SFS 1990:1011

Lag

SFS 1990:1011

om ändring i lagen (19 74:203) om kriminalvård i

Utkom från trycket

anstalt^

den 30 november 1990

Omtryck

Utfärdad den 22 november 1990.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs att 10, 12. 17, 18, 26, 29, 30, 58, 60,

61 och 63 §§ la gen (197 4:203) om kriminalvård i anstalt skall ha föl jande
lydelse.

Lagen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då

denna lag träde r i kraft.

' Prop. 1989/90: 1.34. i 990/91: JuU2, rskr. 14.

1861

¬

SFS 1990:1011

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § Denna lag avser kriminalvård i anstalt efter dom på fängelse.

Vad som föreskrives i lage n om den som dömts till fängelse gäll er även

den som ålagts fängelse som forvandlingsstraflf för böter. La^ (J981:213).

2 § Kriminalvårdsstyrelsen leder och har inseende över kriminalvården
i anstalt.

3 § Kriminalvårdsanstall är riksanstalt eller lokalanstall.

Riksanstalt, lokalanstalt eller avdelning av anstalt är öppen eller sluten.

1

För placering av sådana intagna som avses i 20 a § kan sluten avdelning
inrättas som specialavdelning med särskild övervakning och begränsad

gemensamhet mellan de intagna.

Regeringen eller myndighet, som regeringen bestäm mer, förordnar vilka

anstalter som är riksanstalter eller lokalanstalter, vilka anstalter eller an­
staltsavdelningar som är öppna eller slutna och vilka sl utna avdelningar
som är specialavdelningar.

Vad i denna lag sägs om öppen eller sluten anstalt gä ller även öppen eller

sluten avdelning av anstalt. Lag (1980:930).

4 § Kriminalvärden i anstalt skall utformas så att den intagnes anpass­

ning i sam hället främjas och skadliga följder av frihetsberövandet motver­
kas. 1 den utsträckning det kan ske utan att kravet på samhällsskydd

eftersättes bör verksamheten från början inriktas på åtgärder som förbere­

der den intagne för tillvaron utanför anstalten. Frigivning skall förberedas

i god tid. Lag (1981:213).

5 § Kriminalvården i anstalt skall planläggas och genomföras i nära
samverkan mellan kriminalvårdens olika organ. I den mån ett förverkli­
gande av vårdens syfte kräver insatser av andra samhälleliga organ, skall
erforderlig samverkan ske med företrädare för sådant organ.

Vid planläggningen av den intagnes behandling skall s amråd äga rum

med denne. I den utsträckning det lämpligen kan ske bör samrå d ske även

med hans närstående. Den intagne skall beredas tillfälle yttra sig om
tillämnade åtgärder som rör honom särskilt, om ej synnerliga skäl talar

däremot.

6 § Vid fördelning av de intagna mellan lok alanstalter och riksanstalter

skall följande allmänna riktlinjer vara vägled ande.

Den som undergår fängelse i högst ett år skall företrädesvis vara place­

rad i lokalanstalt, om inte annan placering är påkallad med hänsyn till

föreliggande fara för att den dömde allvarligt stör ordningen genom att
nyttja eller förfara olagligt med narkotika eller annars av säkerhetsskäl.

Den som undergår fängelse i mer än ett år placeras företrädesvis i

riksanstalt. När så behövs för en ändamålsenlig förberedelse av frigivning ,

får den intagne öv erföras till l okalanstalt.

Placering i sluten anstalt enligt 7 § tredje stycket skall ske i riksanstalt

och därvid företrädesvis i sådan anstalt eller avdelning av anstalt som är

1862

särskilt lämpad att tillgodose kraven på hö g säkerhet. Lag (1988:622).

¬

7 § Vid fördelning av de intagna mellan öppna och slutna anstalter

SFS 1990:1011

iakttages Töljande.

Intagen bör placeras i ö ppen anstalt, om icke annan placering är på­

kallad med hänsyn till säkerhetsskäl eller med hänsyn till att möjlighet bör
beredas honom till sådant arbete eller sådan undervisning, utbildning eller
särskild behandling som icke lämpligen kan anordnas i öppen anstalt. Vid

bedömningen av om säkerhetsskäl påkallar annan placering skall bland

andra omständigheter beaktas om fara föreligger for att den intagne skall
avvika eller allvarligt störa ordningen genom att nyttja eller förfara olagligt

med narkot ika.

Den som undergår fängelse i lägst fyra år och den som i ann at fall har

dömts till fängelse i lägst två år for grovt narkotikabrott eller grov varu­
smuggling som avser narkotika eller för försök, förberedelse, stämpling
eller medverkan till brott som nu angetts skall placeras i sluten anst alt, om
det med hänsyn till arten av hans brottslighet eller annars kan befaras att

han är särskilt benägen att avvika eller fortsätta en brottslig verksamhet av

allvarlig karaktär innan verkställigheten i anstalt har avslutats.

