SFS 2001:761 Lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Socialrätt

Start / Socialrätt / Lag (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken / SFS 2001:761 Lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

010761.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om bostadstill�gg till pension�rer m.fl.; utf�rdad den 1 november 2001. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs f�ljande. R�tten till bostadstill�gg, m.m. 1 � I socialf�rs�kringslagen (1999:799) finns best�mmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialf�rs�kringslagen inneh�ller ocks� best�mmel- ser om f�rm�ner vid utlandsvistelse och om handl�ggning av �renden, m.m. 2 � Bostadstill�gg enligt denna lag kan utges till den som uppb�r 1. hel �lderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad �lders- pension eller hel garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension, 2. sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning enligt lagen (1962:381) om all- m�n f�rs�kring, 3. �nkepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efter- levandest�d till barn, 4. �nkepension enligt lagen (2000:462) om inf�rande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandest�d till barn, 5. s�rskild efterlevandepension enligt lagen om inf�rande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandest�d till barn, 6. hustrutill�gg enligt lagen (1998:708) om upph�vande av lagen (1994:309) om hustrutill�gg i vissa fall d� make uppb�r folkpension, eller 7. pension eller invaliditetsf�rm�n enligt lagstiftningen i en stat som ing�r i Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det, under f�ruts�ttning att f�rm�- nen motsvarar svensk pension eller ers�ttning enligt 16. Bostadstill�gg kan ocks� utges till en �nka som enbart p� grund av be- st�mmelserna i 1 kap. 6 � tredje stycket lagen om efterlevandepension och efterlevandest�d till barn inte uppb�r �nkepension. Bostadstill�gg kan ocks� utges till den vars sjukers�ttning eller aktivitets- ers�ttning har vilandef�rklarats enligt 16 kap. 16 � lagen om allm�n f�rs�k- ring. 3 � Bostadstill�gg utges trots best�mmelserna i 2 � inte till 1. en pension�r som enbart uppb�r �lderspension f�r tid f�re den m�nad d� han eller hon fyller 65 �r, 1 Prop. 2000/01:140, bet. 2001/02:SfU3, rskr. 2001/02:10. SFS 2001:761 Utkom fr�n trycket den 13 november 2001 2* SFS 2001:761779 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2001:761 2. en kvinna som beviljats �nkepension p� grund av d�dsfall efter ut- g�ngen av �r 2002 och som �r f�dd �r 1945 eller senare, eller 3. en kvinna som enbart uppb�r �nkepension f�r tid fr�n och med den m�- nad d� hon fyller 65 �r. 4 � S�rskilt bostadstill�gg kan utges enligt 20 och 21 �� till den som upp- b�r bostadstill�gg enligt denna lag. 5 � En bidragsber�ttigad som �r gift men stadigvarande lever �tskild fr�n sin make skall likst�llas med ogift person, om inte s�rskilda sk�l talar mot detta. En bidragsber�ttigad som stadigvarande sammanbor med n�gon med vil- ken han eller hon har varit gift eller har eller har haft barn skall likst�llas med gift person. Om inte sk�l visas f�r annat skall detsamma g�lla i fr�ga om en vuxen person som lever tillsammans med en annan vuxen person, utan att de �r gifta med varandra, om de �r folkbokf�rda p� samma adress. 6 � I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring fastst�llda prisbasbeloppet. 7 � Bostadstill�gg utges endast f�r den bostad d�r den bidragsber�ttigade har sitt huvudsakliga boende (permanentbostaden). F�r bostad i s�rskild bo- endeform l�mnas bostadstill�gg endast f�r boende i l�genhet eller f�r bo- ende i en- och tv�b�ddsrum. En bidragsber�ttigad som vistas eller bor i en s�rskild boendeform eller i ett liknande boende �r ber�ttigad till bostadstill�gg f�r sin ursprungliga per- manentbostad under h�gst sex m�nader fr�n det att f�rs�kringskassan har bed�mt vistelsen eller boendet i den s�rskilda boendeformen som stadigva- rande. 8 � Bostadstill�gg utges inte f�r s�dan bostadskostnad som fastst�lls med beaktande av den bidragsber�ttigades inkomst. Bostadstill�ggets storlek 9 � Bostadstill�gg utges f�r 91 procent av bostadskostnaden per m�nad av den del som inte �verstiger 4 500 kronor f�r den som �r ogift och 2 250 kro- nor f�r den som �r gift. F�r var och en av makarna skall bostadskostnaden ber�knas till h�lften av deras sammanlagda bostadskostnad. Bostadstill�gg utges inte f�r bostadskostnad till den del den �verstiger 2 250 kronor per m�nad f�r var och en av de boende vid boende i tv�b�dds- rum i s�rskild boendeform. 