SFS 2011:1513 Lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Start / Socialrätt / Socialförsäkringsbalk (2010:110) / SFS 2011:1513 Lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                 </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i socialf�rs�kringsbalken; utf�rdad den 15 december 2011. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om socialf�rs�kringsbalken dels att 1 kap. 3 �, 5 kap. 9, 10, 14 och 15 ��, 23 kap. 3 �, 24 kap. 13 ��, 27 kap. 22, 23 och 24 a ��, 29 kap. 1 och 3 ��, 40 kap. 3 � samt 93 kap. 2, 3 och 5 �� ska ha f�ljande lydelse, dels att det i balken ska inf�ras sju nya kapitel, 28 a, 31 a och 103 a 103 e kap. samt n�rmast f�re 103 a kap. en ny rubrik av f�ljande lydelse. 1 kap. 3 � �vergripande best�mmelser finns i 17 kap. (avdelning A). Vidare finns best�mmelser om familjef�rm�ner i 822 kap. (avdelning B), f�rm�ner vid sjukdom eller arbetsskada i 2347 kap. (avdelning C), s�rskilda f�rm�ner vid funktionshinder i 4852 kap. (avdelning D), f�rm�ner vid �lderdom i 5374 kap. (avdelning E), f�rm�ner till efterlevande i 7592 kap. (avdelning F), och bostadsst�d i 93103 e kap. (avdelning G). Vissa gemensamma best�mmelser om f�rm�nerna, handl�ggningen och organisationen finns i 104117 kap. (avdelning H). 5 kap. 9 � Den som �r bosatt i Sverige �r f�rs�krad f�r f�ljande f�rm�ner: Avdelning B Familjef�rm�ner 1 Prop. 2011/12:1, utg.omr. 10, bet. 2011/12:SfU1, rskr. 2011/12:85. 1. f�r�ldrapenning p� l�gstaniv� och grundniv�, 2. barnbidrag, 3. underh�llsst�d, 4. adoptionsbidrag, 5. v�rdbidrag, (11 och 12 kap.) (15 och 16 kap.) (1719 kap.) (21 kap.) (22 kap.) SFS 2011:1513 Utkom fr�n trycket den 23 december 2011 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2011:1513 Avdelning C F�rm�ner vid sjukdom eller arbetsskada Avdelning D S�rskilda f�rm�ner vid funktionshinder Avdelning E F�rm�ner vid �lderdom Avdelning F F�rm�ner till efterlevande Avdelning G Bostadsst�d 10 � N�r det g�ller f�rm�ner till efterlevande enligt 9 � 15 och 16 �r det den efterlevande som ska vara f�rs�krad f�r f�rm�nerna. 14 � F�rm�ner f�r l�mnas om utlandsvistelsen kan antas vara l�ngst sex m�nader. �ldref�rs�rjningsst�d enligt 9 � 14 kan dock l�mnas endast om utlandsvistelsen kan antas vara l�ngst tre m�nader. Sjukpenning i s�rskilda fall enligt 9 � 6 och rehabiliteringspenning i s�rskilda fall enligt 9 � 7 f�r f�r tid d� en f�rs�krad vistas utomlands l�mnas endast om F�rs�kringskassan medger att den f�rs�krade reser till utlandet. F�rm�ner enligt 9 � 8, 12, 13, 15 och 16 kan l�mnas s� l�nge den f�r- s�krades bos�ttning i Sverige best�r. 15 � Tidsbegr�nsningen och kravet p� medgivande i 14 � f�rsta stycket g�ller inte f�r s�dana statsanst�llda och deras familjemedlemmar som avses i 4 och 8 ��. Tidsbegr�nsningen och kravet p� medgivande g�ller inte heller f�r famil- jef�rm�ner enligt 9 � 14 till bist�ndsarbetare m.fl. och studerande eller deras familjemedlemmar som avses i 68 ��. 6. sjukpenning i s�rskilda fall, 7. rehabilitering, bidrag till arbetshj�lp- medel, s�rskilt bidrag och rehabiliterings- penning i s�rskilda fall, 8. sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning i form av garantiers�ttning, (28 a kap.) (2931 a kap.) (33 och 3537 kap.) 9. handikappers�ttning, 10. assistansers�ttning, 11. bilst�d, (50 kap.) (51 kap.) (52 kap.) 12. garantipension, 13. s�rskilt pensionstill�gg, 14. �ldref�rs�rjningsst�d, (55, 56, 6567 och 6971 kap.) (73 kap.) (74 kap.) 15. efterlevandest�d, 16. garantipension till omst�llnings- pension, (77, 79 och 85 kap.) (77, 81 och 85 kap.) 17. bostadsbidrag, 18. bostadstill�gg, och 19. boendetill�gg. (9598 kap.) (100103 kap.) (103 a103 e kap.) </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2011:1513 23 kap. 3 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser om f�rm�ner vid sjukdom och arbetsskada. Vidare finns best�mmelser om sjukpenning m.m. i 2428 a kap., rehabilitering och rehabiliteringsers�ttning i 2931 a kap., sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning i 3237 kap., f�rm�ner vid arbetsskada m.m. i 3844 kap., och s�rskilda f�rm�ner vid smitta, sjukdom eller skada i 4547 kap. 24 kap. 1 � I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om sjukpenning- grundande inkomst och �rsarbetstid i 25 kap. Vidare finns best�mmelser om best�mmande och beh�llande av sjukpenninggrundande inkomst samt ber�kning av �rsarbetstiden i vissa situationer i 26 kap., sjukpenning i 27 och 28 kap., och sjukpenning i s�rskilda fall i 28 a kap. 2 � Sjukpenning kan l�mnas till en f�rs�krad som har nedsatt arbetsf�r- m�ga p� grund av sjukdom. Ers�ttningens storlek �r beroende av den f�rs�k- rades sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och den omfattning i vilken den- nes arbetsf�rm�ga �r nedsatt. Sjukpenning i s�rskilda fall enligt 28 a kap. kan dock l�mnas �ven till en f�rs�krad f�r vilken det inte kan fastst�llas n�gon sjukpenninggrundande inkomst. 3 � En f�rs�krads sjukpenninggrundande inkomst ligger ocks� till grund f�r ber�kning av f�ljande f�rm�ner enligt denna balk: graviditetspenning, f�r�ldrapenning p� sjukpenningniv�, tillf�llig f�r�ldrapenning, rehabiliteringspenning enligt 31 kap., skadelivr�nta, smittb�rarpenning, och n�rst�endepenning. 27 kap. 22 � 2 Om den f�rs�krade inom ramtiden redan har f�tt sjukpenning f�r 364 dagar p� normalniv�n, kan sjukpenning l�mnas enligt best�mmelserna i 24 �. Vid ber�kningen av antalet dagar med sjukpenning p� normalniv�n anses som s�dana dagar �ven dagar med 1. sjukpenning p� forts�ttningsniv�n, och 2. rehabiliteringspenning enligt 31 kap. 2 Senaste lydelse 2011:1075. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2011:1513 Som dagar med sjukpenning p� normalniv�n r�knas vidare tretton dagar under s�dana perioder som avses i 26 � andra stycket. 23 � Om den f�rs�krade har en allvarlig sjukdom l�mnas sjukpenning p� normalniv�n trots att s�dan sjukpenning redan har l�mnats f�r 364 dagar un- der ramtiden. I s�dant fall till�mpas inte best�mmelserna i 22 och 24 ��. Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller n�r den f�rs�krades arbetsf�r- m�ga till minst en fj�rdedel �r nedsatt till f�ljd av en allvarlig sjukdom. 24 a � Sjukpenning p� forts�ttningsniv�n l�mnas f�r ytterligare dagar om 1. den f�rs�krades arbetsf�rm�ga till minst en fj�rdedel �r nedsatt till f�ljd av en godk�nd arbetsskada enligt 3942 kap., 2. den f�rs�krade �r intagen p� sjukhus eller p� grund av sjukdom f�r omfattande v�rd utan att vara intagen p� sjukhus, 3. den f�rs�krade p� grund av sjukdom har s�dan avg�rande f�rlust av verklighetsuppfattningen och f�rm�gan att orientera sig att han eller hon inte kan tillgodog�ra sig information, 4. en �terg�ng i arbete eller ett deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program skulle medf�ra risk f�r allvarlig f�rs�mring av den f�rs�krades sjukdom, eller 5. det i annat fall p� grund av den f�rs�krades sjukdom skulle framst� som osk�ligt att inte l�mna sjukpenning. 