SFS 2010:2043 Försäkringsrörelselag (2010:2043)

1

Svensk författningssamling

Försäkringsrörelselag (2010:2043);

utfärdad den 22 december 2010.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om försäkringsrörelse som drivs av

svenska försäkringsföretag. Lagen gäller inte försäkringsrörelse som drivs
enligt andra författningar än denna lag.

2 §

För utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige gäller lagen

(1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts
verksamhet i Sverige.

Försäkringsföretag

3 §

Med försäkringsföretag avses försäkringsaktiebolag, ömsesidigt

försäkringsbolag och försäkringsförening.

4 §

Med livförsäkringsföretag avses försäkringsföretag som uteslutande

eller så gott som uteslutande driver direkt livförsäkringsrörelse eller rörelse
avseende återförsäkring av livförsäkring. Andra försäkringsföretag är skade-
försäkringsföretag.

Skadeförsäkring och livförsäkring

5 §

Med skadeförsäkring avses en sådan försäkring som anges i 2 kap.

11 § första stycket. Med livförsäkring avses en sådan försäkring som anges i
2 kap. 12 §.

Särskilt om tillämpningen av bestämmelserna om livförsäkring

Tillämpning av bestämmelser om livförsäkring på sjuk- och
olycksfallsförsäkring m.m.

6 §

Bestämmelserna om livförsäkring, med undantag för 7 kap. 12�14 och

18 §§, får tillämpas på skadeförsäkringar som avses i 2 kap. 11 § första
stycket klasserna 1 och 2 samt på avgångsbidragsförsäkringar.

1 Prop. 2009/10:246, bet 2010/11:FiU8, rskr. 2010/11:62.

SFS 2010:2043

Utkom från trycket
den 18 januari 2011

2

SFS 2010:2043

Bestämmelserna om livförsäkring, med undantag för 5 kap. 3�6 §§ samt

7 kap. 12�14 och 18 §§, behöver inte tillämpas på sådana livförsäkringar
som avses i 2 kap. 12 § klasserna I b och IV, om premien är beräknad och
bestämd för längst fem år.

Livränta och sjukränta

7 §

Ersättning som betalas i form av livränta eller sjukränta utgör livför-

säkring om ersättningen betalas från en livförsäkring, och skadeförsäkring
om ersättningen betalas från en skadeförsäkring. Om en sådan ränta har
köpts i ett livförsäkringsföretag ska den dock i detta företag utgöra livförsäk-
ring.

För sådan livränta eller sjukränta som tillhör skadeförsäkring gäller de

särskilda bestämmelserna om livförsäkring i 5 kap. 4�8 §§ samt 10 kap. 16
och 17 §§.

Tjänstepensionsförsäkring

8 §

Med tjänstepensionsförsäkring avses livförsäkring som har samband

med yrkesutövning och där utbetalning av försäkringsbelopp (engångs-
belopp eller periodiska utbetalningar) är beroende av att en eller flera perso-
ner uppnår eller förväntas uppnå en viss ålder samt försäkring som meddelas
som tillägg till sådana livförsäkringar.

�&terförsäkring

9 §

Med återförsäkring avses verksamhet som består i att överta risker som

överlåts av ett försäkringsföretag eller av en utländsk försäkringsgivare.

�&terförsäkringsbolag

10 §

Med återförsäkringsbolag avses ett försäkringsaktiebolag eller ett öm-

sesidigt försäkringsbolag som har fått tillstånd för rörelse som bara avser
återförsäkring.

Försäkringstagare och försäkrad

11 §

Med försäkringstagare avses den som har ingått ett avtal om försäk-

ring med ett försäkringsföretag. Med försäkrad avses den vars intresse är för-
säkrat mot en skada eller den vars liv eller hälsa en försäkring gäller för.

�vriga definitioner

Behörig myndighet, EES, försäkringsholdingföretag och specialföretag

12 §

I denna lag betyder

1. behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utö-

va tillsyn över en utländsk försäkringsgivare,

2. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

3

SFS 2010:2043

3. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag som inte är ett försäk-

ringsföretag, en utländsk försäkringsgivare eller ett blandat finansiellt hol-
dingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över
finansiella konglomerat och vars huvudsakliga verksamhet är att förvärva
och förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller huvudsakligen är
försäkringsföretag eller utländska försäkringsgivare, och

4. specialföretag: ett utländskt företag som, utan att vara försäk-

ringsgivare, övertar risker från ett försäkringsföretag eller en utländsk för-
säkringsgivare och som helt finansierar sin verksamhet genom emissioner av
skuldebrev eller någon annan liknande form av finansiering, för vilken rätten
till återbetalning är underordnad företagens skyldigheter enligt avtal om
riskövertagande.

Intresseföretag

13 §

Om ett företag äger andelar i en juridisk person som inte är dotterfö-

retag och utövar ett betydande inflytande över den juridiska personens drift-
mässiga och finansiella styrning och om ägandet utgör ett led i en varaktig
förbindelse mellan företaget och den juridiska personen, är den juridiska per-
sonen intresseföretag till företaget.

Om ett företag innehar minst 20 procent av rösterna för samtliga andelar i

en annan juridisk person, ska det anses ha sådant inflytande över och sådan
förbindelse med denna som avses i första stycket, om inte annat framgår av
omständigheterna. Detsamma gäller om företagets dotterföretag eller företa-
get tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller flera dotterföretag till-
sammans innehar minst 20 procent av rösterna för samtliga andelar i den
juridiska personen.

I de fall som avses i första och andra styckena ska sådana rättigheter som

tillkommer någon som handlar i eget namn men för en annan fysisk eller
juridisk persons räkning anses tillkomma den personen.

Nära förbindelser

14 §

Ett försäkringsföretag och ett annat företag ska anses ha nära förbin-

delser, om

1. det ena företaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger minst

20 procent av kapitalet eller disponerar över minst 20 procent av samtliga
röster i det andra företaget,

2. det ena företaget direkt eller indirekt utgör moderföretag till det andra

eller det finns en annan likartad förbindelse mellan företagen, eller

3. båda företagen är dotterföretag till eller har en likartad förbindelse med

en och samma juridiska person eller står i ett motsvarande förhållande till en
och samma fysiska person.

Nära förbindelser ska även ett försäkringsföretag och en fysisk person

anses ha, om

1. den fysiska personen
a) äger minst 20 procent av kapitalet i försäkringsföretaget,
b) disponerar över minst 20 procent av samtliga röster i försäkrings-

företaget, eller

4

SFS 2010:2043

c) på annat sätt har sådant inflytande över försäkringsföretaget att perso-

nens ställning motsvarar den som ett moderföretag har i förhållande till ett
dotterföretag, eller

2. det finns en annan likartad förbindelse mellan denna person och försäk-

ringsföretaget.

Kvalificerat innehav

15 §

Med ett kvalificerat innehav avses enligt denna lag ett direkt eller

indirekt ägande i ett företag, om innehavet representerar tio procent eller mer
av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt
inflytande över ledningen av företaget.

16 §

Vid bedömningen av om ett innehav är kvalificerat enligt 15 § ska

följande bestämmelser i 4 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella
instrument tillämpas:

� 2 § första stycket 1 om depåbevis,
� 4 § första stycket, andra stycket 1�8, samt tredje och femte styckena, om

beräkning av innehavet,

� 5 § andra stycket om beräkning av antalet aktier eller röstetal,
� 12 § 1 och 2 om undantag för aktier som innehas för clearing och av-

veckling eller förvaltas för någon annans räkning,

� 13 § om aktier som ingår i handelslager,
� 14 § om aktier som innehas av marknadsgaranter, samt
� 16 och 17 §§ om undantag för vissa moderföretag.
Vid bedömningen ska det också tillämpas föreskrifter
� om aktier som innehas av marknadsgaranter, som har meddelats med

stöd av 7 kap. 1 § 3 lagen om handel med finansiella instrument eller 23 kap.
15 § 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och

� om undantag för vissa moderföretag, som har meddelats med stöd av

7 kap. 1 § 4 lagen om handel med finansiella instrument.

Det som föreskrivs om aktier i de bestämmelser som ska tillämpas enligt

första och andra styckena ska också tillämpas för andra andelar i företag.

Aktier eller andelar som ett värdepappersinstitut eller ett kreditinstitut

som driver finansieringsrörelse innehar till följd av verksamhet enligt 2 kap.
1 § 6 lagen om värdepappersmarknaden ska dock inte beaktas vid bedöm-
ningen, under förutsättning att

1. rösträtten inte utnyttjas eller används på annat sätt för att ingripa i emit-

tentens förvaltning, samt

2. aktierna eller andelarna avyttras inom ett år från förvärvet.
Det som föreskrivs i fjärde stycket ska också gälla för aktier eller andelar

som innehas under motsvarande förutsättningar av ett utländskt värdepap-
persföretag eller av ett utländskt kreditinstitut som driver finan-
sieringsrörelse.

Land där risken är belägen vid skadeförsäkring

17 §

För skadeförsäkring avses med land där risken är belägen

1. det land där försäkringstagaren har sin vanliga vistelseort, om försäk-

ringstagaren är en fysisk person, och

5

SFS 2010:2043

2. det land där det etableringsställe som försäkringen gäller är beläget, om

försäkringstagaren är en juridisk person.

När det gäller följande skadeförsäkringar ska dock med land där risken är

belägen avses

1. det land som byggnaden är belägen i, om försäkringen avser byggnad

eller byggnad och dess innehåll, till den del byggnaden och innehållet omfat-
tas av samma försäkring,

2. det land där fordonet är registrerat, om försäkringen avser ett registre-

ringspliktigt fordon, utom i de fall som avses i 3,

3. det land till vilket fordonet ska införas, om försäkringen avser ett for-

don som är registrerat i ett EES-land och som köps i syfte att införas till och
stadigvarande brukas i ett annat EES-land, dock endast under 30 dagar från
det att fordonet kommit i köparens besittning, och

4. det land där försäkringstagaren har tecknat försäkringen, om försäk-

ringen har en giltighetstid av fyra månader eller mindre och omfattar rese-
eller semesterrisker oberoende av försäkringsklass.

Land där åtagandet ska fullgöras vid livförsäkring

18 §

För livförsäkring avses med land där åtagandet ska fullgöras

1. det land där försäkringstagaren har sin vanliga vistelseort, om försäk-

ringstagaren är en fysisk person, och

2. det land där det etableringsställe som försäkringen gäller är beläget, om

försäkringstagaren är en juridisk person.

Undantag

Undantag för direkt skadeförsäkringsrörelse

19 §

I fråga om direkt skadeförsäkringsrörelse får undantag från denna lag

i ett enskilt fall beslutas helt eller till vissa delar för

1. ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar, om
a) verksamheten inte omfattar kredit- eller borgensförsäkring eller annan

ansvarsförsäkring än sådan som enligt 2 kap. 11 § andra stycket behandlas
som underordnad,

b) bolagsordningen eller stadgarna innehåller bestämmelser som tillåter

uttaxering från delägare eller medlemmar,

c) den årliga premieinkomsten från skadeförsäkringsrörelsen inte över-

stiger ett belopp som motsvarar fem miljoner euro, och

d) minst hälften av premieinkomsten kommer från företagets delägare

eller medlemmar, samt

2. lokala skadeförsäkringsbolag som bara meddelar försäkring enligt

2 kap. 11 § första stycket klass 18 (assistans) i form av naturaförmåner och
vilkas årliga premieinkomst inte överstiger ett belopp som motsvarar
200 000 euro.

