SFS 2015:700 Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

Ersättningsrätt Socialrätt

Start / Socialrätt / Lag (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet / SFS 2015:700 Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

150700.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                                                     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i f�rs�kringsr�relselagen (2010:2043); utf�rdad den 19 november 2015. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs2 i fr�ga om f�rs�kringsr�relselagen (2010:2043) 3 dels att 59 kap., 1 kap. 8 �, 3 kap. 814 och 22 ��, 4 kap., 5, 6 och 8 ��, 14 kap. 8 och 17 ��, 16 kap. 4 och 5 �� ska upph�ra att g�lla, dels att rubriken till 14 kap. och rubrikerna n�rmast f�re 1 kap. 8 �, 3 kap. 814 och 22 ��, 4 kap. 6 och 8 ��, 14 kap. 17 �, 16 kap. 4 och 5 �� ska utg�, dels att nuvarande 10 kap. ska betecknas 14 kap., nuvarande 17 kap. ska betecknas 21 kap., nuvarande 14 kap. 17 �� ska betecknas 17 kap. 18 ��, nuvarande 14 kap. 915 �� ska betecknas 17 kap. 915 ��, nuvarande 14 kap. 16 � ska betecknas 17 kap. 29 �, nuvarande 14 kap. 18 � ska betecknas 17 kap. 30 �, nuvarande 16 kap. 13 �� ska betecknas 18 kap. 13 ��, nuvarande 16 kap. 612 �� ska betecknas 18 kap. 915 ��, nuvarande 16 kap. 1426 �� ska betecknas 18 kap. 1628 ��, dels att 1 kap. 1, 6, 7, 12, 13, 19, 20 och 23 ��, 2 kap. 2, 4, 10 och 19 ��, 3 kap. 2 och 17 ��, 4 kap. 2 och 18 ��, 11 kap. 6 �, nya 17 kap. 2, 3, 7, 8, 12 och 30 ��, 18 kap. 1, 2, 1013, 15 och 28 �� och 21 kap. 1 och 5 �� och att rubriken till 18 kap. och rubriken n�rmast f�re 1 kap. 13, 19 och 20 �� och nya 17 kap. 3 � ska ha f�ljande lydelse, dels att rubriken till nya 14 kap. ska lyda �verl�telse av f�rs�krings- best�nd och rubriken till nya 17 kap. ska lyda Tillsyn, dels att rubriken n�rmast f�re nuvarande 4 kap. 5 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 4 kap. 6 �, rubrikerna n�rmast f�re nuvarande 14 kap. 13 ska s�ttas n�r- mast f�re nya 17 kap. 13 �, rubriken n�rmast f�re nuvarande 14 kap. 5 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 17 kap. 5 �, rubriken n�rmast f�re nuvarande 14 kap. 6 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 17 kap. 7 �, rubriken n�rmast f�re nuvarande 14 kap. 7 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 17 kap. 8 �, rubrikerna n�rmast f�re nuvarande 14 kap. 1015 �� ska s�ttas n�rmast f�re nya 17 kap. 1015 ��, rubriken n�rmast f�re nuvarande 14 kap. 16 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 17 kap. 29 �, rubrikerna n�rmast f�re nuvarande 16 kap. 13 �� ska s�ttas 1 Prop. 2015/16:9, bet. 2015/16:FiU7, rskr. 2015/16:38. 2 Jfr. Europaparlamentets och r�dets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och ut�vande av f�rs�krings- och �terf�rs�kringsverksamhet (Solvens II), i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU. 3 Senaste lydelse av 6 kap. 3 � 2013:583 17 kap. 6 � 2014:494 6 kap. 12 � 2013:583 17 kap. 29 � 2014:494 9 kap. 1 � 2013:672 18 kap. 15 � 2012:198 9 kap. 8 a � 2013:672 18 kap. 19 � 2011:887. 9 kap. 10 � 2013:672 SFS 2015:700 Utkom fr�n trycket den 1 december 2015 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2015:700 n�rmast f�re nya 18 kap. 13 ��, rubrikerna n�rmast f�re nuvarande 16 kap. 68 �� ska s�ttas n�rmast f�re nya 18 kap. 911 ��, rubriken n�rmast f�re nu- varande 16 kap. 12 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 18 kap. 15 �, rubriken n�r- mast f�re nuvarande 16 kap. 14 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 18 kap. 16 �, rubriken n�rmast f�re nuvarande 16 kap. 17 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 18 kap. 19 �, rubriken n�rmast f�re nuvarande 16 kap. 18 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 18 kap. 20 �, rubrikerna n�rmast f�re nuvarande 16 kap. 22 och 23 �� ska s�ttas n�rmast f�re nya 18 kap. 24 och 25 ��, rubrikerna n�rmast f�re nuvarande 16 kap. 25 och 26 �� ska s�ttas n�rmast f�re 18 kap. 27 och 28 ��, dels att det ska inf�ras nio nya kapitel, 510, 16, 19 och 20 kap., 28 nya paragrafer, 1 kap. 16 a, 16 b, 19 a19 c ��, 4 kap. 5, 6, 17 a och 17 b ��, 17 kap. 3 a, 7 a och 1628 ��, 18 kap. 48 �� n�rmast f�re 1 kap. 16 a �, 4 kap. 5 och 17 a ��, nya 17 kap. 7 a och 1618, 2224 �� och 18 kap. 4, 5 och 8 �� nya rubriker av f�ljande lydelse. 1 kap. 1 � Denna lag inneh�ller best�mmelser om f�rs�kringsr�relse som drivs av f�rs�kringsf�retag och om verksamhet som drivs av svenska specialf�retag. Lagen g�ller inte f�rs�kringsr�relse som drivs enligt andra f�rfattningar �n denna lag. 6 � Best�mmelserna om livf�rs�kring, med undantag f�r 8 kap., f�r till�m- pas p� skadef�rs�kringar som avses i 2 kap. 11 � f�rsta stycket klasserna 1 och 2 samt p� avg�ngsbidragsf�rs�kringar. Best�mmelserna om livf�rs�kring, med undantag f�r 5 och 8 kap., beh�ver inte till�mpas p� s�dana livf�rs�kringar som avses i 2 kap. 12 � klasserna I b och IV, om premien �r ber�knad och best�md f�r l�ngst fem �r. 7 � Ers�ttning som betalas i form av livr�nta eller sjukr�nta utg�r livf�rs�k- ring om ers�ttningen betalas fr�n en livf�rs�kring, och skadef�rs�kring om er- s�ttningen betalas fr�n en skadef�rs�kring. Om en s�dan r�nta har k�pts i ett livf�rs�kringsf�retag, ska den dock i detta f�retag utg�ra livf�rs�kring. F�r s�dan livr�nta eller sjukr�nta som tillh�r skadef�rs�kring g�ller de s�r- skilda best�mmelserna om livf�rs�kring i 14 kap. 16 och 17 ��. 12 � 4 I denna lag betyder 1. beh�rig myndighet: en utl�ndsk myndighet som har beh�righet att ut�va tillsyn �ver en utl�ndsk f�rs�kringsgivare, 2. blandat finansiellt holdingf�retag: ett s�dant f�retag som avses i 1 kap. 3 � 4 lagen (2006:531) om s�rskild tillsyn �ver finansiella konglomerat, 3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det, 4. EES-f�rs�kringsgivare: en utl�ndsk f�rs�kringsgivare vars hemland h�r till EES och som omfattas av Solvens II-direktivet, 5. externt kreditv�rderingsinstitut: ett kreditv�rderingsinstitut som har f�tt tillst�nd eller blivit certifierat enligt Europaparlamentets och r�dets f�rord- ning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditv�rderingsinsti- 4 Senaste lydelse 2013:672. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2015:700 tut eller en centralbank som utf�rdar kreditv�rderingar som inte omfattas av den f�rordningen, 6. f�rs�kringsholdingf�retag: ett moderf�retag som inte �r ett f�rs�krings- f�retag, en EES-f�rs�kringsgivare, ett f�rs�kringsf�retag fr�n tredjeland eller ett blandat finansiellt holdingf�retag och vars huvudsakliga verksamhet �r att f�rv�rva och f�rvalta andelar i dotterf�retag som uteslutande eller huvudsak- ligen �r f�rs�kringsf�retag, EES-f�rs�kringsgivare eller f�rs�kringsgivare fr�n tredjeland, 7. f�rs�kringsholdingf�retag med blandad verksamhet: ett moderf�retag som inte �r ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�rs�kringsgivare, en f�rs�krings- givare fr�n tredjeland, ett blandat finansiellt holdingf�retag eller ett f�rs�k- ringsholdingf�retag och som har minst ett dotterf�retag som �r f�rs�krings- f�retag, 8. f�rs�kringsgivare fr�n tredje land: en utl�ndsk f�rs�kringsgivare vars hemland inte h�r till EES och som skulle omfattas av Solvens II-direktivet om dess hemland h�rde till EES, 9. grupptillsynsmyndighet: den myndighet som enligt 19 kap. 6 � ansvarar f�r grupptillsynen, 10. Solvens II-direktivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv 2009/138/ EG av den 25 november 2009 om upptagande och ut�vande av f�rs�krings- och �terf�rs�kringsverksamhet (Solvens II), i lydelsen enligt Europaparla- mentets och r�dets direktiv 2014/51/EU, 11. specialf�retag: ett aktiebolag eller en ekonomisk f�rening som, utan att vara ett f�rs�kringsf�retag eller en utl�ndsk f�rs�kringsgivare, �vertar f�rs�k- ringsrisker fr�n ett f�rs�kringsf�retag eller en EES-f�rs�kringsgivare och som till fullo finansierar sin exponering f�r riskerna genom inkomster fr�n emis- sioner av skuldebrev eller n�gon annan liknande form av finansiering, f�r vil- ken r�tten till �terbetalning �r underordnad f�retagens skyldigheter enligt av- tal om risk�vertagande, och 12. tillsynskollegium: en permanent men flexibel struktur f�r samarbete, samordning och beslutsfattande mellan Finansinspektionen och en eller flera beh�riga myndigheter eller mellan flera beh�riga myndigheter vid tillsynen �ver en grupp enligt 19 kap. �garintresse 13 � Med �garintresse avses att ett f�retag direkt eller indirekt innehar minst 20 procent av kapitalet eller minst 20 procent av samtliga r�ster i ett annat f�retag. Anknutet f�retag 16 a � Ett anknutet f�retag �r ett f�retag som �r 1. ett dotterf�retag, 2. ett f�retag som annars �r f�rem�l f�r �garintresse, eller 3. ett f�retag som har gemensam eller i huvudsak gemensam ledning enligt 16 b � med ett annat f�retag. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2015:700 16 b � F�retag har gemensam eller i huvudsak gemensam ledning om de 1. st�r under samma ledning p� grund av ett avtal mellan f�retagen eller en best�mmelse i f�retagens bolagsordning, bolagsavtal eller d�rmed j�mf�rbara stadgar, eller 2. har styrelser eller motsvarande organ i utl�ndska f�retag som till st�rre delen best�r av samma personer och som har fullgjort sitt uppdrag under r�kenskaps�ret och fram till dess att �rsredovisningar har uppr�ttats i de ber�rda f�retagen. Undantag beroende p� storlek 19 � Ett f�rs�kringsf�retag f�r beviljas undantag fr�n 59, 16 och 19 kap. om 1. f�retagets �rliga tecknade bruttopremieinkomster inte �verstiger ett be- lopp som motsvarar fem miljoner euro, 2. f�retagets totala f�rs�kringstekniska avs�ttningar brutto, inklusive be- lopp som kan �tervinnas enligt �terf�rs�kringsavtal och fr�n specialf�retag, inte �verstiger ett belopp som motsvarar tjugofem miljoner euro, 3. f�retaget ing�r i en grupp, om gruppens totala f�rs�kringstekniska av- s�ttningar, inklusive belopp som kan �tervinnas brutto enligt �terf�rs�krings- avtal och fr�n specialf�retag, inte �verstiger ett belopp som motsvarar tjugo- fem miljoner euro, 4. f�retagets verksamhet inte omfattar f�rs�krings- eller �terf�rs�kringsris- ker som t�cker ansvars-, kredit- och borgensf�rbindelser, s�vida de inte utg�r underordnade risker, 5. f�retagets verksamhet inte omfattar mottagen �terf�rs�kring a) med premier som �verstiger ett belopp som motsvarar en halv miljon euro eller tio procent av bruttopremieinkomsterna, eller b) d�r de f�rs�kringstekniska avs�ttningar brutto, f�r belopp som kan �ter- vinnas enligt �terf�rs�kringsavtal och fr�n specialf�retag, inte �verstiger ett belopp som motsvarar tv� och en halv miljon euro eller tio procent av de f�r- s�kringstekniska avs�ttningarna, och 6. inte n�got av de belopp som anges i 13 och 5 har �verskridits under de f�reg�ende tre p� varandra f�ljande �ren och inte heller f�rv�ntas g�ra detta inom de f�ljande fem �ren. Undantag enligt f�rsta stycket f�r inte beviljas f�r ett f�rs�kringsf�retag som driver gr�ns�verskridande verksamhet eller verksamhet som sekund�r- etablering. 19 a � Om n�got av de belopp som anges i 19 � f�rsta stycket 13 och 5 har �verskridits under tre p� varandra f�ljande �r, ska ett beviljat undantag upp- h�ra att g�lla fr�n och med det fj�rde �ret. Ett f�rs�kringsf�retag ska snarast m�jligt anm�la ett s�dant �verskridande till Finansinspektionen. 19 b � Ett f�retag f�r beviljas undantag fr�n 59, 16 och 19 kap. i samband med att det f�r tillst�nd att bedriva f�rs�kringsr�relse, om f�retagets tecknade bruttopremieinkomster eller f�rs�kringstekniska avs�ttningar brutto, inklu- sive belopp som kan �tervinnas enligt �terf�rs�kringsavtal och fr�n special- f�retag, inte f�rv�ntas �verskrida n�got av de belopp som anges i 19 � f�rsta stycket 13 och 5 inom de f�ljande fem �ren. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2015:700 19 c � Ett f�rs�kringsf�retag som beviljats undantag enligt 19 eller 19 b � ska �tminstone ha 1. tillg�ngar som uppg�r till ett belopp som motsvarar f�rs�kringstekniska avs�ttningar f�r egen r�kning, 2. ett s�rskilt anpassat, riskbaserat kapitalkrav, 3. s�rskilt anpassade garantibelopp, 4. en tillr�cklig kapitalbas, och 5. ett f�retagsstyrningssystem som s�kerst�ller att f�retaget styrs p� ett sunt och ansvarsfullt s�tt. Undantag beroende p� verksamhet 20 � Undantag fr�n denna lag i ett enskilt fall f�r beslutas helt eller till vissa delar f�r 1. f�rs�kringsf�retag som bara tillhandah�ller f�rs�kringsf�rm�ner vid d�dsfall, om f�rm�nerna inte �verstiger den genomsnittliga begravningskost- naden f�r en avliden person eller utg�r i annan form �n pengar, och 2. lokala skadef�rs�kringsbolag som bara meddelar f�rs�kring enligt 2 kap. 11 � f�rsta stycket klass 18 (assistans) i form av naturaf�rm�ner och vilkas �rliga premieinkomst inte �verstiger ett belopp som motsvarar 200 000 euro. 23 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. drivande av f�rs�kringsr�relse f�r att uppfylla Sveriges �taganden till f�ljd av avtal mellan Europeiska unionen (EU) och Schweiz, 2. hur tillg�ngarna enligt 19 c � 1 ska definieras, placeras och v�rderas, 2. hur kapitalkravet enligt 19 c � 2 ska ber�knas, 3. fastst�llande av garantibelopp enligt 19 c � 3, 4. kapitalbasens niv�, sammans�ttning och ber�kningen av denna enligt 19 c � 4, 5. hur ett f�retagsstyrningssystem enligt 19 c � 5 ska utformas, och 6. den genomsnittliga begravningskostnaden enligt 20 � 1. 2 kap. 2 � I fr�ga om europabolag och europakooperativ som driver f�rs�krings- r�relse och som har ett s�dant f�rvaltningssystem som avses i artiklarna 3942 i r�dets f�rordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga f�r europabolag 5 eller artiklarna 3741 i r�dets f�rordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga f�r europeiska kooperativa f�ren- ingar 6 ska f�ljande best�mmelser i denna lag om styrelsen eller dess ledam�ter till�mpas p� tillsynsorganet eller dess ledam�ter: 2 kap. 4 � 4 om ledningspr�vning, 4 kap. 9 � f�rsta stycket 1 om avtal med eller till f�rm�n f�r styrelseleda- mot, 11 kap. 8 � och 13 kap. 17 � om uppgifter inf�r styrelseval, 11 kap. 10 � och 13 kap. 11 � om j�v f�r styrelseledamot, 13 kap. 13 � om �verskridande av befogenhet och beh�righet, 5 EGT 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157). 6 EGT 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435). </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2015:700 17 kap. 13 � om r�tt f�r Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och n�rvara vid s�dant sammantr�de samt delta i �verl�ggningarna, 18 kap. 11 � om �terkallelse av tillst�nd, och 19 kap. 45 � om tystnadsplikt. Av 16 � andra stycket och 22 � lagen (2004:575) om europabolag samt 21 � andra stycket och 26 � lagen (2006:595) om europakooperativ framg�r att de i f�rsta stycket angivna best�mmelserna om styrelsen eller dess leda- m�ter ska till�mpas ocks� p� ett europabolags eller ett europakooperativs led- nings- eller f�rvaltningsorgan eller dess ledam�ter. 4 � Ett f�retag ska ges tillst�nd att driva f�rs�kringsr�relse, om 1. bolagsordningen eller stadgarna st�mmer �verens med denna lag och andra f�rfattningar som reglerar ett f�retags bolagsordning eller stadgar samt i �vrigt inneh�ller de s�rskilda best�mmelser som beh�vs med h�nsyn till om- fattningen och arten av den planerade verksamheten, 2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven enligt best�mmelserna i denna lag och andra f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet, 3. den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i ett f�rs�kringsaktiebo- lag bed�ms l�mplig att ut�va ett v�sentligt inflytande �ver ledningen av f�r- s�kringsaktiebolaget, och 4. de som avses ing� i styrelsen f�r f�retaget eller vara verkst�llande direk- t�r i det, eller vara ers�ttare f�r n�gon av dem, eller de som avses ansvara f�r en s�dan central funktion som avses i 10 kap. 4 � f�rsta stycket har de insikter och den erfarenhet som m�ste kr�vas av den som deltar i styrningen av ett f�r- s�kringsf�retag och �ven i �vrigt �r l�mpliga f�r en s�dan uppgift. Vid bed�mningen enligt f�rsta stycket 3 ska kriterierna i 15 kap. 5 � f�rsta stycket 1, 3 och 4 samt 6 � beaktas. 10 � Ett f�rs�kringsf�retag ska n�r r�relsen p�b�rjas ha en kapitalbas som uppg�r minst till garantibeloppet enligt 8 kap. 17 eller 18 �. 19 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. de krav som ska g�lla f�r deltagande i styrningen av ett f�rs�kringsf�re- tag enligt 4 � f�rsta stycket 4, 2. de risker som h�nf�r sig till varje f�rs�kringsklass enligt 11 och 12 �� samt om beteckningar f�r grupper av f�rs�kringsklasser enligt 11 �, och 3. vad en verksamhetsplan enligt 18 � ska inneh�lla. 3 kap. 2 � Om f�ruts�ttningarna enligt andra stycket �r uppfyllda, ska Finans- inspektionen inom tre m�nader fr�n det att en underr�ttelse enligt 1 � togs emot l�mna meddelande om underr�ttelsen till den beh�riga myndigheten i det land d�r sekund�retableringen avses inr�ttas. Inspektionen ska samtidigt l�mna ett intyg om att f�rs�kringsf�retaget uppfyller solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet enligt 8 kap. Ett meddelande enligt f�rsta stycket ska l�mnas om det inte finns sk�l att ifr�gas�tta att </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2015:700 1. f�rs�kringsf�retagets organisation �r �ndam�lsenlig, 2. f�rs�kringsf�retagets finansiella situation �r tillfredsst�llande med h�n- syn till den planerade verksamhetens omfattning och art, eller 3. f�retr�daren f�r sekund�retableringen har tillr�cklig kompetens och erfa- renhet och i �vrigt �r l�mpad att leda verksamheten vid sekund�retableringen. 17 � Finansinspektionen ska, inom en m�nad fr�n det att en underr�ttelse enligt 15 � togs emot, l�mna meddelande om underr�ttelsen till den beh�riga myndigheten i det land d�r den gr�ns�verskridande verksamheten ska drivas. Finansinspektionen ska samtidigt l�mna ett intyg om att f�rs�kringsf�retaget uppfyller solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet enligt 8 kap. och en upplysning om vilka f�rs�kringsklasser f�retagets tillst�nd f�r f�rs�krings- r�relse omfattar. 4 kap. 2 � 7 Information till f�rs�kringstagare och dem som erbjuds att teckna en f�rs�kring ska vara anpassad efter f�rs�kringens art och tydligt visa f�rs�k- ringens villkor och v�rdeutveckling. �ven andra ers�ttningsber�ttigade p� grund av f�rs�kringar ska ges den information de beh�ver. Ett f�rs�kringsbrev ska inneh�lla uppgifter b�de om de allm�nna f�rs�k- ringsvillkoren och om de s�rskilda villkoren f�r den f�rs�kring som avses i brevet. Proportionalitetsprincip 5 � Best�mmelserna i 510, 17 och 19 kap. ska till�mpas proportionellt i f�rh�llande till arten, omfattningen och komplexiteten av riskerna i varje f�r- s�kringsf�retags verksamhet. 6 � Ett f�rs�kringsf�retag f�r ta upp eller ta �ver l�n (uppl�ning) bara om det g�rs f�r att effektivisera kapitalf�rvaltningen eller om det i �vrigt �r moti- verat av f�rs�kringsr�relsen. Ut�ver f�rsta stycket kr�vs att den samlade uppl�ningen �r av ringa bety- delse med h�nsyn till r�relsens omfattning och kapitalbasens storlek. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta om undantag fr�n kravet p� att uppl�ningen ska vara av ringa betydelse. �terk�p och �verf�ring 17 a � Om en f�rs�kringstagare har r�tt till �terk�p eller �verf�ring enligt 11 kap. 5 � f�rs�kringsavtalslagen (2005:104), ska f�rs�kringsf�retaget se till att detta och de n�rmare villkoren f�r �terk�pet eller �verf�ringen framg�r av f�rs�kringsavtalet. 17 b � Om en f�rs�kringstagare som har r�tt till �terk�p eller �verf�ring enligt 11 kap. 5 � f�rs�kringsavtalslagen (2005:104) vill flytta f�rs�kringens v�rde till ett annat f�rs�kringsf�retag, ska det f�rs�kringsf�retag fr�n vilket 7 �ndringen inneb�r att andra stycket tas bort. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2015:700 v�rdet flyttas s� snart som m�jligt �verf�ra v�rdet och de uppgifter om f�r- s�kringen som beh�vs till det andra f�retaget. 18 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. vilka �tg�rder som ett f�rs�kringsf�retag ska vidta f�r att uppfylla de krav p� soliditet, likviditet och riskhantering som avses i 1 �, 2. vilken information enligt 2 � som ett f�rs�kringsf�retag ska l�mna till f�rs�kringstagarna, till andra ers�ttningsber�ttigade p� grund av f�rs�kringar och till dem som erbjuds att teckna en f�rs�kring i f�retaget, 3. vilka �tg�rder som ett f�rs�kringsf�retag ska vidta f�r att uppfylla de krav p� god f�rs�kringsstandard som avses i 3 �, och 4. villkor f�r uppl�ning enligt 6 �. 5 kap. Tillg�ngar, skulder och f�rs�kringstekniska avs�ttningar Solvensbalansr�kning 1 � Ett f�rs�kringsf�retag ska uppr�tta en s�rskild balansr�kning f�r sol- vens�ndam�l (solvensbalansr�kning). I solvensbalansr�kningen ska tillg�ngar och skulder v�rderas enligt 2 � och f�rs�kringstekniska avs�ttningar ber�knas enligt 316 ��. V�rdering av tillg�ngar och skulder 2 � Tillg�ngar och skulder ska tas upp till verkligt v�rde. Med verkligt v�rde avses det belopp till vilket en tillg�ng eller en skuld skulle kunna �ver- l�tas eller regleras i en transaktion mellan sinsemellan oberoende parter som har ett intresse av att transaktionen genomf�rs. Vid v�rderingen av skulder f�r h�nsyn inte tas till f�rs�kringsf�retagets egen kreditv�rdighet. F�rs�kringstekniska avs�ttningar V�rdering av f�rs�kringstekniska avs�ttningar 3 � Ett f�rs�kringsf�retag ska g�ra f�rs�kringstekniska avs�ttningar f�r sina �taganden med anledning av ing�ngna f�rs�kringsavtal. De f�rs�kringstekniska avs�ttningarna ska motsvara det belopp som f�r- s�kringsf�retaget skulle f� betala om det omedelbart skulle f�ra �ver sina �taganden till ett annat f�rs�kringsf�retag, som �r oberoende och som har intresse av att transaktionen genomf�rs. Ansvarsfull ber�kning 4 � Ber�kningen av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna ska grundas p� antaganden om riskm�tt, r�ntesatser och driftskostnader som var f�r sig �r ansvarsfulla, tillf�rlitliga och objektiva. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2015:700 F�rs�kringstekniska avs�ttningarnas sammans�ttning 5 � De f�rs�kringstekniska avs�ttningarna ska utg�ras av summan av en b�sta skattning av framtida kassafl�den enligt 6, 7 och 912 �� samt en risk- marginal enligt 13 �. N�gon separat ber�kning av riskmarginal ska inte g�ras, om de f�rv�ntade framtida kassafl�dena till f�ljd av ing�ngna f�rs�kringsavtal har en motsva- righet i kassafl�den hos finansiella instrument f�r vilka det finns ett s�kert marknadsv�rde. I ett s�dant fall ska v�rdet av de f�rs�kringstekniska avs�tt- ningarna i st�llet motsvara marknadsv�rdet f�r dessa finansiella instrument. Ber�kning av den b�sta skattningen 6 � Den b�sta skattningen av framtida kassafl�den ska motsvara det f�rv�n- tade nuv�rdet av de framtida kassafl�den som kan uppkomma med anledning av ing�ngna f�rs�kringsavtal. Den ska ber�knas med en relevant riskfri r�nte- struktur. 7 � Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag f�r anv�nda en matchningsjusterad riskfri r�ntestruktur vid ber�kningen av den b�sta skattningen. Ett f�rs�kringsf�retag som har f�tt tillst�nd enligt f�rsta stycket f�r inte �terg� till att anv�nda en riskfri r�ntestruktur utan matchningsjustering. 8 � Ett f�rs�kringsf�retag ska omedelbart underr�tta Finansinspektionen, om f�retaget inte uppfyller villkoren f�r anv�ndning av matchningsjustering enligt 7 �. Av underr�ttelsen ska det framg� n�r villkoren inte l�ngre var upp- fyllda. Ett f�rs�kringsf�retag som har f�tt ett f�rel�ggande enligt 17 kap. 7 a � att omedelbart upph�ra med anv�ndningen av matchningsjustering, f�r inte be- viljas tillst�nd enligt 7 � f�rsta stycket inom tv� �r fr�n f�rel�ggandet. 9 � Ett f�rs�kringsf�retag f�r anv�nda en volatilitetsjusterad riskfri r�nte- struktur vid ber�kningen av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna. 10 � Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�re- tag f�r anv�nda en tillf�lligt justerad riskfri r�ntestruktur vid ber�kningen av den b�sta skattningen. 11 � Den b�sta skattningen av framtida kassafl�den ska ber�knas utan att avdrag g�rs f�r avgiven �terf�rs�kring eller f�r belopp som kan �terf�s fr�n specialf�retag. Ett f�rs�kringsf�retag ska g�ra en separat ber�kning av belopp som kan �terf�s p� grund av avgiven �terf�rs�kring eller fr�n specialf�retag. S�dana belopp ska tas upp p� solvensbalansr�kningens tillg�ngssida. 12 � Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�re- tag f�r anv�nda ett tillf�lligt avdrag vid ber�kningen av de f�rs�kringstek- niska avs�ttningarna. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2015:700 Ber�kning av riskmarginalen 13 � Riskmarginalen ska motsvara det belopp som ett annat f�rs�krings- f�retag kan f�rv�ntas kr�va, ut�ver den b�sta skattningen av framtida kassa- fl�den, f�r att ta �ver och infria f�rs�kringsf�retagets �taganden mot f�rs�k- ringstagarna och andra ers�ttningsber�ttigade. Garantier och optioner 14 � Vid ber�kningen av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna ska h�nsyn tas till v�rdet av garantier och optioner i ing�ngna f�rs�kringsavtal. Separat ber�kning f�r olika f�rs�kringsrisker 15 � Vid ber�kningen av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna ska ett f�r- s�kringsf�retag dela upp sina f�rs�krings�taganden i f�rs�kringsrisker av lik- artat slag eller �tminstone efter f�retagets olika aff�rsgrenar. Ber�kning vid solidarisk ansvarighet 16 � Om flera f�rs�kringsf�retag ansvarar solidariskt f�r en f�rs�kring, ska bara den del av f�rs�kringen som enligt avtal mellan f�retagen avser det enskilda f�retaget beaktas vid ber�kningen av det f�retagets f�rs�kringstek- niska avs�ttningar. Best�mmande av premier f�r livf�rs�kringar och vissa skadef�rs�kringar 17 � Premier f�r livf�rs�kringar, och skadef�rs�kringar som meddelas f�r l�ngre tid �n tio �r ska best�mmas p� antaganden om d�dlighet och andra riskm�tt, r�ntesats och driftskostnader som var f�r sig �r ansvarsfulla, tillf�r- litliga och objektiva, om inte en avvikelse �r f�rsvarlig med h�nsyn till f�r- s�kringsf�retagets ekonomiska situation. Bemyndiganden 18 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. de f�rs�kringstekniska avs�ttningarnas inneh�ll och ber�kning enligt 4, 6, 11 och 1316 ��, 2. vilka krav som ska vara uppfyllda f�r att ett f�rs�kringsf�retag ska f� tillst�nd att anv�nda matchningsjustering enligt 7 �, 3. hur en volatilitetsjustering enligt 9 � ska ber�knas, 4. villkoren f�r undantag enligt 10 � och ber�kningen av en tillf�lligt juste- rad riskfri r�ntestruktur, och 5. villkoren f�r undantag enligt 12 � och ber�kningen av det tillf�lliga av- draget. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2015:700 6 kap. Investeringar Inledande best�mmelser Aktsamhet 1 � Ett f�rs�kringsf�retags tillg�ngar ska investeras p� ett aktsamt s�tt enligt 210 ��. Vid intressekonflikter mellan f�rs�kringsf�retaget och f�rs�kringstagarna ska tillg�ngarna investeras p� det s�tt som b�st gagnar f�rs�kringstagarnas och andra ers�ttningsber�ttigades intressen. Riskkontroll 2 � Investeringar f�r endast g�ras i s�dana finansiella instrument och andra tillg�ngar vars risker f�rs�kringsf�retaget kan identifiera, m�ta, �vervaka, hantera, kontrollera och rapportera samt p� l�mpligt s�tt beakta i den egna risk- och solvensbed�mningen enligt 10 kap. 11 � andra stycket 1. Riskspridning 3 � Investeringar i finansiella instrument och andra tillg�ngar ska g�ras s� att l�mplig riskspridning uppn�s. Samtliga tillg�ngar ska, med beaktande av f�rs�kringsf�retagets f�rs�k- rings�taganden och f�r�ndringar i tillg�ngarnas framtida v�rde och avkast- ning, investeras s� att f�retagets betalningsberedskap �r tillfredsst�llande och den f�rv�ntade avkastningen tillr�cklig. Lokalisering av tillg�ngar 4 � Ett f�rs�kringsf�retags tillg�ngar ska f�rvaras s� att de �r �tkomliga f�r f�retaget. S�rskilda begr�nsningar f�r investeringar i vissa tillg�ngar Derivatinstrument 5 � Derivatinstrument f�r anv�ndas f�r att s�nka risken i ett f�rs�kringsf�re- tag eller f�r att i �vrigt effektivisera f�rvaltningen av f�retagets tillg�ngar och skulder. Onoterade tillg�ngar 6 � Investeringar i finansiella instrument och andra tillg�ngar som inte �r upptagna till handel p� en reglerad marknad ska h�llas p� aktsamma niv�er. Tillg�ngar som svarar mot f�rs�kringstekniska avs�ttningar H�nsyn till �tagandenas art och l�ptid 7 � Tillg�ngar som motsvarar f�rs�kringstekniska avs�ttningar enligt 5 kap. 37 och 916 �� ska, ut�ver vad som f�ljer av 16 ��, investeras p� ett s�tt som �r l�mpligt med h�nsyn till �tagandenas art och l�ptid. Investering av </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2015:700 dessa tillg�ngar ska �ven g�ras p� ett s�tt som b�st gagnar f�rs�kringstagarnas intressen, mot bakgrund av de m�l f�r investeringarna som har uppst�llts och offentliggjorts. Tillg�ngar f�r vilka f�rs�kringstagaren b�r placeringsrisken 8 � Best�mmelserna i 3 � f�rsta stycket samt 5 och 6 �� g�ller inte f�r till- g�ngar som svarar mot avs�ttningar f�r vilka f�rs�kringstagaren eller andra ers�ttningsber�ttigade b�r placeringsrisken. F�r s�dana tillg�ngar ska 1 �, 2 �, 3 � andra stycket och 4 � till�mpas, och i f�rekommande fall �ven 9 och 10 ��. N�r f�rm�ner som �r knutna till tillg�ngar enligt f�rsta stycket innefattar en garanterad avkastning p� investeringar eller n�gon annan garanterad f�rm�n, g�ller 16 �� f�r de tillg�ngar som motsvarar ytterligare avs�ttningar f�r den garanterade f�rm�nen. S�rskilt om fondf�rs�kringstillg�ngar 9 � Premier f�r fondf�rs�kringar ska investeras s� att de s� n�ra som m�jligt motsvarar andelar i s�dana fonder som �r knutna till f�rs�kringen och som f�rs�kringstagaren eller den f�rs�krade fr�n tid till annan best�mmer. F�rs�k- ringsf�retaget f�r begr�nsa antalet fonder i vilka premier f�r placeras. Utdelning och ers�ttning vid inl�sen av andelarna f�r bara anv�ndas f�r f�rv�rv av nya andelar i anknutna fonder och f�r utbetalning eller betalning av kostnader enligt f�rs�kringsavtalet. S�rskilt om tillg�ngar knutna till annat referensv�rde 10 � Premier f�r f�rs�kringsf�rm�ner som �r knutna till ett aktieindex eller till n�got annat referensv�rde, ska investeras s� att de s� n�ra som m�jligt motsvarar de f�rm�ner som referensv�rdet baseras p�. Register �ver tillg�ngar som svarar mot f�rs�kringstekniska avs�ttningar Krav p� registerf�ring 11 � Ett f�rs�kringsf�retag ska f�ra ett register som vid varje tidpunkt utvi- sar de tillg�ngar, v�rderade enligt 5 kap. 2 �, som anv�nds f�r att t�cka de f�r- s�kringstekniska avs�ttningarna. Om en tillg�ng som har antecknats i registret har uppl�tits med s�dan r�tt att dess fulla v�rde inte kan utnyttjas f�r att t�cka f�rs�kringstekniska avs�tt- ningar, ska detta antecknas i registret. Tillg�ngar som inte ska antecknas i registret 12 � F�ljande tillg�ngar ska inte antecknas i registret: 1. fordringar p� n�gon annan �n f�rs�kringstagare som understiger det belopp som g�lden�ren har att fordra av f�rs�kringsf�retaget, och 2. f�rs�kringsaktiebolags egna aktier. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2015:700 F�rm�nsr�tt 13 � F�rm�nsr�tt enligt 4 a � f�rm�nsr�ttslagen (1970:979) f�ljer med ford- ran som 1. grundas p� f�rs�kringsavtal, eller 2. avser �terbetalning av premier f�r att ett f�rs�kringsavtal inte har kom- mit till st�nd eller har upph�rt att g�lla. F�rm�nsr�tten omfattar de tillg�ngar som finns upptagna i det register som anges i 11 � n�r f�retaget f�rs�tts i konkurs eller utm�tning �ger rum. Fordran grundad p� avtal om �terf�rs�kring har f�rm�nsr�tt efter s�dan fordran som anges i f�rsta stycket. Bemyndigande 14 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. vad som avses med l�mplig riskspridning enligt 3 � f�rsta stycket, 2. f�rvaring av tillg�ngar enligt 4 �, 3. anv�ndning av derivatinstrument enligt 5 �, och 4. f�rande av register enligt 11 �. 7 kap. Kapitalbas Tillr�cklig kapitalbas 1 � Ett f�rs�kringsf�retag ska ha en kapitalbas som minst uppg�r till sol- venskapitalkravet ber�knat enligt 8 kap. 1 � eller 17 kap. 26 �. Kapitalbasen ska dock aldrig vara mindre �n minimikapitalkravet ber�knat enligt 8 kap. 1315 och 1721 ��. Kapitalbasens sammans�ttning 2 � Kapitalbasen best�r av prim�rkapital och av till�ggskapital som har god- k�nts av Finansinspektionen enligt 6 �. Prim�rkapital 3 � I prim�rkapitalet ska f�ljande poster ing�: 1. den positiva skillnaden mellan tillg�ngar och skulder, inklusive f�rs�k- ringstekniska avs�ttningar, och 2. efterst�llda skulder. Tillg�ngar och skulder enligt f�rsta stycket ska v�rderas enligt 5 kap. 17 och 916 ��. Den positiva skillnaden mellan tillg�ngar och skulder enligt f�rsta stycket 1 ska minskas med v�rdet p� innehav av egna aktier. Till�ggskapital 4 � Till�ggskapital �r en post som inte ing�r i prim�rkapitalet men som kan kr�vas in f�r att t�cka f�rluster. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2015:700 5 � I till�ggskapitalet f�r f�ljande poster ing�: 1. aktiekapital eller garantikapital som inte har betalats in och som inte hel- ler har beg�rts in, 2. kreditutrymme hos bank, 3. garantier, 4. framtida fordringar grundade p� uttaxeringsr�tt, och 5. andra r�ttsligt bindande utf�stelser till f�rs�kringsf�retaget. F�r att f� godk�nnas som till�ggskapital kr�vs att postens f�rlustt�cknings- f�rm�ga �r tillr�cklig. Posten ska v�rderas till ett belopp som �terspeglar dess f�rm�ga att t�cka f�rluster. 6 � Finansinspektionen ska fastst�lla det belopp som en post i till�ggskapi- talet f�r tas upp till eller den metod som ska anv�ndas f�r att fastst�lla ett visst belopp. Finansinspektionens beslut om att anv�nda en metod enligt f�rsta stycket ska g�lla f�r en viss tid. Indelning av kapitalbasen 7 � Posterna i kapitalbasen ska delas in i niv�er enligt f�ljande. Niv� 1: poster i prim�rkapitalet som kan t�cka f�rluster helt och �r fullt efterst�llda. Niv� 2: poster i prim�rkapitalet som �r fullt efterst�llda samt poster i till- l�ggskapitalet som kan t�cka f�rluster helt och �r fullt efterst�llda. Niv� 3: �vriga poster. En post ska anses kunna t�cka f�rluster helt om den i sin helhet �r tillg�ng- lig eller kan infordras p� beg�ran f�r att t�cka f�rluster, b�de i den l�pande verksamheten och vid likvidation eller konkurs. En post ska anses vara fullt efterst�lld om den i sin helhet, vid likvidation eller konkurs, inte f�r �terbetalas till innehavaren f�rr�n f�rs�kringsf�retagets alla andra f�rpliktelser har uppfyllts. 8 � Vid bed�mning av om en post ska anses kunna t�cka f�rluster helt eller vara fullt efterst�lld enligt 7 �, ska det beaktas om posten �r fri fr�n 1. krav p� eller incitament till att l�sa in det nominella beloppet, 2. obligatoriska fasta kostnader, och 3. belastningar. Vid bed�mningen enligt f�rsta stycket ska �ven postens l�ptid beaktas. Om en post �r tidsbunden, ska h�nsyn tas till om den genomsnittliga l�ptiden p� posten �r tillr�cklig i f�rh�llande till l�ptiden p� �tagandena. Klassificering av kapitalbasposter 9 � En post ska klassificeras som niv� 1 eller 2 om den i v�sentlig grad upp- fyller f�ruts�ttningarna f�r en s�dan klassificering enligt 7 och 8 ��. 10 � Ackumulerade vinster som inte har gjorts tillg�ngliga f�r utdelning till f�rs�kringstagare och andra ers�ttningsber�ttigade (�verskottsmedel) f�r klas- sificeras som niv� 1, om posterna uppfyller f�ruts�ttningarna f�r en s�dan klassificering enligt 7 och 8 ��. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2015:700 En post i till�ggskapitalet f�r klassificeras som niv� 2 om den avser 1. kreditutrymme hos bank och garantier som f�rvaras som s�kerhet f�r f�rs�kringsgivares borgen�rer av en oberoende f�rvaltare och �r utf�rdade av kreditinstitut som �r auktoriserade enligt Europaparlamentets och r�dets di- rektiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om r�tten att starta och driva verksam- het i kreditinstitut, och 2. framtida fordringar grundade p� uttaxeringsr�tt under de kommande tolv m�naderna som kan st�llas p� del�gare eller medlemmar i �msesidiga f�rs�k- ringsf�retag. T�ckande av solvenskapitalkravet 11 � Prim�rkapital som har klassificerats som niv� 1 enligt 9 � eller 10 � f�rsta stycket ska uppg� till mer �n en tredjedel av solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 1 �. Prim�rkapital eller till�ggskapital som har klassificerats som niv� 3 enligt 9 � ska vara mindre �n en tredjedel av solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 1 �. T�ckande av minimikapitalkravet 12 � Den kapitalbas som ska t�cka minimikapitalkravet enligt 8 kap. 13 � f�r best� av prim�rkapital som har delats in i niv� 1 och 2 enligt 9 � och 10 � f�rsta stycket. Prim�rkapital som har klassificerats som niv� 1 enligt 9 � och 10 � f�rsta stycket ska uppg� till mer �n h�lften av minimikapitalkravet. Minimikapitalkravet f�r i �vrigt t�ckas av prim�rkapital som har klassifice- rats som niv� 2 enligt 9 �. Bemyndiganden 13 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. de krav som ska g�lla f�r godk�nnande av poster som till�ggskapital och grunder f�r v�rdering av poster i till�ggskapitalet enligt 5 �, 2. vilka egenskaper och kriterier som ska beaktas vid indelning i niv�er enligt 7 �, 3. vilka egenskaper och kriterier som ska beaktas vid klassificeringen av kapitalbasposter enligt 9 �, och 4. vilka egenskaper och kriterier som ska beaktas vid klassificering av pos- ter i till�ggskapitalet enligt 10 � andra stycket. 8 kap. Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav Solvenskapitalkrav Ber�kning av solvenskapitalkrav 1 � Solvenskapitalkravet utg�r den minsta storlek p� det medr�kningsbara prim�rkapitalet som kr�vs f�r att f�rs�kringsf�retaget med 99,5 procents san- nolikhet ska ha tillg�ngar under kommande tolv m�nader som t�cker v�rdet av �tagandena gentemot f�rs�kringstagarna och andra ers�ttningsber�ttigade </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2015:700 p� grund av f�rs�kringar (skyddsniv�). Denna skyddsniv� ska �ven beaktas vid ber�kningen av kapitalkravet f�r var och en av de risker som ing�r i sol- venskapitalkravet. Solvenskapitalkravet ska ber�knas under antagandet att f�rs�kringsf�re- taget kommer att forts�tta att driva sin verksamhet. 2 � Solvenskapitalkravet ska ber�knas med beaktande av alla m�tbara risker som f�retaget �r utsatt f�r. Vid ber�kningen ska minst f�ljande risker beaktas: 1. f�rs�kringsrisker, 2. marknadsrisker, 3. kreditrisker, och 4. operativa risker. 3 � Vid ber�kningen av solvenskapitalkravet ska f�rs�kringsf�retaget be- akta effekterna av s�dana tekniker som f�retaget anv�nder f�r att reducera sina risker. Ber�kningsmetoder 4 � Solvenskapitalkravet ska ber�knas enligt en standardformel som anges i 5 �. Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag f�r anv�nda en intern modell enligt 9 kap. 1 � f�rsta stycket f�r att ber�kna solvenskapitalkravet. Ber�kning enligt standardformeln 5 � Solvenskapitalkravet ber�knat enligt standardformeln ska utg�ra sum- man av ett prim�rt solvenskapitalkrav ber�knat enligt 68 ��, och ett kapitalkrav f�r operativ risk ber�knat enligt 9 �, minskat med ett justeringsbelopp ber�knat enligt 10 �. Prim�rt solvenskapitalkrav 6 � Det prim�ra solvenskapitalkravet ska ber�knas genom en justerad sam- manl�ggning av kapitalkraven f�r minst f�ljande risker: 1. f�rs�kringsrisker, 2. marknadsrisker, och 3. motpartsrisker. 7 � Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag f�r anv�nda l�mpliga parametrar som �r specifika f�r f�retaget vid ber�k- ningen av kapitalkravet f�r f�rs�kringsrisker. 8 � Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag som meddelar s�dana pensionsf�rs�kringar som anges i 58 kap. 2 � inkomst- skattelagen (1999:1229) f�r ber�kna kapitalkravet f�r aktiekursrisk, som in- </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2015:700 g�r i kapitalkravet f�r marknadsrisk, enligt en s�rskild metod anpassad f�r denna verksamhet. Kapitalkrav f�r operativ risk 9 � Kapitalkravet f�r operativ risk ska ber�knas med beaktande av s�dana operativa risker som f�rs�kringsf�retaget �r utsatt f�r och som inte har beak- tats vid ber�kningen av kapitalkravet f�r f�rs�kringsrisker, marknadsrisker eller motpartsrisker. Justeringsbelopp 10 � Justeringsbeloppet enligt 5 � ska motsvara den minskning av f�rs�k- ringsf�retagets of�rutsedda f�rluster som beror p� 1. att f�retagets �taganden gentemot f�rs�kringstagare eller andra ers�tt- ningsber�ttigade minskar till f�ljd av villkoren i f�rs�kringsavtalet, 2. att f�retagets uppskjutna skatt f�r�ndras, eller 3. en kombination av 1 och 2. F�renklade ber�kningar 11 � Ett f�rs�kringsf�retag f�r g�ra f�renklade ber�kningar av kapitalkravet f�r en specifik risk om 1. det �r motiverat med h�nsyn till arten, omfattningen och komplexiteten av de risker som f�retaget �r utsatt f�r, och 2. det �r oproportionerligt betungande att g�ra ber�kningar enligt standard- formeln. Underr�ttelse om bristande solvenskapitalkrav 12 � Ett f�rs�kringsf�retag ska omedelbart underr�tta Finansinspektionen, om f�retaget inte uppfyller solvenskapitalkravet eller om det finns risk f�r detta under de n�rmaste tre m�naderna. Ett f�rs�kringsf�retag som till�mpar 5 kap. 10 eller 12 � ska omedelbart underr�tta Finansinspektionen, om f�retaget inte skulle uppfylla solvenskapi- talkravet utan en till�mpning av dessa best�mmelser. Minimikapitalkrav Ber�kning av minimikapitalkrav 13 � Minimikapitalkravet utg�r den minsta storlek p� det medr�kningsbara prim�rkapitalet som kr�vs f�r att f�rs�kringsf�retaget med 85 procents sanno- likhet ska ha tillg�ngar under kommande tolv m�nader som t�cker v�rdet av �tagandena gentemot f�rs�kringstagarna och andra ers�ttningsber�ttigade p� grund av f�rs�kringar. 14 � Minimikapitalkravet ska ber�knas med beaktande helt eller delvis av 1. f�rs�kringstekniska avs�ttningar, 2. premieinkomst, 3. positiv risksumma, </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2015:700 4. uppskjutna skatter, 5. administrativa kostnader, och 6. avgiven �terf�rs�kring. Justering av ber�knat minimikapitalkrav 15 � Minimikapitalkravet ber�knat enligt 13 och 14 �� f�r varken under- stiga 25 procent eller �verstiga 45 procent av solvenskapitalkravet, inklusive kapitaltill�gg enligt 17 kap. 24 �. Minimikapitalkravet f�r aldrig vara l�gre �n garantibeloppet enligt 1721 ��. Underr�ttelse om bristande minimikapitalkrav 16 � Ett f�rs�kringsf�retag ska omedelbart underr�tta Finansinspektionen, om 1. f�retaget inte uppfyller minimikapitalkravet, 2. f�retaget inte uppfyller ett kapitalkrav som g�ller efter det att f�retaget har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, eller 3. det finns risk f�r att n�gon av situationerna enligt 1 och 2 intr�ffar under de n�rmaste tre m�naderna. Garantibelopp 17 � F�r skadef�rs�kringsf�retag ska garantibeloppet uppg� till ett belopp som minst motsvarar 2,5 miljoner euro eller det h�gre belopp, grundat p� f�r- �ndringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommis- sionen �rligen tillk�nnager. Om r�relsen omfattar f�rs�kring eller risk som h�nf�r sig till n�gon av klasserna 1015 enligt 2 kap. 11 � f�rsta stycket ska dock garantibeloppet uppg� till ett belopp som minst motsvarar 3,7 miljoner euro eller det h�gre belopp, grundat p� f�r�ndringar i det europeiska konsu- mentprisindexet som Europeiska kommissionen �rligen tillk�nnager. 18 � F�r livf�rs�kringsf�retag ska garantibeloppet uppg� till ett belopp som minst motsvarar 3,7 miljoner euro eller det h�gre belopp, grundat p� f�r�nd- ringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen �rligen tillk�nnager. 19 � F�r �terf�rs�kringsbolag som inte �r captivebolag ska garantibeloppet uppg� till ett belopp som minst motsvarar 3,6 miljoner euro eller det h�gre belopp, grundat p� f�r�ndringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen �rligen tillk�nnager. 20 � F�r ett s�dant captivebolag f�r �terf�rs�kring som avses i artikel 13.5 i Solvens II-direktivet ska garantibeloppet uppg� till ett belopp som minst mot- svarar 1,2 miljon euro eller det h�gre belopp, grundat p� f�r�ndringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen �rligen till- k�nnager. </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2015:700 21 � F�r f�rs�kringsf�retag som bedriver b�de liv- och skadef�rs�kring en- ligt 4 kap. 7 � andra stycket ska garantibeloppet uppg� till summan av de be- lopp som anges i 17 f�rsta meningen och 18 ��. Bemyndiganden 22 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. hur det prim�ra solvenskapitalkravet ska ber�knas enligt 6 �, 2. vilka krav som ska vara uppfyllda f�r att ett f�rs�kringsf�retag ska f� tillst�nd att anv�nda f�retagsspecifika parametrar enligt 7 �, 3. vilka krav som ska vara uppfyllda f�r att ett f�rs�kringsf�retag ska f� ber�kna kapitalkravet f�r aktiekursrisk utifr�n en s�rskild metod enligt 8 �, 4. hur kapitalkravet f�r operativ risk ska ber�knas enligt 9 �, och 5. hur justeringsbeloppet ska ber�knas enligt 10 �. 9 kap. Interna modeller Allm�nna best�mmelser Krav p� tillst�nd 1 � Ett f�rs�kringsf�retag f�r, efter tillst�nd av Finansinspektionen, anv�nda en intern modell f�r att ber�kna solvenskapitalkravet. Ett s�dant tillst�nd f�r avse en fullst�ndig intern modell eller en partiell intern modell. Best�mmelserna i 8 kap. 1 och 2 �� g�ller �ven n�r solvenskapitalkravet ber�knas med en intern modell. F�ruts�ttningar f�r att anv�nda en intern modell 2 � Tillst�nd f�r ett f�rs�kringsf�retag att anv�nda en intern modell ska ges, om 1. f�rs�kringsf�retaget har ett f�r �ndam�let l�mpligt utformat riskhante- ringssystem som uppfyller kraven i 10 kap. 6 �, och 2. kraven i 6 och 918 �� r uppfyllda. Finansinspektionen ska fatta beslut i fr�ga om s�dant tillst�nd inom sex m�nader fr�n det att en fullst�ndig ans�kan kom in till inspektionen. Partiell intern modell 3 � En partiell intern modell f�r anv�ndas f�r att ber�kna 1. kapitalkravet f�r en eller flera av de risker eller undergrupper av risker som ing�r i det prim�ra solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 6 �, 2. kapitalkravet f�r operativ risk enligt 8 kap. 9 �, 3. justeringsbeloppet enligt 8 kap. 10 �, eller 4. kombinationer av 1, 2 eller 3. En partiell intern modell f�r till�mpas p� hela verksamheten eller p� en eller flera av f�rs�kringsf�retagets st�rre aff�rsenheter. </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2015:700 Tillst�nd att anv�nda en partiell intern modell 4 � F�r att ett f�rs�kringsf�retag ska f� tillst�nd att anv�nda en partiell intern modell kr�vs, ut�ver det som anges i 2 �, att 1. det finns godtagbara sk�l att avgr�nsa till�mpningsomr�det f�r den interna modellen p� det s�tt som f�rs�kringsf�retaget har gjort, 2. solvenskapitalkravet kan ber�knas mer r�ttvisande utifr�n f�rs�krings- f�retagets riskprofil och best�mmelserna i 8 kap. 1 och 2 �� n utifr�n stan- dardformeln enligt 8 kap. 511 ��, och 3. den partiella interna modellen kan integreras helt med de ber�kningar som ska ske enligt standardformeln. �verg�ngsplan f�r utvidgning av en partiell intern modell 5 � Finansinspektionen f�r i samband med handl�ggningen av en ans�kan om anv�ndning av en partiell intern modell som �r avgr�nsad till att avse endast en eller flera risker eller undergrupper av risker, eller en eller flera st�rre aff�rsenheter, eller avgr�nsad i b�da dessa avseenden, f�rel�gga ett f�r- s�kringsf�retag att ge in en �verg�ngsplan f�r hur f�retaget avser att utvidga modellens till�mpningsomr�de. Godk�nnande av styrdokument f�r �ndring av en intern modell 6 � N�r ett f�rs�kringsf�retag ans�ker om tillst�nd att anv�nda en intern modell, ska f�retaget l�mna in ett styrdokument f�r �ndring av modellen. Styrdokumentet ska inneh�lla en f�rteckning eller specifikation �ver m�jliga st�rre och mindre �ndringar av den interna modellen. N�r Finansinspektionen pr�var ans�kan, ska inspektionen ocks� pr�va om styrdokumentet kan god- k�nnas. �ndring av en intern modell och styrdokument 7 � Ett f�rs�kringsf�retag som f�tt tillst�nd att anv�nda en intern modell f�r g�ra mindre �ndringar av denna i enlighet med det styrdokument f�r �ndring av den interna modellen som godk�nts av Finansinspektionen enligt 6 �. F�r st�rre �ndringar i den interna modellen kr�vs tillst�nd fr�n Finans- inspektionen. Samtliga �ndringar av styrdokumentet ska godk�nnas av Finansinspektio- nen. Kraven i 2 � ska till�mpas vid Finansinspektionens pr�vning av om till- st�nd ska ges enligt andra stycket eller �ndring godk�nnas enligt tredje stycket. �terg�ng till standardformeln 8 � Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder en intern modell f�r, efter tillst�nd av Finansinspektionen, �terg� till att helt eller delvis ber�kna solvenskapital- kravet enligt standardformeln i 8 kap. 511 ��. Ett s�dant tillst�nd f�r ges endast om f�rs�kringsf�retaget har visat att det finns godtagbara sk�l f�r en �terg�ng till standardformeln. </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2015:700 Krav p� en intern modell och p� anv�ndningen av den Krav p� anv�ndning 9 � En intern modell ska anv�ndas i ett f�rs�kringsf�retags f�retagsstyr- nings- och riskhanteringssystem, i dess beslutsprocesser och i den egna risk- och solvensbed�mningen. Styrelsen ska ansvara f�r att s�kerst�lla att utformningen och anv�ndningen av den interna modellen �r �ndam�lsenlig och ger ett tillfredsst�llande uttryck f�r riskprofilen. Statistisk kvalitet 10 � Den ber�kning av sannolikhetsf�rdelning som ligger till grund f�r en intern modell ska bygga p� 1. relevanta f�rs�kringsmatematiska och statistiska tekniker som st�mmer �verens med de metoder som anv�nds f�r ber�kning av f�rs�kringstekniska avs�ttningar, och 2. realistiska antaganden som ska kunna motiveras av f�rs�kringsf�retaget. Uppgifter som anv�nds f�r den interna modellen ska vara l�mpade f�r �ndam�let. De ska vara korrekta, fullst�ndiga och aktuella. F�rs�kringsf�retaget ska minst en g�ng per �r uppdatera de uppgifter som anv�nds f�r ber�kningen av sannolikhetsf�rdelningen. Diversifiering 11 � Ett f�rs�kringsf�retag f�r i en intern modell ta h�nsyn till inb�rdes beroenden inom och mellan olika risker (diversifieringseffekter), om de meto- der som anv�nds �r �ndam�lsenliga. Riskreducerande tekniker 12 � Ett f�rs�kringsf�retag f�r i en intern modell beakta effekterna av risk- reduceringstekniker, om f�retaget �ven fullt ut inkluderar de risker som �r f�renade med dessa tekniker. Beaktande av finansiella garantier och optioner 13 � Ett f�rs�kringsf�retag ska i en intern modell ta h�nsyn till v�rdet av ga- rantier och optioner i ing�ngna f�rs�kringsavtal. Beaktande av samtliga f�rv�ntade utbetalningar 14 � Ett f�rs�kringsf�retag ska i en intern modell beakta alla f�rv�ntade ut- betalningar till f�rs�kringstagare och andra ers�ttningsber�ttigade, oavsett om betalningarna �r garanterade genom avtal eller inte. Kalibrering av en intern modell 15 � Ett f�rs�kringsf�retag ska kalibrera en intern modell p� ett s�tt som ger f�rs�kringstagarna och andra ers�ttningsber�ttigade en skyddsniv� som �r lik- v�rdig med den niv� som anges i 8 kap. 1 �. </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2015:700 Resultatanalys 16 � Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder en intern modell ska minst en g�ng per �r granska vad som gett upphov till vinster eller orsakat f�rluster inom de olika st�rre aff�rsenheterna. Analysen ska visa hur den kategorisering av risker som har valts i den in- terna modellen f�rklarar k�llor och orsaker till vinster och f�rluster. Riskkate- goriseringen ska �terspegla f�rs�kringsf�retagets riskprofil. Validering av en intern modell 17 � En intern modell ska regelbundet valideras. Valideringen ska innefatta en utv�rdering av modellens funktion och en kontroll av att modellen �r l�mp- lig med h�nsyn till f�retagets riskprofil. Krav p� dokumentation 18 � Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder en intern modell ska dokumentera 1. hur den �r utformad och fungerar, 2. att den st�mmer �verens med de krav som g�ller f�r interna modeller enligt 917 ��, 3. vilka omst�ndigheter som skulle kunna medf�ra att den inte fungerar effektivt, och 4. vilka st�rre �ndringar som gjorts i den enligt 7 �. Bemyndiganden 19 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. f�ruts�ttningarna f�r tillst�nd att anv�nda en fullst�ndig eller partiell intern modell enligt 15 ��, 2. f�ruts�ttningarna f�r �ndring av en intern modell och styrdokument enligt 6 och 7 ��, 3. krav p� anv�ndning av statistiska kvalitetsnormer f�r en intern modell enligt 914 ��, 4. kalibrering av en intern modell enligt 15 �, 5. validering av en intern modell enligt 17 �, och 6. krav p� dokumentation enligt 18 �. 10 kap. F�retagsstyrning F�retagsstyrningssystem 1 � Ett f�rs�kringsf�retag ska ha ett f�retagsstyrningssystem som s�kerst�l- ler att f�retaget styrs p� ett sunt och ansvarsfullt s�tt. Systemet ska ses �ver regelbundet av f�retaget. Styrdokument 2 � Ett f�rs�kringsf�retag ska uppr�tta och f�lja styrdokument f�r 1. riskhantering, 2. internkontroll, </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2015:700 3. internrevision, 4. verksamhet som omfattas av uppdragsavtal enligt 19 �, 5. uppgiftsl�mnande till Finansinspektionen och kvalitetskontroll av upp- gifterna, och 6. �ndring av f�retagets interna modell, om en s�dan modell anv�nds. Styrdokumenten ska fastst�llas av styrelsen. De ska utv�rderas och ses �ver minst en g�ng per �r. Kontinuitet i verksamheten 3 � Ett f�rs�kringsf�retag ska ha system, resurser och rutiner som �r l�mp- liga f�r att verksamheten ska kunna bedrivas med kontinuitet och i enlighet med g�llande regler. Ett f�rs�kringsf�retag ska ha en beredskapsplan. Centrala funktioner 4 � Ett f�rs�kringsf�retag ska ha funktioner f�r riskhantering, regelefterlev- nad och internrevision samt en aktuariefunktion (centrala funktioner). L�mplighetskrav 5 � Ett f�rs�kringsf�retag ska s�kerst�lla att den som ing�r i styrelsen f�r f�retaget eller �r verkst�llande direkt�r i det, eller �r ers�ttare f�r n�gon av dem, eller den som ansvarar f�r eller utf�r arbete i en central funktion i f�re- taget uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 � 4. F�rs�kringsf�retaget ska snarast m�jligt till Finansinspektionen anm�la �ndringar av vilka som ing�r i dess ledning enligt f�rsta stycket eller som ansvarar f�r en central funktion i f�retaget. F�rs�kringsf�retaget ska underr�tta inspektionen om n�gon av de personer som avses i f�rsta stycket har ersatts p� grund av att han eller hon inte l�ngre uppfyller l�mplighetskraven. System f�r riskhantering 6 � Ett f�rs�kringsf�retag ska ha ett system f�r riskhantering som ska inne- h�lla de strategier, processer och rapporteringsrutiner som beh�vs f�r att s�kerst�lla att f�retaget fortl�pande kan identifiera, v�rdera, �vervaka, han- tera och rapportera risker samt beroenden mellan risker. Systemet ska vara integrerat i f�retagets organisations- och beslutsstruktur. Det ska vara utformat med l�mplig h�nsyn till de personer som leder f�retaget eller annars ing�r i en central funktion. Risker och krav p� inneh�ll i styrdokumentet f�r riskhantering 7 � Ett f�rs�kringsf�retags system f�r riskhantering ska avse s�v�l de risker som t�cks av solvenskapitalkravet, eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett f�retag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, som risker som inte, eller endast delvis, beaktas vid ber�kningen av detta. Systemet ska omfatta 1. f�rs�kringsrisker, </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 2015:700 2. matchningsrisker, 3. investeringsrisker, s�rskilt avseende derivatinstrument och liknande �taganden, 4. likviditets- och koncentrationsrisker, 5. operativa risker, 6. risker h�nf�rliga till �terf�rs�kring och andra riskreduceringstekniker, och 7. beroenden mellan risker som f�retaget �r eller kan komma att bli expo- nerade f�r. Ett f�rs�kringsf�retags styrdokument f�r riskhantering enligt 2 � 1 ska om- fatta de risker som avses i andra stycket 16. I ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 � ska styrdokument f�r riskhantering ocks� inneh�lla riktlinjer f�r volatilitets- justeringen. Krav p� f�retag som anv�nder matchningsjustering eller volatilitetsjustering 8 � Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 � eller volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 � ska 1. uppr�tta en likviditetsplan, och 2. regelbundet utv�rdera sin anv�ndning av justeringar. Krav p� regelbunden utv�rdering 9 � Ett f�rs�kringsf�retag ska regelbundet bed�ma hur k�nsliga de f�rs�k- ringstekniska avs�ttningarna och de medr�kningsbara kapitalbasmedlen �r f�r de antaganden som ligger till grund f�r fastst�llandet av den r�nta som anv�nds vid ber�kningen av den b�sta skattningen av framtida kassafl�den. Krav p� analys av externa bed�mningar 10 � Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder bed�mningar fr�n externa kredit- v�rderingsinstitut vid ber�kningar av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna eller solvenskapitalkravet ska, n�r det �r m�jligt, g�ra en egen bed�mning av de externa v�rderingarna. En egen risk- och solvensbed�mning 11 � Ett f�rs�kringsf�retag ska genomf�ra en egen risk- och solvensbed�m- ning. I den egna risk- och solvensbed�mningen ska f�rs�kringsf�retaget g�ra en bed�mning av 1. f�retagets totala solvensbehov med h�nsyn till dess specifika riskprofil, risktolerans och aff�rsstrategi, 2. f�retagets fortl�pande efterlevnad av best�mmelserna om solvens- och minimikapitalkraven, eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett f�retag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, samt f�rs�kringstek- niska avs�ttningar, och 3. hur betydande skillnaderna �r mellan f�retagets riskprofil och de anta- ganden om risker som har legat till grund f�r ber�kningen av solvenskapital- </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS 2015:700 kravet eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett f�retag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �. F�r bed�mningen enligt andra stycket 1 ska f�rs�kringsf�retaget ha proces- ser som s�kerst�ller att de risker som f�retaget �r eller kan komma att bli exponerade f�r, p� s�v�l kort som l�ng sikt, identifieras och v�rderas. F�re- taget ska kunna redovisa de metoder som anv�nts vid bed�mningen. Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 �, volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 �, en tillf�lligt justerad riskfri r�ntestruktur enligt 5 kap. 10 � eller ett tillf�lligt avdrag vid ber�kningen av de f�rs�krings- tekniska avs�ttningarna enligt 5 kap. 12 �, ska i den bed�mning som avses i andra stycket 2 g�ra en bed�mning av efterlevnaden av best�mmelserna om solvens- och minimikapitalkraven, s�v�l med som utan anv�ndning av match- ningsjustering, volatilitetsjustering, justerad riskfri r�ntestruktur eller tillf�l- ligt avdrag vid ber�kningen av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna. Den egna risk- och solvensbed�mningen ska ing� som en integrerad del i ett f�rs�kringsf�retags aff�rsstrategier och ska beaktas vid f�retagets strate- giska beslut. Regelbundna bed�mningar 12 � Ett f�rs�kringsf�retag ska genomf�ra en egen risk- och solvensbed�m- ning minst en g�ng per �r. Om en v�sentlig f�r�ndring skett av de risker som f�rs�kringsf�retaget �r utsatt f�r, ska en ny s�dan bed�mning genomf�ras snarast m�jligt. Rapportering 13 � Ett f�rs�kringsf�retag ska rapportera resultatet av varje egen risk- och solvensbed�mning till Finansinspektionen. System f�r internkontroll 14 � Ett f�rs�kringsf�retag ska ha ett system f�r internkontroll. Systemet ska omfatta f�rvaltnings- och redovisningsmetoder, ramar f�r internkontrollen, l�mpliga rapporteringsrutiner och en funktion f�r regelefter- levnad. Funktion f�r riskhantering 15 � Funktionen f�r riskhantering ska ges en struktur som underl�ttar genomf�rande av riskhanteringssystemet. Funktion f�r regelefterlevnad 16 � Funktionen f�r regelefterlevnad ska 1. rapportera till styrelsen och den verkst�llande direkt�ren i fr�ga om efterlevnaden av a) best�mmelserna i denna lag och f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen, b) best�mmelser som har meddelats av Europeiska kommissionen med anledning av Solvens II-direktivet, och </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 26 SFS 2015:700 c) de riktlinjer och rekommendationer som har meddelats med anledning av det direktivet av Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten, Finansinspektionen och, om f�retaget har inr�ttat en sekund�retablering i ett land inom EES, den beh�riga myndigheten i det landet, 2. l�mna r�d till f�retagets styrelse och den verkst�llande direkt�ren om f�rebyggande av bristande efterlevnad av best�mmelser enligt 1, 3. bed�ma konsekvenserna av f�r�ndringar i best�mmelser, riktlinjer och rekommendationer enligt 1, och 4. identifiera och bed�ma risker f�r bristande efterlevnad av best�mmelser, riktlinjer och rekommendationer enligt 1. Funktion f�r internrevision 17 � Funktionen f�r internrevision ska 1. utv�rdera systemet f�r internkontroll, 2. utv�rdera andra delar av f�retagsstyrningssystemet, och 3. rapportera resultat och l�mna rekommendationer efter utv�rderingarna till f�retagets styrelse. Funktionen f�r internrevision ska utf�ra sina uppgifter med opartiskhet och vara oberoende fr�n den verksamhet som utv�rderas. Aktuariefunktion 18 � Aktuariefunktionen ska 1. samordna och svara f�r kvaliteten i de f�rs�kringstekniska ber�kning- arna och utredningarna, 2. bist� styrelsen och den verkst�llande direkt�ren och p� eget initiativ rap- portera till dem i fr�gor som r�r metoder, ber�kningar och bed�mningar av a) de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna, b) v�rderingen av f�rs�kringsriskerna, och c) �terf�rs�kringsskydd och andra riskreduceringstekniker, och 3. bidra till f�retagets riskhanteringssystem. Den som ska ansvara f�r eller utf�ra uppgifter i aktuariefunktionen ska ha de kunskaper och erfarenheter av funktionens uppgifter som �r tillr�ckliga med h�nsyn till arten, omfattningen och komplexiteten av riskerna i f�retagets verksamhet. Finansinspektionen f�r f�r ett f�rs�kringsf�retag som har beviljats undan- tag enligt 1 kap. 19 eller 19 b � besluta om undantag fr�n villkoren f�r beh�- righet f�r den som ansvarar f�r eller utf�r uppgifter i aktuariefunktionen och fr�n kravet att uppr�tta en aktuariefunktion. Uppdragsavtal 19 � Ett f�rs�kringsf�retag f�r, med de begr�nsningar som f�ljer av 20 �, uppdra �t n�gon annan att utf�ra ett visst arbete och vissa funktioner som ing�r i f�retagets f�rs�kringsr�relse (uppdragsavtal). Ett s�dant uppdrag inskr�nker dock inte f�retagets ansvar enligt denna lag. </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 27 SFS 2015:700 Begr�nsningar i m�jligheten att ing� uppdragsavtal 20 � Ett uppdragsavtal f�r inte avse operativ verksamhet eller funktioner som �r av v�sentlig betydelse, om det kan leda till att 1. kvaliteten i f�retagsstyrningssystemet f�rs�mras v�sentligt, 2. den operativa risken i f�retaget �kar v�sentligt, 3. Finansinspektionens m�jlighet att ut�va tillsyn f�rs�mras, eller 4. f�rs�kringstagarnas m�jlighet till tillfredsst�llande och fortl�pande ser- vice inte kan uppr�tth�llas. Anm�lan av uppdragsavtal 21 � Ett f�rs�kringsf�retag som har ing�tt ett uppdragsavtal som avser s�- dan operativ verksamhet eller s�dana funktioner som �r av v�sentlig betydelse ska innan avtalet b�rjar g�lla anm�la detta till Finansinspektionen. Ett f�rs�k- ringsf�retag ska snarast m�jligt anm�la till Finansinspektionen om det intr�f- far v�sentliga f�r�ndringar inom den operativa verksamheten eller funktio- nerna. �tg�rder som kr�vs av ett f�rs�kringsf�retag som ing�r ett uppdragsavtal 22 � Ett f�rs�kringsf�retag som ing�r ett uppdragsavtal ska vidta de �tg�r- der som kr�vs f�r att s�kerst�lla att uppdragstagaren 1. samarbetar med Finansinspektionen n�r det g�ller den verksamhet eller de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet, 2. ger f�rs�kringsf�retaget, dess revisorer och Finansinspektionen tillg�ng till uppgifter som r�r den verksamhet eller de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet, och 3. ger Finansinspektionen faktiskt tilltr�de till uppdragstagarens lokaler. Kompletterande riktlinjer m.m. 23 � Ett f�rs�kringsf�retag ska uppr�tta och f�lja f�rs�kringstekniska rikt- linjer. Riktlinjerna ska kompletteras med ett f�rs�kringstekniskt ber�knings- underlag. F�rs�kringstekniska riktlinjer f�r livf�rs�kring ska ges in till Finansinspek- tionen senast den dag de b�rjar anv�ndas eller �ndras. Tillsammans med riktlinjerna ska det l�mnas en redog�relse f�r de konse- kvenser som riktlinjerna f�r f�r f�rs�kringsf�retaget samt f�r f�rs�krings- tagarna och andra ers�ttningsber�ttigade p� grund av f�rs�kringar. Om det med h�nsyn till f�rs�kringarnas beskaffenhet eller av n�got annat s�rskilt sk�l saknas anledning att uppr�tta ett f�rs�kringstekniskt ber�knings- underlag, f�r Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta om undantag fr�n skyldigheten att uppr�tta ett s�dant underlag. 24 � Ett f�rs�kringsf�retag ska uppr�tta och f�lja riktlinjer f�r hantering av intressekonflikter mellan f�retagets intressenter. 25 � Styrelsen ska fastst�lla f�rs�kringstekniska riktlinjer och riktlinjer f�r hantering av intressekonflikter. Riktlinjerna ska utv�rderas och ses �ver minst en g�ng per �r. </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 SFS 2015:700 Bemyndiganden 26 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. vad ett system f�r riskhantering enligt 6 � ska inneh�lla n�r ett f�rs�k- ringsf�retag f�tt tillst�nd att anv�nda en partiell eller fullst�ndig intern modell, 2. inneh�llet i de riktlinjer f�r volatilitetsjustering som avses i 7 � fj�rde stycket, 3. inneh�llet i en s�dan likviditetsplan som avses i 8 � 1, 4. kraven p� regelbundna utv�rderingar som ska g�ras av f�rs�kringsf�re- tag som anv�nder matchnings- eller volatilitetsjustering enligt 8 � 2, 5. kraven p� regelbundna utv�rderingar som ska g�ras av f�rs�kringsf�re- tag n�r det g�ller f�retagets k�nslighet f�r de antaganden som ligger till grund f�r fastst�llandet av den relevanta riskfria r�ntestrukturen enligt 9 �, 6. hur en s�dan egen bed�mning som avses i 10 � ska genomf�ras, 7. rapportering av resultat av den egna risk- och solvensbed�mning enligt 13 �, 8. vad funktionen f�r riskhantering enligt 15 � ska ansvara f�r n�r ett f�r- s�kringsf�retag f�tt tillst�nd att anv�nda en partiell eller fullst�ndig intern modell, 9. villkor f�r beh�righet f�r den som ska ansvara f�r eller utf�ra uppgifter i aktuariefunktionen enligt 18 �, 10. inneh�llet i f�rs�kringstekniska riktlinjer och ber�kningsunderlag som avses i 23 �, och 11. vilka uppgifter som riktlinjer f�r hantering av intressekonflikter enligt 24 � ska omfatta. 11 kap. 6 � Ut�ver 7 kap. 50 � aktiebolagslagen (2005:551) g�ller f�r f�rs�krings- aktiebolag som inte f�r dela ut vinst, att talan f�r f�ras mot ett bolagsst�mmo- beslut som strider mot de f�rs�kringstekniska riktlinjerna. 16 kap. Offentligg�rande Offentligg�rande av solvens- och verksamhetsrapport 1 � Ett f�rs�kringsf�retag ska offentligg�ra en solvens- och verksamhets- rapport en g�ng per �r. Rapporten ska uppdateras i de fall som anges i 4 och 6 ��. Inneh�llet i solvens- och verksamhetsrapporten 2 � Solvens- och verksamhetsrapporten ska inneh�lla en beskrivning av f�r- s�kringsf�retagets 1. verksamhet och resultat, 2. f�retagsstyrningssystem, 3. riskprofil, 4. v�rderingsmetoder f�r solvens�ndam�l, och 5. solvenssituation. </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 29 SFS 2015:700 Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 � ska i rapporten beskriva denna och den portf�lj av �taganden och motsva- rande tillg�ngar p� vilka justeringen anv�nds samt kvantifiera effekterna av en slopad matchningsjustering p� f�retagets finansiella st�llning. Ett f�rs�k- ringsf�retag som anv�nder volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 � ska i rappor- ten kvantifiera effekterna av en slopad volatilitetsjustering p� f�retagets finansiella st�llning. Ett f�rs�kringsf�retag f�r helt eller delvis l�mna de uppgifter som ska offentligg�ras genom rapporten genom h�nvisning till uppgifter som f�re- taget offentliggjort f�r att uppfylla andra r�ttsliga eller administrativa krav, om dessa uppgifter �r likv�rdiga till art och omfattning. Undantag fr�n kravet p� offentligg�rande 3 � Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag inte beh�ver offentligg�ra uppgifter som anges i 2 � f�rsta stycket 14, om ett offentligg�rande skulle inneb�ra att 1. f�retagets konkurrenter otillb�rligt gynnas, eller 2. f�retaget bryter mot tystnadsplikt avsedd att skydda f�rs�kringstagare eller annan som f�retaget har en motpartsrelation till. Ett f�rs�kringsf�retag som har beviljats undantag ska ange detta och sk�len f�r undantaget i rapporten. Uppdateringar av solvens- och verksamhetsrapporten Uppdateringar om solvenskapitalkravet inte �r uppfyllt 4 � Ett f�rs�kringsf�retag som inte uppfyller solvenskapitalkravet ska ome- delbart uppdatera tidigare offentliggjorda uppgifter i solvens- och verksam- hetsrapporten, om 1. underskottet �r betydande, och 2. Finansinspektionen inte har f�tt n�gon realistisk �tg�rdsplan inom tv� m�nader r�knat fr�n det datum d� f�retaget uppt�ckte att underskottet var be- tydande. Om Finansinspektionen har ansett att �tg�rdsplanen �r realistisk, men underskottet inte har korrigerats inom sex m�nader fr�n det att det uppt�cktes, ska underskottet offentligg�ras av f�retaget vid utg�ngen av denna period. Samtidigt ska f�retaget offentligg�ra en f�rklaring av orsakerna till det kvar- varande underskottet, f�ljderna av detta, vilka korrigerande �tg�rder som har vidtagits av f�retaget och vilka ytterligare korrigerande �tg�rder som �r pla- nerade. 5 � P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag som inte uppfyller solvenskapitalkravet, samtidigt som underskottet �r betydande och n�gon realistisk �tg�rdsplan inte har �verl�mnats till inspektionen inom den tid som anges i 4 � f�rsta stycket 2, offentligg�ra 1. hur stort underskottet �r, 2. en f�rklaring av orsakerna till underskottet, 3. f�ljderna av underskottet, och 4. vilka korrigerande �tg�rder som har vidtagits av f�retaget. </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 30 SFS 2015:700 Uppdateringar om minimikapitalkravet inte �r uppfyllt 6 � Ett f�rs�kringsf�retag som inte uppfyller minimikapitalkravet ska ome- delbart uppdatera tidigare offentliggjorda uppgifter i solvens- och verksam- hetsrapporten, om Finansinspektionen 1. bed�mer att f�retaget inte kommer att kunna �verl�mna en realistisk, kortsiktig finansiell saneringsplan, eller 2. inte har f�tt n�gon s�dan plan inom en m�nad fr�n den dag d� f�retaget uppt�ckte att minimikapitalkravet inte var uppfyllt. Om Finansinspektionen har ansett att en finansiell saneringsplan �r realis- tisk, men underskottet inte har korrigerats inom tre m�nader fr�n det att det uppt�cktes, ska underskottet offentligg�ras av f�retaget senast vid utg�ngen av denna period. Samtidigt ska f�retaget offentligg�ra en f�rklaring av orsa- kerna till det kvarvarande underskottet, f�ljderna av detta, vilka korrigerande �tg�rder som har vidtagits av f�retaget och vilka ytterligare korrigerande �t- g�rder som �r planerade. 7 � P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag som inte uppfyller minimikapitalkravet, samtidigt som n�gon av de omst�ndigheter som anges i 6 � f�rsta stycket f�religger, offentligg�ra 1. hur stort underskottet �r, 2. en f�rklaring av orsakerna till underskottet, 3. f�ljderna av underskottet, och 4. vilka korrigerande �tg�rder som har vidtagits av f�retaget. System och styrdokument 8 � Ett f�rs�kringsf�retag ska ha uppr�ttat l�mpliga informations- och rap- porteringssystem f�r att kunna uppfylla best�mmelserna i 17 �� och ha styr- dokument som s�kerst�ller att alla uppgifter som offentligg�rs fortl�pande �r relevanta. Solvens- och verksamhetsrapporter samt uppdateringar av dessa ska god- k�nnas av f�rs�kringsf�retagets styrelse innan de offentligg�rs. Bemyndiganden 9 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om 1. inneh�llet i solvens- och verksamhetsrapporten enligt 2 �, 2. vilka uppgifter en ans�kan om undantag fr�n kravet p� offentligg�rande enligt 3 � ska inneh�lla, och 3. inneh�llet i informations- och rapporteringssystem och styrdokument enligt 8 �. 17 kap. 2 � Finansinspektionen har tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag. Tillsynen omfattar att verksamheten drivs enligt 1. denna lag, 2. andra f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet, 3. f�retagets bolagsordning eller stadgar, </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 31 SFS 2015:700 4. f�retagets f�rs�kringstekniska riktlinjer och ber�kningsunderlag samt riktlinjer f�r hantering av intressekonflikter, och 5. styrdokument som f�retaget har uppr�ttat och som har sin grund i f�rfatt- ningar som reglerar f�retagets verksamhet. Finansinspektionen har dessutom tillsyn �ver att f�rs�kringsf�retagets �gare och styrning uppfyller l�mplighetskraven i denna lag. Finansinspektionens tillsyn ska utg� fr�n en proaktiv och riskbaserad me- tod. Samarbete och utbyte av information 3 � Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med beh�riga myndigheter, Europeiska kommissionen och Euro- peiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten i den utstr�ckning som f�ljer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. 3 a � Finansinspektionen f�r h�nskjuta fr�gor som r�r ett f�rfarande av en annan beh�rig myndighet inom EES till Europeiska f�rs�krings- och tj�nste- pensionsmyndigheten f�r tvistl�sning i de fall som framg�r av artiklarna 33, 38, 155 och 158 i Solvens II-direktivet. 7 � Finansinspektionen f�r n�r inspektionen anser att det �r n�dv�ndigt genomf�ra en unders�kning hos ett f�rs�kringsf�retag. Styrelsen och den verkst�llande direkt�ren ska vid den tidpunkt som Finansinspektionen best�mmer h�lla f�rs�kringsf�retagets tillg�ngar, r�ken- skapsmaterial och andra handlingar tillg�ngliga f�r granskning av befatt- ningshavare hos inspektionen eller av n�gon annan som inspektionen har f�r- ordnat. Finansinspektionen f�r genomf�ra en unders�kning hos ett f�retag som har f�tt i uppdrag av ett f�rs�kringsf�retag att utf�ra viss verksamhet eller vissa funktioner, om det beh�vs f�r tillsynen av f�rs�kringsf�retaget. Matchningsjustering 7 a � Om ett f�rs�kringsf�retag inte l�ngre uppfyller villkoren f�r tillst�nd att anv�nda matchningsjustering enligt 5 kap. 7 �, ska Finansinspektionen f�rel�gga f�retaget att �tg�rda bristerna inom tv� m�nader fr�n den dag d� villkoren inte l�ngre var uppfyllda. Om bristerna inte har �tg�rdats inom den tid som anges i f�rsta stycket, ska f�retaget f�rel�ggas att omedelbart upph�ra med anv�ndningen av match- ningsjustering. 8 � Skyldigheten enligt 5 och 7 �� att l�mna upplysningar och h�lla till- g�ngar och handlingar tillg�ngliga f�r granskning g�ller �ven f�r 1. styrelsen och den verkst�llande direkt�ren eller motsvarande organ i ett f�retag vars verksamhet uteslutande ska vara att bitr�da ett f�rs�kringsf�retag eller som ett f�rs�kringsf�retag har ett best�mmande inflytande i, 2. ordf�randen och den verkst�llande direkt�ren eller motsvarande befatt- ningshavare i en skaderegleringsn�mnd, villkorsn�mnd eller i annat liknande organ, som bitr�der ett f�rs�kringsf�retag, och </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 32 SFS 2015:700 3. styrelsen och den verkst�llande direkt�ren i ett aktiebolag, om Finans- inspektionen med bolagets samtycke har fattat beslut om en s�dan skyldighet. 12 � En revisor eller en s�rskild granskare ska genast rapportera till Finans- inspektionen om han eller hon vid fullg�randet av sitt uppdrag i ett f�rs�k- ringsf�retag f�r k�nnedom om f�rh�llanden som 1. kan utg�ra en v�sentlig �vertr�delse av de f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet, 2. kan p�verka f�retagets fortsatta drift negativt, 3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansr�kningen eller resultatr�k- ningen fastst�lls eller till anm�rkning enligt 9 kap. 33 eller 34 � aktiebolags- lagen (2005:551) eller 8 kap. 13 � lagen (1987:667) om ekonomiska f�re- ningar, eller 4. kan inneb�ra att f�retaget brister eller har brustit i uppfyllandet av sol- vens- eller minimikapitalkravet eller av ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett f�retag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �. Revisorn och granskaren har en motsvarande rapporteringsskyldighet om han eller hon f�r k�nnedom om f�rh�llanden som avses i f�rsta stycket vid fullg�rande av uppdrag som revisorn eller den s�rskilda granskaren har i f�r- s�kringsf�retagets moderf�retag eller dotterf�retag eller ett f�retag som har en likartad f�rbindelse med f�rs�kringsf�retaget. Redog�relse f�r f�retagets f�rm�ga att hantera �ndrade ekonomiska f�rh�llanden 16 � P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag uppr�tta och till inspektionen l�mna en redog�relse avseende f�retagets f�rm�ga att hantera h�ndelser eller f�r�ndringar av ekonomiska f�rh�llanden som skulle kunna p�verka f�retagets finansiella st�llning negativt. Skyldigheten enligt f�rsta stycket g�ller �ven f�r verksamhet som omfattas av uppdragsavtal enligt 10 kap. 19 �. Rapport ang�ende de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna 17 � P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag l�mna in en rapport som utvisar att niv�n p� de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna �r l�mplig och att ber�kningen av dem utf�rs med relevanta metoder och med adekvata statistiska underlag. Tillsyn av intern modell 18 � P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag som an- v�nder en intern modell l�mna in en ber�kning av solvenskapitalkravet med anv�ndning av standardformeln. 19 � P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder en intern modell, men som inte l�ngre uppfyller kraven f�r att f� anv�nda en s�dan, l�mna in en handlingsplan f�r hur f�retaget avser att inom sk�lig tid r�tta till bristerna. En s�dan plan beh�ver inte uppr�ttas, om f�re- taget kan visa att �vertr�delsen �r ringa. </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 33 SFS 2015:700 20 � Ett f�retag som inte uppr�ttar och genomf�r den plan som anges i 19 � ska efter beslut av Finansinspektionen ber�kna solvenskapitalkravet med anv�ndning av standardformeln. 21 � P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder en intern modell verifiera kalibreringen av den interna modellen och kontrollera att dess specifikation st�mmer �verens med allm�nt accepterad marknadspraxis. Detta ska ske genom anv�ndning av relevanta referensport- f�ljer och antaganden som har sin grund i externa uppgifter. F�retagsspecifika parametrar 22 � Om ett f�rs�kringsf�retags riskprofil avviker v�sentligt fr�n de anta- ganden som ligger till grund f�r ber�kning av solvenskapitalkravet enligt standardformeln och det d�rf�r �r ol�mpligt att ber�kna solvenskapitalkravet enligt denna, f�r Finansinspektionen besluta att f�retaget, vid ber�kningen av kapitalkravet f�r riskkategorier som avser f�rs�kringsrisk, ska ers�tta en undergrupp av parametrar enligt standardformeln med f�retagsspecifika para- metrar. Ber�kning enligt en intern modell i st�llet f�r med standardformeln 23 � Om ett f�rs�kringsf�retags riskprofil avviker v�sentligt fr�n de anta- ganden som ligger till grund f�r ber�kning av solvenskapitalkravet enligt standardformeln och det d�rf�r �r ol�mpligt f�r f�retaget att ber�kna solvens- kapitalkravet enligt denna, f�r Finansinspektionen besluta att f�retaget ska an- v�nda en fullst�ndig eller partiell intern modell f�r ber�kning av solvenskapi- talkravet. Kapitaltill�gg 24 � Finansinspektionen f�r efter granskning besluta om ett till�gg till sol- venskapitalkravet (kapitaltill�gg) f�r ett f�rs�kringsf�retag, om 1. f�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n de antaganden som ligger till grund f�r ber�kningen av solvenskapitalkravet enligt standardformeln, och a) ett beslut om anv�ndning av en intern modell enligt 23 � �r ol�mpligt eller har visat sig sakna verkan, eller b) en fullst�ndig eller partiell intern modell h�ller p� att utarbetas, 2. f�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n de antaganden som ligger till grund f�r ber�kningen av solvenskapitalkravet enligt en fullst�ndig eller par- tiell intern modell, till f�ljd av att en eller flera kvantifierbara risker inte beak- tats i tillr�cklig utstr�ckning och f�retaget inte inom sk�lig tid har anpassat modellen till sin riskprofil, 3. f�retaget anv�nder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 �, volatilitetsjus- tering enligt 5 kap. 9 �, en tillf�lligt justerad riskfri r�ntestruktur enligt 5 kap. 10 � eller ett tillf�lligt avdrag vid ber�kningen av de f�rs�kringstekniska av- s�ttningarna enligt 5 kap. 12 � och f�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n de antaganden som ligger till grund f�r justeringarna, eller 4. f�retagets f�retagsstyrningssystem avviker v�sentligt fr�n kraven i 10 kap. 1 �, samtidigt som avvikelserna medf�r att f�retaget inte kan garan- </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 34 SFS 2015:700 tera en korrekt identifiering, m�tning, �vervakning, hantering och rapporte- ring av de risker som f�retaget exponeras f�r eller kan komma att bli expone- rat f�r och det �r osannolikt att bristerna kan �tg�rdas inom sk�lig tid. 25 � Ett kapitaltill�gg som avses i 24 � 1 och 2 ska ber�knas s� att det s�ker- st�ller att f�rs�kringsf�retaget uppfyller skyddsniv�n enligt 8 kap. 1 �. Ett kapitaltill�gg som avses i 24 � 3 ska vara proportionellt till de v�sent- liga risker som uppst�r till f�ljd av de avvikelser som har f�ranlett kapitaltil- l�gget. Ett kapitaltill�gg som avses i 24 � 4 ska vara proportionellt mot de risker som finns p� grund av bristerna i f�retagsstyrningssystemet. 26 � Efter ett beslut om kapitaltill�gg ska f�rs�kringsf�retagets solvens- kapitalkrav utg�ras av summan av kapitaltill�gget och solvenskapitalkravet ber�knat enligt standardformeln eller, om f�retaget har f�tt tillst�nd att an- v�nda en fullst�ndig eller partiell intern modell, i enlighet med denna. Ett kapitaltill�gg som beslutas med st�d av 24 � 4 ska inte ing� i solvenskapital- kravet vid ber�kning av riskmarginalen i ett f�retag som v�rderar b�sta skatt- ningen och riskmarginalen separat. 27 � N�r kapitaltill�gg beslutas enligt 24 � 2 eller 4, ska Finansinspektionen f�rel�gga f�rs�kringsf�retaget att vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att av- hj�lpa de brister som har f�ranlett kapitaltill�gget. 28 � Ett beslut om kapitaltill�gg ska ompr�vas minst en g�ng per �r. Beslu- tet ska �ndras n�r de f�rh�llanden som l�g till grund f�r beslutet har �ndrats. 30 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om s�dana avgifter som avses i 29 �. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vilka upplysningar ett f�rs�kringsf�retag ska l�mna till Finansinspektionen enligt 5 � samt n�r och hur de ska l�mnas. 18 kap. Ingripanden 1 � Finansinspektionen ska ingripa om 1. ett f�rs�kringsf�retag har �sidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet, f�retagets bolagsord- ning eller stadgar eller f�retagets f�rs�kringstekniska riktlinjer, ber�knings- underlag, riktlinjer f�r hantering av intressekonflikter eller s�dana styrdoku- ment som har sin grund i f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet, 2. bolagsordningen, stadgarna, de f�rs�kringstekniska riktlinjerna, ber�k- ningsunderlaget, riktlinjerna f�r hantering av intressekonflikter eller styr- dokumenten inte l�ngre �r tillfredsst�llande med h�nsyn till omfattningen och arten av f�retagets verksamhet, eller 3. f�rs�kringsbest�ndet inte �r tillr�ckligt f�r erforderlig riskutj�mning. 2 � Ingripande med st�d av 1 � sker genom utf�rdande av f�rel�ggande att vidta r�ttelse inom viss tid, genom f�rbud att verkst�lla beslut eller genom an- m�rkning. Finansinspektionen f�r ocks� med st�d av 10 � begr�nsa ett f�rs�k- </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 35 SFS 2015:700 ringsf�retags f�rfogander�tt eller f�rbjuda f�retaget att f�rfoga �ver sina till- g�ngar i Sverige. Om en �vertr�delse �r allvarlig ska f�rs�kringsf�retagets tillst�nd �terkal- las eller, om det �r tillr�ckligt, varning meddelas. �tg�rdsplan vid bristande solvenskapitalkrav 4 � Om ett f�rs�kringsf�retag inte uppfyller solvenskapitalkravet, ska Finansinspektionen f�rel�gga f�retaget att 1. inom tv� m�nader fr�n dagen d� bristerna konstaterades uppr�tta en �tg�rdsplan och �verl�mna planen till inspektionen f�r godk�nnande, och 2. vidta n�dv�ndiga �tg�rder f�r att inom sex m�nader fr�n dagen d� bris- ten konstaterades �ter uppfylla solvenskapitalkravet. Om det �r l�mpligt, f�r Finansinspektionen f�rl�nga tidsfristen enligt f�rsta stycket 2 med tre m�nader. F�rl�ngd tidsfrist vid exceptionella f�rh�llanden 5 � Om den Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten har meddelat att det f�religger exceptionella f�rh�llanden och dessa f�rh�llanden p�verkar ett f�rs�kringsf�retag som �r f�rem�l f�r �tg�rder enligt 4 �, f�r Finansinspektionen f�rl�nga den tidsfrist som avses i 4 � 2 med h�gst sju �r. Ett f�rs�kringsf�retag ska under en s�dan tidsfrist var tredje m�nad ge in en l�gesrapport om vilka �tg�rder som har vidtagits och i vilken m�n solvens- kapitalkravet �ter uppfyllts. Om ett f�rs�kringsf�retags l�gesrapport visar att det inte har skett n�gra v�sentliga framsteg med att �ter uppfylla solvenskapitalkravet fr�n det att bristen konstaterades fram till dess rapporten gavs in, ska Finansinspektionen besluta att den f�rl�ngda tidsfristen ska upph�ra att g�lla. 6 � Finansinspektionen ska f�rel�gga ett f�rs�kringsf�retag att vidta n�d- v�ndiga �tg�rder f�r att s�kerst�lla att f�retaget kan uppfylla solvenskapital- kravet utan till�mpning av en tillf�lligt justerad riskfri r�ntestruktur enligt 5 kap. 10 � eller ett tillf�lligt avdrag enligt 5 kap. 12 � senast den 1 januari 2032 och att inom tv� m�nader fr�n dagen d� bristen konstaterades �verl�mna en plan f�r infasning till inspektionen. F�retaget ska l�mna en l�gesrapport till Finansinspektionen. 7 � Finansinspektionen ska �terkalla ett tillst�nd att anv�nda en tillf�lligt justerad riskfri r�ntestruktur enligt 5 kap. 10 � eller ett tillf�lligt avdrag enligt 5 kap. 12 �, om den l�gesrapport som avses i 6 � andra stycket visar att f�reta- get inte kommer att kunna uppfylla solvenskapitalkravet senast den 1 januari 2032. Finansiell saneringsplan vid bristande minimikapitalkrav m.m. 8 � Om ett f�rs�kringsf�retag inte uppfyller minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som g�ller efter det att f�retaget har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, ska Finansinspektionen f�rel�gga f�retaget att inom en m�nad fr�n dagen d� bristen konstaterades uppr�tta en finansiell sanerings- plan och �verl�mna planen till inspektionen f�r godk�nnande. </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 36 SFS 2015:700 Den finansiella saneringsplanen ska inneh�lla �tg�rder som f�retaget ska vidta f�r att inom tre m�nader fr�n den dag d� bristen konstaterades �ter upp- fylla minimikapitalkravet eller det kapitalkrav som g�ller efter det att f�re- taget har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �. 10 � Finansinspektionen f�r begr�nsa ett f�rs�kringsf�retags f�rfogander�tt eller f�rbjuda f�retaget att f�rfoga �ver sina tillg�ngar i Sverige, om 1. f�retaget inte f�ljer g�llande best�mmelser om f�rs�kringstekniska av- s�ttningar, 2. f�retaget inte uppfyller solvenskapitalkravet och det f�religger s�rskilda omst�ndigheter som ger anledning att befara att f�retagets finansiella st�ll- ning kommer att f�rs�mras ytterligare, 3. f�retaget inte uppfyller minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett f�retag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, eller 4. det vid beslut om �terkallelse av f�retagets tillst�nd bed�ms vara n�d- v�ndigt f�r att skydda de intressen som f�rs�kringstagarna och andra ers�tt- ningsber�ttigade p� grund av f�rs�kringar har. Finansinspektionen f�r besluta hur f�rs�kringsverksamheten ska drivas efter ett s�dant beslut som avses i f�rsta stycket. 11 � Om n�gon som ing�r i ett f�rs�kringsf�retags styrelse eller �r dess verkst�llande direkt�r eller ansvarar f�r en central funktion inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 � 4, ska Finansinspektionen �terkalla f�retagets till- st�nd. Det f�r dock ske bara om inspektionen f�rst har beslutat att anm�rka p� att personen ing�r i styrelsen eller �r verkst�llande direkt�r eller ansvarar f�r en central funktion och om han eller hon, sedan en av inspektionen best�md tid om h�gst tre m�nader har g�tt, fortfarande finns kvar i styrelsen eller som verkst�llande direkt�r eller som ansvarig f�r en central funktion. I st�llet f�r att �terkalla tillst�ndet f�r Finansinspektionen besluta att en sty- relseledamot eller verkst�llande direkt�r eller den som ansvarar f�r en central funktion inte l�ngre f�r kvarst� i sin befattning. Finansinspektionen f�r d� f�r- ordna en ers�ttare. Ers�ttarens uppdrag g�ller till dess f�rs�kringsf�retaget har utsett en ny styrelseledamot eller verkst�llande direkt�r eller ansvarig f�r en central funktion. 12 � Finansinspektionen ska �terkalla ett f�rs�kringsf�retags tillst�nd, om f�retaget 1. inte har anm�lts f�r registrering inom f�reskriven tid eller anm�lan har avskrivits eller avslagits genom ett beslut som har vunnit laga kraft, 2. har f�rklarat sig avst� fr�n tillst�ndet, 3. har f�rsatts i konkurs eller om beslut har fattats om att f�retaget ska g� i tv�ngslikvidation, 4. inte uppfyller minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som ska uppfyl- las av ett f�retag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, och f�retagets finansiella saneringsplan �r uppenbart otillr�cklig, eller 5. inte inom tre m�nader fr�n den tidpunkt d� f�retaget inte l�ngre upp- fyllde minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett f�re- tag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, har vidtagit de �t- g�rder som finns angivna i en godk�nd finansiell saneringsplan. </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 37 SFS 2015:700 13 � Finansinspektionen f�r �terkalla ett f�rs�kringsf�retags tillst�nd, om f�retaget 1. inte l�ngre uppfyller kraven f�r tillst�nd, 2. inte inom ett �r fr�n det tillst�nd gavs har b�rjat driva s�dan r�relse som tillst�ndet avser, 3. under en sammanh�ngande tid av sex m�nader inte har drivit f�rs�k- ringsr�relse, 4. inte inom de tidsfrister som anges i 4 och 5 �� har vidtagit de �tg�rder f�r att �ter uppfylla solvenskapitalkravet som finns angivna i en godk�nd �tg�rdsplan, eller 5. i annat fall allvarligt �sidos�tter g�llande best�mmelser f�r verksam- heten. I de fall som anges i f�rsta stycket f�r i st�llet varning meddelas, om det �r tillr�ckligt. 15 � 8 Finansinspektionen ska anm�la ett beslut enligt 10 � till de beh�riga myndigheterna i de EES-l�nder d�r f�retaget enligt underr�ttelse driver f�r- s�kringsverksamhet enligt 3 kap. 1 eller 8 �. Ett s�dant beslut ska dessutom anm�las till beh�riga myndigheter i de EES-l�nder d�r f�retaget har tillg�ngar samt till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten. Finansinspektionen ska anm�la ett beslut om �terkallelse av tillst�nd f�r ett f�rs�kringsf�retag att driva f�rs�kringsr�relse till beh�riga myndigheter i �vriga l�nder inom EES samt till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepen- sionsmyndigheten. Finansinspektionen f�r i samband med en anm�lan enligt f�rsta eller andra stycket beg�ra att den beh�riga myndigheten i samarbete med inspektionen vidtar motsvarande �tg�rder. Om f�retagets tillst�nd har �terkallats, f�r beg�- ran avse att den beh�riga myndigheten �ven i �vrigt vidtar de �tg�rder som beh�vs f�r att skydda de intressen som f�rs�kringstagarna och andra ers�tt- ningsber�ttigade p� grund av f�rs�kringar har. 28 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. inneh�llet i en �tg�rdsplan enligt 4 �, 2. inneh�llet i en plan f�r infasning och en l�gesrapport enligt 6 �, och 3. inneh�llet i en finansiell saneringsplan enligt 8 �. 19 kap. Grupptillsyn F�retag som ing�r i en grupp 1 � I en grupp ing�r ett f�retag, dess dotterf�retag och andra anknutna f�re- tag samt de f�retag som dotterf�retaget har ett �garintresse i. I en grupp ing�r �ven f�retag som f�renas av starka och varaktiga finan- siella f�rbindelser p� grund av avtal eller p� annat s�tt, under f�ruts�ttning att ett av f�retagen genom att samordna beslutsfattandet i f�retagen ut�var ett be- st�mmande inflytande �ver de �vriga f�retagen. Det f�retag som ut�var ett best�mmande inflytande ska betraktas som moderf�retag och �vriga f�retag som dotterf�retag. 8 Senaste lydelse 2012:198. </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 38 SFS 2015:700 Andra stycket g�ller endast om det f�r att uppr�tta och avsluta s�dana finansiella f�rbindelser som avses d�r kr�vs tillst�nd av grupptillsynsmyndig- heten. Fall d� grupptillsyn ska ut�vas 2 � S�rskild tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag som ing�r i en grupp (grupptill- syn) ska ut�vas enligt detta kapitel. Grupptillsyn enligt 4, 5, 740, 4264 och 74103 �� ska ut�vas �ver 1. f�rs�kringsf�retag som �r moderf�retag till eller har �garintresse i �tminstone ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�rs�kringsgivare eller en f�rs�k- ringsgivare fr�n tredjeland, 2. f�rs�kringsf�retag som har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning med ett annat f�rs�kringsf�retag, en EES-f�rs�kringsgivare eller en f�rs�kringsgivare fr�n tredjeland, och 3. f�rs�kringsf�retag vars moderf�retag �r ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor inom EES. Grupptillsyn enligt 6573 �� ska ut�vas �ver f�rs�kringsf�retag vars moderf�retag �r en f�rs�kringsgivare fr�n tredjeland, ett f�rs�kringsholding- f�retag med huvudkontor utanf�r EES eller ett blandat finansiellt holding- f�retag med huvudkontor utanf�r EES. Grupptillsyn enligt 41 � ska ut�vas �ver f�rs�kringsf�retag vars moder- f�retag �r ett f�rs�kringsholdingf�retag med blandad verksamhet. 3 � I 410 �� finns allm�nna best�mmelser om grupptillsyn och i 11 och 12 �� best�mmelser om beslut att, helt eller delvis, inte beakta ett f�retag som ing�r i en grupp vid grupptillsynen. Niv�n f�r grupptillsyn 4 � Om det i toppen av en grupp finns ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�r- s�kringsgivare, ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor inom EES som �r moderf�retag till ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2, ska best�mmelserna om grupptillsyn i 5, 740, 4264 och 74103 �� till�mpas enbart p� niv�n f�r detta yttersta moderf�retag inom EES. Om det i toppen av en grupp finns ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�r- s�kringsgivare, ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor inom EES som �r moderf�retag till ett f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt hold- ingf�retag som i sin tur �r moderf�retag till ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 3, ska best�mmelserna om grupptillsyn i 5, 740, 4264 och 74103 �� till�mpas enbart p� niv�n f�r detta yttersta moderf�retag inom EES. Fortsatt tillsyn �ver de enskilda f�rs�kringsf�retagen 5 � Ett f�rs�kringsf�retag som ing�r i en grupp som omfattas av grupptill- syn st�r �ven under tillsyn som enskilt f�rs�kringsf�retag enligt denna lag. </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 39 SFS 2015:700 Grupptillsynsmyndigheten och dess ansvar 6 � F�r f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 13 ska det finnas en grupptillsynsmyndighet med ansvar f�r grupptillsynen. Om det finns flera ber�rda myndigheter, ska grupptillsynsmyndigheten utses bland dem. N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet 7 � Finansinspektionen ska vara grupptillsynsmyndighet, om det i gruppen finns ett eller flera f�rs�kringsf�retag, men ingen EES-f�rs�kringsgivare. Finansinspektionen ska �ven vara grupptillsynsmyndighet 1. om det i toppen av en grupp finns ett f�rs�kringsf�retag, 2. om det i toppen av en grupp finns ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag som �r moderf�retag till ett f�rs�kringsf�re- tag, 3. om ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor i Sverige eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor i Sverige �r moderf�retag till ett f�rs�kringsf�retag och en eller flera EES-f�rs�kringsgivare, 4. om det i gruppen finns fler �n ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller ett s�dant blandat finansiellt holdingf�retag som avses i artikel 247.2 b iii i Solvens II-direktivet, med huvudkontor i olika stater inom EES, d�ribland Sverige, och det dessutom i samma stater finns dotterf�retag som �r f�rs�k- ringsf�retag eller EES-f�rs�kringsgivare varav det dotterf�retag som har den st�rsta balansomslutningen �r ett f�rs�kringsf�retag, 5. om ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�re- tag �r moderf�retag till ett eller flera f�rs�kringsf�retag och en eller flera EES-f�rs�kringsgivare men inte har huvudkontor i n�got av de l�nder d�r dot- terf�retagen finns, och det dotterf�retag som har den st�rsta balansomslut- ningen �r ett f�rs�kringsf�retag, 6. i andra fall �n de som anges i 15, n�r ett eller flera f�rs�kringsf�retag och en eller flera EES-f�rs�kringsgivare ing�r i en grupp och det f�retag som har den st�rsta balansomslutningen �r ett f�rs�kringsf�retag, eller 7. om inspektionen tillsammans med ber�rda beh�riga myndigheter kom- mer �verens om det i enlighet med best�mmelserna i 8 � andra stycket. �verenskommelse och beslut om utseende av grupptillsynsmyndighet 8 � N�r Finansinspektionen enligt 7 � ska vara grupptillsynsmyndighet, f�r inspektionen tillsammans med ber�rda beh�riga myndigheter komma �verens om att en annan myndighet inom EES �n inspektionen ska utses till grupptill- synsmyndighet. Finansinspektionen f�r tr�ffa en s�dan �verenskommelse, om det �r ol�mpligt att inspektionen utses till grupptillsynsmyndighet med h�n- syn till gruppens struktur och den relativa betydelsen av gruppens verksamhet i olika l�nder. Om det i ett annat fall �n det som avses i f�rsta stycket skulle vara ol�mp- ligt med h�nsyn till en grupps struktur och den relativa betydelsen av dess verksamhet i olika l�nder att grupptillsynsmyndigheten utses enligt de grun- der som anges i artikel 247.2 i Solvens II-direktivet, f�r Finansinspektionen tr�ffa en �verenskommelse om att inspektionen eller en beh�rig myndighet ska vara grupptillsynsmyndighet f�r gruppen. </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 40 SFS 2015:700 Om en �verenskommelse enligt andra stycket inneb�r att Finansinspektio- nen utses till grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen fatta ett beslut om detta och �verl�mna beslutet till gruppen. En �verenskommelse enligt f�rsta eller andra stycket f�r tr�ffas inom tre m�nader fr�n den dag d� fr�gan om en s�dan �verenskommelse v�cktes av en ber�rd myndighet. Den ber�rda gruppen ska ges tillf�lle att yttra sig. H�nskjutande av ett �rende om utseende av grupptillsynsmyndighet till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten 9 � Om Finansinspektionen eller n�gon av de ber�rda beh�riga myndig- heterna inom den trem�nadersfrist som anges i 8 � har h�nskjutit �rendet till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten och beg�rt myndig- hetens hj�lp i enlighet med artikel 19 i f�rordning (EU) nr 1094/2010, i lydelse enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU, ska inspektionen och de ber�rda beh�riga myndigheterna inv�nta det beslut som Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma f�rordning. Finansinspektionen ska f�lja ett s�dant beslut i sak. Om Finansinspektionen utsetts till grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen �verl�mna beslutet och sk�len f�r det till f�rs�kringsf�retaget och tillsynskollegiet. Finansinspektionen f�r inte h�nskjuta ett �rende till Europeiska f�rs�k- rings- och tj�nstepensionsmyndigheten efter det att trem�nadersperioden l�pt ut eller ett beslut har fattats. 10 � Om ett beslut enligt 8 och 9 �� inte kan fattas, ska uppgiften som grupptillsynsmyndighet utf�ras av den myndighet som f�ljer av artikel 247.2 i Solvens II-direktivet. Beslut om att inte beakta ett f�retag i en grupp vid grupptillsynen 11 � N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet f�r inspektionen i ett enskilt fall besluta att, helt eller delvis, inte beakta ett f�retag som ing�r i en grupp vid grupptillsynen om 1. f�retaget �r bel�get i ett land utanf�r EES och det finns r�ttsliga hinder mot �verf�ring av n�dv�ndig information, 2. f�retaget �r av ringa betydelse med h�nsyn till syftet med grupptillsynen, eller 3. det skulle vara ol�mpligt eller vilseledande med h�nsyn till syftet med grupptillsynen att l�ta f�retaget omfattas av den. N�r best�mmelsen i f�rsta stycket 2 �r till�mplig p� flera f�retag, f�r ett s�dant beslut inte fattas, utom om f�retagen tillsammans �r av ringa betydelse med h�nsyn till syftet med grupptillsynen. Innan Finansinspektionen fattar ett beslut med st�d av f�rsta stycket 2 eller 3 att inte beakta ett f�rs�kringsf�retag eller en EES-f�rs�kringsgivare i en grupp ska inspektionen h�ra de beh�riga myndigheter som ber�rs av beslutet. 12 � Om Finansinspektionen med st�d av 11 � f�rsta stycket 2 eller 3 beslu- tar att inte beakta en EES-f�rs�kringsgivare i en grupp ska det f�retag som finns i toppen av gruppen i Sverige, p� beg�ran av Finansinspektionen, l�mna </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 41 SFS 2015:700 de upplysningar som en beh�rig myndighet i EES-f�rs�kringsgivarens hem- land beh�ver f�r sin tillsyn av EES-f�rs�kringsgivaren. Parallella regelverk 13 � Om ett blandat finansiellt holdingf�retag omfattas av likv�rdiga best�mmelser om tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag som ing�r i en grupp och till- syn av konglomerat, s�rskilt avseende riskbaserad tillsyn, f�r Finansinspek- tionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, efter samr�d med ber�rda beh�riga myndigheter, bevilja undantag fr�n detta kapitel s� att det blandade finansiella holdingf�retaget bara beh�ver till�mpa de relevanta best�mmel- serna f�r konglomerat. 14 � Om ett blandat finansiellt holdingf�retag omfattas av likv�rdiga best�mmelser om tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag som ing�r i en grupp och om gruppbaserad tillsyn enligt lagen (2014:968) om s�rskild tillsyn �ver kredit- institut och v�rdepappersbolag, s�rskilt avseende riskbaserad tillsyn, f�r Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, efter samr�d med den myndighet som ansvarar f�r den gruppbaserade tillsynen enligt den lagen, bevilja undantag fr�n detta kapitel s� att det blandade finansiella hol- dingf�retaget bara beh�ver till�mpa de relevanta best�mmelserna f�r den st�rsta sektorn enligt 2 kap. 3 � lagen (2006:531) om s�rskild tillsyn �ver finansiella konglomerat. 15 � Finansinspektionen ska underr�tta Europeiska bankmyndigheten och Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten om s�dana beslut som inspektionen fattar enligt 13 och 14 ��. Gruppsolvens Kapitalbas och kapitalkrav p� gruppniv� 16 � Ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1, 2 eller 3 ska s�kerst�lla att det inom gruppen sammantaget finns en gruppbaserad kapi- talbas som alltid �r minst lika med 1. ett gruppbaserat solvenskapitalkrav ber�knat enligt 1722 ��, eller 2. det h�gre belopp som Finansinspektionen har beslutat med st�d av 29 �. Vid gruppsolvensber�kningen ska tillg�ngarna och skulderna v�rderas enligt 5 kap. 2 �. Metoder f�r ber�kning av kapitalbas och kapitalkrav 17 � F�r f�retag som ing�r i en grupp d�r det finns ett s�dant f�rs�krings- f�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 ska den gruppbaserade kapital- basen och det gruppbaserade solvenskapitalkravet ber�knas enligt konsolide- ringsmetoden (metod 1 enligt artiklarna 230232 i Solvens II-direktivet). Om det �r l�mpligt f�r Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptill- synsmyndighet, besluta att den gruppbaserade kapitalbasen och det grupp- baserade solvenskapitalkravet i st�llet ska ber�knas enligt sammanl�ggnings- och avr�kningsmetoden (metod 2 enligt artikel 233 i Solvens II-direktivet) eller enligt en kombination av de angivna metoderna. </div> <div id="page42-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 42 SFS 2015:700 Innan Finansinspektionen fattar ett s�dant beslut som avses i andra stycket, ska inspektionen samr�da med ber�rda beh�riga myndigheter och med den grupp som beslutet r�r. N�r konsolideringsmetoden anv�nds ska best�mmel- serna i 7 kap. 211 �� om kapitalbas g�lla vid ber�kningen av den gruppbase- rade kapitalbasen. Proportionellt beaktande av innehav 18 � Vid ber�kningen av den gruppbaserade kapitalbasen och det grupp- baserade solvenskapitalkravet ska ett anknutet f�retag beaktas proportionellt efter det innehav som ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finan- siellt holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3 har i det anknutna f�re- taget. Om s�rskilda sk�l talar f�r det, f�r innehav och �garintressen beaktas till en annan andel. 19 � N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen besluta vilken proportionell andel enligt 18 � som ska beaktas i f�ljande fall: 1. d� det inte finns kapitalbindningar mellan vissa av f�retagen i en grupp, 2. d� en ber�rd beh�rig myndighet har bed�mt att ett direkt eller indirekt innehav av r�ster eller kapital i ett f�retag ska r�knas som �garintresse p� grund av att ett betydande inflytande ut�vas �ver det f�retaget, eller 3. d� en ber�rd beh�rig myndighet har bed�mt att ett f�retag �r ett moder- f�retag p� grund av att det ut�var ett dominerande inflytande �ver ett annat f�retag. Innan Finansinspektionen fattar ett s�dant beslut, ska inspektionen samr�da med ber�rda beh�riga myndigheter och den grupp som beslutet r�r. Vissa avdrag vid ber�kning av den gruppbaserade kapitalbasen 20 � Vid ber�kningen av den gruppbaserade kapitalbasen ska avdrag g�ras s� att inte dubbelr�kning sker av poster som ing�r i kapitalbasen i flera f�retag i gruppen. Vid ber�kningen ska avdrag ocks� g�ras f�r v�rden som skapats internt inom gruppen och som h�rr�r fr�n �msesidig finansiering. Standardformeln och interna modeller p� gruppniv� 21 � Om det gruppbaserade solvenskapitalkravet ber�knas enligt konsolide- ringsmetoden, kan ber�kningen ske antingen med anv�ndning av standard- formeln eller med anv�ndning av en fullst�ndig eller partiell intern modell. Best�mmelserna i 8 kap. 13 och 511 �� ska g�lla vid ber�kning av det gruppbaserade solvenskapitalkravet enligt standardformeln. Best�mmelserna i 9 kap. 118 �� ska g�lla f�r en intern modell som anv�nds f�r att ber�kna det gruppbaserade solvenskapitalkravet. Minsta v�rde av det gruppbaserade solvenskapitalkravet om konsolideringsmetoden anv�nds 22 � Det gruppbaserade solvenskapitalkravet ska, om konsolideringsmeto- den anv�nds, uppg� till minst summan av </div> <div id="page43-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 43 SFS 2015:700 1. minimikapitalkravet enligt 8 kap. 1321 �� f�r ett s�dant f�rs�krings- f�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2, och 2. den proportionella andelen av minimikapitalkravet f�r anknutna f�rs�k- ringsf�retag och EES-f�rs�kringsgivare. Det minsta v�rdet av det gruppbaserade solvenskapitalkravet enligt f�rsta stycket ska t�ckas genom medr�kningsbara poster i prim�rkapitalbasen enligt 7 kap. 12 �. Tillst�nd till anv�ndning av interna modeller inom en grupp 23 � En intern modell som anv�nds f�r ber�kning av det gruppbaserade sol- venskapitalkravet f�r �ven anv�ndas f�r ber�kning av solvenskapitalkravet f�r ett enskilt f�rs�kringsf�retag eller en enskild EES-f�rs�kringsgivare som ing�r i gruppen. En ans�kan om tillst�nd att anv�nda en intern modell f�r ber�kning av det gruppbaserade solvenskapitalkravet och solvenskapitalkravet f�r f�rs�krings- f�retag eller EES-f�rs�kringsgivare som ing�r i gruppen f�r l�mnas in till Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet. En s�dan ans�kan f�r g�ras av ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�rs�kringsgivare och dess anknutna f�retag eller gemensamt av f�retag som �r anknutna till ett f�r- s�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag. N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen ocks� ta emot ans�kningar om tillst�nd att anv�nda en intern modell f�r ber�k- ningen av solvenskapitalkravet f�r de f�rs�kringsf�retag och EES-f�rs�k- ringsgivare som ing�r i gruppen, om en s�dan ans�kan g�rs 1. gemensamt av ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 och de �vriga f�rs�kringsf�retag och EES-f�rs�kringsgivare som ing�r i gruppen, eller 2. gemensamt av s�dana f�rs�kringsf�retag i en grupp som avses i 2 � andra stycket 3 och s�dana EES-f�rs�kringsgivare som ing�r i gruppen. Om Finansinspektionen, utan att vara grupptillsynsmyndighet, har tagit emot en s�dan ans�kan som avses i andra eller tredje stycket och som g�rs av f�rs�kringsf�retag och EES-f�rs�kringsgivare som ing�r i gruppen ska den l�mnas �ver till grupptillsynsmyndigheten. Finansinspektionen ska snarast m�jligt �verl�mna ans�kningar enligt andra och tredje styckena till de ber�rda beh�riga myndigheterna. Till�mplig lag vid pr�vningen av en tillst�ndsans�kan 24 � N�r Finansinspektionen pr�var en ans�kan enligt 23 � andra stycket till�mpas denna lag. Inspektionen f�r dock �ven till�mpa best�mmelser som enligt f�rfattningar i en annan stat inom EES g�ller f�r en s�dan intern modell som avses i ans�kan. N�r ans�kan har l�mnats in till inspektionen, g�ller detta dock bara om det �r n�dv�ndigt f�r en effektiv tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag eller EES-f�rs�kringsgivare. Handl�ggningen av tillst�ndsans�kningar 25 � N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen inom sex m�nader fr�n det att en fullst�ndig ans�kan enligt 23 � har l�mnats in, om m�jligt, komma �verens med de ber�rda beh�riga myndigheterna om </div> <div id="page44-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 44 SFS 2015:700 vilket beslut som b�r fattas med anledning av ans�kan. Denna �verenskom- melse och sk�len f�r den ska redovisas skriftligen. Finansinspektionen ska fatta ett beslut i enlighet med �verenskommelsen och s�nda �ver det till s�kandena. Om en s�dan �verenskommelse som avses i f�rsta stycket inte kan tr�ffas inom den angivna perioden, ska Finansinspektionen ensam fatta beslut med anledning av ans�kan. Beslutet ska inneh�lla de sk�l som best�mt utg�ngen i �rendet och redovisa synpunkter och reservationer fr�n beh�riga myndigheter som kommit till uttryck under sexm�nadersperioden. Tvistl�sning 26 � Om Finansinspektionen eller n�gon av de ber�rda beh�riga myndig- heterna inom den sexm�nadersperiod som avses i 25 � f�rsta stycket har h�n- skjutit �rendet till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten i enlighet med artikel 19 i f�rordning (EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU, ska inspektionen av- vakta med ett beslut enligt 25 � andra stycket och inv�nta det beslut som Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma f�rordning. Finansinspektionen ska f�lja ett beslut i saken fr�n Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten. Om ett �rende h�nskjutits till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensions- myndigheten och det beslut som f�resl�s av panelen i enlighet med artiklarna 41.2, 41.3 och 44.1.3 i f�rordning (EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt Euro- paparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU, avvisas, ska Finansinspektio- nen fatta det slutliga beslutet. Finansinspektionen f�r inte h�nskjuta ett �rende till Europeiska f�rs�k- rings- och tj�nstepensionsmyndigheten efter det att den sexm�nadersperiod som avses i f�rsta stycket har l�pt ut eller ett beslut har fattats. Beslut av en utl�ndsk grupptillsynsmyndighet 27 � Ett beslut av en utl�ndsk grupptillsynsmyndighet g�ller i Sverige om det har fattats 1. efter en �verenskommelse med anledning av en ans�kan enligt artiklarna 231 och 233.5 i Solvens II-direktivet, att anv�nda en intern modell f�r att be- r�kna b�de det gruppbaserade solvenskapitalkravet och solvenskapitalkravet f�r ett f�rs�kringsf�retag eller en EES-f�rs�kringsgivare som ing�r i en grupp eller solvenskapitalkravet f�r ett f�rs�kringsf�retag och EES-f�rs�krings- givare som ing�r i gruppen, eller 2. p� grund av att myndigheterna inte har kommit �verens inom sex m�na- der. Beslutet �r bindande f�r de ber�rda f�retagen och Finansinspektionen och ska ligga till grund f�r inspektionens tillsyn. �tg�rder om ett f�rs�kringsf�retags riskprofil avviker fr�n antaganden f�r den interna modellen p� gruppniv� 28 � N�r ett f�rs�kringsf�retags riskprofil avviker v�sentligt fr�n de anta- ganden som ligger till grund f�r en intern modell som beslutats enligt 27 � som omfattar f�rs�kringsf�retaget och anv�nds f�r ber�kning av ett grupp- </div> <div id="page45-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 45 SFS 2015:700 baserat solvenskapitalkrav, f�r Finansinspektionen besluta om ett kapitaltil- l�gg ut�ver det solvenskapitalkrav som g�ller f�r f�rs�kringsf�retaget enligt den interna modellen, om f�retaget inte p� ett korrekt s�tt har vidtagit �tg�rder med anledning av de synpunkter som myndigheten framf�rt. Best�mmelserna i 17 kap. 2428 �� ska g�lla f�r ett s�dant beslut om kapitaltill�gg. Om ett s�dant kapitaltill�gg som avses i f�rsta stycket p� grund av s�r- skilda omst�ndigheter inte �r en l�mplig �tg�rd, f�r Finansinspektionen i st�l- let f�rel�gga f�rs�kringsf�retaget att ber�kna solvenskapitalkravet enligt stan- dardformeln i 8 kap. 13 och 511 ��. Finansinspektionen f�r f�r ett s�dant f�rs�kringsf�retag, i enlighet med 17 kap. 24 �, besluta om ett kapitaltill�gg ut�ver det solvenskapitalkrav som framkommer med till�mpning av standard- formeln. Kapitaltill�gg p� gruppniv� till det gruppbaserade solvenskapitalkravet 29 � Finansinspektionen f�r, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, besluta om ett kapitaltill�gg ut�ver det gruppbaserade solvenskapitalkravet, om detta kapitalkrav inte st�mmer �verens med gruppens riskprofil eller om f�ruts�ttningarna enligt 17 kap. 24 � 4 �r uppfyllda. Vid bed�mningen av om gruppens riskprofil st�mmer �verens med det gruppbaserade solvenskapitalkravet ska Finansinspektionen s�rskilt beakta om s�dana omst�ndigheter som avses i 17 kap. 24 � f�religger med avseende p� gruppen. Best�mmelserna i 17 kap. 2528 �� ska g�lla f�r ett s�dant beslut om kapi- taltill�gg som avses i f�rsta stycket. Kontroll av likv�rdighet avseende anknutna f�rs�kringsgivare fr�n tredjeland 30 � I artikel 227.1 och 227.2 i Solvens II-direktivet finns best�mmelser om 1. beaktande av anknutna f�rs�kringsgivare fr�n tredjeland, n�r solvensen p� gruppniv� ber�knas, och 2. kontroll av likv�rdighet. Finansinspektionen ska, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet och inga best�mmelser om likv�rdighet har antagits av Europeiska kommissionen, p� eget initiativ eller p� beg�ran av ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3 kontrollera om krav p� solvensordning, solvenskapitalkrav och kapitalbasposter i ett tred- jeland d�r en anknuten f�rs�kringsgivare �r bel�gen, �r likv�rdiga med kraven i denna lag. Innan inspektionen, efter kontroll enligt f�rsta stycket, fattar ett beslut om likv�rdighet ska den samr�da med eventuella ber�rda beh�riga tillsynsmyn- digheter och med Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten. Om en annan myndighet har fattat beslut om likv�rdighet, f�r Finansinspek- tionen fatta ett beslut som avviker fr�n det bara om det skett v�sentliga f�r- �ndringar i tillsynsordningen i det tredjelandet. </div> <div id="page46-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 46 SFS 2015:700 H�nskjutande till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten vid oenighet om likv�rdighet 31 � Finansinspektionen f�r h�nskjuta ett �rende till Europeiska f�rs�k- rings- och tj�nstepensionsmyndigheten i enlighet med artikel 19 i f�rordning (EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU, om inspektionen inte samtycker till ett beslut i fr�ga om likv�r- dighet som fattats av en grupptillsynsmyndighet enligt artikel 227.2 i Solvens II-direktivet. Ett �rende f�r h�nskjutas till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten inom tre m�nader fr�n det att grupptillsyns- myndigheten meddelat sitt beslut. �terkommande ber�kningar av kapitalbas och kapitalkrav p� gruppniv� 32 � Den gruppbaserade kapitalbas och det gruppbaserade solvenskapital- krav som g�ller enligt detta kapitel ska ber�knas minst en g�ng per �r. Ber�k- ningarna ska utf�ras av ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 eller av ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3. 33 � Om det i toppen av en grupp finns ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 ska det f�retaget rapportera resultatet av ber�kningarna enligt 32 � och v�sentliga uppgifter som ligger till grund f�r dem till grupptillsynsmyndigheten. Om det i toppen av en grupp finns ett f�r- s�kringsholdingf�retag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finan- siellt holdingf�retag med huvudkontor inom EES, ska i st�llet det moderf�re- taget ansvara f�r rapporteringen. Finansinspektionen f�r, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, efter att ha h�rt ber�rda beh�riga myndigheter och gruppen, best�mma att ett annat f�retag i gruppen ska ansvara f�r rapporteringen enligt f�rsta stycket. 34 � Det f�retag som ska ansvara f�r rapporteringen enligt 33 � ska fort- l�pande �vervaka solvenskapitalkravet f�r gruppen. Om det finns grundad anledning att anta att gruppens riskprofil f�r�ndrats v�sentligt sedan dagen f�r den senaste rapporteringen av solvenskapitalkravet p� gruppniv�, ska f�re- taget g�ra en ny ber�kning av detta krav och snarast m�jligt rapportera denna till Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet. Finans- inspektionen f�r under samma f�ruts�ttningar beg�ra en f�rnyad ber�kning av solvenskapitalkravet. �tg�rder vid bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet f�r gruppen 35 � Om en grupp inte uppfyller det gruppbaserade solvenskapitalkravet enligt 16 � eller om det finns risk f�r en s�dan brist inom tre m�nader, ska ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3 underr�tta grupptillsynsmyndigheten omg�ende. Grupptillsynsmyndigheten ska informera ber�rda myndigheter. Gruppens situation ska analyseras inom tillsynskollegiet. </div> <div id="page47-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 47 SFS 2015:700 Best�mmelserna i 18 kap. 48 �� om �tg�rdsplan, f�rl�ngd tidsfrist, under- r�ttelse och finansiell saneringsplan ska g�lla i till�mpliga delar vid en s�dan brist som avses i f�rsta stycket. Gruppsolvens f�r f�rs�kringsf�retag som �r dotterf�retag till f�rs�kringsholdingf�retag och blandade finansiella holdingf�retag 36 � N�r ett f�rs�kringsf�retag �r dotterf�retag till ett f�rs�kringsholding- f�retag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holdingf�re- tag med huvudkontor inom EES, ska ber�kningen av gruppsolvens g�ras med h�nsyn �ven till f�rs�kringsholdingf�retaget eller det blandade finansiella holdingf�retaget. Ber�kningen ska ske enligt 16 � andra stycket samt 1722 och 29 ��. Vid ber�kningen enligt f�rsta stycket ska moderf�retaget hanteras som ett f�rs�kringsf�retag som omfattas av 1. best�mmelserna om solvenskapitalkrav i 8 kap. 111 ��, 9 kap. 118 ��, och 2. villkor enligt 7 kap. 211 ��, f�r att poster i kapitalbasen ska f� medr�k- nas f�r att t�cka detta krav. Rapportering av v�sentliga riskkoncentrationer och betydande transaktioner inom en grupp 37 � V�sentliga riskkoncentrationer och betydande transaktioner av vissa slag inom en grupp ska minst en g�ng per �r rapporteras till Finansinspektio- nen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet. Vilka dessa slag av riskkon- centrationer och transaktioner �r ska, tillsammans med l�mpliga tr�skelv�r- den, beslutas av Finansinspektionen f�r varje enskild grupp. Tr�skelv�rdena ska baseras p� solvenskapitalkrav eller f�rs�kringstekniska avs�ttningar eller b�da dessa v�rden och h�nsyn ska tas till gruppens struktur och riskhante- ringssystem. Inspektionen ska, innan dessa beslut meddelas, ha h�rt ber�rda beh�riga myndigheter och gruppen. Vid bed�mningen av riskkoncentrationer enligt f�rsta stycket ska Finans- inspektionen beakta risker f�r spridning inom gruppen, intressekonflikter samt riskernas niv� och omfattning. �ven transaktioner som gjorts med fysiska personer som har n�ra f�rbin- delser med n�got f�retag inom gruppen ska rapporteras. Om en transaktion har en mycket betydande omfattning, ska den rapporte- ras snarast m�jligt. 38 � Rapporteringen enligt 37 � ska g�ras av det f�rs�kringsf�retag som finns i toppen av gruppen eller om det inte finns ett s�dant f�retag, av det f�r- s�kringsf�retag, f�rs�kringsholdingf�retag eller blandade finansiella holding- f�retag som Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, best�mmer efter att ha h�rt ber�rda beh�riga myndigheter och gruppen. Skyldigheten att rapportera enligt f�rsta stycket g�ller dock inte om Finans- inspektionen enligt 39 � beslutat att inte till�mpa best�mmelserna i denna paragraf. </div> <div id="page48-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 48 SFS 2015:700 Undantag d� tillsyn �ven ska ut�vas enligt lagen om s�rskild tillsyn �ver finansiella konglomerat 39 � Om det i en grupp finns ett s�dant moderf�retag som avses i 4 � och det f�retaget i sin tur �r dotterf�retag till ett s�dant f�retag som avses i 3 kap. 1 � lagen (2006:531) om s�rskild tillsyn �ver finansiella konglomerat, f�r Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, besluta att p� niv�n f�r detta dotterf�retag inte till�mpa best�mmelserna om tillsyn enligt 37 och 38 �� avseende riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp. Innan Finansinspektionen fattar ett s�dant beslut ska inspektionen samr�da med de beh�riga myndigheter som ber�rs av beslutet. Undantag fr�n kravet p� tillsyn �ver riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp 40 � Finansinspektionen f�r, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, efter samr�d med ber�rda beh�riga myndigheter besluta att tillsyn �ver s�dana riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp som avses i 37 och 38 �� inte ska ut�vas p� niv�n f�r ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2, eller p� niv�n f�r det f�rs�kringsholdingf�retag eller blandade finansiella holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3 och som �r ett anknutet f�retag till en reglerad enhet eller sj�lvt �r en reglerad enhet eller ett blandat finansiellt holdingf�retag som omfattas av lagen (2006:531) om s�rskild tillsyn �ver finansiella konglomerat. Tillsyn �ver transaktioner inom grupper d�r moderf�retaget �r ett f�rs�kringsholdingf�retag med blandad verksamhet 41 � N�r ett f�rs�kringsf�retag �r dotterf�retag till ett f�rs�kringsholding- f�retag med blandad verksamhet, ska f�rs�kringsf�retaget ha en god kontroll �ver transaktioner med f�rs�kringsholdingf�retaget med blandad verksamhet och dess andra anknutna f�retag. Vid Finansinspektionens tillsyn �ver kraven i f�rsta stycket ska 37 � g�lla i till�mpliga delar. F�retagsstyrningssystem inom en grupp 42 � Best�mmelserna i 10 kap. om f�retagsstyrning ska g�lla i till�mpliga delar p� gruppniv�. Ettdera av ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt hold- ingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3 ska ansvara f�r att kraven i 10 kap. p� f�retagsstyrning i till�mpliga delar f�ljs p� gruppniv�. Om det �r l�mpligt, f�r Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att ett annat f�retag i gruppen ska ansvara f�r att kraven f�ljs. I en grupp d�r det finns ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finan- siellt holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3 ska system f�r riskhante- ring, internkontroll och rapportering genomf�ras konsekvent i alla f�retag som omfattas av grupptillsyn s� att dessa system och rapporter kan kontrolle- ras p� gruppniv�. </div> <div id="page49-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 49 SFS 2015:700 Systemet f�r internkontroll inom en grupp ska omfatta 1. rutiner avseende gruppsolvens f�r att identifiera och m�ta alla betydande risker gruppen �r utsatt f�r och p� l�mpligt s�tt anpassa kapitalbasen till ris- kerna, och 2. sunda rapporterings- och redovisningsmetoder f�r att �vervaka och han- tera transaktioner inom gruppen och riskkoncentrationer. 43 � En egen risk- och solvensbed�mning som omfattar hela gruppen ska genomf�ras i enlighet med 10 kap. 1113 �� av ett s�dant 1. f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2, eller 2. f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3. N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet f�r inspektionen, efter att ha r�dfr�gat medlemmarna i tillsynskollegiet, besluta att f�retag som avses i f�rsta stycket f�r g�ra en egen risk- och solvensbed�mning enligt 10 kap. 1113 �� p� gruppniv� och p� niv�n f�r ett dotterf�retag inom gruppen. En enda handling ska omfatta samtliga bed�mningar. En s�dan handling ska �verl�mnas samtidigt till Finansinspektionen och till ber�rda beh�riga myn- digheter. Ett beslut enligt andra stycket p�verkar inte dotterf�retagets skyldigheter enligt 10 kap. 1113 ��. Tillg�ng till information 44 � Ett f�rs�kringsf�retag som avses i 2 �, ett f�retag som ing�r i samma grupp som ett s�dant f�rs�kringsf�retag och s�dana fysiska personer som av- ses i 37 � tredje stycket ska p� beg�ran l�mna information till varandra som beh�vs f�r att uppfylla kraven i detta kapitel. Tystnadsplikt 45 � En styrelseledamot eller annan befattningshavare hos ett f�retag som vid fullg�rande av skyldigheter enligt detta kapitel f�r kunskap om aff�rsf�r- h�llanden i ett f�retag eller hos en person som enligt 44 � ska l�mna uppgif- ter, f�r inte obeh�rigen r�ja vad han eller hon f�tt veta och inte heller utnyttja kunskapen i strid med uppgiftsl�mnarens intresse. Uppgiftsskyldighet 46 � Ett f�retag som vid fullg�randet av skyldigheter enligt detta kapitel f�r s�dan kunskap som avses i 45 �, �r skyldigt att l�mna ut uppgifter om enskil- das f�rh�llanden till f�retaget, om det under en utredning enligt best�mmel- serna om f�runders�kning i brottm�l beg�rs av en unders�kningsledare eller om det i ett �rende om r�ttslig hj�lp i brottm�l p� framst�llning av en annan stat eller mellanfolklig domstol beg�rs av �klagare. Meddelandef�rbud 47 � Den unders�kningsledare eller �klagare som beg�r uppgifter enligt 46 � f�r besluta att f�retaget samt dess styrelseledam�ter och anst�llda inte f�r r�ja f�r kunden eller f�r n�gon utomst�ende att uppgifter har l�mnats enligt </div> <div id="page50-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 50 SFS 2015:700 46 � eller att det p�g�r en f�runders�kning eller ett �rende om r�ttslig hj�lp i brottm�l. Ett s�dant f�rbud f�r meddelas om det kr�vs f�r att en utredning om brott inte ska �ventyras eller f�r att uppfylla en internationell �verenskommelse som �r bindande f�r Sverige. F�rbudet ska vara tidsbegr�nsat, med m�jlighet till f�rl�ngning, och f�r inte avse l�ngre tid �n vad som �r motiverat med h�nsyn till syftet med f�r- budet. I ett �rende om r�ttslig hj�lp i brottm�l f�r dock f�rbudet tidsbegr�nsas bara om den stat eller mellanfolkliga domstol som har ans�kt om r�ttslig hj�lp samtycker till detta. Om ett f�rbud inte l�ngre �r motiverat med h�nsyn till dess syfte, ska unders�kningsledaren eller �klagaren besluta att f�rordnandet ska upph�ra. Ansvar 48 � Den som upps�tligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett medde- landef�rbud enligt 47 � d�ms till b�ter. Skyldighet att l�mna upplysningar till Finansinspektionen 49 � Ett f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � ska p� beg�ran av Finansin- spektionen l�mna de upplysningar som beh�vs f�r grupptillsynen. 50 � Om ett f�rs�kringsf�retag inte fullg�r sin upplysningsskyldighet enligt 49 � inom sk�lig tid, f�r Finansinspektionen f�rel�gga ett annat f�retag inom gruppen att l�mna upplysningar som r�r detta f�retag direkt till inspektionen, om upplysningarna beh�vs f�r grupptillsynen. Kontroll av information 51 � Finansinspektionen f�r p� plats kontrollera all information som beh�vs f�r grupptillsynen hos 1. f�rs�kringsf�retag som omfattas av grupptillsynen, 2. f�retag som �r anknutna till f�rs�kringsf�retaget, 3. moderf�retag till f�rs�kringsf�retaget, och 4. f�retag som �r anknutna till moderf�retaget till f�rs�kringsf�retaget. 52 � Finansinspektionen ska, p� beg�ran fr�n en beh�rig myndighet i ett annat land inom EES, p� plats kontrollera information som beh�vs f�r den myndighetens tillsyn. Inspektionen f�r utf�ra kontrollen sj�lv eller uppdra �t en revisor eller annan sakkunnig att g�ra detta. Om den beh�riga myndig- heten beg�r det, f�r den n�rvara vid kontrollen. Grupptillsynsmyndigheten ska underr�ttas om de vidtagna �tg�rderna. H�nskjutande till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten 53 � Finansinspektionen f�r h�nskjuta fr�gor som r�r ett f�rfarande av en beh�rig myndighet inom EES till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepen- sionsmyndigheten f�r tvistl�sning i de fall som framg�r av artiklarna 248, 249, 255 och 260 i Solvens II-direktivet. </div> <div id="page51-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 51 SFS 2015:700 Offentligg�rande Offentligg�rande av en solvens- och verksamhetsrapport p� gruppniv� 54 � Ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt holdingf�re- tag som avses i 2 � andra stycket 3 ska offentligg�ra en solvens- och verksam- hetsrapport p� gruppniv�. Rapporten ska offentligg�ras minst en g�ng per �r. Best�mmelserna i 16 kap. 28 �� om offentligg�rande ska g�lla i till�mp- liga delar. Offentligg�rande av en gemensam solvens- och verksamhetsrapport p� gruppniv� och f�r enskilda f�retag i en grupp 55 � Ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt holdingf�re- tag som avses i 2 � andra stycket 3 f�r, efter tillst�nd fr�n Finansinspektionen, om inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, offentligg�ra en gemensam sol- vens- och verksamhetsrapport s�v�l p� gruppniv� som f�r de enskilda f�re- tagen i gruppen. Innan Finansinspektionen ger sitt tillst�nd till en gemensam rapport, ska den samr�da med ber�rda beh�riga myndigheter i tillsynskollegiet. Inneh�llet i den gemensamma solvens- och verksamhetsrapporten 56 � Den gemensamma rapporten enligt 55 � ska inneh�lla uppgifter om 1. gruppens samlade verksamhet och solvens enligt 54 �, och 2. varje enskilt dotterf�retag inom gruppen som �r ett f�rs�kringsf�retag eller en EES-f�rs�kringsgivare och uppgifter om dess verksamhet och solvens enligt 16 kap. 28 ��. Saknas s�dana uppgifter som avses i f�rsta stycket 2 i rapporten, f�r Finansinspektionen f�rel�gga dotterf�retaget att offentligg�ra dessa uppgif- ter, om 1. dotterf�retaget �r ett f�rs�kringsf�retag, 2. Finansinspektionen kr�ver att j�mf�rbara f�rs�kringsf�retag ska offent- ligg�ra dessa uppgifter, och 3. de utel�mnade uppgifterna �r av v�sentlig betydelse. Best�mmelserna i 16 kap. 28 �� om offentligg�rande ska g�lla i till�mp- liga delar. Offentligg�rande av strukturen p� en grupp 57 � F�rs�kringsf�retag, f�rs�kringsholdingf�retag och blandade finansiella holdingf�retag ska �rligen p� gruppniv� offentligg�ra 1. den juridiska strukturen p� den grupp som f�retaget ing�r i, 2. en beskrivning av alla dotterf�retag, betydande filialer och v�sentliga anknutna f�retag i gruppen, och 3. gruppens organisations- och beslutsstruktur. </div> <div id="page52-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 52 SFS 2015:700 F�rseningsavgift f�r f�rs�kringsholdingf�retag och blandade finansiella holdingf�retag 58 � Om ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor i Sverige eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor i Sverige inte i tid rappor- terar eller offentligg�r information i enlighet med best�mmelserna i detta kapitel, f�r Finansinspektionen besluta att f�retaget ska betala en f�rsenings- avgift med h�gst 100 000 kronor. Avgiften tillfaller staten. 59 � F�rseningsavgiften ska betalas till Finansinspektionen inom trettio dagar efter det att beslutet om den har f�tt laga kraft eller inom den l�ngre tid som anges i beslutet. 60 � Finansinspektionens beslut att ta ut f�rseningsavgift f�r verkst�llas utan f�reg�ende dom eller utslag, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i 59 �. 61 � Om f�rseningsavgiften inte betalas inom den tid som anges i 59 �, ska Finansinspektionen l�mna den obetalda avgiften f�r indrivning. Best�mmel- ser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indriv- ning av statliga fordringar m.m. 62 � En beslutad f�rseningsavgift faller bort i den utstr�ckning verkst�llig- het inte har skett inom fem �r fr�n det att beslutet fick laga kraft. Ledningen i f�rs�kringsholdingf�retag och blandade finansiella holdingf�retag 63 � Ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�re- tag ska s�kerst�lla att de som avses ing� i styrelsen f�r f�retaget eller vara verkst�llande direkt�r i det, eller vara ers�ttare f�r n�gon av dem uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 � 4. Ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag ska snarast m�jligt till Finansinspektionen anm�la �ndringar av vilka som in- g�r i dess ledning enligt f�rsta stycket. Ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag ska underr�tta inspektionen om n�gon av de personer som avses i f�rsta stycket har ersatts p� grund av att han eller hon inte l�ngre uppfyller l�mplig- hetskraven. Ingripande mot f�rs�kringsholdingf�retag och blandade finansiella holdingf�retag och dess ledning 64 � Om n�gon i ledningen i ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 � 4, f�r Finansinspektionen f�rel�gga f�retaget att r�tta till f�rh�llandet. Finansinspektionen f�r f�rel�gga ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag att vidta �tg�rder f�r att g�ra r�ttelse, om holdingf�retaget inte uppfyller de krav som st�lls p� det enligt EU-f�rord- </div> <div id="page53-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 53 SFS 2015:700 ningar som antagits med st�d av Solvens II-direktivet, detta kapitel eller f�re- skrifter som meddelats med st�d av detta kapitel. Moderf�retag utanf�r EES Kontroll av likv�rdighet 65 � N�r ett moderf�retag till ett f�rs�kringsf�retag �r en f�rs�kringsgivare fr�n tredjeland, ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor utanf�r EES eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor utanf�r EES enligt 2 � tredje stycket, g�ller best�mmelserna i 6673 ��, om Finansinspek- tionen skulle ha varit grupptillsynsmyndighet f�r det fall att kriterierna i arti- kel 247.2 i Solvens II-direktivet vore till�mpliga. Vid bed�mningen av om inspektionen skulle ha varit grupptillsynsmyndighet ska det bortses fr�n den del av toppen av gruppen som ligger utanf�r EES. 66 � Finansinspektionen ska, om kommissionen inte antagit n�gon delege- rad akt i fr�gan, kontrollera om den tillsyn som ut�vas av en tillsynsmyndig- het i tredjeland �r likv�rdig med den grupptillsyn som f�reskrivs i Solvens II- direktivet. Finansinspektionen �r skyldig att utf�ra en s�dan kontroll p� beg�ran av moderf�retaget eller av en EES-f�rs�kringsgivare inom gruppen. 67 � Innan Finansinspektionen beslutar i fr�gan om likv�rdighet, ska inspektionen samr�da med ber�rda beh�riga myndigheter. Inspektionen ska ocks� f�re st�llningstagandet ha r�dfr�gat Europeiska f�rs�krings- och tj�ns- tepensionsmyndigheten. Om en annan myndighet har fattat beslut om likv�r- dighet, f�r Finansinspektionen fatta ett beslut som avviker fr�n det bara om det har skett v�sentliga f�r�ndringar i tillsynsordningen i det tredjeland som avses. Om Europeiska kommissionen har bed�mt att tillsynen inte �r likv�rdig, ska 71 och 72 �� till�mpas. 68 � Om ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor utanf�r EES, ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor utanf�r EES eller en f�r- s�kringsgivare fr�n tredjeland �r moderf�retag till ett s�dant moderf�retag som avses i 2 � tredje stycket, ska den kontroll av likv�rdighet som avses i 66 � utf�ras p� niv�n f�r detta f�retag i st�llet f�r p� niv�n f�r det f�retag som avses i 2 � tredje stycket. Om likv�rdig tillsyn inte ut�vas av tillsynsmyndigheten i det tredjeland som avses i f�rsta stycket, f�r Finansinspektionen besluta om en ny kontroll av likv�rdighet p� en l�gre niv�, f�rutsatt att det d�r finns ett f�rs�kringshold- ingf�retag med huvudkontor utanf�r EES, ett blandat finansiellt holding- f�retag med huvudkontor utanf�r EES eller en f�rs�kringsgivare fr�n tredje- land som �r moderf�retag till ett f�rs�kringsf�retag. Om tillsynen �r likv�rdig 69 � Finansinspektionen ska f�rlita sig p� den tillsyn som tillsynsmyndig- heten i tredjelandet ut�var, om denna tillsyn bed�ms vara likv�rdig med den grupptillsyn som f�reskrivs i Solvens II-direktivet. </div> <div id="page54-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 54 SFS 2015:700 Om tillsynen bed�ms vara likv�rdig, f�r Finansinspektionen, efter samr�d med ber�rda tillsynsmyndigheter och i ett enskilt fall, besluta att helt eller del- vis inte ut�va grupptillsyn p� niv�n f�r det f�retaget som finns i toppen av grupp inom EES. Ett s�dant beslut f�r endast fattas om detta skulle leda till en effektivare tillsyn av gruppen. Om tillsynen �r tillf�lligt likv�rdig 70 � Grupptillsynen ska ut�vas av Finansinspektionen i de fall Europeiska kommissionen har fattat ett beslut enligt artikel 260.5 i Solvens II-direktivet, om att den tillsyn som ut�vas av tillsynsmyndigheten i tredjeland �r tillf�lligt likv�rdig, samtidigt som det finns ett f�rs�kringsf�retag som �r dotterf�retag till ett moderf�retag utanf�r EES och dotterf�retaget har en balansomslutning som �r st�rre �n balansomslutningen f�r moderf�retaget. Om tillsynen inte �r likv�rdig 71 � Om tillsynen inte bed�ms likv�rdig, ska Finansinspektionen antingen besluta att best�mmelserna om grupptillsyn i 4, 5, 740, 4264 och 7483 �� ska till�mpas p� gruppen p� samma s�tt som om f�retaget i toppen av gruppen hade haft sitt huvudkontor inom EES, eller besluta att en s�dan metod som av- ses i 72 � ska till�mpas p� gruppen. De allm�nna principer och metoder som anges i 4, 5, 740, 4264 och 74 103 �� ska till�mpas p� niv�n f�r ett f�rs�kringsholdingf�retag fr�n tredje- land, ett blandat finansiellt holdingf�retag fr�n tredjeland eller en f�rs�krings- givare fr�n tredjeland. Vid ber�kningen av gruppsolvens ska ett moderf�retag i tredjeland hante- ras som ett f�rs�kringsf�retag som omfattas av samma villkor f�r att poster i kapitalbasen ska f� medr�knas f�r att t�cka solvenskapitalkravet som g�ller enligt 7 kap. 211 ��. 72 � Efter att ha h�rt ber�rda beh�riga myndigheter f�r Finansinspektionen besluta att anv�nda andra tillsynsmetoder �n de som f�ljer av 4, 5, 740, 4264 och 74103 ��, om dessa metoder s�kerst�ller att tillsynen �ver f�re- tagen i gruppen �r tillr�cklig. Finansinspektionen ska underr�tta de ber�rda beh�riga myndigheterna, Europeiska kommissionen och Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensions- myndigheten n�r s�dana andra tillsynsmetoder anv�nds. 73 � Finansinspektionen f�r med st�d av 72 � beg�ra att en �gare som har ett best�mmande inflytande �ver f�rs�kringsf�retaget inr�ttar ett f�rs�krings- holdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor inom EES. Inspektionen f�r d� besluta att best�mmelserna i denna lag ska till- l�mpas p� de f�retag i den grupp som leds av detta holdingf�retag. Nationell undergrupptillsyn Beslut om nationell undergrupptillsyn 74 � Om det moderf�retag som finns i toppen av en grupp enligt 4 � har huvudkontor i ett annat land inom EES �n Sverige, f�r Finansinspektionen be- </div> <div id="page55-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 55 SFS 2015:700 sluta att best�mmelserna om grupptillsyn ska till�mpas �ven p� niv�n f�r ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 eller p� niv�n f�r ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor i Sverige eller blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor i Sverige som avses i 2 � andra stycket 3. 75 � Ett beslut enligt 74 � f�r begr�nsas s� att det avser ett eller flera av f�l- jande omr�den f�r grupptillsyn: 1. gruppsolvens enligt 1636 ��, 2. v�sentliga riskkoncentrationer och interna transaktioner inom en grupp enligt 37 och 38 ��, och 3. riskhantering och internkontroll enligt 42 och 43 ��. Innan Finansinspektionen fattar ett s�dant beslut som avses i 74 � ska inspektionen samr�da med grupptillsynsmyndigheten och det moderf�retag inom EES som finns i toppen av en grupp enligt 4 �. Beslut om nationell undergrupptillsyn vid till�mpning av s�rskild tillsynsordning 76 � Finansinspektionen f�r inte besluta om nationell undergrupptillsyn enligt 74 �, om det f�retag som finns i toppen av gruppen inom EES har f�tt ett s�dant tillst�nd som avses i artikel 237.1 f�rsta stycket i Solvens II-direk- tivet att omfattas av en s�rskild tillsynsordning. 77 � Om Finansinspektionen har beslutat om nationell undergrupptillsyn och det f�retag som finns i toppen av gruppen inom EES f�r tillst�nd enligt artikel 237.1 f�rsta stycket i Solvens II-direktivet att omfattas av en s�rskild tillsynsordning, ska inspektionen upph�va beslutet om undergrupptillsyn. 78 � Om Finansinspektionen har beslutat om nationell undergrupptillsyn avseende gruppsolvens, f�r det f�retag som finns i toppen av gruppen inom Sverige inte ges tillst�nd att l�ta n�got dotterf�retag omfattas av den s�rskilda tillsynsordning som avses i 85 �. Ber�kning av gruppsolvens efter beslut om nationell undergrupptillsyn 79 � Den metod som grupptillsynsmyndigheten har fastst�llt f�r ber�kning av gruppsolvens enligt artikel 220 i Solvens II-direktivet ska g�lla �ven f�r f�retag som omfattas av ett beslut om nationell undergrupptillsyn avseende gruppsolvens. Interna modeller och nationell undergrupptillsyn 80 � Om det f�retag som enligt 4 � finns i toppen av en grupp inom EES har f�tt tillst�nd enligt artikel 231.1 eller artikel 233.5 i Solvens II-direktivet att anv�nda en intern modell f�r ber�kningen av gruppens solvenskapitalkrav och solvenskapitalkravet f�r de f�rs�kringsf�retag och EES-f�rs�kringsgivare som ing�r i gruppen, ska den interna modellen g�lla �ven f�r f�retag i grup- pen som omfattas av ett beslut om nationell undergrupptillsyn avseende gruppsolvens. </div> <div id="page56-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 56 SFS 2015:700 81 � Finansinspektionen f�r besluta om kapitaltill�gg till gruppens solvens- kapitalkrav f�r det f�retag som finns i toppen av gruppen inom Sverige i en s�dan situation som avses i 80 �, om 1. riskprofilen hos det f�retag som finns i toppen i undergruppen avviker v�sentligt fr�n den riskprofil som den interna modellen �r baserad p�, och 2. f�retaget inte vidtar r�ttelse efter det att inspektionen har f�relagt f�re- taget att vidta �tg�rder. 82 � Om kapitaltill�gg enligt 81 � p� grund av s�rskilda omst�ndigheter inte �r en l�mplig �tg�rd, f�r Finansinspektionen under de f�ruts�ttningar som anges i 81 � 1 och 2 i st�llet besluta att f�retaget som finns i toppen av under- gruppen ska ber�kna undergruppens solvenskapitalkrav enligt standardfor- meln. �verenskommelser om samordnad grupptillsyn �ver en undergrupp 83 � Finansinspektionen f�r komma �verens med beh�riga myndigheter om samordning av grupptillsynen �ver en undergrupp som avses i 74 � och en motsvarande undergrupp i dessa beh�riga myndigheters heml�nder. Om en �verenskommelse enligt f�rsta stycket tr�ffats, f�r nationell under- grupptillsyn enligt 74 � inte ut�vas. Best�mmelserna i artikel 216.2216.6 i Solvens II-direktivet om nationell undergrupptillsyn ska g�lla i till�mpliga delar vid samordnad grupptillsyn �ver en undergrupp. Om Finansinspektionen tr�ffar en s�dan �verenskommelse som avses i f�r- sta stycket, ska inspektionen informera s�v�l grupptillsynsmyndigheten som f�retaget som finns i toppen av gruppen inom EES om sk�len f�r �verens- kommelsen. Tillsyn �ver vissa grupper med centraliserad riskhantering s�rskild tillsynsordning Ans�kan om tillst�nd f�r dotterf�retag att omfattas av s�rskild tillsynsordning 84 � Ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�rs�kringsgivare, ett f�rs�kringshol- dingf�retag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holding- f�retag med huvudkontor inom EES som �r moderf�retag till ett f�rs�krings- f�retag f�r ans�ka om tillst�nd f�r dotterf�retag att omfattas av best�mmel- serna om s�rskild tillsynsordning i 8895 ��. Ans�kan ska ges in till Finans- inspektionen. N�r Finansinspektionen tagit emot en ans�kan enligt f�rsta stycket, ska inspektionen utan dr�jsm�l �verl�mna den till �vriga medlemmar i tillsyns- kollegiet. Beslut om s�rskild tillsynsordning 85 � Finansinspektionen ska inom tre m�nader fr�n den dag d� alla med- lemmar i tillsynskollegiet f�tt del av en ans�kan enligt artikel 237.1 i Solvens II-direktivet, om m�jligt, komma �verens med �vriga medlemmar i tillsynskollegiet om vilket beslut som b�r fattas med anledning av ans�kan. Inspektionen ska fatta beslut i enlighet med �verenskommelsen. Beslutet ska </div> <div id="page57-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 57 SFS 2015:700 inneh�lla de sk�l som best�mt utg�ngen i �rendet och �verl�mnas till s�kan- dena. Beslutet �r bindande f�r de ber�rda f�retagen och Finansinspektionen och ska ligga till grund f�r inspektionens tillsyn. Om en s�dan �verenskommelse som avses i f�rsta stycket inte kan tr�ffas inom den angivna perioden, ska Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, ensam fatta beslut med anledning av ans�kan. Beslu- tet ska inneh�lla de sk�l som best�mt utg�ngen i �rendet och redovisa syn- punkter och reservationer fr�n beh�riga myndigheter som kommit till uttryck under trem�nadersperioden. Beslutet ska �verl�mnas till s�kanden och till �vriga ber�rda tillsynsmyndigheter. �ven ett s�dant beslut �r bindande f�r de ber�rda f�retagen och Finansinspektionen och ska ligga till grund f�r inspek- tionens tillsyn. H�nskjutande till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten vid oenighet om ans�kningar 86 � Finansinspektionen f�r h�nskjuta ett �rende till Europeiska f�rs�k- rings- och tj�nstepensionsmyndigheten i enlighet med artikel 19 i f�rordning (EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU, om inspektionen inte inom tre m�nader kan komma �verens med ber�rda beh�riga myndigheter enligt 85 � f�rsta stycket. Ett �rende f�r inte h�nskjutas till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten efter det att trem�nadersperioden l�pt ut eller ett beslut har fattats. Om ett �rende som avses i f�rsta stycket h�nskjutits till Europeiska f�rs�k- rings- och tj�nstepensionsmyndigheten och det beslut som f�resl�s av panelen i enlighet med artiklarna 41.2, 41.3 samt 44.1.3 i f�rordning (EU) nr 1094/ 2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU, avvisas, ska grupptillsynsmyndigheten fatta det slutliga beslutet. 87 � Tillst�nd att omfattas av s�rskild tillsynsordning f�r meddelas endast om 1. Finansinspektionen ut�var grupptillsyn �ver moderf�retaget p� grupp- niv� och inte har beslutat att utel�mna dotterf�retaget med st�d av 11 �, 2. dotterf�retaget omfattas av moderf�retagets riskhanteringsprocesser och mekanismer f�r internkontroll samt de ber�rda myndigheterna har konstaterat att moderf�retaget ut�var en ansvarsfull ledning �ver dotterf�retaget, 3. moderf�retaget har f�tt ett godk�nnande enligt artikel 246.4 i Solvens II- direktivet att g�ra en egen risk- och solvensbed�mning som omfattar hela gruppen och p� niv�n f�r dotterf�retaget, och 4. moderf�retaget har f�tt ett godk�nnande enligt artikel 256.2 i Solvens II- direktivet att offentlig�ra en gemensam solvens- och verksamhetsrapport p� gruppniv� och p� niv�n f�r dotterf�retaget. Inneb�rden av s�rskild tillsynsordning 88 � Ett moderf�retag som f�tt tillst�nd enligt 85 � ska ber�kna solvens- kapitalkravet f�r ett dotterf�retag som omfattas av s�rskild tillsynsordning �ven enligt 8995 ��. Ber�kningarna ska inte p�verka till�mpningen av be- st�mmelserna i 29 �. </div> <div id="page58-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 58 SFS 2015:700 �tg�rder f�r det fall dotterf�retagets riskprofil avviker fr�n en intern modell inom en grupp 89 � N�r solvenskapitalkravet f�r ett f�rs�kringsf�retag som �r ett dotter- f�retag ber�knas med en intern modell som beslutats enligt 25 �, f�r Finans- inspektionen, om inspektionen tagit emot en ans�kan enligt 84 �, i de fall som avses i 17 kap. 24 �, l�mna ett f�rslag till �vriga medlemmar i tillsynskolle- giet om att det ska fastst�llas ett kapitaltill�gg f�r dotterf�retaget ut�ver det solvenskapitalkrav som f�ljer av en till�mpning av den interna modellen. Finansinspektionen f�r f�resl� ett s�dant kapitaltill�gg endast om 1. dotterf�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n den interna modellen, och 2. f�retaget inte inom sk�lig tid efter inspektionens underr�ttelse om avvi- kelsen har anpassat modellen till sin riskprofil. Om ett s�dant kapitaltill�gg som avses i f�rsta stycket p� grund av s�rskilda omst�ndigheter inte �r en l�mplig �tg�rd, f�r Finansinspektionen i st�llet f�re- sl� tillsynskollegiet att dotterf�retaget ska ber�kna sitt solvenskapitalkrav en- ligt standardformeln i 8 kap. 13 och 511 ��. �tg�rder f�r det fall dotterf�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n de antaganden som gjorts f�r ber�kningen enligt standardformeln 90 � N�r solvenskapitalkravet f�r dotterf�retaget ber�knas med standardfor- meln f�r Finansinspektionen, om inspektionen tagit emot en ans�kan enligt 84 �, i undantagsfall f�resl� att f�retaget ers�tter en undergrupp av parametrar enligt standardformeln med f�retagsspecifika parametrar n�r det ber�knar teckningsriskmoduler f�r livf�rs�kring, skadef�rs�kring och sjukf�rs�kring, i enlighet med 17 kap. 22 �. Finansinspektionen f�r l�mna ett s�dant f�rslag endast om 1. dotterf�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n de antaganden som gjorts f�r ber�kningen enligt standardformeln, och 2. f�retaget inte inom sk�lig tid efter inspektionens underr�ttelse om avvi- kelsen har anpassat antagandena till sin riskprofil. Finansinspektionen f�r under de f�ruts�ttningar som anges i f�rsta stycket, i de fall som avses i 17 kap. 24 �, f�resl� tillsynskollegiet ett kapitaltill�gg f�r dotterf�retaget ut�ver det solvenskapitalkrav som en till�mpning av standard- formeln medf�r. Beslut efter �verenskommelse inom tillsynskollegiet 91 � Finansinspektionen ska redovisa sk�len f�r de f�rslag som avses i 89 och 90 �� f�r dotterf�retaget och tillsynskollegiet. Finansinspektionen ska, om m�jligt, komma �verens med �vriga myndigheter inom tillsynskollegiet om vilket beslut som ska fattas med anledning av de f�reslagna �tg�rderna. Finansinspektionen ska �ven fatta ett beslut i enlighet med �verenskommel- sen. �tg�rder om solvenskapitalkravet inte �r uppfyllt 92 � Om ett dotterf�retag som omfattas av s�rskild tillsynsordning inte upp- fyller solvenskapitalkravet, ska Finansinspektionen utan dr�jsm�l �verl�mna </div> <div id="page59-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 59 SFS 2015:700 den �tg�rdsplan till tillsynskollegiet som dotterf�retaget efter f�rel�ggande enligt 18 kap. 4 � l�mnat in till inspektionen f�r att inom sex m�nader fr�n det att bristen konstaterades �teruppr�tta niv�n f�r kapitalbasmedlen eller redu- cera sin riskprofil f�r att �ter uppfylla solvenskapitalkravet. Finansinspektio- nen ska �ven l�mna ett f�rslag till godk�nnande av planen till tillsynskolle- giet. Finansinspektionens skyldigheter enligt denna best�mmelse ska inte p�- verka motsvarande best�mmelser som g�ller f�r tillsynen av ett enskilt f�r- s�kringsf�retag. Finansinspektionen ska, om m�jligt, inom fyra m�nader fr�n dagen d� bris- ten konstaterades tr�ffa en �verenskommelse inom tillsynskollegiet om in- spektionens f�rslag till godk�nnande av �tg�rdsplanen. Finansinspektionen ska fatta ett beslut i enlighet med �verenskommelsen. �tg�rder vid f�rs�mring av de ekonomiska f�rh�llandena i ett dotterf�retag 93 � Om Finansinspektionen konstaterar f�rs�mringar av de ekonomiska f�rh�llandena i ett dotterf�retag som omfattas av s�rskild tillsynsordning, ska inspektionen utan dr�jsm�l underr�tta tillsynskollegiet om de �tg�rder som inspektionen f�resl�r. De f�reslagna �tg�rderna ska diskuteras i tillsynskolle- giet, om det inte �r en krissituation. Finansinspektionen ska inom en m�nad fr�n underr�ttelsen, om det �r m�j- ligt, komma �verens med �vriga myndigheter inom tillsynskollegiet om vilket beslut som ska fattas med anledning av de f�reslagna �tg�rderna. N�r en �verenskommelse inte kan tr�ffas 94 � Om en s�dan �verenskommelse som avses i 92 � andra stycket eller 93 � andra stycket inte kan tr�ffas inom den angivna tidsperioden, ska Finans- inspektionen ensam fatta ett beslut. Beslutet ska inneh�lla de sk�l som har best�mt utg�ngen i �rendet och redovisa synpunkter och reservationer fr�n ber�rda beh�riga myndigheter som kommit till uttryck under perioden. �tg�rder om minimikapitalkravet inte �r uppfyllt 95 � Om ett dotterf�retag som omfattas av s�rskild tillsynsordning inte upp- fyller minimikapitalkravet, ska Finansinspektionen utan dr�jsm�l �verl�mna den finansiella saneringsplan till tillsynskollegiet som dotterf�retaget enligt 18 kap. 8 � �verl�mnat till inspektionen. Finansinspektionen ska �ven infor- mera tillsynskollegiet om varje �tg�rd som dotterf�retaget ska vidta f�r att �ter uppfylla minimikapitalkravet. Finansinspektionens skyldigheter enligt denna best�mmelse ska inte p�verka motsvarande best�mmelser som g�ller f�r tillsynen av ett enskilt f�rs�kringsf�retag. H�nskjutande till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten vid oenighet om �tg�rdsf�rslag 96 � Finansinspektionen f�r h�nskjuta ett �rende till Europeiska f�rs�k- rings- och tj�nstepensionsmyndigheten i enlighet med artikel 19 i f�rordning (EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU, om inspektionen inte inom angiven tid kan komma �verens med </div> <div id="page60-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 60 SFS 2015:700 grupptillsynsmyndigheten ang�ende s�dana f�rslag som avses i 89, 90, 92 och 93 ��. Om Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet och inte kan komma �verens med den beh�riga myndighet som auktoriserat en EES-f�rs�krings- givare som �r ett dotterf�retag och som omfattas av s�rskild tillsynsordning, f�r inspektionen under de f�ruts�ttningar som anges i f�rsta stycket h�nskjuta �rendet till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten. G�ller ett �rende ett f�rslag enligt 89 eller 90 � f�r det h�nskjutas till Euro- peiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten inom en m�nad fr�n inspektionens f�rslag. Finansinspektionen f�r inte h�nskjuta ett �rende enligt 92 eller 93 � till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten, om det �r en kris- situation och inte heller efter det att fyram�nadersperioden i 92 � andra stycket eller enm�nadsperioden i 93 � andra stycket har l�pt ut. 97 � Om ett �rende h�nskjutits till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepen- sionsmyndigheten enligt 86 eller 96 �, ska Finansinspektionen skjuta upp sitt beslut och inv�nta det beslut som Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepen- sionsmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i f�rordning (EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/ EU. Finansinspektionen ska f�lja ett beslut i saken fr�n Europeiska f�rs�k- rings- och tj�nstepensionsmyndigheten. Inspektionen ska �ven fatta ett beslut i enlighet med Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndighetens be- slut. Inspektionens beslut ska inneh�lla de sk�l som har best�mt utg�ngen i �rendet och �verl�mnas till dotterf�retaget och tillsynskollegiet. Beslutet �r bindande f�r de ber�rda f�retagen och Finansinspektionen och ska ligga till grund f�r inspektionens tillsyn. Upph�rande av s�rskild tillsynsordning 98 � Finansinspektionen ska besluta att ett tillst�nd att omfattas av en s�r- skild tillsynsordning enligt 85 � ska upph�ra att g�lla om: 1. villkoren i 87 � 1, 3 eller 4 inte l�ngre �r uppfyllda, eller 2. villkoret i 87 � 2 inte l�ngre �r uppfyllt och bristen inte �tg�rdas inom rimlig tid. 99 � N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen i de fall d� den s�rskilda tillsynsordningen har upph�rt p� grund av att villkoret i 87 � 1 inte l�ngre �r uppfyllt omedelbart underr�tta den ber�rda beh�riga myndigheten och moderf�retaget om detta. 100 � Moderf�retaget f�r ett dotterf�retag som omfattas av s�rskild tillsyns- ordning ansvarar f�r att villkoren i 87 � 24 �r uppfyllda. Om villkoren inte �r uppfyllda, ska moderf�retaget utan dr�jsm�l underr�tta Finansinspektionen, om inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, och den ber�rda beh�riga myn- digheten f�r dotterf�retaget. Moderf�retaget ska �ven l�gga fram en plan f�r att �tg�rda bristerna inom rimlig tid. 101 � N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen minst en g�ng per �r kontrollera att de villkor som avses i 87 � 24 �r upp- </div> <div id="page61-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 61 SFS 2015:700 fyllda. Inspektionen ska �ven genomf�ra en s�dan kontroll p� beg�ran av en ber�rd beh�rig myndighet, om den myndigheten har sk�l att befara att villko- ret inte l�ngre f�ljs. Om Finansinspektionen vid en kontroll enligt f�rsta stycket finner att vill- koren inte �r uppfyllda, ska inspektionen kr�va att moderf�retaget l�gger fram en plan f�r att �tg�rda bristerna inom rimlig tid. Bristande villkorsuppfyllelse 102 � Om Finansinspektionen efter att ha r�dfr�gat tillsynskollegiet bed�- mer att en plan som avses i 100 eller 101 � �r otillr�cklig eller om en s�dan plan inte genomf�rs i rimlig tid, ska villkoren i 87 � 24 inte anses uppfyllda. Inspektionen ska omedelbart underr�tta den ber�rda beh�riga myndigheten om detta. Till�mplig lag vid pr�vningen av ans�kningar 103 � N�r Finansinspektionen pr�var en ans�kan om s�rskild tillsynsord- ning, ska denna lag till�mpas. Inspektionen f�r dock �ven till�mpa best�m- melser som enligt f�rfattningar i en annan stat inom EES g�ller f�r en s�dan ans�kan. N�r ans�kan har l�mnats in till inspektionen, g�ller detta dock bara om det �r n�dv�ndigt f�r en effektiv tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag eller EES- f�rs�kringsgivare. Bemyndiganden 104 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet ska ber�knas enligt 1622 ��, 2. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet ska ber�knas n�r kraven �r likv�rdiga enligt 30 �, 3. inneh�llet i samt omfattningen och fullg�randet av rapporteringen enligt 33 �, 4. inneh�llet i en �tg�rdsplan och en finansiell saneringsplan enligt 35 � andra stycket, 5. vilka upplysningar som ett f�retag ska l�mna till Finansinspektionen enligt 37 och 49 ��, 6. f�retagstyrningssystem inom en grupp enligt 42 �, 7. inneh�llet i en egen risk- och solvensbed�mning inom en grupp enligt 43 �, och 8. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet ska ber�knas enligt 71 � tredje stycket. 20 kap. Specialf�retag Tillst�nd f�r specialf�retag Tillst�ndsplikt 1 � Tillst�nd kr�vs f�r att f� driva verksamhet som specialf�retag. </div> <div id="page62-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 62 SFS 2015:700 F�ruts�ttningar f�r tillst�nd 2 � Ett specialf�retag ska ges tillst�nd att driva verksamhet, om 1. bolagsordningen eller stadgarna st�mmer �verens med denna lag och andra f�rfattningar som reglerar ett specialf�retags bolagsordning eller stad- gar samt i �vrigt inneh�ller de s�rskilda best�mmelser som beh�vs med h�n- syn till omfattningen och arten av den planerade verksamheten, och 2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven enligt best�mmelserna i denna lag och andra f�rfattningar som reglerar specialf�re- tagets verksamhet. Pr�vning av bolagsordning och stadgar 3 � Fr�gan om godk�nnande av bolagsordning eller stadgar f�r ett special- f�retag ska pr�vas i samband med att fr�gan om f�retaget ska f� tillst�nd att driva verksamhet som specialf�retag pr�vas. Ett specialf�retags beslut om att anta bolagsordning eller stadgar f�r inte registreras innan bolagsordningen eller stadgarna har godk�nts. 4 � Ett specialf�retag som har beslutat att �ndra sin bolagsordning eller stadgar ska ans�ka om godk�nnande av �ndringen. �ndringen ska godk�nnas om bolagsordningen eller stadgarna st�mmer �verens med f�rfattningar som reglerar ett aktiebolags eller en ekonomisk f�renings bolagsordning eller stad- gar samt i �vrigt inneh�ller de olika best�mmelser som beh�vs med h�nsyn till omfattningen och arten av f�retagets verksamhet. Ett specialf�retags beslut om �ndring av bolagsordning eller stadgar f�r inte registreras innan de har godk�nts. Pr�vning av ans�kan 5 � En ans�kan om tillst�nd att driva verksamhet som specialf�retag, lik- som fr�gor om godk�nnande av bolagsordning eller stadgar enligt 3 eller 4 �, pr�vas av Finansinspektionen. EU-f�rordningar 6 � Ytterligare best�mmelser om specialf�retag finns i 1. kommissionens delegerade f�rordning (EU) 2015/35 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och r�dets direktiv 2009/138/ EG om upptagande och ut�vande av f�rs�kringsverksamhet (Solvens II), och 2. kommissionens genomf�randef�rordning (EU) 2015/462 av den 19 mars 2015 om fastst�llande av tekniska standarder f�r genomf�rande avseende f�r- faranden f�r tillsynsmyndighetens godk�nnande av etablering av specialf�re- tag, f�r samarbete och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter n�r det g�ller specialf�retag samt f�r att fastst�lla format och mallar f�r de uppgifter som specialf�retagen ska rapportera i enlighet med Europaparlamentets och r�dets direktiv 2009/138/EG. Best�mmelserna g�ller 1. villkor f�r tillst�nd, 2. obligatoriska avtalsvillkor, 3. f�retagsstyrningssystem, </div> <div id="page63-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 63 SFS 2015:700 4. tillsynsrapportering, 5. solvenskrav, 6. �terkallelse av tillst�nd, och 7. samarbete och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter. Tillsyn �ver specialf�retag Registreringsmyndighet 7 � Bolagsverket �r registreringsmyndighet f�r specialf�retag. Ett special- f�retag ska vara registrerat i aktiebolags- eller f�reningsregistret med en s�r- skild beteckning. I dessa register skrivs de uppgifter in som enligt f�rfatt- ningar ska anm�las f�r registrering. Tillsynen och dess omfattning 8 � Finansinspektionen har tillsyn �ver specialf�retag. Tillsynen omfattar att verksamheten drivs enligt 1. f�rfattningar som reglerar specialf�retagets verksamhet, 2. f�retagets bolagsordning eller stadgar, och 3. styrdokument som f�retaget har uppr�ttat och som har sin grund i f�rfatt- ningar som reglerar f�retagets verksamhet. Upplysningar fr�n ett specialf�retag 9 � Ett specialf�retag ska l�mna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet som inspektionen beg�r. Avgifter till Finansinspektionen 10 � Specialf�retag ska med avgifter bidra till att t�cka kostnaderna f�r Finansinspektionens verksamhet. Ingripanden mot specialf�retag N�r Finansinspektionen ska ingripa 11 � Finansinspektionen ska ingripa om 1. ett specialf�retag har �sidosatt sina skyldigheter a) enligt f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet, b) f�retagets bolagsordning eller stadgar, eller c) f�retagets styrdokument som har sin grund i f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet, eller 2. bolagsordningen, stadgarna, eller styrdokumenten enligt 1 inte l�ngre �r tillfredsst�llande med h�nsyn till omfattningen och arten av f�retagets verk- samhet. Hur inspektionen ska ingripa 12 � Ingripande med st�d av 11 � sker genom utf�rdande av f�rel�ggande att vidta r�ttelse inom en viss tid, genom f�rbud att verkst�lla beslut eller genom anm�rkning. </div> <div id="page64-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 64 SFS 2015:700 Om en �vertr�delse �r allvarlig ska specialf�retagets tillst�nd �terkallas eller, om det �r tillr�ckligt, varning meddelas. N�r Finansinspektionen f�r avst� fr�n ingripande 13 � Finansinspektionen f�r avst� fr�n ingripande om 1. en �vertr�delse �r ringa eller urs�ktlig, 2. specialf�retaget g�r r�ttelse, eller 3. n�gon annan myndighet har vidtagit �tg�rder mot f�retaget och dessa �tg�rder bed�ms tillr�ckliga. �vertr�delser av beslut om r�ttelser 14 � Om ett specialf�retag driver verksamhet i ett annat land inom EES och f�retaget inte r�ttar sig efter Finansinspektionens eller en beh�rig utl�ndsk myndighets beg�ran om r�ttelse, ska inspektionen vidta de �tg�rder som be- h�vs f�r att f�rhindra fortsatta �vertr�delser. Inspektionen ska underr�tta den beh�riga utl�ndska myndigheten om vilka �tg�rder som vidtas. Vid �terkallelse av tillst�nd 15 � Om ett specialf�retags tillst�nd �terkallas, f�r Finansinspektionen be- st�mma hur avvecklingen av verksamheten ska ske. Ett beslut om �terkallelse f�r f�renas med f�rbud att forts�tta hela eller delar av verksamheten. Straffavgift 16 � Om Finansinspektionen har meddelat ett beslut om anm�rkning eller varning mot ett specialf�retag, f�r inspektionen besluta att f�retaget ska betala en straffavgift. Avgiften tillfaller staten. 17 � Straffavgiften ska fastst�llas till l�gst femtusen kronor och h�gst fem- tio miljoner kronor. Avgiften f�r inte �verstiga tio procent av specialf�retagets oms�ttning n�r- mast f�reg�ende r�kenskaps�r. Om �vertr�delsen har skett under specialf�re- tagets f�rsta verksamhets�r eller om uppgifter om oms�ttningen annars sak- nas eller �r bristf�lliga, f�r oms�ttningen uppskattas. Avgiften f�r inte vara s� stor att specialf�retaget efter det att avgiften har p�f�rts inte uppfyller kravet p� full finansiering. 18 � N�r straffavgiftens storlek fastst�lls, ska s�rskild h�nsyn tas till hur all- varlig den �vertr�delse �r som har f�ranlett anm�rkningen eller varningen och hur l�nge �vertr�delsen har p�g�tt. </div> <div id="page65-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 65 SFS 2015:700 F�rseningsavgift 19 � Om ett specialf�retag inte i tid l�mnar de upplysningar som har f�re- skrivits med st�d av 26 � f�rsta stycket f�r Finansinspektionen besluta att f�retaget ska betala en f�rseningsavgift med h�gst 100 000 kronor. Avgiften tillfaller staten. Verkst�llighet av beslut om straffavgift och f�rseningsavgift 20 � Straffavgiften eller f�rseningsavgiften ska betalas till Finansinspektio- nen inom trettio dagar efter det att beslutet om den har vunnit laga kraft eller inom den l�ngre tid som anges i beslutet. 21 � Finansinspektionens beslut att ta ut straffavgift eller f�rseningsavgift f�r verkst�llas utan f�reg�ende dom eller utslag, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i 20 �. 22 � Om straffavgiften eller f�rseningsavgiften inte betalas inom den tid som anges i 20 �, ska Finansinspektionen l�mna den obetalda avgiften f�r in- drivning. Best�mmelser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. 23 � En beslutad straffavgift eller f�rseningsavgift faller bort i den utstr�ck- ning verkst�llighet inte har skett inom fem �r fr�n det att beslutet fick laga kraft. Ingripande mot den som saknar tillst�nd 24 � Om n�gon driver verksamhet som specialf�retag utan att vara ber�tti- gad till det, ska Finansinspektionen f�rel�gga denne att upph�ra med verk- samheten. Inspektionen f�r besluta hur avvecklingen av verksamheten ska ske. I f�rel�ggandet ska Finansinspektionen upplysa om att r�tten efter ans�- kan av inspektionen kan komma att besluta att f�retaget ska g� i likvidation om f�rel�ggandet inte f�ljs. Om det �r os�kert om lagen �r till�mplig p� viss verksamhet, f�r Finans- inspektionen f�rel�gga den som driver verksamheten att l�mna de upplys- ningar om verksamheten som inspektionen beh�ver f�r att bed�ma om s� �r fallet. Den som �r revisor i ett f�retag �r skyldig att p� beg�ran av inspektio- nen l�mna s�dana upplysningar om f�retagets verksamhet som revisorn har f�tt k�nnedom om vid fullg�randet av sitt uppdrag. 25 � Om ett specialf�retag inte f�ljer ett f�rel�ggande enligt 24 � f�rsta stycket att upph�ra med verksamheten, ska r�tten, efter ans�kan av Finans- inspektionen, besluta att f�retaget ska g� i likvidation. I dessa fall till�mpas 25 kap. 10, 25, 2844, 46 och 47 �� aktiebolagslagen (2005:551) och 11 kap. 5 och 716 �� samt 17 � fj�rde och femte styckena lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar. Beslut om likvidation ska inte meddelas om det under �rendets handl�gg- ning vid r�tten visas att verksamheten har upph�rt. Beslutet om likvidation g�ller omedelbart. </div> <div id="page66-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 66 SFS 2015:700 Bemyndiganden 26 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om vilka upplysningar ett specialf�retag ska l�mna till Fi- nansinspektionen enligt 9 �. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om s�dana avgifter som avses i 10 �. 21 kap. 1 � 9 Finansinspektionens beslut i �renden enligt 17 kap. 13 � f�rsta stycket och 18 kap. 26 � andra stycket f�r inte �verklagas. 5 � 10 Om beslut i ett �rende om tillst�nd enligt 2 kap. 4 � inte har meddelats inom sex m�nader fr�n det att ans�kan gavs in, eller i ett �rende enligt 3 kap. 2 � inom tre m�nader eller i ett �rende enligt 3 kap. 7 eller 17 � inom en m�nad, f�r s�kanden beg�ra f�rklaring av domstol att �rendet on�digt uppe- h�lls. En beg�ran om en f�rklaring som avses i f�rsta stycket ska g�ras hos all- m�n f�rvaltningsdomstol. Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kam- marr�tten. Om r�tten l�mnar en f�rklaring ska ans�kan anses ha avslagits av Finans- inspektionen om beslut d�refter inte har meddelats inom motsvarande tidsfris- ter som anges i f�rsta stycket f�r respektive �rende. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2016. 2. F�r f�rs�kringsf�retag som vid lagens ikrafttr�dande bedriver verksam- het som avser tj�nstepensionsf�rs�kringar g�ller f�r den delen av verksam- heten, till och med den 31 december 2019, till�mpliga best�mmelser i 17, 14, 16 och 17 kap. i den �ldre lydelsen samt f�reskrifter som har meddelats med st�d av dessa best�mmelser. F�r verksamheten som avser tj�nstepen- sionsf�rs�kring g�ller under angiven tid i �vrigt till�mpliga best�mmelser i 1015 och 19 kap. denna lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om till�mpningen enligt f�rsta stycket av best�mmelserna i 10 och 19 kap. denna lag p� ett f�rs�kringsf�retags tj�nstepensionsverksamhet. F�r ett f�rs�kringsf�retag som avses i f�rsta stycket g�ller best�mmelserna enligt det stycket �ven den del av f�rs�kringsr�relsen som avser �vrig livf�r- s�kringsverksamhet, om denna �r av endast ringa omfattning. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vad som avses med ringa omfattning enligt tredje stycket. Ett f�rs�kringsf�retag som avses i f�rsta stycket f�r, efter anm�lan till Finansinspektionen, till�mpa denna lag �ven p� verksamhet som avser tj�ns- tepensionsf�rs�kring. 3. Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag som senast den 1 januari 2016 upph�rt med att teckna nya f�rs�kringsavtal och uteslutande f�rvaltar sitt befintliga best�nd i syfte att avsluta sin verksam- het inte beh�ver till�mpa delar av denna lag. 9 Senaste lydelse 2013:456. 10 Senaste lydelse 2013:456. </div> <div id="page67-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 67 SFS 2015:700 F�r �terf�rs�kringsbolag som senast den 10 december 2007 har upph�rt att teckna nya �terf�rs�kringsavtal och uteslutande f�rvaltar sitt befintliga be- st�nd i syfte att avsluta verksamheten g�ller �ldre best�mmelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om villkoren enligt f�rsta stycket f�r undantag och omfattningen av dem. 4. Ett f�rs�kringsf�retags kapitalbasposter i prim�rkapitalet som har emit- terats f�re den 17 januari 2015 och som f�r ing� i kapitalbasen enligt beslut av Finansinspektionen med st�d av 7 kap. 3 � i den �ldre lydelsen, men som den 31 december 2015 f�r utg�ra h�gst 50 procent av kapitalbasen, ska till och med den 31 december 2025 klassificeras som niv� 1 enligt 7 kap. 7 � denna lag. Ett f�rs�kringsf�retags kapitalbasposter i prim�rkapitalet som har emitte- rats f�re den 17 januari 2015 och som f�r ing� i kapitalbasen enligt beslut av Finansinspektionen med st�d av 7 kap. 3 � i den �ldre lydelsen, men som den 31 december 2015 f�r utg�ra h�gst 25 procent av kapitalbasen, ska till och med den 31 december 2025 klassificeras som niv� 2 enligt 7 kap. 7 � denna lag. Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer f�r meddela f�re- skrifter om vilka typer av kapitalbasposter som ska omfattas av best�mmel- serna i f�rsta och andra styckena. 5. F�r ett f�rs�kringsf�retag som ompaketerar l�n till �verl�tbara v�rdepap- per eller andra finansiella instrument g�ller, f�r l�n som har emitterats f�re den 1 januari 2011, villkoren enligt artikel 135.2 i Solvens II-direktivet endast om den underliggande exponeringen har ut�kats eller blivit ersatt efter den 31 december 2014. 6. F�r f�rs�kringsf�retag som vid lagens ikrafttr�dande inte uppfyller kra- ven p� tillr�cklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 � f�rsta stycket, men som uppfyl- ler kraven p� tillr�cklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 � i den �ldre lydelsen, ska best�mmelserna i denna punkt till�mpas i st�llet f�r best�mmelserna i 18 kap. 5 � denna lag. Finansinspektionen ska f�rel�gga f�retaget att vidta n�dv�ndiga �tg�rder f�r att uppfylla solvenskapitalkravet senast den 31 december 2017 och att var tredje m�nad �verl�mna en l�gesrapport till Finansinspektionen som ska inne- h�lla en beskrivning av vilka �tg�rder som har vidtagits och hur arbetet fortl�- per med att uppfylla solvenskapitalkravet. Om det �r l�mpligt, f�r Finansinspektionen f�rl�nga tidsfristen med tre m�nader. Om l�gesrapporten visar att det inte har skett n�gra v�sentliga framsteg n�r det g�ller f�retagets m�jlighet att uppfylla solvenskapitalkravet senast den 31 december 2017, ska best�mmelserna om ingripande i denna lag till�mpas. 7. F�r f�rs�kringsf�retag som vid lagens ikrafttr�dande inte uppfyller kra- ven p� tillr�cklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 � andra stycket, men som uppfyl- ler kraven p� tillr�cklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 � i den �ldre lydelsen, ska best�mmelserna i 18 kap. 8 � och 12 � 4 och 5 denna lag inte till�mpas under det f�rsta �ret efter lagens ikrafttr�dande. 8. Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag vid justering av ber�kningen av minimikapitalkravet enligt 8 kap. 14 � denna lag till och med den 31 december 2017 ska anv�nda ett solvenskapitalkrav be- r�knat enligt standardformeln. </div> <div id="page68-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 68 SFS 2015:700 Wolters Kluwer Elanders Sverige AB, 2015 9. De �verg�ngsbest�mmelser som enligt 2, 4 och 5, och som enligt 5 kap. 10 �, 8 kap. 12 � och 18 kap. 7 � g�ller f�r enskilda f�rs�kringsf�retag g�ller, utan hinder av best�mmelserna om kapitalbas och kapitalkrav p� gruppniv� i 19 kap. 16 � denna lag, i till�mpliga delar �ven p� gruppniv�. 10. De �verg�ngsbest�mmelser som enligt 6 g�ller f�r enskilda f�rs�k- ringsf�retag g�ller, utan hinder av best�mmelserna om kapitalbas och kapital- krav p� gruppniv� i 19 kap. 16 och 35 �� denna lag, i till�mpliga delar �ven p� gruppniv� om f�rs�kringsf�retagen i en grupp uppfyller de gruppbaserade kapitalkraven enligt 9 kap. 4 � i den �ldre lydelsen, men inte uppfyller kapi- talkravet p� gruppniv�. 11. Finansinspektionen f�r ta ut avgifter �ven f�re lagens ikrafttr�dande f�r ans�kningar och anm�lningar enligt de nya best�mmelserna om solvens, spe- cialf�retag, undantag beroende p� storlek, grupptillsyn och fastst�llande av till�mpning av �verg�ngsbest�mmelser, n�r dessa har kommit in till inspek- tionen f�re lagens ikrafttr�dande. 12. Ett f�rs�kringsf�retag som vid lagens ikrafttr�dande har en utj�mnings- reserv f�r kreditf�rs�kring enligt 5 kap. 10 och 11 �� i den �ldre lydelsen ska, ut�ver neds�ttningar f�r att t�cka tekniska underskott i kreditf�rs�kringsr�rel- sen, �rligen g�ra de neds�ttningar som kr�vs f�r att avveckla utj�mningsreser- ven senast den 31 december 2019. P� regeringens v�gnar PER BOLUND Tord Gransbo (Finansdepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i f�rs�kringsr�relselagen (2010:2043);

utf�rdad den 19 november 2015.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs2 i fr�ga om f�rs�kringsr�relselagen

(2010:2043)

dels att 59 kap., 1 kap. 8 �, 3 kap. 814 och 22 ��, 4 kap., 5, 6 och 8 ��,

14 kap. 8 och 17 ��, 16 kap. 4 och 5 �� ska upph�ra att g�lla,

dels att rubriken till 14 kap. och rubrikerna n�rmast f�re 1 kap. 8 �, 3 kap.

814 och 22 ��, 4 kap. 6 och 8 ��, 14 kap. 17 �, 16 kap. 4 och 5 �� ska utg�,

dels att nuvarande 10 kap. ska betecknas 14 kap., nuvarande 17 kap. ska

betecknas 21 kap., nuvarande 14 kap. 17 �� ska betecknas 17 kap. 18 ��,
nuvarande 14 kap. 915 �� ska betecknas 17 kap. 915 ��, nuvarande 14 kap.
16 � ska betecknas 17 kap. 29 �, nuvarande 14 kap. 18 � ska betecknas
17 kap. 30 �, nuvarande 16 kap. 13 �� ska betecknas 18 kap. 13 ��,
nuvarande 16 kap. 612 �� ska betecknas 18 kap. 915 ��, nuvarande 16 kap.
1426 �� ska betecknas 18 kap. 1628 ��,

dels att 1 kap. 1, 6, 7, 12, 13, 19, 20 och 23 ��, 2 kap. 2, 4, 10 och 19 ��,

3 kap. 2 och 17 ��, 4 kap. 2 och 18 ��, 11 kap. 6 �, nya 17 kap. 2, 3, 7, 8, 12
och 30 ��, 18 kap. 1, 2, 1013, 15 och 28 �� och 21 kap. 1 och 5 �� och att
rubriken till 18 kap. och rubriken n�rmast f�re 1 kap. 13, 19 och 20 �� och
nya 17 kap. 3 � ska ha f�ljande lydelse,

dels att rubriken till nya 14 kap. ska lyda �verl�telse av f�rs�krings-

best�nd och rubriken till nya 17 kap. ska lyda Tillsyn,

dels att rubriken n�rmast f�re nuvarande 4 kap. 5 � ska s�ttas n�rmast f�re

nya 4 kap. 6 �, rubrikerna n�rmast f�re nuvarande 14 kap. 13 ska s�ttas n�r-
mast f�re nya 17 kap. 13 �, rubriken n�rmast f�re nuvarande 14 kap. 5 � ska
s�ttas n�rmast f�re nya 17 kap. 5 �, rubriken n�rmast f�re nuvarande 14 kap.
6 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 17 kap. 7 �, rubriken n�rmast f�re nuvarande
14 kap. 7 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 17 kap. 8 �, rubrikerna n�rmast f�re
nuvarande 14 kap. 1015 �� ska s�ttas n�rmast f�re nya 17 kap. 1015 ��,
rubriken n�rmast f�re nuvarande 14 kap. 16 � ska s�ttas n�rmast f�re nya
17 kap. 29 �, rubrikerna n�rmast f�re nuvarande 16 kap. 13 �� ska s�ttas

1 Prop. 2015/16:9, bet. 2015/16:FiU7, rskr. 2015/16:38.

2 Jfr. Europaparlamentets och r�dets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009
om upptagande och ut�vande av f�rs�krings- och �terf�rs�kringsverksamhet
(Solvens II), i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU.