28 a kap. Sjukpenning i s�rskilda fall Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns en inledande best�mmelse i 2 �. Vidare finns best�mmelser om r�tten till sjukpenning i s�rskilda fall i 37 ��, bed�mning av arbetsf�rm�gans neds�ttning i 8 �, ers�ttningsniv�er i 9 �, ber�kning av sjukpenning i s�rskilda fall i 1012 ��, sjukpenning i s�rskilda fall vid sjukers�ttning i 13 �, sjukpenning i s�rskilda fall vid livr�nta enligt 41 eller 43 kap. i 14 �, f�rm�nstiden i 15 �, karensdagar i 16 och 17 ��, beh�llande av r�tten till sjukpenning i s�rskilda fall i 18 �, upph�rande av r�tten till sjukpenning i s�rskilda fall i 19 �, och arbetsgivarintr�de m.m. i 20 �. Inledande best�mmelse 2 � Best�mmelserna i 27 och 28 kap. g�ller �ven i fr�ga om sjukpenning i s�rskilda fall, om inte annat f�ljer av detta kapitel. R�tten till sjukpenning i s�rskilda fall 3 � En f�rs�krad som helt eller delvis har f�tt tidsbegr�nsad sjukers�ttning under det h�gsta antalet m�nader som s�dan ers�ttning kan betalas ut enligt </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2011:1513 4 kap. 31 � lagen (2010:111) om inf�rande av socialf�rs�kringsbalken har i de fall och under de n�rmare f�ruts�ttningar som anges i detta kapitel r�tt till sjukpenning i s�rskilda fall. 4 � En f�rs�krad som omfattas av 3 � och som p� grund av best�mmel- serna om sjukpenninggrundande inkomst i denna balk inte skulle ha r�tt till hel sjukpenning som p� forts�ttningsniv�n medf�r en sjukpenning om minst 160 kronor per kalenderdag, har r�tt till sjukpenning i s�rskilda fall vid sjuk- dom som s�tter ned hans eller hennes arbetsf�rm�ga. Med sjukdom likst�lls, f�rutom vad som f�reskrivs i 27 kap. 2 � andra stycket, �ven annan neds�ttning av den fysiska eller psykiska prestations- f�rm�gan. 5 � R�tten till sjukpenning i s�rskilda fall intr�der fr�n och med dagen efter den d� r�tten till s�dan tidsbegr�nsad sjukers�ttning som avses i 3 � har upph�rt. 6 � Sjukpenning i s�rskilda fall l�mnas inte n�r den f�rs�krade 1. bedriver studier, f�r vilka han eller hon uppb�r studiest�d enligt studie- st�dslagen (1999:1395), eller 2. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och f�r aktivitetsst�d. 7 � Sjukpenning i s�rskilda fall l�mnas l�ngst till och med m�naden f�re den n�r den f�rs�krade fyller 65 �r. Bed�mning av arbetsf�rm�gans neds�ttning 8 � Vid bed�mningen av om arbetsf�rm�gan �r nedsatt ska det beaktas om den f�rs�krade p� grund av sjukdomen har s�dan f�rm�ga att han eller hon kan f�rs�rja sig sj�lv genom 1. f�rv�rvsarbete p� den regulj�ra arbetsmarknaden, eller 2. annat l�mpligt arbete som �r tillg�ngligt f�r honom eller henne. Bed�mningen av arbetsf�rm�gans neds�ttning ska g�ras i f�rh�llande till ett heltidsarbete. Ers�ttningsniv�er 9 � Sjukpenning i s�rskilda fall l�mnas med h�gst 160 kronor per dag vid hel f�rm�n, 120 kronor per dag vid tre fj�rdedels f�rm�n, 80 kronor per dag vid halv f�rm�n, och 40 kronor per dag vid en fj�rdedels f�rm�n. Ber�kning av sjukpenning i s�rskilda fall 10 � Sjukpenning i s�rskilda fall l�mnas f�r sju dagar per vecka. 11 � Sjukpenning i s�rskilda fall ber�knas, om inte annat f�ljer av 12 eller 13 �, enligt f�ljande: </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2011:1513 1. F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst inte kan fastst�llas, uppg�r sjukpenning i s�rskilda fall per dag f�r respektive f�r- m�nsniv� till de belopp som anges i 9 �. 2. F�r annan f�rs�krad �n den som avses i 1, motsvarar sjukpenning i s�r- skilda fall per dag f�r respektive f�rm�nsniv� differensen mellan de belopp som anges i 9 � och den sjukpenning som l�mnas per dag enligt 27 och 28 kap. 12 � Om sjukpenning ska l�mnas under de f�rsta 14 dagarna i en sjuk- period med st�d av 27 kap. 10 eller 11 �, l�mnas sjukpenning i s�rskilda fall endast till den del denna ers�ttning, sammanlagt under fjortondagars- perioden, �verstiger vad som annars ska l�mnas i sjukpenning under samma period. Sjukpenning i s�rskilda fall vid sjukers�ttning 13 � I det fall en f�rs�krad f�r sjukers�ttning l�mnas hel sjukpenning i s�r- skilda fall med h�gst 120 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som en fj�rdedels f�rm�n, 80 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som en halv f�rm�n, och 40 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som tre fj�rdedels f�rm�n. N�r sjukpenning i s�rskilda fall ska l�mnas som partiell f�rm�n, l�mnas ers�ttning med h�gst tre fj�rdedelar, h�lften eller en fj�rdedel av beloppen i f�rsta stycket. F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst kan fast- st�llas, motsvarar sjukpenning i s�rskilda fall per dag differensen mellan de belopp som framg�r av f�rsta eller andra styckena och den sjukpenning som l�mnas per dag enligt 27 och 28 kap. Sjukpenning i s�rskilda fall vid livr�nta enligt 41 eller 43 kap. 14 � I det fall en f�rs�krad f�r livr�nta enligt 41 eller 43 kap., minskas sjukpenning i s�rskilda fall per dag enligt f�ljande. N�r sjukpenning i s�rskilda fall har ber�knats enligt 11 �, ska det framr�k- nade beloppet per dag minskas med ett belopp som motsvarar det livr�nte- belopp enligt 41 eller 43 kap. som g�ller vid tiden f�r beslutet delat med 365. Livr�ntebeloppet avrundas till n�rmaste hela krontal och 50 �re avrundas ned�t. Det som f�reskrivs i f�rsta och andra styckena g�ller endast om den f�r- s�krade inte f�r sjukers�ttning f�r samma tid som livr�nta enligt 41 eller 43 kap. F�rm�nstiden 15 � N�r det enligt 27 kap. 2024 a �� kan l�mnas sjukpenning p� normal- niv�n eller forts�ttningsniv�n, ska �ven sjukpenning i s�rskilda fall kunna l�mnas. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2011:1513 Karensdagar 16 � F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst inte kan fastst�llas eller f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst har fast- st�llts eller skulle ha kunnat fastst�llas som svarar mot inkomst av anst�ll- ning, till�mpas vad som f�reskrivs om karensdag i 27 kap. 27 � f�rsta stycket 1. F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst har fast- st�llts eller skulle ha kunnat fastst�llas som svarar mot endast inkomst av annat f�rv�rvsarbete, till�mpas vad som f�reskrivs om karensdagar i 27 kap. 27 � f�rsta stycket 2. 17 � Sjukpenning i s�rskilda fall kan l�mnas f�r karensdagar i mot- svarande fall som det enligt 27 kap. 28 � kan l�mnas sjukpenning p� normal- niv�n eller forts�ttningsniv�n. Beh�llande av r�tten till sjukpenning i s�rskilda fall 18 � En f�rs�krad beh�ller sin r�tt till sjukpenning i s�rskilda fall under tid d� 1. han eller hon f�rv�rvsarbetar, 2. en s�dan situation f�religger som anges i 26 kap. 11, 12, eller 1418 �� som grund f�r SGI-skydd, eller 3. han eller hon deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och f�r akti- vitetsst�d eller st�r till arbetsmarknadens f�rfogande. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om de villkor som g�ller f�r att den f�rs�krade ska anses st� till arbetsmarknadens f�rfo- gande. R�tten enligt f�rsta stycket g�ller endast om den inte upph�r p� grund av 19 �. Upph�rande av r�tten till sjukpenning i s�rskilda fall 19 � R�tten till sjukpenning i s�rskilda fall upph�r n�r det f�r den f�r- s�krade har best�mts eller skulle ha kunnat best�mmas en sjukpenning- grundande inkomst som uppg�r till minst 80 300 kronor. Arbetsgivarintr�de m.m. 20 � Best�mmelserna om arbetsgivarintr�de m.m. i 27 kap. 5659 och 61 �� g�ller inte sjukpenning i s�rskilda fall. 29 kap. 1 � I denna underavdelning finns best�mmelser om rehabilitering i 30 kap., rehabiliteringsers�ttning i 31 kap., och rehabiliteringspenning i s�rskilda fall i 31 a kap. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2011:1513 3 � Under den tid som den arbetslivsinriktade rehabiliteringen p�g�r kan rehabiliteringsers�ttning l�mnas enligt best�mmelserna i 31 och 31 a kap. 31 a kap. Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns en inledande best�mmelse i 2 �. Vidare finns best�mmelser om r�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall i 35 ��, bed�mning av arbetsf�rm�gans neds�ttning i 6 �, ers�ttningsniv�er i 7 �, ber�kning av rehabiliteringspenning i s�rskilda fall i 8 och 9 ��, rehabiliteringspenning i s�rskilda fall vid sjukers�ttning i 10 �, rehabiliteringspenning i s�rskilda fall vid livr�nta enligt 41 eller 43 kap. i 11 �, f�rm�nstiden i 12 �, beh�llande av r�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall i 13 �, upph�rande av r�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall i 14 �, och arbetsgivarintr�de m.m. i 15 �. Inledande best�mmelse 2 � Best�mmelserna i 31 kap. g�ller �ven i fr�ga om rehabiliterings- penning i s�rskilda fall, om inte annat f�ljer av detta kapitel. R�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall 3 � En f�rs�krad som helt eller delvis har f�tt tidsbegr�nsad sjukers�ttning under det h�gsta antalet m�nader som s�dan ers�ttning kan betalas ut enligt 4 kap. 31 � lagen (2010:111) om inf�rande av socialf�rs�kringsbalken har i de fall och under de n�rmare f�ruts�ttningar som anges i detta kapitel r�tt till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall. 4 � En f�rs�krad som omfattas av 3 � och som p� grund av best�mmel- serna om sjukpenninggrundande inkomst i denna balk inte skulle ha r�tt till hel rehabiliteringspenning motsvarande vad som f�r sjukpenning p� fort- s�ttningsniv�n medf�r en sjukpenning om minst 160 kronor per kalenderdag, har r�tt till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall vid sjukdom som s�tter ned hans eller hennes arbetsf�rm�ga under tid som anges i 31 kap. 3 �. Med sjukdom likst�lls, f�rutom vad som f�reskrivs i 27 kap. 2 � andra stycket, �ven annan neds�ttning av den fysiska eller psykiska prestations- f�rm�gan. 5 � R�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall intr�der fr�n och med dagen efter den d� r�tten till s�dan tidsbegr�nsad sjukers�ttning som avses i 3 � har upph�rt. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2011:1513 Bed�mning av arbetsf�rm�gans neds�ttning 6 � Bed�mningen av arbetsf�rm�gans neds�ttning ska g�ras i f�rh�llande till ett heltidsarbete. Ers�ttningsniv�er 7 � Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall l�mnas med h�gst 160 kronor per dag vid hel f�rm�n, 120 kronor per dag vid tre fj�rdedels f�rm�n, 80 kronor per dag vid halv f�rm�n, och 40 kronor per dag vid en fj�rdedels f�rm�n. Ber�kning av rehabiliteringspenning i s�rskilda fall 8 � Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall l�mnas f�r sju dagar per vecka. 9 � Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall ber�knas, om inte annat f�ljer av 10 �, enligt f�ljande: 1. F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst inte kan fastst�llas, uppg�r rehabiliteringspenning i s�rskilda fall per dag f�r respek- tive f�rm�nsniv� till de belopp som anges i 7 �. 2. F�r annan f�rs�krad �n den som avses i 1, motsvarar rehabiliterings- penning i s�rskilda fall per dag f�r respektive f�rm�nsniv� differensen mellan de belopp som anges i 7 � och den rehabiliteringspenning som l�mnas per dag enligt 31 kap. Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall vid sjukers�ttning 10 � I det fall en f�rs�krad f�r sjukers�ttning l�mnas hel rehabiliterings- penning i s�rskilda fall med h�gst 120 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som en fj�rdedels f�rm�n, 80 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som en halv f�rm�n, och 40 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som tre fj�rdedels f�rm�n. N�r rehabiliteringspenning i s�rskilda fall ska l�mnas som partiell f�rm�n, l�mnas ers�ttning med h�gst tre fj�rdedelar, h�lften eller en fj�rdedel av beloppen i f�rsta stycket. F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst kan fast- st�llas, motsvarar rehabiliteringspenning i s�rskilda fall per dag differensen mellan de belopp som framg�r av f�rsta eller andra styckena och den rehabiliteringspenning som l�mnas per dag enligt 31 kap. Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall vid livr�nta enligt 41 eller 43 kap. 11 � I det fall en f�rs�krad f�r livr�nta enligt 41 eller 43 kap., minskas rehabiliteringspenning i s�rskilda fall per dag enligt f�ljande. N�r rehabiliteringspenning i s�rskilda fall har ber�knats enligt 9 �, ska det framr�knade beloppet per dag minskas med ett belopp som motsvarar det </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2011:1513 livr�ntebelopp enligt 41 eller 43 kap. som g�ller vid tiden f�r beslutet delat med 365. Livr�ntebeloppet avrundas till n�rmaste hela krontal och 50 �re avrundas ned�t. Det som f�reskrivs i f�rsta och andra styckena g�ller endast om den f�rs�krade inte f�r sjukers�ttning f�r samma tid som livr�nta enligt 41 eller 43 kap. F�rm�nstiden 12 � N�r det kan l�mnas rehabiliteringspenning p� den niv� som f�reskrivs i 27 kap. 2124 a ��, ska �ven rehabiliteringspenning i s�rskilda fall kunna l�mnas. Beh�llande av r�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall 13 � En f�rs�krad beh�ller sin r�tt till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall under tid d� 1. han eller hon f�rv�rvsarbetar, 2. en s�dan situation f�religger som anges i 26 kap. 11, 12, eller 1418 �� som grund f�r SGI-skydd, eller 3. han eller hon deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och f�r aktivitetsst�d eller st�r till arbetsmarknadens f�rfogande. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om de vill- kor som g�ller f�r att den f�rs�krade ska anses st� till arbetsmarknadens f�rfogande. R�tten enligt f�rsta stycket g�ller endast om den inte upph�r p� grund av 14 �. Upph�rande av r�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall 14 � R�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall upph�r n�r det f�r den f�rs�krade har best�mts eller skulle ha kunnat best�mmas en sjukpen- ninggrundande inkomst som uppg�r till minst 80 300 kronor. Arbetsgivarintr�de m.m. 15 � Best�mmelserna om arbetsgivarintr�de m.m. i 31 kap. 13 � g�ller inte rehabiliteringspenning i s�rskilda fall. 40 kap. 3 � Om n�gon som avses i 2 � inte �r f�rs�krad enligt 5 kap. 9 � 7 eller 6 kap. 6 � 3 eller 4, har han eller hon vid arbetsskada r�tt till motsvarande f�rm�ner fr�n arbetsskadef�rs�kringen. Motsvarande g�ller den som p� grund av att han eller hon inte �r bosatt i Sverige inte har r�tt till v�rd- f�rm�ner eller ers�ttning f�r kostnader i samband med v�rd. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2011:1513 93 kap. 2 � F�rm�ner enligt denna avdelning �r bostadsbidrag till barnfamiljer eller personer i �ldern 1828 �r, bostadstill�gg till den som f�r sjukers�ttning, pension eller vissa lik- nande f�rm�ner, och boendetill�gg till den som har f�tt tidsbegr�nsad sjukers�ttning. 3 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser om bostadsst�d. Vidare finns best�mmelser om bostadsbidrag i 9498 kap., bostadstill�gg i 99103 kap., och boendetill�gg i 103 a103 e kap. 5 � �renden som avser bostadsbidrag och boendetill�gg handl�ggs av F�r- s�kringskassan. �renden som avser bostadstill�gg handl�ggs av Pensionsmyndigheten. Om den f�rs�krade eller, i f�rekommande fall, hans eller hennes make inte har n�gon annan f�rm�n som kan ligga till grund f�r bostadstill�gg �n sjuk- ers�ttning, aktivitetsers�ttning eller utl�ndsk invaliditetsf�rm�n, handl�ggs �rendet dock av F�rs�kringskassan. Bed�mningen enligt andra stycket ska i fall som avses i 101 kap. 4 � g�ras som om f�rm�nen l�mnats. IV Boendetill�gg 103 a kap. Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om boende- till�gg i 103 b kap. Vidare finns best�mmelser om r�tten till boendetill�gg i 103 c kap., ber�kning av boendetill�gg i 103 d kap., och s�rskilda handl�ggningsregler f�r boendetill�gg i 103 e kap. 103 b kap. Allm�nna best�mmelser om boendetill�gg Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns en inledande best�mmelse i 2 �. Vidare finns best�mmelser om sambor och makar i 3 och 4 ��. Inledande best�mmelse 2 � Boendetill�gg �r ett kompletterande bidrag till boendet f�r en f�rs�krad som har f�tt tidsbegr�nsad sjukers�ttning. Sambor och makar 3 � Sambor likst�lls med makar n�r det g�ller boendetill�gg. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2011:1513 Om det p� grund av omst�ndigheterna �r sannolikt att tv� personer �r sam- bor, ska dessa likst�llas med sambor. Detta g�ller inte om den som ans�ker om boendetill�gg eller den som s�dant till�gg betalas ut till visar att de inte �r sambor. 4 � N�r det g�ller boendetill�gg ska en person som �r gift men stadig- varande lever �tskild fr�n sin make likst�llas med en ogift person, om inte s�rskilda sk�l talar mot detta. 