Undantag för direkt livförsäkringsrörelse

20 §

I fråga om direkt livförsäkringsrörelse får undantag från denna lag i

ett enskilt fall beslutas helt eller till vissa delar för

6

SFS 2010:2043

1. försäkringsföretag som bara tillhandahåller försäkringsförmåner vid

dödsfall, om förmånerna inte överstiger den genomsnittliga begravnings-
kostnaden för en avliden person eller utgår i annan form än pengar, och

2. försäkringsföreningar, om
a) stadgarna innehåller bestämmelser som tillåter uttaxering för med-

lemmar, och

b) den årliga premieinkomsten för livförsäkringsrörelse inte överstiger ett

belopp som motsvarar fem miljoner euro under en treårsperiod.

Undantag för försäkringsrörelse i utlandet

21 §

I fråga om försäkringsrörelse som drivs i utlandet får undantag från

denna lag beslutas i ett enskilt fall, om det på grund av innehållet i utländsk
rätt eller utländsk rättstillämpning finns skäl för det.

Prövningen av frågor om undantag

22 §

Frågor om undantag enligt 19�21 §§ prövas av Finansinspektionen.

�renden som är av principiell betydelse eller av synnerlig vikt prövas dock
av regeringen. Regeringens prövning sker efter anmälan av Finans-
inspektionen.

Bemyndiganden

23 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. drivande av försäkringsrörelse för att uppfylla Sveriges åtaganden till

följd av avtal mellan Europeiska unionen (EU) och Schweiz, och

2. den genomsnittliga begravningskostnaden enligt 20 § 1.

�vergångsregler för vissa försäkringar

24 §

För försäkringar som har tecknats i ett försäkringsaktiebolag eller ett

ömsesidigt försäkringsbolag före den 1 januari 2000 gäller kravet på skälig-
het enligt 7 kap. 4 § första stycket och 19 kap. 5 § försäkringsrörelselagen
(1982:713) i deras lydelse före utgången av år 1999, om inte annat avtalas.
Detsamma gäller om en sådan försäkring har förnyats efter utgången av år
1999.

25 §

För försäkringar som har meddelats av en understödsförening enligt

lagen (1972:262) om understödsföreningar före den 1 april 2011 gäller kra-
vet på skälighet enligt 11 § första stycket första meningen den lagen, om inte
annat avtalas. Detsamma gäller om sådana försäkringar har förnyats efter det
att den här lagen har börjat tillämpas.

2 kap. Tillstånd för försäkringsföretag

Tillståndsplikt

1 §

Försäkringsrörelse får drivas bara efter tillstånd. Tillstånd får ges ett

aktiebolag, ett ömsesidigt försäkringsbolag eller en försäkringsförening.

7

SFS 2010:2043

Europabolag och europakooperativ

2 §

I fråga om europabolag och europakooperativ som driver försäk-

ringsrörelse och som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna
39�42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om
stadga för europabolag

2 eller artiklarna 37�41 i rådets förordning (EG) nr

1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa före-
ningar

3 ska följande bestämmelser i denna lag om styrelsen eller dess leda-

möter tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

2 kap. 4 § 4 om ledningsprövning,
4 kap. 9 § första stycket 1 om avtal med eller till förmån för styrelseleda-

mot,

9 kap. 11 § om tystnadsplikt,
11 kap. 8 § och 13 kap. 17 § om uppgifter inför styrelseval,
11 kap. 10 § och 13 kap. 11 § om jäv för styrelseledamot,
13 kap. 13 § om överskridande av befogenhet och behörighet,
14 kap. 13 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och

närvara vid sådant sammanträde samt delta i överläggningarna, och

16 kap. 8 § om återkallelse av tillstånd.
Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt

21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om europakooperativ framgår
att de i första stycket angivna bestämmelserna om styrelsen eller dess leda-
möter ska tillämpas också på ett europabolags eller ett europakooperativs
lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

Förhandsbesked

3 §

Finansinspektionen ska, efter ansökan, lämna förhandsbesked om

huruvida det krävs tillstånd för en planerad verksamhet.

Förutsättningar för tillstånd att driva försäkringsrörelse

Förutsättningar för tillstånd

4 §

Ett företag ska ges tillstånd att driva försäkringsrörelse, om

1. bolagsordningen eller stadgarna stämmer överens med denna lag och

andra författningar som reglerar ett företags bolagsordning eller stadgar samt
i övrigt innehåller de särskilda bestämmelser som behövs med hänsyn till
omfattningen och arten av den planerade verksamheten,

2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven

enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar före-
tagets verksamhet,

3. den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i ett försäk-

ringsaktiebolag bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över led-
ningen av försäkringsaktiebolaget, och

4. de som avses ingå i styrelsen för företaget och vara verkställande direk-

tör i det, eller dennes ställföreträdare, har de insikter och den erfarenhet som

2 EGT 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

3 EGT 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

8

SFS 2010:2043

måste krävas av den som deltar i ledningen av ett försäkringsföretag och
även i övrigt är lämpliga för en sådan uppgift.

Vid bedömningen enligt första stycket 3 ska kriterierna i 15 kap. 5 § första

stycket 1, 3 och 4 samt 6 § beaktas.

Nära förbindelser

5 §

Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser

med någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en
effektiv tillsyn av företaget.

Tillstånds varaktighet

Tidsperiod

6 §

Tillstånd enligt 4 § ges tills vidare eller, om särskilda omständigheter

ger anledning till detta, för bestämd tid, högst tio år, och därutöver till det
löpande räkenskapsårets slut.

Vid förlängning av ett tillstånd som har getts ett försäkringsföretag för

bestämd tid samt vid ändring av ett meddelat tillstånd gäller 4 och 5 §§ i till-
lämpliga delar.

Beslut att ansöka om förlängning av tillstånd

7 §

Beslut att ansöka om förlängning av ett tillstånd ska i ett försäkrings-

aktiebolag och ett ömsesidigt försäkringsbolag fattas av bolagsstämman och
i en försäkringsförening av föreningsstämman.

Prövning av bolagsordning m.m.

8 §

Frågan om godkännande av bolagsordning eller stadgar för ett företag

ska prövas i samband med att frågan om företaget ska få tillstånd att driva
försäkringsrörelse prövas.

Ett företags beslut om att anta bolagsordning eller stadgar får inte registre-

ras innan bolagsordningen eller stadgarna har godkänts.

9 §

Ett försäkringsföretag som har beslutat att ändra sin bolagsordning

eller sina stadgar ska ansöka om godkännande av ändringen. �ndringen ska
godkännas om bolagsordningen eller stadgarna överensstämmer med denna
lag och andra författningar som reglerar ett företags bolagsordning eller
stadgar samt i övrigt innehåller de särskilda bestämmelser som behövs med
hänsyn till omfattningen och arten av företagets verksamhet.

Ett försäkringsföretags beslut om ändring av bolagsordning eller stadgar

får inte registreras innan det har godkänts.

Kapitalbas när försäkringsrörelsen påbörjas

10 §

Ett försäkringsföretag ska när rörelsen påbörjas ha en kapitalbas som

uppgår minst till garantibeloppet enligt 7 kap. 17 eller 18 §.

9

SFS 2010:2043

Tillstånd för direkt skadeförsäkringsrörelse

11 §

Tillstånd för direkt skadeförsäkringsrörelse ska avse en eller flera av

följande försäkringsklasser eller risk som hänför sig till en sådan klass:

1. olycksfall, dock inte försäkring som avses i 12 § klass IV,
2. sjukdom, dock inte försäkring som avses i 12 § klass IV,
3. landfordon (andra än spårfordon),
4. spårfordon,
5. luftfartyg,
6. fartyg,
7. godstransport,
8. brand och naturkrafter,
9. annan sakskada,
10. motorfordonsansvar,
11. luftfartygsansvar,
12. fartygsansvar,
13. allmän ansvarighet,
14. kredit,
15. borgen,
16. annan förmögenhetsskada,
17. rättsskydd, och
18. assistans.
Ett försäkringsföretag får försäkra risker som inte omfattas av företagets

tillstånd, om risken är underordnad i förhållande till den risk som omfattas
av tillståndet (huvudrisken). En rättsskyddsförsäkring får dock behandlas
som underordnad bara om den avser tvister eller risker med anknytning till
högsjöfart under klass 6 eller 12 eller om huvudrisken faller under klass 18.
Risker enligt klass 14 och 15 får inte behandlas som underordnade.

Tillstånd för direkt livförsäkringsrörelse

12 §

Tillstånd för direkt livförsäkringsrörelse ska avse en eller flera av föl-

jande försäkringsklasser eller risk som hänför sig till en sådan klass:

� I. a) försäkring där utbetalning av försäkringsbelopp (engångsbelopp

eller periodiska utbetalningar) är beroende av en persons eller flera perso-
ners liv, dock inte försäkringar enligt klass III,

� I. b) försäkring som meddelas som tillägg till försäkring enligt klass I a,
� II. a) försäkring som utfaller vid giftermål,
� II. b) försäkring som utfaller vid födelse,
� III. försäkring som avses i klasserna I a, II a och II b som är anknuten

till fonder vilka förvaltas av den som har rätt att driva fondverksamhet enligt
lagen (2004:46) om investeringsfonder (fondförsäkring), och

� IV. sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring som gäller för längre tid än

fem år, under obestämd tid eller till dess den försäkrade uppnått en viss ålder
och som inte får sägas upp av försäkringsföretaget eller får sägas upp bara
under särskilda förhållanden som anges i försäkringsavtalet.

10

SFS 2010:2043

Tillstånd för rörelse avseende mottagen återförsäkring

13 §

Tillstånd för rörelse avseende mottagen återförsäkring ska avse risker

som hänför sig till en eller flera av de skade- eller livförsäkringsklasser som
anges i 11 och 12 §§.

Tillstånd att uteslutande driva återförsäkringsrörelse

14 §

Tillstånd att uteslutande driva återförsäkringsrörelse får endast ges ett

aktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsbolag.

Prövningen av ansökan

15 §

En ansökan om tillstånd att driva försäkringsrörelse, liksom frågor

om godkännande av bolagsordning eller stadgar enligt 8 eller 9 §, prövas av
Finansinspektionen. �renden som är av principiell betydelse eller av särskild
vikt prövas dock av regeringen. Regeringens prövning sker efter anmälan av
Finansinspektionen.

