SFS 2003:1223 Lag om utgivning av säkerställda obligationer

Du är här: Start / Bank- och finansmarknadsrätt / Lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer / SFS 2003:1223 Lag om utgivning av säkerställda obligationer
031223.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om utgivning av säkerställda obligationer;

utfärdad den 18 december 2003.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om svenska bankers och kredit-
marknadsföretags rätt att ge ut säkerställda obligationer.

Definitioner

2 § I denna lag avses med

emittentinstitut: en bank eller ett kreditmarknadsföretag som fått tillstånd

enligt 2 kap. 1 § att ge ut säkerställda obligationer,

säkerställda obligationer: obligationer och andra jämförbara skuldförbin-

delser som är förenade med förmånsrätt i emittentinstitutets säkerhetsmassa,

fyllnadssäkerheter: tillgångar som enligt 3 kap. 2 § får ingå i säkerhets-

massan,

derivatavtal: avtal som träffats mellan ett emittentinstitut och motparter

som avses i 3 kap. 1 § första stycket A 2�6 och B 1�6 lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappers-
bolag, i syfte att uppnå balans mellan finansiella villkor för tillgångar i sä-
kerhetsmassan och motsvarande villkor för de säkerställda obligationerna,

säkerhetsmassa: krediter, fyllnadssäkerheter och i registret antecknade

medel enligt 4 kap. 4 § i vilka obligationsinnehavarna och emittentinstitutets
motparter i derivatavtal har förmånsrätt i enlighet med bestämmelserna i
denna lag och förmånsrättslagen (1970:979),

bank: ett svenskt bankaktiebolag, en svensk sparbank eller en svensk

medlemsbank,

kreditmarknadsföretag: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk

förening som har fått tillstånd att driva finansieringsverksamhet enligt lagen
(1992:1610) om finansieringsverksamhet.

1 Prop. 2002/03:107, bet. 2003/04:FiU8, rskr. 2003/04:39.

SFS 2003:1223

Utkom från trycket
den 14 januari 2004

background image

2

SFS 2003:1223

2 kap. Förutsättningar för tillstånd m.m.

Tillståndsplikt

1 § Banker och kreditmarknadsföretag får ge ut säkerställda obligationer
efter tillstånd av Finansinspektionen. Tillstånd skall meddelas om

1. bolagsordningen, stadgarna eller reglementet överensstämmer med

denna lag,

2. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att be-

drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som regle-
rar verksamheten,

3. tidigare utgivna obligationer och andra jämförbara skuldförbindelser,

som är utgivna för att finansiera krediter av det slag som får ingå i säkerhets-
massan, omvandlas till säkerställda obligationer eller hanteras på ett för bor-
genärerna likvärdigt sätt enligt en plan som har godkänts av Finansinspek-
tionen, och

4. banken eller kreditmarknadsföretaget i en ekonomisk plan redovisar att

dess finansiella situation är så stabil att övriga borgenärers intressen inte ris-
keras.

I den ekonomiska planen enligt första stycket 4 skall det ingå ett yttrande

från revisorerna som styrker redovisningen.

Skyddad benämning

2 § Benämningen säkerställda obligationer får användas endast som be-
teckning för sådana skuldförbindelser som omfattas av denna lag.

3 kap. Emittentinstitutets verksamhet

Tillåtna krediter i säkerhetsmassan

1 § Säkerhetsmassan får bestå av

1. krediter som lämnats mot inteckning i fast egendom som är avsedd för

bostads-, jordbruks-, kontors- eller affärsändamål, mot inteckning i tomträtt
som är avsedd för bostads-, kontors- eller affärsändamål, mot pant i bostads-
rätt eller mot motsvarande utländska säkerheter (hypotekskrediter), förutsatt
att krediterna uppfyller de villkor som uppställs i 3�7§§, och

2. krediter för vilka låntagare som avses i 3 kap. 1 § första stycket A 2�6

lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditin-
stitut och värdepappersbolag svarar eller garanterar (offentliga krediter).

