SFS 1998:599 Lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt

Start / Straffrätt / Fängelselag (2010:610) / SFS 1998:599 Lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag om �ndring i lagen (1974:203) om kriminalv�rd i anstalt; utf�rdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagen beslut 1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1974:203) om kriminalv�rd i anstalt 2 dels att 3, 7, 8, 1012, 14, 18, 20 a22, 32, 34 och 60 �� skall ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer, 8 a � och 61 a �, av f�ljande lydelse. 3 � 3 En kriminalv�rdsanstalt eller en avdelning av en anstalt skall med h�nsyn till graden av s�kerhet vara �ppen eller sluten. F�r placering av s�dana intagna som avses i 20 a � kan en sluten avdelning inr�ttas som s�kerhetsavdelning med s�rskild �vervakning och begr�nsad gemensamhet mellan de intagna. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer beslutar vilka anstalter eller anstaltsavdelningar som skall vara �ppna eller slutna och vilka slutna avdelningar som skall vara s�kerhetsavdelningar. Vad i denna lag s�gs om �ppna eller slutna anstalter g�ller �ven �ppna eller slutna avdelningar av anstalter. 7 � 4 Vid f�rdelning av de intagna mellan �ppna och slutna anstalter skall f�ljande iakttas. En intagen b�r placeras i en �ppen anstalt, om inte placering i en sluten anstalt �r n�dv�ndig av s�kerhetssk�l eller f�r att den intagne skall f� m�jlighet till s�dant arbete eller s�dan undervisning, utbildning eller s�rskild behandling som inte l�mpligen kan ordnas i en �ppen anstalt. Vid bed�mningen av om det av s�kerhetssk�l �r n�dv�ndigt med placering i en sluten anstalt skall bland andra omst�ndigheter beaktas om det finns risk f�r att den intagne skall avvika eller forts�tta med brottslig verksamhet. Vidare skall den som kan befaras missbruka eller p� annat s�tt ta befattning med narkotika under verkst�lligheten f�retr�desvis placeras i en sluten anstalt. 1 Prop. 1997/98:95, bet. 1997/98:JuU19, rskr. 1997/98:208. 2 Lagen omtryckt 1990:1011. 3 Senaste lydelse 1995:492. 4 Senaste lydelse 1995:492. Svensk f�rfattningssamling SFS 1998:599 Utkom fr�n trycket den 24 juni 1998 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1998:599 F�r den som avtj�nar f�ngelse i l�gst fyra �r skall det s�rskilt beslutas om de villkor som skall g�lla f�r verkst�lligheten n�r det g�ller placering i anstalt samt permissioner och vistelser utanf�r anstalt enligt 11, 14, 32 och 34 ��. Om det finns s�rskilda sk�l skall s�dana villkor beslutas ocks� f�r annan intagen som d�mts till f�ngelse i l�gst tv� �r. Pr�vning av vilka s�rskilda villkor som skall g�lla f�r verkst�lligheten enligt tredje stycket skall ske s� snart verkst�lligheten p�b�rjas eller annars s� snart behov d�rav uppkommer. Villkoren skall ompr�vas n�r det finns anledning till det. Beslut om anstaltsplacering, f�rflyttning till annan anstalt samt permissioner och vistelser utanf�r anstalt enligt 11, 14, 32 och 34 �� som strider mot de s�rskilda villkoren f�r inte meddelas. 8 � En intagen som inte har fyllt arton �r f�r inte placeras i en anstalt d�r han vistas tillsammans med intagna �ver arton �r, om det inte kan anses vara till hans b�sta. Han skall h�llas �tskild fr�n s�dana intagna som kan inverka menligt p� hans anpassning i samh�llet. En intagen som har fyllt arton men inte tjugoett �r skall, om inte s�rskilda sk�l f�ranleder annat, h�llas �tskild fr�n s�dana intagna som kan inverka menligt p� hans anpassning i samh�llet. Den som inte har fyllt tjugoett �r och som inte placeras p� en �ppen anstalt skall f�retr�desvis placeras i en anstalt med s�rskild verksamhet f�r yngre intagna. 