SFS 1994:308 Lag om bostadstillägg till pensionärer

Socialrätt

Start / Socialrätt / Lag (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken / SFS 1994:308 Lag om bostadstillägg till pensionärer

SFS 1994_308 Lag om bostadstillägg till pensionärer

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:648px;height:907px;"> <img width="648" height="907" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 634 SFS 1994:308 Utkom fr�n trycket den 25 maj 1994 Lag om bostadstill�gg till pension�rer; utf�rdad den 11 maj 1994. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande. R�tten till bostadstill�gg 1 � Bostadstill�gg enligt denna lag l�mnas till den som �r bosatt i Sverige samt uppb�r 1. �lderspension, f�rtidspension, omst�llningspension, eller s�rskild efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring, 2. hustrutill�gg enligt lagen (1994:309) om hustrutill�gg i vissa fall d� make uppb�r folkpension, eller 3. �nkepension med st�d av �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1988:881) om �ndring i lagen om allm�n f�rs�kring. Bostadstill�gg l�mnas inte till pension�r som enbart uppb�r �lderspen- sion f�r tid f�re den m�nad han fyller 65 �r. S�rskilt bostadstill�gg kan l�mnas enligt 7 � till pension�r som uppb�r bostadstill�gg enligt denna lag. Bostadstill�ggets omfattning 2 � Bostadstill�gg skall svara f�r del av pension�rens bostadskostnad och l�mnas endast f�r den bostad i vilken pension�ren har sitt huvudsakli- ga boende (permanentbostaden). F�r bostad i s�rskild boendeform l�mnas bostadstill�gg endast f�r boende i l�genhet eller f�r boende i en- och tv�b�ddsrum. Pension�r som vistas eller bor i en s�rskild boendeform eller i en liknande inr�ttning �r ber�ttigad till bostadstill�gg f�r sin ursprungliga permanentbostad under h�gst sex m�nader fr�n det att f�rs�kringskassan bed�mt vistelsen eller boendet i den s�rskilda boendeformen som stadig- varande. Bostadstill�gg l�mnas ej f�r s�dan bostadskostnad som fastst�llts med beaktande av pension�rens inkomst. 3 � Bidragsber�ttigad som �r gift och som stadigvarande lever �tskild fr�n sin make eller maka, skall likst�llas med ogift person, om inte s�rskil- da sk�l talar mot detta. Med gift bidragsber�ttigad likst�lls den som stadigvarande bor ihop med n�gon som han eller hon varit gift med eller har eller har haft barn tillsammans med. Bostadstill�ggets storlek 4 � Bostadstill�gg l�mnas med 85 procent av bostadskostnaden per m�- nad av den del som �verstiger 100 kronor men inte 4000 kronor. 1 Prop. 1993/94:173, bet. 1993/94: SfU 16, rskr. 1993/94:305. </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:308 F�r pension�r boende i tv�b�ddsrum i s�rskild boendeform l�mnas inte bostadstill�gg f�r bostadskostnad som �verstiger 2 000 kronor per m�nad. I fr�ga om makar till�mpas dock f�rsta stycket. 5 � Storleken av det bostadstill�gg som l�mnas �r beroende av pension�- rens �rsinkomst. Med �rsinkomst avses i denna lag den inkomst, f�r �r r�knat, som n�gon kan antas komma att erh�lla under den n�rmaste tiden. Som �rsinkomst r�knas inte 1. allm�nt barnbidrag, 2. v�rdnadsbidrag, 3. folkpension, 4. till�ggspension enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring eller pension enligt utl�ndsk lagstiftning till den del pensionen f�ranlett minsk- ning av pensionstillskott enligt 3 � lagen (1969:205) om pensionstillskott eller av barntill�gg enligt 9 kap. 1 � sista stycket lagen om allm�n f�rs�k- ring i detta lagrums lydelse vid utg�ngen av �r 1989, 5. livr�nta som avses i 17 kap. 2 � lagen om allm�n f�rs�kring i vad den enligt samma lagrum avdragits fr�n pension eller underst�d som n�gon p� grund av sl�ktskap eller sv�gerlag kan vara f�ranledd att utge, 6. vuxenstudiebidrag enligt studiest�dslagen (1973:349) eller lagen (1983:1030) om s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbetsl�sa, 7. studiehj�lp och studiemedel enligt studiest�dslagen, 8. utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning, 9. socialbidrag, 10. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag, 11. familjebidrag enligt familjebidragsf�rordningen (1991:1492), 12. inkomst av s�dan privatbostadsfastighet eller privatbostad som av- ses i 5 � kommunalskattelagen (1928: 370), 13. ers�ttning som avses i lagen (1971:118) om skattefrihet f�r ers�tt- ning till neurosedynskadade. Som �rsinkomst skall inte heller r�knas inkomst som �r avsedd att vara en kostnadsers�ttning. F�r den som uppb�r �lderspension skall som inkomst inte r�knas s�dan int�kt av tj�nst som avses i 32 � 1 mom. a) kommunalskattelagen (1928:370) eller s�dan int�kt av aktiv n�ringsverksamhet som avses i 11 kap. 3 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring. Avdrag fr�n �rsinkomsten f�r g�ras p� s�dant s�tt som anges i 33 � 1 mom. kommunalskattelagen f�r kostnader som h�nf�r sig till int�kt av tj�nst i den m�n s�dan inkomst ing�r i �rsinkomsten samt f�r underh�lls- bidrag till f�re detta make i den utstr�ckning som anges i 46 � samma lag. F�r den som uppb�r partiell f�rtidspension skall vid inkomstber�kning- en bortses fr�n ett belopp som motsvarar skillnaden mellan a) ett f�r den f�rs�krade ber�knat belopp av hel f�rtidspension j�mte d�remot svarande pensionstillskott, beloppet i f�rekommande fall ber�k- nat med beaktande av best�mmelserna i 17 kap. 2 � lagen om allm�n f�rs�kring och b) den utg�ende f�rtidspensionen j�mte pensionstillskott. V�rdet av naturaf�rm�ner skall uppskattas efter regler som fastst�lls av regeringen. Avkastning av f�rm�genhet skall anses utg�ra fem procent av f�rm�gen- 635 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:645px;height:905px;"> <img width="645" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:308 hetsv�rdet f�r �r r�knat. Vid ber�kning av f�rm�genhets avkastning skall dock denna h�jas med tio procent av det belopp, varmed f�rm�genheten �verstiger f�r den som �r gift sextiotusen kronor, och f�r annan sjuttiofem- tusen kronor. Vid ber�kning av f�rm�genhet skall v�rdet av s�dan privat- bostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 � kommunalskattelagen inte beaktas. I fr�ga om makar skall �rsinkomsten f�r envar av dem ber�knas utg�ra h�lften av deras sammanlagda �rsinkomst. Vid till�mpning av �ttonde stycket skall i s�dant fall v�rdet av f�rm�genhet ber�knas utg�ra h�lften av deras sammanlagda f�rm�genhet. �rsinkomst avrundas f�r envar pensionsber�ttigad till n�rmast hela tiotal kronor. Minskning av bostadstill�gg 6 � Bostadstill�gget minskas med trettiofem procent av den pensionsbe- r�ttigades framr�knade �rsinkomst enligt 5 �. Till den del �rsinkomsten �verstiger ett och ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring minskas bostadstill�gget dock med fyrtio procent av inkomsten. Bostadstill�gg betalas ut m�nadsvis, beloppet avrundas till n�rmaste hela krontal som �r j�mnt delbart med tolv. Bostadstill�gg understigande tjugofem kronor per m�nad betalas inte ut. Ing�r s�rskilt bostadstill�gg i utbetalningen sker dock utbetalning av bostadstill�gg oavsett belopp. Ber�kning av s�rskilt bostadstill�gg 7 � R�tten till s�rskilt bostadstill�gg pr�vas utan ans�kan. S�rskilt bo- stadstill�gg l�mnas med skillnadsbeloppet, om den pensionsber�ttigades inkomster efter avdrag f�r sk�lig bostadskostnad understiger en sk�lig