SFS 2010:2043 Försäkringsrörelselag (2010:2043)

Ersättningsrätt Socialrätt

102043.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

Svensk författningssamling

Försäkringsrörelselag (2010:2043);

utfärdad den 22 december 2010.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om försäkringsrörelse som drivs av

svenska försäkringsföretag. Lagen gäller inte försäkringsrörelse som drivs
enligt andra författningar än denna lag.

2 §

För utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige gäller lagen

(1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts
verksamhet i Sverige.

Försäkringsföretag

3 §

Med försäkringsföretag avses försäkringsaktiebolag, ömsesidigt

försäkringsbolag och försäkringsförening.

4 §

Med livförsäkringsföretag avses försäkringsföretag som uteslutande

eller så gott som uteslutande driver direkt livförsäkringsrörelse eller rörelse
avseende återförsäkring av livförsäkring. Andra försäkringsföretag är skade-
försäkringsföretag.

Skadeförsäkring och livförsäkring

5 §

Med skadeförsäkring avses en sådan försäkring som anges i 2 kap.

11 § första stycket. Med livförsäkring avses en sådan försäkring som anges i
2 kap. 12 §.

Särskilt om tillämpningen av bestämmelserna om livförsäkring

Tillämpning av bestämmelser om livförsäkring på sjuk- och
olycksfallsförsäkring m.m.

6 §

Bestämmelserna om livförsäkring, med undantag för 7 kap. 12–14 och

18 §§, får tillämpas på skadeförsäkringar som avses i 2 kap. 11 § första
stycket klasserna 1 och 2 samt på avgångsbidragsförsäkringar.

1 Prop. 2009/10:246, bet 2010/11:FiU8, rskr. 2010/11:62.

SFS 2010:2043

Utkom från trycket
den 18 januari 2011

SFS 2010:2043

Bestämmelserna om livförsäkring, med undantag för 5 kap. 3–6 §§ samt

7 kap. 12–14 och 18 §§, behöver inte tillämpas på sådana livförsäkringar
som avses i 2 kap. 12 § klasserna I b och IV, om premien är beräknad och
bestämd för längst fem år.

Livränta och sjukränta

7 §

Ersättning som betalas i form av livränta eller sjukränta utgör livför-

säkring om ersättningen betalas från en livförsäkring, och skadeförsäkring
om ersättningen betalas från en skadeförsäkring. Om en sådan ränta har
köpts i ett livförsäkringsföretag ska den dock i detta företag utgöra livförsäk-
ring.

För sådan livränta eller sjukränta som tillhör skadeförsäkring gäller de

särskilda bestämmelserna om livförsäkring i 5 kap. 4–8 §§ samt 10 kap. 16
och 17 §§.

Tjänstepensionsförsäkring

8 §

Med tjänstepensionsförsäkring avses livförsäkring som har samband

med yrkesutövning och där utbetalning av försäkringsbelopp (engångs-
belopp eller periodiska utbetalningar) är beroende av att en eller flera perso-
ner uppnår eller förväntas uppnå en viss ålder samt försäkring som meddelas
som tillägg till sådana livförsäkringar.

Återförsäkring

9 §

Med återförsäkring avses verksamhet som består i att överta risker som

överlåts av ett försäkringsföretag eller av en utländsk försäkringsgivare.

Återförsäkringsbolag

10 §

Med återförsäkringsbolag avses ett försäkringsaktiebolag eller ett öm-

sesidigt försäkringsbolag som har fått tillstånd för rörelse som bara avser
återförsäkring.

Försäkringstagare och försäkrad

11 §

Med försäkringstagare avses den som har ingått ett avtal om försäk-

ring med ett försäkringsföretag. Med försäkrad avses den vars intresse är för-
säkrat mot en skada eller den vars liv eller hälsa en försäkring gäller för.

Övriga definitioner

Behörig myndighet, EES, försäkringsholdingföretag och specialföretag

12 §

I denna lag betyder

1. behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utö-

va tillsyn över en utländsk försäkringsgivare,

2. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

SFS 2010:2043

3. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag som inte är ett försäk-

ringsföretag, en utländsk försäkringsgivare eller ett blandat finansiellt hol-
dingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över
finansiella konglomerat och vars huvudsakliga verksamhet är att förvärva
och förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller huvudsakligen är
försäkringsföretag eller utländska försäkringsgivare, och

4. specialföretag: ett utländskt företag som, utan att vara försäk-

ringsgivare, övertar risker från ett försäkringsföretag eller en utländsk för-
säkringsgivare och som helt finansierar sin verksamhet genom emissioner av
skuldebrev eller någon annan liknande form av finansiering, för vilken rätten
till återbetalning är underordnad företagens skyldigheter enligt avtal om
riskövertagande.

Intresseföretag

13 §

Om ett företag äger andelar i en juridisk person som inte är dotterfö-

retag och utövar ett betydande inflytande över den juridiska personens drift-
mässiga och finansiella styrning och om ägandet utgör ett led i en varaktig
förbindelse mellan företaget och den juridiska personen, är den juridiska per-
sonen intresseföretag till företaget.

Om ett företag innehar minst 20 procent av rösterna för samtliga andelar i

en annan juridisk person, ska det anses ha sådant inflytande över och sådan
förbindelse med denna som avses i första stycket, om inte annat framgår av
omständigheterna. Detsamma gäller om företagets dotterföretag eller företa-
get tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller flera dotterföretag till-
sammans innehar minst 20 procent av rösterna för samtliga andelar i den
juridiska personen.

I de fall som avses i första och andra styckena ska sådana rättigheter som

tillkommer någon som handlar i eget namn men för en annan fysisk eller
juridisk persons räkning anses tillkomma den personen.

Nära förbindelser

14 §

Ett försäkringsföretag och ett annat företag ska anses ha nära förbin-

delser, om

1. det ena företaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger minst

20 procent av kapitalet eller disponerar över minst 20 procent av samtliga
röster i det andra företaget,

2. det ena företaget direkt eller indirekt utgör moderföretag till det andra

eller det finns en annan likartad förbindelse mellan företagen, eller

3. båda företagen är dotterföretag till eller har en likartad förbindelse med

en och samma juridiska person eller står i ett motsvarande förhållande till en
och samma fysiska person.

Nära förbindelser ska även ett försäkringsföretag och en fysisk person

anses ha, om

1. den fysiska personen
a) äger minst 20 procent av kapitalet i försäkringsföretaget,
b) disponerar över minst 20 procent av samtliga röster i försäkrings-

företaget, eller

SFS 2010:2043

c) på annat sätt har sådant inflytande över försäkringsföretaget att perso-

nens ställning motsvarar den som ett moderföretag har i förhållande till ett
dotterföretag, eller

2. det finns en annan likartad förbindelse mellan denna person och försäk-

ringsföretaget.

Kvalificerat innehav

15 §

Med ett kvalificerat innehav avses enligt denna lag ett direkt eller

indirekt ägande i ett företag, om innehavet representerar tio procent eller mer
av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt
inflytande över ledningen av företaget.

16 §

Vid bedömningen av om ett innehav är kvalificerat enligt 15 § ska

följande bestämmelser i 4 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella
instrument tillämpas:

– 2 § första stycket 1 om depåbevis,
– 4 § första stycket, andra stycket 1–8, samt tredje och femte styckena, om

beräkning av innehavet,

– 5 § andra stycket om beräkning av antalet aktier eller röstetal,
– 12 § 1 och 2 om undantag för aktier som innehas för clearing och av-

veckling eller förvaltas för någon annans räkning,

– 13 § om aktier som ingår i handelslager,
– 14 § om aktier som innehas av marknadsgaranter, samt
– 16 och 17 §§ om undantag för vissa moderföretag.
Vid bedömningen ska det också tillämpas föreskrifter
– om aktier som innehas av marknadsgaranter, som har meddelats med

stöd av 7 kap. 1 § 3 lagen om handel med finansiella instrument eller 23 kap.
15 § 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och

– om undantag för vissa moderföretag, som har meddelats med stöd av

7 kap. 1 § 4 lagen om handel med finansiella instrument.

Det som föreskrivs om aktier i de bestämmelser som ska tillämpas enligt

första och andra styckena ska också tillämpas för andra andelar i företag.

Aktier eller andelar som ett värdepappersinstitut eller ett kreditinstitut

som driver finansieringsrörelse innehar till följd av verksamhet enligt 2 kap.
1 § 6 lagen om värdepappersmarknaden ska dock inte beaktas vid bedöm-
ningen, under förutsättning att

1. rösträtten inte utnyttjas eller används på annat sätt för att ingripa i emit-

tentens förvaltning, samt

2. aktierna eller andelarna avyttras inom ett år från förvärvet.
Det som föreskrivs i fjärde stycket ska också gälla för aktier eller andelar

som innehas under motsvarande förutsättningar av ett utländskt värdepap-
persföretag eller av ett utländskt kreditinstitut som driver finan-
sieringsrörelse.

Land där risken är belägen vid skadeförsäkring

17 §

För skadeförsäkring avses med land där risken är belägen

1. det land där försäkringstagaren har sin vanliga vistelseort, om försäk-

ringstagaren är en fysisk person, och

SFS 2010:2043

2. det land där det etableringsställe som försäkringen gäller är beläget, om

försäkringstagaren är en juridisk person.

När det gäller följande skadeförsäkringar ska dock med land där risken är

belägen avses

1. det land som byggnaden är belägen i, om försäkringen avser byggnad

eller byggnad och dess innehåll, till den del byggnaden och innehållet omfat-
tas av samma försäkring,

2. det land där fordonet är registrerat, om försäkringen avser ett registre-

ringspliktigt fordon, utom i de fall som avses i 3,

3. det land till vilket fordonet ska införas, om försäkringen avser ett for-

don som är registrerat i ett EES-land och som köps i syfte att införas till och
stadigvarande brukas i ett annat EES-land, dock endast under 30 dagar från
det att fordonet kommit i köparens besittning, och

4. det land där försäkringstagaren har tecknat försäkringen, om försäk-

ringen har en giltighetstid av fyra månader eller mindre och omfattar rese-
eller semesterrisker oberoende av försäkringsklass.

Land där åtagandet ska fullgöras vid livförsäkring

18 §

För livförsäkring avses med land där åtagandet ska fullgöras

1. det land där försäkringstagaren har sin vanliga vistelseort, om försäk-

ringstagaren är en fysisk person, och

2. det land där det etableringsställe som försäkringen gäller är beläget, om

försäkringstagaren är en juridisk person.

Undantag

Undantag för direkt skadeförsäkringsrörelse

19 §

I fråga om direkt skadeförsäkringsrörelse får undantag från denna lag

i ett enskilt fall beslutas helt eller till vissa delar för

1. ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar, om
a) verksamheten inte omfattar kredit- eller borgensförsäkring eller annan

ansvarsförsäkring än sådan som enligt 2 kap. 11 § andra stycket behandlas
som underordnad,

b) bolagsordningen eller stadgarna innehåller bestämmelser som tillåter

uttaxering från delägare eller medlemmar,

c) den årliga premieinkomsten från skadeförsäkringsrörelsen inte över-

stiger ett belopp som motsvarar fem miljoner euro, och

d) minst hälften av premieinkomsten kommer från företagets delägare

eller medlemmar, samt

2. lokala skadeförsäkringsbolag som bara meddelar försäkring enligt

2 kap. 11 § första stycket klass 18 (assistans) i form av naturaförmåner och
vilkas årliga premieinkomst inte överstiger ett belopp som motsvarar
200 000 euro.

Undantag för direkt livförsäkringsrörelse

20 §

I fråga om direkt livförsäkringsrörelse får undantag från denna lag i

ett enskilt fall beslutas helt eller till vissa delar för

SFS 2010:2043

1. försäkringsföretag som bara tillhandahåller försäkringsförmåner vid

dödsfall, om förmånerna inte överstiger den genomsnittliga begravnings-
kostnaden för en avliden person eller utgår i annan form än pengar, och

2. försäkringsföreningar, om
a) stadgarna innehåller bestämmelser som tillåter uttaxering för med-

lemmar, och

b) den årliga premieinkomsten för livförsäkringsrörelse inte överstiger ett

belopp som motsvarar fem miljoner euro under en treårsperiod.

Undantag för försäkringsrörelse i utlandet

21 §

I fråga om försäkringsrörelse som drivs i utlandet får undantag från

denna lag beslutas i ett enskilt fall, om det på grund av innehållet i utländsk
rätt eller utländsk rättstillämpning finns skäl för det.

Prövningen av frågor om undantag

22 §

Frågor om undantag enligt 19–21 §§ prövas av Finansinspektionen.

Ärenden som är av principiell betydelse eller av synnerlig vikt prövas dock
av regeringen. Regeringens prövning sker efter anmälan av Finans-
inspektionen.

Bemyndiganden

23 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. drivande av försäkringsrörelse för att uppfylla Sveriges åtaganden till

följd av avtal mellan Europeiska unionen (EU) och Schweiz, och

2. den genomsnittliga begravningskostnaden enligt 20 § 1.

Övergångsregler för vissa försäkringar

24 §

För försäkringar som har tecknats i ett försäkringsaktiebolag eller ett

ömsesidigt försäkringsbolag före den 1 januari 2000 gäller kravet på skälig-
het enligt 7 kap. 4 § första stycket och 19 kap. 5 § försäkringsrörelselagen
(1982:713) i deras lydelse före utgången av år 1999, om inte annat avtalas.
Detsamma gäller om en sådan försäkring har förnyats efter utgången av år
1999.

25 §

För försäkringar som har meddelats av en understödsförening enligt

lagen (1972:262) om understödsföreningar före den 1 april 2011 gäller kra-
vet på skälighet enligt 11 § första stycket första meningen den lagen, om inte
annat avtalas. Detsamma gäller om sådana försäkringar har förnyats efter det
att den här lagen har börjat tillämpas.

2 kap. Tillstånd för försäkringsföretag

Tillståndsplikt

1 §

Försäkringsrörelse får drivas bara efter tillstånd. Tillstånd får ges ett

aktiebolag, ett ömsesidigt försäkringsbolag eller en försäkringsförening.

SFS 2010:2043

Europabolag och europakooperativ

2 §

I fråga om europabolag och europakooperativ som driver försäk-

ringsrörelse och som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna
39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om
stadga för europabolag

2 eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr

1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa före-
ningar

3 ska följande bestämmelser i denna lag om styrelsen eller dess leda-

möter tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

2 kap. 4 § 4 om ledningsprövning,
4 kap. 9 § första stycket 1 om avtal med eller till förmån för styrelseleda-

mot,

9 kap. 11 § om tystnadsplikt,
11 kap. 8 § och 13 kap. 17 § om uppgifter inför styrelseval,
11 kap. 10 § och 13 kap. 11 § om jäv för styrelseledamot,
13 kap. 13 § om överskridande av befogenhet och behörighet,
14 kap. 13 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och

närvara vid sådant sammanträde samt delta i överläggningarna, och

16 kap. 8 § om återkallelse av tillstånd.
Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt

21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om europakooperativ framgår
att de i första stycket angivna bestämmelserna om styrelsen eller dess leda-
möter ska tillämpas också på ett europabolags eller ett europakooperativs
lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

Förhandsbesked

3 §

Finansinspektionen ska, efter ansökan, lämna förhandsbesked om

huruvida det krävs tillstånd för en planerad verksamhet.

Förutsättningar för tillstånd att driva försäkringsrörelse

Förutsättningar för tillstånd

4 §

Ett företag ska ges tillstånd att driva försäkringsrörelse, om

1. bolagsordningen eller stadgarna stämmer överens med denna lag och

andra författningar som reglerar ett företags bolagsordning eller stadgar samt
i övrigt innehåller de särskilda bestämmelser som behövs med hänsyn till
omfattningen och arten av den planerade verksamheten,

2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven

enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar före-
tagets verksamhet,

3. den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i ett försäk-

ringsaktiebolag bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över led-
ningen av försäkringsaktiebolaget, och

4. de som avses ingå i styrelsen för företaget och vara verkställande direk-

tör i det, eller dennes ställföreträdare, har de insikter och den erfarenhet som

2 EGT 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

3 EGT 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

SFS 2010:2043

måste krävas av den som deltar i ledningen av ett försäkringsföretag och
även i övrigt är lämpliga för en sådan uppgift.

Vid bedömningen enligt första stycket 3 ska kriterierna i 15 kap. 5 § första

stycket 1, 3 och 4 samt 6 § beaktas.

Nära förbindelser

5 §

Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser

med någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en
effektiv tillsyn av företaget.

Tillstånds varaktighet

Tidsperiod

6 §

Tillstånd enligt 4 § ges tills vidare eller, om särskilda omständigheter

ger anledning till detta, för bestämd tid, högst tio år, och därutöver till det
löpande räkenskapsårets slut.

Vid förlängning av ett tillstånd som har getts ett försäkringsföretag för

bestämd tid samt vid ändring av ett meddelat tillstånd gäller 4 och 5 §§ i till-
lämpliga delar.

Beslut att ansöka om förlängning av tillstånd

7 §

Beslut att ansöka om förlängning av ett tillstånd ska i ett försäkrings-

aktiebolag och ett ömsesidigt försäkringsbolag fattas av bolagsstämman och
i en försäkringsförening av föreningsstämman.

Prövning av bolagsordning m.m.

8 §

Frågan om godkännande av bolagsordning eller stadgar för ett företag

ska prövas i samband med att frågan om företaget ska få tillstånd att driva
försäkringsrörelse prövas.

Ett företags beslut om att anta bolagsordning eller stadgar får inte registre-

ras innan bolagsordningen eller stadgarna har godkänts.

9 §

Ett försäkringsföretag som har beslutat att ändra sin bolagsordning

eller sina stadgar ska ansöka om godkännande av ändringen. Ändringen ska
godkännas om bolagsordningen eller stadgarna överensstämmer med denna
lag och andra författningar som reglerar ett företags bolagsordning eller
stadgar samt i övrigt innehåller de särskilda bestämmelser som behövs med
hänsyn till omfattningen och arten av företagets verksamhet.

Ett försäkringsföretags beslut om ändring av bolagsordning eller stadgar

får inte registreras innan det har godkänts.

Kapitalbas när försäkringsrörelsen påbörjas

10 §

Ett försäkringsföretag ska när rörelsen påbörjas ha en kapitalbas som

uppgår minst till garantibeloppet enligt 7 kap. 17 eller 18 §.

SFS 2010:2043

Tillstånd för direkt skadeförsäkringsrörelse

11 §

Tillstånd för direkt skadeförsäkringsrörelse ska avse en eller flera av

följande försäkringsklasser eller risk som hänför sig till en sådan klass:

1. olycksfall, dock inte försäkring som avses i 12 § klass IV,
2. sjukdom, dock inte försäkring som avses i 12 § klass IV,
3. landfordon (andra än spårfordon),
4. spårfordon,
5. luftfartyg,
6. fartyg,
7. godstransport,
8. brand och naturkrafter,
9. annan sakskada,
10. motorfordonsansvar,
11. luftfartygsansvar,
12. fartygsansvar,
13. allmän ansvarighet,
14. kredit,
15. borgen,
16. annan förmögenhetsskada,
17. rättsskydd, och
18. assistans.
Ett försäkringsföretag får försäkra risker som inte omfattas av företagets

tillstånd, om risken är underordnad i förhållande till den risk som omfattas
av tillståndet (huvudrisken). En rättsskyddsförsäkring får dock behandlas
som underordnad bara om den avser tvister eller risker med anknytning till
högsjöfart under klass 6 eller 12 eller om huvudrisken faller under klass 18.
Risker enligt klass 14 och 15 får inte behandlas som underordnade.

Tillstånd för direkt livförsäkringsrörelse

12 §

Tillstånd för direkt livförsäkringsrörelse ska avse en eller flera av föl-

jande försäkringsklasser eller risk som hänför sig till en sådan klass:

– I. a) försäkring där utbetalning av försäkringsbelopp (engångsbelopp

eller periodiska utbetalningar) är beroende av en persons eller flera perso-
ners liv, dock inte försäkringar enligt klass III,

– I. b) försäkring som meddelas som tillägg till försäkring enligt klass I a,
– II. a) försäkring som utfaller vid giftermål,
– II. b) försäkring som utfaller vid födelse,
– III. försäkring som avses i klasserna I a, II a och II b som är anknuten

till fonder vilka förvaltas av den som har rätt att driva fondverksamhet enligt
lagen (2004:46) om investeringsfonder (fondförsäkring), och

– IV. sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring som gäller för längre tid än

fem år, under obestämd tid eller till dess den försäkrade uppnått en viss ålder
och som inte får sägas upp av försäkringsföretaget eller får sägas upp bara
under särskilda förhållanden som anges i försäkringsavtalet.

SFS 2010:2043

Tillstånd för rörelse avseende mottagen återförsäkring

13 §

Tillstånd för rörelse avseende mottagen återförsäkring ska avse risker

som hänför sig till en eller flera av de skade- eller livförsäkringsklasser som
anges i 11 och 12 §§.

Tillstånd att uteslutande driva återförsäkringsrörelse

14 §

Tillstånd att uteslutande driva återförsäkringsrörelse får endast ges ett

aktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsbolag.

Prövningen av ansökan

15 §

En ansökan om tillstånd att driva försäkringsrörelse, liksom frågor

om godkännande av bolagsordning eller stadgar enligt 8 eller 9 §, prövas av
Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse eller av särskild
vikt prövas dock av regeringen. Regeringens prövning sker efter anmälan av
Finansinspektionen.

Finansinspektionens samråd med behörig myndighet

16 §

Finansinspektionen ska innan den beslutar i fråga om tillstånd sam-

råda med behörig myndighet i ett annat land inom EES, om företaget

1. är eller kan förväntas bli dotterföretag till en försäkringsgivare, ett kre-

ditinstitut eller ett värdepappersföretag med auktorisation i det landet,

2. är eller kan förväntas bli dotterföretag till moderföretaget till en försäk-

ringsgivare, ett kreditinstitut, ett företag för elektroniska pengar eller ett vär-
depappersföretag med auktorisation i det landet, eller

3. kontrolleras eller kan förväntas komma att kontrolleras av samma

fysiska eller juridiska personer som har ägarkontroll över en försäk-
ringsgivare, ett kreditinstitut, ett företag för elektroniska pengar eller ett
värdepappersföretag med auktorisation i det landet.

Om regeringen prövar frågan om tillstånd, ska den information som

Finansinspektionen har fått vid samrådet med den behöriga myndigheten
överlämnas till regeringen.

Ansökan om tillstånd

Aktiebolags ansökan före registrering

17 §

Ett aktiebolag får ansöka om tillstånd att driva försäkringsrörelse

innan bolaget har registrerats i aktiebolags- eller europabolagsregistret.

Om ett aktiebolag har ansökt om tillstånd inom sex månader från stiftelse-

urkundens undertecknande, ska tidsfristen i 2 kap. 22 § aktiebolagslagen
(2005:551) för när styrelsen ska anmäla bolaget för registrering räknas från
tillståndsbeslutet.

Ett ömsesidigt försäkringsbolag och en försäkringsförening ska ansöka

om tillstånd innan bolaget respektive föreningen har bildats.

SFS 2010:2043

Verksamhetsplan

18 §

En ansökan om tillstånd att driva försäkringsrörelse ska innehålla en

plan för den tilltänkta verksamheten.

Bemyndiganden

19 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. de krav som ska gälla för deltagande i ledningen av ett försäk-

ringsföretag enligt 4 § första stycket 4,

2. de risker som hänför sig till varje försäkringsklass enligt 11 och 12 §§

samt om beteckningar för grupper av försäkringsklasser enligt 11 §, och

3. vad en verksamhetsplan enligt 18 § ska innehålla.

3 kap. Verksamhet i ett annat land inom EES

Allmänna bestämmelser om sekundäretablering

Underrättelse till Finansinspektionen om avsikt att inrätta en
sekundäretablering

1 §

Ett försäkringsföretag som inte är ett återförsäkringsbolag, och som av-

ser att inrätta en filial, agentur eller annat liknande driftställe (sekundär-
etablering) inom EES ska underrätta Finansinspektionen innan verksamhe-
ten påbörjas. Underrättelsen ska innehålla

1. en plan för den tilltänkta verksamheten, med uppgift om sekundär-

etableringens organisation och vilken försäkringsverksamhet som ska drivas
där, och

2. uppgift om i vilket land sekundäretableringen ska inrättas samt om

sekundäretableringens adress och dess företrädare.

Om ett försäkringsföretag från en sekundäretablering avser att meddela

försäkringar som anges i 2 kap. 11 § första stycket klass 10 (motorfordons-
ansvar) och som inte uteslutande avser försäkring av fraktförares ansvar, ska
underrättelsen dessutom innehålla en försäkran om att företaget är medlem i
motsvarigheten till Trafikförsäkringsföreningen i det EES-land där sekun-
däretableringen ska inrättas och ansluten till det landets nationella garanti-
fond.

Meddelande från Finansinspektionen till behörig myndighet

2 §

Om förutsättningarna enligt andra stycket är uppfyllda, ska Finansin-

spektionen inom tre månader från det att en underrättelse enligt 1 § togs
emot lämna meddelande om underrättelsen till den behöriga myndigheten i
det land där sekundäretableringen avses inrättas. Inspektionen ska samtidigt
lämna ett intyg om att försäkringsföretaget har en tillräcklig kapitalbas enligt
7 kap.

Ett meddelande enligt första stycket ska lämnas om det inte finns skäl att

ifrågasätta att

1. försäkringsföretagets organisation är ändamålsenlig,

SFS 2010:2043

2. försäkringsföretagets finansiella situation är tillfredsställande med hän-

syn till den planerade verksamhetens omfattning och art, eller

3. företrädaren för sekundäretableringen har tillräcklig kompetens och

erfarenhet och i övrigt är lämpad att leda verksamheten vid sekundär-
etableringen.

Underrättelse till försäkringsföretaget om att meddelande lämnas

3 §

Finansinspektionen ska underrätta försäkringsföretaget när inspektio-

nen lämnar ett meddelande enligt 2 § första stycket.

När verksamheten får påbörjas

4 §

Verksamheten vid en sekundäretablering får påbörjas tidigast två må-

nader efter det att Finansinspektionen har lämnat det meddelande som avses
i 2 § första stycket.

Om förutsättningar för inrättande av en sekundäretablering inte finns

5 §

Om Finansinspektionen finner att det inte finns förutsättningar för att

inrätta en sekundäretablering, ska inspektionen meddela beslut om det inom
tre månader från det att underrättelsen enligt 1 § togs emot.

Underrättelse om ändrade förhållanden

6 §

Om ett försäkringsföretag avser att ändra något av de förhållanden som

har angetts i en underrättelse enligt 1 § efter det att en sekundäretablering
har inrättats, ska företaget underrätta Finansinspektionen och den behöriga
myndigheten minst en månad innan ändringen genomförs.

Finansinspektionens beslut att vägra godkänna en ändring

7 §

Om Finansinspektionen finner att en sådan ändring som har angetts i

en underrättelse enligt 6 § inte får göras, ska inspektionen meddela beslut
om det inom en månad från det att underrättelsen togs emot. Den behöriga
myndigheten ska genast underrättas om beslutet.

Särskilda bestämmelser om tjänstepensionsförsäkring vid en
sekundäretablering

Underrättelse till Finansinspektionen om uppdrag att meddela
tjänstepensionsförsäkring

8 §

När ett försäkringsföretag åtar sig ett uppdrag att meddela tjänste-

pensionsförsäkring från en sekundäretablering, ska företaget lämna en
särskild underrättelse till Finansinspektionen. Underrättelsen ska innehålla
uppgift om

1. den som i egenskap av arbetsgivare ska betala försäkringspremierna,

och

2. det huvudsakliga innehållet i de överenskommelser som ska ligga till

grund för försäkringarna.

SFS 2010:2043

Meddelande från Finansinspektionen till behörig myndighet

9 §

Om förutsättningarna enligt 2 § andra stycket är uppfyllda, ska Finans-

inspektionen inom tre månader från det att en underrättelse enligt 8 § togs
emot lämna meddelande om underrättelsen till den behöriga myndigheten i
det land där sekundäretableringen finns.