103 c kap. R�tten till boendetill�gg Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2 och 3 ��. Vidare finns best�mmelser om f�rm�ner som kan ge r�tt till boendetill�gg i 4 �, undantag fr�n r�tten till boendetill�gg i 5 �, f�rm�nstiden i 68 ��, beh�llande av r�tten till boendetill�gg i 9 �, och upph�rande av r�tten till boendetill�gg i 10 �. Inledande best�mmelser 2 � En f�rs�krad som helt eller delvis har f�tt tidsbegr�nsad sjukers�ttning under det h�gsta antalet m�nader som s�dan ers�ttning kan betalas ut enligt 4 kap. 31 � lagen (2010:111) om inf�rande av socialf�rs�kringsbalken har i de fall och under de n�rmare f�ruts�ttningar som anges i detta kapitel r�tt till ett boendetill�gg. 3 � R�tten till boendetill�gg intr�der fr�n och med m�naden efter den d� r�tten till s�dan tidsbegr�nsad sjukers�ttning som avses i 2 � har upph�rt. F�rm�ner som kan ge r�tt till boendetill�gg 4 � Boendetill�gg kan l�mnas till den som omfattas av 2 � och som 1. f�r sjukpenning enligt 2728 a kap., 2. f�r rehabiliteringspenning enligt 31 eller 31 a kap., eller 3. deltar i det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion och f�r aktivitetsst�d. Undantag fr�n r�tten till boendetill�gg 5 � Boendetill�gg l�mnas inte till den som har r�tt till bostadstill�gg enligt 101 kap. F�rm�nstiden 6 � Boendetill�gg l�mnas fr�n och med den m�nad den f�rs�krade f�r s�dan ers�ttning som anges i 4 � till och med den m�nad s�dan ers�ttning har l�mnats. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2011:1513 7 � Boendetill�gg l�mnas fr�n och med den m�nad som anges i ans�kan, dock inte f�r l�ngre tid tillbaka �n tre m�nader f�re ans�kningsm�naden. 8 � Boendetill�gg l�mnas l�ngst till och med m�naden f�re den n�r den f�rs�krade fyller 65 �r. Beh�llande av r�tten till boendetill�gg 9 � En f�rs�krad beh�ller sin r�tt till boendetill�gg under tid d� 1. han eller hon f�rv�rvsarbetar, 2. en s�dan situation f�religger som anges i 26 kap. 11, 12 eller 1418 �� som grund f�r SGI-skydd, eller 3. han eller hon deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och f�r aktivitetsst�d eller st�r till arbetsmarknadens f�rfogande. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om de vill- kor som g�ller f�r att den f�rs�krade ska anses st� till arbetsmarknadens f�rfogande. Upph�rande av r�tten till boendetill�gg 10 � R�tten till boendetill�gg upph�r n�r den f�rs�krade inte l�ngre f�r s�- dan ers�ttning som anges i 4 � och inte heller uppfyller f�ruts�ttningarna i 9 �. 103 d kap. Ber�kning av boendetill�gg Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om ers�ttningsniv�er i 24 ��, bidragsgrundande inkomst i 5 och 6 ��, minskning av boendetill�gg i 7 �, andelsber�kning vid partiell ers�ttning i 8 �, och samordning med bostadsbidrag och bostadstill�gg i 9 �. Ers�ttningsniv�er 2 � Helt boendetill�gg l�mnas f�r �r r�knat med h�gst 84 000 kronor till en ogift f�rs�krad, och 42 000 kronor till en gift f�rs�krad. 3 � Beloppen enligt 2 � ska h�jas med 12 000 kronor till hush�ll med ett barn, 18 000 kronor till hush�ll med tv� barn, och 24 000 kronor till hush�ll med tre eller flera barn. Med barn avses s�dana barn som enligt 96 kap. ber�ttigar till bostads- bidrag. 4 � Om boendetill�gg l�mnas till b�da makarna ska beloppen enligt 3 � delas lika mellan dem. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2011:1513 Bidragsgrundande inkomst 5 � N�r det g�ller boendetill�gg avses med bidragsgrundande inkomst den inkomst enligt 6 � f�r �r r�knat, som den f�rs�krade kan antas komma att f� under den n�rmaste tiden. Ber�kningen av den bidragsgrundande inkomsten ska g�ras utifr�n f�rh�llandena den f�rsta dagen som s�dan ers�ttning l�m- nas som enligt 103 c kap. 4 och 7 �� kan ge r�tt till boendetill�gg. Om denna ers�ttning inte l�mnas som hel f�rm�n ska inkomsten ber�knas som om hel f�rm�n l�mnas. 6 � Den bidragsgrundande inkomsten �r den ers�ttning som l�mnas i form av 1. sjukpenning enligt 27 och 28 kap., 2. sjukpenning i s�rskilda fall enligt 28 a kap., 3. rehabiliteringspenning enligt 31 kap., 4. rehabiliteringspenning i s�rskilda fall enligt 31 a kap., eller 5. aktivitetsst�d. Till den bidragsgrundande inkomsten enligt f�rsta stycket ska l�ggas s�dan livr�nta som l�mnas till den f�rs�krade enligt 41 eller 43 kap. Minskning av boendetill�gg 7 � Boendetill�gget enligt 24 �� ska minskas med 70 procent av den bidragsgrundande inkomsten enligt 5 och 6 �� som �verstiger 58 400 kronor. Andelsber�kning vid partiell ers�ttning 8 � Boendetill�gget enligt 7 � l�mnas med samma andel som den ers�tt- ning som grundar r�tt till boendetill�gg l�mnas med. Om s�v�l sjukpenning enligt 6 � 1 som sjukpenning i s�rskilda fall enligt 6 � 2 l�mnas samtidigt ska en andelsber�kning g�ras i f�rh�llande till den sjukpenning som l�mnas enligt 6 � 2. Motsvarande g�ller i de fall rehabili- teringspenning l�mnas enligt 6 � 3 och 4. Samordning med bostadsbidrag och bostadstill�gg 9 � Boendetill�gget enligt 8 � ska minskas med de belopp som l�mnas som 1. prelimin�rt bostadsbidrag enligt 98 kap., eller 2. bostadstill�gg till make enligt 100102 kap. Om boendetill�gg l�mnas till b�da makarna ska boendetill�gget till var- dera maken minskas med halva det prelimin�ra bostadsbidraget enligt f�rsta stycket 1. 103 e kap. S�rskilda handl�ggningsregler f�r boendetill�gg Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden i 24 ��, och utbetalning av boendetill�gg i 5 �. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2011:1513 Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden 2 � Boendetill�gget ska ompr�vas n�r n�got f�rh�llande som p�verkar till�ggets storlek har �ndrats. 3 � Boendetill�gget f�r r�knas om utan f�reg�ende underr�ttelse om den bidragsgrundande inkomsten enligt 103 d kap. 6 � �ndras. Det som anges i f�rsta stycket g�ller ocks� n�r �ndring sker av f�rm�nsniv�n i de f�rm�ner som anges i 103 c kap. 4 �, prelimin�rt bostadsbidrag enligt 98 kap., eller bostadstill�gg till make enligt 100102 kap. 4 � En �ndring av boendetill�gget ska g�lla fr�n och med m�naden efter den m�nad d� anledningen till �ndring har uppkommit. Om �ndringar av samma slag har skett flera g�nger under m�naden ska endast den senaste �ndringen beaktas. G�ller det h�jning av till�gget ska �ven 103 c kap. 7 � beaktas. Utbetalning av boendetill�gg 5 � Boendetill�gg betalas ut m�nadsvis i efterskott. �rsbeloppet ska avrun- das till n�rmaste hela krontal som �r delbart med tolv. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2012 i fr�ga om 28 a kap. 18 �, 31 a kap. 13 � och 103 c kap. 9 och 10 �� samt i �vrigt den 1 januari 2012. 2. Best�mmelserna i 27 kap. 22 �, 23 � och 24 a � 1 till�mpas �ven f�r dagar fr�n och med ikrafttr�dandet som ing�r i en sjukperiod som har p�b�r- jats dessf�rinnan. 3. Best�mmelserna i 27 kap. 24 a � 5 till�mpas �ven f�r en f�rs�krad som f�re ikrafttr�dandet har f�tt sjukpenning p� forts�ttningsniv�n f�r 550 dagar eller tidsbegr�nsad sjukers�ttning under det h�gsta antalet m�nader som s�dan ers�ttning kan betalas ut enligt 4 kap. 31 � lagen (2010:111) om inf�rande av socialf�rs�kringsbalken. 4. Best�mmelserna i 28 a, 31 a och 103 b103 e kap. till�mpas �ven f�r en f�rs�krad vars r�tt till tidsbegr�nsad sjukers�ttning har upph�rt f�re den 1 januari 2012. Ers�ttning enligt dessa best�mmelser kan dock l�mnas tidi- gast fr�n och med den 1 januari 2012. 5. Ers�ttning enligt 28 a kap. l�mnas f�r dagar i januari 2012, om den f�r- s�krade har gjort en sjukanm�lan senast den 31 januari 2012. P� regeringens v�gnar ULF KRISTERSSON Kjell Rempler (Socialdepartementet) </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Karnov Group Sweden AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2011 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i socialf�rs�kringsbalken;