levnadsniv� , allt r�knat per m�nad. Vid till�mpning av f�rsta stycket beaktas f�ljande inkomster, n�mligen 1. folkpension enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring, dock inte handikappers�ttning, 2. pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott och till�ggspension enligt lagen om allm�n f�rs�kring till den del pensionen f�ranleder minskning av pensionstillskott, det sammanlagda beloppet dock minskat med 25 procent av basbeloppet n�r fr�ga �r om f�rtidspen- sion, 3. s�rskilt pensionstill�gg enligt lagen (1990:773) om s�rskilt pensions- till�gg till folkpension f�r l�ngvarig v�rd av sjukt eller handikappat barn, 4. bostadstill�gg enligt denna lag, 5. h�lften av den inkomst som medr�knas vid best�mmande av �rsin- komst enligt 5 �. Inkomsterna enligt andra stycket 1. och 2. skall sammanlagda alltid anses utg�ra l�gst 1,515 g�nger basbeloppet minskat med tv� procent f�r den som �r ogift och l�gst 1,34 g�nger basbeloppet minskat med tv� procent f�r den som �r gift. 636 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:308 �ndrade f�rh�llanden 8 � Den som uppb�r bostadstill�gg enligt denna lag �r skyldig att utan osk�ligt dr�jsm�l anm�la till den allm�nna f�rs�kringskassa inom vars verksamhetsomr�de han �r folkbokf�rd 1. om hans eller hans makas ekonomiska f�rh�llanden v�sentligt f�rb�tt- rats, 2. om han byter bostad eller om hans boendef�rh�llande �ndras, eller 3. om han ing�r �ktenskap eller uppl�ser sitt �ktenskap. Uppgiftsskyldigheten �ligger i st�llet 1. f�rmyndaren, om den bidragsber�ttigade �r omyndig, 2. gode mannen eller f�rvaltaren enligt f�r�ldrabalken, om den bidrags- ber�ttigade har en s�dan och om skyldigheten kan anses ing� i dennes uppdrag, eller 3. den myndighet eller person som tar emot bostadstill�gget i st�llet f�r den bidragsber�ttigade, dennes f�rmyndare, gode man eller f�rvaltare. 9 � Bostadstill�gg skall ompr�vas n�r n�got f�rh�llande som best�mmer till�ggets storlek har �ndrats. Bostadstill�gg f�r r�knas om utan f�reg�ende underr�ttelse i de fall den del av �rsinkomsten �ndras som utg�rs av folkpension, pensionstillskott, till�ggspension eller en d�rmed j�mf�rlig utl�ndsk ers�ttning, avtalspen- sion eller motsvarande ers�ttning som f�ljer av kollektivavtal, delpension eller arbetsskadeers�ttning eller motsvarande ers�ttning. Bostadstill�gg f�r �ven r�knas om utan f�reg�ende underr�ttelse n�r hyra f�r hyresl�genhet eller avgift f�r bostadsr�ttsl�genhet �ndras, om den bidragsber�ttigade har medgett det. En �ndring av bostadstill�gget skall g�lla fr�n och med m�naden efter den m�nad varunder anledning till �ndring uppkommit. En �ndring av bostadstill�gget skall dock g�lla fr�n och med den m�nad under vilken de f�rh�llanden har uppkommit som f�ranleder �ndringen, om f�rh�llandena avser hela den m�naden. Ans�kan m. m. 10 � Fr�gor om bostadstill�gg enligt denna lag handhas av Riksf�rs�k- ringsverket och de allm�nna f�rs�kringskassorna. 11 � Ans�kan om bostadstill�gg g�rs skriftligen hos f�rs�kringskassan. Ans�kan skall inneh�lla n�dv�ndiga upplysningar f�r bed�mande av den s�kandes r�tt samt en av den s�kande och, om han �r gift, hans maka underskriven f�rklaring p� heder och samvete att de l�mnade upplysning- arna st�mmer �verens med sanningen. F�r en s�kande som �r omyndig eller har god man eller f�rvaltare enligt f�r�ldrabalken skall f�rklaringen avges av f�rmyndaren eller, om det kan anses f�lja av uppdraget, av gode mannen eller f�rvaltaren. Bostadstill�gg l�mnas fr�n och med den m�nad d� r�tt till f�rm�nen intr�tt, dock tidigast tre m�nader f�re ans�kningsm�naden. 