Finansinspektionens samråd med behörig myndighet

16 §

Finansinspektionen ska innan den beslutar i fråga om tillstånd sam-

råda med behörig myndighet i ett annat land inom EES, om företaget

1. är eller kan förväntas bli dotterföretag till en försäkringsgivare, ett kre-

ditinstitut eller ett värdepappersföretag med auktorisation i det landet,

2. är eller kan förväntas bli dotterföretag till moderföretaget till en försäk-

ringsgivare, ett kreditinstitut, ett företag för elektroniska pengar eller ett vär-
depappersföretag med auktorisation i det landet, eller

3. kontrolleras eller kan förväntas komma att kontrolleras av samma

fysiska eller juridiska personer som har ägarkontroll över en försäk-
ringsgivare, ett kreditinstitut, ett företag för elektroniska pengar eller ett
värdepappersföretag med auktorisation i det landet.

Om regeringen prövar frågan om tillstånd, ska den information som

Finansinspektionen har fått vid samrådet med den behöriga myndigheten
överlämnas till regeringen.

Ansökan om tillstånd

Aktiebolags ansökan före registrering

17 §

Ett aktiebolag får ansöka om tillstånd att driva försäkringsrörelse

innan bolaget har registrerats i aktiebolags- eller europabolagsregistret.

Om ett aktiebolag har ansökt om tillstånd inom sex månader från stiftelse-

urkundens undertecknande, ska tidsfristen i 2 kap. 22 § aktiebolagslagen
(2005:551) för när styrelsen ska anmäla bolaget för registrering räknas från
tillståndsbeslutet.

Ett ömsesidigt försäkringsbolag och en försäkringsförening ska ansöka

om tillstånd innan bolaget respektive föreningen har bildats.

11

SFS 2010:2043

Verksamhetsplan

18 §

En ansökan om tillstånd att driva försäkringsrörelse ska innehålla en

plan för den tilltänkta verksamheten.

Bemyndiganden

19 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. de krav som ska gälla för deltagande i ledningen av ett försäk-

ringsföretag enligt 4 § första stycket 4,

2. de risker som hänför sig till varje försäkringsklass enligt 11 och 12 §§

samt om beteckningar för grupper av försäkringsklasser enligt 11 §, och

3. vad en verksamhetsplan enligt 18 § ska innehålla.

3 kap. Verksamhet i ett annat land inom EES

Allmänna bestämmelser om sekundäretablering

Underrättelse till Finansinspektionen om avsikt att inrätta en
sekundäretablering

1 §

Ett försäkringsföretag som inte är ett återförsäkringsbolag, och som av-

ser att inrätta en filial, agentur eller annat liknande driftställe (sekundär-
etablering) inom EES ska underrätta Finansinspektionen innan verksamhe-
ten påbörjas. Underrättelsen ska innehålla

1. en plan för den tilltänkta verksamheten, med uppgift om sekundär-

etableringens organisation och vilken försäkringsverksamhet som ska drivas
där, och

2. uppgift om i vilket land sekundäretableringen ska inrättas samt om

sekundäretableringens adress och dess företrädare.

Om ett försäkringsföretag från en sekundäretablering avser att meddela

försäkringar som anges i 2 kap. 11 § första stycket klass 10 (motorfordons-
ansvar) och som inte uteslutande avser försäkring av fraktförares ansvar, ska
underrättelsen dessutom innehålla en försäkran om att företaget är medlem i
motsvarigheten till Trafikförsäkringsföreningen i det EES-land där sekun-
däretableringen ska inrättas och ansluten till det landets nationella garanti-
fond.

Meddelande från Finansinspektionen till behörig myndighet

2 §

Om förutsättningarna enligt andra stycket är uppfyllda, ska Finansin-

spektionen inom tre månader från det att en underrättelse enligt 1 § togs
emot lämna meddelande om underrättelsen till den behöriga myndigheten i
det land där sekundäretableringen avses inrättas. Inspektionen ska samtidigt
lämna ett intyg om att försäkringsföretaget har en tillräcklig kapitalbas enligt
7 kap.

Ett meddelande enligt första stycket ska lämnas om det inte finns skäl att

ifrågasätta att

1. försäkringsföretagets organisation är ändamålsenlig,

12

SFS 2010:2043

2. försäkringsföretagets finansiella situation är tillfredsställande med hän-

syn till den planerade verksamhetens omfattning och art, eller

3. företrädaren för sekundäretableringen har tillräcklig kompetens och

erfarenhet och i övrigt är lämpad att leda verksamheten vid sekundär-
etableringen.

Underrättelse till försäkringsföretaget om att meddelande lämnas

3 §

Finansinspektionen ska underrätta försäkringsföretaget när inspektio-

nen lämnar ett meddelande enligt 2 § första stycket.

När verksamheten får påbörjas

4 §

Verksamheten vid en sekundäretablering får påbörjas tidigast två må-

nader efter det att Finansinspektionen har lämnat det meddelande som avses
i 2 § första stycket.

Om förutsättningar för inrättande av en sekundäretablering inte finns

5 §

Om Finansinspektionen finner att det inte finns förutsättningar för att

inrätta en sekundäretablering, ska inspektionen meddela beslut om det inom
tre månader från det att underrättelsen enligt 1 § togs emot.

Underrättelse om ändrade förhållanden

6 §

Om ett försäkringsföretag avser att ändra något av de förhållanden som

har angetts i en underrättelse enligt 1 § efter det att en sekundäretablering
har inrättats, ska företaget underrätta Finansinspektionen och den behöriga
myndigheten minst en månad innan ändringen genomförs.

Finansinspektionens beslut att vägra godkänna en ändring

7 §

Om Finansinspektionen finner att en sådan ändring som har angetts i

en underrättelse enligt 6 § inte får göras, ska inspektionen meddela beslut
om det inom en månad från det att underrättelsen togs emot. Den behöriga
myndigheten ska genast underrättas om beslutet.

Särskilda bestämmelser om tjänstepensionsförsäkring vid en
sekundäretablering

Underrättelse till Finansinspektionen om uppdrag att meddela
tjänstepensionsförsäkring

8 §

När ett försäkringsföretag åtar sig ett uppdrag att meddela tjänste-

pensionsförsäkring från en sekundäretablering, ska företaget lämna en
särskild underrättelse till Finansinspektionen. Underrättelsen ska innehålla
uppgift om

1. den som i egenskap av arbetsgivare ska betala försäkringspremierna,

och

2. det huvudsakliga innehållet i de överenskommelser som ska ligga till

grund för försäkringarna.

13

SFS 2010:2043

Meddelande från Finansinspektionen till behörig myndighet

9 §

Om förutsättningarna enligt 2 § andra stycket är uppfyllda, ska Finans-

inspektionen inom tre månader från det att en underrättelse enligt 8 § togs
emot lämna meddelande om underrättelsen till den behöriga myndigheten i
det land där sekundäretableringen finns.

Underrättelse till försäkringsföretaget om att meddelande lämnas

10 §

Finansinspektionen ska underrätta försäkringsföretaget när inspek-

tionen lämnar ett meddelande enligt 9 §.

Underrättelse till försäkringsföretaget om utländska verksamhetsföreskrifter

11 §

Om Finansinspektionen med anledning av ett sådant meddelande som

avses i 9 § får veta vilka regler för verksamheten som är tillämpliga i det
land där sekundäretableringen finns, ska inspektionen underrätta försäk-
ringsföretaget om dessa regler.

När verksamheten får påbörjas

12 §

Verksamheten avseende tjänstepensionsförsäkring får påbörjas efter

det att företaget har tagit emot en underrättelse från Finansinspektionen
enligt 11 §, eller i varje fall två månader efter det att den behöriga myndighe-
ten i det land där sekundäretableringen finns har tagit emot inspektionens
meddelande enligt 9 §.

Finansinspektionens beslut om drivande av verksamhet avseende
tjänstepensionsförsäkring

13 §

Om Finansinspektionen finner att det inte finns förutsättningar för

företaget att driva verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring, ska
inspektionen meddela beslut om det inom tre månader från det att under-
rättelsen enligt 8 § togs emot.

Underrättelse om ändrade förhållanden

14 §

Om en sådan ändring som avses i 6 § innebär att verksamhet av-

seende tjänstepensionsförsäkring ska påbörjas, ska 8�13 §§ tillämpas i stäl-
let för 6 §.

Allmänna bestämmelser om gränsöverskridande verksamhet

Underrättelse till Finansinspektionen om avsikt att driva
gränsöverskridande verksamhet

15 §

Om ett försäkringsföretag som inte är ett återförsäkringsbolag vill

meddela försäkringar från Sverige eller från en sekundäretablering i ett land
inom EES för risker belägna i eller för åtaganden som ska fullgöras i något
annat EES-land och om detta ska ske utan förmedling av en sekundär-
etablering i det andra landet (gränsöverskridande verksamhet), ska företaget

14

SFS 2010:2043

underrätta Finansinspektionen om det. I underrättelsen ska det anges vilket
eller vilka slag av risker eller åtaganden försäkringarna ska omfatta.

Undantag för samförsäkring avseende stora risker

16 §

Bestämmelserna i 15 § gäller inte när ett försäkringsföretag i annan

egenskap än ledande försäkringsgivare deltar i samförsäkring (koassurans-
avtal) avseende stora risker.

Med stora risker avses
1. de försäkringar som anges i 2 kap. 11 § första stycket klasserna 4�7

samt 11 och 12,

2. de försäkringar som anges i 2 kap. 11 § första stycket klasserna 14 och

15, om försäkringstagaren är näringsidkare och den försäkrade risken avser
näringsverksamheten, och

3. de försäkringar som anges i 2 kap. 11 § första stycket klasserna 3, 8�10,

13 och 16, om försäkringstagaren är näringsidkare och minst två av följande
förutsättningar är uppfyllda enligt senast fastställda resultat- och balans-
räkning:

a) försäkringstagaren har en balansomslutning som uppgår till minst ett

belopp motsvarande 6 200 000 euro,

b) försäkringstagaren har en bruttoomsättning som uppgår till minst ett

belopp motsvarande 12 800 000 euro,

c) försäkringstagaren har haft i genomsnitt minst 250 personer anställda.
Om försäkringstagaren ingår i en koncern som avger koncernredovisning,

ska förutsättningarna i andra stycket 3 gälla koncernen.

Meddelande från Finansinspektionen till behörig myndighet

17 §

Finansinspektionen ska, inom en månad från det att en underrättelse

enligt 15 § togs emot, lämna meddelande om underrättelsen till den behöriga
myndigheten i det land där den gränsöverskridande verksamheten ska drivas.
Finansinspektionen ska samtidigt lämna ett intyg om att försäkringsföretaget
har en tillräcklig kapitalbas enligt bestämmelserna i 7 kap. och en upplys-
ning om vilka försäkringsklasser företagets tillstånd för försäkringsrörelse
omfattar.

Underrättelse till försäkringsföretaget om att meddelande lämnas

18 §

Finansinspektionen ska underrätta försäkringsföretaget när inspek-

tionen lämnar ett meddelande enligt 17 §.

När verksamheten får inledas

19 §

Den gränsöverskridande verksamheten får påbörjas tidigast när

Finansinspektionen har underrättat företaget enligt 18 §.

15

SFS 2010:2043

Finansinspektionens beslut att inte lämna meddelande till behörig
myndighet

20 §

Om Finansinspektionen finner att det inte finns förutsättningar för

företaget att driva gränsöverskridande verksamhet, ska inspektionen inte
lämna något meddelande enligt 17 §. Beslut om detta ska fattas inom en
månad från det att en underrättelse enligt 15 § togs emot.

