SFS 2018:175 Lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster

Bank- och finansmarknadsrätt

SFS2018-175.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

Svensk författningssamling

Lag

om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster

Utfärdad den 5 april 2018

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs2 i fråga om lagen (2010:751) om
betaltjänster

dels att nuvarande 5 kap. 6–33 §§ ska betecknas 5 kap. 28–48, 50, 51,

53–55, 57 och 59 §§,

dels att 1 kap. 1–4, 6 och 7 §§, 2 kap. 1–3 och 6 §§, 3 kap. 1, 2, 6, 7, 9,

13, 17–21 och 23–28 §§, 4 kap. 2, 3, 5–7, 9, 10, 15 och 20 §§, 5 kap. 1–3
och 5 §§, de nya 5 kap. 28, 32–34, 36, 37, 39, 40, 42, 43, 45, 47, 48, 50, 51,
54, 55 och 59 §§, och 8 kap. 1, 2, 3–5, 13, 21, 22 och 27 §§, rubriken till
7 kap. och rubrikerna närmast före 3 kap. 19, 21 och 23 §§, 4 kap. 20 §,
5 kap. 5 § och 8 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast efter 4 kap. 3 § ska lyda ”Informationsskyldig-

het vid enstaka betaltjänster”,

dels att rubrikerna närmast före 5 kap. 6, 9, 13, 16, 17 och 30–32 §§ ska

sättas närmast före 5 kap. 28, 31, 35, 38, 39, 54, 55 respektive 57 §,

dels att rubriken närmast före 5 kap. 23 § ska sättas närmast efter 5 kap.

44 § och lyda ”Ansvar för genomförandet av en betalningstransaktion”,

dels att rubrikerna närmast före 5 kap. 10, 25, 27 och 33 §§ ska sättas

närmast före 5 kap. 32, 47, 50 respektive 59 § och ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya kapitel, 5 a och 5 b kap., 45 nya paragrafer,

1 kap. 1 a, 6 a, 6 b och 9–11 §§, 3 kap. 18 a och 28 a §§, 4 kap. 3 a, 4 a, 4 b,
7 a, 8 a, 21 och 22 §§, 5 kap. 6–27, 49, 52, 56, 58, och 60 §§, 7 kap. 4 och
5 §§ och 8 kap. 23 e §, och närmast före 1 kap. 6, 7, 9, 10 och 11 §§, 4 kap.
3 a, 21 och 22 §§ och 5 kap. 7, 8, 14, 15, 20, 23, 27, 45, 58 och 60 §§ nya
rubriker av följande lydelse.

1 kap.
1 §3 I denna lag finns bestämmelser om betaltjänster som tillhandahålls i
Sverige och utförs inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EES).

I denna lag finns också bestämmelser om betalningsinstitut och

registrerade betaltjänstleverantörer.

I 4 a kap. finns bestämmelser om
1. avgifter för betalkonto,
2. byte av betalkonto, och

1 Prop. 2017/18:77, bet. 2017/18:FiU36, rskr. 2017/18:207.

2 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om

betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och

2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG, i

den ursprungliga lydelsen.

3 Senaste lydelse 2017:342.

SFS

2018:175

Publicerad
den

11 april 2018

SFS

3. kreditinstituts skyldighet att tillhandahålla betalkonto med grund-

läggande funktioner till en konsument.

1 a § När en betalningstransaktion genomförs i en valuta som inte är någon
av EES-ländernas valutor och både betalarens och betalningsmottagarens
betaltjänstleverantörer hör hemma inom EES, gäller inte 4 kap. 4 § första
stycket 2, 10 § 8 och 16 § första stycket 1 och 5 kap. 38–41 §§, 42 § första
stycket, 43 och 44 §§. Detsamma gäller om det bara är en betaltjänst-
leverantör i betalningstransaktionen och denne hör hemma inom EES.

När antingen betalarens eller betalningsmottagarens betaltjänstleverantör

i en betalningstransaktion hör hemma utanför EES, gäller inte 4 kap. 4 §
första stycket 2, 10 § 8 och 24 samt 16 § första stycket 1 och 5 kap. 1 § andra
stycket, 28–30, 38, 40, 47–53 och 55 §§.

2 § Med betaltjänster avses i denna lag

1. tjänster som gör det möjligt att sätta in kontanter på ett betalkonto samt

de åtgärder som krävs för förvaltning av kontot,

2. tjänster som gör det möjligt att ta ut kontanter från ett betalkonto samt

de åtgärder som krävs för förvaltning av kontot,

3. genomförande av betalningstransaktioner, inklusive överföring av

medel på ett betalkonto, genom

a) autogiro,
b) kontokort eller andra betalningsinstrument, eller
c) kontobaserade betalningar,
4. genomförande av betalningstransaktioner, när medlen täcks av ett

kreditutrymme, genom

a) autogiro,
b) kontokort eller andra betalningsinstrument, eller
c) kontobaserade betalningar,
5. utgivning av betalningsinstrument eller inlösen av transaktionsbelopp

där ett betalningsinstrument har använts,

6. penningöverföring,
7. betalningsinitieringstjänster, eller
8. kontoinformationstjänster.

3 §4 Med betaltjänstleverantörer avses i denna lag följande tillhanda-
hållare av betaltjänster:

1. kreditinstitut,
2. institut för elektroniska pengar och de företag som har undantagits från

tillståndsplikt enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

3. betalningsinstitut och de fysiska eller juridiska personer som har

undantagits från tillståndsplikt enligt 2 kap. 3 §,

4. statliga och kommunala myndigheter, när de inte ägnar sig åt myndig-

hetsutövning,

5. utländska fysiska och juridiska personer samt myndigheter inom EES,

som motsvarar dem i 1–4 med undantag för sådana fysiska eller juridiska
personer som har undantagits från tillståndsplikt enligt nationella bestämmel-
ser som genomför betaltjänstdirektivet,

6. Europeiska centralbanken och nationella centralbanker i andra EES-

länder, när de inte agerar i egenskap av monetär eller offentlig myndighet,

7. postgiroinstitut inom EES som enligt nationell lagstiftning har rätt att

tillhandahålla betaltjänster,

4 Senaste lydelse 2011:775.

2018:175

SFS

8. filialer till utländska kreditinstitut från länder utanför EES, och
9. filialer till institut för elektroniska pengar från länder utanför EES.

4 §5 I denna lag betyder

autentisering: ett förfarande där en betaltjänstanvändares personliga

behörighetsfunktioner används och genom vilket en betaltjänstleverantör
kan kontrollera betaltjänstanvändarens identitet eller ett betalningsinstru-
ments giltighet,

autogiro: en betaltjänst för debitering av en betalares betalkonto, där

initiativet till en betalningstransaktion tas av betalningsmottagaren på grundval
av betalarens samtycke till mottagaren, mottagarens betaltjänstleverantör
eller betalarens egen betaltjänstleverantör,

bankdag: en dag på vilken en betaltjänstleverantör har öppet för verk-

samhet i den utsträckning som krävs för genomförande av en betalnings-
transaktion,

betalare: en fysisk eller juridisk person som är antingen betalkonto-

innehavare och som godkänner en betalningsorder från detta betalkonto,
eller en fysisk eller juridisk person som lämnar en betalningsorder,

betalkonto: ett konto som innehas i en eller flera betaltjänstanvändares

namn och som är avsett för genomförandet av betalningstransaktioner,

betalkontodirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU

av den 23 juli 2014 om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte
av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner, i
den ursprungliga lydelsen,

betalningsinstitut: ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som har fått

tillstånd att tillhandahålla betaltjänster enligt 2 kap.,

betalningsinitieringstjänst: en tjänst för att på begäran av betaltjänst-

användaren initiera en betalningsorder från ett betalkonto hos en annan betal-
tjänstleverantör,

betalningsinstrument: ett kontokort eller något annat personligt instru-

ment eller en personlig rutin som enligt avtal används för att initiera en
betalningsorder,

betalningsmottagare: en fysisk eller juridisk person som är den avsedda

mottagaren av medel vid en betalningstransaktion,

betalningsorder: varje instruktion som en betalare eller betalningsmot-

tagare ger sin betaltjänstleverantör om att en betalningstransaktion ska
genomföras,

betalningssystem: ett generellt betalsystem enligt 1 kap. 3 § andra stycket

lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

betalningstransaktion: insättning, uttag eller överföring av medel som

initieras av betalaren eller betalningsmottagaren, oberoende av eventuella
underliggande förpliktelser mellan betalaren och betalningsmottagaren,

betaltjänstanvändare: en fysisk eller juridisk person som utnyttjar en

betaltjänst,

betaltjänstdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)

2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre
marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och
2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av
direktiv 2007/64/EG, i den ursprungliga lydelsen,

debitera: att medel dras från ett konto,
elektroniskt kommunikationsnät: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen

(2003:389) om elektronisk kommunikation,

5 Senaste lydelse 2017:342.

2018:175

SFS

elektronisk kommunikationstjänst: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen om

elektronisk kommunikation,

filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett

utländskt betalningsinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en
enda filial,

grupp: en grupp av företag som är knutna till varandra genom ett sådant

förhållande som avses i 1 kap. 4, 5 eller 5 a § årsredovisningslagen
(1995:1554) eller en grupp av företag som avses i artiklarna 4–7 i
kommissionens delegerade förordning (EU) nr 241/2014 av den 7 januari
2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 575/2013 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för kapitalbaskrav
på institut och som är knutna till varandra genom ett sådant förhållande som
avses i artikel 10.1 eller artikel 113.6 eller 113.7 i tillsynsförordningen,

hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan

verksamhet som avses i denna lag,

inlösen av transaktionsbelopp: en betaltjänst där en betaltjänstleverantör

accepterar och behandlar betalningsmottagarens betalningstransaktioner för
att sedan överföra medel till betalningsmottagaren,

kapitalbas: detsamma som i 1 kap. 5 § 9 lagen om bank- och

finansieringsrörelse,

kontobaserad betalning: en betaltjänst för kreditering av en betalnings-

mottagares betalkonto med en betalningstransaktion från en betalares betal-
konto, som utförs av en betaltjänstleverantör som har tillgång till betalarens
betalkonto, på grundval av en instruktion som lämnats av betalaren,

kontoförvaltande betaltjänstleverantör: en betaltjänstleverantör som till-

handahåller och förvaltar ett betalkonto,

kontoinformationstjänst: en onlinetjänst för att tillhandahålla samman-

ställd information om ett eller flera betalkonton som betaltjänstanvändaren
har hos en eller flera andra betaltjänstleverantörer,

konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som

faller utanför näringsverksamhet,

kreditera: att medel tillförs ett konto,
kreditinstitut: detsamma som i 1 kap. 5 § 10 lagen om bank- och

finansieringsrörelse,

kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen om bank- och

finansieringsrörelse,

känslig betalningsuppgift: en personlig behörighetsfunktion eller annan

uppgift som kan användas för svikliga förfaranden, dock inte kontoinne-
havarens namn och kontonummer i sådan verksamhet som drivs av en
leverantör av betalningsinitieringstjänster eller en leverantör av kontoinforma-
tionstjänster,

lagligen bosatt inom EES: en fysisk person som har rätt att bosätta sig

inom EES i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt, inbegripet
personer utan fast adress och personer som söker asyl inom ramen för
Genèvekonventionen av den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga
ställning, protokollet till denna av den 31 januari 1967 och andra relevanta
internationella fördrag,

medel: sedlar och mynt, kontotillgodohavanden samt elektroniska pengar

enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

obehörig transaktion: en transaktion som genomförs utan samtycke från

kontohavaren eller någon annan som enligt kontoavtalet är behörig att
använda kontot,

penningöverföring: en betaltjänst där medel tas emot från en betalare, utan

att något betalkonto öppnas i betalarens eller betalningsmottagarens namn,

2018:175

SFS

uteslutande i syfte att överföra motsvarande belopp till en mottagare eller en
annan betaltjänstleverantör som agerar på mottagarens vägnar, eller där
dessa medel tas emot på mottagarens vägnar och ställs till mottagarens
förfogande,

personlig behörighetsfunktion: en personligt anpassad funktion som betal-

tjänstleverantören tillhandahåller betaltjänstanvändaren för autentiserings-
ändamål,

ramavtal: ett avtal om betaltjänster som reglerar genomförandet av

kommande enskilda och successiva betalningstransaktioner och som kan
innehålla skyldigheter och villkor för att öppna ett betalkonto,

referensväxelkurs: den växelkurs som ligger till grund för beräkningen av

eventuell valutaväxling och görs tillgänglig av betaltjänstleverantören eller
härrör från en offentligt tillgänglig källa,

referensräntesats: den räntesats som ligger till grund för beräkningen av

eventuell tillämplig ränta och som härrör från en offentligt tillgänglig källa
som kan kontrolleras av båda parterna i ett avtal om betaltjänster,

registrerad betaltjänstleverantör: en betaltjänstleverantör som undantagits

från krav på tillstånd enligt 2 kap. 3 §,

stark kundautentisering: en autentisering som grundas på användning av

två eller flera komponenter, kategoriserade som kunskap (något som bara
användaren vet), innehav (något som bara användaren har) och unik egenskap
(något som användaren är), som är fristående från varandra så att det
förhållandet att någon har kommit över en av komponenterna inte äventyrar
de andra komponenternas tillförlitlighet, och som är utformad för att skydda
autentiseringsuppgifterna mot obehörig åtkomst,

startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § 18 lagen om bank- och finans-

ieringsrörelse,

säker kommunikation: sådan kommunikation som uppfyller kraven i de

tekniska standarder som antagits av Europeiska kommissionen i enlighet
med artikel 98 i betaltjänstdirektivet,

tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värde-
pappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

unik identifikationskod: en kombination av bokstäver, siffror eller

symboler som tillhandahållits av en betaltjänstleverantör, och som en betal-
tjänstanvändare ska uppge för att otvetydigt identifiera en annan betaltjänst-
användare eller dennes betalkonto,

utgivning av betalningsinstrument: en betaltjänst hos en betaltjänst-

leverantör om att tillhandahålla betalaren ett betalningsinstrument för att
initiera och behandla betalarens betalningstransaktioner,

utländskt kreditinstitut: detsamma som i 1 kap. 5 § 21 lagen om bank- och

finansieringsrörelse,

valuteringsdag: den referenstidpunkt som används av en betaltjänst-

leverantör för att beräkna räntan på de medel som debiterats eller krediterats
ett betalkonto.

