SFS 1999:799 Socialförsäkringslag

1

Svensk författningssamling

Socialförsäkringslag;

utfärdad den 4 november 1999.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om

vem som omfattas av social

trygghet

genom social försäkring och vissa bidragssystem

(

socialförsäk-

ringen

). Lagen gäller för de försäkringar och bidragssystem som anges i 3

kap.

Rätten till en förmån skall grundas på bosättning eller förvärvsarbete i

Sverige om inte något annat särskilt anges.

2 §

I de författningar som anges i 3 kap. finns närmare bestämmelser om

rätt till förmåner m.m.

3 §

Frågor om förmåner inom socialförsäkringen handhas av Riksförsäk-

ringsverket, Premiepensionsmyndigheten och

de allmänna försäkringskas-

sorna.

4 §

Gemenskapsrätten inom Europeiska unionen (EU) eller inom Europe-

iska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtal om social trygghet som
ingåtts med andra stater kan medföra begränsningar i tillämpligheten av be-
stämmelserna i denna lag.

2 kap. Bosättning och arbete i Sverige

Bosättning i Sverige

1 §

Vid tillämpning av denna lag skall en person anses vara bosatt i

Sverige, om han eller hon har sitt egentliga hemvist här i landet.

Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under

längre tid än ett år skall anses vara bosatt här. Detta gäller dock inte om syn-
nerliga skäl talar mot det.

En i Sverige bosatt person som lämnar landet skall fortfarande anses vara

bosatt här om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år.

1

Prop. 1998/99:119, bet. 1999/2000:SfU3, rskr. 1999/2000:12.

SFS 1999:799

Utkom från trycket
den 16 november 1999

2

SFS 1999:799

Särskilda bestämmelser

Statsanställda

2 §

Den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete

för arbetsgivarens räkning skall anses vara bosatt i Sverige under hela ut-
sändningstiden om han eller hon tidigare någon gång varit bosatt i Sverige.

När en annan stat som arbetsgivare sänder en person till Sverige för arbete

för arbetsgivarens räkning skall den personen inte anses vara bosatt i
Sverige.

Diplomater m.fl.

3 §

En person som tillhör en annan stats beskickning eller karriärkonsulat

eller dess betjäning skall anses vara bosatt i Sverige endast om det är fören-
ligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner
som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i
vissa fall. Detta gäller även en sådan persons privattjänare.

En person som på grund av anknytning till en internationell organisation

omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om immunitet och privilegier i vissa
fall skall anses vara bosatt i Sverige endast i den mån det är förenligt med
vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den la-
gen.

Biståndsarbetare m.fl.

4 §

En i Sverige bosatt person som lämnar landet för arbete för arbetsgiva-

rens räkning skall fortfarande anses vara bosatt här, om han eller hon är an-
ställd av

1. ett svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till ett sådant sam-

fund eller

2. en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet.
Första stycket gäller endast om utlandsvistelsen kan antas vara längst fem

år.

Utlandsstuderande m.fl.

5 §

En i Sverige bosatt person som lämnar landet för att studera i ett annat

land skall fortfarande anses vara bosatt i Sverige så länge han eller hon ge-
nomgår en studiestödsberättigande utbildning eller har utbildningsbidrag för
doktorander.

Den som kommer till Sverige för att studera skall inte anses vara bosatt

här. Detta gäller dock inte den som har utbildningsbidrag för doktorander.

Familjemedlemmar

6 §

Vad som sägs om personer som avses i 2–5 §§ gäller även medföljande

make samt barn som inte fyllt 18 år. Med make likställs den som utan att
vara gift med den utsände lever tillsammans med denne, om de tidigare har
varit gifta eller gemensamt har eller har haft barn.

3

SFS 1999:799

Arbete i Sverige

7 §

Med arbete i Sverige avses vid tillämpning av denna lag förvärvsarbete

i verksamhet här i landet.

Om en fysisk person som bedriver näringsverksamhet har sådant fast

driftställe i Sverige som avses i punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommu-
nalskattelagen (1928:370) skall verksamhet hänförlig dit anses bedriven här
i landet.

Särskilda bestämmelser

Arbete på fartyg

8 §

Arbete som sjöman på svenskt handelsfartyg anses som arbete i

Sverige. Detta gäller även om arbetet utförs

1. i anställning på utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i hu-

vudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller hos någon ar-
betsgivare som redaren har anlitat, eller

2. i anställning hos ägaren till ett svenskt handelsfartyg eller hos någon ar-

betsgivare som anlitats av ägaren, om fartyget hyrs ut till en utländsk redare i
huvudsak obemannat.

Med sjöman avses den som enligt sjömanslagen (1973:282) skall anses

som sjöman.

Utsändning m.m.

9 §

Arbete utomlands för en arbetsgivare med verksamhet i Sverige skall

anses som arbete här i landet, om arbetstagaren är utsänd av arbetsgivaren
och arbetet kan antas vara längst ett år.

När en utländsk arbetsgivare under motsvarande förhållande sänder någon

till Sverige för arbete skall arbete i Sverige inte anses föreligga.

I fall som anges i 2 § gäller första och andra styckena även om utsänd-

ningstiden kan antas vara längre än ett år.

Diplomater m.fl.

10 §

Arbete som utförs av en person som tillhör en annan stats beskickning

eller karriärkonsulat skall anses som arbete i Sverige endast om det är fören-
ligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner
som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i
vissa fall. Detta gäller även en sådan persons privattjänare.

Ett sådant arbete som medför att en person på grund av anknytning till en

internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om im-
munitet och privilegier i vissa fall skall anses som arbete i Sverige endast i
den mån det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal
som anges i bilagan till den lagen.

4

SFS 1999:799

3 kap. Socialförsäkringsskyddet

Bosättningsbaserad försäkring

1 §

Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för följande förmåner som

anges i lagen (1962:381) om allmän försäkring:

1. ersättning för sjukvård m.m. enligt 2 kap. i fråga om förmåner som be-

slutas av de allmänna

försäkringskassorna,

2. föräldrapenning på garantinivå,
3. folkpension i form av förtidspension och efterlevandepension beräknad

i förhållande till det antal år som har tillgodoräknats som bosättningstid i
Sverige, samt

4. rehabilitering och särskilt bidrag enligt 22 kap. i fråga om förmåner

som beslutas av de allmänna försäkringskassorna.

2 §

Den som är bosatt i Sverige omfattas även av

1. lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,
2. lagen (1969:205) om pensionstillskott,
3. lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,
4. lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handikap-

pade,

5. lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn,
6. lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för lång-

varig vård av sjukt eller handikappat barn,

7. lagen (1993:389) om assistansersättning,
8. lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
9. lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,
10. lagen (1996:1030) om underhållsstöd,
11. lagen (1998:702) om garantipension, och
12. lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag.

3 §

Till den som enligt utlänningslagen (1989:529) behöver ha uppehålls-

tillstånd i Sverige får förmåner enligt 1 och 2 §§ utges tidigast från och med
den dag då ett sådant tillstånd börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än
tre månader före det att tillståndet beviljades. Om det finns synnerliga skäl,
får förmåner utges även om uppehållstillstånd inte har beviljats.

Förmåner enligt första stycket betalas inte ut för tid då bistånd enligt lagen

(1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har lämnats till den försäk-
rade om förmånerna är av motsvarande karaktär.

Arbetsbaserad försäkring

4 §

Den som arbetar i Sverige är försäkrad för följande förmåner enligt la-

gen (1962:381) om allmän försäkring:

1. sjukpenning och havandeskapspenning,
2. föräldrapenning över garantinivå och tillfällig föräldrapenning,
3. tilläggspension i form av förtidspension och efterlevandepension,
4. folkpension i form av förtidspension och efterlevandepension beräknad

i förhållande till det antal år för vilka tillgodoräknats pensionspoäng för till-
läggspension, samt

5

SFS 1999:799

5. rehabilitering och rehabiliteringsersättning enligt 22 kap. i fråga om

förmåner som beslutas av de allmänna försäkringskassorna.

