SFS 1970:994

Start / Fastighetsrätt / Jordabalk (1970:994) / SFS 1970:994

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                                                                               </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SVENSK F�RFATTNINGSSAMLING 1970 * Nr 9941025 utkom frun trycket den 3 feLr. 1971 Nr 994 Jordabalk; given Stock holms slott den 17 december 1 970. V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes ocli Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riksdagen^, funnit gott f�rordna, att jordabalken i Sveriges rikes lag skall ha f�ljande lydelse. F�RSTA AVDELNINGEN R�ttsf�rh�llanden r�rande fast egendom 1 KAP. Fastighet oeh dess gr�nser 1 � Fast egendom �r jord. Denna �r indelad i fastigheter. Om fastighetsbild� ning finns s�rslulda best�mmelser. S�mjedeliling �r utan verkan. 2 � Om allm�nt vattenomr�de och fastighets gr�ns mot s�dant omr�de finns s�rskilda best�mmelser. 3 � Gr�ns som blivit lagligen best�md har den str�ckning som utm�rkts p� marken i laga ordning. Kan utm�rkningen ej l�ngre fastst�llas med s�ker� het, har gr�nsen den str�ckning som med ledning av f�rr�ttningskarta j�m� te handlingar, innehav och andra omst�ndigheter kan antagas ha varit �syf� tad. Om gr�nsens str�ckning ej utm�rkts p� marken i laga ordning, har gr�nsen den str�ckning som framg�r av karta och handlingar. 4 � Har gr�ns ej blivit lagligen best�md, g�ller de r� och r�r eller andra m�r� ken som av �lder ansetts utm�rka gr�nsen. ^ Prop. 1970; 20, 142, 146 och 158, 3LU 80 och 82, rskr 443. 1827000'i0. Svensk f�rfattningssamling 1970 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2494 1970 . Nr 9 Om gr�nsen tillkommit genom expropriation eller liknande tv�ngsfor- v�rv, har gr�nsen den str�ckning som med ledning av f�ngeshandling, inne� hav och andra omst�ndigheter kan antagas ha varit �syftad. 5 � Om gr�ns i vattenomr�de ej kan best�mmas med ledning av 3 eller 4 �, har gr�nsen s�dan str�ckning att till varje fastighet f�res den del av vatten� omr�det som �r n�rmast fastighetens strand. F�r mindre holme eller sk�r f�res dock ej n�gon del av vattenomr�det till fastigheten. Har stranden f�r� skjutits, �r dess tidigare l�ge, om det kan fastst�llas, avg�rande f�r gr�n� sens str�ckning. Str�ckning av gr�ns i vattenomr�de best�mmes efter normalt medelvat� tenst�nd. I V�nern, V�ttern och Hj�lmaren samt i Storsj�n i J�mtland fast� st�lles dock str�ckningen efter ett vattenst�nd av i V�nern 3,60 meter �ver nedre slusstr�skeln vid Sj�torp, i V�ttern 2,97 meter �ver v�stra slusstr�skeln "v�d Motala, i Hj�lmaren 2,77 meter �ver s�dra slusstr�skeln vid Notholmen och i Storsj�n 292,45 meter �ver nollplanet i det h�jdsystem som ligger till grund f�r sj�ns reglering. 6 � Har fastighet blivit skild fr�n angr�nsande vattenomr�de genom att stranden f�rskjutits, har fastighetens �gare r�tt att nyttja omr�det mellan fastigheten och vattnet under f�ruts�ttning att omr�det �r av ringa omfatt� ning och att dess �gare icke lider skada eller ol�genhet av betydelse. Fastig� hetens �gare har d�rvid samma r�tt som enligt 1 kap. 3 � vattenlagen (1918: 523) tillkommer strand�gare. 2 KAP. Tillbeh�r till fastighet 1 � Till fastighet h�r byggnad, ledning, st�ngsel och annan anl�ggning som anhragts i eller ovan jord f�r stadigvarande bruk, p� rot st�ende tr�d och andra v�xter, naturlig g�dsel. Till fastighet h�r �ven s�dan byggnad eller annan anl�ggning som �r upp� f�rd utanf�r fastigheten, om den �r avsedd f�r stadigvarande bruk vid ut� �vning av servitut till f�rm�n f�r fastigheten och icke h�r till den fastighet d�r den finns. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2495 2 � Till byggnad b�r fast inredning ocb annat varmed byggnaden blivit f�r� sedd, om det �r �gnat till stadigvarande bruk for byggnaden eller del av den� na, s�som fast avballming, hiss, ledst�ng, ledning f�r vatten, v�rme, ljus eller annat med kranar, kontaltter och annan s�dan utrustning, v�rme� panna, element till v�rmeledning, kamin, kakelugn, innanf�nster, markis, brandredskap, civilf�rsvarsmateriel och nyckel. I enlighet med vad som s�gs i f�rsta stycket h�r d�rj�mte i regel till byggnad, s�vitt ang�r 1. bostad: badkar och annan sanitetsanl�ggning, spis, v�rmesk�p och kyl� sk�p samt maskin f�r tv�tt eller mangling, 2. butikslokal: hylla, disk och skyltf�nsteranordning, 3. samlingslokal: estrad och sittplatsanordning, 4. ekonomibyggnad till jordbruk: anordning f�r utfodring av djur och anl�ggning f�r maskinmj�lkning, 5. fabrikslokal: kylsystem och fl�ktmasldneri. Reservdel och dubblett till f�rem�l som avses i f�rsta eller andra stycket b�r ej till byggnaden. 3 � Till fastighet som helt eller delvis �r inr�ttad f�r industriell verksamhet h�r, ut�ver vad som f�ljer av 1 och 2 ��, maskin och annan utrustning som tillf�rts fastigheten f�r att anv�ndas i verksamheten huvudsakligen p� den� na. Fordon, kontorsutrustning och handverktyg h�r dock icke till fastig� heten. 4 � F�rem�l som nyttjander�ttshavare eller eljest annan �n fastighets�garen tillf�rt fastigheten h�r ej till denna, om icke f�rem�let och fastigheten kom� mit i samme �gares hand. Detsamma g�ller i fr�ga om f�rem�l som enligt 3 � kan h�ra till fastigheten och tillf�rts denna av fastighets�garen utan att han �gde f�rem�let. Har fastighets�garen tillf�rt fastigheten f�rem�l som enligt 3 � kan h�ra till fastigheten och som han f�rv�rvat under villkor att �verl�taren har r�tt att �tertaga f�rem�let om f�rv�rvaren �sidos�tter vad som �ligger honom enligt �verl�telseavtalet, h�r f�rem�let icke till fastig� heten s� l�nge villkoret g�ller. Ing�r f�rem�l, som tillf�rts fastighet av annan �n fastighets�garen, i f�re- tagsinteclcnad verksamhet och har f�rem�let och fastigheten kommit i sam� me �gares hand genom att fastighets�garen f�rv�rvat verksamheten eller n�ringsidkaren f�rv�rvat fastigheten, h�r f�rem�let likv�l icke till fastig� heten, om det icke upph�rt att svara f�r inteckningen eller, i det fall n�rings� idkaren f�rv�rvat fastigheten, om icke sex m�nader f�rflutit fr�n det han s�kt lagfart p� sitt f�ng. Har inteckningshavaren f�re utg�ngen av angivna tid v�ckt talan om betalning och anm�lt detta till inskrivningsmyndigheten f�r det omr�de d�r fastigheten ligger, h�r f�rem�let ej till fastigheten, om \ � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2496 1970 . Nr icke tv� m�nader f�rflutit fr�n det talan avgjorts genom dom eller beslut som %Tmnit laga Icraft. 5 � F�rv�rvar fastighets�garen f�rem�l under villkor att �verl�taren har r�tt att �tertaga f�rem�let, om f�rv�rvaren �sidos�tter vad som �ligger honom enligt �verl�telseavtalet, eller att �gander�tten till f�rem�let skall f�rbli hos �verl�taren till dess betalning erlagts eller annan f�ruts�ttning uppfyllts, f�r villkoret ej g�ras g�llande sedan fastighets�garen tillf�rt fastigheten f�rem� let s� att det enligt 1 eller 2 � h�r till fastigheten. I fr�ga om m�jligheten att g�ra avtalet g�llande �ger f�rsta stycket mot� svarande till�mpning f�r det fall att avtalet betecknats som hyresavtal eller betalningen erlagts som vederlag f�r f�rem�lets bruk och nyttjande, om det �r �syftat att den som f�tt f�rem�let utgivet till sig skall bli �gare av detta. 6 � Byggnad, st�ngsel och annan anl�ggning p� omr�de, som besv�ras av in� skriven tomtr�tt, samt anl�ggning f�r gruvdrift h�r ej till fastigheten �ven om de tillh�r fastighetens �gare. 7 � �verl�telse av f�rem�l som h�r till fastighet g�ller ej mot tredje man, f�rr� �n f�rem�let skiljes fr�n fastigheten p� s�dant satt att det ej l�ngre kan an� ses h�ra till denna. 3 KAP. R�ttsf�rMllanden mellan grannar 1 � Var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom taga sk� lig h�nsyn till omgivningen. 2 � Tr�nger rot eller gren in p� fastighet fr�n omr�de intill denna och medf�r detta ol�genhet f�r fastighetens �gare, f�r denne taga bort roten eller grenen. Omr�dets �gare skall dock beredas tillf�lle att sj�lv utf�ra �tg�rden, om denna kan befaras medf�ra skada av betydelse f�r honom. 