SFS 2016:625 Lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti;

utfärdad den 2 juni 2016.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs2 i fråga om lagen (1995:1571) om

insättningsgaranti

3

dels att 25–30 §§ ska upphöra att gälla,
dels att nuvarande 11 b § ska betecknas 11 d §,
dels att 2, 3, 4, 5, 9, 11, 12, 13–15, 18 och 24 §§ och rubriken närmast före

24 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fjorton nya paragrafer, 4 c, 7 b, 7 c, 9 a–9 c, 11 b,

11 c, 13 a, 13 b, 15 a, 16 a, 17 b och 17 c §§, och närmast före 15 a och
17 b §§ nya rubriker av följande lydelse.

2 §

4

I denna lag betyder

betalningsåtaganden: detsamma som i artikel 2.1.13 i Europaparlamentets

och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättnings-
garantisystem (omarbetning), i den ursprungliga lydelsen,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
garantimyndigheten: den myndighet som handlägger frågor om insätt-

ningsgarantin,

institut: en svensk bank, ett utländskt bankföretag, ett svenskt kreditmark-

nadsföretag, ett utländskt kreditföretag samt ett svenskt värdepappersbolag
och ett utländskt värdepappersföretag, om de har tillstånd att ta emot kunders
medel på konto,

insättare: den som har en insättning i ett institut,
insättning: tillgodohavande som avser inlåning på konto,
insättningsgarantidirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/

49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem (omarbetning), i den
ursprungliga lydelsen, och

1 Prop. 2015/16:106, bet. 2015/16:FiU34, rskr. 2015/16:261.

2 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om
insättningsgarantisystem (omarbetning), i den ursprungliga lydelsen och Europa-
parlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en
ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om
ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv
2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/
30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr
1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen.

3 Senaste lydelse av 25 § 2011:829.

4 Senaste lydelse 2015:1026.

SFS 2016:625

Utkom från trycket
den 13 juni 2016

2

SFS 2016:625

resolutionsmyndigheten: den myndighet som handlägger frågor om resolu-

tion enligt lagen (2015:1016) om resolution.

3 §

5

En insättning omfattas av garantin, om insättningen finns hos ett

svenskt institut här i landet eller hos en filial i ett annat EES-land till ett
svenskt institut och inte något annat framgår av 3 a §.

Garantimyndigheten får besluta att garantin också ska omfatta insättningar

som finns hos

1. en filial i ett land utanför EES till ett svenskt institut, eller
2. en filial här i landet till ett utländskt institut.
Om insättningsgarantin i ett annat EES-land, där det finns en filial till ett

svenskt institut, har ett mer omfattande skydd eller ger högre ersättning än
vad som följer av 4 c §, får garantimyndigheten besluta att garantin ska om-
fatta även detta skydd, om inte det andra landets insättningsgaranti erbjuder
filialen sådant skydd.

Beslut enligt andra och tredje styckena meddelas efter ansökan av insti-

tutet.

4 §

6

Om en insättning omfattas av garantin, har insättaren rätt till ersättning

motsvarande dels insättningens belopp, dels upplupen ränta till den dag då
ersättningsrätt inträder.

Ersättningen, tillsammans med eventuell utdelning i institutets konkurs för

en förlust som enligt denna lag är ersättningsgill, får dock för varje institut
uppgå till sammanlagt högst 950 000 kronor, om inte något annat följer av
4 c §.

I fråga om insättningar i en filial i ett annat EES-land till ett svenskt institut

får det högsta ersättningsbeloppet som avses i andra stycket vara
100 000 euro eller, om landet har fastställt beloppet i nationell valuta i enlig-
het med artikel 6.5 i insättningsgarantidirektivet, det belopp i den nationella
valutan som motsvarar 100 000 euro.

Beloppet ska betalas ut i svenska kronor eller i valutan i det land inom EES

där kontot finns. Om ett belopp ska räknas om mellan olika valutor, ska den
valutakurs tillämpas som gällde dagen för ersättningsrättens inträde.

4 c §

Ersättning utöver vad som följer av 4 § får betalas ut från garantin med

sammanlagt högst fem miljoner kronor (tilläggsbelopp), om insättaren på ett
tillförlitligt sätt visar att insättningarna avser medel som hänförs till

1. avyttring av privatbostad,
2. ersättning för skada på sådan egendom som avses i 1,
3. upphörande av anställning, bodelning, pension, sjukdom, invaliditet eller

dödsfall,

4. utbetalning av försäkringar, eller
5. ersättning för skada till följd av
a) brott,
b) felaktig dom, eller
c) fel eller försummelse vid myndighetsutövning.
Utbetalning av ersättning enligt första stycket får dock bara avse insätt-

ningar som har gjorts högst tolv månader från den tidpunkt då beloppet kredi-

5 Senaste lydelse 2015:1026.

6 Senaste lydelse 2010:1865.

3

SFS 2016:625

terades på insättarens konto eller från och med den tidpunkt då det blev rätts-
ligt möjligt att överföra sådana insättningar.

5 §

7

Följande insättare, eller utländska motsvarigheter, kan inte få ersättning

enligt garantin:

1. en bank,
2. ett kreditmarknadsföretag,
3. ett värdepappersbolag,
4. ett försäkringsföretag,
5. ett återförsäkringsföretag,
6. en understödsförening,
7. ett finansiellt institut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansie-

ringsrörelse,

8. en värdepappersfond eller en alternativ investeringsfond,
9. en pensionsfond,
10. ett landsting, en kommun eller en statlig myndighet, eller
11. en insättare som inte har identifierats enligt lagen (2009:62) om åtgär-

der mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

7 b §

De medel som insättningsgarantin får bidra med enligt 7 och 7 a §§

får uppgå till högst 200 procent av målnivån enligt 15 a §.

7 c §

De kapitalinstrument som erhålls i utbyte enligt 7 a § ska föras till

insättningsgarantin.

Sådana tillgångar behöver inte säljas för att garantimyndigheten ska få låna

medel i Riksgäldskontoret.

Den ersättning som garantimyndigheten får när tillgångar säljs ska tillgo-

doräknas behållna avgiftsmedel.

9 §

8

Ersättning enligt garantin betalas av garantimyndigheten.

Ersättningar ska, om inget annat följer av 9 a eller 9 b §, göras tillgängliga

för insättarna inom sju arbetsdagar från det att

1. Finansinspektionen meddelar ett sådant beslut som avses i 8 § första

stycket 1,

2. institutet försätts i konkurs, eller
3. en myndighet som avses i 8 § andra stycket förklarat att insättningar hos

institutet är indisponibla.

Utbetalning får göras på det sätt som garantimyndigheten anser är lämpligt.

Garantimyndigheten får i detta syfte öppna ett konto i insättarens namn i ett
kreditinstitut eller hämta uppgifter från ett kreditinstitut eller en clearingorga-
nisation om konto i ett kreditinstitut till vilket utbetalning av ersättning kan
göras.

9 a §

Ersättningar som omfattas av artikel 7.3 i insättningsgarantidirektivet

ska betalas ut så snart som möjligt och senast tre månader efter ersättnings-
rättens inträde enligt 8 §.

9 b §

Garantimyndigheten får skjuta upp utbetalningen av ersättningen om

7 Senaste lydelse 2004:320.

8 Senaste lydelse 2011:829. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.

4

SFS 2016:625

1. det är ovisst om en person har rätt till ersättningen,
2. insättningen är föremål för en rättstvist,
3. insättningen är föremål för restriktiva åtgärder som har beslutats av na-

tionella regeringar eller internationella organ,

4. insättningen innefattar ett tilläggsbelopp enligt 4 c §,
5. inga transaktioner har förekommit på kontot under de senaste 24 måna-

derna (kontot är vilande), eller

6. ersättningen ska betalas ut för ett annat insättningsgarantisystems räk-

ning i enlighet med artikel 14.2 i insättningsgarantidirektivet.

9 c §

Ersättning ska inte betalas ut, om

1. det inte har förekommit några transaktioner på kontot under de senaste

24 månaderna före ersättningsrättens inträde enligt 8 §, och

2. ersättningen understiger garantimyndighetens administrativa kostnader

för utbetalningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om sådana administrativa kostnader som avses i första stycket.

11 §

9

Svenska institut samt utländska institut som tar emot insättningar hos

en filial här i landet ska informera den som har gjort eller avser att göra en
insättning om

1. huruvida insättningen omfattas av en garanti eller inte,
2. för det fall insättningen omfattas av insättningsgarantin enligt denna lag,

resultatet av den prövning som gjorts enligt 3 b § första stycket,

3. den ersättningsnivå som gäller för garantin, och
4. formerna för utbetalning av ersättning från garantin.
Information enligt första stycket ska lämnas vid marknadsföring av ett

erbjudande.

