SFS 1995:492 Lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt

Start / Straffrätt / Fängelselag (2010:610) / SFS 1995:492 Lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt

SFS 1995_492 Lag om ändring i lagen (1974_203) om kriminalvård i anstalt

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">      </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:492 Utkom fr�n trycket den 31 maj 1995 Lag om �ndring i lagen (1974:203) om kriminalv�rd i anstalt; utf�rdad den 18 maj 1995. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1974:203) om kriminalv�rd i anstalt dels att 6 � skall upph�vas, dels att 3, 7, 11, 26, 29, 42 och 52 a-d �� skall ha f�ljande lydelse, dels att i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer, 7 a � och 64 �, av f�ljande lydelse. 3 �2 En kriminalv�rdsanstalt eller en avdelning av en anstalt skall med h�nsyn till graden av s�kerhet vara �ppen eller sluten. F�r placering av s�dana intagna som avses i 20 a � kan en sluten avdelning inr�ttas som specialavdelning med s�rskild �vervakning och begr�nsad gemensamhet mellan de intagna. Regeringen eller den myndighet, som regeringen best�mmer, beslutar vilka anstalter eller anstaltsavdelningar som skall vara �ppna eller slutna och vilka slutna avdelningar som skall vara specialavdelningar. Vad i denna lag s�gs om en �ppen eller en sluten anstalt g�ller �ven en �ppen eller en sluten avdelning av en anstalt. 1 Prop. 1994/95:124, bet. 1994/95:JuU20, rskr. 1994/95:331. 2 Senaste lydelse 1980:930. 802 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:492 7 �3 Vid f�rdelning av de intagna mellan �ppna och slutna anstalter skall f�ljande iakttas. En intagen b�r placeras i en �ppen anstalt, om inte placering i en sluten anstalt �r n�dv�ndig av s�kerhetssk�l eller f�r att den intagne skall f� m�jlighet till s�dant arbete eller s�dan undervisning, utbildning eller s�rskild behandling som inte l�mpligen kan ordnas i en �ppen anstalt. Vid bed�mningen av om det av s�kerhetssk�l �r n�dv�ndigt med placering i en sluten anstalt skall bland andra omst�ndigheter beaktas om det finns risk f�r att den intagne skall avvika. Vidare skall den som kan befaras missbruka eller p� annat s�tt ta befattning med narkotika under verkst�lligheten f�retr�desvis placeras i en sluten anstalt. Den som underg�r f�ngelse i l�gst fyra �r och den som i annat fall har d�mts till f�ngelse i l�gst tv� �r f�r grovt narkotikabrott eller grov varusmuggling som avser narkotika eller f�r f�rs�k, f�rberedelse, st�mpling eller medverkan till brott som nu angetts skall placeras i en sluten anstalt, om det med h�nsyn till arten av hans brottslighet eller annars kan befaras att han �r s�rskilt ben�gen att avvika eller forts�tta en brottslig verksamhet av allvarlig karakt�r innan verkst�lligheten i anstalt har avslutats. Placeringen skall f�retr�desvis ske i en s�dan anstalt eller avdelning av anstalt som �r s�rskilt l�mpad att tillgodose kraven p� h�g s�kerhet. Pr�vning av om placering i sluten anstalt skall ske med st�d av tredje stycket skall ske s� snart verkst�llighet p�b�rjas eller annars s� snart det finns anledning till det. Ett beslut om s�dan placering skall ompr�vas n�r det finns anledning till det, dock alltid inom sex m�nader fr�n f�reg�ende pr�vning. 7 a � Vid f�rdelningen av de intagna mellan anstalter av samma slag skall den som har behov av utbildning eller behandling som anordnas i viss anst�lt, om det �r l�mpligt, placeras i denna. Vidare skall den placering efterstr�vas som �r �gnad att fr�mja en �ndam�lsenlig planering av frigivningen. 