SFS 1974:153

Start / Bank- och finansmarknadsrätt / Lag (1988:1385) om Sveriges riksbank / SFS 1974:153

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:153 KuegS. Maj :ts kung�relse Utkom f r�n t rycket beslulad Hy riksdagsofdning; den 23 april 1974 utf�rdad den 28 februari 1974'. Kungl. Maj:t har med riksdagen^ i g rundiagsenlig ordning beslutat ny riksda gsordning av nedan angivna lydelse. Riksdagsordning 1 kap. Riksm�ten 1 � Ordinarie val till riksdagen h�lles i s eptember. Om tid f�r extra va! �r f�reskrivet i 3 kap. 4 � och 6 ka p. 3 � regeringsformen. 2 � Riksdagen samlas efter riksdagsval till lagtima riksm�te p� tid som angives i 3 kap. 5 � regerin gsformen. Riksdagen skall varje �r, d� ordinarie riksdagsval icke h�lles, samlas till lagtima riksm�te p� dag i september eller oktober som riksdagen har best�mt vid n�rmast f�reg�ende lagtima riksm�te. Har till� k�nnagivande om extra val gjorts f�re den fastst�llda dagen och har icke riksdagen med anledning av valet samlats till riksm�te senast i juli, skall dock riksm�te enligt detta stycke ej inledas. Till�ggsbest�mmelse 1.2.1 Talmanskonferensen avgiver f�rslag till riksda gen om dag d� lagtima riksm�te skall b�rja under �r n�r ordinarie riksdagsval icke h�lles. 3 � Riksdagen samlas till urtima riksm�te, om regeringen eller tal� mannen f�rordnar d�rom. Talmannen �r skyldig att utlysa urtima riksm�te, om minst ' �ppet brev om utf�rdandet av denna kung�relse uppl�st i rik sdagen den 6 mars 1974. 350 2 Prop. 1973:90. KU 26, rskr 265, KU 1 974:8, rskr 19. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> etthundrafemton av riksdagens ledam�ter beg�r det och anger sk�l f�r SFS 1974; 153 beg�ran. Riksm�tet inledes d� inom tjugo dagar fr�n det att beg�ran i framst�lldes. Kallelse till urtima riksm�te skall kung�ras i allm�nna tidningarna senast dagen f�re riksm�tets b�rjan. 4 � Lagtima riksm�te som har inletts under augusti, september eller oktober skall avslutas senast den 31 m aj f�ljande �r. Riksdagen kan om synnerliga sk�l f�religger f�rl�nga riksm�tet, dock l�ngst till och med den 15 juni. Annat riksm�te p�g�r s� l�nge riksdagen finner det n�dv�ndigt. Riksm�te avslutas senast n�r n�sta lagtima riksm�te skall b�rja. Har regeringen f�rordnat om extra val, kan den under �terstoden av valperioden besluta att avbryta riksm�te. Riksm�tet skall avslutas omedelbart efter det att beslutet har tillk�nnagivils vid sammantr�de med kammaren. Till�ggsbest�mmelse 1.4.1 Talmanskonferensen yttrar sig till riksdagen �ver fr�ga om f�r� l�ngning till dag efter den 31 maj av riksm�te som har inletts under augusti, september eller oktober. 5 � Vid f�rsta sammantr�det med kammaren under riksm�te f�re- drages ber�ttelse av riksdagens valpr�vningsn�mnd om granskning av bevis om val av ledam�ter och ers�ttare. Ber�ttelse om granskning av bevis som inkommer under riksm�te f�redrages s� snart det kan ske. Vid f�rsta sammantr�det anst�lles upprop. D�refter v�ljes talman och vice talm�n i fall som angives i 8 kap. 1 �. Till�ggsbest�mmelse I.5.1 Kammarens f�rsta sammantr�de under ett riksm�te b�rjar klockan II. Kammarkansliet skall om m�jligt, skriftligen eller telegrafiskt, underr�tta riksdagsledam�terna om tidpunkten f�r det f�rsta samman� tr�det. 6 � Lagtima riksm�te �ppnas vid ett s�rskilt sammantr�de med kam� maren senast p� riksm�tets tredje dag. Statschefen f�rklarar d�rvid p� talmannens hemst�llan riksm�tet �ppnat. Vid f�rfall f�r statschefen f�rklarar talmannen riksm�tet �ppnat. Vid sammantr�det avgiver statsministern regeringsf�rklaring, om icke s�rskilda sk�l f�ranleder annat. Talmannen fastst�ller efter samr�d med vice talm�nnen ord� ningen f�r detta sammantr�de. 351 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:153 Till�ggsbest�mmelse 1.6.1 Sammanir�del f�r riksm�iets �ppnande �ger rum klockan 14 den f�rsta dagen under riksm�tet, om icke talmannen best�mmer annan tidpunkt. 7 � Talmannen eller, i hans st�lle, vice talman leder riksdagens ar� bete. Talmanskonferensen �verl�gger om �tg�rder som kan fr�mja plan� m�ssighet i riksdagens a rbete. Talmanskonferensen best�r av talmannen, vice talm�nnen, en f�re� tr�dare f�r varje partigrupp i riksdagen som motsvarar parti med minst fyra procent av r�sterna i hela riket vid senaste val till riksdagen, utskottens ordf�rande samt vice ordf�randen i ri ksdagens f�rvaltnings� styrelse. Partigruppernas f�retr�dare tills�tts vid b�rjan av varje lagtima riksm�te f�r tiden till dess n�sta lagtima riksm�te b�rjar. De utses med motsvarande till�mpning av det f�rfarande som angives i 7 kap. 12 � f�rsta stycket. Till�ggsbest�mmelser 1.7.1 Talmanskonferensen sammantr�der p� kallelse av talmannen. 1.7.2 Vid f�rfal l f�r ordf�randen i uts kott intr�der vice ordf�randen i hans st�lle. Suppleanter f�r partigruppernas f�retr�dare beh�ver ej utses. Talmanskonferensen sammantr�der inom st�ngda d�rrar. Vill konfe� rensen inh�mta upplysningar av n�gon som ej tillh�r konferensen, f�r den kalla honom till sammantr�de. Kammarsekreteraren och direkt�ren f�r f�rvaltningskontoret f�r deltaga i konferensens �ver� l�ggningar. 1.7.3 Vid konferensens sammantr�den f�res protokoll. Underr�ttelse om konferensens beslut tillst�lles dem som besluten avser. 8 � Riksdagsledamot kan efter pr�vning erh�lla ledighet fr�n sitt uppdrag. Beviljas ledamot ledighet f�r en tid av minst en m�nad, skall hans uppdrag under den tid ha n �r ledig ut�vas av ers�ttare. Till�ggsbest�mmelse 1.8.1 Ans�kan om ledighet fr�n uppdrag som riksdagsledamot skall inne� h�lla de sk�l varp� ans�kan grundas. Ans�kan skall avse ledighet under viss tid. Ans�kan pr�vas av talmannen, om den g�ller ledighet under kortare 252 m�nad, och av riksdagen om den g�ller f�r l�ngre tid. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 � N�r ers�ttare skall intr�da p� grund av f�reskrift i regerings- SFS 1974:153 formen eller 8 � i detta kapitel, skall talmannen kalla ers�ttaren till i och 2 kap. tj�nstg�ring. Talmannen skall d�rvid iakttaga den ordning mellan ers�ttarna som har best�mts enligt lag om val till riksdagen. Om s�rskilda sk�l f�ranleder det, f�r dock talmannen fr�ng� den s�lunda best�mda ordningen. Till�ggsbest�mmelse 1.9.1 Ers�ttare som skall ut�va uppdrag som riksdagsledamot skall erh�lla skriftligt bevis h�rom. Beviset skall angiva vilken ledamot som ers�ttaren tr�der i st�llet f�r och tiden f�r f�rordnandets b�rjan och slut. Bevis om slutdagen kan utf�rdas s�rskilt. Talmannen skall f�r kammaren tillk�nnagiva n�r ers�ttare tr�der i ledamots st�lle och n�r ledamot �tertager sin plats. 2 kap. Kammarsammantr�den 1 � Talmannen leder kammarens sammantr�den. Han f�r vid �ver� l�ggning i �m ne som �r upptaget p� f�redragningslistan icke yttra sig i sakfr�gan. 2 � Vid f�rfall f�r talmannen leder vice talman sammantr�de. Har samtliga vice talm�n f�rhinder, ledes sammantr�det av den av de , n�rvarande ledam�terna som l�ngst tid har varit ledamot av riksdagen. Om tv� eller flera har tillh�rt riksdagen lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de. Detsamma skall g�lla, innan talman och vice talm�n har j valts. j Vad som enligt 1 � g�ller om begr�nsning i talmannens yttrander�tt skall till�mpas ocks� p� annan som leder sammantr�de med kammaren. 3 � F�r varje ledamot skall finnas s�rskild plats i ple nisalen. Till�ggsbest�mmelse 2.3.1 Ledam�terna tager plats i plenisalen valkretsvis. S�rskilda platser skall fi nnas f�r talmannen och vice talm�nnen samt f�r statsr�den. 4 � Sammantr�de med kammaren �r offentligt. Dock kan samman� tr�de h�llas inom st�ngda d�rrar, om det p�kallas av h�nsyn till rikets s�kerhet eller i �vrigt till f�rh�llandet till annan stat eller mellanfolklig organisation. D�rom beslutar riksdagen. Skall regeringen vid s amman� tr�de l�mna riksdagen meddelande, kan �ven regeringen f�rordna om st�ngda d�rrar. Ledamot eller tj�nsteman i riksdagen f�r ej obeh�rigen yppa vad som har f�rekommit vid sammantr�de inom st�ngda d�rrar. Riksdagen 353 23SFS 1974 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 153 kan dock besluta att f�r s�rskilt fall helt eller delvis upph�va tystnads-: 2 kap. plikten. Till�ggsbest�mniPlse 2.4.1 1 plenisalen skall finnas s�rskilda platser f�r �h�rare. �h�rare som upptr�der st�rande kan genast utvisas. Om oordning uppst�r bland �h�rare, kan talmannen utvisa samtliga �h�rare. 5 � Upptagning fr�n offentligt kammarsammantr�de f�r s�ndning i radio eller television f�r �ga rum efter �verenskommelse med talmanskonferensen. 6 � Kallelse till annat sammantr�de �n som avses i 1 kap . 5 eller 6 � utf�rdas av talmannen. Kallelsen skall ansl�s i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen f�re sammantr�det och minst fjorton timmar i f�rv�g. Om synnerliga sk�l f� religger, f�r kallelsen dock ansl�s senare. 1 s�dant fall f�r sammantr�det h�llas endast om mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter medgiver det. Till�ggsbest�mmelser 2.6.1 Kallelse till sammantr�de b�r om m�jligt inf�ras i en eller flera dagliga tidningar. Avses a tt sammantr�de skall forts�tta efter klockan 19, skall talmannen f�re klockan 16 sammantr�desdagen underr�tta kammaren muntligen och genom anslag. 2.6.2 N�r val skall f �rr�ttas, angives detta s�rskilt i kallelsen. 7 � Talmannen skall till varje sammantr�de l�ta uppr�tta f�re� dragningslista �ver alla p� kammarens bord vilande �renden. Undantag f�r g�ras f�r �rende som antages bli behandlat inom st�ngda d�rrar. Vid sammantr�det skall talmannen f�redraga �rendena i den ordning vari de har tagits upp p� f�redragningslistan. Med �rende j�mst�lles val som skall f�rr�ttas vid sammantr�det. Till�ggsbest�mmelser 2.7.1 F�rslag till ny statsminister eller yrkande om misstroendef�rklaring f�res upp som f�rsta punkt p� f�redragningslistan. I �vrigt tages �rendena upp i f�ljan de ordning, om icke talmannen best�mmer annat: 1. val, 2. propositioner samt skrivelser fr�n regeringen med redog�relse f�r viss verksamhet, 3. f�rslag och redog�relser fr�n andra riksdagsorgan �n utskott, 354 4. motioner. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5. utskottsbet�nkanden i den ordning utskotten angives i till�ggs- SFS 1974:153 best�mmelse 4.2.1. 2 kap. 2.7.2 I F�r varje �rende g�res anteckning om bordl�ggning. Har utskott hemst�llt att �rende skall avg�ras efter endast en bordl�ggning, an- m�rkes det s�rskilt. 2.7.3 Om anteckning p� f�redragningslistan f�r s�rkilda fall f�reskrives i till�ggsbest�mmelserna 2.10.1, 2.14.1, 3. 6.1, 6.1.1, 6.1.2 och 6.2.2. ;|::: F�re varje sammantr�de ansl�s f�redragningslistan i plenisalen och p� de �vriga platser som talmannen best�mmer. Den skall dessutom 1 delas ut till ledam�terna och till utskotten. F�redragningslistan och ji tillh�rande handlingar skall finnas tillg�ngliga i kamm arkansliet. !*] .5 t 8 � Beslut att sammantr�de skall avslutas eller att uppeh�ll skall g�ras i p�g�ende sammantr�de fattas av kammaren utan f�reg�ende �ver- ; l�ggning. | , , 1 i !' 9 � Talmannen st�ller proposition till beslut. Finner han yrkande strida mot grundlag eller mot riksdagsordningen, skall han, med an- : givande av sk�l, v�gra proposition. Beg�r kammaren �nd� proposition, i skall talmannen h�nvisa fr�gan till konstitutionsutskottet f�r avg�rande. Proposition f�r ej v�gras p� vad utskottet har f�rklarat icke | strida mot grundlag eller mot denna riksdagsordning. 'l 1 10 � Vid sammantr�de f�r varje ledamot och varje statsr�d, med de ^ undantag denna riksdagsordning f�reskriver, fritt yttra sig i alla fr�gor j som �r under behandling och om lagligheten av allt som tilldrager sig ; vid sammantr�det. i ; Statschefen kan avgiva �mbetsf�rklaring inf�r kammaren. i ; Talmannen kan efter samr�d med de av partigrupperna utsedda i I ledam�terna i talmanskonferensen besluta att debatt utan samband i med annan handl�ggning f�r �ga rum vid sammantr�de med kam- , maren. S�dan debatt f�r begr�nsas till att avse s�rskilt �mne eller delas \ in i avsn itt efter �mne. '.1. Till�ggsbest�mmelse , 2.10.1 Meddelande om debatt enligt 10 � t redje stycket skall tagas upp p� f�redragningslistan till det sammantr�de d� debatten skall �ga rum. 11 � Ingen f�r vid sammantr�de deltaga i behandlingen av �rende som personligen r�r honom eller n�gon honom n�rst�ende. Statsr�d f�r dock deltaga i �verl�ggningen i �rende ang�ende hans tj�nsteut�vning. 355 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:153 12 � Ingen f�r vid sammanlr�de uttala sig otillb�rligt om annan eller 2 kap. begagna personligen f�rol�mpande uttryck eller i �vrigt i ord eller handling upptr�da p� s�tt som strider mot god ordning. Den som har ordet skall begr�nsa sitt anf�rande till det �mne som behandlas. Bryter n�gon mot vad som f�reskrives i f�rsta stycket och r�ttar han sig ej efter talmannens erinran, f�r talmannen taga fr�n honom ordet f�r p�g�ende �verl�ggning. 13 � Talmannen skall samr�da med de av partigrupperna utsedda ledam�terna i talmanskonferensen om uppl�ggningen av kammarens �verl�ggningar. 14 � Riksdagen kan i till�ggsbest�mmelse till denna riksdagsordning f�reskriva begr�nsning av antalet anf�randen som en talare f�r h�lla under �verl�ggningen i en fr�ga och av tiden f�r varje anf�rande. D�rvid f�r skillnad g�ras mellan olika kategorier av talare, s�som statsr�d och f�retr�dare f�r majoritet eller minoritet i u tskott eller f�r partigrupp, samt mellan talare som har efterkommit anmodan av talmannen om f�rhandsanm�lan inf�r en �verl�ggning och talare som har underl�tit det. Begr�nsning i yt trander�tten som s�gs i f�rs ta stycket kan p� f�rslag av talmannen beslutas ocks� s�rskilt i sam band med �verl�ggningen i viss fr�ga. Beslutet fattas utan f�reg�ende �verl�ggning. Vid till�mpningen av denna paragraf skall alltid iakttagas att envar som vill yttra sig i en fr�ga d�rvid f�r tala i sex minuter. R�tt till bem�tande och genm�le som avses i 15 � andra stycket f�religger oberoende av vad som kan ha best�mts enligt denna paragraf. Till�ggsbest�mmelser 2.14.1 Den som �nskar ordet vid �verl�ggning i kammaren b�r s�vitt m�jligt g�ra anm�lan d�rom till kammarkansliet senast dagen f�re det sammantr�de d� �verl�ggningen skall inledas. Talmannen kan vid f�rsta bordl�ggningen av ett utskottsbet�nkande anmoda dem som �nskar yttra sig n�r �rendet skall avg�ras att anm�la sig enligt f�rsta stycket och d�rvid angiva den tid som de ber�knar f�r sina anf�randen. Talmannens anmodan antecknas p� f�re� dragningslista, som upptager bet�nkandet. Anf�rande fr�n den som har underl�tit f�rhandsanm�lan f�r ej �verstiga sex minuter, om icke talmannen finner sk�l att medgiva l�ngre tid. 2.14.2 Anf�rande i s�rskilt anordnad debatt utan samband med annan handl�ggning f�r icke �verstiga femton minuter eller, betr�ffande anf�rande fr�n statsr�d eller en s�rskilt utsedd f�retr�dare f�r varje partigrupp, trettio minuter. Partigrupp skall till talmannen anm�la f�retr�dare som s�gs i f�rsta 356 stycket. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 � Talmannen best�mmer ordningen mellan dem som f�re SFS 1974:153 �verl�ggningen i en viss fr�ga har anm�lt att de vill yttra sig. De som 2 kap. beg�r' ordet under �verl�ggningen yttrar sig i den ordning de har anm�lt sig. Statsr�d f�r utan hinder av vad som s�gs i f �rsta stycket g�ra kortare inl�gg f�r att bem�ta annan talare. Med talmannens medgivande kan ledamot oberoende av talarordningen f� ordet f�r genm�le till annan talare. Till�ggsbest�mmelser 2.15.1 Oberoende av talarordningen kan talmannen l�mna ordet till ledamot f�r genm�le som inneh�ller upplysning eller r�ttelse med anledning av f�reg�ende talares anf�rande eller bem�tande av angrepp fr�n dennes sida. Tiden f�r genm�le f�r ej �verstiga tre minuter, om ej talmannen av s�rskilda sk�l medgiver utstr�ckning till sex minuter. Varje talare kan f� avgiva tv� genm�len p� samma huvudanf�rande. 2.15.2 Oberoende av talarordningen f�r ledamot under �verl�ggningen i en fr�ga inst�mma med f�reg�ende talare utan att angiva sk�l. 2.15.3 S�rskilt inl�gg fr�n statsr�d till bem�tande av annan talare f�r ej �verstiga tio minuter. Har talmannen redan beviljat ledamot r�tt till genm�le, f�r denne yttra sig f�re statsr�det. 2.15.4 Den som yttrar sig skall tala fr�n talarstolen eller fr�n sin plats i plenisalen. 16 � Vid sammantr�de f�res fullst�ndigt protokoll. Ingen f�r tala utanf�r protokollet. Vid jus tering av protokoll f�r beslut ej �ndras. Kammarens protokoll samt de handlingar som anses b�ra ing� i bihanget till detta protokoll skall utgivas av trycket, om de ej enligt vad som f�reskrives s�rskilt skall h�llas hemliga. Till�ggsbest�mmelser 2.16.1 Yttrande vid sammantr�de skall upptecknas och utan dr�jsm�l g�ras tillg�ngligt p� kammarkansliet. Har talaren ej gjort anm�rkning mot uppteckningen senast klockan 12 den femte vardagen efter sam� mantr�det, anses han ha godk�nt den. Om talaren justerar uppteck� ningen, b�r han p� den anteckna sitt namn eller sin signatur. 2.16.2 Protokoll justeras av kammaren p� sjunde vardagen efter sammantr�det, om riksdagen sammantr�der d�, och annars vid n�rmast 357 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:153 f�ljande sammantr�de. Protokoll som ej har justerats vid s lutet av ett 2 och 3 kap. riksm�te justeras vid den tidpunkt som talmannen best�mmer. Meddelande om tiden f�r s�dan justering inf�res i den eller de tidningar i vilka kammarsammantr�den gives till k�nna. Protokollet justeras inf�r de ledam�ter som �r n�rvarande. Vid justeringssammantr�de kan ledamot beg�ra beriktigande av protokollet i fr�ga om yttrande som annan ledamot har godk�nt enligt 2.16.1. 3 kap. �rendenas v�ckande 1 � Regeringen avgiver f�rslag till riksdagen genom proposition. Proposition skall vara �tf�ljd av regeringens protokoll i � rendet, av redog�relse f�r �rendets tidigare behandling, av motivering och av lagr�dets yttrande, d� s�dant f�religger. Till�ggsbest�mmelse 3.1.1 Proposition avl�mnas genom att den gives in till kammarkansliet. Den anm�les av talmannen vid sa mmantr�de med kammaren efter det att den har delats ut till riksdagens ledam�ter. 2� Budget�ret b�rjar den 1 juli. Regeringen skall senast den 10 januari eller, om hinder m�ter till f�ljd av nyligen intr�ffat regeringsskifte, snarast m�jligt d�refter avl�mna proposition med f�rslag till statsbudget (budgetproposition) f�r det n�rmast f�ljande budget�ret. Propositionen skall inneh�lla finansplan och nationalbudget. Regeringen skall avgiva s�rskilt f�rslag till slutlig reglering av s tatsbudgeten (kompletteringsproposition). S�dant f�rslag skall om hinder ej m�ter avl�mnas f�re utg�ngen av april m�nad. Annan proposition ang�ende anslag f�r det n�rmast f�ljande budget�ret skall avl�mnas senast den 10 mars, s�vida regeringen icke finner att propositionens behandling kan uppskjutas till f�ljande riksm�te. Proposition med f�rslag om nytt eller v�sentligen h�jt anslag b�r inneh�lla uppskattning av framtida kostnader f�r det �ndam�l som f�rslaget avser. Om f�rslag till anslag grundar sig p� plan f�r l�ngre tid �n den f�r vilken anslaget har ber�knats i propositionen, b�r planen redovisas. 3 � Annan proposition �n s�dan som avses i 2 � skall avl� mnas senast den 31 mars om regeringen anser att propositionen b�r behandlas under p�g�ende riksm�te. 4 � Best�mmelserna i 2 � andra stycket och 3 � om den tid d� proposition skall avl�mnas g�ller endast vid lagtima riksm�te som 35g enligt 1 kap. 4 � skall avslutas senast den 31 maj. � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Best�mmelserna g�ller ej SFS 1974:153 1. om budgetpropositionen med st�d av 2 � har avl�mnats efter den ^ 10 jan uari, 2. i fr�ga om proposition varigenom regeringen enligt lag f�r pr�vning underst�ller riksdagen en utf�rdad f�rordning, 3. om regeringen finner synnerliga sk�l f�religga att avl�mna propositionen senare. 5 � Regeringen b�r avl�mna sina propositioner p� s�dana tider att anhopning av arbete hos riksdagen om m�jligt f�rebygges. Regeringen skall samr�da med talmannen d�rom. Proposition kan avl�mnas �ven n�r riksm�te ej p�g�r. 6 � Regeringen f�r l�mna meddelande till riksdagen genom skrivelse eller ocks� muntligen genom statsr�d vid sammantr�de med kammaren. Till�ggsbest�mmelser 3.6.1 Skall statsr�d vid sammantr�de med kammaren l�mna muntligt med� delande till riksdagen, b�r anteckning h�rom g�ras p� f�redragnings� listan till sammantr�det. 3.6.2 Regeringen skall �rligen samtidigt med budgetpropositionen l�mna riksdagen redog�relse f�r verksamheten inom de kommitt�er som har tillsatts p� grund av regeringens beslut. 7 � Utskott f�r v�cka f�rslag hos riksdagen i � mne som h�r till dess handl�ggning. 8 � Annat organ som helt eller delvis utses av riksdagen f�r v�cka f�rslag hos riksdagen i fr�ga som r�r organets kompetens, organisation, personal eller verksamhetsformer. Riksdagen kan f�reskriva att s�dant organ �ven i anna t fall f�r v�cka f�rslag hos riksdagen. Om redog�relse till riksdagen fr�n riksdagsorgan �r s�rskilt f�reskrivet. Till�ggsbest�mmelser 3.8.1 F�rslag och redog�relse fr�n riksdagsorgan, som avses i 8 �, ingives till kammarkansliet och anm�les av talmannen vid sammantr�de med kammaren efter det att f�rslaget eller redog�relsen har delats ut till riksdagens ledam�ter. 3.8.2 Talmanskonferensen f�r v�cka f�rslag hos riksdagen i fr�ga som g�ller riksdagsarbetets bedrivande. Talmanskonferensen kan vidare i ^59 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " 1974:153 annat fall framl�gga f�rslag f�r riksdagen i f r�ga som g�ller riksdagen 3 kap. organ, om f�rslaget grundar sig p� utredning som talmans� konferensen har tillsatt p� riksdagens uppdrag. Riksdagens f�rvaltningsstyrelse f�r v�cka f�rslag hos riksdagen i fr�ga, som r�r f�rvaltningen inom fiksdagen eller dess myndigheter, om denna faller under styrelsens handl�ggning. 3.8.3 Om f�rslagsr�tt f�r fullm�ktige i rik sbanken, fullm�ktige i riksg�lds� kontoret, riksdagens ombudsm�n och riksdagens revisorer i annan fr�ga �n som avses i 8 � f�rsta stycket f�rsta punkten f�reskrives s�rskilt. 9 � Riksdagsledamot avgiver f�rslag till riksdagen genom motion. I en och samma motion f�r icke sammanf�ras f�rslag i skilda �mnen. Till�ggsbest�mmelse 3.9.1 Motion avl�mnas genom att den gives in till kammarkansliet av motion�r personligen eller, om motion�ren eller motion�rerna har f�rfall, av annan riksdagsledamot. Under uppeh�ll i riksd agsarbetet vid jul eller p�sk f�r motion dock ins�ndas med posten. Motion b�r l�mnas i fyra exemplar och inneh�lla uppgift om det parti som motion�ren tillh�r och om motion�rens plats i pleni salen. Talmannen anm�ler motion f�r kammaren. 10 � Motion f�r v�ckas inom femton dagar fr�n den dag d� budgetpropositionen anm�ldes i kammaren. Om riksm�tet upph�r innan motionstiden har g�tt till �nda, l�per ny motionstid om femton dagar fr�n b�rjan av n�sta lagtima riksm�te. Fastst�lles i n�got fall statsbudget f�r annan tid �n budget�ret, best�mmer riksdagen om motionstidens f�rl�ggning. 11 � Ut�ver vad som f�ljer av 10 � f�r motion med anledning av proposition avl�mnas inom femton dagar fr�n den dag d� proposi� tionen anm�ldes i kammaren. I � rende som m�ste avg�ras skyndsamt kan riksdagen, om den finner synnerliga sk�l f�religga, p� f�rslag av regeringen besluta om kortare motionstid. Riksdagen kan besluta att med h�gst tio dagar f�rl�nga tiden f�r avl�mnande av motion med anledning av proposition i vilken redovisas plan som avses i 2 � tredje stycket. Motion f�r i de fall som riksdagen f�reskriver v�ckas med anledning av skrivelse fr�n regeringen med redog�relse f�r viss verksamhet. D�rvid �ger best�mmelserna i f�rsta stycket motsvarande till�mpning. Vid ber�kning av motionstid enligt denna paragraf bortses fr�n dag 360 som infaller under l�ngre uppeh�ll i riksdagsarbetet under riksm�te. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Till�ggsbest�mmelser SFS 1974:153 3 kap. 3.11.1 Yrkande om f�rl�ngning av motionstiden enligt 11 � f�rsta stycket sista punkten framst�lles senast vid andra sammantr�det efter det d� propositionen anm�ldes i kammaren. Beslut om f�rl�ngning fattas senast vid d�refter f�ljande sammantr�de. 3.11.2 Motion f�r avl�mnas med anledning av skrivelse fr�n regeringen med �rlig redovisning f�r verksamheten inom Statsf�relag AB. 3.11.3 Talmanskonferensen fastst�ller vilka dagar som med till�mpning av 11 � tre dje stycket ej skall inr�knas i mot ionstid enligt paragrafen. 12 � Har proposition uppskjutils fr�n ett riksm�te till annat, far motion med anledning av propositionen v�ckas 1. vid f�rst a riksm�tet i valpe riod inom sju dagar fr�n dess b�rjan, 2. om propositonen har v�ckts s� sent under riksm�te alt den i 11 � f�reskrivna motionstiden icke har l�pt ut n�r riksm�tet upph�r, senast p� andra dagen av n�sta lagtima riksm�te eller, om riksdagen dessf�rinnan beslutar att behandla propositionen vid urtima riksm�te, inom sju dagar fr�n beslutet. Vid till�mpningen av f�rsta stycket skall med proposition j�mst�llas skrivelse som avses i 11 � and ra stycket. 13 � Best�mmelserna i 11 och 12 �� ger motsvarande till�mpning pa motion med anledning av f�rslag av s�dant riksdagens organ som avses i 8 �. Riksdagen kan f�reskriva att motion f�r v�ckas ocks� med anledning av redog�relse till riks dagen fr�n s�dant organ. Till�ggsbest�mmelse 3.13.1 Motion f�r avl�mnas med anledning av redog�relse fr�n fullm�ktige i riksbanken, fullm�ktige i riksg�ldskontoret, styrelsen f�r riks� dagsbiblioteket, riksdagens ombudsm�n eller riksdagens revisorer. 14 � Har riksdagen kallats till urtima riksm�te med st�d av beg�ran fr�n ledam�ter i riksdagen, f�r motion i fr�ga som har f�ranlett kallelsen avl�mnas inom fyra dagar fr�n riksm�tets b�rjan. 15 � Motion med anledning av h�ndelse av st�rre vikt f�r medan riksm�te p�g�r v�ckas gemensamt av minst tio ledam�ter, om h�ndelsen ej har kunnat f�rutses eller beaktas under motionstid som avses i 10 � eller kunnat f�ranleda motionsr�tt enligt annan best�m� melse i dett a kapitel. � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:153 16 � Konstitutionsutskottet skall till kammaren f�r slutligt beslut 3 kap. anm�la vilande beslut i �rende ang�ende grundlag eller riksdags� ordningen. Skall efter vad som s�gs i regeringsformen i annat fall till�mpas den ordning som g�ller f�r grundlags�ndring, skall vilande beslut i �rendet anm�las av det utskott till vars handl�ggning fr�gan h�r. 17 � Yrkande om misstroendef�rklaring skall framst�llas vid sam� mantr�de med kammaren. Yrkandet skall avl�mnas skriftligen till protokollet s� snart det har framst�llts. 18 � Vill �kla gare p�kalla att riksdagen enligt 4 kap. 8 � f�rsta stycket regeringsformen medgiver att talan v�ckes mot riksdagsledamot eller att ingripande g�res i dennes personliga frihet, skall han skriftligen ans�ka om det hos riksdagens talman. Vad som har sagts nu om aklagare skall g�lla �ven annan som vill beg�ra riksdagens medgivande att fa f�ra talan vid domstol med anledning av riksdagsledamots handlande. �r ans�kningshandlingen s� ofullst�ndig att den icke kan l�ggas till grund f�r riksdagens pr�vning eller har s�kanden icke gjort antagligt att han �r beh�rig att vidtaga eller hos myndighet beg�ra den �tg�rd, varom fr�ga �r, skall talmannen avvisa ans�kan. 1 anna t fall skall han anm�la den vid sammantr�de med kammaren. Till�ggsbest�mmelse 3.18.1 S�kande skall i an s�kningshandlingen angiva de omst�ndigheter p� vilka ans�kan grundas. 19 � Proposition och motion f�r �terkallas till dess utskott har avgivit bet�nkande i �rend et. �terkallas proposition, f�rfaller motion som har v�ckts med anledning av propositionen. Har proposition blivit �terkallad, f�r motion v�ckas med anledning d�rav inom sju dagar fr�n det att �terkallelsen anm�ldes i kammaren. Till�ggsbest�mmelse 3.19.1 �terkallelse skall g�ras i skr ivelse, som ingives till kammarkansliet. Talmannen avskriver f�rslag som har �terkallats eller f�rfallit p� grund av �terkallelsen och g�r anm�lan h�rom i kam maren. Om f�rslaget har h�nvisats till utskott, skall detta underr�ttas om avskrivningen. 20 � Vad som i all m�nhet g�ller om ber�kning av lagsladgad tid skall till�mpas ocks� p� tid d� �tg�rd enligt best�mmelse i detta kapitel 352 senast skall vidtagas. � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 kap. �rendenas beredning SFS 1974:153 4 kap. 1 � Proposition, motion samt f�rslag och redog�relse fr�n riks� dagsorgan som s�gs i 3 kap. 8 � skall f�r beredning h�nvisas till utskott. Detsamma skall g�lla ans�kan som �syftas i 3 kap. 18 � och som talmannen har anm�lt i kammaren samt skrivelse fr�n regeringen med redog�relse f�r viss verksamhet. Innan �rende h�nvisas till utskott skall det bordl�ggas vid sammantr�de med kammaren, om kammaren icke beslutar omedelbar h�nvisning. 2 � Riksdagen skall vid b�rjan av varje lagtima riksm�te inom sig tills�tta ett konstitutionsutskott, ett finansutskott, ett skatteutskott och minst tolv andra utskott. Valet g�ller f�r tiden till dess n�sta lagtima riksm�te b�rjar. Riksdagen kan under riksm�te tills�tta ytterligare utskott f�r l�ngst den tid som har angivits i f�rst a stycket. Till�ggsbest�mmelser 4.2.1 Riksdagen skall inom en vecka fr�n b�rjan av lagtima riksm�te tills�tta f�ljande sexton utskott: 1. ett konstitutionsutskott (KU), 2. ett finansutskott (FiU), 3. ett skatteutskott (SkU), 4. ett justitieutskott (JuU), 5. ett lagutskott (LU), 6. ett utrikesutskott (UU), 7. ett f�rsvarsutskott (F�U), 8. ett socialf�rs�kringsutskott(SfU), 9. ett socialutskott(SoU), 10. ett kulturutskott (KrU), 11. ett utbildningsutskott (UbU), 12. ett trafikutskott (TU), 13. ett jordbruksutskott (JoU), 14. ett n�ringsutskott (NU), 15. ett inrikesutskott (InU) och 16. ett civilutskott (CU). Utskotten v�ljes i den ordning de har tagits upp ovan. 4.2.2 Tills�tter riksdagen ytterligare utskott, skall den angiva dess huvudsakliga arbetsuppgifter. 3� Varje utskott skall best� av udda antal ledam�ter, l�gst femton. 353 � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:153 Till�ggsbest�mmelse 4 kap. 4 J J Varje utskott skall best� av femton ledam�ter. 4� Konstitutionsutskottet skall, ut�ver sin uppgift enligt 12 kap. 1 � regeringsformen, bereda �renden som r�r grundlagarna och riks� dagsordningen. 5 � Finansutskottet skall, ut�ver sina uppgifter enligt 8 kap. 6 � och 9 kap. 4 � regeringsformen, bereda �renden om allm�nna riktlinjer f�r den ekonomiska politiken och f�r budgetregleringen samt �renden som r�r riksbankens verksamhet. Skatteutskottet skall, ut�ver sin uppgift enligt 8 kap. 6 � regerings� formen, bereda �renden om statliga och kommunala skatter. 6� Riksdagen f�reskriver efter yilka grunder �vriga �renden skall f�rdelas mellan utskott. D�rvid skall iakttagas att �renden som h�r till ett �mnesomr�de h�nf�res till samma utskott. Dock f�r best�mmas att ett utskott skall finnas f�r beredning av �renden om s�dan lag som avses i 8 kap. 2 � r egeringsformen, oberoende av �mnesomr�de. Riksdagen kan avvika fr�n de grunder som s�lunda har fastst�llts liksom fran 5 �, om det i s�rskilt fall �r p�kallat av h�nsyn till sambandet mellan olika �renden, ett �rendes s�rskilda beskaffenhet eller arbetsf�rh�llandena. Till�ggsbest�mmelser 4.6.1 Konstitutionsutskottet skall, ut�ver sina uppgifter enligt 4 �, bereda �renden om lagstiftning i konstitutionella och allm�nt f�rvaltnings� r�ttsliga �mnen, �renden om press- eller partist�d, lagstiftning om radio, television och film liksom andra �renden som ang�r yttrande� frihet. opinionsbildning och religionsfrihet, �vriga �renden om riksdagen, riksdagens ombudsman och riksdagens myndigheter utom riksbanken, riksg�ldskontoret och riksdagens revisorer, �renden om medgivande fr�n riksdagen att v�cka talan mot riksdagsledamot eller att ingripa i hans personliga frihet samt �renden av allm�n betydelse f�r den kommunala sj�lvstyrelsen. 4.6.2 Finansutskottet skall, ut�ver sina uppgifter enligt 5 � f� rsta stycket, bereda �renden om ber�kning av statens inkomster och andra �renden r�rande statbudgeten, som icke tillh�r annat utskotts beredning, allm�nt budgettekniska �renden, �renden om penning-, kredit- och va� lutapolitiken, om riksg�ldskontoret och riksdagens revisorer, om f�r� valtningsrevision, statlig redovisning och rationalisering, om upp� handling i allm�nhet inom statsf�rvaltningen, om statens egendom i allm�nhet samt f�rvaltningsckonomiska �renden i �vrigt som icke r�r 354 enbart visst �mnesomr�de. Det skall �ven sammanst�lla statsbudgeten. '- T-,' " > r " � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4.6.3 SFS 1974:153 Skatteutskottet skall, ut�ver sina uppgifter enligt 5 � andra stycket, bereda �renden om taxering, uppb�rd och folkbokf�ring samt �renden om alkoholhaltiga varor. 4.6.4 Justitieutskottet skall bereda �renden som r�r domstolarna, arrende� n�mnderna och hyresn�mnderna, �klagarv�sendet, polisv�sendet och kriminalv�rden samt �renden r�rande brottsbalken, r�tteg�ngsbalken och lagar som ers�tter eller har n�ra samband med f�reskrifter i dessa balkar. 4.6.5 Lagutskottet skall bereda �renden r�rande gifterm�ls-, f�r�ldra-, �rvda-, handels- eller jordabalken eller lagar som ers�tter eller anknyter till f �reskrifter i dessa balkar, i d en m�n �rendena icke tillh�r annat utskotts beredning. Det skall �ven bereda �renden som g�ller lag� stiftning om f�rs�kringsavtalsr�tt, bolags- och f�reningsr�tt, v�xel- och checkr�tt, skadest�ndsr�tt, immaterialr�tt, uts�kning, konkurs, internationell privatr�tt samt lagstiftning i andra �renden av allm�nt privatr�ttslig beskaffenhet. 4.6.6 Utrikesutskottet skall bereda �renden om rikets f�rh�llande till och �verenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, Sveriges representation i utlandet och bist�nd till annat lands utveckling samt �renden i �v rigt om utrikes handel och internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den m�n �rendena icke tillh�r annat utskotts beredning. 4.6.7 F�rsvarsutskottet skall bereda �renden om milit�rt f�rsvar, civil� f�rsvar, psykologiskt f�rsvar, ekonomiskt f�rsvar, vapenfri tj�nst och v�rnpliktigas ekonomiska f�rm�ner. 4.6.8 Socialf�rs�kringsutskottet skall bereda �renden om allm�n f�rs�k� ring och yrkesskadef�rs�kring samt studiesociala �renden. 4.6.9 Socialutskottet skall bereda �renden om barna- och ungdomsv�rd, �ldringsv�rd, nykterhetsv�rd, socialhj�lp, st�d �t barnfamiljer, arbetar� skydd, arbetstid, semester, h�lso- och sjukv�rd, handikappv�rd och rehabilitering samt sociala �renden i �vrigt. 265 � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:153 4.6.10 4 kap. Kulturutskottet skall bereda �renden som r�r allm�nna kultur- och bildnings�ndam�l, ungdomsverksamhet, internationellt kulturellt sam� arbete samt idrotts- och friluftsverksamhet. Det skall �ven bereda kyrkofr�gor och �renden om radio och television i den m�n de icke till� h�r konstitutionsutskottets beredning. 4.6.11 Utbildningsutskottet skall bereda �renden om h�gre utbildning och forskning, skolv�sendet, l�rarutbildning och vuxenutbildning. 4.6.12 Trafikutskottet skall bereda �renden om j�rnv�gar, post, telegraf, telefon, v�gar, v�gtrafik, sj�fart, luftfart och v�derlekstj�nst. 4.6.13 Jordbruksutskottet skall bereda �renden om jordbruk, skogsbruk, tr�dg�rdsn�ring, jakt, fiske och vattenr�tt. Det skall �ven bereda �renden om naturv�rd samt �renden om milj�v�rd i �vrigt som icke tillh�r annat utskotts beredning. 4.6.14 N�ringsutskottet skall bereda �renden om allm�nna riktlinjer f�r n�ringspolitiken och d�rmed sammanh�ngande forskningsfr�gor samt �renden om industri och hantverk, handel, statlig f�retagsamhet, kon� sumentfr�gor, pris- och konkurrensf�rh�llanden i n�ringslivet, kredit- och fondv�sendet och det aff�rsm�ssiga f�rs�kringsv�sendet. 4.6.15 Inrikesutskottet skall bereda �renden om arbetsmarknaden, regional utveckling, lokaliseringsst�d, allm�n tj�nsteplikt, arbetsavtalsr�tt, arbetsl�shetsf�rs�kring, arbets- och anst�llningsf�rh�llanden i allm�n tj�nst, svenskt medborgarskap och utl�nningars st�llning. 4.6.16 Civilutskottet skall bereda �renden om bostadspolitiken, hyresregle� ring, bebyggelseplanl�ggning, byggnadsv�sendet, fysisk planering, ex� propriation, fastighetsbildning, lantm�teriv�sendet, l�nsf�rvaltningen med lokala skattemyndigheter och exekutionsv�sendet, statistik, brandv�sendet och rikets administrativa indelning samt s�dana kommunfr�gor som icke tillh�r konstitutionsutskottets beredning. 7 � Annat �rende �n budgetpropositionen f�r delas mellan tv� eller flera utskott endast om s�rskilda sk�l f�ranleder det. 8 � Utskott skall avgiva bet�nkande i �rende som har h�nvisats till � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> utskottet och som ej har �terkallats. Utskott kan dock �verflytta �rend e SFS 1974:153 till an nat utskott, om detta samtycker d�rtill, eller �verenskomma med 4 ett eller flera utskott att de skall bereda �rendet gemensamt genom deputerade i sammansatt utskott. S�dant utskott avgiver bet�nkande till riksdagen. Bet�nkande i �rende vars behandling har uppskjutits fr�n en val� period f�r riksdagen till n�sta skall avgivas av utskott som har tillsatts av den nyvalda riksdagen. Utskott skall till anm�lan till kammaren av vilande beslut som s�gs i 3 kap. 16 � foga yt trande i �rendet. Till�ggsbest�mmelse 4.8.1 Beslut av finans- och skatteutskotten i fr�ga som avses i 8 kap. 6 � regeringsformen meddelas regeringen genom skrivelse. 9� �rende, i vilket utskott har avgivit bet�nkande, skall fr�n kammaren �terf�rvisas till utskottet f�r ytterligare beredning, om minst en tredjedel av de r�stande ansluter sig till yrkande om det. �terf�rvisning enligt denna paragraf f�r ej g�ras mer �n en g�ng i samma �rende. Kammaren kan �ven h�nvisa �rendet till annat utskott f�r ytterligare beredning. F�religger samtidigt yrkande h�rom och yrkande om �terf�rvisning, skall sistn�mnda yrkande pr�vas f�rst. Beslutas d�rvid �terf�rvisning, f�rfaller yrkandet om h�nvisning till annat utskott. 10 � Statlig myndighet skall l�mna upplysningar och avgiva yttrande, d� utskott beg�r det. S�dan skyldighet �ligger dock ej regeringen. Myndighet som ej lyder under riksdagen kan h�nskjuta beg�ran fr�n utskott till reg eringens avg�rande. Beg�r minst en tredjedel av ledam�terna i ett utskott vid be� handlingen av ett �rende att upplysningar eller yttrande skall inh�mtas fr�n myndighet som avses i f�rsta stycket, skall utskottet f�ranstalta om detta, s�vida det icke finner att d�rmed f�renat dr�jsm�l med �rendets behandling skulle leda till avsev�rt men. 11 � Utskott f�r sammantr�da ocks� under tid d� riksm�te icke p�g�r, om dess uppgifter kr�ver det. Till�ggsbest�mmelser 4.11.1 Utskott sammantr�der f�rsta g�ngen p� kallelse av talmannen inom tv� dagar efter valet. D�refter sammantr�der utskottet p� kallelse av ordf�randen. F�r �ndam�l som s�gs i 9 kap. 4 � regeringsformen kan finansutskottet sammankallas ocks� p� beg�ran av regeringen. F�r �ndam�l som s�gs i 8 kap. 6 � regeringsformen sammankallas finans- och skatteutskotten f�rsta g�ngen p� beg�ran av regeringen. Skall 357 � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:153 utskott enligt vad nu sagts sammankallas p� regeringens beg�ran, 4 och 5 kap. utf�rdas kallelsen av talmannen. Personlig kallelse skall utg� till samtliga ledam�ter och suppleanter. Kallelse b�r om m�jligt ansl�s i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen f�re sammantr�det och inf�ras i en eller flera dagliga tidningar. 4.11.2 Utskott f�r sammantr�da samtidigt med kammaren endast om f�r� handlingen i kam maren avser annat �n �rendes avg�rande eller val och utskottet i f�rv�g har medgivit det genom enh�lligt beslut. 4.11.3 Innan ordf�rande har valts, f�res ordet av den av de n�rvarande ledam�terna som har varit ledamot av riksdagen l�ngst tid. Om tv� eller flera har tillh�rt riksdagen lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de. Vid geme nsamt sammantr�de med finans- och skatteutskotten enligt 8 kap. 6 � regeringsformen f�res ordet av den av utskottsordf�randena som har varit ledamot av riksdagen l�ngst tid. Om de har tillh�rt riksdagen lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de. 4.11.4 �ver sammantr�de med utskott f�res protokoll. 12 � Utskott skall sammantr�da inom st�ngda d�rrar. Om s�rskilda sk�l f�religger, kan utskottet medgiva att �ven annan �n ledamot, suppleant och tj�nsteman i uts kottet �r n�rvarande. 13 � 1 utskott f�r ingen n�rvara, n�r �rende som personligen r�r honom eller n�gon honom n�rst�ende f�rekommer till �verl�ggning eller beslut. 14 � Omr�stning inom utskott skall g�ras �ppet. �r r�sterna lika delade, g�ller den mening som ordf�randen bitr�der. Ledamot som har f�rlorat vid omr�stning inom utskott kan till utskottets bet�nkande foga reservation med yrkande. Bet�nkandet f�r dock icke f�rdr�jas d�rigenom. 15 � Ledamot, suppleant eller tj�nsteman i utskott f�r ej obeh�rigen yppa vad som enligt beslut av regeringen eller utskottet skall h�llas hemligt med h�nsyn till rikets s�kerhet eller av annat synnerligen viktigt sk�l, som betingas av f�rh�llandet till fr�mmande stat eller mellanfolklig organisation. 5 kap. �rendenas avg�rande 2gg 1 � Utskotts bet�nkande skall f�re �rendets avg�rande bordl�ggas vid � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> tv� sammantr�den med kammaren, om ej riksdagen p� utskottets SFS 1974:153 f�rslag beslutar att �rendet skall avg�ras efter endast en bordl�ggning. 5 Till�ggsbest�mmelser 5.1.1 Utskottsbet�nkande f�r icke anm�las i kammaren f�rr�n det har delats ut till riksd agens ledam�ter. 5.1.2 Vill ledamot inf�r avg�randet av ett �rende framst�lla yrkande som ej redovisas i utskottets bet�nkande, skall han snarast m�jligt underr�tta talmannen om yrkandet. Yrkandet b�r s�ttas upp skriftligt och delas ut till ledam�terna innan �rendet avg�res; motiveringen skall d�rvid utel�mnas. 2� �rende om misstroendef�rklaring skall ligga p� kammarens bord till det andra sammantr�det efter det d� yrkandet framst�lldes och avg�ras senast vid det d�rp� f�ljande sammantr�det. Vad s�lunda har f�reskrivits �ger motsvarande till�mpning p� f�r slag av talmannen till ny s tatsminister. D�rvid skall iakttagas den i 6 kap. 2 � andra stycket regeringsformen f�reskrivna fristen. 3 � �rende i vilket �verl�ggning �ger rum f�r ej upptagas till av� g�rande f�rr�n kammaren p� talmannens f�rslag har funnit �verl�gg� ningen avslutad. �rende avg�res med acklamation eller, om ledamot yrkar det, genom omr�stning. Fordras f�r beslut anslutning fr�n s�rskilt flertal, skall �rendet alltid avg�ras genom omr�stning. Avg�randet av �rende skall, om det beh�vs, delas upp pa skilda beslut. 4 � N�r �rende avg�res med acklamation, skall talmannen st�lla proposition p� varje yrkande som har framst�llts under �verl�gg� ningen. Propositionen avfattas s� att den kan besvaras med ja eller nej. Talmannen tillk�nnagiver hur beslutet har utfallit enligt hans upp� fattning och bef�ster det med klubbslag, om ej omr�stning beg�res. 5 � N�r �rende avg�res genom omr�stning, st�lles mot det yrkande, som enligt talmannens uppfattning har vunnit riksdagens bifall, eller, n�r acklamation ej har skett, mot det yrkande, som talmannen best�mmer, annat yrkande som kontraproposition. F�religger flera �n tv� yrkanden som kan st�llas mot varandra, skall f�rst med till�mpning av 4 � beslutas vilket yrkande som skall vara kontraproposition. Omr�stning g�res �ppet. Talmannen tillk�nnagiver hur omr�st� ningen har utfallit och bef�ster beslutet med klubbslag. Till�ggsbest�mmelser 5.5.1 D� omr�stning skall �ga rum, uppr�ttar talmannen omr�stnings- 269 24SFS 1974 � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 153 proposition. Fordras i visst fall f�r beslut anslutning fr�n s�rskilt 5 kap. flertal, angives det i omr�s tningspropositionen. Sedan ledam�terna efter f�rvarning har intagit sina platser i pleni� salen, l�ses omr�stningspropositionen upp och underst�lles kammaren f�r godk�nnande. Omr�stning kan f�rr�ttas med uppresning. Om talmannen efter om� r�stning med uppresning finner tvekan r�da om omr�stningens resultat eller ledamot beg�r r�str�kning, verkst�lles ny omr�stning med omr�stningsapparat eller, n�r s�dan icke kan anv�ndas, med namnupprop. 5.5.2 Vid omr�stning med uppresning uppmanar talmannen f�rst de leda� m�ter som vill r�sta f�r ja-propositionen att resa sig och riktar d�refter samma uppmaning till de ledam�ter som vill r�sta f�r nej� propositionen. Vid omr �stning med omr�stningsapparat fotograferas den tabl� som visar hur varje ledamot har r�stat. Vid omr�stning med namnupprop anmodar talmannen tv� ledam�ter att taga plats vid talmansbordet f�r att f�ra anteckningar �ver omr�stningen. Vice talm�nnen ropas upp f�rst och d�refter �vriga ledam�ter efter platsnummer i plenisalen. N�got av f�ljande svar skall avgivas: ja. nej, avst�r. 6� Uppkommer lika r�stetal vid omr�stning om vilket yrkande som skall vara kontraproposition, avg�res utg�ngen genom lottning. �r r�sterna lika delade i huvudomr�stning st�ller talmannen proposition p� f�rslag om �terf�rvisning av �rendet till utskottet. �rendet skall � terf�rvisas om minst h�lften av de r�stande f�renar sig h�rom. Beslutas ej �terf�rvisning, avg�r lotten vilken mening som skall vara riksdagens beslut. Efter aterf�rvisning upptages �rendet p� nytt i sin helhet till avg�rande i kammaren. Uppst�r d�rvid �ter lika r�stetal vid huvudomr�stning, skall lottning �ga rum genast. 7 � Har avg�randet i lag�re nde delats upp p� tv� eller flera beslut,, f�r riksdagen omedelbart efter det sista delbeslutet p� f�rslag av talmannen eller ledamot besluta att �rendet skall f�r ytterligare beredning �terf�rvisas till utskottet. Beslutar riksdagen �terf�rvisning, har delbesluten f�rfallit. Beslut enligt denna paragraf om �ter� f�rvisning av �rende f�r ej upprepas. 8 � Fordras f�r beslut anslutning fr�n s�rskilt flertal och f�religger mer �n ett f�rslag till s�dant beslut, utv�ljer riksdagen f�rst, med till�mpning av vad som g�ller i allm�nhet, ett av f�rslagen. D�refter avg�res om detta f�rslag skall antagas eller f�rkastas. F�religger samtidigt tv� eller flera yrkanden om misstroende� f�rklaring mot samma statsr�d, skall endast en omr�stning �ga rum. 9 � Ledamot f�r omedelbart efter �rendes avg�rande anm�la reser- 370 vation eller avgiva r�stf�rklaring. � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 � Genom s�rskilt beslut kan riksdagen till n�rmast f�ljande SFS 1974:153 lagtima riksm�te uppskjuta behandlingen av �rende. �rende som 5 g�ller statsbudgeten f�r n�rmast f�ljande budget�r f�r dock uppskjutas endast om det kan ske utan ol�genhet f�r budgetregleringen. Beslut om uppskov kan upprepas. Avslutas riksm�te i f�rtid med anledning av extra val, skall �rende som riksdagen icke har hunnit avg�ra anses utan s�rskilt beslut uppskjutet till det f�rsta lagtima riksm�tet efter valet. �rende som ej har �terkallats skall avg�ras f�re utg�ngen av kalender�ret efter det d� �rendet v�cktes eller, om hinder h�remot m�ter till f�ljd av f�rordnande om extra val, snarast m�jligt efter det att den nyvalda riksdagen har sammantr�tt. Till�ggsbest�mmelse 5.10.1 Beslut att uppskjuta �rende fattas p� framst�llning av utskott, till vars handl�ggning �rendet h�r. Utskottet skall inh�mta yttrande fr�n talmanskonferensen. Kammaren kan �ven utan s�dan framst�llning besluta uppskov i samband med behandlingen av utskottsbet�nkande. 11 � Riksdagen kan vid urtima riksm�te besluta att till behandling upplaga uppskjutet �rende. Till�ggsbest�mmelse 5.11.1 Beslut att vid urtima riksm�te upptaga uppskjutet �rende fattas pa f�rslag av utskott till vars handl�ggning �rendet h�r eller p� f�rslag av talmannen. Talmanskonferensen skall h�ras i fr�gan . 12 � Slutligt beslut i �re nde ang�ende grundlag fattas vid f�rsta riks� m�tet i den valperiod som f�ljer p� riksdagsvalet n�rmast efter det vilande beslutet i �rendet, s�vida ej avg�randet uppskjules till annat riksm�te. I fr�ga om uppskov �ger best�mmelserna i 10 � f�rsta och andra styckena och i 11 � motsvarande till�mpning. �rendet skall avg�ras slutligt f�re n�sta ordinarie val till riksdagen. Till�ggsbest�mmelse 5.12.1 Till�ggsbest�mmelserna 5.10.1 och 5.11.1 �ger motsvarande till�mp� ning i fr�ga om uppskov med slutligt beslut i �rende ang�ende grundlag. 13 � Riksdagens beslut med anledning av proposition samt annat beslut, varom regeringen skall underr�ttas, meddelas regeringen genom skrivelse. 37 j � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 153 Till�ggsbest�mmelse 5 och 6 kap. 5 13 1 Riksdagens skrivelser s�ttes upp av kammarkansliet och under� tecknas av talmannen. Utskott som har berett �rende skall f� del av kammarens beslut i �rendet� 6 kap. Interpellationer och fr�gor till statsr�d 1 � Interpellation skall ha best�mt inneh�ll och vara f�rsedd med moti\ering. Interpellation b�r v�ckas endast i a ngel�genhet av st�rre allm�nt intresse. Riksdagen beslutar om interpellationen f�r fram� st�llas. Beslutet fattas utan f�reg�ende �verl�ggning. Statsrad, som icke besvarar interpellation inom fyra veckor fr�n det alt riksdagen medgav att interpellationen fick framst�llas, skall f�re utg�ngen av den na tid muntligen meddela riksdagen varf�r svar uteblir eller anstar. Sadant meddelande f�r ej f�ljas av �verl�ggning. Interpellation f�rfaller om den ej har besvarats vid det riksm�te d� den s�cktes. Till�ggsbest�mmelser 6.1.1 Interpellation ingives till kammarkansliet och anm�les av talmannen vid sammantr�de med kammaren utan dr�jsm�l efter det att interpellationen har delats ut till riksdagens ledam�ter. Fr�gan huruvida interpellationen f�r framst�llas avg�res vid n�rmast f�ljande sammantr�de och tages upp p� f�redragningslistan till detta samman� tr�de. Medgiver riksdagen att interpellationen f�r framst�llas, l�ter talmannen skyndsamt statsr�det f� del av den. Den som vid rik sm�te, som enligt 1 kap. 4 � skall avsl utas senast den 31 maj, ingiver interpellation till kammarkansliet efter utg�ngen av april manad skall i inte rpellationen angiva sk�len till att denna icke har ingivits tidigare. 6.1.2 N�r statsr�d �mnar besvara interpellation, best�mmer talmannen efter samr�d med statsr�det och interpellanten vid vilket sammantr�de svaret skall l�mnas. Meddelande h�rom ansl�s senast klockan 11 dagen f�re sammantr�det och tages upp p� f�redragningslistan. Svar p� interpellation f�r delas ut till ledam�terna i f�rv�g. Har s� skett, kan statsr�det begr�nsa sitt anf�rande till en sammanfattning av svaret. 2 � Fr�ga skall ha best�mt inneh�ll. Den f�r vara f�rsedd med en kort inledande f�rklaring. N�r fr�ga besvaras, f�r endast den ledamot som 3-72 har framst�llt fr�gan och det statsr�d som l�mnar svaret taga del i � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �verl�ggningen. Riksdagen kan f�reskriva begr�nsning i y ttrander�tten SFS 1974; 153 f�r dessa talare ut�ver vad som f�ljer av 2 kap. 14 �. g PPJ, 7 Till�ggsbest�mmelser 6.2.1 Fr�ga ingives till ka mmarkansliet. Den skall var a egenh�ndigt under� tecknad av den ledamot som framst�ller fr�gan. Talmannen l�ter utan dr�jsm�l statsr�det f� del av fr�gan och anm�ler den vid n�rmast f�ljande sammantr�de. 6.2.2 Vad som f�reskrives i 1 � tredje stycket och i till�ggsbest�mmelse 6.1.2 f�rsta stycket skall till�mpas ocks� p� fr�ga. Om icke s�rskilda sk�l f�ranleder annat, skall fr�gor besvaras vid en eller tv� fr�gestunder varje vecka. Fr�ga b�r besvaras vid den fr�gestund som infaller n�rmast efter sex dagar fr�n det att fr�gan l�mnades till kammar� kansliet. N�r fr�ga besvaras, f�r det f�rsta anf�randet fr�n varje talare r�cka l�ngst tre minuter, det andra l�ngst tv� minuter och varje f�ljande anf�rande l�ngst en minut. 7 kap. Gemensamma best�mmelser om val inom riksdagen 1� Best�mmelserna i 2-12 �� g�ller val som ankommer p� kam� maren. Best�mmelserna i 2� f�rsta stycket, 6 �, 8-10 �� och 12 � andra stycket skall till�mpas endast i den m�n riksdagen ej f�reskriver annat. TiH�ggsbest�mmelse 7.1.1 Ut�ver de val s om kammaren f�rr�ttar enligt regeringsformen och riksdagsordningen skall den f�retaga val till 1. riksg�ldsfullm�ktige, 2. styrelsen f�r riksdagsbiblioteket, 3. Nordiska r�dets svenska delegation, 4. Europar�dets svenska delegation, 5. styrelsen f�r Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond. Kammaren skall ocks� varje �r utse aderton ledam�ter av riksdagen, vilka f�r d eltaga i bo lagsst�mmor med Statsf�retag AB. 2 � Val beredes av en inom riksdagen utsedd valberedning. Valberedningen utses vid f�rsta sammantr�det med kammaren under riksdagens valperiod f�r tiden till valperiodens slut. Varje partigrupp, vilken motsvarar parti som vid valet till riksdagen har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket, skall bes�tta en plats. 3-73 � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 153 D�rut�ver f�rdelas tio platser proportionellt mellan samma 7 kap, partigrupper. Ledam�terna tills�ttes med till�mpning av det f�rfarande som angives i 12 � f�rsta sty cket. Till�ggsbest�mmelser 7.2.1 Talmannen fastst�ller f�r varje partigrupp det antal ledam�ter, som, partigruppen skall tills�tta i valberedningen. D�rvid skall han vid den proportionella f�rdelningen till�mpa den ber�kningsgrund som angives i 4 � andra stycket. 