3 � Den som �mnar utf�ra gr�vning eller liloiande arbete p� sin mark skall vidtaga varje skydds�tg�rd som kan anses n�dv�ndig f�r att f�rebygga skada p� angr�nsande mark. Han skall ers�tta skada som uppkommer till f�ljd av att han eller n�gon som han anlitat underl�tit att vidtaga s�dan �tg�rd eller i annat h�nseende brustit i omsorg vid arbetets utf�rande. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2497 Medf�r skydds�tg�rd uppenbarligen, h�gre kostnad �n den skada som �t� g�rden avser att f�rebygga, f�r �tg�rden underl�tas. Skadan skall dock er� s�ttas. Om detbeg�res, skall pant eller borgen enligt uts�kningslagen (1877: 31 s. 1) st�llas hos l�nsstyrelsen till s�kerhet f�r ers�ttningen innan arbetet b�rjar. �r byggnad eller annan anl�ggning som h�r till angr�nsande mark, till f�ljd av v�rdsl�shet vid uppf�randet eller brist i underh�llet, av s�dan be� skaffenhet att s�rskild skydds�tg�rd �r n�dv�ndig f�r att f�rebygga skada med anledning av arbete som icke str�ckes nedanf�r vanligt k�llardjup, skall �tg�rden bekostas av den angr�nsande markens �gare. 4 � �r g r�vning eller liknande arbete s�rskilt ingripande eller medf�r det av annan anledning s�rskild risk f�r omgivningen, skall den skada som upp� kommer till f�ljd av arbetet ers�ttas �ven om f�rsumlighet icke f�religger. 5 � �tg�rd f�r att f�rebygga skada till f�ljd av gr�vning eller liknande arbete f�r vidtagas p� annans mark, om det �r n�dv�ndigt f�r att undvika osk�lig kostnad eller annan synnerlig ol�genhet. Skada och intr�ng skall ers�ttas, om m arkens �gare ej �r skyldig att bekosta arbetet. Om det beg�res, skall pant eller borgen enligt uts�kningslagen (1877: 31 s. 1) st�llas hos l�nssty� relsen till s�lcerhet f�r ers�ttningen innan arbetet b�rjar. 6 � Ers�ttning enligt 3 � f�rsta eller andra stycket eller enligt 4 eller 5 � skall neds�ttas hos l�nsstyrelsen. Om f�rdelning och utbetalning av nedsatt be� lopp samt verkan d�rav g�ller best�mmelserna om expropriation i till�mpliga delar. Beloppet f�r dock utbetalas till �garen av den angr�nsande marken utan att neds�ttning sker, om det �r v�sentligen utan betydelse f�r innehava� re av fordran f�r vilken marken svarar. Har beloppet nedsatts men f�r� delning �nnu ej skett, f�r l�nsstyrelsen utbetala beloppet till den angr�n� sande markens �gare, om medgivanden fr�n fordringshavarna f�retes hos l�nsstyrelsen. Har beloppet utbetalats utan neds�ttning, svarar den ers�ttningsskyldige f�r f�rlust som till f�ljd d�rav uppkommer f�r fordringshavare som anges i f�rsta stycket. 7 � Har byggnad eller annan anl�ggning uppf�rts s� att den skjuter in p� an� gr�nsande mark, och skulle anl�ggningens borttagande eller f�r�ndring med� f�ra betydande kostnad eller ol�genhet f�r anl�ggningens �gare, �r denne ej skyldig att avtr�da den mark som s�lunda tagits i anspr�lc, f�rr�n anl�gg� ningen avl�gsnas eller blir obrulcbar. Vad som sagts nu g�ller dock ej, om den som uppf�rde anl�ggningen inlcr�ktade p� den angr�nsande marken med avsikt eller av grov v�rdsl�shet och, n�r anl�ggningen �verl�tits till annan, denne �gde k�nnedom d�rom vid sitt f�rv�rv. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2498 1970 . Nr 994 Den angr�nsande markens �gare �r ber�ttigad till ers�ttning f�r det in� tr�ng som anl�ggningen medf�r. Om trappa som skjuter �ver gatulinje finns s�rskilda best�mmelser. 4 KAP. K�p, byte ocb g�va K�pets form 1 � K�p av fast egendom slutes genom uppr�ttande av k�pehandling som underskrives av s�ljaren och k�paren. Handlingen skall upptaga k�peslul- lingen och inneh�lla f�rklaring av s�ljaren att egendomen �verl�tes p� k�paren. K�pes utom fast egendom �ven annat mot en gemensam k�pe� skilling, �r det tillr�ckligt att denna anges. K�p som icke uppfyller f�reskrifterna i f�rsta stycket �r ogiltigt. 2 � Har k�p slutits och uppr�ttas d�refter k�pebrev eller annan ytterligare k�pehandling ang�ende samma f�rv�rv, �ger 1 � f�rsta stycket till�mpning �ven i fr�ga om den senare handlingen. Handling som icke uppfyller dessa f�reskrifter �r utan verkan som k�pehandling. 3 � Best�mmelse vid k�p som ej intages i k�pehandlingen �r ogiltig, om den inneb�r att 1. f�rv�rvets fullbordan eller best�nd �r beroende av villkor, 2. s�ljaren ej skall b�ra s�dant ansvar som avses i 21 �, 3. k�parens r�tt att �verl�ta fastigheten eller att s�ka inteckning eller uppl�ta r�ttighet i fastigheten inskr�nkes. Villkorligt k�p 4 � K�ps fullbordan eller best�nd f�r ej g�ras beroende av villkor under mer �n tv� �r fr�n den dag d� k�pehandlingen uppr�ttades. Har l�ngre tid av� talats, �r k�pet ogiltigt. Om tiden ej best�mts, skall den anses vara tv� �r. F�rsta stycket �ger icke till�rapning p� villkor, varigenom f�rv�rvets fullbordan eller best�nd g�res beroende av att k�peslullingen erl�gges el� ler att i 79 �� avsedd fastighetsbildning sker, och utg�r ej heller hinder att uppst�lla villkor som grundas p� best�mmelse i lag. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 ' Nr 994 2499 5 � Har i k�pehandlingen f�reslcrlvlts att k�pebrev skall uppr�ttas, skall det anses som om f�rv�rvets fullbordan eller best�nd gjorts beroende av k�pe� skillingens erl�ggande. 6 � Har enligt k�pehandlingen f�rv�rvets fullbordan eller best�nd gjorts be� roende av villkor och uppr�ttas d�refter k�pebrev eller annan ytterligare k�pehandling ang�ende f�rv�rvet, beror f�rv�rvets fullbordan eller best�nd ej l�ngre av villkoret, om icke detta intages �ven i den senare bandlingen. K�p av del av fastighet 7 � K�p, som inneb�r att visst omr�de av fastighet kommer i s�rskild �gares hand, �r giltigt endast om fastighetsbildning sker i �verensst�mmelse med k�pet genom f�rr�ttning, som �r s�kt senast sex m�nader efter den dag d� k�pehandlingen uppr�ttades och, om f�rr�ttningen ej �r avslutad vid ut� g�ngen av n�mnda tid, skall verkst�llas p� grundval av k�pet. 8 � Den som k�pt andel i fastighet utan villkor att andelen skall utbrytas genom fastighetsbildning innehar fastigheten under sam�gander�tt med den eller de andra del�garna. Har i k�pehandlingen f�reskrivits att andelen skall utbrytas �ger 7 � motsvarande till�mpning. 9 � I fr�ga om k�p av mark som �r samf�lld f�r flera fastigheter eller av fastighets andel i s�dan mark �ger 7 � motsvarande till�mpning. S�ljarens och k�parens r�ttigheter och f�rplilctelser 10 � Avkastning, som fastigheten frambringar f�re den dag d� tilltr�de skall ske, tillkommer s�ljaren. Denne f�r dock icke awerka skog annat �n till husbehov och ej heller avh�nda fastigheten annat �n dess vanliga avkastning. Arrendeavgift, hyra och annan inkomst av fastigheten, som bel�per p� tiden f�re tilltr�desdagen, tillkommer s�ljaren. Avgift som utg�r f�r fastigheten och bel�per p� tiden fr�n och med till� tr�desdagen b�res av k�paren. I f�rh�llande till s�ljaren svarar k�paren f�r st�mpelskatt f�r f�rv�m^et. 11 � S�ljaren st�r faran f�r att fastigheten av v�da skadas eller f�rs�mras medan den fortfarande �r i s�ljarens besittning. Faran ligger dock p� � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2500 1970 " Nr 994 k�paren, om fastigheten ej tilltr�tts till f�ljd av dr�jsm�l p� k�parens sida. Har fastigheten skadats eller f�rs�mrats p� grund av h�ndelse f�r vilken s�ljaren st�r faran, f�r k�paren g�ra avdrag p� k�peskillingen eller, om ej skadan �r av ringa betydelse, h�va k�pet. V�ckes ej talan om h�vning inom ett �r fr�n det tilltr�det skedde, �r r�tten till s�dan talan f�rlorad. 12 � Har fastigheten efter k�pet skadats eller f�rs�mrats genom s�ljarens van� v�rd eller v�llande, f�r k�paren g�ra avdrag p� k�peskillingen eller h�va k�pet. Han har dessutom r�tt till ers�ttning f�r skada. Om skadan �r av ringa betydelse, f�r k�pet h�vas endast om s�ljaren f�rfarit svikligt. V�ckes ej talan om h�vning inom ett �r fr�n det tilltr�det skedde, �r r�tten till s�dan talan f�rlorad, om ej s�ljaren f�rfarit svikligt. 13 � Underl�ter s�ljaren utan sk�l att avtr�da fastigheten i r�tt tid, skall han ers�tta k�paren dennes skada. K�paren f�r �ven h�va k�pet, om ej dr�jsm�let �r av ringa betydelse. 