utf�rdad den 15 december 2011.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om socialf�rs�kringsbalken
dels att 1 kap. 3 �, 5 kap. 9, 10, 14 och 15 ��, 23 kap. 3 �, 24 kap. 13 ��,

27 kap. 22, 23 och 24 a ��, 29 kap. 1 och 3 ��, 40 kap. 3 � samt 93 kap. 2, 3
och 5 �� ska ha f�ljande lydelse,

dels att det i balken ska inf�ras sju nya kapitel, 28 a, 31 a och 103 a

103 e kap. samt n�rmast f�re 103 a kap. en ny rubrik av f�ljande lydelse.

1 kap.

3 �

�vergripande best�mmelser finns i 17 kap. (avdelning A).

Vidare finns best�mmelser om
familjef�rm�ner i 822 kap. (avdelning B),
f�rm�ner vid sjukdom eller arbetsskada i 2347 kap. (avdelning C),
s�rskilda f�rm�ner vid funktionshinder i 4852 kap. (avdelning D),
f�rm�ner vid �lderdom i 5374 kap. (avdelning E),
f�rm�ner till efterlevande i 7592 kap. (avdelning F), och
bostadsst�d i 93103 e kap. (avdelning G).
Vissa gemensamma best�mmelser om f�rm�nerna, handl�ggningen och

organisationen finns i 104117 kap. (avdelning H).

5 kap.

9 �

Den som �r bosatt i Sverige �r f�rs�krad f�r f�ljande f�rm�ner:

Avdelning B Familjef�rm�ner

1 Prop. 2011/12:1, utg.omr. 10, bet. 2011/12:SfU1, rskr. 2011/12:85.

1. f�r�ldrapenning p� l�gstaniv� och

grundniv�,

2. barnbidrag,
3. underh�llsst�d,
4. adoptionsbidrag,
5. v�rdbidrag,

(11 och 12 kap.)

(15 och 16 kap.)
(1719 kap.)
(21 kap.)
(22 kap.)

SFS 2011:1513
Utkom fr�n trycket
den 23 december 2011

SFS 2011:1513

Avdelning C F�rm�ner vid sjukdom eller arbetsskada

Avdelning D S�rskilda f�rm�ner vid funktionshinder

Avdelning E F�rm�ner vid �lderdom

Avdelning F F�rm�ner till efterlevande

Avdelning G Bostadsst�d

10 �

N�r det g�ller f�rm�ner till efterlevande enligt 9 � 15 och 16 �r det

den efterlevande som ska vara f�rs�krad f�r f�rm�nerna.

14 �

F�rm�ner f�r l�mnas om utlandsvistelsen kan antas vara l�ngst sex

m�nader. �ldref�rs�rjningsst�d enligt 9 � 14 kan dock l�mnas endast om
utlandsvistelsen kan antas vara l�ngst tre m�nader. Sjukpenning i s�rskilda
fall enligt 9 � 6 och rehabiliteringspenning i s�rskilda fall enligt 9 � 7 f�r f�r
tid d� en f�rs�krad vistas utomlands l�mnas endast om F�rs�kringskassan
medger att den f�rs�krade reser till utlandet.

F�rm�ner enligt 9 � 8, 12, 13, 15 och 16 kan l�mnas s� l�nge den f�r-

s�krades bos�ttning i Sverige best�r.

15 �

Tidsbegr�nsningen och kravet p� medgivande i 14 � f�rsta stycket

g�ller inte f�r s�dana statsanst�llda och deras familjemedlemmar som avses i
4 och 8 ��.

Tidsbegr�nsningen och kravet p� medgivande g�ller inte heller f�r famil-

jef�rm�ner enligt 9 � 14 till bist�ndsarbetare m.fl. och studerande eller
deras familjemedlemmar som avses i 68 ��.

6. sjukpenning i s�rskilda fall,
7. rehabilitering, bidrag till arbetshj�lp-

medel, s�rskilt bidrag och rehabiliterings-
penning i s�rskilda fall,

8. sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning i

form av garantiers�ttning,

(28 a kap.)
(2931 a kap.)

(33 och 3537 kap.)

9. handikappers�ttning,
10. assistansers�ttning,
11. bilst�d,

(50 kap.)
(51 kap.)
(52 kap.)

12. garantipension,

13. s�rskilt pensionstill�gg,
14. �ldref�rs�rjningsst�d,

(55, 56, 6567 och
6971 kap.)
(73 kap.)
(74 kap.)

15. efterlevandest�d,
16. garantipension till omst�llnings-

pension,

(77, 79 och 85 kap.)
(77, 81 och 85 kap.)

17. bostadsbidrag,
18. bostadstill�gg, och
19. boendetill�gg.

(9598 kap.)
(100103 kap.)
(103 a103 e kap.)

SFS 2011:1513

23 kap.

3 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser om f�rm�ner vid sjukdom

och arbetsskada.

Vidare finns best�mmelser om
sjukpenning m.m. i 2428 a kap.,
rehabilitering och rehabiliteringsers�ttning i 2931 a kap.,
sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning i 3237 kap.,
f�rm�ner vid arbetsskada m.m. i 3844 kap., och
s�rskilda f�rm�ner vid smitta, sjukdom eller skada i 4547 kap.

24 kap.

1 �

I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om sjukpenning-

grundande inkomst och �rsarbetstid i 25 kap.

Vidare finns best�mmelser om
best�mmande och beh�llande av sjukpenninggrundande inkomst samt

ber�kning av �rsarbetstiden i vissa situationer i 26 kap.,

sjukpenning i 27 och 28 kap., och
sjukpenning i s�rskilda fall i 28 a kap.

2 �

Sjukpenning kan l�mnas till en f�rs�krad som har nedsatt arbetsf�r-

m�ga p� grund av sjukdom. Ers�ttningens storlek �r beroende av den f�rs�k-
rades sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och den omfattning i vilken den-
nes arbetsf�rm�ga �r nedsatt.

Sjukpenning i s�rskilda fall enligt 28 a kap. kan dock l�mnas �ven till en

f�rs�krad f�r vilken det inte kan fastst�llas n�gon sjukpenninggrundande
inkomst.

3 �

En f�rs�krads sjukpenninggrundande inkomst ligger ocks� till grund

f�r ber�kning av f�ljande f�rm�ner enligt denna balk:

graviditetspenning,
f�r�ldrapenning p� sjukpenningniv�,
tillf�llig f�r�ldrapenning,
rehabiliteringspenning enligt 31 kap.,
skadelivr�nta,
smittb�rarpenning, och
n�rst�endepenning.

27 kap.

22 �

Om den f�rs�krade inom ramtiden redan har f�tt sjukpenning f�r

364 dagar p� normalniv�n, kan sjukpenning l�mnas enligt best�mmelserna i
24 �. Vid ber�kningen av antalet dagar med sjukpenning p� normalniv�n
anses som s�dana dagar �ven dagar med

1. sjukpenning p� forts�ttningsniv�n, och
2. rehabiliteringspenning enligt 31 kap.

2 Senaste lydelse 2011:1075.

SFS 2011:1513

Som dagar med sjukpenning p� normalniv�n r�knas vidare tretton dagar

under s�dana perioder som avses i 26 � andra stycket.

23 �

Om den f�rs�krade har en allvarlig sjukdom l�mnas sjukpenning p�

normalniv�n trots att s�dan sjukpenning redan har l�mnats f�r 364 dagar un-
der ramtiden. I s�dant fall till�mpas inte best�mmelserna i 22 och 24 ��.

Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller n�r den f�rs�krades arbetsf�r-

m�ga till minst en fj�rdedel �r nedsatt till f�ljd av en allvarlig sjukdom.

24 a �

Sjukpenning p� forts�ttningsniv�n l�mnas f�r ytterligare dagar om

1. den f�rs�krades arbetsf�rm�ga till minst en fj�rdedel �r nedsatt till f�ljd

av en godk�nd arbetsskada enligt 3942 kap.,

2. den f�rs�krade �r intagen p� sjukhus eller p� grund av sjukdom f�r

omfattande v�rd utan att vara intagen p� sjukhus,

3. den f�rs�krade p� grund av sjukdom har s�dan avg�rande f�rlust av

verklighetsuppfattningen och f�rm�gan att orientera sig att han eller hon inte
kan tillgodog�ra sig information,

4. en �terg�ng i arbete eller ett deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt

program skulle medf�ra risk f�r allvarlig f�rs�mring av den f�rs�krades
sjukdom, eller

5. det i annat fall p� grund av den f�rs�krades sjukdom skulle framst� som

osk�ligt att inte l�mna sjukpenning.

28 a kap. Sjukpenning i s�rskilda fall

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns en inledande best�mmelse i 2 �.

Vidare finns best�mmelser om
r�tten till sjukpenning i s�rskilda fall i 37 ��,
bed�mning av arbetsf�rm�gans neds�ttning i 8 �,
ers�ttningsniv�er i 9 �,
ber�kning av sjukpenning i s�rskilda fall i 1012 ��,
sjukpenning i s�rskilda fall vid sjukers�ttning i 13 �,
sjukpenning i s�rskilda fall vid livr�nta enligt 41 eller 43 kap. i 14 �,
f�rm�nstiden i 15 �,
karensdagar i 16 och 17 ��,
beh�llande av r�tten till sjukpenning i s�rskilda fall i 18 �,
upph�rande av r�tten till sjukpenning i s�rskilda fall i 19 �, och
arbetsgivarintr�de m.m. i 20 �.

Inledande best�mmelse

2 �

Best�mmelserna i 27 och 28 kap. g�ller �ven i fr�ga om sjukpenning i

s�rskilda fall, om inte annat f�ljer av detta kapitel.