7.2.2 Valberedningen bereder alla val som f�rr�ttas av kammaren utom val av riksf�rest�ndare, vice riksf�rest�ndare, person som skall intr�da som tillf�llig riksf�rest�ndare, talman, vice ta lm�n, kammarsekreterare samt riksdagens ombudsm�n och deras st�llf�retr�dare. Om beredning av val av ombudsm�n och st�llf�retr�dare f�reskrives i till�ggs� best�mmelse 8.10.2. 7.2.3 Valberedningen h�ller p� kallelse av talmannen sitt f�rsta samman� tr�de samma dag som den utses. D�refter sammantr�der beredningen pa kallelse av o rdf�randen. Best�mmelserna i 4 kap. 12 � samt till�ggsbest�mmelserna 4.11.1 andra stycket och 4.11.2-4 �ger motsvarande till�mpning p� valbered� ningen. 3 � Framl�gges vid val som avser tv� eller flera personer en gemen� sam lista, som upptager namn p� s� m�nga personer som valet avser, och har listan godk�nts av alla i valberedningens sammantr�de del� tagande ledam�ter eller av alla utom en, skall talmannen st�lla pro� position p� godk�nnande av listan och f�rklara de p� denna upptagna personerna valda. Val med slutna sedlar skall dock f�rr�ttas, om det beg�res av minst s� m�nga riksdagsledam�ter, som motsvarar det tal vilket erh�lles, om samtliga r�stber�ttigade ledam�ters antal delas med antalet av de personer valet avser, �kat med ett. Detta val skall �ga rum vid ett f�ljande sammantr�de. F�ljer av s�rskild best�mmelse att innehavare av visst uppdrag skall v�ljas f�r sig, skall valet f�rr�ttas med acklamation. Om ledamot beg�r det, skall valet dock f�rr�ttas med slutna sedlar. F�religger enh�lligt f�rslag fr�n valberedningen, skall i s� dant fall valet �ga rum f�rst vid ett f�ljande sammantr�de. 4 � Val f�rr�ttas med slutna sedlar, om ej annat f�ljer av 3 � eller annan huvudbest�mmelse i riksdagsordningen. Skall tv� eller flera personer utses genom val med slutna sedlar, f�rdelas platserna proportionellt mellan partier. Med parti avses d�rvid varje grupp av 374 riksdagsledam�ter som vid va let upptr�der under s�rskild beteckning. � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Platserna f�rdelas mellan partier genom att de en efter en tilldelas SFS 1974: 153 det parti som f�r varje g�ng visar det st�rsta j�mf�relsetalet. 7 J�mf�relsetalet �r lika med partiets r�stetal, s� l�nge ingen plats har tilldelats partiet, och erh�lles d�refter genom att partiets r�stetal delas rried det tal som motsvarar antalet platser som redan har tilldelats partiet, �kat med ett. Vid lika j�mf�relsetal skiljes genom lottning. Till�ggsbest�mmelser 7.4.1 Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och f�rg. Valsedel skall vara enkel, sluten och om�rkt. Den f�r inneh�lla uppgift om det val f�r vilket den g�ller. Valsedel �r ogiltig om den �r f�rsedd med k�nnetecken som uppenbarligen har blivit anbragt p� valsedeln med avsikt eller om den saknar giltigt kandidatnamn. Har ledamot i ett val l�mnat mer �n en valsedel, �r valsedlarna ogiltiga. Har sedlarna samma inneh�ll, skall dock en valsedel betraktas som giltig vid sammanr�kningen. Namn p� valsedel skall anses obefintligt om kandidaten ej �r valbar, namnet �r �verstruket eller det ej framg�r klart vem som avses. 7.4.2 Vid proportionellt val an v�ndes valsedlar, p� vilka f�re namnen har satts ut partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord f�r viss grupp av riksdagsledam�ter eller f�r viss meningsriktning). Namnen f�res upp i en f�ljd under varandra. Valsedel �r ogiltig om den saknar partibeteckning eller upptager mer �n en partibeteckning. Namn p� valsedel skall anses obefintligt, om ordningen mellan namnet och annat namn ej framg�r klart. De platser som har tilldelats ett parti bes�ttes s� att partiets f�rsta plats tillerk�nnes den vars namn st�r fr�mst i o rdningen inom partiet, partiets andra plats den som b�r det andra namnet i or dningen och s� vidare enligt samma grund. N�r ordningen mellan namn p� ett partis valsedlar skall best�mmas, �ger 14 kap. 6� vallagen (1972:620) motsvarande till�mpning. 7.4.3 Vid val av en person med slutna sedlar f�r valsedel ej upptaga partibeteckning. Inneh�ller valsedel tv� eller flera kandidatnamn, �r den ogiltig. Vid lika r �stetal skiljes genom lottning. 7.4.4 Vid val med slutna sedlar anmodar talmannen fem ledam�ter att taga plats vid talmansbordet. Av dessa skall tre bitr�da n�r valsedlarna �ppnas och granskas och tv� f�ra anteckningar �ver valet. Upprop verkst�lles i sam ma ordning som enligt till�ggsbest�mmelse 5.5.2. N�r ledamot ropas upp, skall han g� fram till talmansbordet och l�mna sin valsedel till talmannen. 375 � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 153 Sedan samtliga godk�nda valsedlar har l�sts upp av talmannen och 7 kap. antecknats av kammarsekreteraren och de tv� ledam�terna, j�mf�res anteckningarna �ver valet. Talmannen meddelar resultatet av valet, s� snart detta har fastst�llts. 7.4.5 Skall tv� eller flera val med slutna sedlar f�rr�ttas, f�r talmannen, savida ledamot icke yrkar annat, best�mma alt valsedlarna skall avl�mnas i samtliga val, innan sammanr�kning f�retages i n�got av valen. 5 � Val med slutna sedlar f�r �verklagas hos riksdagens valpr�v- ningsn�mnd. Valet skall g�lla utan hinder av att det har �verklagats. Till�ggsbest�mmelser 7.5.1 Besv�r �ver val som s�gs i 5 � st�lles till valpr�vningsn�mnden. Besv�rshandlingen skall ges in till kammarkansliet inom fem dagar fr�n den dag da resultatet av valet meddelades i kammaren. S� snart besv�rstiden har g�tt ut, skall talmannen vid sammantr�de med kammaren tillk�nnagiva samtliga besv�r som har anf�rts. Talmannen skall h�rvid angiva viss k ort tid inom vilken f�rklaring �ver besv�ren skall ha kommit in till v alpr�vningsn�mnden. N�r f�rklaringstiden har gatt ut skall talmannen genast s�nda besv�rshandlingarna till valpr�vningsn�mnden. Talmannen b�r d�rj�mte skyndsamt inkomma till valp r�vningsn�mnden med yttrande �ver besv�ren. 7.5.2 Har vid valet f�reskrift i 4� eller i till�ggsbest�mmelserna 7.4.1-5 blivit �sidosatt och �r det ej osannolikt att felet har inverkat p� valutg�ngen, skall valpr�vningsn�mnden undanr�ja valet och f�rordna om omval. Kan felet avhj�lpas genom f�rnyad sammanr�kning eller annan s�dan mindre ingripande �tg�rd, skall valpr�vningsn�mnden dock i st�llet uppdraga �t talmannen att vidtaga erforderlig r�ttelse. 7.5.3 Valsedlar och annat valmaterial skall f�rvaras under betryggande s�kerhet till dess att valet har vunnit laga kraft. 6 � Val, som enligt vad som �r s�rskilt f�reskrivet avser tid mot� svarande riksdagens valperiod, skall f�rr�ttas snarast efter valperiodens b�rjan och g�lla till dess att riksdagen f�rr�ttar nytt val under n�sta valperiod. 7 � Har ny ledamot tagit plats i riksdagen med anledning av att ut� g�ngen av val till riksdagen har blivit �ndrad efter �verklagande, skall val som riksdagen har f�rr�ttat dessf�rinnan under valperioden g�ras om, s�vida det beg�res av minst tio riksdagsledam�ter, � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 � Skall tv� eller flera v�ljas, utses tillika suppleanter till minst SFS 1974: 153 samma antal som de ordinarie ledam�terna. Vad som �r f�reskrivet om 7 kap. dessa �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om suppleanterna. Till�ggsbest�mmelse 7.8.1 Sedan riksdagen har f�rr�ttat val till organ och d�rvid utsett suppleanter med st�d av 8 �, kan den besluta att �ka antalet suppleanter i organet. Suppleantval som f�ranledes h�rav skall f�rr�ttas s� snart det kan ske. 9� �r av riksdagen vald ledamot i ett organ fr�nvarande, intages hans plats, om det kan ske, av suppleant som h�r till samma parti� grupp. 1 �vri gt g�ller att suppleanterna har f�retr�de i den ordning i vilken de har valts eller, om valet har f�rr�ttats med gemensam lista, i den ordning i vilken de har f�rts upp p� listan. Till�ggsbest�mmelse 7.9.1 Ledamot eller suppleant som har f�tt plats fr�n tv� eller flera grupper anses vald f�r den grupp, fr�n vilken plats f�rst har tilldelats honom. 10 � �r till ett uppdrag endast den valbar som tillh�r riksdagen och l�mnar den valde riksdagen eller utses han till riksdagens talman eller till statsr�d, skall han avg� fr�n uppdraget. 11 � Den som har utsetts till uppdrag genom val av riksdagen f�r ej undandraga sig uppdraget utan att riksdagen medgiver det. 12 � L�mnar den som har valts till ett organ sitt uppdrag i f �rtid och avs�g det val genom vilket uppdraget tillsattes vid mandatperiodens b�rjan tv� eller flera personer, skall den partigrupp eller de partigrupper, som han var vald f�r, till talmannen anm�la en efter� tr�dare. Talmannen f�rklarar den anm�lde vald. G�res ej s�dan anm�lan eller anm�les mer �n en person, utser talmannen eftertr�dare. �r i annat fall �n som avses i f�rsta stycket plats ledig i f�rtid, anst�lles kompletteringsval f�r den �terst�ende tiden med till�mpning av vad som g�ller i allm�nhet. 13 � Organ, vars ledam�ter helt eller delvis utses av kammaren, v�ljer inom sig ordf�rande och en eller flera vice ordf�rande, om ej annat �r f�reskrivet. 14 � Val inom organ, som s�gs i 13 �, f�rr�ttas med acklamation eller, om ledamot beg�r det, med slutna sedlar. 377 � </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 153 Till�ggsbest�mmelse 7 och 8 kap. 7 14 1 Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och f�rg. Valsedel skall vara enkel, sluten och om�rkt. Vid lika r�stetal skiljes genom lottning. 8 kap. Vissa befattningshavare och organ 1 � Val av talman samt av f�rste, andre och tredje vice talman f�r� r�ttas vid f�rsta sammantr�det med kammaren under riksdagens val� period och g�ller till valperiodens slut. Talm�nnen v�ljes var f�r sig i nu n�mnd ordning. F�rr�ttas valet med slutna sedlar, �r den vald som f�r mer �n h�lften av de avgivna r�sterna. Uppn�s icke s� dan r�st�vervikt, f�rr�ttas nytt val. F �r ej heller d� n�gon mer �n h�lften av de avgivna r�sterna, f�r� r�ttas ett tredje val mellan de tv� som vid den andra omr�stningen uppn�dde de h�gsta r�stetalen. Vid tredje omr�stningen �r den vald som f�r de flesta r�sterna. 2 � Riksdagen utser genom s�rskilt val en ers�ttare f�r ordf�randen i riksdagens valpr�vningsn�mnd. Vad som i 3 kap. 11 � regeringsformen f�reskrives om ordf�randen �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttaren. Vid val med slutna sedlar av ordf�randen eller hans ers�ttare till�mpas det f�rfarande som angives i 1 � andra stycket. 3 � Vid val med slutna sedlar av riksf�rest�ndare, vice riksf�re� st�ndare eller person som skall kunna intr�da som tillf�llig riks� f�rest�ndare till�mpas det f�rfarande som angives i 1 � andra stycket. Valet g�ller till dess riksdagen beslutar annat. 4 � Riksdagens l�nedelegation best�r av sjutton ledam�ter, vilka riks� dagen v�ljer f�r riksdagens valperiod. 5 � L�nedelegationen sammantr�der inom st�ngda d�rrar. Om s�r� skilda sk�l f�religger, f�r delegationen medgiva att �ven annan �r n�rvarande �n ledamot, suppleant, tj�nsteman hos delegationen och den med vilken delegationen skall r�dpl�ga i f�rhan dlingsfr�gor. Vad som f�reskrives i 4 kap. 11 � och 14 � f�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning p� delegationen. Ledamot som har f�rklarat sig ej inst�mma i delega tionens beslut kan reservera sig. Innan avtal i f �rhandlingsfr�ga har tr�ffats eller f�rhandling annars har slutf�rts eller f�rslag som avses i 9 kap. 11 � regeringsformen har framlagts f�r delegationen, f�r ledamot, suppleant eller tj�nsteman ej utan delegationens tillst�nd yppa vad som har f�rekommit vid sakens 378 behandling i del egationen. � </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Till�ggsbest�mmelser SFS 1974:153 8.5.1 8 kap. 1 f�rha ndlingsfr�gor r�rande anst�llningsvillkor f�r arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter �verl�gger l�nedelegationen med talmannen eller med annan ledamot av riksdagens f�rvaltningsstyrelse som styrelsen f�rordnar. 8.5.2 Till�ggsbest�mmelserna 4.11.1-4 �ger motsvarande till�mpning p� l�nedelegationen. 8.5.3 L�nedelegationen skall f�re den 15 jan uari varje �r l�mna riksdagen redog�relse f�r sin verksamhet under f�reg�ende �r. Vid redog�relsen fogas avtal och andra handlingar som har underst�llts delegationen f�r godk�nnande, 8.5.4 Ledamot, suppleant eller tj�nsteman skall f�rsta g�ngen han �r n�r� varande vid sammantr�de med delegationen avgiva f�rs�kran om att han skall iakttaga tystnadsplikten. 8.5.5 L�nedelegationen f�rordnar sekreterare �t sig. 6 � Val av ful lm�ktige i riksb anken avser riksdagens valperiod. Fullm�ktige v�ljer inom sig en chef f�r riksbanken samt inom eller utom sig en vice chef f�r riksbanken. �r denne icke sj�lv fullm�ktig, skall han vara s�rskild suppleant f�r riksbankschefen i f ullm�ktige och som s�dan ha f �retr�de till tj�nstg�ring framf�r �vriga suppleanter. 7 � Val av led am�ter i utri kesn�mnden avser riksdagens valperiod. F�r talmannen �r vice talman suppleant i utrikesn�mnden. Antalet valda suppleanter skall vara nio. 8 � Utrikesn�mnden sammantr�der inom st�ngda d�rrar. Stats� ministern f�r medgiva att �ven annan �n ledamot, suppleant, statsr�d och tj�nsteman �r n�rvarande. Till�ggsbest�mmelse 8.8.1 Till�ggsbest�mmelserna 4.11.4 och 8.5.4 �ger motsvarande till�mp� ning p� utrikesn�mnden. Sekreterare hos n�mnden f�rordnas av regeringen. Suppleant i utrikesn�mnden skall alltid underr�ttas om n�mndens sammantr�den. 379 � </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:153 9� F�r �ndam�l som avses i 13 kap. 2� regeringsformen 8 kap. sammantr�der utrikesn�mndens ledam�ter p� kallelse av talmannen eller, vid f�rfall f�r honom, vice talman, �vensom p� kallelse av tv� av n�mndens �vriga ledam�ter. F�rhandlingarna ledes av talmannen, av vice talman eller, om ingen av dem �r tillst�des, av den av de n�rvarande ledam�terna som har varit ledamot av riksdagen l�ngst tid. Om tv� eller flera har tillh�rt riksdagen lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de. Ar vid omr�stning till beslut r�sterna lika delade, g�ller den mening som ordf�randen bitr�der. 10 � Val av ombudsman g�ller f�r tiden fr�n valet till dess nytt val har f�rr�ttats under fj�rde �ret d�refter. P� hemst�llan av det utskott som granskar ber�ttelse �ver ombudsmans verksamhet kan riksdagen dock dessf�rinnan entlediga ombudsman som ej �tnjuter riksdagens f�rtroende. Vid val med slutna sedlar av ombudsman till�mpas f�r� farandet i 1 � andra s tycket. Avg�r ombudsman i f� rtid, skall riksdagen snarast v�lja eftertr�dare f�r ny fyra�rsperiod. Riksdagen v�ljer en eller flera personer att tj�nstg�ra i ombudsm ans st�lle. Best�mmelserna i f�rsta och andra styckena om ombudsman �ger motsvarande till�mpning p� st�llf�retr�dare. Till�ggsbest�mmelser 8.10.1 Konstitutionsutskottet utser inom 20 dagar fr�n det att utskottet har blivit tillsatt en delegation, JO-delegationen, best�ende av sex ledam�ter i utskottet, f�r att d� riksdagens ombudsman p�kallar det samr�da med ombudsman om arbetsordningen eller i a ndra fr�gor av organisatorisk art. 8.10.2 Val av omb udsman och st�llf�retr�dare beredes av JO-delegationen, som d�rvid samr�der med de av partigrupperna utsedda ledam�terna i talmanskonferensen. 11 � Riksdagens revisorer skall vara tolv. De v�ljes f�r riksdagens valperiod. Riksdagen v�ljer bland revisorerna en ordf�rande och en eller flera vice ordf�rande. Ordf�randen och varje vice ordf�rande v�ljes f�r sig. 12 � Riksdagens krigsdelegation best�r av talmannen som ordf�rande och av femtio andra ledam�ter, vilka riksdagen v�ljer f�r riksdagens valperiod. Riksdagsledamot �r beh�rig att vara ledamot i krigsdelegationen utan hinder av att han tillh�r regeringen. Suppleanter skall icke utses till krigsdelegationen, F�r ledamot varaktigt f�rfall n�r delegationen har tr�tt i riksdagens st�lle, utses annan riksdagsledamot till e rs�ttare i d en ordning som �r 3gQ angiven i 7 kap. 12 � f�rsta stycket. � </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Till�ggsbest�mmelser SFS 1974:153 8.12.1 8 och 9 kap. Det �figger krigsdelegationens ordf�rande och vice ordf�rande att f�rbereda delegationens verksamhet f�r den h�ndelse delegationen skulle tr�da i riksdagen s st�lle. 8.12.2 Best�mmelserna i 4 kap. 12 � samt till�ggsbest�mmelserna 4.11.1 andra stycket och 4.11.2 och 4 �ger motsvarande till�mpning p� krigs� delegationen under tid d� delegationen ej �r i riksda gens st�lle. 13 � Riksdagen kan meddela n�rmare best�mmelser f�r riksdagens organ. 9 kap. Best�mmelser om personal och f�rvaltning 1 � Kammaren utser en kammarsekreterare. Val av kammar� sekreterare �ger rum vid b�rjan av riksm�tet n�rmast efter ordinarie val till riksdagen och g�ller f�r tiden till dess nytt val av kammar� sekreterare f�rr�ttas. Kammarsekreteraren l�ter f�ra protokollet vid sammantr�de med kammaren. Han expedierar riksdagens beslut och bitr�der i �vrigt talmannen i riksd agsarbetet. Till�ggsbest�mmelser 9.1.1 Vid val med slutna sedlar av kammarsekreterare till�mpas det f�r� farande som angives i 8 kap. 1 � andra stycket. 9.1.2 Kammarsekreteraren f�rest�r kammarkansliet och �r sekreterare i krigsdelegationen. Han f�r protokoll vid sammantr�de med talmans� konferensen. 2� Utskotten bitr�des av sekreterare. Huvudsekreteraren hos utskott skall vara svensk medborgare. 3 � Riksdagens f�rvaltningskontor ledes av riksdagens f�rvalt� ningsstyrelse. Styrelsen best�r av talmannen som ordf�rande och �tta andra ledam�ter, vilka riksdagen v�ljer inom sig f�r riksdagens val� period. 4� Riksdagens f�rvaltningskontor skall, s�vitt g�ller riksdagen och riksdagens myndigheter, i de n omfattning riksdagen best�mmer 1. handl�gga fr�gor ang�ende f�rhandlingar om anst�llnings- och 3g| � </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 153 arbetsvillkor f�r arbetstagare samt andra personalfr�gor, 9 Uap. 2. meddela gemensamma f�rvaltningsbest�mmelser, 3. g�ra upp f�rslag till anslag p� statsbudgeten. F�rvaltningskontoret handl�gger i �vrigt, enligt vad riksdagen n�rmare f�reskriver, fr�gor om f�rvaltningen inom riksdagen och fr�gor om f�rvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens myndig� heter, utom riksbanken och s�rskild myndighet som avses i 9 kap. 10 � andra stycket regeringsformen. 5 � Besv�r �ver beslut av riksdagens organ i f�rvaltnings�rende mot vilket talan f�r f�ras enligt vad som �r f�reskrivet d�rom, pr�vas av regeringsr�tten i de fall som riksdagen s�rskilt best�mmer och i �vriga fall av riksdagens besv�rsn�mnd. Besv�rsn�mnden best�r av ordf�rande, som skall inneha eller ha innehaft domar�mbete och ej vara ledamot av riksdagen, och fyra andra ledam�ter, valda inom riksdagen. Ordf�randen v�ljes s�rskilt. Val till besv�rsn�mnden avser riksdagens valperiod. F�r ordf�randen skall finnas en ers�ttare. Vad som f�reskrives om ordf�randen �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttaren. Till�ggsbest�mmelse 9.5.1 Vid val med slutna sedlar av ordf�rande i be sv�rsn�mnden till�mpas det f�rfarande som angives i 8 kap. 1 � andra stycket. 6 � Riksdagsledamot skall av statsmedel �tnjuta arvode f�r sitt upp� drag. Best�mmelser h�rom, om andra ekonomiska f�rm�ner i anled� ning av uppdraget och om gottg�relse till ers�ttare f�r riksdagsledamot meddelas i lag. 7 � Om tillg�ng f�r riksdagens ledam�ter och organ till bibliotek och om bist�nd i �v rigt �t dem med sakuppgifter f�r riksdagsarbetet samt om utskotts och ledam�ters studieresor finns s�rskilda f�reskrifter. Till�ggsbest�mmelse 9.7.1 Utskott f�r besluta, att f�retr�dare f�r utskottet skall f�retaga studieresor f�r att inh�mta upplysningar i �mn e inom dess berednings� omr�de. Utskott skall samr�da med talmanskonferensen, innan det fattar beslut om utrikes studieresa. Talmanskonferensen skall uttala sig om i vad m�n resan l�mpligen b�r genomf�ras. D�rvid skall h�nsyn tagas till riksdagens internationella f�rbindelser, till kostnaderna och till om� st�ndigheterna i �vrigt. Talmanskonferensen kan meddela n�rmare best�mmelser om utskot� tens studieresor. Ledamot av riksdagen kan erh�lla stipendium f�r enskild studieresa. Talmanskonferensen kan meddela n�rmare bc- 3g2 st�mmelser om s�dana resor. � </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 � �tal mot h�r angiven befattningshavare f�r brott, beg�nget i SFS 1974: 153 ut�vningen av hans uppdrag eller tj�nst, f�r beslutas. 9 1. �tal mot fullm�ktig i riksbanken eller n�gon av riksdagens revisorer endast av finansutskottet, 2. �tal mot ledamot av riksdagens f�rvaltningsstyrelsen, av riks� dagens valpr�vningsn�mnd eller av riksdagens besv�rsn�mnd eller mot riksdagens ombudsman eller kammarsekreteraren endast av kon� stitutionsutskottet. Riksdagen kan f�reskriva att vad i f �rsta stycket s�gs om beslut om �tal mot fullm�ktig i riksbanken ej skall till�mpas i fr�ga om brott, beg�nget vid handl�ggningen av fr�ga ang�ende in- eller utf�rsel av valuta. Till�ggsbest�mmelser 9.8.1 Vad i 8 � f�rsta stycket s�gs om beslut om �tal mot fullm�ktig i riksbanken skall ej till�mpas i fr�ga om brott, beg�nget i ut� vningen av riksbankens beslutander�tt enligt valutalagen (1939:350). 9.8.2 Om beh�righet att besluta om �tal mot vissa andra befattnings� havare �n de i 8 � n�mn da finns s�rskilda f�reskrifter. �verg�ngsbest�mmelser 1. Genom denna riksdagsordning upph�ves den �ldre riksdags� ordningen. Den �ldre riksdagsordningen skall dock med nedan angivna undantag till�mpas i st�llet f�r den nya riksdagsordningen till utg�ngen av det �r under vilket riksdagen slutligt antager den nya rege� ringsformen samt. i de fall d� s� nedan angives. �ven d�refter. 2. F�reskriften i 5 � f�rsta stycket andra punkten i den �ldre riks� dagsordningen samt f�reskrifterna i 34 � f�rsta stycket f�rsta och andra punkterna och tredje stycket i samm a riksdagsordning skall till�mpas i st�llet f�r motsvarande f�reskrifter i denna riksdagsordning s� l�nge Gustaf VI Adolf �r konung, f�reskrifterna i 34 � i fr�ga om lagtima riksm�te. Om till�mpning av best�mmelserna i 14 � i den �ldre riksdags� ordningen om r�str�tt vid val till riksdagen g�ller vad som f�ljer av f�reskriften i 2 and ra stycket andra punkten �verg�ngsbest�mmelserna till reg eringsformen. Om till�mpning vid val till riksdagen, som �ger rum f�re den tid� punkt d� den �ldre riksdagsordningen enligt 1 skall upph�ra att till�mpas, av best�mmelser i 3 kap. i den nya regeringsformen och i annan lag i st�llet f�r motsvarande f�reskrifter i den �ldre riksdagsordningen f�reskrives i 2 tredje stycket �verg�ngs� best�mmelserna till regeringsformen. I fr�ga om s�dant val skall ej heller best�mmelserna i den �ldre riksdagsordningen om utf�rdande och om granskning av fullmakt till�mpas. Vid riksdag som med 333 � </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ " SFS 1974:153 anledning av valet sammantr�der f�re nyss n�mnda tidpunkt skall till�mpas f�reskrifterna i denna riksdagsordning i 1 kap. 5 � f�rsta stycket, 8 och 9 �� med till�ggsbest�mmelser samt 8 kap. 12 � andra stycket �vensom best�mmelsen i f�rst a stycket sistn�mnda paragraf om krigsdelegationens sammans�ttning. Best�mmelsen i 53 � andra stycket i den �ldre riksdagsordningen skall i fr�ga om s�dan riksdag g�lla varje ledamot av statsr�det. Best�mmelsen i 5 kap. 8 � f�rsta stycket i denna riksdagsordning skall g�lla i fr�ga om s�dant f�rslag till �ndring i riksdagsordningen som riksdagen behandlar f�re den under 1 angivna tidpunkten. 3. Lagtima riksm�te skall under det �r, d� den nya riksdagsord� ningen enligt 1 b �rjar till�mpas, inledas den 10 januari eller den dag dessf�rinnan som f�ljer av best�mmelserna i 3 kap. i den nya regeringsformen om riksdagens f�rsta sammantr�de efter extra vai. Uppskov enligt 2 � sj�tte stycket i den �ldre riksdagsordningen med riksdagens avslutande till dag efter den 31 december f�r ej beslutas. 1 fr�ga om lagtima riksm�te som avses i f�rsta stycket skall till�mpas vad i de nna riksdagsordning f�reskrives om lagtima riksm�te som har inletts i augusti, se ptember eller oktober. 4. Val inom riksdagen, som enligt s�rskild f�reskrift skall avse tid motsvarande riksdagens valperiod, f�rr�ttas vid b�rjan av det under 3 angivna riksm�tet f�r �terstoden av valperioden. Motsvarande mandal- perioder som enligt �ldre best�mmelser skulle l�pa efter �rsskiftet upph�r d�rmed att g�lla. Talmannen och vice talm�nnen vid den riksdag, som avslutas vid del under 1 angivna �rsskiftet, kvarst�r i sina uppdrag till dess laglima riksm�te enligt 3 inledes. Om val av ledam�ter och ers�ttare i valpr�vningsn�mnden �r f�reskrivet under 2 �verg�ngs- best�mmelserna till rege ringsformen. 5. Vid den riksdag, som avslutas vid det under 1 angivna �rsskiftet, kan �rende enligt 58 � tredje stycket i den �ldre riksdagsordningen uppskjutas till lagtima riksm�te som s�gs under 3. Uppskjutet �rende skall avg�ras inom den tid som f�reskrives i 5 kap. 10 � i denna riksdagsordning. Har avg�randet av vilande f�rslag till grundlag med st�d av 64 � i den �ldre riksdagsordningen uppskjutits �ver den under 1 angivna tidpunkten, skall �rendet upptagas vid del lagtima riksm�te som s�gs under 3. Om �ren dets fortsatta handl�ggning g�ller vad som f�reskrives i 5 kap. 12 � i denna riksdagsordning. 6. Befogenheten att �tala brott av befattningshavare, som angives i 9 kap. 8 � i denna riksdagsordning, skall bed�mas efter �ldre lag om, n�r handlingen f�retogs, f�r �tal g�llde f�ruts�ttning som ej har upptagits i denna riksdagsordning. 7. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning best�mmelse som syftar p� riksdagssession eller i �vrigt p� sammantr�desperiod med riksdagen, skall best�mmelsen i st�llet g�lla riksm�te. 8. Andra stycket i �verg�ngsbest�mmelserna till kung�relsen (1971:2) om beslutade �ndringar i regeringsformen och riks� dagsordningen skall alltj�mt �ga till�mpning. 384 CARL GUSTAF LENNART GEIJER (Justitiedepartementet) � </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ECunegL Maj:(iG tamg�relise OET, i jesllir:t�e �riididKg � GrJ!CCeGSiOF/JOTi'dlI^f.LTIgein!; utkom fr�n trycket utf�rdad den 28 f ebruari 1974'. ICungl. Mai l har med riksdagen'' i grundiagserilig ordning beslutat, att 9 � successionsordningen^ skall upph�ra att g�lla. Enligt samtidigt beslutad �verg�ngsbest�mmelse skall successionsordningen till�mpas i sin nya lydelse fr�n ing�ngen av �ret efter det under vilket den nya regeringsformen har antagits slutligt. CARL GUSTAF LENNART GEIJER (Justitiedepartementet) �ppet brev om utf�rdandet av denna kung�relse uppl �st i riksdagen den 6 mars 1974. 2 Prop. 1973:90, K.U 26 , rskr 265, KU 1974:8, rskr 19 . ^ Omtry ckt 1965:817. den 23 april 1974 � </div> </div>