Underrättelse till försäkringsföretaget om att meddelande lämnas

10 §

Finansinspektionen ska underrätta försäkringsföretaget när inspek-

tionen lämnar ett meddelande enligt 9 §.

Underrättelse till försäkringsföretaget om utländska verksamhetsföreskrifter

11 §

Om Finansinspektionen med anledning av ett sådant meddelande som

avses i 9 § får veta vilka regler för verksamheten som är tillämpliga i det
land där sekundäretableringen finns, ska inspektionen underrätta försäk-
ringsföretaget om dessa regler.

När verksamheten får påbörjas

12 §

Verksamheten avseende tjänstepensionsförsäkring får påbörjas efter

det att företaget har tagit emot en underrättelse från Finansinspektionen
enligt 11 §, eller i varje fall två månader efter det att den behöriga myndighe-
ten i det land där sekundäretableringen finns har tagit emot inspektionens
meddelande enligt 9 §.

Finansinspektionens beslut om drivande av verksamhet avseende
tjänstepensionsförsäkring

13 §

Om Finansinspektionen finner att det inte finns förutsättningar för

företaget att driva verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring, ska
inspektionen meddela beslut om det inom tre månader från det att under-
rättelsen enligt 8 § togs emot.

Underrättelse om ändrade förhållanden

14 §

Om en sådan ändring som avses i 6 § innebär att verksamhet av-

seende tjänstepensionsförsäkring ska påbörjas, ska 8–13 §§ tillämpas i stäl-
let för 6 §.

Allmänna bestämmelser om gränsöverskridande verksamhet

Underrättelse till Finansinspektionen om avsikt att driva
gränsöverskridande verksamhet

15 §

Om ett försäkringsföretag som inte är ett återförsäkringsbolag vill

meddela försäkringar från Sverige eller från en sekundäretablering i ett land
inom EES för risker belägna i eller för åtaganden som ska fullgöras i något
annat EES-land och om detta ska ske utan förmedling av en sekundär-
etablering i det andra landet (gränsöverskridande verksamhet), ska företaget

SFS 2010:2043

underrätta Finansinspektionen om det. I underrättelsen ska det anges vilket
eller vilka slag av risker eller åtaganden försäkringarna ska omfatta.

Undantag för samförsäkring avseende stora risker

16 §

Bestämmelserna i 15 § gäller inte när ett försäkringsföretag i annan

egenskap än ledande försäkringsgivare deltar i samförsäkring (koassurans-
avtal) avseende stora risker.

Med stora risker avses
1. de försäkringar som anges i 2 kap. 11 § första stycket klasserna 4–7

samt 11 och 12,

2. de försäkringar som anges i 2 kap. 11 § första stycket klasserna 14 och

15, om försäkringstagaren är näringsidkare och den försäkrade risken avser
näringsverksamheten, och

3. de försäkringar som anges i 2 kap. 11 § första stycket klasserna 3, 8–10,

13 och 16, om försäkringstagaren är näringsidkare och minst två av följande
förutsättningar är uppfyllda enligt senast fastställda resultat- och balans-
räkning:

a) försäkringstagaren har en balansomslutning som uppgår till minst ett

belopp motsvarande 6 200 000 euro,

b) försäkringstagaren har en bruttoomsättning som uppgår till minst ett

belopp motsvarande 12 800 000 euro,

c) försäkringstagaren har haft i genomsnitt minst 250 personer anställda.
Om försäkringstagaren ingår i en koncern som avger koncernredovisning,

ska förutsättningarna i andra stycket 3 gälla koncernen.

Meddelande från Finansinspektionen till behörig myndighet

17 §

Finansinspektionen ska, inom en månad från det att en underrättelse

enligt 15 § togs emot, lämna meddelande om underrättelsen till den behöriga
myndigheten i det land där den gränsöverskridande verksamheten ska drivas.
Finansinspektionen ska samtidigt lämna ett intyg om att försäkringsföretaget
har en tillräcklig kapitalbas enligt bestämmelserna i 7 kap. och en upplys-
ning om vilka försäkringsklasser företagets tillstånd för försäkringsrörelse
omfattar.

Underrättelse till försäkringsföretaget om att meddelande lämnas

18 §

Finansinspektionen ska underrätta försäkringsföretaget när inspek-

tionen lämnar ett meddelande enligt 17 §.

När verksamheten får inledas

19 §

Den gränsöverskridande verksamheten får påbörjas tidigast när

Finansinspektionen har underrättat företaget enligt 18 §.

SFS 2010:2043

Finansinspektionens beslut att inte lämna meddelande till behörig
myndighet

20 §

Om Finansinspektionen finner att det inte finns förutsättningar för

företaget att driva gränsöverskridande verksamhet, ska inspektionen inte
lämna något meddelande enligt 17 §. Beslut om detta ska fattas inom en
månad från det att en underrättelse enligt 15 § togs emot.

Underrättelse om ändrade förhållanden

21 §

Om ett försäkringsföretag avser att ändra något av de förhållanden

som har angetts i en underrättelse enligt 15 §, efter det att den gräns-
överskridande verksamheten har inletts, ska 15–20 §§ tillämpas.

Särskilda bestämmelser för gränsöverskridande verksamhet avseende
tjänstepensionsförsäkring

22 §

I fråga om ett försäkringsföretags uppdrag att genom gränsöver-

skridande verksamhet meddela tjänstepensionsförsäkring ska 8–14 §§ till-
lämpas. Det som där föreskrivs om sekundäretablering ska avse gräns-
överskridande verksamhet.

Finansinspektionens skyldighet enligt 9 § att lämna meddelande till behö-

rig myndighet ska vid gränsöverskridande verksamhet gälla om förutsätt-
ningarna enligt 2 § andra stycket är uppfyllda. Finansinspektionen ska samti-
digt lämna ett intyg om att försäkringsföretaget har en tillräcklig kapitalbas
enligt 7 kap. och en upplysning om vilka försäkringsklasser företagets till-
stånd för försäkringsrörelse omfattar.

Bemyndigande

23 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om vad en verksamhetsplan enligt 1 § första stycket 1 i
övrigt ska innehålla.

4 kap. Grundläggande bestämmelser om ett försäkringsföretags
rörelse

Stabilitet

1 §

Försäkringsrörelse ska drivas med en för rörelsens omfattning och art

tillfredsställande soliditet, likviditet och kontroll över försäkringsrisker, pla-
ceringsrisker och rörelserisker, så att åtagandena mot försäkringstagarna och
andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar kan fullgöras.

Information

2 §

Information till försäkringstagare och dem som erbjuds att teckna en

försäkring ska vara anpassad efter försäkringens art och tydligt visa försäk-
ringens villkor och värdeutveckling. Även andra ersättningsberättigade på
grund av försäkringar ska ges den information de behöver.

SFS 2010:2043

I fråga om tjänstepensionsförsäkringar ska informationen innehålla upp-

gifter om försäkringsföretaget och dess verksamhet samt om de eventuella
överenskommelser som ligger till grund för försäkringarna.

Ett försäkringsbrev ska innehålla uppgifter både om de allmänna försäk-

ringsvillkoren och om de särskilda villkoren för den försäkring som avses i
brevet.

God försäkringsstandard

3 §

Ett försäkringsföretags rörelse ska drivas enligt god försäkrings-

standard.

Försäkringsfrämmande verksamhet

4 §

Ett försäkringsföretag får inte driva annan rörelse än försäkringsrörelse

och därmed sammanhängande verksamhet.

Upplåning

5 §

Ett försäkringsföretag får ta upp eller ta över lån (upplåning) bara om

det görs för att effektivisera kapitalförvaltningen eller om det i övrigt är
motiverat av försäkringsrörelsen.

I verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring får dock upplåning bara

ske om det görs för att tillgodose tillfälliga likviditetsbehov eller för att upp-
fylla kraven på en tillräcklig kapitalbas i 7 kap.

Utöver första och andra styckena krävs att den samlade upplåningen är av

ringa betydelse med hänsyn till rörelsens omfattning och kapitalbasens stor-
lek.

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall

besluta om undantag från kravet på att upplåningen ska vara av ringa bety-
delse.

Förbud mot att ställa säkerhet för tredje man

6 §

I verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring får säkerhet inte stäl-

las för tredje man.

Direkt liv- och skadeförsäkringsrörelse i samma företag

7 §

Direkt livförsäkringsrörelse får bara förenas med direkt skadeförsäk-

ringsrörelse som avses i 2 kap. 11 § första stycket klasserna 1 och 2 samt
med rörelse avseende återförsäkring av försäkring enligt någon av dessa
klasser och av livförsäkring.

Direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse får dock drivas i

samma försäkringsföretag, om sådan verksamhet samtidigt drevs vid tid-
punkten för undertecknandet av avtalet om EES, den 2 maj 1992.

Direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse som drivs i

samma försäkringsföretag ska hållas åtskilda hos företaget.

SFS 2010:2043

Separation av tjänstepensionsförsäkring

8 §

Ett försäkringsföretags förvaltning av tillgångar som motsvarar dess

åtaganden för tjänstepensionsförsäkring ska hållas åtskild från förvaltningen
av företagets övriga tillgångar.

De försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 kap. 1 § för tjänstepen-

sionsförsäkringar ska hållas åtskilda från försäkringsföretagets övriga avsätt-
ningar.

Första och andra styckena gäller inte sådana försäkringar som tecknas för

egen räkning av en egenföretagare.

Avtal med en jävskrets om tjänster

9 §

Ett försäkringsföretag får inte ingå avtal om tjänster på andra villkor än

sådana som företaget normalt tillämpar eller ingå andra avtal på villkor som
inte är affärsmässigt betingade med eller till förmån för

1. styrelseledamot eller verkställande direktör i försäkringsföretaget eller i

annat företag i samma koncern,

2. aktuarie eller anställd som innehar en ledande ställning inom företaget,
3. den som är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp-

eller nedstigande led till den som avses i 1 eller 2,

4. den som är besvågrad med den som avses i 1 eller 2 i rätt upp- eller ned-

stigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

5. en juridisk person i vilken sådan person som avses i 1–4 har ett väsent-

ligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare.

Första stycket gäller inte i fråga om ställande av säkerhet i verksamhet av-

seende tjänstepensionsförsäkring.

Finansinspektionen prövar om en anställd har en sådan ledande ställning

som avses i första stycket 2.

10 §

Försäkringsföretagets styrelse ska behandla ärenden som avses i 9 §

första stycket. Den ska vidare i en förteckning föra in uppgifter om de avtal
som har träffats.

Försäkringar med solidarisk ansvarighet

11 §

Försäkringsföretag får inte utan Finansinspektionens tillstånd med-

dela försäkringar med solidarisk ansvarighet.

Förbud mot att förespegla återbäring

12 §

Försäkringsföretag får inte förespegla framtida återbäring som saknar

grund i försäkringsavtalet.

Förbud mot meddelande av nya försäkringar vid likvidation eller
konkurs

13 §

När ett försäkringsföretag har gått i likvidation eller försatts i kon-

kurs, får det inte meddela nya försäkringar.

SFS 2010:2043

Ett försäkringsföretag som har gått i likvidation får dock meddela sådana

livförsäkringar som föranleds av gällande försäkringsavtal.

Sekretess m.m.

14 §

En personuppgift som anger att en försäkringstagare har vidtagit dis-

positioner beträffande försäkringsbelopp som utfaller i framtiden till förmån
för någon annan och som behandlas enligt personuppgiftslagen (1998:204)
får inte lämnas ut till förmånstagaren.

15 §

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 14 § döms till

böter eller fängelse i högst ett år.

16 §

Uppgift om genetisk undersökning eller genetisk information som

avser en enskild person får inte obehörigen röjas.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället för 14 och 15 §§ samt första

stycket bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Huvudkontor i Sverige

17 §

Ett försäkringsföretag ska ha sitt huvudkontor i Sverige.

Bemyndiganden

18 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. vilka åtgärder som ett försäkringsföretag ska vidta för att uppfylla de

krav på soliditet, likviditet och riskhantering som avses i 1 §,

2. vilken information enligt 2 § som ett försäkringsföretag ska lämna till

försäkringstagarna, till andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar
och till dem som erbjuds att teckna en försäkring i företaget,

3. vilka åtgärder som ett försäkringsföretag ska vidta för att uppfylla de

krav på god försäkringsstandard som avses i 3 §, och

4. villkor för upplåning enligt 5 §.

5 kap. Försäkringstekniska avsättningar,
förlustutjämningsreserv och bestämmande av premier

Försäkringstekniska avsättningars omfattning

1 §

Ett försäkringsföretags försäkringstekniska avsättningar ska motsvara

belopp som krävs för att företaget vid varje tidpunkt ska kunna uppfylla alla
åtaganden som skäligen kan förväntas uppkomma med anledning av ingång-
na försäkringsavtal.

De försäkringstekniska avsättningarna ska motsvara företagets ansvarig-

het för

1. försäkringsfall, förvaltningskostnader och andra kostnader under resten

av avtalsperioden för löpande försäkringar i skadeförsäkringsrörelse (ej in-
tjänade premier och kvardröjande risker) respektive livförsäkringsrörelse
(livförsäkringsavsättning),

SFS 2010:2043

2. inträffade oreglerade försäkringsfall, kostnader för regleringen av dessa

samt återbäring som förfallit till betalning men inte betalats ut (oreglerade
skador),

3. sådan återbäring som är garanterad i nominella eller reala belopp

(garanterad återbäring), och som inte omfattas av 1 eller 2,

4. sådan återbäring inom livförsäkringsrörelse som är villkorad av värde-

förändringar på tillgångar eller av ett visst försäkringstekniskt resultat som
försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade står risken för (villko-
rad återbäring), och

5. fondförsäkringar som försäkringstagarna eller andra ersättnings-

berättigade står placeringsrisken för (fondförsäkringsåtaganden där försäk-
ringstagaren bär placeringsrisken).

Beräkning vid solidarisk ansvarighet

2 §

Om flera försäkringsföretag ansvarar solidariskt för en försäkring, ska

det vid beräkningen av det enskilda företagets försäkringstekniska avsätt-
ningar beaktas bara den del av försäkringen som enligt avtal mellan företa-
gen avser det företaget.

Beräkning av avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande
risker

3 §

Avsättningen för ej intjänade premier ska beräknas så att den alltid

motsvarar summan av avsättningarna för varje försäkringsavtal.

Avsättningen för kvardröjande risker ska avse ett för försäkringsföretaget

beräknat tillägg som utöver avsättningen för ej intjänade premier behövs för
att täcka framtida kostnader som har samband med ingångna försäkrings-
avtal.

En försäkringsmatematiskt vedertagen beräkningsmetod för kollektiv

beräkning av avsättningarna enligt första och andra styckena får dock använ-
das, om avsättningen beräknad enligt en sådan metod ger i stort sett samma
resultat som om avsättningen hade beräknats för varje försäkring.

Beräkning av livförsäkringsavsättning

4 §

Livförsäkringsavsättningen för direkt försäkring ska beräknas så att

den alltid motsvarar summan av avsättningarna för varje livförsäkringsavtal
beräknad enligt 5 §. I avsättningen ska det tillägg inräknas som behövs för
att täcka alla förluster på grund av att försäkringarna upphör i förtid.

En annan försäkringsmatematiskt vedertagen beräkningsmetod för kollek-

tiv beräkning av avsättningarna får användas, om den ger i stort sett samma
resultat som om avsättningen hade beräknats för varje försäkring.

5 §

Livförsäkringsavsättningen för ett livförsäkringsavtal om direkt för-

säkring utgörs av skillnaden mellan det förväntade kapitalvärdet av företa-
gets framtida utgifter för försäkringsavtalet och det förväntade kapitalvärdet
av de premier företaget ytterligare kan ha att ta ut för försäkringsavtalet (pro-
spektiv beräkningsmetod).

SFS 2010:2043

En annan försäkringsmatematiskt vedertagen beräkningsmetod får använ-

das, om avsättningen beräknad enligt en sådan metod inte blir lägre än om en
prospektiv beräkningsmetod hade använts eller om den metoden inte är möj-
lig att tillämpa för försäkringsavtalet.

6 §

Beräkningen enligt 4 och 5 §§ ska grundas på antaganden om dödlig-

het och andra riskmått, räntesats samt driftkostnader som var för sig är
betryggande.

Beräkning av avsättningar för tjänstepensionsförsäkring

7 §

I verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring ska de antaganden

som avses i 6 § göras på ett aktsamt sätt.

8 §

Beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna i verksamhet

avseende tjänstepensionsförsäkring ska göras minst en gång om året.

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta om undantag från första

ycket. Beräkningarna ska dock alltid göras minst vart tredje år.

Beräkning av avsättning för oreglerade skador

9 §

För varje anmält försäkringsfall ska en avsättning för oreglerade ska-

dor göras. För att beräkna den totala avsättningen för försäkringsfall får för-
säkringsmatematiskt vedertagna metoder användas, om de leder till en till-
räcklig avsättning med beaktande av försäkringsfallens art.

Utjämningsreserv för kreditförsäkring

10 §

Skadeförsäkringsföretag som meddelar försäkring enligt 2 kap. 11 §

första stycket klass 14 (kreditförsäkring) eller motsvarande återförsäkring
ska upprätta en utjämningsreserv för förlusttäckning inom denna försäk-
ringsklass.

Första stycket behöver inte tillämpas av försäkringsföretag vars årliga pre-

mieinkomst av kreditförsäkring understiger fyra procent av företagets totala
premieinkomst och ett belopp motsvarande 2 500 000 euro.

11 §

Avsättningar till utjämningsreserv enligt 10 § ska göras till dess den

totala avsättningen uppgår till ett belopp som motsvarar 150 procent av den
högsta årliga premieintäkten för egen räkning under de fem föregående
räkenskapsåren. Avsättningarna ska för varje räkenskapsår motsvara 75 pro-
cent av det tekniska överskottet i kreditförsäkringsrörelsen. Avsättningarna
får dock inte överstiga 12 procent av premieintäkten för egen räkning.

Nedsättning av utjämningsreserven får göras bara för att täcka ett tekniskt

underskott i kreditförsäkringsrörelsen.

SFS 2010:2043

Bestämmande av premier för livförsäkringar och vissa
skadeförsäkringar

12 §

Premier för livförsäkringar och skadeförsäkringar som meddelas för

längre tid än tio år ska bestämmas på grundval av sådana antaganden som
avses i 6 §, om inte en avvikelse är försvarlig med hänsyn till försäkrings-
företagets ekonomiska situation.

Bestämmande av premier för tjänstepensionsförsäkringar

13 §

Premier för tjänstepensionsförsäkringar ska bestämmas på grundval

av sådana antaganden som avses i 7 §, om inte en avvikelse är försvarlig
med hänsyn till företagets ekonomiska situation.

Aktuarie

14 §

I ett försäkringsföretag ska de försäkringstekniska utredningarna och

beräkningarna utföras under överinseende av en eller flera aktuarier med den
insikt och erfarenhet i dessa frågor som fordras med hänsyn till omfattningen
och arten av företagets verksamhet.

När en aktuarie har utsetts eller frånträtt sin befattning, ska styrelsen eller

den verkställande direktören genast anmäla detta för registrering. En sådan
anmälan får också göras av aktuarien.

Återköp och överföring

15 §

Om en försäkringstagare har rätt till återköp eller överföring enligt

11 kap. 5 § försäkringsavtalslagen (2005:104), ska försäkringsföretaget se
till att detta och de närmare villkoren för återköpet eller överföringen fram-
går av försäkringsavtalet.

16 §

Om en försäkringstagare, som har rätt till återköp eller överföring

enligt 11 kap. 5 § försäkringsavtalslagen (2005:104), vill flytta försäk-
ringens värde till ett annat försäkringsföretag, ska det försäkringsföretag från
vilket värdet flyttas så snart som möjligt överföra värdet och de uppgifter om
försäkringen som behövs till det andra företaget.

Bemyndiganden

17 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. de försäkringstekniska avsättningarnas innehåll och beräkning enligt 1–

7 och 9 §§, samt

2. villkoren för behörighet att tjänstgöra som aktuarie enligt 14 § första

stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i ett en-

skilt fall besluta om undantag från villkoren om behörighet och från kravet
på aktuarie.

SFS 2010:2043

6 kap. Skuldtäckning och placering av tillgångar m.m.

Skuldtäckning i försäkringsrörelse

1 §

Ett försäkringsföretag ska ha tillgångar för skuldtäckning som minst

uppgår till ett belopp som svarar mot

1. försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,
2. värdet av reservdeposition som en återförsäkringsgivare har ställt hos

företaget, och

3. utjämningsreserv för kreditförsäkring enligt 5 kap. 10 och 11 §§.
Skuldtäckningstillgångarna ska placeras och värderas enligt 2–29 §§.
Med försäkringstekniska avsättningar för egen räkning avses de försäk-

ringstekniska avsättningarna inklusive mottagen återförsäkring och med
avdrag för avgiven återförsäkring.

Om avgiven återförsäkring inte bidrar till att minska försäkringsföretagets

risktagande, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att avdrag inte
får göras för sådan återförsäkring. Om den som har tagit emot återförsäk-
ringen är auktoriserad i ett annat land inom EES, får avdrag inte vägras av
skäl som har sin grund i bristande sundhet i återförsäkringsföretagets eller
försäkringsföretagets finanser.

Riskspridning m.m.

2 §

De tillgångar som används för skuldtäckning ska placeras så att lämp-

lig riskspridning uppnås. Tillgångarna ska, med beaktande av försäkrings-
företagets försäkringsåtaganden och förändringar i tillgångarnas framtida
värde och avkastning, placeras så att företagets betalningsberedskap är till-
fredsställande och den förväntade avkastningen tillräcklig.

Tillgångar för skuldtäckning m.m.

Tillåtna tillgångar för skuldtäckning

3 §

För skuldtäckning som avses i 1 § får, med de begränsningar som

anges i 4–9 och 12–18 §§, följande tillgångar användas:

1. Obligationer eller andra skuldförbindelser som svenska staten, en

svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar för.

2. Obligationer eller andra skuldförbindelser som Europeiska unionen

eller utländska stater eller centralbanker svarar för.

3. Obligationer eller andra skuldförbindelser som utländsk kommun eller

därmed jämförlig utländsk samfällighet med befogenhet att kräva in offent-
lig uppbörd svarar för.

4. Obligationer eller andra skuldförbindelser som internationella organisa-

tioner svarar för.

5. Fordringar på premie eller andra fordringar på försäkringstagare som

har samband med försäkringsavtal, om rättssubjekt som anges i 1–4 svarar
för fordran. Ett försäkringsföretag som ingår i en koncern och vars verksam-
het uteslutande består i att försäkra risker inom koncernen, får för skuldtäck-
ning även använda fordringar som företag inom koncernen svarar för. Om en
fordran enligt denna punkt skulle ha betalats för mer än tre månader sedan,
får den dock inte användas för skuldtäckning.

SFS 2010:2043

6. Fordringar på premier för skadeförsäkring får, när flera premieperioder

har avtalats och fordringarna avser premier som ännu inte ska betalas för
andra perioder än den första, användas för skuldtäckning upp till det belopp
som svarar mot avsättningen för försäkringsåtagandet, om avsikten är att
åtagandet ska sägas upp vid dröjsmål med betalningen.

7. Skuldförbindelser med säkerhet i företagets livförsäkringsbrev, inom

återköpsvärdet.

8. Medel på konto i bank, kreditmarknadsföretag eller utländskt kredit-

institut.

9. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett kreditinstitut eller ett

värdepappersbolag med tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 och 8 la-
gen (2007:528) om värdepappersmarknaden svarar för. Med kreditinstitut
avses bank, kreditmarknadsföretag, Svenska skeppshypotekskassan och
Sveriges allmänna hypoteksbank.

10. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett utländskt kredit-

institut svarar för.

11. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebolag

eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för.

12. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har

getts ut av ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag, med
undantag av bolag som avses i 13.

13. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har

getts ut av ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag, under
förutsättning att bolaget har till uppgift att äga sådana tillgångar som anges i
15.

14. Obligationer eller andra skuldförbindelser och aktier eller andra vär-

depapper utgivna av ett specialföretag.

15. Fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar i sådan egendom.
16. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som

anges i 1–4 och 9–11 svarar för och för vilka panträtt i fastighet eller tomträtt
har lämnats som säkerhet. Panträtten ska ligga inom en viss andel av fastig-
hetens eller tomträttens värde.

17. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som

anges i 1–4 och 9–11 svarar för och för vilka annan betryggande säkerhet än
panträtt i fastighet eller tomträtt har lämnats som säkerhet.

18. Kassa.
19. Andelar i investeringsfonder och i sådana fondföretag som avses i

1 kap. 7 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, om de förvaltade tillgång-
arna huvudsakligen består av tillgångar som får användas för skuldtäckning.
Vid tillämpningen av denna punkt krävs inte en sådan anmälan från fondför-
valtaren som avses i den nämnda paragrafen.

20. Beslutad överskjutande skatt.
21. Återförsäkringsgivares fordran hos det avgivande försäkringsföretaget

(återförsäkringstagaren) som grundas på att återförsäkringstagaren har hållit
kvar tillgångar som motsvarar en avgiven återförsäkring.

Användande av aktier och andelar i dotterföretag

4 §

Aktier och andelar i dotterföretag får användas för skuldtäckning, om

dotterföretaget

SFS 2010:2043

1. har till uppgift att direkt eller indirekt äga tillgångar som anges i 3 §,
2. är ett publikt försäkringsaktiebolag,
3. är ett publikt bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag

eller fondbolag, eller

4. är ett utländskt företag av det slag som anges i 2 eller 3.
Vid tillämpningen av 12–17 §§ ska de tillgångar som tillhör ett dotterföre-

tag som anges i första stycket 1 behandlas som om tillgångarna ägts direkt av
försäkringsföretaget.

För att aktier och andelar i dotterföretag som har till uppgift att äga till-

gångar som anges i 3 § 15 eller 16 ska få användas för skuldtäckning, ska
byggnader som hör till fastigheter och tomträtter vara brandförsäkrade.

Användande av överlåtbara värdepapper

5 §

Andra överlåtbara värdepapper än sådana som avses i 4 § första stycket

1 får användas för skuldtäckning bara om de är kortfristigt realiserbara eller
upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad
utanför EES.

Användande av aktier och andra värdepapper utgivna av ett privat
aktiebolag

6 §

Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har

getts ut av ett privat aktiebolag, får användas för skuldtäckning bara om
bolaget är ett dotterföretag som anges i 4 § första stycket 1.

Användande av vissa utländska tillgångar

7 §

Utländska tillgångar som avses i 3 § 2–4, 8 och 10–13 får användas för

skuldtäckning bara i den utsträckning det följer av föreskrifter som har med-
delats med stöd av 34 § 1 och 2.

Hinder mot användande av tillgångar som belastas av säkerhetsrätt

8 §

Tillgångar får användas för skuldtäckning bara till den del de inte

belastas av panträtt eller annan säkerhetsrätt.

Användande av fastigheter m.m.

9 §

För att tillgångar enligt 3 § 15 ska få användas för skuldtäckning ska

byggnader som hör till fastigheter och tomträtter vara brandförsäkrade. Det-
samma gäller byggnader som hör till fastigheter och tomträtter som utgör
säkerhet för skuldförbindelser enligt 3 § 16.

Användande av förlagsbevis och förlagsandelsbevis

10 §

Förlagsbevis och förlagsandelsbevis ska vid tillämpningen av 12–

17 §§ jämställas med tillgångar som anges i 3 § 12 och 13.

SFS 2010:2043

Tillåtelse att använda andra tillgångsslag

11 §

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall

besluta att även andra slag av tillgångar än sådana som anges i 3 § tillfälligt
får användas för skuldtäckning.