10 � Storleken p� det bostadstill�gg som skall utges �r beroende av den s�- kandes, och om s�kanden �r gift �ven makens, bidragsgrundande inkomst och reduceringsinkomst. Med bidragsgrundande inkomst avses i denna lag den inkomst, f�r �r r�knat, som n�gon kan antas komma att f� under den n�r- maste tiden. Med reduceringsinkomst avses den inkomst som �terst�r efter det att ber�kning gjorts enligt 18 och 19 ��. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2001:761 11 � Bostadstill�gget skall minskas med 62 procent av reduceringsinkom- sten till den del den inte �verstiger ett prisbasbelopp. Till den del reduce- ringsinkomsten �verstiger detta belopp minskas bostadstill�gget med 50 procent av inkomsten. Ber�kning av bidragsgrundande inkomst 12 � Den bidragsgrundande inkomsten ber�knas med utg�ngspunkt i 1. ett uppskattat �verskott i inkomstslaget tj�nst enligt 10 kap. 16 � in- komstskattelagen (1999:1229), 2. ett uppskattat �verskott i inkomstslaget n�ringsverksamhet ber�knat en- ligt 13 �, och 3. �verskott i inkomstslaget kapital ber�knat enligt 14 � f�r �ret f�re det �r bostadstill�gget avser. Till de sammanlagda ber�knade �verskotten skall l�ggas belopp enligt 1517 ��. I fr�ga om en bidragsber�ttigad som �r gift ber�knas den bidragsgrun- dande inkomsten f�r den bidragsber�ttigade och hans eller hennes make var f�r sig. 13 � �verskottet eller underskottet av en n�ringsverksamhet ber�knat en- ligt 14 kap. 21 � inkomstskattelagen (1999:1229) skall �kas respektive minskas med avdrag enligt 16 kap. 32 � inkomstskattelagen f�r utgift f�r egen pen- sion till den del det inte �verstiger ett halvt prisbasbelopp, och avdrag f�r underskott fr�n tidigare beskattnings�r enligt 40 kap. in- komstskattelagen. 14 � �verskottet eller underskottet i inkomstslaget kapital ber�knat enligt 41 kap. 12 � inkomstskattelagen (1999:1229) skall �kas respektive minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget med undantag f�r avdrag f�r kapitalf�rluster till den del de motsvarar kapitalvinster som tagits upp som int�kt enligt 42 kap. 1 � inkomstskattelagen, uppskovsavdrag enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad, och avdrag f�r negativ r�ntef�rdelning enligt 33 kap. inkomstskattelagen. 15 � Till�gg till den bidragsgrundande inkomsten skall g�ras f�r 1. inkomst som p� grund av 3 kap. 914 �� inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal inte skall tas upp som int�kt i inkomstslaget n�- ringsverksamhet, tj�nst eller kapital, 2. studiemedel i form av studiebidrag, 3. skattefria stipendier till den del de �verstiger 3 000 kronor per m�nad, och 4. ers�ttning fr�n avtalsgruppsjukf�rs�kringar f�r sjukfall som intr�ffat f�re �r 1991. 16 � Till�gg till den bidragsgrundande inkomsten skall g�ras f�r f�rm�- genhet ber�knad per den 31 december �ret f�re det �r bostadstill�gget avser enligt vad som anges i denna paragraf och 17 �. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2001:761 Som f�rm�genhet r�knas den skattepliktiga f�rm�genheten enligt lagen (1997:323) om statlig f�rm�genhetsskatt, ber�knad med bortseende fr�n v�r- det av s�dan privatbostadsfastighet eller privatbostadsr�tt som avses i 2 kap. 13 respektive 18 � inkomstskattelagen (1999:1229) och som utg�r den s�- kandes permanentbostad samt skulder med s�kerhet i denna egendom. F�r s�kande som har sin bostad i s�rskild boendeform skall detsamma g�lla i fr�ga om v�rdet av privatbostadsfastighet eller privatbostadsr�tt som utg�r permanentbostad f�r den s�kandes make. I lagen (1999:332) om ers�ttning till steriliserade i vissa fall finns best�m- melser om ber�kning av f�rm�genhet f�r den som har f�tt ers�ttning enligt den lagen. 17 � Till�gg till den bidragsgrundande inkomsten skall g�ras med 15 pro- cent av den sammanlagda f�rm�genhet som �verstiger 100 000 kronor f�r den som �r ogift och 200 000 kronor f�r makar. Det framr�knade f�rm�gen- hetsbeloppet avrundas ned�t till helt tusental kronor. I fr�ga om makar skall v�rdet av f�rm�genhet f�r var och en av dem be- r�knas utg�ra h�lften av deras sammanlagda f�rm�genhet efter avdrag enligt f�rsta stycket. Ber�kning av reduceringsinkomst 18 � Reduceringsinkomsten utg�rs av summan av pension, sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning enligt 2 �, pension eller invaliditetsf�rm�n som utges enligt utl�ndsk lagstiftning, inkomst av kapital enligt 12 � f�rsta stycket 3, till�gg till den bidragsgrundande inkomsten enligt 16 och 17 ��, och 80 procent av �vriga delar av den bidragsgrundande inkomsten, minskad med ett fribelopp enligt 19 �. 