SFS 1984:387

Start / Straffrätt / Lag (2000:1225) om straff för smuggling / SFS 1984:387

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">        </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:858px;height:1262px;"> <img width="858" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:387 Utkom fr�n trycket utf�rdad den 7 juni 1984. den 19 juni 1984 Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. Allm�nna best�mmelser Polisverksamhetens �ndam�l 1 � Som ett led i samh�llets verksamhet f�r att fr�mja r�ttvisa och trygghet skall polisens arbete syfta till att uppr�tth�lla allm�n ordning och s�kerhet samt att i �vrigt tillf�rs�k ra allm�nheten skydd och annan hj�lp. Polisens uppgifter 2 � Till polisens uppgifter h�r att 1. f�rebygga brott och andra st�rningar av den allm�nna ordningen eller s�kerheten, 'Prop. 1983/84; 111, JuU 27. rskr 331. 961 31-SFS 1984 ..v � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:858px;height:1262px;"> <img width="858" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ SFS 1984:387 2. �vervaka den allm�nna ordningen och s�kerheten, hindra st�rningar d�rav samt ingripa n�r s�dana har intr�ffat, 3. bedriva spaning och utredning i fr�ga om brott som h�r under allm�nt �tal, 4. l�mna allm�nheten skydd, upplysningar och annan hj�lp, n�r s�dant bist�nd l�mpligen kan ges av polisen, 5. fullg�ra den verksamhet som ankommer p� polisen enligt s�rskilda best�mmelser. Samverkan med andra myndigheter och organisationer 3 � Polisen skall samarbeta med �klagarmyndigheterna. Samarbete skall ocks� �ga rum med andra myndigheter och organisationer vilkas verksam� het ber�r polisverksamheten. S�rskilt �ligger det d�rvid polisen att fortl�� pande samarbeta med myndigheterna inom socialtj�nsten och snarast un� derr�tta dessa om f�rh�llanden som b�r f�ranleda n�gon �tg�rd av dem. Andra myndigheter skall ge polisen st�d i dess arbete. Polisorganen Den lokala polisorganisationen 4 � L�nen �r indelade i p olisdistrikt. I vaije polisdistrikt finns en polis- myndighet som ansvarar f�r polisverksamheten inom distriktet. Regering� en eller den myndighet som regeringen utser best�mmer i vad m�n en polismyndighet skall bedriva verksamhet utanf�r sitt distrikt. Polism�nnen �r tj�nstem�n hos polismyndigheterna, i den m�n inte annat f�reskrivs av regeringen. Regeringen best�mmer vad som avses med i polisman. 5 � F�r ledningen av polismyndigheten finns en polisstyrelse. Polissty- ; relsen best�r av polismyndighetens chef (polischefen), av dess bitr�dande chef (bitr�dande polischefen), om s�dan finns, samt av det antal valda ledam�ter, l�gst sex och h�gst tio, som l�nsstyrelsen best�mmer. Polisstyrelsens ledam�ter utom polischefen och bitr�dande polischefen skall v�ljas av kommunfullm�ktige, om polisdistriktet omfattar endast en kommun, och annars av landstinget. Om det i polisdistriktet finns en kommun som inte ing�r i landstingskommunen, skall valet f�rr�ttas av landstinget och kommunfullm�ktige med den f�rdelning mellan dem som l�nsstyrelsen best�mmer efter befolkningstalen. F�r de valda ledam�terna skall lika m�nga suppleanter v�ljas. De ledam�ter och suppleanter som utses genom val skall vara svenska medborgare, vara bosatta inom d istriktet och ha r�str�tt vid val av kom� munfullm�ktige. De b�r v�ljas s� att erfarenhet av kommunal verksamhet blir f�retr�dd bland dem. Vid valet b�r vidare beaktas att de olika delarna av polisdistriktet och om m�jligt alla kommuner i distriktet blir represente� rade. Regeringen kan best �mma att �ven f�retr�dare f�r personalen vid poli s� myndigheten skall ing� i poliss tyrelsen. 962 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:858px;height:1262px;"> <img width="858" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Den regionala polisorganisationen 1984:387 6 � L�nsstyrelsen �r l�nets h�gsta polisorgan. Den ansvarar f�r polis� verksamheten i l�net och har tillsyn �ver den verksamhet som bedrivs av polismyndigheterna i l�net. Det ankommer p� l�nsstyrelsen att best�mma i vilken utstr�ckning polis� personal skall st�llas till f�rfoga nde f�r verksamhet som bedrivs gemen� samt f�r flera polisdistrikt samt att generellt eller f�r s�rskilda fall i �vrigt best�mma om s�dan verksamhet. Vid behov f�r l�nsstyrelsen best�mma �ven om annan polisverksamhet inom l�net. Vad som har sagts nu g�ller dock inte i den m�n annat har beslutats av