SFS 2001:761 Lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Du är här: Start / Socialrätt / Lag (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken / SFS 2001:761 Lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
010761.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om bostadstillägg till pensionärer m.fl.;

utfärdad den 1 november 2001.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs följande.

Rätten till bostadstillägg, m.m.

1 §

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som

omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmel-
ser om förmåner vid utlandsvistelse och om handläggning av ärenden, m.m.

2 §

Bostadstillägg enligt denna lag kan utges till den som uppbär

1. hel ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-

pension eller hel garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension,

2. sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om all-

män försäkring,

3. änkepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efter-

levandestöd till barn,

4. änkepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461)

om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn,

5. särskild efterlevandepension enligt lagen om införande av lagen

(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn,

6.

hustrutillägg enligt lagen (1998:708) om upphävande av lagen

(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension, eller

7. pension eller invaliditetsförmån enligt lagstiftningen i en stat som ingår

i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, under förutsättning att förmå-
nen motsvarar svensk pension eller ersättning enligt 1�6.

Bostadstillägg kan också utges till en änka som enbart på grund av be-

stämmelserna i 1 kap. 6 § tredje stycket lagen om efterlevandepension och
efterlevandestöd till barn inte uppbär änkepension.

Bostadstillägg kan också utges till den vars sjukersättning eller aktivitets-

ersättning har vilandeförklarats enligt 16 kap. 16 § lagen om allmän försäk-
ring.

3 §

Bostadstillägg utges trots bestämmelserna i 2 § inte till

1. en pensionär som enbart uppbär ålderspension för tid före den månad

då han eller hon fyller 65 år,

1

Prop. 2000/01:140, bet. 2001/02:SfU3, rskr. 2001/02:10.

SFS 2001:761

Utkom från trycket
den 13 november 2001

2*

SFS 2001:761�779

background image

2

SFS 2001:761

2. en kvinna som beviljats änkepension på grund av dödsfall efter ut-

gången av år 2002 och som är född år 1945 eller senare, eller

3. en kvinna som enbart uppbär änkepension för tid från och med den må-

nad då hon fyller 65 år.

4 §

Särskilt bostadstillägg kan utges enligt 20 och 21 §§ till den som upp-

bär bostadstillägg enligt denna lag.

5 §

En bidragsberättigad som är gift men stadigvarande lever åtskild från

sin make skall likställas med ogift person, om inte särskilda skäl talar mot
detta.

En bidragsberättigad som stadigvarande sammanbor med någon med vil-

ken han eller hon har varit gift eller har eller har haft barn skall likställas
med gift person. Om inte skäl visas för annat skall detsamma gälla i fråga
om en vuxen person som lever tillsammans med en annan vuxen person,
utan att de är gifta med varandra, om de är folkbokförda på samma adress.

6 §

I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen

(1962:381) om allmän försäkring fastställda prisbasbeloppet.

7 §

Bostadstillägg utges endast för den bostad där den bidragsberättigade

har sitt huvudsakliga boende (permanentbostaden). För bostad i särskild bo-
endeform lämnas bostadstillägg endast för boende i lägenhet eller för bo-
ende i en- och tvåbäddsrum.

En bidragsberättigad som vistas eller bor i en särskild boendeform eller i

ett liknande boende är berättigad till bostadstillägg för sin ursprungliga per-
manentbostad under högst sex månader från det att försäkringskassan har
bedömt vistelsen eller boendet i den särskilda boendeformen som stadigva-
rande.

8 §

Bostadstillägg utges inte för sådan bostadskostnad som fastställs med

beaktande av den bidragsberättigades inkomst.

Bostadstilläggets storlek

9 §

Bostadstillägg utges för 91 procent av bostadskostnaden per månad av

den del som inte överstiger 4 500 kronor för den som är ogift och 2 250 kro-
nor för den som är gift. För var och en av makarna skall bostadskostnaden
beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad.

Bostadstillägg utges inte för bostadskostnad till den del den överstiger

2 250 kronor per månad för var och en av de boende vid boende i tvåbädds-
rum i särskild boendeform.

10 §

Storleken på det bostadstillägg som skall utges är beroende av den sö-

kandes, och om sökanden är gift även makens, bidragsgrundande inkomst
och reduceringsinkomst. Med bidragsgrundande inkomst avses i denna lag
den inkomst, för år räknat, som någon kan antas komma att få under den när-
maste tiden. Med reduceringsinkomst avses den inkomst som återstår efter
det att beräkning gjorts enligt 18 och 19 §§.

background image

3

SFS 2001:761

11 §

Bostadstillägget skall minskas med 62 procent av reduceringsinkom-

sten till den del den inte överstiger ett prisbasbelopp. Till den del reduce-
ringsinkomsten överstiger detta belopp minskas bostadstillägget med 50
procent av inkomsten.