R�tten till sjukpenning i s�rskilda fall

3 �

En f�rs�krad som helt eller delvis har f�tt tidsbegr�nsad sjukers�ttning

under det h�gsta antalet m�nader som s�dan ers�ttning kan betalas ut enligt

SFS 2011:1513

4 kap. 31 � lagen (2010:111) om inf�rande av socialf�rs�kringsbalken har i
de fall och under de n�rmare f�ruts�ttningar som anges i detta kapitel r�tt till
sjukpenning i s�rskilda fall.

4 �

En f�rs�krad som omfattas av 3 � och som p� grund av best�mmel-

serna om sjukpenninggrundande inkomst i denna balk inte skulle ha r�tt till
hel sjukpenning som p� forts�ttningsniv�n medf�r en sjukpenning om minst
160 kronor per kalenderdag, har r�tt till sjukpenning i s�rskilda fall vid sjuk-
dom som s�tter ned hans eller hennes arbetsf�rm�ga.

Med sjukdom likst�lls, f�rutom vad som f�reskrivs i 27 kap. 2 � andra

stycket, �ven annan neds�ttning av den fysiska eller psykiska prestations-
f�rm�gan.

5 �

R�tten till sjukpenning i s�rskilda fall intr�der fr�n och med dagen

efter den d� r�tten till s�dan tidsbegr�nsad sjukers�ttning som avses i 3 � har
upph�rt.

6 �

Sjukpenning i s�rskilda fall l�mnas inte n�r den f�rs�krade

1. bedriver studier, f�r vilka han eller hon uppb�r studiest�d enligt studie-

st�dslagen (1999:1395), eller

2. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och f�r aktivitetsst�d.

7 �

Sjukpenning i s�rskilda fall l�mnas l�ngst till och med m�naden f�re

den n�r den f�rs�krade fyller 65 �r.

Bed�mning av arbetsf�rm�gans neds�ttning

8 �

Vid bed�mningen av om arbetsf�rm�gan �r nedsatt ska det beaktas om

den f�rs�krade p� grund av sjukdomen har s�dan f�rm�ga att han eller hon
kan f�rs�rja sig sj�lv genom

1. f�rv�rvsarbete p� den regulj�ra arbetsmarknaden, eller
2. annat l�mpligt arbete som �r tillg�ngligt f�r honom eller henne.
Bed�mningen av arbetsf�rm�gans neds�ttning ska g�ras i f�rh�llande till

ett heltidsarbete.

Ers�ttningsniv�er

9 �

Sjukpenning i s�rskilda fall l�mnas med h�gst

160 kronor per dag vid hel f�rm�n,
120 kronor per dag vid tre fj�rdedels f�rm�n,
80 kronor per dag vid halv f�rm�n, och
40 kronor per dag vid en fj�rdedels f�rm�n.

Ber�kning av sjukpenning i s�rskilda fall

10 �

Sjukpenning i s�rskilda fall l�mnas f�r sju dagar per vecka.

11 �

Sjukpenning i s�rskilda fall ber�knas, om inte annat f�ljer av 12 eller

13 �, enligt f�ljande:

SFS 2011:1513

1. F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst inte kan

fastst�llas, uppg�r sjukpenning i s�rskilda fall per dag f�r respektive f�r-
m�nsniv� till de belopp som anges i 9 �.

2. F�r annan f�rs�krad �n den som avses i 1, motsvarar sjukpenning i s�r-

skilda fall per dag f�r respektive f�rm�nsniv� differensen mellan

de belopp som anges i 9 � och
den sjukpenning som l�mnas per dag enligt 27 och 28 kap.

12 �

Om sjukpenning ska l�mnas under de f�rsta 14 dagarna i en sjuk-

period med st�d av 27 kap. 10 eller 11 �, l�mnas sjukpenning i s�rskilda fall
endast till den del denna ers�ttning, sammanlagt under fjortondagars-
perioden, �verstiger vad som annars ska l�mnas i sjukpenning under samma
period.

Sjukpenning i s�rskilda fall vid sjukers�ttning

13 �

I det fall en f�rs�krad f�r sjukers�ttning l�mnas hel sjukpenning i s�r-

skilda fall med h�gst

120 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som en fj�rdedels f�rm�n,
80 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som en halv f�rm�n, och
40 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som tre fj�rdedels f�rm�n.
N�r sjukpenning i s�rskilda fall ska l�mnas som partiell f�rm�n, l�mnas

ers�ttning med h�gst tre fj�rdedelar, h�lften eller en fj�rdedel av beloppen i
f�rsta stycket.

F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst kan fast-

st�llas, motsvarar sjukpenning i s�rskilda fall per dag differensen mellan

de belopp som framg�r av f�rsta eller andra styckena och
den sjukpenning som l�mnas per dag enligt 27 och 28 kap.

Sjukpenning i s�rskilda fall vid livr�nta enligt 41 eller 43 kap.

14 �

I det fall en f�rs�krad f�r livr�nta enligt 41 eller 43 kap., minskas

sjukpenning i s�rskilda fall per dag enligt f�ljande.

N�r sjukpenning i s�rskilda fall har ber�knats enligt 11 �, ska det framr�k-

nade beloppet per dag minskas med ett belopp som motsvarar det livr�nte-
belopp enligt 41 eller 43 kap. som g�ller vid tiden f�r beslutet delat med 365.
Livr�ntebeloppet avrundas till n�rmaste hela krontal och 50 �re avrundas
ned�t.

Det som f�reskrivs i f�rsta och andra styckena g�ller endast om den f�r-

s�krade inte f�r sjukers�ttning f�r samma tid som livr�nta enligt 41 eller
43 kap.

F�rm�nstiden

15 �

N�r det enligt 27 kap. 2024 a �� kan l�mnas sjukpenning p� normal-

niv�n eller forts�ttningsniv�n, ska �ven sjukpenning i s�rskilda fall kunna
l�mnas.

SFS 2011:1513

Karensdagar

16 � F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst inte
kan fastst�llas eller f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst har fast-
st�llts eller skulle ha kunnat fastst�llas som svarar mot inkomst av anst�ll-
ning, till�mpas vad som f�reskrivs om karensdag i 27 kap. 27 � f�rsta
stycket 1.

F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst har fast-

st�llts eller skulle ha kunnat fastst�llas som svarar mot endast inkomst av
annat f�rv�rvsarbete, till�mpas vad som f�reskrivs om karensdagar i 27 kap.
27 � f�rsta stycket 2.

17 �

Sjukpenning i s�rskilda fall kan l�mnas f�r karensdagar i mot-

svarande fall som det enligt 27 kap. 28 � kan l�mnas sjukpenning p� normal-
niv�n eller forts�ttningsniv�n.

Beh�llande av r�tten till sjukpenning i s�rskilda fall

18 �

En f�rs�krad beh�ller sin r�tt till sjukpenning i s�rskilda fall under tid

d�

1. han eller hon f�rv�rvsarbetar,
2. en s�dan situation f�religger som anges i 26 kap. 11, 12, eller 1418 ��

som grund f�r SGI-skydd, eller

3. han eller hon deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och f�r akti-

vitetsst�d eller st�r till arbetsmarknadens f�rfogande. Regeringen eller den
myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om de villkor
som g�ller f�r att den f�rs�krade ska anses st� till arbetsmarknadens f�rfo-
gande.

R�tten enligt f�rsta stycket g�ller endast om den inte upph�r p� grund av

19 �.

Upph�rande av r�tten till sjukpenning i s�rskilda fall

19 �

R�tten till sjukpenning i s�rskilda fall upph�r n�r det f�r den f�r-

s�krade har best�mts eller skulle ha kunnat best�mmas en sjukpenning-
grundande inkomst som uppg�r till minst 80 300 kronor.

Arbetsgivarintr�de m.m.

20 �

Best�mmelserna om arbetsgivarintr�de m.m. i 27 kap. 5659 och

61 �� g�ller inte sjukpenning i s�rskilda fall.

29 kap.

1 �

I denna underavdelning finns best�mmelser om

rehabilitering i 30 kap.,
rehabiliteringsers�ttning i 31 kap., och
rehabiliteringspenning i s�rskilda fall i 31 a kap.

SFS 2011:1513

3 �

Under den tid som den arbetslivsinriktade rehabiliteringen p�g�r kan

rehabiliteringsers�ttning l�mnas enligt best�mmelserna i 31 och 31 a kap.

31 a kap. Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns en inledande best�mmelse i 2 �.

Vidare finns best�mmelser om
r�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall i 35 ��,
bed�mning av arbetsf�rm�gans neds�ttning i 6 �,
ers�ttningsniv�er i 7 �,
ber�kning av rehabiliteringspenning i s�rskilda fall i 8 och 9 ��,
rehabiliteringspenning i s�rskilda fall vid sjukers�ttning i 10 �,
rehabiliteringspenning i s�rskilda fall vid livr�nta enligt 41 eller 43 kap.

i 11 �,

f�rm�nstiden i 12 �,
beh�llande av r�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall i 13 �,
upph�rande av r�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall i 14 �,

och

arbetsgivarintr�de m.m. i 15 �.