19 � Det fribelopp som avses i 18 � skall motsvara 2,17 g�nger prisbasbe- loppet f�r den som �r ogift och 1,935 g�nger prisbasbeloppet f�r den som �r gift. Uppb�r den bidragsber�ttigade sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning en- ligt 7 kap. lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring eller motsvarande ut- l�ndsk f�rm�n skall i st�llet f�r vad som anges i f�rsta stycket ett avdrag g�- ras med ett belopp som motsvarar garantiniv�n f�r hel s�dan ers�ttning en- ligt 9 kap. 8 och 9 �� lagen om allm�n f�rs�kring. Detta g�ller dock l�ngst till och med m�naden f�re den d� den bidragsber�ttigade fyller 65 �r. Om den bidragsber�ttigade uppb�r mer �n en f�rm�n som enligt 2 � ber�t- tigar till bostadstill�gg, skall avdrag enligt ovan g�ras med det belopp som �r mest f�rm�nligt f�r den bidragsber�ttigade. Inkomsten efter reducering enligt f�rsta eller andra stycket �r den bidrags- ber�ttigades reduceringsinkomst. I fr�ga om makar skall reduceringsinkom- sten f�r var och en av dem ber�knas utg�ra h�lften av deras sammanlagda reduceringsinkomst. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2001:761 Ber�kning av s�rskilt bostadstill�gg 20 � S�rskilt bostadstill�gg skall utges med det belopp som den bidragsbe- r�ttigades inkomster efter avdrag f�r sk�lig bostadskostnad understiger en sk�lig levnadsniv�, allt r�knat per m�nad. En sk�lig levnadsniv� enligt f�rsta stycket skall anses motsvara en tolfte- del av 1,294 g�nger prisbasbeloppet f�r den som �r ogift och en tolftedel av 1,084 g�nger prisbasbeloppet f�r den som �r gift. En bostadskostnad som uppg�r till h�gst 5 700 kronor f�r den som �r ogift och 2 850 kronor f�r den som �r gift, skall anses som sk�lig bostadskostnad enligt f�rsta stycket. 21 � Vid till�mpning av 20 � skall f�ljande inkomster beaktas: 1. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 � f�rsta stycket 1 och 2 efter avdrag f�r den skatte- och avgiftssats som f�ljer av till- l�mplig skattetabell enligt 11 kap. 6 � skattebetalningslagen (1997:483). Om det f�r den bidragsber�ttigade inte kan beslutas n�gon till�mplig skattetabell skall den skatte- och avgiftssats anv�ndas som f�ljer av den skattetabell som skulle ha varit till�mplig om s�dant beslut hade kunnat fattas. 2. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 � f�rsta stycket 3 efter avdrag med 30 procent. 3. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 15 �. 4. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 16 och 17 ��. 5. Bostadstill�gg enligt 11 �. Inkomsterna enligt f�rsta stycket 13 skall sammanlagda alltid anses ut- g�ra l�gst en tolftedel av det f�r den bidragsber�ttigade g�llande beloppet enligt 19 � efter avdrag f�r ber�knad prelimin�r skatt enligt f�rsta stycket 1. Ans�kan 22 � Bostadstill�gg betalas ut efter ans�kan. S�dan ans�kan skall g�ras skriftligen hos den allm�nna f�rs�kringskassan. Ans�kan skall inneh�lla de uppgifter som beh�vs f�r att bed�ma s�kan- dens r�tt till bostadstill�gg. Uppgifter om faktiska f�rh�llanden skall l�mnas p� heder och samvete av s�kanden och, om han eller hon �r gift, av hans eller hennes make. Utbetalning av bostadstill�gg 23 � Bostadstill�gg utges fr�n och med den m�nad som anges i ans�kan. Bostadstill�gg f�r dock inte utges f�r l�ngre tid tillbaka �n tre m�nader f�re ans�kningsm�naden. Bostadstill�gg f�r beviljas f�r en tid av tolv m�nader. Om det finns s�r- skilda sk�l f�r bostadstill�gg beviljas f�r l�ngre tid, dock l�ngst f�r en tid av 36 m�nader. 24 � Bostadstill�gg skall betalas ut m�nadsvis. �rsbeloppet skall avrundas till n�rmaste hela krontal som �r delbart med tolv. Bostadstill�gg som understiger 25 kronor per m�nad betalas inte ut. Om s�rskilt bostadstill�gg ing�r skall dock bostadstill�gget alltid betalas ut. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2001:761 25 � Vid utbetalning av bostadstill�gg f�r f�rfluten tid till en bidragsber�t- tigad, vars make har uppburit bostadstill�gg f�r samma tid, skall bostads- till�gget minskas p� s�dant s�tt att det sammanlagda beloppet under denna tid motsvarar de bostadstill�gg som skulle ha utgivits om beslut om b�da er- s�ttningarna hade f�relegat samtidigt. �ndrade f�rh�llanden 26 � Den som uppb�r bostadstill�gg enligt denna lag �r skyldig att utan osk�ligt dr�jsm�l anm�la till f�rs�kringskassan 1. om de inkomster som avses i 12 � f�rsta stycket 1 och 2 samt 15 � v�- sentligt har �kat f�r bidragstagaren eller dennes make, 2. om han eller hon byter bostad eller om boendef�rh�llandena �ndras, eller 3. om han eller hon gifter sig eller �ktenskapet uppl�ses. 27 � Bostadstill�gget skall ompr�vas n�r n�got f�rh�llande som best�m- mer till�ggets storlek har �ndrats. Bostadstill�gget f�r r�knas om utan f�reg�ende underr�ttelse om den del av �rsinkomsten �ndras som utg�rs av en f�rm�n som betalas ut av den all- m�nna f�rs�kringskassan, pension enligt utl�ndsk lagstiftning, avtalspension eller motsvarande ers�ttning som f�ljer av kollektivavtal. Detsamma skall g�lla n�r s�dant belopp som avses i 19 � �ndras. 