Beräkning av bidragsgrundande inkomst

12 §

Den bidragsgrundande inkomsten beräknas med utgångspunkt i

1. ett uppskattat överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § in-

komstskattelagen (1999:1229),

2. ett uppskattat överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat en-

ligt 13 §, och

3. överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 14 § för året före det år

bostadstillägget avser.

Till de sammanlagda beräknade överskotten skall läggas belopp enligt

15�17 §§.

I fråga om en bidragsberättigad som är gift beräknas den bidragsgrun-

dande inkomsten för den bidragsberättigade och hans eller hennes make var
för sig.

13 §

�verskottet eller underskottet av en näringsverksamhet beräknat en-

ligt 14 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ökas respektive
minskas med

� avdrag enligt 16 kap. 32 § inkomstskattelagen för utgift för egen pen-

sion till den del det inte överstiger ett halvt prisbasbelopp, och

� avdrag för underskott från tidigare beskattningsår enligt 40 kap. in-

komstskattelagen.

14 §

�verskottet eller underskottet i inkomstslaget kapital beräknat enligt

41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ökas respektive minskas
med gjorda avdrag i inkomstslaget med undantag för

� avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster som

tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen,

� uppskovsavdrag enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad,

och

� avdrag för negativ räntefördelning enligt 33 kap. inkomstskattelagen.

15 §

Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för

1.

inkomst som på grund av 3

kap. 9�14

§§ inkomstskattelagen

(1999:1229) eller skatteavtal inte skall tas upp som intäkt i inkomstslaget nä-
ringsverksamhet, tjänst eller kapital,

2. studiemedel i form av studiebidrag,
3. skattefria stipendier till den del de överstiger 3 000 kronor per månad,

och

4. ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukfall som inträffat

före år 1991.

16 §

Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för förmö-

genhet beräknad per den 31 december året före det år bostadstillägget avser
enligt vad som anges i denna paragraf och 17 §.

background image

4

SFS 2001:761

Som förmögenhet räknas den skattepliktiga förmögenheten enligt lagen

(1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende från vär-
det av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som avses i 2 kap.
13 respektive 18 § inkomstskattelagen (1999:1229) och som utgör den sö-
kandes permanentbostad samt skulder med säkerhet i denna egendom. För
sökande som har sin bostad i särskild boendeform skall detsamma gälla i
fråga om värdet av privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som utgör
permanentbostad för den sökandes make.

I lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall finns bestäm-

melser om beräkning av förmögenhet för den som har fått ersättning enligt
den lagen.

17 §

Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras med 15 pro-

cent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor för
den som är ogift och 200 000 kronor för makar. Det framräknade förmögen-
hetsbeloppet avrundas nedåt till helt tusental kronor.

I fråga om makar skall värdet av förmögenhet för var och en av dem be-

räknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet efter avdrag enligt
första stycket.

Beräkning av reduceringsinkomst

18 §

Reduceringsinkomsten utgörs av summan av

� pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 2 §,
� pension eller invaliditetsförmån som utges enligt utländsk lagstiftning,
� inkomst av kapital enligt 12 § första stycket 3,
� tillägg till den bidragsgrundande inkomsten enligt 16 och 17 §§, och
� 80 procent av övriga delar av den bidragsgrundande inkomsten,
minskad med ett fribelopp enligt 19 §.

19 §

Det fribelopp som avses i 18 § skall motsvara 2,17 gånger prisbasbe-

loppet för den som är ogift och 1,935 gånger prisbasbeloppet för den som är
gift.

Uppbär den bidragsberättigade sjukersättning eller aktivitetsersättning en-

ligt 7 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring eller motsvarande ut-
ländsk förmån skall i stället för vad som anges i första stycket ett avdrag gö-
ras med ett belopp som motsvarar garantinivån för hel sådan ersättning en-
ligt 9 kap. 8 och 9 §§ lagen om allmän försäkring. Detta gäller dock längst
till och med månaden före den då den bidragsberättigade fyller 65 år.

