SFS 1992:1619
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
Lag
SFS 1992:1619
om �ndring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; utkom Mn trycket
den 30 december 1992
Utf�rdad den 17 december 1992.
Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank
dels att i 18 � orden "bank- eller f�rs�kringsinspektionen" skall bytas ut
mot "Finansinspektionen",
dels att 3, 20 och 22 b �� skall ha f�ljande lydelse.
3
Med bankinstitut f�rst�s i denna lag bankaktiebolag, sparbanker,
centrala f�reningsbanker och utl�ndska bankf�retag som med st�d av 1
kap. 4 eller 5 � bankr�relselagen (1987:617) driver bankr�relse fr�n filial
h�r i landet.
Med kreditinstitut f�rst�s bankinstitut, lokala f�reningsbanker, kredit�
marknadsbolag, v�rdepappersinstitut, allm�nna pensionsfonden, f�rs�k�
ringsf�retag med svensk koncession, landshypoteks- och stadshypoteksin-
stitutionema. Svenska skeppshypotekskassan samt utl�ndska f�retag som
med st�d av 2 kap. 8, 9 eller 10 � lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbo�
lag driver verksamhet fr�n filial i Sverige.
20
I kreditpolitiskt syfte f�r Riksbanken genom beslut i enskilda fall
uppst�lla kassakrav gentemot kreditinstitut.
Med kassakrav avses att viss andel, h�gst femton procent, av kreditinsti�
tutets placeringar eller f�rbindelser, ber�knade p� det s�tt Riksbanken i
det enskilda fallet best�mmer, skall under angiven tid motsvaras av medel
som med eller utan r�ntegottg�relse skall innest� p� r�kning f�r institutet i
Riksbanken. I den utstr�ckning Riksbanken i det enskilda fallet best�m�
mer likst�lls med s�dana medel kreditinstitutets inneliggande kassa.
F�r ett utl�ndskt k reditinstitut som har r�tt att driva verksamhet fr�n
filial h�r i landet ber�k nas kassakravet p� filialens placeringar eller f�rbin�
delser.
' Prop. 1992/93; 89, bet. 1992/93;NU9, rskr. 1992/93; 109. Jfr EES-avtalet bilaga IX
avsnitt II och r�d ets direktiv 89/646/EEG (EGT nr L 386, 30.12.1989 s. 1) m.fl.
^Senaste lydelse 1991; 1001.
' Senaste lydelse 1991; 1025.
3837
�
SFS 1992:1619
22 b �" Valutahandel f�r, med de undantag som anges i femte styck et,
bedrivas endast med st�d av tillst�nd av Riksbanken. N�got tillst�nd
beh�vs dock inte for k�p och f�rs�ljning av resevaluta.
Tillst�nd till valutahandel med allm�nheten (valutahandelstillst�nd)
kan medges kreditinstitut och Postverket.
Vid pr�vningen skall s�kandens kompetens och soliditet samt allm�nna
l�mplighet beaktas.
Ett valutahandelstillst�nd kan beg r�nsas till viss val utahandel. Tillst�n�
det kan f�renas med villkor om
1. begr�nsningar av s�kandens innehav av tillg�ngar och skulder i ut�
l�ndsk valuta samt, n�r det g�ller fordringa r och skulder mot utl�ndska
r�ttssubjekt, i svenska kronor, och
2. den rapportering som Riksbanken finner n�dv�ndig.
Tillst�nd enligt denna paragraf kr�vs inte for
1. ett utl�ndskt bankf�retag som driver verksamhet med st�d av 1 kap.
5 � bankr�relselagen (1987:617), om det i hemlandet meddelade tillst�n�
det att driva bankr�relse omfattar r�tt att bedriva valutahandel,
2. ett utl�ndskt kreditinstitut som driver verksamhet med st�d av 2 kap.
9 � lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag, om det i hemlandet med�
delade tillst�ndet att driva finansieringsverksamhet omfattar r�tt att driva
valutahandel,
3. ett utl�ndskt foretag som driver verksamhet med st�d av 2 kap. 10 �
lagen om kreditmarknadsbol ag, om valutahandel �r till�ten enligt f�reta�
gets stadgar eller bolagsord ning och det eller de utl�ndska kreditinstitut
som �ger foretaget eller dess moderf�retag skulle ha r�tt enligt 1 eller 2 att
driva s�dan verksamhet.
Riksbanken f�r f�r s�dana f�retag som avses i femte stycket f�reskriva
villkor och rapporteringsskyldighet som avses i fj�rde stycket.
Den som har r�tt att bedriva valutahandel med allm�nheten kallas
auktoriserad valutahandlare.
Denna lag tr�der i kraft den dag regeringen best�mmer.
P� regeringens v�gnar
BO LUNDGREN
Per Holmstrand
(Finansdepartementet)
3838
'" Senaste lydelse 1990:751.
�
