SFS 2004:320 Lag ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti

Du är här: Start / Bank- och finansmarknadsrätt / Lag (1995:1571) om insättningsgaranti / SFS 2004:320 Lag ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti
040320.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti;

utfärdad den 19 maj 2004.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs

2

i fråga om lagen (1995:1571) om in-

sättningsgaranti

dels

att 1, 2, 5, 11, 16 och 21§§ skall ha följande lydelse,

dels

att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 11 a och 11 b §§, samt

närmast före 11 b § en ny rubrik, av följande lydelse.

1 §

3

Denna lag innehåller bestämmelser om garanti för insättningar hos

banker, kreditmarknadsföretag och vissa värdepappersföretag.

Frågor om garantin handläggs av Insättningsgarantinämnden.

2 §

I denna lag betyder

1.

institut

: en svensk bank, ett utländskt bankföretag, ett svenskt kredit-

marknadsföretag, ett utländskt kreditföretag samt ett svenskt värdepappers-
bolag och ett utländskt värdepappersföretag, om de har tillstånd att ta emot
kunders medel på konto,

2.

insättare

: den som har en insättning i ett institut,

3.

insättning

: nominellt bestämda tillgodohavanden som är tillgängliga

för insättaren med kort varsel,

4.

EES

: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

5 §

En insättare som är en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett sådant

värdepappersbolag som har tillstånd att ta emot kundens medel på konto, el-
ler motsvarande utländska företag, kan inte få ersättning enligt garantin.

11 §

Svenska institut samt utländska institut som tar emot insättningar hos

en filial här i landet skall informera den som har gjort eller avser att göra en
insättning om

1. fordran omfattas av garanti eller inte,
2. den ersättningsnivå som gäller för garantin, och
3. formerna för utbetalning av ersättning från garantin.
Information enligt första stycket skall lämnas vid marknadsföring av ett

erbjudande och innan ett avtalsförhållande ingås. Informationen skall vidare

1

Prop. 2002/03:139, bet. 2003/04:FiU15, rskr. 2003/04:217.

2

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG av den 30 maj 1994 om system

för garanti av insättningar (EGT L 135, 31.5.1994, s. 5, Celex 31994L0019).

3

Senaste lydelse 1996:593.

SFS 2004:320

Utkom från trycket
den 2 juni 2004

5

SFS 2004:297�338

background image

2

SFS 2004:320

under avtalstiden framgå av kontoutdrag och liknande material som rör ford-
ringsförhållandet.

11 a §

Om ett institut åsidosätter informationsplikten i 11 §, när den gäller

insättningar från konsumenter, skall marknadsföringslagen (1995:450) till-
lämpas. Informationen enligt 11 § skall anses vara sådan information av sär-
skild betydelse från konsumentsynpunkt som avses i 4 § andra stycket mark-
nadsföringslagen. Om ett institut åsidosätter informationsplikten i 11 §, när
den gäller insättningar från bara andra än konsumenter, skall Insättningsga-
rantinämnden underrätta Finansinspektionen enligt 20 § denna lag.

Skyldighet att ta emot garanterade insättningar

11 b §

Ett institut som erbjuder sig att ta emot insättningar enligt definitio-

nen i 2 § är skyldigt att ta emot sådana insättningar av var och en, om det
inte finns särskilda skäl mot det.

16 §

4

Ett institut som omfattas av garantin skall lämna de uppgifter till

nämnden som den behöver för att fastställa institutets avgift och i övrigt för
sin verksamhet enligt denna lag. De uppgifter som nämnden behöver för att
fastställa ett instituts avgift skall ha granskats av en revisor som utsetts av in-
stitutet i enlighet med 4 a kap. 1 § sparbankslagen (1987:619) respektive 7 a
kap. 1 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller, när det gäller bankak-
tiebolag och värdepappersbolag, 10 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385).

21 §

Om insättningar hos ett institut omfattas av garantin till följd av ett

beslut av nämnden enligt 3 § andra stycket men detta inte utgör en förutsätt-
ning för tillstånd enligt 4 kap. 4 § första stycket 3 lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse eller 3 kap. 4 § femte stycket lagen
(1991:981) om värdepappersrörelse, och institutet inte fullgör sina skyldig-
heter enligt denna lag, får nämnden förelägga institutet att vidta rättelse.

Har institutet inte vidtagit rättelse inom ett år från föreläggandet, får

nämnden besluta att garantin inte längre skall gälla beträffande insättning-
arna. Ett sådant beslut får, när det är fråga om ett utländskt institut från ett
EES-land, meddelas endast om den behöriga myndigheten i institutets hem-
land har samtyckt till beslutet. �r det fråga om ett institut från ett land utan-
för EES, får beslut om att garantin inte längre skall gälla meddelas endast
om tillsynsmyndigheten i institutets hemland har underrättats i förväg om
beslutet.

Har nämnden beslutat att garantin inte längre skall gälla beträffande in-

sättningar hos en filial i ett land utanför EES till ett svenskt institut, skall
nämnden underrätta tillsynsmyndigheten i det land där filialen finns om be-
slutet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

4

Senaste lydelse 1999:915.

background image

3

SFS 2004:320

På regeringens vägnar

GUNNAR LUND

Maria Hallqvist
(Finansdepartementet)

background image

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2004