SFS 2002:305 Lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Du är här: Start / Socialrätt / Lag (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken / SFS 2002:305 Lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
020305.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till
pensionärer m.fl.;

utfärdad den 23 maj 2002.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs i fråga om lagen (2001:761) om bo-

stadstillägg till pensionärer m.fl.

dels

att 2, 7 och 18 §§ skall ha följande lydelse,

dels

att det i lagen skall införas en ny paragraf, 17 a §, av följande lydelse.

2 §

Bostadstillägg enligt denna lag kan utges till den som uppbär

1. hel ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-

pension eller hel garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension,

2. sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om all-

män försäkring,

3. änkepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efter-

levandestöd till barn,

4. änkepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461)

om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn,

5. särskild efterlevandepension enligt lagen om införande av lagen

(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn,

6.

hustrutillägg enligt lagen (1998:708) om upphävande av lagen

(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension, eller

7. pension eller invaliditetsförmån enligt lagstiftningen i en stat som ingår

i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, under förutsättning att förmå-
nen motsvarar svensk pension eller ersättning enligt 1-6.

Bostadstillägg kan också utges till en änka som enbart på grund av be-

stämmelserna i 1 kap. 6 § tredje stycket lagen om efterlevandepension och
efterlevandestöd till barn inte uppbär änkepension.

Bostadstillägg kan också utges när sjukersättning eller aktivitetsersättning

har vilandeförklarats enligt 16 kap. 16 § lagen om allmän försäkring eller
har dragits in i fall som avses i 16 kap. 20 § samma lag.

7 §

Bostadstillägg utges endast för den bostad där den bidragsberättigade

har sitt huvudsakliga boende (permanentbostaden). För bostad i särskild bo-
endeform lämnas bostadstillägg endast för boende i lägenhet eller för bo-
ende i en- och tvåbäddsrum.

En bidragsberättigad som vistas eller bor i en särskild boendeform eller i

ett liknande boende är berättigad till bostadstillägg för sin ursprungliga per-

1

Prop. 2001/02:164, bet. 2001/02:SfU16, rskr. 2001/02:252.

SFS 2002:305

Utkom från trycket
den 4 juni 2002

background image

2

SFS 2002:305

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2002

manentbostad under högst sex månader från det att försäkringskassan har
bedömt vistelsen eller boendet i den särskilda boendeformen som stadigva-
rande.

I fråga om den som är intagen i kriminalvårdsanstalt och avtjänar fängel-

sestraff som överstiger två år utges bostadstillägg under längst två månader
efter det att vistelsen i kriminalvårdsanstalt inleddes eller verkställigheten av
fängelsestraffet på annat sätt påbörjades. Bostadstillägg får dock utges för ti-
den från och med den tredje månaden före den månad då frigivning skall ske
eller från och med den månad under vilken fängelsestraff verkställs utanför
kriminalvårdsanstalt enligt 33 a § lagen (1974:203) om kriminalvård i an-
stalt.

17 a §

När den bidragsgrundande inkomsten beräknas skall bortses från

sådan förändring i utbetalning av aktivitetsersättning, sjukersättning, pen-
sionsförmåner, äldreförsörjningsstöd och livränta som föranleds av att den
bidragsberättigade är häktad, är intagen i kriminalvårdsanstalt, är intagen i
ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om
vård av unga för verkställighet av sluten ungdomsvård eller på grund av
skyddstillsyn med särskild behandlingsplan vistas i ett sådant familjehem el-
ler hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen (2001:453).

18 §

Reduceringsinkomsten utgörs av summan av

� pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 2 §,
� pension eller invaliditetsförmån som utges enligt utländsk lagstiftning,
� inkomst av kapital enligt 12 § första stycket 3,
� tillägg till den bidragsgrundande inkomsten enligt 16 och 17 §§, och
� 80 procent av övriga delar av den bidragsgrundande inkomsten, mins-

kad med ett fribelopp enligt 19 §.

Vad som föreskrivs i 17 a § om beräkning av bidragsgrundande inkomst

gäller också när reduceringsinkomsten beräknas.

På regeringens vägnar

INGELA THAL�0N

Marianne Jenryd
(Socialdepartementet)

Viktiga lagar inom socialrätten

Viktiga lagar inom socialrätten

LSS
LVM
LVU
Socialtjänstlagen
JP Infonets socialrättsliga tjänster

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Jobbar du med socialrätt? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Vi kan tillgodose hela ditt behov av information och stöd oavsett om du arbetar inom kommunal socialtjänst, annan myndighet, domstol, advokatbyrå eller i privat verksamhet. Se allt inom socialrätt.