Inledande best�mmelse

2 �

Best�mmelserna i 31 kap. g�ller �ven i fr�ga om rehabiliterings-

penning i s�rskilda fall, om inte annat f�ljer av detta kapitel.

R�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall

3 �

En f�rs�krad som helt eller delvis har f�tt tidsbegr�nsad sjukers�ttning

under det h�gsta antalet m�nader som s�dan ers�ttning kan betalas ut enligt
4 kap. 31 � lagen (2010:111) om inf�rande av socialf�rs�kringsbalken har i
de fall och under de n�rmare f�ruts�ttningar som anges i detta kapitel r�tt till
rehabiliteringspenning i s�rskilda fall.

4 �

En f�rs�krad som omfattas av 3 � och som p� grund av best�mmel-

serna om sjukpenninggrundande inkomst i denna balk inte skulle ha r�tt till
hel rehabiliteringspenning motsvarande vad som f�r sjukpenning p� fort-
s�ttningsniv�n medf�r en sjukpenning om minst 160 kronor per kalenderdag,
har r�tt till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall vid sjukdom som s�tter ned
hans eller hennes arbetsf�rm�ga under tid som anges i 31 kap. 3 �.

Med sjukdom likst�lls, f�rutom vad som f�reskrivs i 27 kap. 2 � andra

stycket, �ven annan neds�ttning av den fysiska eller psykiska prestations-
f�rm�gan.

5 �

R�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall intr�der fr�n och med

dagen efter den d� r�tten till s�dan tidsbegr�nsad sjukers�ttning som avses i
3 � har upph�rt.

SFS 2011:1513

Bed�mning av arbetsf�rm�gans neds�ttning

6 �

Bed�mningen av arbetsf�rm�gans neds�ttning ska g�ras i f�rh�llande

till ett heltidsarbete.

Ers�ttningsniv�er

7 �

Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall l�mnas med h�gst

160 kronor per dag vid hel f�rm�n,
120 kronor per dag vid tre fj�rdedels f�rm�n,
80 kronor per dag vid halv f�rm�n, och
40 kronor per dag vid en fj�rdedels f�rm�n.

Ber�kning av rehabiliteringspenning i s�rskilda fall

8 �

Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall l�mnas f�r sju dagar per vecka.

9 �

Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall ber�knas, om inte annat f�ljer

av 10 �, enligt f�ljande:

1. F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst inte kan

fastst�llas, uppg�r rehabiliteringspenning i s�rskilda fall per dag f�r respek-
tive f�rm�nsniv� till de belopp som anges i 7 �.

2. F�r annan f�rs�krad �n den som avses i 1, motsvarar rehabiliterings-

penning i s�rskilda fall per dag f�r respektive f�rm�nsniv� differensen
mellan

de belopp som anges i 7 � och
den rehabiliteringspenning som l�mnas per dag enligt 31 kap.

Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall vid sjukers�ttning

10 �

I det fall en f�rs�krad f�r sjukers�ttning l�mnas hel rehabiliterings-

penning i s�rskilda fall med h�gst

120 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som en fj�rdedels f�rm�n,
80 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som en halv f�rm�n, och
40 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som tre fj�rdedels f�rm�n.
N�r rehabiliteringspenning i s�rskilda fall ska l�mnas som partiell f�rm�n,

l�mnas ers�ttning med h�gst tre fj�rdedelar, h�lften eller en fj�rdedel av
beloppen i f�rsta stycket.

F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst kan fast-

st�llas, motsvarar rehabiliteringspenning i s�rskilda fall per dag differensen
mellan

de belopp som framg�r av f�rsta eller andra styckena och
den rehabiliteringspenning som l�mnas per dag enligt 31 kap.

Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall vid livr�nta enligt 41 eller 43 kap.

11 �

I det fall en f�rs�krad f�r livr�nta enligt 41 eller 43 kap., minskas

rehabiliteringspenning i s�rskilda fall per dag enligt f�ljande.

N�r rehabiliteringspenning i s�rskilda fall har ber�knats enligt 9 �, ska det

framr�knade beloppet per dag minskas med ett belopp som motsvarar det

SFS 2011:1513

livr�ntebelopp enligt 41 eller 43 kap. som g�ller vid tiden f�r beslutet delat
med 365. Livr�ntebeloppet avrundas till n�rmaste hela krontal och 50 �re
avrundas ned�t.

Det som f�reskrivs i f�rsta och andra styckena g�ller endast om den

f�rs�krade inte f�r sjukers�ttning f�r samma tid som livr�nta enligt 41 eller
43 kap.

F�rm�nstiden

12 �

N�r det kan l�mnas rehabiliteringspenning p� den niv� som f�reskrivs

i 27 kap. 2124 a ��, ska �ven rehabiliteringspenning i s�rskilda fall kunna
l�mnas.

Beh�llande av r�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall

13 �

En f�rs�krad beh�ller sin r�tt till rehabiliteringspenning i s�rskilda

fall under tid d�

1. han eller hon f�rv�rvsarbetar,
2. en s�dan situation f�religger som anges i 26 kap. 11, 12, eller 1418 ��

som grund f�r SGI-skydd, eller

3. han eller hon deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och f�r

aktivitetsst�d eller st�r till arbetsmarknadens f�rfogande. Regeringen eller
den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om de vill-
kor som g�ller f�r att den f�rs�krade ska anses st� till arbetsmarknadens
f�rfogande.

R�tten enligt f�rsta stycket g�ller endast om den inte upph�r p� grund av

14 �.

Upph�rande av r�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall

14 �

R�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall upph�r n�r det f�r

den f�rs�krade har best�mts eller skulle ha kunnat best�mmas en sjukpen-
ninggrundande inkomst som uppg�r till minst 80 300 kronor.

Arbetsgivarintr�de m.m.

15 �

Best�mmelserna om arbetsgivarintr�de m.m. i 31 kap. 13 � g�ller inte

rehabiliteringspenning i s�rskilda fall.

40 kap.

3 �

Om n�gon som avses i 2 � inte �r f�rs�krad enligt 5 kap. 9 � 7 eller

6 kap. 6 � 3 eller 4, har han eller hon vid arbetsskada r�tt till motsvarande
f�rm�ner fr�n arbetsskadef�rs�kringen. Motsvarande g�ller den som p�
grund av att han eller hon inte �r bosatt i Sverige inte har r�tt till v�rd-
f�rm�ner eller ers�ttning f�r kostnader i samband med v�rd.

SFS 2011:1513

93 kap.

2 �

F�rm�ner enligt denna avdelning �r

bostadsbidrag till barnfamiljer eller personer i �ldern 1828 �r,
bostadstill�gg till den som f�r sjukers�ttning, pension eller vissa lik-

nande f�rm�ner, och

boendetill�gg till den som har f�tt tidsbegr�nsad sjukers�ttning.

3 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser om bostadsst�d.

Vidare finns best�mmelser om
bostadsbidrag i 9498 kap.,
bostadstill�gg i 99103 kap., och
boendetill�gg i 103 a103 e kap.

5 �

�renden som avser bostadsbidrag och boendetill�gg handl�ggs av F�r-

s�kringskassan.

�renden som avser bostadstill�gg handl�ggs av Pensionsmyndigheten.

Om den f�rs�krade eller, i f�rekommande fall, hans eller hennes make inte
har n�gon annan f�rm�n som kan ligga till grund f�r bostadstill�gg �n sjuk-
ers�ttning, aktivitetsers�ttning eller utl�ndsk invaliditetsf�rm�n, handl�ggs
�rendet dock av F�rs�kringskassan.

Bed�mningen enligt andra stycket ska i fall som avses i 101 kap. 4 � g�ras

som om f�rm�nen l�mnats.

IV Boendetill�gg

103 a kap. Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om boende-

till�gg i 103 b kap.

Vidare finns best�mmelser om
r�tten till boendetill�gg i 103 c kap.,
ber�kning av boendetill�gg i 103 d kap., och
s�rskilda handl�ggningsregler f�r boendetill�gg i 103 e kap.

103 b kap. Allm�nna best�mmelser om boendetill�gg

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns en inledande best�mmelse i 2 �.

Vidare finns best�mmelser om sambor och makar i 3 och 4 ��.

Inledande best�mmelse

2 �

Boendetill�gg �r ett kompletterande bidrag till boendet f�r en f�rs�krad

som har f�tt tidsbegr�nsad sjukers�ttning.

Sambor och makar

3 �

Sambor likst�lls med makar n�r det g�ller boendetill�gg.

SFS 2011:1513

Om det p� grund av omst�ndigheterna �r sannolikt att tv� personer �r sam-

bor, ska dessa likst�llas med sambor. Detta g�ller inte om den som ans�ker
om boendetill�gg eller den som s�dant till�gg betalas ut till visar att de inte
�r sambor.

4 �

N�r det g�ller boendetill�gg ska en person som �r gift men stadig-

varande lever �tskild fr�n sin make likst�llas med en ogift person, om inte
s�rskilda sk�l talar mot detta.

103 c kap. R�tten till boendetill�gg

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2 och 3 ��.

