Kungl. Maj:ts kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

Bank- och finansmarknadsrätt Förvaltningsrätt

Start / Bank- och finansmarknadsrätt / Budgetlag (2011:203) / Kungl. Maj:ts kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

740152.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                        </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Kungl. Maj ;ts kung�relse SFS 1974:152 om beslutad ny regeringsform; utf�rdad den 28 februari 1974'. Kungl. Maj:t har med riksdagen^ i grundlagsenlig ordning beslutat ny regeringsform av nedan angivna lydelse. Utkom fr�n trycket den 23 april 1974 ' �ppet brev om u tf�rdandet av denna kung�relse uppl�st i riksdagen den 6 mars 1974. 2 Prop. 1973:90. KU 26, rskr 265 , KU 1974:8, rskr 19. 327 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:152 Regeringsform 1 och 2 kap. 1 kap . Statsskickets grunder 1 � All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket. Den sven.ska fo lkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n och lika r�str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse. Den offentliga makten ut�vas under lagarna. 2� Regeringsformen, successionsordningen och tryckfrihetsf�rord� ningen �r rikets grundlagar. 3 � Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och best�mmer hur statens medel skall anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�rvaltning. 4 � Konungen �r rikets statschef. 5 � Regeringen styr riket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen. 6 � 1 riket finns prim�rkommuner och landstingskommuner. Be� slutander�tten i kom munerna ut�vas av valda f�rsamlingar. Kommunerna f�r taga ut skatt f�r sk�tseln av sina uppgifter. 7 � F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga f�rvalt� ningen statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter. 8 � Domstolar och f�rvaltningsmyndigheter skall i sin verksamhet iakttaga saklighet och opartiskhet. De f�r ej utan r�ttsligt st�d s�rbehandla n�gon p� grund av hans personliga f�rh�llanden, s�som tro. �sk�dning, ras, hudf�rg, ursprung, k�n, �lder, nationalitet, spr�k, samh�llsst�llning eller f�rm�genhet. 2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter 1 � Varje medborgare �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad 1. yttrande- och tryckfrihet: frihet alt i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt meddela uppgifter och framf�ra �sikter, 2. r�tt till information: r�tt att inh�mta och mottaga uppgifter och upplysningar. 3. m�tesfrihet: frihet att anordna och att deltaga i m� ten, 4. demonstrationsr�lt: r�tt att ensam eller i g rupp framf�ra �sikter 328 p� allm�n plats. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra till SFS 1974:152 f�rening, 2 och 3 kap. 6. religionsfrihet; frihet att sammansluta sig med andra till trossam� fund och att ut�va sin religion, 7. r�relsefrihet: frihet att r�ra sig inom riket och att l�mna riket. 2 � Varje medborgare �r skyddad mot att myndighet tvingar honom att tillh�ra f�rening eller trossamfund eller att ge sina �sikter till k�nna. 3 � Varje medborgare �r skyddad mot att myndighet uts�tter honom f�r kroppsvisitation eller annat p�tvingat kroppsligt ingrepp, f�r husrannsakan, f�r intr�ng i ha ns brev-, post- eller telef�rbindelser eller f�r hemlig avlyssning. 4� Betr�ffande tryckfriheten och r�tten att taga del av allm�n handling g�ller vad som �r f�reskrivet i try ckfrihetsf�rordningen. F�re� skrifter som i � vrigt n�rmare utformar de fri- och r�ttigheter och det skydd som avses i 1-3 �� beslutas i de n ordning som f�reskrives i 8 kap. 5 � F�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och f�rening av arbetsgivare �ger r�tt att vidtaga fackliga strids�tg�rder, om annat ej f�ljer av lag eller avtal. 3 kap. Riksdagen 1 � Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Riksdagen besl�r av en kammare med trehundrafyrtionio ledam�ter. F�r ledam�terna skall finnas ers�ttare. 2 � R�str�tt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som �r bosatt i riket. Om r�str�tt f�r svensk medborgare som ej �r bosatt i riket finns best�mmelser i lag. Den som icke har uppn�tt aderton �rs �lder senast p� valdagen eller som �r omyndigf�rklarad av domstol har ej r�str�tt. Fr�gan huruvida r�str�tt enligt f�rsta stycket f�religger avg�res pa grundval av en f�re valet uppr�ttad r�stl�ngd. 3 � Ordinarie val till riksdagen f�rr�ttas vart tredje �r. 4 � Regeringen f�r f�rordna om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val h�lles inom tre m�nader efter f�rordnandet. Efter val till riksdagen f�r regeringen icke f�rordna om extra val f�rr�n tre m�nader har f�rflutit fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammantr�de. Ej heller f�r regeringen f�rordna om extra val under tid d� dess ledam�ter, efter det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar i avbidan p� att ny regering skall tilltr�da. 329 Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 3 �. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:152 5 � Nyvaid riksdag samlas p� femtonde dagen efter valdagen, dock 3 kap. tidigast p� fj�rde dagen efter det att valets utg�ng har kungjorts. Varje val g�ller f�r tiden fr�n det att den nyvalda riksdagen har samlats till dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas. Denna tid �r riksdagens valperiod. 6 � F�r val till riksdagen �r riket indelat i valkrets ar. Mandaten i riksdagen utg�res av trehundratio fasta valkretsmandat och trettionio utj�mningsmandat. De fasta valkretsmandaten f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval av en ber�kning av f�rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i va rje valkrets och antalet r�stber�ttigade i hela riket. F�rdelningen fastst�lles f�r tre �r i s�nder. 7 � Mandaten f�rdelas mellan partier. Med parti avses varje samman� slutning eller grupp av v�ljare, som upptr�der i val under s�rskild beteckning. Endast parti som har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket �r ber�ttigat att deltaga i f� rdelningen av mandaten. Parti som har f�tt f�rre r�ster deltager dock i f�rd elningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets, d�r partiet har f�tt minst tolv procent av r�sterna. 8 � De fasta valkretsmandaten f�rdelas f�r varje valkrets pro� portionellt mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretse n. Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan partierna s�, att f�rdelningen av alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har tillfallit parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportionell mot de i f�rdelningen deltagande partiernas r�stetal i hela riket. Har parti vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten erh�llit flera mandat �n som motsvarar den proportionella representa� tionen i riksdagen f�r partiet, bortses vid f�rdelningen av utj�mnings� mandaten fr�n partiet och de fasta valkretsmandat det har erh�llit. Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats mellan partierna, tillf�res de valkretsar. Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�ndes udda- talsmetoden med f �rsta divisorn j�mkad till 1,4. 9 � F�r varje mandat som ett parti har erh�llit utses en riks� dagsledamot samt ers�ttare f�r honom. 10 � Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt och som �r myndig kan vara ledamot av riksdagen eller ers�ttare f�r ledamot. 11 � Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd valpr�vningsn�mnd. Den som har valts till riksd agsledamot ut�var sitt uppdrag utan hinder av att valet har �verklagats. �ndras valet, intager ny ledamot sin plats s� snart �ndringen har kungjorts. Vad nu sagts om ledamot �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare. Valpr�vningsn�mnden best�r av ordf�rande, som skall vara eller ha 330 varit ordinarie domare och som oj f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ledam�ter. Ledam�terna v�ljes efter varje ordinarie val, s� snart valet SFS 1974:152 har vunnit laga kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt 3 och 4 kap. rum. Ordf�randen v�ljes s�rskilt. N�mndens beslut f�r ej �verklagas. 12 � Ytterligare best�mmelser i de � mnen som angives i 2-11 �� samt om utseende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna meddelas i riksdags� ordningen eller annan lag. 4 kap. Riksdagsarbetet 1 � Riksdagen sammantr�der till riksm�te �rligen. Riksm�te h�lles i Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�nsyn till riksdagens s�kerhet eller frihet. 2 � Riksdagen utser inom sig f�r varje valperiod en talman samt en f�rste, en andre och en tredje vice talman. 3 � Regeringen och varje riksdagsledamot f�r i enli ghet med vad som n�rmare angives i riksdagsordningen v�cka f�rslag i fr�ga om allt som kan komma under riksdagens pr�vning, om ej annat �r best�mt i denna regeringsform. Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott, ett finansutskott och ett skatteutskott, enligt best�mmelser i riksdagsordningen. �rende som v�ckes av regeringen eller riksdags� ledamot beredes f�re avg�randet av utskott, om ej annat �r best�mt i denna regeringsform. 4 � N�r �rende skall avg�ras i kammaren, f�r varje riksdagsledamot och varje statsr�d yttra sig i enlighet med vad som n�rmare angives i riksdagsordningen. Best�mmelser om j�v finns i riksdagsordningen. 5 � Vid omr�stning i riksdagen g�ller som riksdagens beslut den mening varom mer �n h�lften av de r�stande f�renar sig, om ej annat s�rskilt angives i denn a regeringsform eller, betr�ffande fr�gor som h�r till f�rfarandet i riksdagen, i huvudbest�mmelse i riksdagsordningen. Om f�rfarandet vid lika r�stetal finns best�mmelser i riksdags� ordningen. 6 � Riksdagsledamot och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot utan hinder av tj�nsteuppgift eller annan s�dan f�rpliktelse som �ligger honom. 7 � Riksdagsledamot eller ers�ttare f�r icke l�mna sitt uppdrag utan riksdagens medgivande. N�r det finns anledning till det, skall valpr�vningsn�mnden sj�lv� mant pr�va om ledamot eller ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 10 �. Den som f�rklaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. 331 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 152 Ledamot eller ers�ttare f�r i ann at fall �n som avses i an dra stycket 4 och 5 kap. skiljas fr�n uppdraget endast om han genom brott har visat sig uppenbarligen ol�mplig f�r uppdraget. Beslut h�rom fattas av domstol. 8 � Ingen f�r v�cka talan mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag som riksdagsledamot eller ber�va honom friheten eller hindra honom att resa inom riket p� grund av hans yttranden eller g�rningar under ut�vandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut om vilket minst fem sj�ttedelar av de r�stande har f�renat sig. Misstankes riksdagsledamot f�r brott i an nat fall, skall best�mmelser i lag om gripande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han erk�nner brottet eller har tagits p� bar g�rning eller fr�ga �r om brott f�r vilket ej �r f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r. 9� Under tid d� riksdagsledamot �r riksdagens talman eller tillh�r regeringen ut�vas hans uppdrag som riksdagsledamot av ers�ttare. Riksdagen kan i riksdagsordningen f�reskriva att ers�ttare skall tr�da i riksdagsledamots st�lle n�r denne �r ledig. Best�mmelserna i 6 � och 8 � f�rsta stycket om skydd f�r ut�vandet av uppdrag som riksdagsledamot g�ller �ven talmannen och hans uppdrag. F�r ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller best�mmelserna om ledamot. 10 � Ytterligare best�mmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdagsordningen. 5 kap. Statschefen 1 � Statschefen h�lles av statsministern underr�ttad om rikets ange� l�genheter. N�r s� erfordras sammantr�der regeringen i konselj under statschefens ordf�randeskap. 2 � Som statschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk med� borgare och har fyllt tjugofem �r. Han f�r icke samtidigt vara statsr�d eller ut�va uppdrag s�som talman eller riksdagsledamot. Statschefen skall samr�da med statsministern, innan han reser utrikes, 3 � �r konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att fullg�ra sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av konungahuset, som ej �r hindrad, f�r att s�som tillf�llig riksf�rest�ndare fullg�ra statschefens uppgifter. 4 � Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksf�rest�ndare att fullg�ra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt 332 en vice riksf�rest�ndare. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Detsamma g�ller, om konungen d�r eller avg�r och tronf�ljaren SFS 1974: 152 �nnu ej har fyllt tj ugofem �r. 5 och 6 kap. 5 � Har konungen under sex m�nader utan avbrott varit hindrad att fullg�ra sina uppgifter eller underl�tit att fullg�ra dem, skall regeringen anm�la det till riksdagen. Riksdagen best�mmer, om konungen skall anses ha avg�tt. 6� Riksdagen kan utse n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nstg�ra som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet enligt 3 eller 4 � kan tj�nstg�ra. Talmannen eller, vid f�rfall f�r honom, vice talman tj�nstg�r efter regeringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen annan beh�rig kan tj�nstg�ra. 7 � Konungen kan ej �talas f�r sina g�rningar. Riksf�rest�ndare kan ej �talas f�r sina g�rningar som statschef. 6 kap. Regeringen 1 � Regeringen best�r av statsministern och �vriga statsr�d. Statsministern utses i den ordning som angives i 2-4 ��. Stats� ministern tills�tter �vriga statsr�d. 2 � N�r statsminister skall utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r varje partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice talm�nnen och avgiver sedan f�rslag till riksd agen. Riksdagen skall senast p� fj�rde dagen h�refter, utan beredning i utskott, pr�va f�rslaget genom omr�stning. R�star mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter mot f�rslaget, �r det f�rkastat. I an nat fall �r det godk�nt. 3 � F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, f�rfares p� nytt enligt 2 �. Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, skall f�rfarandet f�r utseende av statsminister avbrytas och �terupptagas f�rst sedan val till riksdagen har h�llits. Om ej ordinarie val � nd� skall h�llas inom tre m�nader, skall extra val f� rr�ttas inom samma tid. 4� N�r riksdagen har godk�nt f�rslag om ny statsminister, anm�ler denne s� snart det kan ske de av honom utsedda statsr�den f�r riksdagen. D�refter �ger regeringsskifte rum vid en s�rskild konselj inf�r statschefen eller, vid f�rfall f�r denne, inf�r talmannen. Talmannen kallas alltid till k onseljen. Talmannen utf�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens v�gnar. 5 � F�rklarar riksdagen att statsministern eller annat statsr�d icke �tnjuter riksdagens f�rtroende, skall talmannen entlediga statsr�det, 333 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:152 Kan regeringen f�rordna om extra val till riksdagen, skall dock beslut 6 och 7 kap. entledigande ej meddelas om regeringen inom en vecka fr�n misstroendef�rklaringen f�rordnar om extra val. 6 � Statsr�d skall entledigas om han beg�r det, statsministern av talmannen och annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven i annat fall entlediga annat statsr�d. 7 � Om statsministern entledigas eller d�r, skall talmannen entlediga �vriga statsr�d. 8 � Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de sina befattningar till dess ny regering har tilltr�tt. Har annat statsr�d �n statsministern entledigats p� egen beg�ran, uppeh�ller han sin befattning till dess eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r det. 9 � Endast den f�r vara statsr�d som �r svensk medborgare sedan minst tio �r. Statsr�d f�r icke ut�va allm�n eller enskild tj�nst. Han f�r ej heller inneha uppdrag eller ut�va verksamhet som kan rubba f�rtroendet f�r honom. 10 � Vid f�rfall f�r talmannen �vertager vice talman de uppgifter som enligt detta kapitel ankommer p� talmannen. 7 kap. Regeringsarbetet 1 � F�r beredning av regerings�renden skall finnas ett re� geringskansli. I d etta ing�r departement f�r skilda verksamhetsgrenar. Regeringen f�rdelar �rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�den chefer f�r departementen. 2 � Vid beredningen av regerings�renden skall beh�vliga upp� lysningar och yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. 1 den om� fattning som beh�vs skall tillf�lle l�mnas sammanslutningar och en� skilda att yttra sig. 3 � Regerings�renden avg�res av regeringen vid regeringssamman� tr�de. Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten av f�rfattningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som angives i lag, under statsministerns �verinseende avg�ras av chefen f�r det departement till vilket �ren dena h�r, 4� Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de och �r ordf�rande vid samm antr�det. Minst fem st atsr�d skall dellaga i 334 regeringssammantr�de. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 � Departementschef �r vid regeringssammantr�de f�redragande i SFS 1974: 152 �rende som h�r till hans departement. Statsministern kan dock f�r- ^ g ordna att �rende eller grupp av �renden, som h�r till visst de partement, skall f�redragas av annat statsr�d �n departementschefen. 6� Vid regeringssammantr�de f�res protokoll. Skiljaktig mening skall antecknas i prot okollet. 7 � F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra expeditioner av- regeringens beslut skall f�r att bliva g�llande skrivas under av statsministern eller annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan dock genom f�rordning f�reskriva att tj�nsteman i s�rskilda fall far skriva under expedition. 8 � Statsministern kan utse ett av de �vriga statsr�den att i egen skap av st�llf�retr�dare vid f�rf all f�r statsministern fullg�ra hans uppgifter. Har statsministern ej utsett st�llf�retr�dare eller har ocks� denne f�rfall, �vertages statsministerns uppgifter i st�llet av det av de tj�nstg�rande statsr�den som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� e ller flera har varit statsr�d lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de. 8 kap. Lagar och andra f�reskrifter 1 � Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att d�dsstraff skall kunna �d�mas. Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att svensk medborgare skall k unna landsf�rvisas eller eljest hindras att �terv�nda till riket eller att svensk medborgare som �r bosatt i riket skall kunna ber�vas sitt medborgarskap i anna t fall �n d� han �r eller samtidigt blir medborgare i annan stat. Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att straff eller annan brottsp�f�ljd skall kunna �d�mas f�r g�rning som icke var belagd med brottsp�f�ljd, n�r den f�r�vades, eller att sv�rare brottsp�f�ljd skall kunna �d�mas f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad nu sagts om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande eller annan s�rskild r�ttsverkan av b rott. Enskild skall vara tillf�rs�krad ers�ttning enligt grunder som best�mmes i lag f�r det fall att hans egendom l�ges i anspr�k genom expropriation eller annat s�dant f�rfogande. 