Underrättelse om ändrade förhållanden

21 §

Om ett försäkringsföretag avser att ändra något av de förhållanden

som har angetts i en underrättelse enligt 15 §, efter det att den gräns-
överskridande verksamheten har inletts, ska 15�20 §§ tillämpas.

Särskilda bestämmelser för gränsöverskridande verksamhet avseende
tjänstepensionsförsäkring

22 §

I fråga om ett försäkringsföretags uppdrag att genom gränsöver-

skridande verksamhet meddela tjänstepensionsförsäkring ska 8�14 §§ till-
lämpas. Det som där föreskrivs om sekundäretablering ska avse gräns-
överskridande verksamhet.

Finansinspektionens skyldighet enligt 9 § att lämna meddelande till behö-

rig myndighet ska vid gränsöverskridande verksamhet gälla om förutsätt-
ningarna enligt 2 § andra stycket är uppfyllda. Finansinspektionen ska samti-
digt lämna ett intyg om att försäkringsföretaget har en tillräcklig kapitalbas
enligt 7 kap. och en upplysning om vilka försäkringsklasser företagets till-
stånd för försäkringsrörelse omfattar.

Bemyndigande

23 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om vad en verksamhetsplan enligt 1 § första stycket 1 i
övrigt ska innehålla.

4 kap. Grundläggande bestämmelser om ett försäkringsföretags
rörelse

Stabilitet

1 §

Försäkringsrörelse ska drivas med en för rörelsens omfattning och art

tillfredsställande soliditet, likviditet och kontroll över försäkringsrisker, pla-
ceringsrisker och rörelserisker, så att åtagandena mot försäkringstagarna och
andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar kan fullgöras.

Information

2 §

Information till försäkringstagare och dem som erbjuds att teckna en

försäkring ska vara anpassad efter försäkringens art och tydligt visa försäk-
ringens villkor och värdeutveckling. �ven andra ersättningsberättigade på
grund av försäkringar ska ges den information de behöver.

16

SFS 2010:2043

I fråga om tjänstepensionsförsäkringar ska informationen innehålla upp-

gifter om försäkringsföretaget och dess verksamhet samt om de eventuella
överenskommelser som ligger till grund för försäkringarna.

Ett försäkringsbrev ska innehålla uppgifter både om de allmänna försäk-

ringsvillkoren och om de särskilda villkoren för den försäkring som avses i
brevet.

God försäkringsstandard

3 §

Ett försäkringsföretags rörelse ska drivas enligt god försäkrings-

standard.

Försäkringsfrämmande verksamhet

4 §

Ett försäkringsföretag får inte driva annan rörelse än försäkringsrörelse

och därmed sammanhängande verksamhet.

Upplåning

5 §

Ett försäkringsföretag får ta upp eller ta över lån (upplåning) bara om

det görs för att effektivisera kapitalförvaltningen eller om det i övrigt är
motiverat av försäkringsrörelsen.

I verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring får dock upplåning bara

ske om det görs för att tillgodose tillfälliga likviditetsbehov eller för att upp-
fylla kraven på en tillräcklig kapitalbas i 7 kap.

Utöver första och andra styckena krävs att den samlade upplåningen är av

ringa betydelse med hänsyn till rörelsens omfattning och kapitalbasens stor-
lek.

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall

besluta om undantag från kravet på att upplåningen ska vara av ringa bety-
delse.

Förbud mot att ställa säkerhet för tredje man

6 §

I verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring får säkerhet inte stäl-

las för tredje man.

Direkt liv- och skadeförsäkringsrörelse i samma företag

7 §

Direkt livförsäkringsrörelse får bara förenas med direkt skadeförsäk-

ringsrörelse som avses i 2 kap. 11 § första stycket klasserna 1 och 2 samt
med rörelse avseende återförsäkring av försäkring enligt någon av dessa
klasser och av livförsäkring.

Direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse får dock drivas i

samma försäkringsföretag, om sådan verksamhet samtidigt drevs vid tid-
punkten för undertecknandet av avtalet om EES, den 2 maj 1992.

Direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse som drivs i

samma försäkringsföretag ska hållas åtskilda hos företaget.

17

SFS 2010:2043

Separation av tjänstepensionsförsäkring

8 §

Ett försäkringsföretags förvaltning av tillgångar som motsvarar dess

åtaganden för tjänstepensionsförsäkring ska hållas åtskild från förvaltningen
av företagets övriga tillgångar.

De försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 kap. 1 § för tjänstepen-

sionsförsäkringar ska hållas åtskilda från försäkringsföretagets övriga avsätt-
ningar.

Första och andra styckena gäller inte sådana försäkringar som tecknas för

egen räkning av en egenföretagare.

Avtal med en jävskrets om tjänster

9 §

Ett försäkringsföretag får inte ingå avtal om tjänster på andra villkor än

sådana som företaget normalt tillämpar eller ingå andra avtal på villkor som
inte är affärsmässigt betingade med eller till förmån för

1. styrelseledamot eller verkställande direktör i försäkringsföretaget eller i

annat företag i samma koncern,

2. aktuarie eller anställd som innehar en ledande ställning inom företaget,
3. den som är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp-

eller nedstigande led till den som avses i 1 eller 2,

4. den som är besvågrad med den som avses i 1 eller 2 i rätt upp- eller ned-

stigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

5. en juridisk person i vilken sådan person som avses i 1�4 har ett väsent-

ligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare.

Första stycket gäller inte i fråga om ställande av säkerhet i verksamhet av-

seende tjänstepensionsförsäkring.

Finansinspektionen prövar om en anställd har en sådan ledande ställning

som avses i första stycket 2.

10 §

Försäkringsföretagets styrelse ska behandla ärenden som avses i 9 §

första stycket. Den ska vidare i en förteckning föra in uppgifter om de avtal
som har träffats.

Försäkringar med solidarisk ansvarighet

11 §

Försäkringsföretag får inte utan Finansinspektionens tillstånd med-

dela försäkringar med solidarisk ansvarighet.

Förbud mot att förespegla återbäring

12 §

Försäkringsföretag får inte förespegla framtida återbäring som saknar

grund i försäkringsavtalet.

Förbud mot meddelande av nya försäkringar vid likvidation eller
konkurs

13 §

När ett försäkringsföretag har gått i likvidation eller försatts i kon-

kurs, får det inte meddela nya försäkringar.

18

SFS 2010:2043

Ett försäkringsföretag som har gått i likvidation får dock meddela sådana

livförsäkringar som föranleds av gällande försäkringsavtal.

Sekretess m.m.

14 §

En personuppgift som anger att en försäkringstagare har vidtagit dis-

positioner beträffande försäkringsbelopp som utfaller i framtiden till förmån
för någon annan och som behandlas enligt personuppgiftslagen (1998:204)
får inte lämnas ut till förmånstagaren.

15 §

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 14 § döms till

böter eller fängelse i högst ett år.

16 §

Uppgift om genetisk undersökning eller genetisk information som

avser en enskild person får inte obehörigen röjas.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället för 14 och 15 §§ samt första

stycket bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Huvudkontor i Sverige

17 §

Ett försäkringsföretag ska ha sitt huvudkontor i Sverige.

Bemyndiganden

18 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. vilka åtgärder som ett försäkringsföretag ska vidta för att uppfylla de

krav på soliditet, likviditet och riskhantering som avses i 1 §,

2. vilken information enligt 2 § som ett försäkringsföretag ska lämna till

försäkringstagarna, till andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar
och till dem som erbjuds att teckna en försäkring i företaget,

3. vilka åtgärder som ett försäkringsföretag ska vidta för att uppfylla de

krav på god försäkringsstandard som avses i 3 §, och

4. villkor för upplåning enligt 5 §.

5 kap. Försäkringstekniska avsättningar,
förlustutjämningsreserv och bestämmande av premier

Försäkringstekniska avsättningars omfattning

1 §

Ett försäkringsföretags försäkringstekniska avsättningar ska motsvara

belopp som krävs för att företaget vid varje tidpunkt ska kunna uppfylla alla
åtaganden som skäligen kan förväntas uppkomma med anledning av ingång-
na försäkringsavtal.

De försäkringstekniska avsättningarna ska motsvara företagets ansvarig-

het för

1. försäkringsfall, förvaltningskostnader och andra kostnader under resten

av avtalsperioden för löpande försäkringar i skadeförsäkringsrörelse (ej in-
tjänade premier och kvardröjande risker) respektive livförsäkringsrörelse
(livförsäkringsavsättning),

19

SFS 2010:2043

2. inträffade oreglerade försäkringsfall, kostnader för regleringen av dessa

samt återbäring som förfallit till betalning men inte betalats ut (oreglerade
skador),

3. sådan återbäring som är garanterad i nominella eller reala belopp

(garanterad återbäring), och som inte omfattas av 1 eller 2,

4. sådan återbäring inom livförsäkringsrörelse som är villkorad av värde-

förändringar på tillgångar eller av ett visst försäkringstekniskt resultat som
försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade står risken för (villko-
rad återbäring), och

5. fondförsäkringar som försäkringstagarna eller andra ersättnings-

berättigade står placeringsrisken för (fondförsäkringsåtaganden där försäk-
ringstagaren bär placeringsrisken).

Beräkning vid solidarisk ansvarighet

2 §

Om flera försäkringsföretag ansvarar solidariskt för en försäkring, ska

det vid beräkningen av det enskilda företagets försäkringstekniska avsätt-
ningar beaktas bara den del av försäkringen som enligt avtal mellan företa-
gen avser det företaget.

Beräkning av avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande
risker

3 §

Avsättningen för ej intjänade premier ska beräknas så att den alltid

motsvarar summan av avsättningarna för varje försäkringsavtal.

Avsättningen för kvardröjande risker ska avse ett för försäkringsföretaget

beräknat tillägg som utöver avsättningen för ej intjänade premier behövs för
att täcka framtida kostnader som har samband med ingångna försäkrings-
avtal.

En försäkringsmatematiskt vedertagen beräkningsmetod för kollektiv

beräkning av avsättningarna enligt första och andra styckena får dock använ-
das, om avsättningen beräknad enligt en sådan metod ger i stort sett samma
resultat som om avsättningen hade beräknats för varje försäkring.

Beräkning av livförsäkringsavsättning

4 §

Livförsäkringsavsättningen för direkt försäkring ska beräknas så att

den alltid motsvarar summan av avsättningarna för varje livförsäkringsavtal
beräknad enligt 5 §. I avsättningen ska det tillägg inräknas som behövs för
att täcka alla förluster på grund av att försäkringarna upphör i förtid.

En annan försäkringsmatematiskt vedertagen beräkningsmetod för kollek-

tiv beräkning av avsättningarna får användas, om den ger i stort sett samma
resultat som om avsättningen hade beräknats för varje försäkring.