8 a � En kvinna skall normalt placeras i en anstalt som �r avsedd f�r enbart kvinnor. En kvinna f�r inte utan eget medgivande placeras i en anstalt d�r �ven m�n placeras. 10 � En intagen skall under arbetstid ges m�jlighet till arbete, undervisning, utbildning, arbetstr�ning, s�rskilt anordnad verksamhet som syftar till att motverka brott eller missbruk eller n�gon annan l�mplig syssel- s�ttning som s�vitt m�jligt fr�mjar utsikterna f�r honom att efter frigivningen inordna sig i samh�llet. Har en intagen behov av medicinskpsykologisk eller n�gon annan s�rskild behandling skall s�dan beredas honom, om det kan ske med h�nsyn till anstaltstidens l�ngd och hans f�ruts�ttningar. Behandlingen skall om m�jligt ske under arbetstid. 11 � 5 F�r att underl�tta anpassningen i samh�llet kan en intagen medges att f� vistas utanf�r anstalten under arbetstid f�r att utf�ra arbete, delta i undervisning eller utbildning, erh�lla behandling eller delta i n�gon annan s�rskilt anordnad verksamhet. S�dan vistelse f�r dock inte medges om det p� grund av viss omst�ndighet kan befaras att den intagne kommer att avvika, �terfalla i brott eller missbruka alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel eller n�got s�dant dopningsmedel som avses i 1 � lagen (1991:1969) om f�rbud 5 Senaste lydelse 1995:492. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1998:599 mot vissa dopningsmedel. F�r vistelsen f�r st�llas de villkor som kan anses n�dv�ndiga. Vid pr�vningen av medgivande f�r en intagen att utf�ra arbete eller delta i n�gon annan s�rskilt anordnad verksamhet utanf�r anstalten skall s�rskilt beaktas, om den intagne beh�ver inskolning i arbetslivet eller om ett med- givande annars kan antas v�sentligt f�rb�ttra hans m�jligheter att f�rs�rja sig efter frigivningen. Av 7 � f�ljer att beslut enligt denna best�mmelse om vistelse utanf�r anstalten inte f�r meddelas i strid mot de s�rskilda villkor som g�ller f�r verkst�lligheten. 12 � En intagen �r skyldig att delta i den verksamhet och ha den syssels�ttning i �vrigt som anvisas honom. Den som f�r �lderspension enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r dock inte �l�ggas att ha n�gon syssels�ttning, och den som f�r f�rtidspension eller sjukbidrag enligt den lagen f�r �l�ggas att ha syssels�ttning bara av den art och omfattning som kan anses l�mplig f�r honom. 14 � En intagen skall ges tillf�lle till l�mplig fritidssyssels�ttning. Han b�r uppmuntras att �gna sig �t egna intressen som kan bidra till hans utveckling. I den utstr�ckning det l�mpligen kan ske b�r han f� m�jligheter att genom tidningar, radio och television f�lja vad som h�nder i omv�rlden. Hans behov av f�rstr�else b�r tillgodoses i sk�lig omfattning. Om det l�mpligen kan ske, b�r en intagen ges tillf�lle att vistas utanf�r anstalten f�r att p� fritiden delta i s�dan f�reningsverksamhet eller annan liknande verksamhet som �r �gnad att underl�tta anpassningen i samh�llet. F�r s�dan vistelse f�r st�llas de villkor som kan anses n�dv�ndiga. D�rvid kan f�reskrivas att den intagne skall st� under tillsyn. S�dan vistelse utanf�r anstalten f�r inte medges om det p� grund av viss omst�ndighet kan befaras att den intagne kommer att avvika, �terfalla i brott eller missbruka alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel eller n�got s�dant dopningsmedel som avses i 1 � lagen (1991:1969) om f�rbud mot vissa dopningsmedel. Av 7 � f�ljer att beslut enligt andra stycket om vistelse utanf�r anstalten inte f�r meddelas i strid mot de s�rskilda villkor som g�ller f�r verkst�lligheten. 