SFS 1988:1385

Start / Bank- och finansmarknadsrätt / Lag (1988:1385) om Sveriges riksbank / SFS 1988:1385

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988:1385 Lag Utkom fr�n trycket om Sverigcs riksbank; den 19 december 1988 utf�rdad den 8 december 1988. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. Inledande best�mmelser 1 � Sveriges riksbank, som enligt 9 kap. 12 � regeringsformen �r landets centralbank och en myndighet under riksdagen, f�r endast bedriva eller ta del i s�dan verksamhet som enligt lag ankommer p� riksbanken, 2 � Riksbanken skall ha en grundfond som uppg �r till ettuse n miljoner kronor, en reservfond som uppg�r till femhundra miljoner kronor samt en dispositionsfond. 3 � Med bankinstitut f�rst�s i denna lag bankaktiebolag, sparbanker och centrala f�reningsbanker. Med kreditinstitut f�rst�s bankinstitut, lokala f�reningsbanker, kredit� aktiebolag, finansbolag, fondkommissionsbolag, allm�nna pensionsfon� den, f�rs�kringsf�retag med svensk koncession, landshypoteks- och stads- hypoteksinstitutionerna samt Svenska skeppshypotekskassan. �ndam�l 4 � Riksbanken har enligt 9 kap. 12 � regeringsformen ansvar f�r valuta- och kreditpolitik. Den sK all ocks� fr�mja ett s�kert och effek tivt betal� ningsv�sende. 3016 ' Prop. 1986/87; 143, 1988/89: FiU4, rskr. 30. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Betalningsv�sendet SFS 1988; 1385 5 � Enligt 9 kap. 13 � regeringsformen har riksbanken ensam r�tt att ge ut sedlar och mynt sa mt att best�mma om ut formningen av de sedlar och mynt som banken ger ut. Sedlar och mynt som ges ut av riksbanken �r lagliga betalningsmedel. Penningenheten i Sverige kallas krona. Kronan delas i etthundra �re. 6 � Sedlar f�r ges ut med val�rern a tio, tjugo, femti o, etthundra, fem� hundra, ettusen och tiotusen kronor. Mynt f�r ges ut med val�rerna tio �re, femtio �re, en krona, fem kronor och tio kronor. Dessutom f�r minnes- och jubileumsmynt med andra val�rer ges ut. 7 � Riksbanken skall svara f�r landets f�rs�rjning med sedlar och mynt. 8 � Sedlar och mynt som �r skadade e ller f�rslitna f�r l�sas in av rik s� banken. F�r sedlar som bliv it helt f�rst�r da f�r riksban ken beta la ers�tt� ning. Om s�rsk ilda sk� l finns, f�r riksbanken l�sa in sedlar och mynt som upph�rt att vara lagliga betalningsmedel. Valuta- och kreditpolitik 9 � Riksbanken skall f�lja utvecklingen p� valuta- och kreditmarknader� na samt vidta erforderliga penningpolitiska �tg�rder. 10 � Riksbanken skall best�mma det system som skall g�lla f�r att fast� st�lla kro nans v�rde i forh�llande till utl�nds ka valutor samt best�mma om till�mpningen av detta system. 11 � Det ankommer p� riksbanken att i valutapolitiskt syfte h�ll a till� g�ngar i utl�ndsk valuta, utl�ndska fordringar och guld. 12 � Riksbanken f�r i valutapolitiskt syfte k�pa, s�lja och formedla utl�ndsk valuta, utl�nds ka statspapper, andra l�tt oms�ttningsbara skul� debrev i utl�nds k valuta och gul d samt r�ttigheter och skyldigheter som anknyter till n�mnda tillg�ngar. 13 � I valutapolitiskt syfte f�r riksbanken ta upp utl�ndsk kredit och kredit i utl�ndsk valuta, bevilja kredit till annan centralbank och till Internationella valutafonden samt bevilja kredit inom ramen for verksam� heten i Banken for internationell betalningsutj�mning. Efter medgivande av riksdagen f�r riksbanken i valutapolitiskt syfte bevilja kredit till andra internationella fmansorgan som Sverige �r medlem i och sluta avtal om l� ngsiktiga internationella l�ne�taganden. Riksbanken f�r ocks� efter medgivande av riksdagen av egna medel tillskjuta insats kapital i internatio nella finansorgan som Sverige �r med� lem i. 14 � Riksbanken f�r f�rv �rva de s�rskilda dragningsr�tter som tillko m� mer Sverige genom deltagandet i In ternationella valutafonden. Det �ligger 3017 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988; 1385 vidare riksbanken att fullg�ra de skyldigheter som f�ljer av Sveriges delt�"-, gande i detta system. ^ 15 � Riksbanken f�r verka som f�rbindelseorgan i f�rh�llande till inter� nationella finansorgan som Sverige �r medlem i. 16 � Riksbanken f�r med eller utan r�ntegottg�relse ta emot ins�ttningar i valuta eller gu ld fr�n andra stater, mellanstatliga organ och ban kinr�tt� ningar. Riksbanken f�r g�ra s�dana ins�ttningar hos bankinr�ttningar. Riksbanken f�r �ven ing� avtal om skyldigheter och r�ttigheter som anknyter till de ins�ttningar som anges i f�rsta stycket. 17 � Best�mmelser om riksbanke ns ytterligare uppgifter och befogenhe� ter inom det valutapolitiska omr�det finns i valutalagen (1939; 350). 18 � Riksbanken f�r p� pennin gpolitiskt motiverade villkor bevilja kre-^ dit till och ta emot inl�ning fr�n svenska bankinstitut samt medverka i betalningsutj�mning. R�ntevillkoren f�r denna ut- och inl�ning skall of� fentligg�ras. Om det finns synne rliga sk�l, f�r riksbanken �ven p� andra villkor �n som avs es i f�rsta styck et bevilja kredit till svenska bankinst itut och ti ll andra f�retag som st�r under tillsyn av bank- eller f�rs�kringsinspek� tionen. 19 � I syfte att p�verka kreditmarknaden f�r riksbanken 1. k�pa, s�lja och f�rmedla svenska statspapper, andra l�tt oms�ttnings� bara skuldebrev samt r�ttigheter och skyldigheter som anknyter till s�dana tillg�ngar, 2. om s�rskilda sk�l finns ge ut egna skuldebrev med kort l�p tid. 20 � I kreditpolitiskt syfte f�r riksbanken genom beslut i enski lda fa ll uppst�lla kassakrav gentemot kreditinstitut. Med kassakrav avses att viss andel, h�gst femton procent, av kreditinsti� tutets placeringar eller f�rbindelser, ber�knade p� det s�tt riksbanken i det enskilda fallet best�mmer, skall under angiven tid motsvaras av medel som med eller utan r�ntegottg�relse skall innest� p� r�kning f�r institutet i riksbanken. I d en utstr�ckni ng riksbanken i det en skilda fallet best�mmer likst�lls med s�dana med el kreditinstitutets inneliggande kassa. 