2� F�reskrifter om enskildas personliga st�llning samt om deras personliga och ekonomiska f�rh�llanden inb�rdes meddelas genom lag. S�dana f�reskrifter �r bland andra: 1. f�reskrifter om svenskt medborgarskap, 2. f�reskrifter om r�tt till sl�ktnamn, om �ktenskap och f�r�ldraskap, om arv och testamente samt om familjef�rh�llanden i �vrigt, 3. f�reskrifter om r�tt till fast och l�s egendom, om avtal samt om 335 bolag, f�reningar, samf�lligheter och stiftelser. � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ SFS 1974: 152 3 � F�reskrifter om f�rh�llandel mellan enskilda och det allm�nna, 8 kap. som g�ller �ligganden f�r enskilda eller i �vrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska f�rh�llanden, meddelas genom lag. Sadana f�reskrifter �r bland andra f�reskrifter som begr�nsar de fri- och r�ttigheter och det skydd i �vrigt som enligt 2 kap. 1-3 �� tillkommer svensk medborgare, f�reskrifter om brott och r�ttsverkan av brott, f�reskrifter om skatt till staten samt f�reskrifter om rekvisition och annat s�dant f�rfogande. 4 � F�reskrifter om r�dgivande folkomr�stning i hela riket meddelas genom lag. 5� Grunderna f�r �ndringar i rikets indelning i kommuner samt grunderna f�r kommunernas organisation och verksamhetsformer och f�r den kommunala beskattningen best�mmes i lag. I lag meddelas ocks� f�reskrifter om kommunernas befogenheter i �vrigt och om deras �ligganden. 6� Under tid d� riksm�te ej p�g�r kan finans- och skatteutskotten, efter bemyndigande i lag om annan skatt �n skatt p� inkomst, f�rm�genhet, arv eller g�va, p� f�rslag av regeringen best�mma om skattesatsen eller besluta att skatt som avses i lagen skall b�rja eller upph�ra att utg�. Bemyndigande kan innefatta r�tt att g�ra skillnad mellan olika slag av verksamhet och olika delar av riket. Finans- och skatteutskotten ut�var sin beslutander�tt vid gemensamt sammantr�de. Beslut fa ttas p� riksdag ens v�gnar genom lag. Lag som finans- och skatteutskotten har beslutat med st�d av f�rsta stycket skall av regeringen underst�llas riksdagen inom en m�nad fr�n b�rjan av n�rmast f�ljande riksm�te. Riksdagen pr�var lagen inom en m�nad h�refter. 7 � Utan hinder av 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom f�rordning meddela f�reskrifter om annat �n skatt, om f�reskrifterna avser n�got av f�ljande �mnen: 1. skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa, 2. utl�nnings vistelse i riket, 3. in- eller utf�rsel av varor, av pengar eller av andra tillg�ngar, tillverkning, kommunikationer, kreditgivning eller n�ringsverksamhet, 4. jakt, fiske eller natur- och milj�v�rd, 5. trafik eller ordningen p� allm�n plats, 6. undervisning och utbildning. Utan hinder av 3 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom f�rordning meddela f�reskrifter om f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under ut�vande av t j�nsteplikt. Bemyndigande som avses i denna paragraf medf�r ej r�tt att med� dela f�reskrifter som i ann at h�nseende �n som angives i andr a stycket begr�nsar n�gon av de fri- och r�ttigheter eller det skydd i � vrigt som enligt 2 kap. 1-3 �� tillkommer svensk medborgare. S�dant bemyn- 33^ digande medf�r ej heller r�tt att meddela f�reskrifter om annan � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> r�ttsverkan av brott �n b�ter. Riksdagen kan i lag, som inneh�ller SFS 1974: 152 bemyndigande med st�d av denna paragraf, f�reskriva �ven annan 8 kap. r�ttsverkan �n b�ter f�r �vertr�delse av f�reskrift som regeringen meddelar med st�d av bemyndigandet. 8 � Utan hinder av 2, 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom f�rordning meddela f�reskrifter om anst�nd med att fullg�ra f�rpliktelse. 9 � Utan hinder av 3 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom f�rordning meddela f�reskrifter om tull p� inf�rsel av vara. Regeringen eller kommun kan efter riksdagens bemyndigande med� dela s�dana f�reskrifter om avgifter, som p� grund av 3 � a nnars skall meddelas av riksdagen. 10 � Regeringen kan efter bemyndigande i lag i � mne som angives i 7 � f�rsta stycket eller 9 � genom f�rordning best�mma att f�reskrift i lagen skall b�rja eller upph�ra att till�mpas. Detta g�ller �ven om f�reskriften begr�nsar n�gon av de fri- och r�ttigheter eller det skydd i �vrigt som enligt 2 kap. 1-3 �� tillkommer svensk medborgare. 11 � Bemyndigar riksdagen enligt denna regeringsform regeringen att meddela f�reskrifter i visst �mne, kan riksdagen d�rvid medgiva att regeringen �verl�ter �t f�rvaltningsmyndighet eller kommun att meddela best�mmelser i �mnet. I fall so m nu sagts kan riksdagen ocks� uppdraga �t f�rvaltningsmyndighet under riksdagen att meddela s�dana best�mmelser. 12 � F�reskrifter som regeringen har meddelat med st�d av be� myndigande som avses i denna regeringsform skall underst�llas riks� dagen f�r pr�vning, om riksdagen best�mmer det. 13 � Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 7-10 �� genom f�rordning besluta 1. f�reskrifter om verkst�llighet av lag, 2. f�reskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen. Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket besluta f�reskrifter som avser riksdagen eller dess myndigheter. Den f�r ej heller p� grund av best�mmelsen i f�rsta stycket 2 besluta f�reskrifter som avser den kommunala beskattningen. Regeringen f�r i f�rordning som avses i f�rsta stycket �verl�ta �t underordnad myndighet att meddela best�mmelser i �mn et. 14 � Beh�righet f�r regeringen att besluta f�reskrifter i visst �mne utg�r ej hinder f�r riksdagen att genom lag meddela f�reskrifter i samma �mne. 15 � Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Det andra be� slutet f�r ej fattas, f�rr�n det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Riksdagen 337 22SFS 1974 � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 152 f�r icke s�som vilande antaga ett f�rslag om stiftande av grundlag, som 8 och 9 kap. of�renligt med annat vilande grundlagsf�rslag, utan att samtidigt f�rkasta det f�rst antagna f�rslaget. 16 � Riksdagsordningen stiftas p� samma s�tt som grundlag. Den kan ocks� stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fj�rdedelar av de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig om beslutet. Till�ggsbest�mmelse i riksdagsordningen beslutas dock i samma ordning som lag i allm �nhet. 17 � Lag f�r ej �ndras eller upph�vas annat �n genom lag. 1 fr�ga om �ndring eller upph�vande av grundlag eller av riksdagsordningen �ger 15 och 16 �� mot svarande till�mpning. 18 � F�r att avge yttrande till regeringen �ver lagf�rslag skall finnas ett lagr�d, vari ing�r domare i h�gsta domstolen och regeringsr�tten. �ven riksdagsutskott f�r inh�mta yttrande fr�n lagr�det enligt vad som n�rmare angives i riksdagsordningen. N�rmare best�mmelser om lagr�det meddelas i lag. 19 � Beslutad lag skall utf�rdas av regeringen utan dr�jsm�l. Lag med s�dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall intagas i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen. Lagar och f�rordningar skall kung�ras s� snart det kan ske. 9 kap. Finansmakten 1 � Om r�tten att besluta om skatter och avgifter till staten finns best�mmelser i 8 ka p. 2 � Statens medel f�r icke anv�ndas p� annat s�tt �n riksdagen har best�mt. Om anv�ndningen av statsmedel f�r skilda behov best�mmer riks� dagen genom budgetreglering enligt 3-5 ��. Riksdagen f�r dock best�mma att medel tages i ans pr�k i annan ordning. 3 � Riksdagen f�retager budgetreglering f�r n�rmast f�ljande budget�r eller, om s�rskilda sk�l f�ranleder det, f�r annan budgetperiod. Riksdagen best�mmer d�rvid till vilka belopp statsinkomsterna skall ber�knas och anvisar anslag till angivna �ndam�l. Besluten h�rom upptages i en stat sbudget. Riksdagen kan besluta att s�rskilt anslag p� sta tsbudgeten skall utg� f�r annan tid �n budgetperioden. Vid budgetreglering enligt denna paragraf skall riksdagen beakta behovet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga f�rh�llanden 338 av medel f�r rikets f�rsvar. � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 � Kan budgetreglering enligt 3 � icke avslutas f�re budgetperiodens SFS 1974: 152 b�rjan, best�mmer riksdagen eller, om riksm�te ej p�g�r, 9 finansutskottet i den omfattning som beh�vs om anslag f�r tiden till dess budgetregleringen f�r perioden slutf�res. 5 � F�r l�pande budget�r kan riksdagen p� till�ggsbudget g�ra ny ber�kning av statsinkomster samt �ndra anslag och anvisa nya anslag, 6 � Regeringen avgiver f�rslag till statsbudget till rik sdagen. 7 � Riksdagen kan i samband med budgetreglering eller annars besluta riktlinjer f�r viss st atsverksamhet f�r l�ngre tid �n anslag till verksamheten avser. 8 � Statens medel och dess �vriga tillg�ngar st�r till regeringens disposition. Vad nu sagts g�ller dock icke tillg�ngar som �r avsedda f�r riksdagen eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till s�rskild f�rvaltning. 9 � Riksdagen fastst�ller i den omfattning som beh�vs grunder f�r f�rvaltningen av statens egendom och f�rfogandet �ver den. Riksdagen kan d�rvid f�reskriva att �tg�rd av visst slag ej f�r vidtagas utan riksdagens tillst�nd. 10 � Regeringen f�r icke utan riksdagens bemyndigande taga upp l�n eller i �vrigt ikl�da staten ekonomisk f�rpliktelse. Under riksdagen skall finnas myndighet med uppgift att i enlighet med riksdagens bemyndigande taga upp och f�rvalta l�n till staten. N�rmare best�mmelser h�rom meddelas i lag. 11 � En inom riksdagen utsedd l�nedelegation �verl�gger i f�rhandlingsfr�gor r�rande anst�llningsvillkor, som skajl g�lla f�r statens arbetstagare eller i �vrigt tillh�r riksdagens pr�vning, med statsr�d som regeringen best�mmer. Betr�ffande arbetstagare hos riks� dagen eller dess myndigheter �verl�gger l�nedelegationen dock i st�llet med den som riksdagen best�mmer. L�nedelegationen f�r p� riks� dagens v�gnar godk�nna avtal i s�dan fr�ga eller, om fr�gan har undantagits fr�n avtal, f�rslag till reglering av den. Vad nu sagts g�ller ej om riksdagen f�r visst fall har beslutat annat. N�rmare best�mmelser om l�nedelegationens sammans�ttning meddelas i riksdagsordningen. 12 � Riksbanken �r myndighet under riksdagen. Riksbanken f�rvaltas av sju fullm�ktige. En av dessa och en sup� pleant f�r honom f�rordnas av regeringen f�r tre �r i s�nder. �vriga sex v�ljes av riksdagen. Den fullm�ktig som regeringen har f�rordnat �r ordf�rande. Han f�r ej ut�va annat uppdrag eller inneha tj�nst inom riksbankens ledning. Best�mmelser om riksdagens val av fullm�ktige, om riksbankens ledning i �v rigt samt om dess verksamhet meddelas i riksdagsordningen och annan lag. 339 � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:152 Fullm�ktig som riksdagen v�grar ansvarsfrihet �r d�rmed skild fr�n 9 och 10 kap. sitt uppdrag. Regeringen kan �terkalla f�rordnandet f�r ordf�randen eller f�r dennes suppleant. 13 � Endast riksbanken har r�tt att utgiva sedlar. Best�mmelser om penning- och betalningsv�sendet meddelas i �vrigt genom lag. 10 kap. F�rh�llandet till andra stater 1 � �verenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisation ing�s av regeringen. 2 � Regeringen f�r ej ing� f�r riket bindande internationell �ver� enskommelse utan att riksdagen har godk�nt denna, om �verens� kommelsen f�ruts�tter att lag �ndras eller upph�ves eller att ny lag stiftas eller om den i �vrigt g�ller �mne i vilket riksdagen skall besluta. �r i fall som avses i f�rsta stycket s�rskild ordning f�reskriven f�r det riksdagsbeslut som f�ruts�ttes, skall samma ordning iakttagas vid godk�nnandet av �verenskommelsen. Regeringen f�r ej heller i ann at fall �n som avses i f�rsta stycket ing� f�r riket bindande internationell �verenskommelse utan att riksdagen har godk�nt denna, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan dock underl�ta alt inh�mta riksdagens godk�nnande av �verenskommelsen, om rikets intresse kr�ver det. 1 s�dant fall skall regeringen i st�llet �verl�gga med utrikesn�mnden innan �ver� enskommelsen ing�s. 3 � Regeringen f�r uppdraga �t f�rvaltningsmyndighet att ing� internationell �verenskommelse i fr�ga d�r �verenskommelsen ej kr�ver riksdagens eller utrikesn�mndens medverkan. 4� Best�mmelserna i 1-3 �� ger motsvarande till�mpning p� �ta� gande av internationell f�rpliktelse f�r riket i an nan form �n �verens� kommelse samt p� u pps�gning av internationell �verenskommelse eller f�rpliktelse. 5 � Beslutander�tt som enligt denna regeringsform tillkommer riks� dagen, regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ och ej avser fr�ga om stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlag kan i begr�nsad omfattning �verl�tas till mellanfolklig organisation f�r fredligt samarbete, till vilken riket �r eller skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig domstol. Om s�dan �verl�telse beslutar riksdagen i den ordning som �r f�reskriven f�r stiftande av gr undlag eller, om beslut i s�dan ordning ej kan avvaktas, genom ett beslut varom minst fem sj�ttedelar av de r�stande och minst tre fj�rdedelar av ledam�terna f�renar sig. R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift som ej enligt denna rege- � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ringsform tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i rege- SFS 1974:15l ringsformen angivet organ kan �verl�tas till annan stat, till mellan- XO kap. folklig organisation eller till utl�ndsk eller internationell inr�ttning eller samf�llighet, om riksdagen f�rordnar om det genom ett beslut, varom minst tre fj�rdedelar av de r�stande f�renar sig, eller genom beslut i den ordning som g�ller f�r stiftande av grundlag. 6 � Regeringen skall fortl�pande h�lla utrikesn�mnden underr�ttad om de utrikespolitiska f�rh�llanden, som kan f� betydelse f�r riket, och �verl�gga med n�mnden om dessa s� ofta det erfordras. 1 alla utrikes�renden av st�rre vikt skall regeringen f�re avg�randet �verl�gga med n�mnden, om det kan ske. 7 � Utrikesn�mndeh best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter, som riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om utrikes- n�mndens sammans�ttning meddelas i riksd agsordningen. Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regeringen �r skyldig att sammankalla n�mnden om minst fyra av n�mndens ledam�ter beg�r �verl�ggning i viss fr�ga. Ordf�rande vid sammantr�de med n�mnden �r statschefen eller, om han har f�rfall, statsministern. Ledamot av utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till n�mnden skall visa varsamhet i fr�ga om meddelanden till andra om vad han har erfarit i denna egenskap. Ordf�randen kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt. 8 � Chefen f�r det departement till vilket utrikes�rendena h�r skall h�llas underr�ttad, n�r fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till annan stat eller till mellanfolklig organisation uppkommer hos annan statlig myndighet. 9 � Regeringen f�r ins�tta rikets f�rsvarsmakt eller del d�rav i st rid f�r att m�ta v�pnat angrepp mot riket. Svensk v�pnad styrka f�r i �vrigt ins�ttas i strid elle r s�ndas till annat land endast om 1. riksdagen medgiver det, 2. det �r medgivet i lag som an giver f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden, 3. skyldighet att vidtaga �tg�rden f�ljer av internationell �ver� enskommelse eller f�rpliktelse som har godk�nts av riksdagen. F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid v� pnat angrepp mot riket, icke givas utan riksdagens medgivande. Regeringen f�r bemyndiga f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i enlighet med internationell r�tt och sedv�nja f�r att hindra kr�nkning av r ikets territorium i fred e ller under krig mellan fr�mmande stater. 341 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:152 11 kap. R�ttskipning och f�rvaltning 11 kap. 1 � H�gsta domstolen �r h�gsta allm�nna domstol och regerings� r�tten h�gsta f�rvaltningsdomstol. R�tten att f� m�l pr�vat av h�gsta domstolen eller regeringsr�tten kan begr�nsas genom lag. 1 h�gsta domstolen och regeringsr�tten f�r endast den tj�nstg�ra s�som leda� mot som har utn�mnts till ordinarie domare i domst olen. Annan domstol �n h�gsta domstolen eller regeringsr�tten inr�ttas med st�d av lag. Domstol f�r icke inr�ttas f�r redan beg�ngen g�rning och ej heller f�r viss tvist eller i �vrigt f�r visst m�l. Vid doms tol som avses i andra stycket skall finnas ordinarie domare. 1 fr�ga om domstol som har inr�ttats f�r handl�ggning av en viss best�md grupp eller vissa bes t�mda grupper av m�l f�r dock i lag g�ras undantag h�rifr�n. 2 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen, f�r best�mma, hur domstol skall d�ma i det enskilda fallet eller hur domstol i �vrigt skall till�mpa r�ttsregel i s�rskilt fall. 3 � R�ttstvist mellan enskilda f�r icke utan st�d av lag avg�ras av annan myndighet �n domstol. Har annan myndighet �n domstol ber�vat n�gon friheten med anled� ning av brott eller misstanke om brott, skall den beslutet r�r kunna f� saken pr�vad av domsto! utan osk�ligt dr�jsm�l. Detsamma g�ller om svensk medborgare av annan anledning �n nu sagts har blivit omh�ndertagen tv�ngsvis. Med pr�vning av domstol likst�lles i sistn�mnda fall pr�vning av n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r best�md i lag och ordf�randen i n�mnden skall vara eller ha varit ordinarie domare. 4� Om domstolarnas r�ttskipningsuppgifter, om huvuddragen av deras organisation och om r�tteg�ngen f�reskrives i lag. 5� Den som har utn�mnts till ordinarie domare far skiljas fran tj�nsten endast 1. om han genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av tj�nste�liggande har visat sig uppenbarligen ol�mplig att inneha tj�nsten. 2. om han har uppn�tt g�llande pensions�lder eller annars enligt lag �r skyldig att avga med pension. Har ordinarie domare skilts fr�n tj�nsten genom beslut av annan myndighet �n domstol, skall han kunna p�kalla domstols pr�vning av beslutet. Detsamma g�ller beslut varigenom ordinarie domare har av� st�ngts fr�n ut�vning av sin tj�nst eller �lagts att underg� l�kar� unders�kning. Om det pakallas av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts till ordinarie domare f�rflyttas till annan j�mst�lld domartj�nst. 6� Under regeringen lyder justitiekanslern, riks�klagaren, de cen� trala �mbetsverken och l�nsstyrelserna. Annan statlig f�rvallnings- 342 myndighet lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> regeringsform eller annan lag �r myndighet under riksdagen. SFS 1974: 152 F�rvaltningsuppgift kan anf�rtros �t kommun. 11 kap. F�rvaltningsuppgift kan �verl�mnas till bolag, f�rening, sam- f�llighet eller stiftelse. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, skall del ske genom lag. 7 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande organ, f�r best�mma, hur f�rvaltningsmyndighet skall i s�rskilt fall besluta i �rende som r�r myndighetsut�vning mot enskild eller mot kommun eller som ror till�mpning av lag. 8 � R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift f�r ej fullg�ras av riks� dagen i vidare m�n �n som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen. 9 � Tj�nst vid domstol eller vid f�rvaltningsmyndighet som lyder under regeringen tills�ttes av regeringen eller av myndighet som regeringen best�mmer. Vid tills�ttning av statlig tj�nst skall avseende f�stas endast vid sakliga grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet. Endast den som �r svensk medborgare f�r inneha eller ut�va domar� tj�nst, �mbete som lyder omedelbart under regeringen, tj�nst eller uppdrag s�som chef f�r myndighet som lyder omedelbart under riks� dagen eller regeringen eller s�som ledamot av s�dan myndighet eller dess styrelse, tj�nst i regeringskansliet n�rmast under statsr�d eller tj�nst s�som svenskt s�ndebud. �ven i annat fall f�r endast den som �r svensk medborgare inneha tj�nst eller uppdrag, om tj�nsten eller uppdraget tills�ttes genom val av riksdagen. I �vrigt f�r krav p� svenskt medborgarskap f�r beh�righet att inneha eller ut�va tj�nst eller uppdrag hos staten eller kommun uppst�llas endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar som angives i lag. 10 � Grundl�ggande best�mmelser om statstj�nstem�nnens r�tts� st�llning i andra h�nseenden �n som ber�res i denna regeringsform meddelas i lag. 11 � Resning i avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid beviljas av regeringsr�tten n�r fr�ga �r om �rende f�r vilket regeringen, f�rvaltningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans samt i a nnat fall av h�gsta domstolen. N�rmare best�mmelser h�rom kan meddelas i lag. 12 � Regeringen f�r medgiva undantag fr�n f�reskrift i f�rordning eller fr�n best�mmelse som har meddelats med st�d av beslut av regeringen, om ej annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag. 13 � Regeringen f�r genom n�d eftergiva eller mildra brottsp�f�ljd eller annan s�dan r�ttsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknande av myndighet beslutat ingrepp avseende enskilds person eller egendom. N�r synnerliga sk�l f�religger, f�r regeringen f�rordna att vidare �tg�rd f�r alt utreda eller lagf�ra brottslig g�rning ej skall �ga rum. � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 152 12 kap. 12 kap. IControIlmakten 1 � Konstitutionsutskottet skall granska statsr�dens tj�nsteut�vning och regerings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att f�r detta �ndam�l utf� protokollen �ver beslut i regerings�renden och de handlingar som h�r till dessa �renden. Varje annat utskott och varje riksdagsledamot f�r hos konstitutionsutskottet skriftligen v�cka fr�ga om statsr�ds tj�nsteut�vning eller handl�ggningen av regerings�rende. 2 � Det �ligger konstitutionsutskottet att n�r sk�l f�religger till det, dock minst en g�ng om �ret, meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har funnit f�rtj�na uppm�rksamhet. Riksdagen kan med anledning d�rav g�ra framst�llning till rege ringen. 3 � Den som �r eller har varit statsr�d f�r f�llas till ans var f�r brott i ut�vningen av statsr�dstj�nsten endast om han d�rigenom grovt har �sidosatt sin tj�nsteplikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och pr�vas av h �gsta domstolen. 344 4 � Riksdagen kan avgiva f�rklaring, att statsr�d icke �tnjuter riksdagens f�rtroende. F�r s�dan f�rklaring, misstroendef�rklaring, fordras att mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig d�rom. Yrkande om misstroendef�rklaring upptages till pr�vning endast om det v�ckes av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter. Det upptages icke till pr�vning under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Yrkande avseende statsr�d som efter att ha entledigats uppeh�ller sin befattning enligt 6 kap. 8 � f�r ej i n�got fall upplagas till pr�vni ng. Yrkande om misstroendef�rklaring skall icke beredas i utsk ott. 5 � Riksdagsledamot f�r, enligt best�mmelser i riksdagsordningen, framst�lla interpellation eller fr�ga till statsr�d i angel�genhet som angar dennes tj�nsteut�vning. 6 � Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n att i enlighet med instruktion som riksdagen beslutar ut�va tillsyn �ver till�mpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra f�rfattningar. Ombudsman f�r f�ra talan i de fall som angive s i in struktionen. Ombudsman f�r n�rvara vid domstols eller f�rvaltningsmyndighets �verl�ggningar och har tillg�ng till myndighetens protokoll och handlingar. Domstol och f�rvaltningsmyndighet samt tj�nsteman hos staten eller kommun skall tillhandag� ombudsman med de upp� lysningar och yttranden han beg�r. S�dan skyldighet �ligger �ven annan, om han st�r under ombudsmans tillsyn. Allm�n �klagare skall p� beg� ran bitr�da ombudsman. N�rmare best�mmelser om ombudsman finns i riksdagsordningen. 7� Riksdagen v�ljer inom sig revisorer att granska den statliga � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> .verksamheten. Riksdag en kan besluta att revisorernas granskning skall SFS 1974:152 omfatta ocks� annan verksamhet. Riksdagen fastst�ller instrukti on f�r och 13 kap. revisorerna. Revisorerna f�r enligt best�mmelser i lag infordra handlingar, uppgifter och yttranden som beh�vs f�r granskningen. N�rmare best�mmelser om revisorerna finns i riksda gsordningen. 8 � �tal f�r brott i ut�vningen av tj�nst som ledamot av h�gsta domstolen eller regeringsr�tten v�ckes i h�gsta domstolen av riks� dagens ombudsman eller justitiekanslern. H�gsta domstolen pr�var ocks� om ledamot av h�gsta domstolen eller regeringsr�tten enligt vad d�rom �r f�reskrivet skall skiljas eller avst�ngas fr�n sin tj�nst eller vara skyldig att underg� l�karunders�kning. Talan v�ckes av riksdagens ombudsman eller justitiekanslern. 13 kap. Krig och krigsfara 1 � Kommer riket i krig eller krigsfara och p�g�r icke riksm�te, skall regeringen eller talmannen kalla till riksm�te. Den som utf�rdar kallelsen kan besluta att riksdagen skall sammantr�da p� annan ort �n Stockholm. P�g�r riksm�te, kan riksdagen eller talmannen besluta om sammantr�desort. 2 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall en inom riksdagen utsedd krigsdelegation tr�da i riksdagens st�lle, om f�rh�llandena kr�ver det. Om riket �r i krig, meddelas f�rordnande att krigsdelegationen skall tr�da i riksdagens st�lle av utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare best�mmelser i riksdagsordningen. Innan f�rordnande meddelas skall samr�d ske med statsministern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens ledam�ter av krigsf�rh�llandena'' att sammantr�da, meddelas f�rordnandet av regeringen. Om riket �r i omedelbar krigsfara, meddelas f�rordnande som nu sagts av utrikesn�mndens ledam�ter i f�rening med statsministern. F�r f�rordnande fordras d�rvid att statsministern och sex av n�mndens ledam�ter �r ense. Krigsdelegationen och regeringen kan i samr�d eller var f�r sig besluta att riksdagen skall �tertaga sina befogenheter. Krigsdelegationens sammans�ttning best�mmes i riksdagsordningen. 3� Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den de befogenheter som annars tillkommer riksdagen. Krigsdelegationen far dock ej fatta beslut p� ockuperat omr�de. Den f�r ej heller fatta beslut som avses i 11 � f�rsta stycket f�rsta punkten eller andra eller fj�rde stycket. Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet. 345 � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:152 4 � �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav regeringen icke fullg�ra sina 13 kap. uppgifter, kan riksdagen best�mma om bildande av regering och om regeringens arbetsformer, 5 � �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav varken riksdagen eller krigsdelegationen fullg�ra sina uppgifter, skall regeringen handha dessa i den m�n den finner det beh�vligt f�r all skydda riket och slutf�ra kriget. Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. 6� �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga f�rh�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning meddela s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt grundlag annars skall meddelas genom lag. Erfordras del �ven i anna t fall med h�nsyn till f�rsvarsberedskapen, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning best�mma att i lag meddelad f�reskrift om rekvisition eller annat s�dant f�rfogande skall b�rja eller upph�ra att till�mpas. I lag med bemyndigande som avses i f� rsta stycket skall noga angivas under vilka f�ruts�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Be� myndigande medf�r ej r�tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen, 7 � �r riket i krig elle r omedelbar krigsfara, kan regeringen med st�d av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankommer p� regeringen, skall fullg�ras av annan myndighet. S�dant bemyndigande f�r icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 �, om ej fr�ga �r endast om beslut att lag i visst �mn e skall b�rja till�mpas. Under krig, krigsfara eller andra av krig f�ranledda utomordentliga f�rh�llanden f�r med avseende p� domstol f�r avdelning av f�rsvars� makten g�ras undantag fr�n f�reskriften i 11 kap. 1 � att vid domstol skall finn as ordinarie domare. 8 � Regeringen f�r ing� �verenskommelse om vapenstillest�nd utan alt inh�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med utrikesn�mnden, om uppskov med �verenskommelsen skulle inneb�ra fara f�r riket, 9 � P� ockuperat omr�de f�r ej fattas beslut som inneb�r stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlag, riksdagsordningen, lag om val till riksdagen eller lag om h�gm�lsbrott, brott mot rikets s�kerhet, �mbetsbrott, brott av krigsm�n, sabotage, upplopp, uppvigling eller samh�llsfarlig ryktesspridning. P� ockuperat omr�de f�r icke n�got offentligt organ meddela beslut eller vidtaga �tg�rd som �l�gger n�gon rikets medborgare att l�mna ockupationsmakten s�dant bist�nd som denna icke f�r kr�va enligt folkr�ttens regler. 346 Intet �rende f�r avg�ras av riksdagen p� ockuperat omr�de, s�vida icke minst tre fj�rdedelar av ledam�terna deltager i avg�ran det. � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 � �r riket i krig, b�r statschefen f�lja regeringen. Befinner han sig SFS 1974: 152 p� annan ort �n regeringen, skall han anses hindrad att fullg�ra sina j3 uppgifter som statschef. 11 � �r riket i krig, f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av riksdagen. �r riket i krigsfara, n�r ordinarie val skall h�llas, kan riksdagen besluta att uppskjuta valet. S�dant beslut skall ompr�vas inom ett �r och d�refter med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir g�llande endast om minst tre fj�rdedelar av riksdagens ledam�ter f�renar sig om det. �r riket till n�gon del ockuperat, n�r val skall h�llas, beslutar riksdagen de j�mkningar av reglerna i 3 kap. som �r p�kallade. Undantag f�r dock ej g�ras fr�n 3 kap. 1 � f�rsta stycket, 2 �, 6 � f�rsta stycket och 7-11 ��. Vad som s�gs i 3 kap. 6 � f�rsta stycket, 7 � andra stycket och 8 � andra stycket om riket skall i st�llet g�lla den del av riket f�r vilken val skall h�llas. Minst en tiondel av alla mandaten skall vara u'j�mningsmandat. Ordinarie val, som till f�ljd av f�rsta stycket icke h�lles p� f�reskriven tid, skall h�llas s� snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upph�rt. Det �ligger regeringen och talmannen att i samr�d eller var f�r sig se till att de �tg�rder som beh�vs h�rf�r blir vidtagna. Har ordinarie val till f� ljd av denna paragraf h�llits p� annan tid �n n�r det annars skulle ha �gt rum, skall riksdagen best�mma tiden f�r d�rn�st f�ljande ordinarie val till den m�nad under tredje eller fj�rde �ret efter det f�rst n�mnda valet, d� ordinarie val skall h�llas enligt riksdagsordningen. �verg�ngsbest�mmelser 1. Genom denna regeringsform upph�ves den �ldre rege� ringsformen. Den �ldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undanlag till�mpas i st�ll et f�r den nya regeringsformen till utg�ngen av det �r under vilket riksdagen slutligt antager denna samt, i de fall som angives nedan, �ven d�refter. 2. De f�reskrifter i den �ldre regeringsformen ang�ende konungens st�llning och befogenheter som angives under 4 skall, s� l�nge Gustaf VI Adolf �r konung, till�mpas i st �llet f�r motsvarande f�reskrifter i denna regeringsform. Under samma tid skall i �vrigt vad i denna regeringsform eller, om ej annat s�rskilt angives, i annan f�rfattning f�reskrives om regeringen i st�ll et g�lla Konungen i stat sr�det och vad i denna regeringsform f�reskrives om statschefen i st�llet g�lla Konungen. Utan hinder av best�mmelsen i 3 kap. 1 � i den na regeringsform skall riksdagen best� av trehundrafemtio ledam�ter intill utg�ngen av l�pande valperiod. Best�mmelserna om r�str�tt i "3 kap. 2� i denna regeringsform skall b�rja till�mpas i samband med att r�stl�ngd uppr�ttas �ret efter det under vilket riksdagen slutligt antager regeringsformen. Skall nytt val till riksdagen h�llas f�re den tidpunkt d� denna 34-7 � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 152 regeringsform enligt I skall b�rja till�mpas, skall best�mmelserna i 3 kap. om antalet ledam�ter i riksdagen och om ers�ttare f�r dem. om tid f�r extra val, om tiden f�r nyvald riksdags f�rsta sammantr�de, om den nyvalda riksdagens valperiod, om f�rdelning av mandaten mellan valkretsar och mellan partier, om riksdagsledamots beh�righet och om �verklagande av val till riksdagen samt motsvarande best�mmelser i annan lag till�mpas. Efter s�dant val skall �ven best�mmelserna i 4 kap. 7 � om pr�vning av riksdagsledamots eller ers�ttares beh�righet och best�mmelserna i 4 kap. 9 � om ers�ttare f�r riksdagsledamot �ga till�mpning. Riksdagen skall, s� snart denna regeringsform har f�tt kraft av grundlag, v�lja ledam�ter i valp r�vningsn�mnden samt, enligt vad som f�reskrives d�rom i den nya riksdagsordningen, ers�ttare f�r dem. Best�mmelserna i 8 kap. 16 och 17 �� i denna regeringsform skall till�mpas i fr�ga om den nya riksdagsordningen, s� snart denna regeringsform har f�tt kraft av grundlag. F�r domstol i vilken endast en ordinarie tj�nst som domare finns inr�ttad, d� denna regeringsform tr�der i till�mpning, skall best�mmelsen i 11 kap. 1 � tred je stycket f�rsta punkten till�mpas f�rst sedan p�g�ende �ndringar i dom kretsindelningen har genomf�rts i vad de ber�r domstolen. 3. Ordinarie val till riksdagen enligt 3 kap. 3 � i denn a regeringsform skall �ga rum p� tid under �r 1976, som best�mmes i riks� dagsordningen. Den valperiod f�r riksdagens ledam�ter som p�g�r, n�r denna rege� ringsform f�r kraft av grundlag, upph�r n�r den n�rmast d�refter valda riksdagen har samlats. 4. Best�mmelsen i 2 f�rst a stycket skall omfatta f�ljande f�reskrifter i den �ldre regeringsformen: 1 och 3 ��, best�mmelsen i 4� att Konungen skall u tn�mna ett statsr�d, 5 � tredje stycket f�rsta punkten, best�mmelsen i 6 � f�rsta stycket att statsr�det skall best� av cheferna f�r departementen samt statsr�d utan departement, 6 � andra och tredje styckena, 7 och 8 ��, 9 � f�rsta stycket f�rsta punkten, 14, 15, 3 8, 39 och 40 ��, 42 � andra stycket, 43, 91 och 92 �� samt best�mmelsen i 108 � f�rsta stycket f�rsta punkten om f�rordnande om nytt val. Best�mmelsen i 2 f�rsta stycket skall vidare omfatta 9 � andra stycket i den �ldre regeringsformen, varvid h�nvisningen till 106 och 107 �� skall g�lla 12 kap. 3 och 4 �� i denna regeringsform, samt 35 � i den �ldre regeringsformen, varvid h�nvisningen till 107 � skall g�lla 12 kap. 4 � i denna regeringsform. 5. Under den i 2 f�rsta stycket angivna tiden kan finnas en av Konungen utsedd st�llf�retr�dare f�r statsministern med de uppgifter, som angives i 7 kap, 8 � i den na regeringsform, 6. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid ti ll�mpning av denna regeringsform. Bemyndigande, som har beslutats av Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, f�r utnyttjas �ven efter den under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen best�mmer annorlunda. Best�mmelserna i 8 kap. 17 � i denna regeringsform skall g�lla i fr�ga � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> om �ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen SFS 1974:152 och riksdagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam. 7. Best�mmelser i �ldre lag eller annan f�rfattning om Konungen eller Kungl. Maj:t skall efter utg�ngen av den i 2 f�rs ta stycket angivna tiden g�lla regeringen, s�vida det icke f�ljer av f�rfattning eller i �vrigt framg�r av omst�ndigheterna att konungen personligen, h�gsta domstolen, regeringsr�tten eller kammarr�tt �syftas. F�reskrift som enligt �ldre lag eller annan f�rfattning skall beslutas av Konungen och riksdagen gemensamt skall i st �llet beslutas genom lag. 8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller avses d�r eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i den na regeringsform, till�mpas i st�l let den nya be st�mmelsen. 9. Ombud f�r svenska kyrkan sammantr�der till al lm�nt kyrkom�te enligt vad som �r s�rskilt f�reskrivet. Till pr�sterlig befattning inom svenska kyrkan f�r ej annan utn�mnas �n den som bek�nner kyrkans l�ra. Medf�r annan befattning skyldighet att undervisa i kristendom eller teologisk vetenskap, skall tagas den h�nsyn till de s�kandes tros�sk�dning som d�rav kan p�kallas. Befattningshavare, som ej tillh�r svenska kyrkan, f�r icke del� taga i av g�rande av m�l eller �rende, som ang�r kyrkans religionsv�rd eller religionsundervisning, ut�vning av pr�st�mbetet, befordring eller �mbetsansvar inom kyrkan. N�r s�dant �rende avg�res av regeringen, skall dock hinder som nu sagts icke g�lla f�r annan �n f�redraganden. Till �rkebiskop eller biskop utn�mner regeringen en av de tre som har f�reslagits i den ordning som kyrkolag f�reskriver. Om tills�ttning av pr�sterliga tj�nster i f�rsamlingarna och den r�tt som d�rvid till� kommer regeringen och f�rsamlingarna f�reskrives i kyrkolag. Utan hinder av vad denna regeringsform f�reskriver om att lag stiftas, �ndras eller upph�ves av riksdagen skall i fraga om kyrkolag g�lla, att s�dan lag stiftas, �ndras eller upph�ves av regeringen gemensamt med riksdagen; dock att d�rvid erfordras samtycke j�mv�l av allm�nt kyrkom�te. Har av riksdagen antaget f�rslag ang�ende kyrkolag ej utf�rdats som lag f�re n�rmast f�ljande lagtima riksm�tes b�rjan, �r f�rslaget f�rfallet. Vad i denna regeringsform f�reskrives om prim�rkommuner skall, med undantag av 1 kap. 6 � f�rsta stycket andra punkten, �ga motsvarande till�mpning i fr�ga om kyrkliga k ommuner. Genom denna regeringsform g�res ej �ndring i vad som hittills har g�llt enligt 2 � i den �l dre regeringsformen. Det forna pr�stest�ndets privilegier, f�rm�ner, r�ttigheter och friheter skall fortfarande g�lla, om de ej har �gt oskiljaktigt sammanhang med den st�ndet f�rut tillkommande representations� r�tten och s�ledes upph�rt med denna. �ndring eller upph�vande av dessa privilegier, f�rm�ner, r�ttigheter och friheter f�r ej ske p� annat s�tt �n genom regeringens och riksdagens sammanst�mmande beslut och med bifall av allm �nt kyrkom�te. CARL GUSTAF LENNART GEIJER 349 (Justitiedepartementet) � </div> </div>

