SFS 2002:305 Lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till
pensionärer m.fl.;

utfärdad den 23 maj 2002.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs i fråga om lagen (2001:761) om bo-

stadstillägg till pensionärer m.fl.

dels

att 2, 7 och 18 §§ skall ha följande lydelse,

dels

att det i lagen skall införas en ny paragraf, 17 a §, av följande lydelse.

2 §

Bostadstillägg enligt denna lag kan utges till den som uppbär

1. hel ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-

pension eller hel garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension,

2. sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om all-

män försäkring,

3. änkepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efter-

levandestöd till barn,

4. änkepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461)

om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn,

5. särskild efterlevandepension enligt lagen om införande av lagen

(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn,

6.

hustrutillägg enligt lagen (1998:708) om upphävande av lagen

(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension, eller

7. pension eller invaliditetsförmån enligt lagstiftningen i en stat som ingår

i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, under förutsättning att förmå-
nen motsvarar svensk pension eller ersättning enligt 1-6.

Bostadstillägg kan också utges till en änka som enbart på grund av be-

stämmelserna i 1 kap. 6 § tredje stycket lagen om efterlevandepension och
efterlevandestöd till barn inte uppbär änkepension.

Bostadstillägg kan också utges när sjukersättning eller aktivitetsersättning

har vilandeförklarats enligt 16 kap. 16 § lagen om allmän försäkring eller
har dragits in i fall som avses i 16 kap. 20 § samma lag.

7 §

Bostadstillägg utges endast för den bostad där den bidragsberättigade

har sitt huvudsakliga boende (permanentbostaden). För bostad i särskild bo-
endeform lämnas bostadstillägg endast för boende i lägenhet eller för bo-
ende i en- och tvåbäddsrum.

En bidragsberättigad som vistas eller bor i en särskild boendeform eller i

ett liknande boende är berättigad till bostadstillägg för sin ursprungliga per-

1

Prop. 2001/02:164, bet. 2001/02:SfU16, rskr. 2001/02:252.

SFS 2002:305

Utkom från trycket
den 4 juni 2002

2

SFS 2002:305

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2002

manentbostad under högst sex månader från det att försäkringskassan har
bedömt vistelsen eller boendet i den särskilda boendeformen som stadigva-
rande.

I fråga om den som är intagen i kriminalvårdsanstalt och avtjänar fängel-

sestraff som överstiger två år utges bostadstillägg under längst två månader
efter det att vistelsen i kriminalvårdsanstalt inleddes eller verkställigheten av
fängelsestraffet på annat sätt påbörjades. Bostadstillägg får dock utges för ti-
den från och med den tredje månaden före den månad då frigivning skall ske
eller från och med den månad under vilken fängelsestraff verkställs utanför
kriminalvårdsanstalt enligt 33 a § lagen (1974:203) om kriminalvård i an-
stalt.

17 a §

När den bidragsgrundande inkomsten beräknas skall bortses från

sådan förändring i utbetalning av aktivitetsersättning, sjukersättning, pen-
sionsförmåner, äldreförsörjningsstöd och livränta som föranleds av att den
bidragsberättigade är häktad, är intagen i kriminalvårdsanstalt, är intagen i
ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om
vård av unga för verkställighet av sluten ungdomsvård eller på grund av
skyddstillsyn med särskild behandlingsplan vistas i ett sådant familjehem el-
ler hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen (2001:453).

18 §

Reduceringsinkomsten utgörs av summan av

– pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 2 §,
– pension eller invaliditetsförmån som utges enligt utländsk lagstiftning,
– inkomst av kapital enligt 12 § första stycket 3,
– tillägg till den bidragsgrundande inkomsten enligt 16 och 17 §§, och
– 80 procent av övriga delar av den bidragsgrundande inkomsten, mins-

kad med ett fribelopp enligt 19 §.

Vad som föreskrivs i 17 a § om beräkning av bidragsgrundande inkomst

gäller också när reduceringsinkomsten beräknas.

På regeringens vägnar

INGELA THALÉN

Marianne Jenryd
(Socialdepartementet)