SFS 1974:153 KuegS. Maj :ts kung�relse

Utkom f r�n t rycket

beslulad Hy riksdagsofdning;

den 23 april 1974

utf�rdad den 28 februari 1974'.

Kungl. Maj:t har med riksdagen^ i g rundiagsenlig ordning beslutat

ny riksda gsordning av nedan angivna lydelse.

Riksdagsordning

1 kap. Riksm�ten

1 � Ordinarie val till riksdagen h�lles i s eptember. Om tid f�r extra

va! �r f�reskrivet i 3 kap. 4 � och 6 ka p. 3 � regeringsformen.

2 � Riksdagen samlas efter riksdagsval till lagtima riksm�te p� tid

som angives i 3 kap. 5 � regerin gsformen.

Riksdagen skall varje �r, d� ordinarie riksdagsval icke h�lles, samlas

till lagtima riksm�te p� dag i september eller oktober som riksdagen

har best�mt vid n�rmast f�reg�ende lagtima riksm�te. Har till�

k�nnagivande om extra val gjorts f�re den fastst�llda dagen och har
icke riksdagen med anledning av valet samlats till riksm�te senast i juli,

skall dock riksm�te enligt detta stycke ej inledas.

Till�ggsbest�mmelse

1.2.1

Talmanskonferensen avgiver f�rslag till riksda gen om dag d� lagtima

riksm�te skall b�rja under �r n�r ordinarie riksdagsval icke h�lles.

3 � Riksdagen samlas till urtima riksm�te, om regeringen eller tal�

mannen f�rordnar d�rom.

Talmannen �r skyldig att utlysa urtima riksm�te, om minst

' �ppet brev om utf�rdandet av denna kung�relse uppl�st i rik sdagen den 6

mars 1974.

350

2 Prop. 1973:90. KU 26, rskr 265, KU 1 974:8, rskr 19.

�

etthundrafemton av riksdagens ledam�ter beg�r det och anger sk�l f�r

SFS 1974; 153

beg�ran. Riksm�tet inledes d� inom tjugo dagar fr�n det att beg�ran

framst�lldes.

Kallelse till urtima riksm�te skall kung�ras i allm�nna tidningarna

senast dagen f�re riksm�tets b�rjan.

4 � Lagtima riksm�te som har inletts under augusti, september eller

oktober skall avslutas senast den 31 m aj f�ljande �r. Riksdagen kan om
synnerliga sk�l f�religger f�rl�nga riksm�tet, dock l�ngst till och med

den 15 juni. Annat riksm�te p�g�r s� l�nge riksdagen finner det

n�dv�ndigt. Riksm�te avslutas senast n�r n�sta lagtima riksm�te skall
b�rja.

Har regeringen f�rordnat om extra val, kan den under �terstoden av

valperioden besluta att avbryta riksm�te. Riksm�tet skall avslutas

omedelbart efter det att beslutet har tillk�nnagivils vid sammantr�de

med kammaren.

Till�ggsbest�mmelse

1.4.1

Talmanskonferensen yttrar sig till riksdagen �ver fr�ga om f�r�

l�ngning till dag efter den 31 maj av riksm�te som har inletts under
augusti, september eller oktober.

5 � Vid f�rsta sammantr�det med kammaren under riksm�te f�re-

drages ber�ttelse av riksdagens valpr�vningsn�mnd om granskning av

bevis om val av ledam�ter och ers�ttare. Ber�ttelse om granskning av

bevis som inkommer under riksm�te f�redrages s� snart det kan ske.

Vid f�rsta sammantr�det anst�lles upprop. D�refter v�ljes talman

och vice talm�n i fall som angives i 8 kap. 1 �.

Till�ggsbest�mmelse

I.5.1

Kammarens f�rsta sammantr�de under ett riksm�te b�rjar klockan

II.

Kammarkansliet skall om m�jligt, skriftligen eller telegrafiskt,

underr�tta riksdagsledam�terna om tidpunkten f�r det f�rsta samman�
tr�det.

6 � Lagtima riksm�te �ppnas vid ett s�rskilt sammantr�de med kam�

maren senast p� riksm�tets tredje dag. Statschefen f�rklarar d�rvid p�
talmannens hemst�llan riksm�tet �ppnat. Vid f�rfall f�r statschefen
f�rklarar talmannen riksm�tet �ppnat. Vid sammantr�det avgiver

statsministern regeringsf�rklaring, om icke s�rskilda sk�l f�ranleder

annat. Talmannen fastst�ller efter samr�d med vice talm�nnen ord�

ningen f�r detta sammantr�de.

351

�

SFS 1974:153

Till�ggsbest�mmelse

1.6.1

Sammanir�del f�r riksm�iets �ppnande �ger rum klockan 14 den

f�rsta dagen under riksm�tet, om icke talmannen best�mmer annan

tidpunkt.

7 � Talmannen eller, i hans st�lle, vice talman leder riksdagens ar�

bete.

Talmanskonferensen �verl�gger om �tg�rder som kan fr�mja plan�

m�ssighet i riksdagens a rbete.

Talmanskonferensen best�r av talmannen, vice talm�nnen, en f�re�

tr�dare f�r varje partigrupp i riksdagen som motsvarar parti med minst
fyra procent av r�sterna i hela riket vid senaste val till riksdagen,

utskottens ordf�rande samt vice ordf�randen i ri ksdagens f�rvaltnings�

styrelse. Partigruppernas f�retr�dare tills�tts vid b�rjan av varje

lagtima riksm�te f�r tiden till dess n�sta lagtima riksm�te b�rjar. De

utses med motsvarande till�mpning av det f�rfarande som angives i 7
kap. 12 � f�rsta stycket.

Till�ggsbest�mmelser

1.7.1

Talmanskonferensen sammantr�der p� kallelse av talmannen.

1.7.2

Vid f�rfal l f�r ordf�randen i uts kott intr�der vice ordf�randen i hans

st�lle. Suppleanter f�r partigruppernas f�retr�dare beh�ver ej utses.

Talmanskonferensen sammantr�der inom st�ngda d�rrar. Vill konfe�

rensen inh�mta upplysningar av n�gon som ej tillh�r konferensen, f�r

den kalla honom till sammantr�de. Kammarsekreteraren och
direkt�ren f�r f�rvaltningskontoret f�r deltaga i konferensens �ver�
l�ggningar.

1.7.3

Vid konferensens sammantr�den f�res protokoll. Underr�ttelse om

konferensens beslut tillst�lles dem som besluten avser.

8 � Riksdagsledamot kan efter pr�vning erh�lla ledighet fr�n sitt

uppdrag. Beviljas ledamot ledighet f�r en tid av minst en m�nad, skall

hans uppdrag under den tid ha n �r ledig ut�vas av ers�ttare.

Till�ggsbest�mmelse

1.8.1

Ans�kan om ledighet fr�n uppdrag som riksdagsledamot skall inne�

h�lla de sk�l varp� ans�kan grundas. Ans�kan skall avse ledighet under

viss tid.

Ans�kan pr�vas av talmannen, om den g�ller ledighet under kortare

252

m�nad, och av riksdagen om den g�ller f�r l�ngre tid.

�

9 � N�r ers�ttare skall intr�da p� grund av f�reskrift i regerings-

SFS 1974:153

formen eller 8 � i detta kapitel, skall talmannen kalla ers�ttaren till

i och 2 kap.

tj�nstg�ring. Talmannen skall d�rvid iakttaga den ordning mellan

ers�ttarna som har best�mts enligt lag om val till riksdagen. Om
s�rskilda sk�l f�ranleder det, f�r dock talmannen fr�ng� den s�lunda

best�mda ordningen.

Till�ggsbest�mmelse

1.9.1

Ers�ttare som skall ut�va uppdrag som riksdagsledamot skall erh�lla

skriftligt bevis h�rom. Beviset skall angiva vilken ledamot som

ers�ttaren tr�der i st�llet f�r och tiden f�r f�rordnandets b�rjan och
slut. Bevis om slutdagen kan utf�rdas s�rskilt.

Talmannen skall f�r kammaren tillk�nnagiva n�r ers�ttare tr�der i

ledamots st�lle och n�r ledamot �tertager sin plats.

2 kap. Kammarsammantr�den

1 � Talmannen leder kammarens sammantr�den. Han f�r vid �ver�

l�ggning i �m ne som �r upptaget p� f�redragningslistan icke yttra sig i

sakfr�gan.

2 � Vid f�rfall f�r talmannen leder vice talman sammantr�de. Har

samtliga vice talm�n f�rhinder, ledes sammantr�det av den av de

n�rvarande ledam�terna som l�ngst tid har varit ledamot av riksdagen.

Om tv� eller flera har tillh�rt riksdagen lika l�nge, har den �ldste av
dem f�retr�de. Detsamma skall g�lla, innan talman och vice talm�n har

valts.

Vad som enligt 1 � g�ller om begr�nsning i talmannens yttrander�tt

skall till�mpas ocks� p� annan som leder sammantr�de med kammaren.

3 � F�r varje ledamot skall finnas s�rskild plats i ple nisalen.

Till�ggsbest�mmelse

2.3.1

Ledam�terna tager plats i plenisalen valkretsvis. S�rskilda platser

skall fi nnas f�r talmannen och vice talm�nnen samt f�r statsr�den.

4 � Sammantr�de med kammaren �r offentligt. Dock kan samman�

tr�de h�llas inom st�ngda d�rrar, om det p�kallas av h�nsyn till rikets

s�kerhet eller i �vrigt till f�rh�llandet till annan stat eller mellanfolklig

organisation. D�rom beslutar riksdagen. Skall regeringen vid s amman�

tr�de l�mna riksdagen meddelande, kan �ven regeringen f�rordna om

st�ngda d�rrar.

Ledamot eller tj�nsteman i riksdagen f�r ej obeh�rigen yppa vad

som har f�rekommit vid sammantr�de inom st�ngda d�rrar. Riksdagen

353

23SFS 1974

�

SFS 1974: 153

kan dock besluta att f�r s�rskilt fall helt eller delvis upph�va tystnads-:

2 kap.

plikten.

Till�ggsbest�mniPlse

2.4.1

1 plenisalen skall finnas s�rskilda platser f�r �h�rare. �h�rare som

upptr�der st�rande kan genast utvisas. Om oordning uppst�r bland

�h�rare, kan talmannen utvisa samtliga �h�rare.

5 � Upptagning fr�n offentligt kammarsammantr�de f�r s�ndning i

radio eller television f�r �ga rum efter �verenskommelse med
talmanskonferensen.

6 � Kallelse till annat sammantr�de �n som avses i 1 kap . 5 eller 6 �

utf�rdas av talmannen. Kallelsen skall ansl�s i riksdagens lokaler senast
klockan 18 dagen f�re sammantr�det och minst fjorton timmar i
f�rv�g. Om synnerliga sk�l f� religger, f�r kallelsen dock ansl�s senare. 1

s�dant fall f�r sammantr�det h�llas endast om mer �n h�lften av

riksdagens ledam�ter medgiver det.

Till�ggsbest�mmelser

2.6.1

Kallelse till sammantr�de b�r om m�jligt inf�ras i en eller flera

dagliga tidningar. Avses a tt sammantr�de skall forts�tta efter klockan

19, skall talmannen f�re klockan 16 sammantr�desdagen underr�tta

kammaren muntligen och genom anslag.

2.6.2

N�r val skall f �rr�ttas, angives detta s�rskilt i kallelsen.

7 � Talmannen skall till varje sammantr�de l�ta uppr�tta f�re�
dragningslista �ver alla p� kammarens bord vilande �renden. Undantag

f�r g�ras f�r �rende som antages bli behandlat inom st�ngda d�rrar.

Vid sammantr�det skall talmannen f�redraga �rendena i den ordning

vari de har tagits upp p� f�redragningslistan. Med �rende j�mst�lles val

som skall f�rr�ttas vid sammantr�det.

Till�ggsbest�mmelser

2.7.1

F�rslag till ny statsminister eller yrkande om misstroendef�rklaring

f�res upp som f�rsta punkt p� f�redragningslistan. I �vrigt tages

�rendena upp i f�ljan de ordning, om icke talmannen best�mmer annat:

1. val,

2. propositioner samt skrivelser fr�n regeringen med redog�relse f�r

viss verksamhet,

3. f�rslag och redog�relser fr�n andra riksdagsorgan �n utskott,

354

4. motioner.

�

5. utskottsbet�nkanden i den ordning utskotten angives i till�ggs-

SFS 1974:153

best�mmelse 4.2.1.

2 kap.

2.7.2

F�r varje �rende g�res anteckning om bordl�ggning. Har utskott

hemst�llt att �rende skall avg�ras efter endast en bordl�ggning, an-
m�rkes det s�rskilt.

2.7.3

Om anteckning p� f�redragningslistan f�r s�rkilda fall f�reskrives i

till�ggsbest�mmelserna 2.10.1, 2.14.1, 3. 6.1, 6.1.1, 6.1.2 och 6.2.2.

;|:::

F�re varje sammantr�de ansl�s f�redragningslistan i plenisalen och

p� de �vriga platser som talmannen best�mmer. Den skall dessutom

delas ut till ledam�terna och till utskotten. F�redragningslistan och

tillh�rande handlingar skall finnas tillg�ngliga i kamm arkansliet.

!*]

.5 t

8 � Beslut att sammantr�de skall avslutas eller att uppeh�ll skall g�ras

i p�g�ende sammantr�de fattas av kammaren utan f�reg�ende �ver-

;

l�ggning.

, , 1
i !'

9 � Talmannen st�ller proposition till beslut. Finner han yrkande
strida mot grundlag eller mot riksdagsordningen, skall han, med an-

givande av sk�l, v�gra proposition. Beg�r kammaren �nd� proposition,

skall talmannen h�nvisa fr�gan till konstitutionsutskottet f�r
avg�rande. Proposition f�r ej v�gras p� vad utskottet har f�rklarat icke

strida mot grundlag eller mot denna riksdagsordning.

'l
1

10 � Vid sammantr�de f�r varje ledamot och varje statsr�d, med de

undantag denna riksdagsordning f�reskriver, fritt yttra sig i alla fr�gor

som �r under behandling och om lagligheten av allt som tilldrager sig

;

vid sammantr�det.

i ;

Statschefen kan avgiva �mbetsf�rklaring inf�r kammaren.

i ;

Talmannen kan efter samr�d med de av partigrupperna utsedda

i I

ledam�terna i talmanskonferensen besluta att debatt utan samband

med annan handl�ggning f�r �ga rum vid sammantr�de med kam-

maren. S�dan debatt f�r begr�nsas till att avse s�rskilt �mne eller delas

in i avsn itt efter �mne.

'.1.

Till�ggsbest�mmelse

2.10.1

Meddelande om debatt enligt 10 � t redje stycket skall tagas upp p�

f�redragningslistan till det sammantr�de d� debatten skall �ga rum.

11 � Ingen f�r vid sammantr�de deltaga i behandlingen av �rende

som personligen r�r honom eller n�gon honom n�rst�ende. Statsr�d f�r

dock deltaga i �verl�ggningen i �rende ang�ende hans tj�nsteut�vning.

355

�

SFS 1974:153

12 � Ingen f�r vid sammanlr�de uttala sig otillb�rligt om annan eller

2 kap.

begagna personligen f�rol�mpande uttryck eller i �vrigt i ord eller
handling upptr�da p� s�tt som strider mot god ordning. Den som har

ordet skall begr�nsa sitt anf�rande till det �mne som behandlas.

Bryter n�gon mot vad som f�reskrives i f�rsta stycket och r�ttar han

sig ej efter talmannens erinran, f�r talmannen taga fr�n honom ordet

f�r p�g�ende �verl�ggning.

13 � Talmannen skall samr�da med de av partigrupperna utsedda

ledam�terna i talmanskonferensen om uppl�ggningen av kammarens

�verl�ggningar.

14 � Riksdagen kan i till�ggsbest�mmelse till denna riksdagsordning

f�reskriva begr�nsning av antalet anf�randen som en talare f�r h�lla

under �verl�ggningen i en fr�ga och av tiden f�r varje anf�rande.
D�rvid f�r skillnad g�ras mellan olika kategorier av talare, s�som

statsr�d och f�retr�dare f�r majoritet eller minoritet i u tskott eller f�r

partigrupp, samt mellan talare som har efterkommit anmodan av
talmannen om f�rhandsanm�lan inf�r en �verl�ggning och talare som
har underl�tit det.

Begr�nsning i yt trander�tten som s�gs i f�rs ta stycket kan p� f�rslag

av talmannen beslutas ocks� s�rskilt i sam band med �verl�ggningen i

viss fr�ga. Beslutet fattas utan f�reg�ende �verl�ggning.

Vid till�mpningen av denna paragraf skall alltid iakttagas att envar

som vill yttra sig i en fr�ga d�rvid f�r tala i sex minuter. R�tt till

bem�tande och genm�le som avses i 15 � andra stycket f�religger

oberoende av vad som kan ha best�mts enligt denna paragraf.

Till�ggsbest�mmelser

2.14.1

Den som �nskar ordet vid �verl�ggning i kammaren b�r s�vitt

m�jligt g�ra anm�lan d�rom till kammarkansliet senast dagen f�re det

sammantr�de d� �verl�ggningen skall inledas.

Talmannen kan vid f�rsta bordl�ggningen av ett utskottsbet�nkande

anmoda dem som �nskar yttra sig n�r �rendet skall avg�ras att anm�la
sig enligt f�rsta stycket och d�rvid angiva den tid som de ber�knar f�r
sina anf�randen. Talmannens anmodan antecknas p� f�re�
dragningslista, som upptager bet�nkandet. Anf�rande fr�n den som

har underl�tit f�rhandsanm�lan f�r ej �verstiga sex minuter, om icke
talmannen finner sk�l att medgiva l�ngre tid.
2.14.2

Anf�rande i s�rskilt anordnad debatt utan samband med annan

handl�ggning f�r icke �verstiga femton minuter eller, betr�ffande

anf�rande fr�n statsr�d eller en s�rskilt utsedd f�retr�dare f�r varje

partigrupp, trettio minuter.

Partigrupp skall till talmannen anm�la f�retr�dare som s�gs i f�rsta

356

stycket.

�

15 � Talmannen best�mmer ordningen mellan dem som f�re

SFS 1974:153

�verl�ggningen i en viss fr�ga har anm�lt att de vill yttra sig. De som

2 kap.

beg�r' ordet under �verl�ggningen yttrar sig i den ordning de har

anm�lt sig.

Statsr�d f�r utan hinder av vad som s�gs i f �rsta stycket g�ra kortare

inl�gg f�r att bem�ta annan talare. Med talmannens medgivande kan

ledamot oberoende av talarordningen f� ordet f�r genm�le till annan

talare.

Till�ggsbest�mmelser

2.15.1

Oberoende av talarordningen kan talmannen l�mna ordet till

ledamot f�r genm�le som inneh�ller upplysning eller r�ttelse med
anledning av f�reg�ende talares anf�rande eller bem�tande av angrepp
fr�n dennes sida. Tiden f�r genm�le f�r ej �verstiga tre minuter, om ej
talmannen av s�rskilda sk�l medgiver utstr�ckning till sex minuter.

Varje talare kan f� avgiva tv� genm�len p� samma huvudanf�rande.

2.15.2

Oberoende av talarordningen f�r ledamot under �verl�ggningen i en

fr�ga inst�mma med f�reg�ende talare utan att angiva sk�l.

2.15.3

S�rskilt inl�gg fr�n statsr�d till bem�tande av annan talare f�r ej

�verstiga tio minuter. Har talmannen redan beviljat ledamot r�tt till
genm�le, f�r denne yttra sig f�re statsr�det.

2.15.4

Den som yttrar sig skall tala fr�n talarstolen eller fr�n sin plats i

plenisalen.

16 � Vid sammantr�de f�res fullst�ndigt protokoll. Ingen f�r tala

utanf�r protokollet. Vid jus tering av protokoll f�r beslut ej �ndras.

Kammarens protokoll samt de handlingar som anses b�ra ing� i

bihanget till detta protokoll skall utgivas av trycket, om de ej enligt vad

som f�reskrives s�rskilt skall h�llas hemliga.

Till�ggsbest�mmelser

2.16.1

Yttrande vid sammantr�de skall upptecknas och utan dr�jsm�l g�ras

tillg�ngligt p� kammarkansliet. Har talaren ej gjort anm�rkning mot
uppteckningen senast klockan 12 den femte vardagen efter sam�
mantr�det, anses han ha godk�nt den. Om talaren justerar uppteck�
ningen, b�r han p� den anteckna sitt namn eller sin signatur.

2.16.2

Protokoll justeras av kammaren p� sjunde vardagen efter

sammantr�det, om riksdagen sammantr�der d�, och annars vid n�rmast

357

�

SFS 1974:153

f�ljande sammantr�de. Protokoll som ej har justerats vid s lutet av ett

2 och 3 kap.

riksm�te justeras vid den tidpunkt som talmannen best�mmer.

Meddelande om tiden f�r s�dan justering inf�res i den eller de
tidningar i vilka kammarsammantr�den gives till k�nna. Protokollet
justeras inf�r de ledam�ter som �r n�rvarande.

Vid justeringssammantr�de kan ledamot beg�ra beriktigande av

protokollet i fr�ga om yttrande som annan ledamot har godk�nt enligt

2.16.1.

3 kap. �rendenas v�ckande

1 � Regeringen avgiver f�rslag till riksdagen genom proposition.

Proposition skall vara �tf�ljd av regeringens protokoll i � rendet, av

redog�relse f�r �rendets tidigare behandling, av motivering och av

lagr�dets yttrande, d� s�dant f�religger.

Till�ggsbest�mmelse

3.1.1

Proposition avl�mnas genom att den gives in till kammarkansliet.

Den anm�les av talmannen vid sa mmantr�de med kammaren efter det

att den har delats ut till riksdagens ledam�ter.

2� Budget�ret b�rjar den 1 juli. Regeringen skall senast den 10

januari eller, om hinder m�ter till f�ljd av nyligen intr�ffat

regeringsskifte, snarast m�jligt d�refter avl�mna proposition med
f�rslag till statsbudget (budgetproposition) f�r det n�rmast f�ljande

budget�ret.

Propositionen

skall

inneh�lla

finansplan

och

nationalbudget. Regeringen skall avgiva s�rskilt f�rslag till slutlig
reglering av s tatsbudgeten (kompletteringsproposition). S�dant f�rslag

skall om hinder ej m�ter avl�mnas f�re utg�ngen av april m�nad.

Annan proposition ang�ende anslag f�r det n�rmast f�ljande

budget�ret skall avl�mnas senast den 10 mars, s�vida regeringen icke

finner att propositionens behandling kan uppskjutas till f�ljande

riksm�te.

Proposition med f�rslag om nytt eller v�sentligen h�jt anslag b�r

inneh�lla uppskattning av framtida kostnader f�r det �ndam�l som
f�rslaget avser. Om f�rslag till anslag grundar sig p� plan f�r l�ngre tid

�n den f�r vilken anslaget har ber�knats i propositionen, b�r planen

redovisas.

3 � Annan proposition �n s�dan som avses i 2 � skall avl� mnas senast

den 31 mars om regeringen anser att propositionen b�r behandlas

under p�g�ende riksm�te.

4 � Best�mmelserna i 2 � andra stycket och 3 � om den tid d�

proposition skall avl�mnas g�ller endast vid lagtima riksm�te som

35g

enligt 1 kap. 4 � skall avslutas senast den 31 maj.

�

Best�mmelserna g�ller ej

SFS 1974:153

1. om budgetpropositionen med st�d av 2 � har avl�mnats efter den

10 jan uari,

2. i fr�ga om proposition varigenom regeringen enligt lag f�r

pr�vning underst�ller riksdagen en utf�rdad f�rordning,

3. om regeringen finner synnerliga sk�l f�religga att avl�mna

propositionen senare.

5 � Regeringen b�r avl�mna sina propositioner p� s�dana tider att

anhopning av arbete hos riksdagen om m�jligt f�rebygges. Regeringen

skall samr�da med talmannen d�rom.

Proposition kan avl�mnas �ven n�r riksm�te ej p�g�r.

6 � Regeringen f�r l�mna meddelande till riksdagen genom skrivelse
eller ocks� muntligen genom statsr�d vid sammantr�de med

kammaren.

Till�ggsbest�mmelser

3.6.1

Skall statsr�d vid sammantr�de med kammaren l�mna muntligt med�

delande till riksdagen, b�r anteckning h�rom g�ras p� f�redragnings�

listan till sammantr�det.

3.6.2

Regeringen skall �rligen samtidigt med budgetpropositionen l�mna

riksdagen redog�relse f�r verksamheten inom de kommitt�er som har
tillsatts p� grund av regeringens beslut.

7 � Utskott f�r v�cka f�rslag hos riksdagen i � mne som h�r till dess

handl�ggning.

8 � Annat organ som helt eller delvis utses av riksdagen f�r v�cka

f�rslag hos riksdagen i fr�ga som r�r organets kompetens, organisation,

personal eller verksamhetsformer. Riksdagen kan f�reskriva att s�dant

organ �ven i anna t fall f�r v�cka f�rslag hos riksdagen.

Om redog�relse till riksdagen fr�n riksdagsorgan �r s�rskilt

f�reskrivet.