Begränsningar för olika tillgångar

Generella begränsningar

12 §

Av det belopp som ska skuldtäckas får en andel om högst

1. 75 procent motsvaras av tillgångar som anges i 3 § 8–11, varav högst

50 procentenheter får motsvaras av tillgångar som anges i 3 § 11,

2. 25 procent motsvaras av tillgångar som anges i 3 § 12,
3. 25 procent motsvaras av tillgångar som anges i 3 § 13, 15 och 16,
4. 10 procent motsvaras av tillgångar som anges i 3 § 17, och
5. 3 procent motsvaras av tillgångar som anges i 3 § 18.
Andra överlåtbara värdepapper än sådana som avses i 3 § 19 och 4 § för-

sta stycket 1, och som inte omsätts på någon reglerad marknad eller en mot-
svarande marknad utanför EES, får uppgå till högst 10 procent av de till-
gångar som används för skuldtäckning.

Vid tillämpningen av första stycket ska även beaktas ett försäk-

ringsföretags indirekta ägande av tillgångar genom dess innehav av andelar i
investeringsfonder eller placeringar i fondföretag som används för skuld-
täckning.

Beslut om undantag

13 §

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall

besluta om tillfälliga undantag från de begränsningar som anges i 12 § första
och andra styckena. Om det finns synnerliga skäl, får Finansinspektionen
också besluta om undantag, som inte är tillfälliga, från begränsningarna i
12 § första stycket 1–4.

Sådana undantag som anges i första stycket får även beslutas om
1. det på grund av ändrade antaganden om ränta krävs en väsentlig ökning

av livförsäkringsavsättningarna,

2. en anpassning till begränsningarna i 12 § första och andra styckena

skulle medföra väsentliga men för kapitalförvaltningen, och

3. försäkringsföretaget har särskilda förutsättningar för att tillgodose

kraven i 2 § andra meningen.

Begränsningar för enhandsengagemang

Generella begränsningar

14 §

Värdet av en enskild placering får motsvara högst följande andelar av

det belopp som ska skuldtäckas:

1. Fem procent om placeringen utgörs av en fastighet, tomträtt eller bygg-

nad eller av en grupp av sådan egendom, om egendomen eller egendomarna
är belägna på ett sådant sätt att de från risksynpunkt utgör en investering.
Motsvarande ska gälla för andelar i sådan egendom.

SFS 2010:2043

2. Fem procent om placeringen utgörs av aktier och andra värdepapper

som kan jämställas med aktier eller obligationer eller skuldförbindelser från
samma emittent eller låntagare, om inte något annat följer av 3 eller 4.

3. Tio procent om placeringen utgörs av aktier och andra värdepapper som

kan jämställas med aktier eller obligationer eller skuldförbindelser från
samma emittent eller låntagare, om denne är sådant rättsubjekt som anges i
3 § 9 eller 10. Det sammanlagda innehavet av sådana tillgångar får uppgå till
högst fyrtio procent av det belopp som ska skuldtäckas. Andelen aktier eller
andra värdepapper som kan jämställas med aktier från samma emittent får
dock inte överstiga fem procent av det belopp som ska skuldtäckas.

4. Tjugofem procent om placeringen utgörs av skuldförbindelser från

samma emittent utgivna enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säker-
ställda obligationer eller motsvarande utländska skuldförbindelser.

Det sammanlagda innehavet av placeringar enligt första stycket 2–4 som

härrör från samma emittent eller låntagare får uppgå till högst tjugofem pro-
cent av det belopp som ska skuldtäckas.

Grupper av emittenter m.m.

15 §

Begränsningarna i 14 § första stycket 2–4 ska tillämpas på mot-

svarande sätt för grupper av emittenter eller låntagare med inbördes anknyt-
ning. Med en sådan grupp avses två eller flera fysiska eller juridiska perso-
ner som utgör en helhet från risksynpunkt därför att någon av dem har direkt
eller indirekt ägarinflytande över en eller flera av de övriga i gruppen eller
därför att de utan att stå i sådant förhållande har sådan inbördes anknytning
att någon eller samtliga av de övriga kan råka i betalningssvårigheter om en
av dem drabbas av finansiella problem.

Undantag

16 §

Begränsningarna i 14 § 2 och 3 gäller inte sådana i 3 § 1–5 angivna

tillgångar som får användas för skuldtäckning.

Beslut om undantag

17 §

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall

besluta om tillfälliga undantag från de begränsningar som anges i 14 §.

Lokalisering av tillgångar

18 § De tillgångar som används för skuldtäckning ska, i fråga om skade-
försäkring, finnas inom EES om risken är belägen inom EES och, i fråga om
livförsäkring, finnas inom EES om försäkringsföretagets verksamhet utövas
inom EES. För risker och verksamhet utanför EES ska de tillgångar som
används för skuldtäckning finnas i Sverige.

Trots första stycket får tillgångar finnas utanför EES eller, i fall som avses

i första stycket andra meningen, inom EES, om det inte kan antas försämra
förmånsrätten enligt 4 a § förmånsrättslagen (1970:979) och lokaliseringen
även i övrigt är betryggande.

SFS 2010:2043

Valutamatchning

19 §

De tillgångar som används för skuldtäckning ska placeras så att risken

för valutakursförluster begränsas.

Placering av tillgångar i verksamhet avseende
tjänstepensionsförsäkring

Aktsamhet

20 §

Bestämmelserna i 3 och 5–13 §§ gäller inte för tillgångar som svarar

mot försäkringstekniska avsättningar i verksamhet avseende tjänste-
pensionsförsäkring. För sådana tillgångar gäller, utöver de begränsningar
som följer av 2, 4 och 14–19 §§ samt av 21 §, att de ska placeras på det sätt
som bäst gagnar de ersättningsberättigades intressen och också i övrigt på ett
aktsamt sätt.

Begränsningar

21 §

Av det belopp som ska skuldtäckas i verksamhet avseende tjänste-

pensionsförsäkring får en andel på högst

1. tio procent utgöras av aktier och andra värdepapper som kan jämställas

med aktier samt obligationer och andra skuldförbindelser, om värdepapperen
eller skuldförbindelserna inte är föremål för handel på en reglerad marknad
eller en motsvarande marknad utanför EES,

2. tre procent utgöras av kontanta medel,
3. fem procent utgöras av aktier och andra värdepapper som kan jämstäl-

las med aktier samt obligationer och andra skuldförbindelser från samma
emittent eller låntagare, om denne i egenskap av arbetsgivare betalar försäk-
ringspremier till försäkringsföretaget (uppdragsgivande företag), och

4. tio procent utgöras av sådana tillgångar som avses i 3 och som har getts

ut av företag i en grupp av emittenter eller låntagare som ett upp-
dragsgivande företag ingår i och som har en sådan inbördes anknytning som
avses i 15 §.

Undantag från begränsningarna

22 §

Begränsningarna i 21 § 3 och 4 gäller inte sådana tillgångar som

svenska staten eller en utländsk stat svarar för.

Beslut om undantag

23 §

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall

besluta om undantag från de begränsningar som anges i 21 § 1 och 2.

Tillämpning av utländska placeringsregler

24 §

Om ett annat land inom EES har bestämmelser som innebär begräns-

ningar för ett försäkringsföretags placering av tillgångar i verksamhet avse-
ende tjänstepensionsförsäkring utöver de bestämmelser som framgår av
detta kapitel, ska ett försäkringsföretag som driver sådan verksamhet där, på

SFS 2010:2043

begäran från behörig myndighet i det landet, tillämpa även de utländska
bestämmelserna.

Placering av tillgångar motsvarande villkorad återbäring och
fondförsäkringsåtaganden

25 §

Bestämmelserna i 2, 3 och 5–19 §§ gäller inte för tillgångar som sva-

rar mot avsättningar för villkorad återbäring och för fondförsäkrings-
åtaganden där försäkringstagaren bär placeringsrisken. Sådana tillgångar ska
placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till åtagandets karaktär.

I verksamhet som avser tjänstepensionsförsäkring ska de tillgångar som

avses i första stycket placeras på det sätt som bäst gagnar de ersättnings-
berättigades intressen och också i övrigt på ett aktsamt sätt samt i enlighet
med 21 § 3 och 4 samt 22 §.

Placering av tillgångar i återförsäkringsverksamhet

26 §

Bestämmelserna i 3–19 §§, med undantag för 3 § första stycket 14,

gäller inte för återförsäkringsbolag. För ett sådant bolag gäller, utöver de
begränsningar som följer av 2 § och 3 § första stycket 14, att skuld-
täckningstillgångarna ska placeras så att bolaget på ett lämpligt sätt kan
anpassa sig till ändrade ekonomiska omständigheter och till katastrofer som
får betydande följder för bolaget. Placeringar i tillgångar som inte handlas på
en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES ska hållas på
aktsamma nivåer.

Värdering av tillgångar som används för skuldtäckning

Värdering till verkligt värde

27 §

De tillgångar som används för skuldtäckning ska värderas till verkligt

värde. Från detta värde ska avdrag göras för skulder som hänför sig till för-
värvet av tillgången.

Värdering av aktier i vissa dotterbolag

28 §

För sådana aktier i dotterbolag, som med stöd av 4 § första stycket 1

används för skuldtäckning, får inte fastställas högre värde än det som skulle
ha fastställts för tillgångarna sammanlagt, efter avdrag för bolagets skulder,
om de ägts direkt av försäkringsföretaget. Om försäkringsföretaget inte äger
samtliga aktier i dotterbolaget, beaktas bara så stor del av tillgångarnas värde
som svarar mot aktieinnehavet.

Fordringar på någon annan än försäkringstagare

29 §

Fordringar på någon annan än försäkringstagare ska beaktas bara till

den del de överstiger belopp som gäldenären har att fordra av försäkrings-
företaget.

SFS 2010:2043

Register över tillgångar som används för skuldtäckning

30 §

Ett försäkringsföretag ska föra ett register som vid varje tidpunkt utvi-

sar de tillgångar som används för skuldtäckning och tillgångarnas värde.

Om 4 kap. 8 § är tillämplig på försäkringsföretagets verksamhet, ska före-

taget föra ett särskilt register för de tillgångar som används för skuldtäckning
i verksamheten avseende tjänstepensionsförsäkring.

Om en tillgång som har antecknats i ett register har upplåtits med sådan

rätt att dess fulla värde inte kan utnyttjas för skuldtäckning, ska detta anteck-
nas i registret.

Förmånsrätt

31 §

Förmånsrätt enligt 4 a § förmånsrättslagen (1970:979) följer med for-

dran som

1. grundas på försäkringsavtal, eller
2. avser återbetalning av premier för att ett försäkringsavtal inte har kom-

mit till stånd eller har upphört att gälla.

Förmånsrätten omfattar de tillgångar som finns upptagna i sådana register

som anges i 30 § när företaget försätts i konkurs eller utmätning äger rum.

Fordran grundad på avtal om återförsäkring har förmånsrätt efter sådan

fordran som anges i första stycket.

Derivatinstrument

32 §

Optioner och terminskontrakt eller andra liknande finansiella instru-

ment får användas för att sänka den finansiella risken i ett försäkringsföretag
eller för att i övrigt effektivisera förvaltningen av företagets tillgångar.

Placering av premier för fondförsäkring

33 §

Premier för fondförsäkringar ska placeras i andelar i sådana till för-

säkringen anknutna fonder som försäkringstagaren eller den försäkrade från
tid till annan bestämmer. Försäkringsföretaget får begränsa antalet fonder i
vilka premier får placeras.

Utdelning och ersättning vid inlösen av andelarna får bara användas för

förvärv av nya andelar i anknutna fonder och för utbetalning eller betalning
av kostnader enligt försäkringsavtalet.

Bemyndiganden

34 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. vilka utländska stater, utländska centralbanker och internationella orga-

nisationer som ska omfattas av 3 § 2 och 4,

2. i vilka stater de rättssubjekt som anges ska vara belägna eller ha sitt säte

enligt 3 § 3, 8 och 10–13,

3. förutsättningar för användningen av tillgångar utgivna av ett special-

företag enligt 3 § 14,

4. vilket värde som tillgångar som anges i 3 § 15 högst får tas upp till,

SFS 2010:2043

5. värdering av fastigheter och tomträtter samt inom vilken andel av

värdet panträtten ska ligga enligt 3 § 16,

6. lämplig riskspridning inom de ramar som anges i 14 §,
7. lokalisering av tillgångar enligt 18 § andra stycket,
8. högsta tillåtna valutakursrisk enligt 19 §,
9. värdering till verkligt värde enligt 27 §, och
10. användning av derivatinstrument enligt 32 §.

7 kap. Kapitalbas, solvensmarginal och garantibelopp

Kapitalbas

Tillräcklig kapitalbas

1 §

Ett försäkringsföretag ska vid varje tidpunkt, utöver tillgångar som

krävs för skuldtäckning enligt 6 kap. 1 §, ha en tillräcklig kapitalbas.

När verksamheten utövas ska kapitalbasen uppgå minst till en nivå som

beräknas med utgångspunkt i verksamhetens omfattning och art (solvens-
marginalen) enligt 7–16 §§. Kapitalbasen ska dock aldrig vara mindre än det
garantibelopp som anges i 17–20 §§.

Kapitalbasens sammansättning

2 §

Kapitalbasen får omfatta följande poster:

1. inbetalt aktiekapital, garantikapital eller verksamhetskapital,
2. övrigt eget kapital med avdrag för utdelning, och
3. obeskattade reserver.
För skadeförsäkringsföretag får utjämningsreserven som ska skuldtäckas

enligt 6 kap. 1 § inte ingå i kapitalbasen.

För skadeförsäkringsföretag som tillämpar diskontering av försäkrings-

tekniska avsättningar för oreglerade skador ska, i fråga om försäkring som
avses i 2 kap. 11 § första stycket klasserna 3–18 och motsvarande återförsäk-
ring, kapitalbasen minskas med skillnaden mellan odiskonterade och diskon-
terade försäkringstekniska avsättningar. För sådan försäkring som avses i
2 kap. 11 § första stycket klasserna 1 och 2 samt motsvarande återförsäkring
ska diskontering av de annuiteter som ingår i avsättningarna göras.

Beslut om att andra poster får ingå i kapitalbasen

3 §

Om inte något annat följer av 2 § andra stycket, 17 § andra stycket och

18 § andra stycket, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att också
andra poster än de som anges i 2 § första stycket får ingå i kapitalbasen.

Avräkning från kapitalbasen

4 §

Från kapitalbasen enligt 2 § ska försäkringsföretaget i de fall som av-

ses i andra stycket räkna av det bokförda värdet av aktierna eller av det som
har skjutits till i annan form (tillskott) i

1. ett försäkringsföretag, ett kreditinstitut, ett institut för elektroniska

pengar, ett värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag,

2. ett utländskt återförsäkringsföretag,

SFS 2010:2043

3. ett försäkringsholdingföretag, eller
4. ett finansiellt institut.
En sådan avräkning ska göras om
1. försäkringsföretagets ägarandel överstiger 10 procent av företagets

egna kapital, eller

2. försäkringsföretagets ägarandel understiger 10 procent av företagets

egna kapital men

a) tillskottet eller summan av tillskotten överstiger 10 procent av det egna

kapitalet eller de egna fonderna i företaget eller det sammanlagda bokförda
värdet av sådana tillskott överstiger 10 procent av försäkringsföretagets
kapitalbas, eller

b) företaget är ett intresseföretag eller försäkringsföretaget direkt eller in-

direkt äger minst 20 procent av kapitalet eller av samtliga röster i företaget.

5 §

Avräkning enligt 4 § ska inte göras för tillskott som avser företag som

omfattas av samma beräkning av gruppbaserad ekonomisk ställning som för-
säkringsföretaget enligt 9 kap. 5 §. Avräkning ska inte heller göras för till-
skott som avser företag som gemensamt med försäkringsföretaget omfattas
av tillsyn enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglo-
merat.

Kapitalbas när liv- och skadeförsäkringsrörelse drivs i samma företag

6 §

Om direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse drivs i

samma försäkringsföretag enligt 4 kap. 7 § första eller andra stycket, ska
kapitalbasen för livförsäkringsrörelsen respektive skadeförsäkringsrörelsen
beräknas och redovisas separat.

Solvensmarginal för skadeförsäkringsrörelse och
återförsäkringsrörelse

Utgångspunkter för beräkning av solvensmarginal

7 §

Solvensmarginalen ska för skadeförsäkringsrörelse och återförsäk-

ringsrörelse bestämmas med utgångspunkt i premieindex eller skadeindex.

Vid beräkningen ska premie-, ersättnings-, avsättnings- och regressbelopp

som avser försäkringsklasserna i 2 kap. 11 § första stycket klasserna 11–13
eller motsvarande återförsäkring ökas med 50 procent.

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att statistiska metoder an-

vänds för att bestämma andelen premier, ersättningar, avsättningar och reg-
ressbelopp avseende de försäkringsklasser eller motsvarande återförsäkring
som anges i andra stycket.

Premieindex

8 §

Premieindex grundas på det högsta av

1. ett belopp som uppgår till under det föregående räkenskapsåret förfall-

na premier brutto för direkt försäkring och mottagen återförsäkring med av-
drag för dels däri ingående skatter och avgifter, dels premier för under
samma tid annullerade försäkringsavtal, eller

SFS 2010:2043

2. bruttovärdet av de intjänade premierna.
Premieindex utgörs av arton procent av det högsta beloppet enligt första

stycket, till den del beloppet motsvarar högst femtio miljoner euro eller det
högre belopp, grundat på förändringar i det europeiska konsument-
prisindexet, som Europeiska kommissionen årligen tillkännager, och sexton
procent av återstoden.

Skadeindex

9 §

Skadeindex grundas på ett belopp bestående av

1. genomsnittet av utbetalda ersättningar brutto eller kostnader för utförd

assistans i direkt försäkring och mottagen återförsäkring för vart och ett av
de tre föregående räkenskapsåren med avdrag för mottagna regressbelopp
under samma tid, samt

2. en tredjedel av avsättningen för oreglerade skador brutto i direkt försäk-

ring och mottagen återförsäkring vid det föregående räkenskapsårets utgång
minskad med en tredjedel av avsättningen för oreglerade skador brutto i
direkt försäkring och mottagen återförsäkring vid början av den treårsperiod
som slutade med det föregående räkenskapsårets utgång.

Skadeindex utgörs av tjugosex procent av detta belopp till den del belop-

pet motsvarar högst trettiofem miljoner euro eller det högre belopp, grundat
på förändringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska
kommissionen årligen tillkännager, och tjugotre procent av återstoden.

Om försäkringsrörelsen huvudsakligen omfattar kreditförsäkring eller för-

säkring som omfattar risker till följd av storm, hagel eller frost, ska beräk-
ningen enligt första stycket göras på grundval av de sju föregående räken-
skapsåren.

Beräkning av solvensmarginal

10 §

Solvensmarginalen utgörs av det högsta av premieindex eller skadein-

dex, multiplicerat med en kvot som för de tre närmast föregående räken-
skapsåren motsvarar förhållandet mellan, å ena sidan, summan av utbetalda
ersättningar och förändringen i avsättningen för oreglerade skador efter
avdrag för återförsäkrares andel samt, å andra sidan, summan av utbetalda
ersättningar och förändringen i avsättningen för oreglerade skador utan
avdrag för återförsäkrares andel. Kvoten får dock inte understiga 0,5.

Om försäkringsföretagets verksamhet inte har pågått så länge som förut-

sätts enligt bestämmelserna om skadeindex, ska solvensmarginalen beräknas
med utgångspunkt i premieindex.

11 §

Om den beräknade solvensmarginalen för ett försäkringsföretag är

lägre än föregående års solvensmarginal, ska solvensmarginalen i stället be-
stämmas till solvensmarginalen för föregående år multiplicerad med förhål-
landet mellan de tekniska avsättningarna för oreglerade skador vid utgången
av det närmast föregående räkenskapsåret och de tekniska avsättningarna för
oreglerade skador i början av det närmast föregående räkenskapsåret. Vid
beräkningarna ska återförsäkring inte ingå i de tekniska avsättningarna. Kvo-
ten får inte överstiga 1,0.

SFS 2010:2043

Solvensmarginal för livförsäkringsrörelse

Beräkning av solvensmarginal

12 §

Solvensmarginalen för livförsäkring som avses i 2 kap. 12 § klasserna

I a, II och III utgör summan av följande belopp:

1. fyra procent av den del av försäkringstekniska avsättningar enligt

5 kap. 1 §, som svarar mot åtaganden med en finansiell eller försäkrings-
teknisk risk för försäkringsföretaget, utan avdrag för avgiven återförsäkring
(bruttoavsättning) multiplicerat med en faktor som motsvarar förhållandet
för det föregående räkenskapsåret mellan sådana försäkringstekniska avsätt-
ningar efter avdrag för avgiven återförsäkring och bruttoavsättningen; fak-
torn får dock inte understiga 0,85,

2. en procent av försäkringstekniska avsättningar i övrigt beräknade på det

sätt som anges i 1, om

a) försäkringstiden överstiger fem år och det belopp som ska täcka drift-

kostnaderna är bestämt för längre tid än fem år, eller

b) avsättningarna är förenade med en rörelserisk för företaget som inte är

oväsentlig,

3. tre tiondels procent av samtliga positiva risksummor multiplicerat med

en faktor som motsvarar förhållandet för det föregående räkenskapsåret mel-
lan de positiva risksummorna efter avdrag för avgiven återförsäkring och de
positiva risksummorna utan sådant avdrag; faktorn får dock inte understiga
0,5, samt

4. tjugofem procent av de nettodriftskostnader som är hänförliga till såda-

na avtal under föregående räkenskapsår som inte är förenade med någon pla-
ceringsrisk för försäkringsföretaget och där det belopp som ska täcka drift-
kostnaderna inte är bestämt för längre tid än fem år.

För försäkringar enbart för dödsfall ska vid tillämpning av första stycket 3

i stället för tre tiondels procent gälla en tiondels procent om försäkringstiden
är högst tre år och femton hundradels procent om försäkringstiden är längre
än tre år men högst fem år.

Solvensmarginalen för sjuk- och olycksfallsförsäkringar

13 §

Solvensmarginalen för sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i

2 kap. 12 § klass IV ska bestämmas till summan av ett belopp beräknat
enligt 12 § första stycket 1 och solvensmarginalen enligt 7–11 §§.

Solvensmarginalen för tilläggsförsäkringar

14 §

Solvensmarginalen för försäkringar enligt 2 kap. 12 § klass I b (till-

läggsförsäkring) ska beräknas enligt 7–11 §§.

Beslut angående avgiven återförsäkring

15 §

Om återförsäkringsavtalen har försämrats i betydande utsträckning

sedan det föregående räkenskapsåret eller om avtalen leder till en endast
obetydlig risköverföring, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att
det avdrag som har gjorts på grund av avgiven återförsäkring ska minskas.
Om den som har tagit emot återförsäkringen är auktoriserad i ett annat land

SFS 2010:2043

inom EES, får ett sådant beslut inte ha sin grund i bristande sundhet i återför-
säkringsföretagets eller försäkringsföretagets finanser.

Beslut angående belopp som kan återfås från specialföretag

16 §

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att belopp som kan

återfås från ett specialföretag enligt avtal om riskövertagande får användas
för att minska solvensmarginalen.

Garantibeloppets storlek och absoluta krav på sammansättningen av
kapitalbasen

Skadeförsäkringsrörelse

17 §

För direkt skadeförsäkringsrörelse ska garantibeloppet enligt 1 §

andra stycket uppgå till ett belopp som motsvarar två miljoner euro eller det
högre belopp, grundat på förändringar i det europeiska konsument-
prisindexet som Europeiska kommissionen årligen tillkännager. Om rörelsen
omfattar försäkring eller risk som hänför sig till någon av klasserna 10–15
som anges i 2 kap. 11 § första stycket, ska dock garantibeloppet uppgå till ett
belopp motsvarande tre miljoner euro eller det högre belopp, grundat på för-
ändringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommis-
sionen årligen tillkännager.

Kapitalbasen ska intill en tredjedel av solvensmarginalen motsvaras av

poster som anges i 2 § första stycket 1–3, med den begränsning som följer av
andra stycket, och, efter godkännande från Finansinspektionen, dolda netto-
reserver som har uppkommit genom värdering av tillgångar i den utsträck-
ning sådana dolda reserver inte är av exceptionell natur. Detsamma gäller
garantibeloppet, om det är större än en tredjedel av solvensmarginalen.

Livförsäkringsrörelse och återförsäkringsrörelse

18 §

För direkt livförsäkringsrörelse och återförsäkringsrörelse ska garan-

tibeloppet enligt 1 § andra stycket uppgå till ett belopp som motsvarar tre
miljoner euro eller det högre belopp, grundat på förändringar i det europe-
iska konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen årligen tillkän-
nager.

Kapitalbasen ska intill en tredjedel av solvensmarginalen motsvaras av

poster som anges i 2 § första stycket 1–3 och, efter tillstånd av Finans-
inspektionen, dolda nettoreserver som har uppkommit genom värdering av
tillgångar i den utsträckning sådana dolda reserver inte är av exceptionell
natur. Detsamma gäller garantibeloppet, om det är större än en tredjedel av
solvensmarginalen.

Garantibelopp när direkt skadeförsäkringsrörelse och
återförsäkringsrörelse drivs i samma försäkringsföretag

19 §

Om ett försäkringsföretag driver både direkt skadeförsäkringsrörelse

och återförsäkringsrörelse, gäller kravet på ett garantibelopp på tre miljoner
euro eller det högre belopp, grundat på förändringar i det europeiska konsu-

SFS 2010:2043

mentprisindexet, som Europeiska kommissionen årligen tillkännager, om
verksamheten avseende återförsäkring är av sådan storlek att

1. mottagna premier för återförsäkring uppgår till mer än 10 procent av

samtliga premier eller överstiger 50 miljoner euro, eller

2. försäkringstekniska avsättningar för återförsäkring uppgår till mer än

10 procent av samtliga försäkringstekniska avsättningar.

Beslut om nedsättning av garantibelopp

20 §

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall

besluta att garantibeloppet för ett ömsesidigt försäkringsbolag eller en för-
säkringsförening sätts ned med högst en fjärdedel.

Bemyndiganden

21 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. villkor för att ta in, räkna av och bestämma omfattningen av poster i

kapitalbasen samt hur den i övrigt ska beräknas enligt 2, 4 och 5 §§ samt
9 kap. 4 §,

2. motsvarande höjning av beräkningskriterierna för solvensmarginalen i

fråga om återförsäkring för andra försäkringsklasser än de motsvarande klas-
serna i 2 kap. 11 § första stycket klasserna 11–13 enligt 7 § andra stycket,

3. beräkning av kostnader för utförd assistans och annan beräkning av sol-

vensmarginalen för sjukränta enligt 7–11 §§,

4. beräkning av solvensmarginal för återförsäkring av livförsäkring enligt

bestämmelserna för livförsäkring i 12 §,

5. beräkning av solvensmarginalen för sjuk- och olycksfallsförsäkring

enligt 13 §, och

6. höjning av garantibeloppet för återförsäkring enligt 18 § första stycket.

8 kap. Riktlinjer och beräkningsunderlag

Försäkringstekniska riktlinjer

1 §

Ett försäkringsföretag ska upprätta och följa försäkringstekniska rikt-

linjer. Riktlinjerna ska innehålla principerna för hur

1. premier bestäms,
2. försäkringstekniska avsättningar beräknas,
3. försäkringar återköps och belånas,
4. återbäring till försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade för-

delas,

5. återförsäkring avges och tas emot, och
6. soliditeten ska tillgodoses.

2 §

Försäkringstekniska riktlinjer för livförsäkring ska ges in till Finans-

inspektionen senast den dag de börjar användas.

Tillsammans med riktlinjerna ska det lämnas en redogörelse för de konse-

kvenser som riktlinjerna får för försäkringsföretaget samt för försäkrings-
tagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar.

SFS 2010:2043

Första och andra styckena gäller också vid ändring av försäkringstekniska

riktlinjer.

Försäkringstekniskt beräkningsunderlag

3 §

De försäkringstekniska riktlinjerna ska kompletteras med ett försäk-

ringstekniskt beräkningsunderlag. Underlaget ska innehålla de antaganden
som behövs för att beräkna

1. premier, försäkringstekniska avsättningar, tekniska återköpsvärden och

belåningsvärden,

2. gränserna för skyldigheten att teckna återförsäkring och begräns-

ningarna för mottagen återförsäkring,

3. fördelningen av återbäring, och
4. soliditetsreserver.
Om det med hänsyn till försäkringarnas beskaffenhet eller av något annat

särskilt skäl saknas anledning att upprätta ett sådant beräkningsunderlag, får
försäkringsföretaget helt eller delvis avstå från att göra det.