Prövning av om placering i sluten anstalt skall ske med stöd av tredje

stycket skall ske så snart verkställighet påbörjas eller annars så snart det
finns anledning till det. Ettfbeslut om sådan placering skal l omprövas när
det finns anledning till det, dock alltid in om sex månader från foregående

prövning. Lag (1988:622).

8 § Vid placering av intagen som ej fyllt 21 år skall särskilt beaktas att

han, om ej särskilda skäl föranleder annat, hålles åtskild från sådana
intagna som kan inverka menligt på hans anpassning i samhället.

2 kap. Närmare bestämmelser om kriminalvården i anst alt

9 § Intagen skall behandlas med aktning for hans människovärde. Han
skall be mötas med fö rståelse för de särskilda svårigheter som är förenade

med vistelse i ansta lt.

Intagen skall visa hänsyn mot anstaltspersonal och medintagna. Han

skall rätta sig efter de ordningsregler som gäller för anstalten och de
anvisningar som anstaltspersonalen lämnar honom.

10 § Intagen skall beredas lämpligt arbete som såvitt möjligt främjar

utsikterna f�r honom att efter frigivningen inordna sig i arbets livet.

Har intagen behov av undervisning, utbildning, arbetsträning eller nå­

gon annan sysselsättning eller av medi cinskpsykologisk eller någon annan

särskild behandling, skall sådan beredas honom under arbetstiden, om det
kan ske med hänsyn till anstaltstidens längd och den intagnes förutsätt­

ningar. Lag (1990:10 ! I).

11 § För att underlätta anpassningen i samhället kan den som är intagen

i lokalanstalt medges att under arbetstid utföra arbete eller deltaga i
undervisning, utbildning eller annan särskilt anordnad verksamhet utom

anstalten. Vid anstalt som nu sagts bör särskilda åtgärder vidtagas för att

främja verksamhet av detta slag.

1863

¬

SFS 1990:1011

Medgivande som avses i forsla stycket kan lämnas även den som är

intagen i riksanstalt, om särskilda skäl föreligger. Vad som har sagts nu

gäller dock inte en intagen som avses i 7 § tredje stycke t. iMii (1988:622).

12 § Intagen är skyldig att utföra det arbete, delta i den undervisning,

utbildning eller arbetsträning eller ha den sysselsättning i övrigt som
anvisas h onom. Den som erhåller ålderspension enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring får dock inte åläggas att ha någon sysselsättning, och
den som erhåller förtidspension eller sjukbidrag enligt nämnda lag får
åläggas att ha sysselsättning ba ra av den ar t och omfattning som kan anse s

lämplig för honom, Laf^ (1990:1011).

13 § Intagen skall beredas tillfälle till fysisk tränin g som är lämplig med

hänsyn till hans ålder och hälsotillstånd.

Intagen skall ha möjlighet att dagligen vistas utomhus minst en timme

om ej synnerligt hinder möter däremot.

14 § Intagen skall beredas tillfälle till lämplig fritidssysselsättning. Han

bör uppmuntras att ägna sig åt egna intressen som kan bidra till hans
utveckling. I den utsträckning det lämpligen kan ske bör han få möjlig heter

att genom tidningar, radio och television följa vad som händer i omvärl­
den. Hans behov av förströelse bör tillgodoses i skäl ig omfattning.

Om det lämpligen kan ske, bör intagen beredas tillfälle att utom anstal­

ten på fritid dellaga i sådan föreningsverksamhet eller annan liknande

verksamhet som är ägnad att underlätta anpassningen i samhället. Därvid
kan föreskrivas att den intagne skall stå under tillsyn.

.Andra stycket gäller ej en intagen som avses i 7 § tredje stycket. Laf;

(1988:622).

15 § Intagen som inom anstalten vill utöva sin religion skall beredas
tillfälle härtill i den utsträ ckning det kan ske.

16 § Vid förberedande av intagens frigivning skall särskilt eftersträvas

att bereda honom lämplig arbetsanställning eller annan försörjningsmöj­
lighet samt lämplig bost ad. Kommer han att behöva undervisning, utbild­
ning elle r ekonomiskt, socialt eller m edicinskt stöd, skall så lå ngt möjligt
åtgärder vidtagas för att tillgodose sådant b ehov. Laf^ (1981:213).

17

En intagen skall under tid då han är skyldig att ha sysselsättning

vistas tillsammans med andra intagna, om ej annat följer av bestämmelser­
na i denna lag eller av sysselsättningens särskilda beskaffenhet. Vägrar et t

större antal av de intagna vid en sluten anstalt samtidigt att ha den
sysselsättning som har ålagts dem, får dock gemensamheten mellan dem

inskränkas i den mån det är oundgängligen påkallat med hänsyn till

förhållandena på anstalten.

På fritiden får den intagne i den utsträckning han önskar det vistas

tillsammans med an dra intagna, om ej annat följer av bestämmelserna i

denna lag. I sluten anstalt får dock gemensamheten mellan intagna på

1864

Senaste lydelse 1980:9.V).

¬

fritiden inskränkas, om det är oundgängligen påkallat med hänsyn till

SFS 1990:1011

förhållandena på anstalten.

