samma tid har r�tt till
s�som efterlevande. Avdrag p� till�ggspension f�r dock g�ras endast om
den avlidne kunnat tillgodor�kna sig pensionspo�ng f�r minst ett �r vid den
tidpunkt d� skadan intr�ffat.

Minskning enligt denna paragraf skall i f�rsta hand g�ras p� till�ggspen�

sion. Utan hinder av vad som f�reskrivs i paragrafen skall folkpension
alltid utg�, i form av f�rtidspension eller barnpension med minst en V�rde�
del och i form av �lderspension med minst tre V�rdedelar av det belopp
som annars skulle ha utg�tt.

I fr�ga om samordning av jjension med livr�nta som utg�r enligt eller

eljest best�mmes med till�mpning av lagen (1976: 380) om arbetsskadef�r�
s�kring f�reskrives i 4 kap. 4 � och 6 k ap. 1 � sagda lag.

13 � Vid till�mpning av I och 2 �� tas till�gg till pension inte i beaktande.

18 kap.

21 �'^ En socialf�rs� kringsn�mnd avg�r fr�gor om r�tt till

1. f�rtidspension med undantag av �renden som avses i 7 kap. 1 � andr a

stycket,

2. s�rskild efterlevandepension,
3. handikappers�ttning,
4. v�rdbidrag.

Socialf�rs�kringsn�mnden avg�r �ven fr�gor om r�tt till f�rm�ner enligt

vad som f�reskrivs i andra f�rfattningar.

Senaste lydelse 1986:140.

1909

�

SFS 1988:881

Socialf�rs�kringsn�mnden �r beslutf�r d� minst fyra ledam�ter �r n�rva�

rande.

I �vrigt skall vad i 8 -10 �� f� reskrivs med avseende p� styrelse ha

motsvarande till�mpning med avseende p� socialf�rs�kringsn�mnden. Har

f�redraganden fr�n beslutet avvikande mening skall denna antecknas till

protokollet.

20 kap.
2 �''' Vid till�mpningen av b est�mmelserna i 11 kap. 6 a � om f�rs�krad,

som v�rdar barn, skall med barn som d�r s�gs likst�llas fosterbarn.

Med f�r�lder skall vid till�mpningen av best� mmelserna i 9 kap. 4 � och

11 kap. 6 a � likst�llas den, med vilken f� r�lder �r eller varit gift eller har

eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.

Med f�r�lder skall vid till�mpningen av best�mmelserna i 9 kap. 4 �

likst�llas den som med socialn�mndens tillst�nd har tagit emot ett ut�
l�ndskt barn f�r v�rd och fostran i syfte att adoptera det.

Har n�gon med socialn�mndens medgivande tagit emot ett utl�ndskt

barn i s itt hem h�r i la ndet f�r v�rd och fostran i adoptionssyfte, skall vid
till�mpning av best�mmelserna i 8 och 14 k ap. om r�tt till barnpension

barnet anses som barn till denne. I s�dana fall anses barnet bosatt i

Sverige, om den blivande adoptivf�r�ldern var bosatt h�r i landet vid den

tidpunkt d� han avled.

Enligt 2 � andra stycket lagen (1983:850) om undantag fr�n vissa be�

st�mmelser i uppb�rdslagen (1953:272) m. m. skall ers �ttning som avses i

n�mnda lag i vissa fall anses som inkomst av annat f�rv�rvsarbete vid
till�mpning av denna lags best�mmelser om sjukpenninggrundande in�
komst och pensionsgrundande inkomst. Vid till�mpning av sistn�mnda

best�mmelser g�ller vidare vad som i 22 c � lagen (1984:6 68) om uppb� rd

av socialavgifter fr�n arbetsgivare s�gs om iakttagande av f�rhandsbesked.

Att ers�ttning enligt 14 och 15 �� lagen (1983:1070) om arbete i ung�

domslag hos offentliga arbetsgivare �r att betrakta som inkomst av anst�ll�

ning vid till�mpning av best�mmelserna om sjukpenninggrundande in�
komst och pensionsgrundande inkomst framg�r av 17 � n�mnda lag.

