SFS 1970:994

700994.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SVENSK F�RFATTNINGSSAMLING

1970 * Nr 994�1025

utkom frun trycket den 3 feLr. 1971

Nr 994

Jordabalk;

given Stock holms slott den 17 december 1 970.

V i GUSTAF ADOLF, med Guds nåde, Sveriges, Götes ocli

Vendes Konung, göra veterligt: att Vi, med riksdagen^, funnit
gott förordna, att jordabalken i Sveriges rikes lag skall ha följande lydelse.

F�RSTA AVDELNINGEN

Rättsförhållanden rörande fast egendom

1 KAP.

Fastighet oeh dess gränser

1 §

Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter. Om fastighetsbild­

ning finns särslulda bestämmelser.

Sämjedeliling är utan verkan.

2 §

Om allmänt vattenområde och fastighets gräns mot sådant område finns

särskilda bestämmelser.

3 §

Gräns som blivit lagligen bestämd har den sträckning som utmärkts på

marken i laga ordning. Kan utmärkningen ej längre fastställas med säker­

het, har gränsen den sträckning som med ledning av förrättningskarta jäm­

te handlingar, innehav och andra omständigheter kan antagas ha varit åsyf­

tad. Om gränsens sträckning ej utmärkts på marken i laga ordning, har
gränsen den sträckning som framgår av karta och handlingar.

4 §

Har gräns ej blivit lagligen bestämd, gäller de rå och rör eller andra mär­

ken som av ålder ansetts utmärka gränsen.

^ Prop. 1970; 20, 142, 146 och 158, 3LU 80 och 82, rskr 443.

182�7000'i0. Svensk författningssamling 1970

¬

background image

2494

1970 . Nr 9

Om gränsen tillkommit genom expropriation eller liknande tvångsfor-

värv, har gränsen den sträckning som med ledning av fångeshandling, inne­
hav och andra omständigheter kan antagas ha varit åsyftad.

5 §

Om gräns i vattenområde ej kan bestämmas med ledning av 3 eller 4 §,

har gränsen sådan sträckning att till varje fastighet föres den del av vatten­

området som är närmast fastighetens strand. För mindre holme eller skär
föres dock ej någon del av vattenområdet till fastigheten. Har stranden för­
skjutits, är dess tidigare läge, om det kan fastställas, avgörande för grän­

sens sträckning.

Sträckning av gräns i vattenområde bestämmes efter normalt medelvat­

tenstånd. I Vänern, Vättern och Hjälmaren samt i Storsjön i Jämtland fast­

ställes dock sträckningen efter ett vattenstånd av

i Vänern 3,60 meter över nedre slusströskeln vid Sjötorp,

i Vättern 2,97 meter över västra slusströskeln "våd Motala,
i Hjälmaren 2,77 meter över södra slusströskeln vid Notholmen och
i Storsjön 292,45 meter över nollplanet i det höjdsystem som ligger till

grund för sjöns reglering.

6 §

Har fastighet blivit skild från angränsande vattenområde genom att

stranden förskjutits, har fastighetens ägare rätt att nyttja området mellan
fastigheten och vattnet under förutsättning att området är av ringa omfatt­

ning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse. Fastig­
hetens ägare har därvid samma rätt som enligt 1 kap. 3 § vattenlagen (1918:

523) tillkommer strandägare.

2 KAP.

Tillbehör till fastighet

1 §

Till fastighet h�r

byggnad, ledning, stängsel och annan anläggning som anhragts i eller ovan

jord för stadigvarande bruk,

på rot stående träd och andra växter,
naturlig gödsel.

Till fastighet hör även sådan byggnad eller annan anläggning som är upp­

förd utanför fastigheten, om den är avsedd för stadigvarande bruk vid ut­

övning av servitut till förmån för fastigheten och icke hör till den fastighet
där den finns.

¬

background image

1970 ⬢ Nr 994

2495

2 §

Till byggnad bör fast inredning ocb annat varmed byggnaden blivit för­

sedd, om det är ägnat till stadigvarande bruk for byggnaden eller del av den­

na, såsom fast avballming, hiss, ledstång, ledning för vatten, värme, ljus

eller annat med kranar, kontaltter och annan sådan utrustning, värme­

panna, element till värmeledning, kamin, kakelugn, innanfönster, markis,
brandredskap, civilförsvarsmateriel och nyckel.

I enlighet med vad som sägs i första stycket hör därjämte i regel till

byggnad, såvitt angår

1. bostad: badkar och annan sanitetsanläggning, spis, värmeskåp och kyl­

skåp samt maskin för tvätt eller mangling,

2. butikslokal: hylla, disk och skyltfönsteranordning,
3. samlingslokal: estrad och sittplatsanordning,
4. ekonomibyggnad till jordbruk: anordning f�r utfodring av djur och

anläggning för maskinmjölkning,

5. fabrikslokal: kylsystem och fläktmasldneri.
Reservdel och dubblett till föremål som avses i första eller andra stycket

bör ej till byggnaden.

3 §

Till fastighet som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhet

hör, utöver vad som följer av 1 och 2 §§, maskin och annan utrustning som

tillförts fastigheten för att användas i verksamheten huvudsakligen på den­
na. Fordon, kontorsutrustning och handverktyg hör dock icke till fastig­
heten.

4 §

Föremål som nyttjanderättshavare eller eljest annan än fastighetsägaren

tillfört fastigheten hör ej till denna, om icke föremålet och fastigheten kom­
mit i samme ägares hand. Detsamma gäller i fråga om föremål som enligt
3 § kan höra till fastigheten och tillförts denna av fastighetsägaren utan att
han ägde föremålet. Har fastighetsägaren tillfört fastigheten föremål som
enligt 3 § kan höra till fastigheten och som han förvärvat under villkor att
överlåtaren har rätt att återtaga föremålet om förvärvaren åsidosätter vad

som åligger honom enligt överlåtelseavtalet, hör föremålet icke till fastig­
heten så länge villkoret gäller.

Ingår föremål, som tillförts fastighet av annan än fastighetsägaren, i före-

tagsinteclcnad verksamhet och har föremålet och fastigheten kommit i sam­
me ägares hand genom att fastighetsägaren förvärvat verksamheten eller

näringsidkaren förvärvat fastigheten, hör föremålet likväl icke till fastig­
heten, om det icke upphört att svara för inteckningen eller, i det fall närings­

idkaren förvärvat fastigheten, om icke sex månader förflutit från det han

sökt lagfart på sitt fång. Har inteckningshavaren före utgången av angivna

tid väckt talan om betalning och anmält detta till inskrivningsmyndigheten
för det område där fastigheten ligger, hör föremålet ej till fastigheten, om

\

¬

background image

2496

1970 . Nr

icke två månader förflutit från det talan avgjorts genom dom eller beslut

som %Tmnit laga Icraft.

5 §

Förvärvar fastighetsägaren föremål under villkor att överlåtaren har rätt

att återtaga föremålet, om förvärvaren åsidosätter vad som åligger honom
enligt överlåtelseavtalet, eller att äganderätten till föremålet skall förbli hos

överlåtaren till dess betalning erlagts eller annan förutsättning uppfyllts, får
villkoret ej göras gällande sedan fastighetsägaren tillfört fastigheten föremå­

let så att det enligt 1 eller 2 § hör till fastigheten.

I fråga om möjligheten att göra avtalet gällande äger första stycket mot­

svarande tillämpning för det fall att avtalet betecknats som hyresavtal eller
betalningen erlagts som vederlag för föremålets bruk och nyttjande, om det
är åsyftat att den som fått föremålet utgivet till sig skall bli ägare av detta.

6 §

Byggnad, stängsel och annan anläggning på område, som besväras av in­

skriven tomträtt, samt anläggning för gruvdrift hör ej till fastigheten även
om de tillhör fastighetens ägare.

7 §

överlåtelse av föremål som hör till fastighet gäller ej mot tredje man, förr­

än föremålet skiljes från fastigheten på sådant satt att det ej längre kan an­

ses höra till denna.

3 KAP.

RättsförMllanden mellan grannar

1 §

Var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom taga skä­

lig hänsyn till omgivningen.

2 §

Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför

detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne taga bort roten eller grenen.

Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om

denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom.

3 §

Den som ämnar utföra grävning eller liloiande arbete på sin mark skall

vidtaga varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att förebygga skada

på angränsande mark. Han skall ersätta skada som uppkommer till följd av

att han eller någon som han anlitat underlåtit att vidtaga sådan åtgärd eller

i annat hänseende brustit i omsorg vid arbetets utförande.

¬

background image

1970 ⬢ Nr 994

2497

Medför skyddsåtgärd uppenbarligen, högre kostnad än den skada som åt­

gärden avser att förebygga, får åtgärden underlåtas. Skadan skall dock er­
sättas. Om detbegäres, skall pant eller borgen enligt utsökningslagen (1877:
31 s. 1) ställas hos länsstyrelsen till säkerhet för ersättningen innan arbetet

börjar.

�r byggnad eller annan anläggning som hör till angränsande mark, till

följd av vårdslöshet vid uppförandet eller brist i underhållet, av sådan be­
skaffenhet att särskild skyddsåtgärd är nödvändig för att förebygga skada

med anledning av arbete som icke sträckes nedanför vanligt källardjup,

skall åtgärden bekostas av den angränsande markens ägare.

4 §

�r g rävning eller liknande arbete särskilt ingripande eller medför det av

annan anledning särskild risk för omgivningen, skall den skada som upp­

kommer till följd av arbetet ersättas även om försumlighet icke föreligger.

5 §

�&tgärd för att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete

får vidtagas på annans mark, om det är nödvändigt för att undvika oskälig
kostnad eller annan synnerlig olägenhet. Skada och intrång skall ersättas,
om m arkens ägare ej är skyldig att bekosta arbetet. Om det begäres, skall
pant eller borgen enligt utsökningslagen (1877: 31 s. 1) ställas hos länssty­
relsen till sälcerhet för ersättningen innan arbetet börjar.

