SFS 1995:1478 Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Socialrätt

Start / Socialrätt / Socialförsäkringsbalk (2010:110) / SFS 1995:1478 Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

SFS 1995_1478 Lag om ändring i lagen (1962_381) om allmän försäkring

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:642px;height:903px;"> <img width="642" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:1478 Utkom fr�n trycket den 27 december 1995 Lag om �ndring i lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring; utf�rdad den 14 december 1995. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1962:381) om all- m�n f�rs�kring2 dels att 3 kap. 4 c och 4 d �� samt 5 kap. 14 � skall upph�ra att g�lla, dels att 2 kap. 1 �, 3 kap. 2 b, 4, 4 a, 4 b, 7 b, 9 a, 10 a och 16 ��, 4 kap. 6, 11 och 14 ��, 16 kap. 5 �, 21 kap. 1 �, 22 kap. 8 � samt punkt 3 av �ver- g�ngsbest�mmelserna till lagen (1994:1568) om �ndring i n�mnda lag skall ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen skall inf�ras en ny paragraf, 4 kap. 11 b �, av f�ljande lydelse. 2 kap. 1 �3 Best�mmelser om skyldighet att erbjuda h�lso- och sjukv�rd finns i h�lso- och sjukv�rdslagen (1982:763). F�r h�lso- och sjukv�rd och f�r tandv�rd samt f�r vissa resor i samband med v�rd l�mnas ers�ttning enligt best�mmelserna i detta kapitel. I grunderna f�r ers�ttning enligt 3 � kan regeringen dels best�mma den h�gsta patientavgift och det h�gsta arvode som f�r tas ut av en v�rdgivare som �r ansluten till f�rs�kringen, dels meddela n�rmare f�reskrifter f�r verksamhetens bedrivande hos v�rdgivaren och om skyldighet f�r denne att l�mna uppgifter om verksamheten. 1 Prop. 1995/96:69, bet. 1995/96:SfU2, rskr. 1995/96:87. 2 Lagen omtryckt 1982:120. 3 Senaste lydelse 1994:746. 2793 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:1478 3 kap. 2 b �4 �rsarbetstid ber�knas av f�rs�kringskassan f�r f�rs�krade som har en sjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis �r att h�nf�ra till anst�llning n�r detta �r av betydelse f�r ber�kning av ers�ttning. �rs- arbetstiden �r det antal timmar per �r som en f�r�krad kan antas komma att ha tills vidare i ifr�gavarande f�rv�rvsarbete som ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid. Vid ber�kningen av �rsarbetstiden inr�knas �ven ledighet enligt 10 � andra stycket. �rsarbetstiden avrundas till n�rmaste hela timtal, varvid halv timme av- rundas upp�t. Ber�kningen av �rsarbetstiden skall, d�r f�rh�llandena inte �r k�nda f�r f�rs�kringskassan, grundas p� de upplysningar som kassan kan inh�mta fr�n den f�rs�krade eller dennes arbetsgivare eller uppdragsgivare. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksf�rs�kringsverket f�r meddela f�reskrifter om schablonber�kning av �rsarbetstid. 4 � F�r dagar i en sjukperiod g�ller, om inte annat f�ljer av 10-10 b ��, 1. att sjukpenning inte utges f�r den f�rsta dagen, och 2. att hel sjukpenning f�r de d�rp� f�ljande dagarna utg�r f�r dag 75 pro- cent av den fastst�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Sjukpenningen avrundas till n�rmaste hela krontal. Som sjukperiod anses tid, under vilken en f�rs�krad i oavbruten f�ljd li- der av sjukdom som avses i 7 � eller har r�tt till sjukpenning enligt 7 b � eller rehabiliteringspenning enligt 22 kap. 7 �. Uppkommer f�r den f�rs�k- rade r�tt till sjukpenning enligt kapitlet i omedelbar anslutning till en sjuk- l�neperiod enligt lagen (1991:1047) om sjukl�n, skall sjukperioden enligt denna lag anses omfatta ocks� sjukl�neperioden. Om en sjukperiod b�rjar inom fem dagar fr�n det en tidigare sjukperiod avslutats skall best�mmelserna i f�rsta stycket samt 4 a och 10 a �� till�m- pas som om den senare sjukperioden utg�r en forts�ttning p� den tidigare sjukperioden. Om den f�rs�krade g�tt miste om sjukpenning till f�ljd av best�mmelser- na i f�rsta stycket 1 eller 10 a � f�rsta stycket 1 f�r sammanlagt tio dagar under de senaste tolv m�naderna utges sjukpenning f�r dag som avses i f�rsta stycket 1 med 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. 4 a �6 5 Om den f�rs�krade av arbetsgivaren erh�ller skattepliktiga f�r- m�ner i form av l�n, bil, bostad eller helt fri kost under sjukdom f�r samma tid som sjukpenningen avser, skall sjukpenning som utges till och med den nittionde dagen i sjukperioden minskas med det belopp som f�rm�nerna under sjukdom �verstiger 10 procent av vad den f�rs�krade skulle ha f�tt i motsvarande f�rm�ner om han varit i arbete och sjukpenning som utges f�r tid d�refter minskas med f�rm�nerna under sjukdom. Till den del f�r- m�nerna under sjukdom utges i f�rh�llande till f�rm�ner i arbete som f�r �r r�knat �verstiger den h�gsta sjukpenninggrundande inkomst som kan ber�knas enligt 2 � skall minskning dock endast ske med belopp som 4 Senaste lydelse 1994:46. 5 Senaste lydelse 1995:508. 6 Senaste lydelse 1995:508. 2794 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:1478 �verstiger 85 procent av f�rm�nerna i arbete n�r sjukpenning utges fr�n och med den andra till och med den nittionde dagen och 75 procent av f�rm�nerna i arbete f�r tid d�refter. Vid till�mpning av best�mmelserna i f�rsta stycket skall ers�ttning som utges p� grund av f�rm�n av fri gruppsjukf�rs�kring som �tnjuts enligt grunder som fastst�lls i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudor- ganisationer anses som l�n under sjukdom fr�n arbetsgivare. Det belopp varmed minskning skall g�ras avrundas till n�rmast l�gre hela krontal. Avr�kning skall i f�rsta hand g�ras vid utbetalning av sjukpenning som avser samma tid som de f�rm�ner under sjukdom som f�ranlett minskningen men f�r ocks� g�ras vid n�rmast f�ljande utbetalning av sjuk- penning. 4 b �7 Den allm�nna f�rs�kringskassan kan efter skriftlig ans�kan av den f�rs�krade besluta att hel sjukpenning f�r dag skall utges med 75 procent av den f�rs�krades sjukpenninggrundande inkomst delad med 365 eller, vid sjukpenningber�kning enligt 10 a �, med motsvarande arbetstidsfaktor, �ven f�r dag som avses i 4 � f�rsta stycket 1 och 10 a � f�rsta stycket 1. Ett s�dant beslut f�r meddelas endast om den f�rs�krade lider av sjukdom som kan antas medf�ra ett st�rre antal sjukperioder med r�tt till sjukpenning under en tolvm�nadersperiod. Ett beslut enligt f�rsta stycket g�ller fr�n och med den kalenderm�nad d� ans�kan gjordes hos f�rs�kringskassan, om inte annat s�gs i beslutet. Be- slutet skall g�lla f�r viss tid som anges i beslutet eller, om det finns s�rskil- da sk�l, tills vidare. Beslutet skall upph�vas om villkoret enligt f�rsta stycket andra meningen inte l�ngre �r uppfyllt. En f�rs�krad som har gjort ans�kan enligt f�rsta stycket �r skyldig att genomg� unders�kning av l�kare eller tandl�kare och att ge in utl�tande �ver unders�kningen, om f�rs�kringskassan finner att det beh�vs f�r �ren- dets bed�mning. F�r den f�rs�krades utgifter f�r unders�kningen och f�r utl�tande �ver unders�kningen l�mnas ers�ttning i enlighet med vad rege- ringen f�rordnar. 7 b �8 Sjukpenning enligt 7 � utges �ven n�r den f�rs�krade genomg�r en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att f�rebygga sjukdom eller att f�rkorta sjukdomstid eller att helt eller delvis f�rebygga eller h�va neds�ttning av arbetsf�rm�gan. Som villkor g�ller att behandlingen eller rehabiliteringen har ordinerats av l�kare och ing�r i en av f�rs�kringskassan godk�nd plan. Arbetsf�rm�gan skall anses nedsatt i den m�n den f�rs�krade p� grund av behandlingen eller rehabiliteringen �r f�rhindrad att f�rv�rvsarbeta. Sjukpenning enligt denna paragraf utges med 75 procent av den f�rs�k- rades sjukpenninggrundande inkomst delad med 365 eller, vid sjukpen- ningber�kning enligt 10 a �, med motsvarande arbetstidsfaktor �ven f�r dag som avses i 4 � f�rsta stycket 1 och 10 a � f�rsta stycket 1. 9 a �9 En kvinna som �nskar erh�lla havandeskapspenning skall g�ra ans�kan d�rom. Den allm�nna f�rs�kringskassan f�r p�fordra att kvinnan 7 Senaste lydelse 1992:1702. 8 Senaste lydelse 1992:1702. 9 Senaste lydelse 1992:1702. 2795 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:1478 till st�d f�r sin r�tt till havandeskapspenning inger utl�tande av sin arbets- givare samt l�karutl�tande. I beslutet om havandeskapspenning skall anges under vilken tid ers�tt- ning kan utges. Vad i lag eller annan f�rfattning f�reskrivs om sjukpenning g�ller i fr�ga om havandeskapspenning med undantag av best�mmelserna om ers�ttning f�r merutgifter i 7 a � och om karenstid i 11 �. Vidare skall havandeskaps- penningen, med avvikelse fr�n vad som anges i 4 � f�rsta stycket och 10 a �, utges med 75 procent �ven f�r den f�rsta dagen. Havandeskapspenning utges inte i den m�n kvinnan f�r samma tid uppb�r sjukpenning eller sjuk- l�n eller annan ers�ttning enligt lagen (1991:1047) om sjukl�n. 10 a �10 Om den f�rs�krades sjukpenning i fall som avses i 10 � svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av enbart anst�llning, g�ller f�r dagar i sjukperioden som den f�rs�krade skulle ha utf�rt f�rv�rvsarbete om han inte hade varit sjuk 1. att sjukpenning inte utges f�r den f�rsta dagen, och 2. att hel sjukpenning f�r de d�rp� f�ljande dagarna utg�r 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och ber�knas enligt andra och tredje styckena. Skall sjukpenning utges f�r endast en dag skall till grund f�r ber�kningen l�ggas det tal som erh�lls n�r angiven procentandel av den sjukpenning- grundande inkomsten delas med �rsarbetstiden. Talet avrundas till n�rmaste hela krontal. Det multipliceras d�refter med antalet timmar av ordinarie arbetstid eller d�remot svarande normal arbetstid. Produkten utg�r hel sjukpenning f�r dagen. Skall sjukpenning utges f�r mer �n en dag med samma procentandel skall, vid ber�kning av sjukpenning f�r dessa dagar, det tal som erh�llits enligt andra stycket andra meningen multipliceras med det sammanlagda antalet timmar av ordinarie arbetstid eller d�remot svarande normal arbets- tid som bel�per p� dagarna. Det tal som d�rvid erh�lls delas med antalet dagar med sjukpenning. Kvoten utg�r beloppet av hel sjukpenning f�r dag. Skall sjukpenning utges efter olika grader av nedsatt arbetsf�rm�ga sam- manl�ggs dock de timmar som avser samma grad f�r sig. Sjukpenning ber�knas f�r varje s�dan period f�r sig. Om antalet timmar eller det sammanlagda antalet timmar enligt andra och tredje styckena inte uppg�r till ett helt timtal skall avrundning ske till n�rmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas upp�t. Sjukpenning av- rundas till n�rmaste hela krontal. Om den f�rs�krade g�tt miste om sjukpenning till f�ljd av best�mmelser- na i f�rsta stycket 1 eller 4 � f�rsta stycket 1 f�r sammanlagt tio dagar under de senaste tolv m�naderna, utges sjukpenning f�r dag som avses i f�rsta stycket 1 med 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och ber�knas enligt andra och tredje styckena. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksf�rs�kringsverket f�r meddela f�reskrifter om schablonber�kning av ordinarie arbetstid och d�remot svarande normal arbetstid. 10 Senaste lydelse 1992:1702. 2796 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:1478 16 � 11 m en arbetstagare har r�tt till l�n under sjukdom enligt statliga, kommunala eller landstingskommunala best�mmelser, kan regeringen f�re- skriva undantag helt eller delvis fr�n best�mmelserna om r�tt till sjukpenning. I den m�n s�dant undantag inte har f�reskrivits f�r arbetsgivaren i den ordning regeringen best�mmer uppb�ra arbetstagarens sjukpenning till den del den inte �verstiger den utbetalda l�nen. En �verenskommelse, som inneb�r att en arbetsgivare som har utgivit l�n till en arbetstagare under sjukdom har r�tt att uppb�ra dennes sjukpenning, �r bindande f�r f�rs�kringskassan om den har form av kollektivavtal och p� arbetstagarsidan har slutits eller godk�nts av en organisation som �r att anse som huvudorganisation. Ett s�dant kollektivavtal f�r en arbetsgivare som �r bunden av avtalet efter �verenskommelse �beropa �ven i fr�ga om arbetstagare som inte omfattas av avtalet men syssels�tts i arbete som avses i det. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om sjukpenningber�kning och handl�ggning av sjukfall f�r arbetstagare hos staten som omfattas av s�dant avtal. Regeringen f�r �ven meddela f�reskrifter om sjukpenningber�kning f�r arbetstagare med statligt reglerad anst�llning som �r anst�llda hos en annan arbetsgivare �n staten och som omfattas av s�dant kollektivavtal som anges i tredje stycket. Har en f�rs�krad drabbats av sjukdom utom riket och d�rvid erh�llit un- derh�ll genom utrikesf�rvaltningens f�rsorg f�r f�rvaltningen i den ordning regeringen best�mmer fr�n f�rs�kringskassan erh�lla den f�rs�krades sjuk- penning, i den m�n den inte �verstiger vad som har utgivits i underh�ll. Sjukpenning som betalas ut enligt denna paragraf till en arbetsgivare skall minskas med skattepliktiga f�rm�ner i form av l�n, bil, bostad och helt fri kost under sjukdom som arbetsgivaren utger till arbetstagaren f�r samma tid som sjukpenningen avser, dock endast med den del av f�rm�- nerna under sjukdom som �verstiger 85 procent av motsvarande f�rm�ner i arbete n�r sjukpenning utges fr�n och med den andra till och med den nitti- onde dagen och 75 procent av f�rm�nerna i arbete f�r tid d�refter. H�rvid har best�mmelserna i 4 a � andra och tredje styckena motsvarande till�mp- ning. 4 kap. 6 �12 Hel f�r�ldrapenning utg�r l�gst 60 kronor om dagen (garantiniv�). F�r�ldrapenning f�r de f�rsta 180 dagarna utges med belopp motsvaran- de f�r�lderns sjukpenning, ber�knad enligt femte stycket, om f�r�ldern under minst 240 dagar i f�ljd f�re barnets f�delse eller den ber�knade tid- punkten h�rf�r har varit f�rs�krad f�r en sjukpenning �ver garantiniv�n och skulle ha varit det om f�rs�kringskassan k�nt till samtliga f�rh�llanden. Ut�ver vad som anges i andra stycket utges f�r�ldrapenning f�r 180 da- gar med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning, ber�knad enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantiniv�n. Vid flerbarnsb�rd utges f�r�ldrapenning enligt 3 � andra stycket f�r 90 dagar med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning, ber�knad enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantiniv�n. 11 Senaste lydelse 1995:508. 12 Senaste lydelse 1994:1568. 2797 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:642px;height:903px;"> <img width="642" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:1478 N�r f�r�ldrapenning enligt andra-fj�rde styckena skall utges med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning, skall ber�kningen ske enligt 3 kap. med undantag av 5 � fj�rde-sjunde styckena samt 10 a och 10 b ��. D�rvid skall dock f�r�ldrapenning f�r dag ber�knas efter 85 procent av den fast- st�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365, a) f�r f�r�ldrar som gemensamt har v�rdnaden om ett barn eller, vid fler- barnsb�rd, barnen, f�r de f�rsta 30 dagarna f�r vardera f�r�ldern, b) f�r en f�r�lder som ensam har v�rdnaden om ett barn eller, vid fler- barnsb�rd, barnen, f�r de f�rsta 60 dagarna, eller c) om den andra f�r�ldern p� grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar f�rm�ga att v�rda ett barn eller, vid flerbarnsb�rd, barnen, f�r de f�rsta 60 dagarna. F�r�ldrapenning f�r tid d�rut�ver skall f�r dag ber�knas efter 75 procent av den fastst�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Utan hinder av vad som f�reskrivs i andra-fj�rde styckena skall, om f�r- �lderns sjukpenninggrundande inkomst har s�nkts enligt 3 kap. 5 � tredje stycket 5, f�r�ldrapenningen till dess barnet fyller tv� �r ber�knas l�gst p� grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som g�llde innan s�nk- ningen skedde eller den h�gre inkomst som l�neutvecklingen inom yr- kesomr�det d�refter f�ranleder, om f�r�ldern avst�r fr�n f�rv�rvsarbete f�r v�rd av barn. �r kvinnan gravid p� nytt innan barnet uppn�tt ett �r och nio m�naders �lder, skall f�r�ldrapenningen �ven forts�ttningsvis ber�knas p� motsvarande s�tt. Detsamma g�ller vid adoption av barn som sker inom tv� �r och sex m�nader efter det att det f�reg�ende barnet f�tts eller adopterats. 11 �13 Tillf�llig f�r�ldrapenning kan utges f�r v�rd av ett barn som fyllt tolv men inte sexton �r i de fall barnet p� grund av sjukdom, psykisk utvecklingsst�rning eller annat funktionshinder �r i behov av s�rskild tillsyn eller v�rd. Tillf�llig f�r�ldrapenning kan �ven utges f�r v�rd av ett barn som fyllt sexton men inte tjugoett �r om barnet omfattas av 1 � lagen (1993:387) om st�d och service till vissa funktionshindrade. Om barnet efter att ha fyllt tjugoett �r g�r i s�dan skola som avses i 5 kap. 28 � eller 6 kap. 7 � skolla- gen (1985:1100) kan tillf�llig f�r�ldrapenning utges till utg�ngen av v�r- terminen det kalender�r d� barnet fyller 23 �r. Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt f�rsta stycket utges om f�r�ldern beh�- ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete av sk�l som anges i 10 � f�rsta stycket eller 10 a �. F�r tid under vilken annars f�r�ldrapenning skulle ha uppburits utges dock inte tillf�llig f�r�ldrapenning annat �n om barnet v�rdas p� sjukhus. Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt andra stycket utges om f�r�ldern beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete av sk�l som anges i 10 � f�rsta stycket 1. Den allm�nna f�rs�kringskassan f�r i f�rv�g pr�va om f�ruts�ttningarna enligt f�rsta eller andra stycket f�religger. Ett s�dant beslut �r bindande f�r den tid som anges i beslutet men kan ompr�vas om de f�rh�llanden som har lagts till grund f�r beslutet �ndras. 11 b � F�r v�rd- eller tillsynsbehov som grundat r�tt till v�rdbidrag enligt 9 kap. 4 � utges inte tillf�llig f�r�ldrapenning. 13 Senaste lydelse 1993:743. 2798 </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:1478 14 �14 Hel tillf�llig f�r�ldrapenning utges till en f�r�lder som avst�r fr�n f�rv�rvsarbete. Halv eller fj�rdedels tillf�llig f�r�ldrapenning utges till en f�r�lder som arbetar h�gst h�lften respektive h�gst tre fj�rdedelar av den tid han skulle ha arbetat om han inte v�rdat barnet. Best�mmelserna i 7 � andra stycket g�ller i till�mpliga delar �ven i fr�ga om tillf�llig f�r�ldrapenning. Om inte annat f�ljer av tredje eller fj�rde stycket eller 14 a � skall till grund f�r ber�kningen av beloppet f�r hel tillf�llig f�r�ldrapenning f�r dag l�ggas det tal som erh�lls n�r 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten av anst�llning delas med �rsarbetstiden. Vid ber�kningen till�m- pas 3 kap. 10 a � andra-fj�rde styckena p� motsvarande s�tt f�r den tid som f�rm�nen avser. Skall tillf�llig f�r�ldrapenning utges p� grundval av inkomst av annat f�rv�rvsarbete ber�knas hel f�rm�n f�r dag efter 75 procent av den fast- st�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Beloppet avrun- das till n�rmaste hela krontal. Skall tillf�llig f�r�ldrapenning utges p� grundval av sjukpenninggrun- dande inkomst av s�v�l anst�llning som annat f�rv�rvsarbete ber�knas den del av f�rm�nen som svarar mot inkomst av anst�llning enligt andra stycket medan den del av f�rm�nen som svarar mot inkomst av annat f�rv�rvsarbe- te ber�knas enligt tredje stycket. 16 kap. 5 �15 �lderspension utg�r fr�n och med den m�nad varunder den f�rs�k- rade fyller sextiofem �r eller, om han �nskar att pensionen skall b�rja utg� tidigare eller senare, fr�n och med den m�nad som angives i pensionsan- s�kningen. F�rtidspension, handikappers�ttning och v�rdbidrag utg�r fr�n och med den m�nad d� r�tt till f�rm�nen intr�tt. I fall som avses i 1 � andra stycket utg�r dock f�rtidspension fr�n och med m�naden n�st efter den d� beslutet om pension meddelats. Efterlevandepension utg�r fr�n och med den m�nad d� den f�rs�krade avlidit eller, om han vid sin d�d uppbar �lderspension eller f�rtidspension, fr�n och med m�naden n�st efter den d� d�dsfallet intr�ffat. Intr�der r�tt till �lderspension eller efterlevandepension vid annan tid- punkt �n som �syftas i f�rsta och tredje styckena, utg�r pensionen fr�n och med den m�nad d� r�tten intr�tt. Pension f�r inte utg� f�r l�ngre tid tillbaka �n tre m�nader eller, i fr�ga om barnpension eller handikappers�ttning, tv� �r f�re ans�kningsm�naden. Det belopp som f�rst f�rfaller till betalning efter beslut om barnpension enligt 14 kap. 2 � skall minskas med vad som utbetalats i omst�llningspen- sion enligt 14 kap. 4 � eller s�rskild efterlevandepension enligt 14 kap. 5 � f�r den tid som barnpensionsbeloppet avser ut�ver vad som skulle ha ut- getts om beslutet om barnpension f�relegat vid utbetalningen av omst�ll- ningspensionen eller den s�rskilda efterlevandepensionen. 14 Senaste lydelse 1992:1702. 15 Senaste lydelse 1988:1537. �ndringen inneb�r att sj�tte stycket upph�vs. 2799 </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:647px;height:905px;"> <img width="647" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:1478 21 kap. 1 �16 Den som �r inskriven hos en allm�n f�rs�kringskassa, men inte �r f�rs�krad f�r en sjukpenning som, ber�knad enligt 3 kap. 4 � f�rsta stycket 2, uppg�r till 60 kronor, skall kunna genom frivilliga avgifter f�rs�kra sig f�r erh�llande av sjukpenning eller sjukpenningtill�gg. Den som inte har r�tt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 � f�r f�rs�kra sig f�r sjukpenning som uppg�r till l�gst 20 kronor och h�gst 60 kronor. Den som har r�tt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 � f�r f�rs�kra sig f�r sjukpenning- till�gg, som tillsammans med den sjukpenning som han �r ber�ttigad till enligt 3 kap. 4 � f�rsta stycket 2 uppg�r till l�gst 20 kronor och h�gst 60 kronor. En frivillig f�rs�kring p�verkas inte av att den f�rs�krades sjukpenning enligt 3 kap., under d�r angivna f�ruts�ttningar, ber�knas med till�mpning av 5 � sj�tte stycket eller 10 a eller 10 b � n�mnda kapitel. F�rs�kringen skall efter den f�rs�krades val g�lla med en karenstid av 3 eller 30 dagar eller utan s�dan karenstid. R�tt till intr�de i den frivilliga f�rs�kringen eller f�rkortning av g�llande karenstid enligt fj�rde stycket tillkommer endast den som �r under 55 �r. Ers�ttning enligt denna paragraf utges inte f�r tid efter ing�ngen av den m�nad d� den f�rs�krade b�rjar uppb�ra hel f�rtids- eller �lderspension. 22 kap. 8 �17 Hel rehabiliteringspenning utg�r f�r dag 75 procent av den fast- st�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Rehabiliterings- penningen avrundas till n�rmaste hela krontal. 3. I fr�ga om f�r�ldrapenning f�r v�rd av barn som �r f�tt f�re lagens ikrafttr�dande g�ller fortfarande �ldre f�reskrifter i 4 kap. 3 � tredje och sj�tte styckena. 4 kap. 3 � femte stycket till�mpas inte i fr�ga om f�r�ldra- penning f�r v�rd av barn som �r f�tt f�re lagens ikrafttr�dande. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1996. 2. �ldre best�mmelser i 2 kap. 1 � g�ller fortfarande f�r resor som p�- b�rjats f�re ikrafttr�dandet. 3. �ldre best�mmelser till�mpas p� ers�ttning som avser tid f�re ikraft- tr�dandet. P� regeringens v�gnar INGELA THAL�N Bj�rn Reuterstrand (Socialdepartementet) 16 Senaste lydelse 1994:554. 17 Senaste lydelse 1992:1702. 2800 </div> </div>

SFS 1995:1478
Utkom fr�n trycket
den 27 december 1995

Lag
om �ndring i lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring;

utf�rdad den 14 december 1995.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1962:381) om all-

m�n f�rs�kring2

dels att 3 kap. 4 c och 4 d �� samt 5 kap. 14 � skall upph�ra att g�lla,
dels att 2 kap. 1 �, 3 kap. 2 b, 4, 4 a, 4 b, 7 b, 9 a, 10 a och 16 ��, 4 kap.

6, 11 och 14 ��, 16 kap. 5 �, 21 kap. 1 �, 22 kap. 8 � samt punkt 3 av �ver-
g�ngsbest�mmelserna till lagen (1994:1568) om �ndring i n�mnda lag skall
ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen skall inf�ras en ny paragraf, 4 kap. 11 b �, av f�ljande

lydelse.

2 kap.

1 �3 Best�mmelser om skyldighet att erbjuda h�lso- och sjukv�rd finns i

h�lso- och sjukv�rdslagen (1982:763). F�r h�lso- och sjukv�rd och f�r
tandv�rd samt f�r vissa resor i samband med v�rd l�mnas ers�ttning enligt
best�mmelserna i detta kapitel.

I grunderna f�r ers�ttning enligt 3 � kan regeringen dels best�mma den

h�gsta patientavgift och det h�gsta arvode som f�r tas ut av en v�rdgivare
som �r ansluten till f�rs�kringen, dels meddela n�rmare f�reskrifter f�r
verksamhetens bedrivande hos v�rdgivaren och om skyldighet f�r denne att
l�mna uppgifter om verksamheten.

Prop. 1995/96:69, bet. 1995/96:SfU2, rskr. 1995/96:87.

Lagen omtryckt 1982:120.

Senaste lydelse 1994:746.

2793

SFS 1995:1478

3 kap.

2 b �4 �rsarbetstid ber�knas av f�rs�kringskassan f�r f�rs�krade som har
en sjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis �r att h�nf�ra till
anst�llning n�r detta �r av betydelse f�r ber�kning av ers�ttning. �rs-
arbetstiden �r det antal timmar per �r som en f�r�krad kan antas komma att
ha tills vidare i ifr�gavarande f�rv�rvsarbete som ordinarie arbetstid eller
motsvarande normal arbetstid. Vid ber�kningen av �rsarbetstiden inr�knas
�ven ledighet enligt 10 � andra stycket.

�rsarbetstiden avrundas till n�rmaste hela timtal, varvid halv timme av-

rundas upp�t.

Ber�kningen av �rsarbetstiden skall, d�r f�rh�llandena inte �r k�nda f�r

f�rs�kringskassan, grundas p� de upplysningar som kassan kan inh�mta
fr�n den f�rs�krade eller dennes arbetsgivare eller uppdragsgivare.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksf�rs�kringsverket

f�r meddela f�reskrifter om schablonber�kning av �rsarbetstid.

4 � F�r dagar i en sjukperiod g�ller, om inte annat f�ljer av 10-10 b ��,

1. att sjukpenning inte utges f�r den f�rsta dagen, och

2. att hel sjukpenning f�r de d�rp� f�ljande dagarna utg�r f�r dag 75 pro-

cent av den fastst�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365.
Sjukpenningen avrundas till n�rmaste hela krontal.

Som sjukperiod anses tid, under vilken en f�rs�krad i oavbruten f�ljd li-

der av sjukdom som avses i 7 � eller har r�tt till sjukpenning enligt 7 b �
eller rehabiliteringspenning enligt 22 kap. 7 �. Uppkommer f�r den f�rs�k-
rade r�tt till sjukpenning enligt kapitlet i omedelbar anslutning till en sjuk-
l�neperiod enligt lagen (1991:1047) om sjukl�n, skall sjukperioden enligt
denna lag anses omfatta ocks� sjukl�neperioden.

Om en sjukperiod b�rjar inom fem dagar fr�n det en tidigare sjukperiod

avslutats skall best�mmelserna i f�rsta stycket samt 4 a och 10 a �� till�m-
pas som om den senare sjukperioden utg�r en forts�ttning p� den tidigare
sjukperioden.

Om den f�rs�krade g�tt miste om sjukpenning till f�ljd av best�mmelser-

na i f�rsta stycket 1 eller 10 a � f�rsta stycket 1 f�r sammanlagt tio dagar
under de senaste tolv m�naderna utges sjukpenning f�r dag som avses i
f�rsta stycket 1 med 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten,
delad med 365.

4 a �6

Om den f�rs�krade av arbetsgivaren erh�ller skattepliktiga f�r-

m�ner i form av l�n, bil, bostad eller helt fri kost under sjukdom f�r samma
tid som sjukpenningen avser, skall sjukpenning som utges till och med den
nittionde dagen i sjukperioden minskas med det belopp som f�rm�nerna
under sjukdom �verstiger 10 procent av vad den f�rs�krade skulle ha f�tt i
motsvarande f�rm�ner om han varit i arbete och sjukpenning som utges f�r
tid d�refter minskas med f�rm�nerna under sjukdom. Till den del f�r-
m�nerna under sjukdom utges i f�rh�llande till f�rm�ner i arbete som f�r �r
r�knat �verstiger den h�gsta sjukpenninggrundande inkomst som kan
ber�knas enligt 2 � skall minskning dock endast ske med belopp som

Senaste lydelse 1994:46.

Senaste lydelse 1995:508.

2794

SFS 1995:1478

�verstiger 85 procent av f�rm�nerna i arbete n�r sjukpenning utges fr�n och
med den andra till och med den nittionde dagen och 75 procent av
f�rm�nerna i arbete f�r tid d�refter.

Vid till�mpning av best�mmelserna i f�rsta stycket skall ers�ttning som

utges p� grund av f�rm�n av fri gruppsjukf�rs�kring som �tnjuts enligt
grunder som fastst�lls i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudor-
ganisationer anses som l�n under sjukdom fr�n arbetsgivare.

Det belopp varmed minskning skall g�ras avrundas till n�rmast l�gre hela

krontal. Avr�kning skall i f�rsta hand g�ras vid utbetalning av sjukpenning

som avser samma tid som de f�rm�ner under sjukdom som f�ranlett
minskningen men f�r ocks� g�ras vid n�rmast f�ljande utbetalning av sjuk-

penning.

4 b �7 Den allm�nna f�rs�kringskassan kan efter skriftlig ans�kan av den
f�rs�krade besluta att hel sjukpenning f�r dag skall utges med 75 procent

av den f�rs�krades sjukpenninggrundande inkomst delad med 365 eller, vid
sjukpenningber�kning enligt 10 a �, med motsvarande arbetstidsfaktor,
�ven f�r dag som avses i 4 � f�rsta stycket 1 och 10 a � f�rsta stycket 1. Ett
s�dant beslut f�r meddelas endast om den f�rs�krade lider av sjukdom som
kan antas medf�ra ett st�rre antal sjukperioder med r�tt till sjukpenning
under en tolvm�nadersperiod.