regeringen. L�nsstyrelsen f�r besluta om polisf�rst�rkning fr�n ett polisdistrikt till ett annat inom l�net eller till ett annat l�n samt beg�ra f�rst�rkning fr�n ett annat l�n. Den f�r ocks� helt eller delvis ta �ver ledningen av polispersona� len i l�net, n�r s�rskilda f�rh�llanden f�ranleder det eller kravet p� en enhetlig lednin g inom l�net annars �r s�rskilt framtr�dande. Regeringen kan f�reskriva att l�nsstyrelsen ocks� i andra fall skall leda polisverksam� het. N�r l�nsstyrelsen leder polisverksamhet, skall vad som i lag eller annan f�rfattning f�reskrivs om polismyndighet i till�mpliga delar g�lla �ven l�nsstyrelsen. Den centrala polisorganisationen 7 � Rikspolisstyrelsen �r central f�rvaltningsmyndighet f�r polisv�sen� det och har tillsyn �ver detta. Styrelsen skall verka f�r planm�ssighet, samordning och rationalisering inom polisv�sendet. Regeringen kan uppdra �t rikspolisstyrelsen att i s�rski lda h�nseenden leda polisverksamhet eller best�mma om s�dan verksamhet. N�r rikspolis� styrelsen leder polisverksamhet skall vad som i lag eller annan f�rfattning f�reskrivs om polismyndighet i till�mpliga delar g�lla �ven rikspolisstyrel� sen. Allm�nna principer f �r polisingripanden 8 � En polisman som har att verkst�lla en tj�nsteuppgift skall under iakttagande av vad som f�reskrivs i lag eller annan f�rfattning ingripa p� ett s�tt som �r f�rsvarligt med h�nsyn till �tg�rdens syfte och �vriga omst�ndigheter. M�ste tv�ng tillgripas, skall detta ske endast i den form och den utstr�ckning som beh�vs f�r att det avsedda resultatet skall uppn�s. Ett ingripande som begr�nsar n�gon av de grundl�ggande fri- och r�ttig� heter som avses i 2 kap. regeringsformen f�r ej grundas enbart p� best�m� melserna i f�rsta stycket. Rapporteringsskyldighet 9 � N�r en polisman f�r k�nnedom om ett brott som h�r under allm�nt �tal, skall han l�mna rapport om det till sin f�rman s� snart det kan ske. En polisman f�r l�mna rapporteftergift enligt f�reskrifter som regeringen meddelar. 963 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:858px;height:1262px;"> <img width="858" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:387 Vissa befogenheter f�r polism�nnen Anv�ndning av v�ld 10 � En polisman f�r, i den m�n andra medel �r otillr�ckliga och det med h�nsyn till omst�ndigheterna �r f�rsvarligt, anv�nda v�ld f�r att genomf�ra en tj�nste�tg�rd, om 1. han m�ts med v�ld eller hot om v �ld, ,| Djj 2. n�gon som skall h�ktas, anh�llas eller annars med laga st�d ber�vas friheten f�rs�ker undkomma eller polismannen eljest m�ts av motst�nd n�r han skall ve rkst�lla ett s�dant frihetsber�vande, 3. det �r fr�ga om att avv�ija en straffbelagd handling eller en fara f�r liv, h�lsa eller v�rdefull egendom eller f�r omfattande skada i milj�n, 4. polismannen med laga st�d skall avvisa eller avl�gsna n�gon fr�n ett visst omr�de eller utrymme eller verkst�lla eller bitr�da vid kroppsv isita- tion, kroppsbesiktning eller annan liknande �tg�rd, vid beslag eller annat omh�ndertagande av egendom eller vid s�d an husrannsakan som avses i r�tteg�ngsbalken, 5. polismannen annars med laga st�d har att bereda sig tilltr�de till, avsp�rra, tillst�nga eller utrymma byggnad, rum eller omr�de, bitr�da n�gon i myndighetsut�vning med en s�dan eller n�gon liknande �tg�rd eller vid exekutiv f�rr�ttning enligt vad som �r f�reskrivet d�rom, eller 6. �tg�rden i annat fall �r oundg�ngligen n�dv�ndig f�r den allm�nna ordningens eller s�kerhetens uppr�tth�llande och det �r uppenbart att den inte kan genomf�ras utan v�ld. I fall som avses i f�rsta stycket 4 och 5 far v�ld mot person brukas endast om polismannen eller den som han bitr�der m�ts av motst�nd. Om r�tt att i vissa fall bruka v�ld finns i �vrigt f�reskrifter i 24 kap. brottsbalken. Tillf�lliga omh�ndertaganden m.m. 11 � Har polismyndighet enligt en s�rskild f�reskrift befogenhet att be� sluta att n�gon skall omh�ndertas, f�r en polisman omh�nderta denne i avvaktan p� polismyndighetens beslut, om polismannen finner 1, att f�reskrivna f�ruts�ttningar f�r beslut om omh�ndertagande f�re� ligger och 2. att dr�jsm�l med omh�ndertagandet inneb�r fara f�r liv eller h�lsa eller n�gon annan fa ra. 12 � Antr�ffas n�gon, som kan antas vara under femton �r, under f�rh�l� landen som uppenbarligen inneb�r �verh�ngande och allvarlig risk f�r hans h�lsa eller utveckling, f�r han tas om hand av en polisman f�r att genom dennes f�rsorg skyndsamt �verl�mnas till sina f�r�ldrar eller n�gon annan v�rdnadshavare eller till socialn� mnden. liSh] �::;. 