SFS 1990:1011

Start / Straffrätt / Fängelselag (2010:610) / SFS 1990:1011

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1990:1011 om �ndring i lagen (19 74:203) om kriminalv�rd i Utkom fr�n trycket anstalt^ den 30 november 1990 Omtryck Utf�rdad den 22 november 1990. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 10, 12. 17, 18, 26, 29, 30, 58, 60, 61 och 63 �� la gen (197 4:203) om kriminalv�rd i anstalt skall ha f�l jande lydelse. Lagen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�de r i kraft. ' Prop. 1989/90: 1.34. i 990/91: JuU2, rskr. 14. 1861 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1990:1011 1 kap. Allm�nna best�mmelser 1 � Denna lag avser kriminalv�rd i anstalt efter dom p� f�ngelse. Vad som f�reskrives i lage n om den som d�mts till f�ngelse g�ll er �ven den som �lagts f�ngelse som forvandlingsstraflf f�r b�ter. La^ (J981:213). 2 � Kriminalv�rdsstyrelsen leder och har inseende �ver kriminalv�rden i anstalt. 3 � Kriminalv�rdsanstall �r riksanstalt eller lokalanstall. Riksanstalt, lokalanstalt eller avdelning av anstalt �r �ppen eller sluten. 1 F�r placering av s�dana intagna som avses i 20 a � kan sluten avdelning inr�ttas som specialavdelning med s�rskild �vervakning och begr�nsad gemensamhet mellan de intagna. Regeringen eller myndighet, som regeringen best�m mer, f�rordnar vilka anstalter som �r riksanstalter eller lokalanstalter, vilka anstalter eller an� staltsavdelningar som �r �ppna eller slutna och vilka sl utna avdelningar som �r specialavdelningar. Vad i denna lag s�gs om �ppen eller sluten anstalt g� ller �ven �ppen eller sluten avdelning av anstalt. Lag (1980:930). 4 � Kriminalv�rden i anstalt skall utformas s� att den intagnes anpass� ning i sam h�llet fr�mjas och skadliga f�ljder av frihetsber�vandet motver� kas. 1 den utstr�ckning det kan ske utan att kravet p� samh�llsskydd efters�ttes b�r verksamheten fr�n b�rjan inriktas p� �tg�rder som f�rbere� der den intagne f�r tillvaron utanf�r anstalten. Frigivning skall f�rberedas i god tid. Lag (1981:213). 5 � Kriminalv�rden i anstalt skall planl�ggas och genomf�ras i n�ra samverkan mellan kriminalv�rdens olika organ. I den m�n ett f�rverkli� gande av v�rdens syfte kr�ver insatser av andra samh�lleliga organ, skall erforderlig samverkan ske med f�retr�dare f�r s�dant organ. Vid planl�ggningen av den intagnes behandling skall s amr�d �ga rum med denne. I den utstr�ckning det l�mpligen kan ske b�r samr� d ske �ven med hans n�rst�ende. Den intagne skall beredas tillf�lle yttra sig om till�mnade �tg�rder som r�r honom s�rskilt, om ej synnerliga sk�l talar d�remot. 6 � Vid f�rdelning av de intagna mellan lok alanstalter och riksanstalter skall f�ljande allm�nna riktlinjer vara v�gled ande. Den som underg�r f�ngelse i h�gst ett �r skall f�retr�desvis vara place� rad i lokalanstalt, om inte annan placering �r p�kallad med h�nsyn till f�religgande fara f�r att den d�mde allvarligt st�r ordningen genom att nyttja eller f�rfara olagligt med narkotika eller annars av s�kerhetssk�l. Den som underg�r f�ngelse i mer �n ett �r placeras f�retr�desvis i riksanstalt. N�r s� beh�vs f�r en �ndam�lsenlig f�rberedelse av frigivning , f�r den intagne �v erf�ras till l okalanstalt. Placering i sluten anstalt enligt 7 � tredje stycket skall ske i riksanstalt och d�rvid f�retr�desvis i s�dan anstalt eller avdelning av anstalt som �r 1862 s�rskilt l�mpad att tillgodose kraven p� h� g s�kerhet. Lag (1988:622). � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 � Vid f�rdelning av de intagna mellan �ppna och slutna anstalter SFS 1990:1011 iakttages T�ljande. Intagen b�r placeras i � ppen anstalt, om icke annan placering �r p� kallad med h�nsyn till s�kerhetssk�l eller med h�nsyn till att m�jlighet b�r beredas honom till s�dant arbete eller s�dan undervisning, utbildning eller s�rskild behandling som icke l�mpligen kan anordnas i �ppen anstalt. Vid bed�mningen av om s�kerhetssk�l p�kallar annan placering skall bland andra omst�ndigheter beaktas om fara f�religger for att den intagne skall avvika eller allvarligt st�ra ordningen genom att nyttja eller f�rfara olagligt med narkot ika. Den som underg�r f�ngelse i l�gst fyra �r och den som i ann at fall har d�mts till f�ngelse i l�gst tv� �r for grovt narkotikabrott eller grov varu� smuggling som avser narkotika eller f�r f�rs�k, f�rberedelse, st�mpling eller medverkan till brott som nu angetts skall placeras i sluten anst alt, om det med h�nsyn till arten av hans brottslighet eller annars kan befaras att han �r s�rskilt ben�gen att avvika eller forts�tta en brottslig verksamhet av allvarlig karakt�r innan verkst�lligheten i anstalt har avslutats. Pr�vning av om placering i sluten anstalt skall ske med st�d av tredje stycket skall ske s� snart verkst�llighet p�b�rjas eller annars s� snart det finns anledning till det. Ettfbeslut om s�dan placering skal l ompr�vas n�r det finns anledning till det, dock alltid in om sex m�nader fr�n foreg�ende pr�vning. Lag (1988:622). 8 � Vid placering av intagen som ej fyllt 21 �r skall s�rskilt beaktas att han, om ej s�rskilda sk�l f�ranleder annat, h�lles �tskild fr�n s�dana intagna som kan inverka menligt p� hans anpassning i samh�llet. 2 kap. N�rmare best�mmelser om kriminalv�rden i anst alt 9 � Intagen skall behandlas med aktning for hans m�nniskov�rde. Han skall be m�tas med f� rst�else f�r de s�rskilda sv�righeter som �r f�renade med vistelse i ansta lt. Intagen skall visa h�nsyn mot anstaltspersonal och medintagna. Han skall r�tta sig efter de ordningsregler som g�ller f�r anstalten och de anvisningar som anstaltspersonalen l�mnar honom. 10 � Intagen skall beredas l�mpligt arbete som s�vitt m�jligt fr�mjar utsikterna f�r honom att efter frigivningen inordna sig i arbets livet. Har intagen behov av undervisning, utbildning, arbetstr�ning eller n� gon annan syssels�ttning eller av medi cinskpsykologisk eller n�gon annan s�rskild behandling, skall s�dan beredas honom under arbetstiden, om det kan ske med h�nsyn till anstaltstidens l�ngd och den intagnes f�ruts�tt� ningar. Lag (1990:10 ! I). 11 � F�r att underl�tta anpassningen i samh�llet kan den som �r intagen i lokalanstalt medges att under arbetstid utf�ra arbete eller deltaga i undervisning, utbildning eller annan s�rskilt anordnad verksamhet utom anstalten. Vid anstalt som nu sagts b�r s�rskilda �tg�rder vidtagas f�r att fr�mja verksamhet av detta slag. 1863 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1990:1011 Medgivande som avses i forsla stycket kan l�mnas �ven den som �r intagen i riksanstalt, om s�rskilda sk�l f�religger. Vad som har sagts nu g�ller dock inte en intagen som avses i 7 � tredje stycke t. iMii (1988:622). 12 � Intagen �r skyldig att utf�ra det arbete, delta i den undervisning, utbildning eller arbetstr�ning eller ha den syssels�ttning i �vrigt som anvisas h onom. Den som erh�ller �lderspension enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r dock inte �l�ggas att ha n�gon syssels�ttning, och den som erh�ller f�rtidspension eller sjukbidrag enligt n�mnda lag f�r �l�ggas att ha syssels�ttning ba ra av den ar t och omfattning som kan anse s l�mplig f�r honom, Laf^ (1990:1011). 13 � Intagen skall beredas tillf�lle till fysisk tr�nin g som �r l�mplig med h�nsyn till hans �lder och h�lsotillst�nd. Intagen skall ha m�jlighet att dagligen vistas utomhus minst en timme om ej synnerligt hinder m�ter d�remot. 14 � Intagen skall beredas tillf�lle till l�mplig fritidssyssels�ttning. Han b�r uppmuntras att �gna sig �t egna intressen som kan bidra till hans utveckling. I den utstr�ckning det l�mpligen kan ske b�r han f� m�jlig heter att genom tidningar, radio och television f�lja vad som h�nder i omv�rl� den. Hans behov av f�rstr�else b�r tillgodoses i sk�l ig omfattning. Om det l�mpligen kan ske, b�r intagen beredas tillf�lle att utom anstal� ten p� fritid dellaga i s�dan f�reningsverksamhet eller annan liknande verksamhet som �r �gnad att underl�tta anpassningen i samh�llet. D�rvid kan f�reskrivas att den intagne skall st� under tillsyn. .Andra stycket g�ller ej en intagen som avses i 7 � tredje stycket. Laf; (1988:622). 15 � Intagen som inom anstalten vill ut�va sin religion skall beredas tillf�lle h�rtill i den utstr� ckning det kan ske. 16 � Vid f�rberedande av intagens frigivning skall s�rskilt efterstr�vas att bereda honom l�mplig arbetsanst�llning eller annan f�rs�rjningsm�j� lighet samt l�mplig bost ad. Kommer han att beh�va undervisning, utbild� ning elle r ekonomiskt, socialt eller m edicinskt st�d, skall s� l� ngt m�jligt �tg�rder vidtagas f�r att tillgodose s�dant b ehov. Laf^ (1981:213). 17 En intagen skall under tid d� han �r skyldig att ha syssels�ttning vistas tillsammans med andra intagna, om ej annat f�ljer av best�mmelser� na i denna lag eller av syssels�ttningens s�rskilda beskaffenhet. V�grar et t st�rre antal av de intagna vid en sluten anstalt samtidigt att ha den syssels�ttning som har �lagts dem, f�r dock gemensamheten mellan dem inskr�nkas i den m�n det �r oundg�ngligen p�kallat med h�nsyn till f�rh�llandena p� anstalten. P� fritiden f�r den intagne i den utstr�ckning han �nskar det vistas tillsammans med an dra intagna, om ej annat f�ljer av best�mmelserna i denna lag. I sluten anstalt f�r dock gemensamheten mellan intagna p� 1864 Senaste lydelse 1980:9.V). � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> fritiden inskr�nkas, om det �r oundg�ngligen p�kallat med h�nsyn till SFS 1990:1011 f�rh�llandena p� anstalten. I anslutning till dygnsvilan f�r d e intagna h�llas avskilda fr�n varandra. Lag (1990:101!). 