12 � Bankaktiebolag, sparbanker och andra penningf�rvaltande inr�tt- ningar skall p� beg�ran l�mna domstol, Riksf�rs�kringsverket eller den 637 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 638 SFS 1994:308 allm�nna f�rs�kringskassan uppgift f�r namngiven person r�rande f�rh�l- lande som �r av betydelse f�r till�mpning av denna lag. �terbetalning 13 � Har n�gon genom oriktiga uppgifter eller genom underl�tenhet att fullg�ra en uppgifts- eller anm�lningsskyldighet eller p� annat s�tt f�rorsa- kat att bostadstill�gg utg�tt obeh�rigen eller med f�r h�gt belopp, eller har n�gon p� annat s�tt obeh�rigen eller med f�r h�gt belopp uppburit bo- stadstill�gg och har han sk�ligen bort inse detta, skall �terbetalning ske av vad som f�r mycket utbetalats, om inte i s�rskilt fall anledning f�religger att helt eller delvis efterge �terbetalningsskyldigheten. Har �terbetalningsskyldighet �lagts n�gon enligt f�rsta stycket, f�r vid senare utbetalning av bostadstill�gg eller annan ers�ttning som betalas ut av allm�n f�rs�kringskassa ett sk�ligt belopp inneh�llas i avr�kning p� vad som betalats ut f�r mycket. �verklagande m. m. 14 � Best�mmelserna i 20 kap. 1 0 - 1 3 �� lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring om ompr�vning och �ndring av f�rs�kringskassas beslut samt �verklagande av f�rs�kringskassas beslut och domstols beslut skall till�m- pas i �renden om bostadstill�gg enligt denna lag. Ompr�vning av ett s�dant beslut av en f�rs�kringskassa som har fattats av en tj�nsteman i ett �rende om skyldighet att �terbetala bostadstill�gg skall g�ras av socialf�rs�kringsn�mnd, om det belopp som utbetalats f�r mycket �verstiger 10 procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6� lagen om allm�n f�rs�kring. �vriga best�mmelser 15 � F�ljande best�mmelser i lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring skall till�mpas p� bostadstill�gg enligt denna lag: 16 kap. 5 � sj�tte stycket om minskning av f�rm�n vid retroaktiv utbe- talning, 16 kap. 12 � om utbetalning till annan, 17 kap. 1 � om sammantr�ffande av f�rm�ner, 18 kap. 2 � om tillsyn, 20 kap. 2 a � om provisoriskt beslut, 20 kap. 5 � om preskription av bidrag, 20 kap. 6 � om f�rbud mot utm�tning och om �verl�telse av ers�ttning, 20 kap. 9 � om uppgiftsskyldighet f�r statliga och kommunala myndig- heter, arbetsgivare m. fl. Ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelser 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1995, d� lagen (1962:392) om hustrutill�gg och kommunalt bostadstill�gg till folkpension och lagen </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> (1991:162) om s�rskilt kommunalt bostadstill�gg till folkpension skall upph�ra att g�lla. 2. Best�mmelserna i lagen (1962: 392) om hustrutill�gg och kommunalt bostadstill�gg till folkpension skall till�mpas i fr�ga om kommunalt bo- stadstill�gg som avser tiden f�re ikrafttr�dandet. L�mnas s�dant bostads- till�gg efter den 1 januari 1995 skall det bekostas av staten. 3. Best�mmelserna i lagen (1991:162) om s�rskilt kommunalt bostads- till�gg till folkpension skall till�mpas i fr�ga om s�rskilt kommunalt bo- stadstill�gg som avser tiden f�re ikrafttr�dandet. L�mnas s�dant bostads- till�gg efter den 1 januari 1995 skall det bekostas av staten. 4. Under �ren 19951998 f�r en kommun med egna medel l�mna kompletterande bostadstill�gg ut�ver vad som anges i 4 �. F�r s�dant bostadstill�gg g�ller i �vrigt vad som anges i denna lag. 5. L�mnas kompletterande bostadstill�gg enligt punkt 4 skall minskning enligt 6 � f�rsta stycket f�rst g�ras p� det statliga bostadstill�gget. P� regeringens v�gnar CARL BILDT SFS 1994:308 BIRGIT FRIGGEBO (Socialdepartementet) 639 </div> </div>