28 � En �ndring av bostadstill�gget skall g�lla fr�n och med m�naden efter den m�nad d� anledningen till �ndring har uppkommit. En �ndring av bo- stadstill�gget skall dock g�lla fr�n och med den m�nad under vilken de f�r- h�llanden har uppkommit som f�ranleder �ndringen, om f�rh�llandena avser hela den m�naden. Uppgiftsskyldighet 29 � Banker och andra penninginr�ttningar skall p� beg�ran l�mna dom- stol, Riksf�rs�kringsverket eller den allm�nna f�rs�kringskassan s�dana uppgifter om en namngiven person som g�ller f�rh�llanden av betydelse f�r till�mpningen av denna lag. �terbetalning 30 � Den allm�nna f�rs�kringskassan skall besluta om �terbetalning av bo- stadstill�gg, om den som uppburit bostadstill�gget genom att l�mna oriktiga uppgifter eller genom att underl�ta att fullg�ra en uppgifts- eller anm�l- ningsskyldighet har orsakat att bostadstill�gget har l�mnats felaktigt eller med ett f�r h�gt belopp. Detsamma g�ller om bostadstill�gg i annat fall har l�mnats felaktigt eller med ett f�r h�gt belopp och den som uppburit bo- stadstill�gget har insett eller sk�ligen borde ha insett detta. Om det finns s�rskilda sk�l f�r f�rs�kringskassan helt eller delvis efterge krav p� �terbetalning. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2001:761 31 � Avdrag p� bostadstill�gg f�r g�ras med sk�ligt belopp om den bi- dragsber�ttigade enligt beslut av en allm�n f�rs�kringskassa �r �terbetal- ningsskyldig f�r en ers�ttning som har utgetts p� grund av denna lag eller en annan f�rfattning. Ompr�vning och �verklagande m.m. 32 � Best�mmelserna i 20 kap. 1013 �� lagen (1962:381) om allm�n f�r- s�kring om ompr�vning och �ndring av f�rs�kringskassas beslut samt �ver- klagande av f�rs�kringskassas beslut och domstols beslut samt om Riksf�r- s�kringsverkets uppgifter skall till�mpas i �renden om bostadstill�gg enligt denna lag. �vriga best�mmelser 33 � F�ljande best�mmelser i lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring skall ocks� till�mpas p� bostadstill�gg enligt denna lag: 17 kap. 1 � om sammantr�ffande av f�rm�ner, 18 kap. 46 och 47 �� om Riksf�rs�kringsverkets tillsyn, 20 kap. 2 a � om provisoriska beslut, 20 kap. 3 � tredje stycket om indragning eller neds�ttning, 20 kap. 5 � om preskription, 20 kap. 6 � f�rsta stycket andra meningen om f�rbud mot �verl�telse, 20 kap. 8 � fj�rde stycket om utrednings�tg�rder, och 20 kap. 9 � om uppgiftsskyldighet. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2003. Genom lagen upph�vs la- gen (1994:308) om bostadstill�gg till pension�rer. 2. Best�mmelserna i lagen (1994:308) om bostadstill�gg till pension�rer g�ller fortfarande f�r bostadstill�gg som avser tid f�re ikrafttr�dandet. 3. Den som �r ber�ttigad till bostadstill�gg enligt lagen (1994:308) om bo- stadstill�gg till pension�rer vid utg�ngen av �r 2002 skall ha r�tt att forts�tta att f� bostadstill�gget utbetalt, dock l�ngst till och med juni 2003. Detta g�l- ler dock endast s� l�nge den f�rs�krade �r bosatt i Sverige och uppb�r s�dan f�rm�n som ber�ttigar till bostadstill�gg enligt best�mmelserna i den gamla lagen eller motsvarande f�rm�n. D�rvid skall 4 kap. socialf�rs�kringslagen (1999:799) till�mpas. Vad nu sagts skall �ven g�lla s�rskilt bostadstill�gg. 4. Bostadstill�gget f�r under den tid som avses i punkten 3 betalas ut med samma belopp som betalades ut till den f�rs�krade f�r december 2002. Om f�rh�llandena �ndras av s�dan anledning som anges i 26 � eller om bostads- till�gget skall ompr�vas av n�gon annan anledning under tiden den 1 janu- ari30 juni 2003, skall de nya best�mmelserna till�mpas. Bostadstill�gget f�r dock inte dras in enbart av den anledningen att bidragstagaren inte upp- fyller kraven i de nya best�mmelserna i 2 � f�r r�tt till bostadstill�gg. 5. F�r den som uppb�r eller beviljas bostadstill�gg f�r december 2002 en- ligt de best�mmelser som g�ller f�r gift pensionsber�ttigad, men vars make inte �r ber�ttigad till bostadstill�gg skall f�ljande g�lla. I st�llet f�r vad som anges i 9 � f�r best�mmelserna i 4 � lagen (1994:308) om bostadstill�gg till pension�rer till�mpas. Detta g�ller l�ngst till och med m�naden f�re den d� </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2001:761 Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 2001 maken fyller 65 �r eller dessf�rinnan b�rjar uppb�ra s�dan f�rm�n som en- ligt 2 � ber�ttigar till bostadstill�gg. Om de �ldre best�mmelserna till�mpas skall inte s�dant avdrag som avses i 19 � g�ras vid ber�kning av makens re- duceringsinkomst. Om bostadstill�gget har b�rjat utges helt enligt de nya best�mmelserna, f�r inte de �ldre best�mmelserna till�mpas d�refter. P� regeringens v�gnar G�RAN PERSSON INGELA THAL�N (Socialdepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om bostadstill�gg till pension�rer m.fl.;