18 En intagen f�r p� egen beg�ran ha anvisad syssels�ttning i enrum , om l�mplig plats kan bereda s honom och s�rskilda sk�l inte talar mot det. Medgivande h�rtill skall ompr�vas s� ofta det finns anledning till det, dock minst en g�ng i m �naden. L�kare skall unders�ka en intagen som har anvisad syssels�ttning i enrum, om det beh�vs med h�nsyn till dennes tillst�nd. Har den intagne haft syssels�ttning i en rum under en sammanh�ngande tid av en m�nad, skall en s�dan unders� kning alltid �ga rum. Lag (1990:1011). 19 � har upph�vts genom lag (1976:506). 20 � En intagen f�r h�llas avskild fr�n andra intagna, om det �r n�dv�n� digt 1. med h�nsyn till rikets s�kerhet eller foreliggande fara for den intagnes eller annans s�kerhet till liv eller h�lsa eller f�r allvarlig skadeg�relse p� anstaltens egendom, 2. for att hindra att den intagne p�verkar n�gon annan intagen att allvarligt st�ra ordningen inom anstalten, 3. f�r att hindra att den intagne medverkar till att en an nan intagen f�r tillg�ng till berusning smedel, 4. for att hindra att den intagne allvarligt ofredar en annan intagen. Intagen som har d�mts till f�ngelse i l�g st tv� �r och �r placerad i sluten anstalt f�r h�llas avskild fr�n andra intagna, om det kan befaras att han planl�gger rymning eller att annan planl�gger fritagningsf�rs�k och av� skildheten �r n�dv�ndig f�r att hindra att s�dan plan s�ttes i verket samt det med h�nsyn till den intagnes brottslighet eller annars kan befaras att han �r s�rskilt ben�gen att forts�tta en brottslig verksamhet av allvarlig karakt�r. Ett beslut enligt f�rsta eller andra stycket skall ompr�vas s� ofta det finns anledning till det, dock minst var tionde dag. Lag (1984:395). 20 a � Finns det i fall som avses i 20 � andra stycket anledning anta att de f�rh�llanden som d�r avses kommer att best� en l�ngre tid, f�r den intagn e placeras p� en specialav delning. En intagen f�r ocks� placeras p� en specialavdelning, om det finns s�rskild anledning anta att det �r p�kallat f�r att hindra honom fr�n brottslig verksamhet av allvarligt slag under vistelsen i ansta lt. Ett beslut om placering p� en specialavdelning skall ompr�vas s� ofta det finns anledning till det, dock minst en g�ng i m�naden. Lag (1980:930). 21 � En intagen som h�lls avskild fr�n andra intagna enligt 20 � sk all f� den l�ttnad i avskildhet en som �r m�j lig. Lag (1980:930). ' Senaste lydelse 198 0:9.tO. [ g65 60-SFS 1990 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1990; 1011 22 � Innan beslut medd elas om en �tg�rd enligt 20 eller 20 a � och vid ompr�vning av ett s�dant beslut skall utredning ske r�rande de omst�ndig� heter som inverkar p� fr�gans avg�rande. Den som h�lls avskild p� grund av att han �r farlig f�r sin egen s�kerhet till liv eller h�lsa skall unders�kas av l�kare s� snart det kan ske. Annan intagen som h�lls avskild enligt 20 � och s�dan intagen som �r placerad p� en specialavdelning skall unders�kas av l�kare, om det beh�vs med h�nsyn till den intagnes tillst�nd. Haren intagen h�llits avskild und er en samman� h�ngande tid av en m�nad skall en s�dan unders�kning alltid �ga rum. �ver vad som f�rekommit vid utredning enligt f�rsta stycket skall protokoll f�ras. Lag (1980:930) . I 23 � Intagen som upptr�der v�ldsamt eller som �r s� p�verkad av alko- * holhaltiga drycker eller annat berusningsmedel att han kan befaras st�ra ordningen p� anstalten f�r tillf�lligt h�llas avskild fr�n andra intagna s� l�nge det �r n�dv�ndigt f�r att betvinga det v�ldsamma upptr�dandet eller tills p�verkan har upph�rt. Visar sig andra medel otillr�ckliga f�r att betvinga v�ldsamt upptr�dan� de av en intagen, f�r han h�llas belagd med fangsel, om de t �r oundg�ngli� gen n�dv�ndigt med h�nsyn till hans egen elle r annans s�kerhet till liv eller h�lsa. Kan en intagen i fall som anges i f�rsta eller andra stycket inte h�llas avskild p� an stalten f�r han placeras i all m�nt h�kte i h�gst tv� dygn, om detta �r l�mpligare �n att han f�rs �ver till en annan anstalt. L�kare skall s� snart det kan ske unders�ka den som �r f�rem�l f�r �tg�rd enligt denna paragraf. I fr�ga om den som h�lls avskild d�rf�r att han �r p�verk ad av berusningsmedel skal l en s�dan unders�kning dock �ga rum endast o m det beh�vs med h�nsyn till hans tillst�nd. �ver vad som f�rekommit skall protokoll f�ras. Lag (1980:930). 24 � I den utstr�ckning det kan ske utan ol�genhet f�r intagen inneha personliga tillh�righeter samt skaffa sig eller mottaga b�cker, tidskrifter, ' tidningar och annat som kan bereda honom syssels�ttning under fritid. I �vrigt f�r intagen inneha pengar och skaffa sig eller mottaga varor eller annat enligt s�rskilda best�mmelser. Om det �r p�kallat f�r att hindra att otill�tna varor inf�res i anstalt, f�r f�reskrivas att de intagna ej utan s�rskilt medgivande f�r mottaga f�rs�ndelse av annat slag �n brev eller annan skriftlig handling. 25 � Brev mellan intagen och svensk myndighet eller advokat skall vida � rebefordras utan granskning. Anges brev vara avs�n t fr�n svensk myndig� het eller advokat och kan sk�lige n misst�nkas att uppgiften �r oriktig, f�r dock brevet granskas, om f�rh�llandet icke kan klarl�gg as p� annat s�tt. I fr�ga om brev till postverket till�mpas 26 � i st�lle t f�r f�rsta stycke t i ovan. Lag (1981:1300). i 26 �'^ Brev eller andra f�rs�ndelser till eller fr�n den som �r intagen i sluten riksanstalt skall granskas f�r unders�kning av om de inneh�ller 1866 Senaste lydelse 1982:401. it � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> n�got otill�tet f�rem�l. Finns det anledning anta att en f�rs�ndelse inne- SFS 1990:1011 h�ller ett s�dant f�rem�l, f�r granskning i detta syfte ske �ven av en f�rs�ndelse till eller fr�n den som �r intagen i ann an anstalt, om det �r p�kallat av s�kerhetssk�l. Betr�ffande den som �r intagen p� specialavdelning, skall granskningen av brev eller andra f�rs�ndelser �ven syfta till att unders�ka om de inne� h�ller n�got meddelande om planl�ggning av brottslig verksamhet, avvi� kande eller n�got a nnat liknande f�rfarande. N�r det �r p�kallat av s�ker� hetssk�l, f�r granskning i detta syfte �ven ske stickprovsvis betr�ffande intagna i allm�nh et samt, betr�ffande den som �r intagen i sluten a nstalt, om det � r n�dv�ndigt med h�nsyn till hans s� rskilda f�rh�llanden. F�rsta och andra styckena g�ller ej s�dant brev mellan intagen och svensk myndighet eller advokat som enligt 25 � skall vidare befordras utan granskning. Om en intagen under utredningen av ett disciplin�rende h�lls avskild fr�n andra intagna, f�r han ocks� hindras fr�n kontakter med andra personer genom brev i den m�n det �r oundg�ngligen n� dv�ndigt f�r att syftet med utredningen inte skall � ventyras. Lag (1990: lOJI). 27 � Granskning av brev eller andra f�rs�ndelser f�r ej vara mer ing�en� de �n som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till gransk ningens syfte. Vid �ppning av brev eller andra f�rs�ndelser b�r den intagne vara n�rvarande, om det l�mpligen kan s ke. Brev eller andra f�rs�ndelser som granskats f�r kvarh�llas, om det �r p�kallat av s�kerhetssk�l. Den intagne skall i s� fall genast underr�ttas d�rom. �r det fr�ga om ankommande f�rs�ndelser, skall den intagne i den utstr�ckning det l�mpligen kan ske f� k�nnedom om inneh�llet. En kvar- h�llen f�rs�ndelse skall utl�mnas till de n intagne s� sna rt det kan ske och senast n�r anstaltsv�rd en upph�r, om ej s�rskilda sk�l talar d�rem ot. Lag (1982:401). 28 � Vad i 2 5-27 �� r f�reskrivet om brev g�ller �ven annat skriftligt meddelande. Best�mmelserna i dessa paragrafer r�rande intagen g�ller �ven sammanslutning av intagna. F�r psykiatrisk avdelning g�ller ut�ver 25 27 � � i till�mpliga delar best�mmelserna i 15 � lag en (1966:293) om beredande av sluten psykiat� risk v�rd i vissa fall. Brev fr�n intagen till annan svensk myndighet �n postverket eller till adv okat skall dock alltid vidarebefordras utan gransk� ning. Lag (1982:401). 29 Intagen f�r mottaga bes�k i den utstr�ckning det l�mpligen kan ske. Han f�r ej mottaga bes�k som �r �gnat att �ventyra s�kerheten i anstalten eller som kan motverka hans anpassning i samh�llet eller eljest vara till skada f�r honom eller annan. Om en intagen under utredningen av ett disciplin�rende h�lls avskild fr�n andra intagna, f�r han ocks� v�gras bes�k i den m�n det �r oundg�ngligen n�dv�ndigt f�r att syftet med utredningen inte skall �ventyras. Till underlag f�r bed�mningen av om den som �r intagen i sluten ^ Senaste lydelse 1982:401. 1867 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1990:1011 riksanstalt skall i ett s�rskilt fall f� ta emot bes�k skall i f�rv�g unders�kas om den bes�kande har d�mts eller �r misst�nkt f�r allvarlig brottslig verksamhet. I den utstr�ckning det beh�vs och l�mpligen kan ske skall upplysningar ocks� inh�mtas om hans personliga f�rh�llanden i �vrigt. Vad som har sagts nu g�ller ej, i den m�n det �r uppenbart obeh�vligt p� grund av att den bes�kande �r k�nd eller av annat sk�l. Till underlag f�r bed�mningen av om den som �r intagen i annan anstalt �n sluten riksanstalt skall i ett s�rskilt fall f� ta emot bes�k f�r en s�d an kontroll som avses i andra stycket g�ras i den m�n det �r p�kallat av s�kerhetssk�l. Tj�nsteman vid anstalten skall vara n�rvarande vid bes�k, om det �r p�kallat med h�nsyn till s�k erheten. Vid bes�k av advokat som bitr�der den intagne i r�ttslig angel�genhet f�r tj�nsteman n�rvara endast om advokaten eller den intagne beg�r det. Som villkor f�r bes�k kan av s�kerhetssk�l f�reskrivas att den bes�kan� de underkastar sig kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning eller med� ger unders�kn ing av v�ska, kasse eller annat dylikt som han vill medf�ra vid b es�ket. La^ (1990:1011). 30 �'" Telefonsamtal mellan intagna och personer utom anstalten f�r �ga rum i den utstr�ckning det l�mpligen kan ske. En intagen kan f�rv�gras telefonsamtal som �r �gnat att �ventyra s�kerheten i anst alten eller som kan motverka hans anpassning i samh�llet eller annars vara till skada f�r honom eller n�gon annan. Om en intagen under utredningen av ett disci� plin�rende h�lls avskild fr�n andra intagna, f�r han ocks� hindras fr�n kontakter med andra personer genom telefonsamtal i den m�n det �r oundg�ngligen n�dv�ndigt f�r att syftet med utredningen inte skall �venty� ras. Betr�ffande den som den intagne �nskar samtala med kan s�dan kon� troll som avses i 29 � andra stycket g�ras i den m�n det anses beh�vligt. Om det �r p�kallat med h�nsyn till s�kerheten, skall tj�nsteman p� l�mpligt s�tt avlyssna telefonsamtal. Avlyssning f�r �g a r um endast med den intagnes vets kap. Telefonsamtal med advokat som bitr�der den intag� ne i r� ttslig angel�genhet f�r icke avlyssnas utan den intagnes medgivande. Lag (1990: K)11). 31 � Regeringen f�r betr�ffande en viss intagen besluta om avvikelse fr�n best�mmelserna i 2 5- 30 ��, om det �r p�kall at med h�nsyn till rikets s�kerhet eller till risken f�r att den intagne under verkst�lligheten i ans talt medverkar till brott som innefattar anv�ndande av v�ld, hot eller tv�ng f�r politiska syften. Lag (1990:417). 32 � F�r att underl�tta anpassningen i samh�llet kan intagen beviljas tillst�nd att l�mna anstalten f�r viss kort tid (korttidspermission), om ej p�taglig fara f�r forts att brottslig verksamhet eller avsev�rd fara for annat missbruk f�religger. Vid bed�mningen skall s�rskilt beaktas om den intag� ne har nyttjat eller f�rfarit olaglig t med na rkotika inom anstalten eller utan giltigt sk�l v�grat att l�mna urinprov enligt 52 d � . 1868 '" -Senaste ivdelse 1982; 401. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Korttidspermission f�r ocks� ges, om annan s�rskild anledning f�relig- SFS 1990:1011 ger �n som anges i f�rsta stycket. En intagen som avses i 7 � tred je stycket f�r ej beviljas korttidspermis� sion med st�d av f�rsta stycket och f�r i �vrigt beviljas s�dan permission endast om synnerliga sk�l f�religger d�rtill. F�r korttidsp ermission f�r st�lla s de villkor som kan anses erforderliga betr�ffande vistelseort, anm�lningsskyldighet eller annat. �r noggrann tillsyn beh�vlig, kan f�reskrivas att d en intagne under permissionen skall vara st�lld under bevakning. Intagna som avses i tredj e stycket skall vara st�llda under bevakning. Lag (1988:622). 33 � Till f�rberedande av frigivning kan en intagen som avses i 26 kap. 7 � brottsbalken beviljas permission under viss l�ngre tid (frigivningsper- mission). S�dan permission f�r inte beviljas f�r tid f�re den dag d� tv� tredjedelar av straffet har avtj�nats. F�r frigivningspermission f�r st�llas de villkor som kan anses erforderli� ga betr�ffande vistelseort, anm�lningsskyldighet eller annat. Lag (1983:243). 34 � Kan en intagen genom vistelse utanf�r anstalt bli f�rem�l f�r s�r� skilda �tg�rder som kan antas underl�tta hans anpassning i samh�ll et, kan han f� medgivande att f�r s�dant �ndam�l vistas utanf�r anstalten under l�mplig tid, om s� rskilda sk�l f�religger. D�rvid skall s�rskilt beaktas om den intagne beh�ver v�rd eller annan behandling mot missbruk av beroen- deframkallande medel. F�r vistelsen skall st�llas de villkor som kan anses erforderliga. Vistelse utom anstalt f�r v�rd eller behandling b�r inte p�b�rjas s� tidigt att den planerade v�rd eller behandlingstiden blir kortare �n den ber�knade �ter� st�ende verkst�llighetstiden. F�rsta stycket g�ller ej en intagen som avses i 7 � tredje stycket. Lag (1988:622). 35 � har upph�vts genom lag (1984:395). 36 � Med de begr�nsningar som f�ljer av g�llande best�mmelser och avtal f�r verksamheten inom kriminalv�rden har de intagna r�tt att i l�mplig ordning �verl�gga med anstaltsledningen i fr�gor som �r av ge� mensamt intresse f�r de intagna. De har ocks� r�tt att i l�mplig o rdning sammantr�da med var andra f�r �verl�ggning i s�dana fr�gor. Intagen som h�lles avskild fr�n andra intagna f�r dock deltaga i �verl�ggning eller sammantr�de endast om det kan ske utan ol�genhet. 37 � Om en intagen beh�ver h�lso- och sjukv�rd, skall han v�rdas enligt de anvisningar som ges av l�kare. Kan erforderlig unders�kning och be� handling ej l�mpligen ske inom anstalten b�r den allm�nna sjukv�rden anlitas. Om det beh�vs, f�r intagen f�ras �ver till allm�nt sjukhus. F�r h�lso- och sju kv�rdspersonal inom kriminalv�rden k�nnedom om att en intagen lider a\ en s�dan smittsam sjukdom som enligt smittskyddslagen (1988; 1472) utg�r en samh�llsfarlig sjukdom, skall styresmannen under� r�ttas om detta, om det beh�vs med h�nsyn till fara f�r att smittan skall 1869 spridas. � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1990:1011 F�rlossning av intagen kvinna skall s�vit t m�jligt ske p� sjukhus. Om det beh�vs, skall kvinnan i god tid f�re f�rlossningen �verf�ras dit eller till annan institution d�r hon kan erh�lla l�mplig v�rd. Om anledning f�religger d�rtill, skall de n som enligt f�rsta eller andra stycket vistas utom anstalt st� under bevakning eller vara underkastad s�rskilda f�reskrifter. Lag (1989:296). 38 � Om beredande av sluten psykiatrisk v�rd i vissa fall och v�rd i specialsjukhus f�r psykiskt utvecklingsst�rda finns s�rskilda best�mmel� ser. 39 � Tid f�r vistelse utanf�r anstalt enligt 11 �, 14 � andra stycket eller 32, 33, 34 eller 37 � eller enligt best�mmelse som avses i 38 � inr�knas i verkst�llighetstiden, om inte s�rskilda sk�l talar mot det. Lag (1984:395). 40 � �r intagen sjuk n�r han skall l �mna anstalten, f�r p� hans beg�ran fortsatt sjukv�rd i anstalten beredas honom, om det kan anses sk�ligt. 41 � Medf�r kvinna sp�dbarn vid intagningen eller f�der hon d�refter barn, kan tillst�nd ges henne att ha barnet hos sig. 42 � Vid transport av intagen skall s�vitt m�jligt tillses att han ej uts�ttes f�r obeh�rigas uppm�rksamhet. Om det �r n�dv�ndigt av s�kerhetssk�l, f�r den intagne vid transport eller annars under vistelse utom a nstalten bel�ggas med fangsel. Kan befaras att Iransport medf�r skada f�r den intagnes h�lsa, skall l�kares medgivande till transporten inh�mtas. Lag (1982:401). 43 � Intagen skall inst�llas vid domstol eller vid n�mnd som avses i 37 kap. brottsbalken, om domstolen eller n�mnden beg�r det. Beg�r annan myndighet att intagen skall inst�llas inf�r denna, pr�var kriminalv�rdssty� relsen om det skall ske. I anslutn ing till inst�llelse varom nu �r fr�ga f�r intagen tillf�lligt placeras i allm�nt h�kte, om det beh�vs av s�kerhetssk�l. Tiden f�r inst�llelse som avses i f�rsta stycket inr�knas i verkst�l lighets� tiden. �talas intagen, skall han p� beg�ran erh�lla den l�ttnad i verkst�llighe� ten som erfo rdras f�r utf�rande av hans talan i m�let. 44 � Intagen skall erh�lla ers�ttning, enligt normer som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer f�r arbete som han utf�rt, om detta ej skett f�r egen r�kning eller �t arbetsg ivare utom anstal� ten. Ers�ttning skall utg� �ven n�r intagen, enligt vad som best�mts r�ran� de honom, under arbetstid deltager i undervisning, utbildning eller annan s�rskilt anordnad verksamhet eller behandling eller bedriver enskilda stu� dier. Kan arbete eller annan verksamhet som ber�ttigar till er s�ttning ej beredas intagen eller �r denne helt eller delvis of�rm�gen till s�dan verk� samhet, skall ers�ttning �nd� utg� i den m�n den intagne inte erh�ller �lders eller f�rtidspension enligt lagen {1962; 381) om allm�n f�rs�kring. Ers�ttning f�r arbete skall best�mmas med h�nsyn till den intagnes 1870 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> arbetsinsats, om ej s�rskilda sk�l f�ranleder annat. F�r annan verksamhet SFS 1990:1011 skall ers�ttning i regel best�mm as enhetligt. Regeringen eller myndighet, som regeringen best�mmer, meddelar f�re� skrifter betr�ffande anv�ndningen av ers�ttning enligt f�rsta stycket och av annan arbetsinkomst som intagen uppb�r. Lag (1984:395). 45 � Har intagen upps�tligen f�rst�rt egendom som tillh�r anstalten, f�r ers�ttning h�rf�r tagas ut av medel som tillkommer honom enligt 44 � f�rsta stycket. Arbetsers�ttning som f�r intagens r�kning innest�r hos kriminalv�rds� myndighet f�r ej utm�tas. 46 � har upph�vts genom lag (19 76:506). 47 � Bryter intagen mot anbefalld ordning eller meddelade anvisningar n�r han befinner sig inom anstalten eller utanf�r anstalten under tillsyn av personal inom kriminalv�rden, f�r disciplin�r bestraffning �l�ggas honom enligt andra stycket, om det ej f�religger anledning att han skall l�ta sig r�tta av anvisning eller tills�gelse eller om g�rningen �r av s�dan beskaf� fenhet att bestraffning �r p�kallad av h�nsyn till ordningen eller s�kerhe� ten inom anstalten. Som disciplin�r bestraffning kan 1. den in tagne tilldelas varning eller 2. f�rordnande meddelas att viss best�md tid, h�gst tio dagar, icke skall inr�knas i verkst�llighetstiden f�r den p�f�ljd som den intagne underg�r. Lag (1984:395). 48 � Vid pr�vning av fr�ga om disciplin�r bestraffning enligt 47 � andra stycket 2 skal l beaktas om f�rseelsen f�r eller kan bed�mas f� andra f�ljder f�r den intagne, s�rskilt i s�dana h�nseende n som avses i 11, 32 eller 33 � denna lag. Lag (1976:506). 