Placeringsriktlinjer

4 §

Ett försäkringsföretag ska upprätta och följa placeringsriktlinjer. Rikt-

linjerna ska innehålla principerna för placering av samtliga tillgångar och
särskilt redovisa principerna för placering av de tillgångar som används för
skuldtäckning.

5 §

Livförsäkringstagare och de som erbjuds att teckna en livförsäkring i

försäkringsföretaget ska informeras om det huvudsakliga innehållet i place-
ringsriktlinjerna, om det inte med hänsyn till försäkringens särskilda beskaf-
fenhet eller av något annat särskilt skäl saknas anledning till sådan informa-
tion. Avser verksamheten tjänstepensionsförsäkring, ska informationen ges
även till andra ersättningsberättigade på grund av försäkringen.

6 §

Bestämmelserna i 2 § om försäkringstekniska riktlinjer ska gälla för

placeringsriktlinjer i försäkringsföretag som meddelar tjänstepensions-
försäkring.

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter

7 §

Ett försäkringsföretag som driver direkt försäkringsrörelse ska upprätta

och följa riktlinjer för hantering av intressekonflikter mellan företagets
intressenter.

Styrelsens ansvar för riktlinjer

8 §

Styrelsen ska fastställa försäkringstekniska riktlinjer, placerings-

riktlinjer och riktlinjer för hantering av intressekonflikter. Styrelsen ansvarar
för att riktlinjerna följs och ska fortlöpande pröva om de behöver ändras.

SFS 2010:2043

Bemyndiganden

9 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. vad en redogörelse enligt 2 § ska innehålla,
2. omfattningen av skyldigheten enligt 5 § att lämna information om

placeringsriktlinjer och vilka försäkringar som inte ska omfattas av den skyl-
digheten, och

3. vilka uppgifter som placeringsriktlinjer enligt 6 § ska innehålla.

9 kap. Försäkringsgrupper

Vilka företag som ingår i en försäkringsgrupp

1 §

En försäkringsgrupp enligt denna lag består av

1. ett försäkringsföretag och
a) dess dotterföretag eller intresseföretag som är försäkringsgivare,
b) en annan försäkringsgivare med vilken försäkringsföretaget har en

gemensam eller i huvudsak gemensam ledning,

2. ett försäkringsföretag och dess moderföretag som är
a) ett försäkringsholdingföretag, eller
b) en annan utländsk försäkringsgivare med hemvist utanför EES, eller
3. ett försäkringsföretag och dess moderföretag som är ett annat företag än

som avses i 1 och 2 men som inte är ett blandat finansiellt holdingföretag
enligt 1 kap. 3 § 3 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella
konglomerat.

Bestämmelserna i detta kapitel som gäller intresseföretag ska även gälla

företag som inte är ett dotterföretag eller intresseföretag, om ägandet i före-
taget direkt eller indirekt uppgår till minst 20 procent av kapitalet eller av
samtliga röster.

2 §

En försäkringsgrupp enligt 1 § första stycket omfattar även

1. försäkringsföretagets andra dotterföretag och intresseföretag,
2. andra företag än försäkringsgivare med vilka försäkringsföretaget har

en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning,

3. företag som försäkringsföretaget är dotterföretag eller intresseföretag

till,

4. övriga dotterföretag och intresseföretag till företag som avses i 2 och 3,

och

5. företag som har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning med

företag som avses i 2 och 3.

Kontroll av affärshändelser och avtal inom försäkringsgruppen

3 §

Ett försäkringsföretag som avses i 1 § första stycket ska ha god kon-

troll över affärshändelser och avtal med andra företag inom försäk-
ringsgruppen samt över deras påverkan på försäkringsföretagets ekonomiska
ställning, så att kraven enligt 4 kap. 1 § kan tillgodoses.

Kravet på god kontroll gäller även affärshändelser och avtal mellan för-

säkringsföretaget och en fysisk person som har ett kvalificerat innehav av

SFS 2010:2043

aktier i ett försäkringsaktiebolag eller en nära förbindelse med ett försäk-
ringsföretag eller ett annat företag inom försäkringsgruppen.

Gruppbaserat kapitalkrav

4 §

Ett försäkringsföretag som avses i 1 § första stycket 1 ska, utöver det

som följer av 7 kap. 1 §, ha en kapitalbas som är tillfredsställande med hän-
syn till andra företag i försäkringsgruppen (gruppbaserad kapitalbas). När
denna kapitalbas bestäms ska 7 kap. 2–4 §§, 5 § första meningen, 17 § andra
stycket första meningen och 18 § andra stycket första meningen tillämpas.

Den gruppbaserade kapitalbasen ska uppgå till en nivå som är tillräcklig

med hänsyn till andra företag i försäkringsgruppen (gruppbaserad solvens-
marginal). När den gruppbaserade solvensmarginalen bestäms ska 7 kap. 7–
16 §§ tillämpas.

Beräkning av gruppbaserad ekonomisk ställning

5 §

Ett försäkringsföretag som avses i 1 § första stycket 1 och 2 ska göra

en beräkning av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal för att
bestämma den ekonomiska ställningen med hänsyn till andra företag i för-
säkringsgruppen. Beräkningen ska göras enligt en sammanläggnings- och
avräkningsmetod. Om det finns skäl för det får beräkningen i stället göras
enligt en konsolideringsmetod.

Vid beräkningen ska dotterföretag och intresseföretag som är försäkrings-

företag beaktas proportionellt efter försäkringsföretagets innehav, om inte
särskilda skäl talar för att de ska beaktas till en annan andel.

Beräkningen ska särskilt tillgodose att avdrag från kapitalbasen görs för

dels tillgångar som får ingå i kapitalbasen hos ett annat försäkringsföretag i
försäkringsgruppen, dels värden som skapats internt inom gruppen.

Gruppbaserad redovisning

6 §

Ett försäkringsföretag som avses i 1 § första stycket ska upprätta och

till Finansinspektionen ge in en särskild redovisning som omfattar försäk-
ringsgruppen (gruppbaserad redovisning).

En gruppbaserad redovisning ska innehålla en sammanställning av sådana

väsentliga affärshändelser och avtal som avses i 3 §. I de fall som avses i 1 §
första stycket 1 och 2 ska redovisningen även innehålla en sådan beräkning
som avses i 5 §. Redovisningen ska i det fall som avses i 1 § första stycket 2
upprättas som om moderföretaget är ett försäkringsföretag och särskilt visa
detta moderföretags fördelning av kapitalet inom koncernen och intresse-
företag.

Undantag från gruppbaserad redovisning

7 §

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett försäkringsföretag

helt eller delvis ska undantas från skyldigheten att upprätta och ge in en
gruppbaserad redovisning enligt 6 §, om företaget

SFS 2010:2043

1. omfattas av en gruppbaserad redovisning eller motsvarande sam-

manställning som upprättas av ett annat företag, och

2. den ekonomiska ställningen kan antas vara tillfredsställande med hän-

syn till kraven i 3 § första stycket och 4 §.

8 §

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett företag helt eller

delvis ska utelämnas från en gruppbaserad redovisning enligt 6 §, om

1. företaget är beläget i ett land utanför EES där det finns rättsliga hinder

för överföring av nödvändig information,

2. företaget är av ringa betydelse med hänsyn till syftet med tillsynen,

eller

3. det skulle vara olämpligt eller vilseledande med hänsyn till syftet med

tillsynen att låta företaget omfattas av redovisningen.

Information till försäkringsföretag som ska upprätta en gruppbaserad
redovisning

9 §

Ett företag som ingår i en försäkringsgrupp enligt 1 och 2 §§ och såda-

na fysiska personer som avses i 3 § andra stycket ska till ett försäk-
ringsföretag som avses i 1 § första stycket lämna de uppgifter som behövs
för att upprätta en gruppbaserad redovisning som uppfyller kraven i denna
lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Uppgifterna ska
lämnas på försäkringsföretagets begäran så snart det kan ske.

Uppgiftsskyldighet enligt första stycket gäller även en juridisk eller fysisk

person i förhållande till ett sådant utländskt företag inom EES som ska upp-
rätta en gruppbaserad sammanställning enligt offentlig reglering som bygger
på Europaparlamentets och rådets direktiv nr 98/78/EG av den 27 oktober
1998 om extra tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkrings-
grupp

Ledningen i ett försäkringsholdingföretag

10 § Den som ingår i ledningen för ett försäkringsholdingföretag ska ha
tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även
i övrigt vara lämplig för en sådan uppgift.

Tystnadsplikt

11 §

En styrelseledamot eller annan befattningshavare hos ett företag som

vid fullgörande av skyldigheter enligt detta kapitel får kunskap om affärsför-
hållanden i ett företag eller hos en person som enligt 9 § ska lämna uppgifter,
får inte obehörigen röja vad han eller hon fått veta och inte heller utnyttja
kunskapen i strid med uppgiftslämnarens intresse.

Uppgiftsskyldighet

12 §

Ett företag som vid fullgörandet av skyldigheter enligt detta kapitel

får sådan kunskap som avses i 11 §, är skyldigt att lämna ut uppgifter om en-

4 EGT L 330, 5.12.1998, s. 1 (Celex 31998L0078).

SFS 2010:2043

skildas förhållanden till företaget, om det under en utredning enligt bestäm-
melserna om förundersökning i brottmål begärs av undersökningsledare eller
om det i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål på framställning av en annan
stat eller mellanfolklig domstol begärs av åklagare.

Meddelandeförbud

13 §

Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt

12 § får förordna att företaget samt dess styrelseledamöter och anställda inte
får röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats
enligt 12 § eller att det pågår en förundersökning eller ett ärende om rättslig
hjälp i brottmål.

Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott

inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse
som är bindande för Sverige.

Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får

inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med för-
budet. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål får dock förbudet tidsbegrän-
sas bara om den stat eller mellanfolkliga domstol som har ansökt om rättslig
hjälp samtycker till detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till dess syfte, ska

undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förordnandet ska upphöra.

Ansvar

14 §

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett medde-

landeförbud enligt 13 § döms till böter.

Bemyndiganden

15 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. villkor för att ta in, räkna av och bestämma omfattningen av poster i

den gruppbaserade kapitalbasen samt hur den i övrigt ska beräknas enligt
4 §,

2. metodernas användning och innehåll vid beräkning av gruppbaserad

ekonomisk ställning enligt 5 §, och

3. den gruppbaserade redovisningens utformning och innehåll samt när

handlingarna ska ges in till Finansinspektionen enligt 6 §.

10 kap. Överlåtelse av försäkringsbestånd

Avtal om överlåtelse

1 §

Ett försäkringsföretag (det överlåtande företaget) får helt eller delvis

överlåta sitt försäkringsbestånd till en annan försäkringsgivare (den över-
tagande försäkringsgivaren). Överlåtelse får ske till

1. ett svenskt försäkringsföretag, eller
2. en utländsk försäkringsgivare som har tillstånd att driva försäk-

ringsrörelse i Sverige eller som är auktoriserad i ett land inom EES.

SFS 2010:2043

Försäkringsbestånd får överlåtas även om det överlåtande företaget har

gått i likvidation.

Stämmans godkännande

2 §

Ett avtal mellan försäkringsföretag om överlåtelse av försäkrings-

bestånd ska för att bli giltigt godkännas av stämman i det överlåtande före-
taget.

Handlingar som ska hållas tillgängliga för stämman

3 §

Följande handlingar ska hållas tillgängliga för aktieägarna och de röst-

berättigade i det överlåtande företaget under minst en vecka före den stämma
vid vilken frågan om godkännande av överlåtelseavtalet ska behandlas samt
läggas fram på stämman:

1. ett förslag till stämmobeslut,
2. avtalet om överlåtelse,
3. en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av vikt

vid bedömningen av förslagets lämplighet för företaget och för försäkrings-
tagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar,

4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3, samt
5. om årsredovisningen inte ska behandlas på stämman,
a) en kopia av den årsredovisning som innehåller de senast fastställda

balans- och resultaträkningarna, försedd med en anteckning om stämmans
beslut om företagets vinst eller förlust,

b) en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,
c) en av styrelsen undertecknad redogörelse för sådana händelser efter det

att årsredovisningen lämnades som är av väsentlig betydelse för företagets
ställning, och

d) ett yttrande över den redogörelse som avses i c, undertecknat av företa-

gets revisorer.

Handlingarna ska genast sändas till de aktieägare och de röstberättigade

som begär det och uppger sin postadress.

Registrering av stämmans godkännande

4 §

När ett avtal om överlåtelse av försäkringsbestånd har godkänts av

stämman, ska det överlåtande företaget anmäla stämmans beslut för registre-
ring.

Om en anmälan enligt första stycket inte har gjorts inom fyra månader

från beslutet eller om Bolagsverket genom ett beslut som har vunnit laga
kraft har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av beslutet, har
frågan om överlåtelse av försäkringsbeståndet fallit. Om en talan mot stäm-
mans beslut har ogillats, ska tiden dock räknas från den dag när domen vann
laga kraft.

Tillstånd till överlåtelse

5 §

Ett försäkringsföretag får verkställa ett överlåtelseavtal med tillstånd

av Finansinspektionen.

SFS 2010:2043

Ansökan om tillstånd till verkställighet

6 §

Ansökan om tillstånd att verkställa ett överlåtelseavtal ska göras av

såväl det överlåtande företaget som den övertagande försäkringsgivaren.
Ansökningarna ska ges in till Finansinspektionen inom fyra månader från
det att stämmobeslutet i det överlåtande företaget om godkännande av över-
låtelseavtalet registrerades.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningarna och

om lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av dem.

Om ansökningarna inte har gjorts inom föreskriven tid eller om de har

avslagits, ska Bolagsverket förklara att frågan om överlåtelse har fallit.

Förutsättningar för tillstånd

7 §

Tillstånd att verkställa ett överlåtelseavtal ska ges, om

1. den rätt som tillkommer försäkringstagarna och andra ersättnings-

berättigade på grund av försäkringar inte försämras,

2. den övertagande försäkringsgivaren har den kapitalbas som krävs sedan

överlåtelsen har beaktats, varvid hänsyn har tagits till sådant undantag som
kan ha medgetts i enlighet med 5 kap. 16 § lagen (1998:293) om utländska
försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, och

3. behörig myndighet i det land där risker är belägna eller där åtaganden

ska fullgöras samtycker till överlåtelsen eller inte har yttrat sig.

Om den övertagande försäkringsgivaren saknar tillstånd att driva försäk-

ringsverksamhet i Sverige, ska kapitalbasen intygas av tillsynsmyndighet.
Med tillsynsmyndighet avses, för EES-försäkringsgivare, den behöriga myn-
digheten i dess hemland och, för försäkringsgivare hemmahörande i ett land
utanför EES, den behöriga myndigheten i det EES-land som övervakar för-
säkringsgivarens soliditet.

Föreläggande om kompletterande utredning

8 §

Finansinspektionen får förelägga det överlåtande företaget eller den

övertagande försäkringsgivaren att komma in med den ytterligare utredning
som är nödvändig för att inspektionen ska kunna fastställa att den rätt som
tillkommer försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av
försäkringar inte försämras.

Kungörande av ansökan

9 §

Om ansökan inte ska avslås genast, ska Finansinspektionen i Post- och

Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som inspektionen finner
lämpliga kungöra ansökans innehåll med uppgift om att ett avtal om överlå-
telse av försäkringsbestånd har träffats och var avtalet och annan utredning
hålls tillgängliga.

Kungörelsen ska innehålla föreläggande för de försäkringstagare och an-

dra ersättningsberättigade på grund av försäkringar som berörs av över-
låtelsen att på bestämd tid, minst en månad efter kungörelsen, hos Finansin-
spektionen anmäla om de har något att invända mot ansökan.

SFS 2010:2043

Yttrande från behörig myndighet

10 §

Innan tillstånd lämnas, ska Finansinspektionen ge den behöriga myn-

digheten i det land där risker är belägna eller där åtaganden ska fullgöras till-
fälle att yttra sig. Om överlåtelsen avser försäkringsavtal som har träffats
genom en sekundäretablering i ett annat land, ska även den behöriga myn-
digheten i det landet ges tillfälle att yttra sig.

När ansökan får prövas

11 §

Finansinspektionen får pröva ansökan om tillstånd att verkställa över-

låtelseavtalet när myndigheterna som avses i 10 § har yttrat sig eller, om de
inte har yttrat sig, tre månader från det att den utländska myndigheten tog
emot Finansinspektionens meddelande.

Registrering av tillstånd till verkställighet

12 §

När tillstånd att verkställa överlåtelseavtalet har lämnats, ska den

övertagande försäkringsgivaren genast anmäla beslutet för registrering. Om
den övertagande försäkringsgivaren är en utländsk försäkringsgivare, ska
anmälan göras av det överlåtande företaget.

Bolagsverket ska genast registrera beslutet. När registrering har skett

övergår ansvaret för det överlåtna försäkringsbeståndet på den övertagande
försäkringsgivaren.

Underrättelser från den övertagande försäkringsgivaren

13 §

Om överlåtelsen sker till ett försäkringsföretag eller en utländsk för-

säkringsgivare med tillstånd att driva försäkringsrörelse i Sverige ska, sedan
överlåtelsen har verkställts, den övertagande försäkringsgivaren lämna en
underrättelse om överlåtelsen till varje försäkringstagare som berörs av den.
Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta på vilket sätt underrättelsen
ska lämnas.

Kungörande av beståndsöverlåtelser i ett annat land inom EES

14 §

Om det i ett bestånd av direkt försäkring som har överlåtits ingår ris-

ker som är belägna i eller åtaganden som ska fullgöras i ett annat land inom
EES, ska Finansinspektionen offentliggöra den tillåtna överlåtelsen i det lan-
det enligt bestämmelserna där. Om överlåtelsebeslutet offentliggörs på mot-
svarande sätt i det berörda landet, behöver inspektionen inte offentliggöra
beslutet där.

Talan i konkurs om återgång av överlåtelseavtal

15 §

Om det överlåtande företaget försätts i konkurs sedan tillstånd till

överlåtelsen har getts, ska, vid tillämpning av det som föreskrivs i konkurs-
lagen (1987:672) om rätt till talan om återgång av avtal, sådana avtal som
avses i 1 § detta kapitel anses ingångna den dag tillstånd att verkställa av-
talen gavs.

SFS 2010:2043

Särskilda bestämmelser om överlåtelse av livförsäkringsbestånd vid
likvidation eller konkurs

16 §

När ett livförsäkringsföretag har gått i likvidation eller försatts i kon-

kurs, ska beståndet av livförsäkringar om möjligt överlåtas till en eller flera
andra försäkringsgivare som anges i 1 § första stycket.

17 §

Tillstånd att verkställa ett överlåtelseavtal vid likvidation eller kon-

kurs ska ges om de förutsättningar som anges i 7 § första stycket 2 och 3 och
andra stycket är uppfyllda. I fråga om ett sådant avtal gäller i övrigt 8–15 §§.

11 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för
försäkringsaktiebolag

Tillämpning av allmänna bestämmelser för aktiebolag

1 §

För försäkringsaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmän-

het, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hän-
visningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i
förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för
eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.

I fråga om försäkringsaktiebolag ska det som anges om Bolagsverket i
1. 2 kap. 1 § tredje stycket, 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket

aktiebolagslagen i stället gälla Finansinspektionen, och

2. 23 kap. 21 a § aktiebolagslagen i stället gälla Finansinspektionen eller

regeringen.

Bestämmelserna i 32 kap. aktiebolagslagen om aktiebolag med särskild

vinstutdelningsbegränsning gäller inte för försäkringsaktiebolag.

Hinder mot bildande

2 §

Om teckning av aktier innebär att någon som inte har prövats enligt

2 kap. 4 § första stycket 3 kommer att ha ett kvalificerat innehav i försäk-
ringsaktiebolaget, får bolaget inte bildas utan att en sådan prövning görs. Om
personen vid den prövningen inte anses lämplig, får bolaget inte bildas.

Bolagsordningens innehåll

3 §

Ett försäkringsaktiebolags bolagsordning ska, utöver det som följer av

3 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551), innehålla uppgift om huruvida

1. rörelsen ska avse såväl direkt försäkring som mottagen återförsäkring,

och

2. bolaget ska driva försäkringsrörelse utanför EES.
I ett livförsäkringsaktiebolag gäller, i stället för 3 kap. 3 § aktiebolags-

lagen, att det i bolagsordningen ska anges hur bolagsstämman får förfoga
över bolagets vinst eller på annat sätt täcka bolagets förlust.

SFS 2010:2043

Bolagsstämma

Finansinspektionens skyldighet att kalla till bolagsstämma

4 §

Den skyldighet att kalla till bolagsstämma som länsstyrelsen har enligt

7 kap. 17 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) ska för försäk-
ringsaktiebolag i stället gälla för Finansinspektionen.

Inskränkning av beslutanderätten

5 §

Utöver 7 kap. 47 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att bolags-

stämman i ett försäkringsaktiebolag inte får fatta ett beslut som är ägnat att
ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för de
försäkringstagare eller andra ersättningsberättigade som på grund av försäk-
ringsavtal har rätt till en andel av de ackumulerade vinster som har uppstått i
rörelsen.

Talan mot bolagsstämmobeslut

6 §

Utöver 7 kap. 50 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller för försäk-

ringsaktiebolag som inte får dela ut vinst, att talan får föras mot ett bolags-
stämmobeslut som strider mot de försäkringstekniska riktlinjerna eller place-
ringsriktlinjerna.

Bolagets ledning

Styrelsen

7 §

I stället för 8 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att ett försäk-

ringsaktiebolag ska ha en styrelse med minst tre ledamöter. I ett försäkrings-
aktiebolag som inte får dela ut vinst ska mer än hälften av styrelseledamöter-
na vara personer som varken är anställda i bolaget eller anställda eller styrel-
seledamöter i företag som ingår i samma koncern som bolaget eller i en före-
tagsgrupp av motsvarande slag.

I ett försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst ska minst en av styrel-

seledamöterna utses av försäkringstagarna eller av någon intressegrupp som
har anknytning till dem. Sådan styrelseledamot får inte vara

1. aktieägare i bolaget,
2. anställd i bolaget, eller
3. aktieägare, anställd eller styrelseledamot i företag som ingår i samma

koncern som bolaget eller i en företagsgrupp av motsvarande slag.

Uppgifter inför styrelseval

8 §

Bolagsstämmans ordförande ska innan styrelseval hålls i ett försäk-

ringsaktiebolag lämna uppgift till stämman om vilka uppdrag den som valet
gäller har i andra företag.

SFS 2010:2043

Verkställande direktör

9 §

I stället för 8 kap. 27 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att styrelsen

i ett försäkringsaktiebolag ska utse en verkställande direktör. Den verkstäl-
lande direktören får inte vara ordförande i styrelsen.

Jäv för styrelseledamot och den verkställande direktören

10 §

För försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst ska andra stycket

tillämpas i stället för 8 kap. 23 § andra stycket och 34 § andra stycket aktie-
bolagslagen (2005:551).

Bestämmelserna om jäv i 8 kap. 23 § första stycket 3 och 34 § första

stycket 3 aktiebolagslagen gäller inte om

1. försäkringsaktiebolaget äger samtliga aktier i bolagets motpart, och
2. motparten är ett annat bolag än ett försäkringsaktiebolag som inte får

dela ut vinst.

Inskränkning av befogenheten

11 §

Utöver 8 kap. 41 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att styrelsen

eller någon annan ställföreträdare för ett försäkringsaktiebolag inte får företa
en rättshandling eller någon annan åtgärd som är ägnad att ge en otillbörlig
fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för de försäkringstagare
eller andra ersättningsberättigade som på grund av försäkringsavtal har rätt
till en andel av de ackumulerade vinster som har uppstått i rörelsen.

En ställföreträdare för bolaget får inte heller följa en anvisning av bolags-

stämman eller något annat bolagsorgan, om anvisningen inte gäller därför att
den strider mot denna lag.

Revision

Kompetenskrav

12 §

I stället för 9 kap. 13–16 §§ aktiebolagslagen (2005:551) gäller för

försäkringsaktiebolag att minst en revisor som bolagsstämman har utsett ska
vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor som har avlagt revisors-
examen.

Jäv för revisor och lekmannarevisor

13 §

Vid tillämpningen av 9 kap. 17 § och 10 kap. 10 § aktiebolagslagen

(2005:551) om jäv för revisor och lekmannarevisor ska försäkrings-
aktiebolag anses som aktiebolag som avses i 9 kap. 13 eller 14 § samma lag.

Särskilt om vissa penninglån och emissioner i livförsäkringsaktiebolag
som inte får dela ut vinst

14 § För livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst gäller inte föl-
jande bestämmelser i aktiebolagslagen (2005:551):

1. 11 kap. 11 § om upptagande av vissa penninglån,
2. 12 kap. om fondemission,

SFS 2010:2043

3. 14 kap. om emission av teckningsoptioner, och
4. 15 kap. om emission av konvertibler.

15 §

Ett livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst får inte ta upp

ett penninglån på villkor att lånet ska betalas på något annat sätt än med ett
nominellt penningbelopp eller med ett penningbelopp som bestäms med
hänsyn till förändringar i penningvärdet.

Särskilt om värdeöverföringar från och överskottshantering i
livförsäkringsaktiebolag

Vinstutdelning

16 §

I ett livförsäkringsaktiebolag får vinstutdelning ske bara om det följer

av bolagsordningen.

Bestämmelserna i 19 kap. 13–30 §§ aktiebolagslagen (2005:551) om vissa

publika aktiebolags förvärv av egna aktier gäller inte för livförsäk-
ringsaktiebolag som inte får dela ut vinst.

Användningen av årsvinsten

17 §

Årsvinsten i ett livförsäkringsaktiebolag och belopp som förs över

från bundet eget kapital till fritt eget kapital i bolaget ska användas för åter-
bäring, i den utsträckning inte

1. vinsten eller det överförda beloppet får tas i anspråk för vinstutdelning

eller för att täcka förluster enligt bestämmelser i bolagsordningen, eller

2. annat följer av denna lag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i

försäkringsföretag.

Fördelning av återbäring

18 §

Ett livförsäkringsaktiebolag ska gottskriva återbäring till försäk-

ringstagarna och andra ersättningsberättigade med en fördelning som utgår
från försäkringens bidrag till överskottet, om inte annat följer av bestämmel-
ser i försäkringsavtalet eller i bolagsordningen.

Vid återköp eller överföring enligt 11 kap. 5 § försäkringsavtalslagen

(2005:104) ska

1. rätten till återbäring bestämmas enligt samma fördelning och principer

som skulle ha gällt för försäkringsfall, om inte en avvikelse är försvarlig
med hänsyn till

a) det kvarvarande försäkringstagarkollektivets rätt till återbäring, eller
b) försäkringsbolagets ekonomiska situation, och
2. avgifter bestämmas på grundval av de kostnader som belöper på åter-

köpet eller överföringen och med beaktande av den fordran som kvarstår
mot försäkringstagaren för kostnader som uppkommit i samband med för-
säkringsavtalets ingående.

SFS 2010:2043

Konsolideringsfond

19 §

Livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst ska ha en konsoli-

deringsfond. Konsolideringsfonden får sättas ned bara för att täcka förluster
eller för ett annat ändamål som anges i bolagsordningen. En sådan nedsätt-
ning får bara beslutas av bolagsstämman.

Ombildning till livförsäkringsaktiebolag som får dela ut vinst

20 §

Villkor om vinstutdelning som införs i bolagsordningen för ett

livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst får godkännas bara om

1. beslutet har biträtts vid bolagsstämman av aktieägare som företräder

minst nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget,

2. de försäkringstagare vars rätt berörs av villkoret har underrättats om att

detta tas in eller ändras,

3. högst femtio procent av de underrättade försäkringstagare som hörts av

eller högst tio procent av samtliga underrättade försäkringstagare motsätter
sig ändringen,

4. ändringen inte kan antas försämra rätten för försäkringstagare och an-

dra ersättningsberättigade på grund av försäkringar.

