SFS 1990:751
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
SFS 1990:751
Utkom fr�n trvcket
den 28 j uni 1990
1422
Lag
om �ndring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank;
utf�rdad den 14 juni 1990.
Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank
dels att i 7 och 40 �� skall upph�ra att g�lla,
dels att 22 och 53-55 � � skall ha f�ljande lydelse,
dels att det i lagen skall f�ras in tv� nya paragrafer, 22 a och 22 b ��, och
n�rmast f�re 22 b � en ny rubrik av f�ljande lydelse.
22 � Efter anmodan av riksbanken skall ett kre ditinstitut till riksbanken
l�mna de uppgifter som riksbanken anser n�dv�ndiga f�r att f�lja utveck�
lingen p� valuta- och kreditmarknadema.
22 a � Riksbanken skall p� beg�ran tillhandah�lla skattemyndigheter
uppgifter som finns hos riksbanken och som r�r betalningar till eller f r�n
utlandet, om det beh�vs f�r myndigheternas kontroll av skatter eller
avgifter. I fr�ga om uppgifter som beh�vs f�r taxering till�mpas i st� llet
best�mmelserna i 3 kap. 16 � taxeringslagen (1990:324).
Riksbanken skall p� beg�ran tillhandah�lla tullmyndigheter uppgifter
som finns hos riksbanken och som r�r betalningar f�r import eller export
av varor.
Om det finns s�rskilda sk�l f�r riksbanken u nderl�ta att l�mna uppgifter
enligt f�rsta och and ra styckena.
Valuiahandel
22 b � Valutahandel f�r bedrivas endast med st�d av tillst�nd av rik s�
banken. N�got tillst�nd beh�vs dock inte f�r k�p och f�rs�ljning av reseva�
luta.
Tillst�nd till valutahandel med allm�nheten (valutahandelstillst�nd)
kan medges k reditinstitut och postverket. Den som har f�tt s�dant till�
st�nd kallas auktoriserad valutahandlare.
Vid pr�vningen skall s�kandens kompetens och soliditet samt allm�nna
l�mplighet beaktas.
' Prop. 1989/90; 135. FiU37, rskr. 343.
�
valulahandelstiilst�nd kan begr�nsas til! viss val utahandei. Tillst�n-
SFS 1990:751
' det kan f�renas med villkor om
1. begr�ns ningar av s�kandens innehav av tillg�ngar och skulder i ut�
l�ndsk valuta samt, n�r det g�ller fordringar och skulder mot utl�ndska
r�ttssubjekt, i svenska kr onor, och
2. den rapponering som riksbanken finner n�dv�ndig.
53 � Den som upps�tligen eller av grov oaktsamhet l�mnar oriktig upp�
gift i samband med fullg�rande av skyldighet enligt 22 � skall d�mas till
b�ter, om g�rningen inte �r belagd med straff i brottsb alken.
Den som bedriv er valutahandel utan tillst�nd skall d�mas till b�ter eller
f�ngelse h�gst sex m�na der.
1 ringa fall skall inte d�mas till ansvar.
54 � Riksbanken skall u tan hinder av vad som f�reskrivs i 8 kap. 8 � och
9kap. 4 � sekretesslagen (1980:100) underr�tta polismyndighet eller �kla�
garmyndighet om det i verksam het som avses i dessa best�mmelser fram�
kommer uppgifter som ger anledning att anta att ett brott har beg�tts.
Om det finns s�rskilda sk�l f�r riksbanken underl�ta att l�mna s�dan
underr�ttelse.
55 � �tal m ot vice riksbankschef f�r brott som han beg�tt i ut�vningen
av sin tj�nst f�r beslutas endast av finansutskottet eller av fullm�ktige.
Detta g�ller dock inte i fr�ga om brott som beg�tts i ut�vningen av
riksbankens beslutander�tt enligt lagen (1990:749) om valutareglering och
lagen (1990:750) om betalningar till och fr�n utlandet m.m.
Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1990.
P� regeringens v�gnar
. ; ERIK�SBRINK
Hans Jacobson
(Finansdepanementet)
�
