SFS 1992:1702

Arbetsrätt och arbetsmiljörätt Socialrätt

Start / Socialrätt / Lag (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken / SFS 1992:1702

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">               </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1702 Lag Utkom fr�n trycket om �edring 5 lagcii (1962:381) om allm�n f�rs�kring; den 30 december 1992 utf�rdad den 21 december 1992. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 3 kap. 1,4, 4b, 7, 7b, 8, 9a, 10- 10c och 16 ��, 4 k ap. 6 och 14 ��, 6 kap . 1, 2 och 4 ��, 7 k ap. 1, 2, 3a och 4 ��, 8 kap. 6 och 7 ��, 11 kap. 6 �, 12 ka p. 1 och 4 ��, 13 kap. 1 �, 21 kap. 1 � samt 22 kap. 8 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring^ samt punk� ten 11 av ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1988:881) om �ndring i n� mnda lag skall ha f�ljande lydelse. ' Prop. 1992/93:31, bet. 1992/93; SfU9, rskr. 1992/93:157 3980 ' Lagen omtryckt 1982:120. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 kap. SFS 1992:1702 1 Hos allm�n f�rs�kringskassa inskriven f�rs�lcrad �ger enligt vad nedan s�gs r�tt till sjukpenning, om hans sjukpenninggrundande inkomst uppg�r till minst sextusen kronor. Villkoret om inskrivning hos f�rs�kringskassan f�r r�tt till sjukpenning anses uppfyllt om det har berott p� �ldersregeln i 1 kap. 4 � att villkoret inte har kunnat uppfyllas. R�tt till sjukpenning enligt detta kapitel f�religger inte p� grundval av anst�llningsf�rm�ner f�r tid som ing�r i en sjukl�neperiod, under vilken den f�rs�krades arbetsgivare har att svara f�r sjukl�n enligt lagen (1991:1047) om sjukl�n. 4 F�r dagar i en sjukperiod g�ller, om inte annat f�ljer av 1010 b ��, 1. att sjukpenning inte utges f�r den f�rsta dagen, 2. att hel sjukpenning f�r de tv� f�ljande dagarna utg�r f�r dag 65 procent av den fastst�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365, 3. att hel sjukpenning f�r tid d�refter till och med den trehundrasextio- femte dagen utg�r f�r dag 80 procent av den fastst�llda sjukpenninggrun� dande inkomsten, delad med 365, och 4. att hel sjukpenning f�r tid d�refter utg�r f�r dag 70 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Sjukpenningen avrun� das till n�rmaste hela krontal. Om den f�rs�krade av arbetsgivaren erh�ller l�n under sjukdom f�r samma tid som sjukp enningen avser, skall sjukpenning som utges till och med den nittionde dagen i sjukperioden minskas med det belopp som l�nen under sjukdom �verstiger 10 procent av vad den f�rs�krade skulle ha f�tt i l�n om han varit i arbete och sjukpenning som utges f�r tid d�refter minskas med hela l�nen under sjukdom. Till den del l�nen under sjukdom utges i f�rh�llande till l�n i arbete som f�r �r r�knat �verstiger den h�gsta sjukpenninggrundande inkomst som kan ber�knas enligt 2 � skall minskning dock endast ske med belopp som �verstiger 75 procent av l�nen i arbete n�r sjukpenning utges med den procentandel som anges i f�rsta stycket 2, 90 procent av l�nen i arbete n�r sjukpenning utges fr�n och med den fj�rde till och med den nitt ionde dagen med den procentan� del som anges i f�rsta stycket 3, 80 procent av l�nen i arbet e n�r sjukpen� ning utges fr�n och med den nittiof�rsta till o ch med den trehundrasextio- femte dagen med den procentandel som anges i f�rsta stycket 3 och 70 procent av l�nen i arbete f�r tid d�refter n�r sjukpenning utges med den procentandel som anges i f�rsta stycket 4. Vid till�mpning av best�mmelserna i andra stycket skall ers�ttning som utges p� grund av f�rm�n av fri gruppsjukf�rs�kring som �tnjuts enligt grunder som fastst�lls i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudor� ganisationer anses som l�n under sjukdom fr�n arbet sgivare. Om den f�rs�krade g�tt miste om sjukpenning till f�ljd av best�mmel� serna i f�rsta stycket I eller 1 0 a � f�rsta stycket 1 f�r sammanlagt tio dagar Senaste lydelse 1991:1977. �ndringen inneb�r att fj�rde stycket upph�vs. Senaste lydelse 1991:1639. 3981 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> "" " < il SFS 1992:1702 under de senaste tolv m�naderna utges sjukpenning for dag som avses i f�rsta stycket 1 med 65 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Det belopp varmed minskning skall g�ras avrundas till n�rmast l�gre hela krontal. Avr�kning skall i f�rsta hand g�ras vid utbetalning av sjuk� penning som avser samma tid som den l�n under sjukdom som f�ranlett minskningen men f�r ocks� g�ras vid n�rmast f�ljande utbetalning av sjukpenning. 4 b Den allm�nna f�rs�kringskassan kan efter skriftlig ans�kan av den f�rs�krade besluta att hel sjukpenning f�r dag skall utges med 80 procent av den f�rs�krades sjukpenninggrundande inkomst delad med 365 eller, vid sjukpenningber�kning enligt 10 a �, med motsvarande arbetstidsfak� tor, �ven f�r dag som avses i 4 � f�rsta stycket 1 och 2 och 10 a � f�rsta stycket I och 2. Ett s�dant beslut f�r meddelas endast om den f�rs�krade lider av sjukdom som kan antas medf�ra ett st�rre antal sjukperioder med r�tt till sjukpenning under en tolvm�nadersperiod. Ett beslut enligt f�rsta stycket g�ller fr�n och med den kalenderm�nad d� ans�kan gjordes hos f�rs�kringskassan, om inte annat s�gs i beslutet. Beslutet skall g�lla f�r viss tid som anges i beslutet eller, om det finns s�rskilda sk�l, tills vidare. Beslutet skall upph�vas om villkoret enligt f�rsta stycket andra meningen inte l�ngre �r uppfyllt. En f�rs�krad som har gjort ans�kan enligt f�rsta stycket �r skyldig att genomg� unders�kning av l�kare eller tandl�kare och att ge in utl�tande �ver unders�kningen, om f�rs�kringskassan finner att det beh�vs f�r �ren� dets bed�mning. F�r den f�rs�krades utgifter f�r unders�kningen och f�r utl�tande �ver unders�kningen l�mnas ers�ttning i enlighet med vad rege� ringen f�rordnar. 3982 7 Sjukpenning utges vid sjukdom som s�tter ned den f�rs�krades arbetsf�rm�ga med minst en fj�rdedel. Med sjukdom j�mst�lls ett tillst�nd av nedsatt arbetsf�rm�ga, som orsakats av sjukdom f�r vilken sjukpenning utgetts och som fortfarande kvarst�r efter det att sjukdomen upph�rt. Saknar den f�rs�krade arbetsf�rm�ga utges hel sjukpenning. Om arbets- m�gan inte saknas helt men �r nedsatt med minst tre Q�rdedelar utges tre fj�rdedels sjukpenning. �r arbetsf�rm�gan nedsatt i mindre grad men med minst h�lften utges halv sjukpenning. I annat fall utges en Q�rdedels sjukpenning. F�rs�kringskassan f�r n�r det finns sk�l till det kr�va att l�karintyg ges in f�r att styrka neds�ttning av arbetsf�rm�gan. N�r en sjukperiod har p�g�tt fyra veckor skall den f�rs�krade ge in ett l�karutl�tande till f�rs�kringskassan, om kassan beg�r det. Ett s�dant l�karutl�tande skall inneh�lla uppgift om behovet av rehabilitering, p�g� ende och planerad behandling eller rehabiliterings�tg�rd samt, om m�jligt, ber�knad �terst�ende sjukdomstid med nedsatt arbetsf�rm�ga. F�r utgifter f�r l�karunders�kning och utl�tande som f�ranleds av en beg�ran enligt Q�rde stycket l�mnas ers�ttning i enlighet med vad regering� en eller, efter regeringens bemyndigande. Riksf�rs�kringsverket f�reslcri- ver. - Senaste lydelse 1990; 1516. '' Senaste lydelse 1991:1040. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 b �' Sjukpenning enligt 7 � utges �ven n�r den f�rs�krade genomg�r en SFS 1992:1702 medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att f�rebygga sjukdom eller att f�rkorta sjukdomstid eller att helt eller delvis f�rebygga eller h�va neds�ttning av arbetsf�rm�gan. Som villkor g�ller att behandlingen eller rehabiliteringen har ordinerats av l�kare och ing�r i en av f�rs�kringskassan godk�nd plan. Arbetsf�rm�gan skall anses nedsatt i den m�n den f�rs�krade p� grund av behandlingen eller rehabiliteringen �r f�rhindrad att f�rv�rvsarbeta. Sjukpenning enligt denna paragraf utg es med 80 procent av den f�rs�k� rades sjukpenninggrundande inkomst delad med 365 eller, vid sjukpen� ningber�kning enligt 10 a �, med motsvarande arbetstidsfaktor �ven f�r dag som avses i 4 � f�rsta stycket 1 och 2 och 10 a � f�rsta stycket 1 och 2. 