3 � Ers�ttning enligt denna lag m� indra gas eller sk�ligen ned s�ttas, om

den som �r ber�ttigad till ers�ttningen

a) upps�tligen �samkat sig sjukdom eller skada, som orsakat den utgift

eller neds�ttning av arbetsf�rm�gan, f�r vilken ers�ttning beg�res;

b) �dragit sig sjukdomen eller skadan vid f�r� vandet av handling, f�r

vilken ansvar genom lagakraft�gande dom �d�mts honom;

c) v�grar att underkasta sig unders�kning av l�kare eller att f�lja l�kares

f�reskrifter eller eljest g�r sig skyldig till grov ovarsamhet ur h�lsosyn�

punkt;

d) medvetet eller av grov v�rdsl�shet l�mnar oriktig eller vilseledande

uppgift ang�ende f�rh�llande, som �r av betydelse f�r r�tten till ers�ttning.

V�grar en f�rs�krad utan giltig anledning att underkasta sig �tg�rd av

beskaffenhet som avses i 2 kap. 11 � f�r sjukpenning eller f�rtidspension

1910

Senaste lydelse 1986: 1138.

�

helt eller delvis tills vidare f�rv�gras honom, under f�ruts�ttning att han

SFS 1988: 881

erinrats om denna p�f�ljd. Motsvarande skall g�lla i fr�ga om s�rskild

efterlevandepension, om den efterlevande utan giltig anledning v�grar att

f�lja ett villkor som uppst�llts med st�d av 16 kap. 3 �.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1990.
2. I fall d� r�tt till familjepension grundas p� d�dsfall som har intr�ffat

f�re ikrafttr�dandet g�ller fortfarande �ldre best�mmelser om s�dan pen�

sion, i den m�n inte n�got annat s�gs nedan.

3. De nya best�mmelserna om barnpension i 5 kap. 4 � f�rsta stycket c),

8 kap. 2 och 3 ��, 14 kap. 2 �, 16 kap. 8 � samt 17 kap. 1 � g�ller �ven i fall

d� r�tten till barnpension grundas p� d�dsfall som har intr�ffat f�re ikraft�
tr�dandet.

Om ett barn, som har fyllt 18 �r vid ikrafttr�dandet, har r�tt till barnpen�

sion fr�n till�ggspensioneringen vid utg�ngen av �r 1989 men inte uppfyller

villkoren f�r r�tt till s�dan pension enligt 14 kap. 2 � i dess nya lydelse,
skall i st�llet f�r den best�mmelsen till�mpas 14 kap. 4 � i dess �ldre
lydelse.

4. Finns det efter den avlidne n�gon som �r ber�ttigad till �nkepension

enligt �ldre best�mmelser, skall med avseende p� barnpension efter den
avlidne g�lla vad som s�g s i andra och tredje styckena.

Utges folkpension i form av �nkepension till en kvinna, som �r mor till

barnet eller har varit gift med barnets far eller har eller har haft bar n med

denne, och sammanbor barnet stadigvarande med kvinnan, skall vid

till�mpning av 8 kap. 3 � i dess nya lydelse �nkepensionen likst�llas med

den till�ggspension barnet f�r i form av barnpension. Om i ett s�dant fall
flera barn �r ber�ttigade till barnpension efter den avlidne, f�rdelas vid
avr�kningen �n kepensionen lika mellan barnen. Vad som nu sagts g�ller
dock inte i fr�ga om barnpension till barn som f�r s�dan pension efter b�da
f�r�ldrarna.

F�religger med st�d av punkt 5 r�tt till till�ggspension i form av �nke�

pension efter en f�rs�krad, skall vid ber�kningen av till�ggspension i form

av barnpension efter denne till�mpas 14 kap. 5 � i dess �ldre lydelse i
st�llet f�r 14 kap . 3 � i d ess nya lydelse. I fall som avses i detta stycke
g�ller fortfarande 16 kap. 5 � sjunde stycket i dess �ldre lydelse.

5. I fr�ga om r�tt till efterlevandepension f�r efterlevande kvinnor som

�r f�dda �r 1944 eller tidigare g�ller fortfarande, i den m�n inte n�got annat
f�reskrivs i pu nkt 8, �ldre best�mmelser om �nkepension i st �llet f�r de

nya best�mmelserna om efterlevandepension, �ven om d�dsfallet intr�ffar

efter ikrafttr�dandet. En f�ruts�ttning f�r detta �r att kvinnan vid utg�ngen
av �r 1989 var gift med den man efter vilken �nkepensionen skall utbetalas
eller, s�vitt g�ller folkpension i form av �nkepension, att hon d� samman�

bodde med honom under s�dana f�rh�llanden som avses i 8 kap. 2 � i dess

�ldre lydelse.