634

SFS 1994:308

Utkom fr�n trycket

den 25 maj 1994

Lag
om bostadstill�gg till pension�rer;

utf�rdad den 11 maj 1994.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande.

R�tten till bostadstill�gg

1 � Bostadstill�gg enligt denna lag l�mnas till den som �r bosatt i Sverige

samt uppb�r

1. �lderspension, f�rtidspension, omst�llningspension, eller s�rskild

efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring,

2. hustrutill�gg enligt lagen (1994:309) om hustrutill�gg i vissa fall d�

make uppb�r folkpension, eller

3. �nkepension med st�d av �verg�ngsbest�mmelserna till lagen

(1988:881) om �ndring i lagen om allm�n f�rs�kring.

Bostadstill�gg l�mnas inte till pension�r som enbart uppb�r �lderspen-

sion f�r tid f�re den m�nad han fyller 65 �r.

S�rskilt bostadstill�gg kan l�mnas enligt 7 � till pension�r som uppb�r

bostadstill�gg enligt denna lag.

Bostadstill�ggets omfattning

2 � Bostadstill�gg skall svara f�r del av pension�rens bostadskostnad
och l�mnas endast f�r den bostad i vilken pension�ren har sitt huvudsakli-
ga boende (permanentbostaden). F�r bostad i s�rskild boendeform l�mnas
bostadstill�gg endast f�r boende i l�genhet eller f�r boende i en- och
tv�b�ddsrum.

Pension�r som vistas eller bor i en s�rskild boendeform eller i en

liknande inr�ttning �r ber�ttigad till bostadstill�gg f�r sin ursprungliga
permanentbostad under h�gst sex m�nader fr�n det att f�rs�kringskassan
bed�mt vistelsen eller boendet i den s�rskilda boendeformen som stadig-
varande.

Bostadstill�gg l�mnas ej f�r s�dan bostadskostnad som fastst�llts med

beaktande av pension�rens inkomst.

3 � Bidragsber�ttigad som �r gift och som stadigvarande lever �tskild
fr�n sin make eller maka, skall likst�llas med ogift person, om inte s�rskil-
da sk�l talar mot detta.

Med gift bidragsber�ttigad likst�lls den som stadigvarande bor ihop med

n�gon som han eller hon varit gift med eller har eller har haft barn
tillsammans med.

Bostadstill�ggets storlek

4 � Bostadstill�gg l�mnas med 85 procent av bostadskostnaden per m�-
nad av den del som �verstiger 100 kronor men inte 4000 kronor.

Prop. 1993/94:173, bet. 1993/94: SfU 16, rskr. 1993/94:305.

SFS 1994:308

F�r pension�r boende i tv�b�ddsrum i s�rskild boendeform l�mnas inte

bostadstill�gg f�r bostadskostnad som �verstiger 2 000 kronor per m�nad.
I fr�ga om makar till�mpas dock f�rsta stycket.

5 � Storleken av det bostadstill�gg som l�mnas �r beroende av pension�-
rens �rsinkomst. Med �rsinkomst avses i denna lag den inkomst, f�r �r
r�knat, som n�gon kan antas komma att erh�lla under den n�rmaste tiden.

Som �rsinkomst r�knas inte

1. allm�nt barnbidrag,

2. v�rdnadsbidrag,

3. folkpension,

4. till�ggspension enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring eller

pension enligt utl�ndsk lagstiftning till den del pensionen f�ranlett minsk-
ning av pensionstillskott enligt 3 � lagen (1969:205) om pensionstillskott
eller av barntill�gg enligt 9 kap. 1 � sista stycket lagen om allm�n f�rs�k-
ring i detta lagrums lydelse vid utg�ngen av �r 1989,

5. livr�nta som avses i 17 kap. 2 � lagen om allm�n f�rs�kring i vad den

enligt samma lagrum avdragits fr�n pension eller underst�d som n�gon p�
grund av sl�ktskap eller sv�gerlag kan vara f�ranledd att utge,

6. vuxenstudiebidrag enligt studiest�dslagen (1973:349) eller lagen

(1983:1030) om s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbetsl�sa,

7. studiehj�lp och studiemedel enligt studiest�dslagen,
8. utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning,
9. socialbidrag,

10. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
11. familjebidrag enligt familjebidragsf�rordningen (1991:1492),
12. inkomst av s�dan privatbostadsfastighet eller privatbostad som av-

ses i 5 � kommunalskattelagen (1928: 370),

13. ers�ttning som avses i lagen (1971:118) om skattefrihet f�r ers�tt-

ning till neurosedynskadade.