13 � Om n�gon genom sitt upptr�dande st�r den allm�nna ordningen eller utg�r en omedelbar fara f�r denna, f�r en polisman, n�r det �r n�dv�ndigt f�r att ordningen skall kunna uppr�tth�llas, avvisa eller avl�gs� na honom fr�n visst omr�de eller utrymme. Detsamma g�ller om en s�dan �tg�rd beh�vs f�r att en straffbelagd handling skall kunna avv�ijas. �r en �tg�rd som a vses i f�rsta stycket otillr�cklig f�r att det avsedda 964 resultatet skall up pn�s, f�r personen tillf�lligt omh�ndertas. n :ro: til � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:858px;height:1262px;"> <img width="858" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 � Antr�ffas en ok�nd person av en polisman och finns det s�rskild SFS 1984:387 anledning anta att han � r efterspanad eller efterlyst och med st�d av lag skall ber�vas friheten vid a ntr�ffandet, f�r han omh�ndertas f�r identifi� ering, om han v�grar att l�mna uppgift om sin identitet eller det finns anledning anta att hans uppgift om denna �r oriktig. 15 � Den som har omh�ndertagits enligt denna lag skall underr�ttas om anledningen till omh�ndertagandet s� snart som m�jligt. Den polisman som har verkst�llt omh�ndertagandet skall s� skyndsamt som m�jligt a nm�la �tg�rden till sin f�rman. Har omh�ndertagandet ej redan upph�rt skall f�rmannen omedelbart pr�va om det skall best�. Inneb�r f�rmannens beslut att den som har omh�ndertagits enligt 11 � skall h�llas kvar eller har ingripandet gjorts med st�d av 12 �, skall f�rman� nen skyndsamt underr�tta polismyndigheten om omh�ndertagandet och sk�let till detta. Polismyndigheten skall snarast m�jligt efter ett omh�ndertagande enligt 11 � meddela beslut enligt vad som �r f�reskrivet om detta. 16 � Den som har omh�ndertagits enligt 11 � eller enligt 13 � andra stycket skall f�rh�ras s� snart som m�jligt. Har omh�ndertagandet skett enligt 13 � andra stycket skall den omh�n� dertagne friges snarast m�jligt efter f�rh�ret, dock senast inom sex timmar efter omh�ndertagandet. Bed�ms den omh�ndertagne vara i behov av hj�lp eller st�d fr�n samh�llets sida, skall polisen g� honom till handa med r�d och upplysningar samt, om det l�mpligen kan ske, samr�da med annat samh�llsorgan som har till uppgift a tt tillgodose s�dant behov. N�r n�gon har omh�ndertagits enligt 14 � skall �tg�rder f�r att hans identitet skall fastst�llas skyndsamt vidtas. Den omh�ndertagne skall ome� delbart friges s� snart han har identifierats. Han f�r dock inte h�llas kvar under l�ngre tid �n sex timmar eller, om det �r av synnerlig vikt att han identifieras, tolv timmar. 17 � Vid omh�ndertagande enligt denna lag skall tillses att �tg�rden inte orsakar den omh�ndertagne st�rre ol�genhet �n som �r oundviklig med h�nsyn till �tg �rdens syfte eller v�cker on�dig uppm�rksamhet. Den som har omh�ndertagits f�r inte underkastas annan inskr�nkning i sin frihet �n som p�kallas av �ndam�let med �tg�rden, ordningen p� f�rvaringsplatsen eller allm�n s�kerhet. 18 � Skall n�gon gripas enligt 24 kap. r�tteg�ngsbalken, f�r han inte omh�ndertas eller h�llas kvar enligt 13 � andra stycket. Ang�ende omh�ndertagande av berusade personer finns best�mmelser i lagen (1976; 511) om omh�ndertagande av berusade personer m. m. Kroppsvisitation 19 � En polisman som med laga st�d griper eller annars omh�ndertar eller avl�gsnar n�gon f�r i anslutning till ingripandet kroppsvisitera denne i den utstr�ckning som �r n�dv�ndig 1. av s�kerhetssk�l f�r att vapen eller andra farliga f�rem�l skall kunna tas om hand, eller 2. f�r att hans identitet skall kunna fastst�llas. 965 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:858px;height:1262px;"> <img width="858" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:387 S�rskilda befogenheter till husrannsakan och liknande �tg�rder " 20 � F�r att s�ka efter en person som med laga st�d skall omh�ndertas f�r en polisman bereda sig tilltr�de till den efters�ktes bostad eller till annat " hus, rum eller st�lle som tillh�r eller disponeras av honom. Detsamma ' - g�ller i fr�ga om en lokal som �r tillg�nglig f�r allm�nheten. Finns det synnerliga sk�l att anta att den efters�kte eljest uppeh�ller sig hos ann an, far polismannen bereda sig tilltr�de �ven dit. P� motsvarande s�tt f�r en polisman bereda sig tilltr�de till en bostad