11 �4 F�r att underl�tta anpassningen i samh�llet kan en intagen medges att under arbetstid utf�ra arbete eller delta i undervisning, ut- bildning eller annan s�rskilt anordnad verksamhet utanf�r anstalten. Detta g�ller inte en intagen som avses i 7 � tredje stycket. 26 �5 Brev eller andra f�rs�ndelser till eller fr�n den som �r intagen i en sluten anstalt f�r granskas f�r unders�kning av om de inneh�ller n�got otill�tet f�rem�l. Betr�ffande den som �r intagen p� special- avdelning skall en s�dan granskning alltid g�ras. Finns det anledning att anta att en f�rs�ndelse inneh�ller ett s�dant f�rem�l eller sker det stickprovsvis, f�r granskning i detta syfte g�ras �ven av en f�rs�ndelse till eller fr�n den som �r intagen i en �ppen anstalt. 3 Senaste lydelse 1988:622. 4 Senaste lydelse 1988:622. 5 Senaste lydelse 1991:1133. 803 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:641px;height:902px;"> <img width="641" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:492 Betr�ffande den som �r intagen p� en specialavdelning skall gransk- ningen av brev eller andra f�rs�ndelser �ven syfta till att unders�ka om de inneh�ller n�got meddelande om planl�ggning av brottslig verk- samhet, avvikande eller n�got annat liknande f�rfarande. Granskning i detta syfte f�r ocks� g�ras betr�ffande andra intagna, n�r det finns anledning att anta att en f�rs�ndelse inneh�ller ett s�dant meddelande. Betr�ffande den som �r intagen i en sluten anstalt f�r s�dan granskning �ven g�ras stickprovsvis samt om det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till den intagnes s�rskilda f�rh�llanden. F�rsta och andra styckena g�ller inte s�dana brev som enligt 25 � skall vidarebefordras utan granskning. Om en intagen under utredningen av ett disciplin�rende h�lls avskild fr�n andra intagna, f�r den intagne ocks� hindras fr�n kontakter med andra personer genom brev i den utstr�ckning det �r oundg�ngligen n�dv�ndigt f�r att syftet med utredningen inte skall �ventyras. 29 �6 En intagen f�r ta emot bes�k i den utstr�ckning det l�mpligen kan ske. En intagen f�r inte ta emot bes�k som kan �ventyra s�ker- heten i anstalten eller som kan motverka den intagnes anpassning i samh�llet eller annars vara till skada f�r den intagne eller annan. Om en intagen under utredningen av ett disciplin�rende h�lls avskild fr�n andra intagna, f�r den intagne ocks� v�gras bes�k i den utstr�ckning det �r oundg�ngligen n�dv�ndigt f�r att syftet med utredningen inte skall �ventyras. Om det beh�vs f�r att kunna bed�ma om en intagen skall f� ta emot bes�k i ett s�rskilt fall eller om ett bes�k skall vara bevakat, skall i f�rv�g unders�kas om den bes�kande har d�mts eller �r misst�nkt f�r brottslig verksamhet. I den utstr�ckning det beh�vs skall upplysningar ocks� inh�mtas om den bes�kandes personliga f�rh�llanden i �vrigt. Om det beh�vs med h�nsyn till s�kerheten, skall en tj�nsteman vid anstalten vara n�rvarande vid bes�ket (bevakat bes�k). Bes�k av en advokat som bitr�der den intagne i en r�ttslig angel�genhet skall vara bevakat bara om advokaten eller den intagne beg�r det. Som villkor f�r bes�k kan av s�kerhetssk�l f�reskrivas att den bes�kande underkastar sig kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning. 42 �7 Vid transport av en intagen skall s�vitt m�jligt ses till att den intagne inte uts�tts f�r obeh�rigas uppm�rksamhet. Om det �r n�dv�ndigt av s�kerhetssk�l, f�r den intagne bel�ggas med f�ngsel vid f�rflyttning inom anstalten samt vid transport eller annan vistelse utanf�r anstalten. Kan befaras att transport medf�r skada f�r den intagnes h�lsa, skall l�kares medgivande till transporten inh�mtas. 6 Senaste lydelse 1993:1410. 7 Senaste lydelse 1982:401. 804 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:492 52 a �8 En intagen f�r kroppsvisiteras f�r efters�kande av otill�tna f�rem�l n�r 1. det finns anledning att anta att ett s�dant f�rem�l skall antr�ffas p� honom, 2. han �terkommer efter en vistelse utanf�r anstalten, 3. han skall ta emot eller har haft obevakat bes�k, eller 4. det g�rs stickprovsvis eller i anslutning till en st�rre unders�k- ning som av s�kerhetssk�l g�rs av ett utrymme inom anstalten och den intagne har eller har haft s�rskild anknytning till utrymmet som ber�rs av unders�kningen. Den som skall tas in i anstalt skall kroppsvisiteras n�r han anl�nder till anstalten, om det inte �r uppenbart obeh�vligt. Detsamma g�ller n�r en intagen i sluten anstalt �terkommer efter en vistelse utanf�r anstalten eller har haft obevakat bes�k. Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta och andra styckena f�r en intagen underkastas s�dan ytlig kroppsvisitation som bed�ms n�dv�ndig av s�kerhetssk�l och som endast syftar till att s�ka efter vapen eller andra farliga f�rem�l. 52 b �9 En intagen f�r kroppsbesiktigas n�r det finns anledning att anta att ett otill�tet f�rem�l skall antr�ffas p� honom. I den utstr�ckning det beh�vs f�r kroppsbesiktning g�ras �ven i fall som avses i 52 a � f�rsta stycket 2-4 och andra stycket. I fr�ga om den som �r intagen i �ppen anstalt g�ller detta dock bara ytlig kropps- besiktning. 52 c �10 Kroppsvisitation eller kroppsbesiktning f�r inte g�ras mer in- g�ende �n vad �ndam�let med �tg�rden kr�ver. All den h�nsyn som omst�ndigheterna medger skall iakttas. Om m�jligt skall ett vittne n�rvara. Kroppsvisitation eller kropps besiktning av en kvinna f�r inte verkst�llas eller bevittnas av annan �n en kvinna, l�kare eller legitimerad sjuksk�terska. Kroppsvisitation som avses i 52 a � tredje stycket och kroppsvisitation som enbart inneb�r att f�rem�l som en kvinna b�r med sig unders�ks samt kroppsbesiktning som enbart inne- b�r att blodprov eller alkoholutandningsprov tas f�r dock verkst�llas och bevittnas av en man. Ett otill�tet f�rem�l, som antr�ffas vid kroppsvisitation eller kropps- besiktning, skall omh�ndertas och f�rvaras f�r den intagnes r�kning, s�vitt inte annat �r f�reskrivet. 8 Senaste lydelse 1982:401. 9 Senaste lydelse 1982:401. 10 Senaste lydelse 1982:401. 805 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:644px;height:903px;"> <img width="644" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:492 52 d �11 En intagen �r, om inte annat f�ranleds av medicinska eller liknande sk�l, skyldig att p� anmaning l�mna blod-, urin- eller ut- andningsprov f�r kontroll av att han inte �r p�verkad av beroende- framkallande medel eller n�got s�dant dopningsmedel som avses i 1 � lagen (1991:1969) om f�rbud mot vissa dopningsmedel. 64 � Antr�ffas i andra fall �n som avses i 63 � inom anstalten egen- dom som kan antas bli tagen i beslag, f�r kriminalv�rdsanstalten omh�nderta egendomen i avvaktan p� beslut d�rom. Omh�ndertagan- det skall s� snart det kan ske anm�las till den som f�r besluta om beslag. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1995. P� regeringens v�gnar LAILA FREIVALDS Fredrik Wers�ll (Justitiedepartementet) 11 Senaste lydelse 1993:210. 806 </div> </div>

SFS 1995:492

Utkom fr�n trycket
den 31 maj 1995

Lag
om �ndring i lagen (1974:203) om kriminalv�rd i
anstalt;

utf�rdad den 18 maj 1995.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1974:203) om

kriminalv�rd i anstalt

dels att 6 � skall upph�vas,
dels att 3, 7, 11, 26, 29, 42 och 52 a-d �� skall ha f�ljande lydelse,
dels att i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer, 7 a � och 64 �, av

f�ljande lydelse.

3 �2 En kriminalv�rdsanstalt eller en avdelning av en anstalt skall med
h�nsyn till graden av s�kerhet vara �ppen eller sluten. F�r placering av
s�dana intagna som avses i 20 a � kan en sluten avdelning inr�ttas som
specialavdelning med s�rskild �vervakning och begr�nsad
gemensamhet mellan de intagna.

Regeringen eller den myndighet, som regeringen best�mmer, beslutar

vilka anstalter eller anstaltsavdelningar som skall vara �ppna eller
slutna och vilka slutna avdelningar som skall vara specialavdelningar.

Vad i denna lag s�gs om en �ppen eller en sluten anstalt g�ller �ven

en �ppen eller en sluten avdelning av en anstalt.

Prop. 1994/95:124, bet. 1994/95:JuU20, rskr. 1994/95:331.

Senaste lydelse 1980:930.

802

SFS 1995:492

7 �3 Vid f�rdelning av de intagna mellan �ppna och slutna anstalter
skall f�ljande iakttas.
En intagen b�r placeras i en �ppen anstalt, om inte placering i en
sluten anstalt �r n�dv�ndig av s�kerhetssk�l eller f�r att den intagne
skall f� m�jlighet till s�dant arbete eller s�dan undervisning,
utbildning eller s�rskild behandling som inte l�mpligen kan ordnas i en
�ppen anstalt. Vid bed�mningen av om det av s�kerhetssk�l �r

n�dv�ndigt med placering i en sluten anstalt skall bland andra
omst�ndigheter beaktas om det finns risk f�r att den intagne skall
avvika. Vidare skall den som kan befaras missbruka eller p� annat s�tt
ta befattning med narkotika under verkst�lligheten f�retr�desvis
placeras i en sluten anstalt.

Den som underg�r f�ngelse i l�gst fyra �r och den som i annat fall

har d�mts till f�ngelse i l�gst tv� �r f�r grovt narkotikabrott eller grov
varusmuggling som avser narkotika eller f�r f�rs�k, f�rberedelse,
st�mpling eller medverkan till brott som nu angetts skall placeras i en
sluten anstalt, om det med h�nsyn till arten av hans brottslighet eller
annars kan befaras att han �r s�rskilt ben�gen att avvika eller forts�tta
en brottslig verksamhet av allvarlig karakt�r innan verkst�lligheten i
anstalt har avslutats. Placeringen skall f�retr�desvis ske i en s�dan
anstalt eller avdelning av anstalt som �r s�rskilt l�mpad att tillgodose
kraven p� h�g s�kerhet.

Pr�vning av om placering i sluten anstalt skall ske med st�d av tredje

stycket skall ske s� snart verkst�llighet p�b�rjas eller annars s� snart det
finns anledning till det. Ett beslut om s�dan placering skall ompr�vas
n�r det finns anledning till det, dock alltid inom sex m�nader fr�n
f�reg�ende pr�vning.

7 a � Vid f�rdelningen av de intagna mellan anstalter av samma slag
skall den som har behov av utbildning eller behandling som anordnas
i viss anst�lt, om det �r l�mpligt, placeras i denna. Vidare skall den
placering efterstr�vas som �r �gnad att fr�mja en �ndam�lsenlig
planering av frigivningen.

11 �4 F�r att underl�tta anpassningen i samh�llet kan en intagen

medges att under arbetstid utf�ra arbete eller delta i undervisning, ut-
bildning eller annan s�rskilt anordnad verksamhet utanf�r anstalten.
Detta g�ller inte en intagen som avses i 7 � tredje stycket.

26 �5 Brev eller andra f�rs�ndelser till eller fr�n den som �r intagen i
en sluten anstalt f�r granskas f�r unders�kning av om de inneh�ller
n�got otill�tet f�rem�l. Betr�ffande den som �r intagen p� special-
avdelning skall en s�dan granskning alltid g�ras. Finns det anledning
att anta att en f�rs�ndelse inneh�ller ett s�dant f�rem�l eller sker det
stickprovsvis, f�r granskning i detta syfte g�ras �ven av en f�rs�ndelse
till eller fr�n den som �r intagen i en �ppen anstalt.

Senaste lydelse 1988:622.

Senaste lydelse 1991:1133.

803

SFS 1995:492

Betr�ffande den som �r intagen p� en specialavdelning skall gransk-

ningen av brev eller andra f�rs�ndelser �ven syfta till att unders�ka

om de inneh�ller n�got meddelande om planl�ggning av brottslig verk-
samhet, avvikande eller n�got annat liknande f�rfarande. Granskning i
detta syfte f�r ocks� g�ras betr�ffande andra intagna, n�r det finns
anledning att anta att en f�rs�ndelse inneh�ller ett s�dant meddelande.
Betr�ffande den som �r intagen i en sluten anstalt f�r s�dan granskning
�ven g�ras stickprovsvis samt om det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till
den intagnes s�rskilda f�rh�llanden.

F�rsta och andra styckena g�ller inte s�dana brev som enligt 25 �

skall vidarebefordras utan granskning.

Om en intagen under utredningen av ett disciplin�rende h�lls avskild

fr�n andra intagna, f�r den intagne ocks� hindras fr�n kontakter med
andra personer genom brev i den utstr�ckning det �r oundg�ngligen
n�dv�ndigt f�r att syftet med utredningen inte skall �ventyras.

29 �6 En intagen f�r ta emot bes�k i den utstr�ckning det l�mpligen
kan ske. En intagen f�r inte ta emot bes�k som kan �ventyra s�ker-
heten i anstalten eller som kan motverka den intagnes anpassning i
samh�llet eller annars vara till skada f�r den intagne eller annan. Om
en intagen under utredningen av ett disciplin�rende h�lls avskild fr�n
andra intagna, f�r den intagne ocks� v�gras bes�k i den utstr�ckning
det �r oundg�ngligen n�dv�ndigt f�r att syftet med utredningen inte
skall �ventyras.

Om det beh�vs f�r att kunna bed�ma om en intagen skall f� ta emot

bes�k i ett s�rskilt fall eller om ett bes�k skall vara bevakat, skall i
f�rv�g unders�kas om den bes�kande har d�mts eller �r misst�nkt f�r
brottslig verksamhet. I den utstr�ckning det beh�vs skall upplysningar
ocks� inh�mtas om den bes�kandes personliga f�rh�llanden i �vrigt.

Om det beh�vs med h�nsyn till s�kerheten, skall en tj�nsteman vid

anstalten vara n�rvarande vid bes�ket (bevakat bes�k). Bes�k av en
advokat som bitr�der den intagne i en r�ttslig angel�genhet skall vara
bevakat bara om advokaten eller den intagne beg�r det.

Som villkor f�r bes�k kan av s�kerhetssk�l f�reskrivas att den

bes�kande underkastar sig kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning.

42 �7 Vid transport av en intagen skall s�vitt m�jligt ses till att den

intagne inte uts�tts f�r obeh�rigas uppm�rksamhet.

Om det �r n�dv�ndigt av s�kerhetssk�l, f�r den intagne bel�ggas

med f�ngsel vid f�rflyttning inom anstalten samt vid transport eller
annan vistelse utanf�r anstalten.

Kan befaras att transport medf�r skada f�r den intagnes h�lsa, skall

l�kares medgivande till transporten inh�mtas.

Senaste lydelse 1993:1410.

Senaste lydelse 1982:401.

804

SFS 1995:492

52 a �8 En intagen f�r kroppsvisiteras f�r efters�kande av otill�tna
f�rem�l n�r

1. det finns anledning att anta att ett s�dant f�rem�l skall antr�ffas

p� honom,

2. han �terkommer efter en vistelse utanf�r anstalten,
3. han skall ta emot eller har haft obevakat bes�k, eller
4. det g�rs stickprovsvis eller i anslutning till en st�rre unders�k-

ning som av s�kerhetssk�l g�rs av ett utrymme inom anstalten och
den intagne har eller har haft s�rskild anknytning till utrymmet som
ber�rs av unders�kningen.

Den som skall tas in i anstalt skall kroppsvisiteras n�r han anl�nder

till anstalten, om det inte �r uppenbart obeh�vligt. Detsamma g�ller
n�r en intagen i sluten anstalt �terkommer efter en vistelse utanf�r
anstalten eller har haft obevakat bes�k.

Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta och andra styckena f�r en intagen

underkastas s�dan ytlig kroppsvisitation som bed�ms n�dv�ndig av
s�kerhetssk�l och som endast syftar till att s�ka efter vapen eller andra
farliga f�rem�l.

52 b �9 En intagen f�r kroppsbesiktigas n�r det finns anledning att
anta att ett otill�tet f�rem�l skall antr�ffas p� honom.

I den utstr�ckning det beh�vs f�r kroppsbesiktning g�ras �ven i fall

som avses i 52 a � f�rsta stycket 2-4 och andra stycket. I fr�ga om

den som �r intagen i �ppen anstalt g�ller detta dock bara ytlig kropps-
besiktning.

52 c �10 Kroppsvisitation eller kroppsbesiktning f�r inte g�ras mer in-
g�ende �n vad �ndam�let med �tg�rden kr�ver. All den h�nsyn som
omst�ndigheterna medger skall iakttas. Om m�jligt skall ett vittne

n�rvara.

Kroppsvisitation eller kropps besiktning av en kvinna f�r inte

verkst�llas eller bevittnas av annan �n en kvinna, l�kare eller
legitimerad sjuksk�terska. Kroppsvisitation som avses i 52 a � tredje
stycket och kroppsvisitation som enbart inneb�r att f�rem�l som en

kvinna b�r med sig unders�ks samt kroppsbesiktning som enbart inne-
b�r att blodprov eller alkoholutandningsprov tas f�r dock verkst�llas

och bevittnas av en man.

Ett otill�tet f�rem�l, som antr�ffas vid kroppsvisitation eller kropps-

besiktning, skall omh�ndertas och f�rvaras f�r den intagnes r�kning,
s�vitt inte annat �r f�reskrivet.

Senaste lydelse 1982:401.

805

SFS 1995:492

52 d �11 En intagen �r, om inte annat f�ranleds av medicinska eller
liknande sk�l, skyldig att p� anmaning l�mna blod-, urin- eller ut-

andningsprov f�r kontroll av att han inte �r p�verkad av beroende-
framkallande medel eller n�got s�dant dopningsmedel som avses i 1 �
lagen (1991:1969) om f�rbud mot vissa dopningsmedel.

64 � Antr�ffas i andra fall �n som avses i 63 � inom anstalten egen-
dom som kan antas bli tagen i beslag, f�r kriminalv�rdsanstalten
omh�nderta egendomen i avvaktan p� beslut d�rom. Omh�ndertagan-
det skall s� snart det kan ske anm�las till den som f�r besluta om
beslag.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1995.

P� regeringens v�gnar

LAILA FREIVALDS

Fredrik Wers�ll
(Justitiedepartementet)

Senaste lydelse 1993:210.

806

;

Viktiga lagar inom straffrätten

Brottsbalk (1962:700)
Narkotikastrafflag (1968:64)
Skattebrottslag (1971:69)
Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

JP Infonets straffrättsliga tjänster

Arbetar du med straffrätt? JP Infonets tjänster ger dig ett bra stöd i ditt arbete. Våra tjänster bevakar, förutom lagar och förarbeten, hela rättskedjan från tingsrätt till Högsta domstolen. Vi tar in alla relevanta avgöranden från JO och JK. Dessutom kan du ta del av expertanalyser som ringar in och besvarar olika aktuella rättsfrågor. Se allt inom straffrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1995:492 Lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt

Viktiga lagar inom straffrätten

JP Infonets straffrättsliga tjänster

Om Lagboken.se