3 Senaste lydelse av
6 kap. 3 � 2013:583

17 kap. 6 � 2014:494

6 kap. 12 � 2013:583

17 kap. 29 � 2014:494

9 kap. 1 � 2013:672

18 kap. 15 � 2012:198

9 kap. 8 a � 2013:672

18 kap. 19 � 2011:887.

9 kap. 10 � 2013:672

SFS 2015:700

Utkom fr�n trycket
den 1 december 2015

SFS 2015:700

n�rmast f�re nya 18 kap. 13 ��, rubrikerna n�rmast f�re nuvarande 16 kap.
68 �� ska s�ttas n�rmast f�re nya 18 kap. 911 ��, rubriken n�rmast f�re nu-
varande 16 kap. 12 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 18 kap. 15 �, rubriken n�r-
mast f�re nuvarande 16 kap. 14 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 18 kap. 16 �,
rubriken n�rmast f�re nuvarande 16 kap. 17 � ska s�ttas n�rmast f�re nya
18 kap. 19 �, rubriken n�rmast f�re nuvarande 16 kap. 18 � ska s�ttas n�rmast
f�re nya 18 kap. 20 �, rubrikerna n�rmast f�re nuvarande 16 kap. 22 och
23 �� ska s�ttas n�rmast f�re nya 18 kap. 24 och 25 ��, rubrikerna n�rmast
f�re nuvarande 16 kap. 25 och 26 �� ska s�ttas n�rmast f�re 18 kap. 27 och
28 ��,

dels att det ska inf�ras nio nya kapitel, 510, 16, 19 och 20 kap., 28 nya

paragrafer, 1 kap. 16 a, 16 b, 19 a19 c ��, 4 kap. 5, 6, 17 a och 17 b ��,
17 kap. 3 a, 7 a och 1628 ��, 18 kap. 48 �� n�rmast f�re 1 kap. 16 a �,
4 kap. 5 och 17 a ��, nya 17 kap. 7 a och 1618, 2224 �� och 18 kap. 4, 5
och 8 �� nya rubriker av f�ljande lydelse.

1 kap.

1 �

Denna lag inneh�ller best�mmelser om f�rs�kringsr�relse som drivs av

f�rs�kringsf�retag och om verksamhet som drivs av svenska specialf�retag.
Lagen g�ller inte f�rs�kringsr�relse som drivs enligt andra f�rfattningar �n
denna lag.

6 �

Best�mmelserna om livf�rs�kring, med undantag f�r 8 kap., f�r till�m-

pas p� skadef�rs�kringar som avses i 2 kap. 11 � f�rsta stycket klasserna 1
och 2 samt p� avg�ngsbidragsf�rs�kringar.

Best�mmelserna om livf�rs�kring, med undantag f�r 5 och 8 kap., beh�ver

inte till�mpas p� s�dana livf�rs�kringar som avses i 2 kap. 12 � klasserna I b
och IV, om premien �r ber�knad och best�md f�r l�ngst fem �r.

7 �

Ers�ttning som betalas i form av livr�nta eller sjukr�nta utg�r livf�rs�k-

ring om ers�ttningen betalas fr�n en livf�rs�kring, och skadef�rs�kring om er-
s�ttningen betalas fr�n en skadef�rs�kring. Om en s�dan r�nta har k�pts i ett
livf�rs�kringsf�retag, ska den dock i detta f�retag utg�ra livf�rs�kring.

F�r s�dan livr�nta eller sjukr�nta som tillh�r skadef�rs�kring g�ller de s�r-

skilda best�mmelserna om livf�rs�kring i 14 kap. 16 och 17 ��.

12 �

I denna lag betyder

1. beh�rig myndighet: en utl�ndsk myndighet som har beh�righet att ut�va

tillsyn �ver en utl�ndsk f�rs�kringsgivare,

2. blandat finansiellt holdingf�retag: ett s�dant f�retag som avses i 1 kap.

3 � 4 lagen (2006:531) om s�rskild tillsyn �ver finansiella konglomerat,

3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det,
4. EES-f�rs�kringsgivare: en utl�ndsk f�rs�kringsgivare vars hemland h�r

till EES och som omfattas av Solvens II-direktivet,

5. externt kreditv�rderingsinstitut: ett kreditv�rderingsinstitut som har f�tt

tillst�nd eller blivit certifierat enligt Europaparlamentets och r�dets f�rord-
ning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditv�rderingsinsti-

4 Senaste lydelse 2013:672.

SFS 2015:700

tut eller en centralbank som utf�rdar kreditv�rderingar som inte omfattas av
den f�rordningen,

6. f�rs�kringsholdingf�retag: ett moderf�retag som inte �r ett f�rs�krings-

f�retag, en EES-f�rs�kringsgivare, ett f�rs�kringsf�retag fr�n tredjeland eller
ett blandat finansiellt holdingf�retag och vars huvudsakliga verksamhet �r att
f�rv�rva och f�rvalta andelar i dotterf�retag som uteslutande eller huvudsak-
ligen �r f�rs�kringsf�retag, EES-f�rs�kringsgivare eller f�rs�kringsgivare
fr�n tredjeland,

7. f�rs�kringsholdingf�retag med blandad verksamhet: ett moderf�retag

som inte �r ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�rs�kringsgivare, en f�rs�krings-
givare fr�n tredjeland, ett blandat finansiellt holdingf�retag eller ett f�rs�k-
ringsholdingf�retag och som har minst ett dotterf�retag som �r f�rs�krings-
f�retag,

8. f�rs�kringsgivare fr�n tredje land: en utl�ndsk f�rs�kringsgivare vars

hemland inte h�r till EES och som skulle omfattas av Solvens II-direktivet om
dess hemland h�rde till EES,

9. grupptillsynsmyndighet: den myndighet som enligt 19 kap. 6 � ansvarar

f�r grupptillsynen,

10. Solvens II-direktivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv 2009/138/

EG av den 25 november 2009 om upptagande och ut�vande av f�rs�krings-
och �terf�rs�kringsverksamhet (Solvens II), i lydelsen enligt Europaparla-
mentets och r�dets direktiv 2014/51/EU,

11. specialf�retag: ett aktiebolag eller en ekonomisk f�rening som, utan att

vara ett f�rs�kringsf�retag eller en utl�ndsk f�rs�kringsgivare, �vertar f�rs�k-
ringsrisker fr�n ett f�rs�kringsf�retag eller en EES-f�rs�kringsgivare och som
till fullo finansierar sin exponering f�r riskerna genom inkomster fr�n emis-
sioner av skuldebrev eller n�gon annan liknande form av finansiering, f�r vil-
ken r�tten till �terbetalning �r underordnad f�retagens skyldigheter enligt av-
tal om risk�vertagande, och

12. tillsynskollegium: en permanent men flexibel struktur f�r samarbete,

samordning och beslutsfattande mellan Finansinspektionen och en eller flera
beh�riga myndigheter eller mellan flera beh�riga myndigheter vid tillsynen
�ver en grupp enligt 19 kap.

�garintresse

13 �

Med �garintresse avses att ett f�retag direkt eller indirekt innehar minst

20 procent av kapitalet eller minst 20 procent av samtliga r�ster i ett annat
f�retag.

Anknutet f�retag

16 a �

Ett anknutet f�retag �r ett f�retag som �r

1. ett dotterf�retag,
2. ett f�retag som annars �r f�rem�l f�r �garintresse, eller
3. ett f�retag som har gemensam eller i huvudsak gemensam ledning enligt

16 b � med ett annat f�retag.

SFS 2015:700

16 b �

F�retag har gemensam eller i huvudsak gemensam ledning om de

1. st�r under samma ledning p� grund av ett avtal mellan f�retagen eller en

best�mmelse i f�retagens bolagsordning, bolagsavtal eller d�rmed j�mf�rbara
stadgar, eller

2. har styrelser eller motsvarande organ i utl�ndska f�retag som till st�rre

delen best�r av samma personer och som har fullgjort sitt uppdrag under
r�kenskaps�ret och fram till dess att �rsredovisningar har uppr�ttats i de
ber�rda f�retagen.

Undantag beroende p� storlek

19 �

Ett f�rs�kringsf�retag f�r beviljas undantag fr�n 59, 16 och 19 kap.

1. f�retagets �rliga tecknade bruttopremieinkomster inte �verstiger ett be-

lopp som motsvarar fem miljoner euro,

2. f�retagets totala f�rs�kringstekniska avs�ttningar brutto, inklusive be-

lopp som kan �tervinnas enligt �terf�rs�kringsavtal och fr�n specialf�retag,
inte �verstiger ett belopp som motsvarar tjugofem miljoner euro,

3. f�retaget ing�r i en grupp, om gruppens totala f�rs�kringstekniska av-

s�ttningar, inklusive belopp som kan �tervinnas brutto enligt �terf�rs�krings-
avtal och fr�n specialf�retag, inte �verstiger ett belopp som motsvarar tjugo-
fem miljoner euro,

4. f�retagets verksamhet inte omfattar f�rs�krings- eller �terf�rs�kringsris-

ker som t�cker ansvars-, kredit- och borgensf�rbindelser, s�vida de inte utg�r
underordnade risker,

5. f�retagets verksamhet inte omfattar mottagen �terf�rs�kring
a) med premier som �verstiger ett belopp som motsvarar en halv miljon

euro eller tio procent av bruttopremieinkomsterna, eller

b) d�r de f�rs�kringstekniska avs�ttningar brutto, f�r belopp som kan �ter-

vinnas enligt �terf�rs�kringsavtal och fr�n specialf�retag, inte �verstiger ett
belopp som motsvarar tv� och en halv miljon euro eller tio procent av de f�r-
s�kringstekniska avs�ttningarna, och

6. inte n�got av de belopp som anges i 13 och 5 har �verskridits under de

f�reg�ende tre p� varandra f�ljande �ren och inte heller f�rv�ntas g�ra detta
inom de f�ljande fem �ren.

Undantag enligt f�rsta stycket f�r inte beviljas f�r ett f�rs�kringsf�retag

som driver gr�ns�verskridande verksamhet eller verksamhet som sekund�r-
etablering.

19 a �

Om n�got av de belopp som anges i 19 � f�rsta stycket 13 och 5 har

�verskridits under tre p� varandra f�ljande �r, ska ett beviljat undantag upp-
h�ra att g�lla fr�n och med det fj�rde �ret. Ett f�rs�kringsf�retag ska snarast
m�jligt anm�la ett s�dant �verskridande till Finansinspektionen.

19 b �

Ett f�retag f�r beviljas undantag fr�n 59, 16 och 19 kap. i samband

med att det f�r tillst�nd att bedriva f�rs�kringsr�relse, om f�retagets tecknade
bruttopremieinkomster eller f�rs�kringstekniska avs�ttningar brutto, inklu-
sive belopp som kan �tervinnas enligt �terf�rs�kringsavtal och fr�n special-
f�retag, inte f�rv�ntas �verskrida n�got av de belopp som anges i 19 � f�rsta
stycket 13 och 5 inom de f�ljande fem �ren.

SFS 2015:700

19 c �

Ett f�rs�kringsf�retag som beviljats undantag enligt 19 eller 19 b �

ska �tminstone ha

1. tillg�ngar som uppg�r till ett belopp som motsvarar f�rs�kringstekniska

avs�ttningar f�r egen r�kning,

2. ett s�rskilt anpassat, riskbaserat kapitalkrav,
3. s�rskilt anpassade garantibelopp,
4. en tillr�cklig kapitalbas, och
5. ett f�retagsstyrningssystem som s�kerst�ller att f�retaget styrs p� ett sunt

och ansvarsfullt s�tt.

Undantag beroende p� verksamhet

20 �

Undantag fr�n denna lag i ett enskilt fall f�r beslutas helt eller till vissa

delar f�r

1. f�rs�kringsf�retag som bara tillhandah�ller f�rs�kringsf�rm�ner vid

d�dsfall, om f�rm�nerna inte �verstiger den genomsnittliga begravningskost-
naden f�r en avliden person eller utg�r i annan form �n pengar, och

2. lokala skadef�rs�kringsbolag som bara meddelar f�rs�kring enligt 2 kap.

11 � f�rsta stycket klass 18 (assistans) i form av naturaf�rm�ner och vilkas
�rliga premieinkomst inte �verstiger ett belopp som motsvarar 200 000 euro.

23 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. drivande av f�rs�kringsr�relse f�r att uppfylla Sveriges �taganden till

f�ljd av avtal mellan Europeiska unionen (EU) och Schweiz,

2. hur tillg�ngarna enligt 19 c � 1 ska definieras, placeras och v�rderas,
2. hur kapitalkravet enligt 19 c � 2 ska ber�knas,
3. fastst�llande av garantibelopp enligt 19 c � 3,
4. kapitalbasens niv�, sammans�ttning och ber�kningen av denna enligt

19 c � 4,

5. hur ett f�retagsstyrningssystem enligt 19 c � 5 ska utformas, och
6. den genomsnittliga begravningskostnaden enligt 20 � 1.

2 kap.

2 �

I fr�ga om europabolag och europakooperativ som driver f�rs�krings-

r�relse och som har ett s�dant f�rvaltningssystem som avses i artiklarna
3942 i r�dets f�rordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om
stadga f�r europabolag

5 eller artiklarna 3741 i r�dets f�rordning (EG) nr

1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga f�r europeiska kooperativa f�ren-
ingar

6 ska f�ljande best�mmelser i denna lag om styrelsen eller dess

ledam�ter till�mpas p� tillsynsorganet eller dess ledam�ter:

2 kap. 4 � 4 om ledningspr�vning,
4 kap. 9 � f�rsta stycket 1 om avtal med eller till f�rm�n f�r styrelseleda-

mot,

11 kap. 8 � och 13 kap. 17 � om uppgifter inf�r styrelseval,
11 kap. 10 � och 13 kap. 11 � om j�v f�r styrelseledamot,
13 kap. 13 � om �verskridande av befogenhet och beh�righet,

5 EGT 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

6 EGT 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

SFS 2015:700

17 kap. 13 � om r�tt f�r Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och

n�rvara vid s�dant sammantr�de samt delta i �verl�ggningarna,

18 kap. 11 � om �terkallelse av tillst�nd, och
19 kap. 45 � om tystnadsplikt.
Av 16 � andra stycket och 22 � lagen (2004:575) om europabolag samt

21 � andra stycket och 26 � lagen (2006:595) om europakooperativ framg�r
att de i f�rsta stycket angivna best�mmelserna om styrelsen eller dess leda-
m�ter ska till�mpas ocks� p� ett europabolags eller ett europakooperativs led-
nings- eller f�rvaltningsorgan eller dess ledam�ter.

4 �

Ett f�retag ska ges tillst�nd att driva f�rs�kringsr�relse, om

1. bolagsordningen eller stadgarna st�mmer �verens med denna lag och

andra f�rfattningar som reglerar ett f�retags bolagsordning eller stadgar samt
i �vrigt inneh�ller de s�rskilda best�mmelser som beh�vs med h�nsyn till om-
fattningen och arten av den planerade verksamheten,

2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven enligt

best�mmelserna i denna lag och andra f�rfattningar som reglerar f�retagets
verksamhet,

3. den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i ett f�rs�kringsaktiebo-

lag bed�ms l�mplig att ut�va ett v�sentligt inflytande �ver ledningen av f�r-
s�kringsaktiebolaget, och

4. de som avses ing� i styrelsen f�r f�retaget eller vara verkst�llande direk-

t�r i det, eller vara ers�ttare f�r n�gon av dem, eller de som avses ansvara f�r
en s�dan central funktion som avses i 10 kap. 4 � f�rsta stycket har de insikter
och den erfarenhet som m�ste kr�vas av den som deltar i styrningen av ett f�r-
s�kringsf�retag och �ven i �vrigt �r l�mpliga f�r en s�dan uppgift.

Vid bed�mningen enligt f�rsta stycket 3 ska kriterierna i 15 kap. 5 � f�rsta

stycket 1, 3 och 4 samt 6 � beaktas.

10 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska n�r r�relsen p�b�rjas ha en kapitalbas som

uppg�r minst till garantibeloppet enligt 8 kap. 17 eller 18 �.

19 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. de krav som ska g�lla f�r deltagande i styrningen av ett f�rs�kringsf�re-

tag enligt 4 � f�rsta stycket 4,

2. de risker som h�nf�r sig till varje f�rs�kringsklass enligt 11 och 12 ��

samt om beteckningar f�r grupper av f�rs�kringsklasser enligt 11 �, och

3. vad en verksamhetsplan enligt 18 � ska inneh�lla.

3 kap.

2 �

Om f�ruts�ttningarna enligt andra stycket �r uppfyllda, ska Finans-

inspektionen inom tre m�nader fr�n det att en underr�ttelse enligt 1 � togs
emot l�mna meddelande om underr�ttelsen till den beh�riga myndigheten i
det land d�r sekund�retableringen avses inr�ttas. Inspektionen ska samtidigt
l�mna ett intyg om att f�rs�kringsf�retaget uppfyller solvenskapitalkravet och
minimikapitalkravet enligt 8 kap.

Ett meddelande enligt f�rsta stycket ska l�mnas om det inte finns sk�l att

ifr�gas�tta att

SFS 2015:700

1. f�rs�kringsf�retagets organisation �r �ndam�lsenlig,
2. f�rs�kringsf�retagets finansiella situation �r tillfredsst�llande med h�n-

syn till den planerade verksamhetens omfattning och art, eller

3. f�retr�daren f�r sekund�retableringen har tillr�cklig kompetens och erfa-

renhet och i �vrigt �r l�mpad att leda verksamheten vid sekund�retableringen.

17 �

Finansinspektionen ska, inom en m�nad fr�n det att en underr�ttelse

enligt 15 � togs emot, l�mna meddelande om underr�ttelsen till den beh�riga
myndigheten i det land d�r den gr�ns�verskridande verksamheten ska drivas.
Finansinspektionen ska samtidigt l�mna ett intyg om att f�rs�kringsf�retaget
uppfyller solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet enligt 8 kap. och en
upplysning om vilka f�rs�kringsklasser f�retagets tillst�nd f�r f�rs�krings-
r�relse omfattar.

4 kap.

2 �

Information till f�rs�kringstagare och dem som erbjuds att teckna en

f�rs�kring ska vara anpassad efter f�rs�kringens art och tydligt visa f�rs�k-
ringens villkor och v�rdeutveckling. �ven andra ers�ttningsber�ttigade p�
grund av f�rs�kringar ska ges den information de beh�ver.

Ett f�rs�kringsbrev ska inneh�lla uppgifter b�de om de allm�nna f�rs�k-

ringsvillkoren och om de s�rskilda villkoren f�r den f�rs�kring som avses i
brevet.

Proportionalitetsprincip

5 �

Best�mmelserna i 510, 17 och 19 kap. ska till�mpas proportionellt i

f�rh�llande till arten, omfattningen och komplexiteten av riskerna i varje f�r-
s�kringsf�retags verksamhet.

6 �

Ett f�rs�kringsf�retag f�r ta upp eller ta �ver l�n (uppl�ning) bara om

det g�rs f�r att effektivisera kapitalf�rvaltningen eller om det i �vrigt �r moti-
verat av f�rs�kringsr�relsen.

Ut�ver f�rsta stycket kr�vs att den samlade uppl�ningen �r av ringa bety-

delse med h�nsyn till r�relsens omfattning och kapitalbasens storlek.

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta

om undantag fr�n kravet p� att uppl�ningen ska vara av ringa betydelse.

�terk�p och �verf�ring

17 a �

Om en f�rs�kringstagare har r�tt till �terk�p eller �verf�ring enligt

11 kap. 5 � f�rs�kringsavtalslagen (2005:104), ska f�rs�kringsf�retaget se till
att detta och de n�rmare villkoren f�r �terk�pet eller �verf�ringen framg�r av
f�rs�kringsavtalet.

17 b �

Om en f�rs�kringstagare som har r�tt till �terk�p eller �verf�ring

enligt 11 kap. 5 � f�rs�kringsavtalslagen (2005:104) vill flytta f�rs�kringens
v�rde till ett annat f�rs�kringsf�retag, ska det f�rs�kringsf�retag fr�n vilket

7 �ndringen inneb�r att andra stycket tas bort.

SFS 2015:700

v�rdet flyttas s� snart som m�jligt �verf�ra v�rdet och de uppgifter om f�r-
s�kringen som beh�vs till det andra f�retaget.

18 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. vilka �tg�rder som ett f�rs�kringsf�retag ska vidta f�r att uppfylla de

krav p� soliditet, likviditet och riskhantering som avses i 1 �,

2. vilken information enligt 2 � som ett f�rs�kringsf�retag ska l�mna till

f�rs�kringstagarna, till andra ers�ttningsber�ttigade p� grund av f�rs�kringar
och till dem som erbjuds att teckna en f�rs�kring i f�retaget,

3. vilka �tg�rder som ett f�rs�kringsf�retag ska vidta f�r att uppfylla de

krav p� god f�rs�kringsstandard som avses i 3 �, och

4. villkor f�r uppl�ning enligt 6 �.

5 kap. Tillg�ngar, skulder och f�rs�kringstekniska avs�ttningar

Solvensbalansr�kning

1 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska uppr�tta en s�rskild balansr�kning f�r sol-

vens�ndam�l (solvensbalansr�kning).

I solvensbalansr�kningen ska tillg�ngar och skulder v�rderas enligt 2 � och

f�rs�kringstekniska avs�ttningar ber�knas enligt 316 ��.

V�rdering av tillg�ngar och skulder

2 �

Tillg�ngar och skulder ska tas upp till verkligt v�rde. Med verkligt

v�rde avses det belopp till vilket en tillg�ng eller en skuld skulle kunna �ver-
l�tas eller regleras i en transaktion mellan sinsemellan oberoende parter som
har ett intresse av att transaktionen genomf�rs.

Vid v�rderingen av skulder f�r h�nsyn inte tas till f�rs�kringsf�retagets

egen kreditv�rdighet.

F�rs�kringstekniska avs�ttningar

V�rdering av f�rs�kringstekniska avs�ttningar

3 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska g�ra f�rs�kringstekniska avs�ttningar f�r sina

�taganden med anledning av ing�ngna f�rs�kringsavtal.

De f�rs�kringstekniska avs�ttningarna ska motsvara det belopp som f�r-

s�kringsf�retaget skulle f� betala om det omedelbart skulle f�ra �ver sina
�taganden till ett annat f�rs�kringsf�retag, som �r oberoende och som har
intresse av att transaktionen genomf�rs.

Ansvarsfull ber�kning

4 �

Ber�kningen av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna ska grundas p�

antaganden om riskm�tt, r�ntesatser och driftskostnader som var f�r sig �r
ansvarsfulla, tillf�rlitliga och objektiva.

SFS 2015:700

F�rs�kringstekniska avs�ttningarnas sammans�ttning

5 �

De f�rs�kringstekniska avs�ttningarna ska utg�ras av summan av en

b�sta skattning av framtida kassafl�den enligt 6, 7 och 912 �� samt en risk-
marginal enligt 13 �.

N�gon separat ber�kning av riskmarginal ska inte g�ras, om de f�rv�ntade

framtida kassafl�dena till f�ljd av ing�ngna f�rs�kringsavtal har en motsva-
righet i kassafl�den hos finansiella instrument f�r vilka det finns ett s�kert
marknadsv�rde. I ett s�dant fall ska v�rdet av de f�rs�kringstekniska avs�tt-
ningarna i st�llet motsvara marknadsv�rdet f�r dessa finansiella instrument.

Ber�kning av den b�sta skattningen

6 �

Den b�sta skattningen av framtida kassafl�den ska motsvara det f�rv�n-

tade nuv�rdet av de framtida kassafl�den som kan uppkomma med anledning
av ing�ngna f�rs�kringsavtal. Den ska ber�knas med en relevant riskfri r�nte-
struktur.

7 �

Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag

f�r anv�nda en matchningsjusterad riskfri r�ntestruktur vid ber�kningen av
den b�sta skattningen.

Ett f�rs�kringsf�retag som har f�tt tillst�nd enligt f�rsta stycket f�r inte

�terg� till att anv�nda en riskfri r�ntestruktur utan matchningsjustering.

8 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska omedelbart underr�tta Finansinspektionen,

om f�retaget inte uppfyller villkoren f�r anv�ndning av matchningsjustering
enligt 7 �. Av underr�ttelsen ska det framg� n�r villkoren inte l�ngre var upp-
fyllda.

Ett f�rs�kringsf�retag som har f�tt ett f�rel�ggande enligt 17 kap. 7 a � att

omedelbart upph�ra med anv�ndningen av matchningsjustering, f�r inte be-
viljas tillst�nd enligt 7 � f�rsta stycket inom tv� �r fr�n f�rel�ggandet.

9 �

Ett f�rs�kringsf�retag f�r anv�nda en volatilitetsjusterad riskfri r�nte-

struktur vid ber�kningen av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna.

10 �

Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�re-

tag f�r anv�nda en tillf�lligt justerad riskfri r�ntestruktur vid ber�kningen av
den b�sta skattningen.

11 �

Den b�sta skattningen av framtida kassafl�den ska ber�knas utan att

avdrag g�rs f�r avgiven �terf�rs�kring eller f�r belopp som kan �terf�s fr�n
specialf�retag.

Ett f�rs�kringsf�retag ska g�ra en separat ber�kning av belopp som kan

�terf�s p� grund av avgiven �terf�rs�kring eller fr�n specialf�retag. S�dana
belopp ska tas upp p� solvensbalansr�kningens tillg�ngssida.

12 �

Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�re-

tag f�r anv�nda ett tillf�lligt avdrag vid ber�kningen av de f�rs�kringstek-
niska avs�ttningarna.

SFS 2015:700

Ber�kning av riskmarginalen

13 �

Riskmarginalen ska motsvara det belopp som ett annat f�rs�krings-

f�retag kan f�rv�ntas kr�va, ut�ver den b�sta skattningen av framtida kassa-
fl�den, f�r att ta �ver och infria f�rs�kringsf�retagets �taganden mot f�rs�k-
ringstagarna och andra ers�ttningsber�ttigade.

Garantier och optioner

14 �

Vid ber�kningen av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna ska h�nsyn

tas till v�rdet av garantier och optioner i ing�ngna f�rs�kringsavtal.

Separat ber�kning f�r olika f�rs�kringsrisker

15 �

Vid ber�kningen av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna ska ett f�r-

s�kringsf�retag dela upp sina f�rs�krings�taganden i f�rs�kringsrisker av lik-
artat slag eller �tminstone efter f�retagets olika aff�rsgrenar.

Ber�kning vid solidarisk ansvarighet

16 �

Om flera f�rs�kringsf�retag ansvarar solidariskt f�r en f�rs�kring, ska

bara den del av f�rs�kringen som enligt avtal mellan f�retagen avser det
enskilda f�retaget beaktas vid ber�kningen av det f�retagets f�rs�kringstek-
niska avs�ttningar.

Best�mmande av premier f�r livf�rs�kringar och vissa
skadef�rs�kringar

17 �

Premier f�r livf�rs�kringar, och skadef�rs�kringar som meddelas f�r

l�ngre tid �n tio �r ska best�mmas p� antaganden om d�dlighet och andra
riskm�tt, r�ntesats och driftskostnader som var f�r sig �r ansvarsfulla, tillf�r-
litliga och objektiva, om inte en avvikelse �r f�rsvarlig med h�nsyn till f�r-
s�kringsf�retagets ekonomiska situation.

Bemyndiganden

18 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. de f�rs�kringstekniska avs�ttningarnas inneh�ll och ber�kning enligt 4,

6, 11 och 1316 ��,

2. vilka krav som ska vara uppfyllda f�r att ett f�rs�kringsf�retag ska f�

tillst�nd att anv�nda matchningsjustering enligt 7 �,

3. hur en volatilitetsjustering enligt 9 � ska ber�knas,
4. villkoren f�r undantag enligt 10 � och ber�kningen av en tillf�lligt juste-

rad riskfri r�ntestruktur, och

5. villkoren f�r undantag enligt 12 � och ber�kningen av det tillf�lliga av-

draget.

SFS 2015:700

6 kap. Investeringar

Inledande best�mmelser

Aktsamhet

1 �

Ett f�rs�kringsf�retags tillg�ngar ska investeras p� ett aktsamt s�tt enligt

210 ��.

Vid intressekonflikter mellan f�rs�kringsf�retaget och f�rs�kringstagarna

ska tillg�ngarna investeras p� det s�tt som b�st gagnar f�rs�kringstagarnas
och andra ers�ttningsber�ttigades intressen.

Riskkontroll

2 �

Investeringar f�r endast g�ras i s�dana finansiella instrument och andra

tillg�ngar vars risker f�rs�kringsf�retaget kan identifiera, m�ta, �vervaka,
hantera, kontrollera och rapportera samt p� l�mpligt s�tt beakta i den egna
risk- och solvensbed�mningen enligt 10 kap. 11 � andra stycket 1.

Riskspridning

3 �

Investeringar i finansiella instrument och andra tillg�ngar ska g�ras s�

att l�mplig riskspridning uppn�s.

Samtliga tillg�ngar ska, med beaktande av f�rs�kringsf�retagets f�rs�k-

rings�taganden och f�r�ndringar i tillg�ngarnas framtida v�rde och avkast-
ning, investeras s� att f�retagets betalningsberedskap �r tillfredsst�llande och
den f�rv�ntade avkastningen tillr�cklig.

Lokalisering av tillg�ngar

4 �

Ett f�rs�kringsf�retags tillg�ngar ska f�rvaras s� att de �r �tkomliga f�r

f�retaget.

S�rskilda begr�nsningar f�r investeringar i vissa tillg�ngar

Derivatinstrument

5 �

Derivatinstrument f�r anv�ndas f�r att s�nka risken i ett f�rs�kringsf�re-

tag eller f�r att i �vrigt effektivisera f�rvaltningen av f�retagets tillg�ngar och
skulder.

Onoterade tillg�ngar

6 �

Investeringar i finansiella instrument och andra tillg�ngar som inte �r

upptagna till handel p� en reglerad marknad ska h�llas p� aktsamma niv�er.

Tillg�ngar som svarar mot f�rs�kringstekniska avs�ttningar

H�nsyn till �tagandenas art och l�ptid

7 �

Tillg�ngar som motsvarar f�rs�kringstekniska avs�ttningar enligt 5 kap.

37 och 916 �� ska, ut�ver vad som f�ljer av 16 ��, investeras p� ett s�tt
som �r l�mpligt med h�nsyn till �tagandenas art och l�ptid. Investering av

SFS 2015:700

dessa tillg�ngar ska �ven g�ras p� ett s�tt som b�st gagnar f�rs�kringstagarnas
intressen, mot bakgrund av de m�l f�r investeringarna som har uppst�llts och
offentliggjorts.

Tillg�ngar f�r vilka f�rs�kringstagaren b�r placeringsrisken

8 �

Best�mmelserna i 3 � f�rsta stycket samt 5 och 6 �� g�ller inte f�r till-

g�ngar som svarar mot avs�ttningar f�r vilka f�rs�kringstagaren eller andra
ers�ttningsber�ttigade b�r placeringsrisken. F�r s�dana tillg�ngar ska 1 �, 2 �,
3 � andra stycket och 4 � till�mpas, och i f�rekommande fall �ven 9 och
10 ��.

N�r f�rm�ner som �r knutna till tillg�ngar enligt f�rsta stycket innefattar en

garanterad avkastning p� investeringar eller n�gon annan garanterad f�rm�n,
g�ller 16 �� f�r de tillg�ngar som motsvarar ytterligare avs�ttningar f�r den
garanterade f�rm�nen.

S�rskilt om fondf�rs�kringstillg�ngar

9 �

Premier f�r fondf�rs�kringar ska investeras s� att de s� n�ra som m�jligt

motsvarar andelar i s�dana fonder som �r knutna till f�rs�kringen och som
f�rs�kringstagaren eller den f�rs�krade fr�n tid till annan best�mmer. F�rs�k-
ringsf�retaget f�r begr�nsa antalet fonder i vilka premier f�r placeras.

Utdelning och ers�ttning vid inl�sen av andelarna f�r bara anv�ndas f�r

f�rv�rv av nya andelar i anknutna fonder och f�r utbetalning eller betalning
av kostnader enligt f�rs�kringsavtalet.

S�rskilt om tillg�ngar knutna till annat referensv�rde

10 �

Premier f�r f�rs�kringsf�rm�ner som �r knutna till ett aktieindex eller

till n�got annat referensv�rde, ska investeras s� att de s� n�ra som m�jligt
motsvarar de f�rm�ner som referensv�rdet baseras p�.

Krav p� registerf�ring

11 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska f�ra ett register som vid varje tidpunkt utvi-

sar de tillg�ngar, v�rderade enligt 5 kap. 2 �, som anv�nds f�r att t�cka de f�r-
s�kringstekniska avs�ttningarna.

Om en tillg�ng som har antecknats i registret har uppl�tits med s�dan r�tt

att dess fulla v�rde inte kan utnyttjas f�r att t�cka f�rs�kringstekniska avs�tt-
ningar, ska detta antecknas i registret.

Tillg�ngar som inte ska antecknas i registret

12 �

F�ljande tillg�ngar ska inte antecknas i registret:

1. fordringar p� n�gon annan �n f�rs�kringstagare som understiger det

belopp som g�lden�ren har att fordra av f�rs�kringsf�retaget, och

2. f�rs�kringsaktiebolags egna aktier.

SFS 2015:700

F�rm�nsr�tt

13 �

F�rm�nsr�tt enligt 4 a � f�rm�nsr�ttslagen (1970:979) f�ljer med ford-

ran som

1. grundas p� f�rs�kringsavtal, eller
2. avser �terbetalning av premier f�r att ett f�rs�kringsavtal inte har kom-

mit till st�nd eller har upph�rt att g�lla.

F�rm�nsr�tten omfattar de tillg�ngar som finns upptagna i det register som

anges i 11 � n�r f�retaget f�rs�tts i konkurs eller utm�tning �ger rum.

Fordran grundad p� avtal om �terf�rs�kring har f�rm�nsr�tt efter s�dan

fordran som anges i f�rsta stycket.

Bemyndigande

14 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. vad som avses med l�mplig riskspridning enligt 3 � f�rsta stycket,
2. f�rvaring av tillg�ngar enligt 4 �,
3. anv�ndning av derivatinstrument enligt 5 �, och
4. f�rande av register enligt 11 �.

7 kap. Kapitalbas

Tillr�cklig kapitalbas

1 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska ha en kapitalbas som minst uppg�r till sol-

venskapitalkravet ber�knat enligt 8 kap. 1 � eller 17 kap. 26 �.

Kapitalbasen ska dock aldrig vara mindre �n minimikapitalkravet ber�knat

enligt 8 kap. 1315 och 1721 ��.

Kapitalbasens sammans�ttning

2 �

Kapitalbasen best�r av prim�rkapital och av till�ggskapital som har god-

k�nts av Finansinspektionen enligt 6 �.

Prim�rkapital

3 �

I prim�rkapitalet ska f�ljande poster ing�:

1. den positiva skillnaden mellan tillg�ngar och skulder, inklusive f�rs�k-

ringstekniska avs�ttningar, och

2. efterst�llda skulder.
Tillg�ngar och skulder enligt f�rsta stycket ska v�rderas enligt 5 kap. 17

och 916 ��.

Den positiva skillnaden mellan tillg�ngar och skulder enligt f�rsta

stycket 1 ska minskas med v�rdet p� innehav av egna aktier.

Till�ggskapital

4 �

Till�ggskapital �r en post som inte ing�r i prim�rkapitalet men som kan

kr�vas in f�r att t�cka f�rluster.

SFS 2015:700

5 �

I till�ggskapitalet f�r f�ljande poster ing�:

1. aktiekapital eller garantikapital som inte har betalats in och som inte hel-

ler har beg�rts in,

2. kreditutrymme hos bank,
3. garantier,
4. framtida fordringar grundade p� uttaxeringsr�tt, och
5. andra r�ttsligt bindande utf�stelser till f�rs�kringsf�retaget.
F�r att f� godk�nnas som till�ggskapital kr�vs att postens f�rlustt�cknings-

f�rm�ga �r tillr�cklig. Posten ska v�rderas till ett belopp som �terspeglar dess
f�rm�ga att t�cka f�rluster.

6 �

Finansinspektionen ska fastst�lla det belopp som en post i till�ggskapi-

talet f�r tas upp till eller den metod som ska anv�ndas f�r att fastst�lla ett visst
belopp.

Finansinspektionens beslut om att anv�nda en metod enligt f�rsta stycket

ska g�lla f�r en viss tid.

Indelning av kapitalbasen

7 �

Posterna i kapitalbasen ska delas in i niv�er enligt f�ljande.

Niv� 1: poster i prim�rkapitalet som kan t�cka f�rluster helt och �r fullt

efterst�llda.

Niv� 2: poster i prim�rkapitalet som �r fullt efterst�llda samt poster i till-

l�ggskapitalet som kan t�cka f�rluster helt och �r fullt efterst�llda.

Niv� 3: �vriga poster.
En post ska anses kunna t�cka f�rluster helt om den i sin helhet �r tillg�ng-

lig eller kan infordras p� beg�ran f�r att t�cka f�rluster, b�de i den l�pande
verksamheten och vid likvidation eller konkurs.

En post ska anses vara fullt efterst�lld om den i sin helhet, vid likvidation

eller konkurs, inte f�r �terbetalas till innehavaren f�rr�n f�rs�kringsf�retagets
alla andra f�rpliktelser har uppfyllts.

8 �

Vid bed�mning av om en post ska anses kunna t�cka f�rluster helt eller

vara fullt efterst�lld enligt 7 �, ska det beaktas om posten �r fri fr�n

1. krav p� eller incitament till att l�sa in det nominella beloppet,
2. obligatoriska fasta kostnader, och
3. belastningar.
Vid bed�mningen enligt f�rsta stycket ska �ven postens l�ptid beaktas. Om

en post �r tidsbunden, ska h�nsyn tas till om den genomsnittliga l�ptiden p�
posten �r tillr�cklig i f�rh�llande till l�ptiden p� �tagandena.

Klassificering av kapitalbasposter

9 �

En post ska klassificeras som niv� 1 eller 2 om den i v�sentlig grad upp-

fyller f�ruts�ttningarna f�r en s�dan klassificering enligt 7 och 8 ��.

10 �

Ackumulerade vinster som inte har gjorts tillg�ngliga f�r utdelning till

f�rs�kringstagare och andra ers�ttningsber�ttigade (�verskottsmedel) f�r klas-
sificeras som niv� 1, om posterna uppfyller f�ruts�ttningarna f�r en s�dan
klassificering enligt 7 och 8 ��.

SFS 2015:700

En post i till�ggskapitalet f�r klassificeras som niv� 2 om den avser
1. kreditutrymme hos bank och garantier som f�rvaras som s�kerhet f�r

f�rs�kringsgivares borgen�rer av en oberoende f�rvaltare och �r utf�rdade av
kreditinstitut som �r auktoriserade enligt Europaparlamentets och r�dets di-
rektiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om r�tten att starta och driva verksam-
het i kreditinstitut, och

2. framtida fordringar grundade p� uttaxeringsr�tt under de kommande tolv

m�naderna som kan st�llas p� del�gare eller medlemmar i �msesidiga f�rs�k-
ringsf�retag.

T�ckande av solvenskapitalkravet

11 �

Prim�rkapital som har klassificerats som niv� 1 enligt 9 � eller 10 �

f�rsta stycket ska uppg� till mer �n en tredjedel av solvenskapitalkravet enligt
8 kap. 1 �.

Prim�rkapital eller till�ggskapital som har klassificerats som niv� 3 enligt

9 � ska vara mindre �n en tredjedel av solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 1 �.

T�ckande av minimikapitalkravet

12 �

Den kapitalbas som ska t�cka minimikapitalkravet enligt 8 kap. 13 �

f�r best� av prim�rkapital som har delats in i niv� 1 och 2 enligt 9 � och 10 �
f�rsta stycket.

Prim�rkapital som har klassificerats som niv� 1 enligt 9 � och 10 � f�rsta

stycket ska uppg� till mer �n h�lften av minimikapitalkravet.

Minimikapitalkravet f�r i �vrigt t�ckas av prim�rkapital som har klassifice-

rats som niv� 2 enligt 9 �.

Bemyndiganden

13 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. de krav som ska g�lla f�r godk�nnande av poster som till�ggskapital och

grunder f�r v�rdering av poster i till�ggskapitalet enligt 5 �,

2. vilka egenskaper och kriterier som ska beaktas vid indelning i niv�er

enligt 7 �,

3. vilka egenskaper och kriterier som ska beaktas vid klassificeringen

av kapitalbasposter enligt 9 �, och

4. vilka egenskaper och kriterier som ska beaktas vid klassificering av pos-

ter i till�ggskapitalet enligt 10 � andra stycket.

8 kap. Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav

Solvenskapitalkrav

Ber�kning av solvenskapitalkrav

1 �

Solvenskapitalkravet utg�r den minsta storlek p� det medr�kningsbara

prim�rkapitalet som kr�vs f�r att f�rs�kringsf�retaget med 99,5 procents san-
nolikhet ska ha tillg�ngar under kommande tolv m�nader som t�cker v�rdet
av �tagandena gentemot f�rs�kringstagarna och andra ers�ttningsber�ttigade

SFS 2015:700

p� grund av f�rs�kringar (skyddsniv�). Denna skyddsniv� ska �ven beaktas
vid ber�kningen av kapitalkravet f�r var och en av de risker som ing�r i sol-
venskapitalkravet.

Solvenskapitalkravet ska ber�knas under antagandet att f�rs�kringsf�re-

taget kommer att forts�tta att driva sin verksamhet.

2 �

Solvenskapitalkravet ska ber�knas med beaktande av alla m�tbara risker

som f�retaget �r utsatt f�r.

Vid ber�kningen ska minst f�ljande risker beaktas:
1. f�rs�kringsrisker,
2. marknadsrisker,
3. kreditrisker, och
4. operativa risker.

3 �

Vid ber�kningen av solvenskapitalkravet ska f�rs�kringsf�retaget be-

akta effekterna av s�dana tekniker som f�retaget anv�nder f�r att reducera
sina risker.

Ber�kningsmetoder

4 �

Solvenskapitalkravet ska ber�knas enligt en standardformel som anges i

5 �. Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag
f�r anv�nda en intern modell enligt 9 kap. 1 � f�rsta stycket f�r att ber�kna
solvenskapitalkravet.

Ber�kning enligt standardformeln

5 �

Solvenskapitalkravet ber�knat enligt standardformeln ska utg�ra sum-

man av

ett prim�rt solvenskapitalkrav ber�knat enligt 68 ��, och
ett kapitalkrav f�r operativ risk ber�knat enligt 9 �,
minskat med
ett justeringsbelopp ber�knat enligt 10 �.

Prim�rt solvenskapitalkrav

6 �

Det prim�ra solvenskapitalkravet ska ber�knas genom en justerad sam-

manl�ggning av kapitalkraven f�r minst f�ljande risker:

1. f�rs�kringsrisker,
2. marknadsrisker, och
3. motpartsrisker.

7 �

Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag

f�r anv�nda l�mpliga parametrar som �r specifika f�r f�retaget vid ber�k-
ningen av kapitalkravet f�r f�rs�kringsrisker.

8 �

Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag

som meddelar s�dana pensionsf�rs�kringar som anges i 58 kap. 2 � inkomst-
skattelagen (1999:1229) f�r ber�kna kapitalkravet f�r aktiekursrisk, som in-

SFS 2015:700

g�r i kapitalkravet f�r marknadsrisk, enligt en s�rskild metod anpassad f�r
denna verksamhet.

Kapitalkrav f�r operativ risk

9 �

Kapitalkravet f�r operativ risk ska ber�knas med beaktande av s�dana

operativa risker som f�rs�kringsf�retaget �r utsatt f�r och som inte har beak-
tats vid ber�kningen av kapitalkravet f�r f�rs�kringsrisker, marknadsrisker
eller motpartsrisker.

Justeringsbelopp

10 �

Justeringsbeloppet enligt 5 � ska motsvara den minskning av f�rs�k-

ringsf�retagets of�rutsedda f�rluster som beror p�

1. att f�retagets �taganden gentemot f�rs�kringstagare eller andra ers�tt-

ningsber�ttigade minskar till f�ljd av villkoren i f�rs�kringsavtalet,

2. att f�retagets uppskjutna skatt f�r�ndras, eller
3. en kombination av 1 och 2.

F�renklade ber�kningar

11 �

Ett f�rs�kringsf�retag f�r g�ra f�renklade ber�kningar av kapitalkravet

f�r en specifik risk om

1. det �r motiverat med h�nsyn till arten, omfattningen och komplexiteten

av de risker som f�retaget �r utsatt f�r, och

2. det �r oproportionerligt betungande att g�ra ber�kningar enligt standard-

formeln.

Underr�ttelse om bristande solvenskapitalkrav

12 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska omedelbart underr�tta Finansinspektionen,

om f�retaget inte uppfyller solvenskapitalkravet eller om det finns risk f�r
detta under de n�rmaste tre m�naderna.

Ett f�rs�kringsf�retag som till�mpar 5 kap. 10 eller 12 � ska omedelbart

underr�tta Finansinspektionen, om f�retaget inte skulle uppfylla solvenskapi-
talkravet utan en till�mpning av dessa best�mmelser.

Minimikapitalkrav

Ber�kning av minimikapitalkrav

13 �

Minimikapitalkravet utg�r den minsta storlek p� det medr�kningsbara

prim�rkapitalet som kr�vs f�r att f�rs�kringsf�retaget med 85 procents sanno-
likhet ska ha tillg�ngar under kommande tolv m�nader som t�cker v�rdet av
�tagandena gentemot f�rs�kringstagarna och andra ers�ttningsber�ttigade p�
grund av f�rs�kringar.

14 �

Minimikapitalkravet ska ber�knas med beaktande helt eller delvis av

1. f�rs�kringstekniska avs�ttningar,
2. premieinkomst,
3. positiv risksumma,

SFS 2015:700

4. uppskjutna skatter,
5. administrativa kostnader, och
6. avgiven �terf�rs�kring.

Justering av ber�knat minimikapitalkrav

15 �

Minimikapitalkravet ber�knat enligt 13 och 14 �� f�r varken under-

stiga 25 procent eller �verstiga 45 procent av solvenskapitalkravet, inklusive
kapitaltill�gg enligt 17 kap. 24 �. Minimikapitalkravet f�r aldrig vara l�gre �n
garantibeloppet enligt 1721 ��.

Underr�ttelse om bristande minimikapitalkrav

16 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska omedelbart underr�tta Finansinspektionen,

1. f�retaget inte uppfyller minimikapitalkravet,
2. f�retaget inte uppfyller ett kapitalkrav som g�ller efter det att f�retaget

har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, eller

3. det finns risk f�r att n�gon av situationerna enligt 1 och 2 intr�ffar under

de n�rmaste tre m�naderna.

Garantibelopp

17 �

F�r skadef�rs�kringsf�retag ska garantibeloppet uppg� till ett belopp

som minst motsvarar 2,5 miljoner euro eller det h�gre belopp, grundat p� f�r-
�ndringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommis-
sionen �rligen tillk�nnager. Om r�relsen omfattar f�rs�kring eller risk som
h�nf�r sig till n�gon av klasserna 1015 enligt 2 kap. 11 � f�rsta stycket ska
dock garantibeloppet uppg� till ett belopp som minst motsvarar 3,7 miljoner
euro eller det h�gre belopp, grundat p� f�r�ndringar i det europeiska konsu-
mentprisindexet som Europeiska kommissionen �rligen tillk�nnager.

18 �

F�r livf�rs�kringsf�retag ska garantibeloppet uppg� till ett belopp som

minst motsvarar 3,7 miljoner euro eller det h�gre belopp, grundat p� f�r�nd-
ringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen
�rligen tillk�nnager.

19 �

F�r �terf�rs�kringsbolag som inte �r captivebolag ska garantibeloppet

uppg� till ett belopp som minst motsvarar 3,6 miljoner euro eller det h�gre
belopp, grundat p� f�r�ndringar i det europeiska konsumentprisindexet, som
Europeiska kommissionen �rligen tillk�nnager.