eller n�got ann at st�lle f�r att s�ka efter ett f�rem�l som polisen med st�d av lag eller annan f�rfattning skall omh�nderta; vad som nyss har sagts om den efters�kte g�ller d�rvid f�rem�lets �gare eller innehavare. " En �tg�rd som avses i f�rsta stycket far endast om fara �r i dr�jsm�l vidtas utan f�reg�ende beslut av polismyndigheten. Endast om det finns ' s�rskilda sk�l f�r �tg�rden vidtas mellan kl. 21.00 och 6.00. J I fr�ga om husrannsakan f�r efters�kande av f�rem�l som �r underkastat ' lUr.r beslag och av den som skall gripas, anh�llas eller h�ktas eller h�mtas till f�rh�r eller inst�llelse vid domstol finns best�mmelser i r�tteg�ngsbalken. 21 � En polisman f�r ocks� bereda sig tilltr�de till ett hus, rum eller annat st�lle, om det finns anledning anta att n�gon d�r har avlidit eller �r med� vetsl�s eller annars of�rm�gen att tillkalla hj�lp. En s�dan �tg�rd f�r vidtas �ven n�r det �r n�dv�ndigt f�r efterspaning av n�gon som �r f�rsvunnen, om denne kan antas beh�va hj�lp. S�rskilda befogenheter i den skyddande och f�rebyggande verksamheten 22 � Kan av s�rskilda sk�l risk anses f�religga att n�got brott, som inneb�r allvarlig fara f�r liv eller h�lsa eller f�r omfattande f�rst�relse av egendom, kommer att f�r�vas p� en viss plats, f�r en polisman i syfte att avv�lja brottet eller bereda skydd mot detta 1. bereda sig tilltr�de till ett hus, rum eller annat st�lle f�r att s�ka efter spr�ngmedel, vapen eller n�got annat farligt f�rem�l, 2. avst�nga, utrymma eller f�rbjuda tilltr�de till ett hus, rum eller annat st�lle, meddela f�rbud mot flyttande av visst f�rem�l eller mot trafik med visst kommunikationsmedel eller vidta n�gon annan s�dan �tg�rd. F�religger allvarlig risk f�r brott som avses i f�rsta stycket, f�r en polisman f�r att s�ka efter ett farligt f�rem�l �ven kroppsvisitera personer som uppeh�ller sig p� platsen. En �tg�rd som avses i den na paragraf f�r endast om far a �r i dr�jsm�l vidtas utan f�reg�ende beslut av polismyndigheten. Slutbest�mmelser 23 � Vad som f�reskrivs i 10 � f�rsta stycket 1, 2 och 4 g�ller �ven s�dan vaktpost eller annan krigsman som tj�nstg�r f�r bevakning eller f�r att uppr�tth�lla ordning och f�reskrifterna i 10 � f �rsta stycket 1-4 �ven tj�nsteman vid tullverkets kustbevakning som enligt s�rskilda best�mmel� ser medverkar vid polisi�r �vervakning. Best�mmelsen i 10 � f�rsta stycket 2 g�ller dessutom den som annars med laga st�d skall verkst�lla ett frihetsber�vande och best�mmelsen i samma paragraf f�rsta st ycket 4 den 966 som i myndighetsut�vning har befogenhet att verkst�lla n�gon s�dan �t- � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:858px;height:1262px;"> <img width="858" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> g�rd som d�r anges. Vid ingripande med st�d av 10 � f �rsta stycket 4 SFS 1984:387 till�mpas ocks� andra stycket samma paragraf. N�r den som avses i f�rsta stycket med laga st�d ber�var n�gon friheten eller avl�gsnar n�gon, till�mpas ocks� 19 � 1. Best�mmelserna i 13 � g�ller ocks� en ordningsvakt, om inte annat framg�r av hans f�rordnande. Har en ordningsvakt omh�ndertagit n�gon, g�ller dock att den omh�ndertagne skyndsamt skall �verl�mnas till n�r� maste polisman. I fr� ga om befogenhet f�r en tj�nsteman vid tullverkets kustbevakning att till�mpa 13 � finns s�rskilda best�mmelser. 24 � N�rmare f�reskrifter f�r verkst�llighet av denna lag meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. 1. Denna lag tr�der i kraft den dag regeringen best�mmer. 2. Genom lagen upph�vs lagen (1972; 509) om vad som avs es med polis� myndighet m. m. och lagen (1973:558) om tillf�llig t omh�ndertagande. 3. Vad som f�re ikrafttr�dandet har f�reskrivits om polisstyrelse skall i forts�ttningen g�lla polismyndigheten. 4. De nya best�mmelserna om val av ledam�ter och suppleanter i polis� styrelser till�mpas f�rst vid val som avser tid efter utg�ngen av �r 1985. I fr�ga om val till polisstyrelse avseende tid till utg�ngen av �r 1985 g�ller �ldre lag. 5. Vad som f�reskrivs i 23 � f�rsta och andra styckena g�ller �ven dem som med st�d a v �verg�ngsbest�mmelse till lagen (1984:273) om �ndring i civilf�rsvarslagen (1960:74) �r krigsplacerade inom civilf�rsvaret f�r tj�nstg�ring inom tj�nstegrenen ordnings- och bevakningstj�nst, s� l�nge Icrigsplaceringen g�ller. P� regeringens v�gnar OLOF PALME STEN WICKBOM (Justitiedepartementet) � </div> </div>

SFS 1984:387

Utkom fr�n trycket

utf�rdad den 7 juni 1984.

den 19 juni 1984

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

Allm�nna best�mmelser

Polisverksamhetens �ndam�l

1 � Som ett led i samh�llets verksamhet f�r att fr�mja r�ttvisa och

trygghet skall polisens arbete syfta till att uppr�tth�lla allm�n ordning och

s�kerhet samt att i �vrigt tillf�rs�k ra allm�nheten skydd och annan hj�lp.

Polisens uppgifter
2 � Till polisens uppgifter h�r att

1. f�rebygga brott och andra st�rningar av den allm�nna ordningen eller

s�kerheten,

'Prop. 1983/84; 111, JuU 27. rskr 331.

961

31-SFS 1984

..v

�

SFS 1984:387

2. �vervaka den allm�nna ordningen och s�kerheten, hindra st�rningar

d�rav samt ingripa n�r s�dana har intr�ffat,

3. bedriva spaning och utredning i fr�ga om brott som h�r under allm�nt

�tal,

4. l�mna allm�nheten skydd, upplysningar och annan hj�lp, n�r s�dant

bist�nd l�mpligen kan ges av polisen,

5. fullg�ra den verksamhet som ankommer p� polisen enligt s�rskilda

best�mmelser.

Samverkan med andra myndigheter och organisationer

3 � Polisen skall samarbeta med �klagarmyndigheterna. Samarbete skall

ocks� �ga rum med andra myndigheter och organisationer vilkas verksam�

het ber�r polisverksamheten. S�rskilt �ligger det d�rvid polisen att fortl��

pande samarbeta med myndigheterna inom socialtj�nsten och snarast un�

derr�tta dessa om f�rh�llanden som b�r f�ranleda n�gon �tg�rd av dem.

Andra myndigheter skall ge polisen st�d i dess arbete.

Polisorganen

Den lokala polisorganisationen

4 � L�nen �r indelade i p olisdistrikt. I vaije polisdistrikt finns en polis-

myndighet som ansvarar f�r polisverksamheten inom distriktet. Regering�
en eller den myndighet som regeringen utser best�mmer i vad m�n en

polismyndighet skall bedriva verksamhet utanf�r sitt distrikt.

Polism�nnen �r tj�nstem�n hos polismyndigheterna, i den m�n inte

annat f�reskrivs av regeringen. Regeringen best�mmer vad som avses med

polisman.

5 � F�r ledningen av polismyndigheten finns en polisstyrelse. Polissty-

;

relsen best�r av polismyndighetens chef (polischefen), av dess bitr�dande
chef (bitr�dande polischefen), om s�dan finns, samt av det antal valda
ledam�ter, l�gst sex och h�gst tio, som l�nsstyrelsen best�mmer.

Polisstyrelsens ledam�ter utom polischefen och bitr�dande polischefen

skall v�ljas av kommunfullm�ktige, om polisdistriktet omfattar endast en

kommun, och annars av landstinget. Om det i polisdistriktet finns en

kommun som inte ing�r i landstingskommunen, skall valet f�rr�ttas av
landstinget och kommunfullm�ktige med den f�rdelning mellan dem som
l�nsstyrelsen best�mmer efter befolkningstalen. F�r de valda ledam�terna
skall lika m�nga suppleanter v�ljas.

De ledam�ter och suppleanter som utses genom val skall vara svenska

medborgare, vara bosatta inom d istriktet och ha r�str�tt vid val av kom�
munfullm�ktige. De b�r v�ljas s� att erfarenhet av kommunal verksamhet
blir f�retr�dd bland dem. Vid valet b�r vidare beaktas att de olika delarna

av polisdistriktet och om m�jligt alla kommuner i distriktet blir represente�

rade.

Regeringen kan best �mma att �ven f�retr�dare f�r personalen vid poli s�

myndigheten skall ing� i poliss tyrelsen.

962

�

Den regionala polisorganisationen

1984:387

6 � L�nsstyrelsen �r l�nets h�gsta polisorgan. Den ansvarar f�r polis�

verksamheten i l�net och har tillsyn �ver den verksamhet som bedrivs av
polismyndigheterna i l�net.

Det ankommer p� l�nsstyrelsen att best�mma i vilken utstr�ckning polis�

personal skall st�llas till f�rfoga nde f�r verksamhet som bedrivs gemen�

samt f�r flera polisdistrikt samt att generellt eller f�r s�rskilda fall i �vrigt

best�mma om s�dan verksamhet. Vid behov f�r l�nsstyrelsen best�mma
�ven om annan polisverksamhet inom l�net. Vad som har sagts nu g�ller
dock inte i den m�n annat har beslutats av regeringen.

L�nsstyrelsen f�r besluta om polisf�rst�rkning fr�n ett polisdistrikt till

ett annat inom l�net eller till ett annat l�n samt beg�ra f�rst�rkning fr�n ett
annat l�n. Den f�r ocks� helt eller delvis ta �ver ledningen av polispersona�

len i l�net, n�r s�rskilda f�rh�llanden f�ranleder det eller kravet p� en
enhetlig lednin g inom l�net annars �r s�rskilt framtr�dande. Regeringen

kan f�reskriva att l�nsstyrelsen ocks� i andra fall skall leda polisverksam�
het. N�r l�nsstyrelsen leder polisverksamhet, skall vad som i lag eller

annan f�rfattning f�reskrivs om polismyndighet i till�mpliga delar g�lla

�ven l�nsstyrelsen.

Den centrala polisorganisationen

7 � Rikspolisstyrelsen �r central f�rvaltningsmyndighet f�r polisv�sen�

det och har tillsyn �ver detta. Styrelsen skall verka f�r planm�ssighet,
samordning och rationalisering inom polisv�sendet.