Kungl. Maj ;ts kung�relse

SFS 1974:152

om beslutad ny regeringsform;

utf�rdad den 28 februari 1974'.

Kungl. Maj:t har med riksdagen^ i grundlagsenlig ordning beslutat

ny regeringsform av nedan angivna lydelse.

Utkom fr�n trycket

den 23 april 1974

' �ppet brev om u tf�rdandet av denna kung�relse uppl�st i riksdagen den 6

mars 1974.

2 Prop. 1973:90. KU 26, rskr 265 , KU 1974:8, rskr 19.

327

�

SFS 1974:152

Regeringsform

1 och 2 kap.

1 kap . Statsskickets grunder

1 � All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket.

Den sven.ska fo lkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n

och lika r�str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och

parlamentariskt statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse.

Den offentliga makten ut�vas under lagarna.

2� Regeringsformen, successionsordningen och tryckfrihetsf�rord�

ningen �r rikets grundlagar.

3 � Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare.

Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och best�mmer hur

statens medel skall anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och

f�rvaltning.

4 � Konungen �r rikets statschef.

5 � Regeringen styr riket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen.

6 � 1 riket finns prim�rkommuner och landstingskommuner. Be�

slutander�tten i kom munerna ut�vas av valda f�rsamlingar.

Kommunerna f�r taga ut skatt f�r sk�tseln av sina uppgifter.

7 � F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga f�rvalt�

ningen statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter.

8 � Domstolar och f�rvaltningsmyndigheter skall i sin verksamhet

iakttaga saklighet och opartiskhet. De f�r ej utan r�ttsligt st�d

s�rbehandla n�gon p� grund av hans personliga f�rh�llanden, s�som

tro. �sk�dning, ras, hudf�rg, ursprung, k�n, �lder, nationalitet, spr�k,

samh�llsst�llning eller f�rm�genhet.