8 Vid bed�mningen av om arbetsf�rm�gan �r fullst�ndigt nedsatt skall, om sjukdomen kan a ntas vara kortvarig, s�rskilt beaktas om den f�rs�krade p� grund av sjukdomen �r ur st�nd att utf�ra sitt vanliga eller d�rmed j�mf�rligt arbete. Om den f�rs�krade p� grund av sjukdomen beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete under minst en fj�rdedel av sin normala arbetstid en viss dag, skall hans arbetsf�rm�ga anses nedsatt i minst motsvarande m�n den dagen. Vid pr�vning av den f�rs�krades r�tt till sjukpenning f�r tid under vilken han annars skulle ha uppburit f�r�ldra� penning, skall arbetsf�rm�gan anses nedsatt endast i den utstr�ckning som den f�rs�krades f�rm�ga att v�rda barnet �r nedsatt p� grund av sjukdo� men. Om sjukdomen kan antas bli l�ngvarig eller den f�rs�krade bed�ms inte kunna �terg� till sitt arbete, skall f�rs�kringskassan unders�ka om den f�rs�krade efter s�dan �tg�rd, som avses i 7 b � eller 22 kap. 7 �, kan f�rs�rja sig sj�lv genom f�rv�rvsarbete om arbetsf�rh�llandena �ndras eller om annat l�mpligt arbete erh�lls. D�rvid skall beaktas vad som rimligen kan beg�ras av honom med h�nsyn till sjukdomen, hans utbild� ning och tidigare verksamhet samt �lder, bos�ttningsf�rh�llanden och andra s�dana omst�ndigheter. Om den f�rs�krade uppb�r f�rtidspension eller s�rskild efterlevande� pension enligt denn a lag, skall vid pr�vning av den f�rs�krades r�tt till sjukpenning bed�mningen av hans arbetsf�rm�ga ske med bortseende fr�n den neds�ttning av f�rm�gan eller m�jligheten att bereda sig inkomst genom arbete som ligger till grund f�r utg�ende pension. Som sjukpe riod anses tid, under vilken en f�rs�krad i oavbruten f�ljd lider av sjukdom som avse s i 7 � eller har r�tt till sjukpenning enligt 7 b � eller rehabiliteringspenning enligt 22 kap. 7 �. Uppkommer f�r den f�rs�k� rade r�tt till sjukpenning enligt kapitlet i omedelbar anslutning till en sjukl�neperiod enligt lagen (1991:1047) om sjukl�n, skall sjukperioden enligt denna lag anses omfatta ocks� sjukl�neperioden. Om en sjukperiod b�ljar inom fem dagar fr�n det en tidigare sjukperiod avslutats skall best�mmelserna i 4 och 10 a �� till�mpas som om den senare sjukperioden utg�r en forts�ttning p� den tidigare sjukperioden. ' Senaste lydelse 1991:1976. ' Senaste lydelse 1992:275. 3983 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> - 4.v><r- - SFS 1992:1702 9 a En kvinna som �nskar erh�lla havandeskapspenning skall g�ra ans�kan d�rom. Den allm�nna f�rs�kringskassan f�r p�fordra att kvinnan till st�d f�r sin r�tt till havandeskapspenning inger utl�tande av sin arbets� givare samt l�karutl�tande. I beslutet om havandeskapspenning skall anges under vilken tid ers�tt� ning kan utges. Vad i lag eller annan f�rfattning f�reskrivs om sjukpenning g�ller i fr�ga om havandeskapspenning med undantag av best�mmelserna om ers�tt� ning f�r merutgifter i 7 a � och om karenstid i 11 �. Vi dare skall havande� skapspenningen, med avvikelse fr�n vad som anges i 4 � f�rsta stycket och 10 a �, utges med 65 procent �ven f�r den f�rsta dagen. Havandeskapspen� ning utges inte i den m�n kvinnan f�r samma tid uppb�r sjukpenning eller sjukl�n eller annan ers�ttning enligt lagen (1991:1047) om sjukl�n. 10 F�r de f�rsta 14 dagarna i sjukperioden utges sjukpenning som svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av anst�llning endast under f�ruts�ttning att den f�rs�krade skulle ha utf�rt f�rv�rvsarbete om han inte hade varit sjuk. F�r en f�rs�krad som avses i 5 � tredje stycket 1 eller sj�tte stycket skall vad som har sagts nu g�lla �ven f�r tid efter de f�rsta 14 dagarna av sjukperioden. F�r sjukpenningen skall 10a och 10 b �� till�m� pas. Med tid f�r f�rv�rvsarbete enligt f�rsta stycket j�mst�lls 1. ledighet f�r semester, dock inte om den f�rs�krade uppb�r semester� l�n enligt semesterlagen (1977; 480) och, enligt 15 � samma lag, kan beg�ra att dag d� han �r of�rm�gen till arbete p� grund av sjukdom inte r�knas som semesterdag, 2. ledighet under studietid f�r vilken oavkortade l�nef�rm�ner utges, 3. ledighet under tid d� den f�rs�krade genomg�r s�dan utbildning eller undervisning som anges i 5 � tredje stycket 2 eller uppb�r korttidsstudie� st�d enligt studiest�dslagen (1973:349), och 4. ledighet f�r ferier eller f�r motsvarande uppeh�ll f�r l�rare som �r anst�llda inom utbildningsv�sendet. 10 a �" Om den f�rs�krades sjukpenning i fall som avses i 10 � svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av enbart anst�llning, g�ller f�r dagar i sjukperioden som den f�rs�krade skulle ha utf�rt f�rv�rvsarbete om han inte hade varit sjuk 1. att sjukpenning inte utges f�r den f�rsta dagen, 2. att hel sjukpenning f�r de tv� f�ljande dagarna utg�r 65 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och ber�knas enligt andra och tred� je styckena, och 3. att hel sjukpenning f�r tid d�refter utg�r 80 procent av den sjukpen� ninggrundande inkomsten och ber�knas enligt andra och tredje styckena. Skall sjukpenning utges f�r endast en dag skall till grund f�r ber�kningen l�ggas det tal som erh�lls n�r angiven procentandel av den sjukpenning� grundande inkomsten delas med �rsarbetstiden. Talet avrundas till n�r- 3984 '' Senaste lydelse 1991:1048. Senaste lydelse 1991:1048. �ndringen inneb �r bl.a. att andra stycket up ph�vs. " Senaste lydelse 1990:1516. �ndringen inneb�r bl. a. att fj�rde och femte styckena upph�vs. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> m�ste hela krontal. Det multipliceras d�refter med antalet timmar av SFS 1992:1702 ordinarie arbetstid eller d�remot svarande normal arbetstid. Produkten utg�r hel sjukpenning f�r dagen. Skall sjukpenning utges f�r mer �n en dag med samma procentandel skall, vid ber�kning av sjukpenning f�r dessa dagar, det tal som erh�llits enligt andra stycket andra meningen multipliceras med det sammanlagd a antalet timmar av ordinarie arbetstid eller d�remot svarande normal ar� betstid som bel�per p� dagarna. Det tal som d�rvid erh�lls delas med antalet dagar med sjukpenning. Kvoten utg� r beloppet av hel sjukpenning f�r dag. Skall sjukpenning utges efter olika grader av nedsatt arbetsf�rm� ga sammanl�ggs dock de timmar som avser samma grad f�r sig . Sjukpen� ning ber�knas f�r varje s�dan period f�r sig. Om antalet tim mar eller det sammanlagda antalet timmar enligt andra och tredje styckena inte uppg�r till ett helt timtal skall avrundning ske till n�rmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas upp�t. Sjukpenning avrundas till n�rmaste hela krontal. Om den f�rs�krade g�tt miste om sjukpenning till f�ljd av best�mmel� serna i f�rsta stycket 1 eller 4 � f�rsta stycket 1 f�r sammanlagt tio dagar under de senaste tolv m�naderna, utges sjukpenning f�r dag som avses i f�rsta stycket 1 med 65 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och ber�knas enligt andra och tredje styckena. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksf�rs�kringsver� ket f�r meddela f�reskrifter om schablonb er�kning av ordinarie arbetstid och d�remot svarande normal arbetstid. 10 b �'^ Om den f�rs�krades sjukpenning i fall som avses i 10 � svarar mot sjukpenninggrun dande inkomst av s�v�l anst�llning som a nnat f�r� v�rvsarbete ber�knas beloppet av hel sjukpenning f�r dag enligt f�ljande. Den del av sjukpennin gen som svarar mot inkomst av anst�llning ber�k� nas enligt 10 a � f�rsta-fj�rde styckena. Den del som svarar mot inkomst av annat f�rv�rvsarbete ber�knas enligt 4 � f�rsta stycket. 10 c �'^ Utan hinder av f�reskrifterna i 1010 b �� ber�knas sjukpen� ning enligt 4 � f�rsta stycket n�r den f�rs�krade 1. �r helt eller delvis arbetsl�s och anm�ld som arbetss�kande p� arbets� f�rmedling samt �r beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den fastst�llda sjukpenninggrundande inkomsten, 2. skall uppb�ra sjukpenning f�r tid d� annars havandeskapspenning, f�r�ldrapenning eller rehabiliteringspenning skulle ha uppburits, eller 3. �r inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter f�rmedling av en arbetsmarknadsmyndighet genomg�r yrkesutbildning. Vid ber�kning av sjukpenning p� en sjukpenninggrundande inkomst som omfattar ers�ttning f�r s�dan v�rd som avses i 1 2 � skall sjukpenning som svarar mot denna ers�ttning ber�knas enligt 4 � f�rsta stycket. 16 �''' Om en arbetstagare har r�tt till l�n under sju kdom enligt statliga, kommunala eller landstingskommunala best�mmelser, kan regerin gen f�- Senaste lydelse 1990:1516. " Senaste lydelse 1991:1974. �ndringen inneb�r att tredje stycket upph�vs. Senaste lydelse 1990:1516. 3985 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> "' '"f' " SFS 1992:1702 reskriva undantag helt elle r delvis fr�n best�mmelserna om r�tt till sjuk� penning. I den m�n s�dant undantag inte har f�re skrivits f�r arbetsgivaren i den ordning regeringen best�mmer uppb�ra arbetstagarens sjukpenning till den del den inte �verstiger den utbetalda l�nen. En �veren skommelse, som inneb�r att en arbetsgivare som har utgivit l�n till en arbetstagare under sjukdom har r�tt att uppb�ra dennes sjukpen� ning, �r bindande for f�rs�kringskassan om den har form av kollektivavta! och p� arbetstagarsidan har slutits eller godk�nts av en organisation som �r att anse som huvudorganisa tion. Ett s�dant kolle ktivavtal f�r en arbetsgi� vare som �r bunden av avtalet efter �verenskommelse �beropa �ven i fr�ga om arbetstagare som inte omfattas av avtalet men syssels�tts i arbete som avses i det. Regeringen f�r meddela foreskrifter om sjukpenningber�kning och handl� ggning av sjukfall for arbetstagare hos staten som om fattas av s�dant avtal. Regeringen f�r �ven meddela fo reskrifter om sjukpenningber�kning f�r arbetstagare med statligt reglerad anst�llning som �r anst�llda hos en annan arbetsgivare �n staten och som omfattas av s�dant kollektivavtal som anges i tredje stycket. Har en f�rs�krad drabbats av sjukdom utom riket och d�rvid erh�ll it underh�ll genom utrikesf�rvaltningens f�rsorg f�r f�rvaltningen i den ordning regeringen best�mmer fr�n f�rs�kri ngskassan erh�lla de n f�rs�k� rades sjukpenning, i den m�n den inte �verstiger vad som har utgivi ts i underh�ll. Sjukpenning som betalas ut enligt denna paragraf till en arbetsgivare skall minskas med l�n under sjukdom so m arbetsgivaren utger t ill arbets� tagaren for samma tid som sjukpenningen avser, dock endast med den del av l�nen under sjukdom som �verstiger l�nen i arbetet med 75 procent n�r sjukpenning utges med den procentande l som anges i 4 � f�rsta stycket 2, med 90 procent n�r sjukpenning utges fr�n och med den Q�rde till och med den nittionde dagen i sjukperioden med den procenta ndel som anges i 4 � f�rsta Styckets, med 80 procent n�r sjukpenn ing utges fr�n oc h med de n nittiof�rsta till och med den trehundrasextiofemte dagen i sjukperioden med den procentandel som anges i 4 � f�rsta stycket 3 och med 70 procent f�r tid d�refter n�r sjukpenning utges med den procentandel som anges i 4 � f�rsta stycket 4. H�rvid har best�mmelserna i 4 � tredje och femte styckena motsvarande till�mpning. 