Som �rsinkomst skall inte heller r�knas inkomst som �r avsedd att vara

en kostnadsers�ttning.

F�r den som uppb�r �lderspension skall som inkomst inte r�knas s�dan

int�kt av tj�nst som avses i 32 � 1 mom. a) kommunalskattelagen
(1928:370) eller s�dan int�kt av aktiv n�ringsverksamhet som avses i

11 kap. 3 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring.

Avdrag fr�n �rsinkomsten f�r g�ras p� s�dant s�tt som anges i 33 �

1 mom. kommunalskattelagen f�r kostnader som h�nf�r sig till int�kt av

tj�nst i den m�n s�dan inkomst ing�r i �rsinkomsten samt f�r underh�lls-
bidrag till f�re detta make i den utstr�ckning som anges i 46 � samma lag.

F�r den som uppb�r partiell f�rtidspension skall vid inkomstber�kning-

en bortses fr�n ett belopp som motsvarar skillnaden mellan

a) ett f�r den f�rs�krade ber�knat belopp av hel f�rtidspension j�mte

d�remot svarande pensionstillskott, beloppet i f�rekommande fall ber�k-
nat med beaktande av best�mmelserna i 17 kap. 2 � lagen om allm�n
f�rs�kring och

b) den utg�ende f�rtidspensionen j�mte pensionstillskott.
V�rdet av naturaf�rm�ner skall uppskattas efter regler som fastst�lls av

regeringen.

Avkastning av f�rm�genhet skall anses utg�ra fem procent av f�rm�gen-

635

SFS 1994:308

hetsv�rdet f�r �r r�knat. Vid ber�kning av f�rm�genhets avkastning skall
dock denna h�jas med tio procent av det belopp, varmed f�rm�genheten
�verstiger f�r den som �r gift sextiotusen kronor, och f�r annan sjuttiofem-
tusen kronor. Vid ber�kning av f�rm�genhet skall v�rdet av s�dan privat-
bostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 � kommunalskattelagen
inte beaktas.

I fr�ga om makar skall �rsinkomsten f�r envar av dem ber�knas utg�ra

h�lften av deras sammanlagda �rsinkomst. Vid till�mpning av �ttonde
stycket skall i s�dant fall v�rdet av f�rm�genhet ber�knas utg�ra h�lften av
deras sammanlagda f�rm�genhet.

�rsinkomst avrundas f�r envar pensionsber�ttigad till n�rmast hela

tiotal kronor.

Minskning av bostadstill�gg

6 � Bostadstill�gget minskas med trettiofem procent av den pensionsbe-

r�ttigades framr�knade �rsinkomst enligt 5 �. Till den del �rsinkomsten
�verstiger ett och ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 � lagen (1962:381) om

allm�n f�rs�kring minskas bostadstill�gget dock med fyrtio procent av

inkomsten.

Bostadstill�gg betalas ut m�nadsvis, beloppet avrundas till n�rmaste

hela krontal som �r j�mnt delbart med tolv. Bostadstill�gg understigande
tjugofem kronor per m�nad betalas inte ut. Ing�r s�rskilt bostadstill�gg i
utbetalningen sker dock utbetalning av bostadstill�gg oavsett belopp.

Ber�kning av s�rskilt bostadstill�gg

7 � R�tten till s�rskilt bostadstill�gg pr�vas utan ans�kan. S�rskilt bo-
stadstill�gg l�mnas med skillnadsbeloppet, om den pensionsber�ttigades
inkomster efter avdrag f�r sk�lig bostadskostnad understiger en sk�lig
levnadsniv� , allt r�knat per m�nad.

Vid till�mpning av f�rsta stycket beaktas f�ljande inkomster, n�mligen

1. folkpension enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring, dock inte

handikappers�ttning,

2. pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott och

till�ggspension enligt lagen om allm�n f�rs�kring till den del pensionen
f�ranleder minskning av pensionstillskott, det sammanlagda beloppet
dock minskat med 25 procent av basbeloppet n�r fr�ga �r om f�rtidspen-
sion,

3. s�rskilt pensionstill�gg enligt lagen (1990:773) om s�rskilt pensions-

till�gg till folkpension f�r l�ngvarig v�rd av sjukt eller handikappat barn,

4. bostadstill�gg enligt denna lag,
5. h�lften av den inkomst som medr�knas vid best�mmande av �rsin-

komst enligt 5 �.