Första stycket 4 gäller även villkor i bolagsordningen om förlusttäckning.
En sådan underrättelse som avses i första stycket 2 ska ske genom att en

redogörelse för ändringen av bolagsordningen och dess konsekvenser till-
ställs försäkringstagarna på deras senast kända postadress.

Första stycket 2–4 och tredje stycket gäller även när en livförsäkring över-

går från en verksamhet där vinstutdelning inte är tillåten till en vinstutde-
lande verksamhet genom fusion eller överlåtelse av försäkringsbestånd, om
det inte finns särskilda skäl för undantag. Det som föreskrivs om godkännan-
de av villkor om vinstutdelning gäller då i stället tillstånd att verkställa fu-
sionsplan och överlåtelseavtal.

21 §

För ett livförsäkringsaktiebolag som driver verksamhet utan villkor

om vinstutdelning i bolagsordningen och som ska övergå till vinstutdelande
verksamhet får sådana villkor om vinstutdelning som avses i 20 § godkännas
bara om uppskrivningsfonden, konsolideringsfonden, fonden för verkligt
värde och andra övervärden i bolaget, med avdrag för aktiekapitalet och
överkursfonden, gottskrivs försäkringstagarna och andra ersättningsberätti-
gade på grund av försäkringarna som återbäring eller på annat sätt.

Minskning av aktiekapitalet och reservfonden

Tillstånd att verkställa minskningsbeslut för återbetalning till aktieägarna

22 §

Vid minskning av aktiekapitalet i ett försäkringsaktiebolag för avsätt-

ning till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman eller för återbetal-
ning till aktieägarna gäller inte 20

kap. 23–29 §§ aktiebolagslagen

(2005:551). I stället gäller 23–27 §§ detta kapitel.

23 §

Om minskningsbeloppet helt eller delvis ska användas för ändamål

som avses i 20 kap. 1 § första stycket 2 eller 3 aktiebolagslagen (2005:551),

SFS 2010:2043

får bolaget inte verkställa minskningsbeslutet utan tillstånd från allmän dom-
stol.

Finansinspektionen får besluta att aktiekapitalet får minskas utan tillstånd

från allmän domstol, om bolaget samtidigt vidtar åtgärder som medför att
varken bolagets bundna egna kapital eller dess aktiekapital minskar.

Ansökan om tillstånd

24 §

Bolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa ett minskningsbeslut

enligt 23 § hos tingsrätten i den ort där styrelsen har sitt säte. Ansökan ska
ges in inom två månader efter det att minskningsbeslutet registrerades. Till-
sammans med ansökan ska bolaget ge in ett bevis om att minskningsbeslutet
har registrerats.

Inhämtande av Finansinspektionens yttrande och kallelse på borgenärer

25 §

Domstolen ska omgående inhämta Finansinspektionens yttrande om

och i så fall i vilken utsträckning minskningen kan komma att inverka på den
rätt som tillkommer försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på
grund av försäkringar. Om domstolen med hänsyn till yttrandets innehåll fin-
ner att minskningen inte bör verkställas, ska ansökan genast avslås. I annat
fall ska domstolen kalla bolagets borgenärer och förelägga dem som vill
motsätta sig ansökan att senast en viss dag skriftligen anmäla detta hos dom-
stolen. Domstolen ska dock inte kalla de borgenärer vilkas anspråk avser en
fordran på lön, pension eller annan ersättning som omfattas av lönegaranti
enligt lönegarantilagen (1992:497).

Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att den som inte gör någon

anmälan ska anses ha medgett ansökan. I kallelsen ska ett kortfattat samman-
drag av inspektionens yttrande tas in. Domstolen ska se till att kallelsen
skyndsamt kungörs i Post- och Inrikes Tidningar.

När allmän domstol ska lämna tillstånd

26 §

Tillstånd ska ges, om inte någon av de borgenärer som har kallats

motsätter sig ansökan inom förelagd tid eller om det visas att de borgenärer
som har motsatt sig ansökan har fått full betalning eller har betryggande
säkerhet för sina fordringar. Att en försäkringstagare eller någon annan
ersättningsberättigad på grund av en försäkring motsätter sig ansökan utgör
dock inte något hinder, om Finansinspektionens yttrande ger grund för att ge
tillstånd.

Registrering

27 §

Domstolen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt 24 §

och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning av sådana
ansökningar.

SFS 2010:2043

Tillstånd till vinstutdelning efter minskningsbeslut för förlusttäckning

28 §

I stället för 20 kap. 30 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller för för-

säkringsaktiebolag att vinstutdelning inte får beslutas utan tillstånd från all-
män domstol under tre år efter registreringen av ett beslut om minskning av
aktiekapitalet för förlusttäckning. Tillstånd behövs dock inte om aktiekapita-
let efter eller i samband med minskningsbeslutet har ökats med minst minsk-
ningsbeloppet. I fråga om domstolens tillstånd gäller 24–27 §§ i tillämpliga
delar.

Minskning av reservfonden

29 §

I stället för 20 kap. 35 § 3 aktiebolagslagen (2005:551) gäller för för-

säkringsaktiebolag att minskning av reservfonden får ske för återbetalning
till aktieägarna eller annat ändamål, om allmän domstol med tillämpning av
24–26 §§ ger tillstånd till minskningen.

Lån m.m. till närstående

30 §

I stället för 21 kap. 1–4 §§ aktiebolagslagen (2005:551) om penning-

lån och ställande av säkerhet gäller 4 kap. 9 § denna lag för en sådan person
som avses i 21 kap. 1 § 2 aktiebolagslagen och för en person eller ett företag
som har en sådan anknytning som avses i 3–5 samma paragraf till denna
person.

Fusion

Överlåtande bolag

31 §

Ett försäkringsaktiebolag får vara överlåtande bolag vid en fusion

bara om ett annat svenskt försäkringsaktiebolag eller en motsvarande juri-
disk person med hemvist i ett annat land inom EES än Sverige är övertagan-
de bolag.

Tillämpliga bestämmelser

32 §

Vid fusion med ett försäkringsaktiebolag gäller inte 23 kap. 19–21,

22–24 och 45 §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller 33–35 §§ detta
kapitel. I 37 § finns särskilda bestämmelser om fusion genom absorption av
helägt dotterbolag.

Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen

33 §

När fusionsplanen gäller i samtliga bolag, ska såväl överlåtande som

övertagande bolag ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gräns-
överskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som
deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen. Ärenden som
är av principiell betydelse eller av särskild vikt prövas dock av regeringen.
Regeringens prövning sker efter anmälan av Finansinspektionen.

Vid fusion genom kombination ska bolagen dessutom ansöka om tillstånd

enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 8 § för

SFS 2010:2043

det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om
det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.

Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att

fusionsplanen gäller i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats
enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), senast två år
efter det att fusionsplanen har kungjorts enligt 27 kap. 3 § aktiebolagslagen.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om

ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta
Bolagsverket om lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av
sådana ansökningar.

34 §

Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusions-

plan ska det prövas att försäkringstagarna och andra borgenärer tillförsäkras
en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de
fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte
redan har en sådan säkerhet.

När en ansökan ska avslås

35 §

En ansökan enligt 33 § ska avslås om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll

strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt

rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av
företagskoncentrationer

5 eller om prövning av fusionen pågår enligt konkur-

renslagen eller den nämnda förordningen,

3. vid kombination, revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolags-

lagen (2005:551) inte utvisar att de överlåtande bolagens sammanlagda
verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i
detta,

4. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan

betryggande säkerhet som avses i 34 § eller de fusionerande bolagens ekono-
miska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig
med försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen, eller

5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt kon-

kurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan
antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under
högst sex månader.

Registrering av fusionen

36 §

I stället för det som föreskrivs i 23 kap. 25 § andra stycket aktie-

bolagslagen (2005:551) om tidpunkten för anmälan av fusionen för registre-
ring ska anmälan göras senast två månader från det att Finansinspektionens
tillstånd att verkställa fusionsplanen har vunnit laga kraft eller regeringen
har meddelat sådant tillstånd.

5 EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (Celex 32004R0139).

SFS 2010:2043

Absorption av helägt dotterbolag

37 §

Vid absorption av ett helägt dotterbolag gäller inte 23 kap. 32 och

33 §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller följande.

Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos

Finansinspektionen. Ansökan ska ges in senast en månad efter det att fu-
sionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen har
registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen, senast två år efter det att
uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Ärenden som är av prin-
cipiell betydelse eller av särskild vikt ska prövas av regeringen. Regeringens
prövning sker efter anmälan av Finansinspektionen.

I fråga om ett ärende enligt första stycket gäller 34 och 35 §§ i tillämpliga

delar. Det som anges om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och det som
anges om övertagande bolag ska avse moderbolag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt

andra stycket och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning
av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en sådan underrättelse regist-
rera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.

Särskilt bokslut

38 §

Vid upprättande av ett särskilt bokslut i ett försäkringsaktiebolag

enligt 23 kap. 50 § aktiebolagslagen (2005:551) ska det som anges i 6 kap.
4 § andra stycket bokföringslagen (1999:1078) om bestämmelser i årsredo-
visningslagen (1995:1554) i stället avse bestämmelser i lagen (1995:1560)
om årsredovisning i försäkringsföretag.

Ogiltighet

39 §

I stället för det som föreskrivs i 23 kap. 52 § tredje stycket aktie-

bolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller följande för ett försäk-
ringsaktiebolag.

Utöver det som föreskrivs i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen

och 23 kap. 52 § första stycket samma lag får talan inte väckas efter det att
Finansinspektionen genom ett beslut som har vunnit laga kraft har lämnat
tillstånd att verkställa fusionsplanen eller regeringen har meddelat sådant
tillstånd.

Delning

Krav på tillstånd för överlåtelse av viss verksamhet

40 §

Ett försäkringsaktiebolag får inte genom delning överlåta verksamhet

som bara får drivas efter tillstånd till ett bolag som inte har ett sådant till-
stånd.

Undantag från krav på underrättelse till vissa borgenärer

41 §

Ett försäkringsaktiebolag behöver inte underrätta sina kända borgenä-

rer enligt 24 kap. 21 § aktiebolagslagen (2005:551).

SFS 2010:2043

Inhämtande av Finansinspektionens yttrande

42 §

Bolagsverket ska inte kalla ett försäkringsaktiebolags borgenärer

enligt 24 kap. 24 § aktiebolagslagen (2005:551). I stället ska verket inhämta
ett yttrande från Finansinspektionen. Yttrandet ska innehålla uppgift om
huruvida

1. försäkringsaktiebolagets försäkringstagare och andra borgenärer har

tillförsäkrats en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med
hänsyn till de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden och borge-
närerna inte redan har en sådan säkerhet, och

2. de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att

delningen kan anses förenlig med försäkringstagares och andra fordrings-
ägares intressen.

Överlämnande av ärendet till allmän domstol

43 §

När Finansinspektionen har kommit in med sitt yttrande och den tid

inom vilken borgenärerna kan motsätta sig ansökan enligt 24 kap. 25 § aktie-
bolagslagen (2005:551) har gått ut, ska Bolagsverket överlämna ärendet till
tingsrätten i den ort där styrelsen i det överlåtande bolaget har sitt säte.

När allmän domstol ska avslå en ansökan

44 §

I stället för 24 kap. 26 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att allmän

domstol ska avslå en ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen om

1. det inte av Finansinspektionens yttrande framgår att
a) försäkringsaktiebolagets försäkringstagare och andra borgenärer har

tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 42 § 1, eller

b) de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att

delningen kan anses förenlig med försäkringstagares och andra fordrings-
ägares intressen, och

2. det inte visas att de borgenärer som har motsatt sig ansökan har fått full

betalning eller har betryggande säkerhet för sina fordringar.

Att någon av försäkringsaktiebolagets borgenärer motsätter sig ansökan

innebär inte att ansökan ska avslås, om Finansinspektionens yttrande ger
grund för att tillstånd ska ges.

Om domstolen anser det nödvändigt får den begära att Finansinspektionen

kompletterar sitt yttrande.

Likvidation

Tvångslikvidation på grund av Bolagsverkets beslut

45 §

Utöver det som föreskrivs i 25 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551)

om i vilka fall allmän domstol eller Bolagsverket ska besluta att ett bolag ska
gå i likvidation gäller för försäkringsaktiebolag att Bolagsverket ska besluta
att bolaget ska gå i likvidation om

1. ett tillstånd att driva försäkringsrörelse för bestämd tid har gått ut utan

att något nytt tillstånd har beviljats, eller

SFS 2010:2043

2. tillståndet att driva försäkringsrörelse har återkallats utan att bolaget i

stället har fått ett tillstånd att driva någon annan tillståndspliktig finansiell
rörelse.

En fråga om sådan likvidation prövas på ansökan av styrelsen, en styrelse-

ledamot, den verkställande direktören, en aktieägare eller på anmälan av
Finansinspektionen.

46 §

I stället för det som föreskrivs i 25 kap. 11 § första stycket 2 aktie-

bolagslagen (2005:551) om 8 kap. 3 § första stycket och 16 § årsredo-
visningslagen (1995:1554) ska 8 kap. 5 och 8 §§ lagen (1995:1560) om års-
redovisning i försäkringsföretag gälla för försäkringsaktiebolag.

Finansinspektionens anmälan

47 §

Utöver det som föreskrivs i 25 kap. 11 § tredje stycket och 17 § andra

stycket aktiebolagslagen (2005:551) ska en fråga om likvidation enligt dessa
paragrafer också prövas efter anmälan av Finansinspektionen.

Kontrollbalansräkningens innehåll

48 §

Utöver det som föreskrivs i 25 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551)

om kontrollbalansräkningens innehåll gäller för försäkringsaktiebolag föl-
jande.

Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek ska inom linjen tilläggas en

post som utvisar den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde som skulle
följa, om de redovisades till försäljningsvärdet med avdrag för de förväntade
försäljningskostnaderna. I fråga om sådana tillgångar som anges i 4 kap.
2 § 4 och 5 lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag gäller
att de tas upp till anskaffningsvärdet minskat med nödvändiga avskrivningar
och nedskrivningar, om ett högre värde erhålls genom detta.

Värdehandlingar som används för skuldtäckning enligt 6 kap. 3 § 1–4,

9–11, 16 och 17 får tas upp till högre värde än det som följer av lagen om
årsredovisning i försäkringsföretag. Detta gäller bara om värdehandlingarna
kan avyttras till detta högre värde vid sådana tidpunkter att förutsättningarna
att infria de försäkringsåtaganden som värdehandlingarna säkerställer kan
anses tillfredsställande.

Andra värdehandlingar än de som avses i tredje stycket och som utgörs av

reversfordringar som förfaller eller kan sägas upp till betalning av försäk-
ringsaktiebolaget först efter längre tid än ett år får, om det finns särskilda
skäl för det, tas upp över det verkliga värdet, dock högst till anskaffningsvär-
det.

Hinder mot beslut om upphörande av likvidation

49 §

Utöver 25 kap. 45 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att ett beslut

om att en likvidation ska upphöra och försäkringsaktiebolagets verksamhet
återupptas inte får fattas, om

1. bolaget har fått tillstånd att driva försäkringsrörelse för en bestämd tid

och den tiden har gått ut utan att något nytt tillstånd har beviljats, eller

2. bolagets tillstånd att driva försäkringsrörelse har återkallats.

SFS 2010:2043

Försäkringsaktiebolags firma

50 §

Ett försäkringsaktiebolags firma ska innehålla ordet försäkring.

Skadestånd

51 §

Det som föreskrivs i 29 kap. 1–3 §§ aktiebolagslagen (2005:551) om

skadeståndsansvar vid överträdelse av där angivna bestämmelser gäller för
försäkringsaktiebolag även vid överträdelse av denna lag.

12 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för ömsesidiga
försäkringsbolag

Inledande bestämmelser

Delägare

1 §

Delägare i ett ömsesidigt försäkringsbolag är försäkringstagarna. Åter-

försäkringstagare ska dock inte på grund av återförsäkringen anses som del-
ägare.

I bolagsordningen får det föreskrivas att också de försäkrade, även om de

inte samtidigt är försäkringstagare, ska vara delägare för en försäkring som

1. tecknas av en arbetsgivare för att ge försäkringsskydd åt anställda, och
2. grundas på kollektivavtal.

Ansvar för ett ömsesidigt försäkringsbolags förpliktelser

2 §

I ett ömsesidigt försäkringsbolag har delägarna inte något personligt

betalningsansvar för bolagets förpliktelser.

I bolagsordningen för ett ömsesidigt skadeförsäkringsbolag får det dock

föreskrivas att en delägare ska täcka skulder, avsättningar eller förluster i
direkt skadeförsäkringsrörelse, som bolaget inte kan täcka genom att ta i
anspråk egna tillgångar eller medel, genom att göra kapitaltillskott till bola-
get (uttaxering).

En delägares skyldighet enligt andra stycket gäller bara för skade-

försäkring som inte har tecknats av en konsument eller ett dödsbo för enskilt
eller i huvudsak enskilt ändamål.

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall

besluta om undantag från bestämmelserna i tredje stycket för lokala skade-
försäkringsbolag med en årlig premieinkomst från skadeförsäkringsrörelsen
som inte överstiger ett belopp motsvarande fem miljoner euro och där minst
hälften av premieinkomsten kommer från bolagets delägare.

Hänvisningar till allmänna bestämmelser för ekonomiska föreningar

3 §

När det i detta kapitel hänvisas till lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningar ska det som där sägs om

1. ekonomisk förening avse ömsesidigt försäkringsbolag,
2. medlem avse delägare,
3. stadgar avse bolagsordning, och
4. föreningsstämma avse bolagsstämma.

SFS 2010:2043

Hänvisningar i lagen om ekonomiska föreningar till bestämmelser i

samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som
gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i lagen om ekonomiska fören-
ingar.

Definitioner m.m.

4 §

Bestämmelserna i 1 kap. 4–7 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska för-

eningar om moderförening, dotterföretag, koncern och avancerad elektro-
nisk signatur ska gälla för ömsesidiga försäkringsbolag.

5 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om att bestämmelserna om koncerner i denna lag, i före-
skrifter som har meddelats med stöd av denna lag och i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar ska gälla helt eller delvis för en grupp av företag,
som inte utgör en koncern enligt 1 kap. 4 § lagen om ekonomiska föreningar,
men som har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning.

Bildande av ett ömsesidigt försäkringsbolag

Stiftare

6 §

Ett ömsesidigt försäkringsbolag bildas av en eller flera stiftare. En stif-

tare ska vara

1. en fysisk person som är bosatt i ett land inom EES,
2. en svensk juridisk person, eller
3. en juridisk person som har bildats enligt lagstiftningen i ett land inom

EES och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksam-
het inom detta område.

Handelsbolag eller motsvarande juridiska personer som har bildats enligt

lagstiftningen i ett land inom EES får vara stiftare bara om varje obegränsat
ansvarig bolagsman är bosatt inom detta område.

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att någon annan än den som

har angetts i första och andra styckena får vara stiftare.

7 §

Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt

11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara stiftare. Att detsamma gäller den som
har näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

8 §

Stiftarna anger villkoren för bolagsbildningen och upprättar en bolags-

ordning. De ska bestämma att ett visst antal försäkringar till minst ett visst
sammanlagt belopp ska vara tecknade, innan bolaget får anses bildat. Vid
bestämmandet av antal försäkringar och belopp ska hänsyn tas till arten av
den planerade rörelsen och till garantikapitalets storlek.

Garantikapital

9 §

Ett ömsesidigt försäkringsbolag får inte bildas utan garantikapital, om

det inte finns särskilda skäl för det.

SFS 2010:2043

Om det behövs får tillskott av garantikapital göras även under rörelsens

gång. Beslut om sådant tillskott ska anmälas för registrering senast sex
månader efter beslutet. För registrering krävs att hälften av tillskottet har
betalats in. Garantikapitalet är ökat när registrering har skett. Garanti-
kapitalet ska vara helt inbetalat senast sex månader efter registreringen av
tillskottet.

Tillskott av garantikapital ska alltid göras med pengar.

10 §

Garantikapitalet ska återbetalas när det inte längre behövs för att

rörelsen ska kunna drivas ändamålsenligt och en återbetalning är förenlig
med bestämmelserna om kapitalbasens sammansättning och storlek i 7 kap.
Bestämmelser om villkor för sådan återbetalning finns i 66 §.

Garantikapitalet ska också återbetalas om inte registrering sker enligt

18 §.

Bolagsordning

11 §

Ett ömsesidigt försäkringsbolags bolagsordning ska ange

1. bolagets firma,
2. den ort i Sverige där bolagets styrelse ska ha sitt säte,
3. föremålet för bolagets verksamhet, varvid det ska anges särskilt om

rörelsen ska avse såväl direkt försäkring som mottagen återförsäkring,

4. om försäkringsrörelse ska drivas utanför EES,
5. antalet eller lägsta och högsta antalet av de styrelseledamöter, revisorer

och eventuella styrelsesuppleanter, som får utses av bolagsstämman, samt
tiden för styrelseledamöternas och revisorernas uppdrag,

6. den krets av försäkrade som i denna egenskap är delägare, om inte bara

försäkringstagarna är delägare,

7. garantikapitalet,
8. regler för hur rösträtten och förslagsrätten ska utövas och hur beslut ska

fattas på stämman, varvid det ska anges särskilt

– om och hur fullmäktige ska utses samt i vilken utsträckning delägarnas

rösträtt ska utövas genom fullmäktige, och,

– i vilken utsträckning garanterna ska ha rösträtt,
9. för vilka försäkringar, i vilka situationer, intill vilket belopp och i

vilken ordning uttaxering kan ske hos delägarna i skadeförsäkringsföretag
samt hur uttaxeringen ska genomföras,

10. i vilken ordning garanterna ska betala in det tecknade garantikapitalet,
11. om och i vilken ordning vinst ska delas ut till garanterna och i vilken

ordning garantikapitalet ska återbetalas,

12. sättet att sammankalla bolagsstämman,
13. vilka ärenden som ska förekomma på den ordinarie stämman,
14. de regler enligt vilka bolagsstämman får förfoga över bolagets vinst

eller, i ett livförsäkringsbolag, på annat sätt täcka bolagets förlust,

15. antal och sammanlagt belopp av de försäkringar som ska vara teck-

nade innan bolaget kan anses bildat,

16. hur tillgångarna ska fördelas mellan delägarna vid bolagets upplös-

ning, och

17. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar ska förekomma, vad som ska gälla för dessa.

SFS 2010:2043

Om försäkringsbolaget ska ha euro som redovisningsvaluta, ska detta

anges i bolagsordningen.

Stiftelseurkund

12 §

Sedan tillstånd att driva försäkringsrörelse har meddelats, ska stif-

tarna upprätta och skriva under en daterad stiftelseurkund som ska innehålla
uppgifter om sättet och tiden för kallelse till den konstituerande stämman.

Teckning av försäkringar

13 §

Teckning av försäkringar i bolaget ska ske på stiftelseurkunden eller

på en teckningslista som innehåller en kopia av stiftelseurkunden. Tillsam-
mans med stiftelseurkunden ska det finnas kopior av tillståndet att driva
försäkringsrörelse och bolagsordningen.

En teckning av försäkring som har gjorts på ett annat sätt än det som anges

i första stycket kan göras gällande bara om bolaget registreras utan att teck-
naren dessförinnan har anmält felet hos Bolagsverket.

Om en försäkring har tecknats med villkor är teckningen ogiltig. Har ogil-

tigheten inte anmälts hos Bolagsverket före bolagets registrering, är dock
tecknaren bunden fastän han eller hon inte kan åberopa villkoret.

Konstituerande stämma

14 §

Beslutet om bolagets bildande ska fattas på en konstituerande stäm-

ma.

Stiftarna ska kalla dem som har tecknat försäkringar och röstberättigade

garanter till den konstituerande stämman enligt bestämmelserna i bolags-
ordningen om kallelse till bolagsstämma. Stiftarna ska även se till att teck-
ningslistorna och de handlingar som stiftelseurkunden hänvisar till hålls
tillgängliga för tecknarna under minst en vecka före stämman på den plats
som har angetts i kallelsen.

Om alla försäkringar tecknas vid stämman och alla de som har tecknat för-

säkringar och röstberättigade garanter är ense, kan beslutet om bolagets bil-
dande fattas även om någon kallelse till stämman inte har skett.

På den konstituerande stämman ska stiftarna lägga fram stiftelseurkunden

och de till den fogade handlingarna i original. Stiftarna ska lämna uppgifter
om antalet tecknade försäkringar, det sammanlagda beloppet av dessa och
det belopp som har inbetalats på garantikapitalet. Samtliga uppgifter ska
föras in i protokollet.

Beslut vid konstituerande stämma

15 §

Om det vid den konstituerande stämman inte visas att försäkringar har

tecknats till minst det antal och det sammanlagda belopp som anges i bolags-
ordningen samt att garantikapitalet har betalats in till den andel som före-
skrivs i bolagsordningen, har frågan om bolagets bildande fallit.

Om flertalet av de närvarande röstberättigade röstar för beslutet att bilda

bolaget, är bolaget bildat. I annat fall har frågan om bolagets bildande fallit.

SFS 2010:2043

När ett ömsesidigt försäkringsbolag är bildat, ska en styrelse och revisorer

väljas.

I fråga om den konstituerande stämman gäller i övrigt bestämmelserna om

stämma i denna lag, lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och
bolagsordningen.

Betalning av försäkringar och garantikapital

6 §

En skuld på grund av teckning av garantikapital får inte kvittas mot en

fordran hos bolaget.

Bolaget får inte överlåta eller pantsätta fordringar på garantikapital.

17 §

Betalningar i pengar av försäkringar och garantikapitalet ska ske

genom insättning på ett särskilt konto som stiftarna har öppnat för ändamålet
hos en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett motsvarande utländskt
kreditinstitut i ett land inom EES. Belopp som har satts in på kontot får lyftas
av bolaget först när styrelsen har valts.

Om frågan om bolagets bildande har fallit eller om teckningen av försäk-

ringar eller garantikapital av annat skäl inte är bindande, ska de inbetalda
beloppen betalas tillbaka enligt 19 § andra stycket.

Registrering av bolaget

Förutsättningar för registrering

18 §

Ett ömsesidigt försäkringsbolag ska anmälas för registrering senast

sex månader efter beslutet om tillstånd att driva försäkringsrörelse.

För registrering av ett ömsesidigt försäkringsbolag, där garantikapital ska

finnas, krävs att hela garantikapitalet är inbetalt.

Verkan av att registrering inte sker

19 §

Frågan om bolagsbildning faller, om

1. någon anmälan för registrering av bolaget inte har gjorts inom före-

skriven tid, eller

2. Bolagsverket genom ett beslut som vunnit laga kraft har avskrivit ett

ärende om sådan registrering eller har vägrat registrering av bolaget.

Om frågan om bolagsbildning har fallit, ansvarar styrelseledamöterna

solidariskt för återbetalningen av de belopp som har betalats på grund av
garantiavtalet eller de tecknade försäkringarna. Uppkommen avkastning ska
läggas till beloppen och avdrag ska göras för kostnaderna på grund av åtgär-
der enligt 20 § tredje meningen.

Rättshandlingar före bolagets registrering

20 §

Innan det ömsesidiga försäkringsbolaget har registrerats, kan det inte

förvärva rättigheter eller åta sig skyldigheter. Det kan inte heller föra talan
inför domstol eller någon annan myndighet. Styrelsen kan dock föra talan i
mål rörande bolagsbildningen och i övrigt vidta åtgärder för att erhålla de
belopp som tecknats som garantikapital.

SFS 2010:2043

21 §

För en åtgärd som vidtas på bolagets vägnar före registreringen svarar

de som har deltagit i åtgärden eller beslutet om denna solidariskt. När bola-
get har registrerats, övergår ansvaret på bolaget, om förpliktelsen följer av
stiftelseurkunden eller har tillkommit efter det att bolaget har bildats.