Hypotekskrediter som lämnats mot inteckning i fast egendom, tomträtt el-

ler bostadsrätt som är avsedd för kontors- eller affärsändamål får utgöra
högst 10 procent av säkerhetsmassan.

Fyllnadssäkerheter i säkerhetsmassan

2 § I säkerhetsmassan får ingå fyllnadssäkerheter. Dessa får bestå av så-
dana tillgångar som anges i 3 kap. 1 § första stycket A lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappers-
bolag. Finansinspektionen får tillåta att även sådana tillgångar som anges i
3 kap. 1 § första stycket B samma lag används som fyllnadssäkerheter.

background image

3

SFS 2003:1223

Fyllnadssäkerheterna får utgöra högst 20 procent av säkerhetsmassan. Om

det finns särskilda skäl får Finansinspektionen tillåta att andelen för en be-
gränsad tid får utgöra högst 30 procent.

Belåningsgrader

3 § När en hypotekskredit lämnas, får krediten ingå i säkerhetsmassan till
den del krediten i förhållande till säkerheten ligger inom

1. 75 procent av marknadsvärdet, för fast egendom, tomträtt och bostads-

rätt som är avsedd för bostadsändamål,

2. 70 procent av marknadsvärdet, för fast egendom som är avsedd för

jordbruksändamål, och

3. 60 procent av marknadsvärdet, för fast egendom, tomträtt och bostads-

rätt som är avsedd för affärs- eller kontorsändamål.

Samma belåningsgrader gäller för motsvarande utländska säkerheter.

Värderingsprinciper

4 § I samband med att ett emittentinstitut lämnar hypotekskrediter skall
marknadsvärdet enligt 3 § fastställas genom en individuell värdering. En
värdering får dock grundas på generella prisnivåer om den avser

1. fast egendom som utgör bostadsfastighet i en- eller tvåfamiljshus,
2. tomträtt som har upplåtits för bostadsändamål avseende en- eller tvåfa-

miljshus, eller

3. bostadsrätt som har upplåtits för bostadsändamål.
Med marknadsvärde avses det pris som skulle uppnås vid en marknads-

mässig försäljning där skälig tid ges för förhandlingar. Marknadsvärdet skall
bedömas utan hänsyn till spekulativa och tillfälliga förhållanden.

Hur värderingen skall utföras

5 § En individuell värdering enligt 4 § skall utföras av en kompetent vär-
deringsman. Värderingen skall dokumenteras. Av dokumentationen skall det
framgå vem som har utfört värderingen samt när och på vilka grunder den
har utförts.

Den värdering som grundas på generella prisnivåer skall utföras på ett be-

tryggande sätt.

Geografisk begränsning

6 § Hypotekskrediter får vara säkerställda endast med säkerheter i egen-
dom belägen inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Säkerheternas värde

7 § Ett emittentinstitut skall fortlöpande kontrollera marknadsvärdet för
egendom som utgör säkerhet för hypotekskrediter.

Om marknadsvärdet av egendom som utgör säkerhet för hypotekskredit

minskat avsevärt, får i säkerhetsmassan endast inräknas den del av hypoteks-
krediten som ligger inom

background image

4

SFS 2003:1223

1. 75 procent av värdet, för fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som är

avsedd för bostadsändamål,

2. 70 procent av värdet, för fast egendom som är avsedd för jordbruksän-

damål, och

3. 60 procent av värdet, för fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som är

avsedd för affärs- eller kontorsändamål.

Matchningsregler

8 § Det nominella värdet av säkerhetsmassan skall vid varje tidpunkt över-
stiga det sammanlagda nominella värdet av de fordringar som kan göras gäl-
lande mot emittentinstitutet på grund av säkerställda obligationer.

9 § Emittentinstitutets krediter och fyllnadssäkerheter i säkerhetsmassan
skall ges sådana villkor beträffande valuta, ränta och räntebindningsperiod
att en god balans upprätthålls med motsvarande villkor för de säkerställda
obligationerna. Derivatavtal får användas i detta syfte.