Undantag för vissa tjänster

¨
6 § Denna lag gäller inte tjänster som

1. består av yrkesmässig, fysisk transport och därmed sammanhängande

hantering av kontanter, med undantag för uppräkningsverksamhet,

2. ger möjlighet till uttag av kontanter i samband med inköp av varor eller

tjänster,

3. består av valutaväxling genom utbyte av kontanter, eller

2018:175

SFS

4. tillhandahålls av en leverantör av tekniska tjänster som stöder betal-

tjänstleverantörens verksamhet med betaltjänster, utan att leverantören av
tekniska tjänster vid något tillfälle kommer i besittning av medel, såvida inte
det rör sig om en betalningsinitieringstjänst eller kontoinformationstjänst.

6 a § Denna lag, med undantag för bestämmelserna om obehöriga
transaktioner i 5 kap. 55 och 56 §§ och 5 a kap. 1–4 och 6–8 §§, gäller inte
tjänster som

1. baseras på betalningsinstrument som enbart kan utnyttjas inom ett

begränsat nätverk av leverantörer, hos en leverantör i dennes affärsställe
eller i fråga om ett mycket begränsat varu- eller tjänsteutbud, eller

2. baseras på betalningsinstrument som
a) endast är giltiga i Sverige,
b) tillhandahålls på begäran av ett företag eller ett offentligt organ för

inköp av en viss vara eller tjänst från en leverantör som har ingått ett avtal
om detta med utgivaren av instrumentet, och

c) regleras av en myndighet av särskilda sociala eller skattemässiga skäl.

6 b § Denna lag gäller inte en tjänst som endast möjliggör uttag av kontanter
med hjälp av uttagsautomater, om den som tillhandahåller tjänsten

1. agerar för en eller flera kortutgivares räkning,
2. inte är part i ramavtalet med den kund som tar ut medel från ett betal-

konto,

3. inte tillhandahåller sådana andra betaltjänster som anges i 2 §, och
4. informerar kunden om eventuella uttagsavgifter eller växelkurs i 4 kap.

3, 4, 7 och 8 §§ innan uttaget görs och när kontanterna lämnas ut.

Undantag för vissa betalningstransaktioner

¨
7 §6 Denna lag gäller inte betalningstransaktioner som

1. sker med pappersbaserade instrument som checkar, växlar, kuponger,

resecheckar, postanvisningar eller utbetalningsavier,

2. består av icke yrkesmässig insamling och leverans av kontanter inom

ramen för ideell verksamhet eller välgörenhet,

3. genomförs mellan deltagare i ett system för avveckling av betalningar

eller värdepapper,

4. genomförs mellan betaltjänstleverantörer, deras ombud eller filialer för

egen räkning,

5. uteslutande sker i kontanter direkt från betalaren till betalnings-

mottagaren, utan medverkan av någon mellanhand,

6. sker från betalaren till betalningsmottagaren genom en handels-

kommissionär, handelsagent eller liknande uppdragstagare, som för endast
betalarens eller betalningsmottagarens räkning förhandlar eller ingår avtal
om köp eller försäljning av varor eller tjänster,

7. avser förvaltning, inlösen eller försäljning av finansiella instrument,

vilka genomförs av de personer som deltar i ett system för avveckling enligt
3 samt av värdepappersföretag, kreditinstitut, fondbolag, förvaltningsbolag,
AIF-förvaltare, i fråga om specialfonder, som tillhandahåller investerings-
tjänster samt andra företag som har tillstånd att förvara finansiella
instrument, eller

8. genomförs via en leverantör av elektroniska kommunikationsnät eller

elektroniska kommunikationstjänster vilken fungerar som mellanhand, om
betalningstransaktionerna faktureras på leverantörens faktura och

6 Senaste lydelse 2013:582.

2018:175

SFS

a) avser inköp av digitalt innehåll och röstbaserade tjänster, eller
b) genomförs från eller via elektronisk utrustning för välgörenhetsända-

mål eller för inköp av biljetter.

En förutsättning för undantag enligt första stycket 8 är att värdet på de

enskilda betalningstransaktionerna inte överstiger ett belopp motsvarande
50 euro och betalningstransaktionernas sammanlagda värde för en abonnent
inte överstiger ett belopp motsvarande 300 euro per månad.

Denna lag gäller inte heller transaktioner som genomförs mellan ett

moderföretag och dess dotterföretag eller mellan dotterföretag till ett och
samma moderföretag, utom när en annan betaltjänstleverantör än ett företag
i samma grupp medverkar som mellanhand.

Anmälningsskyldighet

9 § Den som driver sådan verksamhet som avses i 6 a § 1 ska anmäla detta
till Finansinspektionen om det sammanlagda värdet av de betalnings-
transaktioner som genomförts under de senaste tolv månaderna överstiger
ett belopp motsvarande en miljon euro.

Den som driver sådan verksamhet som avses i 7 § första stycket 8 ska

anmäla detta till Finansinspektionen.

Registrering

10 § Finansinspektionen ska registrera den som har gjort en anmälan
enligt 9 § om förutsättningarna för undantag är uppfyllda.

Bestämmelser om register finns i 8 kap. 5 §.

Tvingande bestämmelser i konsumentförhållanden

11 § Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i denna lag är till
nackdel för en konsument är utan verkan mot denne, om inte annat anges i
lagen.

2 kap.

1 § För att tillhandahålla en eller flera betaltjänster krävs tillstånd av
Finansinspektionen, om inte något annat framgår av 2 eller 3 §. När det
gäller svenska tillhandahållare av betaltjänster, får tillstånd ges endast ett
svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening.

Särskilda bestämmelser om utländska företag hemmahörande inom EES

finns i 3 kap. 26 §.

2 §7 Tillstånd enligt denna lag behövs inte för

1. kreditinstitut,
2. institut för elektroniska pengar och de företag som har undantagits från

tillståndsplikt enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

3. statliga och kommunala myndigheter, när de inte ägnar sig åt myndig-

hetsutövning,

4. utländska fysiska och juridiska personer samt myndigheter inom EES,

motsvarande dem i 1–3 med undantag av sådana fysiska eller juridiska
personer som har undantagits från tillståndsplikt enligt nationella bestäm-
melser som genomför betaltjänstdirektivet,

5. Europeiska centralbanken och nationella centralbanker i andra EES-

länder, när de inte agerar i egenskap av monetär eller offentlig myndighet,

7 Senaste lydelse 2011:775.

2018:175

SFS

6. postgiroinstitut inom EES som enligt nationell lagstiftning har rätt att

tillhandahålla betaltjänster,

7. filialer till utländska kreditinstitut från länder utanför EES, och
8. filialer till institut för elektroniska pengar från länder utanför EES.

3 § En fysisk eller juridisk person får ansöka hos Finansinspektionen om
att undantas från tillståndsplikt enligt 1 §. Inspektionen ska besluta om ett
sådant undantag om

1. genomsnittet av de totala betalningstransaktionerna under de senaste

12 månaderna inte överstiger ett belopp motsvarande 3 miljoner euro per
månad,

2. den som ska ingå i ett bolags eller en förenings styrelse, vara

verkställande direktör eller ansvarig för betaltjänstverksamheten inte har
dömts för brott som rör finansiering av terrorism eller penningtvätt eller annan
ekonomisk brottslighet,

3. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att

drivas enligt tillämpliga delar av denna lag och andra författningar som
reglerar verksamheten,

4. det för juridiska personer finns skäl att anta att den som har ett

kvalificerat innehav i företaget är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande
över ledningen av företaget, och

5. den som ska ingå i ett företags styrelse, vara verkställande direktör,

ansvarig för betaltjänstverksamheten eller vara ersättare för någon av dem,
har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget eller
ansvara för betaltjänstverksamheten och även i övrigt är lämplig för en sådan
uppgift.

Vid bedömningen av om villkoret enligt första stycket 1 är uppfyllt, ska

hänsyn även tas till de förväntade totala betalningstransaktionerna i före-
tagets affärsplan.

Första stycket gäller inte den som tillhandahåller betalningsinitierings-

tjänster.

Den som endast tillhandahåller kontoinformationstjänster ska undantas från

tillståndsplikt om villkoren i första stycket 2, 3 och 5 är uppfyllda och den
fysiska eller juridiska personen har en ansvarsförsäkring som täcker det
geografiska område inom vilket verksamheten drivs eller annan jämförbar
garanti som täcker den skadeståndsskyldighet som kan uppkomma till följd
av verksamheten.

6 § Tillstånd att tillhandahålla betaltjänster ska ges, om

1. bolagsordningen eller stadgarna inte strider mot denna lag eller någon

annan författning,

2. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att

drivas

a) med tillräckliga styr- och kontrollformer för verksamheten med betal-

tjänster, och

b) i enlighet med denna lag och andra författningar som reglerar före-

tagets verksamhet,

3. det finns skäl att anta att den som har ett kvalificerat innehav i företaget

är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget,

4. den som ska ingå i företagets styrelse, vara verkställande direktör eller

vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att
delta i ledningen av ett sådant företag och även i övrigt är lämplig för en
sådan uppgift,

2018:175

SFS

5. den som är ansvarig för betaltjänstverksamheten eller ersättare för denna

person har tillräcklig insikt och erfarenhet för en sådan uppgift, och även i
övrigt är lämplig för uppgiften, och

6. företaget, om det ska tillhandahålla betalningsinitieringstjänster eller

endast kontoinformationstjänster, har en ansvarsförsäkring som täcker det
geografiska område inom vilket företaget driver sin verksamhet, eller annan
jämförbar garanti som täcker den skadeståndsskyldighet som kan
uppkomma till följd av verksamheten.

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant

förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr
2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag eller artiklarna
37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga
för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) ska bestämmelserna
som avser styrelsen i första stycket 4 om lämplighetsprövning tillämpas på
tillsynsorganet.

3 kap.

1 § Ett betalningsinstitut ska när det påbörjar sin verksamhet ha ett start-
kapital som vid tidpunkten för beslut i fråga om tillstånd motsvarar

1. minst 20 000 euro, om tillståndet omfattar betaltjänster enligt 1 kap.

2 § 6,

2. minst 50 000 euro, om tillståndet omfattar betaltjänster enligt 1 kap.

2 § 7, eller

3. minst 125 000 euro, om tillståndet omfattar någon av betaltjänsterna

enligt 1 kap. 2 § 1–5.

2 §8 Ett betalningsinstitut ska vid varje tidpunkt ha en kapitalbas som
motsvarar minst startkapitalet enligt 1 § eller ett kapitalkrav beräknat enligt
3 eller 4 §. Betalningsinstitutets kapitalbas får inte underskrida det högsta av
dessa två belopp. Om betalningsinstitutet endast tillhandahåller betalnings-
initieringstjänster gäller enbart kravet att institutet vid varje tidpunkt ska ha
en kapitalbas som motsvarar minst startkapitalet enligt 1 §.

Vid beräkningen av kapitalbasen tillämpas tillsynsförordningen. Minst

75 procent av primärkapitalet ska vara i form av kärnprimärkapital, och
supplementärkapitalet får uppgå till högst en tredjedel av primärkapitalet.

Ett betalningsinstitut som tillhör samma grupp som ett annat betal-

ningsinstitut, eller ett kreditinstitut, ett värdepappersföretag, ett fondbolag,
ett försäkringsföretag, en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder eller ett
institut för elektroniska pengar får inte vid beräkning av kapitalbasen ta med
sådana poster som ingår i beräkningen av något av dessa företags kapitalbas.

Ett betalningsinstitut som driver annan verksamhet i enlighet med 5 § får

inte vid beräkningen av kapitalbasen ta med sådana poster som ingår i
beräkningen av kapitalbasen i sådan annan verksamhet.

För ett betalningsinstitut som har bytt redovisningsvaluta gäller att

kapitalbasen inte får understiga det högsta av de belopp som följer av 6 och
7 §§ lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag.

6 § Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör får i sin
verksamhet med betaltjänster inte

1. ta emot insättningar eller andra återbetalningspliktiga medel från

allmänheten, eller

8 Senaste lydelse 2014:988.

2018:175

SFS

2. erbjuda andra konton än betalkonton som uteslutande används för

betalningstransaktioner.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör får i sin

verksamhet med betaltjänster bevilja kredit för sådana betaltjänster som
avses i 1 kap. 2 § 4 eller 5 om

1. krediten endast utnyttjas i samband med genomförande av en

betalningstransaktion,

2. krediten inte beviljas ur medel som innehas för att genomföra en

betalningstransaktion, och

3. kredit via betalningsinstrument som lämnats inom ramen för

gränsöverskridande verksamhet inom EES återbetalas inom 12 månader.

Betalningsinstitut får endast bevilja kredit enligt andra stycket om

institutets kapitalbas är tillfredsställande med hänsyn till det totala kredit-
beloppet.

7 § Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör ska vidta
särskilda åtgärder för att skydda en betaltjänstanvändares medel som
mottagits för genomförande av betalningstransaktioner. Sådana medel ska

1. hållas avskilda från betalningsinstitutets eller den registrerade

betaltjänstleverantörens egna tillgångar och medel som innehas för annans
räkning än betaltjänstanvändares, eller

2. omfattas av en försäkring eller garanti som ger samma skydd för

betaltjänstanvändaren som om medlen hålls åtskilda enligt 1.

Medel för genomförande av transaktioner enligt första stycket 1, som

fortfarande innehas av betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänst-
leverantören vid slutet av bankdagen efter den dag då medlen mottogs, ska
deponeras på ett särskilt konto hos ett kreditinstitut eller ett utländskt
kreditinstitut eller investeras i likvida tillgångar med låg risk.

Första och andra styckena gäller även i de fall då ett betalningsinstitut

eller en registrerad betaltjänstleverantör tar emot medel där en andel ska
användas för framtida betalningstransaktioner och återstoden för andra
tjänster än betaltjänster. Om det inte går att fastställa hur stor andel av
användares medel som kommer att användas till betalningstransaktionerna,
får ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör, om det är
möjligt att på grundval av historiska uppgifter och efter tillstånd av
Finansinspektionen, göra en uppskattning av denna andel.

9 §9 Ett betalningsinstitut ska ha minst en revisor som utses av stämman. Bara
den som är auktoriserad eller godkänd revisor får vara revisor. Minst en
revisor som stämman utsett ska vara auktoriserad revisor.

13 §10 Bestämmelser om skyldighet för fysiska eller juridiska personer
som tillhandahåller betaltjänster att medverka till att förhindra penningtvätt
och finansiering av terrorism finns i lagen (2017:630) om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism. Av den lagen framgår att
bestämmelserna inte gäller för registrerade betaltjänstleverantörer som
endast tillhandahåller kontoinformationstjänster.

17 §11 Om ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör
vill tillhandahålla betaltjänster genom ombud, ska betalningsinstitutet eller
den registrerade betaltjänstleverantören anmäla ombudet för registrering hos

9 Senaste lydelse 2013:234. Ändringen innebär att andra stycket tas bort.

10 Senaste lydelse 2017:652.

11 Senaste lydelse 2017:652.

2018:175

SFS

Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller
kontoinformationstjänster.

Anmälan ska innehålla
1. ombudets namn, adress och personnummer eller motsvarande samt

ombudets unika identifikationskod eller identifikationsnummer om sådana
uppgifter finns,

2. om ombudet är en juridisk person, dessutom namn, personnummer eller

motsvarande samt adress för var och en som ingår i ombudets styrelse eller
är dess verkställande direktör,

3. uppgifter som visar att de personer som avses i 2 är lämpliga för en

sådan uppgift eller, om ombudet är en fysisk person, att han eller hon är
lämplig att tillhandahålla betaltjänster,

4. ombudets interna regler för hur ombudet ska leva upp till de krav som

anges i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av
terrorism, och

5. uppgifter om vilka betaltjänster ombudet har i uppdrag att tillhanda-

hålla.

Om anmälan uppfyller kraven i andra stycket ska Finansinspektionen

registrera ombudet i det register som inspektionen för enligt 8 kap. 5 §.
Beslut i fråga om registrering ska fattas inom två månader från det att
anmälan togs emot.

Ombudet får inte tillhandahålla betaltjänster innan registrering enligt tredje

stycket har gjorts.

18 § Om ett betalningsinstitut vill tillhandahålla betaltjänster genom
ombud i ett annat land inom EES, ska betalningsinstitutet underrätta Finans-
inspektionen om detta. Detsamma gäller om en registrerad betaltjänst-
leverantör vill tillhandahålla kontoinformationstjänster genom ombud.

Underrättelsen ska innehålla
1. uppgifter om betaltjänstleverantörens namn och adress,
2. uppgift om i vilket land verksamheten ska drivas, och
3. de uppgifter som anges i 17 § andra stycket.
Betaltjänstleverantören ska underrätta Finansinspektionen om vilken dag

tillhandahållandet av betaltjänster genom ombudet påbörjas i det andra
landet.

18 a § Inom en månad från det att en underrättelse enligt 18 § första eller
tredje stycket togs emot ska Finansinspektionen lämna över den till den
behöriga myndigheten i det land där ombudet ska verka.

Finansinspektionen ska inom tre månader från det att en underrättelse

enligt 18 § första stycket togs emot underrätta den behöriga myndigheten i
det andra landet och betaltjänstleverantören om sitt beslut i fråga om
registrering. Om Finansinspektionen och den behöriga myndigheten i det
andra landet inte har samma uppfattning i frågan om registrering, ska
underrättelsen även innehålla skälen för beslutet.

Finansinspektionen ska vägra att registrera ett ombud eller återkalla en

utförd registrering, om det inte är lämpligt att betaltjänstleverantören anlitar
ombudet. Finansinspektionen ska vid denna bedömning beakta den
information som inspektionen tagit emot från den behöriga myndigheten i det
andra landet.

2018:175

SFS

Svenska betaltjänstleverantörers filialverksamhet inom EES

19 § Ett betalningsinstitut som avser att tillhandahålla betaltjänster genom
en filial i ett annat land inom EES ska underrätta Finansinspektionen innan
verksamheten påbörjas. Detsamma gäller en registrerad betaltjänstleveran-
tör som avser att tillhandahålla kontoinformationstjänster genom filial.

Underrättelsen ska innehålla
1. uppgifter om betaltjänstleverantörens namn och adress,
2. uppgift om i vilket land filialen ska inrättas,
3. uppgifter om vilka betaltjänster filialen avser att tillhandahålla, och
4. en beskrivning av filialens organisatoriska struktur och vilka som är

ansvariga för ledningen av filialen.

Betaltjänstleverantören ska underrätta Finansinspektionen om vilken dag

tillhandahållandet av betaltjänster genom filialen påbörjas i det andra landet.

20 § Inom en månad från det att en underrättelse enligt 19 § första eller
tredje stycket togs emot ska Finansinspektionen lämna över den till den
behöriga myndigheten i det land där filialen ska inrättas.

Finansinspektionen ska inom tre månader från det att en underrättelse

enligt 19 § första stycket togs emot underrätta den behöriga myndigheten i
det andra landet och betaltjänstleverantören om sitt beslut i fråga om
registrering. Om Finansinspektionen och den behöriga myndigheten i det
andra landet inte har samma uppfattning i frågan om registrering, ska under-
rättelsen även innehålla skälen för beslutet.

Finansinspektionen ska vägra att registrera en filial eller återkalla en utförd

registrering, om det inte är lämpligt att betaltjänstleverantören inrättar filialen.
Finansinspektionen ska vid denna bedömning beakta den information som
inspektionen tagit emot från den behöriga myndigheten i det andra landet.

Svenska betaltjänstleverantörers gränsöverskridande verksamhet

inom EES

21 § Ett betalningsinstitut som avser att från Sverige tillhandahålla betal-
tjänster i ett annat land inom EES ska underrätta Finansinspektionen innan
verksamheten påbörjas. Detsamma gäller en registrerad betaltjänstleveran-
tör som avser att tillhandahålla kontoinformationstjänster.

Underrättelsen ska innehålla
1. uppgifter om betaltjänstleverantörens namn och adress,
2. uppgift om i vilket land leverantören ska driva sin verksamhet, och
3. uppgifter om vilka betaltjänster leverantören avser att tillhandahålla.

Svenska betaltjänstleverantörers filialverksamhet utanför EES

23 § Ett betalningsinstitut får efter tillstånd av Finansinspektionen inrätta
en filial i ett land utanför EES. Ansökan om tillstånd ska innehålla

1. en plan för den avsedda verksamheten med uppgifter om filialens

organisation och de tjänster som den avser att tillhandahålla, och

2. uppgifter om i vilket land filialen ska inrättas, om filialens adress och

ansvariga ledning.

Första stycket gäller även en registrerad betaltjänstleverantör som avser

att endast tillhandahålla kontoinformationstjänster.

24 § Betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer ska säker-
ställa att ombud som agerar för deras räkning informerar betaltjänst-
användarna om detta förhållande. Detta gäller inte för kontoinformations-
tjänster.

2018:175

SFS

Ett betalningsinstitut som driver betaltjänstverksamhet genom en filial

enligt detta kapitel ska säkerställa att filialen informerar betaltjänst-
användarna om detta förhållande.

25 § Om ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör
avser att ändra den verksamhet som avses i 17, 18, 19, 21 eller 23 § ska
institutet eller leverantören underrätta Finansinspektionen innan ändringen
genomförs.

Om ändringen rör ett betalningsinstituts verksamhet i ett annat land, ska

Finansinspektionen inom en månad från det att underrättelsen togs emot
underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet om ändringen.

26 § Ett utländskt företag som hör hemma inom EES och som i hemlandet
har tillstånd att tillhandahålla betaltjänster behöver inte tillstånd enligt 2 kap.
för att tillhandahålla betaltjänster i Sverige.

Ett utländskt företag som hör hemma inom EES och som i hemlandet har

undantagits från tillståndsplikt för att tillhandahålla betaltjänster behöver
inte tillstånd enligt 2 kap. för att tillhandahålla kontoinformationstjänster i
Sverige.

Ett utländskt företag som avses i första och andra styckena får tillhanda-

hålla betaltjänster genom ombud eller filial i Sverige efter det att Finans-
inspektionen har tagit emot ett beslut från den behöriga myndigheten i det
land där företaget hör hemma om att ombudet eller filialen har registrerats
av den myndigheten.

27 § När Finansinspektionen har tagit emot en underrättelse från en
myndighet i ett annat land inom EES om att ett utländskt företag avser att
tillhandahålla betaltjänster i Sverige, ska inspektionen inom en månad lämna
relevanta uppgifter till den behöriga myndigheten i det andra landet om det
utländska företagets planerade tillhandahållande av betaltjänster här i landet.
Om betaltjänster ska tillhandahållas genom ett ombud eller en filial, ska det av
underrättelsen framgå om Finansinspektionen har skälig anledning att anta
att anlitandet av filialen eller ombudet kan öka risken för penningtvätt eller
finansiering av terrorism.

28 § Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör får uppdra
åt någon annan att utföra ett visst arbete eller vissa operativa funktioner som
ingår i dess verksamhet med betaltjänster. Betalningsinstitutet eller den
registrerade betaltjänstleverantören ska anmäla sådana uppdragsavtal till
Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller
kontoinformationstjänster.

Uppdrag åt någon annan att utföra sådana funktioner som är av väsentlig

betydelse för betaltjänstverksamheten får bara ges om betalningsinstitutet
eller den registrerade betaltjänstleverantören ansvarar för att

1. verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säker-

hetsmässigt betryggande former, och

2. uppdraget inte väsentligt försämrar kvaliteten på betalningsinstitutets

eller den registrerade betaltjänstleverantörens internkontroll och Finans-
inspektionens möjligheter att övervaka att betalningsinstitutet eller den
registrerade betaltjänstleverantören följer de regler som gäller för verksam-
heten.