14 � Undandrager sig s�ljaren utan sk�l att enligt f�reslcrift i k�pehandling medverka till uppr�ttande av k�pebrev eller annan ytterligare k�pehand� ling ang�ende f�rv�rvet eller att fullg�ra annat som ankommer p� honom f�r att bereda k�paren m�jlighet till lagfart, �ger 13 � motsvarande till- l�mpning. 15 � Kan k�paren i annat fall �n som avses i 14 � icke erh�lla lagfart, har han r�tt att h�va k�pet och f� ers�ttning f�r skada, om ej hindret mot lag� fart beror av k�paren eller var k�nt f�r honom n�r k�pet sl�ts. Om skadan �r av ringa betydelse, f�r k�pet h�vas endast om s�ljaren f�rfarit srikligt. V�ckes ej talan om h�vning inom ett �r fr�n den dag d� tiden f�r s�kande av lagfart utgick eller, om lagfart d� var s�kt, den dag d� slutligt beslut i lagfarts�rendet vann laga kraft, �r r�tten till s�dan talan f�rlorad, om ej s�ljaren f�rfarit svikligt. 16 � Svarar fastigheten p� grund av inteckning eller uppl�telse av pantr�tt f�r h�gre belopp �n som f�rutsattes vid k�pet, f�r k�paren av k�peskillingen inneh�lla vad som p� grund h�rav kan komma att utg� ur fastigheten. Om ej s� mycket av k�peskillingen �terst�r att betala och s�ljaren icke er- l�gger skillnaden inom en m�nad efter tills�gelse, har k�paren r�tt att h�va k�pet och f� ers�ttning f�r skada. Avser inteckning i den �verl�tna fastigheten �ven annan fastighet och f�rutsattes ej detta vid k�pet, har k�paren r�tt att h�va k�pet och erh�lla ers�ttning f�r skada, om ej s�ljaren inom en m�nad efter tills�gelse om� bes�rjt, att det gemensamma ansvaret uppl�sts. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2501 17 � Besv�ras fastigheten av annan r�ttighet �n som avses i 16 � utan att k�paren vid k�pet �gde eller bort �ga k�nnedom d�rom, �ger 12 � motsva� rande till�mpning. F�rsta stycket g�ller �ven n�r annan �n s�ljaren �gde byggnad eller annat som, om det �r i samme �gares hand som fastigheten, enligt lag h�r till denna samt k�paren var i god tro vid k�pet. 18 � Medf�r offentlig myndighets beslut att k�paren icke f�rv�rvat den r�dig� het �ver fastigheten som han vid k�pet hade sk�l att f�ruts�tta, �ger 12 � motsvarande till�mpning. 19 � Avviker fastigheten fr�n vad som kan anses utf�st eller fr�n vad som k�� paren eljest, utan att fall som avses i 1618 � f�religger, med h�nsyn till om� st�ndigheterna haft anledning r�kna med vid k�pet, �ger 12 � motsvarande till�mpning. Ers�ttning f�r skada skall dock utg� endast om avvikelsen av� ser egenskap som kan anses utf�st eller s�ljaren f�rfarit svikligt. 20 � S�ljaren skall till k�paren �verl�mna honom tillh�riga kartor och andra handlingar ang�ende fastigheten vilka �r av betydelse f�r k�paren som �gare av denna. Om handlingarna ang�r �ven annan egendom, skall de efter tills�gelse tillhandah�llas k�paren. 21 � Om fastigheten kan fr�nvinnas k�paren efter klander, skall s�ljaren �ter- b�ra k�peskilhngen och, om k�paren var i god tro vid k�pet, ers�tta k�paren dennes skada. �r f� rsta stycket till�mpligt betr�ffande endast en del av fastigheten, f�r k�paren, om han var i god tro vid k�pet, h�va detta s�vitt ang�r fastigheten i �vrigt. Best�mmelserna i 12 � �ger d�rvid motsvarande till�mpning. Den tid inom vilken talan om h�vning skall v�ckas r�knas dock fr�n det fastig� hetsdelen fr�ngick k�paren. 22 � Kan s�ljaren ej erl�gga vad som �Ugger honom enligt 21 �, f�r k�paren kr�va s�ljarens f�ngesm�n i tur och ordning i den m�n de ej �r fria fr�n ansvar enligt 21 �. 23 � Har k�paren icke erlagt hela k�peskillingen n�r klandertalan v�ckes, f�r han inneh�lla �terstoden till dess betryggande s�kerhet st�lles f�r vad som s�ljaren kan �l�ggas att utge, om talan bifall�s. 24 � Blir k�p av fastighet ej best�ende p� den grund att fastigheten �verl�tits �ven till annan och denna �verl�telse skall �tnjuta f�retr�de, �ger 21 � mot- � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2502 1970 " Nr 994 svarande till�mpning. Talan om h�vning skall dock v�ckas inom den tid som anges i 15 �. Sedan talan om f�retr�de mellan �verl�telserna v�ckts, �ger �ven 23 � motsvarande till�mpning. 25 � I fr�ga om s�ljarens r�tt till r�nta p� k�peskillingen �ger de i 9 kap. 10 � hiandelsbalken angivna grunderna till�mpning. Om k�pet enligt f�rbeh�ll i k�pehandlingen h�ves p� grund av utebliven betalning av k�peskilhngen, skall k�paren ers�tta s�ljaren dennes skada. 26 � �r f�rv�rvets fullbordan eller best�nd enligt k�pebandbngen beroende av att k�peskillingen betalas och bar k�paren sedan k�pet sl�ts blivit f�rsatt i konlcurs, f�tt till st�nd offentlig ackordsf�rbandling utan konkurs, vid utm�tning funnits sakna tillg�ng att betala sina skuMer, om han �r k�pman, inst�llt sina betalningar eller i annat fall funnits vara p� s�dant obest�nd att han m�ste antagas icke kunna fuUg�ra sin betalningsskyldighet mot s�ljaren, bar s�ljaren r�tt att b�va k�pet, om ej utan osk�ligt uppeh�ll efter till� s�gelse betryggande s�kerhet st�lles f�r k�peskillingen. H�ves k�pet, skall k�paren ers�tta s�ljaren dennes skada. 27 � Har k�paren erb�lUt inteckning eller uppl�tit pantr�tt i fastigheten, f�r han b�va k�pet endast n�r han erlagt s� mycket av k�peskillingen att s�lja� ren kan inneh�lla belopp som svarar mot vad som kan komma att utg� ur fastigheten p� grund av inteckningen eller pants�ttningen. Om vad som k�� paren erlagt av k�peskillingen ej f�rsl�r, f�r han b�va k�pet endast om han betalar skillnaden. Avser inteckningen �ven fastighet som icke ingick i k�� pet, f�r k�paren b�va k�pet endast om han dessutom ombes�rjt, att det ge� mensamma ansvaret uppl�sts. Om k�paren uppl�tit annan r�ttighet och denna v�sentligt minskar fastig- betens v�rde eller dess anv�ndbarhet i s�ljarens band eller om eljest fastig- beten v�sentligt f�rs�mrats eller p� annat s�tt nedg�tt i v�rde p� grund av �tg�rd eller annan omst�ndighet, som �r att h�nf�ra till k�paren eller beror av denne, f�r k�paren b�va k�pet endast om s�ljaren f�rfarit svikligt. Byte 28 � Best�mmelserna i 127 �� g�ller i till�mpliga delar i fr�ga om byte. Om fastighet som g�tt i byte mot annan fastighet kan fr�nvinnas f�rv�n^aren efter klander eller fr�ng�r honom till f�ljd av omst�ndighet som anges i 24 �, f�r han dock icke �tertaga den fastighet han l�mnade i byte. I st�llet bar han r�tt till ers�ttning i pengar. � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 . Nr 994 2503 G�va 29 � Best�mmelserna i 13 och 79 �� ger motsvarande till�mpning i fr�ga om g�va. 30 � �r g�vas fullbordan eller best�nd beroende av villkor under viss tid ut� �ver tv� �r fr�n den dag d� g�vohandlingen uppr�ttades eller under obe� st�md tid, g�ller villkoret icke mot den till vilken g�votagaren �verl�tit fastig� heten, s�vida icke talan om �terg�ng av g�van bhvit v�ckt f�re �verl�telsen. Kan till f�ljd av att villkoret s�lunda icke blir g�llande givaren ej �terf� g�van, har g�votagaren att till givaren utge g�vans v�rde. Om g�va till f�rm�n f�r of�dda finns s�rskilda best�mmelser. 31 � �terg�r g�va p� grund av villkor som avses i 30 � och skall pantr�tt eller annan r�ttighet som tillkommit efter uppl�telse av g�votagaren alltj�mt be� st�, skall g�votagaren ers�tta givaren dennes f�rlust. 5 KAP. Verkan av att fast egendom fr�nvinnes n�gon efter klander m. m. 1 � Avtr�der n�gon fast egendom efter klander, skall han dessutom utge er� s�ttning f�r avkastning, som egendomen frambringat under tid efter det att han fick k�nnedom om att annan �gde b�ttre r�tt till egendomen eller st�m� ning delgavs honom. Ers�ttning skall ocks� utges f�r arrendeavgift, hyra och annan inkomst av egendomen, som bel�per p� n�mnda tid. Han f�r dock tillgodor�kna sig sk�lig ers�ttning f�r de kostnader han haft f�r att erh�lla avkastningen och inkomsten samt f�r att under angivna tid underh�lla egen� domen. Om avkastningen eller inkomsten p� grund av den avtr�dandes f�rsumlig� het understigit vad som sk�ligen kunnat erh�llas, skall han ers�tta skillna� den. 2 � Har egendomen skadats eller p� annat s�tt minskats i v�rde till f�ljd av �tg�rd eller annan omst�ndighet som �r att h�nf�ra till den som avtr�der egendomen, skall denne ers�tta v�rdeminslmingen, om och i den m�n det med h�nsyn till beskaffenheten av hans f�rfarande och omst�ndigheterna i �vrigt ej kan anses obilligt. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2504 1970 . Nr 994 3 � Den som vinner egendomen �r skyldig att ers�tta den som avtr�der egen� domen n�dv�ndig kostnad som denne haft ut�ver vad som fordrats f�r egen� domens underh�ll under den tid han innehaft denna. �ven nyttig kostnad skall ers�ttas, om den ej gjorts under tid som anges i 1 �. Ers�ttning f�r nyttig kostnad utg�r dock med h�gst det belopp varmed egendomens v�rde h�jts genom den �tg�rd som kostnaden avser. 4 � Den som vill framst�lla anspr�k p� ers�ttning enligt 13 � skall v�cka talan inom tv� �r fr�n det egendomen avtr�ddes. lakttages ej tiden, �r r�tten till talan f�rlorad. Om den ena parten v�ckt talan i r�tt tid, har den andra parten r�tt till kvittning, fast�n hans r�tt till talan �r f�rlorad. 5 � Har den som avtr�der egendomen haft annan �n n�dv�ndig kostnad f�r denna och kan vad som s�lunda p�kostats skiljas fr�n egendomen, f�r han f�ra hort det, om icke den vinnande vill l�sa det enligt vad som s�gs nedan. Vill den som avtr�der egendomen begagna sin r�tt enligt f�rsta stycket, skall han inom en m�nad fr�n den dag d� egendomen avtr�ddes eller, om han f�re utg�ngen av denna tid v�ckt talan om ers�ttning enligt 3 �, fr�n den dag d� dom, varigenom hans talan helt eller delvis l�mnats utan bifall, vann laga kraft, erbjuda den som vunnit egendomen att l�sa vad han �nskar f�ra bort. Vill den vinnande begagna sig av erbjudandet, skall han inom en m� nad fr�n erbjudandet underr�tta den som avtr�der egendomen d�rom samt dessutom, om samtidigt med erbjudandet kr�vts s�kerhet f�r l�sesumman, st�lla betryggande s�kerhet f�r den. F�rsummar den vinnande n�got av vad som s�lunda f�reskrives, �r hans r�tt att l�sa f�rlorad. 6 � Det som ej f�rts bort inom tre m�nader efter det att erbjudandet om in� l�sen avvisades eller tiden f�r dess antagande utgick, tillfaller den vinnande utan ers�ttning. Den som avtr�der egendomen f�r ej utan den vinnandes samtycke f�ra bort n�got fr�n egendomen, innan han st�llt betryggande s�kerhet f�r vad han enligt 1 eller 2 � kan vara skyldig att utge eller, om ers�ttningen blivit best�md till beloppet, han betalat detta. Om den som avtr�der egendomen f�rt bort n�got fr�n denna, skall han �terst�lla egendomen i dess tidigare skick. 7 � Best�mmelserna i 16 �� ger motsvarande till�mpning n�r fast egendom �verl�tits till flera och tvist om f�retr�det uppst�r mellan dem. � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2505 6 KAP. Pantr�tt Uppl�telse av pantr�tt 1 � �gare av fastighet, som vill uppl�ta pantr�tt i denna till s�kerhet f�r ford� ran, har r�tt att i den ordning som anges i 22 kap. hos inskrivningsmyndig� heten erh�lla inskrivning i fastigheten av visst penningbelopp (inteckning). Myndighetens bevis om inskrivningen kallas pantbrev. Inteckning kan enligt 22 kap. beviljas i flera fastigheter (gemensam in� teckning). Gemensam inteckning kan ocks� uppkomma genom att intecknad fastighet delas. 2 � Pantr�tten uppl�tes genom att fastighetens �gare �verl�mnar pantbrevet som pant f�r fordringen. Best�mmelser om fastighets�garens r�tt n�r pantbrev icke alls eller del� vis utnyttjats f�r pants�ttning (�garhypotek) finns i 9 �. Pantr�ttens inneb�rd N�r myndighet vid uts�kning eller i annat fall f�rdelar medel mellan r�tts� �gare i fastighet, har borgen�r r�tt att f�r fordran, som �r f�renad med pant� r�tt i fastigheten, med den f�retr�desr�tt inteckningen medf�r enligt lag f� betalning ur medlen intill pantbrevets belopp. I den m�n detta ej f�rsl�r, erh�ller borgen�ren genom till�gg betalning ur medlen f�r r�nta p� kapital� belopp i nom pantbrevets belopp, f�r skadest�nd p� grund av f�rtida betal� ning samt f�r ers�ttning f�r indrivningskostnad och annan kostnad som f�ranledes av fordringsf�rh�llandet. Till�gget f�r icke �verstiga femton pro� cent av fordringens inom pantbrevets belopp liggande kapitalbelopp j�mte sex procent �rlig r�nta p� detta belopp fr�n den dag d� fastigheten utm�ttes, konkursans�kan gjordes eller de medel nedsattes som eljest skall f�rdelas. Har flera pantbrev �verl�mnats som pant f�r fordran och har inteck� ningarna samma f�retr�desr�tt eller g�ller de omedelbart efter varandra, skall best�mmelserna i f�rsta stycket om pantbrevets belopp avse pantbre� vens sammanlagda belopp. 4 � Borgen�r har r�tt att f� betalning enligt 3 � �ven om fordringen preskribe� rats eller icke blivit anm�ld efter kallelse p� ok�nda borgen�rer. � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2506 1970 . Nr 5 � Om skyldighet f�r borgen�r att, fast�n fordringen ej �r f�rfallen till be� talning, mottaga betalning ur medel som myndighet skall f�rdela mellan r�tts�gare i fastigheten finns s�rsldlda best�mmelser. 6 � F�rs�mras fastigheten till f�ljd av vanv�i'd eller naturh�ndelse eller av annan d�rmed j�mf�rlig orsak s� att pantr�ttens v�rde v�sentligt minskas, f�r borgen�ren s�ka betalning ur fastigheten fast�n fordringen ej �r f�r� fallen till betalning. Uppl�telse av pantr�tt i vissa fall 7 � (X Har fastighet �verl�tits och bar f�rre �garen innan nye �garen s�kt lagfart uppl�tit pantr�tt i fastigheten, g�ller uppl�telsen, om borgen�ren vid uppl�telsen eller, n�r fordringen d�refter �verl�tits till annan, denne vid sitt f�rv�rv varken �gde eller bort �ga k�nnedom om �gander�tts�verl� telsen. Om fastigheten �verl�tits �ven till annan, �ger vad som sagts nu till�mpning i fr�ga om uppl�telse som den senare f�rv�rvaren gjort innan den f�rre f�rv�rvaren s�kt lagfart. F�rsta stycket �ger till�mpning �ven n�r fastigheten �verg�tt genom s� dant f�rv�rv som avses i 17 kap, 11 �. 8 � Fr�ng�r fastighet innehavaren efter klander, �r uppl�telse av pantr�tt som skett efter det att fastigheten kom ur r�tte �garens hand utan verkan, om annat ej f�ljer av 18 kap. eller av annan best�mmelse. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning n�r f�rv�rv av fastighet �terg�r som ogiltigt eller avtal om s�dant f�rv�rv h�ves av �verl�taren. Om g�va p� talan av givaren �terg�r till denne p� grund av villkor, varav g�vans fullbordan eller best�nd gjorts beroende under viss tid ut�ver tv� �r fr�n den dag d� g�vohandlingen uppr�ttades eller under obest�md tid, g�ller dock uppl�telsen, s�vida den icke skett efter det att talan v�cktes. �garhypotekets inneb�rd 9 � Om pantbrev icke �verl�mnats som pant f�r fordran, �r fastighetens �gare ber�ttigad att vid s�dan f�rdelning som avses i 3 � med den f�retr� desr�tt inteckningen medf�r enligt lag erh�lla tilldelning ur medlen med pantbrevets belopp. Har pantbrev �verl�mnats som pant f�r fordran men understiger fordringen pantbrevets belopp, �r fastighets�garen ber�ttigad att ur medlen erh�lla skillnaden. � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 970 . Nr 994 2507 Gemensamt intecknade fastigheters inb�rdes ansvar 10 � Ansvaret f�r inteclcning som beviljats i flera fastigheter vilar p� var och en av fastigheterna till det belopp som faller p� fastigheten efter f�r� h�llandet mellan dennas s�rskilda v�rde och sammanlagda v�rdet av alla fastigheterna. Som fastighets v�rde g�ller d�rvid taxeringsv�rdet f�r �ret innan inteckningen s�ktes eller, om s�rskilt taxeringsv�rde d� ej fanns f�r fastigheten, det taxeringsv�rde som d�refter f�rst fastst�lles. Om n�gon av fastigheterna skall s�ljas utm�tningsvis och taxeringsv�rde som angivits nu icke finns f�r var och en av fastigheterna, g�ller de v�rden som �verexe- kutor l�ter �s�tta fastigheterna enligt lagen ( ) om exekutiv f�r� s�ljning av fast egendom. Kan borgen�r ej erh�lla betalning ur k�peskillingen f�r inteclmad fas� tighet med det belopp f�r vilket fastigheten svarar enligt f�rsta stycket, svarar de �vriga fastigheterna f�r �terstoden av beloppet med f�rdelning efter d�r angivna grunder. Kan ur n�gon av dessa fastigheter betalning ej erh�llas f�r dess andel i �terstoden, f�rdelas bristen p� samma s�tt mellan de �terst�ende fastigheterna. 