Emittentinstitutet skall anses ha uppnått en sådan balans som avses i

första stycket om nuvärdet av tillgångarna i säkerhetsmassan vid varje tid-
punkt överstiger nuvärdet av skulderna avseende säkerställda obligationer.
Vid beräkningen skall även nuvärdet av derivatavtal beaktas.

Emittentinstitutet skall se till att betalningsflödena avseende tillgångarna i

säkerhetsmassan, derivatavtal och säkerställda obligationer är sådana att in-
stitutet vid varje tillfälle kan fullgöra sina betalningsförpliktelser gentemot
innehavare av säkerställda obligationer och motparter i derivatavtal.

Emittentinstitutet skall på ett särskilt konto hålla de medel som avses i

tredje stycket avskilda från institutets övriga medel.

Skyldighet att föra register

10 § Ett emittentinstitut skall föra ett register över de säkerställda obliga-
tionerna, säkerhetsmassan och, i förekommande fall, derivatavtal.

Registret skall vid varje tidpunkt utvisa det nominella värdet av de säker-

ställda obligationerna och av den säkerhetsmassa som är knuten till obliga-
tionerna. Registret skall också utvisa de medel som anges i 4 kap. 4 §.

Registrets innehåll

11 § I registret skall det finnas uppgifter

1. för varje säkerställd obligation om obligationens nominella värde, ränta

och förfallodag,

2. för varje enskild kredit om kreditens nummer, låntagare, nominella

värde, amorteringsvillkor och ränta,

3. för varje offentlig kredit om borgensman när sådan finns,
4. för varje hypotekskredit om säkerhetens värde samt när och på vilka

grunder värderingen utförts,

5. för varje fyllnadssäkerhet om de tillgångar som omfattas, deras nomi-

nella värde samt, i förekommande fall, tillgångarnas löptid och ränta,

background image

5

SFS 2003:1223

6. för varje derivatavtal om avtalets typ och nummer, derivatmotpart, no-

minellt belopp, valuta, räntesats, värdet på nettofordran eller nettoskuld samt
start- och slutdag för avtalet.

Oberoende granskare

12 § Finansinspektionen skall utse en oberoende granskare för varje emit-
tentinstitut. Inspektionen får återkalla ett sådant förordnande och utse en ny
granskare.

Granskaren har rätt till skäligt arvode från emittentinstitutet för sitt arbete.

Storleken på arvodet bestäms av inspektionen.

13 § Granskaren har till uppgift att övervaka att registret enligt 10 § förs
på ett korrekt sätt och i enlighet med bestämmelserna i denna lag.

Granskaren skall regelbundet rapportera till Finansinspektionen om sina

iakttagelser enligt första stycket.

14 § Ett emittentinstitut skall lämna granskaren de upplysningar om sin
verksamhet med anknytning till säkerställda obligationer som denne begär.

Granskaren har rätt att genomföra undersökning hos emittentinstitutet.

4 kap. Emittentinstitutets obestånd

Förmånsrätt

1 § Förmånsrätt enligt 3 a § förmånsrättslagen (1970:979) gäller i de till-
gångar som enligt 3 kap. 10 § registrerats som säkerhetsmassa.

Dessutom gäller förmånsrätt i
1. de medel som vid tidpunkten för konkursbeslutet eller utmätningen

finns hos emittentinstitutet och som härrör från säkerhetsmassan eller deri-
vatavtal, och

2. de medel som senare antecknas i registret enligt 4 §.

Hantering av tillgångar

2 § Om tillgångarna i säkerhetsmassan vid tiden för konkursbeslutet upp-
fyller de villkor som uppställs i denna lag, skall de hållas samman och åt-
skilda från konkursboets övriga tillgångar och skulder. En sådan åtgärd skall
bestå så länge villkoren är uppfyllda. �ven de tillgångar som omfattas av
förmånsrätt enligt 1 § andra stycket samt obligationer och derivatavtal som
antecknas i registret enligt 3 kap. 10 § skall hållas samman och åtskilda på
detta sätt.

Första stycket gäller även om det föreligger en endast tillfällig, mindre av-

vikelse från de uppställda villkoren.