4 kap, 6 �'^ Hel f�r�ldrapenning utg�r l�gst 60 kronor om dagen (garantiniv�). F�r�ldrapenning f�r de f�rsta 180 dagarna utges med belopp motsvaran� de f�r�lderns sjukpennin g, ber�knad enligt femte stycket, om f�r�ldern under minst 240 dagar i f�ljd f�re barnets f�de lse eller den ber�knade tidpunkten h�rf�r har varit f�rs�krad f�r en sjukpenning �ver garanti� niv�n. 3986 '' Senaste lydelse 1991:470. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Ut�ver vad som anges i andra stycket utges f�r�ldrapenning for varje SFS 1992:1702 barn for 180 dagar med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpen ning, be� r�knad enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantiniv�n. Vid flerbamsb�rd utges f�r�ldrapenning enligt 3 � andra stycket f�r 90 dagar med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning, ber�knad enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantiniv�n. N�r f�r�ldrapenning enligt andrafj�rde stycke na skall utges med be� lopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning, skall ber�kningen ske enligt 3 kap. med undantag av 5 � Q�rdesj�tte styckena samt 10a och 10 b ��. D�rvid skall dock f�r�ldrapenning f�r dag ber�knas efter 90 procent av den fastst�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365, och �ven utges f�r den f�rsta dagen. Utan hinder av vad som f�reskrivs i andrafj�rde styckena skall, om f�r�lderns sjukpenninggrundande inkomst har s�nkts enligt 3 kap. 5 � tredje styckets, f�r�ldrapenningen till dess barnet fyller tv� �r ber�knas l�gst p� grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som g�llde innan s�nkningen skedde eller den h�gre inkomst som l�neutvecklingen inom yrkesomr�det d�refter f�ranleder, om f�r�ldern avst�r fr�n f�rv�rvsarbete f�r v�rd av barn. �r kvinnan gravid p� nytt vid utg�ng en av denna tid och ber�knas barnets f�delse ske inom sex m�nader eller f�ds barnet inom n�mnda tid, skall hennes f�r�ldrapenning �ven forts�ttningsvis ber�knas p� motsvarande s�tt. 14 �'^ Hel tillf�llig f�r�ldrapenning utges till en f�r�lder som avst�r fr�n f�rv�rvsarbete. Halv eller Q�rdedels tillf�llig f�r�ldrapenning utges till en f�r�lder som arbetar h�gst h�lften respektive h�g st tre Q�rdedelar av den tid han skulle ha arbetat om han inte v�rdat barnet. Best�mmelserna i 7 � andra stycket g�ller i till�mpliga delar �ven i fr�ga om tillf�llig f�r�ldra� penning. Om inte annat f�ljer av tredje eller Q�rde stycket eller 14 a � skall till grund f�r ber�kningen av beloppet f�r hel tillf�llig f�r�ldrapenning f�r dag l�ggas det tal som erh�lls n�r 80 eller, efter det att f�rm�nen utgetts f�r 14 dagar f�r samma barn under ett �r, 90 procent av den sjukpenninggrun� dande inkomsten av anst�llning delas med �rsarbetstiden. Vid ber�kning � en till�mpas 3 kap. 10 a � andra Q�rde styckena p� motsvarande s�tt f�r den tid som f�rm�nen avser . Skall tillf�ll ig f�r�ldrapenning utges p� grundval av inkomst av annat f�rv�rvsarbete ber�knas hel f�rm�n f�r dag efter 80 eller, efter det att f�rm�nen utgetts f�r 14 dagar f�r samma barn under ett �r, 90 procent av den fastst�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Belop � pet avrundas till n�rmaste hela krontal. Skall tillf�lli g f�r�ldrapenning utges p� grundval av sjukpenninggrun� dande inkomst av s�v�l anst�llning som annat f�rv�rvsarbete ber�knas den del av f�rm�ne n som svarar mot inkomst av anst�llning enl igt andra stycket medan den del av f�rm�nen som svarar mot inkomst av annat f�rv�rvsarbete ber�knas enligt tredje stycket. ' Senaste lydelse 1990:1516. 3987 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1702 6 kap. 1 �'' R�tt till folkpension i form av �lderspension tillkommer f�rs�krad fr�n och med den m�nad, varunder han fyller sextiofem �r. Uttag av �lderspension f�r begr�nsas till att avse tre Q�rdedelar, h�lften eller en fj�rdedel av pensionen. P� s�rskild framst�llning av f�rs�krad utg�r �lderspension f�r tid f�re den m�nad, varunder han fyller sextiofem �r, dock tidigast fr�n och med den m�nad, d� han uppn�r sextio �rs �lder. Pension enligt vad nu sagts m� ej utg� till f�rs�krad, som �ger komma i �tnjutande av till�ggspension enligt 12 kap. 1 � tredje stycket, med mindre han tillika g�r motsvarande framst�llning enligt n�mnda lagrum. 2 �'" �lderspension utg�r, d�r ej annat f�ljer av vad i andra stycket samt 3 och 4 �� s�gs, f�r �r r�knat 96 procent eller, f�r gift f�rs�krad vars make �tnjuter folkpension i form av �lderspension eller f�rtidspension eller �ger r�tt till pension enligt 1 � f�rsta stycket, 78,5 procent av basbeloppet. �tnjuter maken enligt 7 kap. 2 � tre fj�rdedels, halv eller en fj�rdedels f�rtidspension, utg�r dock �lderspension med 82,9 procent, 87,25 procent respektive 91,6 procent av basbeloppet. B�ljar �lderspension utg� tidigare �n fr�n och med m�nad, varunder den f�rs�krade fyller sextiofem �r, skall pensionen minskas med fem tiondels procent f�r varje m�nad, som d� pensionen b�ljar utg� �terst�r till ing�ngen av den m�nad varunder den f�rs�krade fyller sextiofem �r. Om pensionen b�rjar utg� senare �n fr�n och med sistn�mnda m�nad, �kas pensionen med sju tiondels procent f�r varje m�nad, som d� pen� sionen b�rjar utg� f�rflutit fr�n ing�ngen av den m�nad varunder den f�rs�krade uppn�dde n�mnda �lder; h�rvid m� h�nsyn dock ej tagas till tid efter ing�ngen av den m�nad, under vilken den f�rs�krade fyllt sjuttio �r, och ej heller till tid, d� den f�rs�krade �tnjutit till�ggspension i form av �lderspension eller icke varit ber�ttigad till folkpension. 4 �'^ D� uttag avser tre Q�rdedelar, h�lften eller en Q�rdedel av �lders� pensionen skall minskning eller �kning enligt 2 och 3 �� g�lla motsvarande del av pensionen. 7 kap. 1 R�tt till folkpension i form av Jortidspension har f�rs�krad, som fyllt sexton �r, f�r tid f�re den m�nad, d� han fyller sextiofem �r, om hans arbetsf�rm�ga p� grund av sjukdom eller annan neds�ttning av den fysiska eller psykiska prestationsf�rm�gan �r nedsatt med minst en fj�rdedel och neds�ttningen kan anses varaktig. 3988 ''' Senaste lydelse 1992: 378. Senaste lydelse 1990: 743. "Senaste lydelse 1992:378. " Senaste lydelse 1991:1041. � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Kan neds�ttningen av arbetsf�rm�gan inte anses varaktig men kan den SFS 1992:1702 antas bli best�ende avsev�rd tid, har den f�rs�krade r�tt till folkpens ion i form av sjukbidrag. S�dant bidrag skall vara begr�nsat till viss tid; och skall i �vrigt vad som �r f�reskrivet om f�rtidspension enligt f�rsta stycket g�lla betr�ffande sjukbidrag. 2 �^' F�rs�krad, vars arbetsf�rm�ga �r helt nedsatt, erh�ller hel f�rtids� pension. F�rs�krad, vars arbetsf�rm�ga inte �r helt nedsatt men �r nedsatt med minst tre Q�rdedelar, erh�ller tre Q�rdedels f�rtidspension. �r den f�rs�krades arbetsf�rm�ga nedsatt i mindre grad men med minst h�lften, utges halv f�rtidspension. I �vriga fall utges en Q�rdedels f�rtidspension. 3 a �" En f�rs�krad som uppb�r hel �lderspension enligt denna lag har inte r�tt till f�rtidspension. Om en f�rs�krad uppb�r tre fj�rdedels, halv eller en Q�rdedels �lderspension enligt denna lag, h ar han inte r�tt till h�gre f�rtidspension �n en Q�rdedel, halv respektive tre Q�rdedelar av s�dan pension. 4 Hel f�rtidspension utg�r, d�r ej annat f�ljer av vad i andr a stycket s�gs, f�r �r r�knat 96 procent eller, f�r gift f�rs�krad vars make �tnjuter folkpension i form av �lderspension eller f�rtidspension el ler �ger r�tt till pension enligt 6 kap. 1 � f�rsta stycket, 78,5 procent av basbeloppet. �tnjuter b�da makarna f�rtidspension och �r pensionen f�r endera eller b�da s�dan som i 2 � andraQ�rde styckena s�gs, skall dock vid ber�kning av pension hel f�rtidspension utg�ra, om tre Q�rdedels f�rtidspension utg�r till andra maken, 82,9 procent, om halv f�rtidspension utg�r till denne, 87,25 procent och, om en Q�rdedels f�rtidspension utg�r till ma� ken, 91,6 procent av basbeloppet. Om f�rtidspension utg�r f�r tid efter det a tt �lderspension med st�d av 6 kap. 3 � upph�rt att utg�, skall f�rtidspensionen minskas med motsva� rande till�mpning av best�mmelserna i 6 kap. 3 och 4 ��. 