Regeringen kan uppdra �t rikspolisstyrelsen att i s�rski lda h�nseenden

leda polisverksamhet eller best�mma om s�dan verksamhet. N�r rikspolis�
styrelsen leder polisverksamhet skall vad som i lag eller annan f�rfattning
f�reskrivs om polismyndighet i till�mpliga delar g�lla �ven rikspolisstyrel�
sen.

Allm�nna principer f �r polisingripanden

8 � En polisman som har att verkst�lla en tj�nsteuppgift skall under

iakttagande av vad som f�reskrivs i lag eller annan f�rfattning ingripa p�
ett s�tt som �r f�rsvarligt med h�nsyn till �tg�rdens syfte och �vriga

omst�ndigheter. M�ste tv�ng tillgripas, skall detta ske endast i den form
och den utstr�ckning som beh�vs f�r att det avsedda resultatet skall
uppn�s.

Ett ingripande som begr�nsar n�gon av de grundl�ggande fri- och r�ttig�

heter som avses i 2 kap. regeringsformen f�r ej grundas enbart p� best�m�
melserna i f�rsta stycket.

Rapporteringsskyldighet

9 � N�r en polisman f�r k�nnedom om ett brott som h�r under allm�nt
�tal, skall han l�mna rapport om det till sin f�rman s� snart det kan ske.

En polisman f�r l�mna rapporteftergift enligt f�reskrifter som regeringen

meddelar.

963

�

SFS 1984:387

Vissa befogenheter f�r polism�nnen

Anv�ndning av v�ld

10 � En polisman f�r, i den m�n andra medel �r otillr�ckliga och det med

h�nsyn till omst�ndigheterna �r f�rsvarligt, anv�nda v�ld f�r att genomf�ra

en tj�nste�tg�rd, om

1. han m�ts med v�ld eller hot om v �ld,

,| Djj

2. n�gon som skall h�ktas, anh�llas eller annars med laga st�d ber�vas

friheten f�rs�ker undkomma eller polismannen eljest m�ts av motst�nd n�r

han skall ve rkst�lla ett s�dant frihetsber�vande,

3. det �r fr�ga om att avv�ija en straffbelagd handling eller en fara f�r

liv, h�lsa eller v�rdefull egendom eller f�r omfattande skada i milj�n,

4. polismannen med laga st�d skall avvisa eller avl�gsna n�gon fr�n ett

visst omr�de eller utrymme eller verkst�lla eller bitr�da vid kroppsv isita-

tion, kroppsbesiktning eller annan liknande �tg�rd, vid beslag eller annat

omh�ndertagande av egendom eller vid s�d an husrannsakan som avses i

r�tteg�ngsbalken,

5. polismannen annars med laga st�d har att bereda sig tilltr�de till,

avsp�rra, tillst�nga eller utrymma byggnad, rum eller omr�de, bitr�da

n�gon i myndighetsut�vning med en s�dan eller n�gon liknande �tg�rd eller
vid exekutiv f�rr�ttning enligt vad som �r f�reskrivet d�rom, eller

6. �tg�rden i annat fall �r oundg�ngligen n�dv�ndig f�r den allm�nna

ordningens eller s�kerhetens uppr�tth�llande och det �r uppenbart att den

inte kan genomf�ras utan v�ld.

I fall som avses i f�rsta stycket 4 och 5 far v�ld mot person brukas endast

om polismannen eller den som han bitr�der m�ts av motst�nd.

Om r�tt att i vissa fall bruka v�ld finns i �vrigt f�reskrifter i 24 kap.

brottsbalken.

Tillf�lliga omh�ndertaganden m.m.

11 � Har polismyndighet enligt en s�rskild f�reskrift befogenhet att be�
sluta att n�gon skall omh�ndertas, f�r en polisman omh�nderta denne i
avvaktan p� polismyndighetens beslut, om polismannen finner

1, att f�reskrivna f�ruts�ttningar f�r beslut om omh�ndertagande f�re�

ligger och

2. att dr�jsm�l med omh�ndertagandet inneb�r fara f�r liv eller h�lsa

eller n�gon annan fa ra.

12 � Antr�ffas n�gon, som kan antas vara under femton �r, under f�rh�l�

landen som uppenbarligen inneb�r �verh�ngande och allvarlig risk f�r hans

h�lsa eller utveckling, f�r han tas om hand av en polisman f�r att genom

dennes f�rsorg skyndsamt �verl�mnas till sina f�r�ldrar eller n�gon annan

v�rdnadshavare eller till socialn� mnden.

liSh]

�::;.

13 � Om n�gon genom sitt upptr�dande st�r den allm�nna ordningen
eller utg�r en omedelbar fara f�r denna, f�r en polisman, n�r det �r

n�dv�ndigt f�r att ordningen skall kunna uppr�tth�llas, avvisa eller avl�gs�
na honom fr�n visst omr�de eller utrymme. Detsamma g�ller om en s�dan
�tg�rd beh�vs f�r att en straffbelagd handling skall kunna avv�ijas.

�r en �tg�rd som a vses i f�rsta stycket otillr�cklig f�r att det avsedda

964

resultatet skall up pn�s, f�r personen tillf�lligt omh�ndertas.

