SFS 1982:1158

Start / Bank- och finansmarknadsrätt / Lag (1988:1385) om Sveriges riksbank / SFS 1982:1158

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">      </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1982:1158 om riksg�ldskontoret; utkom Mn trycket den 27 december 1982 utf�rdad den 16 december 1982. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. Inledande best�mmelser 1 � Riksg�ldskontoret �r den myndighet under riksdagen som avses i 9 kap. 10 � andra stycket regeringsformen. 2 � Riksg�ldskontoret f�rvaltas av sju fullm�ktige som v�ljs av riksda� gen. Fullm�ktige svarar f�r sin verksamhet endast inf�r riksdagen. Uppgifter 3 � Riksg�ldskontoret bemyndigas att i enlighet med 4 och 5 �� denna lag ta upp och f�rvalta l�n till staten. Riksg�ldskontoret har vidare till uppgift att i enlighet med riksdagens beslut st�lla kred iter till f�rfogande f�r statlig och annan verksamhet samt ikl�da staten garantier. Kontoret skall �ven utf�ra �vriga uppdrag och �ligganden som k ontoret far av riksdagen eller av regeringen med riksda� gens medgivande. 4 � Riksg�ldskontoret f�r ta upp l�n till staten f�r 1. finansiering av l�pande underskott i statsbudgeten och av andra utgifter som grundar sig p� riksdagens beslut, 2. tillhandah�llande av s�dana krediter och fullg�rande av s�dana garan� tier som s�gs i 3 �, 3. amortering och inl�sen av statsl�n �vensom uppk�p av statsl�n i utl�ndsk valuta samt 4. tillgodoseende av riksbankens behov av valutareserv och av statspap� per f�r marknadsoperationer. 5 � Obligationer och andra f�rbindelser som riksg�ldskontoret ger ut f�r statens r�kning skall vara st�llda att �terbetalas p� viss best�md f�rfallo� dag eller efter upps�gning eller genom �rliga avbetalningar enligt uppgjord amorteringsplan. Med den begr�nsning som f�ljer av f�rsta stycket far riksg�ldskontoret best�mma villkoren f�r l�n som skall tas upp. 6 � Riksg�ldskontorets kontanta medel skall, i den m�n de inte beh�ver anv�ndas f�r utbetalningar, ins�ttas p� kontorets checkr�kning i riksbank� en. 7 � Uppst�r �verskott p� statsverkets checkr�kning i riksbanken f�r riksg�ldskontoret bes t�mma att �verskottet skall �verf�ras till riksg�lds� kontorets checkr�kning i riksbanken. ' F�rs. 1980/81; 19. FiU 1 982/83; 16, rskr 52. 2855 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ " ' SFS 1982:1158 Uppst�r underskott p� statsverkets checkr�kning i riksbanken skall riksg�ldskontoret t�cka detta. 8 � Det �ligger riksg�ldskontoret att utbetala de anslag som anvisas p� statsbudgeten avseende riksdagen och dess verk samt kostnader f�r stats� skulden och s�dana �vriga anslag p� statsbudgeten, som enligt s�rskild a beslut av riksdagen skall disponeras av riksg�ldskontoret. Kontoret f�r i m�n a v behov lyfta n�mnda anslag genom uttag fr�n statsverkets check� r�kning i riksbanken. 9 � Efter pr�vning i vaije s�rskilt fall far riksg�ldskontoret besluta om avskrivning eller ackord. Ackordsf�rslag far antas endast om det kan anses vara till f�rm�n f�r det allm�nna. Ackordsf�rslag som inte framst�lls i konkurs eller enligt ackordslagen (1970:847) f�r antas endast p� villkor att �ven �vriga borgen�rer som ackordet ang�r godk�nner detta. Om det p� grund av g�lden�rens sjukdom eller av annan anledning m�ste anses uppenbart obilligt att kr�va betalning f�r fordran f�r riksg�ldskon� toret efterge fordringen helt eller delvis intill ett h�gsta belopp av 50000 kronor i vaije s�rskilt fall. Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta och andra styckena f�r beslut om ackord eller eftergift inte fattas utan riksdagens s�rskilda medgivande. 10 � Om inte s�rskilda sk�l talar d�remot f�r riksg�ldskontoret medge inl�sen av obligationer och r�ntekuponger samt utbetalning av vinster p� premieobligationsl�n, oaktat betalningsr�tten f�rfallit p� grund av pre� skription. 