11 � Har intecknad fastighet delats, f�rdelas ansvaret mellan de s�rskilda delarna enligt 10 �, om annat ej anges i andra stycket. Delades fastigheten genom avstyckning och �r stamfastigheten och den avstyckade fastigheten icke l�ngre i samme �gares hand, svarar stamfastig� heten f�r hela inteckningen och den avstyckade fastigheten endast f�r vad som icke kan utg� ur stamfastigheten. Om flera fastigheter avstyckats fr�n stamfastigheten, svarar fastighet, p� vilken lagfart icke s�kts, f�re fas� tighet, p� vilken lagfart s�kts, och fastighet, p� vilken lagfart s�kts senare, f�re fastighet, p� vilken lagfart s�kts tidigare. Har lagfart s�kts p� samma inskrivningsdag eller har lagfart icke s�kts p� n�gon av fastigheterna, sva� rar fastighet som senare �verg�tt till ny �gare f�re fastighet som tidigare �verg�tt t ill ny �gai-e. Mellan fastigheter som �verg�tt samma dag f�rdelas ansvaret efter de grunder som anges i 10 �. Andra stycket hindrar icke att borgen�ren s�ker betalning samtidigt ur stamfastighet och avstyckad fastighet. Best�mmelse om att avstyckad fastighet i vissa fall icke svarar f�r inteck� ning i stamfastighet finns i 16 � andra stycket. Vissa best�mmelser om intecknings och pantbrevs giltighet 12 � Avser inteckning endast en fastighet och s�ljes denna p� exekutiv auktion, �r inteckningen, sedan auktionen vunnit laga kraft och k�peskillingen be- \ � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2508 1970 " Nr 994 talats, utan verkan till belopp som enligt sak�garf�rteckningen icke t�ckes av k�peskillingen, beh�llen avkastning eller andra influtna medel, om ej �verexekutor f�rordnat om fortsatt inteckningsansvar. Har medel influtit genom s�rskild f�rs�ljning av tillbeh�r, �r inteckning utan verkan till be� lopp som ur medlen utfallit p� pantbrevets belopp. Avser inteckning flera fastigheter gemensamt och s�ljes dessa p� exekutiv auktion enligt gemensam sak�garf�rteckning, �ger f�rsta stycket motsvaran� de till�mpning. Sker f�rs�ljningen enligt s�rskilda sak�garf�rteckningar, f�rlorar inteckningen sin verkan, om ej �verexekutor f�rordnat om fortsatt inteckningsansvar. S�ljes endast n�gon eller n�gra av fastigheterna, blir in� teckningen s�vitt ang�r f�rs�ld fastighet helt utan verkan, om ej �verexeku� tor f�rordnat om fortsatt inteckningsansvar, och s�vitt ang�r annan fastig� het utan verkan till den del medel utfallit p� pantbrevets belopp. 13 � F�rdelas medel som �r att tillg� vid uts�lming utan att fastigheten s�lts, �r inteckning utan verkan till den del medlen utfallit p� pantbrevets belopp. F�rsta stycket g�ller ej, om innehavaren av pantbrevet avst�tt fr�n sin r�tt till betalning och, n�r fr�ga �r om gemensam inteckning, samtycke till avst�endet l�mnats av s�v�l �gare till �vriga av inteckningen besv�rade fas� tigheter som innehavare av pantr�tt, vilken g�ller i en eller flera av fastig� heterna med lika r�tt som eller s�mre r�tt �n inteckningen. 14 � Avst�s intecloiad fastighet eller omr�de av s�dan fastighet p� grund av expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv, �r inteckningen utan verkan i den inl�sta egendomen, sedan inl�sen fullbordats. S�vitt ang�r annan av in� teckningen besv�rad egendom �r inteckningen utan verkan till belopp som vid f�rdelning av medel med anledning av tv�ngsf�rv�rvet utfallit p� pant� brevets belopp. H�rvid �ger 13 � andra stycket motsvarande till�mpning. 15 � Har myndighet i annat fall �n som avses i 1214 � f�rdelat medel mel� lan r�tts�gare i intecknad fastighet, �r inteckningen utan verkan till den del medlen utfallit p� pantbrevets belopp. H�rvid �ger 13 � andra stycket mot� svarande till�mpning. 16 � Sammanl�gges fastighet eller del av fastighet med annan fastighet eller fastighetsdel, omfattar inteckning som besv�rar n�gon av de i sammanl�gg� ningen ing�ende fastigheterna eller fastighetsdelarna hela den nybildade fas� tigheten. Avstyckas samf�llighet eller viss �govidd av samf�llighet, svarar den av� styckade fastigheten icke f�r inteckning i stamfastighet. � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2509 17 � Om inteckning blir utan verkan, �r �ven pantbrevet utan verkan. �ndras i annat fall inteckning till belopp eller omfattning, erh�ller pantbrevet ver� kan i enlighet med inteckningens �ndrade inneh�ll. D�dning av f�rkommet pantbrev medf�r ej att inteckningen blir utan verkan. 7 KAP. Allm�nna best�mmelser om 113^1]ander�tt, servitut och r�tt till elektrisk kraft Best�mmelsernas till�mpningsomr�de 1 � Detta kapitel avser arrende, hyra, tomtr�tt och annan nyttjander�tt samt senutut och r�tt till elektrisk kraft, om r�ttigheten uppl�tits genom avtal. Om vissa r�ttigheter som anges i f�rsta stycket finns best�mmelser �ven i 815 kap. F�rekommer eljest i lag eller annan f�rfattning s�rskilda best�mmelser om r�ttighet som avses i detta kapitel, �ger de till�mpning. 2 � Detta kapitel g�ller i till�mpliga delar �ven hyresr�tt i hus, som ej h�r till fastighet. 3 � Av f astighets�garen �t annan uppl�ten r�tt att avverka skog p� fastig� heten eller att tillgodog�ra sig andra alster av fastigheten eller dennas natur� tillg�ngar eller att jaga eller fiska p� fastigheten �r att anse som nyttjande� r�tt, �ven om med r�ttigheten icke �r f�renad r�tt att i �vrigt njdtja fastig� heten. 4 � Best�mmelserna i denna balk om nyttjander�tt avser icke gravr�tt, v�g- r�tt eller bostadsr�tt. Uppl�telsetiden 5 g Avtal om uppl�telse av annan nyttjander�tt �n tomtr�tt �r ej bindande l�ngre �n femtio �r fr�n det avtalet sl�ts. Uppl�telse av fast egendom inom stadsplan �r dock ej bindande l�ngre �n tjugofem �r. Uppl�telse av nytt� jander�tt f�r n�gons livstid g�ller utan begr�nsning till viss tid. Avser uppl�telsen endast eller huvudsakligen r�tt att avverka skog f�r annat �ndam�l �n husbehov, �r avtalet ej bindande l�ngre �n fem �r. 1837000U0. Svensk f�rfattningssamling 1970 � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2510 1970 . Nr 994 F�rsta och andra styckena g�ller ej nyttjander�tt som uppl�tes av staten. F�rsta stycket inverkar ej p� nyttjander�ttshavares r�tt till f�rl�ngning av avtal p� grund av lag. Har arrende eller hyra uppl�tits p� l�ngre tid �n den i f�rsta stycket f�re� skrivna l�ngsta tiden f�r nyttjander�tts best�nd och vill fastighets�garen eller nyttjander�ttshavaren fr�ntr�da avtalet sedan denna tid g�tt ut, skall upps�gning ske. 6 � Uppl�telse av servitut eller r�tt till elektrisk kraft f�r ske utan begr�ns� ning till tiden. F�rl�ngning av tiden f�r uppl�telsen samt �ndringar i och till�gg till uppl�telseavtalet 7 � �verenskommelse om f�rl�ngning av uppl�telsetiden g�ller som ny upp� l�telse. F�rl�ngning p� grund av lag eller med till�mpning av best�mmelse i upp- l�telsea^dalet inneb�r ej att ny uppl�telse kommer till st�nd. 8 � �verenskommelse om �ndring i eller till�gg till uppl�telseavtalet g�ller som ny uppl�telse i f�rh�llande till ny �gare av fastigheten eller innehavare av r�ttighet i denna, om ej annat f�ljer av andra stycket. �ndring i eller till�gg till nyttjander�ttsavtal med till�mpning av best�m� melse i lag om r�tt till f�rl�ngning av s�dant avtal inneb�r ej att ny uppl� telse kommer till st�nd. Sker �ndring i eller till�gg till uppl�telseavtal som uppr�ttats skriftligen, skall detta anm�rkas p� handlingen, om fastighets�garen eller r�ttighetsha- varen beg�r det. Hinder mot andelsuppl�telse 9 � Avtal som inneb�r att i detta kapitel avsedd r�ttighet skall g�lla i andel i fastighet eller i fastighets andel i mark, som �r samf�lld f�r flera fastigheter, har ej verkan som uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk Icraft. R�tt till inskrivning 10 � Nyttjander�tt som uppl�tits genom skriftlig handling samt servitut f�r inskrivas. F�rbeh�ll som strider h�remot �r ulan verkan utom i fr�ga oin arrende eller hyra. � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 . Nr 994 2511 R�tt till elektrisk kraft f�r inskrivas, om �garen av den fastighet i vilken r�ttigheten uppl�tits medgivit skriftligen att inslcrivning f�r ske. R�ttighetens st�llning vid fastighetens �verg�ng till ny �gare 11 � �verl�tes fastighet, som besv�ras av nyttjander�tt eller, servitut, �ligger det �verl�taren i f�rh�llande till r�ttighetshavaren att vid �verl�telsen g�ra f�rbeh�ll om uppl�telsen, om ej inskrivning av r�ttigheten �r beviljad. S� dant f�rbeh�ll medf�r att uppl�telsen g�ller mot den till vilken fastigheten �verl�tes. �verl�tes fastighet, som besv�ras av r�tt till elektrisk kraft, g�ller upp� l�telsen mot den nye �garen oberoende av f�rbeh�ll. 12 � Har betr�ffande skriftlig uppl�telse, som skall �ga best�nd mot ny �gare av fastigheten, tr�ffats �verenskommelse som avses i 7 � f�rsta stycket eller 8 � f�rsta stycket och �r �verenskommelsen anm�rkt p� fastighets�garens exemplar av uppl�telsehandlingen, g�ller �verenskommelsen mot den nye �garen som om f�rbeh�ll skett. 