2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter

1 � Varje medborgare �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad

1. yttrande- och tryckfrihet: frihet alt i tal, skrift eller bild eller p�

annat s�tt meddela uppgifter och framf�ra �sikter,

2. r�tt till information: r�tt att inh�mta och mottaga uppgifter och

upplysningar.

3. m�tesfrihet: frihet att anordna och att deltaga i m� ten,
4. demonstrationsr�lt: r�tt att ensam eller i g rupp framf�ra �sikter

328

p� allm�n plats.

�

5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra till

SFS 1974:152

f�rening,

2 och 3 kap.

6. religionsfrihet; frihet att sammansluta sig med andra till trossam�

fund och att ut�va sin religion,

7. r�relsefrihet: frihet att r�ra sig inom riket och att l�mna riket.

2 � Varje medborgare �r skyddad mot att myndighet tvingar honom
att tillh�ra f�rening eller trossamfund eller att ge sina �sikter till

k�nna.

3 � Varje medborgare �r skyddad mot att myndighet uts�tter honom

f�r kroppsvisitation eller annat p�tvingat kroppsligt ingrepp, f�r

husrannsakan, f�r intr�ng i ha ns brev-, post- eller telef�rbindelser eller
f�r hemlig avlyssning.

4� Betr�ffande tryckfriheten och r�tten att taga del av allm�n

handling g�ller vad som �r f�reskrivet i try ckfrihetsf�rordningen. F�re�

skrifter som i � vrigt n�rmare utformar de fri- och r�ttigheter och det

skydd som avses i 1-3 �� beslutas i de n ordning som f�reskrives i 8 kap.

5 � F�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och f�rening av

arbetsgivare �ger r�tt att vidtaga fackliga strids�tg�rder, om annat ej

f�ljer av lag eller avtal.

3 kap. Riksdagen

1 � Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.

Riksdagen besl�r av en kammare med trehundrafyrtionio ledam�ter.

F�r ledam�terna skall finnas ers�ttare.

2 � R�str�tt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som
�r bosatt i riket. Om r�str�tt f�r svensk medborgare som ej �r bosatt i

riket finns best�mmelser i lag. Den som icke har uppn�tt aderton �rs

�lder senast p� valdagen eller som �r omyndigf�rklarad av domstol har
ej r�str�tt.

Fr�gan huruvida r�str�tt enligt f�rsta stycket f�religger avg�res pa

grundval av en f�re valet uppr�ttad r�stl�ngd.

3 � Ordinarie val till riksdagen f�rr�ttas vart tredje �r.

4 � Regeringen f�r f�rordna om extra val till riksdagen mellan
ordinarie val. Extra val h�lles inom tre m�nader efter f�rordnandet.

Efter val till riksdagen f�r regeringen icke f�rordna om extra val

f�rr�n tre m�nader har f�rflutit fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta

sammantr�de. Ej heller f�r regeringen f�rordna om extra val under tid

d� dess ledam�ter, efter det att samtliga har entledigats, uppeh�ller
sina befattningar i avbidan p� att ny regering skall tilltr�da.

329

Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 3 �.

�

SFS 1974:152

5 � Nyvaid riksdag samlas p� femtonde dagen efter valdagen, dock

3 kap.

tidigast p� fj�rde dagen efter det att valets utg�ng har kungjorts.

Varje val g�ller f�r tiden fr�n det att den nyvalda riksdagen har

samlats till dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas. Denna

tid �r riksdagens valperiod.

6 � F�r val till riksdagen �r riket indelat i valkrets ar.

Mandaten i riksdagen utg�res av trehundratio fasta valkretsmandat

och trettionio utj�mningsmandat.

De fasta valkretsmandaten f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval

av en ber�kning av f�rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i va rje

valkrets och antalet r�stber�ttigade i hela riket. F�rdelningen

fastst�lles f�r tre �r i s�nder.

7 � Mandaten f�rdelas mellan partier. Med parti avses varje samman�
slutning eller grupp av v�ljare, som upptr�der i val under s�rskild

beteckning.

Endast parti som har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket

�r ber�ttigat att deltaga i f� rdelningen av mandaten. Parti som har f�tt

f�rre r�ster deltager dock i f�rd elningen av de fasta valkretsmandaten i
valkrets, d�r partiet har f�tt minst tolv procent av r�sterna.

8 � De fasta valkretsmandaten f�rdelas f�r varje valkrets pro�

portionellt mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretse n.

Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan partierna s�, att f�rdelningen

av alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat

som har tillfallit parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir

proportionell mot de i f�rdelningen deltagande partiernas r�stetal i

hela riket. Har parti vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten

erh�llit flera mandat �n som motsvarar den proportionella representa�

tionen i riksdagen f�r partiet, bortses vid f�rdelningen av utj�mnings�

mandaten fr�n partiet och de fasta valkretsmandat det har erh�llit.

Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats mellan partierna, tillf�res de

valkretsar.

Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�ndes udda-

talsmetoden med f �rsta divisorn j�mkad till 1,4.

9 � F�r varje mandat som ett parti har erh�llit utses en riks�
dagsledamot samt ers�ttare f�r honom.

10 � Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt och som �r

myndig kan vara ledamot av riksdagen eller ers�ttare f�r ledamot.

11 � Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd

valpr�vningsn�mnd. Den som har valts till riksd agsledamot ut�var sitt

uppdrag utan hinder av att valet har �verklagats. �ndras valet, intager

ny ledamot sin plats s� snart �ndringen har kungjorts. Vad nu sagts om
ledamot �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare.

Valpr�vningsn�mnden best�r av ordf�rande, som skall vara eller ha

330

varit ordinarie domare och som oj f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra

�

ledam�ter. Ledam�terna v�ljes efter varje ordinarie val, s� snart valet

SFS 1974:152

har vunnit laga kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt

3 och 4 kap.

rum. Ordf�randen v�ljes s�rskilt. N�mndens beslut f�r ej �verklagas.

12 � Ytterligare best�mmelser i de � mnen som angives i 2-11 �� samt

om utseende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna meddelas i riksdags�
ordningen eller annan lag.

4 kap. Riksdagsarbetet

1 � Riksdagen sammantr�der till riksm�te �rligen. Riksm�te h�lles i

Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen best�mmer annat av

h�nsyn till riksdagens s�kerhet eller frihet.

2 � Riksdagen utser inom sig f�r varje valperiod en talman samt en
f�rste, en andre och en tredje vice talman.

3 � Regeringen och varje riksdagsledamot f�r i enli ghet med vad som

n�rmare angives i riksdagsordningen v�cka f�rslag i fr�ga om allt som
kan komma under riksdagens pr�vning, om ej annat �r best�mt i denna
regeringsform.

Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott,

ett finansutskott och ett skatteutskott, enligt best�mmelser i

riksdagsordningen. �rende som v�ckes av regeringen eller riksdags�

ledamot beredes f�re avg�randet av utskott, om ej annat �r best�mt i

denna regeringsform.

4 � N�r �rende skall avg�ras i kammaren, f�r varje riksdagsledamot
och varje statsr�d yttra sig i enlighet med vad som n�rmare angives i

riksdagsordningen. Best�mmelser om j�v finns i riksdagsordningen.

5 � Vid omr�stning i riksdagen g�ller som riksdagens beslut den

mening varom mer �n h�lften av de r�stande f�renar sig, om ej annat

s�rskilt angives i denn a regeringsform eller, betr�ffande fr�gor som h�r

till f�rfarandet i riksdagen, i huvudbest�mmelse i riksdagsordningen.

Om f�rfarandet vid lika r�stetal finns best�mmelser i riksdags�
ordningen.

6 � Riksdagsledamot och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot

utan hinder av tj�nsteuppgift eller annan s�dan f�rpliktelse som �ligger
honom.

7 � Riksdagsledamot eller ers�ttare f�r icke l�mna sitt uppdrag utan

riksdagens medgivande.

N�r det finns anledning till det, skall valpr�vningsn�mnden sj�lv�

mant pr�va om ledamot eller ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 10 �.

Den som f�rklaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag.

331

�

SFS 1974: 152

Ledamot eller ers�ttare f�r i ann at fall �n som avses i an dra stycket

4 och 5 kap.

skiljas fr�n uppdraget endast om han genom brott har visat sig

uppenbarligen ol�mplig f�r uppdraget. Beslut h�rom fattas av domstol.

8 � Ingen f�r v�cka talan mot den som ut�var eller har ut�vat

uppdrag som riksdagsledamot eller ber�va honom friheten eller hindra

honom att resa inom riket p� grund av hans yttranden eller g�rningar

under ut�vandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det

genom beslut om vilket minst fem sj�ttedelar av de r�stande har

f�renat sig.

Misstankes riksdagsledamot f�r brott i an nat fall, skall best�mmelser

i lag om gripande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han

erk�nner brottet eller har tagits p� bar g�rning eller fr�ga �r om brott

f�r vilket ej �r f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r.

9� Under tid d� riksdagsledamot �r riksdagens talman eller tillh�r

regeringen ut�vas hans uppdrag som riksdagsledamot av ers�ttare.
Riksdagen kan i riksdagsordningen f�reskriva att ers�ttare skall tr�da i
riksdagsledamots st�lle n�r denne �r ledig.

Best�mmelserna i 6 � och 8 � f�rsta stycket om skydd f�r ut�vandet

av uppdrag som riksdagsledamot g�ller �ven talmannen och hans

uppdrag.

F�r ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller

best�mmelserna om ledamot.

10 � Ytterligare best�mmelser om riksdagsarbetet meddelas i

riksdagsordningen.

5 kap. Statschefen

1 � Statschefen h�lles av statsministern underr�ttad om rikets ange�

l�genheter. N�r s� erfordras sammantr�der regeringen i konselj under

statschefens ordf�randeskap.

2 � Som statschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk med�
borgare och har fyllt tjugofem �r. Han f�r icke samtidigt vara statsr�d

eller ut�va uppdrag s�som talman eller riksdagsledamot.

Statschefen skall samr�da med statsministern, innan han reser

utrikes,

3 � �r konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad
att fullg�ra sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem

av konungahuset, som ej �r hindrad, f�r att s�som tillf�llig

riksf�rest�ndare fullg�ra statschefens uppgifter.

4 � Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksf�rest�ndare att

fullg�ra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt

332

en vice riksf�rest�ndare.

�

Detsamma g�ller, om konungen d�r eller avg�r och tronf�ljaren

SFS 1974: 152

�nnu ej har fyllt tj ugofem �r.

5 och 6 kap.

5 � Har konungen under sex m�nader utan avbrott varit hindrad att

fullg�ra sina uppgifter eller underl�tit att fullg�ra dem, skall
regeringen anm�la det till riksdagen. Riksdagen best�mmer, om
konungen skall anses ha avg�tt.

6� Riksdagen kan utse n�gon att efter regeringens f�rordnande

tj�nstg�ra som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet

enligt 3 eller 4 � kan tj�nstg�ra.

Talmannen eller, vid f�rfall f�r honom, vice talman tj�nstg�r efter

regeringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen
annan beh�rig kan tj�nstg�ra.

7 � Konungen kan ej �talas f�r sina g�rningar. Riksf�rest�ndare kan
ej �talas f�r sina g�rningar som statschef.

6 kap. Regeringen

1 � Regeringen best�r av statsministern och �vriga statsr�d.

Statsministern utses i den ordning som angives i 2-4 ��. Stats�

ministern tills�tter �vriga statsr�d.

2 � N�r statsminister skall utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r
varje partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger

med vice talm�nnen och avgiver sedan f�rslag till riksd agen.

Riksdagen skall senast p� fj�rde dagen h�refter, utan beredning i

utskott, pr�va f�rslaget genom omr�stning. R�star mer �n h�lften av

riksdagens ledam�ter mot f�rslaget, �r det f�rkastat. I an nat fall �r det

godk�nt.

3 � F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, f�rfares p� nytt enligt

2 �. Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, skall
f�rfarandet f�r utseende av statsminister avbrytas och �terupptagas
f�rst sedan val till riksdagen har h�llits. Om ej ordinarie val � nd� skall
h�llas inom tre m�nader, skall extra val f� rr�ttas inom samma tid.

4� N�r riksdagen har godk�nt f�rslag om ny statsminister, anm�ler

denne s� snart det kan ske de av honom utsedda statsr�den f�r

riksdagen. D�refter �ger regeringsskifte rum vid en s�rskild konselj
inf�r statschefen eller, vid f�rfall f�r denne, inf�r talmannen.

Talmannen kallas alltid till k onseljen.

Talmannen utf�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens

v�gnar.

5 � F�rklarar riksdagen att statsministern eller annat statsr�d icke
�tnjuter riksdagens f�rtroende, skall talmannen entlediga statsr�det,

333

�

SFS 1974:152

Kan regeringen f�rordna om extra val till riksdagen, skall dock beslut

6 och 7 kap.

entledigande ej meddelas om regeringen inom en vecka fr�n

misstroendef�rklaringen f�rordnar om extra val.

6 � Statsr�d skall entledigas om han beg�r det, statsministern av

talmannen och annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven
i annat fall entlediga annat statsr�d.

7 � Om statsministern entledigas eller d�r, skall talmannen entlediga

�vriga statsr�d.

8 � Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de

sina befattningar till dess ny regering har tilltr�tt. Har annat statsr�d �n
statsministern entledigats p� egen beg�ran, uppeh�ller han sin

befattning till dess eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r

det.

9 � Endast den f�r vara statsr�d som �r svensk medborgare sedan

minst tio �r.

Statsr�d f�r icke ut�va allm�n eller enskild tj�nst. Han f�r ej heller

inneha uppdrag eller ut�va verksamhet som kan rubba f�rtroendet f�r

honom.

10 � Vid f�rfall f�r talmannen �vertager vice talman de uppgifter
som enligt detta kapitel ankommer p� talmannen.

7 kap. Regeringsarbetet

1 � F�r beredning av regerings�renden skall finnas ett re�

geringskansli. I d etta ing�r departement f�r skilda verksamhetsgrenar.

Regeringen f�rdelar �rendena mellan departementen. Statsministern
utser bland statsr�den chefer f�r departementen.

2 � Vid beredningen av regerings�renden skall beh�vliga upp�
lysningar och yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. 1 den om�
fattning som beh�vs skall tillf�lle l�mnas sammanslutningar och en�

skilda att yttra sig.

3 � Regerings�renden avg�res av regeringen vid regeringssamman�

tr�de. Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten

av f�rfattningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i den
omfattning som angives i lag, under statsministerns �verinseende
avg�ras av chefen f�r det departement till vilket �ren dena h�r,

4� Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de
och �r ordf�rande vid samm antr�det. Minst fem st atsr�d skall dellaga i

334

regeringssammantr�de.