21 � Best�mmelser om m�jlighet f�r riksbanken att anv�nda vissa andra kreditpolitiska medel finns i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel. 22 � Efter anmodan av riksbanken skall ett kreditinstitut till r iksbanken l�mna de uppg ifter som riksbanken anser n�dv�ndiga f�r att bed �ma om en penningpolitisk �tg�rd beh�ver vidtas eller f�r att utforma ett beslut om en s�dan �tg�rd. �vriga uppgifter 23 � Riksbanken skall ta emot betalningar till och g�ra utbetalningar f�r 3018 staten. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> F�r att t�cka statens kortfristiga medelsbehov f�r riksbanken bevilja SFS 1988:1385 staten kontokredit. 24 � Inom ramen f�r riksbankens uppgifter som centralbank f�r riksban� ken f�rv�rva aktier, andelar i ek onomiska f�reningar och liknande r�ttig� heter och ta p� sig de f�rpliktelser som �r f�renade med dessa r�ttigheter. 25 � Riksbanken f�r sj�lv eller genom bolag som �gs av banken bedriva tryckerir�relse, papperstillverkning och tillverkning av sedlar samt till� verkning av mynt, medaljer och liknande f�rem�l. 26 � Riksbanken f�r f�rv�rva fastigheter och inventarier som �r avsedda f�r den verksamhet som banken bedriver eller har del i. F�r att skydd a en fordran f�r riksbanken f�rv�rva vaije slag av ege n� dom, S�dan egendom skall avyttras s� snart det �r l�mpligt och senast n�r det kan ske utan f�rlust. 27 � Riksbanken f�r mot betalnin g utf�ra tj�nster som har ankny tning till bankens verksamhet som centralbank. 28 � Riksbanken f�r efter pr�vning i varje enskilt fall medge acko rd samt besluta om avskriv ning, neds�ttning eller eftergift av fordran som banken har. 29 � Uppkommer i riksbankens verksamhet anledning att v�cka en fr�ga om f�rfattnings�ndring eller annan �tg�rd fr�n statens sida, f�r fullm�ktige g�ra framst�llning i �mnet till riksdagen eller regeringen. 30 � Vid planeringen och genom f�randet av riksbankens verksamhet i fred skall de krav beaktas som totalf�rsvaret st�ller. Det �ligger riksbanken att ansvara f�r beredskapsplanl�ggningen p� bank- och betalningsv�sendets omr�de. H�rvid skall riksbanken i erforder� lig utstr�c kning samr�da med ber�rda myndigheter, kreditinstitut och andra f�retag. �verstyrelsen f�r civil beredskap skall h�llas underr�ttad om beredskapsplanl�ggningen. Organisation m. m. 31 � Enligt 9 kap. 12 � regeringsformen f�rvaltas riksbanken av �tta fullm�ktige av vilka sju v�ljs av riksdagen och en, som �r riksbankens chef, v�ljs av de �vriga fullm�ktige. De sistn�mnda v�ljer �ven inom sig ordf�� rande. Fullm�ktige v�ljer inom sig en eller fle ra vice ordf�rande. Riksbanks� chefen f�r inte v�ljas till vice ordf�rande. 32 � Enligt 8 kap. 6 � riksda gsordningen v�ljer fullm�ktige utom sig h�gst tv� vice riksba nkschefer och best�mmer i vilken inb�rd es ordning dessa, vid f�rhinder f�r riksbankschefen, skall vara suppleant f�r denne i fullm�ktige. Vice riksbankschef ut�var �ven i �vrigt riksbankschefens tj�nst n�r denne har f�rhinder. Efter beslu t av riksbankschefen intr�der vice riks- 3019 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988:1385 bankschef ocks� i andra fa ll i riksb ankschefens st�lle vid beh andlingen av vissa �renden eller grupper av �renden. i? 33 � Fullm�ktig f�r inte vara statsr�d eller ledamot eller suppleant i styrelsen f�r ett kreditinstitut. Fullm�ktig f�r inte heller vara und er�rig eller i konk urs eller ha f�rvaltare enligt 11 kap. 7 � f�r�ldrabalken. F�rsta stycket g�ller ocks� vice riksbankschef. 34 � Riksbankens verksamhet bedrivs vid ett huvudkontor i Stockholm, d�r ocks� fullm�ktige har sitt s�te. Riksbanken bedriver dessutom verksamhet vid regi onkontor, kassakon� tor och sedeldep�er till det antal och p� de orter so m riksbanken best�m� mer. 35 � Vid huvudkontoret finns en revisionsenhet samt de �vriga enheter som fullm�ktige beslutar. Under fullm�ktige leds riksbankens verksamhet av riksbankschefen. Verksamheten vid revisionsen heten leds dock av fullm�ktige, om ann at inte f�ljer av lagen (1988:46) om revision av riksdagsf�rvaltningen m. m. �rendenas f�rdelning mellan enheterna skall framg� av en arbetsord� ning f�r riksbanken. Revisionsenheten vid riksbanken utf�r ocks� revision av riksdagens f�rvaltningskontor, riksdagens ombudsm�n, riksdagens revisorer och Nor� diska r�dets svenska delegation enligt revisionsplaner som fastst�lls av respektive myndighet. 36 � Hos riksbanken finns personal enligt uppr�ttad personalf�rteck� ning samt annan personal i m�n av behov och tillg� ng p� medel enligt g�llande budget. Riksbanken f�r anlita utomst�ende f�r s�rskilda uppdrag i m�n av behov och tillg�ng p� medel enligt g�llande budget. Ut�ver vad som f�ljer av 9 � anst�llningsf�rordningen^ (1965:601) f�r tj�nster som tills�tts av fullm�ktige tills�ttas utan att de kung�rs lediga till ans�kan. Tj�nster med beteckningen p enligt 8 � anst�llningsf�rordningen (1965:601) inr�ttas av riksdagen. Tj�nsterna som riksb ankschef och vice riksbankschefer tills�tts med f�rordnande f�r fem �r. Tj�nsterna som riksbanksdirekt�rer och bitr�dande riksbanksdirekt�rer tills�tts med f�r� ordnande f�r h�gst tre �r. 37 � Enligt f�ruts�ttningar som anges i 4 kap. 2 � punkterna 2 oc h 3 lagen (1976:600) om offentlig anst�lln ing f�r riksbanken i s�rski lda fall besluta att endast svens k medborgare f�r inneha eller ut�va tj�nst ino m riksbanken. 