Till�ggsbest�mmelser

3.8.1

F�rslag och redog�relse fr�n riksdagsorgan, som avses i 8 �, ingives

till kammarkansliet och anm�les av talmannen vid sammantr�de med
kammaren efter det att f�rslaget eller redog�relsen har delats ut till
riksdagens ledam�ter.

3.8.2

Talmanskonferensen f�r v�cka f�rslag hos riksdagen i fr�ga som

g�ller riksdagsarbetets bedrivande. Talmanskonferensen kan vidare i

^59

�

" 1974:153

annat fall framl�gga f�rslag f�r riksdagen i f r�ga som g�ller riksdagen

3 kap.

organ, om f�rslaget grundar sig p� utredning som talmans�

konferensen har tillsatt p� riksdagens uppdrag.

Riksdagens f�rvaltningsstyrelse f�r v�cka f�rslag hos riksdagen i

fr�ga, som r�r f�rvaltningen inom fiksdagen eller dess myndigheter,

om denna faller under styrelsens handl�ggning.

3.8.3

Om f�rslagsr�tt f�r fullm�ktige i rik sbanken, fullm�ktige i riksg�lds�

kontoret, riksdagens ombudsm�n och riksdagens revisorer i annan
fr�ga �n som avses i 8 � f�rsta stycket f�rsta punkten f�reskrives

s�rskilt.

9 � Riksdagsledamot avgiver f�rslag till riksdagen genom motion.

I en och samma motion f�r icke sammanf�ras f�rslag i skilda �mnen.

Till�ggsbest�mmelse

3.9.1

Motion avl�mnas genom att den gives in till kammarkansliet av

motion�r personligen eller, om motion�ren eller motion�rerna har

f�rfall, av annan riksdagsledamot. Under uppeh�ll i riksd agsarbetet vid

jul eller p�sk f�r motion dock ins�ndas med posten. Motion b�r l�mnas

i fyra exemplar och inneh�lla uppgift om det parti som motion�ren
tillh�r och om motion�rens plats i pleni salen.

Talmannen anm�ler motion f�r kammaren.

10 � Motion f�r v�ckas inom femton dagar fr�n den dag d�

budgetpropositionen anm�ldes i kammaren. Om riksm�tet upph�r

innan motionstiden har g�tt till �nda, l�per ny motionstid om femton

dagar fr�n b�rjan av n�sta lagtima riksm�te.

Fastst�lles i n�got fall statsbudget f�r annan tid �n budget�ret,

best�mmer riksdagen om motionstidens f�rl�ggning.

11 � Ut�ver vad som f�ljer av 10 � f�r motion med anledning av

proposition avl�mnas inom femton dagar fr�n den dag d� proposi�
tionen anm�ldes i kammaren. I � rende som m�ste avg�ras skyndsamt
kan riksdagen, om den finner synnerliga sk�l f�religga, p� f�rslag av
regeringen besluta om kortare motionstid. Riksdagen kan besluta att

med h�gst tio dagar f�rl�nga tiden f�r avl�mnande av motion med

anledning av proposition i vilken redovisas plan som avses i 2 � tredje
stycket.

Motion f�r i de fall som riksdagen f�reskriver v�ckas med anledning

av skrivelse fr�n regeringen med redog�relse f�r viss verksamhet.

D�rvid �ger best�mmelserna i f�rsta stycket motsvarande till�mpning.

Vid ber�kning av motionstid enligt denna paragraf bortses fr�n dag

360

som infaller under l�ngre uppeh�ll i riksdagsarbetet under riksm�te.

�

Till�ggsbest�mmelser

SFS 1974:153
3 kap.

3.11.1

Yrkande om f�rl�ngning av motionstiden enligt 11 � f�rsta stycket

sista punkten framst�lles senast vid andra sammantr�det efter det d�

propositionen anm�ldes i kammaren. Beslut om f�rl�ngning fattas

senast vid d�refter f�ljande sammantr�de.

3.11.2

Motion f�r avl�mnas med anledning av skrivelse fr�n regeringen

med �rlig redovisning f�r verksamheten inom Statsf�relag AB.

3.11.3

Talmanskonferensen fastst�ller vilka dagar som med till�mpning av

11 � tre dje stycket ej skall inr�knas i mot ionstid enligt paragrafen.

12 � Har proposition uppskjutils fr�n ett riksm�te till annat, far

motion med anledning av propositionen v�ckas

1. vid f�rst a riksm�tet i valpe riod inom sju dagar fr�n dess b�rjan,

2. om propositonen har v�ckts s� sent under riksm�te alt den i 11 �

f�reskrivna motionstiden icke har l�pt ut n�r riksm�tet upph�r, senast
p� andra dagen av n�sta lagtima riksm�te eller, om riksdagen

dessf�rinnan beslutar att behandla propositionen vid urtima riksm�te,

inom sju dagar fr�n beslutet.

Vid till�mpningen av f�rsta stycket skall med proposition j�mst�llas

skrivelse som avses i 11 � and ra stycket.

13 � Best�mmelserna i 11 och 12 �� ger motsvarande till�mpning pa

motion med anledning av f�rslag av s�dant riksdagens organ som avses
i 8 �. Riksdagen kan f�reskriva att motion f�r v�ckas ocks� med

anledning av redog�relse till riks dagen fr�n s�dant organ.

Till�ggsbest�mmelse

3.13.1

Motion f�r avl�mnas med anledning av redog�relse fr�n fullm�ktige

i riksbanken, fullm�ktige i riksg�ldskontoret, styrelsen f�r riks�

dagsbiblioteket, riksdagens ombudsm�n eller riksdagens revisorer.

14 � Har riksdagen kallats till urtima riksm�te med st�d av beg�ran

fr�n ledam�ter i riksdagen, f�r motion i fr�ga som har f�ranlett
kallelsen avl�mnas inom fyra dagar fr�n riksm�tets b�rjan.

15 � Motion med anledning av h�ndelse av st�rre vikt f�r medan

riksm�te p�g�r v�ckas gemensamt av minst tio ledam�ter, om
h�ndelsen ej har kunnat f�rutses eller beaktas under motionstid som

avses i 10 � eller kunnat f�ranleda motionsr�tt enligt annan best�m�

melse i dett a kapitel.

�

SFS 1974:153

16 � Konstitutionsutskottet skall till kammaren f�r slutligt beslut

3 kap.

anm�la vilande beslut i �rende ang�ende grundlag eller riksdags�
ordningen. Skall efter vad som s�gs i regeringsformen i annat fall

till�mpas den ordning som g�ller f�r grundlags�ndring, skall vilande
beslut i �rendet anm�las av det utskott till vars handl�ggning fr�gan

h�r.

17 � Yrkande om misstroendef�rklaring skall framst�llas vid sam�

mantr�de med kammaren. Yrkandet skall avl�mnas skriftligen till
protokollet s� snart det har framst�llts.

18 � Vill �kla gare p�kalla att riksdagen enligt 4 kap. 8 � f�rsta stycket

regeringsformen medgiver att talan v�ckes mot riksdagsledamot eller

att ingripande g�res i dennes personliga frihet, skall han skriftligen

ans�ka om det hos riksdagens talman. Vad som har sagts nu om
aklagare skall g�lla �ven annan som vill beg�ra riksdagens medgivande
att fa f�ra talan vid domstol med anledning av riksdagsledamots

handlande.

�r ans�kningshandlingen s� ofullst�ndig att den icke kan l�ggas till

grund f�r riksdagens pr�vning eller har s�kanden icke gjort antagligt
att han �r beh�rig att vidtaga eller hos myndighet beg�ra den �tg�rd,

varom fr�ga �r, skall talmannen avvisa ans�kan. 1 anna t fall skall han
anm�la den vid sammantr�de med kammaren.

Till�ggsbest�mmelse

3.18.1

S�kande skall i an s�kningshandlingen angiva de omst�ndigheter p�

vilka ans�kan grundas.

19 � Proposition och motion f�r �terkallas till dess utskott har avgivit

bet�nkande i �rend et.

�terkallas proposition, f�rfaller motion som har v�ckts med

anledning av propositionen.

Har proposition blivit �terkallad, f�r motion v�ckas med anledning

d�rav inom sju dagar fr�n det att �terkallelsen anm�ldes i kammaren.

Till�ggsbest�mmelse

3.19.1

�terkallelse skall g�ras i skr ivelse, som ingives till kammarkansliet.

Talmannen avskriver f�rslag som har �terkallats eller f�rfallit p� grund
av �terkallelsen och g�r anm�lan h�rom i kam maren. Om f�rslaget har

h�nvisats till utskott, skall detta underr�ttas om avskrivningen.

20 � Vad som i all m�nhet g�ller om ber�kning av lagsladgad tid skall

till�mpas ocks� p� tid d� �tg�rd enligt best�mmelse i detta kapitel

352

senast skall vidtagas.

�

4 kap. �rendenas beredning

SFS 1974:153

4 kap.

1 � Proposition, motion samt f�rslag och redog�relse fr�n riks�
dagsorgan som s�gs i 3 kap. 8 � skall f�r beredning h�nvisas till utskott.

Detsamma skall g�lla ans�kan som �syftas i 3 kap. 18 � och som

talmannen har anm�lt i kammaren samt skrivelse fr�n regeringen med
redog�relse f�r viss verksamhet.

Innan �rende h�nvisas till utskott skall det bordl�ggas vid

sammantr�de med kammaren, om kammaren icke beslutar omedelbar

h�nvisning.

2 � Riksdagen skall vid b�rjan av varje lagtima riksm�te inom sig

tills�tta ett konstitutionsutskott, ett finansutskott, ett skatteutskott och
minst tolv andra utskott. Valet g�ller f�r tiden till dess n�sta lagtima
riksm�te b�rjar.

Riksdagen kan under riksm�te tills�tta ytterligare utskott f�r l�ngst

den tid som har angivits i f�rst a stycket.

Till�ggsbest�mmelser

4.2.1

Riksdagen skall inom en vecka fr�n b�rjan av lagtima riksm�te

tills�tta f�ljande sexton utskott:

1. ett konstitutionsutskott (KU),

2. ett finansutskott (FiU),

3. ett skatteutskott (SkU),
4. ett justitieutskott (JuU),

5. ett lagutskott (LU),
6. ett utrikesutskott (UU),
7. ett f�rsvarsutskott (F�U),
8. ett socialf�rs�kringsutskott(SfU),
9. ett socialutskott(SoU),

10. ett kulturutskott (KrU),
11. ett utbildningsutskott (UbU),

12. ett trafikutskott (TU),

13. ett jordbruksutskott (JoU),

14. ett n�ringsutskott (NU),

15. ett inrikesutskott (InU) och
16. ett civilutskott (CU).

Utskotten v�ljes i den ordning de har tagits upp ovan.

4.2.2

Tills�tter riksdagen ytterligare utskott, skall den angiva dess

huvudsakliga arbetsuppgifter.

3� Varje utskott skall best� av udda antal ledam�ter, l�gst femton.

353

�

SFS 1974:153

Till�ggsbest�mmelse

4 kap.

4 J J

Varje utskott skall best� av femton ledam�ter.

4� Konstitutionsutskottet skall, ut�ver sin uppgift enligt 12 kap. 1 �

regeringsformen, bereda �renden som r�r grundlagarna och riks�

dagsordningen.

5 � Finansutskottet skall, ut�ver sina uppgifter enligt 8 kap. 6 � och 9

kap. 4 � regeringsformen, bereda �renden om allm�nna riktlinjer f�r

den ekonomiska politiken och f�r budgetregleringen samt �renden som

r�r riksbankens verksamhet.

Skatteutskottet skall, ut�ver sin uppgift enligt 8 kap. 6 � regerings�

formen, bereda �renden om statliga och kommunala skatter.

6� Riksdagen f�reskriver efter yilka grunder �vriga �renden skall

f�rdelas mellan utskott. D�rvid skall iakttagas att �renden som h�r till

ett �mnesomr�de h�nf�res till samma utskott. Dock f�r best�mmas att

ett utskott skall finnas f�r beredning av �renden om s�dan lag som
avses i 8 kap. 2 � r egeringsformen, oberoende av �mnesomr�de.

Riksdagen kan avvika fr�n de grunder som s�lunda har fastst�llts

liksom fran 5 �, om det i s�rskilt fall �r p�kallat av h�nsyn till

sambandet mellan olika �renden, ett �rendes s�rskilda beskaffenhet
eller arbetsf�rh�llandena.

Till�ggsbest�mmelser

4.6.1

Konstitutionsutskottet skall, ut�ver sina uppgifter enligt 4 �, bereda

�renden om lagstiftning i konstitutionella och allm�nt f�rvaltnings�

r�ttsliga �mnen, �renden om press- eller partist�d, lagstiftning om
radio, television och film liksom andra �renden som ang�r yttrande�

frihet. opinionsbildning och religionsfrihet, �vriga �renden om
riksdagen, riksdagens ombudsman och riksdagens myndigheter utom
riksbanken, riksg�ldskontoret och riksdagens revisorer, �renden om
medgivande fr�n riksdagen att v�cka talan mot riksdagsledamot eller

att ingripa i hans personliga frihet samt �renden av allm�n betydelse

f�r den kommunala sj�lvstyrelsen.
4.6.2

Finansutskottet skall, ut�ver sina uppgifter enligt 5 � f� rsta stycket,

bereda �renden om ber�kning av statens inkomster och andra �renden
r�rande statbudgeten, som icke tillh�r annat utskotts beredning,

allm�nt budgettekniska �renden, �renden om penning-, kredit- och va�
lutapolitiken, om riksg�ldskontoret och riksdagens revisorer, om f�r�

valtningsrevision, statlig redovisning och rationalisering, om upp�

handling i allm�nhet inom statsf�rvaltningen, om statens egendom i

allm�nhet samt f�rvaltningsckonomiska �renden i �vrigt som icke r�r

354

enbart visst �mnesomr�de. Det skall �ven sammanst�lla statsbudgeten.

'- T-,' " >

r "

�

4.6.3

SFS 1974:153

Skatteutskottet skall, ut�ver sina uppgifter enligt 5 � andra stycket,

bereda �renden om taxering, uppb�rd och folkbokf�ring samt �renden

om alkoholhaltiga varor.

4.6.4

Justitieutskottet skall bereda �renden som r�r domstolarna, arrende�

n�mnderna och hyresn�mnderna, �klagarv�sendet, polisv�sendet och
kriminalv�rden samt �renden r�rande brottsbalken, r�tteg�ngsbalken

och lagar som ers�tter eller har n�ra samband med f�reskrifter i dessa

balkar.

4.6.5

Lagutskottet skall bereda �renden r�rande gifterm�ls-, f�r�ldra-,

�rvda-, handels- eller jordabalken eller lagar som ers�tter eller
anknyter till f �reskrifter i dessa balkar, i d en m�n �rendena icke tillh�r
annat utskotts beredning. Det skall �ven bereda �renden som g�ller lag�

stiftning om f�rs�kringsavtalsr�tt, bolags- och f�reningsr�tt, v�xel- och

checkr�tt, skadest�ndsr�tt, immaterialr�tt, uts�kning, konkurs,

internationell privatr�tt samt lagstiftning i andra �renden av allm�nt

privatr�ttslig beskaffenhet.

4.6.6

Utrikesutskottet skall bereda �renden om rikets f�rh�llande till och

�verenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer,

Sveriges representation i utlandet och bist�nd till annat lands

utveckling samt �renden i �v rigt om utrikes handel och internationellt

ekonomiskt samarbete, allt i den m�n �rendena icke tillh�r annat

utskotts beredning.

4.6.7

F�rsvarsutskottet skall bereda �renden om milit�rt f�rsvar, civil�

f�rsvar, psykologiskt f�rsvar, ekonomiskt f�rsvar, vapenfri tj�nst och
v�rnpliktigas ekonomiska f�rm�ner.

4.6.8

Socialf�rs�kringsutskottet skall bereda �renden om allm�n f�rs�k�

ring och yrkesskadef�rs�kring samt studiesociala �renden.

4.6.9

Socialutskottet skall bereda �renden om barna- och ungdomsv�rd,

�ldringsv�rd, nykterhetsv�rd, socialhj�lp, st�d �t barnfamiljer, arbetar�

skydd, arbetstid, semester, h�lso- och sjukv�rd, handikappv�rd och

rehabilitering samt sociala �renden i �vrigt.

265

�

SFS 1974:153

4.6.10

4 kap.

Kulturutskottet skall bereda �renden som r�r allm�nna kultur- och

bildnings�ndam�l, ungdomsverksamhet, internationellt kulturellt sam�

arbete samt idrotts- och friluftsverksamhet. Det skall �ven bereda

kyrkofr�gor och �renden om radio och television i den m�n de icke till�
h�r konstitutionsutskottets beredning.

4.6.11

Utbildningsutskottet skall bereda �renden om h�gre utbildning och

forskning, skolv�sendet, l�rarutbildning och vuxenutbildning.

4.6.12

Trafikutskottet skall bereda �renden om j�rnv�gar, post, telegraf,

telefon, v�gar, v�gtrafik, sj�fart, luftfart och v�derlekstj�nst.

4.6.13

Jordbruksutskottet skall bereda �renden om jordbruk, skogsbruk,

tr�dg�rdsn�ring, jakt, fiske och vattenr�tt. Det skall �ven bereda

�renden om naturv�rd samt �renden om milj�v�rd i �vrigt som icke

tillh�r annat utskotts beredning.

4.6.14

N�ringsutskottet skall bereda �renden om allm�nna riktlinjer f�r

n�ringspolitiken och d�rmed sammanh�ngande forskningsfr�gor samt

�renden om industri och hantverk, handel, statlig f�retagsamhet, kon�
sumentfr�gor, pris- och konkurrensf�rh�llanden i n�ringslivet, kredit-
och fondv�sendet och det aff�rsm�ssiga f�rs�kringsv�sendet.

4.6.15

Inrikesutskottet skall bereda �renden om arbetsmarknaden, regional

utveckling, lokaliseringsst�d, allm�n tj�nsteplikt, arbetsavtalsr�tt,

arbetsl�shetsf�rs�kring, arbets- och anst�llningsf�rh�llanden i allm�n

tj�nst, svenskt medborgarskap och utl�nningars st�llning.

4.6.16

Civilutskottet skall bereda �renden om bostadspolitiken, hyresregle�

ring, bebyggelseplanl�ggning, byggnadsv�sendet, fysisk planering, ex�
propriation, fastighetsbildning, lantm�teriv�sendet, l�nsf�rvaltningen
med lokala skattemyndigheter och exekutionsv�sendet, statistik,
brandv�sendet och rikets administrativa indelning samt s�dana

kommunfr�gor som icke tillh�r konstitutionsutskottets beredning.

7 � Annat �rende �n budgetpropositionen f�r delas mellan tv� eller

flera utskott endast om s�rskilda sk�l f�ranleder det.

8 � Utskott skall avgiva bet�nkande i �rende som har h�nvisats till

�

utskottet och som ej har �terkallats. Utskott kan dock �verflytta �rend e

SFS 1974:153

till an nat utskott, om detta samtycker d�rtill, eller �verenskomma med

ett eller flera utskott att de skall bereda �rendet gemensamt genom
deputerade i sammansatt utskott. S�dant utskott avgiver bet�nkande

till riksdagen.

Bet�nkande i �rende vars behandling har uppskjutits fr�n en val�

period f�r riksdagen till n�sta skall avgivas av utskott som har tillsatts

av den nyvalda riksdagen.

Utskott skall till anm�lan till kammaren av vilande beslut som s�gs i

3 kap. 16 � foga yt trande i �rendet.

Till�ggsbest�mmelse

4.8.1

Beslut av finans- och skatteutskotten i fr�ga som avses i 8 kap. 6 �

regeringsformen meddelas regeringen genom skrivelse.

9� �rende, i vilket utskott har avgivit bet�nkande, skall fr�n

kammaren �terf�rvisas till utskottet f�r ytterligare beredning, om
minst en tredjedel av de r�stande ansluter sig till yrkande om det.
�terf�rvisning enligt denna paragraf f�r ej g�ras mer �n en g�ng i

samma �rende.

Kammaren kan �ven h�nvisa �rendet till annat utskott f�r ytterligare

beredning. F�religger samtidigt yrkande h�rom och yrkande om

�terf�rvisning, skall sistn�mnda yrkande pr�vas f�rst. Beslutas d�rvid
�terf�rvisning, f�rfaller yrkandet om h�nvisning till annat utskott.

10 � Statlig myndighet skall l�mna upplysningar och avgiva yttrande,

d� utskott beg�r det. S�dan skyldighet �ligger dock ej regeringen.

Myndighet som ej lyder under riksdagen kan h�nskjuta beg�ran fr�n
utskott till reg eringens avg�rande.

Beg�r minst en tredjedel av ledam�terna i ett utskott vid be�

handlingen av ett �rende att upplysningar eller yttrande skall inh�mtas

fr�n myndighet som avses i f�rsta stycket, skall utskottet f�ranstalta

om detta, s�vida det icke finner att d�rmed f�renat dr�jsm�l med
�rendets behandling skulle leda till avsev�rt men.

11 � Utskott f�r sammantr�da ocks� under tid d� riksm�te icke p�g�r,

om dess uppgifter kr�ver det.

Till�ggsbest�mmelser

4.11.1

Utskott sammantr�der f�rsta g�ngen p� kallelse av talmannen inom

tv� dagar efter valet. D�refter sammantr�der utskottet p� kallelse av

ordf�randen. F�r �ndam�l som s�gs i 9 kap. 4 � regeringsformen kan

finansutskottet sammankallas ocks� p� beg�ran av regeringen. F�r

�ndam�l som s�gs i 8 kap. 6 � regeringsformen sammankallas finans-
och skatteutskotten f�rsta g�ngen p� beg�ran av regeringen. Skall

357

�

SFS 1974:153

utskott enligt vad nu sagts sammankallas p� regeringens beg�ran,

4 och 5 kap.

utf�rdas kallelsen av talmannen.

Personlig kallelse skall utg� till samtliga ledam�ter och suppleanter.

Kallelse b�r om m�jligt ansl�s i riksdagens lokaler senast klockan 18

dagen f�re sammantr�det och inf�ras i en eller flera dagliga tidningar.

4.11.2

Utskott f�r sammantr�da samtidigt med kammaren endast om f�r�

handlingen i kam maren avser annat �n �rendes avg�rande eller val och
utskottet i f�rv�g har medgivit det genom enh�lligt beslut.

4.11.3

Innan ordf�rande har valts, f�res ordet av den av de n�rvarande

ledam�terna som har varit ledamot av riksdagen l�ngst tid. Om tv�

eller flera har tillh�rt riksdagen lika l�nge, har den �ldste av dem

f�retr�de.

Vid geme nsamt sammantr�de med finans- och skatteutskotten enligt

8 kap. 6 � regeringsformen f�res ordet av den av utskottsordf�randena
som har varit ledamot av riksdagen l�ngst tid. Om de har tillh�rt

riksdagen lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de.
4.11.4

�ver sammantr�de med utskott f�res protokoll.

12 � Utskott skall sammantr�da inom st�ngda d�rrar. Om s�rskilda

sk�l f�religger, kan utskottet medgiva att �ven annan �n ledamot,
suppleant och tj�nsteman i uts kottet �r n�rvarande.

13 � 1 utskott f�r ingen n�rvara, n�r �rende som personligen r�r

honom eller n�gon honom n�rst�ende f�rekommer till �verl�ggning

eller beslut.

14 � Omr�stning inom utskott skall g�ras �ppet. �r r�sterna lika

delade, g�ller den mening som ordf�randen bitr�der.