I anslutning till dygnsvilan får d e intagna hållas avskilda från varandra.

Lag (1990:101!).

18

En intagen får på egen begäran ha anvisad sysselsättning i enrum ,

om lämplig plats kan bereda s honom och särskilda skäl inte talar mot det.

Medgivande härtill skall omprövas så ofta det finns anledning till det, dock
minst en gång i m ånaden.

Läkare skall undersöka en intagen som har anvisad sysselsättning i

enrum, om det behövs med hänsyn till dennes tillstånd. Har den intagne

haft sysselsättning i en rum under en sammanhängande tid av en månad,
skall en sådan undersö kning alltid äga rum. Lag (1990:1011).

19 § har upphävts genom lag (1976:506).

20 § En intagen får hållas avskild från andra intagna, om det är nödvän­

digt

1. med hänsyn till rikets säkerhet eller foreliggande fara for den intagnes

eller annans säkerhet till liv eller hälsa eller för allvarlig skadegörelse på
anstaltens egendom,

2. for att hindra att den intagne påverkar någon annan intagen att

allvarligt störa ordningen inom anstalten,

3. för att hindra att den intagne medverkar till att en an nan intagen får

tillgång till berusning smedel,

4. for att hindra att den intagne allvarligt ofredar en annan intagen.

Intagen som har dömts till fängelse i läg st två år och är placerad i sluten

anstalt får hållas avskild från andra intagna, om det kan befaras att han

planlägger rymning eller att annan planlägger fritagningsförsök och av­

skildheten är nödvändig för att hindra att sådan plan sättes i verket samt

det med hänsyn till den intagnes brottslighet eller annars kan befaras att
han är särskilt benägen att fortsätta en brottslig verksamhet av allvarlig
karaktär.

Ett beslut enligt första eller andra stycket skall omprövas så ofta det

finns anledning till det, dock minst var tionde dag. Lag (1984:395).

20 a § Finns det i fall som avses i 20 § andra stycket anledning anta att de
förhållanden som där avses kommer att bestå en längre tid, får den intagn e

placeras på en specialav delning.

En intagen får också placeras på en specialavdelning, om det finns

särskild anledning anta att det är påkallat för att hindra honom från

brottslig verksamhet av allvarligt slag under vistelsen i ansta lt.

Ett beslut om placering på en specialavdelning skall omprövas så ofta

det finns anledning till det, dock minst en gång i månaden. Lag

(1980:930).

21 § En intagen som hålls avskild från andra intagna enligt 20 § sk all få

den lättnad i avskildhet en som är möj lig. Lag (1980:930).

' Senaste lydelse 198 0:9.tO.

[ g65

60-SFS 1990

¬

SFS 1990; 1011

22 § Innan beslut medd elas om en åtgärd enligt 20 eller 20 a § och vid

omprövning av ett sådant beslut skall utredning ske rörande de omständig­

heter som inverkar på frågans avgörande.

Den som hålls avskild på grund av att han är farlig för sin egen säkerhet

till liv eller hälsa skall undersökas av läkare så snart det kan ske. Annan
intagen som hålls avskild enligt 20 § och sådan intagen som är placerad på

en specialavdelning skall undersökas av läkare, om det behövs med hänsyn
till den intagnes tillstånd. Haren intagen hållits avskild und er en samman­

hängande tid av en månad skall en sådan undersökning alltid äga rum.

�ver vad som förekommit vid utredning enligt första stycket skall

protokoll föras. Lag (1980:930) .

I

23 § Intagen som uppträder våldsamt eller som är så påverkad av alko-

*

holhaltiga drycker eller annat berusningsmedel att han kan befaras störa

ordningen på anstalten får tillfälligt hållas avskild från andra intagna så

länge det är nödvändigt för att betvinga det våldsamma uppträdandet eller
tills påverkan har upphört.

Visar sig andra medel otillräckliga för att betvinga våldsamt uppträdan­

de av en intagen, får han hållas belagd med fangsel, om de t är oundgängli­
gen nödvändigt med hänsyn till hans egen elle r annans säkerhet till liv eller

hälsa.

Kan en intagen i fall som anges i första eller andra stycket inte hållas

avskild på an stalten får han placeras i all mänt häkte i högst två dygn, om

detta är lämpligare än att han förs över till en annan anstalt.

Läkare skall så snart det kan ske undersöka den som är föremål för

åtgärd enligt denna paragraf. I fråga om den som hålls avskild därför att
han är påverk ad av berusningsmedel skal l en sådan undersökning dock äga
rum endast o m det behövs med hänsyn till hans tillstånd. �ver vad som
förekommit skall protokoll föras. Lag (1980:930).

24 § I den utsträckning det kan ske utan olägenhet får intagen inneha
personliga tillhörigheter samt skaffa sig eller mottaga böcker, tidskrifter,

'

tidningar och annat som kan bereda honom sysselsättning under fritid.

I övrigt får intagen inneha pengar och skaffa sig eller mottaga varor eller

annat enligt särskilda bestämmelser. Om det är påkallat för att hindra att

otillåtna varor införes i anstalt, får föreskrivas att de intagna ej utan

särskilt medgivande får mottaga försändelse av annat slag än brev eller
annan skriftlig handling.

25 § Brev mellan intagen och svensk myndighet eller advokat skall vida ­

rebefordras utan granskning. Anges brev vara avsän t från svensk myndig­

het eller advokat och kan skälige n misstänkas att uppgiften är oriktig, får

dock brevet granskas, om förhållandet icke kan klarlägg as på annat sätt.

I fråga om brev till postverket tillämpas 26 § i ställe t för första stycke t

i

ovan. Lag (1981:1300).

i

26 §'^ Brev eller andra försändelser till eller från den som är intagen i

sluten riksanstalt skall granskas för undersökning av om de innehåller

1866

Senaste lydelse 1982:401.

it

¬

något otillåtet föremål. Finns det anledning anta att en försändelse inne-

SFS 1990:1011

håller ett sådant föremål, får granskning i detta syfte ske även av en
försändelse till eller från den som är intagen i ann an anstalt, om det är
påkallat av säkerhetsskäl.

Beträffande den som är intagen på specialavdelning, skall granskningen

av brev eller andra försändelser även syfta till att undersöka om de inne­

håller något meddelande om planläggning av brottslig verksamhet, avvi­
kande eller något a nnat liknande förfarande. När det är påkallat av säker­
hetsskäl, får granskning i detta syfte även ske stickprovsvis beträffande
intagna i allmänh et samt, beträffande den som är intagen i sluten a nstalt,

om det ä r nödvändigt med hänsyn till hans sä rskilda förhållanden.

Första och andra styckena gäller ej sådant brev mellan intagen och

svensk myndighet eller advokat som enligt 25 § skall vidare befordras utan
granskning.

Om en intagen under utredningen av ett disciplinärende hålls avskild

från andra intagna, får han också hindras från kontakter med andra

personer genom brev i den mån det är oundgängligen nö dvändigt för att

syftet med utredningen inte skall ä ventyras. Lag (1990: lOJI).

27 § Granskning av brev eller andra försändelser får ej vara mer ingåen­
de än som är nödvändigt med hänsyn till gransk ningens syfte.

Vid öppning av brev eller andra försändelser bör den intagne vara

närvarande, om det lämpligen kan s ke.

Brev eller andra försändelser som granskats får kvarhållas, om det är

påkallat av säkerhetsskäl. Den intagne skall i så fall genast underrättas

därom. �r det fråga om ankommande försändelser, skall den intagne i den
utsträckning det lämpligen kan ske få kännedom om innehållet. En kvar-
hållen försändelse skall utlämnas till de n intagne så sna rt det kan ske och

senast när anstaltsvård en upphör, om ej särskilda skäl talar därem ot. Lag

(1982:401).

28 § Vad i 2 5-27 §§ är föreskrivet om brev gäller även annat skriftligt
meddelande. Bestämmelserna i dessa paragrafer rörande intagen gäller

även sammanslutning av intagna.

För psykiatrisk avdelning gäller utöver 25 � 27 § § i tillämpliga delar

bestämmelserna i 15 § lag en (1966:293) om beredande av sluten psykiat­
risk vård i vissa fall. Brev från intagen till annan svensk myndighet än

postverket eller till adv okat skall dock alltid vidarebefordras utan gransk­

ning. Lag (1982:401).

29

Intagen får mottaga besök i den utsträckning det lämpligen kan

ske. Han får ej mottaga besök som är ägnat att äventyra säkerheten i
anstalten eller som kan motverka hans anpassning i samhället eller eljest

vara till skada för honom eller annan. Om en intagen under utredningen av

ett disciplinärende hålls avskild från andra intagna, får han också vägras

besök i den mån det är oundgängligen nödvändigt för att syftet med
utredningen inte skall äventyras.

Till underlag för bedömningen av om den som är intagen i sluten

^ Senaste lydelse 1982:401.

1867

¬

SFS 1990:1011

riksanstalt skall i ett särskilt fall få ta emot besök skall i förväg undersökas

om den besökande har dömts eller är misstänkt för allvarlig brottslig

verksamhet. I den utsträckning det behövs och lämpligen kan ske skall

upplysningar också inhämtas om hans personliga förhållanden i övrigt.
Vad som har sagts nu gäller ej, i den mån det är uppenbart obehövligt på

grund av att den besökande är känd eller av annat skäl.

Till underlag för bedömningen av om den som är intagen i annan anstalt

än sluten riksanstalt skall i ett särskilt fall få ta emot besök får en såd an

kontroll som avses i andra stycket göras i den mån det är påkallat av

säkerhetsskäl.

Tjänsteman vid anstalten skall vara närvarande vid besök, om det är

påkallat med hänsyn till säk erheten. Vid besök av advokat som biträder

den intagne i rättslig angelägenhet får tjänsteman närvara endast om

advokaten eller den intagne begär det.

Som villkor för besök kan av säkerhetsskäl föreskrivas att den besökan­

de underkastar sig kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning eller med­

ger undersökn ing av väska, kasse eller annat dylikt som han vill medföra
vid b esöket. La^ (1990:1011).

