SFS 1982:713

Försäkringsrörelselag;

1982:713

Utkom från trycket

Utfärdad den 10 juni 1982.

den 14 juli 1 982

Enligt riksd agens beslut' föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Försäkringsrörelse får drivas endast av försäkringsaktiebolag och
ömsesidiga försäkringsbolag som fått tillstånd (koncession) till detta enligt

denna lag, om inte annat följer av 2 § eller av 10 § fjärde stycket.

Försäkringsbolagen skall stå under tillsyn av försäkringsinspektionen

och vara regis trerade hos denna.

2 § Denna lag gäller inte för försäkringsrörelse som drivs enligt andra

forfattningar eller som utövas av försäkringsanstalter som inrättats av sta­
ten.

Särskilda bestämmelser finns om utländska försäkringsföretags rätt att

driva försäkringsrörelse här i landet.

3 § Ett försäkringsbolag får inte driva annan rörelse än försäkringsrörel­

se, om det inte finns särskilda skäl för det.

Med direkt livförsäkringsrörelse får inte förenas försäkringsrörelse som

avser annat än personförsäkring.

4 § Med livförsäkringsbolag förstås i denna lag bolag vilkas försäkrings­

rörelse uteslutande eller så gott som uteslutande avser personförsäkring
(livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring, avgångsbidragsförsäkring
samt arbeslöshetsförsäkring). Andra bolag är skadeförsäkringsbolag.

5 § Bestämmelserna om livförsäkring gäller också i fråga om personför­
säkringar av annat slag. De behöver dock inte tillämpas för sådana person­
försäkringar som har meddelats antingen för en tid av längst fem år eller
mot en premie som är beräknad och bestämd för längst fem år i sänd er.

Ersättning, som utges i form av livränta eller sjukränta, tillhör endera

livförsäkring eller annan försäkring beroende på vilket av dessa slag av för­
säkringar som har meddelats. Har en sådan ränta inköpts i e tt livförsäk­

ringsbolag, skall den dock i detta bolag höra till livförsäkring.

För sådan livränta eller sjukränta som tillhör annan försäkring än livför­

säkring gäller de särskilda bestämmelserna om livförsäkring i 2 kap. 3 och
4 §§, 7 kap. 9 och II §§,8 kap. 18 §, 14 kap. 25-28 §§ samt 19 kap. 3 och
4§§.

6 § 1 ett försäkringsaktiebolag svarar delägarna inte personligen för bola­

gets förpliktelser.

Försäkringsaktiebolagets aktiekapital skall bestämmas med hänsyn till

omfattningen och beskaffenheten av den planerade rörelsen. �r aktiekapi­

talet fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika be lopp.

' Prop. 1981/82:180. NU 45. rskr 385.

1641

¬

SFS 1982:713

7 § Delägare i ett ömsesidigt försäkringsbolag är försäkringstagarna.
�&terförsäkringstagare skall dock inte på grund av återförsäkringen anses

som delägare. 1 fråga om personförsäkring och återförsäkring svarar en­

dast bolagets tillgångar för dess förpliktelser. För försäkringar av annat
slag svarar delägarna personligen för bolagets förpliktelser utan begräns­

ning eller med begränsning till ett visst belopp.

Delägarnas ansvarighet får göras gällande endast på det sätt som före­

skrivs i denna l ag.

Med de lägare avses i de följande kapitlen endast delägare i ett ömsesi­

digt försäkringsbolag.

8 § Ett ömsesidigt försäkringsbolag får inte bildas utan garantikapital,
om det inte finns särskilda skäl för det. Garantikapitalet skall bestämmas

med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av den planerade rörel­
sen. Garantikapitalet skall betalas med pengar. Garantikapitalet skall åter­
betalas när det inte längre behövs för rörelsens ändamålsenliga bedrivan­

de. Om villkor för sådan återbetalning finns bestämmelser i 12 kap. 4 §.

9 § �ger ett försäkringsbolag så många aktier eller andelar i en svensk el­
ler utländsk juridisk person att det har mer än hälften av rösterna för samt­
liga aktier eller andelar, är försäkringsbolaget moderbolag och den juridis­
ka personen dotterföretag. �ger ett dotterföretag aktier eller andelar i en

juridisk person i den omfattning som har angivit s nu, är även den sistnämn­
dajuridiska personen dotterföretag till moderbolaget. Detsamma gäller om
aktierna eller andelarna ägs av moderbolaget och ett eller flera dotterföre­

tag tillsammans eller av flera dotterföretag tillsammans.

Har ett försäkringsbolag i annat fall på grund av aktie- eller andelsinne­

hav ell er garantiavtal eller något annat avtal ensamt ett bestämmande in­

flytande över en juridisk person och en betydande andel i resultatet av

dess verksamhet, är försäkringsbolaget moderbolag och den juridiska per­
sonen dotterföretag.

Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.
Försäkringsinspektionen kan fö rordna att denna lags bestämmelser om

koncerner skall tillämpas helt eller delvis på en grupp av försäkringsbolag,

som inte utgör en koncern enligt bestämmelserna i första elle r andra styc­
ket, men som har gemensam eller i huvudsak gemensam administration

och företagsledning. Bolagen bestämmer själva vilket bolag som skall vara

moderbolag. Underlåter bolagen att utse ett moderbolag, kan försäkrings­

inspektionen utfärda föreskrifter om detta.

10 § 1 fråga om livförsäkringar, som gäller endast för dödsfall och me d­
delas för en tid av längst fem år eller mot en premie som är beräknad och

bestämd för längst fem år i sände r, får undantag medges från bestämmel­

serna om livförsäkring. Från bestämmelserna om förbud mot fondemission

i 4 kap. I § och vi nstutdelning i 12 kap. 2 § få r dock undantag inte medges.

Avvikelser från denna lag får medges i fråga om tjänstepensionsförsäk­

ringar, i den mån avvikelserna är ändamålsenliga från allmän synpunkt,

och i frå ga om mottagna återförsäkringar, i den mån det prövas skäligt.

Om ett försäkringsbolag driver rörelse i utlande t, får sådana avvikelser

1642

från denna lag medges som föranleds av hänsyn till utländsk rätt eller rätts­
tillämpning.

¬

Om ett ömsesidigt försäkringsbolag har ett verksamhetsområde som är

SFS 1982: 713

begränsat till viss del av riket och rörelsen är av ringa storlek, får sådana
undantag från denna lag medges som föranleds av verksamhetens omfatt­

ning och bolagets förhållanden i övrigt.

Medgivanden enligt första-fjärde styckena lämnas av regeringen eller,

efter regeringens bemyndigande, av försäkringsinspektionen.

2 kap. Bildande av försäkringsbolag

1 § Ett försäkringsbolag skall bildas av en eller flera stiftare. Stiftarna
skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige eller svenska juridis­

ka personer. Handelsbolag får dock vara stiftare endast om varje obegrän­

sat ansvarig bolagsman är svensk medborgare och bosatt i Sverige.

Den som är omyn dig eller i konku rs kan inte vara stiftare.

2 § Stiftarna anger villkoren för bolagsbildningen.

Betalningen fö r en aktie i förs äkringsaktiebolag får inte understiga det

belopp på vilk et aktien skall lyda (det nominella beloppet). Aktierna skall
betalas med pen gar.

Stiftarna av ett ömsesidigt försäkringsbolag skall bestämma att ett visst

antal försäkringar till minst et t visst sammanlagt belopp skall vara teckna­

de, innan bolaget får anses bildat. Hänsyn skall därvid tagas till arten av

den planerade rörelsen och till garantikapitalets storlek.

3 § Stiftarna skall upprätta en bolagsordning som skall underställas rege­

ringen för stadfästelse. Avser bolagets rörelse livförsäkring eller avser rö­
relsen annat slag av försäkring för längre tid än tio år, skall dessutom sär­

skilda regler (grunder) för verksamheten upprättas enligt vad som sägs i
6 §. Grunderna skall underställas regeringen för stadfästelse.

Regeringen prövar att bolagsordningen och grunderna överensstämmer

med denna lag och med andra författningar samt om och i vad mån särskil­

da bestämmelser behövs med hänsyn till omfattningen och arten av bola­
gets verksamhet.

Om regeringen finner den planerade rörelsen behövlig och även i övrigt

ägnad att främja en sund utveckling av försäkringsväsendet, stadfäster re­
geringen bolagsordningen och grunderna samt beviljar koncession tills

vidare eller, om särskilda omständigheter föranleder detta, för bestämd
tid, högst tio år, och därutöver till de t löpande räkenskapsårets slut. Vid

förlängning av en koncession som har beviljats ett försäkringsbolag för be­

stämd tid gäller samma regler som vid stadfästelse av bolagsordning och

grunder för ett nytt bolag.

4 § Om bolagsordningen eller grunderna ändras skall även ändringen

stadfästas. Regeringen kan uppdra åt försäkringsinspektionen att i rege­

ringens ställe meddela stadfästelse i såda na fall som inte är av principiell

betydelse eller som i övrigt inte är av synnerlig vikt.

Avser ändringen en utvidgning av bolagets rörelse till en ny försä krings­

gren eller ett nytt verksamhetsområde eller avser ändringen en väsentlig
omläggning av rörelsen, skall vid prövningen av stadfästelsen samma reg-

1643

¬

SFS 1982:713

ler gälla som vid stadfåstelse av bolagsordning och grunder för ett nytt bo­

lag.

5 § Bolagsordningen skall ange

för samtliga försäkringsbolag

1. bolagets firma,

2. den ort i Sverige dä r bolagets styrelse skall ha sitt säte,

3. föremålet för bolagets verksamhet, varvid det särskilt skall anges om

verksamheten skall avse såväl direkt försäkring som mottagen återförsäk-
ring,

4. området för verksamheten, om det gäller direkt försäkring i Sverige,

5. i förekomma nde fall, att bolaget skall driva försäkringsrörelse i u tlan­

det,

6. antalet eller lägsta och högsta antalet av de styrelseledamöter, reviso­

rer och eventuella styrelsesuppleanter, som får utses av bolagsstämman,

samt tiden för styrelseledamötemas och revisoremas uppdrag,

7. sättet att sammankalla bolagsstämman,

8. vilka ärenden som skall förekomma på den ordinarie stämman.
9. de regler enligt vilka bolagsstämman får förfoga över bolagets vinst,

10. i vilken utsträckning bolaget är skyldigt att teckna återförsäkring,

om det gäller annan försäkring än livförsäkring,

för försäkringsaktiebolag

11. aktiekapitalet eller, om detta utan ändring av bolagsordningen skall

kunna bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maxi-
mikapitalet, varvid minimikapitalet inte får vara mindre än en Qärdedel av

maximikapitalet,

12. aktiernas nominella belopp,

för ömsesidiga försäkringsbolag

13. garantikapitalet.

14. regler för hur rösträtten skall utövas och hur beslut skall fattas på

bolagsstämrpan, varvid särskilt skall anges om och i vilken utsträckning

delägarnas rösträtt skall utövas genom utsedda delegerade samt i vilken ut­
sträckning rösträtt skall tillkomma garanterna,

15. intill vjilket belopp och i vilken ordning de lägarna är personligen an­

svariga för bolagets förpliktelser, om inte uteslutande bolagets tillgångar
svarar för bolagets förpliktelser,

16. antal och sammanlagt belopp av de försäkringar som skall vara teck­

nade innan bolaget kan anses bildat,

17. vilken begränsning som skall gälla för mottagen återförsäkring i för­

hållande til! den direkta försäkringen, om verksamheten avser såväl direkt

försäkring som mottagen återförsäkring,

18. i vilken ordning g aranterna skall betala in de tecknade garantibelop­

pen samt

19. om och i vilken ordn ing ränta skall betalas på garantikapitalet och

vinst delas ut till garan terna och i vilken ordning garantikapitalet skall åter­

betalas.

1644

¬

6 § För livförsäkringar skall, om det inte med hänsyn till försäkringamas

SFS 1982:713

särskilda natur finns anledning till unda ntag, grunder upprättas för

1. beräkning av försäkringspremier,
2. beräkning av premiereserv,
3. försäkringstagarnas rätt till återköp och fribrev,

4. belåning av försäkringsbrev hos bolaget,
5. verkan av underlåtenhet att betala premie,
6. försäkringstagarens rätt när försäkringen i andra fall än som avses i 3

eller 5 upphör i förtid eller bolaget i övrigt inte har ansvar för försäkrings­

fallet,

7. återbäring till försäkringstagarna,
8. skyldighet att teckna återförsäkring och
9. förräntning av försäkringsbelopp som förfallit till betalning.
Om försäkringar, som inte är personförsäkringar, skall meddelas för

längre tid än tio år, skall grunder upprättas för beräkning av premiereserv

för sådana försäkringar liksom för bestämmande av försäkringstagarnas

rätt när sådan försäkring upphör i förtid eller bolaget i övrigt inte har an­
svar för försäkringsfallet.

För sådan livränta eller sjukränta, som enligt 1 kap. 5 § tillhör annan för­

säkring än livförsäkring, skall grunder upprättas för beräkning av premie­

reserv och rätt till återköp.

Om grunder för livförsäkring finns ytterligare bestämmelser i 7 kap.

2-8 §§ och 12 kap . 8 § andra stycket vilka i tillämpliga delar även gäller
för premiereservgrunder enligt tredje stycket.

7 § Sedan koncession har beviljats, skall stiftarna upprätta och skriva

under en dagtecknad teckningslista som skall innehålla uppgifter om

1. sättet och tiden för kallelse till den konstituerande stämman.

Teckningslistan för ett försäkringsaktiebolag skall även innehålla upp­

gifter om

2. det belopp som skall betalas för varje aktie och
3. tiden för aktiemas betalning.

8 § Teckning av aktier eller för ömsesidiga försäkringsbolag teckning av
försäkringar i bolaget skall ske på teckningslistan i original eller avskrift.
Till teck ningslistan skall fogas avskrifter av koncessionsbeslutet, bolags­
ordningen och de grunder som anges i 6 §.

Har aktier eller försäkringar tecknats på annat sätt kan teckningen inte

göras gällande av bolaget, om tecknaren anmäler felet hos försäkringsin­
spektionen före bolagets registrering.

Har aktier eller försäkringar tecknats med vi llkor, är teckningen ogiltig.

Har ogiltigheten inte anmälts hos försäkringsinspektionen före bolagets re­

gistrering, är dock tecknaren bunden fastän han inte kan åberopa villkoret.

9 § Stiftarna eller andra får inte uppbära ersättning av försäkringsbolaget

för andra kostnader för bolagets bildande än allmänna avgifter och sedvan­

liga arvoden för upprättande av stiftelsehandlingar och liknande arbeten.

De får inte heller förbehålla sig eller någon annan särskilda förmåner eller

rättigheter.

1645

¬

SFS 1982:713

10 § 1 försäkringsaktiebolag avgör stiftarna om aktieteckningen skall

godtas och hur många aktier som skall tilldelas tecknarna. Har en stiftare
enligt uppgift i teckningslistan t ecknat ett visst antal aktier, skall minst det­

ta antal tilldelas honom.

Om aktier inte har tilldelats en aktietecknare enligt aktieteckningen,

skall stiftarna utan dröjsmål meddela honom detta.

11 § Beslutet om bolagets bildande skall fattas på en konstituerande

stämma.

Stiftarna skall kalla, i försäkringsa ktiebolag de godtagna aktietecknama

och i ömsesidig a försäkringsbolag dem som tecknat försäkringar och ga ­

ranter. som har rösträtt till den konstituerande stämman enligt föreskrifter­

na i bolagsord ningen om kallelse till b olagsstämma. Teckningslistorna och

de till dessa fogade handlingarna skall genom stiftamas försorg hållas till­
gängliga för tecknarna under minst en vecka före stämman på den plats

som har angivits i kallelsen.

Om alla akt ier i ett för säkringsaktiebolag eller alla försäkringar i ett ö m­

sesidigt försäkringsbolag tecknas vid stämman och alla godtagna aktieäga­

re respektive alla de som tecknat försäkringar och röstberättigade garanter

är ense. kan beslutet om bolagets bildande fattas även om någon.kallelse

till stämman inte har skett.

På den konstituerande stämman skall stiftarna lägga fram teckningslis­

tan och de därtill fogade handlingarna i original. Stiftarna skall vidare läm­
na följande uppgifter

för försäkringsaktiebolag

1. antalet aktier enligt de godtagna teckningarna,

2. aktiernas fördelning mellan tecknarna och

3. de belopp som inbetalats på aktierna

för ömsesidiga försäkringsbolag

1. antalet och det sammanlagda beloppet av de tecknade försäkringarna

och

2. det belopp som inbetalats på garantikapitalet.