:ro: til

�

14 � Antr�ffas en ok�nd person av en polisman och finns det s�rskild

SFS 1984:387

anledning anta att han � r efterspanad eller efterlyst och med st�d av lag
skall ber�vas friheten vid a ntr�ffandet, f�r han omh�ndertas f�r identifi�
ering, om han v�grar att l�mna uppgift om sin identitet eller det finns
anledning anta att hans uppgift om denna �r oriktig.

15 � Den som har omh�ndertagits enligt denna lag skall underr�ttas om

anledningen till omh�ndertagandet s� snart som m�jligt. Den polisman som

har verkst�llt omh�ndertagandet skall s� skyndsamt som m�jligt a nm�la

�tg�rden till sin f�rman. Har omh�ndertagandet ej redan upph�rt skall
f�rmannen omedelbart pr�va om det skall best�.

Inneb�r f�rmannens beslut att den som har omh�ndertagits enligt 11 �

skall h�llas kvar eller har ingripandet gjorts med st�d av 12 �, skall f�rman�

nen skyndsamt underr�tta polismyndigheten om omh�ndertagandet och
sk�let till detta.

Polismyndigheten skall snarast m�jligt efter ett omh�ndertagande enligt

11 � meddela beslut enligt vad som �r f�reskrivet om detta.

16 � Den som har omh�ndertagits enligt 11 � eller enligt 13 � andra
stycket skall f�rh�ras s� snart som m�jligt.

Har omh�ndertagandet skett enligt 13 � andra stycket skall den omh�n�

dertagne friges snarast m�jligt efter f�rh�ret, dock senast inom sex timmar

efter omh�ndertagandet. Bed�ms den omh�ndertagne vara i behov av
hj�lp eller st�d fr�n samh�llets sida, skall polisen g� honom till handa med
r�d och upplysningar samt, om det l�mpligen kan ske, samr�da med annat
samh�llsorgan som har till uppgift a tt tillgodose s�dant behov.

N�r n�gon har omh�ndertagits enligt 14 � skall �tg�rder f�r att hans

identitet skall fastst�llas skyndsamt vidtas. Den omh�ndertagne skall ome�
delbart friges s� snart han har identifierats. Han f�r dock inte h�llas kvar

under l�ngre tid �n sex timmar eller, om det �r av synnerlig vikt att han

identifieras, tolv timmar.

17 � Vid omh�ndertagande enligt denna lag skall tillses att �tg�rden inte
orsakar den omh�ndertagne st�rre ol�genhet �n som �r oundviklig med

h�nsyn till �tg �rdens syfte eller v�cker on�dig uppm�rksamhet. Den som
har omh�ndertagits f�r inte underkastas annan inskr�nkning i sin frihet �n

som p�kallas av �ndam�let med �tg�rden, ordningen p� f�rvaringsplatsen
eller allm�n s�kerhet.

18 � Skall n�gon gripas enligt 24 kap. r�tteg�ngsbalken, f�r han inte
omh�ndertas eller h�llas kvar enligt 13 � andra stycket.

Ang�ende omh�ndertagande av berusade personer finns best�mmelser i

lagen (1976; 511) om omh�ndertagande av berusade personer m. m.

Kroppsvisitation

19 � En polisman som med laga st�d griper eller annars omh�ndertar
eller avl�gsnar n�gon f�r i anslutning till ingripandet kroppsvisitera denne i
den utstr�ckning som �r n�dv�ndig

1. av s�kerhetssk�l f�r att vapen eller andra farliga f�rem�l skall kunna

tas om hand, eller

2. f�r att hans identitet skall kunna fastst�llas.

965

�

SFS 1984:387

S�rskilda befogenheter till husrannsakan och liknande �tg�rder

20 � F�r att s�ka efter en person som med laga st�d skall omh�ndertas

f�r en polisman bereda sig tilltr�de till den efters�ktes bostad eller till annat

hus, rum eller st�lle som tillh�r eller disponeras av honom. Detsamma

' -

g�ller i fr�ga om en lokal som �r tillg�nglig f�r allm�nheten. Finns det

synnerliga sk�l att anta att den efters�kte eljest uppeh�ller sig hos ann an,

far polismannen bereda sig tilltr�de �ven dit. P� motsvarande s�tt f�r en

polisman bereda sig tilltr�de till en bostad eller n�got ann at st�lle f�r att

s�ka efter ett f�rem�l som polisen med st�d av lag eller annan f�rfattning
skall omh�nderta; vad som nyss har sagts om den efters�kte g�ller d�rvid

f�rem�lets �gare eller innehavare.

En �tg�rd som avses i f�rsta stycket far endast om fara �r i dr�jsm�l

vidtas utan f�reg�ende beslut av polismyndigheten. Endast om det finns

s�rskilda sk�l f�r �tg�rden vidtas mellan kl. 21.00 och 6.00.

I fr�ga om husrannsakan f�r efters�kande av f�rem�l som �r underkastat

lUr.r

beslag och av den som skall gripas, anh�llas eller h�ktas eller h�mtas till

f�rh�r eller inst�llelse vid domstol finns best�mmelser i r�tteg�ngsbalken.