�

5 � Departementschef �r vid regeringssammantr�de f�redragande i

SFS 1974: 152

�rende som h�r till hans departement. Statsministern kan dock f�r-

ordna att �rende eller grupp av �renden, som h�r till visst de partement,

skall f�redragas av annat statsr�d �n departementschefen.

6� Vid regeringssammantr�de f�res protokoll. Skiljaktig mening
skall antecknas i prot okollet.

7 � F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra expeditioner av-

regeringens beslut skall f�r att bliva g�llande skrivas under av

statsministern eller annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen

kan dock genom f�rordning f�reskriva att tj�nsteman i s�rskilda fall far

skriva under expedition.

8 � Statsministern kan utse ett av de �vriga statsr�den att i egen skap

av st�llf�retr�dare vid f�rf all f�r statsministern fullg�ra hans uppgifter.

Har statsministern ej utsett st�llf�retr�dare eller har ocks� denne
f�rfall, �vertages statsministerns uppgifter i st�llet av det av de
tj�nstg�rande statsr�den som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� e ller
flera har varit statsr�d lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de.

8 kap. Lagar och andra f�reskrifter

1 � Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att d�dsstraff skall

kunna �d�mas.

Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att svensk medborgare

skall k unna landsf�rvisas eller eljest hindras att �terv�nda till riket eller

att svensk medborgare som �r bosatt i riket skall kunna ber�vas sitt

medborgarskap i anna t fall �n d� han �r eller samtidigt blir medborgare
i annan stat.

Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att straff eller annan

brottsp�f�ljd skall kunna �d�mas f�r g�rning som icke var belagd med
brottsp�f�ljd, n�r den f�r�vades, eller att sv�rare brottsp�f�ljd skall
kunna �d�mas f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad nu

sagts om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande eller annan s�rskild

r�ttsverkan av b rott.

Enskild skall vara tillf�rs�krad ers�ttning enligt grunder som

best�mmes i lag f�r det fall att hans egendom l�ges i anspr�k genom

expropriation eller annat s�dant f�rfogande.

2� F�reskrifter om enskildas personliga st�llning samt om deras

personliga och ekonomiska f�rh�llanden inb�rdes meddelas genom lag.

S�dana f�reskrifter �r bland andra:

1. f�reskrifter om svenskt medborgarskap,
2. f�reskrifter om r�tt till sl�ktnamn, om �ktenskap och

f�r�ldraskap, om arv och testamente samt om familjef�rh�llanden i
�vrigt,

3. f�reskrifter om r�tt till fast och l�s egendom, om avtal samt om

335

bolag, f�reningar, samf�lligheter och stiftelser.

�

SFS 1974: 152

3 � F�reskrifter om f�rh�llandel mellan enskilda och det allm�nna,

8 kap.

som g�ller �ligganden f�r enskilda eller i �vrigt avser ingrepp i
enskildas personliga eller ekonomiska f�rh�llanden, meddelas genom

lag.

Sadana f�reskrifter �r bland andra f�reskrifter som begr�nsar de fri-

och r�ttigheter och det skydd i �vrigt som enligt 2 kap. 1-3 ��

tillkommer svensk medborgare, f�reskrifter om brott och r�ttsverkan

av brott, f�reskrifter om skatt till staten samt f�reskrifter om

rekvisition och annat s�dant f�rfogande.

4 � F�reskrifter om r�dgivande folkomr�stning i hela riket meddelas
genom lag.

5� Grunderna f�r �ndringar i rikets indelning i kommuner samt

grunderna f�r kommunernas organisation och verksamhetsformer och

f�r den kommunala beskattningen best�mmes i lag. I lag meddelas

ocks� f�reskrifter om kommunernas befogenheter i �vrigt och om

deras �ligganden.

6� Under tid d� riksm�te ej p�g�r kan finans- och skatteutskotten,

efter bemyndigande i lag om annan skatt �n skatt p� inkomst,

f�rm�genhet, arv eller g�va, p� f�rslag av regeringen best�mma om

skattesatsen eller besluta att skatt som avses i lagen skall b�rja eller

upph�ra att utg�. Bemyndigande kan innefatta r�tt att g�ra skillnad

mellan olika slag av verksamhet och olika delar av riket. Finans- och

skatteutskotten ut�var sin beslutander�tt vid gemensamt sammantr�de.

Beslut fa ttas p� riksdag ens v�gnar genom lag.

Lag som finans- och skatteutskotten har beslutat med st�d av f�rsta

stycket skall av regeringen underst�llas riksdagen inom en m�nad fr�n

b�rjan av n�rmast f�ljande riksm�te. Riksdagen pr�var lagen inom en

m�nad h�refter.

7 � Utan hinder av 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i

lag genom f�rordning meddela f�reskrifter om annat �n skatt, om

f�reskrifterna avser n�got av f�ljande �mnen:

1. skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa,

2. utl�nnings vistelse i riket,

3. in- eller utf�rsel av varor, av pengar eller av andra tillg�ngar,

tillverkning, kommunikationer, kreditgivning eller n�ringsverksamhet,

4. jakt, fiske eller natur- och milj�v�rd,

5. trafik eller ordningen p� allm�n plats,

6. undervisning och utbildning.

Utan hinder av 3 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom

f�rordning meddela f�reskrifter om f�rbud att r�ja s�dant som n�gon
har erfarit i allm�n tj�nst eller under ut�vande av t j�nsteplikt.

Bemyndigande som avses i denna paragraf medf�r ej r�tt att med�

dela f�reskrifter som i ann at h�nseende �n som angives i andr a stycket

begr�nsar n�gon av de fri- och r�ttigheter eller det skydd i � vrigt som

enligt 2 kap. 1-3 �� tillkommer svensk medborgare. S�dant bemyn-

33^

digande medf�r ej heller r�tt att meddela f�reskrifter om annan

�

r�ttsverkan av brott �n b�ter. Riksdagen kan i lag, som inneh�ller

SFS 1974: 152

bemyndigande med st�d av denna paragraf, f�reskriva �ven annan

8 kap.

r�ttsverkan �n b�ter f�r �vertr�delse av f�reskrift som regeringen
meddelar med st�d av bemyndigandet.

8 � Utan hinder av 2, 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i

lag genom f�rordning meddela f�reskrifter om anst�nd med att

fullg�ra f�rpliktelse.

9 � Utan hinder av 3 � kan regeringen efter bemyndigande i lag
genom f�rordning meddela f�reskrifter om tull p� inf�rsel av vara.

Regeringen eller kommun kan efter riksdagens bemyndigande med�

dela s�dana f�reskrifter om avgifter, som p� grund av 3 � a nnars skall

meddelas av riksdagen.

10 � Regeringen kan efter bemyndigande i lag i � mne som angives i

7 � f�rsta stycket eller 9 � genom f�rordning best�mma att f�reskrift i
lagen skall b�rja eller upph�ra att till�mpas. Detta g�ller �ven om

f�reskriften begr�nsar n�gon av de fri- och r�ttigheter eller det skydd i
�vrigt som enligt 2 kap. 1-3 �� tillkommer svensk medborgare.

11 � Bemyndigar riksdagen enligt denna regeringsform regeringen att

meddela f�reskrifter i visst �mne, kan riksdagen d�rvid medgiva att
regeringen �verl�ter �t f�rvaltningsmyndighet eller kommun att
meddela best�mmelser i �mnet. I fall so m nu sagts kan riksdagen ocks�

uppdraga �t f�rvaltningsmyndighet under riksdagen att meddela

s�dana best�mmelser.

12 � F�reskrifter som regeringen har meddelat med st�d av be�

myndigande som avses i denna regeringsform skall underst�llas riks�

dagen f�r pr�vning, om riksdagen best�mmer det.

13 � Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 7-10 �� genom

f�rordning besluta

1. f�reskrifter om verkst�llighet av lag,

2. f�reskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen.

Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket besluta f�reskrifter som

avser riksdagen eller dess myndigheter. Den f�r ej heller p� grund av

best�mmelsen i f�rsta stycket 2 besluta f�reskrifter som avser den
kommunala beskattningen.

Regeringen f�r i f�rordning som avses i f�rsta stycket �verl�ta �t

underordnad myndighet att meddela best�mmelser i �mn et.

14 � Beh�righet f�r regeringen att besluta f�reskrifter i visst �mne

utg�r ej hinder f�r riksdagen att genom lag meddela f�reskrifter i

samma �mne.

15 � Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Det andra be�
slutet f�r ej fattas, f�rr�n det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till

riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Riksdagen

337

22SFS 1974

�

SFS 1974: 152

f�r icke s�som vilande antaga ett f�rslag om stiftande av grundlag, som

8 och 9 kap.

of�renligt med annat vilande grundlagsf�rslag, utan att samtidigt

f�rkasta det f�rst antagna f�rslaget.

16 � Riksdagsordningen stiftas p� samma s�tt som grundlag. Den kan

ocks� stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fj�rdedelar av de

r�stande och mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig om
beslutet. Till�ggsbest�mmelse i riksdagsordningen beslutas dock i

samma ordning som lag i allm �nhet.

17 � Lag f�r ej �ndras eller upph�vas annat �n genom lag. 1 fr�ga om

�ndring eller upph�vande av grundlag eller av riksdagsordningen �ger

15 och 16 �� mot svarande till�mpning.

18 � F�r att avge yttrande till regeringen �ver lagf�rslag skall finnas

ett lagr�d, vari ing�r domare i h�gsta domstolen och regeringsr�tten.

�ven riksdagsutskott f�r inh�mta yttrande fr�n lagr�det enligt vad som
n�rmare angives i riksdagsordningen. N�rmare best�mmelser om
lagr�det meddelas i lag.

19 � Beslutad lag skall utf�rdas av regeringen utan dr�jsm�l. Lag med

s�dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall

intagas i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av

riksdagen.

Lagar och f�rordningar skall kung�ras s� snart det kan ske.

9 kap. Finansmakten

1 � Om r�tten att besluta om skatter och avgifter till staten finns

best�mmelser i 8 ka p.

2 � Statens medel f�r icke anv�ndas p� annat s�tt �n riksdagen har

best�mt.

Om anv�ndningen av statsmedel f�r skilda behov best�mmer riks�

dagen genom budgetreglering enligt 3-5 ��. Riksdagen f�r dock

best�mma att medel tages i ans pr�k i annan ordning.

3 � Riksdagen f�retager budgetreglering f�r n�rmast f�ljande

budget�r eller, om s�rskilda sk�l f�ranleder det, f�r annan
budgetperiod. Riksdagen best�mmer d�rvid till vilka belopp

statsinkomsterna skall ber�knas och anvisar anslag till angivna

�ndam�l. Besluten h�rom upptages i en stat sbudget.

Riksdagen kan besluta att s�rskilt anslag p� sta tsbudgeten skall utg�

f�r annan tid �n budgetperioden.

Vid budgetreglering enligt denna paragraf skall riksdagen beakta

behovet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga f�rh�llanden

338

av medel f�r rikets f�rsvar.

�

4 � Kan budgetreglering enligt 3 � icke avslutas f�re budgetperiodens

SFS 1974: 152

b�rjan, best�mmer riksdagen eller, om riksm�te ej p�g�r,

finansutskottet i den omfattning som beh�vs om anslag f�r tiden till

dess budgetregleringen f�r perioden slutf�res.

5 � F�r l�pande budget�r kan riksdagen p� till�ggsbudget g�ra ny

ber�kning av statsinkomster samt �ndra anslag och anvisa nya anslag,

6 � Regeringen avgiver f�rslag till statsbudget till rik sdagen.

7 � Riksdagen kan i samband med budgetreglering eller annars

besluta riktlinjer f�r viss st atsverksamhet f�r l�ngre tid �n anslag till

verksamheten avser.

8 � Statens medel och dess �vriga tillg�ngar st�r till regeringens

disposition. Vad nu sagts g�ller dock icke tillg�ngar som �r avsedda f�r

riksdagen eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till s�rskild

f�rvaltning.

9 � Riksdagen fastst�ller i den omfattning som beh�vs grunder f�r

f�rvaltningen av statens egendom och f�rfogandet �ver den. Riksdagen
kan d�rvid f�reskriva att �tg�rd av visst slag ej f�r vidtagas utan
riksdagens tillst�nd.

10 � Regeringen f�r icke utan riksdagens bemyndigande taga upp l�n

eller i �vrigt ikl�da staten ekonomisk f�rpliktelse.

Under riksdagen skall finnas myndighet med uppgift att i enlighet

med riksdagens bemyndigande taga upp och f�rvalta l�n till staten.

N�rmare best�mmelser h�rom meddelas i lag.

11 � En inom riksdagen utsedd l�nedelegation �verl�gger i

f�rhandlingsfr�gor r�rande anst�llningsvillkor, som skajl g�lla f�r

statens arbetstagare eller i �vrigt tillh�r riksdagens pr�vning, med

statsr�d som regeringen best�mmer. Betr�ffande arbetstagare hos riks�
dagen eller dess myndigheter �verl�gger l�nedelegationen dock i st�llet

med den som riksdagen best�mmer. L�nedelegationen f�r p� riks�

dagens v�gnar godk�nna avtal i s�dan fr�ga eller, om fr�gan har

undantagits fr�n avtal, f�rslag till reglering av den. Vad nu sagts g�ller

ej om riksdagen f�r visst fall har beslutat annat.

N�rmare best�mmelser om l�nedelegationens sammans�ttning

meddelas i riksdagsordningen.

12 � Riksbanken �r myndighet under riksdagen.

Riksbanken f�rvaltas av sju fullm�ktige. En av dessa och en sup�

pleant f�r honom f�rordnas av regeringen f�r tre �r i s�nder. �vriga

sex v�ljes av riksdagen. Den fullm�ktig som regeringen har f�rordnat
�r ordf�rande. Han f�r ej ut�va annat uppdrag eller inneha tj�nst inom

riksbankens ledning. Best�mmelser om riksdagens val av fullm�ktige,

om riksbankens ledning i �v rigt samt om dess verksamhet meddelas i

riksdagsordningen och annan lag.

339

�

SFS 1974:152

Fullm�ktig som riksdagen v�grar ansvarsfrihet �r d�rmed skild fr�n

9 och 10 kap.

sitt uppdrag. Regeringen kan �terkalla f�rordnandet f�r ordf�randen
eller f�r dennes suppleant.

13 � Endast riksbanken har r�tt att utgiva sedlar. Best�mmelser om

penning- och betalningsv�sendet meddelas i �vrigt genom lag.

10 kap. F�rh�llandet till andra stater

1 � �verenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig
organisation ing�s av regeringen.