30 §'⬢ Telefonsamtal mellan intagna och personer utom anstalten får äga

rum i den utsträckning det lämpligen kan ske. En intagen kan förvägras

telefonsamtal som är ägnat att äventyra säkerheten i anst alten eller som

kan motverka hans anpassning i samhället eller annars vara till skada för

honom eller någon annan. Om en intagen under utredningen av ett disci­

plinärende hålls avskild från andra intagna, får han också hindras från
kontakter med andra personer genom telefonsamtal i den mån det är

oundgängligen nödvändigt för att syftet med utredningen inte skall äventy­

ras.

Beträffande den som den intagne önskar samtala med kan sådan kon­

troll som avses i 29 § andra stycket göras i den mån det anses behövligt.

Om det är påkallat med hänsyn till säkerheten, skall tjänsteman på

lämpligt sätt avlyssna telefonsamtal. Avlyssning får äg a r um endast med
den intagnes vets kap. Telefonsamtal med advokat som biträder den intag­
ne i rä ttslig angelägenhet får icke avlyssnas utan den intagnes medgivande.

Lag (1990: K)11).

31 § Regeringen får beträffande en viss intagen besluta om avvikelse

från bestämmelserna i 2 5- 30 §§, om det är påkall at med hänsyn till rikets

säkerhet eller till risken för att den intagne under verkställigheten i ans talt
medverkar till brott som innefattar användande av våld, hot eller tvång för

politiska syften. Lag (1990:417).

32 § För att underlätta anpassningen i samhället kan intagen beviljas

tillstånd att lämna anstalten för viss kort tid (korttidspermission), om ej

påtaglig fara för forts att brottslig verksamhet eller avsevärd fara for annat

missbruk föreligger. Vid bedömningen skall särskilt beaktas om den intag­

ne har nyttjat eller förfarit olaglig t med na rkotika inom anstalten eller utan

giltigt skäl vägrat att lämna urinprov enligt 52 d § .

1868

'⬢ -Senaste ivdelse 1982; 401.

¬

Korttidspermission får också ges, om annan särskild anledning förelig-

SFS 1990:1011

ger än som anges i första stycket.

En intagen som avses i 7 § tred je stycket får ej beviljas korttidspermis­

sion med stöd av första stycket och får i övrigt beviljas sådan permission
endast om synnerliga skäl föreligger därtill.

För korttidsp ermission får ställa s de villkor som kan anses erforderliga

beträffande vistelseort, anmälningsskyldighet eller annat. �r noggrann
tillsyn behövlig, kan föreskrivas att d en intagne under permissionen skall
vara ställd under bevakning. Intagna som avses i tredj e stycket skall vara

ställda under bevakning. Lag (1988:622).

33 § Till förberedande av frigivning kan en intagen som avses i 26 kap.

7 § brottsbalken beviljas permission under viss längre tid (frigivningsper-

mission). Sådan permission får inte beviljas för tid före den dag då två
tredjedelar av straffet har avtjänats.

För frigivningspermission får ställas de villkor som kan anses erforderli­

ga beträffande vistelseort, anmälningsskyldighet eller annat. Lag

(1983:243).

34 § Kan en intagen genom vistelse utanför anstalt bli föremål för sär­
skilda åtgärder som kan antas underlätta hans anpassning i samhäll et, kan

han få medgivande att för sådant ändamål vistas utanför anstalten under
lämplig tid, om sä rskilda skäl föreligger. Därvid skall särskilt beaktas om
den intagne behöver vård eller annan behandling mot missbruk av beroen-

deframkallande medel.

För vistelsen skall ställas de villkor som kan anses erforderliga. Vistelse

utom anstalt för vård eller behandling bör inte påbörjas så tidigt att den

planerade vård eller behandlingstiden blir kortare än den beräknade åter­

stående verkställighetstiden.

Första stycket gäller ej en intagen som avses i 7 § tredje stycket. Lag

(1988:622).

35 § har upphävts genom lag (1984:395).

36 § Med de begränsningar som följer av gällande bestämmelser och
avtal för verksamheten inom kriminalvården har de intagna rätt att i
lämplig ordning överlägga med anstaltsledningen i frågor som är av ge­

mensamt intresse för de intagna. De har också rätt att i lämplig o rdning

sammanträda med var andra för överläggning i sådana frågor. Intagen som

hålles avskild från andra intagna får dock deltaga i överläggning eller

sammanträde endast om det kan ske utan olägenhet.

37 § Om en intagen behöver hälso- och sjukvård, skall han vårdas enligt
de anvisningar som ges av läkare. Kan erforderlig undersökning och be­

handling ej lämpligen ske inom anstalten bör den allmänna sjukvården

anlitas. Om det behövs, får intagen föras över till allmänt sjukhus. Får

hälso- och sju kvårdspersonal inom kriminalvården kännedom om att en

intagen lider a\ en sådan smittsam sjukdom som enligt smittskyddslagen

(1988; 1472) utgör en samhällsfarlig sjukdom, skall styresmannen under­

rättas om detta, om det behövs med hänsyn till fara för att smittan skall

1869

spridas.

