SFS 2015:373 Lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk författningssamling
Lag
om ändring i anläggningslagen (1973:1149);
utfärdad den 4 juni 2015.
Enligt riksdagens beslut
1 föreskrivs i fråga om anläggningslagen
(1973:1149)
2
dels att 2, 3, 32, 33, 35, 43 och 49–52 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas två nya paragrafer, 40 a och 54 a §§, av följande
lydelse.
2 §
Lagens bestämmelser om fastighet tillämpas även på
1. inskriven tomträtt, och
2. gruva.
Om det är lämpligt, ska bestämmelserna tillämpas även på
1. byggnader och andra anläggningar som inte hör till en fastighet,
2. naturreservat, och
3. kulturreservat.
3 §
Den som innehar en fastighet på grund av ett testamentariskt för-
ordnande, utan att någon har äganderätten till den, anses vid tillämpning av
lagen som fastighetens ägare. Som ägare av ett naturreservat eller ett kulturre-
servat anses den som har beslutat om reservatet.
32 §
Ersättning enligt 13 § ska betalas inom tre månader efter det att ersätt-
ningsbeslutet fick laga kraft. På obetald ersättning ska ränta betalas
1. enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag tillträde sker, dock längst
till utgången av nämnda betalningsfrist, och
2. enligt 6 § räntelagen från utgången av betalningsfristen.
I fråga om ersättning som avses i första stycket och förskott som avses i
27 eller 27 a § ska 5 kap. 16 och 17 §§ fastighetsbildningslagen (1970:988)
tillämpas.
33 §
3
Ett anläggningsbeslut upphör att gälla, om
1. full ersättning enligt 13 § inte har betalats i föreskriven ordning inom ett
år efter det att beslutet om ersättning fick laga kraft och inte heller någon som
har tillerkänts sådan ersättning har begärt verkställighet av ersättningsbeslutet
inom samma tid,
1 Prop. 2014/15:71, bet. 2014/15:CU12, rskr. 2014/15:211.
2 Lagen omtryckt 1992:1148.
3 Senaste lydelse 1997:616.
SFS 2015:373
Utkom från trycket
den 12 juni 2015
2
SFS 2015:373
2. gemensamhetsanläggningen inte inom den tid som har bestämts i beslu-
tet har utförts i sådan omfattning att syftet med anläggningen har tillgodosetts
för samtliga deltagande fastigheter, såvida inte en ansökan om förordnande av
en syssloman enligt 33 a § har gjorts inom samma tid, eller
3. ett beslut att avslå en ansökan som avses i 2 har fått laga kraft och tiden
för utförandet av anläggningen har gått ut.
Om en fastighet eller en del av en fastighet enligt anläggningsbeslutet ska
inlösas, gäller beslutet i denna del trots första stycket.
Om det finns särskilda skäl, får lantmäterimyndigheten besluta om förläng-
ning av de tider som anges i första stycket.
Ersättning som har betalats får inte krävas tillbaka på grund av att anlägg-
ningsbeslutet har upphört att gälla enligt denna paragraf.
Första stycket 1 gäller inte ersättning som har fastställts vid en särskild för-
rättning enligt 13 a §.
35 §
4
En fråga som har behandlats och slutligt avgjorts vid en förrättning får
prövas vid en ny förrättning om
1. förhållandena har ändrats på ett sätt som väsentligt inverkar på frågan,
2. det i det tidigare avgörandet har beslutats att frågan får omprövas efter
viss tid och denna tid har gått ut, eller
3. det i annat fall har framkommit ett klart behov av omprövning.
Vid den nya förrättningen får det inte beslutas om en sådan ändring i fråga
om kretsen av fastigheter som deltar i en gemensamhetsanläggning eller en
fastighets andelstal att avsevärd olägenhet uppkommer från allmän eller en-
skild synpunkt.
Om den nya förrättningen gäller en fråga av enklare slag och samfällighe-
ten förvaltas av en samfällighetsförening, företräder föreningen de delägare
som frågan väsentligen saknar betydelse för.
40 a §
Om en rätt till mark eller annat utrymme som har tillkommit genom
ett beslut enligt denna lag eller motsvarande äldre bestämmelser, begränsas
eller upphävs genom ett beslut vid en ny förrättning, ska ägaren av en fastig-
het som därigenom frigörs från belastning betala ersättning enligt 5 kap. 10–
12 §§ fastighetsbildningslagen (1970:988).
I fråga om tillträde till utrymmet tillämpas 26–27 a §§. När det gäller betal-
ning av ersättningen tillämpas 32 §.
43 §
5
En överenskommelse om att en fastighet ska inträda i eller utträda ur
en samfällighet eller att en fastighets andelstal ska ändras har samma verkan
som ett beslut vid en ny förrättning, om överenskommelsen godkänns av lant-
mäterimyndigheten. Ett sådant godkännande får lämnas endast om det är
uppenbart att överenskommelsen inte strider mot denna lag.
Fastigheter som inte ska inträda eller utträda eller vars andelstal inte ska
ändras företräds vid ingående och godkännande av en överenskommelse av
samfällighetsföreningen, om samfälligheten förvaltas av en sådan.
4 Senaste lydelse 2014:207.
5 Senaste lydelse 1995:1405.
3
SFS 2015:373
49 §
6
En fastighet får ges rätt att bygga en väg över en annan fastighet eller
att använda en befintlig väg, om en sådan upplåtelse
1. är av väsentlig betydelse för att tillgodose den förstnämnda fastighetens
behov av väg,
2. av särskilda skäl är lämpligare än att bilda en gemensamhetsanläggning
eller att ansluta fastigheten till en redan bildad anläggning, och
3. inte medför synnerligt men för den upplåtande fastigheten eller för en
annan fastighet som har rätt att använda vägen.