6 §

Ersättning enligt 3 § första eller andra stycket eller enligt 4 eller 5 § skall

nedsättas hos länsstyrelsen. Om fördelning och utbetalning av nedsatt be­

lopp samt verkan därav gäller bestämmelserna om expropriation i tillämpliga
delar. Beloppet får dock utbetalas till ägaren av den angränsande marken

utan att nedsättning sker, om det är väsentligen utan betydelse för innehava­

re av fordran för vilken marken svarar. Har beloppet nedsatts men för­
delning ännu ej skett, får länsstyrelsen utbetala beloppet till den angrän­
sande markens ägare, om medgivanden från fordringshavarna företes hos

länsstyrelsen.

Har beloppet utbetalats utan nedsättning, svarar den ersättningsskyldige

för förlust som till följd därav uppkommer för fordringshavare som anges i

första stycket.

7 §

Har byggnad eller annan anläggning uppförts så att den skjuter in på an­

gränsande mark, och skulle anläggningens borttagande eller förändring med­
föra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är denne ej

skyldig att avträda den mark som sålunda tagits i ansprålc, förrän anlägg­

ningen avlägsnas eller blir obrulcbar. Vad som sagts nu gäller dock ej, om
den som uppförde anläggningen inlcräktade på den angränsande marken med

avsikt eller av grov vårdslöshet och, när anläggningen överlåtits till annan,

denne ägde kännedom därom vid sitt förvärv.

¬

background image

2498

1970 . Nr 994

Den angränsande markens ägare är berättigad till ersättning för det in­

trång som anläggningen medför.

Om trappa som skjuter över gatulinje finns särskilda bestämmelser.

4 KAP.

Köp, byte ocb gåva

Köpets form

1 §

Köp av fast egendom slutes genom upprättande av köpehandling som

underskrives av säljaren och köparen. Handlingen skall upptaga köpeslul-

lingen och innehålla förklaring av säljaren att egendomen överlåtes på

köparen. Köpes utom fast egendom även annat mot en gemensam köpe­

skilling, är det tillräckligt att denna anges.

Köp som icke uppfyller föreskrifterna i första stycket är ogiltigt.

2 §

Har köp slutits och upprättas därefter köpebrev eller annan ytterligare

köpehandling angående samma förvärv, äger 1 § första stycket tillämpning
även i fråga om den senare handlingen. Handling som icke uppfyller dessa

föreskrifter är utan verkan som köpehandling.

3 §

Bestämmelse vid köp som ej intages i köpehandlingen är ogiltig, om

den innebär att

1. förvärvets fullbordan eller bestånd är beroende av villkor,

2. säljaren ej skall bära sådant ansvar som avses i 21 §,

3. köparens rätt att överlåta fastigheten eller att söka inteckning eller

upplåta rättighet i fastigheten inskränkes.

Villkorligt köp

4 §

Köps fullbordan eller bestånd får ej göras beroende av villkor under mer

än två år från den dag då köpehandlingen upprättades. Har längre tid av­

talats, är köpet ogiltigt. Om tiden ej bestämts, skall den anses vara två år.

Första stycket äger icke tillärapning på villkor, varigenom förvärvets

fullbordan eller bestånd göres beroende av att köpeslullingen erlägges el­
ler att i 7�9 §§ avsedd fastighetsbildning sker, och utgör ej heller hinder

att uppställa villkor som grundas på bestämmelse i lag.

¬

background image

1970 ' Nr 994

2499

5 §

Har i köpehandlingen föreslcrlvlts att köpebrev skall upprättas, skall det

anses som om förvärvets fullbordan eller bestånd gjorts beroende av köpe­

skillingens erläggande.

6 §

Har enligt köpehandlingen förvärvets fullbordan eller bestånd gjorts be­

roende av villkor och upprättas därefter köpebrev eller annan ytterligare
köpehandling angående förvärvet, beror förvärvets fullbordan eller bestånd
ej längre av villkoret, om icke detta intages även i den senare bandlingen.

Köp av del av fastighet

7 §

Köp, som innebär att visst område av fastighet kommer i särskild ägares

hand, är giltigt endast om fastighetsbildning sker i överensstämmelse med

köpet genom förrättning, som är sökt senast sex månader efter den dag då
köpehandlingen upprättades och, om förrättningen ej är avslutad vid ut­
gången av nämnda tid, skall verkställas på grundval av köpet.

8 §

Den som köpt andel i fastighet utan villkor att andelen skall utbrytas

genom fastighetsbildning innehar fastigheten under samäganderätt med

den eller de andra delägarna.

Har i köpehandlingen föreskrivits att andelen skall utbrytas äger 7 §

motsvarande tillämpning.

9 §

I fråga om köp av mark som är samfälld för flera fastigheter eller av

fastighets andel i sådan mark äger 7 § motsvarande tillämpning.

Säljarens och köparens rättigheter och förplilctelser

10 §

Avkastning, som fastigheten frambringar före den dag då tillträde skall

ske, tillkommer säljaren. Denne får dock icke awerka skog annat än

till husbehov och ej heller avhända fastigheten annat än dess vanliga

avkastning.

Arrendeavgift, hyra och annan inkomst av fastigheten, som belöper på

tiden före tillträdesdagen, tillkommer säljaren.

Avgift som utgår för fastigheten och belöper på tiden från och med till­

trädesdagen bäres av köparen. I förhållande till säljaren svarar köparen

för stämpelskatt för förväm^et.

11 §

Säljaren står faran för att fastigheten av våda skadas eller försämras

medan den fortfarande är i säljarens besittning. Faran ligger dock på

¬

background image

2500

1970 ⬢ Nr 994

köparen, om fastigheten ej tillträtts till följd av dröjsmål på köparens

sida.

Har fastigheten skadats eller försämrats på grund av händelse för vilken

säljaren står faran, får köparen göra avdrag på köpeskillingen eller, om ej
skadan är av ringa betydelse, häva köpet. Väckes ej talan om hävning inom
ett år från det tillträdet skedde, är rätten till sådan talan förlorad.

12 §

Har fastigheten efter köpet skadats eller försämrats genom säljarens van­

vård eller vållande, får köparen göra avdrag på köpeskillingen eller häva

köpet. Han har dessutom rätt till ersättning för skada. Om skadan är av

ringa betydelse, får köpet hävas endast om säljaren förfarit svikligt.

Väckes ej talan om hävning inom ett år från det tillträdet skedde, är

rätten till sådan talan förlorad, om ej säljaren förfarit svikligt.

13 §

Underlåter säljaren utan skäl att avträda fastigheten i rätt tid, skall

han ersätta köparen dennes skada. Köparen får även häva köpet, om ej
dröjsmålet är av ringa betydelse.

14 §

Undandrager sig säljaren utan skäl att enligt föreslcrift i köpehandling

medverka till upprättande av köpebrev eller annan ytterligare köpehand­
ling angående förvärvet eller att fullgöra annat som ankommer på honom
för att bereda köparen möjlighet till lagfart, äger 13 § motsvarande till-

lämpning.

15 §

Kan köparen i annat fall än som avses i 14 § icke erhålla lagfart, har

han rätt att häva köpet och få ersättning för skada, om ej hindret mot lag­
fart beror av köparen eller var känt för honom när köpet slöts. Om skadan
är av ringa betydelse, får köpet hävas endast om säljaren förfarit srikligt.

Väckes ej talan om hävning inom ett år från den dag då tiden för sökande

av lagfart utgick eller, om lagfart då var sökt, den dag då slutligt beslut
i lagfartsärendet vann laga kraft, är rätten till sådan talan förlorad, om ej

säljaren förfarit svikligt.

16 §

Svarar fastigheten på grund av inteckning eller upplåtelse av panträtt

för högre belopp än som förutsattes vid köpet, får köparen av köpeskillingen
innehålla vad som på grund härav kan komma att utgå ur fastigheten.

Om ej så mycket av köpeskillingen återstår att betala och säljaren icke er-
lägger skillnaden inom en månad efter tillsägelse, har köparen rätt att häva

köpet och få ersättning för skada.

Avser inteckning i den överlåtna fastigheten även annan fastighet och

förutsattes ej detta vid köpet, har köparen rätt att häva köpet och erhålla
ersättning för skada, om ej säljaren inom en månad efter tillsägelse om­

besörjt, att det gemensamma ansvaret upplösts.

¬

background image

1970 ⬢ Nr 994

2501

17 §

Besväras fastigheten av annan rättighet än som avses i 16 § utan att

köparen vid köpet ägde eller bort äga kännedom därom, äger 12 § motsva­
rande tillämpning.

Första stycket gäller även när annan än säljaren ägde byggnad eller

annat som, om det är i samme ägares hand som fastigheten, enligt lag hör
till denna samt köparen var i god tro vid köpet.

18 §

Medför offentlig myndighets beslut att köparen icke förvärvat den rådig­

het över fastigheten som han vid köpet hade skäl att förutsätta, äger 12 §
motsvarande tillämpning.

19 §

Avviker fastigheten från vad som kan anses utfäst eller från vad som kö­

paren eljest, utan att fall som avses i 16�18 § föreligger, med hänsyn till om­
ständigheterna haft anledning räkna med vid köpet, äger 12 § motsvarande

tillämpning. Ersättning för skada skall dock utgå endast om avvikelsen av­

ser egenskap som kan anses utfäst eller säljaren förfarit svikligt.

20 §

Säljaren skall till köparen överlämna honom tillhöriga kartor och andra

handlingar angående fastigheten vilka är av betydelse för köparen som

ägare av denna. Om handlingarna angår även annan egendom, skall de efter

tillsägelse tillhandahållas köparen.

21 §

Om fastigheten kan frånvinnas köparen efter klander, skall säljaren åter-

bära köpeskilhngen och, om köparen var i god tro vid köpet, ersätta köparen
dennes skada.

�r fö rsta stycket tillämpligt beträffande endast en del av fastigheten, får

köparen, om han var i god tro vid k�pet, häva detta såvitt angår fastigheten

i övrigt. Bestämmelserna i 12 § äger därvid motsvarande tillämpning. Den

tid inom vilken talan om hävning skall väckas räknas dock från det fastig­

hetsdelen frångick köparen.

