SFS 2001:31 Lag om ändring i brottsbalken
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk författningssamling
Lag
om ändring i brottsbalken;
utfärdad den 15 februari 2001.
Enligt riksdagens beslut
1
föreskrivs i fråga om brottsbalken
dels
att 2 kap. 3 § samt 14 kap. 6 och 12 §§ skall ha följande lydelse,
dels
att det i balken skall införas en ny paragraf, 14 kap. 6 a §, av följande
lydelse.
2 kap.
3 §
2
För brott som begåtts utom riket döms även i annat fall än som avses i
2 § efter svensk lag och vid svensk domstol,
1. om brottet förövats på svenskt fartyg eller luftfartyg, eller om det be-
gåtts i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på så-
dant fartyg,
2. om brottet begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område
där en avdelning av Försvarsmakten befann sig eller om det begåtts av nå-
gon annan på ett sådant område och avdelningen befann sig där för annat än-
damål än övning,
3. om brottet begåtts vid tjänstgöring utom riket av någon som är anställd
i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten eller som tillhör Polisens utlands-
styrka,
3 a. om brottet har begåtts i tjänsten utom riket av en polisman, tulltjänste-
man eller tjänsteman vid Kustbevakningen, som utför gränsöverskridande
arbetsuppgifter enligt en internationell överenskommelse som Sverige har
tillträtt,
4. om brottet förövats mot Sverige, svensk kommun eller annan menighet
eller svensk allmän inrättning,
5. om brottet begåtts inom område som ej tillhör någon stat och förövats
mot svensk medborgare, svensk sammanslutning eller enskild inrättning el-
ler mot utlänning med hemvist i Sverige,
6. om brottet är kapning, sjö- eller luftfartssabotage, flygplatssabotage,
penningförfalskning, försök till sådana brott, folkrättsbrott, olovlig befatt-
ning med kemiska vapen, olovlig befattning med minor eller osann eller
ovarsam utsaga inför en internationell domstol, eller
7. om det lindrigaste straff som i svensk lag är stadgat för brottet är fäng-
else i fyra år eller däröver.
1
Prop. 2000/01:40, bet. 2000/01:JuU9, rskr. 2000/01:138.
2
Senaste lydelse 2000:1157.
SFS 2001:31
Utkom från trycket
den 27 februari 2001
2*
SFS 2001:31–42
2
SFS 2001:31
Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00
Elanders Gotab, Stockholm 2001
14 kap.
6 §
Den som eftergör inom eller utom riket gällande penningsedel eller
mynt eller på annat sätt förfalskar sedel eller mynt, döms för
penningför-
falskning
till fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, till böter eller
fängelse i högst sex månader.
Första stycket tillämpas även i fråga om penningsedel eller mynt som be-
slutats för utgivning men som ännu inte är gällande.
Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst två och högst åtta år.
6 a §
Den som anskaffar, lämnar, tar emot, förvarar, transporterar eller tar
annan liknande befattning med falsk penningsedel eller falskt mynt som av-
ses i 6 §, med uppsåt att det förfalskade skall prånglas ut, döms för
olovlig
befattning med falska pengar
till fängelse i högst två år eller, om brottet är
ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.
Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.
12 §
För försök eller förberedelse till urkundsförfalskning, grov urkunds-
förfalskning, undertryckande av urkund, signaturförfalskning, penningför-
falskning, märkesförfalskning, förfalskning av fast märke eller brukande av
vad som förfalskats, och för underlåtenhet att avslöja penningförfalskning
döms till ansvar enligt bestämmelserna i 23 kap. Detsamma gäller försök till
olovlig befattning med falska pengar som består i försök till anskaffande el-
ler mottagande av det förfalskade. Skulle brottet, om det fullbordats, ha varit
att anse som ringa, skall dock inte dömas till ansvar enligt vad nu sagts.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2001.
På regeringens vägnar
THOMAS BODSTRÖM
Anders Perklev
(Justitiedepartementet)