Samtliga uppgifter skall föras in i pr otokollet.

12 § Om det vid den konstituerande stämman i ett försäkringsaktiebolag
inte visas att teckning och tilldelning av aktier har skett motsvarande aktie­

kapitalet eller minimikapitalet enligt bolagsordningen, har frågan om bola­

gets bildande fallit.

Detsamma gäller om det vid den konstituerande stämman i ett ömsesi­

digt försäkringsbolag inte visas att försäkringar har tecknats till minst d et
antal och det sammanlagda belopp som föreskrivs i bolagsordningen sam t
att garantikapitalet har inbetalats till den del som föreskrivs i bolagsord­

ningen.

Om i ett försäkringsaktiebolag tecknare med flertalet avgivn a röster och

två tredjedelar av de vid stämman företrädda aktierna och i ett ömsesidigt
försäkringsbolag flertalet närvarande röstberättigade röstar för beslutet att
bilda bolaget, är bolaget bildat. I annat fall har frågan om bolagets bilda nde

1646

fallit.

¬

⬢

/

När försäkringsbolaget är bildat, skall en styrelse och revisorer väljas.

SFS 1982:713

I fråga om d en konstituerande stämman gäller i övrigt i tillämpliga dela r

föreskrifterna om bolagsstämma i den na lag och bolagsordningen.

13 § Ett försäkringsbolag skall anmälas för registrering senast sex måna­
der efter det att koncession har beviljats.

För registrering av ett försäkringsaktiebolag krävs
1. att det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade

aktier efter avdrag för de aktier som enligt 15 § har förklarats förverkade
och inte har övertagits av någon annan (bolagets aktiekapital) svarar mot

aktiekapitalet eller minimikapitalet enligt bolagsordningen och

2. att de aktier som ingår i bola gets aktiekapital är helt betalda.
Genom registreringen fastställs bolagets aktiekapital till det belopp som

anges i andra stycket 1. De aktier som enligt 15 § har förklarats förverkade
och inte övertagits av någon annan blir därvid ogiltiga.

För registrering av ett ömsesidigt försäkringsbolag, där garantikapital

skall finnas, krävs

1. att minst hälften av garantikapitalet har betalats och

2. att garanterna har lämnat till bolaget s tällda skriftliga förbindelser på

de garantibelopp som inte har betalats.

Om inte försäkrin gbolaget anmäls för registrering inom den tid som an­

ges i första stycket eller om försäkringsinspektionen genom lagakraftägan-
de beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av bola­
get, har fråga n om bolagets bildande fallit. Styrelseledamöterna ansvarar
solidariskt för återbetalningen av de belopp som har betalats in på de teck­

nade aktierna, eller som har erlagts på grund av garantiavtalet eller de

tecknade fö rsäkringarna. Till beloppen skall läggas uppkommen avkast­

ning varjämte avdrag skall göras för kostnaderna på grund av åtgärder en­
ligt 1 8 § första stycket tredje meningen.

14 § Skulder som grundas på aktieteckning eller på teckning av garanti­

belopp får inte kvittas mot fordringar hos försäkringsbolaget.

Försäkringsbolaget kan inte överlåta eller pantsätta fordringar på aktie­

belopp eller garantibelopp.

Den som genom överlåtelse har förvärvat aktier som inte är helt betalda

är tillsammans med överlåtaren ansvarig för betalningen, sedan han anmält

sitt namn för införande i aktiebo ken.

15 § Om en a ktie inte betalas i rätt tid, kan styrelsen en månad efter be-

talningsanmaning förklara aktien förverkad för den betalningsskyldige.

Anmaningen skall innehålla meddelande att aktien kan förklaras förver­

kad, Anmaningen skall ske genom avsändande av rekommenderat brev,

om den b etalningsskyldiges adress är angiven vid aktieteckningen eller in­
förd i aktiebok en eller annars anmäld till bo laget. I annat fall skall anma­
ningen kungöras i den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer. En

underrättelse om anmaningen skall genast sändas till de n som är införd

som panthavare eller uppdragstagare för aktien i förteckningen enligt 3

kap. 12 §.

Innan en förverkad aktie har blivit ogiltig kan styrelse n låta någon annan

överta aktien och betalningsansvaret för det tecknade beloppet.

'647

¬

SFS 1982:713

Om en aktie har förklarats förverkad och inte övertagits av någon annan

som erlagt full betalning, skall den, för vilken aktien har förverkats, gent­
emot bolaget svara för en femtedel av full betalning för aktien.

16 § Innan styrelsen för ett försäkringsbolag som är under bildande har

valts, kan aktierna, garantibeloppen eller försäkringarna betalas endast ge­

nom insättning på sådan räkning som stiftarna öppnat för detta ändamål

hos ett svenskt bankinstitut.

Det på räkningen insatta beloppet får lyftas för bolaget när styrelsen

valts. Har frågan om bolagets bildade fallit eller är teckningen av aktier,

garantibelopp eller försäkringar av annan orsak inte bindande, skall de in­

betalda beloppen betalas tillbaka med gottgjord ränta till tecknarna.

17 § Garantikapitalet i et t ömsesidigt försäkringsbolag skall vara betalt
senast inom två år från dagen för beslutet om bolagets bildande.

18 § Innan försäkringsbolaget har registrerats, kan det inte förvärva rät­

tigheter eller ikläda sig skyldigheter. Det kan inte heller söka, kära eller

svara inför domstol eller någon annan myndighet. Styrelsen kan dock föra

talan i mål rö rande bolagsbildningen och i övrigt vidta åtgärder för att er­
hålla de tecknade aktiebeloppen eller de tecknade garantibeloppen.

För en åtgärd som vidtas på b olagets vägnar före registreringen svarar

de som har deltagit i åtgärden eller beslutet om denna solidariskt. När bo­

laget har registrerats, övergår ansvaret på bo laget, om förpliktelsen följer
av bolagsordningen, teckningslistan eller grunderna eller ha tillkommit ef­
ter det att bolaget har bildats.

Har ett avtal för bolaget slutits före registreringen med e n medkontra-

hent som visste att bolaget inte var registrerat, kan denne, om något annat

inte följer av avtalet, frånträda detta endast

1. om bolaget inte har anmälts för registrering inom den tid som före­

skrivs i 13 § eller

2. om försäkringsinspektionen genom ett lagakraftägande beslut har av­

skrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av bolaget.

Visste medkontrahenten inte att bolaget var oregistrerat, kan han från­

träda avtalet innan bolaget har registrerats.

3 kap. Aktier, aktiebrev och aktiebok m. m. i försäkringsaktiebolag

1 § Alla aktier har lika rät t i bola get, om inte något annat följer av denna

paragraf.

1 bolagsordningen kan bestämmas att aktier av olika slag skall finnas el­

ler kunna utges. En sådan bestämmelse skall ange

1. olikheterna mellan aktieslagen,

2. antalet aktier av varje slag,

3. den företrädesrätt som tillkommer skilda grupper av aktieägare vid

en ökning av aktiekapitalet enligt 4 kap. En föreskrift om olika företrädes­

rätt får meddelas endast om aktierna inte skall medföra lika ra tt till andel i

bolagets tillgångar eller vinst.

1648

Avser olikheten mellan aklieslagen aktiernas röstvärde, gäller att ingen

¬

aktie får ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för någon

SFS 1982:713

annan aktie.

I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av ett visst slag skall i när­

mare angiven ordning kunna omvandlas till aktier av annat slag. Omvand­
lingen skall utan dröjsmål anmälas för registrering och är verkställd när re­

gistrering sker.

2 § Aktier kan fritt överlåtas och förvärvas, om något annat inte följer av
3 § eller 18 kap. 1 § eller i övrigt av lag.

3 § I b olagsordningen kan tas in fö rbehåll att en aktieägare eller någon

annan skall ha rätt att lösa sådana aktier som övergår till ny ägare. Förbe­

hållet skall ange

1. vilka som har lösningsrätt och, om lösningsrätten inte skall kunna ut­

övas vid vissa fång , vilka slags fång som har undantagits.

2. den ordning i vilken lösnings rätten tillkommer de lösningsberättigade

inbördes,

3. den tid, ej överstigande två månader från anmälan hos styrelsen om

en akties övergång, inom vilken lösningsanspråket skall framställas hos
bolaget,

4. den tid inom vilken lösen skall betalas; denna tid får inte överstiga en

månad räkn at från den tidpunkt då lösenbeloppet bestämdes.

Förvärvas flera aktier genom samma fång, kan, om något annat inte föl­

jer av förbehållet, lösningsrätten inte utövas för mindre antal aktier än

fånget omfattar. Om tillämpningen av föreskrifterna i bolagsordni ngen om
lösens belopp skulle bereda någon en oti llbörlig fördel, kan jämkning ske.

När en anmälan gjorts om aktiens övergång, skall styrelse genast skriftli­

gen meddela detta till v arje lösningsberättigad vars postadress är införd i
aktieboken eller på annat sätt känd för bolaget.

Om något a nnat inte föreskrivs i b olagsordningen, skall tvister om lös­

ningsrätten och om lösenbeloppets storlek prövas av tre skiljemän enligt
lagen (1929:145) om skiljemän.

Innan det visar sig att lösningsrätten inte begagnas kan den till vilken ak­

tien har öve rgått inte utöva någon annan rätt på grund av aktien gentemot
bolaget än rä tt till vinstutdelning och företrädesrätt till teckn ing av nya ak­
tier vid nyemis sion. Rättigheter och skyldigheter på grund av sådan teck­
ning övergår till den som begagnar sig av lösningsrätten.

4 § Aktiebrev skall ställas till viss man. Det får lämnas ut endast till så­

dan aktieägare som är införd i akt ieboken och först när den eller de aktier

brevet lyder på har betalats. Vidare fordras

1. att försäkringsaktiebolaget har registrerats, om aktien har tecknats

vid bolagets bil dande, eller

2. att nyemissionen eller fondemissionen har registrerats, om aktien till­

kommit på grund av emissionen.

Aktiebrevet skall undertecknas av styrelsen eller enligt styrelsens full­

makt av en bank. Namnteckningarna får återges genom tryckning eller på

något annat liknande sätt. Brevet skall ange bolagets firma, ordningsnum­
mer på den eller de aktier varpå brevet lyder, aktiens nominella belopp och

dagen för ut färdandet. Kan, när aktiebrevet ges ut, aktier av olika slag f.n-

1649

104-SFS 1982

¬

SFS 1982:713

nas enligt bolagsordningen, skall aktieslaget anges i brevet. Om bolagsord­

ningen innehåller förbehåll enligt 1 § fjärde stycket, 3 §, 8 § eller 6 kap>

8 §, skall detta tydligt anges i b revet på sådan aktie som avses med förbe­

hållet. Uppgiften kan ges i förkortad form. Förkortningsformerna fastställs

av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

När utbetalning görs vid inlösen av en aktie eller vid minskning av dess

nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar, skall aktiebrevet

förses med p åskrift om utbetalningen. Har utan återbetalning en aktie dra­
gits in eller det nominella beloppet ändrats, skall så snart som möjligt en

påskrift om detta göras på aktiebrevet.

Ett aktiebrev. som i samband med dödning eller vid utbyte ges ut i stället

för ett annat, skall innehålla uppgift om de tta. Utbyts ett aktiebrev mot ett
eller flera andra aktiebrev skall det äldre aktiebrevet och de därtill hörande

kupongarken makuleras på ett betryggande sätt.

Emissionsbevis skall undertecknas på det sätt som anges i andra styc­

ket.

5 § Innan aktiebrev utfärdas kan bolaget utge ett till viss man ställt bevis
om rätt till en eller flera aktier (interimsbevis). Beviset skall innehålla för­

behåll om att aktiebrevel lämnas ut endast om bolaget samtidigt får tillbaka

beviset. På begäran skall beviset förses med anteckning om de betalningar

som har gjorts för aktien. På interimsbeviset skall även antecknas sådan
återbetalning som sker enligt 2 kap. 16 § andra stycket. 1 övrigt gäller be­
stämmelserna i denn a lag om aktiebrev i tillämpliga delar också interims­

bevis.

6 § Om ett aktiebrev eller ett till viss man ställt emissionsbevis överlåts

eller pantsätts, skall bestämmelserna om skuldebrev till viss man eller or­

der i 13, 14 och 22 §§ lagen (1936:81) om s kuldebrev tillämpas. Härvid är
den som innehar ett aktiebrev och enligt bolagets anteckning på detta är in­
förd som ägare i aktieboken likställd med den som enligt 13 § andra stycket

nämnda lag förmodas äga rätt att göra skuldebrevet gällande.

�verlåts eller pantsätts ett emissionsbevis som inte är ställt till viss man,

skall bestämmelserna om skuldebrev till innehavaren i 13, 14 och 22 §§ la­
gen om sk uldebrev tillämpas.

Om utdelningskuponger finns bestämmelser i 24 och 25 §§ lagen om

skuldebrev.

7 § �ver försäkringsaktiebolagets samtliga aktier och aktieägare skall
styrelsen föra en förteckning (aktiebok). Den skall upprättas omedelbart
efter bolagets bildande. Aktierna skall tas upp i nummerföljd med uppgift

om aktietecknarna. Aktieägarnas postadress och yrke eller titel skall an­

ges. Finns det aktier av olika slag, skall det av aktieboken framgå till v ilket
slag varje aktie hör.

Aktieboken kan bestå av ett betryggande lösblads- eller kortsystem.

Den kan också föras med maskin för automatisk databehandling eller på

annat liknande sätt.

När någon visar upp ett utfärdat aktiebrev och enligt 6 § elle r på någ ot

annat sätt styrker sitt förvärv eller när en aktieägare eller annan behörig

1650

person anmäler någon annan förändring i de förhållanden som har tagits

¬

ujjp i aktieboken, skall en anteckning om aktieägaren eller om förändring-

SFS 1982:713

en genast föras in. Dagen för införandet skall anges, om dagen inte framgår
av något annat tillgängligt material. Om lösningsrätt enligt 3 § tillkommer

en aktieägare eller någon annan, får införandet dock inte göras, förrän det

visat sig att lösningsrätten inte begagnas.

�r sista överlåtelsen på e tt aktiebrev tecknad in bianco, skall namnet

sättas ut i överlåtelsen innan införandet sker. Ett aktiebrev som visats upp
skall förses med påskrift om införandet och dagen för detta.

8 § I bolagsordningen kan förbehåll tas in om att den som på en fastställd
avstämningsdag är införd i aktieboken eller i en förteckning enligt 12 §
skall an ses behörig att ta emot utdelning, emissionsbevis och, vid fond­

emission, brev på ny aktie som tillkommer en aktieägare. Om f örbehållet
förs in genom en ändring av bolagsordningen, skall styrelsen när ändringen

har stadfästs fastställa från vilken dag förbehållet skall tillämpas och för re­

gistrering anmäla detta samtidigt som den anmäler bolagsstämmans beslut

för registrering.

Ett försäkringsaktiebolag som har ett sådant förbehåll (avstämningsför-

behåll) i sin bolagsordning kallas i denn a lag avstämningsbolag.

För avstämningsbolag skall Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag

(värdepapperscentralen) fullgöra uppgifterna att

1. föra aktieboken, aktiebrevsregistret och förteckningen enligt 12 §,

2. pröva frågor om införande av aktieägarna i aktieboken,
3. svara för utskriften av aktieboken och sammanställningen av uppgif­

terna enligt 19 § lagen (1970:5 96) om förenklad aktiehantering,

4. stämma av aktieboken och förteckningen enligt 12 §,

5. sända ut aktiebreven, utdelningen och emissionsbevisen,
6. svara för utbyten av aktiebreven och de därmed sammanhängande åt­

gärderna och

7. vidta åtgärder enligt 4 kap. 19 § i fråga om aktier som inte är uttagna.

9 § I avstämningsbolag få r aktiebrev på uppdrag av bolaget på dess väg­

nar undertecknas av värdepapperscentralen, varvid firmatecknarens

namnteckning får återges genom tryckning eller på annat liknande sätt.
Brevet skall i stället för akties ordningsnummer ange brevets ordningsnum­
mer och de t antal aktier brevet avser. På be gäran av aktieägare eller för­
valtare som avse s i 10 § skall ak tiebreven delas upp, läggas samman eller
på annat sätt bytas ut. När aktiebrevet visas upp för införande av ny ägare
i aktieboken, får värdepapperscentralen byta ut brevet mot ett eller flera

nya brev. Har det äldre brevet överlåtits in bianco, behöver inte förvärva­
rens namn sättas ut i över låtelsen. I aktie brev som utfärdas vid u tbyte be­

höver inte tas in någon uppgift om utbytet eller om den dag när det äldre
brevet utfärdades. Inte heller behöver aktiebrev, som utfärdas i samband

med att aktieägarens namn förs in aktieboken, förses med uppgifter om in­
förandet.