20 �

F�r ett s�dant captivebolag f�r �terf�rs�kring som avses i artikel 13.5 i

Solvens II-direktivet ska garantibeloppet uppg� till ett belopp som minst mot-
svarar 1,2 miljon euro eller det h�gre belopp, grundat p� f�r�ndringar i det
europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen �rligen till-
k�nnager.

SFS 2015:700

21 �

F�r f�rs�kringsf�retag som bedriver b�de liv- och skadef�rs�kring en-

ligt 4 kap. 7 � andra stycket ska garantibeloppet uppg� till summan av de be-
lopp som anges i 17 f�rsta meningen och 18 ��.

Bemyndiganden

22 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. hur det prim�ra solvenskapitalkravet ska ber�knas enligt 6 �,
2. vilka krav som ska vara uppfyllda f�r att ett f�rs�kringsf�retag ska f�

tillst�nd att anv�nda f�retagsspecifika parametrar enligt 7 �,

3. vilka krav som ska vara uppfyllda f�r att ett f�rs�kringsf�retag ska f�

ber�kna kapitalkravet f�r aktiekursrisk utifr�n en s�rskild metod enligt 8 �,

4. hur kapitalkravet f�r operativ risk ska ber�knas enligt 9 �, och
5. hur justeringsbeloppet ska ber�knas enligt 10 �.

9 kap. Interna modeller

Allm�nna best�mmelser

Krav p� tillst�nd

1 �

Ett f�rs�kringsf�retag f�r, efter tillst�nd av Finansinspektionen, anv�nda

en intern modell f�r att ber�kna solvenskapitalkravet. Ett s�dant tillst�nd f�r
avse en fullst�ndig intern modell eller en partiell intern modell.

Best�mmelserna i 8 kap. 1 och 2 �� g�ller �ven n�r solvenskapitalkravet

ber�knas med en intern modell.

F�ruts�ttningar f�r att anv�nda en intern modell

2 �

Tillst�nd f�r ett f�rs�kringsf�retag att anv�nda en intern modell ska ges,

1. f�rs�kringsf�retaget har ett f�r �ndam�let l�mpligt utformat riskhante-

ringssystem som uppfyller kraven i 10 kap. 6 �, och

2. kraven i 6 och 918 �� r uppfyllda.
Finansinspektionen ska fatta beslut i fr�ga om s�dant tillst�nd inom sex

m�nader fr�n det att en fullst�ndig ans�kan kom in till inspektionen.

Partiell intern modell

3 �

En partiell intern modell f�r anv�ndas f�r att ber�kna

1. kapitalkravet f�r en eller flera av de risker eller undergrupper av risker

som ing�r i det prim�ra solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 6 �,

2. kapitalkravet f�r operativ risk enligt 8 kap. 9 �,
3. justeringsbeloppet enligt 8 kap. 10 �, eller
4. kombinationer av 1, 2 eller 3.
En partiell intern modell f�r till�mpas p� hela verksamheten eller p� en

eller flera av f�rs�kringsf�retagets st�rre aff�rsenheter.

SFS 2015:700

Tillst�nd att anv�nda en partiell intern modell

4 �

F�r att ett f�rs�kringsf�retag ska f� tillst�nd att anv�nda en partiell

intern modell kr�vs, ut�ver det som anges i 2 �, att

1. det finns godtagbara sk�l att avgr�nsa till�mpningsomr�det f�r den

interna modellen p� det s�tt som f�rs�kringsf�retaget har gjort,

2. solvenskapitalkravet kan ber�knas mer r�ttvisande utifr�n f�rs�krings-

f�retagets riskprofil och best�mmelserna i 8 kap. 1 och 2 �� n utifr�n stan-
dardformeln enligt 8 kap. 511 ��, och

3. den partiella interna modellen kan integreras helt med de ber�kningar

som ska ske enligt standardformeln.

�verg�ngsplan f�r utvidgning av en partiell intern modell

5 �

Finansinspektionen f�r i samband med handl�ggningen av en ans�kan

om anv�ndning av en partiell intern modell som �r avgr�nsad till att avse
endast en eller flera risker eller undergrupper av risker, eller en eller flera
st�rre aff�rsenheter, eller avgr�nsad i b�da dessa avseenden, f�rel�gga ett f�r-
s�kringsf�retag att ge in en �verg�ngsplan f�r hur f�retaget avser att utvidga
modellens till�mpningsomr�de.

Godk�nnande av styrdokument f�r �ndring av en intern modell

6 �

N�r ett f�rs�kringsf�retag ans�ker om tillst�nd att anv�nda en intern

modell, ska f�retaget l�mna in ett styrdokument f�r �ndring av modellen.
Styrdokumentet ska inneh�lla en f�rteckning eller specifikation �ver m�jliga
st�rre och mindre �ndringar av den interna modellen. N�r Finansinspektionen
pr�var ans�kan, ska inspektionen ocks� pr�va om styrdokumentet kan god-
k�nnas.

�ndring av en intern modell och styrdokument

7 �

Ett f�rs�kringsf�retag som f�tt tillst�nd att anv�nda en intern modell f�r

g�ra mindre �ndringar av denna i enlighet med det styrdokument f�r �ndring
av den interna modellen som godk�nts av Finansinspektionen enligt 6 �.

F�r st�rre �ndringar i den interna modellen kr�vs tillst�nd fr�n Finans-

inspektionen.

Samtliga �ndringar av styrdokumentet ska godk�nnas av Finansinspektio-

nen.

Kraven i 2 � ska till�mpas vid Finansinspektionens pr�vning av om till-

st�nd ska ges enligt andra stycket eller �ndring godk�nnas enligt tredje
stycket.

�terg�ng till standardformeln

8 �

Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder en intern modell f�r, efter tillst�nd

av Finansinspektionen, �terg� till att helt eller delvis ber�kna solvenskapital-
kravet enligt standardformeln i 8 kap. 511 ��. Ett s�dant tillst�nd f�r ges
endast om f�rs�kringsf�retaget har visat att det finns godtagbara sk�l f�r en
�terg�ng till standardformeln.

SFS 2015:700

Krav p� en intern modell och p� anv�ndningen av den

Krav p� anv�ndning

9 �

En intern modell ska anv�ndas i ett f�rs�kringsf�retags f�retagsstyr-

nings- och riskhanteringssystem, i dess beslutsprocesser och i den egna risk-
och solvensbed�mningen.

Styrelsen ska ansvara f�r att s�kerst�lla att utformningen och anv�ndningen

av den interna modellen �r �ndam�lsenlig och ger ett tillfredsst�llande uttryck
f�r riskprofilen.

Statistisk kvalitet

10 �

Den ber�kning av sannolikhetsf�rdelning som ligger till grund f�r en

intern modell ska bygga p�

1. relevanta f�rs�kringsmatematiska och statistiska tekniker som st�mmer

�verens med de metoder som anv�nds f�r ber�kning av f�rs�kringstekniska
avs�ttningar, och

2. realistiska antaganden som ska kunna motiveras av f�rs�kringsf�retaget.
Uppgifter som anv�nds f�r den interna modellen ska vara l�mpade f�r

�ndam�let. De ska vara korrekta, fullst�ndiga och aktuella.

F�rs�kringsf�retaget ska minst en g�ng per �r uppdatera de uppgifter som

anv�nds f�r ber�kningen av sannolikhetsf�rdelningen.

Diversifiering

11 �

Ett f�rs�kringsf�retag f�r i en intern modell ta h�nsyn till inb�rdes

beroenden inom och mellan olika risker (diversifieringseffekter), om de meto-
der som anv�nds �r �ndam�lsenliga.

Riskreducerande tekniker

12 �

Ett f�rs�kringsf�retag f�r i en intern modell beakta effekterna av risk-

reduceringstekniker, om f�retaget �ven fullt ut inkluderar de risker som �r
f�renade med dessa tekniker.

Beaktande av finansiella garantier och optioner

13 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska i en intern modell ta h�nsyn till v�rdet av ga-

rantier och optioner i ing�ngna f�rs�kringsavtal.

Beaktande av samtliga f�rv�ntade utbetalningar

14 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska i en intern modell beakta alla f�rv�ntade ut-

betalningar till f�rs�kringstagare och andra ers�ttningsber�ttigade, oavsett om
betalningarna �r garanterade genom avtal eller inte.

Kalibrering av en intern modell

15 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska kalibrera en intern modell p� ett s�tt som ger

f�rs�kringstagarna och andra ers�ttningsber�ttigade en skyddsniv� som �r lik-
v�rdig med den niv� som anges i 8 kap. 1 �.

SFS 2015:700

Resultatanalys

16 �

Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder en intern modell ska minst en

g�ng per �r granska vad som gett upphov till vinster eller orsakat f�rluster
inom de olika st�rre aff�rsenheterna.

Analysen ska visa hur den kategorisering av risker som har valts i den in-

terna modellen f�rklarar k�llor och orsaker till vinster och f�rluster. Riskkate-
goriseringen ska �terspegla f�rs�kringsf�retagets riskprofil.

Validering av en intern modell

17 �

En intern modell ska regelbundet valideras. Valideringen ska innefatta

en utv�rdering av modellens funktion och en kontroll av att modellen �r l�mp-
lig med h�nsyn till f�retagets riskprofil.

Krav p� dokumentation

18 �

Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder en intern modell ska dokumentera

1. hur den �r utformad och fungerar,
2. att den st�mmer �verens med de krav som g�ller f�r interna modeller

enligt 917 ��,

3. vilka omst�ndigheter som skulle kunna medf�ra att den inte fungerar

effektivt, och

4. vilka st�rre �ndringar som gjorts i den enligt 7 �.

Bemyndiganden

19 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. f�ruts�ttningarna f�r tillst�nd att anv�nda en fullst�ndig eller partiell

intern modell enligt 15 ��,

2. f�ruts�ttningarna f�r �ndring av en intern modell och styrdokument

enligt 6 och 7 ��,

3. krav p� anv�ndning av statistiska kvalitetsnormer f�r en intern modell

enligt 914 ��,

4. kalibrering av en intern modell enligt 15 �,
5. validering av en intern modell enligt 17 �, och
6. krav p� dokumentation enligt 18 �.

10 kap. F�retagsstyrning

F�retagsstyrningssystem

1 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska ha ett f�retagsstyrningssystem som s�kerst�l-

ler att f�retaget styrs p� ett sunt och ansvarsfullt s�tt.

Systemet ska ses �ver regelbundet av f�retaget.

Styrdokument

2 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska uppr�tta och f�lja styrdokument f�r

1. riskhantering,
2. internkontroll,

SFS 2015:700

3. internrevision,
4. verksamhet som omfattas av uppdragsavtal enligt 19 �,
5. uppgiftsl�mnande till Finansinspektionen och kvalitetskontroll av upp-

gifterna, och

6. �ndring av f�retagets interna modell, om en s�dan modell anv�nds.
Styrdokumenten ska fastst�llas av styrelsen. De ska utv�rderas och ses �ver

minst en g�ng per �r.

Kontinuitet i verksamheten

3 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska ha system, resurser och rutiner som �r l�mp-

liga f�r att verksamheten ska kunna bedrivas med kontinuitet och i enlighet
med g�llande regler.

Ett f�rs�kringsf�retag ska ha en beredskapsplan.

Centrala funktioner

4 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska ha funktioner f�r riskhantering, regelefterlev-

nad och internrevision samt en aktuariefunktion (centrala funktioner).

L�mplighetskrav

5 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska s�kerst�lla att den som ing�r i styrelsen f�r

f�retaget eller �r verkst�llande direkt�r i det, eller �r ers�ttare f�r n�gon av
dem, eller den som ansvarar f�r eller utf�r arbete i en central funktion i f�re-
taget uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 � 4.

F�rs�kringsf�retaget ska snarast m�jligt till Finansinspektionen anm�la

�ndringar av vilka som ing�r i dess ledning enligt f�rsta stycket eller som
ansvarar f�r en central funktion i f�retaget.

F�rs�kringsf�retaget ska underr�tta inspektionen om n�gon av de personer

som avses i f�rsta stycket har ersatts p� grund av att han eller hon inte l�ngre
uppfyller l�mplighetskraven.

System f�r riskhantering

6 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska ha ett system f�r riskhantering som ska inne-

h�lla de strategier, processer och rapporteringsrutiner som beh�vs f�r att
s�kerst�lla att f�retaget fortl�pande kan identifiera, v�rdera, �vervaka, han-
tera och rapportera risker samt beroenden mellan risker.

Systemet ska vara integrerat i f�retagets organisations- och beslutsstruktur.

Det ska vara utformat med l�mplig h�nsyn till de personer som leder f�retaget
eller annars ing�r i en central funktion.

Risker och krav p� inneh�ll i styrdokumentet f�r riskhantering

7 �

Ett f�rs�kringsf�retags system f�r riskhantering ska avse s�v�l de risker

som t�cks av solvenskapitalkravet, eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av
ett f�retag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, som risker
som inte, eller endast delvis, beaktas vid ber�kningen av detta.

Systemet ska omfatta
1. f�rs�kringsrisker,

SFS 2015:700

2. matchningsrisker,
3. investeringsrisker, s�rskilt avseende derivatinstrument och liknande

�taganden,

4. likviditets- och koncentrationsrisker,
5. operativa risker,
6. risker h�nf�rliga till �terf�rs�kring och andra riskreduceringstekniker,

och

7. beroenden mellan risker som f�retaget �r eller kan komma att bli expo-

nerade f�r.

Ett f�rs�kringsf�retags styrdokument f�r riskhantering enligt 2 � 1 ska om-

fatta de risker som avses i andra stycket 16.

I ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 �

ska styrdokument f�r riskhantering ocks� inneh�lla riktlinjer f�r volatilitets-
justeringen.

Krav p� f�retag som anv�nder matchningsjustering eller volatilitetsjustering

8 �

Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder matchningsjustering enligt 5 kap.

7 � eller volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 � ska

1. uppr�tta en likviditetsplan, och
2. regelbundet utv�rdera sin anv�ndning av justeringar.

Krav p� regelbunden utv�rdering

9 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska regelbundet bed�ma hur k�nsliga de f�rs�k-

ringstekniska avs�ttningarna och de medr�kningsbara kapitalbasmedlen �r f�r
de antaganden som ligger till grund f�r fastst�llandet av den r�nta som
anv�nds vid ber�kningen av den b�sta skattningen av framtida kassafl�den.

Krav p� analys av externa bed�mningar

10 �

Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder bed�mningar fr�n externa kredit-

v�rderingsinstitut vid ber�kningar av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna
eller solvenskapitalkravet ska, n�r det �r m�jligt, g�ra en egen bed�mning av
de externa v�rderingarna.

En egen risk- och solvensbed�mning

11 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska genomf�ra en egen risk- och solvensbed�m-

ning.

I den egna risk- och solvensbed�mningen ska f�rs�kringsf�retaget g�ra en

bed�mning av

1. f�retagets totala solvensbehov med h�nsyn till dess specifika riskprofil,

risktolerans och aff�rsstrategi,

2. f�retagets fortl�pande efterlevnad av best�mmelserna om solvens- och

minimikapitalkraven, eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett f�retag
som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, samt f�rs�kringstek-
niska avs�ttningar, och

3. hur betydande skillnaderna �r mellan f�retagets riskprofil och de anta-

ganden om risker som har legat till grund f�r ber�kningen av solvenskapital-

SFS 2015:700

kravet eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett f�retag som har beviljats
undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �.

F�r bed�mningen enligt andra stycket 1 ska f�rs�kringsf�retaget ha proces-

ser som s�kerst�ller att de risker som f�retaget �r eller kan komma att bli
exponerade f�r, p� s�v�l kort som l�ng sikt, identifieras och v�rderas. F�re-
taget ska kunna redovisa de metoder som anv�nts vid bed�mningen.

Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 �,

volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 �, en tillf�lligt justerad riskfri r�ntestruktur
enligt 5 kap. 10 � eller ett tillf�lligt avdrag vid ber�kningen av de f�rs�krings-
tekniska avs�ttningarna enligt 5 kap. 12 �, ska i den bed�mning som avses i
andra stycket 2 g�ra en bed�mning av efterlevnaden av best�mmelserna om
solvens- och minimikapitalkraven, s�v�l med som utan anv�ndning av match-
ningsjustering, volatilitetsjustering, justerad riskfri r�ntestruktur eller tillf�l-
ligt avdrag vid ber�kningen av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna.

Den egna risk- och solvensbed�mningen ska ing� som en integrerad del i

ett f�rs�kringsf�retags aff�rsstrategier och ska beaktas vid f�retagets strate-
giska beslut.

Regelbundna bed�mningar

12 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska genomf�ra en egen risk- och solvensbed�m-

ning minst en g�ng per �r. Om en v�sentlig f�r�ndring skett av de risker som
f�rs�kringsf�retaget �r utsatt f�r, ska en ny s�dan bed�mning genomf�ras
snarast m�jligt.

Rapportering

13 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska rapportera resultatet av varje egen risk- och

solvensbed�mning till Finansinspektionen.

System f�r internkontroll

14 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska ha ett system f�r internkontroll.

Systemet ska omfatta f�rvaltnings- och redovisningsmetoder, ramar f�r

internkontrollen, l�mpliga rapporteringsrutiner och en funktion f�r regelefter-
levnad.

Funktion f�r riskhantering

15 �

Funktionen f�r riskhantering ska ges en struktur som underl�ttar

genomf�rande av riskhanteringssystemet.

Funktion f�r regelefterlevnad

16 �

Funktionen f�r regelefterlevnad ska

1. rapportera till styrelsen och den verkst�llande direkt�ren i fr�ga om

efterlevnaden av

a) best�mmelserna i denna lag och f�reskrifter som har meddelats med st�d

av lagen,

b) best�mmelser som har meddelats av Europeiska kommissionen med

anledning av Solvens II-direktivet, och

SFS 2015:700

c) de riktlinjer och rekommendationer som har meddelats med anledning

av det direktivet av Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten,
Finansinspektionen och, om f�retaget har inr�ttat en sekund�retablering i ett
land inom EES, den beh�riga myndigheten i det landet,

2. l�mna r�d till f�retagets styrelse och den verkst�llande direkt�ren om

f�rebyggande av bristande efterlevnad av best�mmelser enligt 1,

3. bed�ma konsekvenserna av f�r�ndringar i best�mmelser, riktlinjer och

rekommendationer enligt 1, och

4. identifiera och bed�ma risker f�r bristande efterlevnad av best�mmelser,

riktlinjer och rekommendationer enligt 1.

Funktion f�r internrevision

17 �

Funktionen f�r internrevision ska

1. utv�rdera systemet f�r internkontroll,
2. utv�rdera andra delar av f�retagsstyrningssystemet, och
3. rapportera resultat och l�mna rekommendationer efter utv�rderingarna

till f�retagets styrelse.

Funktionen f�r internrevision ska utf�ra sina uppgifter med opartiskhet och

vara oberoende fr�n den verksamhet som utv�rderas.

Aktuariefunktion

18 �

Aktuariefunktionen ska

1. samordna och svara f�r kvaliteten i de f�rs�kringstekniska ber�kning-

arna och utredningarna,

2. bist� styrelsen och den verkst�llande direkt�ren och p� eget initiativ rap-

portera till dem i fr�gor som r�r metoder, ber�kningar och bed�mningar av

a) de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna,
b) v�rderingen av f�rs�kringsriskerna, och
c) �terf�rs�kringsskydd och andra riskreduceringstekniker, och
3. bidra till f�retagets riskhanteringssystem.
Den som ska ansvara f�r eller utf�ra uppgifter i aktuariefunktionen ska ha

de kunskaper och erfarenheter av funktionens uppgifter som �r tillr�ckliga
med h�nsyn till arten, omfattningen och komplexiteten av riskerna i f�retagets
verksamhet.

Finansinspektionen f�r f�r ett f�rs�kringsf�retag som har beviljats undan-

tag enligt 1 kap. 19 eller 19 b � besluta om undantag fr�n villkoren f�r beh�-
righet f�r den som ansvarar f�r eller utf�r uppgifter i aktuariefunktionen och
fr�n kravet att uppr�tta en aktuariefunktion.

Uppdragsavtal

19 �

Ett f�rs�kringsf�retag f�r, med de begr�nsningar som f�ljer av 20 �,

uppdra �t n�gon annan att utf�ra ett visst arbete och vissa funktioner som
ing�r i f�retagets f�rs�kringsr�relse (uppdragsavtal). Ett s�dant uppdrag
inskr�nker dock inte f�retagets ansvar enligt denna lag.

SFS 2015:700

Begr�nsningar i m�jligheten att ing� uppdragsavtal

20 �

Ett uppdragsavtal f�r inte avse operativ verksamhet eller funktioner

som �r av v�sentlig betydelse, om det kan leda till att

1. kvaliteten i f�retagsstyrningssystemet f�rs�mras v�sentligt,
2. den operativa risken i f�retaget �kar v�sentligt,
3. Finansinspektionens m�jlighet att ut�va tillsyn f�rs�mras, eller
4. f�rs�kringstagarnas m�jlighet till tillfredsst�llande och fortl�pande ser-

vice inte kan uppr�tth�llas.

Anm�lan av uppdragsavtal

21 �

Ett f�rs�kringsf�retag som har ing�tt ett uppdragsavtal som avser s�-

dan operativ verksamhet eller s�dana funktioner som �r av v�sentlig betydelse
ska innan avtalet b�rjar g�lla anm�la detta till Finansinspektionen. Ett f�rs�k-
ringsf�retag ska snarast m�jligt anm�la till Finansinspektionen om det intr�f-
far v�sentliga f�r�ndringar inom den operativa verksamheten eller funktio-
nerna.

�tg�rder som kr�vs av ett f�rs�kringsf�retag som ing�r ett uppdragsavtal

22 �

Ett f�rs�kringsf�retag som ing�r ett uppdragsavtal ska vidta de �tg�r-

der som kr�vs f�r att s�kerst�lla att uppdragstagaren

1. samarbetar med Finansinspektionen n�r det g�ller den verksamhet eller

de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet,

2. ger f�rs�kringsf�retaget, dess revisorer och Finansinspektionen tillg�ng

till uppgifter som r�r den verksamhet eller de funktioner som omfattas av
uppdragsavtalet, och

3. ger Finansinspektionen faktiskt tilltr�de till uppdragstagarens lokaler.

Kompletterande riktlinjer m.m.

23 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska uppr�tta och f�lja f�rs�kringstekniska rikt-

linjer. Riktlinjerna ska kompletteras med ett f�rs�kringstekniskt ber�knings-
underlag.

F�rs�kringstekniska riktlinjer f�r livf�rs�kring ska ges in till Finansinspek-

tionen senast den dag de b�rjar anv�ndas eller �ndras.

Tillsammans med riktlinjerna ska det l�mnas en redog�relse f�r de konse-

kvenser som riktlinjerna f�r f�r f�rs�kringsf�retaget samt f�r f�rs�krings-
tagarna och andra ers�ttningsber�ttigade p� grund av f�rs�kringar.

Om det med h�nsyn till f�rs�kringarnas beskaffenhet eller av n�got annat

s�rskilt sk�l saknas anledning att uppr�tta ett f�rs�kringstekniskt ber�knings-
underlag, f�r Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta om undantag fr�n
skyldigheten att uppr�tta ett s�dant underlag.

24 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska uppr�tta och f�lja riktlinjer f�r hantering av

intressekonflikter mellan f�retagets intressenter.

25 �

Styrelsen ska fastst�lla f�rs�kringstekniska riktlinjer och riktlinjer f�r

hantering av intressekonflikter. Riktlinjerna ska utv�rderas och ses �ver minst
en g�ng per �r.

SFS 2015:700

Bemyndiganden

26 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. vad ett system f�r riskhantering enligt 6 � ska inneh�lla n�r ett f�rs�k-

ringsf�retag f�tt tillst�nd att anv�nda en partiell eller fullst�ndig intern
modell,

2. inneh�llet i de riktlinjer f�r volatilitetsjustering som avses i 7 � fj�rde

stycket,

3. inneh�llet i en s�dan likviditetsplan som avses i 8 � 1,
4. kraven p� regelbundna utv�rderingar som ska g�ras av f�rs�kringsf�re-

tag som anv�nder matchnings- eller volatilitetsjustering enligt 8 � 2,

5. kraven p� regelbundna utv�rderingar som ska g�ras av f�rs�kringsf�re-

tag n�r det g�ller f�retagets k�nslighet f�r de antaganden som ligger till grund
f�r fastst�llandet av den relevanta riskfria r�ntestrukturen enligt 9 �,

6. hur en s�dan egen bed�mning som avses i 10 � ska genomf�ras,
7. rapportering av resultat av den egna risk- och solvensbed�mning enligt

13 �,

8. vad funktionen f�r riskhantering enligt 15 � ska ansvara f�r n�r ett f�r-

s�kringsf�retag f�tt tillst�nd att anv�nda en partiell eller fullst�ndig intern
modell,

9. villkor f�r beh�righet f�r den som ska ansvara f�r eller utf�ra uppgifter i

aktuariefunktionen enligt 18 �,

10. inneh�llet i f�rs�kringstekniska riktlinjer och ber�kningsunderlag som

avses i 23 �, och

11. vilka uppgifter som riktlinjer f�r hantering av intressekonflikter enligt

24 � ska omfatta.

11 kap.

6 �

Ut�ver 7 kap. 50 � aktiebolagslagen (2005:551) g�ller f�r f�rs�krings-

aktiebolag som inte f�r dela ut vinst, att talan f�r f�ras mot ett bolagsst�mmo-
beslut som strider mot de f�rs�kringstekniska riktlinjerna.

16 kap. Offentligg�rande

Offentligg�rande av solvens- och verksamhetsrapport

1 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska offentligg�ra en solvens- och verksamhets-

rapport en g�ng per �r. Rapporten ska uppdateras i de fall som anges i 4 och
6 ��.

Inneh�llet i solvens- och verksamhetsrapporten

2 �

Solvens- och verksamhetsrapporten ska inneh�lla en beskrivning av f�r-

s�kringsf�retagets

1. verksamhet och resultat,
2. f�retagsstyrningssystem,
3. riskprofil,
4. v�rderingsmetoder f�r solvens�ndam�l, och
5. solvenssituation.

SFS 2015:700

Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 �

ska i rapporten beskriva denna och den portf�lj av �taganden och motsva-
rande tillg�ngar p� vilka justeringen anv�nds samt kvantifiera effekterna av
en slopad matchningsjustering p� f�retagets finansiella st�llning. Ett f�rs�k-
ringsf�retag som anv�nder volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 � ska i rappor-
ten kvantifiera effekterna av en slopad volatilitetsjustering p� f�retagets
finansiella st�llning.

Ett f�rs�kringsf�retag f�r helt eller delvis l�mna de uppgifter som ska

offentligg�ras genom rapporten genom h�nvisning till uppgifter som f�re-
taget offentliggjort f�r att uppfylla andra r�ttsliga eller administrativa krav,
om dessa uppgifter �r likv�rdiga till art och omfattning.

Undantag fr�n kravet p� offentligg�rande

3 �

Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag

inte beh�ver offentligg�ra uppgifter som anges i 2 � f�rsta stycket 14, om ett
offentligg�rande skulle inneb�ra att

1. f�retagets konkurrenter otillb�rligt gynnas, eller
2. f�retaget bryter mot tystnadsplikt avsedd att skydda f�rs�kringstagare

eller annan som f�retaget har en motpartsrelation till.

Ett f�rs�kringsf�retag som har beviljats undantag ska ange detta och sk�len

f�r undantaget i rapporten.

Uppdateringar av solvens- och verksamhetsrapporten

Uppdateringar om solvenskapitalkravet inte �r uppfyllt

4 �

Ett f�rs�kringsf�retag som inte uppfyller solvenskapitalkravet ska ome-

delbart uppdatera tidigare offentliggjorda uppgifter i solvens- och verksam-
hetsrapporten, om

1. underskottet �r betydande, och
2. Finansinspektionen inte har f�tt n�gon realistisk �tg�rdsplan inom tv�

m�nader r�knat fr�n det datum d� f�retaget uppt�ckte att underskottet var be-
tydande.

Om Finansinspektionen har ansett att �tg�rdsplanen �r realistisk, men

underskottet inte har korrigerats inom sex m�nader fr�n det att det uppt�cktes,
ska underskottet offentligg�ras av f�retaget vid utg�ngen av denna period.
Samtidigt ska f�retaget offentligg�ra en f�rklaring av orsakerna till det kvar-
varande underskottet, f�ljderna av detta, vilka korrigerande �tg�rder som har
vidtagits av f�retaget och vilka ytterligare korrigerande �tg�rder som �r pla-
nerade.

5 �

P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag som inte

uppfyller solvenskapitalkravet, samtidigt som underskottet �r betydande och
n�gon realistisk �tg�rdsplan inte har �verl�mnats till inspektionen inom den
tid som anges i 4 � f�rsta stycket 2, offentligg�ra

1. hur stort underskottet �r,
2. en f�rklaring av orsakerna till underskottet,
3. f�ljderna av underskottet, och
4. vilka korrigerande �tg�rder som har vidtagits av f�retaget.

SFS 2015:700

Uppdateringar om minimikapitalkravet inte �r uppfyllt

6 �

Ett f�rs�kringsf�retag som inte uppfyller minimikapitalkravet ska ome-

delbart uppdatera tidigare offentliggjorda uppgifter i solvens- och verksam-
hetsrapporten, om Finansinspektionen

1. bed�mer att f�retaget inte kommer att kunna �verl�mna en realistisk,

kortsiktig finansiell saneringsplan, eller

2. inte har f�tt n�gon s�dan plan inom en m�nad fr�n den dag d� f�retaget

uppt�ckte att minimikapitalkravet inte var uppfyllt.

Om Finansinspektionen har ansett att en finansiell saneringsplan �r realis-

tisk, men underskottet inte har korrigerats inom tre m�nader fr�n det att det
uppt�cktes, ska underskottet offentligg�ras av f�retaget senast vid utg�ngen
av denna period. Samtidigt ska f�retaget offentligg�ra en f�rklaring av orsa-
kerna till det kvarvarande underskottet, f�ljderna av detta, vilka korrigerande
�tg�rder som har vidtagits av f�retaget och vilka ytterligare korrigerande �t-
g�rder som �r planerade.

7 �

P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag som inte

uppfyller minimikapitalkravet, samtidigt som n�gon av de omst�ndigheter
som anges i 6 � f�rsta stycket f�religger, offentligg�ra

1. hur stort underskottet �r,
2. en f�rklaring av orsakerna till underskottet,
3. f�ljderna av underskottet, och
4. vilka korrigerande �tg�rder som har vidtagits av f�retaget.

System och styrdokument

8 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska ha uppr�ttat l�mpliga informations- och rap-

porteringssystem f�r att kunna uppfylla best�mmelserna i 17 �� och ha styr-
dokument som s�kerst�ller att alla uppgifter som offentligg�rs fortl�pande �r
relevanta.

Solvens- och verksamhetsrapporter samt uppdateringar av dessa ska god-

k�nnas av f�rs�kringsf�retagets styrelse innan de offentligg�rs.

Bemyndiganden

9 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om

1. inneh�llet i solvens- och verksamhetsrapporten enligt 2 �,
2. vilka uppgifter en ans�kan om undantag fr�n kravet p� offentligg�rande

enligt 3 � ska inneh�lla, och

3. inneh�llet i informations- och rapporteringssystem och styrdokument

enligt 8 �.

17 kap.

2 �

Finansinspektionen har tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag.

Tillsynen omfattar att verksamheten drivs enligt
1. denna lag,
2. andra f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet,
3. f�retagets bolagsordning eller stadgar,

SFS 2015:700

4. f�retagets f�rs�kringstekniska riktlinjer och ber�kningsunderlag samt

riktlinjer f�r hantering av intressekonflikter, och

5. styrdokument som f�retaget har uppr�ttat och som har sin grund i f�rfatt-

ningar som reglerar f�retagets verksamhet.

Finansinspektionen har dessutom tillsyn �ver att f�rs�kringsf�retagets

�gare och styrning uppfyller l�mplighetskraven i denna lag.

Finansinspektionens tillsyn ska utg� fr�n en proaktiv och riskbaserad me-

tod.

Samarbete och utbyte av information

3 �

Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta

information med beh�riga myndigheter, Europeiska kommissionen och Euro-
peiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten i den utstr�ckning som
f�ljer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

3 a �

Finansinspektionen f�r h�nskjuta fr�gor som r�r ett f�rfarande av en

annan beh�rig myndighet inom EES till Europeiska f�rs�krings- och tj�nste-
pensionsmyndigheten f�r tvistl�sning i de fall som framg�r av artiklarna 33,
38, 155 och 158 i Solvens II-direktivet.

7 �

Finansinspektionen f�r n�r inspektionen anser att det �r n�dv�ndigt

genomf�ra en unders�kning hos ett f�rs�kringsf�retag.

Styrelsen och den verkst�llande direkt�ren ska vid den tidpunkt som

Finansinspektionen best�mmer h�lla f�rs�kringsf�retagets tillg�ngar, r�ken-
skapsmaterial och andra handlingar tillg�ngliga f�r granskning av befatt-
ningshavare hos inspektionen eller av n�gon annan som inspektionen har f�r-
ordnat.

Finansinspektionen f�r genomf�ra en unders�kning hos ett f�retag som har

f�tt i uppdrag av ett f�rs�kringsf�retag att utf�ra viss verksamhet eller vissa
funktioner, om det beh�vs f�r tillsynen av f�rs�kringsf�retaget.

Matchningsjustering

7 a �

Om ett f�rs�kringsf�retag inte l�ngre uppfyller villkoren f�r tillst�nd

att anv�nda matchningsjustering enligt 5 kap. 7 �, ska Finansinspektionen
f�rel�gga f�retaget att �tg�rda bristerna inom tv� m�nader fr�n den dag d�
villkoren inte l�ngre var uppfyllda.

Om bristerna inte har �tg�rdats inom den tid som anges i f�rsta stycket, ska

f�retaget f�rel�ggas att omedelbart upph�ra med anv�ndningen av match-
ningsjustering.

8 �

Skyldigheten enligt 5 och 7 �� att l�mna upplysningar och h�lla till-

g�ngar och handlingar tillg�ngliga f�r granskning g�ller �ven f�r

1. styrelsen och den verkst�llande direkt�ren eller motsvarande organ i ett

f�retag vars verksamhet uteslutande ska vara att bitr�da ett f�rs�kringsf�retag
eller som ett f�rs�kringsf�retag har ett best�mmande inflytande i,

2. ordf�randen och den verkst�llande direkt�ren eller motsvarande befatt-

ningshavare i en skaderegleringsn�mnd, villkorsn�mnd eller i annat liknande
organ, som bitr�der ett f�rs�kringsf�retag, och

SFS 2015:700

3. styrelsen och den verkst�llande direkt�ren i ett aktiebolag, om Finans-

inspektionen med bolagets samtycke har fattat beslut om en s�dan skyldighet.

12 �

En revisor eller en s�rskild granskare ska genast rapportera till Finans-

inspektionen om han eller hon vid fullg�randet av sitt uppdrag i ett f�rs�k-
ringsf�retag f�r k�nnedom om f�rh�llanden som

1. kan utg�ra en v�sentlig �vertr�delse av de f�rfattningar som reglerar

f�retagets verksamhet,

2. kan p�verka f�retagets fortsatta drift negativt,
3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansr�kningen eller resultatr�k-

ningen fastst�lls eller till anm�rkning enligt 9 kap. 33 eller 34 � aktiebolags-
lagen (2005:551) eller 8 kap. 13 � lagen (1987:667) om ekonomiska f�re-
ningar, eller

4. kan inneb�ra att f�retaget brister eller har brustit i uppfyllandet av sol-

vens- eller minimikapitalkravet eller av ett kapitalkrav som ska uppfyllas av
ett f�retag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �.

Revisorn och granskaren har en motsvarande rapporteringsskyldighet om

han eller hon f�r k�nnedom om f�rh�llanden som avses i f�rsta stycket vid
fullg�rande av uppdrag som revisorn eller den s�rskilda granskaren har i f�r-
s�kringsf�retagets moderf�retag eller dotterf�retag eller ett f�retag som har
en likartad f�rbindelse med f�rs�kringsf�retaget.

Redog�relse f�r f�retagets f�rm�ga att hantera �ndrade ekonomiska
f�rh�llanden

16 �

P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag uppr�tta

och till inspektionen l�mna en redog�relse avseende f�retagets f�rm�ga att
hantera h�ndelser eller f�r�ndringar av ekonomiska f�rh�llanden som skulle
kunna p�verka f�retagets finansiella st�llning negativt.

Skyldigheten enligt f�rsta stycket g�ller �ven f�r verksamhet som omfattas

av uppdragsavtal enligt 10 kap. 19 �.

Rapport ang�ende de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna

17 �

P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag l�mna in

en rapport som utvisar att niv�n p� de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna �r
l�mplig och att ber�kningen av dem utf�rs med relevanta metoder och med
adekvata statistiska underlag.

Tillsyn av intern modell

18 �

P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag som an-

v�nder en intern modell l�mna in en ber�kning av solvenskapitalkravet med
anv�ndning av standardformeln.

19 �

P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag som

anv�nder en intern modell, men som inte l�ngre uppfyller kraven f�r att f�
anv�nda en s�dan, l�mna in en handlingsplan f�r hur f�retaget avser att inom
sk�lig tid r�tta till bristerna. En s�dan plan beh�ver inte uppr�ttas, om f�re-
taget kan visa att �vertr�delsen �r ringa.

SFS 2015:700

20 �

Ett f�retag som inte uppr�ttar och genomf�r den plan som anges i 19 �

ska efter beslut av Finansinspektionen ber�kna solvenskapitalkravet med
anv�ndning av standardformeln.

21 �

P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag som

anv�nder en intern modell verifiera kalibreringen av den interna modellen och
kontrollera att dess specifikation st�mmer �verens med allm�nt accepterad
marknadspraxis. Detta ska ske genom anv�ndning av relevanta referensport-
f�ljer och antaganden som har sin grund i externa uppgifter.

F�retagsspecifika parametrar

22 �

Om ett f�rs�kringsf�retags riskprofil avviker v�sentligt fr�n de anta-

ganden som ligger till grund f�r ber�kning av solvenskapitalkravet enligt
standardformeln och det d�rf�r �r ol�mpligt att ber�kna solvenskapitalkravet
enligt denna, f�r Finansinspektionen besluta att f�retaget, vid ber�kningen
av kapitalkravet f�r riskkategorier som avser f�rs�kringsrisk, ska ers�tta en
undergrupp av parametrar enligt standardformeln med f�retagsspecifika para-
metrar.

Ber�kning enligt en intern modell i st�llet f�r med standardformeln

23 �

Om ett f�rs�kringsf�retags riskprofil avviker v�sentligt fr�n de anta-

ganden som ligger till grund f�r ber�kning av solvenskapitalkravet enligt
standardformeln och det d�rf�r �r ol�mpligt f�r f�retaget att ber�kna solvens-
kapitalkravet enligt denna, f�r Finansinspektionen besluta att f�retaget ska an-
v�nda en fullst�ndig eller partiell intern modell f�r ber�kning av solvenskapi-
talkravet.

Kapitaltill�gg

24 �

Finansinspektionen f�r efter granskning besluta om ett till�gg till sol-

venskapitalkravet (kapitaltill�gg) f�r ett f�rs�kringsf�retag, om

1. f�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n de antaganden som ligger till

grund f�r ber�kningen av solvenskapitalkravet enligt standardformeln, och

a) ett beslut om anv�ndning av en intern modell enligt 23 � �r ol�mpligt

eller har visat sig sakna verkan, eller

b) en fullst�ndig eller partiell intern modell h�ller p� att utarbetas,
2. f�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n de antaganden som ligger till

grund f�r ber�kningen av solvenskapitalkravet enligt en fullst�ndig eller par-
tiell intern modell, till f�ljd av att en eller flera kvantifierbara risker inte beak-
tats i tillr�cklig utstr�ckning och f�retaget inte inom sk�lig tid har anpassat
modellen till sin riskprofil,

3. f�retaget anv�nder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 �, volatilitetsjus-

tering enligt 5 kap. 9 �, en tillf�lligt justerad riskfri r�ntestruktur enligt 5 kap.
10 � eller ett tillf�lligt avdrag vid ber�kningen av de f�rs�kringstekniska av-
s�ttningarna enligt 5 kap. 12 � och f�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n
de antaganden som ligger till grund f�r justeringarna, eller

4. f�retagets f�retagsstyrningssystem avviker v�sentligt fr�n kraven i

10 kap. 1 �, samtidigt som avvikelserna medf�r att f�retaget inte kan garan-

SFS 2015:700

tera en korrekt identifiering, m�tning, �vervakning, hantering och rapporte-
ring av de risker som f�retaget exponeras f�r eller kan komma att bli expone-
rat f�r och det �r osannolikt att bristerna kan �tg�rdas inom sk�lig tid.

25 �

Ett kapitaltill�gg som avses i 24 � 1 och 2 ska ber�knas s� att det s�ker-

st�ller att f�rs�kringsf�retaget uppfyller skyddsniv�n enligt 8 kap. 1 �.

Ett kapitaltill�gg som avses i 24 � 3 ska vara proportionellt till de v�sent-

liga risker som uppst�r till f�ljd av de avvikelser som har f�ranlett kapitaltil-
l�gget.

Ett kapitaltill�gg som avses i 24 � 4 ska vara proportionellt mot de risker

som finns p� grund av bristerna i f�retagsstyrningssystemet.

26 �

Efter ett beslut om kapitaltill�gg ska f�rs�kringsf�retagets solvens-

kapitalkrav utg�ras av summan av kapitaltill�gget och solvenskapitalkravet
ber�knat enligt standardformeln eller, om f�retaget har f�tt tillst�nd att an-
v�nda en fullst�ndig eller partiell intern modell, i enlighet med denna. Ett
kapitaltill�gg som beslutas med st�d av 24 � 4 ska inte ing� i solvenskapital-
kravet vid ber�kning av riskmarginalen i ett f�retag som v�rderar b�sta skatt-
ningen och riskmarginalen separat.

27 �

N�r kapitaltill�gg beslutas enligt 24 � 2 eller 4, ska Finansinspektionen

f�rel�gga f�rs�kringsf�retaget att vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att av-
hj�lpa de brister som har f�ranlett kapitaltill�gget.

28 �

Ett beslut om kapitaltill�gg ska ompr�vas minst en g�ng per �r. Beslu-

tet ska �ndras n�r de f�rh�llanden som l�g till grund f�r beslutet har �ndrats.

30 �

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om s�dana avgifter som avses i

29 �.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om vilka upplysningar ett f�rs�kringsf�retag ska l�mna till
Finansinspektionen enligt 5 � samt n�r och hur de ska l�mnas.

18 kap. Ingripanden

1 �

Finansinspektionen ska ingripa om

1. ett f�rs�kringsf�retag har �sidosatt sina skyldigheter enligt denna lag,

andra f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet, f�retagets bolagsord-
ning eller stadgar eller f�retagets f�rs�kringstekniska riktlinjer, ber�knings-
underlag, riktlinjer f�r hantering av intressekonflikter eller s�dana styrdoku-
ment som har sin grund i f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet,

2. bolagsordningen, stadgarna, de f�rs�kringstekniska riktlinjerna, ber�k-

ningsunderlaget, riktlinjerna f�r hantering av intressekonflikter eller styr-
dokumenten inte l�ngre �r tillfredsst�llande med h�nsyn till omfattningen och
arten av f�retagets verksamhet, eller

3. f�rs�kringsbest�ndet inte �r tillr�ckligt f�r erforderlig riskutj�mning.

2 �

Ingripande med st�d av 1 � sker genom utf�rdande av f�rel�ggande att

vidta r�ttelse inom viss tid, genom f�rbud att verkst�lla beslut eller genom an-
m�rkning. Finansinspektionen f�r ocks� med st�d av 10 � begr�nsa ett f�rs�k-

SFS 2015:700

ringsf�retags f�rfogander�tt eller f�rbjuda f�retaget att f�rfoga �ver sina till-
g�ngar i Sverige.

Om en �vertr�delse �r allvarlig ska f�rs�kringsf�retagets tillst�nd �terkal-

las eller, om det �r tillr�ckligt, varning meddelas.

�tg�rdsplan vid bristande solvenskapitalkrav

4 �

Om ett f�rs�kringsf�retag inte uppfyller solvenskapitalkravet, ska

Finansinspektionen f�rel�gga f�retaget att

1. inom tv� m�nader fr�n dagen d� bristerna konstaterades uppr�tta en

�tg�rdsplan och �verl�mna planen till inspektionen f�r godk�nnande, och

2. vidta n�dv�ndiga �tg�rder f�r att inom sex m�nader fr�n dagen d� bris-

ten konstaterades �ter uppfylla solvenskapitalkravet.

Om det �r l�mpligt, f�r Finansinspektionen f�rl�nga tidsfristen enligt f�rsta

stycket 2 med tre m�nader.

F�rl�ngd tidsfrist vid exceptionella f�rh�llanden

5 �

Om den Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten har

meddelat att det f�religger exceptionella f�rh�llanden och dessa f�rh�llanden
p�verkar ett f�rs�kringsf�retag som �r f�rem�l f�r �tg�rder enligt 4 �, f�r
Finansinspektionen f�rl�nga den tidsfrist som avses i 4 � 2 med h�gst sju �r.

Ett f�rs�kringsf�retag ska under en s�dan tidsfrist var tredje m�nad ge in en

l�gesrapport om vilka �tg�rder som har vidtagits och i vilken m�n solvens-
kapitalkravet �ter uppfyllts.

Om ett f�rs�kringsf�retags l�gesrapport visar att det inte har skett n�gra

v�sentliga framsteg med att �ter uppfylla solvenskapitalkravet fr�n det att
bristen konstaterades fram till dess rapporten gavs in, ska Finansinspektionen
besluta att den f�rl�ngda tidsfristen ska upph�ra att g�lla.

6 �

Finansinspektionen ska f�rel�gga ett f�rs�kringsf�retag att vidta n�d-

v�ndiga �tg�rder f�r att s�kerst�lla att f�retaget kan uppfylla solvenskapital-
kravet utan till�mpning av en tillf�lligt justerad riskfri r�ntestruktur enligt
5 kap. 10 � eller ett tillf�lligt avdrag enligt 5 kap. 12 � senast den 1 januari
2032 och att inom tv� m�nader fr�n dagen d� bristen konstaterades �verl�mna
en plan f�r infasning till inspektionen.

F�retaget ska l�mna en l�gesrapport till Finansinspektionen.

7 �

Finansinspektionen ska �terkalla ett tillst�nd att anv�nda en tillf�lligt

justerad riskfri r�ntestruktur enligt 5 kap. 10 � eller ett tillf�lligt avdrag enligt
5 kap. 12 �, om den l�gesrapport som avses i 6 � andra stycket visar att f�reta-
get inte kommer att kunna uppfylla solvenskapitalkravet senast den 1 januari
2032.

Finansiell saneringsplan vid bristande minimikapitalkrav m.m.

8 �

Om ett f�rs�kringsf�retag inte uppfyller minimikapitalkravet eller

ett kapitalkrav som g�ller efter det att f�retaget har beviljats undantag enligt
1 kap. 19 eller 19 b �, ska Finansinspektionen f�rel�gga f�retaget att inom en
m�nad fr�n dagen d� bristen konstaterades uppr�tta en finansiell sanerings-
plan och �verl�mna planen till inspektionen f�r godk�nnande.

SFS 2015:700

Den finansiella saneringsplanen ska inneh�lla �tg�rder som f�retaget ska

vidta f�r att inom tre m�nader fr�n den dag d� bristen konstaterades �ter upp-
fylla minimikapitalkravet eller det kapitalkrav som g�ller efter det att f�re-
taget har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �.

10 �

Finansinspektionen f�r begr�nsa ett f�rs�kringsf�retags f�rfogander�tt

eller f�rbjuda f�retaget att f�rfoga �ver sina tillg�ngar i Sverige, om

1. f�retaget inte f�ljer g�llande best�mmelser om f�rs�kringstekniska av-

s�ttningar,

2. f�retaget inte uppfyller solvenskapitalkravet och det f�religger s�rskilda

omst�ndigheter som ger anledning att befara att f�retagets finansiella st�ll-
ning kommer att f�rs�mras ytterligare,

3. f�retaget inte uppfyller minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som ska

uppfyllas av ett f�retag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller
19 b �, eller

4. det vid beslut om �terkallelse av f�retagets tillst�nd bed�ms vara n�d-

v�ndigt f�r att skydda de intressen som f�rs�kringstagarna och andra ers�tt-
ningsber�ttigade p� grund av f�rs�kringar har.