¬

SFS 1990:1011

Förlossning av intagen kvinna skall såvit t möjligt ske på sjukhus. Om

det behövs, skall kvinnan i god tid före förlossningen överföras dit eller till

annan institution där hon kan erhålla lämplig vård.

Om anledning föreligger därtill, skall de n som enligt första eller andra

stycket vistas utom anstalt stå under bevakning eller vara underkastad
särskilda föreskrifter. Lag (1989:296).

38 § Om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall och vård i
specialsjukhus för psykiskt utvecklingsstörda finns särskilda bestämmel­
ser.

39 § Tid för vistelse utanför anstalt enligt 11 §, 14 § andra stycket eller

32, 33, 34 eller 37 § eller enligt bestämmelse som avses i 38 § inräknas i
verkställighetstiden, om inte särskilda skäl talar mot det. Lag (1984:395).

40 § �r intagen sjuk när han skall l ämna anstalten, får på hans begäran

fortsatt sjukvård i anstalten beredas honom, om det kan anses skäligt.

41 § Medför kvinna spädbarn vid intagningen eller föder hon därefter

barn, kan tillstånd ges henne att ha barnet hos sig.

42 § Vid transport av intagen skall såvitt möjligt tillses att han ej utsättes

för obehörigas uppmärksamhet.

Om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, får den intagne vid transport

eller annars under vistelse utom a nstalten beläggas med fangsel.

Kan befaras att Iransport medför skada för den intagnes hälsa, skall

läkares medgivande till transporten inhämtas. Lag (1982:401).

43 § Intagen skall inställas vid domstol eller vid nämnd som avses i 37

kap. brottsbalken, om domstolen eller nämnden begär det. Begär annan
myndighet att intagen skall inställas inför denna, prövar kriminalvårdssty­
relsen om det skall ske. I anslutn ing till inställelse varom nu är fråga får
intagen tillfälligt placeras i allmänt häkte, om det behövs av säkerhetsskäl.

Tiden för inställelse som avses i första stycket inräknas i verkstäl lighets­

tiden.

�&talas intagen, skall han på begäran erhålla den lättnad i verkställighe­

ten som erfo rdras för utförande av hans talan i målet.

44 § Intagen skall erhålla ersättning, enligt normer som meddelas av

regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för arbete som han
utfört, om detta ej skett för egen räkning eller åt arbetsg ivare utom anstal­

ten. Ersättning skall utgå även när intagen, enligt vad som bestämts röran­
de honom, under arbetstid deltager i undervisning, utbildning eller annan

särskilt anordnad verksamhet eller behandling eller bedriver enskilda stu­
dier. Kan arbete eller annan verksamhet som berättigar till er sättning ej

beredas intagen eller är denne helt eller delvis oförmögen till sådan verk­

samhet, skall ersättning ändå utgå i den mån den intagne inte erhåller
ålders eller förtidspension enligt lagen {1962; 381) om allmän försäkring.

Ersättning för arbete skall bestämmas med hänsyn till den intagnes

1870

¬

arbetsinsats, om ej särskilda skäl föranleder annat. För annan verksamhet

SFS 1990:1011

skall ersättning i regel bestämm as enhetligt.

Regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, meddelar före­

skrifter beträffande användningen av ersättning enligt första stycket och

av annan arbetsinkomst som intagen uppbär. Lag (1984:395).

45 § Har intagen uppsåtligen förstört egendom som tillhör anstalten, får
ersättning härför tagas ut av medel som tillkommer honom enligt 44 §
första stycket.

Arbetsersättning som för intagens räkning innestår hos kriminalvårds­

myndighet får ej utmätas.

46 § har upphävts genom lag (19 76:506).

47 § Bryter intagen mot anbefalld ordning eller meddelade anvisningar

när han befinner sig inom anstalten eller utanför anstalten under tillsyn av
personal inom kriminalvården, får disciplinär bestraffning åläggas honom

enligt andra stycket, om det ej föreligger anledning att han skall låta sig

rätta av anvisning eller tillsägelse eller om gärningen är av sådan beskaf­

fenhet att bestraffning är påkallad av hänsyn till ordningen eller säkerhe­
ten inom anstalten.

Som disciplinär bestraffning kan

1. den in tagne tilldelas varning eller
2. förordnande meddelas att viss bestämd tid, högst tio dagar, icke skall

inräknas i verkställighetstiden för den påföljd som den intagne undergår.

Lag (1984:395).

48 § Vid prövning av fråga om disciplinär bestraffning enligt 47 § andra

stycket 2 skal l beaktas om förseelsen får eller kan bedömas få andra följder
för den intagne, särskilt i sådana hänseende n som avses i 11, 32 eller 33 §

denna lag. Lag (1976:506).

49 § Föreligger flera förseelser skall disciplinär bestraffning bestämmas
gemensamt för samtliga förseelser.