Vidare finns best�mmelser om
f�rm�ner som kan ge r�tt till boendetill�gg i 4 �,
undantag fr�n r�tten till boendetill�gg i 5 �,
f�rm�nstiden i 68 ��,
beh�llande av r�tten till boendetill�gg i 9 �, och
upph�rande av r�tten till boendetill�gg i 10 �.

Inledande best�mmelser

2 �

En f�rs�krad som helt eller delvis har f�tt tidsbegr�nsad sjukers�ttning

3 �

R�tten till boendetill�gg intr�der fr�n och med m�naden efter den d�

r�tten till s�dan tidsbegr�nsad sjukers�ttning som avses i 2 � har upph�rt.

F�rm�ner som kan ge r�tt till boendetill�gg

4 �

Boendetill�gg kan l�mnas till den som omfattas av 2 � och som

1. f�r sjukpenning enligt 2728 a kap.,
2. f�r rehabiliteringspenning enligt 31 eller 31 a kap., eller
3. deltar i det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion

och f�r aktivitetsst�d.

Undantag fr�n r�tten till boendetill�gg

5 �

Boendetill�gg l�mnas inte till den som har r�tt till bostadstill�gg enligt

101 kap.

F�rm�nstiden

6 �

Boendetill�gg l�mnas fr�n och med den m�nad den f�rs�krade f�r

s�dan ers�ttning som anges i 4 � till och med den m�nad s�dan ers�ttning har
l�mnats.

SFS 2011:1513

7 �

Boendetill�gg l�mnas fr�n och med den m�nad som anges i ans�kan,

dock inte f�r l�ngre tid tillbaka �n tre m�nader f�re ans�kningsm�naden.

8 �

Boendetill�gg l�mnas l�ngst till och med m�naden f�re den n�r den

f�rs�krade fyller 65 �r.

Beh�llande av r�tten till boendetill�gg

9 �

En f�rs�krad beh�ller sin r�tt till boendetill�gg under tid d�

1. han eller hon f�rv�rvsarbetar,
2. en s�dan situation f�religger som anges i 26 kap. 11, 12 eller 1418 ��

som grund f�r SGI-skydd, eller

3. han eller hon deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och f�r

Upph�rande av r�tten till boendetill�gg

10 �

R�tten till boendetill�gg upph�r n�r den f�rs�krade inte l�ngre f�r s�-

dan ers�ttning som anges i 4 � och inte heller uppfyller f�ruts�ttningarna i 9 �.

103 d kap. Ber�kning av boendetill�gg

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

ers�ttningsniv�er i 24 ��,
bidragsgrundande inkomst i 5 och 6 ��,
minskning av boendetill�gg i 7 �,
andelsber�kning vid partiell ers�ttning i 8 �, och
samordning med bostadsbidrag och bostadstill�gg i 9 �.

Ers�ttningsniv�er

2 �

Helt boendetill�gg l�mnas f�r �r r�knat med h�gst

84 000 kronor till en ogift f�rs�krad, och
42 000 kronor till en gift f�rs�krad.

3 �

Beloppen enligt 2 � ska h�jas med

12 000 kronor till hush�ll med ett barn,
18 000 kronor till hush�ll med tv� barn, och
24 000 kronor till hush�ll med tre eller flera barn.
Med barn avses s�dana barn som enligt 96 kap. ber�ttigar till bostads-

bidrag.

4 �

Om boendetill�gg l�mnas till b�da makarna ska beloppen enligt 3 �

delas lika mellan dem.

SFS 2011:1513

Bidragsgrundande inkomst

5 �

N�r det g�ller boendetill�gg avses med bidragsgrundande inkomst den

inkomst enligt 6 � f�r �r r�knat, som den f�rs�krade kan antas komma att f�
under den n�rmaste tiden. Ber�kningen av den bidragsgrundande inkomsten
ska g�ras utifr�n f�rh�llandena den f�rsta dagen som s�dan ers�ttning l�m-
nas som enligt 103 c kap. 4 och 7 �� kan ge r�tt till boendetill�gg. Om denna
ers�ttning inte l�mnas som hel f�rm�n ska inkomsten ber�knas som om hel
f�rm�n l�mnas.

6 �

Den bidragsgrundande inkomsten �r den ers�ttning som l�mnas i form

1. sjukpenning enligt 27 och 28 kap.,
2. sjukpenning i s�rskilda fall enligt 28 a kap.,
3. rehabiliteringspenning enligt 31 kap.,
4. rehabiliteringspenning i s�rskilda fall enligt 31 a kap., eller
5. aktivitetsst�d.
Till den bidragsgrundande inkomsten enligt f�rsta stycket ska l�ggas

s�dan livr�nta som l�mnas till den f�rs�krade enligt 41 eller 43 kap.

Minskning av boendetill�gg

7 �

Boendetill�gget enligt 24 �� ska minskas med 70 procent av den

bidragsgrundande inkomsten enligt 5 och 6 �� som �verstiger 58 400 kronor.

Andelsber�kning vid partiell ers�ttning

8 �

Boendetill�gget enligt 7 � l�mnas med samma andel som den ers�tt-

ning som grundar r�tt till boendetill�gg l�mnas med.

Om s�v�l sjukpenning enligt 6 � 1 som sjukpenning i s�rskilda fall enligt

6 � 2 l�mnas samtidigt ska en andelsber�kning g�ras i f�rh�llande till den
sjukpenning som l�mnas enligt 6 � 2. Motsvarande g�ller i de fall rehabili-
teringspenning l�mnas enligt 6 � 3 och 4.

Samordning med bostadsbidrag och bostadstill�gg

9 �

Boendetill�gget enligt 8 � ska minskas med de belopp som l�mnas som

1. prelimin�rt bostadsbidrag enligt 98 kap., eller
2. bostadstill�gg till make enligt 100102 kap.
Om boendetill�gg l�mnas till b�da makarna ska boendetill�gget till var-

dera maken minskas med halva det prelimin�ra bostadsbidraget enligt f�rsta
stycket 1.

103 e kap. S�rskilda handl�ggningsregler f�r boendetill�gg

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden i 24 ��, och
utbetalning av boendetill�gg i 5 �.

SFS 2011:1513

Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden

2 �

Boendetill�gget ska ompr�vas n�r n�got f�rh�llande som p�verkar

till�ggets storlek har �ndrats.

3 �

Boendetill�gget f�r r�knas om utan f�reg�ende underr�ttelse om den

bidragsgrundande inkomsten enligt 103 d kap. 6 � �ndras.

Det som anges i f�rsta stycket g�ller ocks� n�r �ndring sker av
f�rm�nsniv�n i de f�rm�ner som anges i 103 c kap. 4 �,
prelimin�rt bostadsbidrag enligt 98 kap., eller
bostadstill�gg till make enligt 100102 kap.

4 �

En �ndring av boendetill�gget ska g�lla fr�n och med m�naden efter

den m�nad d� anledningen till �ndring har uppkommit. Om �ndringar av
samma slag har skett flera g�nger under m�naden ska endast den senaste
�ndringen beaktas. G�ller det h�jning av till�gget ska �ven 103 c kap. 7 �
beaktas.

Utbetalning av boendetill�gg

5 �

Boendetill�gg betalas ut m�nadsvis i efterskott. �rsbeloppet ska avrun-

das till n�rmaste hela krontal som �r delbart med tolv.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2012 i fr�ga om 28 a kap. 18 �,

31 a kap. 13 � och 103 c kap. 9 och 10 �� samt i �vrigt den 1 januari 2012.

2. Best�mmelserna i 27 kap. 22 �, 23 � och 24 a � 1 till�mpas �ven f�r

dagar fr�n och med ikrafttr�dandet som ing�r i en sjukperiod som har p�b�r-
jats dessf�rinnan.

3. Best�mmelserna i 27 kap. 24 a � 5 till�mpas �ven f�r en f�rs�krad som

f�re ikrafttr�dandet har f�tt sjukpenning p� forts�ttningsniv�n f�r 550 dagar
eller tidsbegr�nsad sjukers�ttning under det h�gsta antalet m�nader som
s�dan ers�ttning kan betalas ut enligt 4 kap. 31 � lagen (2010:111) om
inf�rande av socialf�rs�kringsbalken.

4. Best�mmelserna i 28 a, 31 a och 103 b103 e kap. till�mpas �ven f�r en

f�rs�krad vars r�tt till tidsbegr�nsad sjukers�ttning har upph�rt f�re den
1 januari 2012. Ers�ttning enligt dessa best�mmelser kan dock l�mnas tidi-
gast fr�n och med den 1 januari 2012.

5. Ers�ttning enligt 28 a kap. l�mnas f�r dagar i januari 2012, om den f�r-

s�krade har gjort en sjukanm�lan senast den 31 januari 2012.

P� regeringens v�gnar

ULF KRISTERSSON

Kjell Rempler
(Socialdepartementet)

Karnov Group Sweden AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2011

;

Viktiga lagar inom socialrätten

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
Socialtjänstlag (2001:453)

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Jobbar du med socialrätt? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Vi kan tillgodose hela ditt behov av information och stöd oavsett om du arbetar inom kommunal socialtjänst, annan myndighet, domstol, advokatbyrå eller i privat verksamhet. Se allt inom socialrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2011:1513 Lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Viktiga lagar inom socialrätten

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Om Lagboken.se