38 � Riksbanken beslutar o m arbetsordning och de f�res krifter i �v rigt som beh�vs f�r arbetet inom banken . Mfr RFS 1987:3 med f�reskrift om till�mpningen av anst�llningsf�rordningen 3020 (1965:601) vid riksdagen och dess myndigheter. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Riksbanken beslutar ocks� i ens kilda fall i fr� gor som r�r perso nal och SFS 1988:1385 uppdragstagare hos banken, i de n m�n inte annat f �ljer av lag eller beslut av riksdagen eller av riksdagens f�rvaltningskontor. 39 � Betr�ffande ers�ttning till fullm� ktige och suppleante r finns f�re� skrifter i lagen (1987:576) om arvoden m. m. f�r uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. 40 � 1 mom. Till ledam�ter i den i 6 a � valutalagen (1939:350) n�mnda valutastyrelsen skall fullm�k tige utse dels fr�n riksbanken en vice riks� bankschef, en fullm�ktig eller suppleant f�r fullm�ktig och en riksbanksdi� rekt�r, dels utanf�r banken fyra ledam�ter, av vilka tv� skall representera bankv�sendet och n�ringslivet i �vrigt och tv� arbetstagarna. Fullm�ktige skall dessutom utse h�gst tv� suppleanter f�r vaije ledamot. Vice riksbankschefen �r valutastyrelsens ordf�rande. Fullm�ktige f�r� ordnar en av de �vriga inom riksbanken utsedda ledam�terna att vara vice ordf�rande. Valutastyrelsen �r beslutf�r n�r minst fem ledam�ter �r n�rvarande. 2 mom. �rend e som valutastyrelsen skall ta befattning med avg�r s i valutastyrelsen, i valutastyrelsens direktion (valutadirektionen) eller av enskilda tj�nstem�n, en eller tv� i f�rening. Valutastyrelen avg�r �renden r�rande till�mpningsf�reskrifter enligt 6 a � andra stycket valutalagen (1939:350) samt �vriga �renden som inne� fattar v�sentliga principfr�gor eller p� annat s�tt �r av st�rre betydelse. Valutadirektionen skall f�rbereda �renden som skall avg�ras av valuta� styrelsen och under styrels en leda valutaregleringen. I valutadire ktionen avg�rs �rend en som utan att kr�va valutastyrelsens avg�ran de bed�ms betydelsefulla. Enskilda tj�nstem�n, en eller tv� i f�rening, vilka d�rtill erh�llit valuta- styrelsens bemyndigande, avg�r de �renden som inte ankommer p� valuta� styrelsen eller valutadirektionen. 3 mom. Valutadirektionen best�r av den vice riksbankschef och riks� banksdirekt�r som ing�r i valutastyrelsen, tv� av deras suppleanter i styrelsen samt den gruppchef eller motsvarande tj�nsteman till var s verk� samhetsomr�de �rendet h�r. Har f�r vice riksbankschefen eller riksbanks� direkt�ren utsetts mer �n en supple ant best�mmer valutastyrelsen vil ken av de tv� som skall ing� i va lutadirektionen. Valutastyrelsen skall utse tv� tj�nstem�n i riksbank en som suppleanter f�r valutadirektionens st�ndiga ledam�ter. Vice riksba nkschefen �r ordf�rande och riksbanksdirekt�ren vice ordf�rande i valutadi rektionen. Beslutf�rhet kr�ver att tre �r n�rva� rande. 4 mom. Har p� s�tt som f�reskrivs i 6 a � femte stycket valutalagen (1939:350) ett yrkande framst�llts om att beslut som valutastyrelsen fattar skall under st�llas fullm�ktiges pr�vning, skall s�kanden i �rendet under� r�ttas om detta snarast m�jligt och senast i samband med att han f�r meddelande om inneh�llet i styrelsens beslut. Fullm�ktig eller supplean t f�r fullm�ktig f�r inte delta i fullm�ktiges handl�ggning av ett �rende som han tagit befattning med i va lutastyrelsen. 5 mom. Betr�ffande arvoden till valutastyrelsen finns f�reskrifter i lagen (1987:576) om arvoden m. m. f�r uppdrag inom riksdagen, dess myndig- 3021 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988:1385 heter och organ. Vid resa, som f�ranleds av uppdrage t, har ledamot och suppleant r�tt till resekostnadsers�ttning och traktamente en ligt va d soiii g�ller f�r riksbanksdirekt�r. �rendenas handl�ggning 41 � Av fullm�ktige avg�rs 1. f�rfattningsfr�gor, 2. fr�gan om fastst�llande av arbetsordning samt andra viktigare fr�gor om riksbankens organisation och arbetsformer, 3. fr�gor om systemet f�r att best�mma kronans v�rde i f�rh�llande till andra valutor, 4. fr�gor om riktlinjer f�r f�rvaltningen av de tillg�ngar som ang es i 11 �, 5. fr�gor om viktigare internationella kreditavtal, 6. fr�gor om diskonto och om r�ntevillkor vid ut- och inl�nin g enligt 18 � f�rsta stycket samt villkor v id utl�ning enligt 18 � andra stycket, 7. fr�gor om viktigare rekommendationer till eller �ve renskommelser med kreditinstitut, 8. fr�gor om kassakrav och s�rskild avgift n�r kassakrav inte uppfylls, 9. fr�gor om statens kontokredit, 10. fr�gor om f�rv�rv av aktier eller andelar enligt 24 �, 11. viktigare fr�gor om ackord , avskrivning, neds�ttning e ller eftergift av fordran, 12. fr�gor om uppr�ttande av personalf�rteckning, om beslut som avses i 37 � samt om tills�ttande a v tj�nster som riksbanksdirekt�r, avdelnings� chef eller direkt�r f�r regionkontor, 13. fr�gor om skiljande fr�n annan anst�llning �n provanst�llning eller om skiljande fr�n uppdrag eller om disciplinansvar, �talsanm�lan, av� st�ngning eller l�karunders�kning, 14. �vriga fr�gor som enligt denna eller annan lag skall avg�r as av fullm�ktige, samt 15. fr�gor som fullm�kt ige finner vara av st�rre vikt eller som rik s� bankschefen h�nskjuter till fullm�ktige. �renden som inte ska ll avg�ras av fullm�ktige avg�rs av riksbanksche� fen. I den m�n s�dana �renden inte �r av det slag att de beh�ver pr�vas av riksbankschefen, f�r de avg�ras av annan tj�nsteman enligt vad som anges i arbetsordningen eller i s�rskilda beslut. 