Innan ett avtal om mottagande av insättningar ingås ska insättaren få infor-

mation enligt första stycket och information med ett innehåll enligt bilaga 1
till insättningsgarantidirektivet och med uppgift om garantimyndighetens
webbplats. Insättaren ska bekräfta att denna information tagits emot. Informa-
tionen ska tillhandahållas insättaren minst en gång varje år. Informationen ska
vidare under avtalstiden framgå av kontoutdrag och liknande material som rör
fordringsförhållandet. Informationen ska lämnas i pappersform om insättaren
begär det.

Informationen enligt första stycket ska göras tillgänglig på det språk som

insättaren och institutet enades om när avtalet om mottagande av insättningar
ingicks eller på det eller de officiella språken i det EES-land där filialen är
inrättad.

11 b §

Vid fusion eller annan form av ombildning av ett institut, som kan

påverka insättarens rätt till ersättning, ska institutet informera insättaren minst
en månad innan rättsverkningarna av ombildningen inträder.

Garantimyndigheten får tillåta en kortare tidsfrist, om det är motiverat av

hänsyn till finansiell stabilitet eller skyddet för företagshemligheter.

Insättaren har rätt att ta ut eller till ett annat institut överföra insättningar

och upplupen ränta till den del som överstiger ersättningsbeloppet enligt 4 §,
om det görs inom tre månader från det att insättaren har informerats om om-

9 Senaste lydelse 2011:829.

5

SFS 2016:625

bildningen. Insättaren har rätt att vidta dessa åtgärder utan att drabbas av
någon sanktion.

11 c §

Ett institut eller en filial som lämnar eller utesluts från insättnings-

garantin enligt denna lag ska informera berörda insättare inom en månad från
det att institutet eller filialen lämnade garantin.

12 §

10

Varje institut som omfattas av garantin ska betala en årlig avgift till

garantimyndigheten. Avgiften för ett år grundas på institutens insättningar vid
utgången av närmast föregående år, till den del insättningarna omfattas av
garantin.

Institutens sammanlagda avgifter för ett år ska uppgå till ett belopp som

motsvarar 0,1 procent av insättningarna.

Andra stycket behöver inte tillämpas när avgiften för ett enskilt institut
1. bestäms enligt 14 § första och andra styckena,
2. bestäms genom omprövning enligt 27 § förvaltningslagen (1986:223),

eller

3. efter överklagande bestäms av allmän förvaltningsdomstol.

13 §

11

Garantimyndigheten ska årligen bestämma hur stort belopp varje

institut ska betala i avgift. Avgiften ska betalas inom en månad från dagen för
beslutet.

Avgiften ska baseras på institutets sammanlagda insättningar vid utgången

av närmast föregående år, till den del de omfattas av garantin. Avgiften ska
bestämmas med hänsyn till institutets risknivå.

Dröjsmålsränta ska tas ut på avgifter som inte betalas i rätt tid, om det inte

finns särskilda skäl mot det. Dröjsmålsränta ska beräknas för år enligt en rän-
tefot som motsvarar den av Riksbanken fastställda, vid varje tid gällande refe-
rensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av åtta procenten-
heter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om beräkningen av avgifter för garantin enligt denna lag.

13 a §

Om behållna avgiftsmedel inte är tillräckliga för att betala ut ersätt-

ning vid ersättningsrättens inträde enligt 8 §, ska garantimyndigheten besluta
om en extra avgift. Avgiften får motsvara högst 0,5 procent av institutens
sammanlagda insättningar vid utgången av närmast föregående år, till den del
insättningarna omfattas av garantin.

Om det finns synnerliga skäl får garantimyndigheten, efter samråd med

Finansinspektionen, besluta om en högre avgift.

13 b §

Om betalning av en extra avgift enligt 13 a § skulle hota ett instituts

likviditet eller solvens, får garantimyndigheten efter ansökan av institutet
bevilja anstånd med betalning av avgiften.

Anstånd får beviljas med högst sex månader i taget.
Avgiften ska betalas när förutsättningarna för anstånd inte längre är upp-

fyllda.