Inkomsterna enligt andra stycket 1. och 2. skall sammanlagda alltid

anses utg�ra l�gst 1,515 g�nger basbeloppet minskat med tv� procent f�r
den som �r ogift och l�gst 1,34 g�nger basbeloppet minskat med tv�
procent f�r den som �r gift.

636

SFS 1994:308

�ndrade f�rh�llanden

8 � Den som uppb�r bostadstill�gg enligt denna lag �r skyldig att utan
osk�ligt dr�jsm�l anm�la till den allm�nna f�rs�kringskassa inom vars
verksamhetsomr�de han �r folkbokf�rd

1. om hans eller hans makas ekonomiska f�rh�llanden v�sentligt f�rb�tt-

rats,

2. om han byter bostad eller om hans boendef�rh�llande �ndras, eller
3. om han ing�r �ktenskap eller uppl�ser sitt �ktenskap.
Uppgiftsskyldigheten �ligger i st�llet

1. f�rmyndaren, om den bidragsber�ttigade �r omyndig,

2. gode mannen eller f�rvaltaren enligt f�r�ldrabalken, om den bidrags-

ber�ttigade har en s�dan och om skyldigheten kan anses ing� i dennes
uppdrag, eller

3. den myndighet eller person som tar emot bostadstill�gget i st�llet f�r

den bidragsber�ttigade, dennes f�rmyndare, gode man eller f�rvaltare.

9 � Bostadstill�gg skall ompr�vas n�r n�got f�rh�llande som best�mmer
till�ggets storlek har �ndrats.

Bostadstill�gg f�r r�knas om utan f�reg�ende underr�ttelse i de fall den

del av �rsinkomsten �ndras som utg�rs av folkpension, pensionstillskott,
till�ggspension eller en d�rmed j�mf�rlig utl�ndsk ers�ttning, avtalspen-
sion eller motsvarande ers�ttning som f�ljer av kollektivavtal, delpension
eller arbetsskadeers�ttning eller motsvarande ers�ttning.

Bostadstill�gg f�r �ven r�knas om utan f�reg�ende underr�ttelse n�r

hyra f�r hyresl�genhet eller avgift f�r bostadsr�ttsl�genhet �ndras, om den

bidragsber�ttigade har medgett det.

En �ndring av bostadstill�gget skall g�lla fr�n och med m�naden efter

den m�nad varunder anledning till �ndring uppkommit. En �ndring av
bostadstill�gget skall dock g�lla fr�n och med den m�nad under vilken de
f�rh�llanden har uppkommit som f�ranleder �ndringen, om f�rh�llandena
avser hela den m�naden.

Ans�kan m. m.

10 � Fr�gor om bostadstill�gg enligt denna lag handhas av Riksf�rs�k-
ringsverket och de allm�nna f�rs�kringskassorna.

11 � Ans�kan om bostadstill�gg g�rs skriftligen hos f�rs�kringskassan.

Ans�kan skall inneh�lla n�dv�ndiga upplysningar f�r bed�mande av den
s�kandes r�tt samt en av den s�kande och, om han �r gift, hans maka
underskriven f�rklaring p� heder och samvete att de l�mnade upplysning-

arna st�mmer �verens med sanningen. F�r en s�kande som �r omyndig
eller har god man eller f�rvaltare enligt f�r�ldrabalken skall f�rklaringen
avges av f�rmyndaren eller, om det kan anses f�lja av uppdraget, av gode

mannen eller f�rvaltaren.

Bostadstill�gg l�mnas fr�n och med den m�nad d� r�tt till f�rm�nen

intr�tt, dock tidigast tre m�nader f�re ans�kningsm�naden.

12 � Bankaktiebolag, sparbanker och andra penningf�rvaltande inr�tt-

ningar skall p� beg�ran l�mna domstol, Riksf�rs�kringsverket eller den

637

638

SFS 1994:308

allm�nna f�rs�kringskassan uppgift f�r namngiven person r�rande f�rh�l-
lande som �r av betydelse f�r till�mpning av denna lag.