2018:175

SFS

28 a § Om ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör
avser att ändra den uppdragsverksamhet som avses i 28 §, ska institutet eller
leverantören anmäla detta till Finansinspektionen innan ändringen genom-
förs.

Om ändringen rör ett betalningsinstituts verksamhet i ett annat land inom

EES, ska Finansinspektionen inom en månad från det att anmälan togs emot
underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet om ändringen.

4 kap.

2 § Om betalningsmottagaren erbjuder en nedsättning av en avgift vid
användning av ett visst betalningsinstrument, ska mottagaren informera
betalaren om detta innan betalningstransaktionen påbörjas.

Om en betaltjänstleverantör begär en avgift vid användning av ett visst

betalningsinstrument, ska denne informera betaltjänstanvändaren om det
sammanlagda avgiftsbeloppet innan betalningstransaktionen påbörjas. Om
sådan information inte lämnas är betaltjänstanvändaren inte skyldig att
betala avgiften.

3 § Om valutaväxling erbjuds före påbörjandet av betalningstransaktionen
på platsen för försäljningen eller av betalningsmottagaren, ska den som
erbjuder betalaren denna tjänst informera betalaren om alla avgifter för
tjänsten samt om den växelkurs som ska användas. Detsamma gäller om
valutaväxling erbjuds i en uttagsautomat.

Betalaren ska godkänna valutaväxlingstjänsten innan betalningstrans-

aktionen genomförs.

Information om konsumenters rättigheter

3 a § En betaltjänstleverantör ska se till att informationsmaterial om
konsumenters rättigheter som utarbetats av Europeiska kommissionen görs
tillgängligt för betaltjänstanvändare i enlighet med föreskrifter som har
meddelats med stöd av 22 §.

4 a § Innan en betalningsorder initieras ska leverantören av betalnings-
initieringstjänster, utöver vad som anges i 4 §, informera betaltjänst-
användaren om

1. leverantörens namn och adress samt besöksadressen till huvudkontoret,
2. besöksadressen till leverantörens ombud eller filial i det land inom EES

där betaltjänsten erbjuds, om tjänsterna tillhandahålls genom ombud eller
filial,

3. övriga kontaktuppgifter som är relevanta för kommunikation med

leverantören, och

4. kontaktuppgifter till Finansinspektionen.

4 b § Innan ett avtal om ett enstaka tillhandahållande av en kontoinforma-
tionstjänst ingås, ska leverantören av kontoinformationstjänster informera
betaltjänstanvändaren om

1. vilka uppgifter användaren ska lämna för att kontoinformationstjänsten

ska kunna utföras korrekt,

2. hur lång tid det längst tar att utföra tjänsten, och

2018:175

SFS

3. det sammanlagda avgiftsbeloppet som användaren ska betala till leveran-

tören för tjänsten.

Leverantören ska ge betaltjänstanvändaren detaljerad information om

avgiftsbeloppet enligt första stycket 3, om de olika avgifterna lätt kan
särskiljas och redovisas separat.

Leverantören ska göra information enligt 10 § tillgänglig för användaren.

5 § Information enligt 4–4 b §§ ska tillhandahållas på ett lättillgängligt sätt
och vara tydlig och lätt att förstå. Den ska vara på svenska eller på något
annat språk som parterna kommer överens om.

På begäran av betaltjänstanvändaren ska informationen tillhandahållas på

papper eller något annat varaktigt medium.

6 § Om ett avtal om en enstaka betalningstransaktion ingås på distans på
begäran av betaltjänstanvändaren, och detta gör att betaltjänstleverantören
inte kan uppfylla kraven i 4, 4 a och 5 §§, ska dessa krav i stället uppfyllas
av denne omedelbart efter det att betaltjänsten har genomförts.

7 § Så snart som möjligt efter det att en betalningsorder har tagits emot ska
betalarens kontoförvaltande betaltjänstleverantör tillhandahålla betalaren
följande information:

1. en uppgift som gör det möjligt att identifiera betalningstransaktionen

samt, när det är lämpligt, uppgifter som avser betalningsmottagaren,

2. transaktionens belopp i den valuta som används i betalningsordern,
3. det avgiftsbelopp som betalaren ska betala till leverantören för

transaktionen, och

4. datum när betalningsordern togs emot.
Leverantören ska även ge betalaren detaljerad information om avgifts-

beloppet enligt första stycket 3, när de olika avgifterna lätt kan särskiljas och
redovisas separat.

Om betalningstransaktionen innebär valutaväxling ska leverantören ge

betalaren information om den faktiska växelkurs eller referensväxelkurs
som ska gälla för transaktionen.

7 a § Leverantören av en betalningsinitieringstjänst ska tillhandahålla
betalaren följande information omedelbart efter det att en betalningsorder
initierats:

1. en bekräftelse på att betalningsordern initierats med betalarens konto-

förvaltande betaltjänstleverantör,

2. en uppgift som gör det möjligt att identifiera betalningstransaktionen,
3. den information som överförts tillsammans med betalningstrans-

aktionen,

4. transaktionens belopp, och
5. det avgiftsbelopp som ska betalas till leverantören av betalnings-

initieringstjänster för transaktionen.

Leverantören ska ge betalaren detaljerad information om avgiftsbeloppet

enligt första stycket 5, om de olika avgifterna lätt kan särskiljas och redovisas
separat.

Uppgift enligt första stycket 2 ska göras tillgänglig för betalarens konto-

förvaltande betaltjänstleverantör.

8 a § Leverantören av en betalningsinitieringstjänst ska tillhandahålla
betalningsmottagaren följande information omedelbart efter det att en betal-
ningsorder har initierats:

2018:175

SFS

1. en uppgift som gör det möjligt för betalningsmottagaren att identifiera

betalaren och betalningstransaktionen, och

2. den information som överförts tillsammans med betalningstrans-

aktionen.

9 § Betaltjänstleverantören är inte skyldig att lämna eller göra information
tillgänglig enligt 4 och 5–8 §§, om sådan information redan ges eller
kommer att ges till betaltjänstanvändaren på grundval av ett ramavtal mellan
användaren och en annan betaltjänstleverantör.

10 § I rimlig tid innan ett ramavtal ingås ska betaltjänstleverantören ge
betaltjänstanvändaren följande information:

1. leverantörens namn och adress och, i tillämpliga fall, adress till dess

ombud eller filial,

2. uppgift om att leverantören har tillstånd att tillhandahålla betaltjänster och

att leverantören, dess filialer och ombud har registrerats hos behörig
myndighet,

3. en beskrivning av det huvudsakliga innehållet i den betaltjänst som

tillhandahålls,

4. vilka uppgifter användaren ska lämna för att en betalningsorder eller en

kontoinformationstjänst ska kunna utföras korrekt,

5. hur ett godkännande att initiera en betalningsorder eller genomföra en

betalningstransaktion ges samt hur det kan återkallas enligt 5 kap. 35–37 §§,

6. när en betalningsorder ska anses mottagen enligt 5 kap. 31 § första

stycket,

7. tidpunkter för mottagande av en order enligt 5 kap. 31 § tredje stycket,

om sådana har fastställts av leverantören,

8. hur lång tid det som längst tar att genomföra en transaktion eller en

kontoinformationstjänst,

9. möjligheten att avtala om begränsningar i användningen av betal-

ningsinstrumentet enligt 19 §,

10. när det gäller kortbaserade betalningsinstrument, information om de

rättigheter som följer av artikel 8.2 i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2015/751 av den 29 april 2015 om förmedlingsavgifter för
kortbaserade betalningstransaktioner,

11. vilka avgifter användaren ska betala till leverantören och, när det är

tillämpligt, detaljuppgifter om dessa,

12. de räntor och växelkurser som ska tillämpas eller, om referens-

räntesatser och referensväxelkurser ska användas, metoden för beräkning av
den faktiska räntan och relevant dag, index eller underlag för att bestämma
referensräntan eller referensväxelkursen,

13. sådan omedelbar tillämpning av ändrade räntesatser eller växelkurser

som kan avtalas om enligt 14 § samt de informationskrav som är förenade
med detta,

14. i förekommande fall, de kommunikationsmedel som ska användas för

överföring av information och underrättelser mellan parterna, inklusive
tekniska krav på användarens utrustning,

15. hur ofta och på vilket sätt information enligt denna lag ska lämnas till

eller göras tillgänglig för användaren,

16. vilket språk som ska användas i ramavtalet samt på vilket språk

kommunikationen mellan leverantören och användaren ska ske,

17. användarens rätt att få ramavtalets villkor samt information enligt

13 §,

2018:175

SFS

18. de åtgärder som användaren ska vidta för att skydda betalnings-

instrumentet och hur användaren ska anmäla att ett betalningsinstrument
kommit bort eller obehörigen använts,

19. vilka åtgärder betaltjänstleverantören vidtar för att på ett säkert sätt

underrätta betaltjänstanvändaren om obehörig användning och säkerhets-
risker,

20. i förekommande fall, under vilka omständigheter leverantören

förbehåller sig rätten att spärra ett betalningsinstrument enligt 5 kap. 4 §,

21. betalarens ansvar enligt 5 a kap.,
22. hur och inom vilken tidsfrist användaren ska underrätta leverantören

om felaktigt genomförda betalningstransaktioner eller obehöriga trans-
aktioner,

23. leverantörens ansvar för initiering eller genomförande av trans-

aktioner enligt 5 kap. 47–53 §§,

24. villkoren för återbetalning enligt 5 kap. 28–30 §§,
25. i förekommande fall, uppgift om att användaren ska anses ha godkänt

de ändrade villkoren enligt 14 § om användaren inte före den dag då de
föreslås träda i kraft underrättar leverantören om att användaren inte
godkänner dem,

26. avtalets löptid,
27. uppsägningstider och avgifter för uppsägning enligt 14 § tredje

stycket eller 15 §,

28. eventuella avtalsbestämmelser om vilket lands lag som ska tillämpas

för ramavtalet och om vilken domstol som är behörig, och

29. vilka förfaranden för klagomål och prövning utanför domstol som finns

för användaren.

15 § Betaltjänstanvändaren får säga upp ramavtalet med omedelbar
verkan, såvida inte parterna har kommit överens om en uppsägningstid.
Betaltjänstleverantören får inte göra gällande en längre uppsägningstid för
användaren än en månad.

Om leverantören säger upp ett ramavtal som ingåtts på obestämd tid, ska

uppsägningstiden vara minst två månader.

Ett ramavtal som har ingåtts för en bestämd tid av mer än sex månader

eller på obestämd tid ska kunna sägas upp avgiftsfritt av användaren efter
sex månader.

När leverantören får ta ut en avgift för uppsägningen, ska avgiften

motsvara de faktiska kostnader som uppsägningen medför för leverantören.
Periodiska avgifter för betaltjänster ska betalas endast för tiden fram till det
att avtalet upphör att gälla. Om sådana avgifter har betalats i förskott, ska de
betalas tillbaka i motsvarande omfattning.

Möjlighet att avvika från bestämmelserna

20 §12 En betaltjänstleverantör får komma överens med en betaltjänst-
användare som inte är konsument om avvikelser från bestämmelserna i detta
kapitel.

12 Ändringen innebär bl.a. att första stycket tas bort.

2018:175

SFS

Påföljd vid utebliven information

21 § Om information inte lämnas i enlighet med 3–6, 10–13 och 19 §§,
ska även marknadsföringslagen (2008:486) tillämpas, med undantag av
bestämmelserna i 29–36 §§ om marknadsstörningsavgift. Sådan information
ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket den lagen.

Bemyndiganden

22 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-
dela föreskrifter om hur betaltjänstleverantörer ska göra det informations-
material om konsumenters rättigheter som avses i 3 a § tillgängligt för
betaltjänstanvändare.

5 kap.

1 § En betaltjänstleverantör får inte ta ut någon avgift av en betaltjänst-
användare för fullgörandet av sin informationsskyldighet samt av skydds-
och korrigeringsåtgärder enligt detta kapitel förutom i de fall som anges i 32,
37 och 45 §§. När avgifter får tas ut enligt någon av dessa bestämmelser ska
de vara skäliga och motsvara betaltjänstleverantörens faktiska kostnader.

I förhållandet mellan betalaren och betalningsmottagaren ska betalaren

svara för de avgifter som betalarens betaltjänstleverantör tar ut och betalnings-
mottagaren svara för de avgifter som mottagarens betaltjänstleverantör tar ut.

Betaltjänstleverantören får inte hindra en betalningsmottagare från att

erbjuda betalaren en nedsättning vid användning av ett visst betalnings-
instrument.

En betalningsmottagare får inte ta ut någon avgift av betalaren vid

användning av ett betalningsinstrument.

