SFS 1988:1385

881385.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1988:1385 Lag

Utkom från trycket

om Sverigcs riksbank;

den 19 december 1988

utfärdad den 8 december 1988.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Sveriges riksbank, som enligt 9 kap. 12 § regeringsformen är landets

centralbank och en myndighet under riksdagen, får endast bedriva eller ta
del i sådan verksamhet som enligt lag ankommer på riksbanken,

2 § Riksbanken skall ha en grundfond som uppg år till ettuse n miljoner
kronor, en reservfond som uppgår till femhundra miljoner kronor samt en
dispositionsfond.

3 § Med bankinstitut förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbanker och
centrala föreningsbanker.

Med kreditinstitut förstås bankinstitut, lokala föreningsbanker, kredit­

aktiebolag, finansbolag, fondkommissionsbolag, allmänna pensionsfon­
den, försäkringsföretag med svensk koncession, landshypoteks- och stads-

hypoteksinstitutionerna samt Svenska skeppshypotekskassan.

�ndamål

4 § Riksbanken har enligt 9 kap. 12 § regeringsformen ansvar för valuta-

och kreditpolitik. Den sK all också främja ett säkert och effek tivt betal­

ningsväsende.

3016

' Prop. 1986/87; 143, 1988/89: FiU4, rskr. 30.

¬

background image

Betalningsväsendet

SFS 1988; 1385

5 § Enligt 9 kap. 13 § regeringsformen har riksbanken ensam rätt att ge

ut sedlar och mynt sa mt att bestämma om ut formningen av de sedlar och
mynt som banken ger ut.

Sedlar och mynt som ges ut av riksbanken är lagliga betalningsmedel.

Penningenheten i Sverige kallas krona. Kronan delas i etthundra öre.

6 § Sedlar får ges ut med valörern a tio, tjugo, femti o, etthundra, fem­

hundra, ettusen och tiotusen kronor.

Mynt får ges ut med valörerna tio öre, femtio öre, en krona, fem kronor

och tio kronor.

Dessutom får minnes- och jubileumsmynt med andra valörer ges ut.

7 § Riksbanken skall svara för landets försörjning med sedlar och mynt.

8 § Sedlar och mynt som är skadade e ller förslitna får lösas in av rik s­

banken. För sedlar som bliv it helt förstör da får riksban ken beta la ersätt­
ning.

Om särsk ilda skä l finns, får riksbanken lösa in sedlar och mynt som

upphört att vara lagliga betalningsmedel.

Valuta- och kreditpolitik

9 § Riksbanken skall följa utvecklingen på valuta- och kreditmarknader­

na samt vidta erforderliga penningpolitiska åtgärder.

10 § Riksbanken skall bestämma det system som skall gälla för att fast­

ställa kro nans värde i forhållande till utländs ka valutor samt bestämma
om tillämpningen av detta system.

11 § Det ankommer på riksbanken att i valutapolitiskt syfte håll a till­

gångar i utländsk valuta, utländska fordringar och guld.

12 § Riksbanken får i valutapolitiskt syfte köpa, sälja och formedla

utländsk valuta, utländs ka statspapper, andra lätt omsättningsbara skul­

debrev i utländs k valuta och gul d samt rättigheter och skyldigheter som

anknyter till nämnda tillgångar.

13 § I valutapolitiskt syfte får riksbanken ta upp utländsk kredit och

kredit i utländsk valuta, bevilja kredit till annan centralbank och till
Internationella valutafonden samt bevilja kredit inom ramen for verksam­
heten i Banken for internationell betalningsutjämning.

Efter medgivande av riksdagen får riksbanken i valutapolitiskt syfte

bevilja kredit till andra internationella fmansorgan som Sverige är medlem
i och sluta avtal om lå ngsiktiga internationella låneåtaganden.

Riksbanken får också efter medgivande av riksdagen av egna medel

tillskjuta insats kapital i internatio nella finansorgan som Sverige är med­

lem i.

14 § Riksbanken får förv ärva de särskilda dragningsrätter som tillko m­

mer Sverige genom deltagandet i In ternationella valutafonden. Det åligger

3017

¬

background image

SFS 1988; 1385

vidare riksbanken att fullgöra de skyldigheter som följer av Sveriges deltä"-,

gande i detta system.

^

15 § Riksbanken får verka som förbindelseorgan i förhållande till inter­

nationella finansorgan som Sverige är medlem i.

16 § Riksbanken får med eller utan räntegottgörelse ta emot insättningar

i valuta eller gu ld från andra stater, mellanstatliga organ och ban kinrätt­
ningar. Riksbanken får göra sådana insättningar hos bankinrättningar.