Ett beslut enligt f�rsta stycket g�ller fr�n och med den kalenderm�nad d�

ans�kan gjordes hos f�rs�kringskassan, om inte annat s�gs i beslutet. Be-
slutet skall g�lla f�r viss tid som anges i beslutet eller, om det finns s�rskil-

da sk�l, tills vidare. Beslutet skall upph�vas om villkoret enligt f�rsta
stycket andra meningen inte l�ngre �r uppfyllt.

En f�rs�krad som har gjort ans�kan enligt f�rsta stycket �r skyldig att

genomg� unders�kning av l�kare eller tandl�kare och att ge in utl�tande
�ver unders�kningen, om f�rs�kringskassan finner att det beh�vs f�r �ren-
dets bed�mning. F�r den f�rs�krades utgifter f�r unders�kningen och f�r
utl�tande �ver unders�kningen l�mnas ers�ttning i enlighet med vad rege-
ringen f�rordnar.

7 b �8 Sjukpenning enligt 7 � utges �ven n�r den f�rs�krade genomg�r en
medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att
f�rebygga sjukdom eller att f�rkorta sjukdomstid eller att helt eller delvis
f�rebygga eller h�va neds�ttning av arbetsf�rm�gan. Som villkor g�ller att
behandlingen eller rehabiliteringen har ordinerats av l�kare och ing�r i en
av f�rs�kringskassan godk�nd plan.

Arbetsf�rm�gan skall anses nedsatt i den m�n den f�rs�krade p� grund av

behandlingen eller rehabiliteringen �r f�rhindrad att f�rv�rvsarbeta.

Sjukpenning enligt denna paragraf utges med 75 procent av den f�rs�k-

rades sjukpenninggrundande inkomst delad med 365 eller, vid sjukpen-
ningber�kning enligt 10 a �, med motsvarande arbetstidsfaktor �ven f�r dag
som avses i 4 � f�rsta stycket 1 och 10 a � f�rsta stycket 1.

9 a �9 En kvinna som �nskar erh�lla havandeskapspenning skall g�ra
ans�kan d�rom. Den allm�nna f�rs�kringskassan f�r p�fordra att kvinnan

Senaste lydelse 1992:1702.

2795

SFS 1995:1478

till st�d f�r sin r�tt till havandeskapspenning inger utl�tande av sin arbets-
givare samt l�karutl�tande.

I beslutet om havandeskapspenning skall anges under vilken tid ers�tt-

ning kan utges.

Vad i lag eller annan f�rfattning f�reskrivs om sjukpenning g�ller i fr�ga

om havandeskapspenning med undantag av best�mmelserna om ers�ttning
f�r merutgifter i 7 a � och om karenstid i 11 �. Vidare skall havandeskaps-
penningen, med avvikelse fr�n vad som anges i 4 � f�rsta stycket och 10
a �, utges med 75 procent �ven f�r den f�rsta dagen. Havandeskapspenning
utges inte i den m�n kvinnan f�r samma tid uppb�r sjukpenning eller sjuk-
l�n eller annan ers�ttning enligt lagen (1991:1047) om sjukl�n.

10 a �10 Om den f�rs�krades sjukpenning i fall som avses i 10 � svarar
mot sjukpenninggrundande inkomst av enbart anst�llning, g�ller f�r dagar i
sjukperioden som den f�rs�krade skulle ha utf�rt f�rv�rvsarbete om han

inte hade varit sjuk

1. att sjukpenning inte utges f�r den f�rsta dagen, och

2. att hel sjukpenning f�r de d�rp� f�ljande dagarna utg�r 75 procent av

den sjukpenninggrundande inkomsten och ber�knas enligt andra och tredje
styckena.

Skall sjukpenning utges f�r endast en dag skall till grund f�r ber�kningen

l�ggas det tal som erh�lls n�r angiven procentandel av den sjukpenning-
grundande inkomsten delas med �rsarbetstiden. Talet avrundas till n�rmaste
hela krontal. Det multipliceras d�refter med antalet timmar av ordinarie
arbetstid eller d�remot svarande normal arbetstid. Produkten utg�r hel
sjukpenning f�r dagen.

Skall sjukpenning utges f�r mer �n en dag med samma procentandel

skall, vid ber�kning av sjukpenning f�r dessa dagar, det tal som erh�llits
enligt andra stycket andra meningen multipliceras med det sammanlagda
antalet timmar av ordinarie arbetstid eller d�remot svarande normal arbets-
tid som bel�per p� dagarna. Det tal som d�rvid erh�lls delas med antalet
dagar med sjukpenning. Kvoten utg�r beloppet av hel sjukpenning f�r dag.
Skall sjukpenning utges efter olika grader av nedsatt arbetsf�rm�ga sam-
manl�ggs dock de timmar som avser samma grad f�r sig. Sjukpenning

ber�knas f�r varje s�dan period f�r sig.

Om antalet timmar eller det sammanlagda antalet timmar enligt andra

och tredje styckena inte uppg�r till ett helt timtal skall avrundning ske till
n�rmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas upp�t. Sjukpenning av-
rundas till n�rmaste hela krontal.

Om den f�rs�krade g�tt miste om sjukpenning till f�ljd av best�mmelser-

na i f�rsta stycket 1 eller 4 � f�rsta stycket 1 f�r sammanlagt tio dagar
under de senaste tolv m�naderna, utges sjukpenning f�r dag som avses i
f�rsta stycket 1 med 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten
och ber�knas enligt andra och tredje styckena.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksf�rs�kringsverket

f�r meddela f�reskrifter om schablonber�kning av ordinarie arbetstid och
d�remot svarande normal arbetstid.

Senaste lydelse 1992:1702.

2796

SFS 1995:1478

16 � 11 m en arbetstagare har r�tt till l�n under sjukdom enligt statliga,

kommunala eller landstingskommunala best�mmelser, kan regeringen f�re-
skriva undantag helt eller delvis fr�n best�mmelserna om r�tt till
sjukpenning.

I den m�n s�dant undantag inte har f�reskrivits f�r arbetsgivaren i den

ordning regeringen best�mmer uppb�ra arbetstagarens sjukpenning till den
del den inte �verstiger den utbetalda l�nen.

En �verenskommelse, som inneb�r att en arbetsgivare som har utgivit l�n

till en arbetstagare under sjukdom har r�tt att uppb�ra dennes sjukpenning,
�r bindande f�r f�rs�kringskassan om den har form av kollektivavtal och p�
arbetstagarsidan har slutits eller godk�nts av en organisation som �r att
anse som huvudorganisation. Ett s�dant kollektivavtal f�r en arbetsgivare
som �r bunden av avtalet efter �verenskommelse �beropa �ven i fr�ga om
arbetstagare som inte omfattas av avtalet men syssels�tts i arbete som avses
i det. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om sjukpenningber�kning och
handl�ggning av sjukfall f�r arbetstagare hos staten som omfattas av s�dant
avtal.

Regeringen f�r �ven meddela f�reskrifter om sjukpenningber�kning f�r

arbetstagare med statligt reglerad anst�llning som �r anst�llda hos en annan
arbetsgivare �n staten och som omfattas av s�dant kollektivavtal som anges
i tredje stycket.

Har en f�rs�krad drabbats av sjukdom utom riket och d�rvid erh�llit un-

derh�ll genom utrikesf�rvaltningens f�rsorg f�r f�rvaltningen i den ordning
regeringen best�mmer fr�n f�rs�kringskassan erh�lla den f�rs�krades sjuk-
penning, i den m�n den inte �verstiger vad som har utgivits i underh�ll.

Sjukpenning som betalas ut enligt denna paragraf till en arbetsgivare

skall minskas med skattepliktiga f�rm�ner i form av l�n, bil, bostad och
helt fri kost under sjukdom som arbetsgivaren utger till arbetstagaren f�r
samma tid som sjukpenningen avser, dock endast med den del av f�rm�-
nerna under sjukdom som �verstiger 85 procent av motsvarande f�rm�ner i

arbete n�r sjukpenning utges fr�n och med den andra till och med den nitti-
onde dagen och 75 procent av f�rm�nerna i arbete f�r tid d�refter. H�rvid
har best�mmelserna i 4 a � andra och tredje styckena motsvarande till�mp-
ning.

4 kap.

6 �12 Hel f�r�ldrapenning utg�r l�gst 60 kronor om dagen (garantiniv�).

F�r�ldrapenning f�r de f�rsta 180 dagarna utges med belopp motsvaran-

de f�r�lderns sjukpenning, ber�knad enligt femte stycket, om f�r�ldern
under minst 240 dagar i f�ljd f�re barnets f�delse eller den ber�knade tid-
punkten h�rf�r har varit f�rs�krad f�r en sjukpenning �ver garantiniv�n och
skulle ha varit det om f�rs�kringskassan k�nt till samtliga f�rh�llanden.

Ut�ver vad som anges i andra stycket utges f�r�ldrapenning f�r 180 da-

gar med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning, ber�knad enligt femte
stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantiniv�n.

Vid flerbarnsb�rd utges f�r�ldrapenning enligt 3 � andra stycket f�r 90

dagar med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning, ber�knad enligt
femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantiniv�n.

Senaste lydelse 1995:508.

Senaste lydelse 1994:1568.

2797

SFS 1995:1478

N�r f�r�ldrapenning enligt andra-fj�rde styckena skall utges med belopp

motsvarande f�r�lderns sjukpenning, skall ber�kningen ske enligt 3 kap.
med undantag av 5 � fj�rde-sjunde styckena samt 10 a och 10 b ��. D�rvid
skall dock f�r�ldrapenning f�r dag ber�knas efter 85 procent av den fast-
st�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365,

a) f�r f�r�ldrar som gemensamt har v�rdnaden om ett barn eller, vid fler-

barnsb�rd, barnen, f�r de f�rsta 30 dagarna f�r vardera f�r�ldern,

b) f�r en f�r�lder som ensam har v�rdnaden om ett barn eller, vid fler-

barnsb�rd, barnen, f�r de f�rsta 60 dagarna, eller

c) om den andra f�r�ldern p� grund av sjukdom eller handikapp varaktigt

saknar f�rm�ga att v�rda ett barn eller, vid flerbarnsb�rd, barnen, f�r de
f�rsta 60 dagarna. F�r�ldrapenning f�r tid d�rut�ver skall f�r dag ber�knas

efter 75 procent av den fastst�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad
med 365.

Utan hinder av vad som f�reskrivs i andra-fj�rde styckena skall, om f�r-

�lderns sjukpenninggrundande inkomst har s�nkts enligt 3 kap. 5 � tredje
stycket 5, f�r�ldrapenningen till dess barnet fyller tv� �r ber�knas l�gst p�
grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som g�llde innan s�nk-
ningen skedde eller den h�gre inkomst som l�neutvecklingen inom yr-
kesomr�det d�refter f�ranleder, om f�r�ldern avst�r fr�n f�rv�rvsarbete f�r

v�rd av barn. �r kvinnan gravid p� nytt innan barnet uppn�tt ett �r och nio
m�naders �lder, skall f�r�ldrapenningen �ven forts�ttningsvis ber�knas p�
motsvarande s�tt. Detsamma g�ller vid adoption av barn som sker inom tv�
�r och sex m�nader efter det att det f�reg�ende barnet f�tts eller adopterats.

11 �13 Tillf�llig f�r�ldrapenning kan utges f�r v�rd av ett barn som fyllt

tolv men inte sexton �r i de fall barnet p� grund av sjukdom, psykisk
utvecklingsst�rning eller annat funktionshinder �r i behov av s�rskild
tillsyn eller v�rd.

Tillf�llig f�r�ldrapenning kan �ven utges f�r v�rd av ett barn som fyllt

sexton men inte tjugoett �r om barnet omfattas av 1 � lagen (1993:387) om
st�d och service till vissa funktionshindrade. Om barnet efter att ha fyllt
tjugoett �r g�r i s�dan skola som avses i 5 kap. 28 � eller 6 kap. 7 � skolla-
gen (1985:1100) kan tillf�llig f�r�ldrapenning utges till utg�ngen av v�r-
terminen det kalender�r d� barnet fyller 23 �r.

Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt f�rsta stycket utges om f�r�ldern beh�-

ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete av sk�l som anges i 10 � f�rsta stycket eller

10 a �. F�r tid under vilken annars f�r�ldrapenning skulle ha uppburits

utges dock inte tillf�llig f�r�ldrapenning annat �n om barnet v�rdas p�
sjukhus. Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt andra stycket utges om f�r�ldern
beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete av sk�l som anges i 10 � f�rsta stycket 1.

Den allm�nna f�rs�kringskassan f�r i f�rv�g pr�va om f�ruts�ttningarna

enligt f�rsta eller andra stycket f�religger. Ett s�dant beslut �r bindande f�r
den tid som anges i beslutet men kan ompr�vas om de f�rh�llanden som
har lagts till grund f�r beslutet �ndras.

11 b � F�r v�rd- eller tillsynsbehov som grundat r�tt till v�rdbidrag enligt
9 kap. 4 � utges inte tillf�llig f�r�ldrapenning.

Senaste lydelse 1993:743.