2 � Regeringen f�r ej ing� f�r riket bindande internationell �ver�
enskommelse utan att riksdagen har godk�nt denna, om �verens�

kommelsen f�ruts�tter att lag �ndras eller upph�ves eller att ny lag

stiftas eller om den i �vrigt g�ller �mne i vilket riksdagen skall besluta.

�r i fall som avses i f�rsta stycket s�rskild ordning f�reskriven f�r

det riksdagsbeslut som f�ruts�ttes, skall samma ordning iakttagas vid
godk�nnandet av �verenskommelsen.

Regeringen f�r ej heller i ann at fall �n som avses i f�rsta stycket ing�

f�r riket bindande internationell �verenskommelse utan att riksdagen
har godk�nt denna, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt.

Regeringen kan dock underl�ta alt inh�mta riksdagens godk�nnande av

�verenskommelsen, om rikets intresse kr�ver det. 1 s�dant fall skall
regeringen i st�llet �verl�gga med utrikesn�mnden innan �ver�

enskommelsen ing�s.

3 � Regeringen f�r uppdraga �t f�rvaltningsmyndighet att ing�

internationell �verenskommelse i fr�ga d�r �verenskommelsen ej

kr�ver riksdagens eller utrikesn�mndens medverkan.

4� Best�mmelserna i 1-3 �� ger motsvarande till�mpning p� �ta�
gande av internationell f�rpliktelse f�r riket i an nan form �n �verens�

kommelse samt p� u pps�gning av internationell �verenskommelse eller
f�rpliktelse.

5 � Beslutander�tt som enligt denna regeringsform tillkommer riks�
dagen, regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ och ej
avser fr�ga om stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlag kan i

begr�nsad omfattning �verl�tas till mellanfolklig organisation f�r
fredligt samarbete, till vilken riket �r eller skall bliva anslutet, eller till
mellanfolklig domstol. Om s�dan �verl�telse beslutar riksdagen i den

ordning som �r f�reskriven f�r stiftande av gr undlag eller, om beslut i
s�dan ordning ej kan avvaktas, genom ett beslut varom minst fem

sj�ttedelar av de r�stande och minst tre fj�rdedelar av ledam�terna

f�renar sig.

R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift som ej enligt denna rege-

�

ringsform tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i rege-

SFS 1974:15l

ringsformen angivet organ kan �verl�tas till annan stat, till mellan-

XO kap.

folklig organisation eller till utl�ndsk eller internationell inr�ttning

eller samf�llighet, om riksdagen f�rordnar om det genom ett beslut,

varom minst tre fj�rdedelar av de r�stande f�renar sig, eller genom

beslut i den ordning som g�ller f�r stiftande av grundlag.

6 � Regeringen skall fortl�pande h�lla utrikesn�mnden underr�ttad
om de utrikespolitiska f�rh�llanden, som kan f� betydelse f�r riket, och

�verl�gga med n�mnden om dessa s� ofta det erfordras. 1 alla

utrikes�renden av st�rre vikt skall regeringen f�re avg�randet

�verl�gga med n�mnden, om det kan ske.

7 � Utrikesn�mndeh best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter,
som riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om utrikes-

n�mndens sammans�ttning meddelas i riksd agsordningen.

Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen.

Regeringen �r skyldig att sammankalla n�mnden om minst fyra av

n�mndens ledam�ter beg�r �verl�ggning i viss fr�ga. Ordf�rande vid

sammantr�de med n�mnden �r statschefen eller, om han har f�rfall,
statsministern.

Ledamot av utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till

n�mnden skall visa varsamhet i fr�ga om meddelanden till andra om

vad han har erfarit i denna egenskap. Ordf�randen kan besluta om

ovillkorlig tystnadsplikt.

8 � Chefen f�r det departement till vilket utrikes�rendena h�r skall
h�llas underr�ttad, n�r fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till

annan stat eller till mellanfolklig organisation uppkommer hos annan
statlig myndighet.

9 � Regeringen f�r ins�tta rikets f�rsvarsmakt eller del d�rav i st rid

f�r att m�ta v�pnat angrepp mot riket. Svensk v�pnad styrka f�r i

�vrigt ins�ttas i strid elle r s�ndas till annat land endast om

1. riksdagen medgiver det,

2. det �r medgivet i lag som an giver f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden,
3. skyldighet att vidtaga �tg�rden f�ljer av internationell �ver�

enskommelse eller f�rpliktelse som har godk�nts av riksdagen.

F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid v� pnat angrepp mot riket,

icke givas utan riksdagens medgivande.

Regeringen f�r bemyndiga f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i

enlighet med internationell r�tt och sedv�nja f�r att hindra kr�nkning
av r ikets territorium i fred e ller under krig mellan fr�mmande stater.

341

�

SFS 1974:152

11 kap. R�ttskipning och f�rvaltning

11 kap.

1 � H�gsta domstolen �r h�gsta allm�nna domstol och regerings�

r�tten h�gsta f�rvaltningsdomstol. R�tten att f� m�l pr�vat av h�gsta

domstolen eller regeringsr�tten kan begr�nsas genom lag. 1 h�gsta
domstolen och regeringsr�tten f�r endast den tj�nstg�ra s�som leda�

mot som har utn�mnts till ordinarie domare i domst olen.

Annan domstol �n h�gsta domstolen eller regeringsr�tten inr�ttas

med st�d av lag. Domstol f�r icke inr�ttas f�r redan beg�ngen g�rning

och ej heller f�r viss tvist eller i �vrigt f�r visst m�l.

Vid doms tol som avses i andra stycket skall finnas ordinarie domare.

1 fr�ga om domstol som har inr�ttats f�r handl�ggning av en viss

best�md grupp eller vissa bes t�mda grupper av m�l f�r dock i lag g�ras
undantag h�rifr�n.

2 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen, f�r best�mma, hur domstol

skall d�ma i det enskilda fallet eller hur domstol i �vrigt skall till�mpa

r�ttsregel i s�rskilt fall.

3 � R�ttstvist mellan enskilda f�r icke utan st�d av lag avg�ras av

annan myndighet �n domstol.

Har annan myndighet �n domstol ber�vat n�gon friheten med anled�

ning av brott eller misstanke om brott, skall den beslutet r�r kunna f�

saken pr�vad av domsto! utan osk�ligt dr�jsm�l. Detsamma g�ller om

svensk medborgare av annan anledning �n nu sagts har blivit
omh�ndertagen tv�ngsvis. Med pr�vning av domstol likst�lles i
sistn�mnda fall pr�vning av n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r

best�md i lag och ordf�randen i n�mnden skall vara eller ha varit

ordinarie domare.

4� Om domstolarnas r�ttskipningsuppgifter, om huvuddragen av
deras organisation och om r�tteg�ngen f�reskrives i lag.

5� Den som har utn�mnts till ordinarie domare far skiljas fran

tj�nsten endast

1. om han genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av

tj�nste�liggande har visat sig uppenbarligen ol�mplig att inneha

tj�nsten.

2. om han har uppn�tt g�llande pensions�lder eller annars enligt lag

�r skyldig att avga med pension.

Har ordinarie domare skilts fr�n tj�nsten genom beslut av annan

myndighet �n domstol, skall han kunna p�kalla domstols pr�vning av
beslutet. Detsamma g�ller beslut varigenom ordinarie domare har av�

st�ngts fr�n ut�vning av sin tj�nst eller �lagts att underg� l�kar�

unders�kning.

Om det pakallas av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts

till ordinarie domare f�rflyttas till annan j�mst�lld domartj�nst.

6� Under regeringen lyder justitiekanslern, riks�klagaren, de cen�

trala �mbetsverken och l�nsstyrelserna. Annan statlig f�rvallnings-

342

myndighet lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna

�

regeringsform eller annan lag �r myndighet under riksdagen.

SFS 1974: 152

F�rvaltningsuppgift kan anf�rtros �t kommun.

11 kap.

F�rvaltningsuppgift kan �verl�mnas till bolag, f�rening, sam-

f�llighet eller stiftelse. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, skall

del ske genom lag.

7 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande
organ, f�r best�mma, hur f�rvaltningsmyndighet skall i s�rskilt fall

besluta i �rende som r�r myndighetsut�vning mot enskild eller mot
kommun eller som ror till�mpning av lag.

8 � R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift f�r ej fullg�ras av riks�

dagen i vidare m�n �n som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen.

9 � Tj�nst vid domstol eller vid f�rvaltningsmyndighet som lyder

under regeringen tills�ttes av regeringen eller av myndighet som

regeringen best�mmer.

Vid tills�ttning av statlig tj�nst skall avseende f�stas endast vid

sakliga grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet.

Endast den som �r svensk medborgare f�r inneha eller ut�va domar�

tj�nst, �mbete som lyder omedelbart under regeringen, tj�nst eller
uppdrag s�som chef f�r myndighet som lyder omedelbart under riks�

dagen eller regeringen eller s�som ledamot av s�dan myndighet eller
dess styrelse, tj�nst i regeringskansliet n�rmast under statsr�d eller

tj�nst s�som svenskt s�ndebud. �ven i annat fall f�r endast den som �r

svensk medborgare inneha tj�nst eller uppdrag, om tj�nsten eller

uppdraget tills�ttes genom val av riksdagen. I �vrigt f�r krav p� svenskt

medborgarskap f�r beh�righet att inneha eller ut�va tj�nst eller
uppdrag hos staten eller kommun uppst�llas endast i lag eller enligt
f�ruts�ttningar som angives i lag.

10 � Grundl�ggande best�mmelser om statstj�nstem�nnens r�tts�
st�llning i andra h�nseenden �n som ber�res i denna regeringsform

meddelas i lag.

11 � Resning i avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid

beviljas av regeringsr�tten n�r fr�ga �r om �rende f�r vilket

regeringen, f�rvaltningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta
instans samt i a nnat fall av h�gsta domstolen. N�rmare best�mmelser

h�rom kan meddelas i lag.

12 � Regeringen f�r medgiva undantag fr�n f�reskrift i f�rordning

eller fr�n best�mmelse som har meddelats med st�d av beslut av

regeringen, om ej annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag.

13 � Regeringen f�r genom n�d eftergiva eller mildra brottsp�f�ljd

eller annan s�dan r�ttsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat

liknande av myndighet beslutat ingrepp avseende enskilds person eller
egendom.

N�r synnerliga sk�l f�religger, f�r regeringen f�rordna att vidare

�tg�rd f�r alt utreda eller lagf�ra brottslig g�rning ej skall �ga rum.

�

SFS 1974: 152

12 kap.

12 kap. IControIlmakten

1 � Konstitutionsutskottet skall granska statsr�dens tj�nsteut�vning
och regerings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att f�r detta
�ndam�l utf� protokollen �ver beslut i regerings�renden och de

handlingar som h�r till dessa �renden. Varje annat utskott och varje
riksdagsledamot f�r hos konstitutionsutskottet skriftligen v�cka fr�ga

om statsr�ds tj�nsteut�vning eller handl�ggningen av regerings�rende.

2 � Det �ligger konstitutionsutskottet att n�r sk�l f�religger till det,

dock minst en g�ng om �ret, meddela riksdagen vad utskottet vid sin
granskning har funnit f�rtj�na uppm�rksamhet. Riksdagen kan med

anledning d�rav g�ra framst�llning till rege ringen.

3 � Den som �r eller har varit statsr�d f�r f�llas till ans var f�r brott i

ut�vningen av statsr�dstj�nsten endast om han d�rigenom grovt har

�sidosatt sin tj�nsteplikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och

pr�vas av h �gsta domstolen.

344

4 � Riksdagen kan avgiva f�rklaring, att statsr�d icke �tnjuter

riksdagens f�rtroende. F�r s�dan f�rklaring, misstroendef�rklaring,
fordras att mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig d�rom.

Yrkande om misstroendef�rklaring upptages till pr�vning endast om

det v�ckes av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter. Det upptages

icke till pr�vning under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum
eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet

utsedda riksdagen samlas. Yrkande avseende statsr�d som efter att ha

entledigats uppeh�ller sin befattning enligt 6 kap. 8 � f�r ej i n�got fall

upplagas till pr�vni ng.

Yrkande om misstroendef�rklaring skall icke beredas i utsk ott.

5 � Riksdagsledamot f�r, enligt best�mmelser i riksdagsordningen,

framst�lla interpellation eller fr�ga till statsr�d i angel�genhet som

angar dennes tj�nsteut�vning.

6 � Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n att i enlighet med

instruktion som riksdagen beslutar ut�va tillsyn �ver till�mpningen i

offentlig verksamhet av lagar och andra f�rfattningar. Ombudsman f�r

f�ra talan i de fall som angive s i in struktionen.

Ombudsman f�r n�rvara vid domstols eller f�rvaltningsmyndighets

�verl�ggningar och har tillg�ng till myndighetens protokoll och

handlingar. Domstol och f�rvaltningsmyndighet samt tj�nsteman hos

staten eller kommun skall tillhandag� ombudsman med de upp�

lysningar och yttranden han beg�r. S�dan skyldighet �ligger �ven

annan, om han st�r under ombudsmans tillsyn. Allm�n �klagare skall

p� beg� ran bitr�da ombudsman.

N�rmare best�mmelser om ombudsman finns i riksdagsordningen.

7� Riksdagen v�ljer inom sig revisorer att granska den statliga

�

.verksamheten. Riksdag en kan besluta att revisorernas granskning skall

SFS 1974:152

omfatta ocks� annan verksamhet. Riksdagen fastst�ller instrukti on f�r

och 13 kap.

revisorerna.

Revisorerna f�r enligt best�mmelser i lag infordra handlingar,

uppgifter och yttranden som beh�vs f�r granskningen.

N�rmare best�mmelser om revisorerna finns i riksda gsordningen.

8 � �tal f�r brott i ut�vningen av tj�nst som ledamot av h�gsta

domstolen eller regeringsr�tten v�ckes i h�gsta domstolen av riks�
dagens ombudsman eller justitiekanslern.

H�gsta domstolen pr�var ocks� om ledamot av h�gsta domstolen

eller regeringsr�tten enligt vad d�rom �r f�reskrivet skall skiljas eller

avst�ngas fr�n sin tj�nst eller vara skyldig att underg�
l�karunders�kning. Talan v�ckes av riksdagens ombudsman eller

justitiekanslern.

13 kap. Krig och krigsfara

1 � Kommer riket i krig eller krigsfara och p�g�r icke riksm�te, skall

regeringen eller talmannen kalla till riksm�te. Den som utf�rdar
kallelsen kan besluta att riksdagen skall sammantr�da p� annan ort �n

Stockholm. P�g�r riksm�te, kan riksdagen eller talmannen besluta om
sammantr�desort.

2 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall en inom riksdagen

utsedd krigsdelegation tr�da i riksdagens st�lle, om f�rh�llandena

kr�ver det.