2 §13 För elektroniska pengar och sådana betalningsinstrument som avses
i 4 kap. 19 § första stycket får betaltjänstleverantören och betaltjänst-
användaren i ramavtal komma överens om

1. att leverantören inte behöver underrätta användaren att betalnings-

ordern har avvisats, om det av sammanhanget klart framgår att den inte har
utförts,

2. att betalaren inte får återkalla betalningsordern efter att ha godkänt att

den genomförs,

3. andra tidsgränser för genomförandet än de som anges i 40–44 §§, eller
4. att det inte ska vara möjligt att spärra betalningsinstrumentet.

3 § En betalningstransaktion ska betraktas som godkänd om betalaren
uttryckligen har lämnat sitt samtycke till att den genomförs. Samtycket ska
lämnas antingen direkt till den kontoförvaltande betaltjänstleverantören eller
via betalningsmottagaren eller, i förekommande fall, leverantören av
betalningsinitieringstjänsten.

Betaltjänstleverantörens respektive betaltjänstanvändarens

skyldigheter avseende ett betalningsinstrument

5 § Betaltjänstleverantören ska

1. se till att villkoren för utgivning och användning av betalningsinstrument

är objektiva, icke-diskriminerande och proportionella,

13 Senaste lydelse 2011:775.

2018:175

SFS

2. se till att de personliga behörighetsfunktioner som är knutna till

betalningsinstrumentet inte görs tillgängliga av leverantören för andra än
den betaltjänstanvändare som har rätt att använda betalningsinstrumentet,

3. inte skicka betalningsinstrument till någon som inte har beställt det,

förutom då ett betalningsinstrument som redan innehas av användaren ska
ersättas,

4. se till att användare när som helst har möjlighet att på lämpligt sätt

anmäla till leverantören att ett betalningsinstrument har kommit bort eller
obehörigen använts eller begära att en spärr hävs enligt 4 § fjärde stycket,
och

5. förhindra användning av betalningsinstrumentet när en anmälan enligt 4

har lämnats.

En betaltjänstleverantör ska under 18 månader efter det att en anmälan

eller en begäran enligt första stycket 4 lämnats bevara information som gör
det möjligt för betaltjänstanvändaren att visa att en anmälan eller begäran
har lämnats. Sådan information ska lämnas till användaren om användaren
begär det.

En anmälan enligt första stycket 4 ska vara avgiftsfri för betaltjänst-

användaren. Betaltjänstleverantören får dock ta ut en avgift för de kostnader
som är direkt hänförliga till ersättandet av betalningsinstrumentet.

6 § Betaltjänstanvändaren är skyldig att

1. skydda de personliga behörighetsfunktioner som är knutna till betal-

ningsinstrumentet,

2. vid vetskap om att betalningsinstrumentet har kommit bort eller

obehörigen använts snarast anmäla detta till betaltjänstleverantören, och

3. i övrigt följa de villkor som enligt avtalet gäller för användning av

betalningsinstrumentet.

Av 5 a kap. 3 § framgår att en betaltjänstanvändare kan bli ansvarig om

skyldigheterna i första stycket har åsidosatts.

Rätten att använda betalningsinitieringstjänster

7 § Betaltjänstanvändaren har rätt att använda betalningsinitieringstjänster
om det berörda betalkontot är tillgängligt online. Denna rätt gäller
oberoende av om det finns ett avtal om detta mellan leverantören av
betalningsinitieringstjänster och den kontoförvaltande betaltjänstleveran-
tören.

Betaltjänstleverantörens skyldigheter vid tillhandahållandet av

betalningsinitieringstjänster

8 § Vid tillhandahållandet av betalningsinitieringstjänster får leverantören
inte

1. vid någon tidpunkt inneha betalarens medel,
2. lagra känsliga betalningsuppgifter som tillhör betaltjänstanvändaren,
3. begära andra uppgifter av betaltjänstanvändaren än sådana som krävs

för att tillhandahålla betalningsinitieringstjänsten,

4. använda, ha tillgång till eller lagra uppgifter för andra ändamål än för att

tillhandahålla den betalningsinitieringstjänst som uttryckligen begärs av
betalaren, eller

5. ändra beloppet, uppgift om betalaren eller något annat inslag i

transaktionen.

2018:175

SFS

9 § Leverantören av en betalningsinitieringstjänst ska säkerställa

1. att betaltjänstanvändarens personliga behörighetsfunktioner inte är

tillgängliga för andra än leverantören samt användaren och utgivaren av
behörighetsfunktionerna, och att dessa uppgifter överförs genom leverantören
på ett säkert och effektivt sätt, och

2. att eventuell övrig information om betaltjänstanvändaren som leveran-

tören har fått vid tillhandahållandet av tjänsten endast lämnas till betalnings-
mottagaren och med användarens uttryckliga godkännande.

10 § Leverantören av en betalningsinitieringstjänst ska identifiera sig
gentemot betaltjänstanvändarens kontoförvaltande betaltjänstleverantör
varje gång en betalning initieras.

11 § När den kontoförvaltande betaltjänstleverantören har tagit emot en
betalningsorder från leverantören av betalningsinitieringstjänster och
betalaren uttryckligen godkänt betalningstransaktionen i enlighet med 3 §,
ska den kontoförvaltande betaltjänstleverantören ge leverantören av betal-
ningsinitieringstjänsten all tillgänglig information om initieringen och
genomförandet av betalningstransaktionen. Informationen ska lämnas
omedelbart efter det att betalningsordern har tagits emot från leverantören av
betalningsinitieringstjänsten.

12 § Den kontoförvaltande betaltjänstleverantören ska behandla en betal-
ningsorder som tas emot från en leverantör av betalningsinitieringstjänsten
på samma sätt som en betalningsorder som tas emot direkt från betalaren när
det gäller val av tidpunkt, prioritering och avgifter, om det inte finns objek-
tiva skäl för en annan behandling.

13 § Den kontoförvaltande betaltjänstleverantören och leverantören av
betalningsinitieringstjänster ska tillämpa säker kommunikation när de
kommunicerar med varandra. Leverantören av betalningsinitieringstjänster
ska tillämpa säker kommunikation även när den kommunicerar med
betalaren och betalningsmottagaren.

Rätten att använda kontoinformationstjänster

14 § Betaltjänstanvändaren har rätt att använda kontoinformationstjänster
om det berörda betalkontot är tillgängligt online. Denna rätt gäller
oberoende av om det finns ett avtal om detta mellan leverantören av
kontoinformationstjänster och den kontoförvaltande betaltjänstleverantören.

Betaltjänstleverantörens skyldigheter vid tillhandahållandet av

kontoinformationstjänster

15 § Vid tillhandahållandet av kontoinformationstjänster får leverantören
inte

1. tillhandahålla tjänster utan betaltjänstanvändarens uttryckliga godkän-

nande,

2. begära känsliga betalningsuppgifter som är kopplade till betalkontot,

eller

3. använda, ha tillgång till eller lagra uppgifter för andra ändamål än för

att genomföra den kontoinformationstjänst som uttryckligen begärs av
betaltjänstanvändaren.

Leverantören har endast rätt till tillgång till information från angivna

betalkonton och sådana betalningstransaktioner som hör till kontona.

2018:175

SFS

16 § Leverantören av en kontoinformationstjänst ska säkerställa att
betaltjänstanvändarens personliga behörighetsfunktioner inte är tillgängliga
för andra än leverantören samt användaren och utgivaren av dem och att
dessa uppgifter överförs genom leverantören på ett säkert och effektivt sätt.

17 § Leverantören av en kontoinformationstjänst ska för varje kommuni-
kationssession identifiera sig gentemot den kontoförvaltande betaltjänst-
leverantören.

18 § Den kontoförvaltande betaltjänstleverantören ska behandla en
begäran om uppgifter som överförs via en leverantör av kontoinformations-
tjänster på samma sätt som en begäran direkt från betaltjänstanvändaren, om
det inte finns objektiva skäl för en annan behandling.

19 § Den kontoförvaltande betaltjänstleverantören och leverantören av
kontoinformationstjänster ska tillämpa säker kommunikation när de kom-
municerar med varandra.

Skyldighet att ge åtkomst eller tillträde till betalkonto

20 § Den kontoförvaltande betaltjänstleverantören får vägra en leverantör
av en betalningsinitieringstjänst åtkomst till ett betalkonto endast om den
kontoförvaltande leverantören av skäl som är objektivt motiverade och
tillräckligt underbyggda gör bedömningen att leverantören av initierings-
tjänsten obehörigen har fått åtkomst till kontot eller obehörigen har initierat
en betalningstransaktion från kontot.

Den kontoförvaltande betaltjänstleverantören får vägra en leverantör av

en kontoinformationstjänst tillträde till ett betalkonto endast om den konto-
förvaltande leverantören av skäl som är objektivt motiverade och tillräckligt
underbyggda gör bedömningen att leverantören av informationstjänsten
obehörigen har fått tillträde till kontot.

Den kontoförvaltande betaltjänstleverantören ska medge åtkomst eller

tillträde till betalkontot så snart det inte längre finns skäl för vägran.

21 § Innan den kontoförvaltande betaltjänstleverantören enligt 20 § vägrar
åtkomst eller tillträde till ett betalkonto ska leverantören på avtalat sätt
underrätta betaltjänstanvändaren. I underrättelsen ska skälen för vägran
anges. Om användaren inte kan underrättas innan åtkomst eller tillträde
vägras, ska en underrättelse lämnas så snart som möjligt efter vägran.

Betaltjänstanvändaren får inte underrättas enligt första stycket om en

underrättelse är oförenlig med andra föreskrifter. Detsamma gäller om det
är motiverat av säkerhetsskäl att inte lämna underrättelsen.

22 § Den kontoförvaltande betaltjänstleverantören ska omedelbart under-
rätta Finansinspektionen om en vägran enligt 20 §. I underrättelsen ska
skälen för vägran anges.

Besked om tillgängliga medel

23 § Den kontoförvaltande betaltjänstleverantören ska, på begäran av en
betaltjänstleverantör som har gett ut ett kortbaserat betalningsinstrument,
omedelbart ge ett klart besked om huruvida det belopp som krävs för genom-
förande av en kortbaserad betalningstransaktion är tillgängligt på betalarens
betalkonto eller inte, om

2018:175

SFS

1. betalarens betalkonto är tillgängligt online vid tidpunkten för begäran,

och

2. betalaren uttryckligen har godkänt att den kontoförvaltande betaltjänst-

leverantören lämnar ett sådant besked.

Begäran ger inte den kontoförvaltande betaltjänstleverantören rätt att

reservera medel på betalarens betalkonto.

På begäran av betalaren ska den kontoförvaltande betaltjänstleverantören

underrätta betalaren om identiteten på den betaltjänstleverantör som begärt
ett besked som avses i första stycket samt om det svar som lämnats.

24 § Den betaltjänstleverantör som har gett ut ett kortbaserat betalnings-
instrument får begära ett sådant besked som avses i 23 § om

1. betalaren uttryckligen har godkänt att en sådan begäran görs, och
2. betalaren har initierat betalningstransaktionen genom att använda ett

kortbaserat betalningsinstrument som getts ut av betaltjänstleverantören.

Betaltjänstleverantören får inte lagra eller använda det svar som den

kontoförvaltande betaltjänstleverantören lämnar för andra syften än för att
genomföra transaktionen.

25 § Den betaltjänstleverantör som enligt 24 § begär ett besked ska
tillämpa säker kommunikation och innan beskedet begärs autentisera sig
gentemot den kontoförvaltande betaltjänstleverantören.

26 § Bestämmelserna i 23–25 §§ gäller inte för betalningstransaktioner
som initieras genom kortbaserade betalningsinstrument där det lagras elek-
troniska pengar, definierade i 1 kap. 2 § 2 lagen (2011:755) om elektroniska
pengar.

Reservering av medel

27 § Om en kortbaserad betalningstransaktion initieras av eller via
betalningsmottagaren och det exakta beloppet inte är känt vid tidpunkten för
betalarens godkännande av genomförandet av transaktionen, får betalarens
betaltjänstleverantör reservera medel på betalarens betalkonto endast för
täckning av transaktionen och om betalaren har godkänt det exakta belopp
som reservationen avser.

Betalarens betaltjänstleverantör ska frigöra de medel som har reserverats

på betalarens betalkonto så snart det kan ske efter att leverantören tagit emot
information om betalningstransaktionens exakta belopp eller tagit emot
betalningsordern.

28 § En betalare har rätt till återbetalning från sin betaltjänstleverantör om
betalningstransaktionen initierats av eller via betalningsmottagaren, och

1. betalningstransaktionens exakta belopp inte angavs i samband med att

den godkändes, och

2. betalningstransaktionens belopp överstiger det belopp som betalaren

rimligen kunde ha förväntat sig med hänsyn till sitt tidigare utgiftsmönster,
villkoren i ramavtalet och andra relevanta omständigheter.