11 � Uppkommer under riksg�ldskontorets verksamhet anledning att v�cka fr�ga om f�rfattnings�ndring eller annan �tg�rd fr�n statens sida, f�r fullm�ktige g�ra framst�llning i �mnet s�v�l till riksdagen som till regering� en. 12 � Fullm�ktige svarar f�r att intern revision av riksg�ldskontoret sker. Fullm�ktige skall vidare s�ija f�r att intern revision av den inre riksdags� f�rvaltningen och andra riksdagens verk �n riksbanken och riksg�ldskon� toret kan verkst�llas enligt lagen (RFS 1968:8) om revision av riksdagsf�r� valtningen. 13 � Vaije �r f�re den 15 okt ober skall fullm�ktige till riksdagen avge ber�ttelse �ver f�rvaltningen av riksg�ldskontoret under det senaste bud� get�ret. Organisation 14 � Riksg�ldsfullm�ktige v�ljs f�r riksdagens valperiod. Endast den som �r myndig kan vara fullm�ktig. Statsr�d f�r ej vara fullm�ktig. Riksdagen v�ljer en av fullm�ktige att vara ordf�rande. Fullm�ktige v�ljer inom sig en vice ordf�rande. 2856 15 � Fullm�ktige utser f�r en tid av h�gst tre �r en riksg�ldsdirckt�r att vara chef f�r riksg�ldskontoret. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> N�r riksg�ldsdirekt�ren har f�rhinder fullg�rs riksg�ldsdirekt�rens �lig- SFS 1982:1158 gatlden av en tillf�llig ers�ttare som fullm�ktige utser. 16 � F�r beredning och r�dgivning skall inom riksg�ldskontoret finnas ett arbetsutskott best�ende av fullm�ktiges ordf�rande, riksg�ldsdirek- t�ren och en tredje ledamot, som fullm�ktige utser inom sig. 17 � Inom riksg�ldskontoret skall finnas en revisionsenhet samt de enhe� ter i �vrigt som riksdagen best�mmer. Riksg�ldskontorets verksamhet leds under fullm�ktige av riksg�ldsdi� rekt�ren. Verksamheten vid revisionsenheten leds dock av fullm�ktige s�vitt annat inte f�ljer av lagen (RFS 1968:8) om revision av riksdagsf�r� valtningen. �rendenas f�rdelning mellan enheterna skall framg� av en arbetsordning som beslutas av fullm�ktige. �rendenas handl�ggning m. m. 18 � Av fullm�ktige avg�rs 1. viktigare f�rf�ttningsfr�gor; 2. viktigare fr�gor om riksg�ldskontorets organisation och arbetsformer; 3. fr�gor om upptagande av l�n mot obligationer eller andra f�rbindelser; 4. fr�gor om utf�rdande av statlig garanti eller l�mnande av annat statligt st�d som enligt riksdagens beslut skall pr�vas av riksg�ldskontoret; 5. fr�gor om villkor f�r r�rliga krediter; 6. fr�gor om avskrivning, ackord och eftergift r�rande fordringar; 7. anslagsfr�gor och andra fr�gor av st�rre ekonomisk betydelse; 8. fr�gor om in r�ttande av tj�nst samt om tills�ttande av tj�nst i vilken l�negrad F 19 eller h�gre kan till�mpas p� innehavaren; 9. fr�gor om skiljande fr�n tj�nst eller uppdrag eller om disciplinansvar, �talsanm�lan, avst�ngning eller l�karunders�kning; 10. �vriga fr�gor som enligt denna lag skall avg�ras av fullm�ktige; 11. an dra fr�gor som fullm�ktige finner vara av st�rre vikt eller som riksg�ldsdirekt�ren h�nskjuter till fullm�ktige. Fullm�ktige f�r i den utstr�ckning f�rh�llandena p�fordrar �verl�ta till riksg�ldsdirekt�ren r� tten att besluta om upptagande av dagsl�n och l�n mot skattk ammarv�xlar och statsskuldv�xlar, att best�mma de n�rmare villkoren f�r a ndra l�n som skall tas upp samt att besluta i �renden som anges i f�rsta stycket 4,5 och 6. R�tten f�r riksg�ldsdirekt�ren att besluta i de angivna fr�gorna far, i de n utstr�ckning fullm�ktige medger, av riks� g�ldsdirekt�ren �verl�tas till annan tj�nsteman. S�dana bemyndiganden f�r riksg�ldsdirekt�ren skall framg� av en av fullm�ktige beslutad arbets� ordning eller genom ett s�rskilt fullm�ktiges beslut. Fullm�ktige kan be� st�mma att beslut som fattas med st�d av fullm�ktiges bemyndiganden skall anm�las f�r fullm�ktige. �renden som inte skall avg�ras av fullm�ktige avg�rs av riksg�ldsdirek� t�ren ensam. I den m�n s�dana �renden inte �r av det slag att de beh�ver pr�vas av riksg�ldsdirekt�ren f�r de avg�ras av annan tj�nsteman i d en omfattning som framg�r av arbetsordningen eller s�rskilda beslut. 2857 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " SFS 1982:1158 19 � N�r fullm�ktige i riksg�ldskontoret eller fullm�ktige i riksbanken beg�r det skall gemensam �verl�ggning ske i fr�gor som �r av betydelse fr�n kredit- eller valutapolitisk synpunkt. 20 � Fullm�ktige i riksg�ldskontoret skall sammantr�da en g�ng varan� nan vecka eller oftare om �rendenas beskaffenhet och oavbrutna g�ng kr�ver det. Vid vaij e sammantr�de skall f�ras protokoll. Fullm�ktige far inte sammantr�da p� omr�de som �r ockuperat av fr�m� mande makt. Fullm�ktige �r beslutsf�ra n�r minst fem ledam�ter �r n�rvarande. Som fullm�ktiges beslut g�ller den mening som de flesta enar sig om eller, vid lika r�stetal, den mening som ordf�randen bitr�der. 21 � Riksg�ldsdirekt�ren skall n�rvara vid fullm�ktiges sammantr�den och f�r delta i f�rhan dlingarna, �ven om han inte �r fullm�ktig. Han ska ll l�ta anteckna skiljaktig mening till proto kollet. 22 � Fullm�ktige kan f�reskriva eller f�r s�rskilt fall be sluta att endast den som �r svensk medborgare far inneha eller ut�va tj�nst inom riksg�lds� kontoret. 23 � Av st adgan (RFS 1978:7) om vissa medbest�mmandeformer inom riksdagen och dess myndigheter f�ljer att riksg�ldskontorets befogenhet att besluta kan vara begr�nsad i vissa h �nseenden. 24 � Betr�ffande arvoden till fullm�ktig och suppleant finns f�reskrifter i arvodesstadgan (RFS 1979:1) f�r riksdagen och dess organ. 25 � F�r resor som fullm�ktig f�retar f�r riksg�ldskontorets r�kning har han r�tt till resekostnadsers�ttning, traktamente och annan ers�ttning en� ligt allm�nt reseavtal (ARA) eller, n�r det �r fr�ga om utrikes resa, enligt utlandsresereglementet (1953:666). Fullm�ktig skall h�nf�ras till rese� klass A. Fullm�ktig som �r ledamot av riksdagen har inte r�tt till traktamente f�r deltagande i sammankomst i S tockholm med fullm�ktige eller f�r annan f�rr�ttning eller annat uppdrag d�r f�r riksg�ldskontorets r�kning under tid d� riksm�te p�g�r. Vid f�rr�ttning p� annan ort �n Stockholm under p�g�ende riksm�te skall dagtraktamentet f�r fullm�ktig som �r ledamot av riksdagen minskas med det belopp f�r dag som utg�r enligt ers�ttningsstad� gan (1971:1197) f�r riksdagens ledam�ter. Vad som stadgas i den na paragraf skall �ven �ga till�mpning p� supple� ant. Besv�r 26 � Om besv�r �ver beslut inom riksg�ldskontoret f�reskrivs i besv�rs- stadgan (RFS 1970: 3) f�r riksdagen och dess verk. 2858 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> If Ansvarsbest�mmelse SFS 1982:1158 17' � Fullm�ktig som riksdagen v�grar ansvarsfrihet �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. �tal mot fullm�ktig f�r brott, beg�nget i ut�vningen av uppdraget, far beslutas endast av finansutskottet. �tal mot tj�nsteman som avses i 15 � f�r brott, beg�nget i ut�vningen av tj�nsten som riksg�ldsdirekt�r, f�r beslutas endast av finansutskottet. �r tj�nstemannen inte fullm�ktig far s�dant �tal ocks� beslutas av fullm�ktige. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 jan uari 1983. Genom lagen upph�vs lagen (1974:568) om riksg�ldskontoret och lagen (RFS 1967:17) med regle� mente f�r riksg�ldskontoret. 2. Fullm�ktige i riksg�ldskontoret skall f�re utg�ngen av januari 1983 till riksdagen avge ber�ttelse �ver f�rvaltningen av riksg�ldskontoret under f�rsta halv�ret 1982. P� regeringens v�gnar OLOF PALME KJELL-OLOF FELDT (Ekonomidepartementet) � </div> </div>

Lag

SFS 1982:1158

om riksg�ldskontoret;

utkom Mn trycket

den 27 december 1982

utf�rdad den 16 december 1982.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

Inledande best�mmelser

1 � Riksg�ldskontoret �r den myndighet under riksdagen som avses i 9

kap. 10 � andra stycket regeringsformen.

2 � Riksg�ldskontoret f�rvaltas av sju fullm�ktige som v�ljs av riksda�
gen. Fullm�ktige svarar f�r sin verksamhet endast inf�r riksdagen.

Uppgifter

3 � Riksg�ldskontoret bemyndigas att i enlighet med 4 och 5 �� denna lag

ta upp och f�rvalta l�n till staten.

Riksg�ldskontoret har vidare till uppgift att i enlighet med riksdagens

beslut st�lla kred iter till f�rfogande f�r statlig och annan verksamhet samt

ikl�da staten garantier. Kontoret skall �ven utf�ra �vriga uppdrag och
�ligganden som k ontoret far av riksdagen eller av regeringen med riksda�
gens medgivande.

4 � Riksg�ldskontoret f�r ta upp l�n till staten f�r

1. finansiering av l�pande underskott i statsbudgeten och av andra

utgifter som grundar sig p� riksdagens beslut,

2. tillhandah�llande av s�dana krediter och fullg�rande av s�dana garan�

tier som s�gs i 3 �,

3. amortering och inl�sen av statsl�n �vensom uppk�p av statsl�n i

utl�ndsk valuta samt

4. tillgodoseende av riksbankens behov av valutareserv och av statspap�

per f�r marknadsoperationer.

5 � Obligationer och andra f�rbindelser som riksg�ldskontoret ger ut f�r
statens r�kning skall vara st�llda att �terbetalas p� viss best�md f�rfallo�
dag eller efter upps�gning eller genom �rliga avbetalningar enligt uppgjord
amorteringsplan.

Med den begr�nsning som f�ljer av f�rsta stycket far riksg�ldskontoret

best�mma villkoren f�r l�n som skall tas upp.

6 � Riksg�ldskontorets kontanta medel skall, i den m�n de inte beh�ver
anv�ndas f�r utbetalningar, ins�ttas p� kontorets checkr�kning i riksbank�
en.

7 � Uppst�r �verskott p� statsverkets checkr�kning i riksbanken f�r

riksg�ldskontoret bes t�mma att �verskottet skall �verf�ras till riksg�lds�
kontorets checkr�kning i riksbanken.

' F�rs. 1980/81; 19. FiU 1 982/83; 16, rskr 52.

2855

�

" '

SFS 1982:1158

Uppst�r underskott p� statsverkets checkr�kning i riksbanken skall

riksg�ldskontoret t�cka detta.

8 � Det �ligger riksg�ldskontoret att utbetala de anslag som anvisas p�

statsbudgeten avseende riksdagen och dess verk samt kostnader f�r stats�
skulden och s�dana �vriga anslag p� statsbudgeten, som enligt s�rskild a
beslut av riksdagen skall disponeras av riksg�ldskontoret. Kontoret f�r i
m�n a v behov lyfta n�mnda anslag genom uttag fr�n statsverkets check�
r�kning i riksbanken.

9 � Efter pr�vning i vaije s�rskilt fall far riksg�ldskontoret besluta om
avskrivning eller ackord. Ackordsf�rslag far antas endast om det kan anses

vara till f�rm�n f�r det allm�nna. Ackordsf�rslag som inte framst�lls i
konkurs eller enligt ackordslagen (1970:847) f�r antas endast p� villkor att

�ven �vriga borgen�rer som ackordet ang�r godk�nner detta.

Om det p� grund av g�lden�rens sjukdom eller av annan anledning m�ste

anses uppenbart obilligt att kr�va betalning f�r fordran f�r riksg�ldskon�

toret efterge fordringen helt eller delvis intill ett h�gsta belopp av 50000
kronor i vaije s�rskilt fall.

Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta och andra styckena f�r beslut om ackord

eller eftergift inte fattas utan riksdagens s�rskilda medgivande.

10 � Om inte s�rskilda sk�l talar d�remot f�r riksg�ldskontoret medge

inl�sen av obligationer och r�ntekuponger samt utbetalning av vinster p�
premieobligationsl�n, oaktat betalningsr�tten f�rfallit p� grund av pre�
skription.

11 � Uppkommer under riksg�ldskontorets verksamhet anledning att

v�cka fr�ga om f�rfattnings�ndring eller annan �tg�rd fr�n statens sida, f�r

fullm�ktige g�ra framst�llning i �mnet s�v�l till riksdagen som till regering�
en.

12 � Fullm�ktige svarar f�r att intern revision av riksg�ldskontoret sker.

Fullm�ktige skall vidare s�ija f�r att intern revision av den inre riksdags�

f�rvaltningen och andra riksdagens verk �n riksbanken och riksg�ldskon�

toret kan verkst�llas enligt lagen (RFS 1968:8) om revision av riksdagsf�r�

valtningen.

13 � Vaije �r f�re den 15 okt ober skall fullm�ktige till riksdagen avge

ber�ttelse �ver f�rvaltningen av riksg�ldskontoret under det senaste bud�

get�ret.

Organisation

14 � Riksg�ldsfullm�ktige v�ljs f�r riksdagens valperiod. Endast den

som �r myndig kan vara fullm�ktig. Statsr�d f�r ej vara fullm�ktig.

Riksdagen v�ljer en av fullm�ktige att vara ordf�rande. Fullm�ktige

v�ljer inom sig en vice ordf�rande.

2856

15 � Fullm�ktige utser f�r en tid av h�gst tre �r en riksg�ldsdirckt�r att

vara chef f�r riksg�ldskontoret.

�

N�r riksg�ldsdirekt�ren har f�rhinder fullg�rs riksg�ldsdirekt�rens �lig-

SFS 1982:1158

gatlden av en tillf�llig ers�ttare som fullm�ktige utser.

16 � F�r beredning och r�dgivning skall inom riksg�ldskontoret finnas

ett arbetsutskott best�ende av fullm�ktiges ordf�rande, riksg�ldsdirek-
t�ren och en tredje ledamot, som fullm�ktige utser inom sig.

17 � Inom riksg�ldskontoret skall finnas en revisionsenhet samt de enhe�

ter i �vrigt som riksdagen best�mmer.

Riksg�ldskontorets verksamhet leds under fullm�ktige av riksg�ldsdi�

rekt�ren. Verksamheten vid revisionsenheten leds dock av fullm�ktige
s�vitt annat inte f�ljer av lagen (RFS 1968:8) om revision av riksdagsf�r�
valtningen.

�rendenas f�rdelning mellan enheterna skall framg� av en arbetsordning

som beslutas av fullm�ktige.

�rendenas handl�ggning m. m.

18 � Av fullm�ktige avg�rs

1. viktigare f�rf�ttningsfr�gor;
2. viktigare fr�gor om riksg�ldskontorets organisation och arbetsformer;
3. fr�gor om upptagande av l�n mot obligationer eller andra f�rbindelser;
4. fr�gor om utf�rdande av statlig garanti eller l�mnande av annat statligt

st�d som enligt riksdagens beslut skall pr�vas av riksg�ldskontoret;

5. fr�gor om villkor f�r r�rliga krediter;
6. fr�gor om avskrivning, ackord och eftergift r�rande fordringar;
7. anslagsfr�gor och andra fr�gor av st�rre ekonomisk betydelse;
8. fr�gor om in r�ttande av tj�nst samt om tills�ttande av tj�nst i vilken

l�negrad F 19 eller h�gre kan till�mpas p� innehavaren;

9. fr�gor om skiljande fr�n tj�nst eller uppdrag eller om disciplinansvar,

�talsanm�lan, avst�ngning eller l�karunders�kning;

10. �vriga fr�gor som enligt denna lag skall avg�ras av fullm�ktige;
11. an dra fr�gor som fullm�ktige finner vara av st�rre vikt eller som

riksg�ldsdirekt�ren h�nskjuter till fullm�ktige.

Fullm�ktige f�r i den utstr�ckning f�rh�llandena p�fordrar �verl�ta till

riksg�ldsdirekt�ren r� tten att besluta om upptagande av dagsl�n och l�n
mot skattk ammarv�xlar och statsskuldv�xlar, att best�mma de n�rmare

villkoren f�r a ndra l�n som skall tas upp samt att besluta i �renden som

anges i f�rsta stycket 4,5 och 6. R�tten f�r riksg�ldsdirekt�ren att besluta i
de angivna fr�gorna far, i de n utstr�ckning fullm�ktige medger, av riks�
g�ldsdirekt�ren �verl�tas till annan tj�nsteman. S�dana bemyndiganden
f�r riksg�ldsdirekt�ren skall framg� av en av fullm�ktige beslutad arbets�
ordning eller genom ett s�rskilt fullm�ktiges beslut. Fullm�ktige kan be�

st�mma att beslut som fattas med st�d av fullm�ktiges bemyndiganden

skall anm�las f�r fullm�ktige.

�renden som inte skall avg�ras av fullm�ktige avg�rs av riksg�ldsdirek�

t�ren ensam. I den m�n s�dana �renden inte �r av det slag att de beh�ver
pr�vas av riksg�ldsdirekt�ren f�r de avg�ras av annan tj�nsteman i d en

omfattning som framg�r av arbetsordningen eller s�rskilda beslut.

2857

�

SFS 1982:1158

19 � N�r fullm�ktige i riksg�ldskontoret eller fullm�ktige i riksbanken

beg�r det skall gemensam �verl�ggning ske i fr�gor som �r av betydelse

fr�n kredit- eller valutapolitisk synpunkt.

20 � Fullm�ktige i riksg�ldskontoret skall sammantr�da en g�ng varan�
nan vecka eller oftare om �rendenas beskaffenhet och oavbrutna g�ng
kr�ver det. Vid vaij e sammantr�de skall f�ras protokoll.

Fullm�ktige far inte sammantr�da p� omr�de som �r ockuperat av fr�m�

mande makt.