21 � En polisman f�r ocks� bereda sig tilltr�de till ett hus, rum eller annat
st�lle, om det finns anledning anta att n�gon d�r har avlidit eller �r med�

vetsl�s eller annars of�rm�gen att tillkalla hj�lp. En s�dan �tg�rd f�r vidtas

�ven n�r det �r n�dv�ndigt f�r efterspaning av n�gon som �r f�rsvunnen,
om denne kan antas beh�va hj�lp.

S�rskilda befogenheter i den skyddande och f�rebyggande verksamheten
22 � Kan av s�rskilda sk�l risk anses f�religga att n�got brott, som

inneb�r allvarlig fara f�r liv eller h�lsa eller f�r omfattande f�rst�relse av
egendom, kommer att f�r�vas p� en viss plats, f�r en polisman i syfte att

avv�lja brottet eller bereda skydd mot detta

1. bereda sig tilltr�de till ett hus, rum eller annat st�lle f�r att s�ka efter

spr�ngmedel, vapen eller n�got annat farligt f�rem�l,

2. avst�nga, utrymma eller f�rbjuda tilltr�de till ett hus, rum eller annat

st�lle, meddela f�rbud mot flyttande av visst f�rem�l eller mot trafik med
visst kommunikationsmedel eller vidta n�gon annan s�dan �tg�rd.

F�religger allvarlig risk f�r brott som avses i f�rsta stycket, f�r en

polisman f�r att s�ka efter ett farligt f�rem�l �ven kroppsvisitera personer

som uppeh�ller sig p� platsen.

En �tg�rd som avses i den na paragraf f�r endast om far a �r i dr�jsm�l

vidtas utan f�reg�ende beslut av polismyndigheten.

Slutbest�mmelser

23 � Vad som f�reskrivs i 10 � f�rsta stycket 1, 2 och 4 g�ller �ven s�dan
vaktpost eller annan krigsman som tj�nstg�r f�r bevakning eller f�r att
uppr�tth�lla ordning och f�reskrifterna i 10 � f �rsta stycket 1-4 �ven
tj�nsteman vid tullverkets kustbevakning som enligt s�rskilda best�mmel�

ser medverkar vid polisi�r �vervakning. Best�mmelsen i 10 � f�rsta
stycket 2 g�ller dessutom den som annars med laga st�d skall verkst�lla ett
frihetsber�vande och best�mmelsen i samma paragraf f�rsta st ycket 4 den

966

som i myndighetsut�vning har befogenhet att verkst�lla n�gon s�dan �t-

�

g�rd som d�r anges. Vid ingripande med st�d av 10 � f �rsta stycket 4

SFS 1984:387

till�mpas ocks� andra stycket samma paragraf.

N�r den som avses i f�rsta stycket med laga st�d ber�var n�gon friheten

eller avl�gsnar n�gon, till�mpas ocks� 19 � 1.

Best�mmelserna i 13 � g�ller ocks� en ordningsvakt, om inte annat

framg�r av hans f�rordnande. Har en ordningsvakt omh�ndertagit n�gon,

g�ller dock att den omh�ndertagne skyndsamt skall �verl�mnas till n�r�

maste polisman. I fr� ga om befogenhet f�r en tj�nsteman vid tullverkets
kustbevakning att till�mpa 13 � finns s�rskilda best�mmelser.

24 � N�rmare f�reskrifter f�r verkst�llighet av denna lag meddelas av

regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer.

1. Denna lag tr�der i kraft den dag regeringen best�mmer.
2. Genom lagen upph�vs lagen (1972; 509) om vad som avs es med polis�

myndighet m. m. och lagen (1973:558) om tillf�llig t omh�ndertagande.

3. Vad som f�re ikrafttr�dandet har f�reskrivits om polisstyrelse skall i

forts�ttningen g�lla polismyndigheten.

4. De nya best�mmelserna om val av ledam�ter och suppleanter i polis�

styrelser till�mpas f�rst vid val som avser tid efter utg�ngen av �r 1985. I
fr�ga om val till polisstyrelse avseende tid till utg�ngen av �r 1985 g�ller
�ldre lag.

5. Vad som f�reskrivs i 23 � f�rsta och andra styckena g�ller �ven dem

som med st�d a v �verg�ngsbest�mmelse till lagen (1984:273) om �ndring i
civilf�rsvarslagen (1960:74) �r krigsplacerade inom civilf�rsvaret f�r

tj�nstg�ring inom tj�nstegrenen ordnings- och bevakningstj�nst, s� l�nge
Icrigsplaceringen g�ller.

P� regeringens v�gnar

OLOF PALME

STEN WICKBOM
(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom straffrätten

Brottsbalk (1962:700)
Narkotikastrafflag (1968:64)
Skattebrottslag (1971:69)
Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

JP Infonets straffrättsliga tjänster

Arbetar du med straffrätt? JP Infonets tjänster ger dig ett bra stöd i ditt arbete. Våra tjänster bevakar, förutom lagar och förarbeten, hela rättskedjan från tingsrätt till Högsta domstolen. Vi tar in alla relevanta avgöranden från JO och JK. Dessutom kan du ta del av expertanalyser som ringar in och besvarar olika aktuella rättsfrågor. Se allt inom straffrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1984:387

Viktiga lagar inom straffrätten

JP Infonets straffrättsliga tjänster

Om Lagboken.se