På begäran av betaltjänstleverantören ska betalaren informera leverantören

om sådana omständigheter som avses i första stycket 2. Återbetalningen ska
uppgå till hela beloppet av den genomförda transaktionen. Valuteringsdagen
för kreditering av betalarens betalkonto ska bestämmas till senast den dag då
beloppet debiterades kontot.

2018:175

SFS

Om betalaren och betaltjänstleverantören har avtalat om att en referens-

växelkurs ska tillämpas på betalningstransaktionen, och den avtalade
referensväxelkursen har använts, får betalaren inte hävda att förutsätt-
ningarna i första stycket 2 är uppfyllda på grund av den växelkurs som
tillämpats.

De villkor för återbetalning som anges i första stycket 1 och 2 gäller inte

för autogireringar som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) nr 260/2012 av den 14 mars 2012 om antagande av tekniska och affärs-
mässiga krav för betalningar och autogireringar i euro och om ändring av
förordning (EG) nr 924/2009.

Vägran att utföra en betalningsorder eller initiera en

betalningstransaktion

32 § En betaltjänstleverantör som vägrar att utföra en betalningsorder eller
initiera en betalningstransaktion ska underrätta betaltjänstanvändaren om
detta på avtalat sätt snarast möjligt och senast inom de tidsfrister som anges
i 40 och 41 §§. Av underrättelsen ska framgå

1. om möjligt, skälen för vägran, och
2. vilket förfarande som tillämpas för att rätta till fel som kan ha föranlett

vägran.

Betaltjänstleverantören får ta ut en avgift för en underrättelse enligt första

stycket om

1. det finns skälig grund för vägran, och
2. leverantören får ta ut sådan avgift enligt ett ramavtal med betaltjänst-

användaren.

33 § Om villkoren i betaltjänstleverantörens ramavtal med betalaren är
uppfyllda, får betalarens betaltjänstleverantör inte vägra att utföra en godkänd
betalningsorder, oavsett om den har initierats av betalaren eller betalnings-
mottagaren, såvida inte utförandet av betalningsordern skulle strida mot
annan lag. Detta gäller även om betalaren initierat betalningsordern via en
leverantör av betalningsinitieringstjänster.

34 § Vid tillämpning av 40, 41 och 47–53 §§ ska en betalningsorder som
betaltjänstleverantören har vägrat att utföra anses inte ha blivit mottagen av
leverantören.

36 § När en betalningstransaktion initieras av en leverantör av betalnings-
initieringstjänster eller av eller via betalningsmottagaren får betalaren inte
återkalla betalningsordern efter det att betalaren har gett sitt godkännande att
initiera betalningstransaktionen till leverantören av betalningsinitierings-
tjänster eller gett sitt godkännande till att genomföra transaktionen till
mottagaren.

Vid autogiro får betalaren, trots första stycket och utan att det påverkar

rätten till återbetalning, återkalla betalningsordern senast i slutet av den
bankdag som föregår den dag som avtalats för debitering av medlen.

Om en betaltjänstanvändare och en betaltjänstleverantör har avtalat enligt

31 § om den tidpunkt vid vilken en betalningsorder ska anses vara mottagen,
får användaren trots första stycket återkalla en betalningsorder senast i slutet
av den bankdag som föregår den avtalade dagen.

2018:175

SFS

37 § Efter de tidpunkter som anges i 35 och 36 §§ får betalningsordern
återkallas endast om detta har avtalats mellan betaltjänstanvändaren och
berörd betaltjänstleverantör. För att återkallelse efter de tidpunkter som anges
i 36 § första och andra styckena ska få ske i fråga om en betalningstransaktion
som har initierats av betalningsmottagaren, krävs att även betalningsmot-
tagaren godkänner återkallelsen.

Betaltjänstleverantören får ta ut en avgift för återkallande enligt första

stycket om möjligheten att ta ut sådan avgift framgår av ramavtalet med den
betaltjänstanvändare som återkallat betalningsordern.

39 § Bestämmelserna i 40–44 §§ gäller för betalningstransaktioner i
Sverige som genomförs i euro eller i svenska kronor.

Bestämmelserna i 40–44 §§ gäller också för betalningstransaktioner där

det sker en växling mellan euro och svenska kronor, om

1. växlingen sker i Sverige, och
2. när det gäller en transaktion till eller från ett annat land, överföringen

av medlen mellan länderna sker i euro.

Bestämmelserna i 40–44 §§ är även tillämpliga på andra betalnings-

transaktioner än de som anges i första och andra styckena. Bestämmelserna
i 40, 41, 43 och 44 §§ är dock inte tillämpliga, om annat har avtalats mellan
betaltjänstanvändaren och betaltjänstleverantören. Om användaren och
leverantören, med avvikelse från 40 § första stycket, avtalar om när
kreditering av betalningsmottagarens leverantörs konto senast ska ske, får
tidpunkten inte vara senare än fyra bankdagar efter det att betalningsordern
mottagits enligt 31 §.

40 § När en betalningsorder har mottagits enligt 31 §, ska betalarens
betaltjänstleverantör se till att betalningstransaktionens belopp krediteras
betalningsmottagarens betaltjänstleverantörs konto senast vid slutet av näst-
följande bankdag.

För betalningstransaktioner som initierats på papper får betaltjänst-

leverantören förlänga tiden med en bankdag.

42 § Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör ska valutera betalnings-
transaktionens belopp och göra det tillgängligt på mottagarens betalkonto.

Valuteringsdagen för kreditering av betalningsmottagarens betalkonto ska

bestämmas till senast den bankdag då betalningstransaktionens belopp
krediteras mottagarens betaltjänstleverantörs konto.

Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör ska säkerställa att betal-

ningstransaktionens belopp ställs till mottagarens förfogande så snart som
möjligt efter det att beloppet krediteras mottagarens leverantörs konto. Detta
gäller även betalningar inom en och samma betaltjänstleverantör.

Valuteringsdagen för debitering av betalarens betalkonto ska bestämmas

till tidigast den dag då betalningstransaktionens belopp debiteras detta
betalkonto.

43 § Om betalningsmottagaren inte har något betalkonto hos betaltjänst-
leverantören som tar emot medlen, ska leverantören göra dem tillgängliga
för mottagaren inom den tid som anges i 40 och 41 §§.

2018:175

SFS

Betalningsorder med unik identifikationskod

45 § Om en betalningsorder lämnas med hjälp av en unik identifikations-
kod, ska betalarens betaltjänstleverantör anses ha utfört betalningsordern
korrekt såvitt avser den betalningsmottagare som angetts i identifikations-
koden.

Om den unika identifikationskod som angetts av betaltjänstanvändaren är

felaktig, ska betaltjänstleverantören inte vara ansvarig enligt 47–53 §§ för
att betalningstransaktionen inte har genomförts eller för brister i
genomförandet av transaktionen.

Betaltjänstleverantören till den betaltjänstanvändare som lämnade betal-

ningsordern ska dock vidta skäliga åtgärder för att få tillbaka de medel som
betalningstransaktionen avsåg. Leverantören får ta ut en avgift av
användaren för de åtgärder som vidtas, om ett ramavtal med användaren
medger det. Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör ska bistå leveran-
tören och lämna all tillgänglig information som är relevant för att medlen
ska kunna återfås.

Om det inte är möjligt att få tillbaka de medel som betalningstrans-

aktionen avsåg trots att betalarens betaltjänstleverantör har vidtagit skäliga
åtgärder enligt tredje stycket, ska betaltjänstleverantören på skriftlig begäran
ge betalaren all tillgänglig information som denne behöver för att kunna inleda
ett rättsligt förfarande för att få tillbaka medlen.

Betalningstransaktioner som initierats av betalaren

47 § Betalarens betaltjänstleverantör ansvarar gentemot betalaren för att
en betalningsorder som betalaren har initierat utförs korrekt.

Om betalarens betaltjänstleverantör kan styrka att mottagarens leverantör

har tagit emot betalningstransaktionens belopp enligt 40 §, ansvarar mot-
tagarens leverantör gentemot mottagaren för att transaktionen genomförs
korrekt.

48 § Om betalarens betaltjänstleverantör ansvarar för genomförandet av
en betalningstransaktion enligt 47 § första stycket, ska leverantören så snart
det kan ske betala tillbaka beloppet i en transaktion som inte genomförts
eller genomförts bristfälligt till betalaren eller återställa det debiterade betal-
kontots ställning till den som det skulle ha haft om den bristfälligt genomförda
transaktionen inte hade ägt rum. Valuteringsdagen för kreditering av
betalarens betalkonto ska bestämmas till senast den dag då beloppet debite-
rades kontot.

Om betalningsmottagarens betaltjänstleverantör ansvarar för genom-

förandet av en transaktion enligt 47 § andra stycket ska leverantören så snart
som möjligt ställa transaktionens belopp till betalningsmottagarens
förfogande eller kreditera mottagarens betalkonto med motsvarande belopp.
Valuteringsdagen för kreditering av betalningsmottagarens betalkonto ska
bestämmas till senast den dag då beloppet skulle ha valuterats om trans-
aktionen hade genomförts korrekt.

Om en betalningstransaktion inte genomförs i enlighet med 40 §, ska

betalningsmottagarens betaltjänstleverantör, på begäran av betalarens betal-
tjänstleverantör, se till att valuteringsdagen för kreditering av betalnings-
mottagarens konto bestäms till senast den dag då beloppet skulle ha valuterats
om betalningstransaktionen hade genomförts korrekt.

2018:175

SFS

Det är den kontoförvaltande betaltjänstleverantören som ska återställa det

debiterade betalkontots ställning enligt första stycket även om en leverantör
av en betalningsinitieringstjänst har initierat den felaktigt genomförda
transaktionen.

49 § Om en betalningstransaktion som initierats av betalaren inte genom-
förs eller genomförs bristfälligt, ska betalarens betaltjänstleverantör, oavsett
om denne har ansvar för det inträffade, på begäran av betalaren så snart som
möjligt försöka spåra den initierade betalningstransaktionen och underrätta
betalaren om resultatet. Detta ska vara avgiftsfritt för betalaren.

Betalningstransaktioner som initierats av eller via betalningsmottagaren

50 § Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör ansvarar gentemot mot-
tagaren för att betalningstransaktionens belopp ställs till mottagarens för-
fogande enligt 42 § och för att en betalningsorder som initierats av eller via
mottagaren överförs korrekt till betalarens betaltjänstleverantör i enlighet
med 41 §.

Om betalningsmottagarens betaltjänstleverantör har försökt att överföra

en betalningsorder i enlighet med första stycket men misslyckats, ska
leverantören så snart som möjligt överföra den berörda betalningsordern på
nytt till betalarens betaltjänstleverantör.

Om betalningsmottagarens betaltjänstleverantör inte har överfört en

betalningsorder enligt första stycket, ska betalningstransaktionens belopp
valuteras på mottagarens betalkonto senast den dag då beloppet skulle ha
valuterats om betalningsordern hade överförts korrekt.

51 § Betalarens betaltjänstleverantör ansvarar gentemot betalaren för en
inte genomförd eller bristfälligt genomförd betalningstransaktion som
initierats av eller via betalningsmottagaren, utom då mottagarens betaltjänst-
leverantör ansvarar gentemot mottagaren enligt 50 §.

En betalares betaltjänstleverantör som är ansvarig enligt första stycket ska

betala tillbaka betalningstransaktionens belopp till betalaren eller återställa det
debiterade betalkontot till den ställning som kontot skulle ha haft om den
bristfälligt genomförda transaktionen inte hade ägt rum. Valuteringsdagen för
kreditering av betalarens betalkonto ska bestämmas till senast den dag då
beloppet debiterades kontot.

Andra stycket gäller inte om en betalningstransaktion inte genomförs i

enlighet med 40 § men betalarens betaltjänstleverantör kan visa att
betalningsmottagarens betaltjänstleverantör ändå har tagit emot beloppet.
Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör ska då valutera beloppet på
betalningsmottagarens betalkonto senast den dag då beloppet skulle ha
valuterats om transaktionen hade genomförts korrekt.

52 § Om en betalningstransaktion som initierats av eller via betalnings-
mottagaren inte genomförs eller genomförs bristfälligt, ska mottagarens
betaltjänstleverantör, oavsett dennes ansvar för det inträffade, på begäran av
mottagaren så snart som möjligt försöka spåra den initierade betalnings-
transaktionen och underrätta mottagaren om resultatet. Detta ska vara
avgiftsfritt för mottagaren.