Genom upprepade förordnanden enligt 47 § an dra stycket 2 får den tid

som inte skall inräknas i verkst ällighetstiden ej överstiga,

1. beträffande den som undergår fängelse i högst en mån ad sammanlagt

tio dagar,

2. beträffande den som undergår fängelse i mer än en men högst fyra

månader sammanlagt femton dagar samt

3. beträffande den som undergår fängelse på längre tid än fyra månader

sammanlagt fyrtiofem dagar. Lag (198 1:330).

50 § Under utredningen av ett disciplinärende får en intagen tillfälligt

hållas avskild från a ndra intagna i den mån det är oundgängligen nödvän­

digt för att syftet med utredningen ej skall äventyras. �&tgärden får i intet
fall bestå längre än fyra dygn. Kan den intagne inte hållas avskild på
anstalten, får han placeras i allmä nt häkte, om detta är lämpligare än att

han förs över till en annan anstalt. Den intagne skall få den lättnad i

avskildheten som är möjlig. Lag (1980:930).

1871

¬

SFS 1990:1011

51 § Disciplinärenden skall avgöras skyndsamt. Innan beslut meddelas

skall förhör hållas med den intagne. �ver vad som förekommit vid förhör

och annan undersökning skall protokoll föras. Lag (1980:930).

52 § Om det ar nödvändigt f�r a tt upprätthålla ordning och säkerhet

inom anstalten, kan förmåner som enligt lagen tillkomm er intagen tillfäl­

ligt inskränkas.

52 a § Om det inte är uppenbart obehövligt, skall den som intages i

kriminalvårdsanstalt vid ankomsten till anstalten kroppsvisiteras for efter­

sökande av föremål som han enligt vad som följer av denna lag ej får

inneha.

1 övrigt får en intagen kroppsvisiteras för eftersökande av föremål som

nyss sagts när

1. anledning förekommer att sådant föremål skall anträffas på honom,
2. det sker stickprovsvis eller också i anslu tning till större undersökning

som av säkerhetsskäl görs av utrymmen inom anstalten och den intagne

har eller har haft särskild anknytning till utrymme som berörs av under­

sökningen,

3. den intagne skall mottaga eller har haft obevakat besök, eller
4. den intagne efter vistelse utanför anstalten kommer åter till denna.
Om det inte är uppenbart obehövligt, skall den som är intagen i sluten

riksanstalt kroppsvisiteras då han har haft besök som avses i andra stycket
3 samt i fall som anges i an dra stycket 4.

Vad som har sagts i andra stycket utgör ej hinder mot att i annat fall

företages sådan ytlig kroppsvisitation som bedömes nödvändig av säker­

hetsskäl och som endast avser eftersökande av vapen eller annat farligt

föremål. Lag (1982:40!).

52 b § Intagen får kroppsbesiktigas när anledning förekommer att före­

mål som han enligt vad som följer av denna lag ej får inneha skall anträffas

på honom.

Utöver vad som följer av första stycket får kroppsbes iktning i den mån

det anses påkallat företas i fall som avses i 52 a § först a stycket och andra

stycket 2 �4. 1 fr åga om den som inte är intagen i sluten riksanstalt gäl ler
detta dock bara ytlig kroppsbesiktning. Lag (1982:401).

52 c § Kroppsvisitation eller kroppsbesiktning får inte göras mer ingåen­

de än vad ändamålet med åtgärden kräver. All den hänsyn som omständig­

heterna medger skall iakttagas. Om möjligt skall vittne närvara.

Annan kroppsvisitation än som avses i 52 a § fjärde stycket eller kropps­

besiktning får, när åtgärden gäller kvinna, ej verkställas eller bevittnas av

annan än kvinna, läkare eller legitimerad sjuksköterska.

Föremål, som anträffas vid kroppsvisitation eller kroppsbesiktning och

som intagen enligt vad som följer av denna lag e j får inneha, skall omhän­

dertagas och förvaras för hans räkning, såvitt ej annat är särski lt föreskri­

vet. Lag (1982:401).

52 d § En intage n är skyldig att på anmaning lämna urinprov för kontroll

1872

av huruvida han är påverkad av narkotika samt utandningsprov för kon-

¬

troll av huruvida han är påverkad av alkohol, om inte annat föranleds av

SFS 1990:1011

medicinska eller liknande skäl. Lag (1982:401).

53 § Om tillämpning av bestämmelse i denna lag uppenbarligen kan

befaras medföra men for intagens kroppsliga eller psykiska hälsa, får den
jämkning göras som är påkallad för a tt förebygga sådant men.

3 kap. övriga bestämmelser

54 § Frågor som avses i 33 § prö vas av kriminalvårdsnämnden. Detsam­
ma gäller frågor som avses i 34 §, om den intagne har dömts till fängelse i
lägst tv å år. �vriga frågor enligt 34 § prövas av den övervakningsnämnd

till vars verksa mhetsområde anstalten hör. Lag (1983:243).

55 § Regeringen kan förordna att tillämpningen av 33 och 34 §§ får
överflyttas från kriminalvårdsnämnden till den övervakningsnämnd, till

vars verksamhetsområde anstalten hör. Lag (1981:213).