5 §

Den som arbetar i Sverige omfattas även av

1. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
2. lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, och
3. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

Försäkringstid

6 §

För arbetstagare gäller försäkringen enligt 4 och 5 §§ från och med den

första dagen av anställningstiden. För andra gäller försäkringen dock från
och med den dag då arbetet har påbörjats.

Försäkringen upphör att gälla tre månader efter den dag då arbetet har

upphört av någon annan anledning än ledighet för semester, ferier eller mot-
svarande uppehåll (

efterskyddstid

). Försäkringen upphör tidigare än som nu

sagts om den enskilde påbörjat arbete i ett annat land och omfattas av mot-
svarande försäkring i det landet eller om det finns andra särskilda skäl.

7 §

Om en förmån som avses i 4 eller 5 § utges när försäkringen skall upp-

höra enligt 6 § andra stycket, fortsätter försäkringen enligt 4 eller 5 § att
gälla under den tid för vilken förmånen utges. Försäkringen fortsätter också
att gälla, enligt de grunder som regeringen fastställer, för den tid en person
genomgår utbildning eller står till arbetsmarknadens förfogande.

8 §

Försäkringen för pensioner eller skadeersättningar som avses i 4 § 3

och 4 samt 5 § 1 och 3 skall gälla när rätten till en förmån enligt de lagar
som anges där kan härledas från ett arbete i Sverige. Detsamma gäller för-
säkringen för föräldrapenning över garantinivå enligt 4 § 2.

Försäkringen för pensioner enligt första stycket skall också gälla i det fall

rätten till förmånen kan härledas från sådan ersättning som anges i 12 och
13 §§.

9 §

För biståndsarbetare m.fl. enligt 2 kap. 4 § som till följd av utlandsar-

bete inte omfattas av den arbetsbaserade försäkringen och som efter utlands-
tjänstgöringens slut återvänder till Sverige skall efterskyddstiden börja löpa
först efter återkomsten, om utlandstjänstgöringen varat längst fem år.

10 §

Försäkringen enligt 4 eller 5 § fortsätter att gälla efter efterskyddsti-

den enligt 6 § andra stycket så länge skyddsbestämmelserna om beräkning
av sjukpenninggrundande inkomst i 3 kap. 5 § tredje stycket 4–6 lagen
(1962:381) om allmän försäkring är tillämpliga.

Arbetstillstånd

11 §

Den som enligt utlänningslagen (1989:529) behöver ha arbetstillstånd

i Sverige eller ett uppehållstillstånd med motsvarande verkan har inte rätt till
förmåner enligt 4 och 5 §§ förrän ett sådant tillstånd har beviljats. Ersättning
får därvid utges tidigast från och med den dag då tillståndet börjar gälla men
inte för längre tid tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljades.

6

SFS 1999:799

Begränsningarna i första stycket gäller inte arbetsskadeersättning enligt

5 § 1.

Speciella försäkringssituationer

12 §

En person som har förtidspension som beräknats enligt 13 kap. 2 § la-

gen (1962:381) om allmän försäkring är försäkrad för inkomstgrundad ål-
derspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension be-
räknad på denna förtidspension.

13 §

Den som uppbär någon av följande förmåner är försäkrad för in-

komstgrundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ål-
derspension och tilläggspension i form av förtidspension och efterlevande-
pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring:

1. vårdbidrag, som inte enbart avser merkostnader, enligt 8 § lagen

(1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag,

2. dagpenning från arbetslöshetskassa,
3. utbildningsbidrag i form av dagpenning under arbetsmarknadsutbild-

ning och yrkesinriktad rehabilitering samt ersättning vid generationsväxling,

4. utbildningsbidrag för doktorander,
5. korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen

(1973:349),

6. vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudies-

töd för arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,

7. timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och

ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF),

8. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen

(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt
de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, eller

9. stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till

32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall tas upp som intäkt av tjänst.