42 � Innan riksbanken fattar beslut av st�rre penning politisk vikt s kall samr�d ske med det statsr�d so m regeringen best�mmer. Kan samr�d inte komma till st�nd och finns det synnerliga sk�l f�r riksbanken besluta uta n samr�d. 43 � Fullm�ktige skall sammantr�da minst en g�ng varannan vecka. Vid sammantr�dena skall protokoll f�ras. Fullm�ktige �r beslutf�ra n�r minst sex ledam�ter �r n�rvarande. �ren� den som kr�ve r ett skyndsamt besl ut f�r doc k avg�ras av fem led am�ter, om minst fyra av dem �r ense om beslutet. Vid omr�stning skall varje 3022 ledamot ge sin mening till k�nna. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> / Om omr�stning i vissa personalfr�gor finns best�mmelser i 5 � lagen SFS 1988:1385 (RFS 1980:4) om beslutande organ i fr�gor om disciplinansvar m.m. betr�ffande arbetstagare hos riksd agen och dess myndi gheter och i 26 � anst�llningsf�rordningen' (1965:601). 44 � Om ett �rende som skall behandlas av fullm�ktige �r av ringa betydelse eller av s�rskilt br�dskande art f�r �rendet avg�ras genom med� delanden mellan ledam�terna. 45 � Fullm�ktige f�r inte sammantr�da p� ett omr�de som �r ockuperat av fr�mmande makt. 46 � I skrivelse som fullm�ktige avger till riksdagen eller regeringen skall det anges vilka ledam�ter som deltagit i beslutet och vem som varit f�redragande. Har skiljaktig mening anm�lts i �rendet, skall den ang es i skrivelsen eller framg� av bifogat protokollsutdrag. Budget, redovisning och vinstdisposition 47 � Kalender�r �r riksbankens r�kenskaps�r. Vaije �r f�re utg�ngen av december m�nad skall fullm�ktige fastst�lla en budget f�r riksb ankens f�rvaltningsverksamhet under det f�ljan de r�ken� skaps�ret. Budgeten skall tillst�llas riksdagens finansutskott och riksda� gens revisorer f�r k�nnedom. 48 � Riksbanken �r bokf�ringsskyldig och det �ligger banken att fullg�ra denna skyldighet p� ett s�tt som ger erforderlig information f�r en bed�m� ning av bankens verksamhet. Vaije �r f�re den 15 februari skall fullm�ktige till riksdagen och riksda� gens revis orer avg e redovisning f� r det f�reg�ende r�kensk aps�ret samt f�rslag till disposition av riksbankens vinst. Redovisningen skall omfatta resultatr�kning, balansr �kning, f�rvalt ningsber�ttelse och en redog�relse f�r valuta- och kreditpolitiken. 49 � Riksbankens resultatr�kning och balansr�kning fastst�lls av riksda� gen, som ocks� beslutar hur bankens vinst skall disponeras. Har reservfon� den g�tt ned under fem hundra miljoner kronor skall minst tio procent av �rets vinst avs�ttas till reservfonden tills denna �ter n�tt upp till detta belopp. Riksdagen beslutar om ansvarsfrihet f�r fullm�ktige f�r f�rvaltningen av riksbanken. Avslutande best�mmelser 50 � Riksbanken skall l�pande offentligg�ra statistiska uppgifter om valuta- och kreditf�rh�llanden. Riksbanken skall �ven offentligg�ra beslut om diskontof�r�ndringar. 'Jfr RFS 198 7:3 med f�reskrift om till�mpningen av anst�llningsf�rordningen (1965:601) vid riksdagen och dess myndigheter. 3023 !:i' � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988:1385 51 � Ett kreditinstitut som inte uppfyller uppst�llda kassakrav skall be� tala s�rskild avgift till staten. ,, Fr�gan om s�rskild avgift pr�vas av riksbanken. 52 � Den s�rskilda avgiften enligt 51 � skall svara mot en r�nta p� underskottet f�r vaije dag som f�r uppg� till h�gst tv� g�nger diskontot vid varje tid. Om det finns s�rskilda sk�l, fiir avgiften neds�ttas eller efterges. 53 � Den som upps�tligen eller av grov oaktsamhet l�mnar oriktig upp� gift i samband med fullg�ra nde av skyld ighet enligt 22 � skall d�mas till b�ter, om g�rningen inte �r belagd med straff i brottsbalken. I ringa fall skall inte d�mas till ansvar. 54 � Riksbanken skall utan hinder av vad som f�reskrivs i 8 kap. 8 � sekretesslagen (1980:100) underr�tta polismyndighet eller �klagarmyndig� het om det i riksbankens kassar�relse, valutahandel, in- och utl�ningsr�rel� se, betalningsutj�mning eller handel med v�rdepapper eller r�ttigheter och skyldigheter som anknyter till s�dana tillg�ngar framkommer uppgifter som ger anledning att anta att ett brott har beg�tts. Om det finns s�rskilda sk�l f�r riksbanken underl�ta att l�mna s�dan underr�ttelse. 55 � �tal mot vice riks bankschef f�r brott som han beg� tt i ut�v ningen av sin tj�nst f�r beslutas endast av finansutskottet eller av fullm�ktige. Detta g�ller dock inte i fr�ga om brott som beg�tts i ut�vningen av riksbankens beslutander�tt enligt valutalagen (1939:350). 56 � Riksbankens beslut enligt denna lag f�r �verklagas endast i den utstr�ckning och i den ordning som s�gs i besv�rsstadgan (RFS 1970; 3) f�r riksdagen och dess verk. Ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelser 1. Denna lag tr�der, med i 2 angivet undantag, i kraft den 1 janu ari 1989. 2. Best�mmelserna i 35 � Q�rde stycket tr�der i kraft d en 1 j uli 1989. 3. Genom lagen upph�vs lagen (1934:437) f�r Sveriges riksbank, lagen (RFS 1975:6) med reglemente f�r riksbanke n och lage n (1970: 1028) om rikets mynt. 4. Verksamhet som inte f�reskrivs i den nya lagen eller i annan lag men som p�b�ljats med st�d av �ldre lag f�r bedrivas till dess verks amheten kan avslutas. 5. Befogenheten a tt �tala brott skall bed�mas efter �ldre lag om, n�r handlingen f�retogs, f�r �tal g�llde f�ruts�ttning som inte har upptagits i den nya lagen. 6. �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1970:1028) om rikets mynt, punkterna 3 6, g�ller fortfarande, 7. Om det i lag eller annan f�rfattning h�nvisas till en f�reskrift som har 3024 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ersatts genom melserna. best�mmelser i denna lag till�mpas i st�llet de nya best�m SFS 1988 P� regeringens v�gnar INGVAR CARLSSON KJELL-OLOF FELDT (Finansdepartementet) � </div> </div>