49 � F�religger flera f�rseelser skall disciplin�r bestraffning best�mmas gemensamt f�r samtliga f�rseelser. Genom upprepade f�rordnanden enligt 47 � an dra stycket 2 f�r den tid som inte skall inr�knas i verkst �llighetstiden ej �verstiga, 1. betr�ffande den som underg�r f�ngelse i h�gst en m�n ad sammanlagt tio dagar, 2. betr�ffande den som underg�r f�ngelse i mer �n en men h�gst fyra m�nader sammanlagt femton dagar samt 3. betr�ffande den som underg�r f�ngelse p� l�ngre tid �n fyra m�nader sammanlagt fyrtiofem dagar. Lag (198 1:330). 50 � Under utredningen av ett disciplin�rende f�r en intagen tillf�lligt h�llas avskild fr�n a ndra intagna i den m�n det �r oundg�ngligen n�dv�n� digt f�r att syftet med utredningen ej skall �ventyras. �tg�rden f�r i intet fall best� l�ngre �n fyra dygn. Kan den intagne inte h�llas avskild p� anstalten, f�r han placeras i allm� nt h�kte, om detta �r l�mpligare �n att han f�rs �ver till en annan anstalt. Den intagne skall f� den l�ttnad i avskildheten som �r m�jlig. Lag (1980:930). 1871 � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1990:1011 51 � Disciplin�renden skall avg�ras skyndsamt. Innan beslut meddelas skall f�rh�r h�llas med den intagne. �ver vad som f�rekommit vid f�rh�r och annan unders�kning skall protokoll f�ras. Lag (1980:930). 52 � Om det ar n�dv�ndigt f�r a tt uppr�tth�lla ordning och s�kerhet inom anstalten, kan f�rm�ner som enligt lagen tillkomm er intagen tillf�l� ligt inskr�nkas. 52 a � Om det inte �r uppenbart obeh�vligt, skall den som intages i kriminalv�rdsanstalt vid ankomsten till anstalten kroppsvisiteras for efter� s�kande av f�rem�l som han enligt vad som f�ljer av denna lag ej f�r inneha. 1 �vrigt f�r en intagen kroppsvisiteras f�r efters�kande av f�rem�l som nyss sagts n�r 1. anledning f�rekommer att s�dant f�rem�l skall antr�ffas p� honom, 2. det sker stickprovsvis eller ocks� i anslu tning till st�rre unders�kning som av s�kerhetssk�l g�rs av utrymmen inom anstalten och den intagne har eller har haft s�rskild anknytning till utrymme som ber�rs av under� s�kningen, 3. den intagne skall mottaga eller har haft obevakat bes�k, eller 4. den intagne efter vistelse utanf�r anstalten kommer �ter till denna. Om det inte �r uppenbart obeh�vligt, skall den som �r intagen i sluten riksanstalt kroppsvisiteras d� han har haft bes�k som avses i andra stycket 3 samt i fall som anges i an dra stycket 4. Vad som har sagts i andra stycket utg�r ej hinder mot att i annat fall f�retages s�dan ytlig kroppsvisitation som bed�mes n�dv�ndig av s�ker� hetssk�l och som endast avser efters�kande av vapen eller annat farligt f�rem�l. Lag (1982:40!). 52 b � Intagen f�r kroppsbesiktigas n�r anledning f�rekommer att f�re� m�l som han enligt vad som f�ljer av denna lag ej f�r inneha skall antr�ffas p� honom. Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket f�r kroppsbes iktning i den m�n det anses p�kallat f�retas i fall som avses i 52 a � f�rst a stycket och andra stycket 2 4. 1 fr �ga om den som inte �r intagen i sluten riksanstalt g�l ler detta dock bara ytlig kroppsbesiktning. Lag (1982:401). 52 c � Kroppsvisitation eller kroppsbesiktning f�r inte g�ras mer ing�en� de �n vad �ndam�let med �tg�rden kr�ver. All den h�nsyn som omst�ndig� heterna medger skall iakttagas. Om m�jligt skall vittne n�rvara. Annan kroppsvisitation �n som avses i 52 a � fj�rde stycket eller kropps� besiktning f�r, n�r �tg�rden g�ller kvinna, ej verkst�llas eller bevittnas av annan �n kvinna, l�kare eller legitimerad sjuksk�terska. F�rem�l, som antr�ffas vid kroppsvisitation eller kroppsbesiktning och som intagen enligt vad som f�ljer av denna lag e j f�r inneha, skall omh�n� dertagas och f�rvaras f�r hans r�kning, s�vitt ej annat �r s�rski lt f�reskri� vet. Lag (1982:401). 52 d � En intage n �r skyldig att p� anmaning l�mna urinprov f�r kontroll 1872 av huruvida han �r p�verkad av narkotika samt utandningsprov f�r kon- � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> troll av huruvida han �r p�verkad av alkohol, om inte annat f�ranleds av SFS 1990:1011 medicinska eller liknande sk�l. Lag (1982:401). 53 � Om till�mpning av best�mmelse i denna lag uppenbarligen kan befaras medf�ra men for intagens kroppsliga eller psykiska h�lsa, f�r den j�mkning g�ras som �r p�kallad f�r a tt f�rebygga s�dant men. 3 kap. �vriga best�mmelser 54 � Fr�gor som avses i 33 � pr� vas av kriminalv�rdsn�mnden. Detsam� ma g�ller fr�gor som avses i 34 �, om den intagne har d�mts till f�ngelse i l�gst tv � �r. �vriga fr�gor enligt 34 � pr�vas av den �vervakningsn�mnd till vars verksa mhetsomr�de anstalten h�r. Lag (1983:243). 55 � Regeringen kan f�rordna att till�mpningen av 33 och 34 �� f�r �verflyttas fr�n kriminalv�rdsn�mnden till den �vervakningsn�mnd, till vars verksamhetsomr�de anstalten h�r. Lag (1981:213). 56 � Intagen f�r hos kriminalv�rdsn�mnden p�kalla pr�vning av �ver� vakningsn�mndens beslut i fr�gor som avses i 33 och 34 �� . Lag (1981:213). 57 � �vervakningsn�mnds beslut enligt denna lag l�nder till efterr�ttelse omedelbart, om ej annorlunda f�rordnas. Mot kriminalv�rdsn�mndens beslut enligt denna lag f�r talan ej foras. Lag (1981:213). 58 � Beslut enligt denna lag i andra fr�gor �n som avses i 54 56 �� meddelas av kriminalv�rdsstyrelsen. Beslut i fr�gor p� vilka f�rsta stycket �r till�mpligt g�ller omedelbart, om inte n�got annat f�rordnas. Lag (1990:1011). 58 a � Regeringen f�r betr� ffande en viss intagen besluta att ett �rende om vistelse utom anstalt skall �verl�mnas till regeringens pr�vning, om det �r p�kallat med h�nsyn till rikets s�kerhet eller, n�r det g�ller en intagen som har d� mts for brott som avses i 31 � andr a stycket, med h�nsyn till risken for att denne medverkar till s�dan brottslig verksamhet under verkst�lligheten i ans talt. Lag (1988:622). 59 � Kriminalv�rdsstyrelsens beslut i s�rskilt fall enligt denna lag f�r �verklagas hos kammarr�tt. Beslut i fr�ga om vistelse utom anstalt f�r en intagen betr�ffande vilken regeringen har meddelat f�rordnande enligt 31 � �verklagas dock hos regeringen. Detsamma g�ller andra beslut av styrelsen enligt den na lag �n som nu har angetts. Lag (1988:622). 60 �' Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan f�reskriva om �verflyttning till n�gon annan kriminalv�rdsmyndighct �n ' Scnasic lydelse 1986:320. 1873 � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1990:1011 kriminalv�rdsstyrelsen eller till tj�nstem�n inom kriminalv�rden av �ver� vakningsn�mnds befogenhet enligt 54 och 55 � � samt av kriminalv�rdssty� relsens befogenhet enligt denna lag i andra fall �n som avses i 20 � andra stycket samt 20 a �. La g (1990: lOIl). 61 �" Kriminalv�rdsstyrelsen kan �ndra beslut i andra fr�gor �n som avses i 54 56 �� som efter bemyndigande enligt 60 � har meddelats av en annan kriminalv�rdsmyndighet. Den som beslutet ang �r f�r p�kalla styrel� sens pr�vning av ett s�dant beslut, om det har g�tt honom emot. Har till f�ljd av en f�reskrift enligt 60 � n �gon annan kriminalv�rdsmyn� dighet �n kriminalv�rdsstyrelsen meddelat beslut enligt 47 � andra stycket 2 om disciplin�r �tg�rd, skall beslu tet omedelbart anm�las f�r kriminal� v�rdsstyrelsen. Lag (1990: lOI 1). 62 � Den som olovligen till intagen �verl �mnar eller f�rs�ker �verl�mna vapen eller annat som d enne kan skada sig sj�lv eller annan med, domes till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r, om ej g�rningen �r belagd med str�ngare straff i br ottsbalken. L�mnar n�gon �t intagen alkoholhaltiga drycker eller andra berusnings� medel eller s�dan injektionsspruta eller kanyl som kan anv�ndas f�r in- sprutning i m�nniskokroppen eller hj�lper n�gon eljest intagen at t komma �t s�dana berusningsmedel eller f�rem�l, d�mes till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader, om ej g�rningen eljest �r i lag belagd med str�ngare straff. 63 �'' Alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel f�r omh�nder� tas, 1, om de p�tr�ffas hos en intagen, 2, om en intagen f�r dem sig tills�nda, 3. om de medf�rs av n�gon som skall tas in i kr iminalv�rdsanstalt, eller 4. om de annars p�tr�ffas inom anstalt och det inte finns n�gon k�nd �gare till dem. Kriminalv�rdsanstalten skall l�ta f�rst�ra eller f�rs�lja den omh�nder� tagna egendomen enligt best�mmelserna om beslagtagen egendom i 2 � 1 f�rsta stycket lagen (1958 :205) om f�rverkande av alkoholhaltiga drycker m. m. Best�mmelserna i f�rsta och andra styckena till�mpas �ven i fr�ga om injektionsspruta eller kanyl som kan anv�ndas f�r insprutning i m�nnisko� kroppen eller i fr�ga om andra f�rem�l som �r s�rskilt �g nade att anv�ndas f�r missbruk av eller annan befattning med narkotika. Belopp, som erh�llits vid f�rs�ljning av omh�ndertagen egendom, tillfal� ler staten. Pengar, som p�tr�ffas hos eller ankommer till en intagen i strid med vad som � r s�rskilt f�reskrivet om intagnas r�tt att inneha pengar, skall om� h�ndertas, om det in te �r uppenbart osk�ligt. Omh�ndertagna pengar skall genom anstaltens f�rsorg g�ras r�nteb�rande men f�r ej disponeras av den 1874 Senaste lydelse 1986; .120. Senaste lydelse 1985:11. � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> intagne f�rr�n vid anstaltsv�rdens slut, om det inte f�religger s�rskilda SFS 1990:1011 sk�l. Lag (1990:1011). Denna lag tr�der i kraft d en 1 januari 1991. P� regeringens v�gnar LAILA FREI VALDS G�ran Rosenberg (Justitiedepartementet) � </div> </div>