Ledamot som har f�rlorat vid omr�stning inom utskott kan till

utskottets bet�nkande foga reservation med yrkande. Bet�nkandet f�r

dock icke f�rdr�jas d�rigenom.

15 � Ledamot, suppleant eller tj�nsteman i utskott f�r ej obeh�rigen

yppa vad som enligt beslut av regeringen eller utskottet skall h�llas

hemligt med h�nsyn till rikets s�kerhet eller av annat synnerligen

viktigt sk�l, som betingas av f�rh�llandet till fr�mmande stat eller
mellanfolklig organisation.

5 kap. �rendenas avg�rande

2gg

1 � Utskotts bet�nkande skall f�re �rendets avg�rande bordl�ggas vid

�

tv� sammantr�den med kammaren, om ej riksdagen p� utskottets

SFS 1974:153

f�rslag beslutar att �rendet skall avg�ras efter endast en bordl�ggning.

Till�ggsbest�mmelser

5.1.1

Utskottsbet�nkande f�r icke anm�las i kammaren f�rr�n det har

delats ut till riksd agens ledam�ter.

5.1.2

Vill ledamot inf�r avg�randet av ett �rende framst�lla yrkande som

ej redovisas i utskottets bet�nkande, skall han snarast m�jligt

underr�tta talmannen om yrkandet. Yrkandet b�r s�ttas upp skriftligt

och delas ut till ledam�terna innan �rendet avg�res; motiveringen skall
d�rvid utel�mnas.

2� �rende om misstroendef�rklaring skall ligga p� kammarens bord

till det andra sammantr�det efter det d� yrkandet framst�lldes och

avg�ras senast vid det d�rp� f�ljande sammantr�det.

Vad s�lunda har f�reskrivits �ger motsvarande till�mpning p� f�r slag

av talmannen till ny s tatsminister. D�rvid skall iakttagas den i 6 kap.
2 � andra stycket regeringsformen f�reskrivna fristen.

3 � �rende i vilket �verl�ggning �ger rum f�r ej upptagas till av�
g�rande f�rr�n kammaren p� talmannens f�rslag har funnit �verl�gg�

ningen avslutad.

�rende avg�res med acklamation eller, om ledamot yrkar det,

genom omr�stning. Fordras f�r beslut anslutning fr�n s�rskilt flertal,
skall �rendet alltid avg�ras genom omr�stning.

Avg�randet av �rende skall, om det beh�vs, delas upp pa skilda

beslut.

4 � N�r �rende avg�res med acklamation, skall talmannen st�lla

proposition p� varje yrkande som har framst�llts under �verl�gg�

ningen. Propositionen avfattas s� att den kan besvaras med ja eller nej.

Talmannen tillk�nnagiver hur beslutet har utfallit enligt hans upp�

fattning och bef�ster det med klubbslag, om ej omr�stning beg�res.

5 � N�r �rende avg�res genom omr�stning, st�lles mot det yrkande,

som enligt talmannens uppfattning har vunnit riksdagens bifall, eller,

n�r acklamation ej har skett, mot det yrkande, som talmannen
best�mmer, annat yrkande som kontraproposition. F�religger flera �n
tv� yrkanden som kan st�llas mot varandra, skall f�rst med till�mpning

av 4 � beslutas vilket yrkande som skall vara kontraproposition.

Omr�stning g�res �ppet. Talmannen tillk�nnagiver hur omr�st�

ningen har utfallit och bef�ster beslutet med klubbslag.

Till�ggsbest�mmelser

5.5.1

D� omr�stning skall �ga rum, uppr�ttar talmannen omr�stnings-

269

24SFS 1974

�

SFS 1974: 153

proposition. Fordras i visst fall f�r beslut anslutning fr�n s�rskilt

5 kap.

flertal, angives det i omr�s tningspropositionen.

Sedan ledam�terna efter f�rvarning har intagit sina platser i pleni�

salen, l�ses omr�stningspropositionen upp och underst�lles kammaren

f�r godk�nnande.

Omr�stning kan f�rr�ttas med uppresning. Om talmannen efter om�

r�stning med uppresning finner tvekan r�da om omr�stningens
resultat eller ledamot beg�r r�str�kning, verkst�lles ny omr�stning med

omr�stningsapparat eller, n�r s�dan icke kan anv�ndas, med

namnupprop.

5.5.2

Vid omr�stning med uppresning uppmanar talmannen f�rst de leda�

m�ter som vill r�sta f�r ja-propositionen att resa sig och riktar

d�refter samma uppmaning till de ledam�ter som vill r�sta f�r nej�

propositionen.

Vid omr �stning med omr�stningsapparat fotograferas den tabl� som

visar hur varje ledamot har r�stat.

Vid omr�stning med namnupprop anmodar talmannen tv�

ledam�ter att taga plats vid talmansbordet f�r att f�ra anteckningar
�ver omr�stningen. Vice talm�nnen ropas upp f�rst och d�refter

�vriga ledam�ter efter platsnummer i plenisalen. N�got av f�ljande
svar skall avgivas: ja. nej, avst�r.

6� Uppkommer lika r�stetal vid omr�stning om vilket yrkande som

skall vara kontraproposition, avg�res utg�ngen genom lottning.

�r r�sterna lika delade i huvudomr�stning st�ller talmannen

proposition p� f�rslag om �terf�rvisning av �rendet till utskottet.
�rendet skall � terf�rvisas om minst h�lften av de r�stande f�renar sig
h�rom. Beslutas ej �terf�rvisning, avg�r lotten vilken mening som skall
vara riksdagens beslut.

Efter aterf�rvisning upptages �rendet p� nytt i sin helhet till

avg�rande i kammaren. Uppst�r d�rvid �ter lika r�stetal vid

huvudomr�stning, skall lottning �ga rum genast.

7 � Har avg�randet i lag�re nde delats upp p� tv� eller flera beslut,, f�r

riksdagen omedelbart efter det sista delbeslutet p� f�rslag av
talmannen eller ledamot besluta att �rendet skall f�r ytterligare
beredning �terf�rvisas till utskottet. Beslutar riksdagen �terf�rvisning,
har delbesluten f�rfallit. Beslut enligt denna paragraf om �ter�

f�rvisning av �rende f�r ej upprepas.

8 � Fordras f�r beslut anslutning fr�n s�rskilt flertal och f�religger

mer �n ett f�rslag till s�dant beslut, utv�ljer riksdagen f�rst, med
till�mpning av vad som g�ller i allm�nhet, ett av f�rslagen. D�refter

avg�res om detta f�rslag skall antagas eller f�rkastas.

F�religger samtidigt tv� eller flera yrkanden om misstroende�

f�rklaring mot samma statsr�d, skall endast en omr�stning �ga rum.

9 � Ledamot f�r omedelbart efter �rendes avg�rande anm�la reser-

370

vation eller avgiva r�stf�rklaring.

�

10 � Genom s�rskilt beslut kan riksdagen till n�rmast f�ljande

SFS 1974:153

lagtima riksm�te uppskjuta behandlingen av �rende. �rende som

g�ller statsbudgeten f�r n�rmast f�ljande budget�r f�r dock uppskjutas
endast om det kan ske utan ol�genhet f�r budgetregleringen. Beslut om

uppskov kan upprepas.

Avslutas riksm�te i f�rtid med anledning av extra val, skall �rende

som riksdagen icke har hunnit avg�ra anses utan s�rskilt beslut

uppskjutet till det f�rsta lagtima riksm�tet efter valet.

�rende som ej har �terkallats skall avg�ras f�re utg�ngen av

kalender�ret efter det d� �rendet v�cktes eller, om hinder h�remot
m�ter till f�ljd av f�rordnande om extra val, snarast m�jligt efter det

att den nyvalda riksdagen har sammantr�tt.

Till�ggsbest�mmelse

5.10.1

Beslut att uppskjuta �rende fattas p� framst�llning av utskott, till

vars handl�ggning �rendet h�r. Utskottet skall inh�mta yttrande fr�n

talmanskonferensen. Kammaren kan �ven utan s�dan framst�llning
besluta uppskov i samband med behandlingen av utskottsbet�nkande.

11 � Riksdagen kan vid urtima riksm�te besluta att till behandling

upplaga uppskjutet �rende.

Till�ggsbest�mmelse

5.11.1

Beslut att vid urtima riksm�te upptaga uppskjutet �rende fattas pa

f�rslag av utskott till vars handl�ggning �rendet h�r eller p� f�rslag av
talmannen. Talmanskonferensen skall h�ras i fr�gan .

12 � Slutligt beslut i �re nde ang�ende grundlag fattas vid f�rsta riks�

m�tet i den valperiod som f�ljer p� riksdagsvalet n�rmast efter det
vilande beslutet i �rendet, s�vida ej avg�randet uppskjules till annat
riksm�te. I fr�ga om uppskov �ger best�mmelserna i 10 � f�rsta och

andra styckena och i 11 � motsvarande till�mpning. �rendet skall
avg�ras slutligt f�re n�sta ordinarie val till riksdagen.

Till�ggsbest�mmelse

5.12.1

Till�ggsbest�mmelserna 5.10.1 och 5.11.1 �ger motsvarande till�mp�

ning i fr�ga om uppskov med slutligt beslut i �rende ang�ende

grundlag.

13 � Riksdagens beslut med anledning av proposition samt annat

beslut, varom regeringen skall underr�ttas, meddelas regeringen genom

skrivelse.

37 j

�

SFS 1974: 153

Till�ggsbest�mmelse

5 och 6 kap.

5 13 1

Riksdagens skrivelser s�ttes upp av kammarkansliet och under�

tecknas av talmannen.

Utskott som har berett �rende skall f� del av kammarens beslut i

�rendet�

6 kap. Interpellationer och fr�gor till statsr�d

1 � Interpellation skall ha best�mt inneh�ll och vara f�rsedd med
moti\ering. Interpellation b�r v�ckas endast i a ngel�genhet av st�rre

allm�nt intresse. Riksdagen beslutar om interpellationen f�r fram�
st�llas. Beslutet fattas utan f�reg�ende �verl�ggning.

Statsrad, som icke besvarar interpellation inom fyra veckor fr�n det

alt riksdagen medgav att interpellationen fick framst�llas, skall f�re

utg�ngen av den na tid muntligen meddela riksdagen varf�r svar uteblir

eller anstar. Sadant meddelande f�r ej f�ljas av �verl�ggning.

Interpellation f�rfaller om den ej har besvarats vid det riksm�te d�

den s�cktes.
Till�ggsbest�mmelser

6.1.1

Interpellation ingives till kammarkansliet och anm�les av talmannen

vid sammantr�de med kammaren utan dr�jsm�l efter det att
interpellationen har delats ut till riksdagens ledam�ter. Fr�gan
huruvida interpellationen f�r framst�llas avg�res vid n�rmast f�ljande

sammantr�de och tages upp p� f�redragningslistan till detta samman�

tr�de. Medgiver riksdagen att interpellationen f�r framst�llas, l�ter
talmannen skyndsamt statsr�det f� del av den.

Den som vid rik sm�te, som enligt 1 kap. 4 � skall avsl utas senast den

31 maj, ingiver interpellation till kammarkansliet efter utg�ngen av

april manad skall i inte rpellationen angiva sk�len till att denna icke har

ingivits tidigare.

6.1.2

N�r statsr�d �mnar besvara interpellation, best�mmer talmannen

efter samr�d med statsr�det och interpellanten vid vilket sammantr�de
svaret skall l�mnas. Meddelande h�rom ansl�s senast klockan 11 dagen

f�re sammantr�det och tages upp p� f�redragningslistan.

Svar p� interpellation f�r delas ut till ledam�terna i f�rv�g. Har s�

skett, kan statsr�det begr�nsa sitt anf�rande till en sammanfattning av

svaret.

2 � Fr�ga skall ha best�mt inneh�ll. Den f�r vara f�rsedd med en kort
inledande f�rklaring. N�r fr�ga besvaras, f�r endast den ledamot som

3-72

har framst�llt fr�gan och det statsr�d som l�mnar svaret taga del i

�

�verl�ggningen. Riksdagen kan f�reskriva begr�nsning i y ttrander�tten

SFS 1974; 153

f�r dessa talare ut�ver vad som f�ljer av 2 kap. 14 �.

g PPJ, 7

Till�ggsbest�mmelser

6.2.1

Fr�ga ingives till ka mmarkansliet. Den skall var a egenh�ndigt under�

tecknad av den ledamot som framst�ller fr�gan. Talmannen l�ter utan

dr�jsm�l statsr�det f� del av fr�gan och anm�ler den vid n�rmast

f�ljande sammantr�de.

6.2.2

Vad som f�reskrives i 1 � tredje stycket och i till�ggsbest�mmelse

6.1.2 f�rsta stycket skall till�mpas ocks� p� fr�ga. Om icke s�rskilda
sk�l f�ranleder annat, skall fr�gor besvaras vid en eller tv� fr�gestunder
varje vecka. Fr�ga b�r besvaras vid den fr�gestund som infaller

n�rmast efter sex dagar fr�n det att fr�gan l�mnades till kammar�

kansliet.

N�r fr�ga besvaras, f�r det f�rsta anf�randet fr�n varje talare r�cka

l�ngst tre minuter, det andra l�ngst tv� minuter och varje f�ljande

anf�rande l�ngst en minut.

7 kap. Gemensamma best�mmelser om val inom riksdagen

1� Best�mmelserna i 2-12 �� g�ller val som ankommer p� kam�

maren.

Best�mmelserna i 2� f�rsta stycket, 6 �, 8-10 �� och 12 � andra

stycket skall till�mpas endast i den m�n riksdagen ej f�reskriver annat.
TiH�ggsbest�mmelse

7.1.1

Ut�ver de val s om kammaren f�rr�ttar enligt regeringsformen och

riksdagsordningen skall den f�retaga val till

1. riksg�ldsfullm�ktige,

2. styrelsen f�r riksdagsbiblioteket,
3. Nordiska r�dets svenska delegation,

4. Europar�dets svenska delegation,

5. styrelsen f�r Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.

Kammaren skall ocks� varje �r utse aderton ledam�ter av riksdagen,

vilka f�r d eltaga i bo lagsst�mmor med Statsf�retag AB.

2 � Val beredes av en inom riksdagen utsedd valberedning.

Valberedningen utses vid f�rsta sammantr�det med kammaren

under riksdagens valperiod f�r tiden till valperiodens slut. Varje
partigrupp, vilken motsvarar parti som vid valet till riksdagen har f�tt
minst fyra procent av r�sterna i hela riket, skall bes�tta en plats.

3-73

�

SFS 1974: 153

D�rut�ver f�rdelas tio platser proportionellt mellan samma

7 kap,

partigrupper. Ledam�terna tills�ttes med till�mpning av det f�rfarande

som angives i 12 � f�rsta sty cket.

Till�ggsbest�mmelser

7.2.1

Talmannen fastst�ller f�r varje partigrupp det antal ledam�ter, som,

partigruppen skall tills�tta i valberedningen. D�rvid skall han vid den

proportionella f�rdelningen till�mpa den ber�kningsgrund som angives
i 4 � andra stycket.

7.2.2

Valberedningen bereder alla val som f�rr�ttas av kammaren utom

val av riksf�rest�ndare, vice riksf�rest�ndare, person som skall intr�da

som tillf�llig riksf�rest�ndare, talman, vice ta lm�n, kammarsekreterare
samt riksdagens ombudsm�n och deras st�llf�retr�dare. Om beredning

av val av ombudsm�n och st�llf�retr�dare f�reskrives i till�ggs�

best�mmelse 8.10.2.

7.2.3

Valberedningen h�ller p� kallelse av talmannen sitt f�rsta samman�

tr�de samma dag som den utses. D�refter sammantr�der beredningen
pa kallelse av o rdf�randen.

Best�mmelserna i 4 kap. 12 � samt till�ggsbest�mmelserna 4.11.1

andra stycket och 4.11.2-4 �ger motsvarande till�mpning p� valbered�

ningen.

3 � Framl�gges vid val som avser tv� eller flera personer en gemen�
sam lista, som upptager namn p� s� m�nga personer som valet avser,

och har listan godk�nts av alla i valberedningens sammantr�de del�

tagande ledam�ter eller av alla utom en, skall talmannen st�lla pro�
position p� godk�nnande av listan och f�rklara de p� denna upptagna

personerna valda. Val med slutna sedlar skall dock f�rr�ttas, om det
beg�res av minst s� m�nga riksdagsledam�ter, som motsvarar det tal
vilket erh�lles, om samtliga r�stber�ttigade ledam�ters antal delas med

antalet av de personer valet avser, �kat med ett. Detta val skall �ga

rum vid ett f�ljande sammantr�de.

F�ljer av s�rskild best�mmelse att innehavare av visst uppdrag skall

v�ljas f�r sig, skall valet f�rr�ttas med acklamation. Om ledamot beg�r
det, skall valet dock f�rr�ttas med slutna sedlar. F�religger enh�lligt

f�rslag fr�n valberedningen, skall i s� dant fall valet �ga rum f�rst vid

ett f�ljande sammantr�de.

4 � Val f�rr�ttas med slutna sedlar, om ej annat f�ljer av 3 � eller
annan huvudbest�mmelse i riksdagsordningen. Skall tv� eller flera

personer utses genom val med slutna sedlar, f�rdelas platserna
proportionellt mellan partier. Med parti avses d�rvid varje grupp av

374

riksdagsledam�ter som vid va let upptr�der under s�rskild beteckning.

�

Platserna f�rdelas mellan partier genom att de en efter en tilldelas

SFS 1974: 153

det parti som f�r varje g�ng visar det st�rsta j�mf�relsetalet.

J�mf�relsetalet �r lika med partiets r�stetal, s� l�nge ingen plats har

tilldelats partiet, och erh�lles d�refter genom att partiets r�stetal delas
rried det tal som motsvarar antalet platser som redan har tilldelats

partiet, �kat med ett. Vid lika j�mf�relsetal skiljes genom lottning.

Till�ggsbest�mmelser

7.4.1

Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och f�rg. Valsedel

skall vara enkel, sluten och om�rkt. Den f�r inneh�lla uppgift om det

val f�r vilket den g�ller.

Valsedel �r ogiltig om den �r f�rsedd med k�nnetecken som

uppenbarligen har blivit anbragt p� valsedeln med avsikt eller om den

saknar giltigt kandidatnamn. Har ledamot i ett val l�mnat mer �n en

valsedel, �r valsedlarna ogiltiga. Har sedlarna samma inneh�ll, skall

dock en valsedel betraktas som giltig vid sammanr�kningen.

Namn p� valsedel skall anses obefintligt om kandidaten ej �r valbar,

namnet �r �verstruket eller det ej framg�r klart vem som avses.

7.4.2

Vid proportionellt val an v�ndes valsedlar, p� vilka f�re namnen har

satts ut partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord f�r

viss grupp av riksdagsledam�ter eller f�r viss meningsriktning).

Namnen f�res upp i en f�ljd under varandra.

Valsedel �r ogiltig om den saknar partibeteckning eller upptager mer

�n en partibeteckning.

Namn p� valsedel skall anses obefintligt, om ordningen mellan

namnet och annat namn ej framg�r klart.

De platser som har tilldelats ett parti bes�ttes s� att partiets f�rsta

plats tillerk�nnes den vars namn st�r fr�mst i o rdningen inom partiet,
partiets andra plats den som b�r det andra namnet i or dningen och s�

vidare enligt samma grund. N�r ordningen mellan namn p� ett partis
valsedlar skall best�mmas, �ger 14 kap. 6� vallagen (1972:620)

motsvarande till�mpning.

7.4.3

Vid val av en person med slutna sedlar f�r valsedel ej upptaga

partibeteckning. Inneh�ller valsedel tv� eller flera kandidatnamn, �r

den ogiltig.

Vid lika r �stetal skiljes genom lottning.

7.4.4

Vid val med slutna sedlar anmodar talmannen fem ledam�ter att

taga plats vid talmansbordet. Av dessa skall tre bitr�da n�r valsedlarna

�ppnas och granskas och tv� f�ra anteckningar �ver valet.

Upprop verkst�lles i sam ma ordning som enligt till�ggsbest�mmelse

5.5.2. N�r ledamot ropas upp, skall han g� fram till talmansbordet och
l�mna sin valsedel till talmannen.

375

�

SFS 1974: 153

Sedan samtliga godk�nda valsedlar har l�sts upp av talmannen och

7 kap.

antecknats av kammarsekreteraren och de tv� ledam�terna, j�mf�res

anteckningarna �ver valet.

Talmannen meddelar resultatet av valet, s� snart detta har fastst�llts.

7.4.5

Skall tv� eller flera val med slutna sedlar f�rr�ttas, f�r talmannen,

savida ledamot icke yrkar annat, best�mma alt valsedlarna skall
avl�mnas i samtliga val, innan sammanr�kning f�retages i n�got av

valen.

5 � Val med slutna sedlar f�r �verklagas hos riksdagens valpr�v-

ningsn�mnd. Valet skall g�lla utan hinder av att det har �verklagats.

Till�ggsbest�mmelser

7.5.1

Besv�r �ver val som s�gs i 5 � st�lles till valpr�vningsn�mnden.

Besv�rshandlingen skall ges in till kammarkansliet inom fem dagar fr�n

den dag da resultatet av valet meddelades i kammaren. S� snart

besv�rstiden har g�tt ut, skall talmannen vid sammantr�de med

kammaren tillk�nnagiva samtliga besv�r som har anf�rts. Talmannen
skall h�rvid angiva viss k ort tid inom vilken f�rklaring �ver besv�ren

skall ha kommit in till v alpr�vningsn�mnden. N�r f�rklaringstiden har
gatt ut skall talmannen genast s�nda besv�rshandlingarna till

valpr�vningsn�mnden. Talmannen b�r d�rj�mte skyndsamt inkomma

till valp r�vningsn�mnden med yttrande �ver besv�ren.

7.5.2

Har vid valet f�reskrift i 4� eller i till�ggsbest�mmelserna 7.4.1-5

blivit �sidosatt och �r det ej osannolikt att felet har inverkat p�

valutg�ngen, skall valpr�vningsn�mnden undanr�ja valet och f�rordna

om omval. Kan felet avhj�lpas genom f�rnyad sammanr�kning eller

annan s�dan mindre ingripande �tg�rd, skall valpr�vningsn�mnden

dock i st�llet uppdraga �t talmannen att vidtaga erforderlig r�ttelse.

7.5.3

Valsedlar och annat valmaterial skall f�rvaras under betryggande

s�kerhet till dess att valet har vunnit laga kraft.

6 � Val, som enligt vad som �r s�rskilt f�reskrivet avser tid mot�
svarande riksdagens valperiod, skall f�rr�ttas snarast efter valperiodens

b�rjan och g�lla till dess att riksdagen f�rr�ttar nytt val under n�sta

valperiod.

7 � Har ny ledamot tagit plats i riksdagen med anledning av att ut�

g�ngen av val till riksdagen har blivit �ndrad efter �verklagande, skall

val som riksdagen har f�rr�ttat dessf�rinnan under valperioden g�ras
om, s�vida det beg�res av minst tio riksdagsledam�ter,

�

8 � Skall tv� eller flera v�ljas, utses tillika suppleanter till minst

SFS 1974: 153

samma antal som de ordinarie ledam�terna. Vad som �r f�reskrivet om

7 kap.

dessa �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om suppleanterna.

Till�ggsbest�mmelse

7.8.1

Sedan riksdagen har f�rr�ttat val till organ och d�rvid utsett

suppleanter med st�d av 8 �, kan den besluta att �ka antalet
suppleanter i organet. Suppleantval som f�ranledes h�rav skall

f�rr�ttas s� snart det kan ske.