14 §

Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för pensionsgrundande be-

lopp för barnår enligt 3 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-
pension.

Den som har genomgått grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om to-

talförsvarsplikt är försäkrad för pensionsgrundande belopp för plikttjänstgö-
ring enligt 3 kap. lagen om inkomstgrundad ålderspension.

15 §

Den som genomgår utbildning som är förenad med särskild risk för

arbetsskada är försäkrad för arbetsskada enligt lagen (1976:380) om arbets-
skadeförsäkring. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-
mer meddelar närmare föreskrifter om detta.

Gemensamma bestämmelser

16 §

Den som, i enlighet med förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämp-

ningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller de-
ras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, omfattas av lagstiftningen
i en annan stat är inte försäkrad för sådana förmåner enligt denna lag som
motsvarar förmåner som avses i förordningen.

7

SFS 1999:799

4 kap. Förmåner vid utlandsvistelse

Bosättningsbaserade förmåner

1 §

För tid då en försäkrad vistas i ett land som inte ingår i Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet (EES) får förmåner som grundas på bosätt-
ning utges endast i de fall som avses i 2 och 3 §§.

2 §

Förmåner får utges om utlandsvistelsen kan antas vara längst sex må-

nader.

När det gäller ersättning för sjukvård m.m. enligt 3 kap. 1 § 1 tillämpas

särskilda bestämmelser om vård som ges utomlands.

Pensionsförmåner enligt 3 kap. 1 § 3 samt 2 § 2, 6 och 11 utges så länge

den försäkrades bosättning i Sverige består enligt 2 kap.

3 §

Tidsbegränsningen i 2 § första stycket gäller inte sådana statsanställda

och deras familjemedlemmar som avses i 2 kap. 2 och 6 §§.

Tidsbegränsningen gäller inte heller familjestöd enligt 3 kap. 1 § 2 eller

2 § 1, 3, 5 och 10 till biståndsarbetare m.fl. och studerande eller deras famil-
jemedlemmar som avses i 2 kap. 4–6 §§.

4 §

Har rätten till en bosättningsbaserad förmån upphört med tillämpning

av bestämmelserna om bosättning i 2 kap. eller bestämmelserna om utlands-
vistelse i 1–3 §§, får förmånen efter ansökan hos försäkringskassan fortsätta
att utges om det med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som up-
penbart oskäligt att dra in förmånen.

Arbetsbaserade förmåner

5 §

För tid då en försäkrad vistas utomlands får förmåner vid sjukdom, ha-

vandeskap, tillfällig vård av barn och rehabilitering enligt 3 kap. 4 § 1, 2 och
5 endast utges i följande fall:

1. om ett ersättningsfall inträffar utomlands medan den försäkrade där ut-

för sådant arbete som skall anses som arbete i Sverige enligt 2 kap.,

2. om försäkringskassan medger att den försäkrade reser till utlandet.

6 §

Pensionsförmåner och skadeersättningar enligt 3 kap. 4 § 3 och 4 samt

5 § 1 och 3 utges för tid då den försäkrade vistas utomlands så länge rätten
till förmånen består. Detta gäller också i fråga om föräldrapenning över ga-
rantinivå enligt 3 kap. 4 § 2,

1. om barnet är bosatt i Sverige, eller
2. om försäkringskassan medger det, när ett barn hämtas i samband med

adoption.

Gemensamma bestämmelser

7 §

För utbetalning av en förmån utomlands får krävas bevis om att rätten

till förmånen består.

8

SFS 1999:799

5 kap. Anmälan och handläggning av ärenden

Anmälan till försäkringskassan

1 §

Den som bosätter sig i Sverige och som inte är folkbokförd här skall

anmäla sig till den försäkringskassa som avses i 4 §. Bosättningsbaserade
förmåner enligt 3 kap. 1 och 2 §§ får inte utges för längre tid tillbaka än tre
månader före den månad då anmälan gjordes eller försäkringskassan på an-
nat sätt fick kännedom om bosättningen.

Den som avses i 2 kap. 2 § första stycket och som inte är folkbokförd här

skall anmäla sig till den försäkringskassa som avses i 5 § andra stycket.

2 §

Arbetsbaserade förmåner enligt 3 kap. 4 § samt 5 § 2 och 3 får inte ut-

ges för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då försäkringskas-
san fick kännedom om arbetet.

En anmälan om arbete i Sverige som görs av den som arbetar här utan att

vara bosatt i landet skall lämnas till den försäkringskassa som avses i 5 §.

3 §

Den som lämnar Sverige för en tid som kan antas ha betydelse för rätt-

ten till förmåner enligt 2 eller 4 kap. skall anmäla detta till den försäkrings-
kassa som avses i 4–6 §§.

Beslutande försäkringskassa m.m.

4 §

Ett ärende som skall avgöras av en allmän försäkringskassa och avser

någon som är bosatt i Sverige skall avgöras av den försäkringskassa inom
vars verksamhetsområde den enskilde var folkbokförd den 1 november före-
gående år.

Om den enskilde inte var folkbokförd i Sverige den 1 november föregå-

ende år, skall ett ärende avgöras av den försäkringskassa inom vars verksam-
hetsområde den enskilde är bosatt vid årets ingång. Sker bosättningen senare
under året, skall ärendet avgöras av den försäkringskassa inom vars verk-
samhetsområde bosättningen sker.

5 §

Ett ärende som skall avgöras av en allmän försäkringskassa och avser

någon som inte är bosatt i Sverige skall avgöras av den försäkringskassa
inom vars verksamhetsområde den enskilde regelmässigt tillbringar sin
dygnsvila. Om dygnsvilan inte tillbringas i Sverige, skall ärendet avgöras av
den försäkringskassa inom vars verksamhetsområde den enskilde regelmäs-
sigt arbetar. Är den enskilde sjöman skall ärendet, om det inte avser pension,
avgöras av Västra Götalands allmänna försäkringskassa.

Om det inte med stöd av första stycket kan bestämmas till vilken försäk-

ringskassa ärendet hör, skall ärendet avgöras av Stockholms läns allmänna
försäkringskassa.

6 §

Ärenden som gäller personer vilka har rätt till förmåner som familje-

medlemmar skall alltid avgöras av samma försäkringskassa som skall avgöra
ett ärende angående den från vilken de härleder rätten till förmåner.

Ett ärende, som avser någon som omfattas eller väljer att omfattas av

svensk lagstiftning enligt artikel 16 i förordning (EEG) nr 1408/71 om till-
lämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare el-

9

SFS 1999:799

ler deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, skall avgöras av
Stockholms läns allmänna försäkringskassa.

Övriga bestämmelser

7 §

Vid tillämpningen av denna lag skall följande bestämmelser i lagen

(1962:381) om allmän försäkring tillämpas:

18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,
20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,
20 kap. 4 § om återbetalning,
20 kap. 8 § om uppgiftsskyldighet för den enskilde,
20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för myndigheter och arbetsgivare m.fl.,
20 kap. 10 § om omprövning av en försäkringskassas beslut,
20 kap. 10 a § om ändring av en försäkringskassas beslut, och
20 kap. 11–13 §§ om överklagande av beslut m.m.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
2. Bestämmelserna i denna lag om personer som lämnar eller kommer till

Sverige skall tillämpas även på personer som före den 1 januari 2001 har
lämnat respektive kommit till landet.

3. Har arbete upphört under perioden oktober – december år 2000 skall ef-

terskyddstiden i 2 kap. 6 § andra stycket räknas från lagens ikraftträdande.

4. Den som vid lagens ikraftträdande uppbär hustrutillägg enligt över-

gångsbestämmelserna till lagen (1998:708) om upphävande av lagen
(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension, är fort-
farande försäkrad för denna förmån.

5. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om bosättningsbaserad

folkpension i form av ålderspension för den som är född år 1937 eller tidi-
gare.

På regeringens vägnar

GÖRAN PERSSON

INGELA THALÉN
(Socialdepartementet)

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 1999