22 §

Kan säljaren ej erlägga vad som åUgger honom enligt 21 §, får köparen

kräva säljarens fångesmän i tur och ordning i den mån de ej är fria från
ansvar enligt 21 §.

23 §

Har köparen icke erlagt hela köpeskillingen när klandertalan väckes, får

han innehålla återstoden till dess betryggande säkerhet ställes för vad som
säljaren kan åläggas att utge, om talan bifallés.

24 §

Blir köp av fastighet ej bestående på den grund att fastigheten �verlåtits

även till annan och denna överlåtelse skall åtnjuta företräde, äger 21 § mot-

¬

background image

2502

1970 ⬢ Nr 994

svarande tillämpning. Talan om hävning skall dock väckas inom den tid
som anges i 15 §.

Sedan talan om företräde mellan överlåtelserna väckts, äger även 23 §

motsvarande tillämpning.

25 §

I fråga om säljarens rätt till ränta på köpeskillingen äger de i 9 kap. 10 §

hiandelsbalken angivna grunderna tillämpning.

Om köpet enligt förbehåll i köpehandlingen häves på grund av utebliven

betalning av köpeskilhngen, skall köparen ersätta säljaren dennes skada.

26 §

�r förvärvets fullbordan eller bestånd enligt köpebandbngen beroende av

att köpeskillingen betalas och bar köparen sedan köpet slöts

blivit försatt i konlcurs,
fått till stånd offentlig ackordsförbandling utan konkurs,
vid utmätning funnits sakna tillgång att betala sina skuMer,
om han är köpman, inställt sina betalningar eller

i annat fall funnits vara på sådant obestånd att han måste antagas icke

kunna fuUgöra sin betalningsskyldighet mot säljaren,

bar säljaren rätt att bäva köpet, om ej utan oskäligt uppehåll efter till­

sägelse betryggande säkerhet ställes för köpeskillingen. Häves köpet, skall
köparen ersätta säljaren dennes skada.

27 §

Har köparen erbålUt inteckning eller upplåtit panträtt i fastigheten, får

han bäva köpet endast när han erlagt så mycket av köpeskillingen att sälja­
ren kan innehålla belopp som svarar mot vad som kan komma att utgå ur

fastigheten på grund av inteckningen eller pantsättningen. Om vad som kö­
paren erlagt av köpeskillingen ej förslår, får han bäva köpet endast om han

betalar skillnaden. Avser inteckningen även fastighet som icke ingick i kö­
pet, får köparen bäva köpet endast om han dessutom ombesörjt, att det ge­
mensamma ansvaret upplösts.

Om köparen upplåtit annan rättighet och denna väsentligt minskar fastig-

betens värde eller dess användbarhet i säljarens band eller om eljest fastig-
beten väsentligt försämrats eller på annat sätt nedgått i värde på grund av
åtgärd eller annan omständighet, som är att hänföra till köparen eller beror
av denne, får köparen bäva köpet endast om säljaren förfarit svikligt.

Byte

28 §

Bestämmelserna i 1�27 §§ gäller i tillämpliga delar i fråga om byte. Om

fastighet som gått i byte mot annan fastighet kan frånvinnas f�rvän^aren

efter klander eller frångår honom till följd av omständighet som anges i 24 §,
får han dock icke återtaga den fastighet han lämnade i byte. I stället bar

han rätt till ersättning i pengar.

¬

background image

1970 . Nr 994

2503

Gåva

29 §

Bestämmelserna i 1�3 och 7�9 §§ äger motsvarande tillämpning i fråga

om gåva.

30 §

�r gåvas fullbordan eller bestånd beroende av villkor under viss tid ut­

över två år från den dag då gåvohandlingen upprättades eller under obe­

stämd tid, gäller villkoret icke mot den till vilken gåvotagaren överlåtit fastig­

heten, såvida icke talan om återgång av gåvan bhvit väckt före överlåtelsen.
Kan till följd av att villkoret sålunda icke blir gällande givaren ej återfå
gåvan, har gåvotagaren att till givaren utge gåvans värde.

Om gåva till förmån för ofödda finns särskilda bestämmelser.

31 §

�&tergår gåva på grund av villkor som avses i 30 § och skall panträtt eller

annan rättighet som tillkommit efter upplåtelse av gåvotagaren alltjämt be­
stå, skall gåvotagaren ersätta givaren dennes förlust.

5 KAP.

Verkan av att fast egendom frånvinnes någon efter klander m. m.

1 §

Avträder någon fast egendom efter klander, skall han dessutom utge er­

sättning för avkastning, som egendomen frambringat under tid efter det att
han fick kännedom om att annan ägde bättre rätt till egendomen eller stäm­

ning delgavs honom. Ersättning skall också utges för arrendeavgift, hyra

och annan inkomst av egendomen, som belöper på nämnda tid. Han får dock
tillgodoräkna sig skälig ersättning för de kostnader han haft för att erhålla
avkastningen och inkomsten samt för att under angivna tid underhålla egen­
domen.

Om avkastningen eller inkomsten på grund av den avträdandes försumlig­

het understigit vad som skäligen kunnat erhållas, skall han ersätta skillna­

den.

2 §

Har egendomen skadats eller på annat sätt minskats i värde till följd av

åtgärd eller annan omständighet som är att hänföra till den som avträder
egendomen, skall denne ersätta värdeminslmingen, om och i den mån det
med hänsyn till beskaffenheten av hans förfarande och omständigheterna

i övrigt ej kan anses obilligt.

¬

background image

2504

1970 . Nr 994

3 §

Den som vinner egendomen är skyldig att ersätta den som avträder egen­

domen nödvändig kostnad som denne haft utöver vad som fordrats för egen­

domens underhåll under den tid han innehaft denna. �ven nyttig kostnad

skall ersättas, om den ej gjorts under tid som anges i 1 §. Ersättning för
nyttig kostnad utgår dock med högst det belopp varmed egendomens värde
höjts genom den åtgärd som kostnaden avser.

4 §

Den som vill framställa anspråk på ersättning enligt 1�3 § skall väcka

talan inom två år från det egendomen avträddes. lakttages ej tiden, är rätten
till talan förlorad. Om den ena parten väckt talan i rätt tid, har den andra
parten rätt till kvittning, fastän hans rätt till talan är förlorad.

5 §

Har den som avträder egendomen haft annan än nödvändig kostnad för

denna och kan vad som sålunda påkostats skiljas från egendomen, får han
föra hort det, om icke den vinnande vill lösa det enligt vad som sägs nedan.

Vill den som avträder egendomen begagna sin rätt enligt första stycket,

skall han inom en månad från den dag då egendomen avträddes eller, om
han före utgången av denna tid väckt talan om ersättning enligt 3 §, från den
dag då dom, varigenom hans talan helt eller delvis lämnats utan bifall, vann
laga kraft, erbjuda den som vunnit egendomen att lösa vad han önskar föra
bort. Vill den vinnande begagna sig av erbjudandet, skall han inom en må­
nad från erbjudandet underrätta den som avträder egendomen därom samt
dessutom, om samtidigt med erbjudandet krävts säkerhet för lösesumman,

ställa betryggande säkerhet för den. Försummar den vinnande något av vad
som sålunda föreskrives, är hans rätt att lösa förlorad.

6 §

Det som ej förts bort inom tre månader efter det att erbjudandet om in­

lösen avvisades eller tiden för dess antagande utgick, tillfaller den vinnande

utan ersättning.

Den som avträder egendomen får ej utan den vinnandes samtycke föra

bort något från egendomen, innan han ställt betryggande säkerhet för vad
han enligt 1 eller 2 § kan vara skyldig att utge eller, om ersättningen blivit
bestämd till beloppet, han betalat detta.

Om den som avträder egendomen fört bort något från denna, skall han

återställa egendomen i dess tidigare skick.

7 §

Bestämmelserna i 1�6 §§ äger motsvarande tillämpning när fast egendom

överlåtits till flera och tvist om företrädet uppstår mellan dem.

¬

background image

1970 ⬢ Nr 994

2505

6 KAP.

Panträtt

Upplåtelse av panträtt

1 §

�gare av fastighet, som vill upplåta panträtt i denna till säkerhet för ford­

ran, har rätt att i den ordning som anges i 22 kap. hos inskrivningsmyndig­
heten erhålla inskrivning i fastigheten av visst penningbelopp (inteckning).
Myndighetens bevis om inskrivningen kallas pantbrev.

Inteckning kan enligt 22 kap. beviljas i flera fastigheter (gemensam in­

teckning). Gemensam inteckning kan också uppkomma genom att intecknad
fastighet delas.

2 §

Panträtten upplåtes genom att fastighetens ägare överlämnar pantbrevet

som pant för fordringen.

Bestämmelser om fastighetsägarens rätt när pantbrev icke alls eller del­

vis utnyttjats för pantsättning (ägarhypotek) finns i 9 §.

Panträttens innebörd

När myndighet vid utsökning eller i annat fall fördelar medel mellan rätts­

ägare i fastighet, har borgenär rätt att för fordran, som är förenad med pant­

rätt i fastigheten, med den företrädesrätt inteckningen medför enligt lag få
betalning ur medlen intill pantbrevets belopp. I den mån detta ej förslår,
erhåller borgenären genom tillägg betalning ur medlen för ränta på kapital­
belopp i nom pantbrevets belopp, för skadestånd på grund av förtida betal­
ning samt för ersättning för indrivningskostnad och annan kostnad som
föranledes av fordringsförhållandet. Tillägget får icke överstiga femton pro­

cent av fordringens inom pantbrevets belopp liggande kapitalbelopp jämte

sex procent årlig ränta på detta belopp från den dag då fastigheten utmättes,
konkursansökan gjordes eller de medel nedsattes som eljest skall fördelas.

Har flera pantbrev överlämnats som pant för fordran och har inteck­

ningarna samma företrädesrätt eller gäller de omedelbart efter varandra,
skall bestämmelserna i första stycket om pantbrevets belopp avse pantbre­

vens sammanlagda belopp.

4 §

Borgenär har rätt att få betalning enligt 3 § även om fordringen preskribe­

rats eller icke blivit anmäld efter kallelse på okända borgenärer.