2798

SFS 1995:1478

14 �14 Hel tillf�llig f�r�ldrapenning utges till en f�r�lder som avst�r fr�n
f�rv�rvsarbete. Halv eller fj�rdedels tillf�llig f�r�ldrapenning utges till en
f�r�lder som arbetar h�gst h�lften respektive h�gst tre fj�rdedelar av den tid
han skulle ha arbetat om han inte v�rdat barnet. Best�mmelserna i 7 � andra
stycket g�ller i till�mpliga delar �ven i fr�ga om tillf�llig f�r�ldrapenning.

Om inte annat f�ljer av tredje eller fj�rde stycket eller 14 a � skall till

grund f�r ber�kningen av beloppet f�r hel tillf�llig f�r�ldrapenning f�r dag
l�ggas det tal som erh�lls n�r 75 procent av den sjukpenninggrundande
inkomsten av anst�llning delas med �rsarbetstiden. Vid ber�kningen till�m-
pas 3 kap. 10 a � andra-fj�rde styckena p� motsvarande s�tt f�r den tid som
f�rm�nen avser.

Skall tillf�llig f�r�ldrapenning utges p� grundval av inkomst av annat

f�rv�rvsarbete ber�knas hel f�rm�n f�r dag efter 75 procent av den fast-
st�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Beloppet avrun-
das till n�rmaste hela krontal.

Skall tillf�llig f�r�ldrapenning utges p� grundval av sjukpenninggrun-

dande inkomst av s�v�l anst�llning som annat f�rv�rvsarbete ber�knas den
del av f�rm�nen som svarar mot inkomst av anst�llning enligt andra stycket
medan den del av f�rm�nen som svarar mot inkomst av annat f�rv�rvsarbe-

te ber�knas enligt tredje stycket.

16 kap.

5 �15 �lderspension utg�r fr�n och med den m�nad varunder den f�rs�k-
rade fyller sextiofem �r eller, om han �nskar att pensionen skall b�rja utg�
tidigare eller senare, fr�n och med den m�nad som angives i pensionsan-

s�kningen.

F�rtidspension, handikappers�ttning och v�rdbidrag utg�r fr�n och med

den m�nad d� r�tt till f�rm�nen intr�tt. I fall som avses i 1 � andra stycket
utg�r dock f�rtidspension fr�n och med m�naden n�st efter den d� beslutet
om pension meddelats.

Efterlevandepension utg�r fr�n och med den m�nad d� den f�rs�krade

avlidit eller, om han vid sin d�d uppbar �lderspension eller f�rtidspension,
fr�n och med m�naden n�st efter den d� d�dsfallet intr�ffat.

Intr�der r�tt till �lderspension eller efterlevandepension vid annan tid-

punkt �n som �syftas i f�rsta och tredje styckena, utg�r pensionen fr�n och
med den m�nad d� r�tten intr�tt.

Pension f�r inte utg� f�r l�ngre tid tillbaka �n tre m�nader eller, i fr�ga

om barnpension eller handikappers�ttning, tv� �r f�re ans�kningsm�naden.

Det belopp som f�rst f�rfaller till betalning efter beslut om barnpension

enligt 14 kap. 2 � skall minskas med vad som utbetalats i omst�llningspen-
sion enligt 14 kap. 4 � eller s�rskild efterlevandepension enligt 14 kap. 5 �
f�r den tid som barnpensionsbeloppet avser ut�ver vad som skulle ha ut-
getts om beslutet om barnpension f�relegat vid utbetalningen av omst�ll-
ningspensionen eller den s�rskilda efterlevandepensionen.

Senaste lydelse 1992:1702.

Senaste lydelse 1988:1537. �ndringen inneb�r att sj�tte stycket upph�vs.

2799

SFS 1995:1478

21 kap.

1 �16 Den som �r inskriven hos en allm�n f�rs�kringskassa, men inte �r
f�rs�krad f�r en sjukpenning som, ber�knad enligt 3 kap. 4 � f�rsta stycket

2, uppg�r till 60 kronor, skall kunna genom frivilliga avgifter f�rs�kra sig
f�r erh�llande av sjukpenning eller sjukpenningtill�gg.

Den som inte har r�tt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 � f�r f�rs�kra sig f�r

sjukpenning som uppg�r till l�gst 20 kronor och h�gst 60 kronor. Den som
har r�tt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 � f�r f�rs�kra sig f�r sjukpenning-
till�gg, som tillsammans med den sjukpenning som han �r ber�ttigad till
enligt 3 kap. 4 � f�rsta stycket 2 uppg�r till l�gst 20 kronor och h�gst 60

kronor.

En frivillig f�rs�kring p�verkas inte av att den f�rs�krades sjukpenning

enligt 3 kap., under d�r angivna f�ruts�ttningar, ber�knas med till�mpning
av 5 � sj�tte stycket eller 10 a eller 10 b � n�mnda kapitel.

F�rs�kringen skall efter den f�rs�krades val g�lla med en karenstid av 3

eller 30 dagar eller utan s�dan karenstid.

R�tt till intr�de i den frivilliga f�rs�kringen eller f�rkortning av g�llande

karenstid enligt fj�rde stycket tillkommer endast den som �r under 55 �r.

Ers�ttning enligt denna paragraf utges inte f�r tid efter ing�ngen av den

m�nad d� den f�rs�krade b�rjar uppb�ra hel f�rtids- eller �lderspension.

22 kap.

8 �17 Hel rehabiliteringspenning utg�r f�r dag 75 procent av den fast-
st�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Rehabiliterings-
penningen avrundas till n�rmaste hela krontal.

3. I fr�ga om f�r�ldrapenning f�r v�rd av barn som �r f�tt f�re lagens

ikrafttr�dande g�ller fortfarande �ldre f�reskrifter i 4 kap. 3 � tredje och
sj�tte styckena. 4 kap. 3 � femte stycket till�mpas inte i fr�ga om f�r�ldra-
penning f�r v�rd av barn som �r f�tt f�re lagens ikrafttr�dande.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1996.

2. �ldre best�mmelser i 2 kap. 1 � g�ller fortfarande f�r resor som p�-

b�rjats f�re ikrafttr�dandet.

3. �ldre best�mmelser till�mpas p� ers�ttning som avser tid f�re ikraft-

tr�dandet.

P� regeringens v�gnar

INGELA THAL�N

Bj�rn Reuterstrand
(Socialdepartementet)

Senaste lydelse 1994:554.

Senaste lydelse 1992:1702.

2800

;

Viktiga lagar inom socialrätten

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
Socialtjänstlag (2001:453)

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Jobbar du med socialrätt? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Vi kan tillgodose hela ditt behov av information och stöd oavsett om du arbetar inom kommunal socialtjänst, annan myndighet, domstol, advokatbyrå eller i privat verksamhet. Se allt inom socialrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1995:1478 Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Viktiga lagar inom socialrätten

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Om Lagboken.se