SFS 1988:1385 Lag

Utkom fr�n trycket

om Sverigcs riksbank;

den 19 december 1988

utf�rdad den 8 december 1988.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

Inledande best�mmelser

1 � Sveriges riksbank, som enligt 9 kap. 12 � regeringsformen �r landets

centralbank och en myndighet under riksdagen, f�r endast bedriva eller ta
del i s�dan verksamhet som enligt lag ankommer p� riksbanken,

2 � Riksbanken skall ha en grundfond som uppg �r till ettuse n miljoner
kronor, en reservfond som uppg�r till femhundra miljoner kronor samt en
dispositionsfond.

3 � Med bankinstitut f�rst�s i denna lag bankaktiebolag, sparbanker och
centrala f�reningsbanker.

Med kreditinstitut f�rst�s bankinstitut, lokala f�reningsbanker, kredit�

aktiebolag, finansbolag, fondkommissionsbolag, allm�nna pensionsfon�
den, f�rs�kringsf�retag med svensk koncession, landshypoteks- och stads-

hypoteksinstitutionerna samt Svenska skeppshypotekskassan.

�ndam�l

4 � Riksbanken har enligt 9 kap. 12 � regeringsformen ansvar f�r valuta-

och kreditpolitik. Den sK all ocks� fr�mja ett s�kert och effek tivt betal�

ningsv�sende.

3016

' Prop. 1986/87; 143, 1988/89: FiU4, rskr. 30.

�

Betalningsv�sendet

SFS 1988; 1385

5 � Enligt 9 kap. 13 � regeringsformen har riksbanken ensam r�tt att ge

ut sedlar och mynt sa mt att best�mma om ut formningen av de sedlar och
mynt som banken ger ut.

Sedlar och mynt som ges ut av riksbanken �r lagliga betalningsmedel.

Penningenheten i Sverige kallas krona. Kronan delas i etthundra �re.

6 � Sedlar f�r ges ut med val�rern a tio, tjugo, femti o, etthundra, fem�

hundra, ettusen och tiotusen kronor.

Mynt f�r ges ut med val�rerna tio �re, femtio �re, en krona, fem kronor

och tio kronor.

Dessutom f�r minnes- och jubileumsmynt med andra val�rer ges ut.

7 � Riksbanken skall svara f�r landets f�rs�rjning med sedlar och mynt.

8 � Sedlar och mynt som �r skadade e ller f�rslitna f�r l�sas in av rik s�

banken. F�r sedlar som bliv it helt f�rst�r da f�r riksban ken beta la ers�tt�
ning.

Om s�rsk ilda sk� l finns, f�r riksbanken l�sa in sedlar och mynt som

upph�rt att vara lagliga betalningsmedel.

Valuta- och kreditpolitik

9 � Riksbanken skall f�lja utvecklingen p� valuta- och kreditmarknader�

na samt vidta erforderliga penningpolitiska �tg�rder.

10 � Riksbanken skall best�mma det system som skall g�lla f�r att fast�

st�lla kro nans v�rde i forh�llande till utl�nds ka valutor samt best�mma
om till�mpningen av detta system.

11 � Det ankommer p� riksbanken att i valutapolitiskt syfte h�ll a till�

g�ngar i utl�ndsk valuta, utl�ndska fordringar och guld.

12 � Riksbanken f�r i valutapolitiskt syfte k�pa, s�lja och formedla

utl�ndsk valuta, utl�nds ka statspapper, andra l�tt oms�ttningsbara skul�

debrev i utl�nds k valuta och gul d samt r�ttigheter och skyldigheter som

anknyter till n�mnda tillg�ngar.

13 � I valutapolitiskt syfte f�r riksbanken ta upp utl�ndsk kredit och

kredit i utl�ndsk valuta, bevilja kredit till annan centralbank och till
Internationella valutafonden samt bevilja kredit inom ramen for verksam�
heten i Banken for internationell betalningsutj�mning.

Efter medgivande av riksdagen f�r riksbanken i valutapolitiskt syfte

bevilja kredit till andra internationella fmansorgan som Sverige �r medlem
i och sluta avtal om l� ngsiktiga internationella l�ne�taganden.

Riksbanken f�r ocks� efter medgivande av riksdagen av egna medel

tillskjuta insats kapital i internatio nella finansorgan som Sverige �r med�

lem i.

14 � Riksbanken f�r f�rv �rva de s�rskilda dragningsr�tter som tillko m�

mer Sverige genom deltagandet i In ternationella valutafonden. Det �ligger

3017

�

SFS 1988; 1385

vidare riksbanken att fullg�ra de skyldigheter som f�ljer av Sveriges delt�"-,

gande i detta system.

15 � Riksbanken f�r verka som f�rbindelseorgan i f�rh�llande till inter�

nationella finansorgan som Sverige �r medlem i.

16 � Riksbanken f�r med eller utan r�ntegottg�relse ta emot ins�ttningar

i valuta eller gu ld fr�n andra stater, mellanstatliga organ och ban kinr�tt�
ningar. Riksbanken f�r g�ra s�dana ins�ttningar hos bankinr�ttningar.

Riksbanken f�r �ven ing� avtal om skyldigheter och r�ttigheter som

anknyter till de ins�ttningar som anges i f�rsta stycket.

17 � Best�mmelser om riksbanke ns ytterligare uppgifter och befogenhe�

ter inom det valutapolitiska omr�det finns i valutalagen (1939; 350).

18 � Riksbanken f�r p� pennin gpolitiskt motiverade villkor bevilja kre-^

dit till och ta emot inl�ning fr�n svenska bankinstitut samt medverka i

betalningsutj�mning. R�ntevillkoren f�r denna ut- och inl�ning skall of�

fentligg�ras.

Om det finns synne rliga sk�l, f�r riksbanken �ven p� andra villkor �n

som avs es i f�rsta styck et bevilja kredit till svenska bankinst itut och ti ll
andra f�retag som st�r under tillsyn av bank- eller f�rs�kringsinspek�

tionen.

19 � I syfte att p�verka kreditmarknaden f�r riksbanken

1. k�pa, s�lja och f�rmedla svenska statspapper, andra l�tt oms�ttnings�

bara skuldebrev samt r�ttigheter och skyldigheter som anknyter till s�dana
tillg�ngar,

2. om s�rskilda sk�l finns ge ut egna skuldebrev med kort l�p tid.

20 � I kreditpolitiskt syfte f�r riksbanken genom beslut i enski lda fa ll
uppst�lla kassakrav gentemot kreditinstitut.

Med kassakrav avses att viss andel, h�gst femton procent, av kreditinsti�

tutets placeringar eller f�rbindelser, ber�knade p� det s�tt riksbanken i det
enskilda fallet best�mmer, skall under angiven tid motsvaras av medel
som med eller utan r�ntegottg�relse skall innest� p� r�kning f�r institutet i

riksbanken. I d en utstr�ckni ng riksbanken i det en skilda fallet best�mmer

likst�lls med s�dana med el kreditinstitutets inneliggande kassa.

21 � Best�mmelser om m�jlighet f�r riksbanken att anv�nda vissa andra
kreditpolitiska medel finns i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel.