Finansinspektionen f�r besluta hur f�rs�kringsverksamheten ska drivas

efter ett s�dant beslut som avses i f�rsta stycket.

11 �

Om n�gon som ing�r i ett f�rs�kringsf�retags styrelse eller �r dess

verkst�llande direkt�r eller ansvarar f�r en central funktion inte uppfyller de
krav som anges i 2 kap. 4 � 4, ska Finansinspektionen �terkalla f�retagets till-
st�nd. Det f�r dock ske bara om inspektionen f�rst har beslutat att anm�rka p�
att personen ing�r i styrelsen eller �r verkst�llande direkt�r eller ansvarar f�r
en central funktion och om han eller hon, sedan en av inspektionen best�md
tid om h�gst tre m�nader har g�tt, fortfarande finns kvar i styrelsen eller som
verkst�llande direkt�r eller som ansvarig f�r en central funktion.

I st�llet f�r att �terkalla tillst�ndet f�r Finansinspektionen besluta att en sty-

relseledamot eller verkst�llande direkt�r eller den som ansvarar f�r en central
funktion inte l�ngre f�r kvarst� i sin befattning. Finansinspektionen f�r d� f�r-
ordna en ers�ttare. Ers�ttarens uppdrag g�ller till dess f�rs�kringsf�retaget har
utsett en ny styrelseledamot eller verkst�llande direkt�r eller ansvarig f�r en
central funktion.

12 �

Finansinspektionen ska �terkalla ett f�rs�kringsf�retags tillst�nd, om

f�retaget

1. inte har anm�lts f�r registrering inom f�reskriven tid eller anm�lan har

avskrivits eller avslagits genom ett beslut som har vunnit laga kraft,

2. har f�rklarat sig avst� fr�n tillst�ndet,
3. har f�rsatts i konkurs eller om beslut har fattats om att f�retaget ska g� i

tv�ngslikvidation,

4. inte uppfyller minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som ska uppfyl-

las av ett f�retag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, och
f�retagets finansiella saneringsplan �r uppenbart otillr�cklig, eller

5. inte inom tre m�nader fr�n den tidpunkt d� f�retaget inte l�ngre upp-

fyllde minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett f�re-
tag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, har vidtagit de �t-
g�rder som finns angivna i en godk�nd finansiell saneringsplan.

SFS 2015:700

13 �

Finansinspektionen f�r �terkalla ett f�rs�kringsf�retags tillst�nd, om

f�retaget

1. inte l�ngre uppfyller kraven f�r tillst�nd,
2. inte inom ett �r fr�n det tillst�nd gavs har b�rjat driva s�dan r�relse som

tillst�ndet avser,

3. under en sammanh�ngande tid av sex m�nader inte har drivit f�rs�k-

ringsr�relse,

4. inte inom de tidsfrister som anges i 4 och 5 �� har vidtagit de �tg�rder

f�r att �ter uppfylla solvenskapitalkravet som finns angivna i en godk�nd
�tg�rdsplan, eller

5. i annat fall allvarligt �sidos�tter g�llande best�mmelser f�r verksam-

heten.

I de fall som anges i f�rsta stycket f�r i st�llet varning meddelas, om det �r

tillr�ckligt.

15 �

Finansinspektionen ska anm�la ett beslut enligt 10 � till de beh�riga

myndigheterna i de EES-l�nder d�r f�retaget enligt underr�ttelse driver f�r-
s�kringsverksamhet enligt 3 kap. 1 eller 8 �. Ett s�dant beslut ska dessutom
anm�las till beh�riga myndigheter i de EES-l�nder d�r f�retaget har tillg�ngar
samt till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten.

Finansinspektionen ska anm�la ett beslut om �terkallelse av tillst�nd f�r ett

f�rs�kringsf�retag att driva f�rs�kringsr�relse till beh�riga myndigheter i
�vriga l�nder inom EES samt till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepen-
sionsmyndigheten.

Finansinspektionen f�r i samband med en anm�lan enligt f�rsta eller andra

stycket beg�ra att den beh�riga myndigheten i samarbete med inspektionen
vidtar motsvarande �tg�rder. Om f�retagets tillst�nd har �terkallats, f�r beg�-
ran avse att den beh�riga myndigheten �ven i �vrigt vidtar de �tg�rder som
beh�vs f�r att skydda de intressen som f�rs�kringstagarna och andra ers�tt-
ningsber�ttigade p� grund av f�rs�kringar har.

28 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. inneh�llet i en �tg�rdsplan enligt 4 �,
2. inneh�llet i en plan f�r infasning och en l�gesrapport enligt 6 �, och
3. inneh�llet i en finansiell saneringsplan enligt 8 �.

19 kap. Grupptillsyn

F�retag som ing�r i en grupp

1 �

I en grupp ing�r ett f�retag, dess dotterf�retag och andra anknutna f�re-

tag samt de f�retag som dotterf�retaget har ett �garintresse i.

I en grupp ing�r �ven f�retag som f�renas av starka och varaktiga finan-

siella f�rbindelser p� grund av avtal eller p� annat s�tt, under f�ruts�ttning att
ett av f�retagen genom att samordna beslutsfattandet i f�retagen ut�var ett be-
st�mmande inflytande �ver de �vriga f�retagen. Det f�retag som ut�var ett
best�mmande inflytande ska betraktas som moderf�retag och �vriga f�retag
som dotterf�retag.

8 Senaste lydelse 2012:198.

SFS 2015:700

Andra stycket g�ller endast om det f�r att uppr�tta och avsluta s�dana

finansiella f�rbindelser som avses d�r kr�vs tillst�nd av grupptillsynsmyndig-
heten.

Fall d� grupptillsyn ska ut�vas

2 �

S�rskild tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag som ing�r i en grupp (grupptill-

syn) ska ut�vas enligt detta kapitel.

Grupptillsyn enligt 4, 5, 740, 4264 och 74103 �� ska ut�vas �ver
1. f�rs�kringsf�retag som �r moderf�retag till eller har �garintresse i

�tminstone ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�rs�kringsgivare eller en f�rs�k-
ringsgivare fr�n tredjeland,

2. f�rs�kringsf�retag som har en gemensam eller i huvudsak gemensam

ledning med ett annat f�rs�kringsf�retag, en EES-f�rs�kringsgivare eller en
f�rs�kringsgivare fr�n tredjeland, och

3. f�rs�kringsf�retag vars moderf�retag �r ett f�rs�kringsholdingf�retag

med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med
huvudkontor inom EES.

Grupptillsyn enligt 6573 �� ska ut�vas �ver f�rs�kringsf�retag vars

moderf�retag �r en f�rs�kringsgivare fr�n tredjeland, ett f�rs�kringsholding-
f�retag med huvudkontor utanf�r EES eller ett blandat finansiellt holding-
f�retag med huvudkontor utanf�r EES.

Grupptillsyn enligt 41 � ska ut�vas �ver f�rs�kringsf�retag vars moder-

f�retag �r ett f�rs�kringsholdingf�retag med blandad verksamhet.

3 �

I 410 �� finns allm�nna best�mmelser om grupptillsyn och i 11 och

12 �� best�mmelser om beslut att, helt eller delvis, inte beakta ett f�retag som
ing�r i en grupp vid grupptillsynen.

Niv�n f�r grupptillsyn

4 �

Om det i toppen av en grupp finns ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�r-

s�kringsgivare, ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor inom EES
eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor inom EES som �r
moderf�retag till ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1
eller 2, ska best�mmelserna om grupptillsyn i 5, 740, 4264 och 74103 ��
till�mpas enbart p� niv�n f�r detta yttersta moderf�retag inom EES.

Om det i toppen av en grupp finns ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�r-

s�kringsgivare, ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor inom EES
eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor inom EES som �r
moderf�retag till ett f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt hold-
ingf�retag som i sin tur �r moderf�retag till ett s�dant f�rs�kringsf�retag som
avses i 2 � andra stycket 3, ska best�mmelserna om grupptillsyn i 5,
740, 4264 och 74103 �� till�mpas enbart p� niv�n f�r detta yttersta
moderf�retag inom EES.

Fortsatt tillsyn �ver de enskilda f�rs�kringsf�retagen

5 �

Ett f�rs�kringsf�retag som ing�r i en grupp som omfattas av grupptill-

syn st�r �ven under tillsyn som enskilt f�rs�kringsf�retag enligt denna lag.

SFS 2015:700

Grupptillsynsmyndigheten och dess ansvar

6 �

F�r f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 13 ska det finnas

en grupptillsynsmyndighet med ansvar f�r grupptillsynen. Om det finns flera
ber�rda myndigheter, ska grupptillsynsmyndigheten utses bland dem.

N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet

7 �

Finansinspektionen ska vara grupptillsynsmyndighet, om det i gruppen

finns ett eller flera f�rs�kringsf�retag, men ingen EES-f�rs�kringsgivare.
Finansinspektionen ska �ven vara grupptillsynsmyndighet

1. om det i toppen av en grupp finns ett f�rs�kringsf�retag,
2. om det i toppen av en grupp finns ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett

blandat finansiellt holdingf�retag som �r moderf�retag till ett f�rs�kringsf�re-
tag,

3. om ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor i Sverige eller ett

blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor i Sverige �r moderf�retag
till ett f�rs�kringsf�retag och en eller flera EES-f�rs�kringsgivare,

4. om det i gruppen finns fler �n ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller

ett s�dant blandat finansiellt holdingf�retag som avses i artikel 247.2 b iii i
Solvens II-direktivet, med huvudkontor i olika stater inom EES, d�ribland
Sverige, och det dessutom i samma stater finns dotterf�retag som �r f�rs�k-
ringsf�retag eller EES-f�rs�kringsgivare varav det dotterf�retag som har den
st�rsta balansomslutningen �r ett f�rs�kringsf�retag,

5. om ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�re-

tag �r moderf�retag till ett eller flera f�rs�kringsf�retag och en eller flera
EES-f�rs�kringsgivare men inte har huvudkontor i n�got av de l�nder d�r dot-
terf�retagen finns, och det dotterf�retag som har den st�rsta balansomslut-
ningen �r ett f�rs�kringsf�retag,

6. i andra fall �n de som anges i 15, n�r ett eller flera f�rs�kringsf�retag

och en eller flera EES-f�rs�kringsgivare ing�r i en grupp och det f�retag som
har den st�rsta balansomslutningen �r ett f�rs�kringsf�retag, eller

7. om inspektionen tillsammans med ber�rda beh�riga myndigheter kom-

mer �verens om det i enlighet med best�mmelserna i 8 � andra stycket.

�verenskommelse och beslut om utseende av grupptillsynsmyndighet

8 �

N�r Finansinspektionen enligt 7 � ska vara grupptillsynsmyndighet, f�r

inspektionen tillsammans med ber�rda beh�riga myndigheter komma �verens
om att en annan myndighet inom EES �n inspektionen ska utses till grupptill-
synsmyndighet. Finansinspektionen f�r tr�ffa en s�dan �verenskommelse, om
det �r ol�mpligt att inspektionen utses till grupptillsynsmyndighet med h�n-
syn till gruppens struktur och den relativa betydelsen av gruppens verksamhet
i olika l�nder.

Om det i ett annat fall �n det som avses i f�rsta stycket skulle vara ol�mp-

ligt med h�nsyn till en grupps struktur och den relativa betydelsen av dess
verksamhet i olika l�nder att grupptillsynsmyndigheten utses enligt de grun-
der som anges i artikel 247.2 i Solvens II-direktivet, f�r Finansinspektionen
tr�ffa en �verenskommelse om att inspektionen eller en beh�rig myndighet
ska vara grupptillsynsmyndighet f�r gruppen.

SFS 2015:700

Om en �verenskommelse enligt andra stycket inneb�r att Finansinspektio-

nen utses till grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen fatta ett beslut om
detta och �verl�mna beslutet till gruppen.

En �verenskommelse enligt f�rsta eller andra stycket f�r tr�ffas inom tre

m�nader fr�n den dag d� fr�gan om en s�dan �verenskommelse v�cktes av en
ber�rd myndighet. Den ber�rda gruppen ska ges tillf�lle att yttra sig.

H�nskjutande av ett �rende om utseende av grupptillsynsmyndighet till
Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten

9 �

Om Finansinspektionen eller n�gon av de ber�rda beh�riga myndig-

heterna inom den trem�nadersfrist som anges i 8 � har h�nskjutit �rendet till
Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten och beg�rt myndig-
hetens hj�lp i enlighet med artikel 19 i f�rordning (EU) nr 1094/2010, i
lydelse enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU, ska
inspektionen och de ber�rda beh�riga myndigheterna inv�nta det beslut som
Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten kan komma att fatta
enligt artikel 19.3 i samma f�rordning. Finansinspektionen ska f�lja ett s�dant
beslut i sak. Om Finansinspektionen utsetts till grupptillsynsmyndighet, ska
inspektionen �verl�mna beslutet och sk�len f�r det till f�rs�kringsf�retaget
och tillsynskollegiet.

Finansinspektionen f�r inte h�nskjuta ett �rende till Europeiska f�rs�k-

rings- och tj�nstepensionsmyndigheten efter det att trem�nadersperioden l�pt
ut eller ett beslut har fattats.

10 �

Om ett beslut enligt 8 och 9 �� inte kan fattas, ska uppgiften som

grupptillsynsmyndighet utf�ras av den myndighet som f�ljer av artikel 247.2 i
Solvens II-direktivet.

Beslut om att inte beakta ett f�retag i en grupp vid grupptillsynen

11 �

N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet f�r inspektionen i

ett enskilt fall besluta att, helt eller delvis, inte beakta ett f�retag som ing�r i
en grupp vid grupptillsynen om

1. f�retaget �r bel�get i ett land utanf�r EES och det finns r�ttsliga hinder

mot �verf�ring av n�dv�ndig information,

2. f�retaget �r av ringa betydelse med h�nsyn till syftet med grupptillsynen,

eller

3. det skulle vara ol�mpligt eller vilseledande med h�nsyn till syftet med

grupptillsynen att l�ta f�retaget omfattas av den.

N�r best�mmelsen i f�rsta stycket 2 �r till�mplig p� flera f�retag, f�r ett

s�dant beslut inte fattas, utom om f�retagen tillsammans �r av ringa betydelse
med h�nsyn till syftet med grupptillsynen.

Innan Finansinspektionen fattar ett beslut med st�d av f�rsta stycket 2 eller

3 att inte beakta ett f�rs�kringsf�retag eller en EES-f�rs�kringsgivare i en
grupp ska inspektionen h�ra de beh�riga myndigheter som ber�rs av beslutet.

12 �

Om Finansinspektionen med st�d av 11 � f�rsta stycket 2 eller 3 beslu-

tar att inte beakta en EES-f�rs�kringsgivare i en grupp ska det f�retag som
finns i toppen av gruppen i Sverige, p� beg�ran av Finansinspektionen, l�mna

SFS 2015:700

de upplysningar som en beh�rig myndighet i EES-f�rs�kringsgivarens hem-
land beh�ver f�r sin tillsyn av EES-f�rs�kringsgivaren.

Parallella regelverk

13 �

Om ett blandat finansiellt holdingf�retag omfattas av likv�rdiga

best�mmelser om tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag som ing�r i en grupp och till-
syn av konglomerat, s�rskilt avseende riskbaserad tillsyn, f�r Finansinspek-
tionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, efter samr�d med ber�rda
beh�riga myndigheter, bevilja undantag fr�n detta kapitel s� att det blandade
finansiella holdingf�retaget bara beh�ver till�mpa de relevanta best�mmel-
serna f�r konglomerat.

14 �

Om ett blandat finansiellt holdingf�retag omfattas av likv�rdiga

best�mmelser om tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag som ing�r i en grupp och om
gruppbaserad tillsyn enligt lagen (2014:968) om s�rskild tillsyn �ver kredit-
institut och v�rdepappersbolag, s�rskilt avseende riskbaserad tillsyn, f�r
Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, efter samr�d
med den myndighet som ansvarar f�r den gruppbaserade tillsynen enligt den
lagen, bevilja undantag fr�n detta kapitel s� att det blandade finansiella hol-
dingf�retaget bara beh�ver till�mpa de relevanta best�mmelserna f�r den
st�rsta sektorn enligt 2 kap. 3 � lagen (2006:531) om s�rskild tillsyn �ver
finansiella konglomerat.

15 �

Finansinspektionen ska underr�tta Europeiska bankmyndigheten och

Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten om s�dana beslut
som inspektionen fattar enligt 13 och 14 ��.

Gruppsolvens

Kapitalbas och kapitalkrav p� gruppniv�

16 �

Ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1, 2 eller 3

ska s�kerst�lla att det inom gruppen sammantaget finns en gruppbaserad kapi-
talbas som alltid �r minst lika med

1. ett gruppbaserat solvenskapitalkrav ber�knat enligt 1722 ��, eller
2. det h�gre belopp som Finansinspektionen har beslutat med st�d av 29 �.
Vid gruppsolvensber�kningen ska tillg�ngarna och skulderna v�rderas

enligt 5 kap. 2 �.

Metoder f�r ber�kning av kapitalbas och kapitalkrav

17 �

F�r f�retag som ing�r i en grupp d�r det finns ett s�dant f�rs�krings-

f�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 ska den gruppbaserade kapital-
basen och det gruppbaserade solvenskapitalkravet ber�knas enligt konsolide-
ringsmetoden (metod 1 enligt artiklarna 230232 i Solvens II-direktivet).

Om det �r l�mpligt f�r Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptill-

synsmyndighet, besluta att den gruppbaserade kapitalbasen och det grupp-
baserade solvenskapitalkravet i st�llet ska ber�knas enligt sammanl�ggnings-
och avr�kningsmetoden (metod 2 enligt artikel 233 i Solvens II-direktivet)
eller enligt en kombination av de angivna metoderna.

SFS 2015:700

Innan Finansinspektionen fattar ett s�dant beslut som avses i andra stycket,

ska inspektionen samr�da med ber�rda beh�riga myndigheter och med den
grupp som beslutet r�r. N�r konsolideringsmetoden anv�nds ska best�mmel-
serna i 7 kap. 211 �� om kapitalbas g�lla vid ber�kningen av den gruppbase-
rade kapitalbasen.

Proportionellt beaktande av innehav

18 �

Vid ber�kningen av den gruppbaserade kapitalbasen och det grupp-

baserade solvenskapitalkravet ska ett anknutet f�retag beaktas proportionellt
efter det innehav som ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra
stycket 1 eller 2 eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finan-
siellt holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3 har i det anknutna f�re-
taget. Om s�rskilda sk�l talar f�r det, f�r innehav och �garintressen beaktas
till en annan andel.

19 �

N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen

besluta vilken proportionell andel enligt 18 � som ska beaktas i f�ljande fall:

1. d� det inte finns kapitalbindningar mellan vissa av f�retagen i en grupp,
2. d� en ber�rd beh�rig myndighet har bed�mt att ett direkt eller indirekt

innehav av r�ster eller kapital i ett f�retag ska r�knas som �garintresse p�
grund av att ett betydande inflytande ut�vas �ver det f�retaget, eller

3. d� en ber�rd beh�rig myndighet har bed�mt att ett f�retag �r ett moder-

f�retag p� grund av att det ut�var ett dominerande inflytande �ver ett annat
f�retag.

Innan Finansinspektionen fattar ett s�dant beslut, ska inspektionen samr�da

med ber�rda beh�riga myndigheter och den grupp som beslutet r�r.

Vissa avdrag vid ber�kning av den gruppbaserade kapitalbasen

20 �

Vid ber�kningen av den gruppbaserade kapitalbasen ska avdrag g�ras

s� att inte dubbelr�kning sker av poster som ing�r i kapitalbasen i flera f�retag
i gruppen. Vid ber�kningen ska avdrag ocks� g�ras f�r v�rden som skapats
internt inom gruppen och som h�rr�r fr�n �msesidig finansiering.

Standardformeln och interna modeller p� gruppniv�

21 �

Om det gruppbaserade solvenskapitalkravet ber�knas enligt konsolide-

ringsmetoden, kan ber�kningen ske antingen med anv�ndning av standard-
formeln eller med anv�ndning av en fullst�ndig eller partiell intern modell.

Best�mmelserna i 8 kap. 13 och 511 �� ska g�lla vid ber�kning av det

gruppbaserade solvenskapitalkravet enligt standardformeln. Best�mmelserna
i 9 kap. 118 �� ska g�lla f�r en intern modell som anv�nds f�r att ber�kna
det gruppbaserade solvenskapitalkravet.

Minsta v�rde av det gruppbaserade solvenskapitalkravet om
konsolideringsmetoden anv�nds

22 �

Det gruppbaserade solvenskapitalkravet ska, om konsolideringsmeto-

den anv�nds, uppg� till minst summan av

SFS 2015:700

1. minimikapitalkravet enligt 8 kap. 1321 �� f�r ett s�dant f�rs�krings-

f�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2, och

2. den proportionella andelen av minimikapitalkravet f�r anknutna f�rs�k-

ringsf�retag och EES-f�rs�kringsgivare.

Det minsta v�rdet av det gruppbaserade solvenskapitalkravet enligt f�rsta

stycket ska t�ckas genom medr�kningsbara poster i prim�rkapitalbasen enligt
7 kap. 12 �.

Tillst�nd till anv�ndning av interna modeller inom en grupp

23 �

En intern modell som anv�nds f�r ber�kning av det gruppbaserade sol-

venskapitalkravet f�r �ven anv�ndas f�r ber�kning av solvenskapitalkravet
f�r ett enskilt f�rs�kringsf�retag eller en enskild EES-f�rs�kringsgivare som
ing�r i gruppen.

En ans�kan om tillst�nd att anv�nda en intern modell f�r ber�kning av det

gruppbaserade solvenskapitalkravet och solvenskapitalkravet f�r f�rs�krings-
f�retag eller EES-f�rs�kringsgivare som ing�r i gruppen f�r l�mnas in till
Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet. En s�dan
ans�kan f�r g�ras av ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�rs�kringsgivare och
dess anknutna f�retag eller gemensamt av f�retag som �r anknutna till ett f�r-
s�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag.

N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen ocks�

ta emot ans�kningar om tillst�nd att anv�nda en intern modell f�r ber�k-
ningen av solvenskapitalkravet f�r de f�rs�kringsf�retag och EES-f�rs�k-
ringsgivare som ing�r i gruppen, om en s�dan ans�kan g�rs

1. gemensamt av ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra

stycket 1 eller 2 och de �vriga f�rs�kringsf�retag och EES-f�rs�kringsgivare
som ing�r i gruppen, eller

2. gemensamt av s�dana f�rs�kringsf�retag i en grupp som avses i 2 �

andra stycket 3 och s�dana EES-f�rs�kringsgivare som ing�r i gruppen.

Om Finansinspektionen, utan att vara grupptillsynsmyndighet, har tagit

emot en s�dan ans�kan som avses i andra eller tredje stycket och som g�rs av
f�rs�kringsf�retag och EES-f�rs�kringsgivare som ing�r i gruppen ska den
l�mnas �ver till grupptillsynsmyndigheten.

Finansinspektionen ska snarast m�jligt �verl�mna ans�kningar enligt andra

och tredje styckena till de ber�rda beh�riga myndigheterna.

Till�mplig lag vid pr�vningen av en tillst�ndsans�kan

24 �

N�r Finansinspektionen pr�var en ans�kan enligt 23 � andra stycket

till�mpas denna lag. Inspektionen f�r dock �ven till�mpa best�mmelser som
enligt f�rfattningar i en annan stat inom EES g�ller f�r en s�dan intern modell
som avses i ans�kan. N�r ans�kan har l�mnats in till inspektionen, g�ller detta
dock bara om det �r n�dv�ndigt f�r en effektiv tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag
eller EES-f�rs�kringsgivare.

Handl�ggningen av tillst�ndsans�kningar

25 �

N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen

inom sex m�nader fr�n det att en fullst�ndig ans�kan enligt 23 � har l�mnats
in, om m�jligt, komma �verens med de ber�rda beh�riga myndigheterna om

SFS 2015:700

vilket beslut som b�r fattas med anledning av ans�kan. Denna �verenskom-
melse och sk�len f�r den ska redovisas skriftligen. Finansinspektionen ska
fatta ett beslut i enlighet med �verenskommelsen och s�nda �ver det till
s�kandena.

Om en s�dan �verenskommelse som avses i f�rsta stycket inte kan tr�ffas

inom den angivna perioden, ska Finansinspektionen ensam fatta beslut med
anledning av ans�kan. Beslutet ska inneh�lla de sk�l som best�mt utg�ngen i
�rendet och redovisa synpunkter och reservationer fr�n beh�riga myndigheter
som kommit till uttryck under sexm�nadersperioden.

Tvistl�sning

26 �

Om Finansinspektionen eller n�gon av de ber�rda beh�riga myndig-

heterna inom den sexm�nadersperiod som avses i 25 � f�rsta stycket har h�n-
skjutit �rendet till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten i
enlighet med artikel 19 i f�rordning (EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU, ska inspektionen av-
vakta med ett beslut enligt 25 � andra stycket och inv�nta det beslut som
Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten kan komma att fatta
enligt artikel 19.3 i samma f�rordning. Finansinspektionen ska f�lja ett beslut
i saken fr�n Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten.

Om ett �rende h�nskjutits till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensions-

myndigheten och det beslut som f�resl�s av panelen i enlighet med artiklarna
41.2, 41.3 och 44.1.3 i f�rordning (EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt Euro-
paparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU, avvisas, ska Finansinspektio-
nen fatta det slutliga beslutet.

Finansinspektionen f�r inte h�nskjuta ett �rende till Europeiska f�rs�k-

rings- och tj�nstepensionsmyndigheten efter det att den sexm�nadersperiod
som avses i f�rsta stycket har l�pt ut eller ett beslut har fattats.

Beslut av en utl�ndsk grupptillsynsmyndighet

27 �

Ett beslut av en utl�ndsk grupptillsynsmyndighet g�ller i Sverige om

det har fattats

1. efter en �verenskommelse med anledning av en ans�kan enligt artiklarna

231 och 233.5 i Solvens II-direktivet, att anv�nda en intern modell f�r att be-
r�kna b�de det gruppbaserade solvenskapitalkravet och solvenskapitalkravet
f�r ett f�rs�kringsf�retag eller en EES-f�rs�kringsgivare som ing�r i en grupp
eller solvenskapitalkravet f�r ett f�rs�kringsf�retag och EES-f�rs�krings-
givare som ing�r i gruppen, eller

2. p� grund av att myndigheterna inte har kommit �verens inom sex m�na-

der.

Beslutet �r bindande f�r de ber�rda f�retagen och Finansinspektionen och

ska ligga till grund f�r inspektionens tillsyn.

�tg�rder om ett f�rs�kringsf�retags riskprofil avviker fr�n antaganden f�r
den interna modellen p� gruppniv�

28 �

N�r ett f�rs�kringsf�retags riskprofil avviker v�sentligt fr�n de anta-

ganden som ligger till grund f�r en intern modell som beslutats enligt 27 �
som omfattar f�rs�kringsf�retaget och anv�nds f�r ber�kning av ett grupp-

SFS 2015:700

baserat solvenskapitalkrav, f�r Finansinspektionen besluta om ett kapitaltil-
l�gg ut�ver det solvenskapitalkrav som g�ller f�r f�rs�kringsf�retaget enligt
den interna modellen, om f�retaget inte p� ett korrekt s�tt har vidtagit �tg�rder
med anledning av de synpunkter som myndigheten framf�rt. Best�mmelserna
i 17 kap. 2428 �� ska g�lla f�r ett s�dant beslut om kapitaltill�gg.

Om ett s�dant kapitaltill�gg som avses i f�rsta stycket p� grund av s�r-

skilda omst�ndigheter inte �r en l�mplig �tg�rd, f�r Finansinspektionen i st�l-
let f�rel�gga f�rs�kringsf�retaget att ber�kna solvenskapitalkravet enligt stan-
dardformeln i 8 kap. 13 och 511 ��. Finansinspektionen f�r f�r ett s�dant
f�rs�kringsf�retag, i enlighet med 17 kap. 24 �, besluta om ett kapitaltill�gg
ut�ver det solvenskapitalkrav som framkommer med till�mpning av standard-
formeln.

Kapitaltill�gg p� gruppniv� till det gruppbaserade solvenskapitalkravet

29 �

Finansinspektionen f�r, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet,

besluta om ett kapitaltill�gg ut�ver det gruppbaserade solvenskapitalkravet,
om detta kapitalkrav inte st�mmer �verens med gruppens riskprofil eller om
f�ruts�ttningarna enligt 17 kap. 24 � 4 �r uppfyllda.

Vid bed�mningen av om gruppens riskprofil st�mmer �verens med det

gruppbaserade solvenskapitalkravet ska Finansinspektionen s�rskilt beakta
om s�dana omst�ndigheter som avses i 17 kap. 24 � f�religger med avseende
p� gruppen.

Best�mmelserna i 17 kap. 2528 �� ska g�lla f�r ett s�dant beslut om kapi-

taltill�gg som avses i f�rsta stycket.

Kontroll av likv�rdighet avseende anknutna f�rs�kringsgivare fr�n tredjeland

30 �

I artikel 227.1 och 227.2 i Solvens II-direktivet finns best�mmelser om

1. beaktande av anknutna f�rs�kringsgivare fr�n tredjeland, n�r solvensen

p� gruppniv� ber�knas, och

2. kontroll av likv�rdighet.
Finansinspektionen ska, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet och

inga best�mmelser om likv�rdighet har antagits av Europeiska kommissionen,
p� eget initiativ eller p� beg�ran av ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i
2 � andra stycket 1 eller 2 eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller
blandat finansiellt holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3 kontrollera
om krav p� solvensordning, solvenskapitalkrav och kapitalbasposter i ett tred-
jeland d�r en anknuten f�rs�kringsgivare �r bel�gen, �r likv�rdiga med kraven
i denna lag.

Innan inspektionen, efter kontroll enligt f�rsta stycket, fattar ett beslut om

likv�rdighet ska den samr�da med eventuella ber�rda beh�riga tillsynsmyn-
digheter och med Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten.
Om en annan myndighet har fattat beslut om likv�rdighet, f�r Finansinspek-
tionen fatta ett beslut som avviker fr�n det bara om det skett v�sentliga f�r-
�ndringar i tillsynsordningen i det tredjelandet.

SFS 2015:700

H�nskjutande till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten
vid oenighet om likv�rdighet

31 �

Finansinspektionen f�r h�nskjuta ett �rende till Europeiska f�rs�k-

rings- och tj�nstepensionsmyndigheten i enlighet med artikel 19 i f�rordning
(EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv
2014/51/EU, om inspektionen inte samtycker till ett beslut i fr�ga om likv�r-
dighet som fattats av en grupptillsynsmyndighet enligt artikel 227.2 i
Solvens II-direktivet. Ett �rende f�r h�nskjutas till Europeiska f�rs�krings-
och tj�nstepensionsmyndigheten inom tre m�nader fr�n det att grupptillsyns-
myndigheten meddelat sitt beslut.

�terkommande ber�kningar av kapitalbas och kapitalkrav p� gruppniv�

32 �

Den gruppbaserade kapitalbas och det gruppbaserade solvenskapital-

krav som g�ller enligt detta kapitel ska ber�knas minst en g�ng per �r. Ber�k-
ningarna ska utf�ras av ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra
stycket 1 eller 2 eller av ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat
finansiellt holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3.

33 �

Om det i toppen av en grupp finns ett s�dant f�rs�kringsf�retag som

avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 ska det f�retaget rapportera resultatet av
ber�kningarna enligt 32 � och v�sentliga uppgifter som ligger till grund f�r
dem till grupptillsynsmyndigheten. Om det i toppen av en grupp finns ett f�r-
s�kringsholdingf�retag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finan-
siellt holdingf�retag med huvudkontor inom EES, ska i st�llet det moderf�re-
taget ansvara f�r rapporteringen.

Finansinspektionen f�r, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, efter

att ha h�rt ber�rda beh�riga myndigheter och gruppen, best�mma att ett annat
f�retag i gruppen ska ansvara f�r rapporteringen enligt f�rsta stycket.

34 �

Det f�retag som ska ansvara f�r rapporteringen enligt 33 � ska fort-

l�pande �vervaka solvenskapitalkravet f�r gruppen. Om det finns grundad
anledning att anta att gruppens riskprofil f�r�ndrats v�sentligt sedan dagen f�r
den senaste rapporteringen av solvenskapitalkravet p� gruppniv�, ska f�re-
taget g�ra en ny ber�kning av detta krav och snarast m�jligt rapportera denna
till Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet. Finans-
inspektionen f�r under samma f�ruts�ttningar beg�ra en f�rnyad ber�kning av
solvenskapitalkravet.

�tg�rder vid bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet f�r gruppen

35 �

Om en grupp inte uppfyller det gruppbaserade solvenskapitalkravet

enligt 16 � eller om det finns risk f�r en s�dan brist inom tre m�nader, ska ett
s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 eller ett
s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt holdingf�retag som
avses i 2 � andra stycket 3 underr�tta grupptillsynsmyndigheten omg�ende.
Grupptillsynsmyndigheten ska informera ber�rda myndigheter. Gruppens
situation ska analyseras inom tillsynskollegiet.

SFS 2015:700

Best�mmelserna i 18 kap. 48 �� om �tg�rdsplan, f�rl�ngd tidsfrist, under-

r�ttelse och finansiell saneringsplan ska g�lla i till�mpliga delar vid en s�dan
brist som avses i f�rsta stycket.

Gruppsolvens f�r f�rs�kringsf�retag som �r dotterf�retag till
f�rs�kringsholdingf�retag och blandade finansiella holdingf�retag

36 �

N�r ett f�rs�kringsf�retag �r dotterf�retag till ett f�rs�kringsholding-

f�retag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holdingf�re-
tag med huvudkontor inom EES, ska ber�kningen av gruppsolvens g�ras med
h�nsyn �ven till f�rs�kringsholdingf�retaget eller det blandade finansiella
holdingf�retaget. Ber�kningen ska ske enligt 16 � andra stycket samt 1722
och 29 ��.

Vid ber�kningen enligt f�rsta stycket ska moderf�retaget hanteras som ett

f�rs�kringsf�retag som omfattas av

1. best�mmelserna om solvenskapitalkrav i 8 kap. 111 ��, 9 kap.

118 ��, och

2. villkor enligt 7 kap. 211 ��, f�r att poster i kapitalbasen ska f� medr�k-

nas f�r att t�cka detta krav.

Rapportering av v�sentliga riskkoncentrationer och betydande
transaktioner inom en grupp

37 �

V�sentliga riskkoncentrationer och betydande transaktioner av vissa

slag inom en grupp ska minst en g�ng per �r rapporteras till Finansinspektio-
nen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet. Vilka dessa slag av riskkon-
centrationer och transaktioner �r ska, tillsammans med l�mpliga tr�skelv�r-
den, beslutas av Finansinspektionen f�r varje enskild grupp. Tr�skelv�rdena
ska baseras p� solvenskapitalkrav eller f�rs�kringstekniska avs�ttningar eller
b�da dessa v�rden och h�nsyn ska tas till gruppens struktur och riskhante-
ringssystem. Inspektionen ska, innan dessa beslut meddelas, ha h�rt ber�rda
beh�riga myndigheter och gruppen.

Vid bed�mningen av riskkoncentrationer enligt f�rsta stycket ska Finans-

inspektionen beakta risker f�r spridning inom gruppen, intressekonflikter
samt riskernas niv� och omfattning.

�ven transaktioner som gjorts med fysiska personer som har n�ra f�rbin-

delser med n�got f�retag inom gruppen ska rapporteras.

Om en transaktion har en mycket betydande omfattning, ska den rapporte-

ras snarast m�jligt.

38 �

Rapporteringen enligt 37 � ska g�ras av det f�rs�kringsf�retag som

finns i toppen av gruppen eller om det inte finns ett s�dant f�retag, av det f�r-
s�kringsf�retag, f�rs�kringsholdingf�retag eller blandade finansiella holding-
f�retag som Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet,
best�mmer efter att ha h�rt ber�rda beh�riga myndigheter och gruppen.

Skyldigheten att rapportera enligt f�rsta stycket g�ller dock inte om Finans-

inspektionen enligt 39 � beslutat att inte till�mpa best�mmelserna i denna
paragraf.

SFS 2015:700

Undantag d� tillsyn �ven ska ut�vas enligt lagen om s�rskild tillsyn �ver
finansiella konglomerat

39 �

Om det i en grupp finns ett s�dant moderf�retag som avses i 4 � och

det f�retaget i sin tur �r dotterf�retag till ett s�dant f�retag som avses i 3 kap.
1 � lagen (2006:531) om s�rskild tillsyn �ver finansiella konglomerat, f�r
Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, besluta att
p� niv�n f�r detta dotterf�retag inte till�mpa best�mmelserna om tillsyn enligt
37 och 38 �� avseende riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp.

Innan Finansinspektionen fattar ett s�dant beslut ska inspektionen samr�da

med de beh�riga myndigheter som ber�rs av beslutet.

Undantag fr�n kravet p� tillsyn �ver riskkoncentrationer och transaktioner
inom en grupp

40 �

Finansinspektionen f�r, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet,

efter samr�d med ber�rda beh�riga myndigheter besluta att tillsyn �ver
s�dana riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp som avses i 37
och 38 �� inte ska ut�vas p� niv�n f�r ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses
i 2 � andra stycket 1 eller 2, eller p� niv�n f�r det f�rs�kringsholdingf�retag
eller blandade finansiella holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3 och
som �r ett anknutet f�retag till en reglerad enhet eller sj�lvt �r en reglerad
enhet eller ett blandat finansiellt holdingf�retag som omfattas av lagen
(2006:531) om s�rskild tillsyn �ver finansiella konglomerat.

Tillsyn �ver transaktioner inom grupper d�r moderf�retaget �r ett
f�rs�kringsholdingf�retag med blandad verksamhet

41 �

N�r ett f�rs�kringsf�retag �r dotterf�retag till ett f�rs�kringsholding-

f�retag med blandad verksamhet, ska f�rs�kringsf�retaget ha en god kontroll
�ver transaktioner med f�rs�kringsholdingf�retaget med blandad verksamhet
och dess andra anknutna f�retag.

Vid Finansinspektionens tillsyn �ver kraven i f�rsta stycket ska 37 � g�lla i

till�mpliga delar.

F�retagsstyrningssystem inom en grupp

42 �

Best�mmelserna i 10 kap. om f�retagsstyrning ska g�lla i till�mpliga

delar p� gruppniv�.

Ettdera av ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1

eller 2 eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt hold-
ingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3 ska ansvara f�r att kraven i 10 kap.
p� f�retagsstyrning i till�mpliga delar f�ljs p� gruppniv�. Om det �r l�mpligt,
f�r Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att ett annat f�retag i gruppen
ska ansvara f�r att kraven f�ljs.

I en grupp d�r det finns ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra

stycket 1 eller 2 eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finan-
siellt holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3 ska system f�r riskhante-
ring, internkontroll och rapportering genomf�ras konsekvent i alla f�retag
som omfattas av grupptillsyn s� att dessa system och rapporter kan kontrolle-
ras p� gruppniv�.

SFS 2015:700

Systemet f�r internkontroll inom en grupp ska omfatta
1. rutiner avseende gruppsolvens f�r att identifiera och m�ta alla betydande

risker gruppen �r utsatt f�r och p� l�mpligt s�tt anpassa kapitalbasen till ris-
kerna, och

2. sunda rapporterings- och redovisningsmetoder f�r att �vervaka och han-

tera transaktioner inom gruppen och riskkoncentrationer.

43 �

En egen risk- och solvensbed�mning som omfattar hela gruppen ska

genomf�ras i enlighet med 10 kap. 1113 �� av ett s�dant

1. f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2, eller
2. f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt holdingf�retag som

avses i 2 � andra stycket 3.

N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet f�r inspektionen, efter

att ha r�dfr�gat medlemmarna i tillsynskollegiet, besluta att f�retag som avses
i f�rsta stycket f�r g�ra en egen risk- och solvensbed�mning enligt 10 kap.
1113 �� p� gruppniv� och p� niv�n f�r ett dotterf�retag inom gruppen. En
enda handling ska omfatta samtliga bed�mningar. En s�dan handling ska
�verl�mnas samtidigt till Finansinspektionen och till ber�rda beh�riga myn-
digheter.

Ett beslut enligt andra stycket p�verkar inte dotterf�retagets skyldigheter

enligt 10 kap. 1113 ��.

Tillg�ng till information

44 �

Ett f�rs�kringsf�retag som avses i 2 �, ett f�retag som ing�r i samma

grupp som ett s�dant f�rs�kringsf�retag och s�dana fysiska personer som av-
ses i 37 � tredje stycket ska p� beg�ran l�mna information till varandra som
beh�vs f�r att uppfylla kraven i detta kapitel.

Tystnadsplikt

45 �

En styrelseledamot eller annan befattningshavare hos ett f�retag som

vid fullg�rande av skyldigheter enligt detta kapitel f�r kunskap om aff�rsf�r-
h�llanden i ett f�retag eller hos en person som enligt 44 � ska l�mna uppgif-
ter, f�r inte obeh�rigen r�ja vad han eller hon f�tt veta och inte heller utnyttja
kunskapen i strid med uppgiftsl�mnarens intresse.

Uppgiftsskyldighet

46 �

Ett f�retag som vid fullg�randet av skyldigheter enligt detta kapitel f�r

s�dan kunskap som avses i 45 �, �r skyldigt att l�mna ut uppgifter om enskil-
das f�rh�llanden till f�retaget, om det under en utredning enligt best�mmel-
serna om f�runders�kning i brottm�l beg�rs av en unders�kningsledare eller
om det i ett �rende om r�ttslig hj�lp i brottm�l p� framst�llning av en annan
stat eller mellanfolklig domstol beg�rs av �klagare.

Meddelandef�rbud

47 �

Den unders�kningsledare eller �klagare som beg�r uppgifter enligt

46 � f�r besluta att f�retaget samt dess styrelseledam�ter och anst�llda inte f�r
r�ja f�r kunden eller f�r n�gon utomst�ende att uppgifter har l�mnats enligt

SFS 2015:700

46 � eller att det p�g�r en f�runders�kning eller ett �rende om r�ttslig hj�lp i
brottm�l.

Ett s�dant f�rbud f�r meddelas om det kr�vs f�r att en utredning om brott

inte ska �ventyras eller f�r att uppfylla en internationell �verenskommelse
som �r bindande f�r Sverige.

F�rbudet ska vara tidsbegr�nsat, med m�jlighet till f�rl�ngning, och f�r

inte avse l�ngre tid �n vad som �r motiverat med h�nsyn till syftet med f�r-
budet. I ett �rende om r�ttslig hj�lp i brottm�l f�r dock f�rbudet tidsbegr�nsas
bara om den stat eller mellanfolkliga domstol som har ans�kt om r�ttslig hj�lp
samtycker till detta.

Om ett f�rbud inte l�ngre �r motiverat med h�nsyn till dess syfte, ska

unders�kningsledaren eller �klagaren besluta att f�rordnandet ska upph�ra.

Ansvar

48 �

Den som upps�tligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett medde-

landef�rbud enligt 47 � d�ms till b�ter.

Skyldighet att l�mna upplysningar till Finansinspektionen

49 �

Ett f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � ska p� beg�ran av Finansin-

spektionen l�mna de upplysningar som beh�vs f�r grupptillsynen.

50 �

Om ett f�rs�kringsf�retag inte fullg�r sin upplysningsskyldighet enligt

49 � inom sk�lig tid, f�r Finansinspektionen f�rel�gga ett annat f�retag inom
gruppen att l�mna upplysningar som r�r detta f�retag direkt till inspektionen,
om upplysningarna beh�vs f�r grupptillsynen.

Kontroll av information

51 �

Finansinspektionen f�r p� plats kontrollera all information som beh�vs

f�r grupptillsynen hos

1. f�rs�kringsf�retag som omfattas av grupptillsynen,
2. f�retag som �r anknutna till f�rs�kringsf�retaget,
3. moderf�retag till f�rs�kringsf�retaget, och
4. f�retag som �r anknutna till moderf�retaget till f�rs�kringsf�retaget.

52 �

Finansinspektionen ska, p� beg�ran fr�n en beh�rig myndighet i ett

annat land inom EES, p� plats kontrollera information som beh�vs f�r den
myndighetens tillsyn. Inspektionen f�r utf�ra kontrollen sj�lv eller uppdra �t
en revisor eller annan sakkunnig att g�ra detta. Om den beh�riga myndig-
heten beg�r det, f�r den n�rvara vid kontrollen. Grupptillsynsmyndigheten
ska underr�ttas om de vidtagna �tg�rderna.

H�nskjutande till Europeiska f�rs�krings- och
tj�nstepensionsmyndigheten

53 �

Finansinspektionen f�r h�nskjuta fr�gor som r�r ett f�rfarande av en

beh�rig myndighet inom EES till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepen-
sionsmyndigheten f�r tvistl�sning i de fall som framg�r av artiklarna 248,
249, 255 och 260 i Solvens II-direktivet.

SFS 2015:700

Offentligg�rande

Offentligg�rande av en solvens- och verksamhetsrapport p� gruppniv�

54 �

Ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2

eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt holdingf�re-
tag som avses i 2 � andra stycket 3 ska offentligg�ra en solvens- och verksam-
hetsrapport p� gruppniv�. Rapporten ska offentligg�ras minst en g�ng per �r.

Best�mmelserna i 16 kap. 28 �� om offentligg�rande ska g�lla i till�mp-

liga delar.

Offentligg�rande av en gemensam solvens- och verksamhetsrapport p�
gruppniv� och f�r enskilda f�retag i en grupp

55 �

Ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2

eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt holdingf�re-
tag som avses i 2 � andra stycket 3 f�r, efter tillst�nd fr�n Finansinspektionen,
om inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, offentligg�ra en gemensam sol-
vens- och verksamhetsrapport s�v�l p� gruppniv� som f�r de enskilda f�re-
tagen i gruppen.

Innan Finansinspektionen ger sitt tillst�nd till en gemensam rapport, ska

den samr�da med ber�rda beh�riga myndigheter i tillsynskollegiet.

Inneh�llet i den gemensamma solvens- och verksamhetsrapporten

56 �

Den gemensamma rapporten enligt 55 � ska inneh�lla uppgifter om

1. gruppens samlade verksamhet och solvens enligt 54 �, och
2. varje enskilt dotterf�retag inom gruppen som �r ett f�rs�kringsf�retag

eller en EES-f�rs�kringsgivare och uppgifter om dess verksamhet och solvens
enligt 16 kap. 28 ��.

Saknas s�dana uppgifter som avses i f�rsta stycket 2 i rapporten, f�r

Finansinspektionen f�rel�gga dotterf�retaget att offentligg�ra dessa uppgif-
ter, om

1. dotterf�retaget �r ett f�rs�kringsf�retag,
2. Finansinspektionen kr�ver att j�mf�rbara f�rs�kringsf�retag ska offent-

ligg�ra dessa uppgifter, och

3. de utel�mnade uppgifterna �r av v�sentlig betydelse.
Best�mmelserna i 16 kap. 28 �� om offentligg�rande ska g�lla i till�mp-

liga delar.

Offentligg�rande av strukturen p� en grupp

57 �

F�rs�kringsf�retag, f�rs�kringsholdingf�retag och blandade finansiella

holdingf�retag ska �rligen p� gruppniv� offentligg�ra

1. den juridiska strukturen p� den grupp som f�retaget ing�r i,
2. en beskrivning av alla dotterf�retag, betydande filialer och v�sentliga

anknutna f�retag i gruppen, och

3. gruppens organisations- och beslutsstruktur.

SFS 2015:700

F�rseningsavgift f�r f�rs�kringsholdingf�retag och blandade finansiella
holdingf�retag

58 �

Om ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor i Sverige eller ett

blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor i Sverige inte i tid rappor-
terar eller offentligg�r information i enlighet med best�mmelserna i detta
kapitel, f�r Finansinspektionen besluta att f�retaget ska betala en f�rsenings-
avgift med h�gst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

59 �

F�rseningsavgiften ska betalas till Finansinspektionen inom trettio

dagar efter det att beslutet om den har f�tt laga kraft eller inom den l�ngre tid
som anges i beslutet.

60 �

Finansinspektionens beslut att ta ut f�rseningsavgift f�r verkst�llas

utan f�reg�ende dom eller utslag, om avgiften inte har betalats inom den tid
som anges i 59 �.

61 �

Om f�rseningsavgiften inte betalas inom den tid som anges i 59 �, ska

Finansinspektionen l�mna den obetalda avgiften f�r indrivning. Best�mmel-
ser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indriv-
ning av statliga fordringar m.m.