22 §

Om det har slutits avtal för bolaget före registreringen gäller följande.

En avtalspart som inte kände till att bolaget inte var registrerat, kan frånträda
avtalet till dess att bolaget har registrerats. En avtalspart som kände till att
bolaget inte var registrerat kan, om annat inte har avtalats, frånträda avtalet
bara om frågan om bolagets bildande har fallit enligt 19 §.

Förlagsinsatser

23 §

Ömsesidiga försäkringsbolag ska i bolagsordningen kunna ange att

kapital får tillskjutas i enlighet med det som gäller om förlagsinsatser enligt
5 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Det som föreskrivs i 5 kap. 1 § andra stycket lagen om ekonomiska före-

ningar om det högsta beloppet av förlagsinsatser från andra än medlemmar
ska inte gälla för ömsesidiga försäkringsbolag. I stället får summan av såda-
na insatser efter tillskottet uppgå till högst summan av övrigt eget kapital.

Om det finns synnerliga skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall

besluta om högre förlagsinsatser än som anges i andra stycket.

Bolagets ledning

Tillämpliga bestämmelser om bolagets ledning

24 §

Bestämmelserna i 6 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

om föreningens ledning ska gälla även för ömsesidiga försäkringsbolag med
de tillägg som följer av 25–31 §§.

Styrelsen

25 §

Bestämmelsen i 6 kap. 4 § andra stycket lagen (1987:667) om ekono-

miska föreningar om att styrelseledamöter ska vara medlemmar i föreningen
ska inte gälla för ömsesidiga försäkringsbolag.

I ett ömsesidigt försäkringsbolag ska mer än hälften av styrelse-

ledamöterna vara personer som varken är anställda i bolaget eller anställda
eller styrelseledamöter i företag som ingår i samma koncern som bolaget
eller i en företagsgrupp av motsvarande slag.

Uppgifter inför styrelseval

26 §

Bolagsstämmans ordförande ska innan styrelseval hålls i ett ömse-

sidigt försäkringsbolag lämna uppgift till stämman om vilka uppdrag den
som valet gäller har i andra företag.

SFS 2010:2043

Verkställande direktör

27 §

I ett ömsesidigt försäkringsbolag ska styrelsen utse en verkställande

direktör. Den verkställande direktören får inte vara ordförande i styrelsen.

Jäv för styrelseledamot och den verkställande direktören

28 §

Bestämmelserna i 6 kap. 10 § lagen (1987:667) om ekonomiska för-

eningar om jäv för en styrelseledamot eller den verkställande direktören gäl-
ler även en fråga om avtal mellan det ömsesidiga försäkringsbolaget och en
juridisk person som styrelseledamoten eller den verkställande direktören en-
sam eller tillsammans med någon annan får företräda. Detta gäller dock inte
om

1. det ömsesidiga försäkringsbolaget äger samtliga aktier i bolagets mot-

part, och

2. motparten är ett annat bolag än ett försäkringsaktiebolag som inte får

dela ut vinst.

Generella inskränkningar

29 §

Utöver 6 kap. 13 § första stycket och 7 kap. 16 § lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar gäller att beslut, rättshandlingar eller andra åtgärder
enligt dessa bestämmelser inte heller får fattas eller företas till nackdel för
garanter eller ersättningsberättigade som på grund av försäkringsavtal har
rätt till en andel av de ackumulerade vinster som har uppstått i rörelsen.

30 §

Bestämmelserna i 6 kap. 13 § andra stycket lagen (1987:667) om eko-

nomiska föreningar om förbud för en ställföreträdare att följa vissa föreskrif-
ter av föreningsorgan gäller även föreskrifter som står i strid med bestäm-
melser i denna lag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkrings-
företag.

Överskridande av befogenhet eller behörighet

31 §

Bestämmelsen i 6 kap. 14 § första meningen lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar om en ställföreträdares överskridande av befogenhet
ska inte gälla när styrelsen eller den verkställande direktören har överträtt en
föreskrift om föremålet för bolagets verksamhet eller andra föreskrifter som
har meddelats i bolagsordningen eller av ett annat bolagsorgan.

Om ställföreträdaren har företagit en rättshandling för bolaget och då har

handlat i strid med bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar om
föreningsorganens behörighet, gäller rättshandlingen inte mot bolaget.

Bolagsstämma

Tillämpliga bestämmelser om bolagsstämma

32 §

Bestämmelserna om föreningsstämma i 7 kap. lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar ska gälla för ömsesidiga försäkringsbolag med de
undantag och tillägg som följer av 33–41 §§.

SFS 2010:2043

Rösträtt för garanter

33 §

Garanters rätt att besluta i ett ömsesidigt försäkringsbolags ange-

lägenheter utövas vid bolagsstämman. Bestämmelserna i lagen (1987:667)
om ekonomiska föreningar om rösträtt för medlemmar gäller även garanter,
om en garant enligt bolagsordningen har rösträtt på bolagsstämman.

Ombud och biträden

34 §

Bestämmelserna om vem som får vara ombud eller biträde i 7 kap.

2 § andra och tredje styckena lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
ska inte gälla för ömsesidiga försäkringsbolag.

Fortsatt bolagsstämma

35 §

Bestämmelserna om uppskov med beslut till fortsatt stämma i 7 kap.

4 § tredje stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, ska gälla för
ömsesidiga försäkringsbolag, om en tiondel av de närvarande röstberättigade
begär det.

Förslagsrätt

36 §

Den förslagsrätt som tillkommer delägarna enligt 7 kap. 6 § lagen

(1987:667) om ekonomiska föreningar får inskränkas i ett ömsesidigt försäk-
ringsbolags bolagsordning om fullmäktige har utsetts.

Finansinspektionens skyldighet att kalla till bolagsstämma

37 §

Den skyldighet att kalla till stämma som länsstyrelsen har enligt

7 kap. 7 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska för ömsesidiga
försäkringsbolag i stället gälla för Finansinspektionen.

Fullmäktige m.m.

38 §

Utöver bestämmelserna i 7 kap. 12 § första stycket lagen (1987:667)

om ekonomiska föreningar om fullmäktige gäller för ömsesidiga försäk-
ringsbolag att minst hälften av fullmäktige ska utses av delägarna eller av
organisationer som kan anses företräda delägarnas intressen.

Bestämmelserna om längsta mandattid och vem som kan utses till full-

mäktig i 7 kap. 12 § andra stycket lagen (1987:667) om ekonomiska före-
ningar ska inte gälla för ömsesidiga försäkringsbolag.

Om fullmäktige utsetts, får bestämmelser tas in i bolagsordningen om att

redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen ska tillhandahållas enligt
7 kap. 8 § lagen om ekonomiska föreningar genom att fram till bolags-
stämma hållas tillgängliga för medlemmarna och innehavarna av förlags-
andelar på bolagets webbplats.

Delägarna har rätt att närvara och yttra sig vid ett fullmäktige-

sammanträde, om inte annat anges i bolagsordningen.

SFS 2010:2043

Ändring av bolagsordningen

39 §

I stället för 7 kap. 14 § första stycket andra och tredje meningarna

lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller att ett beslut att ändra
bolagsordningen i ett ömsesidigt försäkringsbolag är giltigt om två tredje-
delar av samtliga röstande har förenat sig om det.

40 §

En ändring av villkor om vinstutdelning till garanter eller innehavare

av förlagsandelar eller om förlusttäckning i ett ömsesidigt livförsäkrings-
bolags bolagsordning får godkännas bara om ändringen inte kan antas för-
sämra rättten för försäkringstagare och andra ersättningsberättigade på grund
av försäkringar.

41 §

Om ett beslut att ändra bolagsordningen avser delägarnas ansvarighet

vid uttaxering enligt 2 § andra stycket, får beslutet inte tillämpas tidigare än
ett år efter registreringen av beslutet, om inte samtliga delägare har biträtt
det.

Efter registrering ska beslutet genast kungöras i Post- och Inrikes

Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer. Dessutom
ska en underrättelse om beslutet sändas till varje delägare vars postadress är
känd.

Den som är delägare när beslutet fattas men som inte samtycker till beslu-

tet har rätt att inom ett år från beslutets registrering häva försäkringsavtalet
utan att rätta sig efter den uppsägningstid som annars skulle ha gällt. Om
avtalet hävs har delägare rätt att få ut den på försäkringen belöpande andelen
av ej intjänade premier och återbäring. Beräkningen av denna andel ska
göras för den tidpunkt då avtalet upphör att gälla.

Revision och särskild granskning

Tillämpliga bestämmelser om revision och särskild granskning

42 §

Bestämmelserna i 8 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

om revision och särskild granskning ska gälla för ömsesidiga försäkrings-
bolag med de avvikelser och tillägg som följer av 43 §.

Kompetenskrav m.m.

43 §

I ett ömsesidigt försäkringsbolag ska minst en revisor utses av bolags-

stämman.

Bara den som är auktoriserad revisor, godkänd revisor som har avlagt

revisorsexamen eller annan godkänd revisor får vara revisor i ett ömsesidigt
försäkringsbolag. Minst en av de revisorer som bolagsstämman har utsett ska
vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor som har avlagt revisors-
examen.

Bestämmelserna i 8 kap. 18 § lagen (1987:667) om ekonomiska före-

ningar om registrering av revisor ska även gälla för revisor som har utsetts
enligt denna paragraf.

SFS 2010:2043

Allmän granskning

44 §

Om inte något annat anges i bolagsordningen, får det i ett ömsesidigt

försäkringsbolag utses en eller flera personer (lekmannarevisorer) att utföra
sådan granskning som anges i 46 §.

Bestämmelserna om revisorer i denna lag och lagen (1987:667) om eko-

nomiska föreningar är inte tillämpliga på lekmannarevisorer.

45 §

För en lekmannarevisor får en eller flera suppleanter utses. Bestäm-

melserna i denna lag om lekmannarevisor gäller i tillämpliga delar även
suppleant.

Lekmannarevisorns uppgifter

46 §

Lekmannarevisorn ska granska om bolagets verksamhet sköts på ett

ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om
bolagets interna kontroll är tillräcklig. Granskningen ska vara så ingående
och omfattande som god sed vid detta slag av granskning kräver.

47 §

Lekmannarevisorn ska följa bolagsstämmans anvisningar, om de inte

strider mot lag, bolagsordningen eller god sed.

48 §

Lekmannarevisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en gransk-

ningsrapport till bolagsstämman. Bestämmelser om rapportens innehåll och
den tidpunkt då den ska lämnas till bolagets styrelse finns i 56 §.

49 §

Lekmannarevisorn får inte underteckna en sådan revisionsberättelse

som avses i 8 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Tillhandahållande av upplysningar m.m.

50 §

Styrelsen och den verkställande direktören ska ge lekmannarevisorn

tillfälle att genomföra granskningen i den omfattning lekmannarevisorn
anser vara nödvändig. De ska lämna de upplysningar och det biträde som
lekmannarevisorn begär.

Samma skyldigheter har styrelsen, den verkställande direktören, revisorn

och lekmannarevisorn i ett dotterbolag gentemot en lekmannarevisor i
moderbolaget.

Hur en lekmannarevisor utses

51 §

En lekmannarevisor väljs av bolagsstämman, om inte bolags-

ordningen innehåller bestämmelser om att lekmannarevisorn ska utses på
något annat sätt.

Obehörighetsgrunder

52 §

Den som är underårig eller i konkurs eller har fått näringsförbud eller

har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara lekmanna-
revisor.

SFS 2010:2043

Jäv

53 §

Lekmannarevisor får inte den vara som

1. är styrelseledamot, verkställande direktör eller innehar en befattning i

ledande ställning i försäkringsbolaget eller dess dotterföretag eller biträder
vid bolagets bokföring eller medelsförvaltning eller bolagets kontroll där-
över,

2. är anställd hos eller på något annat sätt har en underordnad eller bero-

ende ställning till försäkringsbolaget eller till någon som avses i 1,

3. är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder bolaget

vid bokföringen eller medelsförvaltningen eller bolagets kontroll däröver,

4. är gift med eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp-

eller nedstigande led till en person som avses i 1,

5. är besvågrad med en person som avses i 1 i rätt upp- eller nedstigande

led eller är gift med den andres syskon, eller

6. står i låneskuld till bolaget eller något annat företag i samma koncern

eller har en förpliktelse som ett sådant företag har ställt säkerhet för.

Den som enligt första stycket inte är behörig att vara lekmannarevisor i ett

moderbolag får inte heller vara lekmannarevisor i dess dotterföretag.

Anlitande av biträde

54 §

En lekmannarevisor får vid granskningen av bolaget inte anlita någon

som enligt 53 § inte är behörig att vara lekmannarevisor. Om bolaget eller
dess moderbolag har anställda med uppgift att uteslutande eller huvud-
sakligen sköta den interna revisionen, får lekmannarevisorn dock vid gransk-
ningen anlita sådana anställda i den utsträckning det är förenligt med god
sed.

Lekmannarevisorns avgång

55 §

Ett uppdrag som lekmannarevisor upphör, om lekmannarevisorn eller

den som har utsett lekmannarevisorn anmäler att uppdraget ska upphöra.
Anmälan ska göras hos styrelsen. Om en lekmannarevisor som inte är vald
på bolagsstämma vill avgå, ska han eller hon anmäla det också hos den som
har utsett honom eller henne.

Lekmannarevisorns granskningsrapport

56 §

Granskningsrapporten ska lämnas till bolagets styrelse senast två

veckor före den ordinarie bolagsstämman.

I rapporten ska lekmannarevisorn uttala sig om sådana förhållanden som

avses i 46 § och om sådana förhållanden som han eller hon har varit skyldig
att granska enligt 47 §. Om lekmannarevisorn finner anledning till anmärk-
ning mot någon styrelseledamot eller mot den verkställande direktören, ska
han eller hon upplysa om detta i rapporten och lämna uppgift om anled-
ningen till anmärkningen.

Lekmannarevisorn får i granskningsrapporten även lämna andra upplys-

ningar som han eller hon anser att delägarna, de delegerade eller garanterna
bör få kännedom om.

SFS 2010:2043

57 §

Granskningsrapporten ska hållas tillgänglig för och sändas till de röst-

berättigade på samma sätt som anges i 7 kap. 8 § fjärde stycket lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar samt läggas fram på bolagsstämman.

Lekmannarevisorns närvaro vid bolagsstämma

58 §

Lekmannarevisorn har rätt att närvara vid bolagsstämma. Han eller

hon är skyldig att närvara, om det med hänsyn till ärendena kan anses
nödvändigt.

Lekmannarevisorns tystnadsplikt

59 §

Lekmannarevisorn får inte till en enskild delägare, delegerad, garant

eller utomstående obehörigen lämna upplysningar om sådana bolags-
angelägenheter som lekmannarevisorn får kännedom om när han eller hon
fullgör sitt uppdrag, om det kan vara till skada för bolaget.

Lekmannarevisorns upplysningsplikt

60 §

Lekmannarevisorn är skyldig att till bolagsstämman lämna alla upp-

lysningar som bolagsstämman begär, i den mån det inte skulle vara till
väsentlig skada för bolaget.

61 §

Lekmannarevisorn är skyldig att lämna bolagets revisor, annan lek-

mannarevisor, en särskild granskare och, om bolaget har försatts i konkurs,
konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om bolagets angelägen-
heter.

Lekmannarevisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar

om bolagets angelägenheter till undersökningsledaren under förunder-
sökning i brottmål.

Registrering

62 §

Bestämmelserna i 6 kap. 15 § lagen (1987:667) om ekonomiska före-

ningar om registrering av styrelseledamöter ska även gälla för lekmanna-
revisorer.

Vinstutdelning m.m.

Tillåtna former för värdeöverföring till garanter och innehavare av
förlagsandelar

63 §

Ett ömsesidigt försäkringsbolags medel får betalas ut till garanter och

innehavare av förlagsandelar bara enligt bestämmelserna i denna lag om
vinstutdelning, återbetalning av garantikapital och det som gäller enligt
denna lag och lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om utskiftning
vid bolagets likvidation.

SFS 2010:2043

Vinstutdelning

64 §

Vinstutdelning till garanter och innehavare av förlagsandelar får bara

ske om det följer av bolagsordningen.

Vinstutdelningen får inte överstiga det som i den fastställda balans-

räkningen och, i fråga om moderbolag som ska upprätta koncernredovisning,
i den fastställda koncernbalansräkningen för det senaste räkenskapsåret
redovisats som bolagets respektive koncernens nettovinst för året, balanse-
rade vinst och fria fonder sedan avdrag gjorts för

1. det belopp som enligt 68 § ska användas för återbäring,
2. den redovisade förlusten,
3. det belopp som enligt lag eller bolagsordning ska avsättas till bundet

eget kapital eller, i fråga om moderbolag, det belopp som av det fria egna
kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna ska
föras över till det bundna egna kapitalet, och

4. det belopp som enligt bolagsordningen på annat sätt ska användas för

något annat ändamål än vinstutdelning.

Vinstutdelningen får inte ske med så stort belopp att utdelningen med hän-

syn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställ-
ning i övrigt står i strid med god affärssed.

65 §

Beslut om vinstutdelning till garanter eller innehavare av förlags-

andelar fattas av bolagsstämman. Stämman får bara i den utsträckning den
har skyldighet till detta enligt bolagsordningen besluta om utdelning av stör-
re belopp än det som styrelsen föreslagit eller godkänt.

Återbetalning av garantikapital m.m.

66 §

Återbetalning av garantikapitalet får bara beslutas av bolagsstämman.

Stämmans beslut ska anmälas till Bolagsverket för registrering. För registre-
ring krävs att Finansinspektionen har gett sitt tillstånd till återbetalningen.
Någon återbetalning får inte göras innan beslutet har registrerats.

Om ett ömsesidigt försäkringsbolag har gått i likvidation eller försatts i

konkurs, får en garant eller innehavare av förlagsandelar inte ta emot betal-
ning ur bolagets tillgångar för fordran avseende inbetalt garantikapital eller
förlagsinsatser förrän bolagets övriga skulder har blivit fullt betalda eller till-
räckliga medel avsatts till detta.

Olagliga värdeöverföringar

67 §

Om utbetalning till garanter eller innehavare av förlagsandelar görs i

strid med denna lag eller lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, ska
mottagaren betala tillbaka det belopp som tagits emot med ränta, beräknad
enligt 5 § räntelagen (1975:635), från det att beloppet togs emot intill dess
ränta, till följd av 3 eller 4 § räntelagen, ska betalas enligt 6 § samma lag.
Om utbetalningen har skett i form av vinstutdelning, är dock mottagaren
återbäringsskyldig bara om bolaget visar att mottagaren insåg eller borde ha
insett att utbetalningen stred mot denna lag eller lagen om ekonomiska före-
ningar.

SFS 2010:2043

För den brist som kan uppkomma vid återbetalningen ansvarar, enligt

13 kap. 1–4 §§ lagen om ekonomiska föreningar, de som medverkat till att
besluta om eller verkställa utbetalningen eller till att upprätta eller fastställa
en oriktig balansräkning som legat till grund för beslutet.

Förlusttäckning och fördelning av överskott i ömsesidiga
livförsäkringsbolag

Användning av årsvinsten

68 §

Årsvinsten i ett ömsesidigt livförsäkringsbolag och belopp som förs

över från bundet eget kapital till fritt eget kapital i bolaget ska användas för
återbäring, i den utsträckning

1. vinsten eller det överförda beloppet inte får tas i anspråk för vinst-

utdelning eller för att täcka förluster enligt bestämmelser i bolagsordningen,
eller

2. annat inte följer av denna lag eller lagen (1995:1560) om årsredo-

visning i försäkringsföretag.

Fördelning av återbäring

69 §

Ett ömsesidigt livförsäkringsbolag ska gottskriva återbäring till för-

säkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar
med en fördelning som utgår från försäkringens bidrag till överskottet, om
inte annat följer av bestämmelser i försäkringsavtalet eller bolagsordningen.

Vid återköp eller överföring enligt 11 kap. 5 § försäkringsavtalslagen

(2005:104) ska

1. rätten till återbäring bestämmas enligt samma fördelning och principer

som skulle ha gällt för försäkringsfall, om inte en avvikelse är försvarlig
med hänsyn till

pet eller överföringen och med beaktande av den fordran som kvarstår mot
försäkringstagaren för kostnader som uppkommit i samband med försäk-
ringsavtalets ingående.

Konsolideringsfond

70 §

Ett ömsesidigt livförsäkringsbolag ska ha en konsolideringsfond.

Konsolideringsfonden får sättas ned bara för att täcka förluster eller för ett
annat ändamål som anges i bolagsordningen. En sådan nedsättning får bara
beslutas av bolagsstämman.

Reservfond

71 §

För reservfond i ömsesidiga försäkringsbolag gäller 10 kap. 6 § andra

och tredje styckena lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

SFS 2010:2043

Gåvor till allmännyttiga eller jämförliga ändamål

72 §

Bolagsstämman får besluta om gåvor till allmännyttiga eller därmed

jämförliga ändamål, om det med hänsyn till ändamålens beskaffenhet, bola-
gets ställning och omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.

Styrelsen får till sådana ändamål bara använda tillgångar som med hänsyn

till bolagets ställning är av ringa betydelse.

Likvidation

Frivillig likvidation

73 §

Beslut om frivillig likvidation av ett ömsesidigt försäkringsbolag

fattas av bolagsstämman.

För beslut om likvidation i andra fall än när det finns grund för tvångs-

likvidation enligt 74 § krävs att det biträds av två tredjedelar av samtliga
röstande. Längre gående villkor för att beslutet ska bli giltigt får föreskrivas i
bolagsordningen.

När det finns grund för tvångslikvidation enligt 74 §, har beslutet omedel-

bar verkan. I övriga fall kan bolagsstämman besluta att likvidationen ska
inträda en viss senare dag.

Bestämmelsen i 11 kap. 1 § fjärde stycket lagen (1987:667) om ekono-

miska föreningar om anmälan av beslutet ska gälla också för ömsesidiga för-
säkringsbolag.

Tvångslikvidation

74 §

Bestämmelsen i 11 kap. 4 § första stycket 1 lagen (1987:667) om eko-

nomiska föreningar om rättens beslut om likvidation ska gälla också för
ömsesidiga försäkringsbolag.

Bolagsverket ska förordna att ett ömsesidigt försäkringsbolag ska träda i

likvidation om

1. bolagets hela försäkringsbestånd har överlåtits,
2. ett tillstånd att driva försäkringsrörelse som har beviljats för en bestämd

tid har gått ut utan att något nytt tillstånd har beviljats,

3. tillståndet att driva försäkringsrörelse har återkallats,
4. bolaget är försatt i konkurs som avslutats med överskott och bolags-

stämman inte inom föreskriven tid har fattat beslut om likvidation enligt
79 §, eller

5. bolaget saknar till försäkringsregistret anmäld behörig styrelse eller

verkställande direktör.

Beslut om likvidation ska inte meddelas, om det styrks att likvida-

tionsgrunden upphört under ärendets handläggning. Frågor om likvidation
enligt första eller andra stycket prövas på anmälan av Finansinspektionen
eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktören eller
delägare eller röstberättigad som inte är delägare.

I de fall som avses i andra stycket 4 eller 5 prövas frågan på ansökan även

av en borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att det finns
någon som kan företräda bolaget.

Beslutet om likvidation gäller omedelbart.

SFS 2010:2043

Genomförande av likvidationen

75 §

För genomförandet av likvidationen gäller för ömsesidiga försäk-

ringsbolag 11 kap. 5, 6 a–17 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
med de tillägg som följer av 76–78 §§.

I ett ärende enligt 74 § andra stycket gäller även 11 kap. 6 § lagen om

ekonomiska föreningar.

Redovisning under likvidationen

76 §

I 11 kap. 12 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska före-

ningar anges att vissa bestämmelser inte ska tillämpas på likvidatorernas års-
redovisning och dess behandling på stämman. Bestämmelserna i 5 kap. 1 §
och 2 § 9 och 10 lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag
om tillämpning av 5 kap. 18–25 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) ska
inte heller tillämpas.

Skifte

77 §

Vid skifte av ett ömsesidigt försäkringsbolags tillgångar ska de som

var delägare i bolaget vid tiden för likvidationsbeslutet få del i tillgångarna
enligt de fördelningsgrunder som anges i bolagsordningen.

Hinder mot beslut om upphörande av likvidation

78 §

Utöver 11 kap. 17 § första stycket andra meningen lagen (1987:667)

om ekonomiska föreningar gäller att ett beslut om att en likvidation ska upp-
höra och det ömsesidiga försäkringsbolagets verksamhet återupptas inte får
fattas, om det finns anledning till likvidationen enligt denna lag. Ett beslut
om att återuppta verksamheten får inte fattas om det inte finns full täckning
för bolagets förpliktelser.

Konkurs

79 §

Bestämmelserna om konkurs i 11 kap. 19 och 20 §§ lagen (1987:667)

om ekonomiska föreningar ska även gälla för ömsesidiga försäkringsbolag.

Fusion

Överlåtande bolag

80 §

Ett ömsesidigt försäkringsbolag får vara överlåtande bolag vid en

fusion bara om ett annat ömsesidigt försäkringsbolag eller motsvarande juri-
disk person med hemvist inom ett annat land inom EES än Sverige är över-
tagande bolag.

Tillämpliga bestämmelser

81 §

Vid fusion med ett ömsesidigt försäkringsbolag gäller 12 kap. lagen

(1987:667) om ekonomiska föreningar med de undantag och tillägg som föl-
jer av andra stycket.

SFS 2010:2043

I stället för 12 kap. 10–12, 14–16 och 35 §§ lagen om ekonomiska före-

ningar tillämpas 82–84 och 86 §§ detta kapitel. I 85 § detta kapitel finns reg-
ler om tillämpning av 12 kap. 6 och 17 §§ lagen om ekonomiska föreningar.
I 86 § detta kapitel finns regler om tillämpning av 12 kap. 21 § samma lag.

Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen

82 §

När fusionsplanen gäller i samtliga försäkringsbolag, ska såväl över-

låtande som övertagande bolag ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid
en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska
bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.
Ärenden som är av principiell betydelse eller av särskild vikt prövas dock av
regeringen efter anmälan av Finansinspektionen.

Vid fusion genom kombination ska försäkringsbolagen dessutom ansöka

om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt
2 kap. 8 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller
detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.

Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att

fusionsplanen gäller i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats
enligt 12 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar (1987:667), senast två år
efter det att fusionsplanen har kungjorts enligt 15 kap. 2 § samma lag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om

ansökningar enligt första stycket och om lagakraftvunna beslut som har
meddelats med anledning av sådana ansökningar.

83 §

Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusions-

plan ska Finansinspektionen eller regeringen pröva om försäkringstagarna
och andra borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant
skydd behövs med hänsyn till de fusionerande försäkringsbolagens ekono-
miska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.

När en ansökan ska avslås

84 §

En ansökan enligt 82 § ska avslås om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll

strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt

rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av
företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkur-
renslagen eller den nämnda förordningen,

3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan

betryggande säkerhet som avses i 83 § eller de fusionerande bolagens ekono-
miska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig
med försäkringstagarnas eller andra borgenärers intressen, eller

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt kon-

kurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan
antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex
månader.

SFS 2010:2043

Registrering av fusionen

85 §

Det som sägs om föreningsregistret i 12 kap. 6 § och 17 § första

stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska i stället avse försäk-
ringsregistret.

I stället för det som föreskrivs om tidpunkten för anmälan för registrering

i 12 kap. 17 § andra stycket lagen om ekonomiska föreningar, ska sådan
anmälan göras senast två månader från det att Finansinspektionens tillstånd
till verkställande av fusionsplanen har vunnit laga kraft eller regeringen har
meddelat sådant tillstånd.

Absorption av helägt dotterbolag

86 §

Bestämmelserna om fusion genom absorption i 12 kap. 21 § lagen

(1987:667) om ekonomiska föreningar ska bara gälla vid fusion mellan
bolag enligt 80 § detta kapitel.

Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos

Finansinspektionen. Ansökan ska ges in senast en månad efter det att
fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen
har registrerats enligt 12 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar, senast
två år efter det att uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Ären-
den som är av principiell betydelse eller av särskild vikt ska prövas av rege-
ringen efter anmälan av Finansinspektionen.

I fråga om ett sådant ärende gäller bestämmelserna i 83 och 84 §§ i till-

lämpliga delar. Det som sägs om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och
det som sägs om övertagande bolag ska avse moderbolag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt

andra stycket och om lagakraftvunna beslut som har meddelats med anled-
ning av sådana ansökningar.

Bolagsverket ska efter en sådan underrättelse registrera tillståndet enligt

12 kap. 21 § lagen om ekonomiska föreningar.

Det som sägs om föreningsregistret i 12 kap. 21 § fjärde stycket lagen om

ekonomiska föreningar ska i stället avse försäkringsregistret.

Skadestånd

87 §

Bestämmelserna i 13 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska förening-

ar om ansvar vid överträdelse av bestämmelserna som anges där gäller även
för ömsesidiga försäkringsbolag. Det som föreskrivs där ska för ömsesidiga
försäkringsbolag även gälla vid överträdelse av denna lag.

Det som föreskrivs i 13 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar om

styrelseledamot ska även gälla för stiftare av ett ömsesidigt försäk-
ringsbolag.

Firma

88 §

Ett ömsesidigt försäkringsbolags firma ska innehålla orden ömsesidig

och försäkring. Om verksamheten avser att meddela försäkring av egendom
bara inom ett begränsat geografiskt område, ska firman ange området för
bolagets verksamhet men ordet ömsesidig får utelämnas.

SFS 2010:2043

Bolagets styrelse får anta bifirma. Bifirma får inte innehålla ordet ömse-

sidig.

Firman ska tydligt skilja sig från firmor som är införda i det register som

avses i 14 kap. 1 §. I övrigt finns bestämmelser om registreringen i firma-
lagen (1974:156).

Registrering m.m.

89 §

I 14 kap. 1 § finns bestämmelser om registreringsmyndighet och för-

säkringsregister.

90 §

För registrering av ett ömsesidigt försäkringsbolag gäller 15 kap. 2–

6 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Det som sägs där om för-
eningsregistret ska i stället avse försäkringsregistret.

För överklagande av beslut av Finansinspektionen gäller 17 kap. 1–3 §§ i

stället för 15 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar.

Straff och vite

91 §

Bestämmelserna i 16 kap. 1 § första och tredje styckena, 1 a och 2 §§

lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om straff och vite gäller för
ömsesidiga försäkringsbolag.

13 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för
försäkringsföreningar

Inledande bestämmelser

Vad en försäkringsförening är

1 §

En försäkringsförening är en förening som har till ändamål att främja

medlemmarnas ekonomiska intressen genom att driva försäkringsrörelse i
vilken medlemmarna deltar genom att använda föreningens tjänster som för-
säkringstagare eller som försäkrad.

Tillämpning av allmänna bestämmelser för ekonomiska föreningar

2 §

Bestämmelserna i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller

för försäkringsföreningar om inte annat följer av denna lag. Vid tillämpning-
en av bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar på försäkringsföre-
ningar ska det som där sägs om

1. ekonomisk förening avse försäkringsförening, och
2. föreningsregistret avse försäkringsregistret.
Hänvisningar i lagen om ekonomiska föreningar till bestämmelser i

samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som
gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i lagen om ekonomiska före-
ningar.

3 §

Bestämmelserna om en ekonomisk förenings ändamål m.m. i 1 kap.

1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller inte för försäkrings-
föreningar.

SFS 2010:2043

Ansvar för en försäkringsförenings förpliktelser

4 §

Utöver bestämmelserna om ansvar för en förenings förpliktelser i

1 kap. 3 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar får det i en
försäkringsförenings stadgar föreskrivas att en medlem ska täcka skulder,
avsättningar eller förluster i försäkringsrörelsen, som föreningen inte kan
täcka genom att ta i anspråk egna tillgångar eller medel, genom att göra
kapitaltillskott till föreningen (uttaxering).

Bildande av en försäkringsförening

Verksamhetskapital

5 §

En försäkringsförening får inte bildas utan verksamhetskapital. Kapita-

let får tillskjutas även av andra än medlemmar.

För registrering av en försäkringsförening, krävs att hela verksamhets-

kapitalet har betalats in.

Verksamhetskapitalet ska återbetalas när det inte längre behövs för att

rörelsen ska kunna drivas ändamålsenligt och en återbetalning är förenlig
med bestämmelserna om kapitalbasens storlek och sammansättning i 7 kap.

Verksamhetskapitalet ska också återbetalas om inte registrering sker

enligt 7 §.

Stadgar

6 §

En försäkringsförenings stadgar ska, utöver det som följer av 2 kap. 2 §

första stycket 1–3 och 6–12 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
innehålla uppgift om

1. huruvida rörelsen ska avse såväl direkt försäkring som mottagen åter-

försäkring,

2. huruvida föreningen ska driva försäkringsrörelse utanför EES,
3. de villkor som ska gälla för inträde i föreningen,
4. storleken på verksamhetskapitalet,
5. den eventuella rätt till avkastning som tillfaller den som tillskjutit verk-

samhetskapital,

6. den eventuella rösträtt på föreningsstämma som tillfaller den som till-

skjutit verksamhetskapital,

7. i vilken ordning verksamhetskapitalet ska betalas in och återbetalas,

och

8. för vilka slag av försäkringar, i vilka situationer, intill vilket belopp och

i vilken ordning uttaxering kan ske hos medlemmarna samt hur uttaxeringen
ska genomföras.

I en livförsäkringsförening gäller dessutom att det i stadgarna ska anges

hur föreningens förlust får täckas.

Registrering m.m.

7 §

I stället för bestämmelserna om registrering i 2 kap. 3 § första och

andra styckena lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, gäller för en
försäkringsförening att

SFS 2010:2043

1. verksamheten får påbörjas när beslut om tillstånd att driva försäkrings-

rörelse har meddelats, och

2. anmälan för registrering ska göras senast sex månader efter det att ett

sådant beslut har meddelats.

Det som föreskrivs i 2 kap. 4 § första stycket lagen om ekonomiska före-

ningar om åtgärder för att erhålla utfästa insatser eller avgifter ska i stället
avse verksamhetskapitalet.

Föreningens medlemmar m.m.

8 §

Det som föreskrivs om en medlems rätt till utträde i 3 kap. 4 § första

stycket första meningen lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller
inte i fråga om försäkringsföreningar om medlemmen på grund av sin
anställning är skyldig att tillhöra försäkringsföreningen.

Bestämmelsen om skyldighet att hålla medlemsförteckningen tillgänglig i

3 kap. 6 § tredje stycket lagen om ekonomiska föreningar gäller inte för för-
säkringsföreningar.

Förlagsinsatser

9 §

Bestämmelserna om högsta belopp av förlagsinsatser från andra än

medlemmar i 5 kap. 1 § andra stycket lagen (1987:667) om ekonomiska för-
eningar gäller inte för försäkringsföreningar. I stället får summan av sådana
insatser efter tillskottet uppgå till högst summan av övrigt eget kapital.

Om det finns synnerliga skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall

besluta om högre förlagsinsatser än som anges i första stycket.

Föreningens ledning

Verkställande direktör

10 §

Bestämmelserna i 6

kap. 3 § första och tredje styckena lagen

(1987:667) om ekonomiska föreningar om verkställande direktör gäller inte
för försäkringsföreningar. I stället gäller att styrelsen i en försäk-
ringsförening ska utse en verkställande direktör. Den verkställande direktö-
ren får inte vara ordförande i styrelsen.

Jäv för styrelseledamot och den verkställande direktören

11 §

Bestämmelserna om jäv för en styrelseledamot eller den verkställande

direktören i 6 kap. 10 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller
även en fråga om avtal mellan försäkringsföreningen och en juridisk person
som styrelseledamoten eller den verkställande direktören ensam eller till-
sammans med någon annan får företräda. Detta gäller dock inte om

1. försäkringsföreningen äger samtliga aktier i föreningens motpart, och
2. motparten är ett annat bolag än ett försäkringsaktiebolag som inte får

dela ut vinst.

12 §

Bestämmelserna om förbud för ställföreträdare att följa vissa före-

skrifter av föreningsorgan i 6 kap. 13 § andra stycket lagen (1987:667) om

SFS 2010:2043

ekonomiska föreningar gäller för försäkringsföreningar om föreskrifterna
står i strid med bestämmelser i denna lag eller lagen (1995:1560) om års-
redovisning i försäkringsföretag.

Överskridande av befogenhet eller behörighet

13 §

Bestämmelsen om en ställföreträdares överskridande av befogenhet i

6 kap. 14 § första meningen lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
gäller inte för försäkringsföreningar när styrelsen eller den verkställande
direktören har överträtt en föreskrift om föremålet för föreningens verksam-
het eller andra föreskrifter som har meddelats i stadgarna eller av ett annat
föreningsorgan.

Om ställföreträdaren har företagit en rättshandling för föreningen och då

har handlat i strid med bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar
om föreningsorganens behörighet, gäller rättshandlingen inte mot före-
ningen.

Föreningsstämma

Rätt att besluta i föreningens angelägenheter

14 §

Utöver bestämmelserna om föreningsmedlemmarnas rätt att besluta i

föreningens angelägenheter i 7 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar får en försäkringsförening i stadgarna föreskriva om rösträtt för
den som tillskjutit verksamhetskapital.

Finansinspektionens skyldighet att kalla till föreningsstämma

15 §

Den skyldighet att kalla till föreningsstämma som länsstyrelsen har

enligt 7 kap. 7 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska för försäk-
ringsföreningar i stället gälla för Finansinspektionen.

Fullmäktige

16 §

Utöver bestämmelserna om fullmäktige i 7 kap. 12 § första stycket

lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller för försäkringsföreningar
att minst hälften av fullmäktige ska utses av föreningens medlemmar eller av
organisationer som kan anses företräda medlemmarna.

Uppgifter inför styrelseval

17 §

Föreningsstämmans ordförande ska innan styrelseval hålls i en för-

säkringsförening lämna uppgift till stämman om vilka uppdrag den som
valet gäller har i andra företag.

Revision och särskild granskning

Kompetenskrav m.m.

18 §

I stället för 8 kap. 1 § första stycket och 5 § lagen (1987:667) om eko-

nomiska föreningar gäller för försäkringsföreningar att

SFS 2010:2043

1. föreningsstämman ska välja minst en revisor,
2. det i stadgarna får bestämmas att en eller flera revisorer ska utses på

annat sätt,

3. bara den som är auktoriserad revisor, godkänd revisor som har avlagt

revisorsexamen eller annan godkänd revisor får vara revisor i en försäk-
ringsförening, och

4. minst en av de revisorer som utses av föreningsstämman ska vara auk-

toriserad revisor eller godkänd revisor som har avlagt revisorsexamen.

Bestämmelserna i 8 kap. 18 § lagen (1987:667) om ekonomiska före-

ningar om registrering av revisor ska även gälla för revisor som har utsetts
enligt denna paragraf.

Överskottsutdelning och annan användning av föreningens egendom

Utdelning av föreningens medel till medlemmar

19 §

I stället för bestämmelserna om utbetalning av föreningens medel till

medlemmarna i 10 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
gäller för försäkringsföreningar att föreningens medel får delas ut till med-
lemmar bara i form av återbäring eller, i samband med föreningens likvida-
tion, som skifteslikvid.

Bestämmelserna i 10 kap. 2–5 §§ lagen om ekonomiska föreningar om

vinstutdelning, insatsemission och överskottsutdelning gäller inte för utbe-
talningar av föreningens medel till medlemmarna i en försäkringsförening.

Vinstutdelning till dem som tillskjutit verksamhetskapital

20 §

I en försäkringsförening får vinstutdelning ske till dem som tillskjutit

verksamhetskapital, om det följer av stadgarna.

Användning av årsvinsten

21 §

Årsvinsten i en livförsäkringsförening och belopp som förs över från

bundet eget kapital till fritt eget kapital ska användas för återbäring, i den
utsträckning

1. vinsten eller det överförda beloppet inte får tas i anspråk för vinstutdel-

ning eller för att täcka förluster enligt bestämmelser i stadgarna, eller

2. annat inte följer av denna lag eller lagen (1995:1560) om årsredo-

visning i försäkringsföretag.

Konsolideringsfond

22 §

En livförsäkringsförening ska ha en konsolideringsfond. Konsoli-

deringsfonden får sättas ned bara för att täcka förluster eller för ett annat
ändamål som anges i stadgarna. En sådan nedsättning får bara beslutas av
föreningsstämman.

SFS 2010:2043

Fördelning av återbäring

23 §

En livförsäkringsförening ska gottskriva återbäring till försäkrings-

tagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar med en
fördelning som utgår från försäkringens bidrag till överskottet, om inte annat
följer av bestämmelser i försäkringsavtalet eller stadgarna.

Vid återköp eller överföring enligt 11 kap. 5 § försäkringsavtalslagen

(2005:104) ska

1. rätten till återbäring bestämmas enligt samma fördelning och principer

som skulle ha gällt för försäkringsfall, om inte en avvikelse är försvarlig
med hänsyn till

a) det kvarvarande försäkringstagarkollektivets rätt till återbäring, eller
b) försäkringsföreningens ekonomiska situation, och
2. avgifter bestämmas på grundval av de kostnader som belöper på åter-

köpet eller överföringen och med beaktande av den fordran som kvarstår
mot försäkringstagaren för kostnader som uppkommit i samband med för-
säkringsavtalets ingående.

Avsättning till reservfond

24 §

Bestämmelserna om avsättning till reservfond i 10 kap. 6 § första och

fjärde styckena lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller inte för
försäkringsföreningar.

Återbetalning av verksamhetskapital

25 §

Återbetalning av verksamhetskapital får bara beslutas av förenings-

stämman. Stämmans beslut ska anmälas till Bolagsverket för registrering.
För registrering krävs att Finansinspektionen har gett sitt tillstånd till åter-
betalningen. Någon återbetalning får inte göras innan beslutet har registre-
rats.

Om en försäkringsförening har gått i likvidation eller försatts i konkurs,

får den som betalat in verksamhetskapital inte ta emot betalning ur förening-
ens tillgångar för fordran avseende inbetalt verksamhetskapital förrän före-
ningens övriga skulder har blivit fullt betalda eller tillräckliga medel avsatts
till detta.

Återbetalning av felaktiga utbetalningar

26 §

Bestämmelserna i 10 kap. 7 § lagen (1987:667) om ekonomiska för-

eningar om återbetalning vid utbetalningar i strid med den lagen ska även
gälla utbetalningar i strid med denna lag.

Likvidation

Tvångslikvidation

27 §

Utöver bestämmelserna om tvångslikvidation i 11 kap. 4 och 4 a §§

lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller för försäkringsföreningar
att Bolagsverket ska besluta att föreningen ska gå i likvidation, om

1. föreningens hela försäkringsbestånd har överlåtits,

SFS 2010:2043

2. ett tillstånd att driva försäkringsrörelse för bestämd tid har gått ut utan

att något nytt tillstånd har beviljats, eller

3. tillståndet att driva försäkringsrörelse har återkallats.
En fråga om likvidation enligt första stycket prövas på ansökan av styrel-

sen, en styrelseledamot, den verkställande direktören, en föreningsmedlem,
en innehavare av en förlagsandel eller på anmälan av Finansinspektionen.

Finansinspektionens anmälan

28 §

I 11 kap. 4 § tredje stycket och 4 a § tredje stycket lagen (1987:667)

om ekonomiska föreningar finns bestämmelser om att frågor om tvångslikvi-
dation av en ekonomisk förening i vissa fall ska prövas efter anmälan av re-
gistreringsmyndigheten eller på ansökan av vissa befattningshavare i fören-
ingen. Dessutom ska frågor om likvidation av en försäkringsförening enligt
dessa paragrafer prövas efter anmälan av Finansinspektionen.

Redovisning under likvidationen

29 §

I 11 kap. 12 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska före-

Hinder mot beslut om upphörande av likvidation

30 §

Utöver bestämmelsen i 11 kap. 17 § första stycket andra meningen

lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller för försäkringsföreningar
att ett beslut om att en likvidation ska upphöra och föreningens verksamhet
återupptas inte får fattas, om det finns anledning till likvidationen enligt
denna lag. Ett beslut om att återuppta verksamheten får inte fattas om det
inte finns full täckning för föreningens förpliktelser.

Fusion

Överlåtande förening

31 §

En försäkringsförening får vara överlåtande förening vid en fusion

bara om en annan försäkringsförening eller en motsvarande juridisk person
med hemvist i en annat land inom EES än Sverige är övertagande förening.

Tillämpliga bestämmelser

32 §

Vid fusion med en försäkringsförening gäller inte 12 kap. 10–12, 14–

16 och 35 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. I stället gäller
33–35 §§ detta kapitel. I 36 § detta kapitel finns särskilda bestämmelser om
tillämpning av 12 kap. 17 § lagen om ekonomiska föreningar. När fusionen
avser en försäkringsförening och ett helägt dotterbolag, gäller 33–35 §§ i

SFS 2010:2043

tillämpliga delar. Det som sägs där om överlåtande förening ska i stället avse
dotterbolaget.

Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen

33 §

När fusionsplanen gäller i samtliga föreningar, ska såväl överlåtande

som övertagande försäkringsförening ansöka om tillstånd att verkställa
planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av den eller de
svenska föreningar som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finans-
inspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse eller av särskild vikt
prövas dock av regeringen efter anmälan av Finansinspektionen.

Vid fusion genom kombination ska försäkringsföreningarna dessutom

ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av stadgarna enligt
2 kap. 8 § för den övertagande föreningen. Vid gränsöverskridande fusion
gäller detta bara om den övertagande föreningen ska ha sin hemvist i
Sverige.

Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att

fusionsplanen gäller i samtliga föreningar och, om fusionsplanen har regist-
rerats enligt 12 kap. 6 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, senast
två år efter det att fusionsplanen har kungjorts enligt 15 kap. 2 § samma lag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om

ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta
Bolagsverket om lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av
sådana ansökningar.

34 §

Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusions-

plan ska Finansinspektionen eller regeringen pröva om försäkringstagarna
och andra borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant
skydd behövs med hänsyn till de fusionerande försäkringsföreningarnas eko-
nomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.

När en ansökan ska avslås

35 §

En ansökan enligt 33 § ska avslås om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll

strider mot lag eller annan författning eller mot stadgarna,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets

förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av före-
tagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkur-
renslagen eller den nämnda förordningen,

3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan

betryggande säkerhet som avses i 34 § eller de fusionerande föreningarnas
ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses före-
nlig med försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen, eller

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt kon-

kurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan
antas bli avslutad inom kort tid, får Finansinspektionen förklara att ärendet
ska vila under en viss tid som inte får överstiga sex månader.

SFS 2010:2043

Registrering av fusionen

36 §

I stället för det som föreskrivs om anmälan till Bolagsverket i 12 kap.

17 § andra stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska anmälan
göras senast två månader från det att Finansinspektionens tillstånd till verk-
ställande av fusionsplanen har vunnit laga kraft eller regeringen har med-
delat sådant tillstånd.

Talan mot stämmobeslut om gränsöverskridande fusion

37 §

I stället för bestämmelsen i 7 kap. 17 § femte stycket första meningen

lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om väckande av talan gäller,
utöver det som anges i 7 kap. 17 § andra stycket samma lag följande. Talan
mot stämmobeslut om godkännande av fusionsplan rörande gränsöver-
skridande fusion får inte väckas efter det att Finansinspektionen genom ett
beslut som har vunnit laga kraft har lämnat tillstånd till verkställande av en
fusionsplan eller regeringen meddelat sådant tillstånd.

Skadestånd

38 §

Bestämmelserna i 13 kap. 1–3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningar om ansvar vid överträdelse av bestämmelser som anges där gäller
för försäkringsföreningar även vid överträdelse av denna lag.

Firma

39 §

I stället för bestämmelsen i 14 kap. 1 § första stycket första meningen

och tredje stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om förenings
firma gäller för försäkringsföreningar att dess firma ska innehålla ordet för-
säkringsförening och att ordet försäkringsförening eller förkortning av det
uttrycket inte får tas in i en bifirma.

Endast försäkringsföreningar får i sin firma använda uttrycket försäk-

ringsförening.

Straff och vite

40 §

I stället för 16 kap. 1 § andra stycket lagen (1987:667) om ekono-

miska föreningar gäller att till böter döms den som

1. uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att föra medlemsförteckning

enligt 3 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar, eller

2. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 13 kap. 39 § andra stycket

denna lag.

14 kap. Tillsyn

Registreringsmyndighet

1 §

Bolagsverket är registreringsmyndighet för försäkringsföretag. Bolags-

verket ska föra ett försäkringsregister. I detta skrivs de uppgifter in som
enligt denna lag, aktiebolagslagen (2005:551), lagen (1987:667) om ekono-
miska föreningar eller andra författningar ska anmälas för registrering.

SFS 2010:2043

Tillsynen och dess omfattning

2 §

Finansinspektionen har tillsyn över försäkringsföretag.

Tillsynen omfattar att verksamheten drivs enligt
1. denna lag,
2. andra författningar som reglerar försäkringsföretagets närings-

verksamhet,

3. företagets bolagsordning eller stadgar, och
4. företagets försäkringstekniska riktlinjer och beräkningsunderlag samt

dess placeringsriktlinjer och riktlinjer för hantering av intressekonflikter.

Finansinspektionen har dessutom tillsyn över att försäkringsföretagets

ägare och ledning uppfyller lämplighetskraven i denna lag.

Samarbete med behöriga myndigheter

3 §

Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta

information med behöriga myndigheter och Europeiska kommissionen i den
utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

Underrättelse från ett försäkringsföretag om påbörjad verksamhet

4 §

När ett försäkringsföretag har påbörjat sin verksamhet, ska styrelsen

eller den verkställande direktören genast underrätta Finansinspektionen om
det.

Upplysningar från ett försäkringsföretag

5 §

Ett försäkringsföretag ska lämna Finansinspektionen de upplysningar

om sin verksamhet som inspektionen begär. Om företaget driver verksamhet
i ett annat land inom EES, ska det, i den utsträckning som följer av Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen, lämna de upplysningar till behörig myn-
dighet i det landet som den myndigheten behöver för att fullgöra sina upp-
gifter.

Platsundersökning

6 §

Finansinspektionen får när inspektionen anser att det är nödvändigt

genomföra en undersökning hos ett försäkringsföretag.

Styrelsen och den verkställande direktören ska vid den tidpunkt som

Finansinspektionen bestämmer hålla försäkringsföretagets tillgångar, räken-
skapsmaterial och andra handlingar tillgängliga för granskning av befatt-
ningshavare hos inspektionen eller av någon annan som inspektionen har
förordnat.

Upplysningar från och undersökningar hos andra än försäkringsföretag

7 §

Skyldigheten enligt 5 och 6 §§ att lämna upplysningar och hålla till-

gångar och handlingar tillgängliga för granskning gäller även för

SFS 2010:2043

1. styrelsen och den verkställande direktören eller motsvarande organ i ett

företag vars verksamhet uteslutande ska vara att biträda ett försäkringsföre-
tag eller som ett försäkringsföretag har ett bestämmande inflytande i,

2. ordföranden och den verkställande direktören eller motsvarande befatt-

ningshavare i en skaderegleringsnämnd, villkorsnämnd eller i annat liknande
organ, som biträder ett försäkringsföretag, och

3. styrelsen och den verkställande direktören i ett aktiebolag, om Finans-

inspektionen med bolagets samtycke har fattat beslut om en sådan skyldig-
het.

8 §

Om skyldigheten enligt 9 kap. 9 § att lämna information till ett försäk-

ringsföretag som ska upprätta en gruppbaserad redovisning inte fullgörs, får
Finansinspektionen förelägga den som ska lämna informationen att fullgöra
sin uppgiftsskyldighet direkt till inspektionen.

Ingår ett företag som omfattas av 9 kap. 9 § i samma koncern som försäk-

ringsföretaget, får inspektionen kontrollera uppgifterna på plats hos före-
taget.

Första och andra styckena gäller även i fråga om juridisk eller fysisk per-

son som ska lämna uppgifter till ett sådant utländskt företag inom EES som
ska upprätta en gruppbaserad sammanställning enligt offentlig reglering som
bygger på Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG av den 27 okto-
ber 1998 om extra tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkrings-
grupp.

6 Om en kontroll enligt andra stycket görs på begäran av en behörig

myndighet inom EES, får den myndigheten närvara vid kontrollen.

9 §

Om det finns intressegemenskap mellan å ena sidan ett försäkrings-

företag och å andra sidan ett aktiebolag som denna lag inte är tillämplig på
eller en ekonomisk förening, får Finansinspektionen förelägga aktiebolaget
eller föreningen att lämna en särskild redovisning över intressegemen-
skapen. Sådant föreläggande får dock bara meddelas om det behövs med
hänsyn till tillsynen över försäkringsverksamheten. Redovisningen ska läm-
nas enligt anvisningar av Finansinspektionen.

Förordnande av aktuarie

10 §

Finansinspektionen får förordna en eller flera aktuarier att tillsam-

mans med försäkringsföretagets aktuarie utföra de försäkringstekniska ut-
redningarna och beräkningarna i företaget.

Aktuarien har rätt till skäligt arvode från försäkringsföretaget för sitt

arbete. Storleken på arvodet beslutas av Finansinspektionen.

Finansinspektionen ska utfärda en instruktion för de aktuarier som har för-

ordnats av inspektionen. En aktuarie som har förordnats av Finans-
inspektionen ska oavsett stämmans anvisningar följa den instruktion som
inspektionen har utfärdat.

6 EUT L 330, 05.12.1998, s. 1 (Celex 31998L0078).

SFS 2010:2043

Förordnande av revisor

11 §

Finansinspektionen får förordna en eller flera revisorer att tillsam-

mans med övriga revisorer delta i revisionen av ett försäkringsföretag.

Revisorn har rätt till skäligt arvode från försäkringsföretaget för sitt

arbete. Storleken på arvodet beslutas av Finansinspektionen.

Finansinspektionen ska utfärda en instruktion för de revisorer som har för-

ordnats av inspektionen. En revisor som har förordnats av Finans-
inspektionen ska oavsett stämmans anvisningar följa den instruktion som
inspektionen har utfärdat.

Revisors och särskild granskares rapporteringsskyldighet

12 §

En revisor eller en särskild granskare ska genast rapportera till

Finansinspektionen om han eller hon vid fullgörandet av sitt uppdrag i ett
försäkringsföretag får kännedom om förhållanden som

1. kan utgöra en väsentlig överträdelse av de författningar som reglerar

företagets verksamhet,

2. kan påverka företagets fortsatta drift negativt, eller
3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller resultat-

räkningen fastställs eller till anmärkning enligt 9 kap. 33 eller 34 §§ aktie-
bolagslagen (2005:551) eller 8 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar.

Revisorn och granskaren har en motsvarande rapporteringsskyldighet om

han eller hon får kännedom om förhållanden som avses i första stycket vid
fullgörande av uppdrag som revisorn eller den särskilda granskaren har i för-
säkringsföretagets moderföretag eller dotterföretag eller ett företag som har
en likartad förbindelse med försäkringsföretaget.

Sammankallande av styrelsen eller stämma

13 §

Finansinspektionen får sammankalla styrelsen i ett försäkringsföre-

tag. Inspektionen får även begära att styrelsen kallar till extra stämma. Om
styrelsen inte rättar sig efter en sådan begäran, får inspektionen utfärda en
sådan kallelse.

Företrädare för inspektionen får närvara vid stämman och vid ett sådant

styrelsesammanträde som inspektionen har sammankallat samt delta i över-
läggningarna.

Allmänt ombud vid konkurs

14 §

När ett försäkringsföretag har försatts i konkurs, ska Finans-

inspektionen förordna ett allmänt ombud. Det allmänna ombudet ska som
konkursförvaltare delta i konkursboets förvaltning tillsammans med den
eller de förvaltare som utses enligt konkurslagen (1987:672).