Fullm�ktige �r beslutsf�ra n�r minst fem ledam�ter �r n�rvarande. Som

fullm�ktiges beslut g�ller den mening som de flesta enar sig om eller, vid

lika r�stetal, den mening som ordf�randen bitr�der.

21 � Riksg�ldsdirekt�ren skall n�rvara vid fullm�ktiges sammantr�den
och f�r delta i f�rhan dlingarna, �ven om han inte �r fullm�ktig. Han ska ll
l�ta anteckna skiljaktig mening till proto kollet.

22 � Fullm�ktige kan f�reskriva eller f�r s�rskilt fall be sluta att endast

den som �r svensk medborgare far inneha eller ut�va tj�nst inom riksg�lds�

kontoret.

23 � Av st adgan (RFS 1978:7) om vissa medbest�mmandeformer inom

riksdagen och dess myndigheter f�ljer att riksg�ldskontorets befogenhet

att besluta kan vara begr�nsad i vissa h �nseenden.

24 � Betr�ffande arvoden till fullm�ktig och suppleant finns f�reskrifter i
arvodesstadgan (RFS 1979:1) f�r riksdagen och dess organ.

25 � F�r resor som fullm�ktig f�retar f�r riksg�ldskontorets r�kning har
han r�tt till resekostnadsers�ttning, traktamente och annan ers�ttning en�
ligt allm�nt reseavtal (ARA) eller, n�r det �r fr�ga om utrikes resa, enligt
utlandsresereglementet (1953:666). Fullm�ktig skall h�nf�ras till rese�

klass A.

Fullm�ktig som �r ledamot av riksdagen har inte r�tt till traktamente f�r

deltagande i sammankomst i S tockholm med fullm�ktige eller f�r annan
f�rr�ttning eller annat uppdrag d�r f�r riksg�ldskontorets r�kning under tid

d� riksm�te p�g�r. Vid f�rr�ttning p� annan ort �n Stockholm under

p�g�ende riksm�te skall dagtraktamentet f�r fullm�ktig som �r ledamot av
riksdagen minskas med det belopp f�r dag som utg�r enligt ers�ttningsstad�

gan (1971:1197) f�r riksdagens ledam�ter.

Vad som stadgas i den na paragraf skall �ven �ga till�mpning p� supple�

ant.

Besv�r

26 � Om besv�r �ver beslut inom riksg�ldskontoret f�reskrivs i besv�rs-
stadgan (RFS 1970: 3) f�r riksdagen och dess verk.

2858

�

Ansvarsbest�mmelse

SFS 1982:1158

17' � Fullm�ktig som riksdagen v�grar ansvarsfrihet �r d�rmed skild fr�n

sitt uppdrag.

�tal mot fullm�ktig f�r brott, beg�nget i ut�vningen av uppdraget, far

beslutas endast av finansutskottet.

�tal mot tj�nsteman som avses i 15 � f�r brott, beg�nget i ut�vningen av

tj�nsten som riksg�ldsdirekt�r, f�r beslutas endast av finansutskottet. �r
tj�nstemannen inte fullm�ktig far s�dant �tal ocks� beslutas av fullm�ktige.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 jan uari 1983. Genom lagen upph�vs

lagen (1974:568) om riksg�ldskontoret och lagen (RFS 1967:17) med regle�

mente f�r riksg�ldskontoret.

2. Fullm�ktige i riksg�ldskontoret skall f�re utg�ngen av januari 1983 till

riksdagen avge ber�ttelse �ver f�rvaltningen av riksg�ldskontoret under

f�rsta halv�ret 1982.

P� regeringens v�gnar

OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

(Ekonomidepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

Konsumentkreditlag (2010:1846)
Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Lag (2010:751) om betaltjänster
Lag (1995:1571) om insättningsgaranti
Lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer
Lag (2004:46) om värdepappersfonder
Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden
Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Arbetar du med bank- och finansmarknadsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom bank- och finansmarknadsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1982:1158

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Om Lagboken.se