Kontraktsenliga betalningar

3 § En innehavare av säkerställda obligationer och en motpart enligt deri-
vatavtal har rätt att få betalt enligt avtalsvillkoren ur de tillgångar som om-
fattas av förmånsrätten, förutsatt att tillgångarna uppfyller de villkor som

background image

6

SFS 2003:1223

uppställs i denna lag eller det föreligger en endast tillfällig, mindre avvikelse
från de uppställda villkoren.

Första stycket påverkar inte förvaltarens åligganden enligt 7 kap. 8 § kon-

kurslagen (1987:672).

Inflytande medel

4 § De medel som efter beslut om konkurs betalas in enligt gällande av-
talsvillkor för tillgångar i säkerhetsmassan och för derivatavtal skall anteck-
nas i det register som anges i 3 kap. 10 §.

5 kap. Särskilda regler om tillsyn och ingripanden

Särskild tillsyn

1 § Finansinspektionen skall ha tillsyn över att ett emittentinstitut följer
bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar institutets
verksamhet.

Ingripande mot emittentinstitut

2 § Om ett emittentinstitut allvarligt har åsidosatt sina skyldigheter enligt
denna lag eller andra författningar som reglerar dess verksamhet, skall Fi-
nansinspektionen återkalla emittentinstitutets tillstånd att ge ut säkerställda
obligationer eller, om det är tillräckligt, meddela varning.

3 § Finansinspektionen skall återkalla ett emittentinstituts tillstånd om in-
stitutet

1. inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har påbörjat utgivning av

säkerställda obligationer, eller

2. har förklarat sig avstå från tillståndet.
I det fall som avses i första stycket 1 får i stället varning meddelas om det

är tillräckligt.

4 § Om tillståndet återkallas, får Finansinspektionen bestämma hur av-
vecklingen av verksamheten skall ske. Ett beslut om återkallelse får förenas
med förbud att fortsätta verksamheten.

Ingripande mot den som saknar tillstånd

5 § Om någon bedriver sådan verksamhet som omfattas av denna lag utan
att vara berättigad till det, skall Finansinspektionen förelägga denne att upp-
höra med verksamheten. Inspektionen får besluta hur avvecklingen av verk-
samheten skall ske.

Vite

6 § Om Finansinspektionen meddelar förbud enligt 4 § eller föreläggande
enligt 5 §, får inspektionen förelägga vite.

background image

7

SFS 2003:1223

Avgifter

7 § Emittentinstitut skall med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens
verksamhet enligt denna lag.

6 kap. �verklagande och bemyndiganden

�verklagande

1 § Finansinspektionens beslut enligt denna lag överklagas hos allmän för-
valtningsdomstol. Detta gäller dock inte beslut i ärenden som avses i 20 §
första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223).

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Inspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller

återkallelse skall gälla omedelbart.

2 § Om Finansinspektionen i ett ärende om tillstånd enligt 2 kap. 1 § inte
fattar beslut inom sex månader från det att ansökan gavs in till inspektionen,
skall inspektionen underrätta sökanden om skälen för detta. Sökanden får
därefter begära förklaring av kammarrätten att ärendet onödigt uppehålls.
Om beslut inte har meddelats inom sex månader från det att en sådan förkla-
ring avgetts, skall ansökan anses ha avslagits.

Bemyndiganden

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-
dela föreskrifter om

1. innehållet i de planer som krävs enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 och 4,
2. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som avses i 3 kap. 1 § första

stycket 1,

3. hur värdering av säkerheterna enligt 3 kap. 5 § skall utföras,
4. hur kontrollen av marknadsvärdet enligt 3 kap. 7 § skall utföras,
5. villkor för derivatavtal samt beräkning av och villkor för riskexpone-

ring och räntebetalningar enligt 3 kap. 9 §,

6. hur registret skall föras enligt 3 kap. 10 §,
7. den oberoende granskarens kompetens, uppgifter och rapporterings-

skyldighet enligt 3 kap. 12 och 13 §§, och

8. sådana avgifter för tillsyn som avses i 5 kap. 7 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

På regeringens vägnar

G�RAN PERSSON

Gunnar Lund
(Finansdepartementet)

background image

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2003