8 kap. 6 �^'' R�tt till s�rskild efterlevandepension har en efterlevande make som uppfyller villkoren f�r r�tt till omst�llningspension enligt 4 �, om den efterlevandes m�jlighet att bereda sig inkomst genom ett f�r honom l�mp� ligt arbete �r nedsatt med minst en Q�rdedel alltsedan makens d�d och neds�ttningen beror p� arbetsmarknadsm�ssiga sk�l, nedsatt h�lsa eller annan d�rmed j�mf�rlig omst�ndighet samt kan antas vara inte endast kortvarig. R�tten till s�rskild efterlevandepension intr�der vid den tidpunkt d� r�tten till omst�llningspension upph�r. Senaste lydelse 1990:156. " Senaste lydelse 1992:378. " Senaste lydelse 1983:960. '"'Senaste lydelse 1988:881. 3989 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> I*- --f. SFS 1992:1702 7 �" En efterlevande make, vars m�jlighet att bereda sig inkomst genom arbete �r helt nedsatt, erh�ller hel s�rskild efterlevandepension. �r den efterlevandes m�jlighet att bereda sig inkomst genom arbete inte helt nedsatt men �r nedsatt med minst tre fj�rdedelar, utges tre fj�rdedels pension. �r den efterlevandes m�jlighet att bereda sig inkomst genom arbete nedsatt i mindre grad men med minst h�lften, utges halv pension. I �vriga fall utges en fj�rdedels pension. 11 kap. 6 F�r vaije �r, for vilket pensionsgrundande inkomst fastst�llts for en f�rs�krad, skall pensionspo�ng tillgodor�knas honom. I den m�n den pensionsgrundande inkomsten h�rr�r fr�n inkomst av annat f�rv�rvsarbe� te f�r dock pensionspo�ng tillgodor�knas den f�rs�krade endast om till- l�ggspensionsavgift f�r �ret till fullo erlagts inom f�reskriven tid. Utan hinder av att s�dan avgiftsbetalning inte skett skall pensionspo�ng tillgo� dor�knas den f�rs�krade f�r de b�da �r som n�rmast f�reg�tt det d� pension vid bifall till ans�kningen skulle b�rja utg�. Pensionspo�ng skall vidare alltid tillgodor�knas f�r pensionsgrundande inkomst som h�rr�r fr�n inkomst som avses i 3 � f�rsta stycket d. Pensionspo�ng som i f�rsta stycket s�gs �r den pensionsgrundande in� komsten delad med det vid �rets ing�ng g�llande basbeloppet. Pensionspo� �ng ber�knas med tv� decimaler, dock l�gst till en hundradels po�ng. Har f�rs�krad under minst halva �ret �tnjutit en Q�rdedels, halv eller tre fj�rdedels f�rtidspension enligt 13 kap. 2 �, skall han, ut�ver pensionspo� �ng enligt f�rsta stycket tillgodor�knas, om han �tnjutit en fj�rdedels f�rtidspension, en fj�rdedel, om han �tnjutit halv f�rtidspension, h�lften och, om han �tnjutit tre fj�rdedels f�rtidspension, tre Q�rdedelar av det po�ngmedeltal som avses i andra stycket av n�mnda paragraf. Vad nu sagts skall inte g�lla om pensionen enligt 6 kap. I � lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�kring �r samordnad med livr�nta. �r endast en del av pensionen samordnad med livr�ntan, beaktas dock s� stor del av po�ng� medeltalet som svarar mot f�rh�llandet mellan den del av pensionen, som inte �r samordnad med livr�ntan, och pensionen. Har f�rs�krad under olika tider av �ret �tnjutit hel, tre fj�rdedels, halv eller en fj�rdedels f�rtidspension, skall vid till�mpning av tredje stycket den pension som utg�tt under den l�ngsta tiden anses ha utg�tt under hela tiden. Har pensionerna utg�tt under lika l�ng tid av �ret skall den f�r den f�rs�krade gynnsammaste ber�kningsgrunden till�mpas. Oavsett best�mmelserna i d enna paragraf skall f�rs�krad f�r �r, varun� der han �tnjutit f�rtidspension enligt 13 kap. 2 �, alltid tillgodor�knas l�gst pensionspo�ng motsvarande vad enligt n�mnda paragraf skall antagas hava tillgodor�knats honom f�r samma �r. Den pensionspo�ng som tillgo� dor�knas f�r sammanlagt inte �verstiga 6,50. 3990 " Senastclydelsc 1988:881. Senaste lydelse 1984:867. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 kap. SFS 1992:1702 1 �" R�tt till till�g gspension i form a v �lderspension tillkommer f�rs�k� rad fr�n och med den m�nad, varunder han fyller sextiofem �r, under f�ruts�ttning att pensionspo�ng tillgodor�knats honom f�r minst tre �r. Uttag av �lderspension f�r begr�nsas till att avse tre fj�rdedelar, h�lften eller en Ij�rdedel av pensionen. P� s�rskild framst�llning av f�rs�krad utg�r, under f�ruts�ttning som i f�rsta stycket s�gs, �lderspens ion f�r tid f�re den m�nad, varunder han fyller sextiofem �r, dock tid igast fr�n och med den m�nad, d� han uppn�r sextio �rs �lder. Pension enligt vad nu sagts m� ej utg � till f�rs�krad, so m �ger komma i �tnjut ande av folkpension enligt 6 kap. 1 � tredje stycket, med mindre han tillika g�r motsvarande framst�llning enligt n�mnda lagrum. 4 D� uttag avser tre fj�rdedelar, h�lften eller en fj�rdedel av �lders� pensionen skall minskning eller �kning enligt 2 och 3 �� g�lla motsvarande del av pensionen. 13 kap. 1 R�tt till till�ggspension i form av f�rtidspension har enligt vad nedan s�gs f�rs�krad f�r tid f�re den m�nad, d� han fyller sext iofem �r, om hans arbetsf�r m�ga p� grund av sjukdom eller annan neds�ttning av den fysis ka eller psykiska prestationsf�rm�gan � r nedsatt med minst en fj�rdedel och neds�ttnin gen kan anses varaktig samt den f�rs�krade skall tillgodor�knas pensionspo�ng f�r tid f�re det �r, varunder pensionsfallet intr�ffat. Kan neds�ttningen av arbetsf�rm�gan inte anses varaktig men kan den antas bli best�ende avsev�rd tid, har den f�rs�krade r�tt till till�ggspension i form av sjukbid rag. S�dant bidrag skall vara begr�nsa t till viss tid; och skall i �vrigt vad som �r f�reskrivet om f�rtidspension enligt f�rsta stycket g�lla betr�ffande sjukbidrag. F�reskrifterna i 7 kap. 2, 3 och 3 a �� skall till�mpas �ven betr�ffande f�rtidspension enligt detta kapitel. 21 kap. 1 �^'' Den som �r inskriven hos e n allm�n f�rs�kringskassa, men inte �r f�rs�krad f�r en sjukpenning som, ber�knad enligt 3 kap. 4 � f�rsta sty c� ket 3, uppg�r till garantiniv�n enligt 4 kap. 6 �, skall kunna genom frivilli� ga avgifter f�rs�kra sig f�r erh�llande av sjukpenning eller sjukpenningtill- l�gg. " Senaste lydelse 1992:378. " Senaste lydelse 1992:378. " Senaste lydelse 1991: 1041. " Senaste lydelse 1990: 1516. � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> .1 v . ^ ' . � C.A.I ',_f. SFS 1992:1702 Den som inte har r�tt till sjukpenning enligt 3 kap, I � f� r f�rs�kra sig f�r sjukpenning som uppg�r till l�gst 20 kronor och h�gst till garantiniv�n enligt 4 kap. 6 �. Den som har r�tt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 � f�r f�rs�kra sig f�r sjukpenningtill�gg, som tillsammans med den sjukpenning som han �r ber�ttigad till enligt 3 kap. 4 � f�rsta stycket 3 uppg�r till l�gst 20 kronor och h�gst till garantiniv�n. En frivillig f�rs�kring p�verkas inte av att den f�rs�krades sjukpenning enligt 3 kap., under d�r angivna f�ruts�ttningar, ber�knas med till�mp� ning av 5 � femte stycket eller 10a eller 10 b � n�mnda kapitel. F�rs�kringen skall efter den f�rs�krades val g�lla med en karenstid av 3 eller 30 dagar eller utan s�dan karenstid. R�tt till intr�de i den frivilliga f�rs�kringen eller f�rkortning av g�llande karenstid enligt fj�rde stycket tillkommer endast den som �r under 55 �r. Ers�ttning enligt denna paragraf utges inte f�r tid efter ing�ngen av den m�nad d� den f�rs�krade b�rjar uppb�ra hel f�rtids- eller �lderspension. 22 kap. 8 �'' Hel rehabiliteringspenning utg�r f�r d ag 95 procent av den fast� st�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365, Rehabiliterings� penningen avrundas till n�rmaste hela krontal. 11. I fall d� r�tt till bamtill�gg f�religger f�r december 1989 g�ller fortfarande �ldre best�mmelser om denna f�rm�n. Dock skall bamtill�gg som utges till s�dan pension som anges i 6 kap. 1 � andra stycket och 7 kap. 2 � andra-Q�rde styckena utg�ra motsvarande andel av barntill�gg till hel pension. 1. Denna lag tr�der i kraft s�vitt avser 3 kap. 7 � den 1 januari 1993, s�vitt avser �vriga delar av 3 kap. samt 4 kap., 21 kap. och 22 kap. den 1 april 1993 och i �vrigt den 1 juli 1993. 2. �ldre best�mmelser skall fortfarande g�lla i fr�ga om sjukpenning och pension som avser tid f�re ikrafttr�dandet. 3. Vid till�mpning av de nya best�mmelserna i 3 kap. 4 � f�rsta stycket 3 och 4 i fall d � sjukperioden har p�b�rjats f�re den 1 juli 1992 bortses fr�n tid f�re n�mnda datum. 4. F�r den som vid ikrafttr�dandet uppb�r tv� tredjedelar av hel f�rtids� pension eller tv� tredjedelar av hel s�rskild efterlevandepension till�mpas de nya best�mmelserna i 7 kap. 2 och 4 �� samt 8 kap. 7 � f�rsta g�ngen vid ompr�vning som g�rs i anledning av en framst�llning av den f�rs�kra� de eller p� annan grund. 5. �ldre best�mmelser i 6 kap. 2 � och 7 kap. 4 � skall fortfarande g�lla i fr�ga om pension som utges till gift f�rs�krad vars make uppb�r tv� tredjedels pension. 6. Om den f�rs�krade under minst halva �ret uppburit tv� tredjedels f�rtidspension skall �ldre best�mmelser i 11 kap . 6 � till�mpas vid till� godor�knande av pensionspo�ng. Om den f�rs�krade under olika tider av 3992 Senaste lydelse 1991:1040. � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �ret uppburit hel, tre Q�rdedels, tv� tredjedels, halv eller en fj�rdedels SFS 1992:1702 f�rtidspension skall �ldre best�mmelser i 11 kap. 6 � till�mpas om tv� tredjedels f�rtidspension utg�tt under den l�ngsta tiden. Har pensionerna utg�tt under lika l�ng tid av �ret skall de �ldre best�mmelserna till�mpas om denna ber�kningsgrund �r gynnsammast for den f�rs�krade. P� regeringens v�gnar BO K�NBERG Karin Laan (Socialdepartementet) � </div> </div>