¬

background image

2506

1970 . Nr

5 §

Om skyldighet för borgenär att, fastän fordringen ej är förfallen till be­

talning, mottaga betalning ur medel som myndighet skall fördela mellan

rättsägare i fastigheten finns särsldlda bestämmelser.

6 §

Försämras fastigheten till följd av vanvåi'd eller naturhändelse eller av

annan därmed jämförlig orsak så att panträttens värde väsentligt minskas,

får borgenären söka betalning ur fastigheten fastän fordringen ej är för­

fallen till betalning.

Upplåtelse av panträtt i vissa fall

7 §

(X

Har fastighet överlåtits och bar förre ägaren innan nye ägaren sökt

lagfart upplåtit panträtt i fastigheten, gäller upplåtelsen, om borgenären vid

upplåtelsen eller, när fordringen därefter överlåtits till annan, denne vid

sitt förvärv varken ägde eller bort äga kännedom om äganderättsöverlå­

telsen. Om fastigheten överlåtits även till annan, äger vad som sagts nu
tillämpning i fråga om upplåtelse som den senare förvärvaren gjort innan

den förre förvärvaren sökt lagfart.

Första stycket äger tillämpning även när fastigheten övergått genom så­

dant förvärv som avses i 17 kap, 11 §.

8 §

Frångår fastighet innehavaren efter klander, är upplåtelse av panträtt

som skett efter det att fastigheten kom ur rätte ägarens hand utan verkan,

om annat ej följer av 18 kap. eller av annan bestämmelse.

Första stycket äger motsvarande tillämpning när förvärv av fastighet

återgår som ogiltigt eller avtal om sådant förvärv häves av överlåtaren.

Om gåva på talan av givaren återgår till denne på grund av villkor, varav
gåvans fullbordan eller bestånd gjorts beroende under viss tid utöver två

år från den dag då gåvohandlingen upprättades eller under obestämd tid,

gäller dock upplåtelsen, såvida den icke skett efter det att talan väcktes.

�garhypotekets innebörd

9 §

Om pantbrev icke överlämnats som pant för fordran, är fastighetens

ägare berättigad att vid sådan fördelning som avses i 3 § med den företrä­

desrätt inteckningen medför enligt lag erhålla tilldelning ur medlen med

pantbrevets belopp. Har pantbrev överlämnats som pant för fordran men
understiger fordringen pantbrevets belopp, är fastighetsägaren berättigad
att ur medlen erhålla skillnaden.

¬

background image

970 . Nr 994

2507

Gemensamt intecknade fastigheters inbördes ansvar

10 §

Ansvaret för inteclcning som beviljats i flera fastigheter vilar på var

och en av fastigheterna till det belopp som faller på fastigheten efter för­

hållandet mellan dennas särskilda värde och sammanlagda värdet av alla
fastigheterna. Som fastighets värde gäller därvid taxeringsvärdet för året

innan inteckningen söktes eller, om särskilt taxeringsvärde då ej fanns för

fastigheten, det taxeringsvärde som därefter först fastställes. Om någon av
fastigheterna skall säljas utmätningsvis och taxeringsvärde som angivits

nu icke finns för var och en av fastigheterna, gäller de värden som överexe-

kutor låter åsätta fastigheterna enligt lagen (

) om exekutiv för­

säljning av fast egendom.

Kan borgenär ej erhålla betalning ur köpeskillingen för inteclmad fas­

tighet med det belopp för vilket fastigheten svarar enligt första stycket,

svarar de övriga fastigheterna för återstoden av beloppet med fördelning

efter där angivna grunder. Kan ur någon av dessa fastigheter betalning ej
erhållas för dess andel i återstoden, fördelas bristen på samma sätt mellan

de återstående fastigheterna.

11 §

Har intecknad fastighet delats, fördelas ansvaret mellan de särskilda

delarna enligt 10 §, om annat ej anges i andra stycket.

Delades fastigheten genom avstyckning och är stamfastigheten och den

avstyckade fastigheten icke längre i samme ägares hand, svarar stamfastig­

heten för hela inteckningen och den avstyckade fastigheten endast för

vad som icke kan utgå ur stamfastigheten. Om flera fastigheter avstyckats

från stamfastigheten, svarar fastighet, på vilken lagfart icke sökts, före fas­
tighet, på vilken lagfart sökts, och fastighet, på vilken lagfart sökts senare,
före fastighet, på vilken lagfart sökts tidigare. Har lagfart sökts på samma
inskrivningsdag eller har lagfart icke sökts på någon av fastigheterna, sva­

rar fastighet som senare övergått till ny ägare f�re fastighet som tidigare

övergått t ill ny ägai-e. Mellan fastigheter som övergått samma dag fördelas
ansvaret efter de grunder som anges i 10 §.

Andra stycket hindrar icke att borgenären söker betalning samtidigt ur

stamfastighet och avstyckad fastighet.

Bestämmelse om att avstyckad fastighet i vissa fall icke svarar för inteck­

ning i stamfastighet finns i 16 § andra stycket.

Vissa bestämmelser om intecknings och pantbrevs giltighet

12 §

Avser inteckning endast en fastighet och säljes denna på exekutiv auktion,

är inteckningen, sedan auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen be-

\

¬

background image

2508

1970 ⬢ Nr 994

talats, utan verkan till belopp som enligt sakägarförteckningen icke täckes

av köpeskillingen, behållen avkastning eller andra influtna medel, om ej
överexekutor förordnat om fortsatt inteckningsansvar. Har medel influtit

genom särskild försäljning av tillbehör, är inteckning utan verkan till be­

lopp som ur medlen utfallit på pantbrevets belopp.

Avser inteckning flera fastigheter gemensamt och säljes dessa på exekutiv

auktion enligt gemensam sakägarförteckning, äger första stycket motsvaran­
de tillämpning. Sker försäljningen enligt särskilda sakägarförteckningar,
förlorar inteckningen sin verkan, om ej överexekutor förordnat om fortsatt

inteckningsansvar. Säljes endast någon eller några av fastigheterna, blir in­

teckningen såvitt angår försåld fastighet helt utan verkan, om ej överexeku­
tor förordnat om fortsatt inteckningsansvar, och såvitt angår annan fastig­

het utan verkan till den del medel utfallit på pantbrevets belopp.

13 §

Fördelas medel som är att tillgå vid utsölming utan att fastigheten sålts,

är inteckning utan verkan till den del medlen utfallit på pantbrevets belopp.

Första stycket gäller ej, om innehavaren av pantbrevet avstått från sin

rätt till betalning och, när fråga är om gemensam inteckning, samtycke till
avståendet lämnats av såväl ägare till övriga av inteckningen besvärade fas­
tigheter som innehavare av panträtt, vilken gäller i en eller flera av fastig­

heterna med lika rätt som eller sämre rätt än inteckningen.

14 §

Avstås intecloiad fastighet eller område av sådan fastighet på grund av

expropriation eller liknande tvångsförvärv, är inteckningen utan verkan i

den inlösta egendomen, sedan inlösen fullbordats. Såvitt angår annan av in­
teckningen besvärad egendom är inteckningen utan verkan till belopp som

vid fördelning av medel med anledning av tvångsförvärvet utfallit på pant­

brevets belopp. Härvid äger 13 § andra stycket motsvarande tillämpning.

15 §

Har myndighet i annat fall än som avses i 12�14 § fördelat medel mel­

lan rättsägare i intecknad fastighet, är inteckningen utan verkan till den del

medlen utfallit på pantbrevets belopp. Härvid äger 13 § andra stycket mot­

svarande tillämpning.

16 §

Sammanlägges fastighet eller del av fastighet med annan fastighet eller

fastighetsdel, omfattar inteckning som besvärar någon av de i sammanlägg­

ningen ingående fastigheterna eller fastighetsdelarna hela den nybildade fas­

tigheten.

Avstyckas samfällighet eller viss ägovidd av samfällighet, svarar den av­

styckade fastigheten icke för inteckning i stamfastighet.

¬

background image

1970 ⬢ Nr 994

2509

17 §

Om inteckning blir utan verkan, är även pantbrevet utan verkan. �ndras

i annat fall inteckning till belopp eller omfattning, erhåller pantbrevet ver­

kan i enlighet med inteckningens ändrade innehåll.

Dödning av förkommet pantbrev medför ej att inteckningen blir utan

verkan.

7 KAP.

Allmänna bestämmelser om 113^1]anderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft

Bestämmelsernas tillämpningsområde

1 §

Detta kapitel avser arrende, hyra, tomträtt och annan nyttjanderätt samt

senutut och rätt till elektrisk kraft, om rättigheten upplåtits genom avtal.

Om vissa rättigheter som anges i första stycket finns bestämmelser även

i 8�15 kap.

Förekommer eljest i lag eller annan författning särskilda bestämmelser

om rättighet som avses i detta kapitel, äger de tillämpning.

2 §

Detta kapitel gäller i tillämpliga delar även hyresrätt i hus, som ej hör till

fastighet.

3 §

Av f astighetsägaren åt annan upplåten rätt att avverka skog på fastig­

heten eller att tillgodogöra sig andra alster av fastigheten eller dennas natur­

tillgångar eller att jaga eller fiska på fastigheten är att anse som nyttjande­

rätt, även om med rättigheten icke är förenad rätt att i övrigt njdtja fastig­
heten.

4 §

Bestämmelserna i denna balk om nyttjanderätt avser icke gravrätt, väg-

rätt eller bostadsrätt.

Upplåtelsetiden

5 g

Avtal om upplåtelse av annan nyttjanderätt än tomträtt är ej bindande

längre än femtio år från det avtalet slöts. Upplåtelse av fast egendom inom

stadsplan är dock ej bindande längre än tjugofem år. Upplåtelse av nytt­

janderätt för någons livstid gäller utan begränsning till viss tid.

Avser upplåtelsen endast eller huvudsakligen rätt att avverka skog för

annat ändamål än husbehov, är avtalet ej bindande längre än fem år.

183�7000U0. Svensk författningssamling 1970

¬

background image

2510

1970 . Nr 994

Första och andra styckena gäller ej nyttjanderätt som upplåtes av staten.