Lag

SFS 1990:1011

om �ndring i lagen (19 74:203) om kriminalv�rd i

Utkom fr�n trycket

anstalt^

den 30 november 1990

Omtryck

Utf�rdad den 22 november 1990.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 10, 12. 17, 18, 26, 29, 30, 58, 60,

61 och 63 �� la gen (197 4:203) om kriminalv�rd i anstalt skall ha f�l jande
lydelse.

Lagen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d�

denna lag tr�de r i kraft.

' Prop. 1989/90: 1.34. i 990/91: JuU2, rskr. 14.

1861

�

SFS 1990:1011

1 kap. Allm�nna best�mmelser

1 � Denna lag avser kriminalv�rd i anstalt efter dom p� f�ngelse.

Vad som f�reskrives i lage n om den som d�mts till f�ngelse g�ll er �ven

den som �lagts f�ngelse som forvandlingsstraflf f�r b�ter. La^ (J981:213).

2 � Kriminalv�rdsstyrelsen leder och har inseende �ver kriminalv�rden
i anstalt.

3 � Kriminalv�rdsanstall �r riksanstalt eller lokalanstall.

Riksanstalt, lokalanstalt eller avdelning av anstalt �r �ppen eller sluten.

F�r placering av s�dana intagna som avses i 20 a � kan sluten avdelning
inr�ttas som specialavdelning med s�rskild �vervakning och begr�nsad

gemensamhet mellan de intagna.

Regeringen eller myndighet, som regeringen best�m mer, f�rordnar vilka

anstalter som �r riksanstalter eller lokalanstalter, vilka anstalter eller an�
staltsavdelningar som �r �ppna eller slutna och vilka sl utna avdelningar
som �r specialavdelningar.

Vad i denna lag s�gs om �ppen eller sluten anstalt g� ller �ven �ppen eller

sluten avdelning av anstalt. Lag (1980:930).

4 � Kriminalv�rden i anstalt skall utformas s� att den intagnes anpass�

ning i sam h�llet fr�mjas och skadliga f�ljder av frihetsber�vandet motver�
kas. 1 den utstr�ckning det kan ske utan att kravet p� samh�llsskydd

efters�ttes b�r verksamheten fr�n b�rjan inriktas p� �tg�rder som f�rbere�

der den intagne f�r tillvaron utanf�r anstalten. Frigivning skall f�rberedas

i god tid. Lag (1981:213).

5 � Kriminalv�rden i anstalt skall planl�ggas och genomf�ras i n�ra
samverkan mellan kriminalv�rdens olika organ. I den m�n ett f�rverkli�
gande av v�rdens syfte kr�ver insatser av andra samh�lleliga organ, skall
erforderlig samverkan ske med f�retr�dare f�r s�dant organ.

Vid planl�ggningen av den intagnes behandling skall s amr�d �ga rum

med denne. I den utstr�ckning det l�mpligen kan ske b�r samr� d ske �ven

med hans n�rst�ende. Den intagne skall beredas tillf�lle yttra sig om
till�mnade �tg�rder som r�r honom s�rskilt, om ej synnerliga sk�l talar

d�remot.

6 � Vid f�rdelning av de intagna mellan lok alanstalter och riksanstalter

skall f�ljande allm�nna riktlinjer vara v�gled ande.

Den som underg�r f�ngelse i h�gst ett �r skall f�retr�desvis vara place�

rad i lokalanstalt, om inte annan placering �r p�kallad med h�nsyn till

f�religgande fara f�r att den d�mde allvarligt st�r ordningen genom att
nyttja eller f�rfara olagligt med narkotika eller annars av s�kerhetssk�l.

Den som underg�r f�ngelse i mer �n ett �r placeras f�retr�desvis i

riksanstalt. N�r s� beh�vs f�r en �ndam�lsenlig f�rberedelse av frigivning ,

f�r den intagne �v erf�ras till l okalanstalt.

Placering i sluten anstalt enligt 7 � tredje stycket skall ske i riksanstalt

och d�rvid f�retr�desvis i s�dan anstalt eller avdelning av anstalt som �r

1862

s�rskilt l�mpad att tillgodose kraven p� h� g s�kerhet. Lag (1988:622).

�

7 � Vid f�rdelning av de intagna mellan �ppna och slutna anstalter

SFS 1990:1011

iakttages T�ljande.

Intagen b�r placeras i � ppen anstalt, om icke annan placering �r p�

kallad med h�nsyn till s�kerhetssk�l eller med h�nsyn till att m�jlighet b�r
beredas honom till s�dant arbete eller s�dan undervisning, utbildning eller
s�rskild behandling som icke l�mpligen kan anordnas i �ppen anstalt. Vid

bed�mningen av om s�kerhetssk�l p�kallar annan placering skall bland

andra omst�ndigheter beaktas om fara f�religger for att den intagne skall
avvika eller allvarligt st�ra ordningen genom att nyttja eller f�rfara olagligt

med narkot ika.

Den som underg�r f�ngelse i l�gst fyra �r och den som i ann at fall har

d�mts till f�ngelse i l�gst tv� �r for grovt narkotikabrott eller grov varu�
smuggling som avser narkotika eller f�r f�rs�k, f�rberedelse, st�mpling
eller medverkan till brott som nu angetts skall placeras i sluten anst alt, om
det med h�nsyn till arten av hans brottslighet eller annars kan befaras att

han �r s�rskilt ben�gen att avvika eller forts�tta en brottslig verksamhet av

allvarlig karakt�r innan verkst�lligheten i anstalt har avslutats.

Pr�vning av om placering i sluten anstalt skall ske med st�d av tredje

stycket skall ske s� snart verkst�llighet p�b�rjas eller annars s� snart det
finns anledning till det. Ettfbeslut om s�dan placering skal l ompr�vas n�r
det finns anledning till det, dock alltid in om sex m�nader fr�n foreg�ende

pr�vning. Lag (1988:622).

8 � Vid placering av intagen som ej fyllt 21 �r skall s�rskilt beaktas att

han, om ej s�rskilda sk�l f�ranleder annat, h�lles �tskild fr�n s�dana
intagna som kan inverka menligt p� hans anpassning i samh�llet.

2 kap. N�rmare best�mmelser om kriminalv�rden i anst alt

9 � Intagen skall behandlas med aktning for hans m�nniskov�rde. Han
skall be m�tas med f� rst�else f�r de s�rskilda sv�righeter som �r f�renade

med vistelse i ansta lt.

Intagen skall visa h�nsyn mot anstaltspersonal och medintagna. Han

skall r�tta sig efter de ordningsregler som g�ller f�r anstalten och de
anvisningar som anstaltspersonalen l�mnar honom.

10 � Intagen skall beredas l�mpligt arbete som s�vitt m�jligt fr�mjar

utsikterna f�r honom att efter frigivningen inordna sig i arbets livet.

Har intagen behov av undervisning, utbildning, arbetstr�ning eller n�

gon annan syssels�ttning eller av medi cinskpsykologisk eller n�gon annan

s�rskild behandling, skall s�dan beredas honom under arbetstiden, om det
kan ske med h�nsyn till anstaltstidens l�ngd och den intagnes f�ruts�tt�

ningar. Lag (1990:10 ! I).

11 � F�r att underl�tta anpassningen i samh�llet kan den som �r intagen

i lokalanstalt medges att under arbetstid utf�ra arbete eller deltaga i
undervisning, utbildning eller annan s�rskilt anordnad verksamhet utom

anstalten. Vid anstalt som nu sagts b�r s�rskilda �tg�rder vidtagas f�r att

fr�mja verksamhet av detta slag.

1863

�

SFS 1990:1011

Medgivande som avses i forsla stycket kan l�mnas �ven den som �r

intagen i riksanstalt, om s�rskilda sk�l f�religger. Vad som har sagts nu

g�ller dock inte en intagen som avses i 7 � tredje stycke t. iMii (1988:622).

12 � Intagen �r skyldig att utf�ra det arbete, delta i den undervisning,

utbildning eller arbetstr�ning eller ha den syssels�ttning i �vrigt som
anvisas h onom. Den som erh�ller �lderspension enligt lagen (1962:381)
om allm�n f�rs�kring f�r dock inte �l�ggas att ha n�gon syssels�ttning, och
den som erh�ller f�rtidspension eller sjukbidrag enligt n�mnda lag f�r
�l�ggas att ha syssels�ttning ba ra av den ar t och omfattning som kan anse s

l�mplig f�r honom, Laf^ (1990:1011).

13 � Intagen skall beredas tillf�lle till fysisk tr�nin g som �r l�mplig med

h�nsyn till hans �lder och h�lsotillst�nd.

Intagen skall ha m�jlighet att dagligen vistas utomhus minst en timme

om ej synnerligt hinder m�ter d�remot.

14 � Intagen skall beredas tillf�lle till l�mplig fritidssyssels�ttning. Han

b�r uppmuntras att �gna sig �t egna intressen som kan bidra till hans
utveckling. I den utstr�ckning det l�mpligen kan ske b�r han f� m�jlig heter

att genom tidningar, radio och television f�lja vad som h�nder i omv�rl�
den. Hans behov av f�rstr�else b�r tillgodoses i sk�l ig omfattning.

Om det l�mpligen kan ske, b�r intagen beredas tillf�lle att utom anstal�

ten p� fritid dellaga i s�dan f�reningsverksamhet eller annan liknande

verksamhet som �r �gnad att underl�tta anpassningen i samh�llet. D�rvid
kan f�reskrivas att den intagne skall st� under tillsyn.

.Andra stycket g�ller ej en intagen som avses i 7 � tredje stycket. Laf;

(1988:622).

15 � Intagen som inom anstalten vill ut�va sin religion skall beredas
tillf�lle h�rtill i den utstr� ckning det kan ske.

16 � Vid f�rberedande av intagens frigivning skall s�rskilt efterstr�vas

att bereda honom l�mplig arbetsanst�llning eller annan f�rs�rjningsm�j�
lighet samt l�mplig bost ad. Kommer han att beh�va undervisning, utbild�
ning elle r ekonomiskt, socialt eller m edicinskt st�d, skall s� l� ngt m�jligt
�tg�rder vidtagas f�r att tillgodose s�dant b ehov. Laf^ (1981:213).

En intagen skall under tid d� han �r skyldig att ha syssels�ttning

vistas tillsammans med andra intagna, om ej annat f�ljer av best�mmelser�
na i denna lag eller av syssels�ttningens s�rskilda beskaffenhet. V�grar et t

st�rre antal av de intagna vid en sluten anstalt samtidigt att ha den
syssels�ttning som har �lagts dem, f�r dock gemensamheten mellan dem

inskr�nkas i den m�n det �r oundg�ngligen p�kallat med h�nsyn till

f�rh�llandena p� anstalten.

P� fritiden f�r den intagne i den utstr�ckning han �nskar det vistas

tillsammans med an dra intagna, om ej annat f�ljer av best�mmelserna i

denna lag. I sluten anstalt f�r dock gemensamheten mellan intagna p�

1864

Senaste lydelse 1980:9.V).

�

fritiden inskr�nkas, om det �r oundg�ngligen p�kallat med h�nsyn till

SFS 1990:1011

f�rh�llandena p� anstalten.

I anslutning till dygnsvilan f�r d e intagna h�llas avskilda fr�n varandra.

Lag (1990:101!).

En intagen f�r p� egen beg�ran ha anvisad syssels�ttning i enrum ,

om l�mplig plats kan bereda s honom och s�rskilda sk�l inte talar mot det.

Medgivande h�rtill skall ompr�vas s� ofta det finns anledning till det, dock
minst en g�ng i m �naden.

L�kare skall unders�ka en intagen som har anvisad syssels�ttning i

enrum, om det beh�vs med h�nsyn till dennes tillst�nd. Har den intagne

haft syssels�ttning i en rum under en sammanh�ngande tid av en m�nad,
skall en s�dan unders� kning alltid �ga rum. Lag (1990:1011).

19 � har upph�vts genom lag (1976:506).

20 � En intagen f�r h�llas avskild fr�n andra intagna, om det �r n�dv�n�

digt

1. med h�nsyn till rikets s�kerhet eller foreliggande fara for den intagnes

eller annans s�kerhet till liv eller h�lsa eller f�r allvarlig skadeg�relse p�
anstaltens egendom,

2. for att hindra att den intagne p�verkar n�gon annan intagen att

allvarligt st�ra ordningen inom anstalten,

3. f�r att hindra att den intagne medverkar till att en an nan intagen f�r

tillg�ng till berusning smedel,

4. for att hindra att den intagne allvarligt ofredar en annan intagen.