2018:175

SFS

54 § Betaltjänstleverantören får kräva att betaltjänstanvändaren ansvarar
för betalningstransaktionens belopp, om användaren inte underrättar
leverantören så snart det kan ske efter att ha fått vetskap om att transaktionen
genomförts på ett felaktigt sätt. Detsamma gäller om leverantören har lämnat
information om transaktionen till användaren eller gjort informationen
tillgänglig för denne enligt bestämmelserna i 4 kap. och användaren inte
underrättar leverantören inom 13 månader från det att beloppet belastat
kontot.

Det är den kontoförvaltande betaltjänstleverantören som ska underrättas

enligt första stycket även om en leverantör av betalningsinitieringstjänster
har initierat den felaktigt genomförda betalningstransaktionen.

55 § Om en betaltjänstleverantör eller mellanhand som inte är ansvarig mot
betaltjänstanvändaren enligt 47–53 §§ eller 5 a kap. har orsakat att en betal-
ningstransaktion inte genomförts eller genomförts bristfälligt eller att en
obehörig betalningstransaktion genomförts, ska leverantören eller mellan-
handen ersätta den betaltjänstleverantör som är ansvarig mot betaltjänst-
användaren för de förluster, inbegripet belopp som betalats till betaltjänst-
användaren, som uppkommit hos denna betaltjänstleverantör enligt
47–53 §§ eller 5 a kap.

Ersättningen ska motsvara de förluster, inbegripet belopp som betalats till

betaltjänstanvändare, som uppkommit hos betaltjänstleverantören enligt
47–53 §§ och 5 a kap.

56 § Om en leverantör av betalningsinitieringstjänster har orsakat att en
betalningstransaktion inte har genomförts eller genomförts bristfälligt eller
att en obehörig betalningstransaktion genomförts, ska leverantören ersätta
den kontoförvaltande betaltjänstleverantören för de förluster, inbegripet
belopp som betalats till betaltjänstanvändaren, som uppkommit hos betal-
tjänstleverantören enligt 47–53 §§ och 5 a kap.

Hantering av klagomål

58 § En betaltjänstleverantör ska ha lämpliga och effektiva förfaranden för
hantering av klagomål från betaltjänstanvändare.

Möjlighet att avvika från bestämmelserna

59 §14 En betaltjänstleverantör får komma överens med en betaltjänst-
användare som inte är konsument om avvikelser från bestämmelserna i 1 §
första stycket, 28–30 §§, 35–37 och 47 §§, 48 § första–tredje styckena,
49–53 §§ och 54 § första stycket.

Bemyndiganden

60 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om hur betaltjänstleverantörer ska hantera de klagomål
som avses i 58 §.

14 Ändringarna innebär bl.a. att första stycket tas bort.

2018:175

SFS

5 a kap. Obehöriga transaktioner

Betaltjänstleverantörens skyldighet att återställa kontot

1 § Har det genomförts en obehörig transaktion från en kontohavares
konto, ska kontohavarens betaltjänstleverantör återställa kontot till den
ställning som det skulle ha haft om transaktionen inte hade genomförts, om
inte annat följer av 2–6 §§. Återställandet ska ske omedelbart och senast i
slutet av den bankdag som inträffar efter det att betaltjänstleverantören har
fått kännedom om transaktionen. Om det finns anledning att misstänka att
transaktionen är behörig, har betaltjänstleverantören dock rätt till en skälig
tid för att undersöka saken. Valuteringsdagen ska bestämmas till senast den
dag då beloppet debiterades.

Om kontot inte återställs omedelbart eller senast i slutet av den bankdag

som inträffar efter det att betaltjänstleverantören har fått kännedom om
transaktionen, ska leverantören skriftligen underrätta Finansinspektionen
om anledningen.

Den kontoförvaltande betaltjänstleverantören ska återställa kontot, även

om den obehöriga transaktionen har initierats av en leverantör av betalnings-
initieringstjänster.

Kontohavarens ansvar

2 § Om obehöriga transaktioner från en kontohavares konto har kunnat
genomföras till följd av att kontohavaren inte har skyddat sin personliga
behörighetsfunktion, ansvarar kontohavaren för beloppet, dock högst
400 kronor.

3 § Om obehöriga transaktioner från en kontohavares konto har kunnat
genomföras till följd av att en skyldighet enligt 5 kap. 6 § åsidosatts genom
grov oaktsamhet, ansvarar kontohavaren för hela beloppet.

Är kontohavaren konsument, är ansvaret enligt första stycket begränsat

till högst 12 000 kronor. Har kontohavaren handlat särskilt klandervärt,
ansvarar han eller hon dock för hela beloppet.

4 § Oavsett vad som anges i 2 och 3 §§, ansvarar kontohavaren inte för
något belopp som har belastat kontot efter det att kontohavaren har anmält
till betaltjänstleverantören att betalningsinstrumentet ska spärras. Detta
gäller dock inte om kontohavaren genom svikligt förfarande har orsakat eller
bidragit till de obehöriga transaktionerna.

När stark kundautentisering inte har använts

5 § Om stark kundautentisering inte har använts vid en sådan betalnings-
transaktion som avses i 5 b kap. 4 § första stycket 2, ansvarar kontohavarens
betaltjänstleverantör för hela beloppet för de obehöriga transaktionerna,
oavsett vad som anges i 2 och 3 §§. Detta gäller dock inte om kontohavaren
genom svikligt förfarande har orsakat eller bidragit till de obehöriga transak-
tionerna.

Om betalningsmottagaren eller dennes betaltjänstleverantör inte har krävt

stark kundautentisering, ska den part som inte krävt detta ersätta betalarens
betaltjänstleverantör för de förluster som uppkommit hos leverantören enligt
första stycket.

2018:175

SFS

Kontohavarens ansvar att underrätta betaltjänstleverantören

6 § Om kontohavaren inte underrättar betaltjänstleverantören så snart det
kan ske efter att ha fått vetskap om de obehöriga transaktionerna, ansvarar
kontohavaren för hela beloppet. Detsamma gäller om betaltjänstleveran-
tören har lämnat information om transaktionerna till kontohavaren och
denne inte underrättar leverantören inom tretton månader från det att
beloppen belastade kontot.

Underrättelse enligt första stycket ska göras till den kontoförvaltande

betaltjänstleverantören, även om den obehöriga transaktionen har initierats
av en leverantör av betalningsinitieringstjänster.

Kontohavarens ansvar för någon annans handlande

7 § Om även någon annan än kontohavaren är behörig enligt kontoavtalet
att använda ett betalningsinstrument, ska, vid bedömningen enligt 1–6 §§ av
om kontohavaren ansvarar för något belopp, den andra personens handlande
räknas som om kontohavaren själv hade handlat.

Möjlighet att avvika från bestämmelserna

8 § En betaltjänstleverantör får komma överens med en betaltjänst-
användare som inte är konsument om avvikelser från bestämmelserna i
2–5 §§ och 6 § första stycket.

5 b kap. Operativa risker och stark kundautentisering

Hantering av operativa risker

1 § En betaltjänstleverantör ska ha ett system med lämpliga åtgärder och
kontrollmekanismer för att hantera operativa risker och säkerhetsrisker som
är förknippade med de betaltjänster som den tillhandahåller. Inom ramen för
detta system ska betaltjänstleverantören reglera hur incidenter ska hanteras.

2 § En betaltjänstleverantör ska till Finansinspektionen rapportera vilka
operativa risker och säkerhetsrisker som är förknippade med de betaltjänster
som leverantören tillhandahåller och vilka åtgärder som har vidtagits för att
hantera dessa risker.

Betaltjänstleverantören ska till Finansinspektionen lämna statistiska upp-

gifter om svikliga förfaranden som har ägt rum i samband med användningen
av leverantörens betaltjänster.

3 § En betaltjänstleverantör ska så snart det kan ske underrätta Finans-
inspektionen om en allvarlig operativ incident eller säkerhetsincident som
uppkommit i verksamheten. Finansinspektionen ska så snart det kan ske
informera Riksbanken, andra berörda svenska myndigheter, Europeiska
bankmyndigheten och Europeiska centralbanken.

Om incidenten påverkar eller kan påverka betaltjänstanvändarnas

ekonomiska intressen, ska betaltjänstleverantören så snart det kan ske
informera användarna om incidenten och om de åtgärder som kan vidtas för
att begränsa risken för skada.

2018:175

SFS

Stark kundautentisering

4 § En betaltjänstleverantör ska tillämpa stark kundautentisering när
betalaren

1. loggar in på sitt betalkonto online,
2. initierar en elektronisk betalningstransaktion, eller
3. genomför någon åtgärd på distans som kan innebära en risk för svikligt

förfarande eller andra former av missbruk.

För elektroniska betalningstransaktioner på distans enligt första stycket 2

ska betaltjänstleverantören tillämpa stark kundautentisering som kopplar
transaktionen till ett specifikt belopp och en specifik betalningsmottagare.

När stark kundautentisering tillämpas ska betaltjänstleverantören vidta

särskilda åtgärder för att skydda betaltjänstanvändarens personliga behörig-
hetsfunktioner mot obehörig åtkomst och förvanskning.

Första och andra styckena gäller inte om annat följer av tekniska standar-

der som antagits av Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 98 i
betaltjänstdirektivet.

5 § En kontoförvaltande betaltjänstleverantör som tillhandahåller betal-
tjänstanvändaren ett betalkonto som är tillgängligt online ska göra det
möjligt för leverantörer av betalningsinitieringstjänster och kontoinforma-
tionstjänster att förlita sig på den autentisering som den kontoförvaltande
betaltjänstleverantören tillhandahåller betaltjänstanvändaren.

Bemyndiganden

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om

1. hur ett system enligt 1 § ska utformas,
2. vilka upplysningar en betaltjänstleverantör ska lämna enligt 2 § samt hur

och när uppgifterna ska lämnas,

3. vad som utgör en allvarlig operativ incident eller säkerhetsincident

enligt 3 § första stycket,

4. hur bedömningen av om en incident påverkar eller kan påverka betal-

tjänstanvändarnas ekonomiska intressen enligt 3 § andra stycket ska göras,
och

5. hur betaltjänstanvändarna ska informeras enligt 3 § andra stycket.

7 kap. Betaltjänstleverantörers tillträde till betalningssystem och

tillgång till betalkontotjänster

4 § Om en deltagare i ett betalningssystem enligt lagen (1999:1309) om
system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden tillåter en betal-
tjänstleverantör som inte är deltagare i systemet att sända överföringsorder
genom systemet, ska deltagaren på ett objektivt, icke-diskriminerande och
proportionellt sätt ge även andra betaltjänstleverantörer som begär det
motsvarande möjlighet. För sådant indirekt tillträde gäller vad som anges i 1 §.

Om en deltagare nekar en betaltjänstleverantör sådant tillträde till betal-

ningssystem som avses i första stycket, ska deltagaren ge betaltjänstleveran-
tören skälen för detta.

5 § Ett kreditinstitut ska på objektiva, icke-diskriminerande och proportio-
nella grunder ge betaltjänstleverantörer som begär det tillgång till kredit-
institutets betalkontotjänster. Sådan tillgång ska ges i den omfattning som
krävs för att betaltjänstleverantörer obehindrat och effektivt ska kunna
tillhandahålla sina betaltjänster.

2018:175

SFS

Om ett kreditinstitut nekar en betaltjänstleverantör tillgång till institutets

betalkontotjänster, ska institutet meddela Finansinspektionen och ange
skälen för detta.

8 kap.

1 §15 Finansinspektionen har tillsyn över att bestämmelserna i denna lag
följs, liksom bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 924/2009 av den 16 september 2009 om gränsöverskridande
betalningar i gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr
2560/2001 och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
260/2012.

För betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer omfattar

tillsynen även att deras betaltjänstverksamhet drivs enligt andra
författningar som reglerar deras verksamhet, bolagsordning, stadgar samt
interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar deras
verksamhet. I fråga om tillsynen över övriga betaltjänstleverantörer enligt
1 kap. 3 § gäller bestämmelserna i de lagar som reglerar deras verksamhet,
om inte annat följer av denna lag.

Finansinspektionen ska samråda med Konkurrensverket innan en tillsyns-

åtgärd eller ett ingripande vidtas mot

1. någon som har ansvar för betalningssystem för överträdelse av 7 kap.

1 och 2 §§,

2. en deltagare i ett betalningssystem för överträdelse av 7 kap. 4 §, eller
3. ett kreditinstitut för överträdelse av 7 kap. 5 §.

2 § Betalningsinstitut, registrerade betaltjänstleverantörer, den som har
ansvar för ett betalningssystem, den som är anmälningsskyldig enligt 1 kap.
9 § och utländska företag som tillhandahåller betaltjänster i Sverige från en
filial eller genom ett ombud enligt 3 kap. 26 § ska lämna Finansinspektionen
de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande
omständigheter som inspektionen begär.