Om den bidragsberättigade uppbär mer än en förmån som enligt 2 § berät-

tigar till bostadstillägg, skall avdrag enligt ovan göras med det belopp som
är mest förmånligt för den bidragsberättigade.

Inkomsten efter reducering enligt första eller andra stycket är den bidrags-

berättigades reduceringsinkomst. I fråga om makar skall reduceringsinkom-
sten för var och en av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda
reduceringsinkomst.

background image

5

SFS 2001:761

Beräkning av särskilt bostadstillägg

20 §

Särskilt bostadstillägg skall utges med det belopp som den bidragsbe-

rättigades inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger en
skälig levnadsnivå, allt räknat per månad.

En skälig levnadsnivå enligt första stycket skall anses motsvara en tolfte-

del av 1,294 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och en tolftedel av
1,084 gånger prisbasbeloppet för den som är gift.

En bostadskostnad som uppgår till högst 5 700 kronor för den som är ogift

och 2 850 kronor för den som är gift, skall anses som skälig bostadskostnad
enligt första stycket.

21 §

Vid tillämpning av 20 § skall följande inkomster beaktas:

1. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 § första

stycket 1 och 2 efter avdrag för den skatte- och avgiftssats som följer av till-
lämplig skattetabell enligt 11 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). Om
det för den bidragsberättigade inte kan beslutas någon tillämplig skattetabell
skall den skatte- och avgiftssats användas som följer av den skattetabell som
skulle ha varit tillämplig om sådant beslut hade kunnat fattas.

2. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 § första

stycket 3 efter avdrag med 30 procent.

3. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 15 §.
4. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 16 och 17 §§.
5. Bostadstillägg enligt 11 §.
Inkomsterna enligt första stycket 1�3 skall sammanlagda alltid anses ut-

göra lägst en tolftedel av det för den bidragsberättigade gällande beloppet
enligt 19 § efter avdrag för beräknad preliminär skatt enligt första stycket 1.

Ansökan

22 §

Bostadstillägg betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras

skriftligen hos den allmänna försäkringskassan.

Ansökan skall innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma sökan-

dens rätt till bostadstillägg.

Uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete av

sökanden och, om han eller hon är gift, av hans eller hennes make.

Utbetalning av bostadstillägg

23 §

Bostadstillägg utges från och med den månad som anges i ansökan.

Bostadstillägg får dock inte utges för längre tid tillbaka än tre månader före
ansökningsmånaden.

Bostadstillägg får beviljas för en tid av tolv månader. Om det finns sär-

skilda skäl får bostadstillägg beviljas för längre tid, dock längst för en tid av
36 månader.

24 §

Bostadstillägg skall betalas ut månadsvis. �&rsbeloppet skall avrundas

till närmaste hela krontal som är delbart med tolv.

Bostadstillägg som understiger 25 kronor per månad betalas inte ut. Om

särskilt bostadstillägg ingår skall dock bostadstillägget alltid betalas ut.

background image

6

SFS 2001:761

25 §

Vid utbetalning av bostadstillägg för förfluten tid till en bidragsberät-

tigad, vars make har uppburit bostadstillägg för samma tid, skall bostads-
tillägget minskas på sådant sätt att det sammanlagda beloppet under denna
tid motsvarar de bostadstillägg som skulle ha utgivits om beslut om båda er-
sättningarna hade förelegat samtidigt.

�ndrade förhållanden

26 §

Den som uppbär bostadstillägg enligt denna lag är skyldig att utan

oskäligt dröjsmål anmäla till försäkringskassan

1. om de inkomster som avses i 12 § första stycket 1 och 2 samt 15 § vä-

sentligt har ökat för bidragstagaren eller dennes make,

2. om han eller hon byter bostad eller om boendeförhållandena ändras,

eller

3. om han eller hon gifter sig eller äktenskapet upplöses.

27 §

Bostadstillägget skall omprövas när något förhållande som bestäm-

mer tilläggets storlek har ändrats.

Bostadstillägget får räknas om utan föregående underrättelse om den del

av årsinkomsten ändras som utgörs av en förmån som betalas ut av den all-
männa försäkringskassan, pension enligt utländsk lagstiftning, avtalspension
eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal. Detsamma skall
gälla när sådant belopp som avses i 19 § ändras.

28 §

En ändring av bostadstillägget skall gälla från och med månaden efter

den månad då anledningen till ändring har uppkommit. En ändring av bo-
stadstillägget skall dock gälla från och med den månad under vilken de för-
hållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållandena avser
hela den månaden.