Första stycket inverkar ej på nyttjanderättshavares rätt till förlängning av

avtal på grund av lag.

Har arrende eller hyra upplåtits på längre tid än den i första stycket före­

skrivna längsta tiden för nyttjanderätts bestånd och vill fastighetsägaren

eller nyttjanderättshavaren frånträda avtalet sedan denna tid gått ut, skall
uppsägning ske.

6 §

Upplåtelse av servitut eller rätt till elektrisk kraft får ske utan begräns­

ning till tiden.

Förlängning av tiden för upplåtelsen samt ändringar i och tillägg till

upplåtelseavtalet

7 §

överenskommelse om förlängning av upplåtelsetiden gäller som ny upp­

låtelse.

Förlängning på grund av lag eller med tillämpning av bestämmelse i upp-

låtelsea^dalet innebär ej att ny upplåtelse kommer till stånd.

8 §

överenskommelse om ändring i eller tillägg till upplåtelseavtalet gäller

som ny upplåtelse i förhållande till ny ägare av fastigheten eller innehavare
av rättighet i denna, om ej annat följer av andra stycket.

�ndring i eller tillägg till nyttjanderättsavtal med tillämpning av bestäm­

melse i lag om rätt till förlängning av sådant avtal innebär ej att ny upplå­
telse kommer till stånd.

Sker ändring i eller tillägg till upplåtelseavtal som upprättats skriftligen,

skall detta anmärkas på handlingen, om fastighetsägaren eller rättighetsha-
varen begär det.

Hinder mot andelsupplåtelse

9 §

Avtal som innebär att i detta kapitel avsedd rättighet skall gälla i andel i

fastighet eller i fastighets andel i mark, som är samfälld för flera fastigheter,
har ej verkan som upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk
Icraft.

Rätt till inskrivning

10 §

Nyttjanderätt som upplåtits genom skriftlig handling samt servitut får

inskrivas. Förbehåll som strider häremot är ulan verkan utom i fråga oin
arrende eller hyra.

¬

background image

1970 . Nr 994

2511

Rätt till elektrisk kraft får inskrivas, om ägaren av den fastighet i vilken

rättigheten upplåtits medgivit skriftligen att inslcrivning får ske.

Rättighetens ställning vid fastighetens övergång till ny ägare

11 §

överlåtes fastighet, som besväras av nyttjanderätt eller, servitut, åligger

det överlåtaren i förhållande till rättighetshavaren att vid överlåtelsen göra
förbehåll om upplåtelsen, om ej inskrivning av rättigheten är beviljad. Så­

dant förbehåll medför att upplåtelsen gäller mot den till vilken fastigheten
överlåtes.

överlåtes fastighet, som besväras av rätt till elektrisk kraft, gäller upp­

låtelsen mot den nye ägaren oberoende av förbehåll.

12 §

Har beträffande skriftlig upplåtelse, som skall äga bestånd mot ny ägare

av fastigheten, träffats överenskommelse som avses i 7 § första stycket eller

8 § första stycket och är överenskommelsen anmärkt på fastighetsägarens

exemplar av upplåtelsehandlingen, gäller överenskommelsen mot den nye
ägaren som om förbehåll skett.

13 §

�ven om förbehåll ej skett, gäller upplåtelse som avser arrende eller hyra

mot ny ägare av fastigheten, om upplåtelsen skett genom skriftligt avtal och
tillträde ägt rum före överlåtelsen.

Första stycket gäller ej i fråga om överenskommelse som avses i 8 §. I

fråga om överenskommelse som avses i 7 § gäller första stycket endast om

den förut gällande upplåtelsetiden utgått före överlåtelsen, varvid tillträde ej
skall anses ha ägt rum innan överenskommelsen trätt i tillämpning.

14 §

I annat fall än som avses i 11�13 § gäller upplåtelsen mot den till vilken

fastigheten överlåtits endast om upplåtelsen enligt 17 kap. äger företräde
framför överlåtelsen på grund av inskrivning eller den nye ägaren vid över­

låtelsen ägde eller bort äga kännedom om upplåtelsen.

överlåtes vid arrende eller hyra fastigheten efter rättighetshavarens till­

träde och gäller enligt 11�13 §§ upplåtelsen ej mot den nye ägaren, skall

upplåtelsen likväl bestå mot honom, om han ej uppsäger avtalet inom tre
månader från överlåtelsen.

15 §

Förbehåll som strider mot bestämmelserna i 11�14 §§ om rättighetens

bestånd mot ny ägare av fastigheten är utan verkan.

16 §

Säljes fastighet på exekutiv auktion, gäller upplåtelse av nyttjanderätt,

servitut eller rätt till elektrisk kraft mot den nye ägaren endast om försälj-

¬

background image

2512

1970 . Nr 994

ningen skett under förbehåll om rättighetens bestånd enligt lagen (

)

om exekutiv försäljning av fast egendom eller rättigheten enligt samma lag

är skyddad utan förbehåll.

Bestämmelser om verkan av underlåtenhet att uppsäga arrende- eller

hyresavtal som enligt första stycket ej gäller mot ny ägare finns i lagen

(

) om exekutiv försäljning av fast egendom.

17 §

överlåtes fastigheten och skall upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller

rätt till elektrisk kraft gälla mot den nye ägaren, är denne berättigad att
uppbära arrendeavgift, hyra eller annat vederlag för rättigheten i den mån
vederlaget förfaller till betalning efter det att han tillträtt fastigheten. Efter

nämnda tidpunkt får han även i övrigt utöva de befogenheter som på grund
av upplåtelsea^dalet tillkommer fastighetens ägare. På belopp, som förfal­
ler till betalning mer än sex månader eller, i fråga om arrende, mer än ett
år efter det att rättighetshavaren erhöll kännedom om överlåtelsen eller
fick skälig anledning till förmodan därom, får rättighetshavaren icke av­
räkna fordran hos den förre ägaren. I fråga om sådant belopp gäller ej hel­
ler betalning som rättighetshavaren erlagt till den förre ägaren eller annan

uppgörelse med denne, om icke den nye ägaren ägde eller bort äga känne­
dom därom vid överlåtelsen.

Den nye ägaren har att uppfylla tidigare ägares åligganden i den mån de

skall fullgöras efter det att han tillträtt fastigheten.

Har fastigheten förvärvats på exekutiv auktion, gäller lagen (

) om

exekutiv försäljning av fast egendom i fråga som avses i första och andra
styckena.

18 §

Har den som överlåtit fastigheten försummat att göra förbehåll enligt

11 § första stycket och kommer upplåtelse av nyttjanderätt eller servitut

till följd därav ej att gälla mot den nye ägaren, skall överlåtaren ersätta

rättighetshavaren dennes skada.

19 §

Säljes fastigheten på exekutiv auktion och kommer upplåtelse av nytt­

janderätt, servitut eller rätt till elektrisk Icraft ej att gälla mot den nye äga­

ren, skall den från vilken försäljningen ägt rum ersätta rättighetshavaren

dennes skada. Har rättigheten bevarats genom att rättighetshavaren tillskju­
tit medel enligt lagen (

) om exekutiv försäljning av fast egendom,

har rättighetshavaren såsom skadestånd rätt till ersättning för tillskottet i

den mån detta ej överstiger värdet av rättigheten. Om upplåtelsen skett utan
vederlag, äger vad som sagts förut tillämpning endast om fastigheten sålts
för annat ändamål än till betalning av fordran för vilken den på grund av

utmätning eller eljest svarar.

¬

background image

1970 ⬢ Nr 994

2513

Rätt till ersättning enligt första stycket tillkommer ej rättighetsliavare

som genom överenskommelse vid auktionen låtit rättighetens företrädesläge

försämras, om det ej är uppenbart att rättigheten ändå skulle ha gått för­
lorad.

20 §

Underlåter den nye ägaren att fullgöra vad som anges i 17 § andra stycket,

är överlåtaren skyldig att ersätta rättighetshavaren dennes skada. För er­

sättningen svarar även sådan tidigare ägare av fastigheten mot vilken upp­
låtelsen varit gällande.

För ersättning som den från vilken fastigheten övergått har att utgiva till

rättighetshavare enligt 18 eller 19 §, svarar även sådan tidigare ägare av

fastigheten mot vilken upplåtelsen varit gällande. Rätt till ersättning till­
kommer dock ej rättighetshavare mot sådan tidigare ägare utan vars sam­
tycke han låtit inskrivning av rättigheten dödas eller nedsättas, om det ej,

när fråga är om exekutiv försäljning, är uppenbart att rättigheten ändå skul­

le ha gått förlorad.

Den som åir ersättningsskyldig enligt första eller andra stycket blir fri från

ansvar, om ej rättighetshavaren inom sex månader från det han fick känne­

dom om att fastigheten övergått från denne skriftligen anmält att han vill

kunna hålla sig till honom.

21 §

Förbehåll som upphäver eUer inskränker rättighetshavarens rätt till er­

sättning enligt 18�20 §§ är utan verkan.

Rättigheters inbördes ställning

22 §

Finns i samma fastighet flera rättigheter som ej är inskrivna och kan de

ej utan förfång för någondera utövas -sid sidan av varandra, äger de sins­

emellan företräde efter den tidsföljd i vilken de upplåtits.

�r upplåtelserna samtidiga eller kan det ej utrönas i vilken tidsföljd de

skett, skall rätten på talan förordna om företrädet mellan dem efter vad
som med hänsyn till omständigheterna är skäligt.

23 §

Vid exekutiv auktion äger rättigheter som ej är inskrivna sinsemellan

företräde efter den tidsföljd i vilken de upplåtits. �r upplåtelserna samtidiga
eller kan det ej utrönas i vilken tidsföljd de skett, äger de lika rätt, om ej

annat blivit bestämt enligt 22 § andra stycket.

Första stycket gäller i tillämpliga delar när myndighet i annat fall än

med anledning av exekutiv auktion fördelar medel mellan rättsägare i den
ordning som gäller vid fördelning av köpeskilling för exekutivt försåld fast
egendom.