Intagen som har d�mts till f�ngelse i l�g st tv� �r och �r placerad i sluten

anstalt f�r h�llas avskild fr�n andra intagna, om det kan befaras att han

planl�gger rymning eller att annan planl�gger fritagningsf�rs�k och av�

skildheten �r n�dv�ndig f�r att hindra att s�dan plan s�ttes i verket samt

det med h�nsyn till den intagnes brottslighet eller annars kan befaras att
han �r s�rskilt ben�gen att forts�tta en brottslig verksamhet av allvarlig
karakt�r.

Ett beslut enligt f�rsta eller andra stycket skall ompr�vas s� ofta det

finns anledning till det, dock minst var tionde dag. Lag (1984:395).

20 a � Finns det i fall som avses i 20 � andra stycket anledning anta att de
f�rh�llanden som d�r avses kommer att best� en l�ngre tid, f�r den intagn e

placeras p� en specialav delning.

En intagen f�r ocks� placeras p� en specialavdelning, om det finns

s�rskild anledning anta att det �r p�kallat f�r att hindra honom fr�n

brottslig verksamhet av allvarligt slag under vistelsen i ansta lt.

Ett beslut om placering p� en specialavdelning skall ompr�vas s� ofta

det finns anledning till det, dock minst en g�ng i m�naden. Lag

(1980:930).

21 � En intagen som h�lls avskild fr�n andra intagna enligt 20 � sk all f�

den l�ttnad i avskildhet en som �r m�j lig. Lag (1980:930).

' Senaste lydelse 198 0:9.tO.

[ g65

60-SFS 1990

�

SFS 1990; 1011

22 � Innan beslut medd elas om en �tg�rd enligt 20 eller 20 a � och vid

ompr�vning av ett s�dant beslut skall utredning ske r�rande de omst�ndig�

heter som inverkar p� fr�gans avg�rande.

Den som h�lls avskild p� grund av att han �r farlig f�r sin egen s�kerhet

till liv eller h�lsa skall unders�kas av l�kare s� snart det kan ske. Annan
intagen som h�lls avskild enligt 20 � och s�dan intagen som �r placerad p�

en specialavdelning skall unders�kas av l�kare, om det beh�vs med h�nsyn
till den intagnes tillst�nd. Haren intagen h�llits avskild und er en samman�

h�ngande tid av en m�nad skall en s�dan unders�kning alltid �ga rum.

�ver vad som f�rekommit vid utredning enligt f�rsta stycket skall

protokoll f�ras. Lag (1980:930) .

23 � Intagen som upptr�der v�ldsamt eller som �r s� p�verkad av alko-

holhaltiga drycker eller annat berusningsmedel att han kan befaras st�ra

ordningen p� anstalten f�r tillf�lligt h�llas avskild fr�n andra intagna s�

l�nge det �r n�dv�ndigt f�r att betvinga det v�ldsamma upptr�dandet eller
tills p�verkan har upph�rt.

Visar sig andra medel otillr�ckliga f�r att betvinga v�ldsamt upptr�dan�

de av en intagen, f�r han h�llas belagd med fangsel, om de t �r oundg�ngli�
gen n�dv�ndigt med h�nsyn till hans egen elle r annans s�kerhet till liv eller

h�lsa.

Kan en intagen i fall som anges i f�rsta eller andra stycket inte h�llas

avskild p� an stalten f�r han placeras i all m�nt h�kte i h�gst tv� dygn, om

detta �r l�mpligare �n att han f�rs �ver till en annan anstalt.

L�kare skall s� snart det kan ske unders�ka den som �r f�rem�l f�r

�tg�rd enligt denna paragraf. I fr�ga om den som h�lls avskild d�rf�r att
han �r p�verk ad av berusningsmedel skal l en s�dan unders�kning dock �ga
rum endast o m det beh�vs med h�nsyn till hans tillst�nd. �ver vad som
f�rekommit skall protokoll f�ras. Lag (1980:930).

24 � I den utstr�ckning det kan ske utan ol�genhet f�r intagen inneha
personliga tillh�righeter samt skaffa sig eller mottaga b�cker, tidskrifter,

tidningar och annat som kan bereda honom syssels�ttning under fritid.

I �vrigt f�r intagen inneha pengar och skaffa sig eller mottaga varor eller

annat enligt s�rskilda best�mmelser. Om det �r p�kallat f�r att hindra att

otill�tna varor inf�res i anstalt, f�r f�reskrivas att de intagna ej utan

s�rskilt medgivande f�r mottaga f�rs�ndelse av annat slag �n brev eller
annan skriftlig handling.

25 � Brev mellan intagen och svensk myndighet eller advokat skall vida �

rebefordras utan granskning. Anges brev vara avs�n t fr�n svensk myndig�

het eller advokat och kan sk�lige n misst�nkas att uppgiften �r oriktig, f�r

dock brevet granskas, om f�rh�llandet icke kan klarl�gg as p� annat s�tt.

I fr�ga om brev till postverket till�mpas 26 � i st�lle t f�r f�rsta stycke t

ovan. Lag (1981:1300).

26 �'^ Brev eller andra f�rs�ndelser till eller fr�n den som �r intagen i

sluten riksanstalt skall granskas f�r unders�kning av om de inneh�ller

1866

Senaste lydelse 1982:401.

�

n�got otill�tet f�rem�l. Finns det anledning anta att en f�rs�ndelse inne-

SFS 1990:1011

h�ller ett s�dant f�rem�l, f�r granskning i detta syfte ske �ven av en
f�rs�ndelse till eller fr�n den som �r intagen i ann an anstalt, om det �r
p�kallat av s�kerhetssk�l.

Betr�ffande den som �r intagen p� specialavdelning, skall granskningen

av brev eller andra f�rs�ndelser �ven syfta till att unders�ka om de inne�

h�ller n�got meddelande om planl�ggning av brottslig verksamhet, avvi�
kande eller n�got a nnat liknande f�rfarande. N�r det �r p�kallat av s�ker�
hetssk�l, f�r granskning i detta syfte �ven ske stickprovsvis betr�ffande
intagna i allm�nh et samt, betr�ffande den som �r intagen i sluten a nstalt,

om det � r n�dv�ndigt med h�nsyn till hans s� rskilda f�rh�llanden.

F�rsta och andra styckena g�ller ej s�dant brev mellan intagen och

svensk myndighet eller advokat som enligt 25 � skall vidare befordras utan
granskning.

Om en intagen under utredningen av ett disciplin�rende h�lls avskild

fr�n andra intagna, f�r han ocks� hindras fr�n kontakter med andra

personer genom brev i den m�n det �r oundg�ngligen n� dv�ndigt f�r att

syftet med utredningen inte skall � ventyras. Lag (1990: lOJI).

27 � Granskning av brev eller andra f�rs�ndelser f�r ej vara mer ing�en�
de �n som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till gransk ningens syfte.

Vid �ppning av brev eller andra f�rs�ndelser b�r den intagne vara

n�rvarande, om det l�mpligen kan s ke.

Brev eller andra f�rs�ndelser som granskats f�r kvarh�llas, om det �r

p�kallat av s�kerhetssk�l. Den intagne skall i s� fall genast underr�ttas

d�rom. �r det fr�ga om ankommande f�rs�ndelser, skall den intagne i den
utstr�ckning det l�mpligen kan ske f� k�nnedom om inneh�llet. En kvar-
h�llen f�rs�ndelse skall utl�mnas till de n intagne s� sna rt det kan ske och

senast n�r anstaltsv�rd en upph�r, om ej s�rskilda sk�l talar d�rem ot. Lag

(1982:401).

28 � Vad i 2 5-27 �� r f�reskrivet om brev g�ller �ven annat skriftligt
meddelande. Best�mmelserna i dessa paragrafer r�rande intagen g�ller

�ven sammanslutning av intagna.

F�r psykiatrisk avdelning g�ller ut�ver 25 27 � � i till�mpliga delar

best�mmelserna i 15 � lag en (1966:293) om beredande av sluten psykiat�
risk v�rd i vissa fall. Brev fr�n intagen till annan svensk myndighet �n

postverket eller till adv okat skall dock alltid vidarebefordras utan gransk�

ning. Lag (1982:401).

Intagen f�r mottaga bes�k i den utstr�ckning det l�mpligen kan

ske. Han f�r ej mottaga bes�k som �r �gnat att �ventyra s�kerheten i
anstalten eller som kan motverka hans anpassning i samh�llet eller eljest

vara till skada f�r honom eller annan. Om en intagen under utredningen av

ett disciplin�rende h�lls avskild fr�n andra intagna, f�r han ocks� v�gras

bes�k i den m�n det �r oundg�ngligen n�dv�ndigt f�r att syftet med
utredningen inte skall �ventyras.

Till underlag f�r bed�mningen av om den som �r intagen i sluten

^ Senaste lydelse 1982:401.

1867

�

SFS 1990:1011

riksanstalt skall i ett s�rskilt fall f� ta emot bes�k skall i f�rv�g unders�kas

om den bes�kande har d�mts eller �r misst�nkt f�r allvarlig brottslig

verksamhet. I den utstr�ckning det beh�vs och l�mpligen kan ske skall

upplysningar ocks� inh�mtas om hans personliga f�rh�llanden i �vrigt.
Vad som har sagts nu g�ller ej, i den m�n det �r uppenbart obeh�vligt p�

grund av att den bes�kande �r k�nd eller av annat sk�l.

Till underlag f�r bed�mningen av om den som �r intagen i annan anstalt

�n sluten riksanstalt skall i ett s�rskilt fall f� ta emot bes�k f�r en s�d an

kontroll som avses i andra stycket g�ras i den m�n det �r p�kallat av

s�kerhetssk�l.

Tj�nsteman vid anstalten skall vara n�rvarande vid bes�k, om det �r

p�kallat med h�nsyn till s�k erheten. Vid bes�k av advokat som bitr�der

den intagne i r�ttslig angel�genhet f�r tj�nsteman n�rvara endast om

advokaten eller den intagne beg�r det.

Som villkor f�r bes�k kan av s�kerhetssk�l f�reskrivas att den bes�kan�

de underkastar sig kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning eller med�

ger unders�kn ing av v�ska, kasse eller annat dylikt som han vill medf�ra
vid b es�ket. La^ (1990:1011).

30 �'" Telefonsamtal mellan intagna och personer utom anstalten f�r �ga

rum i den utstr�ckning det l�mpligen kan ske. En intagen kan f�rv�gras

telefonsamtal som �r �gnat att �ventyra s�kerheten i anst alten eller som

kan motverka hans anpassning i samh�llet eller annars vara till skada f�r

honom eller n�gon annan. Om en intagen under utredningen av ett disci�

plin�rende h�lls avskild fr�n andra intagna, f�r han ocks� hindras fr�n
kontakter med andra personer genom telefonsamtal i den m�n det �r

oundg�ngligen n�dv�ndigt f�r att syftet med utredningen inte skall �venty�

ras.

Betr�ffande den som den intagne �nskar samtala med kan s�dan kon�

troll som avses i 29 � andra stycket g�ras i den m�n det anses beh�vligt.

