SFS 2015:188 Lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster;

utfärdad den 26 mars 2015.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs att 1 kap. 4 § lagen (2010:751) om be-

taltjänster ska ha följande lydelse.

1 kap.

4 §

2

I denna lag betyder

1. autogiro: en betaltjänst för debitering av en betalares betalkonto, där ini-

tiativet till en betalningstransaktion tas av betalningsmottagaren på grundval
av betalarens samtycke till mottagaren, mottagarens betaltjänstleverantör eller
betalarens egen betaltjänstleverantör,

2. bankdag: en dag på vilken en betaltjänstleverantör har öppet för verk-

samhet i den utsträckning som krävs för genomförande av en betalningstrans-
aktion,

3. betalare: en fysisk eller juridisk person som är antingen betalkontoinne-

havare och som godkänner en betalningsorder från detta betalkonto, eller en
fysisk eller juridisk person som lämnar en betalningsorder,

4. betalkonto: ett konto som innehas i en eller flera betaltjänstanvändares

namn och som är avsett för genomförandet av betalningstransaktioner,

5. betalningsinstitut: ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som har

fått tillstånd att tillhandahålla betaltjänster enligt 2 kap.,

6. betalningsinstrument: ett kontokort eller något annat personligt instru-

ment eller en personlig rutin som används för att initiera en betalningsorder,

7. betalningsmottagare: en fysisk eller juridisk person som är den avsedda

mottagaren av medel vid en betalningstransaktion,

8. betalningsorder: varje instruktion som en betalare eller betalningsmotta-

gare ger sin betaltjänstleverantör om att en betalningstransaktion ska genom-
föras,

9. betalningssystem: ett generellt betalsystem enligt 1 kap. 3 § andra

stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

10. betalningstransaktion: insättning, uttag eller överföring av medel som

initieras av betalaren eller betalningsmottagaren, oberoende av eventuella
underliggande förpliktelser mellan betalaren och betalningsmottagaren,

11. betaltjänstanvändare: en fysisk eller juridisk person som utnyttjar en

betaltjänst,

12. debitera: att medel dras från ett konto,

1 Prop. 2014/15:57, bet. 2014/15:FiU13, rskr. 2014/15:146.

2 Senaste lydelse 2011:775.

SFS 2015:188

Utkom från trycket
den 9 april 2015

2

SFS 2015:188

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2015

13. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även

ett utländskt betalningsinstituts etablering av flera driftställen ska anses som
en enda filial,

14. grupp: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn

över finansiella konglomerat,

15. hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verk-

samhet som avses i denna lag,

16. konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål

som faller utanför näringsverksamhet,

17. kreditera: att medel tillförs ett konto,
18. kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen om bank- och

finansieringsrörelse,

19. medel: sedlar och mynt, kontotillgodohavanden samt elektroniska

pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

20. penningöverföring: en betaltjänst där medel tas emot från en betalare,

utan att något betalkonto öppnas i betalarens eller betalningsmottagarens
namn, uteslutande i syfte att överföra motsvarande belopp till en mottagare
eller en annan betaltjänstleverantör som agerar på mottagarens vägnar, eller
där dessa medel tas emot på mottagarens vägnar och ställs till mottagarens
förfogande,

21. ramavtal: ett avtal om betaltjänster som reglerar genomförandet av

kommande enskilda och successiva betalningstransaktioner och som kan
innehålla skyldigheter och villkor för att öppna ett betalkonto,

22. referensväxelkurs: den växelkurs som ligger till grund för beräkningen

av eventuell valutaväxling och görs tillgänglig av betaltjänstleverantören eller
härrör från en offentligt tillgänglig källa,

23. referensräntesats: den räntesats som ligger till grund för beräkningen

av eventuell tillämplig ränta och som härrör från en offentligt tillgänglig källa
som kan kontrolleras av båda parterna i ett avtal om betaltjänster,

24. registrerad betaltjänstleverantör: en betaltjänstleverantör som undan-

tagits från krav på tillstånd enligt 2 kap. 3 §,

25. startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § 18 lagen om bank- och finan-

sieringsrörelse,

26. unik identifikationskod: en kombination av bokstäver, siffror eller sym-

boler som tillhandahållits av en betaltjänstleverantör, och som en betal-
tjänstanvändare ska uppge för att otvetydigt identifiera en annan betal-
tjänstanvändare eller dennes betalkonto,

27. valuteringsdag: den referenstidpunkt som används av en betaltjänstle-

verantör för att beräkna räntan på de medel som debiterats eller krediterats ett
betalkonto.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2015.

På regeringens vägnar

PER BOLUND

Eva-Lena Norgren
(Finansdepartementet)