Bestämmelserna i först a stycket skall tillämpas även på emissionsbevis.

I dessa behöver något ordningsnummer dock inte anges.

10 § I avstämningsbolag förs aktieägarna in i aktieboken med uppgift om

personnummer eller annat identifieringsnummer samt postadress. För var-

1651

¬

SFS 1982:713

je ägare anges det antal aktier av olika slag som denne äger. I ställ et för ak­

tienumret anges aktiebrevets ordningsnummer. Aktieboken förs med ma­

skin för automatisk databehandling eller på något anna t liknande sätt.

Har aktier i ett avstämningsbolag lämnats till förvaltning hos en bank el­

ler en fondkommissionär, som är auktoriserad som förvaltare av aktier,

kan i stället för ak tieägaren banken eller fondkommissionären föras in i ak­

tiebrevet och i aktie boken. �r aktierna i ett avs tämningsbolag föremål för
handel vid en utländsk fondbörs, kan. efter särskilt tillstånd, i bolagets ak­
tiebrev och aktiebok, i stället för en aktieägare som är bosatt utomlands,

föras in den s om fått uppdrag att i utland et förvalta hans aktier.

I akt iebrevet och i aktieboken skall anmärkas att aktien innehas för nå­

gon annans räkning. Detsamma gäller emissionsbevis som utfärdas på
grund av förvaltarregistrerad aktie och som är ställt till viss man. Beträffan­
de förvaltaren antecknas i aktie boken samma uppgifter som enligt första
stycket skall föras in om akti eägaren.

För rätt till regis trering som förvaltare krävs utöver vad som sägs i andra

stycket att förvaltaren uppfyller de villkor som gäller för införande av äga­
ren i ak tieboken. Om auktorisation och tillstånd enligt denna paragraf, om

förvaltares åligganden samt om skyldighet för bolaget och värdepappers­
centralen att för var och en hålla tillgänglig en sammanställning av uppgif­

ter från förvaltare om de aktieägare, som har mer an femhundra aktier i bo­

laget registrerade i förvaltares namn, finns bestämmelser i lagen
(1970: 596) om förenklad aktiehantering.

11 § Har ett avstämningsförbehåll förts in genom en ändring av bolags­
ordningen och har ett aktiebrev som dessförinnan utfärdats inte lämnats in
för utbyte mot ett nytt brev, får uppgifter om aktien i den tidigare aktiebo­

ken föras över till en så dan aktiebok som avses i 10 § första stycket. Där­
vid skall anges att aktiebrevet inte avlämnats. Sker ingen överföring, gäller

den äldre aktieboken fortfarande i fråga om den na aktie.

Utöver aktiebok skall i a vstämningsbolag föras ett aktiebrevsregister.

Registret tar i löpande nummerföljd upp de aktiebrev som utfärdas med
uppgift om dagen för utfärdandet, antalet aktier och aktieslag samt ägarens

eller, i de fall s om avses i 10 § andr a stycket, förvaltarens identifierings­

nummer i aktie boken. När ett nytt aktiebrev utfärdats i stället för ett äldre,

görs i registret en hänvisning till det äldre brevets ordningsnummer. För
det sistnämnda brevet antecknas att det har makulerats.

I avstämningsbolag skall de uppgifter som avförts ur aktiebok, aktie-

brevsregistret eller förteckningen enligt 12 § bevaras i minst tio år . En ak­

tiebok, som ett sådant bolag tidigare har fört. skall bevaras i minst tio år ef­
ter det att uppgifterna beträffande bolagets samtliga aktier har förts in i den

aktiebok som avses i 10 § första stycket.

12 § 1 avstämnin gsbolag skall i en särskild förteckning på begäran tas

upp den som med skriftlig handling visar att han till följd av uppdrag eller

pantsättning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev har rätt

att i stället för den aktieägare som är införd i aktieboken lyfta utdelning och
ta emot emissionsbevis och. vid fonde mission, brev pä en ny aktie. Det­
samma gäller förmyndare eller god man för en ak tieägare eller vid konk urS

1652

konkursförvaltaren eller vid utmätning, kvarstad eller betalningssäkring

avseende aktier kronofogdemyndigheten.

¬

'⬢ i förteckningen skall för den som skall tas upp i denna enligt första styc-

SFS 1982:713

ket antecknas samma uppgifter som enligt 10 § första stycket skall föras in

i akti eboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätt

som tillkommer honom. En såd an förteckning skall avföras, när det visas
att rätten ha r upphört.

Uppgifter ur förteckningen får inte lämnas till någon ann an utan samtyc­

ke av den som be rörs av de förhållanden som har antecknats i förteckning ­

en.

13 § Aktiebok skall på den ort där styrelsen har sitt säte hållas tillgänglig
för alla. Förs aktiebok med maskin för automatisk databehandling eller på

något annat liknande sätt, skall i stället en utskrift av aktieboken på begä­
ran tillhandahållas hos bolaget på denna ort och, i fråga om avstämnings-
bolag. även hos värdepapperscentralen. Utskriften får inte vara äldre än
sex månader. Alla har rätt att mot e rsättning för kostnaderna få en sådan

utskrift av aktieboken eller del av den. När det gäller avstämningsbolag får

dock en utskrift enligt detta stycke inte innehålla någon uppgift om de ak­

tieägare som har högst femhundra aktier i bolaget.

Aktiebok skall hållas tillgänglig för aktieägarna vid bolagsstämman.

Förs aktieboken med maskin för automatisk databehandling eller på något

annat liknande sätt. skall i stället en utskrift av hela aktieboken avseende
förhållandena tio dagar före bolagsstämman hållas tillgänglig vid stämman.

1 utskriften tas i alfabetisk ordning upp aktieägarna och de förvaltare

som avses i 10 § andra stycket. Aktiebrevens nummer behöver inte anges.

14 § Den till vilken en ak tie har övergått får inte, innan han förts in i ak­

tieboken, utöva en aktieägares rätt i bolag et. Detta gäller dock inte sådan

rätt som uppkommit ur en aktie och som utövas mot uppvisande eller av­
lämnande av ett aktiebrev, en kupong eller något annat särskilt bevis som

ges ut av bolag et.

�garen till en aktie för vilken aktiebrev har utfärdats innan bolaget blivit

ett avstämningsbolag. kan inte när det gäller därefter beslutad utdelning el­
ler emission erhålla utdelning, emissionsbevis eller, vid fondemission,

brév på en ny aktie förrän han har avlämnat aktiebrevet för utbyte mot ett

nytt sådan t och införande i aktieb oken har gjorts enligt 10 §. Innan detta

har skett är 12 § inte tillämplig.

Om en aktie ägs av flera, kan de endast genom en gemensam företrädare

utöva den rätt i bolaget som en aktieägare har.

15 § Vad som sägs i den na lag om aktieägares rätt att i bolaget företräda
aktier skall gälla även fö r den som genom testamente erhållit nyttjanderät-

ten till eller rätten till avkomst av aktier, om testamentet innehåller en be­

stämmelse att denne skall få företräda aktierna och, för avkomsträttshava-

ren, att aktierna till tryggande av dennes rätt skall sättas under särskild

vård.

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på anmälan

bli införd i a ktieboken. Vid införandet skall göras en anteckning om ägan­

derättsförvärvet och om den rätt att i bolaget företrä da aktierna som är för-
erlåd med nyttja nde- eller avkomsträtten. 1 fråga om införandet av nyttjan­
de- eller avkomsträttshavaren gäller i övrigt vad som sägs i denn a lag om

'653

¬

SFS 1982: 713

införandet av aktieägare. Dock skall någon påskrift om införandet inte ske
på aktiebrevet. När det styrkts att nyttjande- eller avkomsträtterna har
upphört, skall en anteckning om detta göras i aktiebo ken.

När en god man på grund av ett förordnande enligt 18 kap. 4 § 5 föräldra-

balken förvaltar aktier för en blivande aktieägares räkning, skall den bli-

vande ägaren på anmälan av den gode mannen föras in som ägare i aktiebo­
ken med anteckning om förvärvet och om förordnandet.

16 § Ingår aktier i en aktiefond enligt aktiefondslagen (1974:931), skall i
stället för fondandelsägarna det fondbolag som förvaltar fonden samt fon­

dens beteckning föras in i aktieb reven och i aktieboken.

17 § Om ett aktiebrev enligt denna lag skall förses med påskrift eller om

det på grund av bolagsstämmans beslut om uppdelning av aktierna skall

bytas ut mot två eller flera nya aktiebrev, kan bolaget hålla inne den utdel­

ning och de emissionsbevis som faller på aktie till dess aktiebrevet tillhan­

dahålls för nämnda ändamål. Detta gäller också om aktiebrev skall bytas ut

på grund av att aktier av visst slag enligt en bestämmelse i bolagsordningen

skall omvandlas till aktier av något annat slag.

4 kap. �kning av aktiek apitalet i försäk ringsaktiebolag genom nyemission
eller fondemission

Inledande bestämmelser

1 § Aktiekapitalet kan ökas genom att aktier tecknas mot betalning (ny­

emission) eller genom att aktier ges ut eller aktiemas nominella belopp

höjs utan ny betalning (fondemission). En fondemission kan endast ske i

skadeförsäkringsbolag.

Beslut om emission fattas av bolagsstämman, om något annat inte följer

av 16 eller 17 §. Sådana beslut får inte fattas förrän bolaget harblivit regist­

rerat. Behöver bolagsordningen ändras skall beslut om detta fattas först.

Ett beslut om emission får fattas innan ändringen stadfästs om beslutet

görs beroende av att stadfästelse meddelas.

Vid nyemission får betalning för aktier inte understiga det nominella be­

loppet.

Vid fondemission får inte till aktiekapitalet föras över belopp som under­

stiger summan av de nya aktiernas nominella belopp eller den sammanlag­

da höjningen av aktiemas nominella belopp.

2 § Vid nyemission skall aktierna betalas med pengar (kontantemission).

Om f örsäkringsbolaget genom ökningen av aktiekapitalet avser att för­

värva mer än hälften av aktiema i ett annat försäkringsbolag eller, om det

finns aktier med olika röstvärde, så många aktier att röstetalet för dem ut­
gör mer än hälften av röstetalet för samtliga aktier, kan försäkringsinspek­

tionen medge att de nya aktierna får betalas med aktier i det sistnämnda
bolaget (apport) samt att teckningen av de nya akt ierna sker med villkor

om detta.

3 § Bestämmelser om apport och kvittningsrätt skall tas upp i beslutet

1654

om nyemission.

¬

Styrelsen skal! lämna en redogörelse förde omständigheter som kan va-

SFS 1982:713

ra av vikt för bedömandet av värdet på apportegendomen och av bestäm­

melserna om kvittningsrätt. Särskilt skall anges

1. namn och hemvist beträffande den som avses med b estämmelser om

apport eller kvittningsrätt,

2. det värde till vilket apportegendomen beräknas komma att tas upp i

balansräkningen och antalet aktier som skall lämnas för egendomen.

Om skriftligt avtal upprättats rörande bestämmelser om apport eller

kvittningsrätt, skall styrelsens redogörelse innehålla avtalet eller avskrift

av detta eller hänvisning till avtalet med uppgift om den plats där det hålls

tillgängligt för aktietecknarna. Muntligt avtal skall i sin helhet tas upp i re­

dogörelsen. Vad som sag ts nu om skriftligt avtal skall gälla även beträffan­
de de senaste två räkenskapsårens balans- och resultaträkningar för det

försäkringbolag vars aktier utgör apportegendom. I redogörelsen skall
upplysning ges om bolagets resultat efter det senaste räkenskapsåret. Om
sådana räkningar ej upprättats för bolaget, skall i redogörelsen lämnas

upplysning om bolag ets resultat under nämnda räkenskapsår.

Om fö rsta-tredje styckena ej iakttagits beträffande bestämmelser om

apport eller kvittningsrätt är bestämmelserna utan verkan mot det emitte-

rande bolaget.

4 § �ver styrelsens redogörelse enligt 3 § skall revisorerna avge yttran­
de av vilket skall framgå att egendom, som skall tillföras det emitterande
bolaget, inte i redogörelsen åsatts högre värde än det verkliga värdet för
bolaget och att apportegendom är eller kan antas bli till ny tta för bolagets

verksamhet. Emissionsbeslutet skall innehålla uppgift om att redogörel­

sen, yttrandet och, i fråga om apport, försäkringsinspektionens medgivan­

de har lämnats.

5 § Vid en kontantemission och vid en fondemission har aktieägarna fö­

reträdesrätt till de nya aktierna i förh ållande till d et antal aktier de förut

äger, om något a nnat inte har bestämts antingen i bolagsordnin gen enligt 3

kap. 1 § andra stycket 3 eller, vid en kontantemission, i emissionsbeslutet.

6 § De aktieägare som har företrädesrätt att delta i en emission har rätt

att för varje aktie få ett särskilt emissionsbevis (vid nyemission tecknings­

rättsbevis och vid fondemission delbevis). Om bolaget inte är ett avstäm-
ningsbolag, får de kuponger som hör till ak tiebrevet användas som emis­

sionsbevis. Används inte sådana kuponger som emissionsbevis, skall det i

beviset anges hur många sådana bevis som skall lämnas för varje ny aktie.

Om en aktieägare använder sin företrädesrätt att delta i en emissio n i ett

bolag som inte är ett avstämningsbolag, skall anteckning härom göras på

det aktiebrev på vilket företrädesrätten grundas, om inte kuponger an­

vänds som emissionsbevis.

I avstämningsbola g skall emissionsbevisen och, vid fond emission, bre­

ven på nya aktier som tillkommer aktieägare genast sändas i re kommende­
rat brev eller på an nat betryggande sätt till dem som på avstämningsdagen

är införda i aktieboken eller i förteckningen enligt 3 kap. 12 §. Om dessa in­

te var berättigade att ta emot handlingarna skall bolaget ändå anses ha full­

gjort sin sky ldighet. Detta gäller dock inte om bolaget eller värdepappers-

1655

¬

SFS 1982:713

centralen kände till att handlingarna skulle komma i orätta händer eller ont

någon av dem har åsidosatt den aktsamhet som de efter omständigheterna

skäligen bort iaktta. Bolaget eller värdepapperscentralen anses inte heller

ha fullgjort sin sky ldighet om mottagaren var omyndig.

Allmänna bestämmelser om nyemission

7 § Ett förslag till beslut om nyemission skall hållas tillgängligt för aktie­

ägarna under minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet

skall fattas. Det skall genast sändas till de aktieägare som begär det och

uppger sin postadress. Förslaget skall läggas fram på stämman. Vad som

nu ha r sagts om förslag till beslut skall även gälla sådana redogörelser av

styrelsen, yttranden av revisorerna och sådant medgivande av försäkrings­

inspektionen som avses i 2-4 §§. Innebär förslaget en avvikelse från aktie­

ägarnas företrädesrätt, skall skälen till avvikel sen anges i förslaget eller i
en handling som skall fogas till förslaget. Om årsredovisningen inte skall

behandlas på stämman, skall även följande handlingar enligt vad som nyss
har sagts hållas tillgängliga och läggas fram på stämman:

1. en avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning

om bolagsstämmans beslut om bolagets vinst eller förlust, samt en avskrift
av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,

2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser som är av vä­

sentlig betydelse för bolagets ställning och som har inträffat efter det att
årsredovisningen avgetts och

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.

Kallelsen till bolagsstämman skall innehålla uppgifter om den företrä­

desrätt att teckna aktier som aktieägarna eller andra har enligt förslaget

samt uppgifter om vem som i övrigt får teckna aktier.

8 § Beslutet om nyemission skall ange

1. det belopp eller det högsta belopp, varmed aktiekapitalet skall kunna

ökas, eller det lägsta och högsta beloppet för ökningen,

2. det aktieslag vartill d e nya aktierna skall höra, i de fall då aktier av

olika slag finns eller kan utges,

3. den företrädesrätt att teckna aktier som aktieägarna eller andra har

eller vem som annars får teckna aktier,

4. den tid inom vilken aktier kan tecknas, i de fall då ett visst belopp el­

ler ett lägsta belopp har fastställts för aktiekapitalets ökning,

5. den tid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt,

6. den tid inom vilken tecknade aktier skall betalas,
7. den beräkningsgrund, enligt vilken vid överteckning de aktier som in­

te har tecknats med företrädesrätt skall fördelas, om det inte föreskrivs att

fördelningen skall bestämmas av styrelsen, samt

8. aktiernas nominella belopp och det belopp som skall be talas för varje

tecknad aktie.

Tid enligt f örsta stycket får inte vara kortare än två veckor. Den räknas

från någon av följande tidpunkter:

a) från det kungörelse enligt 9 § skedde,

b) från emissionsbeslulet om samtliga aktieägare har varit företrädda

KS.Sö

vid den bolagsstämma som har fattat beslutet, eller

¬

c) från avstämningsdagen när det gäller avstämningsbolag.

SFS 1982:713

Om ett förbehåll enligt 3 kap. 1 § Qärde stycket eller 3 §, 6 kap. 8 § eller

18 kap. I § skall gälla för de nya aktierna, skall emissionsbeslutet innehålla

en erinran om detta.

Om en aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emission en gäller för

avstämningsbolag att avstämningsdagen skall anges i emissionsbeslutet.

Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än tre veckor från det kungörelse

enligt 9 § skedde.

Om de kuponger som hör till aktiebreven skall användas som emissions­

bevis, skall detta anges i beslutet.

9 § Beslutet om nyemission eller en redogörelse för det väsentliga inne­

hållet i beslutet skall genast kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och den

eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer. Kungörs inte beslutet i
dess helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgifter om var beslutet hålls

tillgängligt. I de bolag som inte är avstämningsbolag krävs dock inte någon
kungörelse, om samtliga aktieägare varit företrädda vid den bolagsstämma

som har beslutat om emissionen.

�r bolaget inte ett avstämningsbolag. skall beslutet om nyemission ge­

nast sändas till de aktieägare, vilkas postadresser är kända för bolaget, i de

fall då aktieägarna i fråga skall ha företrädesrätt att delta i emissionen. Det­

ta gäller dock inte, om samtliga aktieägare har varit företrädda vid den bo­

lagsstämma som har beslutat om emissionen.

10 § Teckning av nya aktier skall ske på en teckningslista som innehåller

beslutet om nyemission. Avskrifter av bolagsordningen och av de hand­

lingar, som skall läggas fram enligt 3, 4 och 7 §§, skall fogas till tecknings­

listan eller hållas tillgängliga för aktietecknarna på den plats som anges i

listan.

Om de som har rätt till det tecknar alla aktierna vid den stämma där be­

slutet om nyemission fattats, kan teckningen ske i stämmans protokoll.

Detta gäller dock inte avstämningsbolag.

Om teckningen har skett i strid mot d enna paragraf eller om en aktie har

tecknats med villkor som inte stämmer överens med de i emissi onsbeslutet

angivna villkoren är aktiebeteckningen ogiltig, under förutsättning att ogil­
tigheten har anmälts hos försäkringsinspektionen innan anmälan enligt

15 § har registrerats.

11 § När teckningen har avslutats skall styrelsen eller den styrelsen

inom sig förordnar besluta om tilldelning av nya aktier till aktietecknarna.

Anses därvid att aktieteckning är ogiltig, skall aktietecknaren genast un­
derrättas om detta. Aktierna skall genom styrelsens försorg genast tas upp

i aktieboken.

12 § Om det har bestämts ett visst belopp eller ett lägsta belopp för aktie­
kapitalets ökning, har beslutet om nyemission förfallit i de fall då beloppet
inte har tecknats inom teckningstiden. Detsamma gäller ett beslut om en

sådan ändring a v bolagsordningen som förutsätter att aktiekapitalet ökas.

Vad som har betalats för de tecknade aktierna skall i sådana fall genast be­

talas tillbaka.

1657

¬

SFS 1982:713

13 § Bestämmelserna i 2 kap. 14 och 15 §§ skall, såvitt de avser försäk­
ringsaktiebolag. tillämpas vid inbeta lning på grund av beslut om nyemis­

sion. Kvittning av en skuld på grund av aktieteckning mot en fordran hos

bolaget får dock ske, om beslutet om nyemission innehåller bestämmelser
om kvittning, eller om styrelsen medger kvittning. Ett sådant medgivande

får inte lämnas, om det skulle vara till skada För bolaget eller dess borgenä­

rer.

14 § Beslutet om nyemission skall anmälas för registrering inom sex må­

nader från beslutet, om det inte har förfallit enligt 12 §.

För registrering krävs att
1. full betalning enligt re gistret erlagts för alla de aktier som ingår i det

förut registrerade aktiekapitalet.

2. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade nya

aktier efter avdrag för de aktier som har förklarats förverkade och inte har
övertagits av någon annan (ökningen av aktiekapitalet) uppgår till det be­
lopp som avses i 12 §,

3. hälften av det belopp som skall betalas med p engar för de i den regi­

strerade kapitalökningen ingående aktierna har betalats in,

4. all ap portegendom enligt beslutet om nyemission är tillförd bolaget

och

5. behövliga ändringar av bolagsordningen har stadfästs.
Genom registreringen fastställs ökningen av aktiekapitalet till det belopp

som anges i första stycket 2.

Om anmälan för registrering av beslutet inte har gjorts inom den i första

stycket angivna tiden eller om försäkringsinspektionen genom lagakraft-

ägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller har vägrat registrering,

gäller vad som sägs i 12 §.

Aktiekapitalet är ökat när registreringen har skett. De aktier som har

förklarats förverkade och inte har övertagits av någon annan blir därmed
ogiltiga. De ny a aktierna medför rätt till utdelning enligt vad som har be­

stämts om detta i beslutet om emission. Beslutet för dock inte innebära att
en sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter det år under vilket

aktierna skall ha slutligt be talats.

15 § De aktier som har tecknats vid en kontantemission skall vara helt

betalda inom sex månader från registreringen av nyemissionen. Senast en

månad efter utgången av denna tid skall bolaget för registrering anmäla hur
många av de i den re gistrerade kapitalökningen ingående aktierna som har
blivit helt betald a. Anmälningen skall b estyrkas av en auktoriserad eller en

godkänd revisor.

Om det inte enligt första stycket har anmälts att aktierna har helt beta­

lats. skall försäkringsinspektionen efter bolagets hörande registrera dels
att aktiekapitalet har satts ned med det sammanlagda nominella beloppet
av ej betalda aktier, dels. om det fordras, att bolagsordningens bestämmel­

ser om aktiekapitalet har ändrats. De aktier som inte har betalats blir ogilti­

ga när nedsättningen har registrerats.

1658

\

¬

Styrelsens beslut om nyemission

SFS 1982:713

16 § Styrelsen kan besluta om n yemission och om avvikelser från aktie­
ägarnas företrädesrätt enligt 5 § under förutsättning av bolagsstämmans
godkännande. Bestämmelserna i 2-4 och 8- 15 §§ skall därvid gälla i till­

lämpliga delar. Dessutom skall dock iakttas vad som föreskrivs nedan i

tredje stycket.

I fråga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande skall

7 § första stycket tillämpas. Vad som d är sägs om förslag till emissionsbe­

slut skall i ställe t gälla styrelsens beslut.

Innan stämman har godkänt emissionsbeslutet, får de nya aktierna inte

föras in i aktiebo ken och beslutet inte anmälas för registrering enligt 14 §.

Har en sådan anmälan inte gjorts inom ett år från styrelsens beslut om

emisson, har emissionsbeslutet förfallit. Vad som har betalats för tecknade

aktier skall i sådant fall genast betalas tillbaka.

17 § Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om nyemis­
sion i den mån emissionen kan ske utan ändring i bo lagsordningen och att
därvid avvika från aktieägarnas företrädesrätt enligt 5 §.

Skall styrelsen kunna besluta om nyemission med de bestämmelser som

avses i 2-4 §§ eller med av vikelser från aktieägarnas företrädesrätt, skall
detta särskilt anges i bolagsstämmans bemyndigande. Bemyndigandet
skall innehålla bestämmelser om den tid, längst intill den nästkommande
ordinarie bolagsstämman, inom vilken styrelsens beslut om nyemissionen
skall fattas. Bestämmelserna i 7 § förs ta stycket om förslag till emissions­

beslut skall tillä mpas på förslag till b emyndigande.

Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för re­

gistrering. Innan registrering har skett, kan styrelsen inte fatta beslut om
emission.

Bestämmelserna i 2-4 och 8-15 §§ skall gälla i tillämpl iga delar när sty­

relsen beslutar om emission med stöd av ett bemyndigande.

Fondemission

18 § En fondemission kan ske genom att till aktiekapitalet förs över

1. belopp som kan delas ut enligt 12 kap. 2 §,

2. medel från uppskrivningsfonden,

3. medel från reservfonden, eller

4. belopp varmed värdet av en anläggningstillgång skrivs upp enligt 11

kap. 5 §.

Bestämmelserna i 7 § förs ta stycket gäller i tillämp liga delar även i fråga

om förslag till beslut om fondemission.

Ett beslut om fondemission skall ange på vilket sätt och med vilket be­

lopp aktiekapitalet skall ökas samt de nya aktiemas aktieslag eller det be­
lopp vartill aktiernas nominella belopp höjs. I et t avstämningsbolag skall

avstämningsdagen anges i beslutet varvid iakttas att avstämning inte får
ske innan beslutet har registrerats. Bestämmelserna i 8 § fjärde stycket och
9 § första stycket skall tillämpas på avstämningsbolag.

Beslut om fondemission skall genast anmälas för registrering och får inte

verkställas före registreringen.

Aktiekapitalet är ökat när registreringen har skett. De nya aktierna skall

1659

¬

SFS 1982:713

genom styrelsens försorg genast las upp i aktie boken. De medför rätt till

utdelning enligt vad som har bestämts om detta i emissionsbeslutet. Beslu­

tet fär dock inte innebära att en sådan rätt inräder senare än för räkem
skapsåret efter det under vilket registrering har skett.

19 § Har vid en fondemission ett behörigt anspråk på en ny aktie inte
framställts inom fem år från registreringen av beslutet om fondemissionen,
kan den berättigade anmanas att ta ut akti en. Han skall därvid upplysas om

att han annars riskerar att förlora aktien. Anmaningen skall sändas till den

berättigade, om hans namn och adress är kända för bolaget. I annat fall

skall anmaningen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de
ortstidningar som styrelsen bestämmer. Inkommer inte anmälan inom ett
år från anmaningen, kan den nya a ktien säljas genom en fondkommissio-

när för den berättigades räkning. Denne har därefter endast rätt att mot

uppvisande av aktiebrev eller avlämnande av delbevis få ut det vid försälj­

ningen influtn a beloppet med avdrag för kostnaderna för anmaningen och

försäljningen. Det belop p som inte har lyfts inom fyra år från försäljningen

tillfaller bolaget.

Emissionsprospck!

20 § När ett försäkringsaktiebolag eller aktieägare i ett försäkringsbolag
offentliggör eller på annat sätt till en vidare krets riktar en inbjudan att för­

värva aktier eller teckningsrätter i bolaget, skall styrelsen upprätta en sär­

skild redogörelse för bolagets förhållanden (emissionsprospekt) enligt

21-27 §§. Emissionsprospektet skall dock endast upprättas om summan
av de belopp som till följd av inbjudan kan komma att betalas uppgår till
minst en miljon kro nor.

21 § Aktieägare som ämnar sälja aktier eller teckningsrätter under såda­
na former att emissionsprospekt skall upprättas, skall underrätta styrelsen'
om detta senast sex veckor före den dag då inköp tidigast avses kunna ske.

22 § Emissionsprospektet skall innehålla

1. balansräkningar avseende utgången av de tre senaste räkenskaps­

åren, för vilka årsredovisning och revisionsberättelse har avgivits,

2. resultaträkningar för dessa tre räkenskapsår samt
3. ett sammandrag av de uppgifter som det har ålegat bolaget att ta in i

förvaltningsberättelserna för de tre räkenskapsåren.

Bestämmelserna i 11 kap. 2 § första stycket andra meningen skall tilläm­

pas på em issionsprospekt.

Om försäkringsaktiebolag är moderbolag, skall bolaget i emissionspro­

spektet ta In koncernresultaträkningarna och koncembalansräkningama
för de tre senaste räkenskapsåren. När redovisningshandlingarna och and­

ra uppgifter för en koncern tas in i prospektet får de uppgifter för bolaget
som svarar mot uppgifterna i dessa handlingar utelämnas i den mån de ka n
anses sakna väsentlig betydelse för bedömningen av bolagets aktier. Dock
får bolagets resultaträkning och balansräkning för det senaste räkenskaps­

året enligt första stycket inte utelämnas.

1660

¬

23 § Om sådana förhållanden och händelser som hänför sig till tiden efter

SFS 1982:713

den period som omfattas av de i 22 § angivna handlingarna skall upplys­

ning lämnas i emissionsprospektet, om förhållandena är viktiga för bedöm­
ningen av bolagets verksamhetsresultat och ställning eller händelserna i

övrigt är av väsentlig betydelse för bolaget.

24 § 1 emissionsprospektet skall följande uppgifter lämnas, nämligen

1. en k ortfattad historik över försäkringsbolaget och dess verksamhet,

2. en r edogörelse för bolagets eller, om det finns dotterföretag, koncer­

nens verksamhet, försäljningsställen samt för dess ställning inom bransch­

en,

3. uppgifter om bolagets styrelseledamöter, revisorer och ledande be­

fattningshavare och

4. en redogörelse för ägar- och rösträttsförhållanden i fråga om bolagets

aktier.

Uppgifterna enligt första stycket 1 behö ver inte lämnas av försäkrings­

aktiebolag, vars aktier noteras på Stockholms fondbörs,

25 § Uppgifterna i emissionsprospektet enligt 22-24 §§ skall granskas
av försäkringsbolagets revisorer. Deras berättelse över granskningen skall
tas in i emissionsprospektet.

26 § Emissionsprospektet skall tillhandahållas på de platser där teckning
eller inköpsanmälan tas emot senast tre dagar före den dag då teckning el­
ler inköp tidigast kan ske. Vid tidens bestämmande skall inte söndagar,
andra allmänna helgdagar, lördagar, midsommarafton, julafton och nyårs­
afton räknas in .

27 § Utarbetas emissionsprospektet med anledning av erbjudande från

en aktieägare har försäkringsaktiebolaget rätt att från aktieägaren få ersätt­
ning för sina k ostnader för emissionsprospektet samt för revisionskostna­

den. Uppträder flera aktieägare som säljare, skall kostnaderna fördelas

mellan dem i förhålland e till det antal aktier eller teckningsrätter, som var

och en har bjudit ut till försäljning .

5 kap. Upptagande av vissa penninglån
1 § Ett försäkringsbolag får inte ge ut k onvertibla skuldebrev eller skul­
debrev f örenade med optionsrätt till nyteckning eller i övrigt ta upp ett
penninglån på villkor att lånet skall betalas på något annat sätt än med ett

nominellt penningbelopp eller med ett penningbelopp som bestäms med
hänsyn till förändrin gar i pen ningvärdet.

Andra försäkringsbolag än skadeförsäkringsaktiebolag får inte ta upp lån

mot obligationer eller andra skuldebrev med rätt till rä nta, vars storlek är
helt eller delvis beroende av utdelningen till aktieägare i bolaget ell er bola­

gets vinst ( vinstandelsbevis). 1 fråga om skadeförsäkringsaktiebolag skall

upptagandet av ett sådant lån beslutas av bolagsstämman eller, efter bo­

lagsstämmans bemyndigande, av styrelsen.

1661

¬

\

⬢⬢

SFS 1982; 713

2 § Bestämmelserna i 4 kap. 20-27 §§ om emissionsprospekt skall tillr
lämpas när ett skadeförsäkringsaktiebolag, som enligt 10 kap. 4 § andra el­
ler Qärde stycket är skyldigt att ha en auktoriserad revisor, eller innehava^

re av vinstandelsbevis som ett sådant bolag har utfärdat offentliggör eller
på annat sätt till en v idare krets riktar en inbjudan att förvärva vinstandels­

bevis. Emissionsprospekt behöver dock endast upprättas om summan av

de belopp som till följd av inbjudningen kan komma att betalas uppgår till

minst en miljon kronor.

6 kap. Nedsättning av aktiekapitalet och förvärv av egna a ktier i försäk­
ringsaktiebolag
Nedsättning av aktiekapitalet
1 § Nedsättning av aktiekapitalet får ske för följande ändamål, nämligen

1. avsättning till re servfonden eller omedelbar täckning av förlust enligt

den fastställda balansräkningen, om förlusten inte kan täckas på något an­

nat sätt,

2. återbetalning till aktieägarna, eller

3. avsättning till en fond som kan användas enligt beslut av bolagsstäm­

man.

Nedsättning för de ändamål som anges i först a stycket 2 och 3 får inte

avse större belopp än att det efter nedsättningen finns full täckning för det
bundna egna kapitalet. Beräkningen av detta skall ske enligt balansräkning­
en för nästföregående räkenskapsår, om denna fastställs vid stämman och i

annat fall på grundval av de handlingar som anges i 4 kap. 7 § första styc­

ket 1-3.

Nedsättning av aktiekapitalet kan genomföras genom
1. inlösen eller sammanläggning av aktier,

2. indragning av aktier utan återbetalning, eller

3. minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan återbetal­

ning.

Om nedsättning av aktiekapitalet på grund av bristande betalning finns

bestämmelser i 4 ka p. 15 § andra stycket.

2 § Beslut om nedsättning av aktiekapitalet fattas av bolagsstämman, om

inte något annat följer av 8 §. Nedsättningsbeslutet får inte fattas förrän

bolaget blivit re gistrerat. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut om

detta fattas först. Ett beslut om nedsättning får fattas innan ändringen stad­
fästs om detta sker under förutsättning att stadfästelse meddelas.

Nedsättning för de ändamål som anges i 1 § första stycket 2 eller 3 får

beslutas endast efter förslag eller godkännande av styrelsen.

Bestämmelserna i 4 k ap. 7 § om förslag till bolag sstämmans beslut och

andra handlingar gäller i tillämpliga delar .

3 § Nedsättningsbeslutet skall ange det belopp varmed aktiekapitalet

skall sättas ned (nedsättningsbeloppet), nedsättningsändamålet samt hur
nedsättningen skall genomföras. Om det i samband med nedsättningen

skall utskiftas medel med högre belopp än nedsättningsbeloppet, skall

1662

även det högre beloppet anges.

¬

4 § Nedsättningsbeslutet skall anmälas för registrering. Om detta inte

SFS 1982:713

har skett inom fyra månader från beslutet eller om försäkringsinspektiohen

genom la gakraftägande beslut har avskrivit en anmälan eller vägrat regi­
strering, har nedsättningsbeslutet förfallit. Detsamma gäller beslut om så­
dana ändringar av bolagsordningen som förutsätter att aktiekapitalet sätts
ned.

5 § Skall nedsättningsbeloppet användas enligt I § första stycket I, är
aktiekapitalet nedsatt när beslutet har registrerats. Inom tre år från regi­

streringen får vinstutdelning beslutas endast om rätten ger tillstånd till det­
ta eller om aktiekapitalet har ökats med minst nedsättningsbeloppet. 1 frå­

ga om rättens tillstånd gäller 6 § andra-femte styckena i till ämpliga delar.

6 § Om nedsättningsbeloppet helt eller delvis skall användas enligt 1 §
första stycket 2 eller 3, får nedsättningsbeslutet inte verkställas utan rät­

tens tillstån d, såvida inte samtidigt bolaget genom nyemission tillförs ett
belopp som minst svarar mot nedsättningsbeloppet.

Rättens tillstånd skall sökas senast två månader efter det att nedsätt­

ningsbeslutet har registrerats. Till ansökningshandlingen skall fogas bevis

att nedsättningsbeslutet har registrerats.

Rätten skall utan dröjsmål inhämta försäkringsinspektionens yttrande

om eller i vad mån nedsättningen kan komma att inverka på försäkringsta­
garnas rä tt. Finner rätten med hänsyn till y ttrandets innehåll att nedsätt­

ningen inte bör verkställas, skall ansökningen genast avslås. I annat fall

skall rätt en kalla bolagets borgenärer och förelägga dem som vill bestrida
ansökningen att senast en viss dag skriftligen hos rätten anmäla detta. I
föreläggandet skall anges att den som inte gjort sådan anmälan anses ha
medgivit ansökningen. I kallelsen skall ett kortfattat sammandrag av in­

spektionens yttrande tas in. Kallelsen skall genast kungöras genom rättens
försorg i Post- oc h Inrikes Tidningar.

Om ansökningen inte bestrids eller om de borgenärer som bestrider den

får full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar eller, be­

träffande bestridande av försäkringstagare, om inspektionens yttrande ger
grund för det, skall tillstånd meddelas. Om den rätt som innehavare av

pensionsfordringar har finns bestämmelser i 23 § andra stycket lagen

(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Om en borgenär även är gäldenär i samma rättsförhållande, har han inte

rätt till betalning e ller säkerhet enligt Qärde stycket.

7 § Rätten skall underrätta försäkringsinspektionen om ansökningar en­

ligt 6 § och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning av så­

dana ansökningar.

Har rätten genom lagakraftvunnet beslut bifallit en ansökan enligt 6 §, är

aktiekapitalet nedsatt när beslutet har registrerats.

Om inte ansökan om rättens tillstånd har gjorts inom föreskriven tid eller

om rätten genom lag akraftvunnet beslut har avslagit ansökan, skall försäk­
ringsinspektionen förklara att nedsättningsbeslutet har förfallit. Detsamma

gäller beslut om sådana ändringar av bolagsordningen som förutsätter att
aktiekapitalet sätts ned.

1663

¬

SFS 1982:713

8 § I ett försäkringsaktiebolag, vars aktiekapital utan ändring av bolagg-
ordningen kan bestämmas till ett läg re belopp eller ett högre belopp, kan 1

bolagsordningen tas in ett förbehåll att aktiekapitalet kan sättas ned genom
inlösen av aktier, dock inte under minimikapitalet. Förbehållet skall ange

ordningen för inlösningen och inlösningsbeloppet eller grunderna för dess
beräkning.

Om förbehållet förs in genom at t bolagsordningen ändras, får det endast

avse aktier som kan tecknas eller ges ut efter det att ändringen har registre­

rats. Har en fondemission ägt rum efter registreringen, får fondaktierna lö­

sas in först när tre år har förflutit från registreringen av emissionen.

Nedsättningen får inte ske så att full täckn ing inte finns för det bundna

egna kapitalet. Beräkningen av detta skall ske på grundval av den fastställ­
da balansräkningen för det nästföregående räkenskapsåret.

När det enligt förbehållet har blivit be stämt att vissa aktier skall lösas in,

skall det genast anmälas för registrering att aktiekapitalet sätts ned med

dessa aktiers sammanlagda nominella belopp. När registreringen har skett
är aktiekapitalet nedsatt.

Förvärv av egna aktier

9 § Försäkringsaktiebolag får inte förvärva eller som pant motta egna ak­
tier. Ett dotterbolag får inte heller förvärva eller som pant motta aktier i

moderbolaget. Avtal i strid mot detta förbud är ogiltiga.

Första stycket utgör inte hinder för ett försäkringsaktiebolag eller ett

dotterföretag att vid övertagande av en rörelse förvärva däri ingående ak­

tier, eller att på auktion inropa för företagets fordran utmätt aktie. En på
sådant sätt förvärvad aktie skall, om den inte dragits in genom nedsättning

av aktiekapitalet, avyttras så snart det kan ske utan förlust. Aktier, som

förvärvats vid övertagande av en rörelse, skall dock avyttras senast två år
efter förvärvet, såvida inte regeringen, eller efter regeringens bemyndigan­
de försäkringsinspektionen, ger bolaget tillstånd att behålla aktierna under
en längre tid.

Har försäkringsaktiebolaget blivit moderbolag och innehar dotterföreta­

get aktier i moder bolaget, skall dessa aktier avyttras enligt vad som anges i
andra stycket i fråga om aktier som förvärvats vid övertagande av en rörel­
se.

7 kap. Rörelsen
Försäkringstekniska skulder och grunder för försäkrings verksamheten
1 § 1 ett försäkringsbolags balansräkning skall som skulder, under be­

nämningen försäkringstekniska skulder, tas upp värdet på balansdagen av
bolagets ansvarighet för

1. löpande försäkringar (premiereserv),

2. försäkringsersättningar för inträffade försäkringsfall (ersättningsre­

serv),

3. utgifterna för reglering av inträffande försäkringsfall (skadebehand-

lingsreserv),

4. sådan tilldelad återbäring inom livförsäkringsrörelsen som inte har

1664

förfallit till betalning och

¬

5. sådan tilldelad återbäring inom annan försäkringsrörelse än livförsäk-

SFS 1982: 713

ringsrörelse som inte har förfallit till b etalning.

Sådan tilldelad återbäring inom livförsäkringsrörelsen som har förfallit

till betalning men inte kunnat betalas ut skall föras till ersättningsreserven.

Ansvarar flera försäkringsbolag solidariskt för en försäkring, skall i det

enskilda bolagets redovisning av försäkringstekniska skulder endast beak­

tas den del av fö rsäkringen som enligt avtal mellan bolagen belöper på bo­
laget.

2 § De grunder som nämnts i 2 kap. 6 § skall avs e att trygga bolagets för­

måga att fullgöra sina förpliktelser enligt ingångna försäkringsavtal och att
meddela försäkringar till en kostnad som är skälig med hänsyn till försäk­
ringens art.

Om grunde rna inte längre fyller det avsedda ändamålet skall styrelsen

och verkställande direktören genast vidta åtgärder för att få grunderna

ändrade.

3 § Grunderna för beräkning av försäkringspremier (premiegrunderna)

och premieres erv (premiereservgrunderna) för livförsäkringsrörelsen skall
innehålla antaganden om dödlighet och andra riskmått, räntefot samt

driftskostnader. Grunderna får också innehålla föreskrifter om särskilda
säkerhetstillägg.

Antagandena om dödlighet och andra riskmått, räntefot samt driftskost­

nader skall välj as så att de kan anses vart för sig betryggande för det slag

av försäkringsrörelse som det är fråga om. Avvikelser från kravet att varje
antagande för sig skall vara betryggande får dock ske om det i grund erna

finns föreskrifter om särskilda säkerhetstillägg som föranleder detta.

Premiereservgrunderna skall bestämmas så att premiereserven alltid ut­

gör summan av

1. skillnaden mellan de t förväntade kapitalvärdet av bolagets framtida

utgifter för löpande försäkringar och det förväntade kapitalvärdet av de

premier bolaget ytterligare kan ha att uppbära för dessa försäkringar och

2. det belopp som anses behövligt för att möta förluster genom att för­

säkringar upphör i förtid.

Om p remiegrunderna innehåller föreskrifter om särskilda säkerhetstill-

lägg, skall premiereservgrunderna ange på vilket sätt hänsyn skall tas till

dessa säkerhetstillägg när kapitalvärdet av framtida utgifter beräknas.

Premiereservgrunderna skall innehålla regler för beräkning av den del av

premiereserven som skall anses belöpa på varje försäkring. Vid bedöm an­

de av frågan huruvida ändring av premiereservgrunderna för redan teckna­
de försäkringar bör ske, skall för varje antagande hänsyn tas till den säker­

het som finns i övriga antaganden för ifrågavarande försäkringar samt till

storleken av de särskilda säkerhetstilläggen.

4 § Om det på grund av ändrade förhållanden krävs en väsentlig ökning
av premiereserven för redan tecknade livförsäkringar, får särskilda pre-

miereservgrunder (övergångsgrunder) stadfästas för en bestämd tid.

Har bolaget tillfälligt lidit avsevärd förlust till följd av att tillgångarna

sjunkit i värde eller dödligheten överstigit vad som har antagits i grunderna
eller genom andra liknande omständigheter, får övergångsgrunder dess-

1665

105-SFS 1982

¬

SFS 1982:713

utom stadfästas, om det inte finns anledning att anta att bolaget skall råka
på obestånd och om grunderna kan anses främja försäkringstagarnas in­

tresse.

I övergångsgrunderna får, utan hinder av bestämmelserna i 3 § om pr e­

miereservgrunder, föreskrivas att vid beräkning av premiereserven det

förväntade kapitalvärdet av bolagets framtida utgifter skall minskas med
kapitalvärdet av den vinst som väntas uppkomma i rörelsen under den tid
övergångsgrunderna gäller.

Utan synnerliga skäl får övergångsgrunder inte gälla under längre sam­

manhängande tid än tio år.

För stadfästelse av övergångsgrunderna gäller 2 kap. 4 §. Som villkor

for stadfästelsen får föreskrivas att bolaget skall på det sätt som anges i

11 § detta kapitel sätta även andra värdehandlingar än dem som avses där i

särskilt förvar.

5 § Grunderna för försäkringstagarnas rätt till återköp och fribrev skall
ange villkoren för att erhålla denna rätt. De skall även innehålla regler for

beräkning av återköps- och fribrevsvärden.

6 § Grunderna för belåning av försäkringsbrev hos bolaget skall ange

villkoren för belåningen. De skall även innehålla bestämmelser om låne­
värde, räntefot och verkan av underlåtenhet att betala ränta.

7 § Grunderna för verkan av underlåtenhet att betala premiema skall
ange i vilken ordning bolagets ansvarighet kan komma att upphöra eller i

övrigt förändras. Vidare skall grunderna ange villkoren for att försäkringen

åter skall träda i kraft (åt erupplivning).

8 § Grunderna beträffande återbäring till försäkr ingstagarna skall inne­

hålla regler för

1. användning av återbäringsfonden,
2. tilldelning av återbäring samt

3. förräntning av återbäringsmedel.

Reglerna för tilldelning av återbäring skall ange hur tilldelningen skall

ske. Den tilldelade återbäringen skall utbetalas omedelbart eller vid en be­

stämd senare tidpunkt eller också tillgodoräknas försäkringstagaren som

nedsättning av premien eller utvidgning av försäkringsförmånerna.

Utfästelse om återbäring får inte göras på annat sätt än som följer av reg­

lerna om tilldelning av återbäring.

9 § Ett belopp motsvarande försäkringstekniska skulder för livförsäk­

ringar skall alltid redovisas i följande slag av värdehandlingar

1. obligationer eller andra skuldförbindelser som utfärdats eller garante­

rats av staten,

2. obligationer, som utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank.

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskrcditkas-

san, Svenska skeppshypotekskassan, Skeppsfartens sekundärlånekassa,

Nordiska investeringsbanken eller av ett kreditaktiebolag, eller andra av
nu angivna kreditin stitut utfärdade skuldförbindelser, med u ndantag av så-

1666

dana för den allm änna rörelsen avsedda förskrivningar som medför rätt ti ll

¬

betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis).

SFS 1982:713

3. obligationer, utfärdade eller garanterade av ett svenskt bankaktiebo­

lag, en svensk sparbank eller en centralkassa för jordbrukskredit, eller av
ett sådant bankinstitut eller av riksbanken utfärdade andra fordringsbevis,

med undantag av förlagsbevis,

4. obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garantera­

de av en svensk kommun,

5. av ett svenskt näringsföretag utfärdade obligationer som offentligen

utbjudits av ett svenskt bankaktiebolag, Sveriges investeringsbank aktie­

bolag eller Nordis ka investeringsbanken,

6. skuldförbindelser för vilka bolaget äger säkerhet genom
panträtt i en jo rdbruks-, bostads-, kontors- eller affärsfastighet inom 70

procent av fastighetens uppskattade värde eller, om pantvärde har fast­

ställts för fastigheten enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel
till främjande av bostadsbyggandet, inom 75 procent av pantvärdet.

panträtt i tom trätt, till vilken hör en byggnad som är avsedd för bostads-,

kontors- eller affärsändamål, inom 70 procent av det uppskattade värdet

av byggnaden eller någon annan egendom som hör till tomträtten eller, om

pantvärde har fastställts för egendomen enligt nämnda bestämmelser,

inom 75 proc ent av pantvärdet, allt med den ytterligare begränsning som

försäkringsinspektionen föreskriver med hänsyn till tomträttsavtalets
innehåll eller någon annan omständighet eller

panträtt i en fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell

verksamhet, eller i en tomträtt till vilken hör byggnad som helt eller delvis

är inrättad för sådan verksamhet, inom 60 procent av det uppskattade vär­

det av egendomen, såvitt avser tomträtt med d en ytterligare begränsning

försäkringsinspektionen föreskriver med hänsyn till tomträttsavtalets in­

nehåll eller någon annan omständighet,

varvid dock en förutsättning för att panträtt i fastigheten eller tomträtten

skall godkännas - utom i fråga om sådant lån till en svensk kommun för

vilket fö rsäkringsinspektionen har medgett undantag - är att tillhörande
byggnader skall vara brandförsäkrade i försäkringsbolag som avses i denna

lag eller i utländskt fö rsäkringsföretag med rä tt att driva försäkringsrörelse

här i landet,

7. inhemska eller utländska värdehandlingar, som till sin art och till den

säkerhet de erbjuder kan anses jämförliga med några av de under 1-6

nämnda, varvid dock värdehandlingar, som enligt sin lydelse skall inlösas i

främmande valuta, får användas för redovisning endast i den mån de mot­
svarar försäkringstekniska skulder för egen räkning för försäkringar i sam­

ma valuta

eller också i följande tillgångar av annan art
8. lån mot säk erhet i bolagets försäkringsbrev inom återköpsvärdet,
9. värdet av återförsäkringsgivarnas ansvarighet på grund av de livför­

säkringar som har övertagits i form av återförsäkring, varvid dock värdet
av utländskt försäkringsföretags ansvarighet inte får användas till redov is­

ning av försäkringstekniska skulder i stör re omfattning än vad försäkrings­
inspektionen medger med hän syn till försäkringstagarnas säkerhet.

Med det uppskattade värdet avses det värde som försäkringsbolaget be­

stämt på grun dval av en särskild värdering.

Utan hinder av första stycket får ett belopp motsvarande högst 20 pro-

¬

...

.'t

SFS 1982: 713

cent av de försäkringstekniska skulderna for egen räkning redovisas i an d­

ra värdehandlingar än som avses i första stycket 1-7, dock inte i aktier.

Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås den del av

dessa skulder som överstiger värdet av återförsäkringsgivarnas ansvarig­

het.

10 § Om ett försäkringsbolag för längi e tid än tio år m eddelar försäkring­

ar av annat slag än personförsäkringar, skall i fråga om redovisning av pr e­
miereserv för sådana försäkringar bestämmelserna i 9 § första s tycket 1-7

och 9 samt tredje stycket tillämpas.

11 § De värdehandlingar som avses i 9 och 10 §§ skall förvaras avskilda

från bolagets övriga tillgångar och under minst två lås med olika nycklar.
Till ett av låsen skall endast ett ombud som försäkringsinspektionen för­

ordnar inneha nyckel. I dessa värdehandlingar har försäkringslagarna

panträtt som i handp ant till säkerhet för att bolaget skall fullgöra sina för­
pliktelser enligt försäkringsavtalen.

Styrelsen och verkställande direktören skall se till att värdehandlingar

till erforderligt belopp alltid f örvaras avskilda på det sätt som föreskrivs i

första stycket. Vid fastställande av beloppet skall värderingsreglerna i 11

kap. 7 § iakttas. Har värdehandlingar satts i förvar till högre värde än som

erfordras har styrelsen eller verkställande direktören rätt att fä ut hand­

lingar motsvarande överskottet. Styrelsen eller verkställande direktören

har dessutom, för att kunna betala förfallna försäkrings- eller återbärings-
belopp, för vilka avsättning har skett, rätt att få ut hand lingar till motsva­
rande värde. En värdehandling får på styrelsens eller verkställande direk­
törens begäran bytas ut mot en annan handling av motsvarande värde.

Behöver bolaget tillgång till en värdehandling, som har satts i särskilt för­

var, för att kunna bevaka sin rätt på grund av handlingen eller för något an­

nat liknande ändamål, skall ombudet mot kvitto lämna ut handlingen till

behörig företrädare för bolaget. Styrelsen och verkställande direktören är

skyldiga att inom skälig tid återställa handlingen eller avlämna annan hand­

ling av motsvarande värde.

12 § Har en återförsäkringsgivare i särs kilt förvar satt värdehandlingar
som motsvarar värdet av försäkringstekniska skulder för livförsäkringar
som mottagits i å terförsäkring, skall panträtten tillkomma försäkringsta­
garna i det bolag som tagit återförsäkringen.

Bestämmelsen i fö rsta stycket skall även tillämpas beträffande värde­

handlingar, i vilka premiereserven enligt 10 § redovisas.

13 § Ombudet skall genast göra anmälan hos försäkringsinspektionen

om styrelsen eller verkställande direktören inte fullgör sina åligganden en­
ligt II §.

Ombudet har rätt att få arvode av försäkringsbolaget. Arvodets storlek

bestäms av inspektionen.

�&tetförsäkring

14 § Ett försäkringsbolag får inte utan försäkringsinspektionens medgi-

1668

vande sluta avtal varigenom bolaget förbinder sig att i återförsäkrin g avge

¬

ännu inte tecknade livförsäkringar, om bolaget inte kan säga upp avtalet

SFS 1982:713

att upphöra utan ersättning senast ett år efter uppsägningen. Ett försäk­
ringsbolag får inte heller utan inspektionens medgivande sluta avtal om av­
givande i återförs äkring av en redan tecknad livförsäkring, om försäkring­

en vid avtalets ingående varit i kraft läng re än ett halvt år.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte försäkringsbolag som endast

meddelar återförsäkring.

Förbud mot viss premienedsättning
15 § Ett försäkringsbolag eller dess ombud får inte medge en enskild för­
säkringstagare eller en grupp av försäkringstagare direkt eller indirekt ned­

sättning av livförsäkringspremier som bolaget bestämt enligt fastställda
grunder. Nedsättning av premier får dock ske genom återbäring i öve rens­
stämmelse med faststä llda grunder.

Försäkringsbolagens anskaffningsverksamhet

16 § Styrelsen och verkställande direktören skall övervaka att anskaff­

ning av ansök ningar om försäkring hos bolaget sker på ett sätt som över­

ensstämmer med god försä kringssed.

Allmänna bestämmelser

17 § Ett försäkringsbolag får inte utan försäkringsinspektionens medgi­

vande äga störr e andel av aktierna i ett svenskt eller utländskt aktiebolag

än som svarar mot ett röstetal om högst fem procent av röstetalet för samt­

liga aktier. Tillhör försäkringsbolaget en koncern, skall bestämmelsen gäl­

la koncernen.

Ett försäkringsbolag får inte utan försäkringsinspektionens medgivande

äga andelar i en ak tiefond eller i annan juridisk person än aktiebolag.

Första stycket skall inte tillämpas på aktier eller andelar i försäkringsbo­

lag eller i jurid iska personer vars verksamhet uteslutande har till föremål
att äga aktier i försäkrin gsaktiebolag, att tillskjuta garantikapital i ömses i­
diga försäkringsbolag, att förvalta försäkringsbolagens fastigheter eller att

biträda försäkringsbolag vid röre lsens bedrivande.

18 § Försäkringsbolag får inte utan försäkringsinspektionens medgivan­
de meddela försäkringar med solidarisk ansvarighet.

19 § Ett försäkringsbrev skall innehålla uppgifter både om de allmänna

försäkringsvillkoren och om de särskilda villkoren för den försäkring som
avses i brev et.

20 § Om en personuppgift som anger att en försäkringstagare har vidtagit

dispositioner beträffande i framtiden utfallande försäkringsbelopp till för­

mån för någon annan har införts i sådant personregister som avses i datala­

gen (1973:289), får uppgiften inte lämnas ut till de nne.

21 § Om det föreligge r intressegemenskap mellan å ena sidan ett försäk­

ringsbolag och å andra sidan ett aktiebolag som denna lag inte är tillämplig
på eller en ek onomisk förening, får försäkringsinspektionen förelägga ak­
tiebolaget eller föreningen att avge en särskild redovisning över intressege-

1669

¬

' -.r '

SFS 1982: 713

menskapen. Sådant föreläggande får dock endast meddelas om det behövs
med hänsyn till tillsynen �ver försäkringsverksamheten och om regeringen

lämnat sitt samtycke till det. Redovisningen skall avges enligt anvisningar
av försäkringsinspektionen.

8 kap. Försäkringsbolagets ledning m. m.
1 § Ett försäkringsbolag skall ha en styrelse med minst tre ledamöter.

I försäk ringsaktiebolag som inte uteslutande driver återförsäkring, skall

minst en av styrelseledamöterna utses med uppgift at t särskilt vaka över

att försäkringstagarnas intresse beaktas. Sådan styrelseledamot får inte

vara aktieägare eller befattningshavare i bolaget.

Styrelsen väljs av bolagsstämman. Styrelseledamot som avses i andra

stycket skall dock enligt bestämmelse, som skall vara intagen i bo lagsord­

ningen, utses av försäkringstagarna eller av någon i ntressegrupp som har

anknytning till dem eller förordnas av regeringen eller av myndighet som

regeringen bestämmer. �ven annan styrelseledamot får enligt bestäm mel­

se i bolagsordni ngen tUlsättas i annan ordning än genom val av bolagsstäm­

man.

Särskilda bestämmelser om att styrelseledamot skall utses av annan än

bolagsstämman finns i lagen (1976:355) om styrelserepresentation förde

anställda i bankin stitut och försäkringsbolag.

Styrelseledamöternas uppdrag gäller för den tid som anges i bolag sord­

ningen. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall
bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie bolagsstäm­
ma på vilken styrelseval förrättas.

Vad som sägs i den na lag om styrelseledamöter skall i tillämpliga delar

gälla även suppleanter.

2 § Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller

den som utsett honom begär det. En anmälan om detta skall göras hos sty­

relsen och, i de fall d å en ledamot som inte är vald på bolagsstämman vill

avgå, hos den som tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag upphör i f örtid eller det uppkommer

hinder för denne enligt 4 § att vara styrelseledamot och om det inte finns

någon suppleant, skall övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för att en ny

ledamot för den återstående mandattiden tillsätts om inte den förutvarande
ledamoten har varit en sådan ledamot som avses i 1 § an dra stycket eller
en sådan arbetstagarledamot som avses i lagen (1976:355) om styrelsere­

presentation för de anställda i ba nkinstitut och försäkringsbolag. Skall le­

damoten väljas på bolagsstämman, kan utan hinder av vad som föreskrivs i

1 § första stycket valet anstå till den nästa ordinarie stämma på vilken sty­

relseval förrättas, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter
och suppleanter.

Om en styrelseledamot, som enligt bolagsordningen skall tillsättas pä

något annat sätt än genom val av bolagsstämman, inte har utsetts, skall rät­

ten f örordna ersättare på ansökan av styrelseledamot, aktieägare, deläga­

re, delegerad, garant, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av

1670

att det finns någon som kan företräda bolaget.

¬

3 § Styrelsen skall utse verkställande direktör. Denne får utses inom el-

SFS 1982:713

ler utom styrelsen.

Styrelsen får förordna en eller flera vice verkställande direktörer att

tjänstgöra i verk ställande direktörens ställe. För vice verkställande direk­

tör gäller i tillämpliga dela r vad som i denna lag sägs om verkställande di­

rektören.

4 § Styrelseledamöterna och verkställande direktören skall vara svenska

medborgare och bosatta i Sve rige, om inte regeringen, eller den myndighet

som regeringen bestämmer, i särskild a fall tillåter något annat. Den som är
omyndig eller i konkurs får inte vara styrelseledamot eller verkställande
direktör.

5 § I fråga om ömsesidiga försäkringsbolag får regeringen eller efter re­
geringens bemyndigande försäkringsinspektionen, om särskilda skäl före­
ligger, medge undan tag från bestämmelserna om

1. att verkställande direktör skall utses,

2. att det åligger styrelsen att utse en verkställande direktör,

3. att verkställande direktören inte får vara ordförande i bolagets styrel­

se.

Om verkställande direktör inte utses, skall styrelsen uppdra åt en av sty­

relseledamöterna att fullgöra de skyldigheter som åligger verkställande di­

rektören i fråga om bokföring och medelsförvaltning. Styrelsen svarar för

vad som i övrigt åligger verkställande direktören enligt denna lag.

6 § Styrelseledamöterna och verkställande direktören i försäkringsaktie­

bolag skall senast när de tillträder sin befattning, för införande i aktieboken

anmäla sitt innehav av aktier i bolag et och i bolag inom samma koncern.

Detsamma gäller motsvarande befattningshavare i ömsesidiga försäkrings­
bolag i fråga om innehav av aktier i bolag inom koncern där det ömsesidiga
bolaget ingår. Förändringar i aktieinnehaven skall anmälas inom en må­

nad.

Första stycket gäller inte i den mån anmälningsskyldighet föreligger en­

ligt lagen (1971: 827) om registrering av aktieinnehav.

7 § Styrelsen svarar för bolagets organisation och för förvaltningen av

bolagets angelägenheter. Verkställande direktören skall sköta den löpande

förvaltningen enligt d e riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.

Verkställande direktören får dessutom utan styrelsens bemyndigande vid­

ta åtgärder som med hä nsyn till omfattnin gen och arten av bolagets verk­

samhet är osedvanliga eller av stor betydelse, om styrelsens beslut inte

kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. I sådant

fall skall styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden.

Styrelsen skall se till att organisationen i fråga om bokföringen och me­

delsförvaltningen även innefattar en tillfredsställande kontroll. Verkstäl­

lande direktören skall sörja för att bolagets bokföring fullgörs i öv erens­

stämmelse med denna lag och andra författningar och att medelsförvalt­

ningen sköts på ett betryggande sätt.

1671

¬

⬢f'.

SFS 1982: 713

8 § Beslut om ändring av grunderna fattas av styreisen. �ndringen skall

sedan den stadfästs genast anmälas för registrering av styrelsen eller verk'^

ställande direktören. �ndringsbeslutet får inte verkställas förrän det har

registrerats.

9 § Om ett försäkringsbolag har blivit mod erbolag, skall styr elsen med­

dela detta till d otterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall läm­

na styrelsen för moderbolaget de upplysningar som fordras för att beräkna
koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet.

10 § Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Om inte
något annat föreskrivs i bolagsordningen eller beslutats av bolagsstäm­
man, väljer styrelsen ordförande. Vid lika röstetal avgörs valet genom lott-
ning. Verkställande direktören får inte vara ordförande.

Ordföranden skall se till at t sammanträden hålls när det behövs. Om en

styrelseledamot eller verkställande direktören fordrar att styrelsen sam­

mankallas. skall detta ske. Verkställande direktören har, även om han int e

är styrelseledamot, rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträ­

de, om inte styrelsen för ett visst fall bestämmer något annat.

Vid styr elsens sammanträden skall det föras protokoll, som underteck­

nas eller justeras av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser.

Styrelseledamöterna och verkställande direktören har rätt att få avvikande

mening antecknad till protokollet. Protokollet skall föras i nummerföjd och

förvaras på betryggande sätt.

11 § Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelsele­
damöter eller det högre antal som föreskrivs i bolagsordningen är närva­
rande. Beslut i ett ä rende får dock inte fattas, om inte såvitt möjligt samtli­

ga styrelseledamöter dels fått tillfälle att delta i äre ndets behandling, dels

fått tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Om en styrelseleda­

mot har förfall och om det finns en suppleant, som skall träda in i hans stäl­

le, skall denne beredas tillfälle till detta.

Som styrelsens beslut gäller, om bolagsordningen inte föreskriver sär­

skild rö stmajoritet, den mening för vilken vid sammanträdet mer än hälften

av de närvarande röstar eller vid lika röstetal den mening som ordföranden

ansluter sig till. �r styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet
dock utgöra mer än en t redjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte

något annat föreskrivs i bolag sordningen.

Handlingar som enligt denna lag skall undertecknas av styrelsen skall

skrivas under av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter.

12 § En styrelseledamot eller verkställande direktören får inte handlägga
fråga om avtal mellan honom och försäkringsbolaget. Inte heller får han

handlägga fråga om avtal mellan bolaget och tredje man, om han i fråg an

har ett väsentligt intresse, som kan strida mot b olagets. Med ett avtal jäm­

ställs en rättegång eller någon annan talan.

13 § Styrelsen företräder försäkringsbolaget och tecknar dess firma.

Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot, verkställande direktören

1672

eller någon annan att företräda bolaget och teckna dess firma, om förbud

¬

iiiot detta inte har tagits in i bolagsordningen. För den som inte är styrelse-

SFS 1982:713

ledamot eller verkställande direktör gäller vad som sägs i 4 och 12 §§ om

verkställande direktören.

Styrelsen kan föreskriva att rätten att företräda bolaget och teckna dess

firma få r utövas endast av två eller flera personer i fö rening. Andra in­

skränkningar får inte registreras.

Styrelsen kan när som helst återkalla sådana bemyndiganden som avses

i andra stycket.

14 § Verkställande direktören får alltid företräda bolaget och teckna
dess firma i fråga om åtgärder som enligt 7 § ankommer på honom.

15 § Styrelsen eller någon annan ställföreträdare för bolaget får inte före­
ta rättshandlingar eller andra åtgärder som är ägnade att bereda otillbörliga
fördelar åt aktieägare, garanter eller andra till nackdel för bolaget eller
andra aktieägare eller garanter.