13 � �ven om f�rbeh�ll ej skett, g�ller uppl�telse som avser arrende eller hyra mot ny �gare av fastigheten, om uppl�telsen skett genom skriftligt avtal och tilltr�de �gt rum f�re �verl�telsen. F�rsta stycket g�ller ej i fr�ga om �verenskommelse som avses i 8 �. I fr�ga om �verenskommelse som avses i 7 � g�ller f�rsta stycket endast om den f�rut g�llande uppl�telsetiden utg�tt f�re �verl�telsen, varvid tilltr�de ej skall anses ha �gt rum innan �verenskommelsen tr�tt i till�mpning. 14 � I annat fall �n som avses i 1113 � g�ller uppl�telsen mot den till vilken fastigheten �verl�tits endast om uppl�telsen enligt 17 kap. �ger f�retr�de framf�r �verl�telsen p� grund av inskrivning eller den nye �garen vid �ver� l�telsen �gde eller bort �ga k�nnedom om uppl�telsen. �verl�tes vid arrende eller hyra fastigheten efter r�ttighetshavarens till� tr�de och g�ller enligt 1113 �� uppl�telsen ej mot den nye �garen, skall uppl�telsen likv�l best� mot honom, om han ej upps�ger avtalet inom tre m�nader fr�n �verl�telsen. 15 � F�rbeh�ll som strider mot best�mmelserna i 1114 �� om r�ttighetens best�nd mot ny �gare av fastigheten �r utan verkan. 16 � S�ljes fastighet p� exekutiv auktion, g�ller uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft mot den nye �garen endast om f�rs�lj- � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2512 1970 . Nr 994 ningen skett under f�rbeh�ll om r�ttighetens best�nd enligt lagen ( ) om exekutiv f�rs�ljning av fast egendom eller r�ttigheten enligt samma lag �r skyddad utan f�rbeh�ll. Best�mmelser om verkan av underl�tenhet att upps�ga arrende- eller hyresavtal som enligt f�rsta stycket ej g�ller mot ny �gare finns i lagen ( ) om exekutiv f�rs�ljning av fast egendom. 17 � �verl�tes fastigheten och skall uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft g�lla mot den nye �garen, �r denne ber�ttigad att uppb�ra arrendeavgift, hyra eller annat vederlag f�r r�ttigheten i den m�n vederlaget f�rfaller till betalning efter det att han tilltr�tt fastigheten. Efter n�mnda tidpunkt f�r han �ven i �vrigt ut�va de befogenheter som p� grund av uppl�telsea^dalet tillkommer fastighetens �gare. P� belopp, som f�rfal� ler till betalning mer �n sex m�nader eller, i fr�ga om arrende, mer �n ett �r efter det att r�ttighetshavaren erh�ll k�nnedom om �verl�telsen eller fick sk�lig anledning till f�rmodan d�rom, f�r r�ttighetshavaren icke av� r�kna fordran hos den f�rre �garen. I fr�ga om s�dant belopp g�ller ej hel� ler betalning som r�ttighetshavaren erlagt till den f�rre �garen eller annan uppg�relse med denne, om icke den nye �garen �gde eller bort �ga k�nne� dom d�rom vid �verl�telsen. Den nye �garen har att uppfylla tidigare �gares �ligganden i den m�n de skall fullg�ras efter det att han tilltr�tt fastigheten. Har fastigheten f�rv�rvats p� exekutiv auktion, g�ller lagen ( ) om exekutiv f�rs�ljning av fast egendom i fr�ga som avses i f�rsta och andra styckena. 18 � Har den som �verl�tit fastigheten f�rsummat att g�ra f�rbeh�ll enligt 11 � f�rsta stycket och kommer uppl�telse av nyttjander�tt eller servitut till f�ljd d�rav ej att g�lla mot den nye �garen, skall �verl�taren ers�tta r�ttighetshavaren dennes skada. 19 � S�ljes fastigheten p� exekutiv auktion och kommer uppl�telse av nytt� jander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk Icraft ej att g�lla mot den nye �ga� ren, skall den fr�n vilken f�rs�ljningen �gt rum ers�tta r�ttighetshavaren dennes skada. Har r�ttigheten bevarats genom att r�ttighetshavaren tillskju� tit medel enligt lagen ( ) om exekutiv f�rs�ljning av fast egendom, har r�ttighetshavaren s�som skadest�nd r�tt till ers�ttning f�r tillskottet i den m�n detta ej �verstiger v�rdet av r�ttigheten. Om uppl�telsen skett utan vederlag, �ger vad som sagts f�rut till�mpning endast om fastigheten s�lts f�r annat �ndam�l �n till betalning av fordran f�r vilken den p� grund av utm�tning eller eljest svarar. � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2513 R�tt till ers�ttning enligt f�rsta stycket tillkommer ej r�ttighetsliavare som genom �verenskommelse vid auktionen l�tit r�ttighetens f�retr�desl�ge f�rs�mras, om det ej �r uppenbart att r�ttigheten �nd� skulle ha g�tt f�r� lorad. 20 � Underl�ter den nye �garen att fullg�ra vad som anges i 17 � andra stycket, �r �verl�taren skyldig att ers�tta r�ttighetshavaren dennes skada. F�r er� s�ttningen svarar �ven s�dan tidigare �gare av fastigheten mot vilken upp� l�telsen varit g�llande. F�r ers�ttning som den fr�n vilken fastigheten �verg�tt har att utgiva till r�ttighetshavare enligt 18 eller 19 �, svarar �ven s�dan tidigare �gare av fastigheten mot vilken uppl�telsen varit g�llande. R�tt till ers�ttning till� kommer dock ej r�ttighetshavare mot s�dan tidigare �gare utan vars sam� tycke han l�tit inskrivning av r�ttigheten d�das eller neds�ttas, om det ej, n�r fr�ga �r om exekutiv f�rs�ljning, �r uppenbart att r�ttigheten �nd� skul� le ha g�tt f�rlorad. Den som �ir ers�ttningsskyldig enligt f�rsta eller andra stycket blir fri fr�n ansvar, om ej r�ttighetshavaren inom sex m�nader fr�n det han fick k�nne� dom om att fastigheten �verg�tt fr�n denne skriftligen anm�lt att han vill kunna h�lla sig till honom. 21 � F�rbeh�ll som upph�ver eUer inskr�nker r�ttighetshavarens r�tt till er� s�ttning enligt 1820 �� r utan verkan. R�ttigheters inb�rdes st�llning 22 � Finns i samma fastighet flera r�ttigheter som ej �r inskrivna och kan de ej utan f�rf�ng f�r n�gondera ut�vas -sid sidan av varandra, �ger de sins� emellan f�retr�de efter den tidsf�ljd i vilken de uppl�tits. �r uppl�telserna samtidiga eller kan det ej utr�nas i vilken tidsf�ljd de skett, skall r�tten p� talan f�rordna om f�retr�det mellan dem efter vad som med h�nsyn till omst�ndigheterna �r sk�ligt. 23 � Vid exekutiv auktion �ger r�ttigheter som ej �r inskrivna sinsemellan f�retr�de efter den tidsf�ljd i vilken de uppl�tits. �r uppl�telserna samtidiga eller kan det ej utr�nas i vilken tidsf�ljd de skett, �ger de lika r�tt, om ej annat blivit best�mt enligt 22 � andra stycket. F�rsta stycket g�ller i till�mpliga delar n�r myndighet i annat fall �n med anledning av exekutiv auktion f�rdelar medel mellan r�tts�gare i den ordning som g�ller vid f�rdelning av k�peskilling f�r exekutivt f�rs�ld fast egendom. � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2514 1970 . Nr 994 24 � N�r r�ttighet, som ej utan f�rf�ng f�r annnn r�ttighet kan ut�vas vid sidan av denna, skall vika, har r�ttighetshavaren r�tt till ers�ttning av uppl�taren f�r skada, om han vid uppl�telsen varken �gde eller bort �ga k�nnedom om den andra uppl�telsen. R�ttighetens upph�rande i vissa fall 25 � Best�mmelserna i 6 kap. 8 � �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om nyttjander�tt, servitut och r�tt till elektrisk kraft. �r r�ttighet som uppl�tits mot vederlag utan verkan enligt f�rsta stycket, har r�ttighetshavaren r�tt tiU ers�ttning av uppl�taren f�r skada, om han var i god tro n�r uppl�telsen �gde rum. Best�mmelser om att r�ttighets� havaren i vissa fall kan f� ers�ttning av staten finns i 18 kap. 26 � Om r�ttighetens upph�rande eller inskr�nkning p� grund av expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv samt om r�ttighetshavarens r�tt till ers�ttning med anledning d�rav finns s�rskilda best�mmelser. Verkan av �ndring i fastighetsindelningen 27 � Delas fastighet som besv�ras av nyttjander�tt eller servitut, g�ller r�ttig� heten i var och en av de nya fastigheterna. �r r�ttighetens ut�vning genom uppl�telseavtalet begr�nsad till visst omr�de, upph�r r�ttigheten dock att besv�ra fastighet som icke omfattar n�gon del av omr�det. Delas fastighet, i vilken uppl�tits r�tt till elektrisk kraft, g�ller r�ttigheten i den fastighet till vilken den elektriska luraftstationen h�r efter delningen. 