Om det �r p�kallat med h�nsyn till s�kerheten, skall tj�nsteman p�

l�mpligt s�tt avlyssna telefonsamtal. Avlyssning f�r �g a r um endast med
den intagnes vets kap. Telefonsamtal med advokat som bitr�der den intag�
ne i r� ttslig angel�genhet f�r icke avlyssnas utan den intagnes medgivande.

Lag (1990: K)11).

31 � Regeringen f�r betr�ffande en viss intagen besluta om avvikelse

fr�n best�mmelserna i 2 5- 30 ��, om det �r p�kall at med h�nsyn till rikets

s�kerhet eller till risken f�r att den intagne under verkst�lligheten i ans talt
medverkar till brott som innefattar anv�ndande av v�ld, hot eller tv�ng f�r

politiska syften. Lag (1990:417).

32 � F�r att underl�tta anpassningen i samh�llet kan intagen beviljas

tillst�nd att l�mna anstalten f�r viss kort tid (korttidspermission), om ej

p�taglig fara f�r forts att brottslig verksamhet eller avsev�rd fara for annat

missbruk f�religger. Vid bed�mningen skall s�rskilt beaktas om den intag�

ne har nyttjat eller f�rfarit olaglig t med na rkotika inom anstalten eller utan

giltigt sk�l v�grat att l�mna urinprov enligt 52 d � .

1868

'" -Senaste ivdelse 1982; 401.

�

Korttidspermission f�r ocks� ges, om annan s�rskild anledning f�relig-

SFS 1990:1011

ger �n som anges i f�rsta stycket.

En intagen som avses i 7 � tred je stycket f�r ej beviljas korttidspermis�

sion med st�d av f�rsta stycket och f�r i �vrigt beviljas s�dan permission
endast om synnerliga sk�l f�religger d�rtill.

F�r korttidsp ermission f�r st�lla s de villkor som kan anses erforderliga

betr�ffande vistelseort, anm�lningsskyldighet eller annat. �r noggrann
tillsyn beh�vlig, kan f�reskrivas att d en intagne under permissionen skall
vara st�lld under bevakning. Intagna som avses i tredj e stycket skall vara

st�llda under bevakning. Lag (1988:622).

33 � Till f�rberedande av frigivning kan en intagen som avses i 26 kap.

7 � brottsbalken beviljas permission under viss l�ngre tid (frigivningsper-

mission). S�dan permission f�r inte beviljas f�r tid f�re den dag d� tv�
tredjedelar av straffet har avtj�nats.

F�r frigivningspermission f�r st�llas de villkor som kan anses erforderli�

ga betr�ffande vistelseort, anm�lningsskyldighet eller annat. Lag

(1983:243).

34 � Kan en intagen genom vistelse utanf�r anstalt bli f�rem�l f�r s�r�
skilda �tg�rder som kan antas underl�tta hans anpassning i samh�ll et, kan

han f� medgivande att f�r s�dant �ndam�l vistas utanf�r anstalten under
l�mplig tid, om s� rskilda sk�l f�religger. D�rvid skall s�rskilt beaktas om
den intagne beh�ver v�rd eller annan behandling mot missbruk av beroen-

deframkallande medel.

F�r vistelsen skall st�llas de villkor som kan anses erforderliga. Vistelse

utom anstalt f�r v�rd eller behandling b�r inte p�b�rjas s� tidigt att den

planerade v�rd eller behandlingstiden blir kortare �n den ber�knade �ter�

st�ende verkst�llighetstiden.

F�rsta stycket g�ller ej en intagen som avses i 7 � tredje stycket. Lag

(1988:622).

35 � har upph�vts genom lag (1984:395).

36 � Med de begr�nsningar som f�ljer av g�llande best�mmelser och
avtal f�r verksamheten inom kriminalv�rden har de intagna r�tt att i
l�mplig ordning �verl�gga med anstaltsledningen i fr�gor som �r av ge�

mensamt intresse f�r de intagna. De har ocks� r�tt att i l�mplig o rdning

sammantr�da med var andra f�r �verl�ggning i s�dana fr�gor. Intagen som

h�lles avskild fr�n andra intagna f�r dock deltaga i �verl�ggning eller

sammantr�de endast om det kan ske utan ol�genhet.

37 � Om en intagen beh�ver h�lso- och sjukv�rd, skall han v�rdas enligt
de anvisningar som ges av l�kare. Kan erforderlig unders�kning och be�

handling ej l�mpligen ske inom anstalten b�r den allm�nna sjukv�rden

anlitas. Om det beh�vs, f�r intagen f�ras �ver till allm�nt sjukhus. F�r

h�lso- och sju kv�rdspersonal inom kriminalv�rden k�nnedom om att en

intagen lider a\ en s�dan smittsam sjukdom som enligt smittskyddslagen

(1988; 1472) utg�r en samh�llsfarlig sjukdom, skall styresmannen under�

r�ttas om detta, om det beh�vs med h�nsyn till fara f�r att smittan skall

1869

spridas.

�

SFS 1990:1011

F�rlossning av intagen kvinna skall s�vit t m�jligt ske p� sjukhus. Om

det beh�vs, skall kvinnan i god tid f�re f�rlossningen �verf�ras dit eller till

annan institution d�r hon kan erh�lla l�mplig v�rd.

Om anledning f�religger d�rtill, skall de n som enligt f�rsta eller andra

stycket vistas utom anstalt st� under bevakning eller vara underkastad
s�rskilda f�reskrifter. Lag (1989:296).

38 � Om beredande av sluten psykiatrisk v�rd i vissa fall och v�rd i
specialsjukhus f�r psykiskt utvecklingsst�rda finns s�rskilda best�mmel�
ser.

39 � Tid f�r vistelse utanf�r anstalt enligt 11 �, 14 � andra stycket eller

32, 33, 34 eller 37 � eller enligt best�mmelse som avses i 38 � inr�knas i
verkst�llighetstiden, om inte s�rskilda sk�l talar mot det. Lag (1984:395).

40 � �r intagen sjuk n�r han skall l �mna anstalten, f�r p� hans beg�ran

fortsatt sjukv�rd i anstalten beredas honom, om det kan anses sk�ligt.

41 � Medf�r kvinna sp�dbarn vid intagningen eller f�der hon d�refter

barn, kan tillst�nd ges henne att ha barnet hos sig.

42 � Vid transport av intagen skall s�vitt m�jligt tillses att han ej uts�ttes

f�r obeh�rigas uppm�rksamhet.

Om det �r n�dv�ndigt av s�kerhetssk�l, f�r den intagne vid transport

eller annars under vistelse utom a nstalten bel�ggas med fangsel.

Kan befaras att Iransport medf�r skada f�r den intagnes h�lsa, skall

l�kares medgivande till transporten inh�mtas. Lag (1982:401).

43 � Intagen skall inst�llas vid domstol eller vid n�mnd som avses i 37

kap. brottsbalken, om domstolen eller n�mnden beg�r det. Beg�r annan
myndighet att intagen skall inst�llas inf�r denna, pr�var kriminalv�rdssty�
relsen om det skall ske. I anslutn ing till inst�llelse varom nu �r fr�ga f�r
intagen tillf�lligt placeras i allm�nt h�kte, om det beh�vs av s�kerhetssk�l.

Tiden f�r inst�llelse som avses i f�rsta stycket inr�knas i verkst�l lighets�

tiden.

�talas intagen, skall han p� beg�ran erh�lla den l�ttnad i verkst�llighe�

ten som erfo rdras f�r utf�rande av hans talan i m�let.

44 � Intagen skall erh�lla ers�ttning, enligt normer som meddelas av

regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer f�r arbete som han
utf�rt, om detta ej skett f�r egen r�kning eller �t arbetsg ivare utom anstal�

ten. Ers�ttning skall utg� �ven n�r intagen, enligt vad som best�mts r�ran�
de honom, under arbetstid deltager i undervisning, utbildning eller annan

s�rskilt anordnad verksamhet eller behandling eller bedriver enskilda stu�
dier. Kan arbete eller annan verksamhet som ber�ttigar till er s�ttning ej

beredas intagen eller �r denne helt eller delvis of�rm�gen till s�dan verk�

samhet, skall ers�ttning �nd� utg� i den m�n den intagne inte erh�ller
�lders eller f�rtidspension enligt lagen {1962; 381) om allm�n f�rs�kring.

Ers�ttning f�r arbete skall best�mmas med h�nsyn till den intagnes

1870

�

arbetsinsats, om ej s�rskilda sk�l f�ranleder annat. F�r annan verksamhet

SFS 1990:1011

skall ers�ttning i regel best�mm as enhetligt.

Regeringen eller myndighet, som regeringen best�mmer, meddelar f�re�

skrifter betr�ffande anv�ndningen av ers�ttning enligt f�rsta stycket och

av annan arbetsinkomst som intagen uppb�r. Lag (1984:395).

45 � Har intagen upps�tligen f�rst�rt egendom som tillh�r anstalten, f�r
ers�ttning h�rf�r tagas ut av medel som tillkommer honom enligt 44 �
f�rsta stycket.

Arbetsers�ttning som f�r intagens r�kning innest�r hos kriminalv�rds�

myndighet f�r ej utm�tas.

46 � har upph�vts genom lag (19 76:506).

47 � Bryter intagen mot anbefalld ordning eller meddelade anvisningar

n�r han befinner sig inom anstalten eller utanf�r anstalten under tillsyn av
personal inom kriminalv�rden, f�r disciplin�r bestraffning �l�ggas honom

enligt andra stycket, om det ej f�religger anledning att han skall l�ta sig

r�tta av anvisning eller tills�gelse eller om g�rningen �r av s�dan beskaf�

fenhet att bestraffning �r p�kallad av h�nsyn till ordningen eller s�kerhe�
ten inom anstalten.

Som disciplin�r bestraffning kan

1. den in tagne tilldelas varning eller
2. f�rordnande meddelas att viss best�md tid, h�gst tio dagar, icke skall

inr�knas i verkst�llighetstiden f�r den p�f�ljd som den intagne underg�r.

Lag (1984:395).

48 � Vid pr�vning av fr�ga om disciplin�r bestraffning enligt 47 � andra

stycket 2 skal l beaktas om f�rseelsen f�r eller kan bed�mas f� andra f�ljder
f�r den intagne, s�rskilt i s�dana h�nseende n som avses i 11, 32 eller 33 �

denna lag. Lag (1976:506).

49 � F�religger flera f�rseelser skall disciplin�r bestraffning best�mmas
gemensamt f�r samtliga f�rseelser.

Genom upprepade f�rordnanden enligt 47 � an dra stycket 2 f�r den tid

som inte skall inr�knas i verkst �llighetstiden ej �verstiga,

1. betr�ffande den som underg�r f�ngelse i h�gst en m�n ad sammanlagt

tio dagar,

2. betr�ffande den som underg�r f�ngelse i mer �n en men h�gst fyra

m�nader sammanlagt femton dagar samt

3. betr�ffande den som underg�r f�ngelse p� l�ngre tid �n fyra m�nader

sammanlagt fyrtiofem dagar. Lag (198 1:330).