¬

background image

2514

1970 . Nr 994

24 §

När rättighet, som ej utan förfång för annnn rättighet kan utövas vid sidan

av denna, skall vika, har rättighetshavaren rätt till ersättning av upplåtaren

för skada, om han vid upplåtelsen varken ägde eller bort äga kännedom om

den andra upplåtelsen.

Rättighetens upphörande i vissa fall

25 §

Bestämmelserna i 6 kap. 8 § äger motsvarande tillämpning i fråga om

nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft.

�r rättighet som upplåtits mot vederlag utan verkan enligt första stycket,

har rättighetshavaren rätt tiU ersättning av upplåtaren f�r skada, om han

var i god tro när upplåtelsen ägde rum. Bestämmelser om att rättighets­

havaren i vissa fall kan få ersättning av staten finns i 18 kap.

26 §

Om rättighetens upphörande eller inskränkning på grund av expropriation

eller liknande tvångsförvärv samt om rättighetshavarens rätt till ersättning
med anledning därav finns särskilda bestämmelser.

Verkan av ändring i fastighetsindelningen

27 §

Delas fastighet som besväras av nyttjanderätt eller servitut, gäller rättig­

heten i var och en av de nya fastigheterna. �r rättighetens utövning genom
upplåtelseavtalet begränsad till visst område, upphör rättigheten dock att

besvära fastighet som icke omfattar någon del av området.

Delas fastighet, i vilken upplåtits rätt till elektrisk kraft, gäller rättigheten

i den fastighet till vilken den elektriska luraftstationen hör efter delningen.

28 §

Gäller nyttjanderätt eller servitut efter fastighetsdelning i flera fastighe­

ter, skall vederlag som utgår för rättigheten tillkomma ägarna av dessa i
förhållande till belastningen på varje fastighet.

29 §

Om fastighet som besväras av nyttjanderätt eller servitut undergår fas­

tighetsreglering, får rättigheten därefter utövas på område, som genom
regleringen överföres till fastigheten. Detta gäller dock icke, om rättighetens
utövning genom upplåtelseavtalet är begränsad till viss del av fastigheten
eller utövning av rättigheten på det överförda området eljest måste anses
strida mot upplåtelsen. Föreskrift om rätt för fastighetsbildningsmyndig­
heten att bestämma nytt område för utövning av nyttjanderätt finns i fas­
tighetsbildningslagen (1970:988).

¬

background image

1970 ⬢ Nr 994

2515

Nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft gäller ej vidare i mark

eller byggnad som genom fastighetsreglering frångår fastighet vari rättig­
heten upplåtits. Det åligger den som tillträder sådan byggnad att inom en
månad från tillträdet uppsäga hyresavtal som gällde mot avträdaren, I an­

nat fall gäller avtalet mot honom.

30 §

Har fastighet som besväras av tomträtt eller servitut genom fastighets­

reglering undergått förändring av betydelse för rättighetens utövning, skall

vederlag som utgår för rättigheten jämkas.

Om fastighet genom fastighetsreglering undergått förändring som medfört

att värdet av annan nyttjanderätt än tomträtt minskats, skall vederlaget
nedsättas med skäligt belopp. Vill nyttjanderättshavaren hellre uppsäga av­

talet, får han göra det, om förändringen ej är av ringa betydelse. Innebär

förändringen att nyttjanderättens värde ökas, får fastighetsägaren upp­
säga avtalet, om nyttjanderättshavaren icke medger skälig höjning av

vederlaget.

Talan om jämkning av vederlaget enligt första stycket eller om nedsätt­

ning därav enligt andra stycket skall väckas inom två månader från det

fastighetsbildningsbeslutet vann laga kraft. För uppsägning enligt andra
stycket gäller samma tid. lakttages ej tiden, är rätten till talan eller upp­

sägning förlorad.

Om rättighetshavares rätt till ersättning i vissa fall vid fastighetsregle­

ring finns särskilda bestämmelser.

8 KAP.

An-ende i allmänliet

Inledande bestämmelser

Upplåtelse av jord till nyttjande mot vederlag kan enligt bestämmelserna

i delta kapitel och 9�11 kap. ske som jordbruksarrende, bostadsarrende, an­

läggningsarrende eller lägenhetsarrende.

Lägenhetsarrende föreligger när jord upplåtes på arrende för annat ända­

mål än jordbruk och upplåtelsen icke är att anse som bostadsarrende eller
anläggningsarrende.

Förbehåll som strider mot bestämmelse i detta kapitel eller i 9�11 kap.

är utan verkan mot arrendatorn eller den som har rätt att träda i hans
ställe, om ej annat anges.

¬

background image

2516

1970 . Nr 994

I de fall då enligt vad därom är föreslcrivet arrendenämndens godkän­

nande fordras för giltighet av förbehåll som avses i första stycket eller annat

avtalsvillkor, får godkännande sökas endast om detta angivits i avtalet.

Avslår nämnden framställning om godkännande, förfaller avtalet, om ej
annat överenskommits.

Arrendeavtals ingående

Avtal om jordbruksarrende, bostadsarrende och anläggningsarrende skall

upprättas sloiftligen. I bandlingen skall samtbga a^i;alsvilIkor anges. �nd­
ring eller tillägg som ej avfattas skriftligen är utan verkan. Har arrendatorn
tillträtt arrendestället utan att skriftUgt avtal blivit upprättat och bar det ej

berott på honom att giltigt arrendeavtal sedermera icke kommit till stånd,
bar han rätt till ersättning för skada. Väckes ej talan om ersättning inom
ett år från det jorden avträddes, är rätten till sådan talan förlorad.

Avtal om lägenbetsarrende skall upprättas slcriftligen, om ej annat över-

enskommes.

Arrendeavtals upphörande vid uppsägning m. m.

Uppsäges arrendeavtal med anledning av att arrenderätten är förverkad,

upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast efter upp­
sägningen, om ej rätten eller överexekutor finner skäligt ålägga arrendatorn
att avflytta tidigare eller annat följer av 25 §.

Om arrendeavtal uppsäges av annan orsak som ger jordägare eller arren-

dator rätt att frånträda avtalet, upphör avtalet att gälla på den fardag som
inträffar närmast efter sex månader från uppsägningen. Sker uppsägningen
innan arrendatorn tillträtt arrendestället, upphör avtalet dock genast att

gälla.

Fardag är den 14 mars.

5 §

�r vid lägenbetsarrende arrendetiden ej bestämd, upphör avtalet att gälla

pä den fardag som inträffar närmast efter sex månader från det uppsägning

skedde. Sker uppsägningen innan arrendatorn tillträtt arrendestället, upp­

hör avtalet dock genast att gälla. Vad som sagts nu gäller ej, om uppsäg­
ningstid avtalats.

�r jordbruksarrende, bostadsarrende eller lägenbetsarrende upplåtet för

arrendatorns livstid, bar vid dennes död hans make rätt att inträda som
arrendator under sin livstid, om äktenskapet ingåtts innan avtalet träffades.

Ingår den efterlevande maken nytt äktenskap, får jordägaren dock uppsäga

avtalet. När avtalet upphör att gälla på grund av arrendatorns eller den ef-

¬

background image

1970 ⬢ Nr 994

2517

terlevande malcens död, skall arrendestället avträdas på den fardag som in­
träffar närmast efter sex månader från dödsfallet.

Infaller dag då arrendeställe enligt lag eller avtal skall tillträdas eller av­

trädas på söndag eller annan allmän helgdag, skall tillträde eller avträde i

stället ske nästa vardag, om ej annat avtalats.

Sättet för uppsägning

Uppsägning skall vara skriftlig, om ej skriftligt erkännande av uppsäg­

ningen lämnas. Uppsägning får ske hos den som är behörig att mottaga ar­

rendeavgift på jordägarens vägnar.

Skriftlig uppsägning skall delges den som sökes för uppsägning, dock

utan tillämpning av 12�15 §§ delgivningslagen (1970: 428).

Träffas ej den som sökes i sitt hemvist, får uppsägningen sändas i re­

kommenderat brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av uppsäg­

ningen skall dessutom lämnas antingen i den söktes bostad till vuxen med­

lem i det hushåll som han tillhör eller, om han driver rörelse med fast kon­

tor, på kontoret till någon som är anställd där. Påträffas icke någon som an­
givits nu, skall uppsägningen i stället läggas i den söktes postlåda, om sådan
finns. Uppsägning har skett när vad som sagts nu blivit fullgjort.

Har jordägare eller arrendator, hos vilken uppsägning skall ske, ej känt

hemvist här i riket och finns ej heller känt ombud som har rätt att mottaga

uppsägning för honom, får uppsägning ske genom kungörelse i Post- och

Inrikes Tidningar.

Stämningsansökan med jnkande att arrendeförhållande skall upphöra och

ansökan om vräkning av arrendator gäller som uppsägning när delgivning

skett i behörig ordning.

Hinder i arrenderätten

9 §

Har jordägaren i arrendeavtalet uppgivit att arrendeställets ägovidd är

större än den är eller har han i avtalet lämnat liknande oriktig uppgift, har
arrendatorn rätt till skälig nedsättning av arrendeavgiften och ersättning
för skada. Han får även uppsäga avtalet. �r bristen av ringa betydelse eller
har mer än ett år gått från tillträdet, får uppsägning ske endast om jord­

ägaren förfarit svikligt.

10 §

Minskas eller försämras arrendeställets ägor genom vattenflöde, jordras

eller annan sådan händelse och är ej arrendatorn vållande till skadan, har

arrendatorn rätt till skälig nedsättning av arrendeavgiften. Han får även

¬

background image

2518

1970 . Nr 994

uppsäga avtalet, om ej förändringen är av ringa betydelse. Uppsägning får

ej ske sedan mer än ett år gått frän förändringen eller, om denna inträffade

innan arrendatorn tillträdde arrendestället, från tillträdet.

11 §

Om någon del av arrendestället frångår arrendatorn på grund av att an­

nat förvärv äger företräde eller till följd av omständighet som avses i 7 kap.

25 §, har arrendatorn rätt till skälig nedsättning av arrendeavgiften. Arren­
datorn har även rätt att uppsäga avtalet enligt reglerna i 10 §, om han var i
god tro när avtalet träffades. Bestämmelser om ersättning för skada finns i

7 kap.