SFS 1992:1702 Lag

Utkom fr�n trycket

om �edring 5 lagcii (1962:381) om allm�n f�rs�kring;

den 30 december 1992

utf�rdad den 21 december 1992.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 3 kap. 1,4, 4b, 7, 7b, 8, 9a, 10-

10c och 16 ��, 4 k ap. 6 och 14 ��, 6 kap . 1, 2 och 4 ��, 7 k ap. 1, 2, 3a och
4 ��, 8 kap. 6 och 7 ��, 11 kap. 6 �, 12 ka p. 1 och 4 ��, 13 kap. 1 �, 21 kap.

1 � samt 22 kap. 8 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring^ samt punk�
ten 11 av ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelserna till lagen

(1988:881) om �ndring i n� mnda lag skall ha f�ljande lydelse.

' Prop. 1992/93:31, bet. 1992/93; SfU9, rskr. 1992/93:157

3980

' Lagen omtryckt 1982:120.

�

3 kap.

SFS 1992:1702

Hos allm�n f�rs�kringskassa inskriven f�rs�lcrad �ger enligt vad

nedan s�gs r�tt till sjukpenning, om hans sjukpenninggrundande inkomst
uppg�r till minst sextusen kronor.

Villkoret om inskrivning hos f�rs�kringskassan f�r r�tt till sjukpenning

anses uppfyllt om det har berott p� �ldersregeln i 1 kap. 4 � att villkoret
inte har kunnat uppfyllas.

R�tt till sjukpenning enligt detta kapitel f�religger inte p� grundval av

anst�llningsf�rm�ner f�r tid som ing�r i en sjukl�neperiod, under vilken
den f�rs�krades arbetsgivare har att svara f�r sjukl�n enligt lagen

(1991:1047) om sjukl�n.

F�r dagar i en sjukperiod g�ller, om inte annat f�ljer av 1010 b ��,

1. att sjukpenning inte utges f�r den f�rsta dagen,

2. att hel sjukpenning f�r de tv� f�ljande dagarna utg�r f�r dag 65

procent av den fastst�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med

365,

3. att hel sjukpenning f�r tid d�refter till och med den trehundrasextio-

femte dagen utg�r f�r dag 80 procent av den fastst�llda sjukpenninggrun�

dande inkomsten, delad med 365, och

4. att hel sjukpenning f�r tid d�refter utg�r f�r dag 70 procent av den

sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Sjukpenningen avrun�
das till n�rmaste hela krontal.

Om den f�rs�krade av arbetsgivaren erh�ller l�n under sjukdom f�r

samma tid som sjukp enningen avser, skall sjukpenning som utges till och

med den nittionde dagen i sjukperioden minskas med det belopp som
l�nen under sjukdom �verstiger 10 procent av vad den f�rs�krade skulle
ha f�tt i l�n om han varit i arbete och sjukpenning som utges f�r tid

d�refter minskas med hela l�nen under sjukdom. Till den del l�nen under
sjukdom utges i f�rh�llande till l�n i arbete som f�r �r r�knat �verstiger
den h�gsta sjukpenninggrundande inkomst som kan ber�knas enligt 2 �
skall minskning dock endast ske med belopp som �verstiger 75 procent av
l�nen i arbete n�r sjukpenning utges med den procentandel som anges i

f�rsta stycket 2, 90 procent av l�nen i arbete n�r sjukpenning utges fr�n

och med den fj�rde till och med den nitt ionde dagen med den procentan�
del som anges i f�rsta stycket 3, 80 procent av l�nen i arbet e n�r sjukpen�

ning utges fr�n och med den nittiof�rsta till o ch med den trehundrasextio-

femte dagen med den procentandel som anges i f�rsta stycket 3 och 70

procent av l�nen i arbete f�r tid d�refter n�r sjukpenning utges med den
procentandel som anges i f�rsta stycket 4.

Vid till�mpning av best�mmelserna i andra stycket skall ers�ttning som

utges p� grund av f�rm�n av fri gruppsjukf�rs�kring som �tnjuts enligt

grunder som fastst�lls i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudor�
ganisationer anses som l�n under sjukdom fr�n arbet sgivare.

Om den f�rs�krade g�tt miste om sjukpenning till f�ljd av best�mmel�

serna i f�rsta stycket I eller 1 0 a � f�rsta stycket 1 f�r sammanlagt tio dagar

Senaste lydelse 1991:1977. �ndringen inneb�r att fj�rde stycket upph�vs.

Senaste lydelse 1991:1639.

3981

�

"" " < il

SFS 1992:1702

under de senaste tolv m�naderna utges sjukpenning for dag som avses i

f�rsta stycket 1 med 65 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten,
delad med 365.

Det belopp varmed minskning skall g�ras avrundas till n�rmast l�gre

hela krontal. Avr�kning skall i f�rsta hand g�ras vid utbetalning av sjuk�
penning som avser samma tid som den l�n under sjukdom som f�ranlett
minskningen men f�r ocks� g�ras vid n�rmast f�ljande utbetalning av

sjukpenning.

4 b

Den allm�nna f�rs�kringskassan kan efter skriftlig ans�kan av den

f�rs�krade besluta att hel sjukpenning f�r dag skall utges med 80 procent

av den f�rs�krades sjukpenninggrundande inkomst delad med 365 eller,

vid sjukpenningber�kning enligt 10 a �, med motsvarande arbetstidsfak�

tor, �ven f�r dag som avses i 4 � f�rsta stycket 1 och 2 och 10 a � f�rsta

stycket I och 2. Ett s�dant beslut f�r meddelas endast om den f�rs�krade
lider av sjukdom som kan antas medf�ra ett st�rre antal sjukperioder med

r�tt till sjukpenning under en tolvm�nadersperiod.

Ett beslut enligt f�rsta stycket g�ller fr�n och med den kalenderm�nad

d� ans�kan gjordes hos f�rs�kringskassan, om inte annat s�gs i beslutet.
Beslutet skall g�lla f�r viss tid som anges i beslutet eller, om det finns

s�rskilda sk�l, tills vidare. Beslutet skall upph�vas om villkoret enligt

f�rsta stycket andra meningen inte l�ngre �r uppfyllt.

En f�rs�krad som har gjort ans�kan enligt f�rsta stycket �r skyldig att

genomg� unders�kning av l�kare eller tandl�kare och att ge in utl�tande
�ver unders�kningen, om f�rs�kringskassan finner att det beh�vs f�r �ren�

dets bed�mning. F�r den f�rs�krades utgifter f�r unders�kningen och f�r

utl�tande �ver unders�kningen l�mnas ers�ttning i enlighet med vad rege�

ringen f�rordnar.

3982

Sjukpenning utges vid sjukdom som s�tter ned den f�rs�krades

arbetsf�rm�ga med minst en fj�rdedel. Med sjukdom j�mst�lls ett tillst�nd
av nedsatt arbetsf�rm�ga, som orsakats av sjukdom f�r vilken sjukpenning

utgetts och som fortfarande kvarst�r efter det att sjukdomen upph�rt.

Saknar den f�rs�krade arbetsf�rm�ga utges hel sjukpenning. Om arbets-

m�gan inte saknas helt men �r nedsatt med minst tre Q�rdedelar utges tre

fj�rdedels sjukpenning. �r arbetsf�rm�gan nedsatt i mindre grad men med

minst h�lften utges halv sjukpenning. I annat fall utges en Q�rdedels

sjukpenning.

F�rs�kringskassan f�r n�r det finns sk�l till det kr�va att l�karintyg ges

in f�r att styrka neds�ttning av arbetsf�rm�gan.

N�r en sjukperiod har p�g�tt fyra veckor skall den f�rs�krade ge in ett

l�karutl�tande till f�rs�kringskassan, om kassan beg�r det. Ett s�dant
l�karutl�tande skall inneh�lla uppgift om behovet av rehabilitering, p�g�
ende och planerad behandling eller rehabiliterings�tg�rd samt, om m�jligt,

ber�knad �terst�ende sjukdomstid med nedsatt arbetsf�rm�ga.

F�r utgifter f�r l�karunders�kning och utl�tande som f�ranleds av en

beg�ran enligt Q�rde stycket l�mnas ers�ttning i enlighet med vad regering�

en eller, efter regeringens bemyndigande. Riksf�rs�kringsverket f�reslcri-

ver.

- Senaste lydelse 1990; 1516.

'' Senaste lydelse 1991:1040.

�

7 b �' Sjukpenning enligt 7 � utges �ven n�r den f�rs�krade genomg�r en

SFS 1992:1702

medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att
f�rebygga sjukdom eller att f�rkorta sjukdomstid eller att helt eller delvis
f�rebygga eller h�va neds�ttning av arbetsf�rm�gan. Som villkor g�ller att
behandlingen eller rehabiliteringen har ordinerats av l�kare och ing�r i en

av f�rs�kringskassan godk�nd plan.

Arbetsf�rm�gan skall anses nedsatt i den m�n den f�rs�krade p� grund

av behandlingen eller rehabiliteringen �r f�rhindrad att f�rv�rvsarbeta.

Sjukpenning enligt denna paragraf utg es med 80 procent av den f�rs�k�

rades sjukpenninggrundande inkomst delad med 365 eller, vid sjukpen�
ningber�kning enligt 10 a �, med motsvarande arbetstidsfaktor �ven f�r

dag som avses i 4 � f�rsta stycket 1 och 2 och 10 a � f�rsta stycket 1 och 2.

Vid bed�mningen av om arbetsf�rm�gan �r fullst�ndigt nedsatt

skall, om sjukdomen kan a ntas vara kortvarig, s�rskilt beaktas om den

f�rs�krade p� grund av sjukdomen �r ur st�nd att utf�ra sitt vanliga eller

d�rmed j�mf�rligt arbete. Om den f�rs�krade p� grund av sjukdomen

beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete under minst en fj�rdedel av sin normala

arbetstid en viss dag, skall hans arbetsf�rm�ga anses nedsatt i minst

motsvarande m�n den dagen. Vid pr�vning av den f�rs�krades r�tt till

sjukpenning f�r tid under vilken han annars skulle ha uppburit f�r�ldra�

penning, skall arbetsf�rm�gan anses nedsatt endast i den utstr�ckning som
den f�rs�krades f�rm�ga att v�rda barnet �r nedsatt p� grund av sjukdo�
men.

Om sjukdomen kan antas bli l�ngvarig eller den f�rs�krade bed�ms inte

kunna �terg� till sitt arbete, skall f�rs�kringskassan unders�ka om den
f�rs�krade efter s�dan �tg�rd, som avses i 7 b � eller 22 kap. 7 �, kan
f�rs�rja sig sj�lv genom f�rv�rvsarbete om arbetsf�rh�llandena �ndras

eller om annat l�mpligt arbete erh�lls. D�rvid skall beaktas vad som

rimligen kan beg�ras av honom med h�nsyn till sjukdomen, hans utbild�
ning och tidigare verksamhet samt �lder, bos�ttningsf�rh�llanden och

andra s�dana omst�ndigheter.

Om den f�rs�krade uppb�r f�rtidspension eller s�rskild efterlevande�

pension enligt denn a lag, skall vid pr�vning av den f�rs�krades r�tt till

sjukpenning bed�mningen av hans arbetsf�rm�ga ske med bortseende fr�n
den neds�ttning av f�rm�gan eller m�jligheten att bereda sig inkomst
genom arbete som ligger till grund f�r utg�ende pension.

Som sjukpe riod anses tid, under vilken en f�rs�krad i oavbruten f�ljd

lider av sjukdom som avse s i 7 � eller har r�tt till sjukpenning enligt 7 b �
eller rehabiliteringspenning enligt 22 kap. 7 �. Uppkommer f�r den f�rs�k�

rade r�tt till sjukpenning enligt kapitlet i omedelbar anslutning till en

sjukl�neperiod enligt lagen (1991:1047) om sjukl�n, skall sjukperioden
enligt denna lag anses omfatta ocks� sjukl�neperioden.

Om en sjukperiod b�ljar inom fem dagar fr�n det en tidigare sjukperiod

avslutats skall best�mmelserna i 4 och 10 a �� till�mpas som om den
senare sjukperioden utg�r en forts�ttning p� den tidigare sjukperioden.

' Senaste lydelse 1991:1976.

' Senaste lydelse 1992:275.

3983

�

4.v><r- -

SFS 1992:1702

9 a

En kvinna som �nskar erh�lla havandeskapspenning skall g�ra

ans�kan d�rom. Den allm�nna f�rs�kringskassan f�r p�fordra att kvinnan
till st�d f�r sin r�tt till havandeskapspenning inger utl�tande av sin arbets�
givare samt l�karutl�tande.

I beslutet om havandeskapspenning skall anges under vilken tid ers�tt�

ning kan utges.

Vad i lag eller annan f�rfattning f�reskrivs om sjukpenning g�ller i fr�ga

om havandeskapspenning med undantag av best�mmelserna om ers�tt�

ning f�r merutgifter i 7 a � och om karenstid i 11 �. Vi dare skall havande�

skapspenningen, med avvikelse fr�n vad som anges i 4 � f�rsta stycket och

10 a �, utges med 65 procent �ven f�r den f�rsta dagen. Havandeskapspen�
ning utges inte i den m�n kvinnan f�r samma tid uppb�r sjukpenning eller

sjukl�n eller annan ers�ttning enligt lagen (1991:1047) om sjukl�n.

F�r de f�rsta 14 dagarna i sjukperioden utges sjukpenning som

svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av anst�llning endast under

f�ruts�ttning att den f�rs�krade skulle ha utf�rt f�rv�rvsarbete om han

inte hade varit sjuk. F�r en f�rs�krad som avses i 5 � tredje stycket 1 eller
sj�tte stycket skall vad som har sagts nu g�lla �ven f�r tid efter de f�rsta 14
dagarna av sjukperioden. F�r sjukpenningen skall 10a och 10 b �� till�m�
pas.

Med tid f�r f�rv�rvsarbete enligt f�rsta stycket j�mst�lls
1. ledighet f�r semester, dock inte om den f�rs�krade uppb�r semester�

l�n enligt semesterlagen (1977; 480) och, enligt 15 � samma lag, kan beg�ra
att dag d� han �r of�rm�gen till arbete p� grund av sjukdom inte r�knas
som semesterdag,

2. ledighet under studietid f�r vilken oavkortade l�nef�rm�ner utges,

3. ledighet under tid d� den f�rs�krade genomg�r s�dan utbildning eller

undervisning som anges i 5 � tredje stycket 2 eller uppb�r korttidsstudie�

st�d enligt studiest�dslagen (1973:349), och

4. ledighet f�r ferier eller f�r motsvarande uppeh�ll f�r l�rare som �r

anst�llda inom utbildningsv�sendet.

10 a �" Om den f�rs�krades sjukpenning i fall som avses i 10 � svarar

mot sjukpenninggrundande inkomst av enbart anst�llning, g�ller f�r dagar
i sjukperioden som den f�rs�krade skulle ha utf�rt f�rv�rvsarbete om han

inte hade varit sjuk

1. att sjukpenning inte utges f�r den f�rsta dagen,
2. att hel sjukpenning f�r de tv� f�ljande dagarna utg�r 65 procent av

den sjukpenninggrundande inkomsten och ber�knas enligt andra och tred�
je styckena, och

3. att hel sjukpenning f�r tid d�refter utg�r 80 procent av den sjukpen�

ninggrundande inkomsten och ber�knas enligt andra och tredje styckena.

Skall sjukpenning utges f�r endast en dag skall till grund f�r ber�kningen

l�ggas det tal som erh�lls n�r angiven procentandel av den sjukpenning�
grundande inkomsten delas med �rsarbetstiden. Talet avrundas till n�r-

3984

'' Senaste lydelse 1991:1048.

Senaste lydelse 1991:1048. �ndringen inneb �r bl.a. att andra stycket up ph�vs.

" Senaste lydelse 1990:1516. �ndringen inneb�r bl. a. att fj�rde och femte styckena

upph�vs.

�

m�ste hela krontal. Det multipliceras d�refter med antalet timmar av

SFS 1992:1702

ordinarie arbetstid eller d�remot svarande normal arbetstid. Produkten

utg�r hel sjukpenning f�r dagen.

Skall sjukpenning utges f�r mer �n en dag med samma procentandel

skall, vid ber�kning av sjukpenning f�r dessa dagar, det tal som erh�llits
enligt andra stycket andra meningen multipliceras med det sammanlagd a
antalet timmar av ordinarie arbetstid eller d�remot svarande normal ar�

betstid som bel�per p� dagarna. Det tal som d�rvid erh�lls delas med

antalet dagar med sjukpenning. Kvoten utg� r beloppet av hel sjukpenning

f�r dag. Skall sjukpenning utges efter olika grader av nedsatt arbetsf�rm�

ga sammanl�ggs dock de timmar som avser samma grad f�r sig . Sjukpen�
ning ber�knas f�r varje s�dan period f�r sig.

Om antalet tim mar eller det sammanlagda antalet timmar enligt andra

och tredje styckena inte uppg�r till ett helt timtal skall avrundning ske till

n�rmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas upp�t. Sjukpenning

avrundas till n�rmaste hela krontal.

Om den f�rs�krade g�tt miste om sjukpenning till f�ljd av best�mmel�

serna i f�rsta stycket 1 eller 4 � f�rsta stycket 1 f�r sammanlagt tio dagar

under de senaste tolv m�naderna, utges sjukpenning f�r dag som avses i
f�rsta stycket 1 med 65 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten

och ber�knas enligt andra och tredje styckena.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksf�rs�kringsver�

ket f�r meddela f�reskrifter om schablonb er�kning av ordinarie arbetstid

och d�remot svarande normal arbetstid.

10 b �'^ Om den f�rs�krades sjukpenning i fall som avses i 10 � svarar

mot sjukpenninggrun dande inkomst av s�v�l anst�llning som a nnat f�r�
v�rvsarbete ber�knas beloppet av hel sjukpenning f�r dag enligt f�ljande.
Den del av sjukpennin gen som svarar mot inkomst av anst�llning ber�k�

nas enligt 10 a � f�rsta-fj�rde styckena. Den del som svarar mot inkomst

av annat f�rv�rvsarbete ber�knas enligt 4 � f�rsta stycket.

10 c �'^ Utan hinder av f�reskrifterna i 1010 b �� ber�knas sjukpen�

ning enligt 4 � f�rsta stycket n�r den f�rs�krade

1. �r helt eller delvis arbetsl�s och anm�ld som arbetss�kande p� arbets�

f�rmedling samt �r beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som

svarar mot den fastst�llda sjukpenninggrundande inkomsten,

2. skall uppb�ra sjukpenning f�r tid d� annars havandeskapspenning,

f�r�ldrapenning eller rehabiliteringspenning skulle ha uppburits, eller

3. �r inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter f�rmedling av en

arbetsmarknadsmyndighet genomg�r yrkesutbildning.

Vid ber�kning av sjukpenning p� en sjukpenninggrundande inkomst

som omfattar ers�ttning f�r s�dan v�rd som avses i 1 2 � skall sjukpenning
som svarar mot denna ers�ttning ber�knas enligt 4 � f�rsta stycket.

16 �''' Om en arbetstagare har r�tt till l�n under sju kdom enligt statliga,

kommunala eller landstingskommunala best�mmelser, kan regerin gen f�-

Senaste lydelse 1990:1516.

" Senaste lydelse 1991:1974. �ndringen inneb�r att tredje stycket upph�vs.

Senaste lydelse 1990:1516.

3985

�

"' '"f' "

SFS 1992:1702

reskriva undantag helt elle r delvis fr�n best�mmelserna om r�tt till sjuk�
penning.

I den m�n s�dant undantag inte har f�re skrivits f�r arbetsgivaren i den

ordning regeringen best�mmer uppb�ra arbetstagarens sjukpenning till
den del den inte �verstiger den utbetalda l�nen.

En �veren skommelse, som inneb�r att en arbetsgivare som har utgivit

l�n till en arbetstagare under sjukdom har r�tt att uppb�ra dennes sjukpen�
ning, �r bindande for f�rs�kringskassan om den har form av kollektivavta!

och p� arbetstagarsidan har slutits eller godk�nts av en organisation som �r
att anse som huvudorganisa tion. Ett s�dant kolle ktivavtal f�r en arbetsgi�

vare som �r bunden av avtalet efter �verenskommelse �beropa �ven i fr�ga

om arbetstagare som inte omfattas av avtalet men syssels�tts i arbete som

avses i det. Regeringen f�r meddela foreskrifter om sjukpenningber�kning
och handl� ggning av sjukfall for arbetstagare hos staten som om fattas av
s�dant avtal.

Regeringen f�r �ven meddela fo reskrifter om sjukpenningber�kning f�r

arbetstagare med statligt reglerad anst�llning som �r anst�llda hos en

annan arbetsgivare �n staten och som omfattas av s�dant kollektivavtal
som anges i tredje stycket.

Har en f�rs�krad drabbats av sjukdom utom riket och d�rvid erh�ll it

underh�ll genom utrikesf�rvaltningens f�rsorg f�r f�rvaltningen i den

ordning regeringen best�mmer fr�n f�rs�kri ngskassan erh�lla de n f�rs�k�

rades sjukpenning, i den m�n den inte �verstiger vad som har utgivi ts i
underh�ll.

Sjukpenning som betalas ut enligt denna paragraf till en arbetsgivare

skall minskas med l�n under sjukdom so m arbetsgivaren utger t ill arbets�

tagaren for samma tid som sjukpenningen avser, dock endast med den del

av l�nen under sjukdom som �verstiger l�nen i arbetet med 75 procent n�r
sjukpenning utges med den procentande l som anges i 4 � f�rsta stycket 2,

med 90 procent n�r sjukpenning utges fr�n och med den Q�rde till och med

den nittionde dagen i sjukperioden med den procenta ndel som anges i 4 �
f�rsta Styckets, med 80 procent n�r sjukpenn ing utges fr�n oc h med de n

nittiof�rsta till och med den trehundrasextiofemte dagen i sjukperioden
med den procentandel som anges i 4 � f�rsta stycket 3 och med 70 procent

f�r tid d�refter n�r sjukpenning utges med den procentandel som anges i

4 � f�rsta stycket 4. H�rvid har best�mmelserna i 4 � tredje och femte

styckena motsvarande till�mpning.

4 kap,

6 �'^ Hel f�r�ldrapenning utg�r l�gst 60 kronor om dagen (garantiniv�).