28 � G�ller nyttjander�tt eller servitut efter fastighetsdelning i flera fastighe� ter, skall vederlag som utg�r f�r r�ttigheten tillkomma �garna av dessa i f�rh�llande till belastningen p� varje fastighet. 29 � Om fastighet som besv�ras av nyttjander�tt eller servitut underg�r fas� tighetsreglering, f�r r�ttigheten d�refter ut�vas p� omr�de, som genom regleringen �verf�res till fastigheten. Detta g�ller dock icke, om r�ttighetens ut�vning genom uppl�telseavtalet �r begr�nsad till viss del av fastigheten eller ut�vning av r�ttigheten p� det �verf�rda omr�det eljest m�ste anses strida mot uppl�telsen. F�reskrift om r�tt f�r fastighetsbildningsmyndig� heten att best�mma nytt omr�de f�r ut�vning av nyttjander�tt finns i fas� tighetsbildningslagen (1970:988). � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2515 Nyttjander�tt, servitut och r�tt till elektrisk kraft g�ller ej vidare i mark eller byggnad som genom fastighetsreglering fr�ng�r fastighet vari r�ttig� heten uppl�tits. Det �ligger den som tilltr�der s�dan byggnad att inom en m�nad fr�n tilltr�det upps�ga hyresavtal som g�llde mot avtr�daren, I an� nat fall g�ller avtalet mot honom. 30 � Har fastighet som besv�ras av tomtr�tt eller servitut genom fastighets� reglering underg�tt f�r�ndring av betydelse f�r r�ttighetens ut�vning, skall vederlag som utg�r f�r r�ttigheten j�mkas. Om fastighet genom fastighetsreglering underg�tt f�r�ndring som medf�rt att v�rdet av annan nyttjander�tt �n tomtr�tt minskats, skall vederlaget neds�ttas med sk�ligt belopp. Vill nyttjander�ttshavaren hellre upps�ga av� talet, f�r han g�ra det, om f�r�ndringen ej �r av ringa betydelse. Inneb�r f�r�ndringen att nyttjander�ttens v�rde �kas, f�r fastighets�garen upp� s�ga avtalet, om nyttjander�ttshavaren icke medger sk�lig h�jning av vederlaget. Talan om j�mkning av vederlaget enligt f�rsta stycket eller om neds�tt� ning d�rav enligt andra stycket skall v�ckas inom tv� m�nader fr�n det fastighetsbildningsbeslutet vann laga kraft. F�r upps�gning enligt andra stycket g�ller samma tid. lakttages ej tiden, �r r�tten till talan eller upp� s�gning f�rlorad. Om r�ttighetshavares r�tt till ers�ttning i vissa fall vid fastighetsregle� ring finns s�rskilda best�mmelser. 8 KAP. An-ende i allm�nliet Inledande best�mmelser 1� Uppl�telse av jord till nyttjande mot vederlag kan enligt best�mmelserna i delta kapitel och 911 kap. ske som jordbruksarrende, bostadsarrende, an� l�ggningsarrende eller l�genhetsarrende. L�genhetsarrende f�religger n�r jord uppl�tes p� arrende f�r annat �nda� m�l �n jordbruk och uppl�telsen icke �r att anse som bostadsarrende eller anl�ggningsarrende. 2� F�rbeh�ll som strider mot best�mmelse i detta kapitel eller i 911 kap. �r utan verkan mot arrendatorn eller den som har r�tt att tr�da i hans st�lle, om ej annat anges. � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2516 1970 . Nr 994 I de fall d� enligt vad d�rom �r f�reslcrivet arrenden�mndens godk�n� nande fordras f�r giltighet av f�rbeh�ll som avses i f�rsta stycket eller annat avtalsvillkor, f�r godk�nnande s�kas endast om detta angivits i avtalet. Avsl�r n�mnden framst�llning om godk�nnande, f�rfaller avtalet, om ej annat �verenskommits. Arrendeavtals ing�ende 3� Avtal om jordbruksarrende, bostadsarrende och anl�ggningsarrende skall uppr�ttas sloiftligen. I bandlingen skall samtbga a^i;alsvilIkor anges. �nd� ring eller till�gg som ej avfattas skriftligen �r utan verkan. Har arrendatorn tilltr�tt arrendest�llet utan att skriftUgt avtal blivit uppr�ttat och bar det ej berott p� honom att giltigt arrendeavtal sedermera icke kommit till st�nd, bar han r�tt till ers�ttning f�r skada. V�ckes ej talan om ers�ttning inom ett �r fr�n det jorden avtr�ddes, �r r�tten till s�dan talan f�rlorad. Avtal om l�genbetsarrende skall uppr�ttas slcriftligen, om ej annat �ver- enskommes. Arrendeavtals upph�rande vid upps�gning m. m. 4� Upps�ges arrendeavtal med anledning av att arrender�tten �r f�rverkad, upph�r avtalet att g�lla p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter upp� s�gningen, om ej r�tten eller �verexekutor finner sk�ligt �l�gga arrendatorn att avflytta tidigare eller annat f�ljer av 25 �. Om arrendeavtal upps�ges av annan orsak som ger jord�gare eller arren- dator r�tt att fr�ntr�da avtalet, upph�r avtalet att g�lla p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter sex m�nader fr�n upps�gningen. Sker upps�gningen innan arrendatorn tilltr�tt arrendest�llet, upph�r avtalet dock genast att g�lla. Fardag �r den 14 mars. 5 � �r vid l�genbetsarrende arrendetiden ej best�md, upph�r avtalet att g�lla p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter sex m�nader fr�n det upps�gning skedde. Sker upps�gningen innan arrendatorn tilltr�tt arrendest�llet, upp� h�r avtalet dock genast att g�lla. Vad som sagts nu g�ller ej, om upps�g� ningstid avtalats. 6� �r jordbruksarrende, bostadsarrende eller l�genbetsarrende uppl�tet f�r arrendatorns livstid, bar vid dennes d�d hans make r�tt att intr�da som arrendator under sin livstid, om �ktenskapet ing�tts innan avtalet tr�ffades. Ing�r den efterlevande maken nytt �ktenskap, f�r jord�garen dock upps�ga avtalet. N�r avtalet upph�r att g�lla p� grund av arrendatorns eller den ef- � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2517 terlevande malcens d�d, skall arrendest�llet avtr�das p� den fardag som in� tr�ffar n�rmast efter sex m�nader fr�n d�dsfallet. 7� Infaller dag d� arrendest�lle enligt lag eller avtal skall tilltr�das eller av� tr�das p� s�ndag eller annan allm�n helgdag, skall tilltr�de eller avtr�de i st�llet ske n�sta vardag, om ej annat avtalats. S�ttet f�r upps�gning 8� Upps�gning skall vara skriftlig, om ej skriftligt erk�nnande av upps�g� ningen l�mnas. Upps�gning f�r ske hos den som �r beh�rig att mottaga ar� rendeavgift p� jord�garens v�gnar. Skriftlig upps�gning skall delges den som s�kes f�r upps�gning, dock utan till�mpning av 1215 �� delgivningslagen (1970: 428). Tr�ffas ej den som s�kes i sitt hemvist, f�r upps�gningen s�ndas i re� kommenderat brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av upps�g� ningen skall dessutom l�mnas antingen i den s�ktes bostad till vuxen med� lem i det hush�ll som han tillh�r eller, om han driver r�relse med fast kon� tor, p� kontoret till n�gon som �r anst�lld d�r. P�tr�ffas icke n�gon som an� givits nu, skall upps�gningen i st�llet l�ggas i den s�ktes postl�da, om s�dan finns. Upps�gning har skett n�r vad som sagts nu blivit fullgjort. Har jord�gare eller arrendator, hos vilken upps�gning skall ske, ej k�nt hemvist h�r i riket och finns ej heller k�nt ombud som har r�tt att mottaga upps�gning f�r honom, f�r upps�gning ske genom kung�relse i Post- och Inrikes Tidningar. St�mningsans�kan med jnkande att arrendef�rh�llande skall upph�ra och ans�kan om vr�kning av arrendator g�ller som upps�gning n�r delgivning skett i beh�rig ordning. Hinder i arrender�tten 9 � Har jord�garen i arrendeavtalet uppgivit att arrendest�llets �govidd �r st�rre �n den �r eller har han i avtalet l�mnat liknande oriktig uppgift, har arrendatorn r�tt till sk�lig neds�ttning av arrendeavgiften och ers�ttning f�r skada. Han f�r �ven upps�ga avtalet. �r bristen av ringa betydelse eller har mer �n ett �r g�tt fr�n tilltr�det, f�r upps�gning ske endast om jord� �garen f�rfarit svikligt. 