5 §

Livförsäkringsavsättningen för ett livförsäkringsavtal om direkt för-

säkring utgörs av skillnaden mellan det förväntade kapitalvärdet av företa-
gets framtida utgifter för försäkringsavtalet och det förväntade kapitalvärdet
av de premier företaget ytterligare kan ha att ta ut för försäkringsavtalet (pro-
spektiv beräkningsmetod).

20

SFS 2010:2043

En annan försäkringsmatematiskt vedertagen beräkningsmetod får använ-

das, om avsättningen beräknad enligt en sådan metod inte blir lägre än om en
prospektiv beräkningsmetod hade använts eller om den metoden inte är möj-
lig att tillämpa för försäkringsavtalet.

6 §

Beräkningen enligt 4 och 5 §§ ska grundas på antaganden om dödlig-

het och andra riskmått, räntesats samt driftkostnader som var för sig är
betryggande.

Beräkning av avsättningar för tjänstepensionsförsäkring

7 §

I verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring ska de antaganden

som avses i 6 § göras på ett aktsamt sätt.

8 §

Beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna i verksamhet

avseende tjänstepensionsförsäkring ska göras minst en gång om året.

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta om undantag från första

st

ycket. Beräkningarna ska dock alltid göras minst vart tredje år.

Beräkning av avsättning för oreglerade skador

9 §

För varje anmält försäkringsfall ska en avsättning för oreglerade ska-

dor göras. För att beräkna den totala avsättningen för försäkringsfall får för-
säkringsmatematiskt vedertagna metoder användas, om de leder till en till-
räcklig avsättning med beaktande av försäkringsfallens art.

Utjämningsreserv för kreditförsäkring

10 §

Skadeförsäkringsföretag som meddelar försäkring enligt 2 kap. 11 §

första stycket klass 14 (kreditförsäkring) eller motsvarande återförsäkring
ska upprätta en utjämningsreserv för förlusttäckning inom denna försäk-
ringsklass.

Första stycket behöver inte tillämpas av försäkringsföretag vars årliga pre-

mieinkomst av kreditförsäkring understiger fyra procent av företagets totala
premieinkomst och ett belopp motsvarande 2 500 000 euro.

11 §

Avsättningar till utjämningsreserv enligt 10 § ska göras till dess den

totala avsättningen uppgår till ett belopp som motsvarar 150 procent av den
högsta årliga premieintäkten för egen räkning under de fem föregående
räkenskapsåren. Avsättningarna ska för varje räkenskapsår motsvara 75 pro-
cent av det tekniska överskottet i kreditförsäkringsrörelsen. Avsättningarna
får dock inte överstiga 12 procent av premieintäkten för egen räkning.

Nedsättning av utjämningsreserven får göras bara för att täcka ett tekniskt

underskott i kreditförsäkringsrörelsen.

21

SFS 2010:2043

Bestämmande av premier för livförsäkringar och vissa
skadeförsäkringar

12 §

Premier för livförsäkringar och skadeförsäkringar som meddelas för

längre tid än tio år ska bestämmas på grundval av sådana antaganden som
avses i 6 §, om inte en avvikelse är försvarlig med hänsyn till försäkrings-
företagets ekonomiska situation.

Bestämmande av premier för tjänstepensionsförsäkringar

13 §

Premier för tjänstepensionsförsäkringar ska bestämmas på grundval

av sådana antaganden som avses i 7 §, om inte en avvikelse är försvarlig
med hänsyn till företagets ekonomiska situation.

Aktuarie

14 §

I ett försäkringsföretag ska de försäkringstekniska utredningarna och

beräkningarna utföras under överinseende av en eller flera aktuarier med den
insikt och erfarenhet i dessa frågor som fordras med hänsyn till omfattningen
och arten av företagets verksamhet.

När en aktuarie har utsetts eller frånträtt sin befattning, ska styrelsen eller

den verkställande direktören genast anmäla detta för registrering. En sådan
anmälan får också göras av aktuarien.

�&terköp och överföring

15 §

Om en försäkringstagare har rätt till återköp eller överföring enligt

11 kap. 5 § försäkringsavtalslagen (2005:104), ska försäkringsföretaget se
till att detta och de närmare villkoren för återköpet eller överföringen fram-
går av försäkringsavtalet.

16 §

Om en försäkringstagare, som har rätt till återköp eller överföring

enligt 11 kap. 5 § försäkringsavtalslagen (2005:104), vill flytta försäk-
ringens värde till ett annat försäkringsföretag, ska det försäkringsföretag från
vilket värdet flyttas så snart som möjligt överföra värdet och de uppgifter om
försäkringen som behövs till det andra företaget.

Bemyndiganden

17 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. de försäkringstekniska avsättningarnas innehåll och beräkning enligt 1�

7 och 9 §§, samt

2. villkoren för behörighet att tjänstgöra som aktuarie enligt 14 § första

stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i ett en-

skilt fall besluta om undantag från villkoren om behörighet och från kravet
på aktuarie.

22

SFS 2010:2043

6 kap. Skuldtäckning och placering av tillgångar m.m.

Skuldtäckning i försäkringsrörelse

1 §

Ett försäkringsföretag ska ha tillgångar för skuldtäckning som minst

uppgår till ett belopp som svarar mot

1. försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,
2. värdet av reservdeposition som en återförsäkringsgivare har ställt hos

företaget, och

3. utjämningsreserv för kreditförsäkring enligt 5 kap. 10 och 11 §§.
Skuldtäckningstillgångarna ska placeras och värderas enligt 2�29 §§.
Med försäkringstekniska avsättningar för egen räkning avses de försäk-

ringstekniska avsättningarna inklusive mottagen återförsäkring och med
avdrag för avgiven återförsäkring.

Om avgiven återförsäkring inte bidrar till att minska försäkringsföretagets

risktagande, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att avdrag inte
får göras för sådan återförsäkring. Om den som har tagit emot återförsäk-
ringen är auktoriserad i ett annat land inom EES, får avdrag inte vägras av
skäl som har sin grund i bristande sundhet i återförsäkringsföretagets eller
försäkringsföretagets finanser.

Riskspridning m.m.

2 §

De tillgångar som används för skuldtäckning ska placeras så att lämp-

lig riskspridning uppnås. Tillgångarna ska, med beaktande av försäkrings-
företagets försäkringsåtaganden och förändringar i tillgångarnas framtida
värde och avkastning, placeras så att företagets betalningsberedskap är till-
fredsställande och den förväntade avkastningen tillräcklig.

Tillgångar för skuldtäckning m.m.

Tillåtna tillgångar för skuldtäckning

3 §

För skuldtäckning som avses i 1 § får, med de begränsningar som

anges i 4�9 och 12�18 §§, följande tillgångar användas:

1. Obligationer eller andra skuldförbindelser som svenska staten, en

svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar för.

2. Obligationer eller andra skuldförbindelser som Europeiska unionen

eller utländska stater eller centralbanker svarar för.

3. Obligationer eller andra skuldförbindelser som utländsk kommun eller

därmed jämförlig utländsk samfällighet med befogenhet att kräva in offent-
lig uppbörd svarar för.

4. Obligationer eller andra skuldförbindelser som internationella organisa-

tioner svarar för.

5. Fordringar på premie eller andra fordringar på försäkringstagare som

har samband med försäkringsavtal, om rättssubjekt som anges i 1�4 svarar
för fordran. Ett försäkringsföretag som ingår i en koncern och vars verksam-
het uteslutande består i att försäkra risker inom koncernen, får för skuldtäck-
ning även använda fordringar som företag inom koncernen svarar för. Om en
fordran enligt denna punkt skulle ha betalats för mer än tre månader sedan,
får den dock inte användas för skuldtäckning.

23

SFS 2010:2043

6. Fordringar på premier för skadeförsäkring får, när flera premieperioder

har avtalats och fordringarna avser premier som ännu inte ska betalas för
andra perioder än den första, användas för skuldtäckning upp till det belopp
som svarar mot avsättningen för försäkringsåtagandet, om avsikten är att
åtagandet ska sägas upp vid dröjsmål med betalningen.

7. Skuldförbindelser med säkerhet i företagets livförsäkringsbrev, inom

återköpsvärdet.

8. Medel på konto i bank, kreditmarknadsföretag eller utländskt kredit-

institut.

9. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett kreditinstitut eller ett

värdepappersbolag med tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 och 8 la-
gen (2007:528) om värdepappersmarknaden svarar för. Med kreditinstitut
avses bank, kreditmarknadsföretag, Svenska skeppshypotekskassan och
Sveriges allmänna hypoteksbank.

10. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett utländskt kredit-

institut svarar för.

11. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebolag

eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för.

12. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har

getts ut av ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag, med
undantag av bolag som avses i 13.

13. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har

getts ut av ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag, under
förutsättning att bolaget har till uppgift att äga sådana tillgångar som anges i
15.

14. Obligationer eller andra skuldförbindelser och aktier eller andra vär-

depapper utgivna av ett specialföretag.

15. Fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar i sådan egendom.
16. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som

anges i 1�4 och 9�11 svarar för och för vilka panträtt i fastighet eller tomträtt
har lämnats som säkerhet. Panträtten ska ligga inom en viss andel av fastig-
hetens eller tomträttens värde.

17. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som

anges i 1�4 och 9�11 svarar för och för vilka annan betryggande säkerhet än
panträtt i fastighet eller tomträtt har lämnats som säkerhet.

18. Kassa.
19. Andelar i investeringsfonder och i sådana fondföretag som avses i

1 kap. 7 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, om de förvaltade tillgång-
arna huvudsakligen består av tillgångar som får användas för skuldtäckning.
Vid tillämpningen av denna punkt krävs inte en sådan anmälan från fondför-
valtaren som avses i den nämnda paragrafen.

20. Beslutad överskjutande skatt.
21. �&terförsäkringsgivares fordran hos det avgivande försäkringsföretaget

(återförsäkringstagaren) som grundas på att återförsäkringstagaren har hållit
kvar tillgångar som motsvarar en avgiven återförsäkring.

Användande av aktier och andelar i dotterföretag

4 §

Aktier och andelar i dotterföretag får användas för skuldtäckning, om

dotterföretaget

24

SFS 2010:2043

1. har till uppgift att direkt eller indirekt äga tillgångar som anges i 3 §,
2. är ett publikt försäkringsaktiebolag,
3. är ett publikt bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag

eller fondbolag, eller

4. är ett utländskt företag av det slag som anges i 2 eller 3.
Vid tillämpningen av 12�17 §§ ska de tillgångar som tillhör ett dotterföre-

tag som anges i första stycket 1 behandlas som om tillgångarna ägts direkt av
försäkringsföretaget.

För att aktier och andelar i dotterföretag som har till uppgift att äga till-

gångar som anges i 3 § 15 eller 16 ska få användas för skuldtäckning, ska
byggnader som hör till fastigheter och tomträtter vara brandförsäkrade.

Användande av överlåtbara värdepapper

5 §

Andra överlåtbara värdepapper än sådana som avses i 4 § första stycket

1 får användas för skuldtäckning bara om de är kortfristigt realiserbara eller
upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad
utanför EES.