En ställföreträdare får inte följa en föreskrift av bolagsstämman eller nå­

got annat bolagsorgan» om föreskriften inte är gällande därför att den står i
strid mot denna lag eller bolagsordningen.

16 § Om en ställföreträdare, som har företagit en rättshandling för bola­
get, har överskridit sin befogenhet, är rättshandlingen inte fällande mot

bolaget, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller bort inse

att bef ogenheten överskreds. Detsamma gäller om verkställande direktö­

ren överskrider den behörighet att vidta åtgärder på bolagets vägnar som
han har enligt 7 §.

17 § För registrering skall bolaget anmäla vem som har utsetts till styrel­
seledamot, verkställande direktör och suppleant samt till firmatecknare.

Samtidigt skall dessa personers postadress och personnummer anmälas.

För registrering ska ll även anmälas vilka som tecknar bolagets firma och
hur denna tecknas.

Anmälan görs första gången när bolaget enligt 2 kap. 13 § anmäls för re­

gistrering och d ärefter genast efter det att en ändring inträffat i de förhål­

landen som anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första styc­

ket. Rätt att göra anmälan har även den som anmälningen gäller.

�ndras bolagets postadress, skall bolaget genast anmäla det för registre­

ring.

18 § I försäkrings bolag som meddelar livförsäkring skall de försäkrings­

tekniska utredningarna och beräkningarna utföras under överinseende av

en aktuarie.

Regeringen eller efter dess bemyndigande försäkringsinspektionen med­

delar föreskrifter om villkoren för behörighet att tjänstgöra som aktuarie.

Inspektionen kan i särsk ilt fall medge undantag från dessa villkor.

Styrelsen eller verkställande direktören skall, när en aktuarie antagits el­

ler frånträtt sin b efattning, genast anmäla detta för registrering. Sådan an­

mälan kan också göras av aktuarien.

1673

¬

> J'.

SFS 1982:713

9 kap. Bolagsstämma

1 § Aktieägares, delägares, delegerades och garanters rätt att besluta i

försäkringsbolagets angelägenheter utövas vid bolag sstämman.

I avstämnin gsbolag tillkommer rätten att delta i bolagsstä mma den som

har tagits upp som aktieägare i en sådan utskrift av aktieboken som avses i

3 kap. 13 § andra stycket.

I bolagsordning kan bestämmas att aktieägare respektive delägare för att

få delta i bolagsstä mman skall anmäla sig hos bolaget senast den dag som
anges i kallelsen till stämman. Denna dag får inte vara söndag, annan all­

män helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och får in­
te infalla tidigare än femte dagen före stämman.

1 försäkringsaktiebolag kan aktier som tillhör bolaget eller dess dotterfö­

retag inte företrädas vid b olagsstämman. Sådana aktier skall inte medräk­

nas när det fordras samtycke av ägare till en viss del av aktierna i bo laget

för att ett beslut skall bli giltigt eller en befogenhet skall fä utövas.

2 § Aktieägarnas, delägarnas och garanternas rätt vid bolagsst ämman får
utövas genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt. Sådan fullmakt

gäller högst ett år från utfärdandet. Om bolagsordningen innehåller be­

stämmelser att delägarnas rätt att besluta om försäkringsbolagets angelä­
genheter skall tillkomma särskilt utsedda delegerade, får delägarna inte ut­
öva någon beslutanderätt vid bolag sstämman. Delegerade får inte rösta ge­

nom ombud.

Varje aktieägare, del^are, delegerad eller garant kan vid bolagsstäm­

man medfö ra högst ett biträde.

3 § I ett försäkringsaktiebolag kan ingen rösta för egna och andras aktier
för sammanlagt mer än en femtedel av de aktier som företräds på stäm ­

man, om inte något annat följer av bolagsordningen.

Aktieägaren eller den röstberättigade i e tt ömsesidigt försäkringsbolag

får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om

1. talan mot h onom,

2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller andra förpliktelser gent­

emot bolaget, eller

3. sådan talan eller befrielse som avses i 1 och 2 beträffande någon an­

nan, om aktieägaren eller den röstberättigade i frågan har et t väsentligt in­
tresse som kan strida mot bolagets.

Bestämmelserna i för sta och andra styckena om aktieägare och andra

röstberättigade gäller även deras ombud.

4 § Bolagsstämman skall hållas på den ort där styrelsen har sitt säte. I bo­

lagsordningen kan dock föreskrivas att den skall eller kan hållas på annan
angiven ort. Om u tomordentliga omständigheter föranleder det, får stäm­

man hållas på annan plats.

5 § Ordinarie bolagsstämma skall hållas inom sex månader efter utgång­
en av vaije räkenskapsår. Vid den ordinarie bolagsstämman skall årsredo­

visningen och revisionsberättelsen samt, i moderbolag, koncernredovis-

1674

ningen och koncernrevisionsberättelsen läggas fram.

/

¬

Vid stämman skall beslut fattas

SFS 1982; 713

1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i mo­

derbolag, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,

2. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den

fastställda balansräkningen,

3. om ans varsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktö­

ren,

4. i andra ärenden som ankommer på stämman enligt denna lag eller bo­

lagsordningen.

Beslut i frågor som avses i andra stycket 1 �3 skall dock anstå till en fort­

satt stämma, om i försäkri ngsaktiebolag majoriteten eller en minoritet be­
stående av ägare till en tiondel av samtliga aktier begär det. Detsamma gäl­
ler i ömsesidiga försäkringsbolag om en tiondel av de närvarande röstbe­
rättigade begär det. En sådan stämma skall hållas minst en och högst tv å

månader därefter. Något ytterligare uppskov är inte tillåtet.

6 § Extra bolagsstämma skall hållas när styrelsen finner skäl till d etta.
En sådan stämma skall även hållas när det för ett visst angivet ändamål

skriftligen begärs av en revisor eller i försäkring saktiebolag av ägare till en

tiondel av samt liga aktier och i ömsesidig a försäkringsbolag av en tiondel

av samtliga röstberättigade. Kallelse skall utfärdas inom Qorton da gar från
den dag då en s ådan begäran kommit in till bola get.

7 § En aktieägare eller en röstberättigad i ett ömsesidigt försäkringsbo­

lag har rätt att få ett ärende behandlat vid bolagsstämma, om han skriftli­

gen framställer ett yrkande om detta hos styrelsen i så god tid at t ärendet
kan tas upp i kallelsen till stämman.

8 § Styrelsen kallar till bolagsstämma. Om en stämma som skall hållas
enligt denna lag, bolagsordningen eller ett stämmobeslut, inte sammankal­

las i föreskriven ordning, skall försäkringsinspektionen på anmälan av en
styrelseledamot, verkställande direktören, en revisor, en aktieägare eller

en röstberättigad i ett ömsesidigt bolag genast på bolagets bekostnad sam­

mankalla stämman på det sätt som sägs i 9 §. D etsamma gäller om inspek­
tionen på något a nnat sätt fått kännedom om förhållandet.

9 § Kallelse till bolagsstämma skall utfärdas tidigast fyra veckor före

stämman. Om inte bolagsordningen föreskriver längre tid, skall kallelsen

utfärdas senast två veckor före stämman. Uppskjuts stämman till en dag

Som infaller senare än fyra veckor efter det stämman har inletts, skall kal­
lelse ske till den fortsatta stämman. Fordras enligt bolagsordningen för gil­
tighet av ett bolagsstämmobeslut att det fattas på två stämmor, kan kallel­

se till den a ndra stämman inte ske innan den första stämman har hållits. 1
sådan kallelse skall de t anges vilket beslut den första stämman har fattat.

Kallelse skall ske enligt bolagsordningen. En skriftlig kallelse skall dock

alltid sän das till varje aktieägare eller röstberättigad i ett ömsesidigt för­
säkringsbolag vars postadress är känd för bolaget, om

1. den ordinarie bolagsstämman skall hållas på någon annan tid än den

Som föreskrivs i bolagso rdningen, eller

2. bolagsstämman skall behandla frågor om

1675

¬

SFS 1982:713

a) sådana ändringar av bolagsordningen som avses i 16 och 18 §§,
b) bolagets försättande i likvidation eller
c) upphörande av bolagets likvidation.

I kallelsen skall tydligt anges de ärenden som skall behandlas på stäm­

man. Om ett ärende avser en ändring av bolagsordningen, skall det hu­

vudsakliga innehållet av förslaget till ändringen anges i kallelsen. Att i v is-

sa fall särskilda uppgifter skall anges i kallelsen följer av 4 kap. 7 § andra

stycket och 1 § tredje s tycket detta kapitel.

Under minst en vecka närmast före den stämma, som avses i 5 §, sk all

redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen eller avskrifter av

dessa hållas tillgängliga hos bolaget för aktieägarna och de röstberättigade

samt genast sändas till de aktieägare eller de röstberättigade som begär det

och uppger sin postadress.

10 § Om någo n kallelse till bolagsstämma inte har skett eller handlingar

inte har tillhandahållits eller sänts ut enligt de nna lag eller bolagsordning­

en, får bolagsstämman inte besluta i ärende t utan samtycke av de aktieäga­

re eller de röstberättigade i det ö msesidiga försäkringsbolaget som berö rs

av felet. Har ett ärende inte tagits upp i kallelse n, får bolagsstämman även

utan ett sådant samtycke avgöra ärendet, om det enligt bolagsordningen

skall förekomma på stämman, eller besluta att extra bolagsstämma skall
sammankallas för att behandla ärendet.

11 § Ordförande vid bolagsstämma utses av stämman, om inte något an­

nat föreskrivs i bolagsordn ingen.

Ordföranden skall upprätta en förteckning över de närvarande aktie­

ägarna i försäkringsaktiebolaget respektive de närvarande röstberättigade i
det ömsesidiga försäkringsbolaget, ombuden och biträdena samt i denn a
ange hur många röster och, i fråga om försäkringsaktiebolaget, hur många
aktier var och en företräder vid stä mman (röstlängd). Röstlängden skall,
sedan den godkänts av stämman, tillämpas intill dess stämman beslutat att
ändra den. Uppskjuts stämman till en senare dag än nästföljande vardag
skall ny röstlängd upprättas.

Genom ordförandens försorg skall protokoll föras vid st ämman. Röst­

längden skall tas in i protokollet eller fogas till detta som bilaga. 1 protokol­
let skall införas stämmans beslut och om röstning skett, hur den utfallit.

Protokollet skall undertecknas av ordföranden och av minst en justerings­

man som har utsetts på stä mman. Senast två veckor efter stämman skall

protokollet hållas tillgängligt hos bolaget för aktieägarna respektive del­

ägarna och de röstberättigade som inte är delägare. Protokollen skall för ­

varas på betryggande sätt.

12 § Styrelsen och verkställande direktören skall, om en a ktieägare eller
en röstberättigad i det ömsesidiga försäkringsbolaget begär det och styrel­
sen finner att det kan ske utan väsentligt förfång för bolaget, på bola gs­
stämman lämna upplysningar om förhållanden, som kan inverka på bedö­

mandet av bolagets årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ä ren­

den på st ämman. 1 koncernbolag avser upplysningsplikten även bolagets
förhållande till ett annat koncernföretag och, om försäkringsbolaget är mo­
derbolag, koncernredovisningen samt sådana förhållanden beträffande

1676

dotterföretagen som avses i första men ingen.

¬

Om en begärd upplysning endast kan lämnas med stöd av sådana uppgif-

SFS 1982:713

ter, som inte är tillgängliga på st ämman, skall upplysningen inom två vec­
kor därefter skriftligen hållas tillgänglig hos bolaget för aktieägarna eller de
röstberättigade samt sändas över till de aktieägare eller de röstberättigade,

som har begärt upplysningen.

Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till aktieägar­

na eller de röstberättigade utan väsentligt förfång för bolaget, skall upplys­
ningen i stället på aktieägarnas eller de röstberättigades begäran lämnas till
bolagets revisorer inom två veckor efter stämman. Revisorerna skall inom

en månad efter stämman till styrelsen skriftligen yttra sig över om den be­
gärda upplysningen lämnats till de m samt om upplysningen enligt deras

mening bort föranleda någon ändring i revisionsberättelsen eller, beträf­

fande moderbolag, koncernrevisionsberättelsen eller om upplysningen i
övrigt ger någon anledning till erinran. Om så är fallet, skall ändringen eller
erinringen anges i yttra ndet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande till­
gängligt hos bolaget för aktieägarna eller de röstberättigade samt sända
över det i avskrift till de aktieägare eller de röstberättigade, som har begärt

upplysningen.

13 § Bolagsstämmans beslut utgörs av den mening som fått mer än hälf­

ten av de a vgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som ordfö­
randen biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna. Vid lika
röstetal avgörs valet genom lottdragning, om inte något annat har beslutats

av stämman innan valet förrättats.

Första stycket gäller inte om något annat följer av denna lag eller före­

skrivs i bolagsordningen. Beträffande de beslut som avses i 14 eller 16 §

kan det dock i bolagsord ningen endast föreskrivas längre gående villkor än
som anges i dess a paragrafer,

14 § Beslut att ändra bolagsordningen fattas av bolagsstämman utom i de

fall som avses i 4 kap. 15 § andra stycket. I fråga om försäkring saktiebolag
är beslutet giltigt om d et har biträtts av aktieägare med tv å tredjedelar av
såväl de avgivna r österna som de vid stämman företrädda aktierna, om in­

te något annat följer av 16 §. 1 fråga om ömsesidiga försäkringsbolag är be­

slutet giltigt om det har biträtts av två tredjedelar av samtliga röstande.

15 § Beslut att ansöka om förlängning av koncession enligt 2 kap. 3 §

tredje stycket fattas av den ordinarie bolagsstämman.

16 § Beslut om sådan ändring av ett försäkringsaktiebolags bolagsord­

ning att i fråga om redan utgivna aktier

1, aktieägarnas rätt till bolagets vinst eller övriga tillgångar minskas ge- .

nom bestämmelse enligt 12 kap. I § an dra stycket,

2, rätten att förvärva aktier i bolaget in skränks genom förbehåll enligt 3

kap, 3 §, eller

3, rättsförhållandet mellan aktier rubbas,
är giltigt, om det biträtts av samtliga vid stämman närvarande alaieägare

företrädande nio tiondelar av aktierna.

Beslut om en sådan ändring av ett försäkringsaktiebolags bolagsordning

som innebär att

¬

SFS 1982:713

1. det antal aktier, för vilka aktieägare kan rösta på bolagsstämman be­

gränsas,

2. en ökad andel av nettovinsten för räkenskapsåret, efter avdrag för

vad som går åt för att täcka balanserad förlust, skall hållas inne, eller

3, användningen av bolagets vinst eller bolagets behållna tillgångar vid

dess upplösning regleras på något annat sätt än som avses i första stycket 1
eller detta stycke 2,

är giltigt, om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av de avgivna

rösterna och nio tiondelar av de på stämman företrädda aktierna.

Beslut om sådan ändring av bolagsordningen som avses i första eller and­

ra stycket är, utan hinder av vad i des sa stycken sägs, giltigt, om det bi­
trätts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som

de på stämman företrädda aktierna, om

1. ändringen endast försämrar viss eller vissa aktiers rätt och samtliga

de vid stämma n närvarande ägarna av dessa aktier företrädande nio tion­

delar av alla de aktier som på detta sätt berörs samtycker till ändringen, el­

ler

2. ändringen endast försämrar ett helt aktieslags rätt och ägarna till hälf­

ten av alla aktier av detta slag och nio tiondelar av de på stämman företräd­

da aktierna av detta slag samtycker till ändringen.

17 § Beslut att ändra bolagsordningen skall genast anmälas för registre­

ring sedan ändringen har stadfästs och får utom i de fall som avses i 20 kap.

6 § inte verkställas förrän registrering har skett.

18 § Om et t beslut att ändra bolagsordningen för ett ömsesidigt försäk­

ringsbolag avser delägarnas ansvarighet för bolagets förbindelser, får be­
slutet börja tillämpas först ett år efter registreringen av ändringsbeslutet,

om inte samtl iga delägare biträtt det.

När registreringen har skett, skall styrelsen och verkställande direktö­

ren genast låta kungöra beslutet i Post- och Inrikes Tidningar och den eller

de ortstidningar som styrelsen bestämmer. Dessutom skall en underrättel­
se om beslutet sändas till varje d elägare vars postadress är känd.

Den som ä r delägare i bolaget n är ändringsbeslutet fattas men inte sam­

tycker till beslutet har rätt att inom ett år från beslutets registrering häva

försäkringsavtalet utan att rätta sig efter den uppsägningstid som i annat

fall skulle ha iakttagits. Om avtalet hävs har delägaren rätt att få ut den på
försäkringen belöpande andelen i premiereserven, beräknad för den tid­

punkt, då avtalet upphör att gälla.