Uppgiftsskyldighet

29 §

Banker och andra penninginrättningar skall på begäran lämna dom-

stol, Riksförsäkringsverket eller den allmänna försäkringskassan sådana
uppgifter om en namngiven person som gäller förhållanden av betydelse för
tillämpningen av denna lag.

�&terbetalning

30 §

Den allmänna försäkringskassan skall besluta om återbetalning av bo-

stadstillägg, om den som uppburit bostadstillägget genom att lämna oriktiga
uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmäl-
ningsskyldighet har orsakat att bostadstillägget har lämnats felaktigt eller
med ett för högt belopp. Detsamma gäller om bostadstillägg i annat fall har
lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som uppburit bo-
stadstillägget har insett eller skäligen borde ha insett detta.

Om det finns särskilda skäl får försäkringskassan helt eller delvis efterge

krav på återbetalning.

background image

7

SFS 2001:761

31 §

Avdrag på bostadstillägg får göras med skäligt belopp om den bi-

dragsberättigade enligt beslut av en allmän försäkringskassa är återbetal-
ningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av denna lag eller en
annan författning.

Omprövning och överklagande m.m.

32 §

Bestämmelserna i 20 kap. 10�13 §§ lagen (1962:381) om allmän för-

säkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt över-
klagande av försäkringskassas beslut och domstols beslut samt om Riksför-
säkringsverkets uppgifter skall tillämpas i ärenden om bostadstillägg enligt
denna lag.

�vriga bestämmelser

33 §

Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall

också tillämpas på bostadstillägg enligt denna lag:

� 17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,
� 18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,
� 20 kap. 2 a § om provisoriska beslut,
� 20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning,
� 20 kap. 5 § om preskription,
� 20 kap. 6 § första stycket andra meningen om förbud mot överlåtelse,
� 20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder, och
� 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Genom lagen upphävs la-

gen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer.

2. Bestämmelserna i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer

gäller fortfarande för bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet.

3. Den som är berättigad till bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bo-

stadstillägg till pensionärer vid utgången av år 2002 skall ha rätt att fortsätta
att få bostadstillägget utbetalt, dock längst till och med juni 2003. Detta gäl-
ler dock endast så länge den försäkrade är bosatt i Sverige och uppbär sådan
förmån som berättigar till bostadstillägg enligt bestämmelserna i den gamla
lagen eller motsvarande förmån. Därvid skall 4 kap. socialförsäkringslagen
(1999:799) tillämpas. Vad nu sagts skall även gälla särskilt bostadstillägg.

4. Bostadstillägget får under den tid som avses i punkten 3 betalas ut med

samma belopp som betalades ut till den försäkrade för december 2002. Om
förhållandena ändras av sådan anledning som anges i 26 § eller om bostads-
tillägget skall omprövas av någon annan anledning under tiden den 1 janu-
ari�30 juni 2003, skall de nya bestämmelserna tillämpas. Bostadstillägget
får dock inte dras in enbart av den anledningen att bidragstagaren inte upp-
fyller kraven i de nya bestämmelserna i 2 § för rätt till bostadstillägg.

5. För den som uppbär eller beviljas bostadstillägg för december 2002 en-

ligt de bestämmelser som gäller för gift pensionsberättigad, men vars make
inte är berättigad till bostadstillägg skall följande gälla. I stället för vad som
anges i 9 § får bestämmelserna i 4 § lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer tillämpas. Detta gäller längst till och med månaden före den då

background image

8

SFS 2001:761

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2001

maken fyller 65 år eller dessförinnan börjar uppbära sådan förmån som en-
ligt 2 § berättigar till bostadstillägg. Om de äldre bestämmelserna tillämpas
skall inte sådant avdrag som avses i 19 § göras vid beräkning av makens re-
duceringsinkomst. Om bostadstillägget har börjat utges helt enligt de nya
bestämmelserna, får inte de äldre bestämmelserna tillämpas därefter.

På regeringens vägnar

G�RAN PERSSON

INGELA THAL�0N
(Socialdepartementet)

Viktiga lagar inom socialrätten

Viktiga lagar inom socialrätten

LSS
LVM
LVU
Socialtjänstlagen
JP Infonets socialrättsliga tjänster

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Jobbar du med socialrätt? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Vi kan tillgodose hela ditt behov av information och stöd oavsett om du arbetar inom kommunal socialtjänst, annan myndighet, domstol, advokatbyrå eller i privat verksamhet. Se allt inom socialrätt.