Användande av aktier och andra värdepapper utgivna av ett privat
aktiebolag

6 §

Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har

getts ut av ett privat aktiebolag, får användas för skuldtäckning bara om
bolaget är ett dotterföretag som anges i 4 § första stycket 1.

Användande av vissa utländska tillgångar

7 §

Utländska tillgångar som avses i 3 § 2�4, 8 och 10�13 får användas för

skuldtäckning bara i den utsträckning det följer av föreskrifter som har med-
delats med stöd av 34 § 1 och 2.

Hinder mot användande av tillgångar som belastas av säkerhetsrätt

8 §

Tillgångar får användas för skuldtäckning bara till den del de inte

belastas av panträtt eller annan säkerhetsrätt.

Användande av fastigheter m.m.

9 §

För att tillgångar enligt 3 § 15 ska få användas för skuldtäckning ska

byggnader som hör till fastigheter och tomträtter vara brandförsäkrade. Det-
samma gäller byggnader som hör till fastigheter och tomträtter som utgör
säkerhet för skuldförbindelser enligt 3 § 16.

Användande av förlagsbevis och förlagsandelsbevis

10 §

Förlagsbevis och förlagsandelsbevis ska vid tillämpningen av 12�

17 §§ jämställas med tillgångar som anges i 3 § 12 och 13.

25

SFS 2010:2043

Tillåtelse att använda andra tillgångsslag

11 §

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall

besluta att även andra slag av tillgångar än sådana som anges i 3 § tillfälligt
får användas för skuldtäckning.

Begränsningar för olika tillgångar

Generella begränsningar

12 §

Av det belopp som ska skuldtäckas får en andel om högst

1. 75 procent motsvaras av tillgångar som anges i 3 § 8�11, varav högst

50 procentenheter får motsvaras av tillgångar som anges i 3 § 11,

2. 25 procent motsvaras av tillgångar som anges i 3 § 12,
3. 25 procent motsvaras av tillgångar som anges i 3 § 13, 15 och 16,
4. 10 procent motsvaras av tillgångar som anges i 3 § 17, och
5. 3 procent motsvaras av tillgångar som anges i 3 § 18.
Andra överlåtbara värdepapper än sådana som avses i 3 § 19 och 4 § för-

sta stycket 1, och som inte omsätts på någon reglerad marknad eller en mot-
svarande marknad utanför EES, får uppgå till högst 10 procent av de till-
gångar som används för skuldtäckning.

Vid tillämpningen av första stycket ska även beaktas ett försäk-

ringsföretags indirekta ägande av tillgångar genom dess innehav av andelar i
investeringsfonder eller placeringar i fondföretag som används för skuld-
täckning.

Beslut om undantag

13 §

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall

besluta om tillfälliga undantag från de begränsningar som anges i 12 § första
och andra styckena. Om det finns synnerliga skäl, får Finansinspektionen
också besluta om undantag, som inte är tillfälliga, från begränsningarna i
12 § första stycket 1�4.

Sådana undantag som anges i första stycket får även beslutas om
1. det på grund av ändrade antaganden om ränta krävs en väsentlig ökning

av livförsäkringsavsättningarna,

2. en anpassning till begränsningarna i 12 § första och andra styckena

skulle medföra väsentliga men för kapitalförvaltningen, och

3. försäkringsföretaget har särskilda förutsättningar för att tillgodose

kraven i 2 § andra meningen.

Begränsningar för enhandsengagemang

Generella begränsningar

14 §

Värdet av en enskild placering får motsvara högst följande andelar av

det belopp som ska skuldtäckas:

1. Fem procent om placeringen utgörs av en fastighet, tomträtt eller bygg-

nad eller av en grupp av sådan egendom, om egendomen eller egendomarna
är belägna på ett sådant sätt att de från risksynpunkt utgör en investering.
Motsvarande ska gälla för andelar i sådan egendom.

26

SFS 2010:2043

2. Fem procent om placeringen utgörs av aktier och andra värdepapper

som kan jämställas med aktier eller obligationer eller skuldförbindelser från
samma emittent eller låntagare, om inte något annat följer av 3 eller 4.

3. Tio procent om placeringen utgörs av aktier och andra värdepapper som

kan jämställas med aktier eller obligationer eller skuldförbindelser från
samma emittent eller låntagare, om denne är sådant rättsubjekt som anges i
3 § 9 eller 10. Det sammanlagda innehavet av sådana tillgångar får uppgå till
högst fyrtio procent av det belopp som ska skuldtäckas. Andelen aktier eller
andra värdepapper som kan jämställas med aktier från samma emittent får
dock inte överstiga fem procent av det belopp som ska skuldtäckas.

4. Tjugofem procent om placeringen utgörs av skuldförbindelser från

samma emittent utgivna enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säker-
ställda obligationer eller motsvarande utländska skuldförbindelser.

Det sammanlagda innehavet av placeringar enligt första stycket 2�4 som

härrör från samma emittent eller låntagare får uppgå till högst tjugofem pro-
cent av det belopp som ska skuldtäckas.

Grupper av emittenter m.m.

15 §

Begränsningarna i 14 § första stycket 2�4 ska tillämpas på mot-

svarande sätt för grupper av emittenter eller låntagare med inbördes anknyt-
ning. Med en sådan grupp avses två eller flera fysiska eller juridiska perso-
ner som utgör en helhet från risksynpunkt därför att någon av dem har direkt
eller indirekt ägarinflytande över en eller flera av de övriga i gruppen eller
därför att de utan att stå i sådant förhållande har sådan inbördes anknytning
att någon eller samtliga av de övriga kan råka i betalningssvårigheter om en
av dem drabbas av finansiella problem.

Undantag

16 §

Begränsningarna i 14 § 2 och 3 gäller inte sådana i 3 § 1�5 angivna

tillgångar som får användas för skuldtäckning.

Beslut om undantag

17 §

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall

besluta om tillfälliga undantag från de begränsningar som anges i 14 §.

Lokalisering av tillgångar

18 § De tillgångar som används för skuldtäckning ska, i fråga om skade-
försäkring, finnas inom EES om risken är belägen inom EES och, i fråga om
livförsäkring, finnas inom EES om försäkringsföretagets verksamhet utövas
inom EES. För risker och verksamhet utanför EES ska de tillgångar som
används för skuldtäckning finnas i Sverige.

Trots första stycket får tillgångar finnas utanför EES eller, i fall som avses

i första stycket andra meningen, inom EES, om det inte kan antas försämra
förmånsrätten enligt 4 a § förmånsrättslagen (1970:979) och lokaliseringen
även i övrigt är betryggande.

27

SFS 2010:2043

Valutamatchning

19 §

De tillgångar som används för skuldtäckning ska placeras så att risken

för valutakursförluster begränsas.

Placering av tillgångar i verksamhet avseende
tjänstepensionsförsäkring

Aktsamhet

20 §

Bestämmelserna i 3 och 5�13 §§ gäller inte för tillgångar som svarar

mot försäkringstekniska avsättningar i verksamhet avseende tjänste-
pensionsförsäkring. För sådana tillgångar gäller, utöver de begränsningar
som följer av 2, 4 och 14�19 §§ samt av 21 §, att de ska placeras på det sätt
som bäst gagnar de ersättningsberättigades intressen och också i övrigt på ett
aktsamt sätt.

Begränsningar

21 §

Av det belopp som ska skuldtäckas i verksamhet avseende tjänste-

pensionsförsäkring får en andel på högst

1. tio procent utgöras av aktier och andra värdepapper som kan jämställas

med aktier samt obligationer och andra skuldförbindelser, om värdepapperen
eller skuldförbindelserna inte är föremål för handel på en reglerad marknad
eller en motsvarande marknad utanför EES,

2. tre procent utgöras av kontanta medel,
3. fem procent utgöras av aktier och andra värdepapper som kan jämstäl-

las med aktier samt obligationer och andra skuldförbindelser från samma
emittent eller låntagare, om denne i egenskap av arbetsgivare betalar försäk-
ringspremier till försäkringsföretaget (uppdragsgivande företag), och

4. tio procent utgöras av sådana tillgångar som avses i 3 och som har getts

ut av företag i en grupp av emittenter eller låntagare som ett upp-
dragsgivande företag ingår i och som har en sådan inbördes anknytning som
avses i 15 §.

Undantag från begränsningarna

22 §

Begränsningarna i 21 § 3 och 4 gäller inte sådana tillgångar som

svenska staten eller en utländsk stat svarar för.

Beslut om undantag

23 §

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall

besluta om undantag från de begränsningar som anges i 21 § 1 och 2.

Tillämpning av utländska placeringsregler

24 §

Om ett annat land inom EES har bestämmelser som innebär begräns-

ningar för ett försäkringsföretags placering av tillgångar i verksamhet avse-
ende tjänstepensionsförsäkring utöver de bestämmelser som framgår av
detta kapitel, ska ett försäkringsföretag som driver sådan verksamhet där, på

28

SFS 2010:2043

begäran från behörig myndighet i det landet, tillämpa även de utländska
bestämmelserna.

Placering av tillgångar motsvarande villkorad återbäring och
fondförsäkringsåtaganden

25 §

Bestämmelserna i 2, 3 och 5�19 §§ gäller inte för tillgångar som sva-

rar mot avsättningar för villkorad återbäring och för fondförsäkrings-
åtaganden där försäkringstagaren bär placeringsrisken. Sådana tillgångar ska
placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till åtagandets karaktär.

I verksamhet som avser tjänstepensionsförsäkring ska de tillgångar som

avses i första stycket placeras på det sätt som bäst gagnar de ersättnings-
berättigades intressen och också i övrigt på ett aktsamt sätt samt i enlighet
med 21 § 3 och 4 samt 22 §.

Placering av tillgångar i återförsäkringsverksamhet

26 §

Bestämmelserna i 3�19 §§, med undantag för 3 § första stycket 14,

gäller inte för återförsäkringsbolag. För ett sådant bolag gäller, utöver de
begränsningar som följer av 2 § och 3 § första stycket 14, att skuld-
täckningstillgångarna ska placeras så att bolaget på ett lämpligt sätt kan
anpassa sig till ändrade ekonomiska omständigheter och till katastrofer som
får betydande följder för bolaget. Placeringar i tillgångar som inte handlas på
en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES ska hållas på
aktsamma nivåer.

Värdering av tillgångar som används för skuldtäckning

Värdering till verkligt värde

27 §

De tillgångar som används för skuldtäckning ska värderas till verkligt

värde. Från detta värde ska avdrag göras för skulder som hänför sig till för-
värvet av tillgången.

Värdering av aktier i vissa dotterbolag

28 §

För sådana aktier i dotterbolag, som med stöd av 4 § första stycket 1

används för skuldtäckning, får inte fastställas högre värde än det som skulle
ha fastställts för tillgångarna sammanlagt, efter avdrag för bolagets skulder,
om de ägts direkt av försäkringsföretaget. Om försäkringsföretaget inte äger
samtliga aktier i dotterbolaget, beaktas bara så stor del av tillgångarnas värde
som svarar mot aktieinnehavet.

Fordringar på någon annan än försäkringstagare

29 §

Fordringar på någon annan än försäkringstagare ska beaktas bara till

den del de överstiger belopp som gäldenären har att fordra av försäkrings-
företaget.