Riksbanken får även ingå avtal om skyldigheter och rättigheter som

anknyter till de insättningar som anges i första stycket.

17 § Bestämmelser om riksbanke ns ytterligare uppgifter och befogenhe­

ter inom det valutapolitiska området finns i valutalagen (1939; 350).

18 § Riksbanken får på pennin gpolitiskt motiverade villkor bevilja kre-^

dit till och ta emot inlåning från svenska bankinstitut samt medverka i

betalningsutjämning. Räntevillkoren för denna ut- och inlåning skall of­

fentliggöras.

Om det finns synne rliga skäl, får riksbanken även på andra villkor än

som avs es i första styck et bevilja kredit till svenska bankinst itut och ti ll
andra företag som står under tillsyn av bank- eller försäkringsinspek­

tionen.

19 § I syfte att påverka kreditmarknaden får riksbanken

1. köpa, sälja och förmedla svenska statspapper, andra lätt omsättnings­

bara skuldebrev samt rättigheter och skyldigheter som anknyter till sådana
tillgångar,

2. om särskilda skäl finns ge ut egna skuldebrev med kort löp tid.

20 § I kreditpolitiskt syfte får riksbanken genom beslut i enski lda fa ll
uppställa kassakrav gentemot kreditinstitut.

Med kassakrav avses att viss andel, högst femton procent, av kreditinsti­

tutets placeringar eller förbindelser, beräknade på det sätt riksbanken i det
enskilda fallet bestämmer, skall under angiven tid motsvaras av medel
som med eller utan räntegottgörelse skall innestå på räkning för institutet i

riksbanken. I d en utsträckni ng riksbanken i det en skilda fallet bestämmer

likställs med sådana med el kreditinstitutets inneliggande kassa.

21 § Bestämmelser om möjlighet för riksbanken att använda vissa andra
kreditpolitiska medel finns i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel.

22 § Efter anmodan av riksbanken skall ett kreditinstitut till r iksbanken
lämna de uppg ifter som riksbanken anser nödvändiga för att bed öma om

en penningpolitisk åtgärd behöver vidtas eller för att utforma ett beslut om
en sådan åtgärd.

�vriga uppgifter
23 § Riksbanken skall ta emot betalningar till och göra utbetalningar för

3018

staten.

¬

background image

För att täcka statens kortfristiga medelsbehov får riksbanken bevilja

SFS 1988:1385

staten kontokredit.

24 § Inom ramen för riksbankens uppgifter som centralbank får riksban­

ken förvärva aktier, andelar i ek onomiska föreningar och liknande rättig­
heter och ta på sig de förpliktelser som är förenade med dessa rättigheter.

25 § Riksbanken får själv eller genom bolag som ägs av banken bedriva
tryckerirörelse, papperstillverkning och tillverkning av sedlar samt till­

verkning av mynt, medaljer och liknande föremål.

26 § Riksbanken får förvärva fastigheter och inventarier som är avsedda

för den verksamhet som banken bedriver eller har del i.

För att skydd a en fordran får riksbanken förvärva vaije slag av ege n­

dom, Sådan egendom skall avyttras så snart det är lämpligt och senast när
det kan ske utan förlust.

27 § Riksbanken får mot betalnin g utföra tjänster som har ankny tning
till bankens verksamhet som centralbank.

28 § Riksbanken får efter prövning i varje enskilt fall medge acko rd

samt besluta om avskriv ning, nedsättning eller eftergift av fordran som

banken har.

29 § Uppkommer i riksbankens verksamhet anledning att väcka en fråga

om författningsändring eller annan åtgärd från statens sida, får fullmäktige
göra framställning i ämnet till riksdagen eller regeringen.

30 § Vid planeringen och genom förandet av riksbankens verksamhet i
fred skall de krav beaktas som totalförsvaret ställer.

Det åligger riksbanken att ansvara för beredskapsplanläggningen på

bank- och betalningsväsendets område. Härvid skall riksbanken i erforder­
lig utsträc kning samråda med berörda myndigheter, kreditinstitut och
andra företag. �verstyrelsen för civil beredskap skall hållas underrättad
om beredskapsplanläggningen.

Organisation m. m.
31 § Enligt 9 kap. 12 § regeringsformen förvaltas riksbanken av åtta

fullmäktige av vilka sju väljs av riksdagen och en, som är riksbankens chef,

väljs av de övriga fullmäktige. De sistnämnda väljer även inom sig ordfö­

rande.

Fullmäktige väljer inom sig en eller fle ra vice ordförande. Riksbanks­

chefen får inte väljas till vice ordförande.

32 § Enligt 8 kap. 6 § riksda gsordningen väljer fullmäktige utom sig

högst två vice riksba nkschefer och bestämmer i vilken inbörd es ordning
dessa, vid förhinder för riksbankschefen, skall vara suppleant för denne i
fullmäktige.