9� �r av riksdagen vald ledamot i ett organ fr�nvarande, intages

hans plats, om det kan ske, av suppleant som h�r till samma parti�

grupp. 1 �vri gt g�ller att suppleanterna har f�retr�de i den ordning i

vilken de har valts eller, om valet har f�rr�ttats med gemensam lista, i
den ordning i vilken de har f�rts upp p� listan.

Till�ggsbest�mmelse

7.9.1

Ledamot eller suppleant som har f�tt plats fr�n tv� eller flera

grupper anses vald f�r den grupp, fr�n vilken plats f�rst har tilldelats

honom.

10 � �r till ett uppdrag endast den valbar som tillh�r riksdagen och

l�mnar den valde riksdagen eller utses han till riksdagens talman eller

till statsr�d, skall han avg� fr�n uppdraget.

11 � Den som har utsetts till uppdrag genom val av riksdagen f�r ej

undandraga sig uppdraget utan att riksdagen medgiver det.

12 � L�mnar den som har valts till ett organ sitt uppdrag i f �rtid och

avs�g det val genom vilket uppdraget tillsattes vid mandatperiodens

b�rjan tv� eller flera personer, skall den partigrupp eller de
partigrupper, som han var vald f�r, till talmannen anm�la en efter�
tr�dare. Talmannen f�rklarar den anm�lde vald. G�res ej s�dan

anm�lan eller anm�les mer �n en person, utser talmannen eftertr�dare.

�r i annat fall �n som avses i f�rsta stycket plats ledig i f�rtid,

anst�lles kompletteringsval f�r den �terst�ende tiden med till�mpning
av vad som g�ller i allm�nhet.

13 � Organ, vars ledam�ter helt eller delvis utses av kammaren, v�ljer

inom sig ordf�rande och en eller flera vice ordf�rande, om ej annat �r
f�reskrivet.

14 � Val inom organ, som s�gs i 13 �, f�rr�ttas med acklamation eller,

om ledamot beg�r det, med slutna sedlar.

377

�

SFS 1974: 153

Till�ggsbest�mmelse

7 och 8 kap.

7 14 1

Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och f�rg. Valsedel

skall vara enkel, sluten och om�rkt. Vid lika r�stetal skiljes genom

lottning.

8 kap. Vissa befattningshavare och organ

1 � Val av talman samt av f�rste, andre och tredje vice talman f�r�

r�ttas vid f�rsta sammantr�det med kammaren under riksdagens val�
period och g�ller till valperiodens slut. Talm�nnen v�ljes var f�r sig i

nu n�mnd ordning.

F�rr�ttas valet med slutna sedlar, �r den vald som f�r mer �n h�lften

av de avgivna r�sterna. Uppn�s icke s� dan r�st�vervikt, f�rr�ttas nytt

val. F �r ej heller d� n�gon mer �n h�lften av de avgivna r�sterna, f�r�
r�ttas ett tredje val mellan de tv� som vid den andra omr�stningen
uppn�dde de h�gsta r�stetalen. Vid tredje omr�stningen �r den vald

som f�r de flesta r�sterna.

2 � Riksdagen utser genom s�rskilt val en ers�ttare f�r ordf�randen i
riksdagens valpr�vningsn�mnd. Vad som i 3 kap. 11 � regeringsformen
f�reskrives om ordf�randen �ger motsvarande till�mpning p�

ers�ttaren. Vid val med slutna sedlar av ordf�randen eller hans
ers�ttare till�mpas det f�rfarande som angives i 1 � andra stycket.

3 � Vid val med slutna sedlar av riksf�rest�ndare, vice riksf�re�
st�ndare eller person som skall kunna intr�da som tillf�llig riks�

f�rest�ndare till�mpas det f�rfarande som angives i 1 � andra stycket.

Valet g�ller till dess riksdagen beslutar annat.

4 � Riksdagens l�nedelegation best�r av sjutton ledam�ter, vilka riks�
dagen v�ljer f�r riksdagens valperiod.

5 � L�nedelegationen sammantr�der inom st�ngda d�rrar. Om s�r�
skilda sk�l f�religger, f�r delegationen medgiva att �ven annan �r

n�rvarande �n ledamot, suppleant, tj�nsteman hos delegationen och

den med vilken delegationen skall r�dpl�ga i f�rhan dlingsfr�gor.

Vad som f�reskrives i 4 kap. 11 � och 14 � f�rsta stycket �ger

motsvarande till�mpning p� delegationen. Ledamot som har f�rklarat

sig ej inst�mma i delega tionens beslut kan reservera sig.

Innan avtal i f �rhandlingsfr�ga har tr�ffats eller f�rhandling annars

har slutf�rts eller f�rslag som avses i 9 kap. 11 � regeringsformen har
framlagts f�r delegationen, f�r ledamot, suppleant eller tj�nsteman ej
utan delegationens tillst�nd yppa vad som har f�rekommit vid sakens

378

behandling i del egationen.

�

Till�ggsbest�mmelser

SFS 1974:153

8.5.1

8 kap.

1 f�rha ndlingsfr�gor r�rande anst�llningsvillkor f�r arbetstagare hos

riksdagen och dess myndigheter �verl�gger l�nedelegationen med
talmannen eller med annan ledamot av riksdagens f�rvaltningsstyrelse

som styrelsen f�rordnar.

8.5.2

Till�ggsbest�mmelserna 4.11.1-4 �ger motsvarande till�mpning p�

l�nedelegationen.

8.5.3

L�nedelegationen skall f�re den 15 jan uari varje �r l�mna riksdagen

redog�relse f�r sin verksamhet under f�reg�ende �r. Vid redog�relsen
fogas avtal och andra handlingar som har underst�llts delegationen f�r

godk�nnande,

8.5.4

Ledamot, suppleant eller tj�nsteman skall f�rsta g�ngen han �r n�r�

varande vid sammantr�de med delegationen avgiva f�rs�kran om att

han skall iakttaga tystnadsplikten.

8.5.5

L�nedelegationen f�rordnar sekreterare �t sig.

6 � Val av ful lm�ktige i riksb anken avser riksdagens valperiod.

Fullm�ktige v�ljer inom sig en chef f�r riksbanken samt inom eller

utom sig en vice chef f�r riksbanken. �r denne icke sj�lv fullm�ktig,

skall han vara s�rskild suppleant f�r riksbankschefen i f ullm�ktige och
som s�dan ha f �retr�de till tj�nstg�ring framf�r �vriga suppleanter.

7 � Val av led am�ter i utri kesn�mnden avser riksdagens valperiod.

F�r talmannen �r vice talman suppleant i utrikesn�mnden. Antalet

valda suppleanter skall vara nio.

8 � Utrikesn�mnden sammantr�der inom st�ngda d�rrar. Stats�

ministern f�r medgiva att �ven annan �n ledamot, suppleant, statsr�d

och tj�nsteman �r n�rvarande.

Till�ggsbest�mmelse

8.8.1

Till�ggsbest�mmelserna 4.11.4 och 8.5.4 �ger motsvarande till�mp�

ning p� utrikesn�mnden. Sekreterare hos n�mnden f�rordnas av

regeringen.

Suppleant i utrikesn�mnden skall alltid underr�ttas om n�mndens

sammantr�den.

379

�

SFS 1974:153

9� F�r �ndam�l som avses i 13 kap. 2� regeringsformen

8 kap.

sammantr�der utrikesn�mndens ledam�ter p� kallelse av talmannen
eller, vid f�rfall f�r honom, vice talman, �vensom p� kallelse av tv� av

n�mndens �vriga ledam�ter. F�rhandlingarna ledes av talmannen, av

vice talman eller, om ingen av dem �r tillst�des, av den av de

n�rvarande ledam�terna som har varit ledamot av riksdagen l�ngst tid.

Om tv� eller flera har tillh�rt riksdagen lika l�nge, har den �ldste av
dem f�retr�de. Ar vid omr�stning till beslut r�sterna lika delade, g�ller
den mening som ordf�randen bitr�der.

10 � Val av ombudsman g�ller f�r tiden fr�n valet till dess nytt val

har f�rr�ttats under fj�rde �ret d�refter. P� hemst�llan av det utskott

som granskar ber�ttelse �ver ombudsmans verksamhet kan riksdagen

dock dessf�rinnan entlediga ombudsman som ej �tnjuter riksdagens
f�rtroende. Vid val med slutna sedlar av ombudsman till�mpas f�r�

farandet i 1 � andra s tycket.

Avg�r ombudsman i f� rtid, skall riksdagen snarast v�lja eftertr�dare

f�r ny fyra�rsperiod.

Riksdagen v�ljer en eller flera personer att tj�nstg�ra i ombudsm ans

st�lle. Best�mmelserna i f�rsta och andra styckena om ombudsman
�ger motsvarande till�mpning p� st�llf�retr�dare.

Till�ggsbest�mmelser

8.10.1

Konstitutionsutskottet utser inom 20 dagar fr�n det att utskottet har

blivit tillsatt en delegation, JO-delegationen, best�ende av sex

ledam�ter i utskottet, f�r att d� riksdagens ombudsman p�kallar det

samr�da med ombudsman om arbetsordningen eller i a ndra fr�gor av
organisatorisk art.

8.10.2

Val av omb udsman och st�llf�retr�dare beredes av JO-delegationen,

som d�rvid samr�der med de av partigrupperna utsedda ledam�terna i

talmanskonferensen.

11 � Riksdagens revisorer skall vara tolv. De v�ljes f�r riksdagens

valperiod.

Riksdagen v�ljer bland revisorerna en ordf�rande och en eller flera

vice ordf�rande. Ordf�randen och varje vice ordf�rande v�ljes f�r sig.

12 � Riksdagens krigsdelegation best�r av talmannen som ordf�rande

och av femtio andra ledam�ter, vilka riksdagen v�ljer f�r riksdagens

valperiod.

Riksdagsledamot �r beh�rig att vara ledamot i krigsdelegationen

utan hinder av att han tillh�r regeringen.

Suppleanter skall icke utses till krigsdelegationen,

F�r ledamot varaktigt f�rfall n�r delegationen har tr�tt i riksdagens

st�lle, utses annan riksdagsledamot till e rs�ttare i d en ordning som �r

3gQ

angiven i 7 kap. 12 � f�rsta stycket.

�

Till�ggsbest�mmelser

SFS 1974:153

8.12.1

8 och 9 kap.

Det �figger krigsdelegationens ordf�rande och vice ordf�rande att

f�rbereda delegationens verksamhet f�r den h�ndelse delegationen

skulle tr�da i riksdagen s st�lle.
8.12.2

Best�mmelserna i 4 kap. 12 � samt till�ggsbest�mmelserna 4.11.1

andra stycket och 4.11.2 och 4 �ger motsvarande till�mpning p� krigs�

delegationen under tid d� delegationen ej �r i riksda gens st�lle.

13 � Riksdagen kan meddela n�rmare best�mmelser f�r riksdagens

organ.

9 kap. Best�mmelser om personal och f�rvaltning

1 � Kammaren utser en kammarsekreterare. Val av kammar�
sekreterare �ger rum vid b�rjan av riksm�tet n�rmast efter ordinarie

val till riksdagen och g�ller f�r tiden till dess nytt val av kammar�

sekreterare f�rr�ttas.

Kammarsekreteraren l�ter f�ra protokollet vid sammantr�de med

kammaren. Han expedierar riksdagens beslut och bitr�der i �vrigt

talmannen i riksd agsarbetet.

Till�ggsbest�mmelser

9.1.1

Vid val med slutna sedlar av kammarsekreterare till�mpas det f�r�

farande som angives i 8 kap. 1 � andra stycket.

9.1.2

Kammarsekreteraren f�rest�r kammarkansliet och �r sekreterare i

krigsdelegationen. Han f�r protokoll vid sammantr�de med talmans�
konferensen.

2� Utskotten bitr�des av sekreterare. Huvudsekreteraren hos utskott

skall vara svensk medborgare.

3 � Riksdagens f�rvaltningskontor ledes av riksdagens f�rvalt�

ningsstyrelse. Styrelsen best�r av talmannen som ordf�rande och �tta

andra ledam�ter, vilka riksdagen v�ljer inom sig f�r riksdagens val�

period.

4� Riksdagens f�rvaltningskontor skall, s�vitt g�ller riksdagen och

riksdagens myndigheter, i de n omfattning riksdagen best�mmer

1. handl�gga fr�gor ang�ende f�rhandlingar om anst�llnings- och

3g|

�

SFS 1974: 153

arbetsvillkor f�r arbetstagare samt andra personalfr�gor,

9 Uap.

2. meddela gemensamma f�rvaltningsbest�mmelser,
3. g�ra upp f�rslag till anslag p� statsbudgeten.

F�rvaltningskontoret handl�gger i �vrigt, enligt vad riksdagen

n�rmare f�reskriver, fr�gor om f�rvaltningen inom riksdagen och
fr�gor om f�rvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens myndig�
heter, utom riksbanken och s�rskild myndighet som avses i 9 kap. 10 �

andra stycket regeringsformen.

5 � Besv�r �ver beslut av riksdagens organ i f�rvaltnings�rende mot

vilket talan f�r f�ras enligt vad som �r f�reskrivet d�rom, pr�vas av

regeringsr�tten i de fall som riksdagen s�rskilt best�mmer och i �vriga
fall av riksdagens besv�rsn�mnd. Besv�rsn�mnden best�r av

ordf�rande, som skall inneha eller ha innehaft domar�mbete och ej

vara ledamot av riksdagen, och fyra andra ledam�ter, valda inom

riksdagen. Ordf�randen v�ljes s�rskilt. Val till besv�rsn�mnden avser
riksdagens valperiod.

F�r ordf�randen skall finnas en ers�ttare. Vad som f�reskrives om

ordf�randen �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttaren.

Till�ggsbest�mmelse

9.5.1

Vid val med slutna sedlar av ordf�rande i be sv�rsn�mnden till�mpas

det f�rfarande som angives i 8 kap. 1 � andra stycket.

6 � Riksdagsledamot skall av statsmedel �tnjuta arvode f�r sitt upp�
drag. Best�mmelser h�rom, om andra ekonomiska f�rm�ner i anled�

ning av uppdraget och om gottg�relse till ers�ttare f�r riksdagsledamot

meddelas i lag.

7 � Om tillg�ng f�r riksdagens ledam�ter och organ till bibliotek och

om bist�nd i �v rigt �t dem med sakuppgifter f�r riksdagsarbetet samt
om utskotts och ledam�ters studieresor finns s�rskilda f�reskrifter.

Till�ggsbest�mmelse

9.7.1

Utskott f�r besluta, att f�retr�dare f�r utskottet skall f�retaga

studieresor f�r att inh�mta upplysningar i �mn e inom dess berednings�
omr�de.

Utskott skall samr�da med talmanskonferensen, innan det fattar

beslut om utrikes studieresa. Talmanskonferensen skall uttala sig om i

vad m�n resan l�mpligen b�r genomf�ras. D�rvid skall h�nsyn tagas till

riksdagens internationella f�rbindelser, till kostnaderna och till om�

st�ndigheterna i �vrigt.

Talmanskonferensen kan meddela n�rmare best�mmelser om utskot�

tens studieresor. Ledamot av riksdagen kan erh�lla stipendium f�r

enskild studieresa. Talmanskonferensen kan meddela n�rmare bc-

3g2

st�mmelser om s�dana resor.

�

8 � �tal mot h�r angiven befattningshavare f�r brott, beg�nget i

SFS 1974: 153

ut�vningen av hans uppdrag eller tj�nst, f�r beslutas.

1. �tal mot fullm�ktig i riksbanken eller n�gon av riksdagens

revisorer endast av finansutskottet,

2. �tal mot ledamot av riksdagens f�rvaltningsstyrelsen, av riks�

dagens valpr�vningsn�mnd eller av riksdagens besv�rsn�mnd eller mot

riksdagens ombudsman eller kammarsekreteraren endast av kon�

stitutionsutskottet.

Riksdagen kan f�reskriva att vad i f �rsta stycket s�gs om beslut om

�tal mot fullm�ktig i riksbanken ej skall till�mpas i fr�ga om brott,

beg�nget vid handl�ggningen av fr�ga ang�ende in- eller utf�rsel av

valuta.

Till�ggsbest�mmelser

9.8.1

Vad i 8 � f�rsta stycket s�gs om beslut om �tal mot fullm�ktig i

riksbanken skall ej till�mpas i fr�ga om brott, beg�nget i ut� vningen av
riksbankens beslutander�tt enligt valutalagen (1939:350).

9.8.2

Om beh�righet att besluta om �tal mot vissa andra befattnings�

havare �n de i 8 � n�mn da finns s�rskilda f�reskrifter.

�verg�ngsbest�mmelser

1. Genom denna riksdagsordning upph�ves den �ldre riksdags�

ordningen. Den �ldre riksdagsordningen skall dock med nedan angivna

undantag till�mpas i st�llet f�r den nya riksdagsordningen till utg�ngen

av det �r under vilket riksdagen slutligt antager den nya rege�

ringsformen samt. i de fall d� s� nedan angives. �ven d�refter.

2. F�reskriften i 5 � f�rsta stycket andra punkten i den �ldre riks�

dagsordningen samt f�reskrifterna i 34 � f�rsta stycket f�rsta och andra

punkterna och tredje stycket i samm a riksdagsordning skall till�mpas i

st�llet f�r motsvarande f�reskrifter i denna riksdagsordning s� l�nge
Gustaf VI Adolf �r konung, f�reskrifterna i 34 � i fr�ga om lagtima

riksm�te.

Om till�mpning av best�mmelserna i 14 � i den �ldre riksdags�

ordningen om r�str�tt vid val till riksdagen g�ller vad som f�ljer av

f�reskriften i 2 and ra stycket andra punkten �verg�ngsbest�mmelserna
till reg eringsformen.

Om till�mpning vid val till riksdagen, som �ger rum f�re den tid�

punkt d� den �ldre riksdagsordningen enligt 1 skall upph�ra att
till�mpas, av best�mmelser i 3 kap. i den nya regeringsformen och i

annan lag i st�llet f�r motsvarande f�reskrifter i den �ldre

riksdagsordningen f�reskrives i

2 tredje stycket �verg�ngs�

best�mmelserna till regeringsformen. I fr�ga om s�dant val skall ej
heller best�mmelserna i den �ldre riksdagsordningen om utf�rdande

och om granskning av fullmakt till�mpas. Vid riksdag som med

333

�

\ "

SFS 1974:153

anledning av valet sammantr�der f�re nyss n�mnda tidpunkt skall

till�mpas f�reskrifterna i denna riksdagsordning i 1 kap. 5 � f�rsta

stycket, 8 och 9 �� med till�ggsbest�mmelser samt 8 kap. 12 � andra

stycket �vensom best�mmelsen i f�rst a stycket sistn�mnda paragraf om

krigsdelegationens sammans�ttning. Best�mmelsen i 53 � andra stycket
i den �ldre riksdagsordningen skall i fr�ga om s�dan riksdag g�lla varje
ledamot av statsr�det.

Best�mmelsen i 5 kap. 8 � f�rsta stycket i denna riksdagsordning

skall g�lla i fr�ga om s�dant f�rslag till �ndring i riksdagsordningen
som riksdagen behandlar f�re den under 1 angivna tidpunkten.

3. Lagtima riksm�te skall under det �r, d� den nya riksdagsord�

ningen enligt 1 b �rjar till�mpas, inledas den 10 januari eller den dag

dessf�rinnan som f�ljer av best�mmelserna i 3 kap. i den nya

regeringsformen om riksdagens f�rsta sammantr�de efter extra vai.

Uppskov enligt 2 � sj�tte stycket i den �ldre riksdagsordningen med
riksdagens avslutande till dag efter den 31 december f�r ej beslutas.

1 fr�ga om lagtima riksm�te som avses i f�rsta stycket skall till�mpas

vad i de nna riksdagsordning f�reskrives om lagtima riksm�te som har
inletts i augusti, se ptember eller oktober.

4. Val inom riksdagen, som enligt s�rskild f�reskrift skall avse tid

motsvarande riksdagens valperiod, f�rr�ttas vid b�rjan av det under 3

angivna riksm�tet f�r �terstoden av valperioden. Motsvarande mandal-

perioder som enligt �ldre best�mmelser skulle l�pa efter �rsskiftet
upph�r d�rmed att g�lla.

Talmannen och vice talm�nnen vid den riksdag, som avslutas vid del

under 1 angivna �rsskiftet, kvarst�r i sina uppdrag till dess laglima
riksm�te enligt 3 inledes. Om val av ledam�ter och ers�ttare i

valpr�vningsn�mnden

�r

f�reskrivet

under

�verg�ngs-

best�mmelserna till rege ringsformen.

5. Vid den riksdag, som avslutas vid det under 1 angivna �rsskiftet,

kan �rende enligt 58 � tredje stycket i den �ldre riksdagsordningen

uppskjutas till lagtima riksm�te som s�gs under 3. Uppskjutet �rende

skall avg�ras inom den tid som f�reskrives i 5 kap. 10 � i denna

riksdagsordning.

Har avg�randet av vilande f�rslag till grundlag med st�d av 64 � i

den �ldre riksdagsordningen uppskjutits �ver den under 1 angivna

tidpunkten, skall �rendet upptagas vid del lagtima riksm�te som s�gs

under 3. Om �ren dets fortsatta handl�ggning g�ller vad som f�reskrives
i 5 kap. 12 � i denna riksdagsordning.

6. Befogenheten att �tala brott av befattningshavare, som angives i 9

kap. 8 � i denna riksdagsordning, skall bed�mas efter �ldre lag om, n�r
handlingen f�retogs, f�r �tal g�llde f�ruts�ttning som ej har upptagits i

denna riksdagsordning.

7. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning best�mmelse som syftar

p� riksdagssession eller i �vrigt p� sammantr�desperiod med riksdagen,

skall best�mmelsen i st�llet g�lla riksm�te.

8. Andra stycket i �verg�ngsbest�mmelserna till kung�relsen

(1971:2) om beslutade �ndringar i regeringsformen och riks�
dagsordningen skall alltj�mt �ga till�mpning.

384

CARL GUSTAF

LENNART GEIJER

(Justitiedepartementet)

�

ECunegL Maj:(iG tamg�relise
OET, i jesllir:t�e �riididKg � GrJ!CCeGSiOF/JOTi'dlI^f.LTIgein!;

utkom fr�n trycket

utf�rdad den 28 f ebruari 1974'.

ICungl. Mai l har med riksdagen'' i grundiagserilig ordning beslutat,

att 9 � successionsordningen^ skall upph�ra att g�lla. Enligt samtidigt

beslutad �verg�ngsbest�mmelse skall successionsordningen till�mpas i

sin nya lydelse fr�n ing�ngen av �ret efter det under vilket den nya

regeringsformen har antagits slutligt.

CARL GUSTAF

LENNART GEIJER
(Justitiedepartementet)

�ppet brev om utf�rdandet av denna kung�relse uppl �st i riksdagen den 6

mars 1974.

2 Prop. 1973:90, K.U 26 , rskr 265, KU 1974:8, rskr 19 .

^ Omtry ckt 1965:817.

den 23 april 1974

�

;

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

Konsumentkreditlag (2010:1846)
Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Lag (2010:751) om betaltjänster
Lag (1995:1571) om insättningsgaranti
Lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer
Lag (2004:46) om värdepappersfonder
Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden
Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Arbetar du med bank- och finansmarknadsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom bank- och finansmarknadsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1974:153

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Om Lagboken.se