22 � Efter anmodan av riksbanken skall ett kreditinstitut till r iksbanken
l�mna de uppg ifter som riksbanken anser n�dv�ndiga f�r att bed �ma om

en penningpolitisk �tg�rd beh�ver vidtas eller f�r att utforma ett beslut om
en s�dan �tg�rd.

�vriga uppgifter
23 � Riksbanken skall ta emot betalningar till och g�ra utbetalningar f�r

3018

staten.

�

F�r att t�cka statens kortfristiga medelsbehov f�r riksbanken bevilja

SFS 1988:1385

staten kontokredit.

24 � Inom ramen f�r riksbankens uppgifter som centralbank f�r riksban�

ken f�rv�rva aktier, andelar i ek onomiska f�reningar och liknande r�ttig�
heter och ta p� sig de f�rpliktelser som �r f�renade med dessa r�ttigheter.

25 � Riksbanken f�r sj�lv eller genom bolag som �gs av banken bedriva
tryckerir�relse, papperstillverkning och tillverkning av sedlar samt till�

verkning av mynt, medaljer och liknande f�rem�l.

26 � Riksbanken f�r f�rv�rva fastigheter och inventarier som �r avsedda

f�r den verksamhet som banken bedriver eller har del i.

F�r att skydd a en fordran f�r riksbanken f�rv�rva vaije slag av ege n�

dom, S�dan egendom skall avyttras s� snart det �r l�mpligt och senast n�r
det kan ske utan f�rlust.

27 � Riksbanken f�r mot betalnin g utf�ra tj�nster som har ankny tning
till bankens verksamhet som centralbank.

28 � Riksbanken f�r efter pr�vning i varje enskilt fall medge acko rd

samt besluta om avskriv ning, neds�ttning eller eftergift av fordran som

banken har.

29 � Uppkommer i riksbankens verksamhet anledning att v�cka en fr�ga

om f�rfattnings�ndring eller annan �tg�rd fr�n statens sida, f�r fullm�ktige
g�ra framst�llning i �mnet till riksdagen eller regeringen.

30 � Vid planeringen och genom f�randet av riksbankens verksamhet i
fred skall de krav beaktas som totalf�rsvaret st�ller.

Det �ligger riksbanken att ansvara f�r beredskapsplanl�ggningen p�

bank- och betalningsv�sendets omr�de. H�rvid skall riksbanken i erforder�
lig utstr�c kning samr�da med ber�rda myndigheter, kreditinstitut och
andra f�retag. �verstyrelsen f�r civil beredskap skall h�llas underr�ttad
om beredskapsplanl�ggningen.

Organisation m. m.
31 � Enligt 9 kap. 12 � regeringsformen f�rvaltas riksbanken av �tta

fullm�ktige av vilka sju v�ljs av riksdagen och en, som �r riksbankens chef,

v�ljs av de �vriga fullm�ktige. De sistn�mnda v�ljer �ven inom sig ordf��

rande.

Fullm�ktige v�ljer inom sig en eller fle ra vice ordf�rande. Riksbanks�

chefen f�r inte v�ljas till vice ordf�rande.

32 � Enligt 8 kap. 6 � riksda gsordningen v�ljer fullm�ktige utom sig

h�gst tv� vice riksba nkschefer och best�mmer i vilken inb�rd es ordning
dessa, vid f�rhinder f�r riksbankschefen, skall vara suppleant f�r denne i
fullm�ktige.

Vice riksbankschef ut�var �ven i �vrigt riksbankschefens tj�nst n�r

denne har f�rhinder. Efter beslu t av riksbankschefen intr�der vice riks-

3019

�

SFS 1988:1385

bankschef ocks� i andra fa ll i riksb ankschefens st�lle vid beh andlingen av
vissa �renden eller grupper av �renden.

33 � Fullm�ktig f�r inte vara statsr�d eller ledamot eller suppleant i
styrelsen f�r ett kreditinstitut. Fullm�ktig f�r inte heller vara und er�rig
eller i konk urs eller ha f�rvaltare enligt 11 kap. 7 � f�r�ldrabalken.

F�rsta stycket g�ller ocks� vice riksbankschef.

34 � Riksbankens verksamhet bedrivs vid ett huvudkontor i Stockholm,
d�r ocks� fullm�ktige har sitt s�te.

Riksbanken bedriver dessutom verksamhet vid regi onkontor, kassakon�

tor och sedeldep�er till det antal och p� de orter so m riksbanken best�m�
mer.

35 � Vid huvudkontoret finns en revisionsenhet samt de �vriga enheter

som fullm�ktige beslutar.

Under fullm�ktige leds riksbankens verksamhet av riksbankschefen.

Verksamheten vid revisionsen heten leds dock av fullm�ktige, om ann at
inte f�ljer av lagen (1988:46) om revision av riksdagsf�rvaltningen m. m.

�rendenas f�rdelning mellan enheterna skall framg� av en arbetsord�

ning f�r riksbanken.

Revisionsenheten vid riksbanken utf�r ocks� revision av riksdagens

f�rvaltningskontor, riksdagens ombudsm�n, riksdagens revisorer och Nor�

diska r�dets svenska delegation enligt revisionsplaner som fastst�lls av

respektive myndighet.

36 � Hos riksbanken finns personal enligt uppr�ttad personalf�rteck�

ning samt annan personal i m�n av behov och tillg� ng p� medel enligt

g�llande budget.

Riksbanken f�r anlita utomst�ende f�r s�rskilda uppdrag i m�n av

behov och tillg�ng p� medel enligt g�llande budget.

Ut�ver vad som f�ljer av 9 � anst�llningsf�rordningen^ (1965:601) f�r

tj�nster som tills�tts av fullm�ktige tills�ttas utan att de kung�rs lediga till

ans�kan.

Tj�nster med beteckningen p enligt 8 � anst�llningsf�rordningen

(1965:601) inr�ttas av riksdagen. Tj�nsterna som riksb ankschef och vice

riksbankschefer tills�tts med f�rordnande f�r fem �r. Tj�nsterna som
riksbanksdirekt�rer och bitr�dande riksbanksdirekt�rer tills�tts med f�r�

ordnande f�r h�gst tre �r.

37 � Enligt f�ruts�ttningar som anges i 4 kap. 2 � punkterna 2 oc h 3
lagen (1976:600) om offentlig anst�lln ing f�r riksbanken i s�rski lda fall

besluta att endast svens k medborgare f�r inneha eller ut�va tj�nst ino m

riksbanken.

38 � Riksbanken beslutar o m arbetsordning och de f�res krifter i �v rigt
som beh�vs f�r arbetet inom banken .

Mfr RFS 1987:3 med f�reskrift om till�mpningen av anst�llningsf�rordningen

3020

(1965:601) vid riksdagen och dess myndigheter.