F�r�ldrapenning f�r de f�rsta 180 dagarna utges med belopp motsvaran�

de f�r�lderns sjukpennin g, ber�knad enligt femte stycket, om f�r�ldern

under minst 240 dagar i f�ljd f�re barnets f�de lse eller den ber�knade
tidpunkten h�rf�r har varit f�rs�krad f�r en sjukpenning �ver garanti�
niv�n.

3986

'' Senaste lydelse 1991:470.

�

Ut�ver vad som anges i andra stycket utges f�r�ldrapenning for varje

SFS 1992:1702

barn for 180 dagar med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpen ning, be�
r�knad enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantiniv�n.

Vid flerbamsb�rd utges f�r�ldrapenning enligt 3 � andra stycket f�r 90

dagar med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning, ber�knad enligt
femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantiniv�n.

N�r f�r�ldrapenning enligt andrafj�rde stycke na skall utges med be�

lopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning, skall ber�kningen ske enligt

3 kap. med undantag av 5 � Q�rdesj�tte styckena samt 10a och 10 b ��.
D�rvid skall dock f�r�ldrapenning f�r dag ber�knas efter 90 procent av

den fastst�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365, och
�ven utges f�r den f�rsta dagen.

Utan hinder av vad som f�reskrivs i andrafj�rde styckena skall, om

f�r�lderns sjukpenninggrundande inkomst har s�nkts enligt 3 kap. 5 �
tredje styckets, f�r�ldrapenningen till dess barnet fyller tv� �r ber�knas
l�gst p� grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som g�llde innan

s�nkningen skedde eller den h�gre inkomst som l�neutvecklingen inom
yrkesomr�det d�refter f�ranleder, om f�r�ldern avst�r fr�n f�rv�rvsarbete
f�r v�rd av barn. �r kvinnan gravid p� nytt vid utg�ng en av denna tid och

ber�knas barnets f�delse ske inom sex m�nader eller f�ds barnet inom
n�mnda tid, skall hennes f�r�ldrapenning �ven forts�ttningsvis ber�knas
p� motsvarande s�tt.

14 �'^ Hel tillf�llig f�r�ldrapenning utges till en f�r�lder som avst�r fr�n

f�rv�rvsarbete. Halv eller Q�rdedels tillf�llig f�r�ldrapenning utges till en
f�r�lder som arbetar h�gst h�lften respektive h�g st tre Q�rdedelar av den
tid han skulle ha arbetat om han inte v�rdat barnet. Best�mmelserna i 7 �
andra stycket g�ller i till�mpliga delar �ven i fr�ga om tillf�llig f�r�ldra�

penning.

Om inte annat f�ljer av tredje eller Q�rde stycket eller 14 a � skall till

grund f�r ber�kningen av beloppet f�r hel tillf�llig f�r�ldrapenning f�r dag
l�ggas det tal som erh�lls n�r 80 eller, efter det att f�rm�nen utgetts f�r 14
dagar f�r samma barn under ett �r, 90 procent av den sjukpenninggrun�

dande inkomsten av anst�llning delas med �rsarbetstiden. Vid ber�kning �
en till�mpas 3 kap. 10 a � andra Q�rde styckena p� motsvarande s�tt f�r
den tid som f�rm�nen avser .

Skall tillf�ll ig f�r�ldrapenning utges p� grundval av inkomst av annat

f�rv�rvsarbete ber�knas hel f�rm�n f�r dag efter 80 eller, efter det att
f�rm�nen utgetts f�r 14 dagar f�r samma barn under ett �r, 90 procent av

den fastst�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Belop �
pet avrundas till n�rmaste hela krontal.

Skall tillf�lli g f�r�ldrapenning utges p� grundval av sjukpenninggrun�

dande inkomst av s�v�l anst�llning som annat f�rv�rvsarbete ber�knas
den del av f�rm�ne n som svarar mot inkomst av anst�llning enl igt andra

stycket medan den del av f�rm�nen som svarar mot inkomst av annat
f�rv�rvsarbete ber�knas enligt tredje stycket.

' Senaste lydelse 1990:1516.

3987

�

SFS 1992:1702

6 kap.

1 �'' R�tt till folkpension i form av �lderspension tillkommer f�rs�krad

fr�n och med den m�nad, varunder han fyller sextiofem �r.

Uttag av �lderspension f�r begr�nsas till att avse tre Q�rdedelar, h�lften

eller en fj�rdedel av pensionen.

P� s�rskild framst�llning av f�rs�krad utg�r �lderspension f�r tid f�re

den m�nad, varunder han fyller sextiofem �r, dock tidigast fr�n och med
den m�nad, d� han uppn�r sextio �rs �lder. Pension enligt vad nu sagts m�
ej utg� till f�rs�krad, som �ger komma i �tnjutande av till�ggspension

enligt 12 kap. 1 � tredje stycket, med mindre han tillika g�r motsvarande
framst�llning enligt n�mnda lagrum.

2 �'" �lderspension utg�r, d�r ej annat f�ljer av vad i andra stycket samt
3 och 4 �� s�gs, f�r �r r�knat 96 procent eller, f�r gift f�rs�krad vars make
�tnjuter folkpension i form av �lderspension eller f�rtidspension eller �ger

r�tt till pension enligt 1 � f�rsta stycket, 78,5 procent av basbeloppet.
�tnjuter maken enligt 7 kap. 2 � tre fj�rdedels, halv eller en fj�rdedels
f�rtidspension, utg�r dock �lderspension med 82,9 procent, 87,25 procent
respektive 91,6 procent av basbeloppet.

B�ljar �lderspension utg� tidigare �n fr�n och med m�nad, varunder

den f�rs�krade fyller sextiofem �r, skall pensionen minskas med fem

tiondels procent f�r varje m�nad, som d� pensionen b�ljar utg� �terst�r
till ing�ngen av den m�nad varunder den f�rs�krade fyller sextiofem �r.

Om pensionen b�rjar utg� senare �n fr�n och med sistn�mnda m�nad,
�kas pensionen med sju tiondels procent f�r varje m�nad, som d� pen�
sionen b�rjar utg� f�rflutit fr�n ing�ngen av den m�nad varunder den

f�rs�krade uppn�dde n�mnda �lder; h�rvid m� h�nsyn dock ej tagas till tid

efter ing�ngen av den m�nad, under vilken den f�rs�krade fyllt sjuttio �r,
och ej heller till tid, d� den f�rs�krade �tnjutit till�ggspension i form av
�lderspension eller icke varit ber�ttigad till folkpension.

4 �'^ D� uttag avser tre Q�rdedelar, h�lften eller en Q�rdedel av �lders�

pensionen skall minskning eller �kning enligt 2 och 3 �� g�lla motsvarande
del av pensionen.

7 kap.

R�tt till folkpension i form av Jortidspension har f�rs�krad, som

fyllt sexton �r, f�r tid f�re den m�nad, d� han fyller sextiofem �r, om hans
arbetsf�rm�ga p� grund av sjukdom eller annan neds�ttning av den fysiska

eller psykiska prestationsf�rm�gan �r nedsatt med minst en fj�rdedel och

neds�ttningen kan anses varaktig.

3988

''' Senaste lydelse 1992: 378.

Senaste lydelse 1990: 743.

"Senaste lydelse 1992:378.

" Senaste lydelse 1991:1041.

�

Kan neds�ttningen av arbetsf�rm�gan inte anses varaktig men kan den

SFS 1992:1702

antas bli best�ende avsev�rd tid, har den f�rs�krade r�tt till folkpens ion i

form av sjukbidrag. S�dant bidrag skall vara begr�nsat till viss tid; och

skall i �vrigt vad som �r f�reskrivet om f�rtidspension enligt f�rsta stycket

g�lla betr�ffande sjukbidrag.

2 �^' F�rs�krad, vars arbetsf�rm�ga �r helt nedsatt, erh�ller hel f�rtids�

pension.

F�rs�krad, vars arbetsf�rm�ga inte �r helt nedsatt men �r nedsatt med

minst tre Q�rdedelar, erh�ller tre Q�rdedels f�rtidspension.

�r den f�rs�krades arbetsf�rm�ga nedsatt i mindre grad men med minst

h�lften, utges halv f�rtidspension.

I �vriga fall utges en Q�rdedels f�rtidspension.

3 a �" En f�rs�krad som uppb�r hel �lderspension enligt denna lag har

inte r�tt till f�rtidspension. Om en f�rs�krad uppb�r tre fj�rdedels, halv

eller en Q�rdedels �lderspension enligt denna lag, h ar han inte r�tt till

h�gre f�rtidspension �n en Q�rdedel, halv respektive tre Q�rdedelar av

s�dan pension.

Hel f�rtidspension utg�r, d�r ej annat f�ljer av vad i andr a stycket

s�gs, f�r �r r�knat 96 procent eller, f�r gift f�rs�krad vars make �tnjuter
folkpension i form av �lderspension eller f�rtidspension el ler �ger r�tt till

pension enligt 6 kap. 1 � f�rsta stycket, 78,5 procent av basbeloppet.
�tnjuter b�da makarna f�rtidspension och �r pensionen f�r endera eller
b�da s�dan som i 2 � andraQ�rde styckena s�gs, skall dock vid ber�kning

av pension hel f�rtidspension utg�ra, om tre Q�rdedels f�rtidspension

utg�r till andra maken, 82,9 procent, om halv f�rtidspension utg�r till

denne, 87,25 procent och, om en Q�rdedels f�rtidspension utg�r till ma�

ken, 91,6 procent av basbeloppet.

Om f�rtidspension utg�r f�r tid efter det a tt �lderspension med st�d av

6 kap. 3 � upph�rt att utg�, skall f�rtidspensionen minskas med motsva�

rande till�mpning av best�mmelserna i 6 kap. 3 och 4 ��.

8 kap.

6 �^'' R�tt till s�rskild efterlevandepension har en efterlevande make som

uppfyller villkoren f�r r�tt till omst�llningspension enligt 4 �, om den

efterlevandes m�jlighet att bereda sig inkomst genom ett f�r honom l�mp�
ligt arbete �r nedsatt med minst en Q�rdedel alltsedan makens d�d och

neds�ttningen beror p� arbetsmarknadsm�ssiga sk�l, nedsatt h�lsa eller

annan d�rmed j�mf�rlig omst�ndighet samt kan antas vara inte endast

kortvarig.

R�tten till s�rskild efterlevandepension intr�der vid den tidpunkt d�

r�tten till omst�llningspension upph�r.

Senaste lydelse 1990:156.

" Senaste lydelse 1992:378.

" Senaste lydelse 1983:960.

'"'Senaste lydelse 1988:881.

3989

�

I*-

--f.