utf�rdad den 1 november 2001.

Enligt riksdagens beslut

f�reskrivs f�ljande.

R�tten till bostadstill�gg, m.m.

1 �

I socialf�rs�kringslagen (1999:799) finns best�mmelser om vem som

omfattas av denna lag. Socialf�rs�kringslagen inneh�ller ocks� best�mmel-
ser om f�rm�ner vid utlandsvistelse och om handl�ggning av �renden, m.m.

2 �

Bostadstill�gg enligt denna lag kan utges till den som uppb�r

1. hel �lderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad �lders-

pension eller hel garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension,

2. sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning enligt lagen (1962:381) om all-

m�n f�rs�kring,

3. �nkepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efter-

levandest�d till barn,

4. �nkepension enligt lagen (2000:462) om inf�rande av lagen (2000:461)

om efterlevandepension och efterlevandest�d till barn,

5. s�rskild efterlevandepension enligt lagen om inf�rande av lagen

(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandest�d till barn,

hustrutill�gg enligt lagen (1998:708) om upph�vande av lagen

(1994:309) om hustrutill�gg i vissa fall d� make uppb�r folkpension, eller

7. pension eller invaliditetsf�rm�n enligt lagstiftningen i en stat som ing�r

i Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det, under f�ruts�ttning att f�rm�-
nen motsvarar svensk pension eller ers�ttning enligt 16.

Bostadstill�gg kan ocks� utges till en �nka som enbart p� grund av be-

st�mmelserna i 1 kap. 6 � tredje stycket lagen om efterlevandepension och
efterlevandest�d till barn inte uppb�r �nkepension.

Bostadstill�gg kan ocks� utges till den vars sjukers�ttning eller aktivitets-

ers�ttning har vilandef�rklarats enligt 16 kap. 16 � lagen om allm�n f�rs�k-
ring.

3 �

Bostadstill�gg utges trots best�mmelserna i 2 � inte till

1. en pension�r som enbart uppb�r �lderspension f�r tid f�re den m�nad

d� han eller hon fyller 65 �r,

Prop. 2000/01:140, bet. 2001/02:SfU3, rskr. 2001/02:10.

SFS 2001:761

Utkom fr�n trycket
den 13 november 2001

SFS 2001:761779

SFS 2001:761

2. en kvinna som beviljats �nkepension p� grund av d�dsfall efter ut-

g�ngen av �r 2002 och som �r f�dd �r 1945 eller senare, eller

3. en kvinna som enbart uppb�r �nkepension f�r tid fr�n och med den m�-

nad d� hon fyller 65 �r.

4 �

S�rskilt bostadstill�gg kan utges enligt 20 och 21 �� till den som upp-

b�r bostadstill�gg enligt denna lag.

5 �

En bidragsber�ttigad som �r gift men stadigvarande lever �tskild fr�n

sin make skall likst�llas med ogift person, om inte s�rskilda sk�l talar mot
detta.

En bidragsber�ttigad som stadigvarande sammanbor med n�gon med vil-

ken han eller hon har varit gift eller har eller har haft barn skall likst�llas
med gift person. Om inte sk�l visas f�r annat skall detsamma g�lla i fr�ga
om en vuxen person som lever tillsammans med en annan vuxen person,
utan att de �r gifta med varandra, om de �r folkbokf�rda p� samma adress.

6 �

I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 � lagen

(1962:381) om allm�n f�rs�kring fastst�llda prisbasbeloppet.

7 �

Bostadstill�gg utges endast f�r den bostad d�r den bidragsber�ttigade

har sitt huvudsakliga boende (permanentbostaden). F�r bostad i s�rskild bo-
endeform l�mnas bostadstill�gg endast f�r boende i l�genhet eller f�r bo-
ende i en- och tv�b�ddsrum.

En bidragsber�ttigad som vistas eller bor i en s�rskild boendeform eller i

ett liknande boende �r ber�ttigad till bostadstill�gg f�r sin ursprungliga per-
manentbostad under h�gst sex m�nader fr�n det att f�rs�kringskassan har
bed�mt vistelsen eller boendet i den s�rskilda boendeformen som stadigva-
rande.

8 �

Bostadstill�gg utges inte f�r s�dan bostadskostnad som fastst�lls med

beaktande av den bidragsber�ttigades inkomst.

Bostadstill�ggets storlek

9 �

Bostadstill�gg utges f�r 91 procent av bostadskostnaden per m�nad av

den del som inte �verstiger 4 500 kronor f�r den som �r ogift och 2 250 kro-
nor f�r den som �r gift. F�r var och en av makarna skall bostadskostnaden
ber�knas till h�lften av deras sammanlagda bostadskostnad.

Bostadstill�gg utges inte f�r bostadskostnad till den del den �verstiger

2 250 kronor per m�nad f�r var och en av de boende vid boende i tv�b�dds-
rum i s�rskild boendeform.

10 �

Storleken p� det bostadstill�gg som skall utges �r beroende av den s�-

kandes, och om s�kanden �r gift �ven makens, bidragsgrundande inkomst
och reduceringsinkomst. Med bidragsgrundande inkomst avses i denna lag
den inkomst, f�r �r r�knat, som n�gon kan antas komma att f� under den n�r-
maste tiden. Med reduceringsinkomst avses den inkomst som �terst�r efter
det att ber�kning gjorts enligt 18 och 19 ��.

SFS 2001:761

11 �

Bostadstill�gget skall minskas med 62 procent av reduceringsinkom-

sten till den del den inte �verstiger ett prisbasbelopp. Till den del reduce-
ringsinkomsten �verstiger detta belopp minskas bostadstill�gget med 50
procent av inkomsten.

Ber�kning av bidragsgrundande inkomst

12 �

Den bidragsgrundande inkomsten ber�knas med utg�ngspunkt i

1. ett uppskattat �verskott i inkomstslaget tj�nst enligt 10 kap. 16 � in-

komstskattelagen (1999:1229),

2. ett uppskattat �verskott i inkomstslaget n�ringsverksamhet ber�knat en-

ligt 13 �, och

3. �verskott i inkomstslaget kapital ber�knat enligt 14 � f�r �ret f�re det �r

bostadstill�gget avser.