För en upplåtelse enligt första stycket ska ersättning betalas enligt 13 §.
Om upplåtelsen avser en rätt att använda en befintlig väg som ingår i en ge-
mensamhetsanläggning, ska ersättning i stället betalas enligt 50 a § andra och
tredje styckena.
50 §
En fastighet får ges rätt att tillfälligt använda en väg som inte hör till
fastigheten, om upplåtelsen
1. är av väsentlig betydelse för fastighetens ändamålsenliga användning,
och
2. inte medför synnerligt men för en annan fastighet som har rätt att an-
vända vägen eller för en fastighet som vägen går över.
För en upplåtelse enligt första stycket ska det betalas skälig ersättning med
hänsyn främst till den slitning av vägbanan som beräknas uppkomma genom
att vägen används. Ersättningen ska bestämmas att betalas på en gång eller år-
ligen i förskott under den tid som rätten att använda vägen avser och som den
tas i anspråk av den berättigade fastigheten.
Om vägen under en kortare tid används i väsentligt större omfattning än
som får anses motsvara den ersättning som har bestämts enligt andra stycket,
ska 48 a § tillämpas.
50 a §
7
Om en gemensamhetsanläggning som avser väg förvaltas av en
samfällighetsförening och det är av väsentlig betydelse för delägarfastig-
heterna att använda en väg som ingår i en annan gemensamhetsanläggning,
får samfällighetsföreningen ges rätt att använda vägen. Detta gäller endast om
en sådan upplåtelse av särskilda skäl är lämpligare än att ansluta fastigheterna
till den andra anläggningen.
För en upplåtelse enligt första stycket ska det betalas skälig ersättning med
hänsyn främst till den slitning av vägbanan som beräknas uppkomma genom
att vägen används. Ersättningen ska bestämmas att betalas på en gång eller år-
ligen i förskott.
Om vägen under en kortare tid används i väsentligt större omfattning än
som får anses motsvara den ersättning som har bestämts enligt andra stycket,
ska 48 a § tillämpas.
51 §
Om det enligt denna lag har beslutats att en fastighet är skyldig att bi-
dra till utförandet eller driften av en väg och det krävs för utförandet eller
driften, får det upplåtas en rätt för fastigheten att på en annan fastighet ta
sand, grus, jord eller sten, avlägsna eller kvista växande träd, buskar eller an-
nan växtlighet eller sätta upp en snöskärm.
6 Senaste lydelse 1997:616.
7 Senaste lydelse 1997:616.
4
SFS 2015:373
Norstedts Juridik AB/Fritzes
Elanders Sverige AB, 2015
En rätt att röja träd, buskar eller annan växtlighet får upplåtas för en fastig-
het som enligt denna lag har fått rätt att använda en väg, om det behövs med
hänsyn till trafiksäkerheten.
En upplåtelse enligt första eller andra stycket får inte ske, om den skulle
medföra synnerligt men för den belastade fastigheten. Intrånget för den belas-
tade fastigheten får inte heller bli större än nödvändigt. Träd av större pryd-
nadsvärde eller träd och buskar på en tomt eller i en trädgård får fällas endast
om det finns synnerliga skäl. Innan träd, buskar eller annan växtlighet avlägs-
nas eller kvistas, ska fastighetens ägare eller innehavare underrättas.
För en upplåtelse enligt denna paragraf ska ersättning enligt 13 § betalas.
Ersättning för en rätt att ta sand, grus, jord eller sten ska bestämmas att betalas
på en gång. Om fastigheten inte ges ensamrätt att ta sådana väghållnings-
ämnen, får det dock bestämmas att ersättning ska betalas efter visst pris för
den mängd som tas varje gång rättigheten används.
52 §
Om en fastighet enligt denna lag har fått en rätt att bygga eller använda
en väg, får det till förmån för fastigheten beslutas att en grind eller ett led inte
får behållas eller sättas upp på vägen. Ett sådant förbud får inte avse en grind
eller ett led i en korsning av järnväg, spårväg eller vattenväg. Förbudet får i
övrigt begränsas i den utsträckning som är skälig.
Ett förbud enligt första stycket får inte beslutas, om det skulle medföra syn-
nerligt men för någon fastighet. För förbudet ska ersättning betalas enligt
13 §. Ersättningen ska bestämmas att betalas på en gång.
54 a §
En överenskommelse om ändring av sådan ersättning enligt 49 §
andra stycket, 50 § andra stycket eller 50 a § andra stycket som ska betalas
årligen i förskott har samma verkan som ett beslut vid en ny förrättning, om
överenskommelsen godkänns av lantmäterimyndigheten. Ett sådant godkän-
nande får lämnas endast om det är uppenbart att överenskommelsen inte stri-
der mot denna lag.
Om ersättningen avser upplåtelse av en väg som ingår i en gemensamhets-
anläggning som förvaltas av en samfällighetsförening, företräder föreningen
delägarna när överenskommelsen ingås och frågan om godkännande prövas.
En uppgift om godkännandet ska föras in i fastighetsregistrets allmänna del
snarast möjligt sedan godkännandet har fått laga kraft.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. För förrättningar som har påbörjats före ikraftträdandet
a. gäller 2, 3, 35, 49, 51 och 52 §§ i de äldre lydelserna, och
b. tillämpas inte 40 a §.
3. Den nya lydelsen av 33 § tillämpas även i fråga om anläggningsbeslut
som har meddelats före ikraftträdandet.
4. Bestämmelserna i 50 § tredje stycket och 50 a § tredje stycket tillämpas
även beträffande vägupplåtelser som har gjorts före ikraftträdandet, dock en-
bart i fråga om användning av vägen därefter.
På regeringens vägnar
MORGAN JOHANSSON
Johan Danelius
(Justitiedepartementet)