Vice riksbankschef utövar även i övrigt riksbankschefens tjänst när

denne har förhinder. Efter beslu t av riksbankschefen inträder vice riks-

3019

¬

background image

SFS 1988:1385

bankschef också i andra fa ll i riksb ankschefens ställe vid beh andlingen av
vissa ärenden eller grupper av ärenden.

i?

33 § Fullmäktig får inte vara statsråd eller ledamot eller suppleant i
styrelsen för ett kreditinstitut. Fullmäktig får inte heller vara und erårig
eller i konk urs eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Första stycket gäller också vice riksbankschef.

34 § Riksbankens verksamhet bedrivs vid ett huvudkontor i Stockholm,
där också fullmäktige har sitt säte.

Riksbanken bedriver dessutom verksamhet vid regi onkontor, kassakon­

tor och sedeldepåer till det antal och på de orter so m riksbanken bestäm­
mer.

35 § Vid huvudkontoret finns en revisionsenhet samt de övriga enheter

som fullmäktige beslutar.

Under fullmäktige leds riksbankens verksamhet av riksbankschefen.

Verksamheten vid revisionsen heten leds dock av fullmäktige, om ann at
inte följer av lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen m. m.

�rendenas fördelning mellan enheterna skall framgå av en arbetsord­

ning för riksbanken.

Revisionsenheten vid riksbanken utför också revision av riksdagens

förvaltningskontor, riksdagens ombudsmän, riksdagens revisorer och Nor­

diska rådets svenska delegation enligt revisionsplaner som fastställs av

respektive myndighet.

36 § Hos riksbanken finns personal enligt upprättad personalförteck­

ning samt annan personal i mån av behov och tillgå ng på medel enligt

gällande budget.

Riksbanken får anlita utomstående för särskilda uppdrag i mån av

behov och tillgång på medel enligt gällande budget.

Utöver vad som följer av 9 § anställningsförordningen^ (1965:601) får

tjänster som tillsätts av fullmäktige tillsättas utan att de kungörs lediga till

ansökan.

Tjänster med beteckningen p enligt 8 § anställningsförordningen

(1965:601) inrättas av riksdagen. Tjänsterna som riksb ankschef och vice

riksbankschefer tillsätts med förordnande för fem år. Tjänsterna som
riksbanksdirektörer och biträdande riksbanksdirektörer tillsätts med för­

ordnande för högst tre år.

37 § Enligt förutsättningar som anges i 4 kap. 2 § punkterna 2 oc h 3
lagen (1976:600) om offentlig anställn ing får riksbanken i särski lda fall

besluta att endast svens k medborgare får inneha eller utöva tjänst ino m

riksbanken.

38 § Riksbanken beslutar o m arbetsordning och de föres krifter i öv rigt
som behövs för arbetet inom banken .

Mfr RFS 1987:3 med föreskrift om tillämpningen av anställningsförordningen

3020

(1965:601) vid riksdagen och dess myndigheter.

¬

background image

Riksbanken beslutar också i ens kilda fall i frå gor som rör perso nal och

SFS 1988:1385

uppdragstagare hos banken, i de n mån inte annat f öljer av lag eller beslut

av riksdagen eller av riksdagens förvaltningskontor.

39 § Beträffande ersättning till fullmä ktige och suppleante r finns före­
skrifter i lagen (1987:576) om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen,

dess myndigheter och organ.

40 § 1 mom. Till ledamöter i den i 6 a § valutalagen (1939:350) nämnda

valutastyrelsen skall fullmäk tige utse dels från riksbanken en vice riks­

bankschef, en fullmäktig eller suppleant för fullmäktig och en riksbanksdi­
rektör, dels utanför banken fyra ledamöter, av vilka två skall representera
bankväsendet och näringslivet i övrigt och två arbetstagarna. Fullmäktige

skall dessutom utse högst två suppleanter för vaije ledamot.

Vice riksbankschefen är valutastyrelsens ordförande. Fullmäktige för­

ordnar en av de övriga inom riksbanken utsedda ledamöterna att vara vice
ordförande.

Valutastyrelsen är beslutför när minst fem ledamöter är närvarande.
2 mom. �rend e som valutastyrelsen skall ta befattning med avgör s i

valutastyrelsen, i valutastyrelsens direktion (valutadirektionen) eller av

enskilda tjänstemän, en eller två i förening.

Valutastyrelen avgör ärenden rörande tillämpningsföreskrifter enligt

6 a § andra stycket valutalagen (1939:350) samt övriga ärenden som inne­

fattar väsentliga principfrågor eller på annat sätt är av större betydelse.

