SFS 2016:486 Lag om ändring i brottsbalken

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i brottsbalken;

utfärdad den 26 maj 2016.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs2 att 36 kap. 1 b, 5 och 14 §§ brottsbal-

ken ska ha följande lydelse.

36 kap.

1 b §

3

Döms någon för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i fyra år

eller mer och har brottet varit av beskaffenhet att kunna ge utbyte, ska även i
annat fall än som avses i 1 § egendom förklaras förverkad, om det framstår
som klart mera sannolikt att den utgör utbyte av brottslig verksamhet än att så
inte är fallet. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat.

Har brottet varit av beskaffenhet att kunna ge utbyte, gäller första stycket

också om någon döms för

1. dataintrång, utnyttjande av barn för sexuell posering, tagande av muta,

givande av muta eller barnpornografibrott enligt 16 kap. 10 a § första stycket
1–4,

2. narkotikabrott enligt 1 § narkotikastrafflagen (1968:64) eller olovlig

befattning med narkotikaprekursorer enligt 3 b § första stycket samma lag,

3. dopningsbrott enligt 3 § första stycket lagen (1991:1969) om förbud mot

vissa dopningsmedel,

4. narkotikasmuggling enligt 6 § första stycket lagen (2000:1225) om straff

för smuggling,

5. människosmuggling enligt 20 kap. 8 § första stycket utlänningslagen

(2005:716) eller organiserande av människosmuggling enligt 20 kap. 9 § för-
sta stycket samma lag, eller

6. något annat brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller mer

och som har utgjort led i en brottslighet som utövats i organiserad form.

Vad som sägs om förverkande i första och andra styckena gäller också om

någon döms för försök, förberedelse eller stämpling till ett brott som avses
där.

Förverkande enligt denna paragraf får inte beslutas om det är oskäligt.

1 Prop. 2015/16:155, bet. 2015/16:JuU28, rskr. 2015/16:239.

2 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/42/EU av den 3 april 2014 om frys-
ning och förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott i Europeiska unionen, i
den ursprungliga lydelsen.

3 Senaste lydelse 2011:115.

SFS 2016:486

Utkom från trycket
den 3 juni 2016

2

SFS 2016:486

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2016

5 §

4

Förverkande till följd av ett brott av egendom eller dess värde får, om

inte annat har föreskrivits, ske hos

a) gärningsmannen eller annan som medverkat till brottet,
b) den i vars ställe gärningsmannen eller annan medverkande var,
c) den som genom brottet beretts vinning eller näringsidkare som avses i

4 §,

d) den som efter brottet förvärvat egendomen genom bodelning eller på

grund av arv eller testamente eller genom gåva eller som efter brottet förvär-
vat egendomen på annat sätt och därvid haft vetskap om eller skälig anledning
till antagande om egendomens samband med brottet.

Tillhörde egendomen vid brottet inte någon av dem som anges i första

stycket a–c, får den inte förklaras förverkad. Egendom som enligt 1 c § ska
anses som utbyte får dock förklaras förverkad om den egendom, som den för-
verkade egendomen trätt i stället för, vid brottet tillhörde någon av dem som
anges i första stycket a–c.

14 §

5

Är det på grund av den brottsliges död eller av annan orsak inte längre

möjligt att döma ut påföljd, får egendom förklaras förverkad eller företagsbot
åläggas på grund av brottet eller åtgärd föreskrivas till förebyggande av miss-
bruk endast om stämning i mål om detta delgetts inom fem år från det att brot-
tet begicks.

En talan om förverkande av utbyte av ett brott eller av egendom som

använts eller varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott får dock all-
tid prövas om stämning i mål om förverkande delgetts inom ett år från det att
den omständighet inträffade som medför att påföljd inte längre kan dömas ut.

En talan enligt första eller andra stycket får väckas av åklagare endast om

det är påkallat från allmän synpunkt. I fall som avses i första och andra styck-
ena ska vad som sägs i 35 kap. 3 § ha motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

På regeringens vägnar

MORGAN JOHANSSON

Viveca Lång
(Justitiedepartementet)

4 Senaste lydelse 2008:370.

5 Senaste lydelse 1986:118.