Det allmänna ombudet ska se till att försäkringstagarna omfattas av den

förmånsrätt som följer av försäkringsavtalen.

Det allmänna ombudet kan göra en sådan framställning om entledigande

av förvaltare som avses i 7 kap. 5 § konkurslagen.

SFS 2010:2043

Även om beslut om delning av konkursboets förvaltning har fattats, får

det allmänna ombudet delta i förvaltningen i dess helhet.

Bestämmelserna i konkurslagen om arvode till konkursförvaltare gäller

också det allmänna ombudet.

Finansinspektionens befogenheter vid ett försäkringsföretags
likvidation

15 §

Under ett försäkringsföretags likvidation har Finansinspektionen

samma befogenheter i fråga om likvidatorerna som inspektionen har i fråga
om styrelsen.

Avgifter till Finansinspektionen

16 §

Försäkringsföretag ska med avgifter bidra till att täcka kostnaderna

för Finansinspektionens verksamhet.

Granskning av interna modeller

17 §

På begäran av ett försäkringsföretag eller flera försäkringsföretag

ingående i en försäkringsgrupp ska Finansinspektionen granska tillför-
litligheten hos den interna modell som försäkringsföretaget eller försäk-
ringsgivarna i försäkringsgruppen avser att använda för att beräkna ett kapi-
talkrav med hänsyn tagen till de kvantifierbara risker som företaget eller för-
säkringsgivarna i gruppen är utsatta för. Vid granskningen ska de grundläg-
gande krav beaktas som framgår av artiklarna 120–125 i Europaparlamentets
och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande
och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet

Om en behörig myndighet i ett annat land inom EES på begäran av flera

försäkringsgivare ingående i en försäkringsgrupp, vilken även omfattar ett
svenskt försäkringsföretag, granskar tillförlitligheten hos en intern modell
för försäkringsgivarna i gruppen, får Finansinspektionen utföra den del av
granskningen som avser det svenska företaget.

För granskning av ärenden enligt första och andra styckena får Finans-

inspektionen ta ut avgifter av de försäkringsföretag som granskas.

Bemyndiganden

18 §

Regeringen får meddela föreskrifter om sådana avgifter som avses i

16 § och 17 § tredje stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om

1. vilka upplysningar ett försäkringsföretag ska lämna till Finans-

inspektionen enligt 5 §, och

2. grunderna för bedömningen av tillförlitligheten hos interna modeller

enligt 17 § första stycket.

7 EUT L 335, 17.12.2009, s. 1 (Celex 32009L0138).

SFS 2010:2043

15 kap. Lämplighetsprövning av ägare i försäkringsaktiebolag

Krav på förvärvstillstånd

1 §

Ett direkt eller indirekt förvärv av aktier i ett försäkringsaktiebolag,

som medför att förvärvarens sammanlagda innehav utgör ett kvalificerat
innehav enligt 1 kap. 15 §, får bara ske efter tillstånd av Finansinspektionen.
Detsamma gäller förvärv som innebär att ett kvalificerat innehav ökas

1. så att det uppgår till eller överstiger 20, 30 eller 50 procent av aktie-

kapitalet eller röstetalet för samtliga aktier, eller

2. så att försäkringsaktiebolaget blir dotterföretag.
Tillstånd enligt första stycket ska ha meddelats före förvärvet. En ansökan

om tillstånd ska göras skriftligen.

2 §

Om ett förvärv som anges i 1 § första stycket har gjorts genom bodel-

ning, arv, testamente, bolagsskifte eller på annat liknande sätt, krävs i stället
tillstånd för att förvärvaren ska få behålla aktierna. Förvärvaren ska ansöka
om tillstånd till ett sådant förvärv inom sex månader efter det att aktierna
erhållits.

Bekräftelse av att ansökan kommit in

3 §

Finansinspektionen ska inom två arbetsdagar från det att en fullständig

ansökan enligt 1 § kommit in till inspektionen skicka en bekräftelse till för-
värvaren om detta.

Förutsättningar för tillstånd till förvärv

4 §

Tillstånd ska ges till förvärv som avses i 1 och 2 §§, om förvärvaren

bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av försäk-
ringsaktiebolaget och det kan antas att förvärvet är ekonomiskt sunt. Hänsyn
ska tas till förvärvarens sannolika påverkan på försäkringsaktiebolaget.

5 §

Vid bedömningen enligt 4 § ska följande beaktas:

1. förvärvarens anseende och kapitalstyrka,
2. om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i styrelsen för för-

säkringsaktiebolaget eller vara verkställande direktör i det, eller vara ersätta-
re för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i led-
ningen av ett försäkringsaktiebolag och även i övrigt är lämplig för en sådan
uppgift,

3. om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att motverka att för-

säkringsaktiebolagets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med
denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet, och

4. om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka

risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 5 § 6 lagen (2009:62) om åtgärder mot

penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) brott enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen (2002:444) om straff för finansie-

ring av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, såvitt avser brott enligt 2 §
lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.

SFS 2010:2043

Förvärvstillstånd för försäkringsholdingföretag eller ett blandat
finansiellt holdingföretag

6 §

Om förvärvaren är ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finan-

siellt holdingföretag, ska det vid bedömningen av förvärvarens anseende sär-
skilt beaktas om dess ledning uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett
sådant företag enligt 9 kap. 10 § denna lag respektive 5 kap. 16 § lagen
(2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Förvärvstillstånd vid nära förbindelser

7 §

Om förvärvet skulle leda till nära förbindelser mellan försäkrings-

aktiebolaget och någon annan, ska tillstånd ges bara om förbindelserna inte
hindrar en effektiv tillsyn av försäkringsaktiebolaget.

När beslut i fråga om förvärvstillstånd ska meddelas m.m.

8 §

Finansinspektionens beslut i en fråga om tillstånd till förvärv som av-

ses i 1 och 2 §§ ska meddelas inom 60 arbetsdagar efter det att den bekräftel-
se som avses i 3 § skickades (bedömningsperioden). Om inspektionen begär
kompletterande uppgifter, får bedömningsperioden förlängas.

Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd till förvärv som avses i

1 och 2 §§, om inspektionen inte inom bedömningsperioden har meddelat
slutligt beslut i ärendet.

Samråd med behörig myndighet

9 §

Frågan om tillstånd enligt 1 § får avgöras först efter samråd med behö-

rig myndighet i ett annat land inom EES om förvärvaren är

1. ett i det landet auktoriserat försäkringsföretag, kreditinstitut, företag för

elektroniska pengar eller värdepappersföretag, eller ett i det landet hemma-
hörande förvaltningsbolag som där har tillstånd att driva verksamhet enligt
bestämmelserna i rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om
samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva
investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag)

8, senast ändrat genom

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/18/EG

2. ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller
3. en fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som

avses i 1.

Beslut om tid för genomförande av förvärv

10 §

Om Finansinspektionen beviljar tillstånd till ett förvärv, får inspek-

tionen besluta att förvärvet ska genomföras inom en viss tid. Inspektionen
får besluta att förlänga denna tid.

8 EGT L 375, 31.12.1985, s. 3 (Celex 31985L0611).

9 EUT L 76, 19.3.2008, s. 42 (Celex 32008L0018).

SFS 2010:2043

Anmälningsskyldighet för den som avyttrar

11 §

Den som har beslutat att avyttra ett kvalificerat innehav eller en så

stor del av ett kvalificerat innehav av aktierna i ett försäkringsaktiebolag att
det återstående innehavet kommer att understiga någon av de i 1 § första
stycket angivna gränserna ska skriftligen underrätta Finansinspektionen om
det.

Anmälningsskyldighet för försäkringsaktiebolag

12 §

Ett försäkringsaktiebolag ska årligen till Finansinspektionen anmäla

namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt
storleken på innehaven.

När ett försäkringsaktiebolag får kännedom om att bolagets aktier har

blivit föremål för ett sådant förvärv som avses i 1 eller 2 § eller för en sådan
avyttring som avses i 11 §, ska bolaget snarast anmäla förvärvet eller avytt-
ringen till Finansinspektionen.

När ett försäkringsaktiebolag i annat fall får kännedom om att det har nära

förbindelser med någon annan, ska bolaget snarast anmäla det till Finans-
inspektionen.

Anmälningsskyldighet för ägare som är juridisk person

13 §

Om en juridisk person har ett kvalificerat innehav i ett försäkrings-

aktiebolag, ska den juridiska personen snarast anmäla ändringar av vilka
som ingår i dess ledning till Finansinspektionen.

Röstförbud

14 §

Finansinspektionen får besluta att ägaren till ett kvalificerat innehav

av aktier vid stämman inte får företräda fler aktier än som motsvarar ett inne-
hav som inte är kvalificerat

1. om ägaren motverkar eller kan antas komma att motverka att försäk-

ringsaktiebolagets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i
denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet,

2. om ägaren i väsentlig mån har åsidosatt skyldigheter i närings-

verksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig
till allvarlig brottslighet,

3. om ägaren är ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt

holdingföretag och dess ledning inte uppfyller de krav som ställs på led-
ningen i ett sådant företag enligt 9 kap. 10 § denna lag respektive 5 kap. 16 §
lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, eller

4. om det finns skäl att anta att innehavet har samband med eller kan öka

risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 5 § 6 lagen (2009:62) om åtgärder mot pen-

ningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) brott enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen (2002:444) om straff för finansie-

ring av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, såvitt avser brott enligt 2 §
lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.

SFS 2010:2043

Om ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier inte har ansökt om till-

stånd till ett förvärv som avses i 1 eller 2 §, får Finansinspektionen besluta
att ägaren vid stämman inte får företräda aktierna till den del de omfattas av
ett krav på tillstånd.

Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har ett kvalificerat

innehav av aktier, får innehavaren inte företräda aktierna vid stämman till
den del innehavet står i strid med beslutet.

Avyttringsplikt

15 §

Finansinspektionen får förelägga en ägare som avses i 14 § första

stycket att avyttra så stor del av aktierna att innehavet därefter inte är kvalifi-
cerat. En ägare som avses i 14 § andra eller tredje stycket får föreläggas att
avyttra så stor del av aktierna att innehavet inte står i strid med inspektionens
beslut.

16 §

Om ett försäkringsaktiebolag har nära förbindelser med någon annan

och det hindrar en effektiv tillsyn av bolaget, får Finansinspektionen föreläg-
ga innehavare av aktier, vilka medför att förbindelserna är nära, att avyttra så
stor del av aktierna att detta inte längre är fallet.

Finansinspektionen får även besluta att den eller de som omfattas av ett

beslut enligt första stycket inte får företräda aktierna vid stämman. I så fall
ska 18 § tillämpas.

När aktier inte får medräknas

17 §

Aktier som omfattas av ett förbud enligt 14 § eller föreläggande enligt

15 § ska inte medräknas när det fordras samtycke av ägare till en viss del av
aktierna i försäkringsaktiebolaget för att ett beslut ska bli giltigt eller en
befogenhet ska få utövas såvida inte förvaltare har förordnats enligt 18 §.

Förordnande av förvaltare

18 §

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen begära att tings-

rätten förordnar en lämplig person att som förvaltare företräda sådana aktier
som enligt 14 § inte får företrädas av ägaren. Sådan ansökan prövas av tings-
rätten i den ort där ägaren har sin hemvist, eller om ägaren inte har hemvist i
Sverige, av Stockholms tingsrätt.

En förvaltare har rätt till skälig ersättning för arbete och utlägg. Ersätt-

ningen ska betalas av ägaren till aktierna och ska på begäran förskotteras av
försäkringsaktiebolaget. Om den betalningsskyldige inte godtar förvaltarens
anspråk, bestäms ersättningen av tingsrätten.

Bemyndiganden

19 §

Regeringen får meddela föreskrifter om handläggningen av tillstånds-

ärenden enligt 1–7 §§.

SFS 2010:2043

16 kap. Ingripanden

Ingripande mot försäkringsföretag

När Finansinspektionen ska ingripa

1 §

Finansinspektionen ska ingripa om

1. ett försäkringsföretag har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag,

andra författningar som reglerar företagets näringsverksamhet, företagets
bolagsordning eller stadgar eller företagets försäkringstekniska riktlinjer,
beräkningsunderlag, placeringsriktlinjer eller riktlinjer för hantering av
intressekonflikter,

2. bolagsordningen, stadgarna, de försäkringstekniska riktlinjerna, beräk-

ningsunderlaget, placeringsriktlinjerna eller riktlinjerna för hantering av
intressekonflikter inte längre är tillfredsställande med hänsyn till omfatt-
ningen och arten av företagets verksamhet, eller

3. försäkringsbeståndet inte är tillräckligt för erforderlig riskutjämning.

Hur Finansinspektionen ska ingripa

2 §

Ingripande med stöd av 1 § sker genom utfärdande av föreläggande att

vidta rättelse inom viss tid, genom förbud att verkställa beslut eller genom
anmärkning. Finansinspektionen får också med stöd av 7 § begränsa ett för-
säkringsföretags förfoganderätt eller förbjuda företaget att förfoga över sina
tillgångar i Sverige.

Om en överträdelse är allvarlig ska försäkringsföretagets tillstånd åter-

kallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

När Finansinspektionen får avstå från ingripande

3 §

Finansinspektionen får avstå från ingripande om

1. en överträdelse är ringa eller ursäktlig,
2. försäkringsföretaget gör rättelse, eller
3. någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot företaget och dessa

åtgärder bedöms tillräckliga.

Finansiell saneringsplan och särskild företrädare

4 §

Om rättigheterna för försäkringstagarna eller andra ersättnings-

berättigade på grund av försäkringar hotas, ska Finansinspektionen förelägga
försäkringsföretaget eller dess styrelse att upprätta och för godkännande
överlämna en finansiell saneringsplan. Inspektionen får i dessa fall även utse
en särskild företrädare att sköta hela eller delar av driften av företaget.

Plan för återställande av en tillfredsställande finansiell ställning

5 §

Om ett försäkringsföretags kapitalbas understiger solvensmarginalen

enligt 7 kap. 7–16 §§ eller om, för ett försäkringsföretag som avses i 9 kap.
1 § första stycket 1, den gruppbaserade kapitalbasen understiger den grupp-
baserade solvensmarginalen enligt 4

§ i samma kapitel, ska Finans-

inspektionen förelägga företaget eller dess styrelse att upprätta en plan för att

SFS 2010:2043

återställa en tillfredsställande finansiell ställning och överlämna planen till
inspektionen för godkännande.

Om kapitalbasen understiger garantibeloppet eller en tredjedel av solvens-

marginalen eller om kapitalbasen inte har den sammansättning som anges i
7 kap. 17–19 §§, ska inspektionen förelägga företaget eller dess styrelse att
upprätta och för godkännande överlämna en plan för skyndsamt åter-
ställande av kapitalbasen.

Överträdelser av beslut om rättelse

6 §

Om ett försäkringsföretag driver verksamhet i ett annat land inom EES

och företaget inte rättar sig efter Finansinspektionens eller behörig utländsk
myndighets begäran om rättelse, ska inspektionen vidta de åtgärder som
behövs för att förhindra fortsatta överträdelser. Inspektionen ska underrätta
den behöriga utländska myndigheten om vilka åtgärder som vidtas.

Förbud eller begränsning i rätten att förfoga över tillgångar

7 §

Finansinspektionen får begränsa ett försäkringsföretags förfoganderätt

eller förbjuda företaget att förfoga över sina tillgångar i Sverige, om

1. företaget inte följer gällande bestämmelser om försäkringstekniska

avsättningar och skuldtäckning,

2. företagets kapitalbas understiger en tredjedel av solvensmarginalen

eller inte uppfyller gällande krav på garantibelopp,

3. företagets kapitalbas understiger solvensmarginalen eller, för ett försäk-

ringsföretag som avses i 9 kap. 1 § första stycket 1, den gruppbaserade kapi-
talbasen understiger den gruppbaserade solvensmarginalen enligt 4 § i
samma kapitel, och det finns särskilda skäl att anta att företagets finansiella
ställning ytterligare kommer att försämras, eller

4. det vid beslut om återkallelse av företagets tillstånd bedöms vara nöd-

vändigt för att skydda de intressen som försäkringstagarna och andra ersätt-
ningsberättigade på grund av försäkringar har.

Finansinspektionen får besluta hur försäkringsverksamheten ska drivas

efter ett sådant beslut som avses i första stycket.

Återkallelse av tillstånd

8 §

Om någon som ingår i ett försäkringsföretags styrelse eller är dess

verk-

ställande direktör inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 § 4, ska Finans-
inspektionen återkalla företagets tillstånd. Det får dock ske bara om inspek-
tionen först har beslutat att anmärka på att personen ingår i styrelsen eller är
verkställande direktör och om han eller hon, sedan en av inspektionen
bestämd tid om högst tre månader har gått, fortfarande finns kvar i styrelsen
eller som verkställande direktör.

I stället för att återkalla tillståndet får Finansinspektionen besluta att en

styrelseledamot eller verkställande direktör inte längre får kvarstå i sin
befattning. Finansinspektionen får då förordna en ersättare. Ersättarens upp-
drag gäller till dess försäkringsföretaget har utsett en ny styrelseledamot
eller verkställande direktör.

SFS 2010:2043

9 §

Finansinspektionen ska återkalla ett försäkringsföretags tillstånd, om

företaget

1. inte har anmälts för registrering inom föreskriven tid eller anmälan har

avskrivits eller avslagits genom ett beslut som har vunnit laga kraft,

2. inte inom ett år från det tillstånd gavs har börjat driva sådan rörelse som

tillståndet avser,

3. har förklarat sig avstå från tillståndet,
4. under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit försäk-

ringsrörelse, eller

5. har försatts i konkurs eller om beslut har fattats om att företaget ska gå i

tvångslikvidation.

I de fall som avses i första stycket 2 och 4 får i stället varning meddelas,

om det är tillräckligt.

10 §

Finansinspektionen får återkalla ett försäkringsföretags tillstånd, om

företaget

1. inte längre uppfyller kraven för tillstånd,
2. inte inom angiven tid har vidtagit åtgärderna i en plan som har godkänts

enligt 5 §, eller

3. i annat fall allvarligt åsidosätter gällande bestämmelser för verksam-

heten.

I de fall som anges i första stycket får i stället varning meddelas, om det är

tillräckligt.

11 §

Om ett försäkringsföretags tillstånd återkallas, får Finansinspektionen

bestämma hur avvecklingen av rörelsen ska ske.

Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta hela eller

delar av rörelsen.

Anmälan till behörig myndighet

12 §

Finansinspektionen ska anmäla ett beslut enligt 7 § till de behöriga

myndigheterna i de EES-länder där företaget enligt underrättelse driver för-
säkringsverksamhet enligt 3 kap. 1 eller 15 §. Ett sådant beslut ska dessutom
anmälas till behöriga myndigheter i de EES-länder där företaget har till-
gångar.

Finansinspektionen ska anmäla ett beslut om återkallelse av tillstånd för

ett försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse till behöriga myndigheter i
övriga länder inom EES.

Finansinspektionen får i samband med en anmälan enligt första eller andra

stycket begära att den behöriga myndigheten i samarbete med inspektionen
vidtar motsvarande åtgärder. Om företagets tillstånd har återkallats, får
begäran avse att den behöriga myndigheten även i övrigt vidtar de åtgärder
som behövs för att skydda de intressen som försäkringstagarna och andra
ersättningsberättigade på grund av försäkringar har.

Ärenden av principiell betydelse eller av särskild vikt

13 §

Ärenden som rör ingripanden enligt 1–11 §§ mot ett försäkrings-

företag prövas av regeringen om ärendet är av principiell betydelse eller av

SFS 2010:2043

särskild vikt. Regeringens prövning sker efter anmälan av Finans-
inspektionen.

Straffavgift

14 §

Om Finansinspektionen har meddelat ett beslut om anmärkning eller

varning mot ett försäkringsföretag, får inspektionen besluta att företaget ska
betala en straffavgift. Om regeringen har meddelat ett beslut om varning mot
ett försäkringsföretag, får den överlämna till inspektionen att pröva frågan
om företaget ska betala en straffavgift.

Avgiften tillfaller staten.

15 §

Straffavgiften ska fastställas till lägst femtusen kronor och högst fem-

tio miljoner kronor.

Avgiften får inte överstiga tio procent av försäkringsföretagets omsättning

närmast föregående räkenskapsår. Om överträdelsen har skett under försäk-
ringsföretagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen
annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas.

Avgiften får inte vara så stor att försäkringsföretaget efter det att avgiften

har påförts inte uppfyller kraven enligt 4 kap. 1 §.

16 §

När straffavgiftens storlek fastställs, ska särskild hänsyn tas till hur

allvarlig den överträdelse är som har föranlett anmärkningen eller varningen
och hur länge överträdelsen har pågått.

Förseningsavgift

17 §

Om ett försäkringsföretag inte i tid lämnar de upplysningar som har

föreskrivits med stöd av 14 kap. 17 § 1, får Finansinspektionen besluta att
företaget ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

Verkställighet av beslut om straffavgift och förseningsavgift

18 §

Straffavgiften eller förseningsavgiften ska betalas till Finansinspek-

tionen inom trettio dagar efter det att beslutet om den har vunnit laga kraft
eller inom den längre tid som anges i beslutet.

19 §

Finansinspektionens beslut att ta ut straffavgift eller förseningsavgift

får verkställas utan föregående dom eller utslag, om avgiften inte har betalats
inom den tid som anges i 18 §.

20 §

Om straffavgiften eller förseningsavgiften inte betalas inom den tid

som anges i 18 §, ska Finansinspektionen lämna den obetalda avgiften för
indrivning. Bestämmelser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen
(1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

21 §

En beslutad straffavgift eller förseningsavgift faller bort i den

utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet
vann laga kraft.

SFS 2010:2043

Ingripande mot försäkringsholdingföretag

22 §

Om någon i ledningen för ett försäkringsholdingföretag inte uppfyller

de krav som anges i 9 kap. 10 §, får Finansinspektionen förelägga företaget
att rätta till förhållandet.

Ingripande mot den som saknar tillstånd

23 §

Om någon driver sådan rörelse som omfattas av denna lag utan att

vara berättigad till det, ska Finansinspektionen förelägga denne att upphöra
med rörelsen. Inspektionen får besluta hur avvecklingen av rörelsen ska ske.
I föreläggandet ska Finansinspektionen upplysa om att rätten efter ansökan
av inspektionen kan komma att besluta att företaget ska gå i likvidation om
föreläggandet inte följs.

Om det är osäkert om lagen är tillämplig på viss rörelse, får Finans-

inspektionen förelägga den som driver rörelsen att lämna de upplysningar
om rörelsen som inspektionen behöver för att bedöma om så är fallet. Den
som är revisor i ett företag är skyldig att på begäran av inspektionen lämna
sådana upplysningar om företagets rörelse som revisorn har fått kännedom
om vid fullgörandet av sitt uppdrag.

24 §

Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening inte följer ett föreläg-

gande enligt 23 § första stycket att upphöra med rörelsen, ska rätten, efter
ansökan av Finansinspektionen, besluta att företaget ska gå i likvidation.

I dessa fall tillämpas 25 kap. 10, 25, 28–44, 46 och 47 §§ aktiebolagslagen

(2005:551) och 11 kap. 5 och 7–16 §§ samt 17 § fjärde och femte styckena
lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Beslut om likvidation ska inte meddelas om det under ärendets handlägg-

ning vid rätten visas att rörelsen har upphört.

Beslutet om likvidation gäller omedelbart.

Vite

25 §

Om Finansinspektionen meddelar föreläggande eller förbud enligt

denna lag, får inspektionen förena föreläggandet med vite.

Bemyndigande

26 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om innehållet i en finansiell saneringsplan enligt 4 §.

17 kap. Överklagande m.m.

Överklagande av Finansinspektionens beslut

1 §

Finansinspektionens beslut i ärenden enligt 14 kap. 13 §, 17 § första

och andra styckena och 16 kap. 23 § andra stycket får inte överklagas. Det-
samma gäller inspektionens beslut att överlämna ett ärende till regeringen
för prövning.

SFS 2010:2043

2 §

Finansinspektionens beslut som avses i 11 kap. 1 § andra stycket 1 får

överklagas hos regeringen.

3 §

Andra beslut av Finansinspektionen i enskilda fall enligt denna lag får

överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Förordnande om att ett beslut ska gälla omedelbart

4 §

Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, före-

läggande eller återkallelse ska gälla omedelbart.

Förklaring att ärendet onödigt uppehålls

5 §

Kammarrätten får, på begäran av sökanden, förklara att ett ärende onö-

digt uppehålls, om Finansinspektionen från det att ansökan gavs in inte har
meddelat beslut

1. inom sex månader i ett ärende om tillstånd enligt 2 kap. 4 §,
2. inom tre månader i ett ärende enligt 3 kap. 2, 9, 13 eller 22 §, eller
3. inom en månad i ett ärende enligt 3 kap. 7 eller 17 §.
Lämnar kammarrätten en sådan förklaring ska ansökan anses ha avslagits

av regeringen eller Finansinspektionen om beslut därefter inte har meddelats
inom motsvarande tidsfrister som anges i första stycket för respektive
ärende.

Överklagande av Bolagsverkets beslut

6 §

Bolagsverkets beslut i ärenden enligt 11 kap. 45 §, 12 kap. 74 § eller

13 kap. 27 § överklagas hos tingsrätten i den ort där försäkringsföretagets
styrelse har sitt säte.

Skrivelsen med överklagandet ska ges in till Bolagsverket inom tre veckor

från dagen för beslutet.

Vid ett överklagande enligt första stycket gäller lagen (1996:242) om

domstolsärenden.

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (2010:2044)

om införande av försäkringsrörelselagen (2010:2043).

På regeringens vägnar

FREDRIK REINFELDT

PETER NORMAN
(Finansdepartementet)

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2010

Viktiga lagar inom socialrätten

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
Socialtjänstlag (2001:453)

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Jobbar du med socialrätt? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Vi kan tillgodose hela ditt behov av information och stöd oavsett om du arbetar inom kommunal socialtjänst, annan myndighet, domstol, advokatbyrå eller i privat verksamhet. Se allt inom socialrätt.

Namn	Ändamål	Typ
.JpLogin	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Session	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
EPiStateMarker	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Antiforgery.#	Förebygger Cross-Site Request Forgery (CSRF) attacker.	Skydd mot förfalskade förfrågningar
__cf_bm	Kaka som används för att hämta teckensnitt.	Teckensnitt
jp-cookies	Denna kaka används för att hålla reda på vilka kakor som användaren accepterat att vi lagrar.	Godkännande av kakor
FedAuth	Denna kaka sätts för användare som använder federerad inloggning.	Federerad inloggning
CourseEvaluations	Denna kaka sätts för användare som skickat in kursutvärderingar.	Kursutvärderingar

Namn	Ändamål	Typ
JP_Download	Denna kaka håller reda på om användaren har lämnat sin e-postadress när den ska ladda ner en fil från den publika sajten.	Filnedladdning
ExamStudentId	Kakan möjliggör för webbkursexamintioner för användare utan personligt konto.	Webbkursexaminationer
JSESSIONID	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
_fanplay_session	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
lang	Sparar språkval för Twitter-flödet.	Twitter
_gali	Denna kaka används för att särskilja användare.	Google Analytics
form.apsis.one	Denna kaka används för inbäddade formulär.	Form Apsis One
mediaflow	Kaka som kan användas. Mediaflow används för uppspelning av video	Mediaflow

Namn	Ändamål	Typ
_ga	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gid	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gat	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_hjIncludedInSample	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
_hjid	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
www.uc.se	Används för risksigillet i sidfoten på publik sajt.	Upplysningscentralen (UC)
Apsis One	Används för att analysera användarbeteende och skräddarsy marknadsföring.	Apsis One

Namn	Ändamål	Typ
test_cookie	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
IDE	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
3135848f46	Kaka för att spara IP-adresser för att identifiera företag eller organisationer som besöker webbsidan.	ProspectEye (Apsis Lead)

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2010:2043 Försäkringsrörelselag (2010:2043)

Viktiga lagar inom socialrätten

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Om Lagboken.se