�terbetalning

13 � Har n�gon genom oriktiga uppgifter eller genom underl�tenhet att

fullg�ra en uppgifts- eller anm�lningsskyldighet eller p� annat s�tt f�rorsa-
kat att bostadstill�gg utg�tt obeh�rigen eller med f�r h�gt belopp, eller har
n�gon p� annat s�tt obeh�rigen eller med f�r h�gt belopp uppburit bo-
stadstill�gg och har han sk�ligen bort inse detta, skall �terbetalning ske av
vad som f�r mycket utbetalats, om inte i s�rskilt fall anledning f�religger
att helt eller delvis efterge �terbetalningsskyldigheten.

Har �terbetalningsskyldighet �lagts n�gon enligt f�rsta stycket, f�r vid

senare utbetalning av bostadstill�gg eller annan ers�ttning som betalas ut
av allm�n f�rs�kringskassa ett sk�ligt belopp inneh�llas i avr�kning p� vad
som betalats ut f�r mycket.

�verklagande m. m.

14 � Best�mmelserna i 20 kap. 1 0 - 1 3 �� lagen (1962:381) om allm�n

f�rs�kring om ompr�vning och �ndring av f�rs�kringskassas beslut samt
�verklagande av f�rs�kringskassas beslut och domstols beslut skall till�m-
pas i �renden om bostadstill�gg enligt denna lag.

Ompr�vning av ett s�dant beslut av en f�rs�kringskassa som har fattats

av en tj�nsteman i ett �rende om skyldighet att �terbetala bostadstill�gg
skall g�ras av socialf�rs�kringsn�mnd, om det belopp som utbetalats f�r
mycket �verstiger 10 procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6� lagen om
allm�n f�rs�kring.

�vriga best�mmelser

15 � F�ljande best�mmelser i lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring

skall till�mpas p� bostadstill�gg enligt denna lag:

16 kap. 5 � sj�tte stycket om minskning av f�rm�n vid retroaktiv utbe-

talning,

16 kap. 12 � om utbetalning till annan,
17 kap. 1 � om sammantr�ffande av f�rm�ner,
18 kap. 2 � om tillsyn,

20 kap. 2 a � om provisoriskt beslut,
20 kap. 5 � om preskription av bidrag,
20 kap. 6 � om f�rbud mot utm�tning och om �verl�telse av ers�ttning,
20 kap. 9 � om uppgiftsskyldighet f�r statliga och kommunala myndig-

heter, arbetsgivare m. fl.

Ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelser

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1995, d� lagen (1962:392) om

hustrutill�gg och kommunalt bostadstill�gg till folkpension och lagen

(1991:162) om s�rskilt kommunalt bostadstill�gg till folkpension skall
upph�ra att g�lla.

2. Best�mmelserna i lagen (1962: 392) om hustrutill�gg och kommunalt

bostadstill�gg till folkpension skall till�mpas i fr�ga om kommunalt bo-
stadstill�gg som avser tiden f�re ikrafttr�dandet. L�mnas s�dant bostads-
till�gg efter den 1 januari 1995 skall det bekostas av staten.

3. Best�mmelserna i lagen (1991:162) om s�rskilt kommunalt bostads-

till�gg till folkpension skall till�mpas i fr�ga om s�rskilt kommunalt bo-
stadstill�gg som avser tiden f�re ikrafttr�dandet. L�mnas s�dant bostads-
till�gg efter den 1 januari 1995 skall det bekostas av staten.

4. Under �ren 19951998 f�r en kommun med egna medel l�mna

kompletterande bostadstill�gg ut�ver vad som anges i 4 �. F�r s�dant
bostadstill�gg g�ller i �vrigt vad som anges i denna lag.

5. L�mnas kompletterande bostadstill�gg enligt punkt 4 skall minskning

enligt 6 � f�rsta stycket f�rst g�ras p� det statliga bostadstill�gget.

P� regeringens v�gnar

CARL BILDT

SFS 1994:308

BIRGIT FRIGGEBO
(Socialdepartementet)

639

;

Viktiga lagar inom socialrätten

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
Socialtjänstlag (2001:453)

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Jobbar du med socialrätt? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Vi kan tillgodose hela ditt behov av information och stöd oavsett om du arbetar inom kommunal socialtjänst, annan myndighet, domstol, advokatbyrå eller i privat verksamhet. Se allt inom socialrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1994:308 Lag om bostadstillägg till pensionärer

Viktiga lagar inom socialrätten

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Om Lagboken.se