6. I fr�ga om r�tt till efterlevandepension f�r efterlevande kvinnor som

�r f�dda � r 1945 eller senare g�ller, f�rutom de nya best�mmelserna om
efterlevandepension, f�ljande, om d�dsfallet intr�ffar efter ikrafttr�dan�
det. Om en s�dan kvinna vid utg�ngen av �r 1989 uppfyller villkoren f�r

r�tt till folkpension resp. till�ggspension i form av �nkepension enligt 8
kap. 1 � f�rsta stycket, 2 � och 3 � f�rst a stycket resp. 14 kap. 2 � f�rs ta

1911

�

SFS 1988:881

och andra styckena i dessa lagrums �ldre lydelse, har hon dessutom r�tt till
�nkepension efter mannen enligt vad som s�gs i andrafl�rde styckena.

En kvinna som avses i f�rsta stycket har r�tt till till�ggspension i form av

�nkepension enligt 14 kap. i de ss �ldre lydelse. Pensionen utges i detta fall

med belopp som motsvarar vad som skulle ha utgetts till kvinnan om
mannen hade avlidit vid utg�ngen av �r 1989. H�rvid skall dock, om
mannen vid denna tidpunkt inte var ber�ttigad till �lderspension, vid
till�mpning av 14 kap. 3 � i dess �ldre lydelse �nkepensionen alltid ber�k�
nas p� grundval av den f�rtidspension som skulle ha utgetts till mannen om

denne blivit ber�ttigad till hel s �dan pension vid utg�ngen av �r 1989 och
pensionen d� hade ber�knats med till�mpning av 13 kap. 3 �.

En kvinna som avses i f�rsta stycket har r�tt till folkpension i form av

�nkepension enligt 8 kap. i dess �ldre lydelse. S�dan folkpension utges i
f�rh�llande till d et antal �r f�r vilka den avlidne mannen vid ber�kning
enligt andra stycket av till�ggspension i form av �nkepension efter honom

tillgodor�knas pensionspo�ng. Tillgodor�knas d�rvid pensionspo�ng f�r
minst 30 � r, utges folkpension i form av �nkepension med belopp som

avses i 8 kap. 4 � i dess �ldre lydelse. I annat fall utges pensionen med s�
stor andel av en s�lunda ber�knad �nkepension som svarar mot f�rh�llan�

det mellan det antal �r f�r vilka pensionspo�ng tillgodor�knas mannen och
talet 30. Var den avlidne mannen f�dd �r 1923 eller tidigare skall vid

till�mpningen av detta stycke i st�llet f�r talet 30 anv�ndas det tal som

f�ljer av 15 kap. 1 eller 1 a �.

I fall som avses i f�rsta-tredje styckena g�ller fortfarande �ldre best�m�

melser om �nkepension.

7. �r n�gon f�r samma m�nad ber�ttigad s�v�l till folkpension i form av

�nkepension enligt �ldre best�mmelser som till folkpension i form av
omst�llningspension eller s�rskild efterlevandepension, utges endast den
sistn�mnda f�rm�nen samt, om �nkepensionen �r st�rre, s�dan pension i
den m�n den �verstiger omst�llningspensionen eller den s�rskilda efter�

levandepensionen. Detsamma g�ller om n�gon f�r samma m�nad �r ber�t�
tigad s�v�l till till�ggspension i form av �nkepension enligt �ldre best�m�

melser som till till�ggspension i form av omst�llningspens ion eller s�rskild

efterlevandepension.

8. Om en kvinna, som avses i punkt 5 och �r f�dd under n�got av �ren

1930-1944 samt har r�tt till till�ggspension i form av �nkepension enligt
�ldre best�mmelser, f�r samma m�nad f�r till�ggspension i form av �lders�
pension, utges �nkepensionen endast i den m�n den �verstiger �lderspen�

sionen. Kvinnan har dock alltid r�tt till �nkepension med s�dant belopp att
denna, tillsammans med till�ggspensionen i form av �lderspension, mot�
svarar viss andel av summan av kvinnans till�ggspension i form av �lders�

pension och den till�ggspension f�r mannen som avses i 14 kap. 3 � i dess

�ldre lydelse. Denna andel utg�r 60 procent om kvinnan �r f�dd �r 1930,58

procent om kvinnan �r f�dd �r 1931, 56 procent om kvinnan �r f�dd �r

1932, 54 procent om kvinnan �r f�dd �r 1933, 52 procent om kvinnan �r

f�dd �r 1934 och 50 procent om kvinnan �r f�dd under n�got av �ren 1935-

1944. Med st�d av denna regel f�r emellertid inte utbetalas till�ggspension i

form av �nkepension med h�gre belopp �n vad som f�ljer av 14 kap. 3 � i

dess �ldre lydelse,

1912

Vid till�mpning av best�mmelserna i f�rsta stycket skall, om kvinnan

�

uppskjuter uttaget av �lderspension till en senare tidpunkt �n fr�n och med

SFS 1988:881

den m�nad d� hon fyller 65 �r, h�nsyn tas till den till�ggspension i form av
�lderspension som skulle ha utg�tt om r�tt d�rtill hade intr�tt fr�n och med

n�mnda m�nad. Vidare skall, d� kvinnan gjort undantagande fr�n f�rs�k�
ringen f�r till�ggspension, h�nsyn tas till den till�ggspension i form av

�lderspensipn som skulle ha utg�tt om undantagande inte skett. Motsva�

rande skall g�lla d� pensionspo�ng enligt 11 kap. 6 � f�rsta stycket inte
tillgodor�knats kvinnan p� grund av underl�ten avgiftsbetalning.

9. Om en kvinna, som avses i punkt 6 och som har r�tt till till�ggspen�

sion i form av �nkepension enligt �ldre best�mmelser, f�r samma m�nad
f�r till�ggspension i form av �lderspension, utges �nkepensionen endast i
den m�n den �verstiger �lderspensionen. H�rvid till�mpas best�mmelser�

na i punkt 8 andra stycket.

10. Om en kvinna har beviljats till�ggspension i form av �nkepension

f�re ikrafttr�dandet och denna dragits in f�re ikrafttr�dandet till f�ljd av att

hon ing�tt �ktenskap, skall vid till�mpning av punkt 2 och 14 kap. 2 �
tredje stycket i dess �ldre lydelse g�lla att �nkepensionen p� nytt skall
b�lja utg� �ven i fall d� de t nya �ktenskapet uppl�ses efter att ha best�tt i

fem �r eller mer, dock under f�ruts�ttning att detta �ktenskap ing�tts efter

den dag d� mannen fyllde 60 �r,

11. I fall d� r�tt till barntill�gg f�religger f�r december 1989 g�ller

fortfarande �ldre best�mmelser om denna f�rm�n.

12. I fr�ga om hustrutill�gg som utg�r efter ikrafttr�dandet g�ller fortfa�

rande 10 kap. 4 � an dra stycket i dess �ldre lydelse.

13. �ven om annat har best�mts i en �verenskommelse som f�re ikraft�

tr�dandet har tr�ffats med an nan stat med st� d av 20 kap. 15 �, till�mpas

de nya best�mmelserna i 5 kap. 4 � f�rsta stycket c) i fr�ga om r�tt till

barnpension vid bos�ttning i Sverige.

14. N�mns i en lag eller annan f�rfattning �nkepension enligt lagen om

allm�n f�rs�kring skall, om inte annat framg�r av omst�ndigheterna, d�r�

med avses s�dan �nkepension som �verg�ngsvis utges med st�d av punkt
2, 5 eller 6.

P� regeringens v�gnar

G. SIGURDSEN

Karl-Ingvar Rundqvist

(Socialdepartementet)

1913

�

;

Viktiga lagar inom socialrätten

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
Socialtjänstlag (2001:453)

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Jobbar du med socialrätt? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Vi kan tillgodose hela ditt behov av information och stöd oavsett om du arbetar inom kommunal socialtjänst, annan myndighet, domstol, advokatbyrå eller i privat verksamhet. Se allt inom socialrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1988:881

Viktiga lagar inom socialrätten

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Om Lagboken.se