10 Senaste lydelse 2007:1433.

11 Senaste lydelse 2014:977.

6

SFS 2016:625

14 §

12

Om garantin för ett institut börjar gälla under ett löpande kalenderår

ska avgiften för det året fastställas med hänsyn till den tid garantin gällt. Av-
giften ska grundas på summan av institutets insättningar vid årets utgång och
i övrigt beräknas på samma sätt som anges i 13 § andra stycket.

Om garantin för ett institut upphör att gälla under ett löpande kalenderår

ska avgiften för det året fastställas med hänsyn till den tid garantin gällt. Av-
giften ska i övrigt beräknas på samma sätt som anges i 12 och 13 §§.

Om ett institut helt eller delvis övergår till att omfattas av ett annat ska

insättningsgarantisystem inom EES, de avgifter som institutet har betalat in
enligt 13 § under de senaste tolv månaderna före övergången överföras till det
andra insättningsgarantisystemet. Om övergången avser en del av verksam-
heten, ska avgifter överföras i proportion till överförda insättningar som om-
fattas av garantin.

En överföring av avgifter ska inte ske om institutet har uteslutits från

garantin enligt denna lag.

15 §

13

Garantimyndigheten ska placera inbetalda avgifter på räntebärande

konto i Riksgäldskontoret eller i skuldförbindelser utfärdade av staten. Från
de inbetalda avgifterna ska myndigheten dock räkna av de förvaltnings-
kostnader som den haft för garantin.

I den utsträckning behållna avgiftsmedel inte räcker till för att betala ut

ersättningar får garantimyndigheten låna medel i Riksgäldskontoret.

Målnivå på behållna medel

15 a §

De behållna avgiftsmedlen ska uppgå till ett belopp som motsvarar

minst 0,8 procent av institutens sammanlagda insättningar som omfattas av
garantin (målnivå).

Om de behållna avgiftsmedlen minskar till mindre än två tredjedelar av den

nivå som anges i första stycket, ska nivån återställas inom sex år. Avgiften får
då fastställas till ett högre belopp än vad som följer av 12 § andra stycket.

För att uppnå beloppet enligt första stycket får garantimyndigheten godta

betalningsåtaganden från instituten. Andelen betalningsåtaganden får inte
överstiga 30 procent av behållna avgiftsmedel.

16 a §

Ett institut som avser att helt eller delvis övergå till att omfattas av ett

annat insättningsgarantisystem enligt insättningsgarantidirektivet ska under-
rätta garantimyndigheten om detta senast sex månader före övergången.

Samarbete och utbyte av information

17 b §

Garantimyndigheten, Finansinspektionen och resolutionsmyndig-

heten ska samarbeta och utbyta information med varandra, med motsvarande
myndigheter i andra länder, med företrädare för utländska garantisystem och
med Europeiska bankmyndigheten i den utsträckning som följer av insätt-
ningsgarantidirektivet och Sveriges medlemskap i EU.

12 Senaste lydelse 2000:95.

13 Senaste lydelse 2011:829.

7

SFS 2016:625

17 c §

Garantimyndigheten får hänskjuta frågor som rör avtal med andra

insättningsgarantisystem till Europeiska bankmyndigheten för tvistlösning i
enlighet med artikel 14.5 i insättningsgarantidirektivet.

18 §

14

Om någon genom oriktiga uppgifter eller på annat sätt har orsakat att

ersättning betalats ut obehörigt eller med för högt belopp, ska återbetalning
ske av vad som har betalats ut för mycket tillsammans med ränta beräknad en-
ligt 6 § räntelagen (1975:635).

Sådan återbetalning ska ske också om någon i annat fall har tagit emot er-

sättning obehörigt eller med för högt belopp. Ränta ska i sådana fall tas ut be-
räknad enligt 5 § räntelagen.

Beslut enligt första och andra styckena fattas av garantimyndigheten och

får verkställas enligt utsökningsbalken.

Om det finns särskilda skäl, får återbetalningsskyldighet enligt första och

andra styckena efterges helt eller delvis.

Överklagande

24 §

15

Garantimyndighetens och Finansinspektionens beslut enligt denna

lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Finansinspektionen får bestämma att ett beslut enligt 8 § första stycket 1

ska gälla omedelbart.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.
2. Äldre föreskrifter gäller för årliga avgifter som beslutas under 2016.

På regeringens vägnar

PER BOLUND

Ingela Grönquist
(Finansdepartementet)

14 Senaste lydelse 2007:1433.

15 Senaste lydelse 2007:1433.

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2016