SFS 1999:1397 Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring;

utfärdad den 16 december 1999.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs att 3 kap. 5 och 10 §§, 8 kap. 2 och

12 §§, 9 kap. 2 §, 19 kap. 2 § och 22 kap. 15 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring

2

skall ha följande lydelse.

3 kap.

5 §

3

Den allmänna försäkringskassan skall besluta om en försäkrads tillhö-

righet till sjukpenningförsäkringen och fastställa sjukpenninggrundande in-
komst. För en försäkrad som inte är bosatt i Sverige gäller detta så snart an-
mälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av beslutet skall
framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till
anställning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall
omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden

eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till
sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna lag

beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hän-
syn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid särskild efterlevan-
depension, förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan ut-

gående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades ar-
bets- eller inkomstförhållanden,

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade, samt
e) när ett beslut om vilandeförklaring av förtidspension enligt 16 kap. 16

eller 17 § upphör.

Ändring som avses i första stycket skall gälla från och med den dag då an-

ledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande inkomst
som ändrats enligt första stycket a får dock läggas till grund för ersättning ti-
digast från och med första dagen i den ersättningsperiod som inträffar i an-
slutning till att försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen.

1

Prop. 1999/2000:10, bet. 1999/2000:SfU7, rskr. 1999/2000:118.

2

Lagen omtryckt 1982:120.

3

Senaste lydelse 1999:1366. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket punkten 2 upp-

hävs.

SFS 1999:1397

Utkom från trycket
den 5 januari 2000

2

SFS 1999:1397

Under tid som anges under 1–6 får, om inte första stycket b, c eller d är

tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst till
vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om försäkringskassan då känt
till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade

1. bedriver studier, för vilka hon eller han uppbär studiestöd enligt studie-

stödslagen (1999:1395), bidrag enligt förordningen (1995:938) om utbild-
ningsbidrag för doktorander eller särskilt utbildningsbidrag,

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller genomgår arbetsmarknads-

utbildning som beslutats av en arbetsmarknadsmyndighet,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex

månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den

försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § föräld-
raledighetslagen (1995:584) och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäl-
ler vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant
barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den för-
säkrade fick barnet i sin vård,

6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 3 skall försäkringskas-

san, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjuk-
penninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den in-
komst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om
därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra
till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal
arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsar-
bete under utbildningstiden.

För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som avses i

7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt en
annan författning skall försäkringskassan, vid sjukdom under den tid då liv-
ränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande in-
komst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete
som den försäkrade kan antas få under denna tid.

För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock un-

der studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär
studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen beräknas på
den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första–tredje styckena, om
sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrun-
dande inkomsten enligt fjärde stycket.

Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6 när

den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar.

Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt första stycket a skall ej

omfatta ändring av den försäkrades inkomstförhållanden på grund av sådant
förvärvsarbete som avses i 16 kap. 15 §.

10 §

4

För de första 14 dagarna i sjukperioden utges sjukpenning som sva-

rar mot sjukpenninggrundande inkomst av anställning endast under förut-
sättning att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han inte hade varit

4

Senaste lydelse 1998:547.

3

SFS 1999:1397

sjuk. För en försäkrad som avses i 5 § tredje stycket 1 eller 3, femte eller
sjunde stycket skall vad som har sagts nu gälla även för tid efter de första 14
dagarna av sjukperioden. För sjukpenningen skall 10 a och 10 b §§ tilläm-
pas.

Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket jämställs
1. ledighet för semester, dock inte om den försäkrade uppbär semesterlön

enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 § samma lag, kan begära att
dag då han är oförmögen till arbete på grund av sjukdom inte räknas som se-
mesterdag,

2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner utges,
3. ledighet under tid då den försäkrade uppbär ersättning till deltagare i

teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), och

4. ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll för lärare som är an-

ställda inom utbildningsväsendet.

8 kap.

2 §

5

Rätt till

barnpension

har barn som inte har fyllt 18 år.

Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt

barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp
enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har det rätt till barnpension även
för sådan tid, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20
år. Med tid för sådana studier likställs tid för ferier samt tid då barnet på
grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier. En förutsättning för rätt till
barnpension enligt detta stycke är att barnet bedriver studier som här avses
när det fyller 18 år eller återupptar sådana studier innan det fyller 19 år.

Ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor

är inte på grund av bestämmelserna i andra stycket berättigat till barnpen-
sion.

12 §

6

Om någon för samma tid och för samma nedsättning av förvärvsmöj-

ligheten har rätt till såväl särskild efterlevandepension som någon av nedan
uppräknade förmåner, minskas den särskilda efterlevandepensionen med den
andra förmånens belopp. Minskning skall göras med

a) förtidspension enligt denna lag,
b) delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,
c) dagpenning från arbetslöshetskassa,
e) särskilt utbildningsbidrag.
Om särskild efterlevandepension till följd av bestämmelserna i 5 kap. ut-

ges med viss andel av oavkortad sådan pension, skall minskning enligt första
stycket göras endast med hänsyn till motsvarande andel av förmån som där
avses.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även i fråga om mot-

svarande förmåner som utges till den efterlevande på grundval av utländsk
lagstiftning.

5

Senaste lydelse 1988:881.

6

Senaste lydelse 1997:1228. Ändringen innebär bl.a. att första stycket punkten f upp-

hävs.

4

SFS 1999:1397

9 kap.

2 §

Rätt till

handikappersättning

tillkommer försäkrad, som fyllt sexton år

och som innan han fyllt sextiofem år för avsevärd tid fått sin funktionsför-
måga nedsatt i sådan omfattning att han

a) i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan,
b) för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan eller
c) eljest behöver vidkännas betydande merutgifter.
Föreligger behov av hjälp antingen i den dagliga livsföringen och för att

kunna förvärvsarbeta, eller ettdera av eller båda dessa avseenden och där-
jämte merutgifter i anledning av handikappet, grundas bedömning av rätt till
handikappersättning på det sammanlagda behovet av stöd.

Vid tillämpning av denna paragraf skall med försäkrad som utför för-

värvsarbete likställas studerande som åtnjuter studiestöd enligt studiestöds-
lagen (1999:1395) eller endast på grund av bestämmelse om behovsprövning
är utesluten från sådan förmån.

Handikappersättning utgår alltid till försäkrad som är blind, döv eller

gravt hörselskadad om blindheten, dövheten eller hörselskadan inträtt innan
den försäkrade uppnått sextiofem års ålder.

19 kap.

2 §

7

Sjukförsäkringen och de allmänna försäkringskassornas förvaltning

av denna finansieras genom avgifter som avses i 1 §.

Statsbidrag får lämnas med viss del av kostnaderna för sjukförsäkringsför-

måner, inberäknat försäkringens kostnader enligt lagen (1974:525) om er-
sättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m., lagen (1988:1465)
om ersättning och ledighet för närståendevård och lagen (1991:1047) om
sjuklön. Statsbidrag får också lämnas för förvaltning enligt första stycket.

Statsbidrag får vidare lämnas med viss del av kostnaderna för den all-

männa försäkringen för förmåner enligt lagen (1996:1150) om högkostnads-
skydd vid köp av läkemedel m.m. samt för Centrala studiestödsnämnden
med anledning av att sådana studielån som belöper på en studerandes sjuk-
period enligt studiestödslagen (1999:1395) eller bestämmelser som har med-
delats med stöd av den lagen inte skall återbetalas.

22 kap.

15 §

8

Rehabiliteringspenningen skall minskas med det belopp den försäk-

rade för samma tid får som

1. sjukpenning eller föräldrapenningförmån enligt denna lag,
2. sjukpenning eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeför-

säkring eller motsvarande ersättning enligt någon annan författning, dock
inte livränta till efterlevande samt i övrigt endast till den del ersättningen av-
ser samma inkomstbortfall som rehabiliteringspenningen är avsedd att täcka,

3. studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395), särskilt utbildningsbi-

drag eller ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar
(TUFF), dock inte till den del studiestödet är återbetalningspliktigt.

7

Senaste lydelse 1996:1162.

8

Senaste lydelse 1998:547.

5

SFS 1999:1397

Vad som föreskrivs i första stycket gäller även beträffande motsvarande

förmån som utges till den försäkrade på grundval av utländsk lagstiftning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Den äldre lydelsen gäller fortfa-

rande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda studiestödsla-
gen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studiestödslagen
(1999:1395).

På regeringens vägnar

INGELA THALÉN

Marianne

Jenryd

(Socialdepartementet)

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 1999