Betalning av arrendeavgift

12 §

Arrendeavgift skall betalas senast tre månader före varje arrendeårs ut­

gång, om ej annat avtalats.

Besiktning m. m.

13 §

Jordägaren har rätt att erhålla tillträde till arrendestället för besiktning.

Skall arrendestället avträdas, är arrendatorn skyldig att låta det visas på
lämplig tid. Jordägaren skall i god tid underrätta arrendatorn om dagen för

besiktningen eller visningen.

Pant eller borgen

14 §

�r pant eller borgen ställd för arrendeavtalets fullgörande och försämras

säkerheten, är arrendatorn skyldig att på anfordran ställa ny säkerhet med
vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Gör han det ej inom tre månader, får

jordägaren uppsäga avtalet. Uppsäges avtalet, har jordägaren rätt till ersätt­

ning för skada.

Utmätning och konkurs

15 §

Om fastigheten utmätes före tillträdesdagen eller om före nämnda dag

fordran för vilken panträtt upplåtits i fastigheten fastställes till betalning

ur denna, får arrendatorn uppsäga avtalet. Han har även rätt till ersättning

för skada. Uppsägning skall dock ske inom en månad från det arrendatorn

fick kännedom om utmätningen eller fastställandet till betalning. Upphäves

utmätningen eller förfaller eljest frågan om fastighetens försäljning, får ej

uppsägning ske därefter.

¬

background image

1970 ⬢ Nr 994

2519

16 §

Bestämmelserna i 15 § äger motsvarande tillämpning, om jordägaren för­

sättes i konkurs före tillträdesdagen.

17 §

Försättes arrendatorn i konkurs, får konkursboet uppsäga avtalet. Jord­

ägaren har därvid rätt till ersättning för skada.

18 §

Försättes vid bostadsarrende, anläggningsarrende eller lägenhetsarrende

arredantorn i konkurs innan han tillträtt arrendestället och har ej jord­

ägaren säkerhet för avtalets fullgörande med vilken han skäligen kan nöjas,
får jordägaren uppsäga avtalet, om han ej erhåller sådan säkerhet inom en
A^ecka efter anfordran.

Uppsäger jordägaren avtalet och är detta träffat för viss tid som ej un­

derstiger tio år, skall jordägaren utge skälig ersättning för arrenderättens

värde, om ej annat avtalats. I annat fall än då avtalet träffats för viss tid

som ej understiger tio år har jordägaren, om han uppsäger avtalet, rätt till

ersättning för skada.

Om jordbruksarrende finns särskilda bestämmelser i 9 kap.

Arrendatorns rätt att upplåta nyttjanderätt

19 §

Arrendatorn får ej utan jordägarens samtycke upplåta nyttjanderätt till

arrendestället eller del av detta. Han får dock, om ej annat avtalats, hyra ut

ledigt utrymme i byggnad eller upplåta område av ouppodlad mark till upp­
lagsplats eller för liknande ändamål, om det kan ske utan olägenhet för

jordägaren.

20 §

Arrendatorn får hyra ut egen byggnad på arrendestället, om det kan ske

utan avsevärd olägenhet för jordägaren och ej annat avtalats.

Bortförande av arrendatorn tillhörig egendom

21 §

Har arrendatorn uppfört egen byggnad på arrendestället eller har han i

övrigt nedlagt kostnad på detta utöver vad som ålegat honom, skall bygg­

naden eller vad som eljest utförts erbjudas jordägaren till inlösen, när ar­

rendatorn frånträder arrendet. Har jordägaren ej inom en månad från det
erbjudandet gjordes förklarat sig villig antaga detta, får arrendatorn föra

bort egendomen. Han skall dock återställa arrendestället i tjänligt skick.

�r ej vad som arrendatorn enligt första stycket får skilja från arrende­

stället bortfört inom tre månader från det arrendestället avträddes eller an­
språk på lösen slutligt ogillades, tillfaller det jordägaren utan lösen.

¬

background image

2520

1970 . Nr 994

Hai' ämnen hämtats från jordägarens fastighet till byggnad eller annan

anläggning, får anläggningen ej tagas bort, innan arrendatorn ersatt jord­

ägaren värdet av vad som tagits från fastigheten.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller ej, om annat avtalats.

22 §

Har avträdande arrendator på arrendestället lämnat kvar annan honom

tillhörig egendom än som avses i 21 § och försummar han att inom tre må­
nader efter anmaning föra bort egendomen, tillfaller den jordägaren utan

lösen.

Arrenderättens förverkande

23 §

Arrenderätten är föi*verkad och jordägaren således berättigad att uppsäga

avtalet,

1. om arrendatorn dröjer med betalning av arrendeavgiften utöver en må­

nad efter förfallodagen,

2. om arrendatorn vid jordbruksarrende undandrager sig att utföra ar­

bete som åligger honom enligt avtalet,

3. om arrendatorn vanvårdar arrendestället eller om han eftersätter vad

som åligger honom enligt 9 kap, 35 § och icke efter tillsägelse vidtager rät­

telse,

4. om arrendatorn nyttjar arrendestället för annat ändamål än som för­

utsatts vid upplåtelsen eller, om viss odlingsplan är fastställd i avtalet eller
detta innehåller annan bestämmelse om hävden, avviker från vad som så­

lunda bestämts och icke efter tillsägelse -\adtager rättelse,

5. om arrendatorn i strid med bestämmelserna i denna balk överlåter

arrenderätten eller eljest sätter annan i sitt ställe eller upplåter nyttjande­
rätt,

6. om arrendatorn åsidosätter avtalsenlig skyldighet, som går utöver hans

åligganden enligt denna balk, och det måste anses vara av synnerlig vikt
för jordägaren att skyldigheten fullgöres.

Arrenderätten är icke förverkad, om det som ligger arrendatorn till last

är av ringa betydelse.

Uppsäges avtalet, har jordägaren rätt till ersättning för skada.

24 §

�r arrenderätten förverkad på grund av förhållande som avses i 23 § första

stycket 1�4 men sker rättelse innan jordägaren gjort bruk av sin rätt att

uppsäga avtalet, kan arrendatorn icke därefter skiljas fi'ån arrendestället på

den grunden. Detsamma gäller, om jordägaren icke uppsagt avtalet inom

sex månader från det han fick kännedom om förhållande som avses i 23 §

första stycket 5 eller 6.

¬

background image

1970 ⬢ Nr 994

2521

25 §

�r arrenderätten enligt 23 § första stycket 1 förverkad på grund av dröjs­

mål med betalning av arrendeavgift och har jordägaren med anledning därav

uppsagt avtalet, får arrendatorn ej på grund av dröjsmålet skiljas från ar-

rendestället, om arrendeavgiften betalas senast tolfte vardagen från upp­

sägningen. I avvaktan på att arrendatorn visar sig ha fullgjort vad som så­
lunda fordras för att återvinna arrenderätten, får beslut om vräkning icke

meddelas förrän fjorton vardagar förflutit från uppsägningen.

Särskilda bestämmelser

26 §

Jordägare eller arrendator, som vill framställa fordringsanspråk på grund

av arrendeförhållande, skall väcka talan därom inom två år från det arren­

datorn avträdde arrendestället. Om vid jordbruksarrende syn som skall ligga

till grund för avräkning klandras före utgången av tid som angivits nu, får

talan väckas inom två år från det klandret slutligt avgjordes. lakttages ej

tiden, är rätten till talan förlorad, om ej annat avtalats. Om den ena parten

väckt talan i rätt tid, har den andra parten rätt till kvittning, fastän hans rätt

till talan är förlorad.

27 §

Skulle tillämpning av arrendevillkor uppenbarligen strida mot god sed i

arrendeförhållanden eller eljest vara otillbörlig, får villkoret jämkas eller
lämnas utan avseende.

28 §

Vid jordbruksarrende och bostadsarrende får avtal mellan jordägare och

arrendator, att framtida t^dst med anledning av arrendeförhållandet skall

hänskjutas till avgörande av skiljemän utan förbehåll om rätt för parterna

att klandra sluljedomen, ej göras gällande i fråga om arrendatoms rätt eller
skyldighet att tillträda eller kvarsitta på arrendestället, fastställande av ar­
rendevillkor i fall som avses i 9 kap. 12 eller 18 § eller 10 kap. 6 § eller be­
stämmande av ersättning enligt 9 kap. 14 §. I övrigt gäller skiljeavtalet ej

såvitt därigenom skiljemän utsetts eller bestämmelse meddelats om skilje­

männens antal, sättet för deras utseende eller förfarandet ^dd skiljenämn­

den. I berörda hänseenden skall lagen (1929: 145) om skiljemän tillämpas.
Vad som sagts nu utgör dock ej hinder för att i skiljeavtalet utse arrende­
nämnden till skiljenämnd eller bestämma kortare tid för sldljemannaåt-
gärdens avslutande än den tid om sex månader som anges i nämnda lag.

Förfarandet i arrendetvister

29 §

I varje län skall finnas en arrendenämnd. Konungen kan dock bestämma,

att annat område än län skall utgöra verksamhetsområde för arrendenämnd.

¬

background image

2522

1970 . Nr 994

30 §

Arrendenämnd har till uppgift att medla i arrendetvister och att pröva

frågor om förlängning av arrendeavtal vid jordbruksarrende eller bostads­

arrende, fastställande av villkoren för sådan förlängning och bestämmande
av ersättning enligt 9 kap. 14 § samt övriga frågor som enligt denna balk
ankommer på nämnden. Nämnden kan även vara skiljenämnd i arrende-
t-^dster. Närmare bestämmelser om arrendenämnd meddelas i särskild lag.

31 §

Om part ej godtager arrendenämnds beslut i fråga om förlängning av ar­

rendeavtal, fastställande av villkoren för sådan förlängning eller bestäm­
mande av ersättning enligt 9 kap. 14 § eller i fråga som avses i 9 kap. 18 el­

ler 21 §, får parten Idandra beslutet genom att väcka talan mot den andra

parten inom två månader från det parten erhöll del av beslutet. Klandras

icke beslutet inom denna tid, är parts rätt till talan förlorad.

Arrendenämnds beslut i ärende enligt 9 kap. 2, 3, 7 eller 17 §, 10 kap.

2�4 eller 7 § eller 11 kap. 2 § får ej klandras.

32 §

Arrendetvist som ej enligt 30 § ankommer på arrendenämnds prövning

skall, om icke Konungen bestämmer annat, upptagas av den fastighetsdom­
stol inom vars område fastigheten är belägen. �ven klandertalan som avses

i 31 § och ärende enligt 9 kap. 24 § upptages av denna domstol.

Tvist som efter klander mot arrendenämnds beslut är anbängig vid dom­

stol får återförvisas till nämnden.

33 §

Talan får ej föras mot fastighetsdomstols dom i fråga om fastställande av

arrendevillkor i fall som avses i 9 kap. 12 eller 13 § eller 10 kap. 6 § eller i
fråga som avses i 9 kap. 18 eller 21 § och ej heller mot bovrätts dom i fråga
om förlängning av arrendeavtal, fastställande av arrendevillkor i fall som
nyss angivits eller bestämmande av ersättning enligt 9 kap. 14 §.

9 KAP.

Jordbruksarrende

Inledande bestämmelse

1 §

Detta kapitel avser arrendeavtal, varigenom jord upplåtes till brukande.

Arrendetid

2 §

Avtal om jordbruksarrende skall träffas för viss tid eller för arrenda-

¬

background image

1970 ⬢ Nr 994

2523

torns livstid. Avser upplåtelsen jord, varöver upplåtaren ieke kan förfoga
utöver sin egen besittningstid, får avtal träffas även för sådan tid. �r
arrendetiden icke bestämd enligt vad som sagts nu, gäller avtalet för fem

år.

Omfattar arrende för viss tid bostad för arrendatorn, skall arrendetiden

utgöra minst fem år eller, om jordägaren är kommun, minst ett år. Har av­
tal träffats för kortare tid, gäller det för den nu angivna minsta tiden.
Om arrendenämnden godkänt avtalet i denna del, gäller det dock för den
överenskomna tiden.

Förbehåll om rätt för jordägaren att i annat fall än som anges i 7 kap.

5 och 30 §§, 8 kap. 6, 14 och 23 §§ samt 30, 32 och 33 §§ detta kapitel
återtaga arrendestället eller del därav före arrendetidens utgång gäller
endast om det godkänts av arrendenämnden.

3 §

Vid arrende för viss tid som ej understiger ett år skall uppsägning alltid

ske för att avtalet skall upphöra att gälla vid arrendetidens utgång. Upp­

sägningen skall ske senast ett år före arrendetidens utgång, om avtalet

träffats för minst fem år, och i annat fall senast åtta månader dessför­

innan.

Om avtalet ej uppsäges inom rätt tid, anses det förlängt på tid som

motsvarar arrendetiden, dock längst fem år.

Förbehåll som strider mot första eller andra stycket gäller mot arren­

datorn, om det godkänts av arrendenämnden. Förbehåll om längre tid för

förlängning av avtalet än som anges i andra stycket gäller utan sådant

godkännande.

4 §

Gäller arrendeavtal för viss tid som understiger ett år och har ej för­

behåll gjorts om uppsägning, anses avtalet förlängt på tid som motsvarar

arrendetiden, om arrendatorn fortsatt med brukandet två månader efter

arrendetidens utgång utan att jordägaren anmodat honom att lämna

arrendestället. Vad som sagts nu gäller ej, om annat avtalats.

5 §

Avlider arrendatorn före arrendetidens utgång, får dödsboet uppsäga av­

talet inom sex månader från dödsfallet, om ej annat avtalats.

6 §

Den som skall tillträda arrendeställe har rätt att fjorton dagar före till­

trädesdagen få åt sig upplåten hälften i arrendeställets hus, om ej annat

avtalats.

Rätt till förlängning av arrendeavtalet m. m.

7 §

Bestämmelserna i 8�13 §§ gäller vid arrende för viss tid, utom när

¬

background image

2524

1970 . Nr 994

1. arrendetiden uppgår till högst ett år och arrendet icke omfattar bostad

för arrendatom, eller

2. arrendeförhållandet upphör på den grund att arrenderätten är förver­

kad eller förhållande som avses i 8 kap, 14 § föreligger.

Förbehåll att arrenderätten icke skall vara förenad med rätt till för­

längning gäller, om det godkänts av arrendenämnden.

8 §

Om jordägaren uppsagt arrendeavtalet eller om arrendatom uppsagt av­

talet enligt 3 § och i uppsägningen begärt förlängning av avtalet på änd­
rade villkor, har arrendatom rätt till förlängning av avtalet, utom när

1. arrenderätten är förverkad eller avtalet kan uppsägas enligt 8 kap.

14 § utan att likväl jordägaren uppsagt avtalet att upphöra på någon av

dessa grunder,

2. arrendatom i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att

avtalet skäligen icke bör förlängas,

3. jordägaren gör sannolikt, att han själv, hans make eller avkomling

eller hans adoptivbarn eller dess avkomling skall bruka arrendestället,

4. jordäga[ren gör sannohkt, att arrendestället behövs för en mera ända­

målsenlig indelning i brulmingsenheter, och det ej av särskilda skäl är obil­

ligt mot arrendatom att arrendeförhållandet upphör,

5. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället skall användas i enlig­

het med fastställd stadsplan eller byggnadsplan,

6. jordägaren i annat fall gör sannolikt, att arrendestället skall använ­

das för annat ändamål än jordbruk, och det ej är obilligt mot arrendatom
att arrendeförhållandet upphör.

Om jordägarens intresse blir tillgodosett genom att arrendatom avträ­

der endast en del av arrendestället och avtalet lämpligen kan förlängas så­

vitt avser arrendestället i övrigt, har arrendatom utan hinder av första

stycket rätt till sådan förlängning.

9 §

Vid förlängning av arrendeavtal är arrendatom skyldig att godtaga den

arrendeavgift som jordägaren fordrar. Om hans krav är oskäligt, skall dock
avgiften utgå med skäligt belopp. Annat av jordägaren uppställt villkor
skall gälla, om det ej strider mot god sed i arrendeförhållanden eller eljest
är obilligt. Förlängning skall dock ske för tid som motsvarar arrendetiden,

om denna ej överstiger fem år, och i annat faU för fem år. Förlängning kan
även ske för annan tid än som sagts nu, om detta av särsldld anledning

är lämpligare. I den mån ändring av arrendevillkoren ej påkallas, skall

samma villkor som förut gälla.

Träffas vid förlängning av arrendeavtal överenskommelse om villkoren

för det fortsatta arrendet, skall överenskommelsen, oavsett bestämmelserna

i första stycket, lända till efterrättelse i den mån ej annat följer av bestäm"

melserna i övrigt i denna balk.

¬

background image

1970 ⬢ Nr 994

2525

10 §

Uppsäges arrendeavtal och föreligger tvist om förlängning av avtalet eller

om villkor för sådan förlängning, åligger det jordägaren att skriftligen med­
dela arrendatorn att denne, om han icke går med på att flytta, har att senast
två månader efter det att han fått del av meddelandet hänskjuta tvisten till
arrendenämnden. Meddelandet skall lämnas i den ordning som enligt 8 kap.
8 § gäller för uppsägning. Bestämmelsen i 8 kap. 8 § tredje stycket tredje
punkten gäller dock ej.

Om jordägaren fullgjort vad som åligger honom enligt första stycket, har

arrendatorn att hänskjuta tvisten till arrendenämnden inom den i första

stycket angivna tiden. lakttages ej denna, förfaller rätten till förlängning

av avtalet.

11 §

�r f råga om förlängning av arrendeavtalet ännu ej avgjord när arrende­

tiden går ut, har arrendatorn rätt att kvarsitta på arrendestället till dess

frågan är slutligt avgjord. För tid som arrendatorn sålunda kvarsitter skall

de förut gällande arrendevillkoren tillämpas till dess villkor för samma tid

blir slutligt bestämda.

12 §

Bifalles arrendatorns talan om förlängning av arrendeavtalet, skall vill­

koren för det fortsatta arrendet fastställas enligt 9 §.

Dom eller beslut varigenom arrendatorns talan bifalles anses som avtal

om fortsatt arrende.

13 §

Bifalles ej arrendatorns talan om förlängning av arrendeavtalet, får i do­

men eller beslutet skäligt uppskov med avträdet medges, om jordägaren

eller arrendatorn begär det.

Avgöres tvisten efter arrendetidens utgång eller medges uppskov med av-

trädet, skall arrendevillkoren för tiden från avtalets upphörande till avträdet
fastställas enligt 9 §.

14 §

Kommer förlängning av arrendeavtal som omfattar bostad för arrenda­

torn ej till stånd på grund av att förhållande som avses i 8 § första stycket
5 eller 6 föreligger och skall marken efter avtalets upphörande användas för

ändamål som kan antagas lämna väsentligt högre avkastning eller som kan
tillgodoses genom expropriation eller liknande tvångsförvärv, skall jordäga­

ren till arrendatorn utge ett belopp som motsvarar den genomsnittliga ar­

rendeavgiften för ett år under den senaste arrendeperioden. Uppgår arren­
datorns förlust på grund av att arrendeförhållandet upphör till högre belopp,

skall jordägaren i stället i skälig omfattning ersätta förlusten, dock högst
med be lopp som motsvarar tre års arrendeavgifter, beräknade så som nyss

angivits.

184�7000M. Svensk författningssamling i370

¬

background image

V \

2526

1970 . Nr 994

Första stycket gäller ej, om det av särskilda skäl är obilligt mot jordäga­

ren att han ålägges ersättningsskyldighet.

Underhäll och nybyggnad m. m.

15 §

Arrendatorn skall vårda och underhålla arrendestället. Försämras det ge­

nom att arrendatorn eftersätter vad som sålunda åligger honom, har jord­
ägaren rätt till ersättning vid avräkning enligt 23 §.

16 §

Avhjälper arrendatorn brist som föreleg