29

SFS 2010:2043

Register över tillgångar som används för skuldtäckning

30 §

Ett försäkringsföretag ska föra ett register som vid varje tidpunkt utvi-

sar de tillgångar som används för skuldtäckning och tillgångarnas värde.

Om 4 kap. 8 § är tillämplig på försäkringsföretagets verksamhet, ska före-

taget föra ett särskilt register för de tillgångar som används för skuldtäckning
i verksamheten avseende tjänstepensionsförsäkring.

Om en tillgång som har antecknats i ett register har upplåtits med sådan

rätt att dess fulla värde inte kan utnyttjas för skuldtäckning, ska detta anteck-
nas i registret.

Förmånsrätt

31 §

Förmånsrätt enligt 4 a § förmånsrättslagen (1970:979) följer med for-

dran som

1. grundas på försäkringsavtal, eller
2. avser återbetalning av premier för att ett försäkringsavtal inte har kom-

mit till stånd eller har upphört att gälla.

Förmånsrätten omfattar de tillgångar som finns upptagna i sådana register

som anges i 30 § när företaget försätts i konkurs eller utmätning äger rum.

Fordran grundad på avtal om återförsäkring har förmånsrätt efter sådan

fordran som anges i första stycket.

Derivatinstrument

32 §

Optioner och terminskontrakt eller andra liknande finansiella instru-

ment får användas för att sänka den finansiella risken i ett försäkringsföretag
eller för att i övrigt effektivisera förvaltningen av företagets tillgångar.

Placering av premier för fondförsäkring

33 §

Premier för fondförsäkringar ska placeras i andelar i sådana till för-

säkringen anknutna fonder som försäkringstagaren eller den försäkrade från
tid till annan bestämmer. Försäkringsföretaget får begränsa antalet fonder i
vilka premier får placeras.

Utdelning och ersättning vid inlösen av andelarna får bara användas för

förvärv av nya andelar i anknutna fonder och för utbetalning eller betalning
av kostnader enligt försäkringsavtalet.

Bemyndiganden

34 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. vilka utländska stater, utländska centralbanker och internationella orga-

nisationer som ska omfattas av 3 § 2 och 4,

2. i vilka stater de rättssubjekt som anges ska vara belägna eller ha sitt säte

enligt 3 § 3, 8 och 10�13,

3. förutsättningar för användningen av tillgångar utgivna av ett special-

företag enligt 3 § 14,

4. vilket värde som tillgångar som anges i 3 § 15 högst får tas upp till,

30

SFS 2010:2043

5. värdering av fastigheter och tomträtter samt inom vilken andel av

värdet panträtten ska ligga enligt 3 § 16,

6. lämplig riskspridning inom de ramar som anges i 14 §,
7. lokalisering av tillgångar enligt 18 § andra stycket,
8. högsta tillåtna valutakursrisk enligt 19 §,
9. värdering till verkligt värde enligt 27 §, och
10. användning av derivatinstrument enligt 32 §.

7 kap. Kapitalbas, solvensmarginal och garantibelopp

Kapitalbas

Tillräcklig kapitalbas

1 §

Ett försäkringsföretag ska vid varje tidpunkt, utöver tillgångar som

krävs för skuldtäckning enligt 6 kap. 1 §, ha en tillräcklig kapitalbas.

När verksamheten utövas ska kapitalbasen uppgå minst till en nivå som

beräknas med utgångspunkt i verksamhetens omfattning och art (solvens-
marginalen) enligt 7�16 §§. Kapitalbasen ska dock aldrig vara mindre än det
garantibelopp som anges i 17�20 §§.

Kapitalbasens sammansättning

2 §

Kapitalbasen får omfatta följande poster:

1. inbetalt aktiekapital, garantikapital eller verksamhetskapital,
2. övrigt eget kapital med avdrag för utdelning, och
3. obeskattade reserver.
För skadeförsäkringsföretag får utjämningsreserven som ska skuldtäckas

enligt 6 kap. 1 § inte ingå i kapitalbasen.

För skadeförsäkringsföretag som tillämpar diskontering av försäkrings-

tekniska avsättningar för oreglerade skador ska, i fråga om försäkring som
avses i 2 kap. 11 § första stycket klasserna 3�18 och motsvarande återförsäk-
ring, kapitalbasen minskas med skillnaden mellan odiskonterade och diskon-
terade försäkringstekniska avsättningar. För sådan försäkring som avses i
2 kap. 11 § första stycket klasserna 1 och 2 samt motsvarande återförsäkring
ska diskontering av de annuiteter som ingår i avsättningarna göras.

Beslut om att andra poster får ingå i kapitalbasen

3 §

Om inte något annat följer av 2 § andra stycket, 17 § andra stycket och

18 § andra stycket, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att också
andra poster än de som anges i 2 § första stycket får ingå i kapitalbasen.

Avräkning från kapitalbasen

4 §

Från kapitalbasen enligt 2 § ska försäkringsföretaget i de fall som av-

ses i andra stycket räkna av det bokförda värdet av aktierna eller av det som
har skjutits till i annan form (tillskott) i

1. ett försäkringsföretag, ett kreditinstitut, ett institut för elektroniska

pengar, ett värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag,

2. ett utländskt återförsäkringsföretag,

31

SFS 2010:2043

3. ett försäkringsholdingföretag, eller
4. ett finansiellt institut.
En sådan avräkning ska göras om
1. försäkringsföretagets ägarandel överstiger 10 procent av företagets

egna kapital, eller

2. försäkringsföretagets ägarandel understiger 10 procent av företagets

egna kapital men

a) tillskottet eller summan av tillskotten överstiger 10 procent av det egna

kapitalet eller de egna fonderna i företaget eller det sammanlagda bokförda
värdet av sådana tillskott överstiger 10 procent av försäkringsföretagets
kapitalbas, eller

b) företaget är ett intresseföretag eller försäkringsföretaget direkt eller in-

direkt äger minst 20 procent av kapitalet eller av samtliga röster i företaget.

5 §

Avräkning enligt 4 § ska inte göras för tillskott som avser företag som

omfattas av samma beräkning av gruppbaserad ekonomisk ställning som för-
säkringsföretaget enligt 9 kap. 5 §. Avräkning ska inte heller göras för till-
skott som avser företag som gemensamt med försäkringsföretaget omfattas
av tillsyn enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglo-
merat.

Kapitalbas när liv- och skadeförsäkringsrörelse drivs i samma företag

6 §

Om direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse drivs i

samma försäkringsföretag enligt 4 kap. 7 § första eller andra stycket, ska
kapitalbasen för livförsäkringsrörelsen respektive skadeförsäkringsrörelsen
beräknas och redovisas separat.

Solvensmarginal för skadeförsäkringsrörelse och
återförsäkringsrörelse

Utgångspunkter för beräkning av solvensmarginal

7 §

Solvensmarginalen ska för skadeförsäkringsrörelse och återförsäk-

ringsrörelse bestämmas med utgångspunkt i premieindex eller skadeindex.

Vid beräkningen ska premie-, ersättnings-, avsättnings- och regressbelopp

som avser försäkringsklasserna i 2 kap. 11 § första stycket klasserna 11�13
eller motsvarande återförsäkring ökas med 50 procent.

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att statistiska metoder an-

vänds för att bestämma andelen premier, ersättningar, avsättningar och reg-
ressbelopp avseende de försäkringsklasser eller motsvarande återförsäkring
som anges i andra stycket.

Premieindex

8 §

Premieindex grundas på det högsta av

1. ett belopp som uppgår till under det föregående räkenskapsåret förfall-

na premier brutto för direkt försäkring och mottagen återförsäkring med av-
drag för dels däri ingående skatter och avgifter, dels premier för under
samma tid annullerade försäkringsavtal, eller

32

SFS 2010:2043

2. bruttovärdet av de intjänade premierna.
Premieindex utgörs av arton procent av det högsta beloppet enligt första

stycket, till den del beloppet motsvarar högst femtio miljoner euro eller det
högre belopp, grundat på förändringar i det europeiska konsument-
prisindexet, som Europeiska kommissionen årligen tillkännager, och sexton
procent av återstoden.

Skadeindex

9 §

Skadeindex grundas på ett belopp bestående av

1. genomsnittet av utbetalda ersättningar brutto eller kostnader för utförd

assistans i direkt försäkring och mottagen återförsäkring för vart och ett av
de tre föregående räkenskapsåren med avdrag för mottagna regressbelopp
under samma tid, samt

2. en tredjedel av avsättningen för oreglerade skador brutto i direkt försäk-

ring och mottagen återförsäkring vid det föregående räkenskapsårets utgång
minskad med en tredjedel av avsättningen för oreglerade skador brutto i
direkt försäkring och mottagen återförsäkring vid början av den treårsperiod
som slutade med det föregående räkenskapsårets utgång.

Skadeindex utgörs av tjugosex procent av detta belopp till den del belop-

pet motsvarar högst trettiofem miljoner euro eller det högre belopp, grundat
på förändringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska
kommissionen årligen tillkännager, och tjugotre procent av återstoden.

Om försäkringsrörelsen huvudsakligen omfattar kreditförsäkring eller för-

säkring som omfattar risker till följd av storm, hagel eller frost, ska beräk-
ningen enligt första stycket göras på grundval av de sju föregående räken-
skapsåren.

Beräkning av solvensmarginal

10 §

Solvensmarginalen utgörs av det högsta av premieindex eller skadein-

dex, multiplicerat med en kvot som för de tre närmast föregående räken-
skapsåren motsvarar förhållandet mellan, å ena sidan, summan av utbetalda
ersättningar och förändringen i avsättningen för oreglerade skador efter
avdrag för återförsäkrares andel samt, å andra sidan, summan av utbetalda
ersättningar och förändringen i avsättningen för oreglerade skador utan
avdrag för återförsäkrares andel. Kvoten får dock inte understiga 0,5.

Om försäkringsföretagets verksamhet inte har pågått så länge som förut-

sätts enligt bestämmelserna om skadeindex, ska solvensmarginalen beräknas
med utgångspunkt i premieindex.

11 §

Om den beräknade solvensmarginalen för ett försäkringsföretag är

lägre än föregående års solvensmarginal, ska solvensmarginalen i stället be-
stämmas till solvensmarginalen för föregående år multiplicerad med förhål-
landet mellan de tekniska avsättningarna för oreglerade skador vid utgången
av det närmast föregående räkenskapsåret och de tekniska avsättningarna för
oreglerade skador i början av det närmast föregående räkenskapsåret. Vid
beräkningarna ska återförsäkring inte ingå i de tekniska avsättningarna. Kvo-
ten får inte överstiga 1,0.