Utländska företag som tillhandahåller betaltjänster i Sverige genom ett

ombud enligt 3 kap. 26 § ska utse en central kontaktpunkt här i landet om
Finansinspektionen begär det.

3 § Finansinspektionen får när det är nödvändigt genomföra en undersök-
ning hos

1. ett betalningsinstitut,
2. en registrerad betaltjänstleverantör, och
3. utländska företag som tillhandahåller betaltjänster i Sverige enligt

3 kap. 26 §.

Om det behövs för tillsynen av ett betalningsinstitut eller en registrerad

betaltjänstleverantör, får Finansinspektionen genomföra en undersökning
hos

1. en filial till institutet,
2. ett ombud till institutet eller leverantören, och
3. ett företag som har fått i uppdrag att utföra visst arbete eller vissa

funktioner åt institutet eller leverantören.

En undersökning hos en registrerad betaltjänstleverantör får endast

omfatta den verksamhet som avser tillhandahållande av betaltjänster.

15 Senaste lydelse 2014:220.

2018:175

SFS

4 § Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksamhet, i den utsträckning
som följer av betalkontodirektivet och betaltjänstdirektivet, samarbeta och
utbyta information med motsvarande behöriga myndigheter inom EES.
Samarbete och informationsutbyte ska även ske med Europeiska
centralbanken, nationella centralbanker, Europeiska kommissionen,
Europeiska bankmyndigheten och andra behöriga myndigheter som utsetts i
enlighet med unionsrätt som är tillämplig på betaltjänstleverantörer.

En behörig myndighet inom EES får närvara vid en kontroll som utförs

av Finansinspektionen.

Finansinspektionen får delegera uppgiften att genomföra en kontroll på

plats av en filial eller ombud till ett betalningsinstitut som står under dess
tillsyn till en behörig myndighet i ett annat land inom EES.

4 a §16 Finansinspektionen får hänskjuta frågor som rör samarbete mellan
behöriga myndigheter, särskilt om informationsutbyte, till Europeiska bank-
myndigheten för tvistlösning i enlighet med artikel 23 i betalkontodirektivet
eller artikel 27 i betaltjänstdirektivet.

Register över betaltjänstverksamhet

5 § Finansinspektionen ska föra ett register över betalningsinstitut,
registrerade betaltjänstleverantörer, deras ombud och filialer samt över dem
som avses i 1 kap. 10 §. Registret ska innehålla uppgifter om

1. vilka betaltjänster som betalningsinstitut, registrerade betaltjänst-

leverantörer, deras ombud och filialer har rätt att tillhandahålla,

2. den verksamhet som drivs av den som avses i 1 kap. 10 §,
3. tillstånd som har återkallats,
4. vilka registrerade betaltjänstleverantörer som inte längre uppfyller

villkoren för registrering enligt 2 kap. 3 §.

Registret ska hållas tillgängligt hos Finansinspektionen.
Finansinspektionen ska så snart det kan ske underrätta Europeiska bank-

myndigheten om den information som förs in i registret enligt första stycket
och om skälen till att ett tillstånd återkallats eller till att en registrerad
betaltjänstleverantör inte längre uppfyller villkoren för registrering enligt
2 kap. 3 §.

13 § Om en behörig myndighet i ett annat land har underrättat Finans-
inspektionen om att ett betalningsinstitut överträtt föreskrifter i det landet,
ska inspektionen vidta de åtgärder som anges i 8–11 §§ mot institutet, om det
föreligger någon omständighet som anges där. Finansinspektionen ska så
snart det kan ske underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet och
de behöriga myndigheterna i övriga berörda länder inom EES om vilka
åtgärder som vidtas.

21 §17 Finansinspektionen får förelägga ett utländskt företag som till-
handahåller betaltjänster i enlighet med 3 kap. 26 § att göra rättelse, om dess
verksamhet med betaltjänster i Sverige inte drivs enligt gällande bestämmel-
ser om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller i
enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847.

16 Senaste lydelse 2017:342.

17 Senaste lydelse 2017:652.

2018:175

SFS

Om ett utländskt företag som i Sverige tillhandahåller betaltjänster från

en filial eller genom ett ombud enligt 3 kap. 26 § inte driver denna verksam-
het i enlighet med bestämmelserna i denna lag, ska Finansinspektionen så
snart det kan ske underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland.
Finansinspektionen får förelägga företaget att göra rättelse om dess verk-
samhet med betaltjänster i Sverige inte drivs i enlighet med 4 och 5–5 b kap.

Om ett företag inte följer ett föreläggande enligt första eller andra stycket

ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets
hemland.

Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda företaget att

påbörja nya betalningstransaktioner här i landet. Innan förbud meddelas ska
inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland.
I brådskande fall får inspektionen meddela förbud utan föregående under-
rättelse till myndigheten i företagets hemland. Denna ska dock underrättas så
snart det kan ske.

22 § Om ett utländskt företag som driver verksamhet enligt 3 kap. 26 § har
fått sitt verksamhetstillstånd indraget i hemlandet, ska Finansinspektionen
genast förbjuda företaget att påbörja nya betalningstransaktioner här i
landet.

23 e § Om en behörig myndighet i ett annat land har underrättat Finans-
inspektionen om att en registrerad betaltjänstleverantör som tillhandahåller
kontoinformationstjänster överträtt föreskrifter i det landet, ska inspektionen
vidta de åtgärder som anges i 23 § mot betaltjänstleverantören, om det före-
ligger någon omständighet som anges där. Finansinspektionen ska så snart
det kan ske underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet och de
behöriga myndigheterna i övriga berörda länder inom EES om vilka åtgärder
som vidtas.

27 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om

1. vilka upplysningar ett företag ska lämna till Finansinspektionen enligt 2 §

första stycket och när upplysningarna ska lämnas, och

2. sådana avgifter som avses i 7 §.

1. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer i fråga om

5 kap. 10, 13, 17, 19 och 25 §§ och 5 b kap. 4 § och i övrigt den 1 maj 2018.

2. Genom lagen upphävs lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner

med betalningsinstrument. I fråga om avtal som ingåtts före ikraftträdandet
av denna lag gäller den upphävda lagen.

3. Den som vid ikraftträdandet av denna lag har tillstånd att driva

verksamhet som betalningsinstitut får fortsätta verksamheten till och med
den 1 november 2018. För att fortsätta verksamheten efter det datumet krävs
ett nytt tillstånd. Om en ansökan om tillstånd har getts in till Finans-
inspektionen före den 1 november 2018, får den berörda personen dock
fortsätta med verksamheten till dess att ansökan har prövats slutligt. Om
Finansinspektionen bedömer att förutsättningarna för tillstånd är uppfyllda
ska Finansinspektionen meddela tillstånd oavsett om någon ansökan om det
gjorts eller inte. Finansinspektionen ska informera den berörda personen
innan tillstånd meddelas.

4. Den som vid ikraftträdandet av denna lag är beviljad ett undantag enligt

2 kap. 3 § får fortsätta verksamheten till och med den 1 maj 2019. För att
fortsätta verksamheten efter det datumet krävs ett nytt undantag eller tillstånd.

2018:175

SFS

Om en ansökan om tillstånd eller undantag från tillståndsplikt har getts in
till Finansinspektionen före den 1 maj 2019, får den berörda personen dock
fortsätta med verksamheten till dess att ansökan har prövats slutligt. Om
Finansinspektionen bedömer att förutsättningarna för att bevilja undantag är
uppfyllda, ska inspektionen bevilja undantag oavsett om någon ansökan om
det gjorts eller inte. Finansinspektionen ska informera den berörda personen
innan undantag beviljas.

5. Den som vid ikraftträdandet av denna lag har tillstånd att som betalnings-

institut tillhandahålla betaltjänster som avses i 1 kap. 2 § 6 i den äldre
lydelsen får fortsätta verksamheten till och med den 1 maj 2020. För att
fortsätta verksamheten efter det datumet krävs ett nytt tillstånd. Om en
ansökan om tillstånd har getts in till Finansinspektionen före den
1 maj 2020, får den berörda personen dock fortsätta med verksamheten till
dess att ansökan har prövats slutligt. Om Finansinspektionen finner att den
berörda personen uppfyller kraven i 3 kap. 1–3 §§, ska inspektionen med-
dela tillstånd att tillhandahålla sådana betaltjänster som avses i 1 kap. 2 § 3 i
den nya lydelsen oavsett om någon ansökan om tillstånd gjorts eller inte.

6. Den som vid ikraftträdandet av denna lag driver verksamhet som

leverantör av betalningsinitieringstjänster eller kontoinformationstjänster
får fortsätta med verksamheten till och med den 1 november 2018. För att
fortsätta verksamheten efter det datumet krävs tillstånd eller undantag från
tillståndsplikt. Om en ansökan om tillstånd eller undantag från tillståndsplikt
har getts in till Finansinspektionen före den 1 november 2018, får den
berörda personen dock fortsätta med verksamheten till dess att ansökan har
prövats slutligt.

7. Den som vid ikraftträdandet av denna lag driver uppräkningsverk-

samhet får fortsätta med verksamheten till och med den 1 november 2018.
För att fortsätta verksamheten efter det datumet krävs tillstånd eller
undantag från tillståndsplikt. Om en ansökan om tillstånd eller undantag från
tillståndsplikt har getts in till Finansinspektionen före den 1 november 2018,
får den berörda personen dock fortsätta med verksamheten till dess att
ansökan har prövats slutligt.

8. En kontoförvaltande betaltjänstleverantör som den dag då 5 kap. 10,

13, 17, 19 och 25 §§ och 5 b kap. 4 § träder i kraft ännu inte uppfyller de
tekniska standarderna för stark kundautentisering och gemensamma och
säkra öppna kommunikationsstandarder som avses i artikel 98 i betal-
tjänstdirektivet får inte missbruka det förhållandet för att blockera eller
förhindra användningen av betalningsinitierings- eller kontoinformations-
tjänster.

9. Sådana ändringar i ramavtal som syftar till att införa villkor i enlighet

med de krav som följer av de nya bestämmelserna ska, oavsett vad som
stadgas i avtalet, kunna genomföras genom att betaltjänstleverantören
meddelar betaltjänstanvändaren om ändringarna minst en månad före den
dag då de föreslås börja tillämpas. Ändringar som gynnar betaltjänst-
användaren får genomföras utan att denne meddelas i förväg. Om betal-
tjänstanvändaren inte godkänner de föreslagna ändringarna ska användaren
meddela leverantören detta före det datum då ändringen föreslås träda i kraft.

På regeringens vägnar

PER BOLUND

Erik Eldhagen

(Finansdepartementet)

2018:175

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

Konsumentkreditlag (2010:1846)
Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Lag (2010:751) om betaltjänster
Lag (1995:1571) om insättningsgaranti
Lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer
Lag (2004:46) om värdepappersfonder
Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden
Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Arbetar du med bank- och finansmarknadsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom bank- och finansmarknadsrätt.

Namn	Ändamål	Typ
.JpLogin	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Session	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
EPiStateMarker	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Antiforgery.#	Förebygger Cross-Site Request Forgery (CSRF) attacker.	Skydd mot förfalskade förfrågningar
__cf_bm	Kaka som används för att hämta teckensnitt.	Teckensnitt
jp-cookies	Denna kaka används för att hålla reda på vilka kakor som användaren accepterat att vi lagrar.	Godkännande av kakor
FedAuth	Denna kaka sätts för användare som använder federerad inloggning.	Federerad inloggning
CourseEvaluations	Denna kaka sätts för användare som skickat in kursutvärderingar.	Kursutvärderingar

Namn	Ändamål	Typ
JP_Download	Denna kaka håller reda på om användaren har lämnat sin e-postadress när den ska ladda ner en fil från den publika sajten.	Filnedladdning
ExamStudentId	Kakan möjliggör för webbkursexamintioner för användare utan personligt konto.	Webbkursexaminationer
JSESSIONID	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
_fanplay_session	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
lang	Sparar språkval för Twitter-flödet.	Twitter
_gali	Denna kaka används för att särskilja användare.	Google Analytics
form.apsis.one	Denna kaka används för inbäddade formulär.	Form Apsis One
mediaflow	Kaka som kan användas. Mediaflow används för uppspelning av video	Mediaflow

Namn	Ändamål	Typ
_ga	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gid	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gat	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_hjIncludedInSample	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
_hjid	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
www.uc.se	Används för risksigillet i sidfoten på publik sajt.	Upplysningscentralen (UC)
Apsis One	Används för att analysera användarbeteende och skräddarsy marknadsföring.	Apsis One

Namn	Ändamål	Typ
test_cookie	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
IDE	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
3135848f46	Kaka för att spara IP-adresser för att identifiera företag eller organisationer som besöker webbsidan.	ProspectEye (Apsis Lead)

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2018:175 Lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Om Lagboken.se