Om riket �r i krig, meddelas f�rordnande att krigsdelegationen skall

tr�da i riksdagens st�lle av utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare
best�mmelser i riksdagsordningen. Innan f�rordnande meddelas skall

samr�d ske med statsministern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens

ledam�ter av krigsf�rh�llandena'' att sammantr�da, meddelas
f�rordnandet av regeringen. Om riket �r i omedelbar krigsfara,

meddelas f�rordnande som nu sagts av utrikesn�mndens ledam�ter i
f�rening med statsministern. F�r f�rordnande fordras d�rvid att

statsministern och sex av n�mndens ledam�ter �r ense.

Krigsdelegationen och regeringen kan i samr�d eller var f�r sig

besluta att riksdagen skall �tertaga sina befogenheter.

Krigsdelegationens sammans�ttning best�mmes i riksdagsordningen.

3� Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den de

befogenheter som annars tillkommer riksdagen. Krigsdelegationen far

dock ej fatta beslut p� ockuperat omr�de. Den f�r ej heller fatta beslut
som avses i 11 � f�rsta stycket f�rsta punkten eller andra eller fj�rde
stycket.

Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet.

345

�

SFS 1974:152

4 � �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav regeringen icke fullg�ra sina

13 kap.

uppgifter, kan riksdagen best�mma om bildande av regering och om

regeringens arbetsformer,

5 � �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav varken riksdagen eller

krigsdelegationen fullg�ra sina uppgifter, skall regeringen handha

dessa i den m�n den finner det beh�vligt f�r all skydda riket och

slutf�ra kriget.

Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket stifta, �ndra eller

upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.

6� �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga

f�rh�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har
befunnit sig, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom
f�rordning meddela s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt

grundlag annars skall meddelas genom lag. Erfordras del �ven i anna t

fall med h�nsyn till f�rsvarsberedskapen, kan regeringen med st�d av
bemyndigande i lag genom f�rordning best�mma att i lag meddelad
f�reskrift om rekvisition eller annat s�dant f�rfogande skall b�rja eller

upph�ra att till�mpas.

I lag med bemyndigande som avses i f� rsta stycket skall noga angivas

under vilka f�ruts�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Be�
myndigande medf�r ej r�tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag,
riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen,

7 � �r riket i krig elle r omedelbar krigsfara, kan regeringen med st�d

av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag

ankommer p� regeringen, skall fullg�ras av annan myndighet. S�dant

bemyndigande f�r icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 �, om ej

fr�ga �r endast om beslut att lag i visst �mn e skall b�rja till�mpas.

Under krig, krigsfara eller andra av krig f�ranledda utomordentliga

f�rh�llanden f�r med avseende p� domstol f�r avdelning av f�rsvars�
makten g�ras undantag fr�n f�reskriften i 11 kap. 1 � att vid domstol

skall finn as ordinarie domare.

8 � Regeringen f�r ing� �verenskommelse om vapenstillest�nd utan

alt inh�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med

utrikesn�mnden, om uppskov med �verenskommelsen skulle inneb�ra

fara f�r riket,

9 � P� ockuperat omr�de f�r ej fattas beslut som inneb�r stiftande,

�ndring eller upph�vande av grundlag, riksdagsordningen, lag om val

till riksdagen eller lag om h�gm�lsbrott, brott mot rikets s�kerhet,

�mbetsbrott, brott av krigsm�n, sabotage, upplopp, uppvigling eller
samh�llsfarlig ryktesspridning.

P� ockuperat omr�de f�r icke n�got offentligt organ meddela beslut

eller vidtaga �tg�rd som �l�gger n�gon rikets medborgare att l�mna

ockupationsmakten s�dant bist�nd som denna icke f�r kr�va enligt

folkr�ttens regler.

346

Intet �rende f�r avg�ras av riksdagen p� ockuperat omr�de, s�vida

icke minst tre fj�rdedelar av ledam�terna deltager i avg�ran det.

�

10 � �r riket i krig, b�r statschefen f�lja regeringen. Befinner han sig

SFS 1974: 152

p� annan ort �n regeringen, skall han anses hindrad att fullg�ra sina

uppgifter som statschef.

11 � �r riket i krig, f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av

riksdagen. �r riket i krigsfara, n�r ordinarie val skall h�llas, kan
riksdagen besluta att uppskjuta valet. S�dant beslut skall ompr�vas
inom ett �r och d�refter med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses
i detta stycke blir g�llande endast om minst tre fj�rdedelar av
riksdagens ledam�ter f�renar sig om det.

�r riket till n�gon del ockuperat, n�r val skall h�llas, beslutar

riksdagen de j�mkningar av reglerna i 3 kap. som �r p�kallade.

Undantag f�r dock ej g�ras fr�n 3 kap. 1 � f�rsta stycket, 2 �, 6 � f�rsta

stycket och 7-11 ��. Vad som s�gs i 3 kap. 6 � f�rsta stycket, 7 � andra
stycket och 8 � andra stycket om riket skall i st�llet g�lla den del av

riket f�r vilken val skall h�llas. Minst en tiondel av alla mandaten skall

vara u'j�mningsmandat.

Ordinarie val, som till f�ljd av f�rsta stycket icke h�lles p�

f�reskriven tid, skall h�llas s� snart det kan ske sedan kriget eller

krigsfaran har upph�rt. Det �ligger regeringen och talmannen att i

samr�d eller var f�r sig se till att de �tg�rder som beh�vs h�rf�r blir

vidtagna.

Har ordinarie val till f� ljd av denna paragraf h�llits p� annan tid �n

n�r det annars skulle ha �gt rum, skall riksdagen best�mma tiden f�r

d�rn�st f�ljande ordinarie val till den m�nad under tredje eller fj�rde
�ret efter det f�rst n�mnda valet, d� ordinarie val skall h�llas enligt

riksdagsordningen.

�verg�ngsbest�mmelser

1. Genom denna regeringsform upph�ves den �ldre rege�

ringsformen. Den �ldre regeringsformen skall dock med nedan angivna
undanlag till�mpas i st�ll et f�r den nya regeringsformen till utg�ngen

av det �r under vilket riksdagen slutligt antager denna samt, i de fall
som angives nedan, �ven d�refter.

2. De f�reskrifter i den �ldre regeringsformen ang�ende konungens

st�llning och befogenheter som angives under 4 skall, s� l�nge Gustaf

VI Adolf �r konung, till�mpas i st �llet f�r motsvarande f�reskrifter i

denna regeringsform. Under samma tid skall i �vrigt vad i denna

regeringsform eller, om ej annat s�rskilt angives, i annan f�rfattning
f�reskrives om regeringen i st�ll et g�lla Konungen i stat sr�det och vad
i denna regeringsform f�reskrives om statschefen i st�llet g�lla

Konungen.

Utan hinder av best�mmelsen i 3 kap. 1 � i den na regeringsform skall

riksdagen best� av trehundrafemtio ledam�ter intill utg�ngen av
l�pande valperiod. Best�mmelserna om r�str�tt i "3 kap. 2� i denna

regeringsform skall b�rja till�mpas i samband med att r�stl�ngd

uppr�ttas �ret efter det under vilket riksdagen slutligt antager
regeringsformen.

Skall nytt val till riksdagen h�llas f�re den tidpunkt d� denna

34-7

�

SFS 1974: 152

regeringsform enligt I skall b�rja till�mpas, skall best�mmelserna i 3

kap. om antalet ledam�ter i riksdagen och om ers�ttare f�r dem. om tid
f�r extra val, om tiden f�r nyvald riksdags f�rsta sammantr�de, om den

nyvalda riksdagens valperiod, om f�rdelning av mandaten mellan

valkretsar och mellan partier, om riksdagsledamots beh�righet och om

�verklagande av val till riksdagen samt motsvarande best�mmelser i

annan lag till�mpas. Efter s�dant val skall �ven best�mmelserna i 4 kap.

7 � om pr�vning av riksdagsledamots eller ers�ttares beh�righet och

best�mmelserna i 4 kap. 9 � om ers�ttare f�r riksdagsledamot �ga
till�mpning.

Riksdagen skall, s� snart denna regeringsform har f�tt kraft av

grundlag, v�lja ledam�ter i valp r�vningsn�mnden samt, enligt vad som

f�reskrives d�rom i den nya riksdagsordningen, ers�ttare f�r dem.

Best�mmelserna i 8 kap. 16 och 17 �� i denna regeringsform skall

till�mpas i fr�ga om den nya riksdagsordningen, s� snart denna
regeringsform har f�tt kraft av grundlag.

F�r domstol i vilken endast en ordinarie tj�nst som domare finns

inr�ttad, d� denna regeringsform tr�der i till�mpning, skall

best�mmelsen i 11 kap. 1 � tred je stycket f�rsta punkten till�mpas f�rst

sedan p�g�ende �ndringar i dom kretsindelningen har genomf�rts i vad
de ber�r domstolen.

3. Ordinarie val till riksdagen enligt 3 kap. 3 � i denn a regeringsform

skall �ga rum p� tid under �r 1976, som best�mmes i riks�
dagsordningen.

Den valperiod f�r riksdagens ledam�ter som p�g�r, n�r denna rege�

ringsform f�r kraft av grundlag, upph�r n�r den n�rmast d�refter valda
riksdagen har samlats.

4. Best�mmelsen i 2 f�rst a stycket skall omfatta f�ljande f�reskrifter

i den �ldre regeringsformen: 1 och 3 ��, best�mmelsen i 4� att
Konungen skall u tn�mna ett statsr�d, 5 � tredje stycket f�rsta punkten,
best�mmelsen i 6 � f�rsta stycket att statsr�det skall best� av cheferna

f�r departementen samt statsr�d utan departement, 6 � andra och

tredje styckena, 7 och 8 ��, 9 � f�rsta stycket f�rsta punkten, 14, 15, 3 8,

39 och 40 ��, 42 � andra stycket, 43, 91 och 92 �� samt best�mmelsen i

108 � f�rsta stycket f�rsta punkten om f�rordnande om nytt val.

Best�mmelsen i 2 f�rsta stycket skall vidare omfatta 9 � andra

stycket i den �ldre regeringsformen, varvid h�nvisningen till 106 och

107 �� skall g�lla 12 kap. 3 och 4 �� i denna regeringsform, samt 35 � i

den �ldre regeringsformen, varvid h�nvisningen till 107 � skall g�lla 12

kap. 4 � i denna regeringsform.

5. Under den i 2 f�rsta stycket angivna tiden kan finnas en av

Konungen utsedd st�llf�retr�dare f�r statsministern med de uppgifter,

som angives i 7 kap, 8 � i den na regeringsform,

6. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan

hinder av att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha

iakttagits vid ti ll�mpning av denna regeringsform. Bemyndigande, som

har beslutats av Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen

ensam, f�r utnyttjas �ven efter den under 1 angivna tidpunkten, tills

riksdagen best�mmer annorlunda.

Best�mmelserna i 8 kap. 17 � i denna regeringsform skall g�lla i fr�ga

�

om �ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen

SFS 1974:152

och riksdagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam.

7. Best�mmelser i �ldre lag eller annan f�rfattning om Konungen

eller Kungl. Maj:t skall efter utg�ngen av den i 2 f�rs ta stycket angivna

tiden g�lla regeringen, s�vida det icke f�ljer av f�rfattning eller i �vrigt
framg�r av omst�ndigheterna att konungen personligen, h�gsta

domstolen, regeringsr�tten eller kammarr�tt �syftas.

F�reskrift som enligt �ldre lag eller annan f�rfattning skall beslutas

av Konungen och riksdagen gemensamt skall i st �llet beslutas genom

lag.

8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller

avses d�r eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i den na

regeringsform, till�mpas i st�l let den nya be st�mmelsen.

9. Ombud f�r svenska kyrkan sammantr�der till al lm�nt kyrkom�te

enligt vad som �r s�rskilt f�reskrivet.

Till pr�sterlig befattning inom svenska kyrkan f�r ej annan

utn�mnas �n den som bek�nner kyrkans l�ra. Medf�r annan befattning

skyldighet att undervisa i kristendom eller teologisk vetenskap, skall

tagas den h�nsyn till de s�kandes tros�sk�dning som d�rav kan
p�kallas. Befattningshavare, som ej tillh�r svenska kyrkan, f�r icke del�
taga i av g�rande av m�l eller �rende, som ang�r kyrkans religionsv�rd

eller religionsundervisning, ut�vning av pr�st�mbetet, befordring eller
�mbetsansvar inom kyrkan. N�r s�dant �rende avg�res av regeringen,
skall dock hinder som nu sagts icke g�lla f�r annan �n f�redraganden.

Till �rkebiskop eller biskop utn�mner regeringen en av de tre som

har f�reslagits i den ordning som kyrkolag f�reskriver. Om tills�ttning

av pr�sterliga tj�nster i f�rsamlingarna och den r�tt som d�rvid till�

kommer regeringen och f�rsamlingarna f�reskrives i kyrkolag.

Utan hinder av vad denna regeringsform f�reskriver om att lag

stiftas, �ndras eller upph�ves av riksdagen skall i fraga om kyrkolag
g�lla, att s�dan lag stiftas, �ndras eller upph�ves av regeringen

gemensamt med riksdagen; dock att d�rvid erfordras samtycke j�mv�l
av allm�nt kyrkom�te. Har av riksdagen antaget f�rslag ang�ende

kyrkolag ej utf�rdats som lag f�re n�rmast f�ljande lagtima riksm�tes
b�rjan, �r f�rslaget f�rfallet.

Vad i denna regeringsform f�reskrives om prim�rkommuner skall,

med undantag av 1 kap. 6 � f�rsta stycket andra punkten, �ga
motsvarande till�mpning i fr�ga om kyrkliga k ommuner.

Genom denna regeringsform g�res ej �ndring i vad som hittills har

g�llt enligt 2 � i den �l dre regeringsformen.

Det forna pr�stest�ndets privilegier, f�rm�ner, r�ttigheter och

friheter skall fortfarande g�lla, om de ej har �gt oskiljaktigt

sammanhang med den st�ndet f�rut tillkommande representations�

r�tten och s�ledes upph�rt med denna. �ndring eller upph�vande av

dessa privilegier, f�rm�ner, r�ttigheter och friheter f�r ej ske p� annat

s�tt �n genom regeringens och riksdagens sammanst�mmande beslut

och med bifall av allm �nt kyrkom�te.

CARL GUSTAF

LENNART GEIJER

349

(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

Konsumentkreditlag (2010:1846)
Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Lag (2010:751) om betaltjänster
Lag (1995:1571) om insättningsgaranti
Lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer
Lag (2004:46) om värdepappersfonder
Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden
Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Arbetar du med bank- och finansmarknadsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom bank- och finansmarknadsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

Kungl. Maj:ts kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Om Lagboken.se