33

SFS 2010:2043

Solvensmarginal för livförsäkringsrörelse

Beräkning av solvensmarginal

12 §

Solvensmarginalen för livförsäkring som avses i 2 kap. 12 § klasserna

I a, II och III utgör summan av följande belopp:

1. fyra procent av den del av försäkringstekniska avsättningar enligt

5 kap. 1 §, som svarar mot åtaganden med en finansiell eller försäkrings-
teknisk risk för försäkringsföretaget, utan avdrag för avgiven återförsäkring
(bruttoavsättning) multiplicerat med en faktor som motsvarar förhållandet
för det föregående räkenskapsåret mellan sådana försäkringstekniska avsätt-
ningar efter avdrag för avgiven återförsäkring och bruttoavsättningen; fak-
torn får dock inte understiga 0,85,

2. en procent av försäkringstekniska avsättningar i övrigt beräknade på det

sätt som anges i 1, om

a) försäkringstiden överstiger fem år och det belopp som ska täcka drift-

kostnaderna är bestämt för längre tid än fem år, eller

b) avsättningarna är förenade med en rörelserisk för företaget som inte är

oväsentlig,

3. tre tiondels procent av samtliga positiva risksummor multiplicerat med

en faktor som motsvarar förhållandet för det föregående räkenskapsåret mel-
lan de positiva risksummorna efter avdrag för avgiven återförsäkring och de
positiva risksummorna utan sådant avdrag; faktorn får dock inte understiga
0,5, samt

4. tjugofem procent av de nettodriftskostnader som är hänförliga till såda-

na avtal under föregående räkenskapsår som inte är förenade med någon pla-
ceringsrisk för försäkringsföretaget och där det belopp som ska täcka drift-
kostnaderna inte är bestämt för längre tid än fem år.

För försäkringar enbart för dödsfall ska vid tillämpning av första stycket 3

i stället för tre tiondels procent gälla en tiondels procent om försäkringstiden
är högst tre år och femton hundradels procent om försäkringstiden är längre
än tre år men högst fem år.

Solvensmarginalen för sjuk- och olycksfallsförsäkringar

13 §

Solvensmarginalen för sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i

2 kap. 12 § klass IV ska bestämmas till summan av ett belopp beräknat
enligt 12 § första stycket 1 och solvensmarginalen enligt 7�11 §§.

Solvensmarginalen för tilläggsförsäkringar

14 §

Solvensmarginalen för försäkringar enligt 2 kap. 12 § klass I b (till-

läggsförsäkring) ska beräknas enligt 7�11 §§.

Beslut angående avgiven återförsäkring

15 §

Om återförsäkringsavtalen har försämrats i betydande utsträckning

sedan det föregående räkenskapsåret eller om avtalen leder till en endast
obetydlig risköverföring, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att
det avdrag som har gjorts på grund av avgiven återförsäkring ska minskas.
Om den som har tagit emot återförsäkringen är auktoriserad i ett annat land

34

SFS 2010:2043

inom EES, får ett sådant beslut inte ha sin grund i bristande sundhet i återför-
säkringsföretagets eller försäkringsföretagets finanser.

Beslut angående belopp som kan återfås från specialföretag

16 §

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att belopp som kan

återfås från ett specialföretag enligt avtal om riskövertagande får användas
för att minska solvensmarginalen.

Garantibeloppets storlek och absoluta krav på sammansättningen av
kapitalbasen

Skadeförsäkringsrörelse

17 §

För direkt skadeförsäkringsrörelse ska garantibeloppet enligt 1 §

andra stycket uppgå till ett belopp som motsvarar två miljoner euro eller det
högre belopp, grundat på förändringar i det europeiska konsument-
prisindexet som Europeiska kommissionen årligen tillkännager. Om rörelsen
omfattar försäkring eller risk som hänför sig till någon av klasserna 10�15
som anges i 2 kap. 11 § första stycket, ska dock garantibeloppet uppgå till ett
belopp motsvarande tre miljoner euro eller det högre belopp, grundat på för-
ändringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommis-
sionen årligen tillkännager.

Kapitalbasen ska intill en tredjedel av solvensmarginalen motsvaras av

poster som anges i 2 § första stycket 1�3, med den begränsning som följer av
andra stycket, och, efter godkännande från Finansinspektionen, dolda netto-
reserver som har uppkommit genom värdering av tillgångar i den utsträck-
ning sådana dolda reserver inte är av exceptionell natur. Detsamma gäller
garantibeloppet, om det är större än en tredjedel av solvensmarginalen.

Livförsäkringsrörelse och återförsäkringsrörelse

18 §

För direkt livförsäkringsrörelse och återförsäkringsrörelse ska garan-

tibeloppet enligt 1 § andra stycket uppgå till ett belopp som motsvarar tre
miljoner euro eller det högre belopp, grundat på förändringar i det europe-
iska konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen årligen tillkän-
nager.

Kapitalbasen ska intill en tredjedel av solvensmarginalen motsvaras av

poster som anges i 2 § första stycket 1�3 och, efter tillstånd av Finans-
inspektionen, dolda nettoreserver som har uppkommit genom värdering av
tillgångar i den utsträckning sådana dolda reserver inte är av exceptionell
natur. Detsamma gäller garantibeloppet, om det är större än en tredjedel av
solvensmarginalen.

Garantibelopp när direkt skadeförsäkringsrörelse och
återförsäkringsrörelse drivs i samma försäkringsföretag

19 §

Om ett försäkringsföretag driver både direkt skadeförsäkringsrörelse

och återförsäkringsrörelse, gäller kravet på ett garantibelopp på tre miljoner
euro eller det högre belopp, grundat på förändringar i det europeiska konsu-

35

SFS 2010:2043

mentprisindexet, som Europeiska kommissionen årligen tillkännager, om
verksamheten avseende återförsäkring är av sådan storlek att

1. mottagna premier för återförsäkring uppgår till mer än 10 procent av

samtliga premier eller överstiger 50 miljoner euro, eller

2. försäkringstekniska avsättningar för återförsäkring uppgår till mer än

10 procent av samtliga försäkringstekniska avsättningar.

Beslut om nedsättning av garantibelopp

20 §

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall

besluta att garantibeloppet för ett ömsesidigt försäkringsbolag eller en för-
säkringsförening sätts ned med högst en fjärdedel.

Bemyndiganden

21 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. villkor för att ta in, räkna av och bestämma omfattningen av poster i

kapitalbasen samt hur den i övrigt ska beräknas enligt 2, 4 och 5 §§ samt
9 kap. 4 §,

2. motsvarande höjning av beräkningskriterierna för solvensmarginalen i

fråga om återförsäkring för andra försäkringsklasser än de motsvarande klas-
serna i 2 kap. 11 § första stycket klasserna 11�13 enligt 7 § andra stycket,

3. beräkning av kostnader för utförd assistans och annan beräkning av sol-

vensmarginalen för sjukränta enligt 7�11 §§,

4. beräkning av solvensmarginal för återförsäkring av livförsäkring enligt

bestämmelserna för livförsäkring i 12 §,

5. beräkning av solvensmarginalen för sjuk- och olycksfallsförsäkring

enligt 13 §, och

6. höjning av garantibeloppet för återförsäkring enligt 18 § första stycket.

8 kap. Riktlinjer och beräkningsunderlag

Försäkringstekniska riktlinjer

1 §

Ett försäkringsföretag ska upprätta och följa försäkringstekniska rikt-

linjer. Riktlinjerna ska innehålla principerna för hur

1. premier bestäms,
2. försäkringstekniska avsättningar beräknas,
3. försäkringar återköps och belånas,
4. återbäring till försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade för-

delas,

5. återförsäkring avges och tas emot, och
6. soliditeten ska tillgodoses.

2 §

Försäkringstekniska riktlinjer för livförsäkring ska ges in till Finans-

inspektionen senast den dag de börjar användas.

Tillsammans med riktlinjerna ska det lämnas en redogörelse för de konse-

kvenser som riktlinjerna får för försäkringsföretaget samt för försäkrings-
tagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar.

36

SFS 2010:2043

Första och andra styckena gäller också vid ändring av försäkringstekniska

riktlinjer.

Försäkringstekniskt beräkningsunderlag

3 §

De försäkringstekniska riktlinjerna ska kompletteras med ett försäk-

ringstekniskt beräkningsunderlag. Underlaget ska innehålla de antaganden
som behövs för att beräkna

1. premier, försäkringstekniska avsättningar, tekniska återköpsvärden och

belåningsvärden,

2. gränserna för skyldigheten att teckna återförsäkring och begräns-

ningarna för mottagen återförsäkring,

3. fördelningen av återbäring, och
4. soliditetsreserver.
Om det med hänsyn till försäkringarnas beskaffenhet eller av något annat

särskilt skäl saknas anledning att upprätta ett sådant beräkningsunderlag, får
försäkringsföretaget helt eller delvis avstå från att göra det.

Placeringsriktlinjer

4 §

Ett försäkringsföretag ska upprätta och följa placeringsriktlinjer. Rikt-

linjerna ska innehålla principerna för placering av samtliga tillgångar och
särskilt redovisa principerna för placering av de tillgångar som används för
skuldtäckning.

5 §

Livförsäkringstagare och de som erbjuds att teckna en livförsäkring i

försäkringsföretaget ska informeras om det huvudsakliga innehållet i place-
ringsriktlinjerna, om det inte med hänsyn till försäkringens särskilda beskaf-
fenhet eller av något annat särskilt skäl saknas anledning till sådan informa-
tion. Avser verksamheten tjänstepensionsförsäkring, ska informationen ges
även till andra ersättningsberättigade på grund av försäkringen.

6 §

Bestämmelserna i 2 § om försäkringstekniska riktlinjer ska gälla för

placeringsriktlinjer i försäkringsföretag som meddelar tjänstepensions-
försäkring.

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter

7 §

Ett försäkringsföretag som driver direkt försäkringsrörelse ska upprätta

och följa riktlinjer för hantering av intressekonflikter mellan företagets
intressenter.

Styrelsens ansvar för riktlinjer

8 §

Styrelsen ska fastställa försäkringstekniska riktlinjer, placerings-

riktlinjer och riktlinjer för hantering av intressekonflikter. Styrelsen ansvarar
för att riktlinjerna följs och ska fortlöpande pröva om de behöver ändras.

37

SFS 2010:2043

Bemyndiganden

9 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. vad en redogörelse enligt 2 § ska innehålla,
2. omfattningen av skyldigheten enligt 5 § att lämna information om

placeringsriktlinjer och vilka försäkringar som inte ska omfattas av den skyl-
digheten, och

3. vilka uppgifter som placeringsriktlinjer enligt 6 § ska innehålla.

9 kap. Försäkringsgrupper

Vilka företag som ingår i en försäkringsgrupp

1 §

En försäkringsgrupp enligt denna lag består av

1. ett försäkringsföretag och
a) dess dotterföretag eller intresseföretag som är försäkringsgivare,
b) en annan försäkringsgivare med vilken försäkringsföretaget har en

gemensam eller i huvudsak gemensam ledning,

2. ett försäkringsföretag och dess moderföretag som är
a) ett försäkringsholdingföretag, eller
b) en annan utländsk försäkringsgivare med hemvist utanför EES, eller
3. ett försäkringsföretag och dess moderföretag som är ett annat företag än

som avses i 1 och 2 men som inte är ett blandat finansiellt holdingföretag
enligt 1 kap. 3 § 3 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella
konglomerat.

Bestämmelserna i detta kapitel som gäller intressefö