18 � En intagen f�r p� egen beg�ran vistas avskild fr�n andra intagna, om det finns l�mpliga f�ruts�ttningar f�r det och s�rskilda sk�l inte talar d�remot. Ett medgivande till en s�dan avskildhet skall ompr�vas s� ofta det finns anledning till det, dock minst en g�ng i m�naden. L�kare skall unders�ka en intagen som p� grund av medgivande enligt f�rsta stycket vistas avskild fr�n andra intagna, om det beh�vs med h�nsyn till den intagnes h�lsotillst�nd. Har den intagne inte vistats tillsammans med andra intagna under en sammanh�ngande tid av en m�nad, skall en s�dan unders�kning alltid �ga rum. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1998:599 20 a � Finns det i fall som avses i 20 � andra stycket anledning anta att de f�rh�llanden som d�r avses kommer att best� en l�ngre tid, f�r den intagne placeras p� en s�kerhetsavdelning. En intagen f�r ocks� placeras p� en s�kerhetsavdelning, om det finns s�rskild anledning anta att det beh�vs f�r att hindra honom fr�n brottslig verksamhet av allvarligt slag under vistelsen i anstalt. Ett beslut om placering p� en s�kerhetsavdelning skall ompr�vas s� ofta det finns anledning till det, dock minst en g�ng i m�naden. En intagen har r�tt att i st�llet f�r att bli placerad p� en s�kerhets- avdelning vistas avskild fr�n andra intagna om inte 1. s�rskilda sk�l med h�nsyn till hans h�lsa talar mot det, eller 2. det av s�kerhetssk�l �r av synnerlig vikt att han inte placeras utanf�r s�kerhetsavdelningen. 21 � En intagen som h�lls avskild fr�n andra intagna enligt 20 � eller 20 a � skall f� den l�ttnad i avskildheten som �r m�jlig. 22 � Innan beslut meddelas om en �tg�rd enligt 20 eller 20 a � och vid ompr�vning av ett s�dant beslut skall de omst�ndigheter utredas som inverkar p� fr�gans avg�rande. Den som h�lls avskild p� grund av att han �r farlig f�r sin egen s�kerhet till liv eller h�lsa skall unders�kas av l�kare s� snart det kan ske. Andra intagna som h�lls avskilda enligt 20 � eller 20 a � och s�dana intagna som �r placerade p� en s�kerhetsavdelning skall unders�kas av l�kare, om det beh�vs med h�nsyn till den intagnes tillst�nd. Har en intagen h�llits avskild under en sammanh�ngande tid av en m�nad skall en s�dan unders�kning alltid �ga rum. Protokoll skall f�ras �ver vad som kommit fram vid utredning enligt f�rsta stycket. 32 � F�r att underl�tta anpassningen i samh�llet kan en intagen beviljas tillst�nd att l�mna anstalten f�r viss kort tid (normalpermission), om det inte finns p�taglig fara f�r fortsatt brottslig verksamhet eller avsev�rd fara f�r annat missbruk. Vid bed�mningen skall s�rskilt beaktas om den intagne har nyttjat eller f�rfarit olagligt med narkotika inom anstalten eller utan giltigt sk�l v�grat att l�mna urinprov enligt 52 d �. Permission f�r ocks� ges, om det finns n�gon annan s�rskild anledning �n den som anges i f�rsta stycket (s�rskild permission). F�r normalpermission eller s�rskild permission f�r st�llas de villkor som kan anses n�dv�ndiga n�r det g�ller vistelseort, anm�lningsskyldighet eller annat. Om noggrann tillsyn beh�vs, kan det f�reskrivas att den intagne under permissionen skall vara st�lld under bevakning. Av 7 � f�ljer att beslut om permission inte f�r meddelas i strid mot de s�rskilda villkor som g�ller f�r verkst�lligheten. 34 � 6 Kan en intagen genom vistelse utanf�r anstalt bli f�rem�l f�r s�rskilda �tg�rder som kan antas underl�tta hans anpassning i samh�llet, kan 6 Senaste lydelse 1993:210. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1998:599 han f� medgivande att f�r ett s�dant �ndam�l vistas utanf�r anstalten under l�mplig tid, om det finns s�rskilda sk�l. D�rvid skall s�rskilt beaktas om den intagne beh�ver v�rd eller annan behandling mot missbruk av beroendeframkallande medel. F�r vistelsen skall de villkor st�llas som kan anses n�dv�ndiga. I samband med v�rd eller n�gon annan behandling f�r det f�reskrivas att den intagne skall vara skyldig att l�mna blod-, urin- eller utandningsprov f�r kontroll av att han inte �r p�verkad av beroendeframkallande medel eller n�got s�dant dopningsmedel som avses i 1 � lagen (1991:1969) om f�rbud mot vissa dopningsmedel. Om det finns s�rskilda sk�l kan i samband med beslut enligt f�rsta stycket meddelas f�reskrift enligt 26 kap. 15 � f�rsta stycket 3 brottsbalken att g�lla f�r tid efter villkorlig frigivning. Vistelse utanf�r anstalt f�r v�rd eller behandling b�r inte p�b�rjas s� tidigt att den planerade v�rd- eller behandlingstiden blir kortare �n den ber�knade �terst�ende verkst�llighetstiden. Av 7 � f�ljer att beslut enligt denna best�mmelse inte f�r meddelas i strid mot de s�rskilda villkor som g�ller f�r verkst�lligheten. 60 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r flytta �ver �vervakningsn�mndens befogenhet enligt 54 och 55 �� samt Kriminalv�rdsstyrelsens befogenhet enligt denna lag i andra fall �n som avses i 20 � andra stycket eller 20 a �. Befogenheterna f�r flyttas �ver till n�gon annan kriminalv�rdsmyndighet �n Kriminalv�rdsstyrelsen eller till tj�nstem�n inom kriminalv�rden. 61 a � Kriminalv�rdsstyrelsen eller den kriminalv�rdsmyndighet som styrelsen best�mmer f�r f�rordna en v�ktare i ett auktoriserat bevaknings- f�retag att, inom ramen f�r sin anst�llning d�r utf�ra vissa bevaknings- uppdrag, n�r en intagen skall vistas utanf�r anstalten. Om det finns s�rskilda sk�l f�r f�rordnandet �ven avse vissa bevakningsuppgifter inom anstalten. I f�rordnandet skall uppdragets art och omfattning anges. F�rordnandet f�r �terkallas. V�ktaren f�r inte obeh�rigen r�ja eller utnyttja vad han p� grund av sitt uppdrag har f�tt veta om enskilds personliga f�rh�llanden eller f�rh�llanden av betydelse f�r rikets s�kerhet eller f�r beivrandet av brott. I det allm�nnas verksamhet till�mpas i st�llet best�mmelserna i sekretesslagen (1980:100). Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1999. F�r den som vid ikrafttr�dandet �r placerad i sluten anstalt efter pr�vning enligt 7 � tredje stycket i dess �ldre lydelse skall meddelas beslut om s�rskilda villkor f�r verkst�lligheten enligt 7 � i dess nya lydelse. P� regeringens v�gnar LAILA FREIVALDS Anders Perklev (Justitiedepartementet) </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1998:599 Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 1998 </div> </div>

Lag
om �ndring i lagen (1974:203) om kriminalv�rd i
anstalt;

utf�rdad den 11 juni 1998.

Enligt riksdagen beslut

1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1974:203) om

kriminalv�rd i anstalt

dels att 3, 7, 8, 1012, 14, 18, 20 a22, 32, 34 och 60 �� skall ha f�ljande

lydelse,

dels att det i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer, 8 a � och 61 a �, av

f�ljande lydelse.

3 �

3 En kriminalv�rdsanstalt eller en avdelning av en anstalt skall med

h�nsyn till graden av s�kerhet vara �ppen eller sluten. F�r placering av
s�dana intagna som avses i 20 a � kan en sluten avdelning inr�ttas som
s�kerhetsavdelning med s�rskild �vervakning och begr�nsad gemensamhet
mellan de intagna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer beslutar vilka

anstalter eller anstaltsavdelningar som skall vara �ppna eller slutna och
vilka slutna avdelningar som skall vara s�kerhetsavdelningar.

Vad i denna lag s�gs om �ppna eller slutna anstalter g�ller �ven �ppna

eller slutna avdelningar av anstalter.

7 �

4 Vid f�rdelning av de intagna mellan �ppna och slutna anstalter skall

f�ljande iakttas.

En intagen b�r placeras i en �ppen anstalt, om inte placering i en sluten

anstalt �r n�dv�ndig av s�kerhetssk�l eller f�r att den intagne skall f�
m�jlighet till s�dant arbete eller s�dan undervisning, utbildning eller
s�rskild behandling som inte l�mpligen kan ordnas i en �ppen anstalt. Vid
bed�mningen av om det av s�kerhetssk�l �r n�dv�ndigt med placering i en
sluten anstalt skall bland andra omst�ndigheter beaktas om det finns risk f�r
att den intagne skall avvika eller forts�tta med brottslig verksamhet. Vidare
skall den som kan befaras missbruka eller p� annat s�tt ta befattning med
narkotika under verkst�lligheten f�retr�desvis placeras i en sluten anstalt.

Prop. 1997/98:95, bet. 1997/98:JuU19, rskr. 1997/98:208.

Lagen omtryckt 1990:1011.

Senaste lydelse 1995:492.

Svensk f�rfattningssamling

SFS 1998:599
Utkom fr�n trycket
den 24 juni 1998

SFS 1998:599

F�r den som avtj�nar f�ngelse i l�gst fyra �r skall det s�rskilt beslutas om

de villkor som skall g�lla f�r verkst�lligheten n�r det g�ller placering i
anstalt samt permissioner och vistelser utanf�r anstalt enligt 11, 14, 32 och
34 ��. Om det finns s�rskilda sk�l skall s�dana villkor beslutas ocks� f�r
annan intagen som d�mts till f�ngelse i l�gst tv� �r.

Pr�vning av vilka s�rskilda villkor som skall g�lla f�r verkst�lligheten

enligt tredje stycket skall ske s� snart verkst�lligheten p�b�rjas eller annars
s� snart behov d�rav uppkommer. Villkoren skall ompr�vas n�r det finns
anledning till det.

Beslut om anstaltsplacering, f�rflyttning till annan anstalt samt

permissioner och vistelser utanf�r anstalt enligt 11, 14, 32 och 34 �� som
strider mot de s�rskilda villkoren f�r inte meddelas.

8 � En intagen som inte har fyllt arton �r f�r inte placeras i en anstalt d�r
han vistas tillsammans med intagna �ver arton �r, om det inte kan anses vara
till hans b�sta. Han skall h�llas �tskild fr�n s�dana intagna som kan inverka
menligt p� hans anpassning i samh�llet.

En intagen som har fyllt arton men inte tjugoett �r skall, om inte s�rskilda

sk�l f�ranleder annat, h�llas �tskild fr�n s�dana intagna som kan inverka
menligt p� hans anpassning i samh�llet.

Den som inte har fyllt tjugoett �r och som inte placeras p� en �ppen

anstalt skall f�retr�desvis placeras i en anstalt med s�rskild verksamhet f�r
yngre intagna.

8 a � En kvinna skall normalt placeras i en anstalt som �r avsedd f�r
enbart kvinnor. En kvinna f�r inte utan eget medgivande placeras i en
anstalt d�r �ven m�n placeras.

10 �

En intagen skall under arbetstid ges m�jlighet till arbete,

undervisning, utbildning, arbetstr�ning, s�rskilt anordnad verksamhet som
syftar till att motverka brott eller missbruk eller n�gon annan l�mplig syssel-
s�ttning som s�vitt m�jligt fr�mjar utsikterna f�r honom att efter
frigivningen inordna sig i samh�llet.

Har en intagen behov av medicinskpsykologisk eller n�gon annan s�rskild

behandling skall s�dan beredas honom, om det kan ske med h�nsyn till
anstaltstidens l�ngd och hans f�ruts�ttningar. Behandlingen skall om
m�jligt ske under arbetstid.

11 �

5 F�r att underl�tta anpassningen i samh�llet kan en intagen medges

att f� vistas utanf�r anstalten under arbetstid f�r att utf�ra arbete, delta i
undervisning eller utbildning, erh�lla behandling eller delta i n�gon annan
s�rskilt anordnad verksamhet.

S�dan vistelse f�r dock inte medges om det p� grund av viss omst�ndighet

kan befaras att den intagne kommer att avvika, �terfalla i brott eller
missbruka alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel eller
n�got s�dant dopningsmedel som avses i 1 � lagen (1991:1969) om f�rbud

Senaste lydelse 1995:492.

SFS 1998:599

mot vissa dopningsmedel. F�r vistelsen f�r st�llas de villkor som kan anses
n�dv�ndiga.

Vid pr�vningen av medgivande f�r en intagen att utf�ra arbete eller delta

i n�gon annan s�rskilt anordnad verksamhet utanf�r anstalten skall s�rskilt
beaktas, om den intagne beh�ver inskolning i arbetslivet eller om ett med-
givande annars kan antas v�sentligt f�rb�ttra hans m�jligheter att f�rs�rja
sig efter frigivningen.

Av 7 � f�ljer att beslut enligt denna best�mmelse om vistelse utanf�r

anstalten inte f�r meddelas i strid mot de s�rskilda villkor som g�ller f�r
verkst�lligheten.

12 � En intagen �r skyldig att delta i den verksamhet och ha den
syssels�ttning i �vrigt som anvisas honom. Den som f�r �lderspension enligt
lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r dock inte �l�ggas att ha n�gon
syssels�ttning, och den som f�r f�rtidspension eller sjukbidrag enligt den
lagen f�r �l�ggas att ha syssels�ttning bara av den art och omfattning som
kan anses l�mplig f�r honom.

14 � En intagen skall ges tillf�lle till l�mplig fritidssyssels�ttning. Han b�r
uppmuntras att �gna sig �t egna intressen som kan bidra till hans utveckling.
I den utstr�ckning det l�mpligen kan ske b�r han f� m�jligheter att genom
tidningar, radio och television f�lja vad som h�nder i omv�rlden. Hans
behov av f�rstr�else b�r tillgodoses i sk�lig omfattning.

Om det l�mpligen kan ske, b�r en intagen ges tillf�lle att vistas utanf�r

anstalten f�r att p� fritiden delta i s�dan f�reningsverksamhet eller annan
liknande verksamhet som �r �gnad att underl�tta anpassningen i samh�llet.
F�r s�dan vistelse f�r st�llas de villkor som kan anses n�dv�ndiga. D�rvid
kan f�reskrivas att den intagne skall st� under tillsyn.

S�dan vistelse utanf�r anstalten f�r inte medges om det p� grund av viss

omst�ndighet kan befaras att den intagne kommer att avvika, �terfalla i brott
eller missbruka alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel eller
n�got s�dant dopningsmedel som avses i 1 � lagen (1991:1969) om f�rbud
mot vissa dopningsmedel.

Av 7 � f�ljer att beslut enligt andra stycket om vistelse utanf�r anstalten

inte f�r meddelas i strid mot de s�rskilda villkor som g�ller f�r
verkst�lligheten.

18 � En intagen f�r p� egen beg�ran vistas avskild fr�n andra intagna, om
det finns l�mpliga f�ruts�ttningar f�r det och s�rskilda sk�l inte talar
d�remot. Ett medgivande till en s�dan avskildhet skall ompr�vas s� ofta det
finns anledning till det, dock minst en g�ng i m�naden.

L�kare skall unders�ka en intagen som p� grund av medgivande enligt

f�rsta stycket vistas avskild fr�n andra intagna, om det beh�vs med h�nsyn
till den intagnes h�lsotillst�nd. Har den intagne inte vistats tillsammans med
andra intagna under en sammanh�ngande tid av en m�nad, skall en s�dan
unders�kning alltid �ga rum.

SFS 1998:599

20 a � Finns det i fall som avses i 20 � andra stycket anledning anta att de
f�rh�llanden som d�r avses kommer att best� en l�ngre tid, f�r den intagne
placeras p� en s�kerhetsavdelning.

En intagen f�r ocks� placeras p� en s�kerhetsavdelning, om det finns

s�rskild anledning anta att det beh�vs f�r att hindra honom fr�n brottslig
verksamhet av allvarligt slag under vistelsen i anstalt.

Ett beslut om placering p� en s�kerhetsavdelning skall ompr�vas s� ofta

det finns anledning till det, dock minst en g�ng i m�naden.

En intagen har r�tt att i st�llet f�r att bli placerad p� en s�kerhets-

avdelning vistas avskild fr�n andra intagna om inte

1. s�rskilda sk�l med h�nsyn till hans h�lsa talar mot det, eller
2. det av s�kerhetssk�l �r av synnerlig vikt att han inte placeras utanf�r

s�kerhetsavdelningen.

21 � En intagen som h�lls avskild fr�n andra intagna enligt 20 � eller
20 a � skall f� den l�ttnad i avskildheten som �r m�jlig.

22 � Innan beslut meddelas om en �tg�rd enligt 20 eller 20 a � och vid
ompr�vning av ett s�dant beslut skall de omst�ndigheter utredas som
inverkar p� fr�gans avg�rande.

Den som h�lls avskild p� grund av att han �r farlig f�r sin egen s�kerhet

till liv eller h�lsa skall unders�kas av l�kare s� snart det kan ske. Andra
intagna som h�lls avskilda enligt 20 � eller 20 a � och s�dana intagna som
�r placerade p� en s�kerhetsavdelning skall unders�kas av l�kare, om det
beh�vs med h�nsyn till den intagnes tillst�nd. Har en intagen h�llits avskild
under en sammanh�ngande tid av en m�nad skall en s�dan unders�kning
alltid �ga rum.

Protokoll skall f�ras �ver vad som kommit fram vid utredning enligt

f�rsta stycket.

32 � F�r att underl�tta anpassningen i samh�llet kan en intagen beviljas
tillst�nd att l�mna anstalten f�r viss kort tid (normalpermission), om det inte
finns p�taglig fara f�r fortsatt brottslig verksamhet eller avsev�rd fara f�r
annat missbruk. Vid bed�mningen skall s�rskilt beaktas om den intagne har
nyttjat eller f�rfarit olagligt med narkotika inom anstalten eller utan giltigt
sk�l v�grat att l�mna urinprov enligt 52 d �.

Permission f�r ocks� ges, om det finns n�gon annan s�rskild anledning �n

den som anges i f�rsta stycket (s�rskild permission).

F�r normalpermission eller s�rskild permission f�r st�llas de villkor som

kan anses n�dv�ndiga n�r det g�ller vistelseort, anm�lningsskyldighet eller
annat. Om noggrann tillsyn beh�vs, kan det f�reskrivas att den intagne
under permissionen skall vara st�lld under bevakning.

Av 7 � f�ljer att beslut om permission inte f�r meddelas i strid mot de

s�rskilda villkor som g�ller f�r verkst�lligheten.

34 �

6 Kan en intagen genom vistelse utanf�r anstalt bli f�rem�l f�r

s�rskilda �tg�rder som kan antas underl�tta hans anpassning i samh�llet, kan

Senaste lydelse 1993:210.

SFS 1998:599

han f� medgivande att f�r ett s�dant �ndam�l vistas utanf�r anstalten under
l�mplig tid, om det finns s�rskilda sk�l. D�rvid skall s�rskilt beaktas om den
intagne beh�ver v�rd eller annan behandling mot missbruk av
beroendeframkallande medel.

F�r vistelsen skall de villkor st�llas som kan anses n�dv�ndiga. I

samband med v�rd eller n�gon annan behandling f�r det f�reskrivas att den
intagne skall vara skyldig att l�mna blod-, urin- eller utandningsprov f�r
kontroll av att han inte �r p�verkad av beroendeframkallande medel eller
n�got s�dant dopningsmedel som avses i 1 � lagen (1991:1969) om f�rbud
mot vissa dopningsmedel. Om det finns s�rskilda sk�l kan i samband med
beslut enligt f�rsta stycket meddelas f�reskrift enligt 26 kap. 15 � f�rsta
stycket 3 brottsbalken att g�lla f�r tid efter villkorlig frigivning.

Vistelse utanf�r anstalt f�r v�rd eller behandling b�r inte p�b�rjas s�

tidigt att den planerade v�rd- eller behandlingstiden blir kortare �n den
ber�knade �terst�ende verkst�llighetstiden.

Av 7 � f�ljer att beslut enligt denna best�mmelse inte f�r meddelas i strid

mot de s�rskilda villkor som g�ller f�r verkst�lligheten.

60 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r flytta
�ver �vervakningsn�mndens befogenhet enligt 54 och 55

�� samt

Kriminalv�rdsstyrelsens befogenhet enligt denna lag i andra fall �n som
avses i 20 � andra stycket eller 20 a �. Befogenheterna f�r flyttas �ver till
n�gon annan kriminalv�rdsmyndighet �n Kriminalv�rdsstyrelsen eller till
tj�nstem�n inom kriminalv�rden.

61 a � Kriminalv�rdsstyrelsen eller den kriminalv�rdsmyndighet som
styrelsen best�mmer f�r f�rordna en v�ktare i ett auktoriserat bevaknings-
f�retag att, inom ramen f�r sin anst�llning d�r utf�ra vissa bevaknings-
uppdrag, n�r en intagen skall vistas utanf�r anstalten. Om det finns s�rskilda
sk�l f�r f�rordnandet �ven avse vissa bevakningsuppgifter inom anstalten. I
f�rordnandet skall uppdragets art och omfattning anges. F�rordnandet f�r
�terkallas.

V�ktaren f�r inte obeh�rigen r�ja eller utnyttja vad han p� grund av sitt

uppdrag har f�tt veta om enskilds personliga f�rh�llanden eller f�rh�llanden
av betydelse f�r rikets s�kerhet eller f�r beivrandet av brott. I det allm�nnas
verksamhet till�mpas i st�llet best�mmelserna i sekretesslagen (1980:100).

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1999. F�r den som vid

ikrafttr�dandet �r placerad i sluten anstalt efter pr�vning enligt 7 � tredje
stycket i dess �ldre lydelse skall meddelas beslut om s�rskilda villkor f�r
verkst�lligheten enligt 7 � i dess nya lydelse.

P� regeringens v�gnar

LAILA FREIVALDS

Anders Perklev
(Justitiedepartementet)

SFS 1998:599

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 1998

;

Viktiga lagar inom straffrätten

Brottsbalk (1962:700)
Narkotikastrafflag (1968:64)
Skattebrottslag (1971:69)
Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

JP Infonets straffrättsliga tjänster

Arbetar du med straffrätt? JP Infonets tjänster ger dig ett bra stöd i ditt arbete. Våra tjänster bevakar, förutom lagar och förarbeten, hela rättskedjan från tingsrätt till Högsta domstolen. Vi tar in alla relevanta avgöranden från JO och JK. Dessutom kan du ta del av expertanalyser som ringar in och besvarar olika aktuella rättsfrågor. Se allt inom straffrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1998:599 Lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt

Viktiga lagar inom straffrätten

JP Infonets straffrättsliga tjänster

Om Lagboken.se