50 � Under utredningen av ett disciplin�rende f�r en intagen tillf�lligt

h�llas avskild fr�n a ndra intagna i den m�n det �r oundg�ngligen n�dv�n�

digt f�r att syftet med utredningen ej skall �ventyras. �tg�rden f�r i intet
fall best� l�ngre �n fyra dygn. Kan den intagne inte h�llas avskild p�
anstalten, f�r han placeras i allm� nt h�kte, om detta �r l�mpligare �n att

han f�rs �ver till en annan anstalt. Den intagne skall f� den l�ttnad i

avskildheten som �r m�jlig. Lag (1980:930).

1871

�

SFS 1990:1011

51 � Disciplin�renden skall avg�ras skyndsamt. Innan beslut meddelas

skall f�rh�r h�llas med den intagne. �ver vad som f�rekommit vid f�rh�r

och annan unders�kning skall protokoll f�ras. Lag (1980:930).

52 � Om det ar n�dv�ndigt f�r a tt uppr�tth�lla ordning och s�kerhet

inom anstalten, kan f�rm�ner som enligt lagen tillkomm er intagen tillf�l�

ligt inskr�nkas.

52 a � Om det inte �r uppenbart obeh�vligt, skall den som intages i

kriminalv�rdsanstalt vid ankomsten till anstalten kroppsvisiteras for efter�

s�kande av f�rem�l som han enligt vad som f�ljer av denna lag ej f�r

inneha.

1 �vrigt f�r en intagen kroppsvisiteras f�r efters�kande av f�rem�l som

nyss sagts n�r

1. anledning f�rekommer att s�dant f�rem�l skall antr�ffas p� honom,
2. det sker stickprovsvis eller ocks� i anslu tning till st�rre unders�kning

som av s�kerhetssk�l g�rs av utrymmen inom anstalten och den intagne

har eller har haft s�rskild anknytning till utrymme som ber�rs av under�

s�kningen,

3. den intagne skall mottaga eller har haft obevakat bes�k, eller
4. den intagne efter vistelse utanf�r anstalten kommer �ter till denna.
Om det inte �r uppenbart obeh�vligt, skall den som �r intagen i sluten

riksanstalt kroppsvisiteras d� han har haft bes�k som avses i andra stycket
3 samt i fall som anges i an dra stycket 4.

Vad som har sagts i andra stycket utg�r ej hinder mot att i annat fall

f�retages s�dan ytlig kroppsvisitation som bed�mes n�dv�ndig av s�ker�

hetssk�l och som endast avser efters�kande av vapen eller annat farligt

f�rem�l. Lag (1982:40!).

52 b � Intagen f�r kroppsbesiktigas n�r anledning f�rekommer att f�re�

m�l som han enligt vad som f�ljer av denna lag ej f�r inneha skall antr�ffas

p� honom.

Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket f�r kroppsbes iktning i den m�n

det anses p�kallat f�retas i fall som avses i 52 a � f�rst a stycket och andra

stycket 2 4. 1 fr �ga om den som inte �r intagen i sluten riksanstalt g�l ler
detta dock bara ytlig kroppsbesiktning. Lag (1982:401).

52 c � Kroppsvisitation eller kroppsbesiktning f�r inte g�ras mer ing�en�

de �n vad �ndam�let med �tg�rden kr�ver. All den h�nsyn som omst�ndig�

heterna medger skall iakttagas. Om m�jligt skall vittne n�rvara.

Annan kroppsvisitation �n som avses i 52 a � fj�rde stycket eller kropps�

besiktning f�r, n�r �tg�rden g�ller kvinna, ej verkst�llas eller bevittnas av

annan �n kvinna, l�kare eller legitimerad sjuksk�terska.

F�rem�l, som antr�ffas vid kroppsvisitation eller kroppsbesiktning och

som intagen enligt vad som f�ljer av denna lag e j f�r inneha, skall omh�n�

dertagas och f�rvaras f�r hans r�kning, s�vitt ej annat �r s�rski lt f�reskri�

vet. Lag (1982:401).

52 d � En intage n �r skyldig att p� anmaning l�mna urinprov f�r kontroll

1872

av huruvida han �r p�verkad av narkotika samt utandningsprov f�r kon-

�

troll av huruvida han �r p�verkad av alkohol, om inte annat f�ranleds av

SFS 1990:1011

medicinska eller liknande sk�l. Lag (1982:401).

53 � Om till�mpning av best�mmelse i denna lag uppenbarligen kan

befaras medf�ra men for intagens kroppsliga eller psykiska h�lsa, f�r den
j�mkning g�ras som �r p�kallad f�r a tt f�rebygga s�dant men.

3 kap. �vriga best�mmelser

54 � Fr�gor som avses i 33 � pr� vas av kriminalv�rdsn�mnden. Detsam�
ma g�ller fr�gor som avses i 34 �, om den intagne har d�mts till f�ngelse i
l�gst tv � �r. �vriga fr�gor enligt 34 � pr�vas av den �vervakningsn�mnd

till vars verksa mhetsomr�de anstalten h�r. Lag (1983:243).

55 � Regeringen kan f�rordna att till�mpningen av 33 och 34 �� f�r
�verflyttas fr�n kriminalv�rdsn�mnden till den �vervakningsn�mnd, till

vars verksamhetsomr�de anstalten h�r. Lag (1981:213).

56 � Intagen f�r hos kriminalv�rdsn�mnden p�kalla pr�vning av �ver�
vakningsn�mndens beslut i fr�gor som avses i 33 och 34 �� . Lag

(1981:213).

57 � �vervakningsn�mnds beslut enligt denna lag l�nder till efterr�ttelse
omedelbart, om ej annorlunda f�rordnas.

Mot kriminalv�rdsn�mndens beslut enligt denna lag f�r talan ej foras.

Lag (1981:213).

58 � Beslut enligt denna lag i andra fr�gor �n som avses i 54 56 ��

meddelas av kriminalv�rdsstyrelsen.

Beslut i fr�gor p� vilka f�rsta stycket �r till�mpligt g�ller omedelbart, om

inte n�got annat f�rordnas. Lag (1990:1011).

58 a � Regeringen f�r betr� ffande en viss intagen besluta att ett �rende
om vistelse utom anstalt skall �verl�mnas till regeringens pr�vning, om det
�r p�kallat med h�nsyn till rikets s�kerhet eller, n�r det g�ller en intagen
som har d� mts for brott som avses i 31 � andr a stycket, med h�nsyn till
risken for att denne medverkar till s�dan brottslig verksamhet under
verkst�lligheten i ans talt. Lag (1988:622).

59 � Kriminalv�rdsstyrelsens beslut i s�rskilt fall enligt denna lag f�r
�verklagas hos kammarr�tt. Beslut i fr�ga om vistelse utom anstalt f�r en

intagen betr�ffande vilken regeringen har meddelat f�rordnande enligt
31 � �verklagas dock hos regeringen. Detsamma g�ller andra beslut av
styrelsen enligt den na lag �n som nu har angetts. Lag (1988:622).

60 �' Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan

f�reskriva om �verflyttning till n�gon annan kriminalv�rdsmyndighct �n

' Scnasic lydelse 1986:320.

1873

�

SFS 1990:1011

kriminalv�rdsstyrelsen eller till tj�nstem�n inom kriminalv�rden av �ver�
vakningsn�mnds befogenhet enligt 54 och 55 � � samt av kriminalv�rdssty�

relsens befogenhet enligt denna lag i andra fall �n som avses i 20 � andra

stycket samt 20 a �. La g (1990: lOIl).

61 �" Kriminalv�rdsstyrelsen kan �ndra beslut i andra fr�gor �n som
avses i 54 56 �� som efter bemyndigande enligt 60 � har meddelats av en
annan kriminalv�rdsmyndighet. Den som beslutet ang �r f�r p�kalla styrel�
sens pr�vning av ett s�dant beslut, om det har g�tt honom emot.

Har till f�ljd av en f�reskrift enligt 60 � n �gon annan kriminalv�rdsmyn�

dighet �n kriminalv�rdsstyrelsen meddelat beslut enligt 47 � andra stycket

2 om disciplin�r �tg�rd, skall beslu tet omedelbart anm�las f�r kriminal�

v�rdsstyrelsen. Lag (1990: lOI 1).

62 � Den som olovligen till intagen �verl �mnar eller f�rs�ker �verl�mna

vapen eller annat som d enne kan skada sig sj�lv eller annan med, domes

till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r, om ej g�rningen �r belagd med
str�ngare straff i br ottsbalken.

L�mnar n�gon �t intagen alkoholhaltiga drycker eller andra berusnings�

medel eller s�dan injektionsspruta eller kanyl som kan anv�ndas f�r in-

sprutning i m�nniskokroppen eller hj�lper n�gon eljest intagen at t komma
�t s�dana berusningsmedel eller f�rem�l, d�mes till b�ter eller f�ngelse i

h�gst sex m�nader, om ej g�rningen eljest �r i lag belagd med str�ngare

straff.

63 �'' Alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel f�r omh�nder�

tas,

1, om de p�tr�ffas hos en intagen,
2, om en intagen f�r dem sig tills�nda,
3. om de medf�rs av n�gon som skall tas in i kr iminalv�rdsanstalt, eller

4. om de annars p�tr�ffas inom anstalt och det inte finns n�gon k�nd

�gare till dem.

Kriminalv�rdsanstalten skall l�ta f�rst�ra eller f�rs�lja den omh�nder�

tagna egendomen enligt best�mmelserna om beslagtagen egendom i 2 � 1

f�rsta stycket lagen (1958 :205) om f�rverkande av alkoholhaltiga drycker

m. m.

Best�mmelserna i f�rsta och andra styckena till�mpas �ven i fr�ga om

injektionsspruta eller kanyl som kan anv�ndas f�r insprutning i m�nnisko�
kroppen eller i fr�ga om andra f�rem�l som �r s�rskilt �g nade att anv�ndas
f�r missbruk av eller annan befattning med narkotika.

Belopp, som erh�llits vid f�rs�ljning av omh�ndertagen egendom, tillfal�

ler staten.

Pengar, som p�tr�ffas hos eller ankommer till en intagen i strid med vad

som � r s�rskilt f�reskrivet om intagnas r�tt att inneha pengar, skall om�

h�ndertas, om det in te �r uppenbart osk�ligt. Omh�ndertagna pengar skall

genom anstaltens f�rsorg g�ras r�nteb�rande men f�r ej disponeras av den

1874

Senaste lydelse 1986; .120.

Senaste lydelse 1985:11.

�

intagne f�rr�n vid anstaltsv�rdens slut, om det inte f�religger s�rskilda

SFS 1990:1011

sk�l. Lag (1990:1011).

Denna lag tr�der i kraft d en 1 januari 1991.

P� regeringens v�gnar

LAILA FREI VALDS

G�ran Rosenberg
(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom straffrätten

Brottsbalk (1962:700)
Narkotikastrafflag (1968:64)
Skattebrottslag (1971:69)
Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

JP Infonets straffrättsliga tjänster

Arbetar du med straffrätt? JP Infonets tjänster ger dig ett bra stöd i ditt arbete. Våra tjänster bevakar, förutom lagar och förarbeten, hela rättskedjan från tingsrätt till Högsta domstolen. Vi tar in alla relevanta avgöranden från JO och JK. Dessutom kan du ta del av expertanalyser som ringar in och besvarar olika aktuella rättsfrågor. Se allt inom straffrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1990:1011

Viktiga lagar inom straffrätten

JP Infonets straffrättsliga tjänster

Om Lagboken.se