Till de sammanlagda ber�knade �verskotten skall l�ggas belopp enligt

1517 ��.

I fr�ga om en bidragsber�ttigad som �r gift ber�knas den bidragsgrun-

dande inkomsten f�r den bidragsber�ttigade och hans eller hennes make var
f�r sig.

13 �

�verskottet eller underskottet av en n�ringsverksamhet ber�knat en-

ligt 14 kap. 21 � inkomstskattelagen (1999:1229) skall �kas respektive
minskas med

avdrag enligt 16 kap. 32 � inkomstskattelagen f�r utgift f�r egen pen-

sion till den del det inte �verstiger ett halvt prisbasbelopp, och

avdrag f�r underskott fr�n tidigare beskattnings�r enligt 40 kap. in-

komstskattelagen.

14 �

�verskottet eller underskottet i inkomstslaget kapital ber�knat enligt

41 kap. 12 � inkomstskattelagen (1999:1229) skall �kas respektive minskas
med gjorda avdrag i inkomstslaget med undantag f�r

avdrag f�r kapitalf�rluster till den del de motsvarar kapitalvinster som

tagits upp som int�kt enligt 42 kap. 1 � inkomstskattelagen,

uppskovsavdrag enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad,

och

avdrag f�r negativ r�ntef�rdelning enligt 33 kap. inkomstskattelagen.

15 �

Till�gg till den bidragsgrundande inkomsten skall g�ras f�r

inkomst som p� grund av 3

kap. 914

�� inkomstskattelagen

(1999:1229) eller skatteavtal inte skall tas upp som int�kt i inkomstslaget n�-
ringsverksamhet, tj�nst eller kapital,

2. studiemedel i form av studiebidrag,
3. skattefria stipendier till den del de �verstiger 3 000 kronor per m�nad,

och

4. ers�ttning fr�n avtalsgruppsjukf�rs�kringar f�r sjukfall som intr�ffat

f�re �r 1991.

16 �

Till�gg till den bidragsgrundande inkomsten skall g�ras f�r f�rm�-

genhet ber�knad per den 31 december �ret f�re det �r bostadstill�gget avser
enligt vad som anges i denna paragraf och 17 �.

SFS 2001:761

Som f�rm�genhet r�knas den skattepliktiga f�rm�genheten enligt lagen

(1997:323) om statlig f�rm�genhetsskatt, ber�knad med bortseende fr�n v�r-
det av s�dan privatbostadsfastighet eller privatbostadsr�tt som avses i 2 kap.
13 respektive 18 � inkomstskattelagen (1999:1229) och som utg�r den s�-
kandes permanentbostad samt skulder med s�kerhet i denna egendom. F�r
s�kande som har sin bostad i s�rskild boendeform skall detsamma g�lla i
fr�ga om v�rdet av privatbostadsfastighet eller privatbostadsr�tt som utg�r
permanentbostad f�r den s�kandes make.

I lagen (1999:332) om ers�ttning till steriliserade i vissa fall finns best�m-

melser om ber�kning av f�rm�genhet f�r den som har f�tt ers�ttning enligt
den lagen.

17 �

Till�gg till den bidragsgrundande inkomsten skall g�ras med 15 pro-

cent av den sammanlagda f�rm�genhet som �verstiger 100 000 kronor f�r
den som �r ogift och 200 000 kronor f�r makar. Det framr�knade f�rm�gen-
hetsbeloppet avrundas ned�t till helt tusental kronor.

I fr�ga om makar skall v�rdet av f�rm�genhet f�r var och en av dem be-

r�knas utg�ra h�lften av deras sammanlagda f�rm�genhet efter avdrag enligt
f�rsta stycket.

Ber�kning av reduceringsinkomst

18 �

Reduceringsinkomsten utg�rs av summan av

pension, sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning enligt 2 �,
pension eller invaliditetsf�rm�n som utges enligt utl�ndsk lagstiftning,
inkomst av kapital enligt 12 � f�rsta stycket 3,
till�gg till den bidragsgrundande inkomsten enligt 16 och 17 ��, och
80 procent av �vriga delar av den bidragsgrundande inkomsten,
minskad med ett fribelopp enligt 19 �.

19 �

Det fribelopp som avses i 18 � skall motsvara 2,17 g�nger prisbasbe-

loppet f�r den som �r ogift och 1,935 g�nger prisbasbeloppet f�r den som �r
gift.

Uppb�r den bidragsber�ttigade sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning en-

ligt 7 kap. lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring eller motsvarande ut-
l�ndsk f�rm�n skall i st�llet f�r vad som anges i f�rsta stycket ett avdrag g�-
ras med ett belopp som motsvarar garantiniv�n f�r hel s�dan ers�ttning en-
ligt 9 kap. 8 och 9 �� lagen om allm�n f�rs�kring. Detta g�ller dock l�ngst
till och med m�naden f�re den d� den bidragsber�ttigade fyller 65 �r.

Om den bidragsber�ttigade uppb�r mer �n en f�rm�n som enligt 2 � ber�t-

tigar till bostadstill�gg, skall avdrag enligt ovan g�ras med det belopp som
�r mest f�rm�nligt f�r den bidragsber�ttigade.

Inkomsten efter reducering enligt f�rsta eller andra stycket �r den bidrags-

ber�ttigades reduceringsinkomst. I fr�ga om makar skall reduceringsinkom-
sten f�r var och en av dem ber�knas utg�ra h�lften av deras sammanlagda
reduceringsinkomst.