�

Riksbanken beslutar ocks� i ens kilda fall i fr� gor som r�r perso nal och

SFS 1988:1385

uppdragstagare hos banken, i de n m�n inte annat f �ljer av lag eller beslut

av riksdagen eller av riksdagens f�rvaltningskontor.

39 � Betr�ffande ers�ttning till fullm� ktige och suppleante r finns f�re�
skrifter i lagen (1987:576) om arvoden m. m. f�r uppdrag inom riksdagen,

dess myndigheter och organ.

40 � 1 mom. Till ledam�ter i den i 6 a � valutalagen (1939:350) n�mnda

valutastyrelsen skall fullm�k tige utse dels fr�n riksbanken en vice riks�

bankschef, en fullm�ktig eller suppleant f�r fullm�ktig och en riksbanksdi�
rekt�r, dels utanf�r banken fyra ledam�ter, av vilka tv� skall representera
bankv�sendet och n�ringslivet i �vrigt och tv� arbetstagarna. Fullm�ktige

skall dessutom utse h�gst tv� suppleanter f�r vaije ledamot.

Vice riksbankschefen �r valutastyrelsens ordf�rande. Fullm�ktige f�r�

ordnar en av de �vriga inom riksbanken utsedda ledam�terna att vara vice
ordf�rande.

Valutastyrelsen �r beslutf�r n�r minst fem ledam�ter �r n�rvarande.
2 mom. �rend e som valutastyrelsen skall ta befattning med avg�r s i

valutastyrelsen, i valutastyrelsens direktion (valutadirektionen) eller av

enskilda tj�nstem�n, en eller tv� i f�rening.

Valutastyrelen avg�r �renden r�rande till�mpningsf�reskrifter enligt

6 a � andra stycket valutalagen (1939:350) samt �vriga �renden som inne�

fattar v�sentliga principfr�gor eller p� annat s�tt �r av st�rre betydelse.

Valutadirektionen skall f�rbereda �renden som skall avg�ras av valuta�

styrelsen och under styrels en leda valutaregleringen. I valutadire ktionen
avg�rs �rend en som utan att kr�va valutastyrelsens avg�ran de bed�ms

betydelsefulla.

Enskilda tj�nstem�n, en eller tv� i f�rening, vilka d�rtill erh�llit valuta-

styrelsens bemyndigande, avg�r de �renden som inte ankommer p� valuta�
styrelsen eller valutadirektionen.

3 mom. Valutadirektionen best�r av den vice riksbankschef och riks�

banksdirekt�r som ing�r i valutastyrelsen, tv� av deras suppleanter i

styrelsen samt den gruppchef eller motsvarande tj�nsteman till var s verk�
samhetsomr�de �rendet h�r. Har f�r vice riksbankschefen eller riksbanks�

direkt�ren utsetts mer �n en supple ant best�mmer valutastyrelsen vil ken

av de tv� som skall ing� i va lutadirektionen. Valutastyrelsen skall utse tv�

tj�nstem�n i riksbank en som suppleanter f�r valutadirektionens st�ndiga
ledam�ter. Vice riksba nkschefen �r ordf�rande och riksbanksdirekt�ren

vice ordf�rande i valutadi rektionen. Beslutf�rhet kr�ver att tre �r n�rva�

rande.

4 mom. Har p� s�tt som f�reskrivs i 6 a � femte stycket valutalagen

(1939:350) ett yrkande framst�llts om att beslut som valutastyrelsen fattar

skall under st�llas fullm�ktiges pr�vning, skall s�kanden i �rendet under�

r�ttas om detta snarast m�jligt och senast i samband med att han f�r

meddelande om inneh�llet i styrelsens beslut.

Fullm�ktig eller supplean t f�r fullm�ktig f�r inte delta i fullm�ktiges

handl�ggning av ett �rende som han tagit befattning med i va lutastyrelsen.

5 mom. Betr�ffande arvoden till valutastyrelsen finns f�reskrifter i lagen

(1987:576) om arvoden m. m. f�r uppdrag inom riksdagen, dess myndig-

3021

�

SFS 1988:1385

heter och organ. Vid resa, som f�ranleds av uppdrage t, har ledamot och

suppleant r�tt till resekostnadsers�ttning och traktamente en ligt va d soiii

g�ller f�r riksbanksdirekt�r.

�rendenas handl�ggning

41 � Av fullm�ktige avg�rs

1. f�rfattningsfr�gor,
2. fr�gan om fastst�llande av arbetsordning samt andra viktigare fr�gor

om riksbankens organisation och arbetsformer,

3. fr�gor om systemet f�r att best�mma kronans v�rde i f�rh�llande till

andra valutor,

4. fr�gor om riktlinjer f�r f�rvaltningen av de tillg�ngar som ang es i

11 �,

5. fr�gor om viktigare internationella kreditavtal,
6. fr�gor om diskonto och om r�ntevillkor vid ut- och inl�nin g enligt

18 � f�rsta stycket samt villkor v id utl�ning enligt 18 � andra stycket,

7. fr�gor om viktigare rekommendationer till eller �ve renskommelser

med kreditinstitut,

8. fr�gor om kassakrav och s�rskild avgift n�r kassakrav inte uppfylls,
9. fr�gor om statens kontokredit,
10. fr�gor om f�rv�rv av aktier eller andelar enligt 24 �,
11. viktigare fr�gor om ackord , avskrivning, neds�ttning e ller eftergift

av fordran,

12. fr�gor om uppr�ttande av personalf�rteckning, om beslut som avses

i 37 � samt om tills�ttande a v tj�nster som riksbanksdirekt�r, avdelnings�

chef eller direkt�r f�r regionkontor,

13. fr�gor om skiljande fr�n annan anst�llning �n provanst�llning eller

om skiljande fr�n uppdrag eller om disciplinansvar, �talsanm�lan, av�
st�ngning eller l�karunders�kning,

14. �vriga fr�gor som enligt denna eller annan lag skall avg�r as av

fullm�ktige, samt

15. fr�gor som fullm�kt ige finner vara av st�rre vikt eller som rik s�

bankschefen h�nskjuter till fullm�ktige.

�renden som inte ska ll avg�ras av fullm�ktige avg�rs av riksbanksche�

fen. I den m�n s�dana �renden inte �r av det slag att de beh�ver pr�vas av
riksbankschefen, f�r de avg�ras av annan tj�nsteman enligt vad som anges
i arbetsordningen eller i s�rskilda beslut.

42 � Innan riksbanken fattar beslut av st�rre penning politisk vikt s kall

samr�d ske med det statsr�d so m regeringen best�mmer.

Kan samr�d inte komma till st�nd och finns det synnerliga sk�l f�r

riksbanken besluta uta n samr�d.

43 � Fullm�ktige skall sammantr�da minst en g�ng varannan vecka. Vid
sammantr�dena skall protokoll f�ras.