SFS 1992:1702

7 �" En efterlevande make, vars m�jlighet att bereda sig inkomst genom
arbete �r helt nedsatt, erh�ller hel s�rskild efterlevandepension. �r den

efterlevandes m�jlighet att bereda sig inkomst genom arbete inte helt

nedsatt men �r nedsatt med minst tre fj�rdedelar, utges tre fj�rdedels
pension. �r den efterlevandes m�jlighet att bereda sig inkomst genom

arbete nedsatt i mindre grad men med minst h�lften, utges halv pension. I
�vriga fall utges en fj�rdedels pension.

11 kap.

F�r vaije �r, for vilket pensionsgrundande inkomst fastst�llts for

en f�rs�krad, skall pensionspo�ng tillgodor�knas honom. I den m�n den

pensionsgrundande inkomsten h�rr�r fr�n inkomst av annat f�rv�rvsarbe�
te f�r dock pensionspo�ng tillgodor�knas den f�rs�krade endast om till-
l�ggspensionsavgift f�r �ret till fullo erlagts inom f�reskriven tid. Utan
hinder av att s�dan avgiftsbetalning inte skett skall pensionspo�ng tillgo�

dor�knas den f�rs�krade f�r de b�da �r som n�rmast f�reg�tt det d�

pension vid bifall till ans�kningen skulle b�rja utg�. Pensionspo�ng skall
vidare alltid tillgodor�knas f�r pensionsgrundande inkomst som h�rr�r

fr�n inkomst som avses i 3 � f�rsta stycket d.

Pensionspo�ng som i f�rsta stycket s�gs �r den pensionsgrundande in�

komsten delad med det vid �rets ing�ng g�llande basbeloppet. Pensionspo�

�ng ber�knas med tv� decimaler, dock l�gst till en hundradels po�ng.

Har f�rs�krad under minst halva �ret �tnjutit en Q�rdedels, halv eller tre

fj�rdedels f�rtidspension enligt 13 kap. 2 �, skall han, ut�ver pensionspo�
�ng enligt f�rsta stycket tillgodor�knas, om han �tnjutit en fj�rdedels

f�rtidspension, en fj�rdedel, om han �tnjutit halv f�rtidspension, h�lften

och, om han �tnjutit tre fj�rdedels f�rtidspension, tre Q�rdedelar av det

po�ngmedeltal som avses i andra stycket av n�mnda paragraf. Vad nu

sagts skall inte g�lla om pensionen enligt 6 kap. I � lagen (1976:380) om
arbetsskadef�rs�kring �r samordnad med livr�nta. �r endast en del av

pensionen samordnad med livr�ntan, beaktas dock s� stor del av po�ng�

medeltalet som svarar mot f�rh�llandet mellan den del av pensionen, som
inte �r samordnad med livr�ntan, och pensionen.

Har f�rs�krad under olika tider av �ret �tnjutit hel, tre fj�rdedels, halv

eller en fj�rdedels f�rtidspension, skall vid till�mpning av tredje stycket
den pension som utg�tt under den l�ngsta tiden anses ha utg�tt under hela
tiden. Har pensionerna utg�tt under lika l�ng tid av �ret skall den f�r den

f�rs�krade gynnsammaste ber�kningsgrunden till�mpas.

Oavsett best�mmelserna i d enna paragraf skall f�rs�krad f�r �r, varun�

der han �tnjutit f�rtidspension enligt 13 kap. 2 �, alltid tillgodor�knas l�gst

pensionspo�ng motsvarande vad enligt n�mnda paragraf skall antagas

hava tillgodor�knats honom f�r samma �r. Den pensionspo�ng som tillgo�

dor�knas f�r sammanlagt inte �verstiga 6,50.

3990

" Senastclydelsc 1988:881.

Senaste lydelse 1984:867.

�

12 kap.

SFS 1992:1702

1 �" R�tt till till�g gspension i form a v �lderspension tillkommer f�rs�k�

rad fr�n och med den m�nad, varunder han fyller sextiofem �r, under
f�ruts�ttning att pensionspo�ng tillgodor�knats honom f�r minst tre �r.

Uttag av �lderspension f�r begr�nsas till att avse tre fj�rdedelar, h�lften

eller en Ij�rdedel av pensionen.

P� s�rskild framst�llning av f�rs�krad utg�r, under f�ruts�ttning som i

f�rsta stycket s�gs, �lderspens ion f�r tid f�re den m�nad, varunder han

fyller sextiofem �r, dock tid igast fr�n och med den m�nad, d� han uppn�r

sextio �rs �lder. Pension enligt vad nu sagts m� ej utg � till f�rs�krad, so m
�ger komma i �tnjut ande av folkpension enligt 6 kap. 1 � tredje stycket,

med mindre han tillika g�r motsvarande framst�llning enligt n�mnda

lagrum.

D� uttag avser tre fj�rdedelar, h�lften eller en fj�rdedel av �lders�

pensionen skall minskning eller �kning enligt 2 och 3 �� g�lla motsvarande

del av pensionen.

13 kap.

R�tt till till�ggspension i form av f�rtidspension har enligt vad

nedan s�gs f�rs�krad f�r tid f�re den m�nad, d� han fyller sext iofem �r,

om hans arbetsf�r m�ga p� grund av sjukdom eller annan neds�ttning av
den fysis ka eller psykiska prestationsf�rm�gan � r nedsatt med minst en
fj�rdedel och neds�ttnin gen kan anses varaktig samt den f�rs�krade skall

tillgodor�knas pensionspo�ng f�r tid f�re det �r, varunder pensionsfallet
intr�ffat.

Kan neds�ttningen av arbetsf�rm�gan inte anses varaktig men kan den

antas bli best�ende avsev�rd tid, har den f�rs�krade r�tt till till�ggspension

i form av sjukbid rag. S�dant bidrag skall vara begr�nsa t till viss tid; och

skall i �vrigt vad som �r f�reskrivet om f�rtidspension enligt f�rsta stycket
g�lla betr�ffande sjukbidrag.

F�reskrifterna i 7 kap. 2, 3 och 3 a �� skall till�mpas �ven betr�ffande

f�rtidspension enligt detta kapitel.

21 kap.

1 �^'' Den som �r inskriven hos e n allm�n f�rs�kringskassa, men inte �r

f�rs�krad f�r en sjukpenning som, ber�knad enligt 3 kap. 4 � f�rsta sty c�
ket 3, uppg�r till garantiniv�n enligt 4 kap. 6 �, skall kunna genom frivilli�

ga avgifter f�rs�kra sig f�r erh�llande av sjukpenning eller sjukpenningtill-
l�gg.

" Senaste lydelse 1992:378.

" Senaste lydelse 1991: 1041.

" Senaste lydelse 1990: 1516.

�

.1 v . ^

' .

� C.A.I

',_f.

SFS 1992:1702

Den som inte har r�tt till sjukpenning enligt 3 kap, I � f� r f�rs�kra sig

f�r sjukpenning som uppg�r till l�gst 20 kronor och h�gst till garantiniv�n
enligt 4 kap. 6 �. Den som har r�tt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 � f�r
f�rs�kra sig f�r sjukpenningtill�gg, som tillsammans med den sjukpenning
som han �r ber�ttigad till enligt 3 kap. 4 � f�rsta stycket 3 uppg�r till l�gst

20 kronor och h�gst till garantiniv�n.

En frivillig f�rs�kring p�verkas inte av att den f�rs�krades sjukpenning

enligt 3 kap., under d�r angivna f�ruts�ttningar, ber�knas med till�mp�

ning av 5 � femte stycket eller 10a eller 10 b � n�mnda kapitel.

F�rs�kringen skall efter den f�rs�krades val g�lla med en karenstid av 3

eller 30 dagar eller utan s�dan karenstid.

R�tt till intr�de i den frivilliga f�rs�kringen eller f�rkortning av g�llande

karenstid enligt fj�rde stycket tillkommer endast den som �r under 55 �r.

Ers�ttning enligt denna paragraf utges inte f�r tid efter ing�ngen av den

m�nad d� den f�rs�krade b�rjar uppb�ra hel f�rtids- eller �lderspension.

22 kap.

8 �'' Hel rehabiliteringspenning utg�r f�r d ag 95 procent av den fast�

st�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365, Rehabiliterings�

penningen avrundas till n�rmaste hela krontal.

11. I fall d� r�tt till bamtill�gg f�religger f�r december 1989 g�ller

fortfarande �ldre best�mmelser om denna f�rm�n. Dock skall bamtill�gg
som utges till s�dan pension som anges i 6 kap. 1 � andra stycket och

7 kap. 2 � andra-Q�rde styckena utg�ra motsvarande andel av barntill�gg
till hel pension.

1. Denna lag tr�der i kraft s�vitt avser 3 kap. 7 � den 1 januari 1993,

s�vitt avser �vriga delar av 3 kap. samt 4 kap., 21 kap. och 22 kap. den

1 april 1993 och i �vrigt den 1 juli 1993.

2. �ldre best�mmelser skall fortfarande g�lla i fr�ga om sjukpenning och

pension som avser tid f�re ikrafttr�dandet.

3. Vid till�mpning av de nya best�mmelserna i 3 kap. 4 � f�rsta stycket 3

och 4 i fall d � sjukperioden har p�b�rjats f�re den 1 juli 1992 bortses fr�n

tid f�re n�mnda datum.

4. F�r den som vid ikrafttr�dandet uppb�r tv� tredjedelar av hel f�rtids�

pension eller tv� tredjedelar av hel s�rskild efterlevandepension till�mpas
de nya best�mmelserna i 7 kap. 2 och 4 �� samt 8 kap. 7 � f�rsta g�ngen

vid ompr�vning som g�rs i anledning av en framst�llning av den f�rs�kra�

de eller p� annan grund.

5. �ldre best�mmelser i 6 kap. 2 � och 7 kap. 4 � skall fortfarande g�lla i

fr�ga om pension som utges till gift f�rs�krad vars make uppb�r tv�
tredjedels pension.

6. Om den f�rs�krade under minst halva �ret uppburit tv� tredjedels

f�rtidspension skall �ldre best�mmelser i 11 kap . 6 � till�mpas vid till�
godor�knande av pensionspo�ng. Om den f�rs�krade under olika tider av

3992

Senaste lydelse 1991:1040.

�

�ret uppburit hel, tre Q�rdedels, tv� tredjedels, halv eller en fj�rdedels

SFS 1992:1702

f�rtidspension skall �ldre best�mmelser i 11 kap. 6 � till�mpas om tv�
tredjedels f�rtidspension utg�tt under den l�ngsta tiden. Har pensionerna
utg�tt under lika l�ng tid av �ret skall de �ldre best�mmelserna till�mpas

om denna ber�kningsgrund �r gynnsammast for den f�rs�krade.

P� regeringens v�gnar

BO K�NBERG

Karin Laan

(Socialdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom socialrätten

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
Socialtjänstlag (2001:453)

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Jobbar du med socialrätt? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Vi kan tillgodose hela ditt behov av information och stöd oavsett om du arbetar inom kommunal socialtjänst, annan myndighet, domstol, advokatbyrå eller i privat verksamhet. Se allt inom socialrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1992:1702

Viktiga lagar inom socialrätten

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Om Lagboken.se