Valutadirektionen skall förbereda ärenden som skall avgöras av valuta­

styrelsen och under styrels en leda valutaregleringen. I valutadire ktionen
avgörs ärend en som utan att kräva valutastyrelsens avgöran de bedöms

betydelsefulla.

Enskilda tjänstemän, en eller två i förening, vilka därtill erhållit valuta-

styrelsens bemyndigande, avgör de ärenden som inte ankommer på valuta­
styrelsen eller valutadirektionen.

3 mom. Valutadirektionen består av den vice riksbankschef och riks­

banksdirektör som ingår i valutastyrelsen, två av deras suppleanter i

styrelsen samt den gruppchef eller motsvarande tjänsteman till var s verk­
samhetsområde ärendet hör. Har för vice riksbankschefen eller riksbanks­

direktören utsetts mer än en supple ant bestämmer valutastyrelsen vil ken

av de två som skall ingå i va lutadirektionen. Valutastyrelsen skall utse två

tjänstemän i riksbank en som suppleanter för valutadirektionens ständiga
ledamöter. Vice riksba nkschefen är ordförande och riksbanksdirektören

vice ordförande i valutadi rektionen. Beslutförhet kräver att tre är närva­

rande.

4 mom. Har på sätt som föreskrivs i 6 a § femte stycket valutalagen

(1939:350) ett yrkande framställts om att beslut som valutastyrelsen fattar

skall under ställas fullmäktiges prövning, skall sökanden i ärendet under­

rättas om detta snarast möjligt och senast i samband med att han får

meddelande om innehållet i styrelsens beslut.

Fullmäktig eller supplean t för fullmäktig får inte delta i fullmäktiges

handläggning av ett ärende som han tagit befattning med i va lutastyrelsen.

5 mom. Beträffande arvoden till valutastyrelsen finns föreskrifter i lagen

(1987:576) om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndig-

3021

¬

background image

SFS 1988:1385

heter och organ. Vid resa, som föranleds av uppdrage t, har ledamot och

suppleant rätt till resekostnadsersättning och traktamente en ligt va d soiii

gäller för riksbanksdirektör.

�rendenas handläggning

41 § Av fullmäktige avgörs

1. författningsfrågor,
2. frågan om fastställande av arbetsordning samt andra viktigare frågor

om riksbankens organisation och arbetsformer,

3. frågor om systemet för att bestämma kronans värde i förhållande till

andra valutor,

4. frågor om riktlinjer för förvaltningen av de tillgångar som ang es i

11 §,

5. frågor om viktigare internationella kreditavtal,
6. frågor om diskonto och om räntevillkor vid ut- och inlånin g enligt

18 § första stycket samt villkor v id utlåning enligt 18 § andra stycket,

7. frågor om viktigare rekommendationer till eller öve renskommelser

med kreditinstitut,

8. frågor om kassakrav och särskild avgift när kassakrav inte uppfylls,
9. frågor om statens kontokredit,
10. frågor om förvärv av aktier eller andelar enligt 24 §,
11. viktigare frågor om ackord , avskrivning, nedsättning e ller eftergift

av fordran,

12. frågor om upprättande av personalförteckning, om beslut som avses

i 37 § samt om tillsättande a v tjänster som riksbanksdirektör, avdelnings­

chef eller direktör för regionkontor,

13. frågor om skiljande från annan anställning än provanställning eller

om skiljande från uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan, av­
stängning eller läkarundersökning,

14. övriga frågor som enligt denna eller annan lag skall avgör as av

fullmäktige, samt

15. frågor som fullmäkt ige finner vara av större vikt eller som rik s­

bankschefen hänskjuter till fullmäktige.

�renden som inte ska ll avgöras av fullmäktige avgörs av riksbanksche­

fen. I den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av
riksbankschefen, får de avgöras av annan tjänsteman enligt vad som anges
i arbetsordningen eller i särskilda beslut.

42 § Innan riksbanken fattar beslut av större penning politisk vikt s kall

samråd ske med det statsråd so m regeringen bestämmer.

Kan samråd inte komma till stånd och finns det synnerliga skäl får

riksbanken besluta uta n samråd.

43 § Fullmäktige skall sammanträda minst en gång varannan vecka. Vid
sammanträdena skall protokoll föras.

Fullmäktige är beslutföra när minst sex ledamöter är närvarande. �ren­

den som kräve r ett skyndsamt besl ut får doc k avgöras av fem led amöter,
om minst fyra av dem är ense om beslutet. Vid omröstning skall varje

3022

ledamot ge sin mening till känna.

¬

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Arbetar du med bank- och finansmarknadsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom bank- och finansmarknadsrätt.