Fullm�ktige �r beslutf�ra n�r minst sex ledam�ter �r n�rvarande. �ren�

den som kr�ve r ett skyndsamt besl ut f�r doc k avg�ras av fem led am�ter,
om minst fyra av dem �r ense om beslutet. Vid omr�stning skall varje

3022

ledamot ge sin mening till k�nna.

�

Om omr�stning i vissa personalfr�gor finns best�mmelser i 5 � lagen

SFS 1988:1385

(RFS 1980:4) om beslutande organ i fr�gor om disciplinansvar m.m.
betr�ffande arbetstagare hos riksd agen och dess myndi gheter och i 26 �
anst�llningsf�rordningen' (1965:601).

44 � Om ett �rende som skall behandlas av fullm�ktige �r av ringa
betydelse eller av s�rskilt br�dskande art f�r �rendet avg�ras genom med�
delanden mellan ledam�terna.

45 � Fullm�ktige f�r inte sammantr�da p� ett omr�de som �r ockuperat
av fr�mmande makt.

46 � I skrivelse som fullm�ktige avger till riksdagen eller regeringen skall
det anges vilka ledam�ter som deltagit i beslutet och vem som varit
f�redragande. Har skiljaktig mening anm�lts i �rendet, skall den ang es i
skrivelsen eller framg� av bifogat protokollsutdrag.

Budget, redovisning och vinstdisposition

47 � Kalender�r �r riksbankens r�kenskaps�r.

Vaije �r f�re utg�ngen av december m�nad skall fullm�ktige fastst�lla en

budget f�r riksb ankens f�rvaltningsverksamhet under det f�ljan de r�ken�

skaps�ret. Budgeten skall tillst�llas riksdagens finansutskott och riksda�
gens revisorer f�r k�nnedom.

48 � Riksbanken �r bokf�ringsskyldig och det �ligger banken att fullg�ra
denna skyldighet p� ett s�tt som ger erforderlig information f�r en bed�m�
ning av bankens verksamhet.

Vaije �r f�re den 15 februari skall fullm�ktige till riksdagen och riksda�

gens revis orer avg e redovisning f� r det f�reg�ende r�kensk aps�ret samt

f�rslag till disposition av riksbankens vinst. Redovisningen skall omfatta

resultatr�kning, balansr �kning, f�rvalt ningsber�ttelse och en redog�relse

f�r valuta- och kreditpolitiken.

49 � Riksbankens resultatr�kning och balansr�kning fastst�lls av riksda�
gen, som ocks� beslutar hur bankens vinst skall disponeras. Har reservfon�
den g�tt ned under fem hundra miljoner kronor skall minst tio procent av

�rets vinst avs�ttas till reservfonden tills denna �ter n�tt upp till detta

belopp.

Riksdagen beslutar om ansvarsfrihet f�r fullm�ktige f�r f�rvaltningen av

riksbanken.

Avslutande best�mmelser

50 � Riksbanken skall l�pande offentligg�ra statistiska uppgifter om

valuta- och kreditf�rh�llanden. Riksbanken skall �ven offentligg�ra beslut

om diskontof�r�ndringar.

'Jfr RFS 198 7:3 med f�reskrift om till�mpningen av anst�llningsf�rordningen

(1965:601) vid riksdagen och dess myndigheter.

3023

!:i'

�

SFS 1988:1385

51 � Ett kreditinstitut som inte uppfyller uppst�llda kassakrav skall be�

tala s�rskild avgift till staten.

Fr�gan om s�rskild avgift pr�vas av riksbanken.

52 � Den s�rskilda avgiften enligt 51 � skall svara mot en r�nta p�

underskottet f�r vaije dag som f�r uppg� till h�gst tv� g�nger diskontot vid

varje tid.

Om det finns s�rskilda sk�l, fiir avgiften neds�ttas eller efterges.

53 � Den som upps�tligen eller av grov oaktsamhet l�mnar oriktig upp�
gift i samband med fullg�ra nde av skyld ighet enligt 22 � skall d�mas till

b�ter, om g�rningen inte �r belagd med straff i brottsbalken.

I ringa fall skall inte d�mas till ansvar.

54 � Riksbanken skall utan hinder av vad som f�reskrivs i 8 kap. 8 �

sekretesslagen (1980:100) underr�tta polismyndighet eller �klagarmyndig�

het om det i riksbankens kassar�relse, valutahandel, in- och utl�ningsr�rel�

se, betalningsutj�mning eller handel med v�rdepapper eller r�ttigheter och
skyldigheter som anknyter till s�dana tillg�ngar framkommer uppgifter
som ger anledning att anta att ett brott har beg�tts.

Om det finns s�rskilda sk�l f�r riksbanken underl�ta att l�mna s�dan

underr�ttelse.

55 � �tal mot vice riks bankschef f�r brott som han beg� tt i ut�v ningen
av sin tj�nst f�r beslutas endast av finansutskottet eller av fullm�ktige.

Detta g�ller dock inte i fr�ga om brott som beg�tts i ut�vningen av
riksbankens beslutander�tt enligt valutalagen (1939:350).

56 � Riksbankens beslut enligt denna lag f�r �verklagas endast i den

utstr�ckning och i den ordning som s�gs i besv�rsstadgan (RFS 1970; 3) f�r

riksdagen och dess verk.

Ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelser

1. Denna lag tr�der, med i 2 angivet undantag, i kraft den 1 janu ari

1989.

2. Best�mmelserna i 35 � Q�rde stycket tr�der i kraft d en 1 j uli 1989.

3. Genom lagen upph�vs lagen (1934:437) f�r Sveriges riksbank, lagen

(RFS 1975:6) med reglemente f�r riksbanke n och lage n (1970: 1028) om

rikets mynt.

4. Verksamhet som inte f�reskrivs i den nya lagen eller i annan lag men

som p�b�ljats med st�d av �ldre lag f�r bedrivas till dess verks amheten

kan avslutas.

5. Befogenheten a tt �tala brott skall bed�mas efter �ldre lag om, n�r

handlingen f�retogs, f�r �tal g�llde f�ruts�ttning som inte har upptagits i

den nya lagen.

6. �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1970:1028) om rikets mynt,

punkterna 3 6, g�ller fortfarande,

7. Om det i lag eller annan f�rfattning h�nvisas till en f�reskrift som har

3024

�

ersatts genom

melserna.

best�mmelser i denna lag till�mpas i st�llet de nya best�m

SFS 1988

P� regeringens v�gnar

INGVAR CARLSSON

KJELL-OLOF FELDT
(Finansdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

Konsumentkreditlag (2010:1846)
Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Lag (2010:751) om betaltjänster
Lag (1995:1571) om insättningsgaranti
Lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer
Lag (2004:46) om värdepappersfonder
Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden
Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Arbetar du med bank- och finansmarknadsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom bank- och finansmarknadsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1988:1385

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Om Lagboken.se