SFS 2001:761

Ber�kning av s�rskilt bostadstill�gg

20 �

S�rskilt bostadstill�gg skall utges med det belopp som den bidragsbe-

r�ttigades inkomster efter avdrag f�r sk�lig bostadskostnad understiger en
sk�lig levnadsniv�, allt r�knat per m�nad.

En sk�lig levnadsniv� enligt f�rsta stycket skall anses motsvara en tolfte-

del av 1,294 g�nger prisbasbeloppet f�r den som �r ogift och en tolftedel av
1,084 g�nger prisbasbeloppet f�r den som �r gift.

En bostadskostnad som uppg�r till h�gst 5 700 kronor f�r den som �r ogift

och 2 850 kronor f�r den som �r gift, skall anses som sk�lig bostadskostnad
enligt f�rsta stycket.

21 �

Vid till�mpning av 20 � skall f�ljande inkomster beaktas:

1. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 � f�rsta

stycket 1 och 2 efter avdrag f�r den skatte- och avgiftssats som f�ljer av till-
l�mplig skattetabell enligt 11 kap. 6 � skattebetalningslagen (1997:483). Om
det f�r den bidragsber�ttigade inte kan beslutas n�gon till�mplig skattetabell
skall den skatte- och avgiftssats anv�ndas som f�ljer av den skattetabell som
skulle ha varit till�mplig om s�dant beslut hade kunnat fattas.

2. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 � f�rsta

stycket 3 efter avdrag med 30 procent.

3. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 15 �.
4. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 16 och 17 ��.
5. Bostadstill�gg enligt 11 �.
Inkomsterna enligt f�rsta stycket 13 skall sammanlagda alltid anses ut-

g�ra l�gst en tolftedel av det f�r den bidragsber�ttigade g�llande beloppet
enligt 19 � efter avdrag f�r ber�knad prelimin�r skatt enligt f�rsta stycket 1.

Ans�kan

22 �

Bostadstill�gg betalas ut efter ans�kan. S�dan ans�kan skall g�ras

skriftligen hos den allm�nna f�rs�kringskassan.

Ans�kan skall inneh�lla de uppgifter som beh�vs f�r att bed�ma s�kan-

dens r�tt till bostadstill�gg.

Uppgifter om faktiska f�rh�llanden skall l�mnas p� heder och samvete av

s�kanden och, om han eller hon �r gift, av hans eller hennes make.

Utbetalning av bostadstill�gg

23 �

Bostadstill�gg utges fr�n och med den m�nad som anges i ans�kan.

Bostadstill�gg f�r dock inte utges f�r l�ngre tid tillbaka �n tre m�nader f�re
ans�kningsm�naden.

Bostadstill�gg f�r beviljas f�r en tid av tolv m�nader. Om det finns s�r-

skilda sk�l f�r bostadstill�gg beviljas f�r l�ngre tid, dock l�ngst f�r en tid av
36 m�nader.

24 �

Bostadstill�gg skall betalas ut m�nadsvis. �rsbeloppet skall avrundas

till n�rmaste hela krontal som �r delbart med tolv.

Bostadstill�gg som understiger 25 kronor per m�nad betalas inte ut. Om

s�rskilt bostadstill�gg ing�r skall dock bostadstill�gget alltid betalas ut.

SFS 2001:761

25 �

Vid utbetalning av bostadstill�gg f�r f�rfluten tid till en bidragsber�t-

tigad, vars make har uppburit bostadstill�gg f�r samma tid, skall bostads-
till�gget minskas p� s�dant s�tt att det sammanlagda beloppet under denna
tid motsvarar de bostadstill�gg som skulle ha utgivits om beslut om b�da er-
s�ttningarna hade f�relegat samtidigt.

�ndrade f�rh�llanden

26 �

Den som uppb�r bostadstill�gg enligt denna lag �r skyldig att utan

osk�ligt dr�jsm�l anm�la till f�rs�kringskassan

1. om de inkomster som avses i 12 � f�rsta stycket 1 och 2 samt 15 � v�-

sentligt har �kat f�r bidragstagaren eller dennes make,

2. om han eller hon byter bostad eller om boendef�rh�llandena �ndras,

eller

3. om han eller hon gifter sig eller �ktenskapet uppl�ses.

27 �

Bostadstill�gget skall ompr�vas n�r n�got f�rh�llande som best�m-

mer till�ggets storlek har �ndrats.

Bostadstill�gget f�r r�knas om utan f�reg�ende underr�ttelse om den del

av �rsinkomsten �ndras som utg�rs av en f�rm�n som betalas ut av den all-
m�nna f�rs�kringskassan, pension enligt utl�ndsk lagstiftning, avtalspension
eller motsvarande ers�ttning som f�ljer av kollektivavtal. Detsamma skall
g�lla n�r s�dant belopp som avses i 19 � �ndras.

28 �

En �ndring av bostadstill�gget skall g�lla fr�n och med m�naden efter

den m�nad d� anledningen till �ndring har uppkommit. En �ndring av bo-
stadstill�gget skall dock g�lla fr�n och med den m�nad under vilken de f�r-
h�llanden har uppkommit som f�ranleder �ndringen, om f�rh�llandena avser
hela den m�naden.

Uppgiftsskyldighet

29 �

Banker och andra penninginr�ttningar skall p� beg�ran l�mna dom-

stol, Riksf�rs�kringsverket eller den allm�nna f�rs�kringskassan s�dana
uppgifter om en namngiven person som g�ller f�rh�llanden av betydelse f�r
till�mpningen av denna lag.

