SFS 1987:385

870385.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Lag

SFS 1987:385

om ändring i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel;

utkom från trycket

den 15 juni 1987

Utfärdad den 4 juni 1987.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs att 2, 11-13, 28 o ch 30 §§ lagen

(1974:922) om kreditpolitiska medel skall ha följande lydelse.

2

I denna lag förstås med

1. bankinstitut: bankaktiebolag, sparbank och central föreningsbank,
2. försäkringsinstitut: allmänna pensionsfonden och försäkringsföretag

med svensk koncession,

3. kreditinstitut: bankinstitut, lokal föreningsbank, kreditaktiebolag, fi­

nansbolag, fondkommissionsbolag, försäkringsinstitut, landshypoteks-

och stadshypoteksinstitutionerna och Svenska skeppshypotekskassan.

' Prop. 1986/87: 12 och 143, FiU 28, rskr. 309.

Senaste lydelse 1980: 1095.

875

¬

background image

SFS 1987:385

876

11 § Förordnande om kassakrav kan avse kreditinstitut.

Med kassakrav avses att ett visst minsta belopp av ett kreditinstituts

medel skall finnas på räkning i riksban ken. Med sådan placering jämställs

inneliggande kassa i den mån denna får medräknas enligt 13 §.

12 § Kassakrav kan bestämmas til! ett belopp som vid viss tidpunkt eller

under en tidsperiod svarar mot viss andel, högst femton procent, av ett
kreditinstituts placeringar eller förbindelser med de undantag som riksban­
ken anger enligt 13 § 4.

Kassakrav kan också bestämmas så att förändringen under en tidsperiod

av ett kreditinstituts medel, placerade enligt 11 § andra stycket, skall svara

mot en viss procent av förändringen av institutets samtliga placeringar

eller förbindelser med de undantag som riksbanken anger. Därvid får

kravet dock inte sättas högre än vad som följer av första stycket.

13 § Riksbanken anger

1. den tidpunkt (beräkningstidpunkt) eller den tidsperiod (beräkningspe­

riod) då kassakravet skall vara uppfyllt,

2. det procenttal som skall gälla för kassakravet och hur detta skall

beräknas,

3. i vad mån inneliggande kassa får medräknas för uppfyllande av kassa­

kravet,

4. i vad mån un dantag från placeringarna eller förbindelserna får göras.

28

Kreditinstitut skall efter anmodan av riksbanken lämna de uppgif­

ter som riksbanken anser nödvändiga för att bedöma om kreditpolitiskt
medel behöver användas eller för att tillämpa meddelat förordnande. Upp­

giftsskyldighet som sagts nu åligger äve n annan som kan omfattas av för­
ordnande enligt 25 §.

Riksbanken får föreskriva att uppgift om ränteändring skall lämnas

senast femton dagar före ändringen.

30 §'' Särskild avgift skall utgöra, vid åsidosättande av föreskrift i fråga
om

1. likviditets- eller kassakrav, ett belopp som svarar mot ränta på under­

skottet för tiden från föregående beräkningstidpunkt eller, om tidigare
beräkning ej skett, från det föreskriften trätt i tillämpning eller för beräk­

ningsperioden, varvid räntesatsen för år får i fråga om likviditetskrav

överstiga riksbankens diskonto med högst tre procentenheter och i fråga
om kassakrav uppgå till högst tv å gånger diskontot,

2. utlåningsreglering, ett belopp som för tiden från den föregående be­

räkningstidpunkten eller, om en tidigare beräkning ej skett, från det före­
skriften trätt i tillämpning eller för beräkningsperioden svarar mot ränta på

det belopp med vilket utlåningen, garantiförbindelserna eller leasingobjek­

tens värde överskridit den fastställda gränsen, varvid räntesatsen för år får
med högst tre procentenheter överstiga riksbankens diskonto,

3. emissionskontroll, högst två procent av hela lånesumman för varje år

av den för lånet bestämda längsta löptiden,

' �ndringen innebär att tredje stycket upphävs.

Senaste lydelse 1980:522.

¬

background image

;i4. allmän placeringsplikt, ett belopp som för beräkningsperiod svarar

SFS 1987:385

tnot ränta på den del av ålagd placeringsplikt för perioden eller för peri­

oden och tidigare beräkningsperioder sammantagna som ej uppfyllts, var­

vid räntesatsen för år får med högst tre procentenheter överstiga riksban­
kens diskonto,

5. särskild placeringsplikt, högst fem procent av den del av ålagd place­

ringsplikt som ej uppfyllts,

6. räntereglering, två gånger det belopp med vilket räntan avvikit från

den ränta som skolat utgå enligt fastställd räntesats.

Vid tillämpning av första stycket 1 får utjämning ske mellan öv er- och

underskott vid olika beräkningstidpunkter eller under två eller flera beräk­
ningsperioder och räntan beräknas på det genomsnittliga underskottet.

Denna lag träder i kraft de n 1 juli 1987.

På regeringens vägnar

KJELL-OLOF FELDT

Anders Nordström

(Finansdepartementet)

¬