56 § Intagen får hos kriminalvårdsnämnden påkalla prövning av över­
vakningsnämndens beslut i frågor som avses i 33 och 34 §§ . Lag

(1981:213).

57 § �vervakningsnämnds beslut enligt denna lag länder till efterrättelse
omedelbart, om ej annorlunda förordnas.

Mot kriminalvårdsnämndens beslut enligt denna lag får talan ej foras.

Lag (1981:213).

58 § Beslut enligt denna lag i andra frågor än som avses i 54 � 56 §§

meddelas av kriminalvårdsstyrelsen.

Beslut i frågor på vilka första stycket är tillämpligt gäller omedelbart, om

inte något annat förordnas. Lag (1990:1011).

58 a § Regeringen får beträ ffande en viss intagen besluta att ett ärende
om vistelse utom anstalt skall överlämnas till regeringens prövning, om det
är påkallat med hänsyn till rikets säkerhet eller, när det gäller en intagen
som har dö mts for brott som avses i 31 § andr a stycket, med hänsyn till
risken for att denne medverkar till sådan brottslig verksamhet under
verkställigheten i ans talt. Lag (1988:622).

59 § Kriminalvårdsstyrelsens beslut i särskilt fall enligt denna lag får
överklagas hos kammarrätt. Beslut i fråga om vistelse utom anstalt för en

intagen beträffande vilken regeringen har meddelat förordnande enligt
31 § överklagas dock hos regeringen. Detsamma gäller andra beslut av
styrelsen enligt den na lag än som nu har angetts. Lag (1988:622).

60 §' Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan

föreskriva om överflyttning till någon annan kriminalvårdsmyndighct än

' Scnasic lydelse 1986:320.

1873

¬

SFS 1990:1011

kriminalvårdsstyrelsen eller till tjänstemän inom kriminalvården av över­
vakningsnämnds befogenhet enligt 54 och 55 § § samt av kriminalvårdssty­

relsens befogenhet enligt denna lag i andra fall än som avses i 20 § andra

stycket samt 20 a §. La g (1990: lOIl).

61 §" Kriminalvårdsstyrelsen kan ändra beslut i andra frågor än som
avses i 54 � 56 §§ som efter bemyndigande enligt 60 § har meddelats av en
annan kriminalvårdsmyndighet. Den som beslutet ang år får påkalla styrel­
sens prövning av ett sådant beslut, om det har gått honom emot.

Har till följd av en föreskrift enligt 60 § n ågon annan kriminalvårdsmyn­

dighet än kriminalvårdsstyrelsen meddelat beslut enligt 47 § andra stycket

2 om disciplinär åtgärd, skall beslu tet omedelbart anmälas för kriminal­

vårdsstyrelsen. Lag (1990: lOI 1).

62 § Den som olovligen till intagen överl ämnar eller försöker överlämna

vapen eller annat som d enne kan skada sig själv eller annan med, domes

till böter eller fängelse i högst ett år, om ej gärningen är belagd med
strängare straff i br ottsbalken.

Lämnar någon åt intagen alkoholhaltiga drycker eller andra berusnings­

medel eller sådan injektionsspruta eller kanyl som kan användas för in-

sprutning i människokroppen eller hjälper någon eljest intagen at t komma
åt sådana berusningsmedel eller föremål, dömes till böter eller fängelse i

högst sex månader, om ej gärningen eljest är i lag belagd med strängare

straff.

63 §'' Alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel får omhänder­

tas,

1, om de påträffas hos en intagen,
2, om en intagen får dem sig tillsända,
3. om de medförs av någon som skall tas in i kr iminalvårdsanstalt, eller

4. om de annars påträffas inom anstalt och det inte finns någon känd

ägare till dem.

Kriminalvårdsanstalten skall låta förstöra eller försälja den omhänder­

tagna egendomen enligt bestämmelserna om beslagtagen egendom i 2 § 1

första stycket lagen (1958 :205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker

m. m.

Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas även i fråga om

injektionsspruta eller kanyl som kan användas för insprutning i människo­
kroppen eller i fråga om andra föremål som är särskilt äg nade att användas
för missbruk av eller annan befattning med narkotika.

Belopp, som erhållits vid försäljning av omhändertagen egendom, tillfal­

ler staten.

Pengar, som påträffas hos eller ankommer till en intagen i strid med vad

som ä r särskilt föreskrivet om intagnas rätt att inneha pengar, skall om­

händertas, om det in te är uppenbart oskäligt. Omhändertagna pengar skall

genom anstaltens försorg göras räntebärande men får ej disponeras av den

1874

Senaste lydelse 1986; .120.

Senaste lydelse 1985:11.

¬

intagne förrän vid anstaltsvårdens slut, om det inte föreligger särskilda

SFS 1990:1011

skäl. Lag (1990:1011).

Denna lag träder i kraft d en 1 januari 1991.

På regeringens vägnar

LAILA FREI VALDS

Göran Rosenberg
(Justitiedepartementet)

¬