�terbetalning

30 �

Den allm�nna f�rs�kringskassan skall besluta om �terbetalning av bo-

stadstill�gg, om den som uppburit bostadstill�gget genom att l�mna oriktiga
uppgifter eller genom att underl�ta att fullg�ra en uppgifts- eller anm�l-
ningsskyldighet har orsakat att bostadstill�gget har l�mnats felaktigt eller
med ett f�r h�gt belopp. Detsamma g�ller om bostadstill�gg i annat fall har
l�mnats felaktigt eller med ett f�r h�gt belopp och den som uppburit bo-
stadstill�gget har insett eller sk�ligen borde ha insett detta.

Om det finns s�rskilda sk�l f�r f�rs�kringskassan helt eller delvis efterge

krav p� �terbetalning.

SFS 2001:761

31 �

Avdrag p� bostadstill�gg f�r g�ras med sk�ligt belopp om den bi-

dragsber�ttigade enligt beslut av en allm�n f�rs�kringskassa �r �terbetal-
ningsskyldig f�r en ers�ttning som har utgetts p� grund av denna lag eller en
annan f�rfattning.

Ompr�vning och �verklagande m.m.

32 �

Best�mmelserna i 20 kap. 1013 �� lagen (1962:381) om allm�n f�r-

s�kring om ompr�vning och �ndring av f�rs�kringskassas beslut samt �ver-
klagande av f�rs�kringskassas beslut och domstols beslut samt om Riksf�r-
s�kringsverkets uppgifter skall till�mpas i �renden om bostadstill�gg enligt
denna lag.

�vriga best�mmelser

33 �

F�ljande best�mmelser i lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring skall

ocks� till�mpas p� bostadstill�gg enligt denna lag:

17 kap. 1 � om sammantr�ffande av f�rm�ner,
18 kap. 46 och 47 �� om Riksf�rs�kringsverkets tillsyn,
20 kap. 2 a � om provisoriska beslut,
20 kap. 3 � tredje stycket om indragning eller neds�ttning,
20 kap. 5 � om preskription,
20 kap. 6 � f�rsta stycket andra meningen om f�rbud mot �verl�telse,
20 kap. 8 � fj�rde stycket om utrednings�tg�rder, och
20 kap. 9 � om uppgiftsskyldighet.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2003. Genom lagen upph�vs la-

gen (1994:308) om bostadstill�gg till pension�rer.

2. Best�mmelserna i lagen (1994:308) om bostadstill�gg till pension�rer

g�ller fortfarande f�r bostadstill�gg som avser tid f�re ikrafttr�dandet.

3. Den som �r ber�ttigad till bostadstill�gg enligt lagen (1994:308) om bo-

stadstill�gg till pension�rer vid utg�ngen av �r 2002 skall ha r�tt att forts�tta
att f� bostadstill�gget utbetalt, dock l�ngst till och med juni 2003. Detta g�l-
ler dock endast s� l�nge den f�rs�krade �r bosatt i Sverige och uppb�r s�dan
f�rm�n som ber�ttigar till bostadstill�gg enligt best�mmelserna i den gamla
lagen eller motsvarande f�rm�n. D�rvid skall 4 kap. socialf�rs�kringslagen
(1999:799) till�mpas. Vad nu sagts skall �ven g�lla s�rskilt bostadstill�gg.

4. Bostadstill�gget f�r under den tid som avses i punkten 3 betalas ut med

samma belopp som betalades ut till den f�rs�krade f�r december 2002. Om
f�rh�llandena �ndras av s�dan anledning som anges i 26 � eller om bostads-
till�gget skall ompr�vas av n�gon annan anledning under tiden den 1 janu-
ari30 juni 2003, skall de nya best�mmelserna till�mpas. Bostadstill�gget
f�r dock inte dras in enbart av den anledningen att bidragstagaren inte upp-
fyller kraven i de nya best�mmelserna i 2 � f�r r�tt till bostadstill�gg.

5. F�r den som uppb�r eller beviljas bostadstill�gg f�r december 2002 en-

ligt de best�mmelser som g�ller f�r gift pensionsber�ttigad, men vars make
inte �r ber�ttigad till bostadstill�gg skall f�ljande g�lla. I st�llet f�r vad som
anges i 9 � f�r best�mmelserna i 4 � lagen (1994:308) om bostadstill�gg till
pension�rer till�mpas. Detta g�ller l�ngst till och med m�naden f�re den d�

SFS 2001:761

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2001

maken fyller 65 �r eller dessf�rinnan b�rjar uppb�ra s�dan f�rm�n som en-
ligt 2 � ber�ttigar till bostadstill�gg. Om de �ldre best�mmelserna till�mpas
skall inte s�dant avdrag som avses i 19 � g�ras vid ber�kning av makens re-
duceringsinkomst. Om bostadstill�gget har b�rjat utges helt enligt de nya
best�mmelserna, f�r inte de �ldre best�mmelserna till�mpas d�refter.

P� regeringens v�gnar

G�RAN PERSSON

INGELA THAL�N
(Socialdepartementet)

;

Viktiga lagar inom socialrätten

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
Socialtjänstlag (2001:453)

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Jobbar du med socialrätt? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Vi kan tillgodose hela ditt behov av information och stöd oavsett om du arbetar inom kommunal socialtjänst, annan myndighet, domstol, advokatbyrå eller i privat verksamhet. Se allt inom socialrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2001:761 Lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Viktiga lagar inom socialrätten

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Om Lagboken.se