62 �

En beslutad f�rseningsavgift faller bort i den utstr�ckning verkst�llig-

het inte har skett inom fem �r fr�n det att beslutet fick laga kraft.

Ledningen i f�rs�kringsholdingf�retag och blandade finansiella
holdingf�retag

63 �

Ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�re-

tag ska s�kerst�lla att de som avses ing� i styrelsen f�r f�retaget eller vara
verkst�llande direkt�r i det, eller vara ers�ttare f�r n�gon av dem uppfyller de
krav som anges i 2 kap. 4 � 4.

Ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag

ska snarast m�jligt till Finansinspektionen anm�la �ndringar av vilka som in-
g�r i dess ledning enligt f�rsta stycket.

Ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag

ska underr�tta inspektionen om n�gon av de personer som avses i f�rsta
stycket har ersatts p� grund av att han eller hon inte l�ngre uppfyller l�mplig-
hetskraven.

Ingripande mot f�rs�kringsholdingf�retag och blandade finansiella
holdingf�retag och dess ledning

64 �

Om n�gon i ledningen i ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat

finansiellt holdingf�retag inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 � 4, f�r
Finansinspektionen f�rel�gga f�retaget att r�tta till f�rh�llandet.

Finansinspektionen f�r f�rel�gga ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett

blandat finansiellt holdingf�retag att vidta �tg�rder f�r att g�ra r�ttelse, om
holdingf�retaget inte uppfyller de krav som st�lls p� det enligt EU-f�rord-

SFS 2015:700

ningar som antagits med st�d av Solvens II-direktivet, detta kapitel eller f�re-
skrifter som meddelats med st�d av detta kapitel.

Moderf�retag utanf�r EES

Kontroll av likv�rdighet

65 �

N�r ett moderf�retag till ett f�rs�kringsf�retag �r en f�rs�kringsgivare

fr�n tredjeland, ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor utanf�r EES
eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor utanf�r EES
enligt 2 � tredje stycket, g�ller best�mmelserna i 6673 ��, om Finansinspek-
tionen skulle ha varit grupptillsynsmyndighet f�r det fall att kriterierna i arti-
kel 247.2 i Solvens II-direktivet vore till�mpliga. Vid bed�mningen av om
inspektionen skulle ha varit grupptillsynsmyndighet ska det bortses fr�n den
del av toppen av gruppen som ligger utanf�r EES.

66 �

Finansinspektionen ska, om kommissionen inte antagit n�gon delege-

rad akt i fr�gan, kontrollera om den tillsyn som ut�vas av en tillsynsmyndig-
het i tredjeland �r likv�rdig med den grupptillsyn som f�reskrivs i Solvens II-
direktivet.

Finansinspektionen �r skyldig att utf�ra en s�dan kontroll p� beg�ran av

moderf�retaget eller av en EES-f�rs�kringsgivare inom gruppen.

67 �

Innan Finansinspektionen beslutar i fr�gan om likv�rdighet, ska

inspektionen samr�da med ber�rda beh�riga myndigheter. Inspektionen ska
ocks� f�re st�llningstagandet ha r�dfr�gat Europeiska f�rs�krings- och tj�ns-
tepensionsmyndigheten. Om en annan myndighet har fattat beslut om likv�r-
dighet, f�r Finansinspektionen fatta ett beslut som avviker fr�n det bara om
det har skett v�sentliga f�r�ndringar i tillsynsordningen i det tredjeland som
avses.

Om Europeiska kommissionen har bed�mt att tillsynen inte �r likv�rdig,

ska 71 och 72 �� till�mpas.

68 �

Om ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor utanf�r EES, ett

blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor utanf�r EES eller en f�r-
s�kringsgivare fr�n tredjeland �r moderf�retag till ett s�dant moderf�retag
som avses i 2 � tredje stycket, ska den kontroll av likv�rdighet som avses i
66 � utf�ras p� niv�n f�r detta f�retag i st�llet f�r p� niv�n f�r det f�retag som
avses i 2 � tredje stycket.

Om likv�rdig tillsyn inte ut�vas av tillsynsmyndigheten i det tredjeland

som avses i f�rsta stycket, f�r Finansinspektionen besluta om en ny kontroll
av likv�rdighet p� en l�gre niv�, f�rutsatt att det d�r finns ett f�rs�kringshold-
ingf�retag med huvudkontor utanf�r EES, ett blandat finansiellt holding-
f�retag med huvudkontor utanf�r EES eller en f�rs�kringsgivare fr�n tredje-
land som �r moderf�retag till ett f�rs�kringsf�retag.

Om tillsynen �r likv�rdig

69 �

Finansinspektionen ska f�rlita sig p� den tillsyn som tillsynsmyndig-

heten i tredjelandet ut�var, om denna tillsyn bed�ms vara likv�rdig med den
grupptillsyn som f�reskrivs i Solvens II-direktivet.

SFS 2015:700

Om tillsynen bed�ms vara likv�rdig, f�r Finansinspektionen, efter samr�d

med ber�rda tillsynsmyndigheter och i ett enskilt fall, besluta att helt eller del-
vis inte ut�va grupptillsyn p� niv�n f�r det f�retaget som finns i toppen av
grupp inom EES. Ett s�dant beslut f�r endast fattas om detta skulle leda till en
effektivare tillsyn av gruppen.

Om tillsynen �r tillf�lligt likv�rdig

70 �

Grupptillsynen ska ut�vas av Finansinspektionen i de fall Europeiska

kommissionen har fattat ett beslut enligt artikel 260.5 i Solvens II-direktivet,
om att den tillsyn som ut�vas av tillsynsmyndigheten i tredjeland �r tillf�lligt
likv�rdig, samtidigt som det finns ett f�rs�kringsf�retag som �r dotterf�retag
till ett moderf�retag utanf�r EES och dotterf�retaget har en balansomslutning
som �r st�rre �n balansomslutningen f�r moderf�retaget.

Om tillsynen inte �r likv�rdig

71 �

Om tillsynen inte bed�ms likv�rdig, ska Finansinspektionen antingen

besluta att best�mmelserna om grupptillsyn i 4, 5, 740, 4264 och 7483 ��
ska till�mpas p� gruppen p� samma s�tt som om f�retaget i toppen av gruppen
hade haft sitt huvudkontor inom EES, eller besluta att en s�dan metod som av-
ses i 72 � ska till�mpas p� gruppen.

De allm�nna principer och metoder som anges i 4, 5, 740, 4264 och 74

103 �� ska till�mpas p� niv�n f�r ett f�rs�kringsholdingf�retag fr�n tredje-
land, ett blandat finansiellt holdingf�retag fr�n tredjeland eller en f�rs�krings-
givare fr�n tredjeland.

Vid ber�kningen av gruppsolvens ska ett moderf�retag i tredjeland hante-

ras som ett f�rs�kringsf�retag som omfattas av samma villkor f�r att poster i
kapitalbasen ska f� medr�knas f�r att t�cka solvenskapitalkravet som g�ller
enligt 7 kap. 211 ��.

72 �

Efter att ha h�rt ber�rda beh�riga myndigheter f�r Finansinspektionen

besluta att anv�nda andra tillsynsmetoder �n de som f�ljer av 4, 5, 740,
4264 och 74103 ��, om dessa metoder s�kerst�ller att tillsynen �ver f�re-
tagen i gruppen �r tillr�cklig.

Finansinspektionen ska underr�tta de ber�rda beh�riga myndigheterna,

Europeiska kommissionen och Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensions-
myndigheten n�r s�dana andra tillsynsmetoder anv�nds.

73 �

Finansinspektionen f�r med st�d av 72 � beg�ra att en �gare som har

ett best�mmande inflytande �ver f�rs�kringsf�retaget inr�ttar ett f�rs�krings-
holdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor
inom EES. Inspektionen f�r d� besluta att best�mmelserna i denna lag ska till-
l�mpas p� de f�retag i den grupp som leds av detta holdingf�retag.

Nationell undergrupptillsyn

Beslut om nationell undergrupptillsyn

74 �

Om det moderf�retag som finns i toppen av en grupp enligt 4 � har

huvudkontor i ett annat land inom EES �n Sverige, f�r Finansinspektionen be-

SFS 2015:700

sluta att best�mmelserna om grupptillsyn ska till�mpas �ven p� niv�n f�r ett
s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 eller p� niv�n
f�r ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor i Sverige eller
blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor i Sverige som avses i 2 �
andra stycket 3.

75 �

Ett beslut enligt 74 � f�r begr�nsas s� att det avser ett eller flera av f�l-

jande omr�den f�r grupptillsyn:

1. gruppsolvens enligt 1636 ��,
2. v�sentliga riskkoncentrationer och interna transaktioner inom en grupp

enligt 37 och 38 ��, och

3. riskhantering och internkontroll enligt 42 och 43 ��.
Innan Finansinspektionen fattar ett s�dant beslut som avses i 74 � ska

inspektionen samr�da med grupptillsynsmyndigheten och det moderf�retag
inom EES som finns i toppen av en grupp enligt 4 �.

Beslut om nationell undergrupptillsyn vid till�mpning av s�rskild
tillsynsordning

76 �

Finansinspektionen f�r inte besluta om nationell undergrupptillsyn

enligt 74 �, om det f�retag som finns i toppen av gruppen inom EES har f�tt
ett s�dant tillst�nd som avses i artikel 237.1 f�rsta stycket i Solvens II-direk-
tivet att omfattas av en s�rskild tillsynsordning.

77 �

Om Finansinspektionen har beslutat om nationell undergrupptillsyn

och det f�retag som finns i toppen av gruppen inom EES f�r tillst�nd enligt
artikel 237.1 f�rsta stycket i Solvens II-direktivet att omfattas av en s�rskild
tillsynsordning, ska inspektionen upph�va beslutet om undergrupptillsyn.

78 �

Om Finansinspektionen har beslutat om nationell undergrupptillsyn

avseende gruppsolvens, f�r det f�retag som finns i toppen av gruppen inom
Sverige inte ges tillst�nd att l�ta n�got dotterf�retag omfattas av den s�rskilda
tillsynsordning som avses i 85 �.

Ber�kning av gruppsolvens efter beslut om nationell undergrupptillsyn

79 �

Den metod som grupptillsynsmyndigheten har fastst�llt f�r ber�kning

av gruppsolvens enligt artikel 220 i Solvens II-direktivet ska g�lla �ven f�r
f�retag som omfattas av ett beslut om nationell undergrupptillsyn avseende
gruppsolvens.

Interna modeller och nationell undergrupptillsyn

80 �

Om det f�retag som enligt 4 � finns i toppen av en grupp inom EES har

f�tt tillst�nd enligt artikel 231.1 eller artikel 233.5 i Solvens II-direktivet att
anv�nda en intern modell f�r ber�kningen av gruppens solvenskapitalkrav
och solvenskapitalkravet f�r de f�rs�kringsf�retag och EES-f�rs�kringsgivare
som ing�r i gruppen, ska den interna modellen g�lla �ven f�r f�retag i grup-
pen som omfattas av ett beslut om nationell undergrupptillsyn avseende
gruppsolvens.

SFS 2015:700

81 �

Finansinspektionen f�r besluta om kapitaltill�gg till gruppens solvens-

kapitalkrav f�r det f�retag som finns i toppen av gruppen inom Sverige i en
s�dan situation som avses i 80 �, om

1. riskprofilen hos det f�retag som finns i toppen i undergruppen avviker

v�sentligt fr�n den riskprofil som den interna modellen �r baserad p�, och

2. f�retaget inte vidtar r�ttelse efter det att inspektionen har f�relagt f�re-

taget att vidta �tg�rder.

82 �

Om kapitaltill�gg enligt 81 � p� grund av s�rskilda omst�ndigheter inte

�r en l�mplig �tg�rd, f�r Finansinspektionen under de f�ruts�ttningar som
anges i 81 � 1 och 2 i st�llet besluta att f�retaget som finns i toppen av under-
gruppen ska ber�kna undergruppens solvenskapitalkrav enligt standardfor-
meln.

�verenskommelser om samordnad grupptillsyn �ver en undergrupp

83 �

Finansinspektionen f�r komma �verens med beh�riga myndigheter om

samordning av grupptillsynen �ver en undergrupp som avses i 74 � och en
motsvarande undergrupp i dessa beh�riga myndigheters heml�nder.

Om en �verenskommelse enligt f�rsta stycket tr�ffats, f�r nationell under-

grupptillsyn enligt 74 � inte ut�vas.

Best�mmelserna i artikel 216.2216.6 i Solvens II-direktivet om nationell

undergrupptillsyn ska g�lla i till�mpliga delar vid samordnad grupptillsyn
�ver en undergrupp.

Om Finansinspektionen tr�ffar en s�dan �verenskommelse som avses i f�r-

sta stycket, ska inspektionen informera s�v�l grupptillsynsmyndigheten som
f�retaget som finns i toppen av gruppen inom EES om sk�len f�r �verens-
kommelsen.

Tillsyn �ver vissa grupper med centraliserad riskhantering
s�rskild tillsynsordning

Ans�kan om tillst�nd f�r dotterf�retag att omfattas av s�rskild tillsynsordning

84 �

Ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�rs�kringsgivare, ett f�rs�kringshol-

dingf�retag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holding-
f�retag med huvudkontor inom EES som �r moderf�retag till ett f�rs�krings-
f�retag f�r ans�ka om tillst�nd f�r dotterf�retag att omfattas av best�mmel-
serna om s�rskild tillsynsordning i 8895 ��. Ans�kan ska ges in till Finans-
inspektionen.

N�r Finansinspektionen tagit emot en ans�kan enligt f�rsta stycket, ska

inspektionen utan dr�jsm�l �verl�mna den till �vriga medlemmar i tillsyns-
kollegiet.

Beslut om s�rskild tillsynsordning

85 �

Finansinspektionen ska inom tre m�nader fr�n den dag d� alla med-

lemmar i tillsynskollegiet f�tt del av en ans�kan enligt artikel 237.1 i
Solvens II-direktivet, om m�jligt, komma �verens med �vriga medlemmar i
tillsynskollegiet om vilket beslut som b�r fattas med anledning av ans�kan.
Inspektionen ska fatta beslut i enlighet med �verenskommelsen. Beslutet ska

SFS 2015:700

inneh�lla de sk�l som best�mt utg�ngen i �rendet och �verl�mnas till s�kan-
dena. Beslutet �r bindande f�r de ber�rda f�retagen och Finansinspektionen
och ska ligga till grund f�r inspektionens tillsyn.

Om en s�dan �verenskommelse som avses i f�rsta stycket inte kan tr�ffas

inom den angivna perioden, ska Finansinspektionen, n�r inspektionen �r
grupptillsynsmyndighet, ensam fatta beslut med anledning av ans�kan. Beslu-
tet ska inneh�lla de sk�l som best�mt utg�ngen i �rendet och redovisa syn-
punkter och reservationer fr�n beh�riga myndigheter som kommit till uttryck
under trem�nadersperioden. Beslutet ska �verl�mnas till s�kanden och till
�vriga ber�rda tillsynsmyndigheter. �ven ett s�dant beslut �r bindande f�r de
ber�rda f�retagen och Finansinspektionen och ska ligga till grund f�r inspek-
tionens tillsyn.

H�nskjutande till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten
vid oenighet om ans�kningar

86 �

Finansinspektionen f�r h�nskjuta ett �rende till Europeiska f�rs�k-

rings- och tj�nstepensionsmyndigheten i enlighet med artikel 19 i f�rordning
(EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv
2014/51/EU, om inspektionen inte inom tre m�nader kan komma �verens
med ber�rda beh�riga myndigheter enligt 85 � f�rsta stycket. Ett �rende f�r
inte h�nskjutas till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten
efter det att trem�nadersperioden l�pt ut eller ett beslut har fattats.

Om ett �rende som avses i f�rsta stycket h�nskjutits till Europeiska f�rs�k-

rings- och tj�nstepensionsmyndigheten och det beslut som f�resl�s av panelen
i enlighet med artiklarna 41.2, 41.3 samt 44.1.3 i f�rordning (EU) nr 1094/
2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU,
avvisas, ska grupptillsynsmyndigheten fatta det slutliga beslutet.

87 �

Tillst�nd att omfattas av s�rskild tillsynsordning f�r meddelas endast

1. Finansinspektionen ut�var grupptillsyn �ver moderf�retaget p� grupp-

niv� och inte har beslutat att utel�mna dotterf�retaget med st�d av 11 �,

2. dotterf�retaget omfattas av moderf�retagets riskhanteringsprocesser och

mekanismer f�r internkontroll samt de ber�rda myndigheterna har konstaterat
att moderf�retaget ut�var en ansvarsfull ledning �ver dotterf�retaget,

3. moderf�retaget har f�tt ett godk�nnande enligt artikel 246.4 i Solvens II-

direktivet att g�ra en egen risk- och solvensbed�mning som omfattar hela
gruppen och p� niv�n f�r dotterf�retaget, och

4. moderf�retaget har f�tt ett godk�nnande enligt artikel 256.2 i Solvens II-

direktivet att offentlig�ra en gemensam solvens- och verksamhetsrapport p�
gruppniv� och p� niv�n f�r dotterf�retaget.

Inneb�rden av s�rskild tillsynsordning

88 �

Ett moderf�retag som f�tt tillst�nd enligt 85 � ska ber�kna solvens-

kapitalkravet f�r ett dotterf�retag som omfattas av s�rskild tillsynsordning
�ven enligt 8995 ��. Ber�kningarna ska inte p�verka till�mpningen av be-
st�mmelserna i 29 �.

SFS 2015:700

�tg�rder f�r det fall dotterf�retagets riskprofil avviker fr�n en intern modell
inom en grupp

89 �

N�r solvenskapitalkravet f�r ett f�rs�kringsf�retag som �r ett dotter-

f�retag ber�knas med en intern modell som beslutats enligt 25 �, f�r Finans-
inspektionen, om inspektionen tagit emot en ans�kan enligt 84 �, i de fall som
avses i 17 kap. 24 �, l�mna ett f�rslag till �vriga medlemmar i tillsynskolle-
giet om att det ska fastst�llas ett kapitaltill�gg f�r dotterf�retaget ut�ver det
solvenskapitalkrav som f�ljer av en till�mpning av den interna modellen.
Finansinspektionen f�r f�resl� ett s�dant kapitaltill�gg endast om

1. dotterf�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n den interna modellen,

och

2. f�retaget inte inom sk�lig tid efter inspektionens underr�ttelse om avvi-

kelsen har anpassat modellen till sin riskprofil.

Om ett s�dant kapitaltill�gg som avses i f�rsta stycket p� grund av s�rskilda

omst�ndigheter inte �r en l�mplig �tg�rd, f�r Finansinspektionen i st�llet f�re-
sl� tillsynskollegiet att dotterf�retaget ska ber�kna sitt solvenskapitalkrav en-
ligt standardformeln i 8 kap. 13 och 511 ��.

�tg�rder f�r det fall dotterf�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n de
antaganden som gjorts f�r ber�kningen enligt standardformeln

90 �

N�r solvenskapitalkravet f�r dotterf�retaget ber�knas med standardfor-

meln f�r Finansinspektionen, om inspektionen tagit emot en ans�kan enligt
84 �, i undantagsfall f�resl� att f�retaget ers�tter en undergrupp av parametrar
enligt standardformeln med f�retagsspecifika parametrar n�r det ber�knar
teckningsriskmoduler f�r livf�rs�kring, skadef�rs�kring och sjukf�rs�kring, i
enlighet med 17 kap. 22 �. Finansinspektionen f�r l�mna ett s�dant f�rslag
endast om

1. dotterf�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n de antaganden som

gjorts f�r ber�kningen enligt standardformeln, och

2. f�retaget inte inom sk�lig tid efter inspektionens underr�ttelse om avvi-

kelsen har anpassat antagandena till sin riskprofil.

Finansinspektionen f�r under de f�ruts�ttningar som anges i f�rsta stycket,

i de fall som avses i 17 kap. 24 �, f�resl� tillsynskollegiet ett kapitaltill�gg f�r
dotterf�retaget ut�ver det solvenskapitalkrav som en till�mpning av standard-
formeln medf�r.

Beslut efter �verenskommelse inom tillsynskollegiet

91 �

Finansinspektionen ska redovisa sk�len f�r de f�rslag som avses i 89

och 90 �� f�r dotterf�retaget och tillsynskollegiet. Finansinspektionen ska,
om m�jligt, komma �verens med �vriga myndigheter inom tillsynskollegiet
om vilket beslut som ska fattas med anledning av de f�reslagna �tg�rderna.
Finansinspektionen ska �ven fatta ett beslut i enlighet med �verenskommel-
sen.

�tg�rder om solvenskapitalkravet inte �r uppfyllt

92 �

Om ett dotterf�retag som omfattas av s�rskild tillsynsordning inte upp-

fyller solvenskapitalkravet, ska Finansinspektionen utan dr�jsm�l �verl�mna

SFS 2015:700

den �tg�rdsplan till tillsynskollegiet som dotterf�retaget efter f�rel�ggande
enligt 18 kap. 4 � l�mnat in till inspektionen f�r att inom sex m�nader fr�n det
att bristen konstaterades �teruppr�tta niv�n f�r kapitalbasmedlen eller redu-
cera sin riskprofil f�r att �ter uppfylla solvenskapitalkravet. Finansinspektio-
nen ska �ven l�mna ett f�rslag till godk�nnande av planen till tillsynskolle-
giet. Finansinspektionens skyldigheter enligt denna best�mmelse ska inte p�-
verka motsvarande best�mmelser som g�ller f�r tillsynen av ett enskilt f�r-
s�kringsf�retag.

Finansinspektionen ska, om m�jligt, inom fyra m�nader fr�n dagen d� bris-

ten konstaterades tr�ffa en �verenskommelse inom tillsynskollegiet om in-
spektionens f�rslag till godk�nnande av �tg�rdsplanen. Finansinspektionen
ska fatta ett beslut i enlighet med �verenskommelsen.

�tg�rder vid f�rs�mring av de ekonomiska f�rh�llandena i ett dotterf�retag

93 �

Om Finansinspektionen konstaterar f�rs�mringar av de ekonomiska

f�rh�llandena i ett dotterf�retag som omfattas av s�rskild tillsynsordning, ska
inspektionen utan dr�jsm�l underr�tta tillsynskollegiet om de �tg�rder som
inspektionen f�resl�r. De f�reslagna �tg�rderna ska diskuteras i tillsynskolle-
giet, om det inte �r en krissituation.

Finansinspektionen ska inom en m�nad fr�n underr�ttelsen, om det �r m�j-

ligt, komma �verens med �vriga myndigheter inom tillsynskollegiet om vilket
beslut som ska fattas med anledning av de f�reslagna �tg�rderna.

N�r en �verenskommelse inte kan tr�ffas

94 �

Om en s�dan �verenskommelse som avses i 92 � andra stycket eller

93 � andra stycket inte kan tr�ffas inom den angivna tidsperioden, ska Finans-
inspektionen ensam fatta ett beslut. Beslutet ska inneh�lla de sk�l som har
best�mt utg�ngen i �rendet och redovisa synpunkter och reservationer fr�n
ber�rda beh�riga myndigheter som kommit till uttryck under perioden.

�tg�rder om minimikapitalkravet inte �r uppfyllt

95 �

Om ett dotterf�retag som omfattas av s�rskild tillsynsordning inte upp-

fyller minimikapitalkravet, ska Finansinspektionen utan dr�jsm�l �verl�mna
den finansiella saneringsplan till tillsynskollegiet som dotterf�retaget enligt
18 kap. 8 � �verl�mnat till inspektionen. Finansinspektionen ska �ven infor-
mera tillsynskollegiet om varje �tg�rd som dotterf�retaget ska vidta f�r att
�ter uppfylla minimikapitalkravet. Finansinspektionens skyldigheter enligt
denna best�mmelse ska inte p�verka motsvarande best�mmelser som g�ller
f�r tillsynen av ett enskilt f�rs�kringsf�retag.

H�nskjutande till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten
vid oenighet om �tg�rdsf�rslag

96 �

Finansinspektionen f�r h�nskjuta ett �rende till Europeiska f�rs�k-

SFS 2015:700

grupptillsynsmyndigheten ang�ende s�dana f�rslag som avses i 89, 90, 92 och
93 ��.

Om Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet och inte kan komma

�verens med den beh�riga myndighet som auktoriserat en EES-f�rs�krings-
givare som �r ett dotterf�retag och som omfattas av s�rskild tillsynsordning,
f�r inspektionen under de f�ruts�ttningar som anges i f�rsta stycket h�nskjuta
�rendet till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten.

G�ller ett �rende ett f�rslag enligt 89 eller 90 � f�r det h�nskjutas till Euro-

peiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten inom en m�nad fr�n
inspektionens f�rslag.

Finansinspektionen f�r inte h�nskjuta ett �rende enligt 92 eller 93 � till

Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten, om det �r en kris-
situation och inte heller efter det att fyram�nadersperioden i 92 � andra
stycket eller enm�nadsperioden i 93 � andra stycket har l�pt ut.

97 �

Om ett �rende h�nskjutits till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepen-

sionsmyndigheten enligt 86 eller 96 �, ska Finansinspektionen skjuta upp sitt
beslut och inv�nta det beslut som Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepen-
sionsmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i f�rordning (EU) nr
1094/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/
EU. Finansinspektionen ska f�lja ett beslut i saken fr�n Europeiska f�rs�k-
rings- och tj�nstepensionsmyndigheten. Inspektionen ska �ven fatta ett beslut
i enlighet med Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndighetens be-
slut. Inspektionens beslut ska inneh�lla de sk�l som har best�mt utg�ngen i
�rendet och �verl�mnas till dotterf�retaget och tillsynskollegiet. Beslutet �r
bindande f�r de ber�rda f�retagen och Finansinspektionen och ska ligga till
grund f�r inspektionens tillsyn.

Upph�rande av s�rskild tillsynsordning

98 �

Finansinspektionen ska besluta att ett tillst�nd att omfattas av en s�r-

skild tillsynsordning enligt 85 � ska upph�ra att g�lla om:

1. villkoren i 87 � 1, 3 eller 4 inte l�ngre �r uppfyllda, eller
2. villkoret i 87 � 2 inte l�ngre �r uppfyllt och bristen inte �tg�rdas inom

rimlig tid.

99 �

N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen i

de fall d� den s�rskilda tillsynsordningen har upph�rt p� grund av att villkoret
i 87 � 1 inte l�ngre �r uppfyllt omedelbart underr�tta den ber�rda beh�riga
myndigheten och moderf�retaget om detta.

100 �

Moderf�retaget f�r ett dotterf�retag som omfattas av s�rskild tillsyns-

ordning ansvarar f�r att villkoren i 87 � 24 �r uppfyllda. Om villkoren inte �r
uppfyllda, ska moderf�retaget utan dr�jsm�l underr�tta Finansinspektionen,
om inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, och den ber�rda beh�riga myn-
digheten f�r dotterf�retaget. Moderf�retaget ska �ven l�gga fram en plan f�r
att �tg�rda bristerna inom rimlig tid.

101 �

N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen

minst en g�ng per �r kontrollera att de villkor som avses i 87 � 24 �r upp-

SFS 2015:700

fyllda. Inspektionen ska �ven genomf�ra en s�dan kontroll p� beg�ran av en
ber�rd beh�rig myndighet, om den myndigheten har sk�l att befara att villko-
ret inte l�ngre f�ljs.

Om Finansinspektionen vid en kontroll enligt f�rsta stycket finner att vill-

koren inte �r uppfyllda, ska inspektionen kr�va att moderf�retaget l�gger fram
en plan f�r att �tg�rda bristerna inom rimlig tid.

Bristande villkorsuppfyllelse

102 �

Om Finansinspektionen efter att ha r�dfr�gat tillsynskollegiet bed�-

mer att en plan som avses i 100 eller 101 � �r otillr�cklig eller om en s�dan
plan inte genomf�rs i rimlig tid, ska villkoren i 87 � 24 inte anses uppfyllda.
Inspektionen ska omedelbart underr�tta den ber�rda beh�riga myndigheten
om detta.

Till�mplig lag vid pr�vningen av ans�kningar

103 �

N�r Finansinspektionen pr�var en ans�kan om s�rskild tillsynsord-

ning, ska denna lag till�mpas. Inspektionen f�r dock �ven till�mpa best�m-
melser som enligt f�rfattningar i en annan stat inom EES g�ller f�r en s�dan
ans�kan. N�r ans�kan har l�mnats in till inspektionen, g�ller detta dock bara
om det �r n�dv�ndigt f�r en effektiv tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag eller EES-
f�rs�kringsgivare.

Bemyndiganden

104 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet

ska ber�knas enligt 1622 ��,

2. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet

ska ber�knas n�r kraven �r likv�rdiga enligt 30 �,

3. inneh�llet i samt omfattningen och fullg�randet av rapporteringen enligt

33 �,

4. inneh�llet i en �tg�rdsplan och en finansiell saneringsplan enligt 35 �

andra stycket,

5. vilka upplysningar som ett f�retag ska l�mna till Finansinspektionen

enligt 37 och 49 ��,

6. f�retagstyrningssystem inom en grupp enligt 42 �,
7. inneh�llet i en egen risk- och solvensbed�mning inom en grupp enligt

43 �, och

8. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet

ska ber�knas enligt 71 � tredje stycket.

20 kap. Specialf�retag

Tillst�nd f�r specialf�retag

Tillst�ndsplikt

1 �

Tillst�nd kr�vs f�r att f� driva verksamhet som specialf�retag.

SFS 2015:700

F�ruts�ttningar f�r tillst�nd

2 �

Ett specialf�retag ska ges tillst�nd att driva verksamhet, om

1. bolagsordningen eller stadgarna st�mmer �verens med denna lag och

andra f�rfattningar som reglerar ett specialf�retags bolagsordning eller stad-
gar samt i �vrigt inneh�ller de s�rskilda best�mmelser som beh�vs med h�n-
syn till omfattningen och arten av den planerade verksamheten, och

2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven enligt

best�mmelserna i denna lag och andra f�rfattningar som reglerar specialf�re-
tagets verksamhet.

Pr�vning av bolagsordning och stadgar

3 �

Fr�gan om godk�nnande av bolagsordning eller stadgar f�r ett special-

f�retag ska pr�vas i samband med att fr�gan om f�retaget ska f� tillst�nd att
driva verksamhet som specialf�retag pr�vas.

Ett specialf�retags beslut om att anta bolagsordning eller stadgar f�r inte

registreras innan bolagsordningen eller stadgarna har godk�nts.

4 �

Ett specialf�retag som har beslutat att �ndra sin bolagsordning eller

stadgar ska ans�ka om godk�nnande av �ndringen. �ndringen ska godk�nnas
om bolagsordningen eller stadgarna st�mmer �verens med f�rfattningar som
reglerar ett aktiebolags eller en ekonomisk f�renings bolagsordning eller stad-
gar samt i �vrigt inneh�ller de olika best�mmelser som beh�vs med h�nsyn
till omfattningen och arten av f�retagets verksamhet.

Ett specialf�retags beslut om �ndring av bolagsordning eller stadgar f�r

inte registreras innan de har godk�nts.

Pr�vning av ans�kan

5 �

En ans�kan om tillst�nd att driva verksamhet som specialf�retag, lik-

som fr�gor om godk�nnande av bolagsordning eller stadgar enligt 3 eller 4 �,
pr�vas av Finansinspektionen.

EU-f�rordningar

6 �

Ytterligare best�mmelser om specialf�retag finns i

1. kommissionens delegerade f�rordning (EU) 2015/35 av den 10 oktober

2014 om komplettering av Europaparlamentets och r�dets direktiv 2009/138/
EG om upptagande och ut�vande av f�rs�kringsverksamhet (Solvens II), och

2. kommissionens genomf�randef�rordning (EU) 2015/462 av den 19 mars

2015 om fastst�llande av tekniska standarder f�r genomf�rande avseende f�r-
faranden f�r tillsynsmyndighetens godk�nnande av etablering av specialf�re-
tag, f�r samarbete och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter n�r det
g�ller specialf�retag samt f�r att fastst�lla format och mallar f�r de uppgifter
som specialf�retagen ska rapportera i enlighet med Europaparlamentets och
r�dets direktiv 2009/138/EG.

Best�mmelserna g�ller
1. villkor f�r tillst�nd,
2. obligatoriska avtalsvillkor,
3. f�retagsstyrningssystem,

SFS 2015:700

4. tillsynsrapportering,
5. solvenskrav,
6. �terkallelse av tillst�nd, och
7. samarbete och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter.

Tillsyn �ver specialf�retag

Registreringsmyndighet

7 �

Bolagsverket �r registreringsmyndighet f�r specialf�retag. Ett special-

f�retag ska vara registrerat i aktiebolags- eller f�reningsregistret med en s�r-
skild beteckning. I dessa register skrivs de uppgifter in som enligt f�rfatt-
ningar ska anm�las f�r registrering.

Tillsynen och dess omfattning

8 �

Finansinspektionen har tillsyn �ver specialf�retag.

Tillsynen omfattar att verksamheten drivs enligt
1. f�rfattningar som reglerar specialf�retagets verksamhet,
2. f�retagets bolagsordning eller stadgar, och
3. styrdokument som f�retaget har uppr�ttat och som har sin grund i f�rfatt-

ningar som reglerar f�retagets verksamhet.

Upplysningar fr�n ett specialf�retag

9 �

Ett specialf�retag ska l�mna Finansinspektionen de upplysningar om sin

verksamhet som inspektionen beg�r.

Avgifter till Finansinspektionen

10 �

Specialf�retag ska med avgifter bidra till att t�cka kostnaderna f�r

Finansinspektionens verksamhet.

Ingripanden mot specialf�retag

N�r Finansinspektionen ska ingripa

11 �

Finansinspektionen ska ingripa om

1. ett specialf�retag har �sidosatt sina skyldigheter
a) enligt f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet,
b) f�retagets bolagsordning eller stadgar, eller
c) f�retagets styrdokument som har sin grund i f�rfattningar som reglerar

f�retagets verksamhet, eller

2. bolagsordningen, stadgarna, eller styrdokumenten enligt 1 inte l�ngre �r

tillfredsst�llande med h�nsyn till omfattningen och arten av f�retagets verk-
samhet.

Hur inspektionen ska ingripa

12 �

Ingripande med st�d av 11 � sker genom utf�rdande av f�rel�ggande

att vidta r�ttelse inom en viss tid, genom f�rbud att verkst�lla beslut eller
genom anm�rkning.

SFS 2015:700

Om en �vertr�delse �r allvarlig ska specialf�retagets tillst�nd �terkallas

eller, om det �r tillr�ckligt, varning meddelas.

N�r Finansinspektionen f�r avst� fr�n ingripande

13 �

Finansinspektionen f�r avst� fr�n ingripande om

1. en �vertr�delse �r ringa eller urs�ktlig,
2. specialf�retaget g�r r�ttelse, eller
3. n�gon annan myndighet har vidtagit �tg�rder mot f�retaget och dessa

�tg�rder bed�ms tillr�ckliga.

�vertr�delser av beslut om r�ttelser

14 �

Om ett specialf�retag driver verksamhet i ett annat land inom EES och

f�retaget inte r�ttar sig efter Finansinspektionens eller en beh�rig utl�ndsk
myndighets beg�ran om r�ttelse, ska inspektionen vidta de �tg�rder som be-
h�vs f�r att f�rhindra fortsatta �vertr�delser. Inspektionen ska underr�tta den
beh�riga utl�ndska myndigheten om vilka �tg�rder som vidtas.

Vid �terkallelse av tillst�nd

15 �

Om ett specialf�retags tillst�nd �terkallas, f�r Finansinspektionen be-

st�mma hur avvecklingen av verksamheten ska ske.

Ett beslut om �terkallelse f�r f�renas med f�rbud att forts�tta hela eller

delar av verksamheten.

Straffavgift

16 �

Om Finansinspektionen har meddelat ett beslut om anm�rkning eller

varning mot ett specialf�retag, f�r inspektionen besluta att f�retaget ska betala
en straffavgift.

Avgiften tillfaller staten.

17 �

Straffavgiften ska fastst�llas till l�gst femtusen kronor och h�gst fem-

tio miljoner kronor.

Avgiften f�r inte �verstiga tio procent av specialf�retagets oms�ttning n�r-

mast f�reg�ende r�kenskaps�r. Om �vertr�delsen har skett under specialf�re-
tagets f�rsta verksamhets�r eller om uppgifter om oms�ttningen annars sak-
nas eller �r bristf�lliga, f�r oms�ttningen uppskattas.

Avgiften f�r inte vara s� stor att specialf�retaget efter det att avgiften har

p�f�rts inte uppfyller kravet p� full finansiering.

18 �

N�r straffavgiftens storlek fastst�lls, ska s�rskild h�nsyn tas till hur all-

varlig den �vertr�delse �r som har f�ranlett anm�rkningen eller varningen och
hur l�nge �vertr�delsen har p�g�tt.

SFS 2015:700

F�rseningsavgift

19 �

Om ett specialf�retag inte i tid l�mnar de upplysningar som har f�re-

skrivits med st�d av 26 � f�rsta stycket f�r Finansinspektionen besluta att
f�retaget ska betala en f�rseningsavgift med h�gst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

Verkst�llighet av beslut om straffavgift och f�rseningsavgift

20 �

Straffavgiften eller f�rseningsavgiften ska betalas till Finansinspektio-

nen inom trettio dagar efter det att beslutet om den har vunnit laga kraft eller
inom den l�ngre tid som anges i beslutet.

21 �

Finansinspektionens beslut att ta ut straffavgift eller f�rseningsavgift

f�r verkst�llas utan f�reg�ende dom eller utslag, om avgiften inte har betalats
inom den tid som anges i 20 �.

22 �

Om straffavgiften eller f�rseningsavgiften inte betalas inom den tid

som anges i 20 �, ska Finansinspektionen l�mna den obetalda avgiften f�r in-
drivning. Best�mmelser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen
(1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

23 �

En beslutad straffavgift eller f�rseningsavgift faller bort i den utstr�ck-

ning verkst�llighet inte har skett inom fem �r fr�n det att beslutet fick laga
kraft.

Ingripande mot den som saknar tillst�nd

24 �

Om n�gon driver verksamhet som specialf�retag utan att vara ber�tti-

gad till det, ska Finansinspektionen f�rel�gga denne att upph�ra med verk-
samheten. Inspektionen f�r besluta hur avvecklingen av verksamheten ska
ske. I f�rel�ggandet ska Finansinspektionen upplysa om att r�tten efter ans�-
kan av inspektionen kan komma att besluta att f�retaget ska g� i likvidation
om f�rel�ggandet inte f�ljs.

Om det �r os�kert om lagen �r till�mplig p� viss verksamhet, f�r Finans-

inspektionen f�rel�gga den som driver verksamheten att l�mna de upplys-
ningar om verksamheten som inspektionen beh�ver f�r att bed�ma om s� �r
fallet. Den som �r revisor i ett f�retag �r skyldig att p� beg�ran av inspektio-
nen l�mna s�dana upplysningar om f�retagets verksamhet som revisorn har
f�tt k�nnedom om vid fullg�randet av sitt uppdrag.

25 �

Om ett specialf�retag inte f�ljer ett f�rel�ggande enligt 24 � f�rsta

stycket att upph�ra med verksamheten, ska r�tten, efter ans�kan av Finans-
inspektionen, besluta att f�retaget ska g� i likvidation.

I dessa fall till�mpas 25 kap. 10, 25, 2844, 46 och 47 �� aktiebolagslagen

(2005:551) och 11 kap. 5 och 716 �� samt 17 � fj�rde och femte styckena
lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar.

Beslut om likvidation ska inte meddelas om det under �rendets handl�gg-

ning vid r�tten visas att verksamheten har upph�rt.

Beslutet om likvidation g�ller omedelbart.

SFS 2015:700

Bemyndiganden

26 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om vilka upplysningar ett specialf�retag ska l�mna till Fi-
nansinspektionen enligt 9 �.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om s�dana avgifter som avses i 10 �.

21 kap.

1 �

Finansinspektionens beslut i �renden enligt 17 kap. 13 � f�rsta stycket

och 18 kap. 26 � andra stycket f�r inte �verklagas.

5 �

Om beslut i ett �rende om tillst�nd enligt 2 kap. 4 � inte har meddelats

inom sex m�nader fr�n det att ans�kan gavs in, eller i ett �rende enligt 3 kap.
2 � inom tre m�nader eller i ett �rende enligt 3 kap. 7 eller 17 � inom en
m�nad, f�r s�kanden beg�ra f�rklaring av domstol att �rendet on�digt uppe-
h�lls.

En beg�ran om en f�rklaring som avses i f�rsta stycket ska g�ras hos all-

m�n f�rvaltningsdomstol. Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kam-
marr�tten.

Om r�tten l�mnar en f�rklaring ska ans�kan anses ha avslagits av Finans-

inspektionen om beslut d�refter inte har meddelats inom motsvarande tidsfris-
ter som anges i f�rsta stycket f�r respektive �rende.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2016.
2. F�r f�rs�kringsf�retag som vid lagens ikrafttr�dande bedriver verksam-

het som avser tj�nstepensionsf�rs�kringar g�ller f�r den delen av verksam-
heten, till och med den 31 december 2019, till�mpliga best�mmelser i 17,
14, 16 och 17 kap. i den �ldre lydelsen samt f�reskrifter som har meddelats
med st�d av dessa best�mmelser. F�r verksamheten som avser tj�nstepen-
sionsf�rs�kring g�ller under angiven tid i �vrigt till�mpliga best�mmelser i
1015 och 19 kap. denna lag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om till�mpningen enligt f�rsta stycket av best�mmelserna i 10
och 19 kap. denna lag p� ett f�rs�kringsf�retags tj�nstepensionsverksamhet.

F�r ett f�rs�kringsf�retag som avses i f�rsta stycket g�ller best�mmelserna

enligt det stycket �ven den del av f�rs�kringsr�relsen som avser �vrig livf�r-
s�kringsverksamhet, om denna �r av endast ringa omfattning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om vad som avses med ringa omfattning enligt tredje stycket.

Ett f�rs�kringsf�retag som avses i f�rsta stycket f�r, efter anm�lan till

Finansinspektionen, till�mpa denna lag �ven p� verksamhet som avser tj�ns-
tepensionsf�rs�kring.

3. Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag

som senast den 1 januari 2016 upph�rt med att teckna nya f�rs�kringsavtal
och uteslutande f�rvaltar sitt befintliga best�nd i syfte att avsluta sin verksam-
het inte beh�ver till�mpa delar av denna lag.

Senaste lydelse 2013:456.

10 Senaste lydelse 2013:456.

SFS 2015:700

F�r �terf�rs�kringsbolag som senast den 10 december 2007 har upph�rt att

teckna nya �terf�rs�kringsavtal och uteslutande f�rvaltar sitt befintliga be-
st�nd i syfte att avsluta verksamheten g�ller �ldre best�mmelser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om villkoren enligt f�rsta stycket f�r undantag och omfattningen
av dem.

4. Ett f�rs�kringsf�retags kapitalbasposter i prim�rkapitalet som har emit-

terats f�re den 17 januari 2015 och som f�r ing� i kapitalbasen enligt beslut av
Finansinspektionen med st�d av 7 kap. 3 � i den �ldre lydelsen, men som den
31 december 2015 f�r utg�ra h�gst 50 procent av kapitalbasen, ska till och
med den 31 december 2025 klassificeras som niv� 1 enligt 7 kap. 7 � denna
lag.

Ett f�rs�kringsf�retags kapitalbasposter i prim�rkapitalet som har emitte-

rats f�re den 17 januari 2015 och som f�r ing� i kapitalbasen enligt beslut av
Finansinspektionen med st�d av 7 kap. 3 � i den �ldre lydelsen, men som den
31 december 2015 f�r utg�ra h�gst 25 procent av kapitalbasen, ska till och
med den 31 december 2025 klassificeras som niv� 2 enligt 7 kap. 7 � denna
lag.

Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer f�r meddela f�re-

skrifter om vilka typer av kapitalbasposter som ska omfattas av best�mmel-
serna i f�rsta och andra styckena.

5. F�r ett f�rs�kringsf�retag som ompaketerar l�n till �verl�tbara v�rdepap-

per eller andra finansiella instrument g�ller, f�r l�n som har emitterats f�re
den 1 januari 2011, villkoren enligt artikel 135.2 i Solvens II-direktivet endast
om den underliggande exponeringen har ut�kats eller blivit ersatt efter den
31 december 2014.

6. F�r f�rs�kringsf�retag som vid lagens ikrafttr�dande inte uppfyller kra-

ven p� tillr�cklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 � f�rsta stycket, men som uppfyl-
ler kraven p� tillr�cklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 � i den �ldre lydelsen, ska
best�mmelserna i denna punkt till�mpas i st�llet f�r best�mmelserna i 18 kap.
5 � denna lag.

Finansinspektionen ska f�rel�gga f�retaget att vidta n�dv�ndiga �tg�rder

f�r att uppfylla solvenskapitalkravet senast den 31 december 2017 och att var
tredje m�nad �verl�mna en l�gesrapport till Finansinspektionen som ska inne-
h�lla en beskrivning av vilka �tg�rder som har vidtagits och hur arbetet fortl�-
per med att uppfylla solvenskapitalkravet.

Om det �r l�mpligt, f�r Finansinspektionen f�rl�nga tidsfristen med tre

m�nader.

Om l�gesrapporten visar att det inte har skett n�gra v�sentliga framsteg n�r

det g�ller f�retagets m�jlighet att uppfylla solvenskapitalkravet senast den
31 december 2017, ska best�mmelserna om ingripande i denna lag till�mpas.

7. F�r f�rs�kringsf�retag som vid lagens ikrafttr�dande inte uppfyller kra-

ven p� tillr�cklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 � andra stycket, men som uppfyl-
ler kraven p� tillr�cklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 � i den �ldre lydelsen, ska
best�mmelserna i 18 kap. 8 � och 12 � 4 och 5 denna lag inte till�mpas under
det f�rsta �ret efter lagens ikrafttr�dande.

8. Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag

vid justering av ber�kningen av minimikapitalkravet enligt 8 kap. 14 � denna
lag till och med den 31 december 2017 ska anv�nda ett solvenskapitalkrav be-
r�knat enligt standardformeln.

SFS 2015:700

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2015

9. De �verg�ngsbest�mmelser som enligt 2, 4 och 5, och som enligt 5 kap.

10 �, 8 kap. 12 � och 18 kap. 7 � g�ller f�r enskilda f�rs�kringsf�retag g�ller,
utan hinder av best�mmelserna om kapitalbas och kapitalkrav p� gruppniv� i
19 kap. 16 � denna lag, i till�mpliga delar �ven p� gruppniv�.

10. De �verg�ngsbest�mmelser som enligt 6 g�ller f�r enskilda f�rs�k-

ringsf�retag g�ller, utan hinder av best�mmelserna om kapitalbas och kapital-
krav p� gruppniv� i 19 kap. 16 och 35 �� denna lag, i till�mpliga delar �ven
p� gruppniv� om f�rs�kringsf�retagen i en grupp uppfyller de gruppbaserade
kapitalkraven enligt 9 kap. 4 � i den �ldre lydelsen, men inte uppfyller kapi-
talkravet p� gruppniv�.

11. Finansinspektionen f�r ta ut avgifter �ven f�re lagens ikrafttr�dande f�r

ans�kningar och anm�lningar enligt de nya best�mmelserna om solvens, spe-
cialf�retag, undantag beroende p� storlek, grupptillsyn och fastst�llande av
till�mpning av �verg�ngsbest�mmelser, n�r dessa har kommit in till inspek-
tionen f�re lagens ikrafttr�dande.

12. Ett f�rs�kringsf�retag som vid lagens ikrafttr�dande har en utj�mnings-

reserv f�r kreditf�rs�kring enligt 5 kap. 10 och 11 �� i den �ldre lydelsen ska,
ut�ver neds�ttningar f�r att t�cka tekniska underskott i kreditf�rs�kringsr�rel-
sen, �rligen g�ra de neds�ttningar som kr�vs f�r att avveckla utj�mningsreser-
ven senast den 31 december 2019.

P� regeringens v�gnar

PER BOLUND

Tord Gransbo
(Finansdepartementet)

;

Viktiga lagar inom socialrätten

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
Socialtjänstlag (2001:453)

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Jobbar du med socialrätt? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Vi kan tillgodose hela ditt behov av information och stöd oavsett om du arbetar inom kommunal socialtjänst, annan myndighet, domstol, advokatbyrå eller i privat verksamhet. Se allt inom socialrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2015:700 Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

Viktiga lagar inom socialrätten

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Om Lagboken.se