19 § Bolagsstämman får inte fatta beslut, som är ägnade att ge otillbörliga
fördelar åt aktieägare, garanter eller andra till nackdel för bolaget, andra
aktieägare eller garanter.

20 § Om ett bolagsstämmobeslut inte har tillkommit i behörig or dning el­

ler i övrigt strider mot denna lag eller bolagsordningen eller grunderna, kan
talan mot försäkringsbolaget om att beslutet skall upphävas eller ändras

föras av aktieägare, av delägare eller röstberättigade som inte är delägare

eller av styrelsen, en styrelseledamot eller verkställande direktören. Mot

ett försäkringsaktiebolag kan en sådan talan föras även av den som styrel-

1678

sen obehörigen har vägrat att föra in som aktieä gare i aktiebo ken.

¬

Talan skall väckas inom t re månader från dagen för beslutet. Om talan

SFS 1982:713

inte väcks inom denna tid är rätten till talan fö rlorad.

Talan får väckas senare än vad som sägs i andra s tycket när

1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med samtycke av

alla aktieägare respektive av alla delägare eller röstberättigade som inte är
delägare,

2. samtycke till be slutet krävs av alla eller vissa aktieägare respektive

av alla eller vissa delägare eller röstberättigade som inte är delägare och
sådant samtycke inte har givits, eller

3. kallelse till stämman inte har skett eller de för bolaget gällande be­

stämmelserna om kallelse har väsentligen eftersatts.

Dom, varigenom bolagsstämmans beslut upphävs eller ändras, gäller

även för aktieägare, delägare och röstberättigade som inte har instämt ta­
lan. Rätten kan ä ndra bolagsstämmans beslut endast om det kan fastställas

vilket innehåll be slutet rätteligen borde ha haft. �r bolagsstämmans beslut

sådant at t det skall anmälas för registrering enligt denna lag och har det

upphävts eller ändrats genom en dom som vunnit laga kraft eller har det

genom beslut u nder rättegången förordnats att bolagsstämmans beslut inte

får verkställas, skall rätten underrätta försäkringsinspektionen för registre­

ring.

21 § Om styrelsen vill vä cka talan mot b olaget, skall bolagsstämma kal­
las samman för att välja en ställföreträdare som skall föra bolagets talan i
tvisten. Stämningen delges med den valde ställföreträdaren.

Förbehåll i bolagsord ningen, att tvister mellan bolaget oc h styrelsen, en

styrelseledamot, verkställande direktören, en likvidator, en aktieägare, en
delägare eller en röstberättigad som inte är delägare skall hänskjutas till
skiljemän, har samma verkan som skiljeavtal. Begär styrelsen skiljemanna-
förfarande mot bolaget, tillämpas första stycket. �r det fråga om klander­
talan av sty relsen mot bolagss tämmans beslut är rätten till talan in te förlo­

rad enligt 20 § andra stycket, om styrelsen inom den där angivna klanderti­

den har kallat till bolagsstämm a enligt första stycket.

10 kap. Revision

1 § Bolagsstämman skall väljas minst två revisorer. 1 bolagsordningen

kan dock bestämmas att en eller flera av revisorerna, dock inte alla, skall
utses i annan ord ning. Försäkringsinspektionen skall dessutom, enligt vad
som föreskrivs i 2 §, utse en eller flera revisorer.

För de revisorer som är valda av bolagsstämman gäller uppdraget för

den tid som anges i bolagsordningen. Om uppdraget inte skall gälla tills
vidare, skall uppdragstiden bestämmas så att uppdraget upphör vid slute t
av den ordinarie bolagsstämma på vilken revi sorsval förrättas.

Bolagsstämman kan ut se en eller flera revisorssuppleanter. Bestämmel­

serna i denna lag om re visorer gäller i tillämplig a delar om suppleanter.

2 § Försäkringsinspektionen skall förordna en eller flera revisorer i varje
försäkringsbolag, om inte inspektionen med hänsyn till rörelsens ringa om­
fattning eller av andra skäl anser det obehövligt.

För revisorer som inspektionen förordnar skall den utfärda instruktion.

1679

¬

SFS 1982:713

Revisorn har rätt att få arvode av försäkringsbolaget. Arvodets storlek be^.
stäms av inspektionen.

3 § Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige ,

om inte regeringen eller efter regeringens bemyndigande försäkringsin­
spektionen i särsk ilda fall tillåte r något annat. Den som är omyndig eller i

konkurs får inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och eko­

nomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av bolagets
verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till r evisorer kan även utses auktoriserade eller godkända revisionsbo­

lag. Vid tillämpnin gen av bestämmelserna i dett a kapitel likställs auktori­

serade revisionsbolag med auktoriserade revisorer och godkända revi­
sionsbolag med godkända revisorer. Ett bolag som utses till revisor skall

till styrelsen för det bolag som revisionen avser anmäla vem som är huvud­

ansvarig för revisionen. I ett auktoriserat revisionsbolag skall den huvud­
ansvarige vara auktoriserad revisor och i ett godkänt revisionsbolag aukto­

riserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i 5 och 13 §§ tillämpas på

den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör. om det kan ske, utses minst en av moder­

bolagets revisorer.

4 § Minst en av de revisorer som bolagsstämman utser skall vara aukto­

riserad revisor eller godkänd revisor, om

1. försäkringsbolagets verksamhetsområde omfattar hela riket, eller

2. tillgångarnas bruttovärde (balansomslutningen) enligt fasts tällda ba­

lansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp
som motsvarar 100 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring som gällde under den sista måna den av respektive räkenskaps­

år.

Minst en av de revisorer som bolagsstämman utser skall vara auktorise­

rad revisor, om balansomslutningen enligt fastställda balansräkningar för

de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar

I 000 gånger det angivna basbeloppet.

Regeringen eller efter regeringens bemyndigande kommerskollegium

kan i fråga om bolag som avses i an dra stycket förordna att en viss god­
känd revisor får utses i stället för en au ktoriserad revisor- Sådana beslut är

giltiga i högst fe m år.

Första-tredje styckena gäller även för ett moderbolag i en ko ncern, om

koncernens verksamhetsområde omfattar hela riket eller om balansom­
slutningen enligt fastställda koncernbalansräkningar för de två senaste rä­
kenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i f örsta eller andra
stycket.

Vad som i 8 kap. 17 § föreskrivs om registrering av styrelseledamöter

gäller även för de auktoriserade och godkända revisorer som avses i denna

paragraf.

5 § Den kan inte vara revisor som

1. är styrelseledamot, verkställande direktör eller innehar en befattning

1680

i ledande ställning i fö rsäkringsbolaget eller dess dotterföretag eller biträ-

¬

der v id bolag ets bokföring eller medelsförvaitning eller bolagets kontroll

spg 1982:713

däröver,

2. är anställd hos bolaget eller på något annat sätt intar en underordnad

eller beroende ställning till detta eller till någon som avses under 1 eller är

verksam i samm a foretag som den som yrkesmässigt biträder bolaget vid

grundbokforingen eller medelsförvaltningen eller bolagets kontroll där­
över,

3. är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande förhållan­

den med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en

person som a vses under I el ler är besvågrad med en sådan person i rät t

upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres

syskon, eller

4. på annat sätt än genom belåning av livförsäkringsbrev enligt grunder­

na står i låneskuld till bolaget eller något annat företag i samma koncern el­

ler har förpliktelser för vilka ett sådant företag har ställt säkerhet.

I dotterföretag kan den inte vara revisor som enligt första stycket inte är

behörig att va ra revisor i moderb olaget.

Revisorerna f år vid revisionen inte anlita någon som enligt första eller

andra stycket inte är behörig att vara revisor. Har bolagen i sin tjänst an­
ställda med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta den interna
revisionen får revisorerna dock anlita sådana anställda i den utsträckning

det är förenligt med god revisionssed.

6 § Ett av bolagsstämma lämnat uppdrag att tills vidare vara revisor upp­

hör när ny revi sor har utsetts.

Ett uppdrag som revisor upphör i förti d, om revisorn eller den som ut­

sett honom begär det. En anmälan om detta skall göras hos styrelsen och, i

de fall då en revisor som inte är vald på bolagsstämma vill av gå, hos den

som har tillsatt honom.

Om en revisor s uppdrag upphör i förtid eller det uppkommer hinder för

honom enligt 3-5 §§ eller enligt bolagsordningen att vara revisor och om

det inte finns någon suppleant, skall styrelsen vidta åtgärder för att en ny

revisor tillsätts för den återstående mandattiden eller anmäla förhållandet

för försäkringsinspektionen, som på förslag av styrelsen skall utse ny revi­
sor under tiden fram till nästa ordinarie bolagsstämma.

7 § Styrelsen skall, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom den som

utser revisor, göra anmälan hos försäkringsinspektionen

1 - om auktoriserad revisor eller godkänd revisor inte är utsedd enligt 4 §

första-Qärde styckena,

2. om en revisor är obehörig enligt 3 § första stycket eller 5 § första eller

andra stycket, eller

3. om en bestämmelse i bolagso rdningen om an talet revisorer eller om

revisorers behörighet har åsidosatts.

Anmälan enligt först a stycket kan göras av envar.

8 § Revisorerna skall i den omfattning som följer av god revisionssed
granska försäkringsbolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt sty­

relsens och verkställande direktörens förvaltning.

Om försäkringsbolaget är ett moderbolag, skall revisorerna även graus-

106-SPS 1982

¬

SFS 1982:713

ka koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden j

övrigt.

Revisorer som är utsedda av någon annan än försäkringsinspektionen

skall följa de särskilda föreskrifter som meddelas av bolagsstämman, såvi­
da de inte strider mot lag, bolagsordningen eller god revisionssed.

9 § Styrelsen och verkställande direktören skall ge revisor tillfälle att

verkställa granskningen i den omfattning som revisorn finner behövlig

samt lämna de upplysningar och det biträde som han begär. Samma skyl­

dighet åligger styrelsen, verkställande direktören och revisor i ett dotterfö­

retag gentemot revisor i m oderbolaget.

10 § Sedan revisor slutfört granskningen, skall han sk riva en hänvisning

till revisionsberättelsen på årsredovisningen och i fråga om moderbolag p å

koncernredovisningen. Finner revisor att balansräkningen eller resultat­

räkningen inte bör fastställas, skall han anteckna även detta. I mode rbolag

gäller detsamma i fråga om koncernbalansräkningen och koncemresultat-

räkningen.

11 § Revisorerna skall för vaije räkenskapsår avge revisionsberättelse

till bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse se­
nast två veckor före den ordinarie bolagsstämman.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida årsredovis­

ningen gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen sådana

upplysningar som skall lämnas enligt 11 ka p., skall revisorerna ange detta

och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berät telse.

Har revisorerna vid sin gran skning funnit att någon åtgärd eller försum­

melse, som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger en styrelseledamot

eller verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot eller

verkställande direktören på an nat sätt handlat i strid mot denna lag eller
bolagsordningen, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen

skall även innehålla ett uttalande i fråga om ansvarsfrihet för styrelseleda­

möterna och verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt i be­

rättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela aktieägarna re­

spektive delägarna, de delegerade och garanterna.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställan­

de av balansräkningen och resultaträkningen samt om det i förvaltningsbe­

rättelsen framställda förslaget till dispo sitioner beträffande bolagets vinst

eller förlust.

I moderbolag et skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse be­

träffande koncernen. Härvid skall första-fjärde styckena tillämpas.

12 § De erinringar som revisor framställt till styrelsen eller verkställande

direktören skall antecknas i ett protokoll eller någon annan handling som

skall överlämnas till styrelsen och bevaras av denna på betryggande sätt.

13 § Revisor har rätt att närvara vid bolagsstämma. Han är skyldig att

närvara vid stäm ma, om det med hänsyn till ärendena kan anses påkallat.

14 § Revisor får inte till enskild aktieägare, delägare, delegerad, garant

1682

eller utomstående lämna upplysningar om sådana försäkringsbolagels an-

¬

gelägenheter som han fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag,

SFS 1982:713

om det kan vara till förfång för b olaget.

Revisor är skyldig att till bo lagsstämman lämna alla upplysningar som

bolagsstämman begär, om det inte skulle vara till väsentligt förfång för bo­

laget. Revisor är vidare skyldig att lämna medrevisor, ny revisor och, om

bolaget har försatts i kon kurs, konkursförvaltare erforderliga upplysningar

om bolagets angelägenheter.

11 kap. Redovisning
�&rsredovisning m.m.

1 § Kalenderår utgör räkenskapsår, om inte annat följer av 12 § andra

stycket bokföringslagen (1976:125). För varje räkenskapsår skall årsredo­
visning avges. Denna består av resultaträkning, balansräkning och förvalt­
ningsberättelse. I resu ltaträkning skall ingå resultatanalys.

I fråga om re sultaträkning och balansräkning i årsr edovisning och i års­

bokslut enligt bokföringslagen gäller, förutom bestämmelserna i nämnda

lag, föreskrifterna nedan i detta kapitel.

Resultatanalysen skall närmare utvisa rörelseresultat för varje verksam­

hetsgren.

Regeringen, eller efter regeringens bemyndigande försäkringsinspektio­

nen, får utfärda närmare föreskrifter om försäkringsbolagens löpande bok­

föring, årsbokslut och årsredovisning samt därvid, om särskilda skäl före­

ligger, meddela föreskrifter som avviker från bokföringslagen. Föreskrif­
terna skall utformas så att de främjar en klar och rättvisande översikt av
försäkringsbolagets resultat och ställning.

2 § I årsredovisningen skall återges resultaträkningen och balansräk­
ningen för det närmast föregående räkenskapsåret. Har det under året
skett någon ändring i spccificeringen av poster i r esultaträkningen och ba­
lansräkningen skall, om det inte möter särskilda hinder, uppgifterna från

den tidigare årsredovisningen sammanställas så att dessa kan jämföras

med posterna i den senare årsredovisningen.

�&rsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter

samt av verkställande direktören. Har avvikande mening beträffande års­
redovisningen antecknats till styrelsens protokoll, skall den avvikande me­
ningen fogas till redovis ningen.

3 § Minst en månad före den ordinarie bolagsstämman skall årsredovis­

ningshandlingarna för det förflutna räkenskapsåret avlämnas till revisorer­

na.

4 § Med anläggningstillgångar förstås i denna lag

1. maskiner, inventarier och dylikt,

2. kontorsfastigheter som huvudsakligen avses för rörelsen,
3. aktier och andelar i dotterföretag,
4. andra aktier och andelar som innehas som ett led i organ isationen av

bolagets försäkringsrörelse och

5. efter medgivande av försäkringsinspektionen andra tillgångar som är

avsedda att stadigvarande brukas eller innehas i rö relsen.

1683

¬

\

SFS 1982:713

5 § En anläggningstillgång, som har ett bestående värde som väsentligt

överstiger det belopp som den är uppförd till i närmast fö regående balans­
räkning, får tas upp till högst detta värde. Fastighet får dock inte skrivas
upp över taxeringsvärdet. Aktier och andelar får inte skrivas upp till högre
värde än vad som medges av forsäkringsinspektionen.

Det b elopp varmed uppskrivning sker kan användas till

1. erforderlig nedskrivning av värdet på andra anläggningstillgångar, om

det finns särskilda skäl för en sådan utjämning,

2. fondemission, om bolaget ä r ett skadeförsäkringsaktiebolag,
3. avsättning till uppskrivningsfond, om bolaget är ett skadeförsäkrings­

bolag,

4. ökning av de försäkringstekniska skulderna eller ökning av återbä­

ringsfonden, om bolaget är ett livförsäkringsbolag.

Uppskrivningsfonden får tas i anspråk endast för de i and ra stycket 1

och 2 angivn a ändamålen.

För tillämpning av andra stycket 4 krävs medgivande av försäkringsin­

spektionen. Medgivande skall lämnas om särskilda skäl föreligger för en
sådan tillämpning.

6 § Bestämmelserna i 17 § bokföringslagen (1976; 125) gäller inte för för­
säkringsbolag. om inte annat följer av 13 § första styc ket detta kapitel.

Vid vär dering av ett moderbolags aktier eller andelar i ett dotterföretag

skall aktier, som dotterföretaget äger i moderb olaget, inte anses ha någ ot

värde.

Vid uppställning av resultaträkningen och balansräkningen skall andelar

i andra fö retag än aktiebolag likställas med de aktier som försäkringsbola­

get äge