SFS 2014:307 Lag om straff för penningtvättsbrott

1

Svensk författningssamling

Lag
om straff för penningtvättsbrott;

utfärdad den 15 maj 2014.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 §

Denna lag innehåller straffrättsliga bestämmelser om penningtvätt.

I lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terro-

rism finns bestämmelser om åtgärder som den som bedriver finansiell verk-
samhet och annan näringsverksamhet är skyldig att vidta för att förhindra att
verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

2 §

Med brott i 3 och 4 §§ avses

1. gärning som utgör brott enligt svensk lag, eller
2. gärning som utgör brott enligt utländsk lag och som motsvarar brott en-

ligt svensk lag.

Ansvar

3 §

För penningtvättsbrott döms, om åtgärden syftar till att dölja att pengar

eller annan egendom härrör från brott eller brottslig verksamhet eller till att
främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig egendomen eller dess
värde, den som

1. överlåter, förvärvar, omsätter, förvarar eller vidtar annan sådan åtgärd

med egendomen, eller

2. tillhandahåller, förvärvar eller upprättar en handling som kan ge en sken-

bar förklaring till innehavet av egendomen, deltar i transaktioner som utförs
för skens skull, uppträder som bulvan eller vidtar annan sådan åtgärd.

Straffet är fängelse i högst två år.

4 §

För penningtvättsbrott döms även den som, utan att åtgärden har ett så-

dant syfte som anges i 3 §, otillbörligen främjar möjligheterna för någon att
omsätta pengar eller annan egendom som härrör från brott eller brottslig verk-
samhet.

5 §

Är brott som avses i 3 eller 4 § grovt, döms för grovt penningtvättsbrott

till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

1 Prop. 2013/14:121, bet. 2013/14:JuU25, rskr. 2013/14:253.

SFS 2014:307

Utkom från trycket
den 27 maj 2014

2

SFS 2014:307

Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gär-

ningen avsett betydande värden, om de brottsliga åtgärderna har ingått som ett
led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning eller i
annat fall varit av särskilt farlig art.

6 §

Är brott som avses i 3 eller 4 § ringa, döms för penningtvättsförseelse

till böter eller fängelse i högst sex månader.

För penningtvättsförseelse döms även den som i fall som avses i 3 eller 4 §

inte insåg men hade skälig anledning att anta att egendomen härrörde från
brott eller brottslig verksamhet.

7 §

Den som, i näringsverksamhet eller såsom led i en verksamhet som be-

drivs vanemässigt eller annars i större omfattning, medverkar till en åtgärd
som skäligen kan antas vara vidtagen i sådant syfte som anges i 3 §, döms för
näringspenningtvätt till fängelse i högst två år.

Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Är brottet ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Till

samma straff döms den som i annat fall än som anges i första stycket medver-
kar till en åtgärd som skäligen kan antas vara vidtagen i sådant syfte som anges
i 3 §.

8 §

För försök, förberedelse eller stämpling till penningtvättsbrott, grovt

penningtvättsbrott eller näringspenningtvätt som inte är ringa, döms det till
ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Förverkande

9 §

Om det inte är uppenbart oskäligt, ska följande egendom förklaras för-

verkad:

1. pengar eller annan egendom som varit föremål för brott enligt 3, 4, 5

eller 6 § eller, med undantag för näringspenningtvätt, 8 § eller värdet av sådan
egendom,

2. utbyte av brott enligt denna lag, och
3. vad någon tagit emot som ersättning för kostnader i samband med ett

brott enligt denna lag eller värdet av det mottagna, om mottagandet utgör
brott enligt denna lag.

Att egendom som varit föremål för brott enligt 7 § eller enligt 8 § som av-

ser näringspenningtvätt kan tas i förvar framgår av lagen (1974:1065) om
visst stöldgods m.m.

10 §

Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag

får förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det
finns andra särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att an-
vändas som hjälpmedel vid brott enligt denna lag, om brottet har fullbordats
eller om förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förbere-
delse eller stämpling. I stället för sådan egendom får dess värde förklaras för-
verkat.

11 §

Förverkande av egendom eller dess värde enligt 9 och 10 §§ får ske

hos

1. gärningsmannen eller någon annan som medverkat till brottet,

3

SFS 2014:307

2. den i vars ställe gärningsmannen eller någon annan medverkande var,
3. den som genom brottet beretts vinning eller näringsidkare som avses i

36 kap. 4 § brottsbalken,

4. den som efter brottet förvärvat egendomen
a) genom bodelning eller på grund av arv eller testamente eller genom

gåva, eller

b) på annat sätt och då haft vetskap om eller skälig anledning att anta att

egendomen hade samband med brottet.

Tillhörde egendomen vid brottet inte någon av dem som anges i första

stycket 1–3, får den inte förklaras förverkad. Förverkande enligt 9 § första
stycket 1 får dock ske hos gärningsmannen eller någon annan som medverkat
till brottet, även om egendomen vid brottet tillhörde någon annan.

Egendom som enligt 36 kap. 1 c § brottsbalken ska anses som utbyte får

förklaras förverkad, om den egendom som den förverkade egendomen trätt i
stället för vid brottet tillhörde någon av dem som anges i första stycket 1–3.

Penningbeslag

12 §

Egendom i form av pengar, fordran eller annan rättighet som skäligen

kan antas vara föremål för brott enligt denna lag, eller ett motsvarande värde,
får tas i beslag (penningbeslag).

Penningbeslag får beslutas endast om skälen för åtgärden uppväger det in-

trång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för
något annat motstående intresse.

13 §

Undersökningsledaren eller åklagaren beslutar om penningbeslag.

Penningbeslag får avse endast sådan egendom som finns tillgänglig.

Avser penningbeslaget en fordran eller annan rättighet, ska gäldenären eller

annan förpliktad meddelas förbud att fullgöra sin förpliktelse till någon annan
än Rikspolisstyrelsen.

För penningbeslag gäller i övrigt bestämmelserna om beslag i rättegångs-

balken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.

På regeringens vägnar

FREDRIK REINFELDT

BEATRICE ASK
(Justitiedepartementet)

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2014