10 � Minskas eller f�rs�mras arrendest�llets �gor genom vattenfl�de, jordras eller annan s�dan h�ndelse och �r ej arrendatorn v�llande till skadan, har arrendatorn r�tt till sk�lig neds�ttning av arrendeavgiften. Han f�r �ven � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2518 1970 . Nr 994 upps�ga avtalet, om ej f�r�ndringen �r av ringa betydelse. Upps�gning f�r ej ske sedan mer �n ett �r g�tt fr�n f�r�ndringen eller, om denna intr�ffade innan arrendatorn tilltr�dde arrendest�llet, fr�n tilltr�det. 11 � Om n�gon del av arrendest�llet fr�ng�r arrendatorn p� grund av att an� nat f�rv�rv �ger f�retr�de eller till f�ljd av omst�ndighet som avses i 7 kap. 25 �, har arrendatorn r�tt till sk�lig neds�ttning av arrendeavgiften. Arren� datorn har �ven r�tt att upps�ga avtalet enligt reglerna i 10 �, om han var i god tro n�r avtalet tr�ffades. Best�mmelser om ers�ttning f�r skada finns i 7 kap. Betalning av arrendeavgift 12 � Arrendeavgift skall betalas senast tre m�nader f�re varje arrende�rs ut� g�ng, om ej annat avtalats. Besiktning m. m. 13 � Jord�garen har r�tt att erh�lla tilltr�de till arrendest�llet f�r besiktning. Skall arrendest�llet avtr�das, �r arrendatorn skyldig att l�ta det visas p� l�mplig tid. Jord�garen skall i god tid underr�tta arrendatorn om dagen f�r besiktningen eller visningen. Pant eller borgen 14 � �r pant eller borgen st�lld f�r arrendeavtalets fullg�rande och f�rs�mras s�kerheten, �r arrendatorn skyldig att p� anfordran st�lla ny s�kerhet med vilken jord�garen sk�ligen kan n�jas. G�r han det ej inom tre m�nader, f�r jord�garen upps�ga avtalet. Upps�ges avtalet, har jord�garen r�tt till ers�tt� ning f�r skada. Utm�tning och konkurs 15 � Om fastigheten utm�tes f�re tilltr�desdagen eller om f�re n�mnda dag fordran f�r vilken pantr�tt uppl�tits i fastigheten fastst�lles till betalning ur denna, f�r arrendatorn upps�ga avtalet. Han har �ven r�tt till ers�ttning f�r skada. Upps�gning skall dock ske inom en m�nad fr�n det arrendatorn fick k�nnedom om utm�tningen eller fastst�llandet till betalning. Upph�ves utm�tningen eller f�rfaller eljest fr�gan om fastighetens f�rs�ljning, f�r ej upps�gning ske d�refter. � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2519 16 � Best�mmelserna i 15 � �ger motsvarande till�mpning, om jord�garen f�r� s�ttes i konkurs f�re tilltr�desdagen. 17 � F�rs�ttes arrendatorn i konkurs, f�r konkursboet upps�ga avtalet. Jord� �garen har d�rvid r�tt till ers�ttning f�r skada. 18 � F�rs�ttes vid bostadsarrende, anl�ggningsarrende eller l�genhetsarrende arredantorn i konkurs innan han tilltr�tt arrendest�llet och har ej jord� �garen s�kerhet f�r avtalets fullg�rande med vilken han sk�ligen kan n�jas, f�r jord�garen upps�ga avtalet, om han ej erh�ller s�dan s�kerhet inom en A^ecka efter anfordran. Upps�ger jord�garen avtalet och �r detta tr�ffat f�r viss tid som ej un� derstiger tio �r, skall jord�garen utge sk�lig ers�ttning f�r arrender�ttens v�rde, om ej annat avtalats. I annat fall �n d� avtalet tr�ffats f�r viss tid som ej understiger tio �r har jord�garen, om han upps�ger avtalet, r�tt till ers�ttning f�r skada. Om jordbruksarrende finns s�rskilda best�mmelser i 9 kap. Arrendatorns r�tt att uppl�ta nyttjander�tt 19 � Arrendatorn f�r ej utan jord�garens samtycke uppl�ta nyttjander�tt till arrendest�llet eller del av detta. Han f�r dock, om ej annat avtalats, hyra ut ledigt utrymme i byggnad eller uppl�ta omr�de av ouppodlad mark till upp� lagsplats eller f�r liknande �ndam�l, om det kan ske utan ol�genhet f�r jord�garen. 20 � Arrendatorn f�r hyra ut egen byggnad p� arrendest�llet, om det kan ske utan avsev�rd ol�genhet f�r jord�garen och ej annat avtalats. Bortf�rande av arrendatorn tillh�rig egendom 21 � Har arrendatorn uppf�rt egen byggnad p� arrendest�llet eller har han i �vrigt nedlagt kostnad p� detta ut�ver vad som �legat honom, skall bygg� naden eller vad som eljest utf�rts erbjudas jord�garen till inl�sen, n�r ar� rendatorn fr�ntr�der arrendet. Har jord�garen ej inom en m�nad fr�n det erbjudandet gjordes f�rklarat sig villig antaga detta, f�r arrendatorn f�ra bort egendomen. Han skall dock �terst�lla arrendest�llet i tj�nligt skick. �r ej vad som arrendatorn enligt f�rsta stycket f�r skilja fr�n arrende� st�llet bortf�rt inom tre m�nader fr�n det arrendest�llet avtr�ddes eller an� spr�k p� l�sen slutligt ogillades, tillfaller det jord�garen utan l�sen. � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2520 1970 . Nr 994 Hai' �mnen h�mtats fr�n jord�garens fastighet till byggnad eller annan anl�ggning, f�r anl�ggningen ej tagas bort, innan arrendatorn ersatt jord� �garen v�rdet av vad som tagits fr�n fastigheten. Best�mmelserna i denna paragraf g�ller ej, om annat avtalats. 22 � Har avtr�dande arrendator p� arrendest�llet l�mnat kvar annan honom tillh�rig egendom �n som avses i 21 � och f�rsummar han att inom tre m� nader efter anmaning f�ra bort egendomen, tillfaller den jord�garen utan l�sen. Arrender�ttens f�rverkande 23 � Arrender�tten �r f�i*verkad och jord�garen s�ledes ber�ttigad att upps�ga avtalet, 1. om arrendatorn dr�jer med betalning av arrendeavgiften ut�ver en m� nad efter f�rfallodagen, 2. om arrendatorn vid jordbruksarrende undandrager sig att utf�ra ar� bete som �ligger honom enligt avtalet, 3. om arrendatorn vanv�rdar arrendest�llet eller om han efters�tter vad som �ligger honom enligt 9 kap, 35 � och icke efter tills�gelse vidtager r�t� telse, 4. om arrendatorn nyttjar arrendest�llet f�r annat �ndam�l �n som f�r� utsatts vid uppl�telsen eller, om viss odlingsplan �r fastst�lld i avtalet eller detta inneh�ller annan best�mmelse om h�vden, avviker fr�n vad som s� lunda best�mts och icke efter tills�gelse -\adtager r�ttelse, 5. om arrendatorn i strid med best�mmelserna i denna balk �verl�ter arrender�tten eller eljest s�tter annan i sitt st�lle eller uppl�ter nyttjande� r�tt, 6. om arrendatorn �sidos�tter avtalsenlig skyldighet, som g�r ut�ver hans �ligganden enligt denna balk, och det m�ste anses vara av synnerlig vikt f�r jord�garen att skyldigheten fullg�res. Arrender�tten �r icke f�rverkad, om det som ligger arrendatorn till last �r av ringa betydelse. Upps�ges avtalet, har jord�garen r�tt till ers�ttning f�r skada. 24 � �r arrender�tten f�rverkad p� grund av f�rh�llande som avses i 23 � f�rsta stycket 14 men sker r�ttelse innan jord�garen gjort bruk av sin r�tt att upps�ga avtalet, kan arrendatorn icke d�refter skiljas fi'�n arrendest�llet p� den grunden. Detsamma g�ller, om jord�garen icke uppsagt avtalet inom sex m�nader fr�n det han fick k�nnedom om f�rh�llande som avses i 23 � f�rsta stycket 5 eller 6. � </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2521 25 � �r arrender�tten enligt 23 � f�rsta stycket 1 f�rverkad p� grund av dr�js� m�l med betalning av arrendeavgift och har jord�garen med anledning d�rav uppsagt avtalet, f�r arrendatorn ej p� grund av dr�jsm�let skiljas fr�n ar- rendest�llet, om arrendeavgiften betalas senast tolfte vardagen fr�n upp� s�gningen. I avvaktan p� att arrendatorn visar sig ha fullgjort vad som s� lunda fordras f�r att �tervinna arrender�tten, f�r beslut om vr�kning icke meddelas f�rr�n fjorton vardagar f�rflutit fr�n upps�gningen. S�rskilda best�mmelser 26 � Jord�gare eller arrendator, som vill framst�lla fordringsanspr�k p� grund av arrendef�rh�llande, skall v�cka talan d�rom inom tv� �r fr�n det arren� datorn avtr�dde arrendest�llet. Om vid jordbruksarrende syn som skall ligga till grund f�r avr�kning klandras f�re utg�ngen av tid som angivits nu, f�r talan v�ckas inom tv� �r fr�n det klandret slutligt avgjordes. lakttages ej tiden, �r r�tten till talan f�rlorad, om ej annat avtalats. Om den ena parten v�ckt talan i r�tt tid, har den andra parten r�tt till kvittning, fast�n hans r�tt till talan �r f�rlorad. 27 � Skulle till�mpning av arrendevillkor uppenbarligen strida mot god sed i arrendef�rh�llanden eller eljest vara otillb�rlig, f�r villkoret j�mkas eller l�mnas utan avseende. 28 � Vid jordbruksarrende och bostadsarrende f�r avtal mellan jord�gare och arrendator, att framtida t^dst med anledning av arrendef�rh�llandet skall h�nskjutas till avg�rande av skiljem�n utan f�rbeh�ll om r�tt f�r parterna att klandra sluljedomen, ej g�ras g�llande i fr�ga om arrendatoms r�tt eller skyldighet att tilltr�da eller kvarsitta p� arrendest�llet, fastst�llande av ar� rendevillkor i fall som avses i 9 kap. 12 eller 18 � eller 10 kap. 6 � eller be� st�mmande av ers�ttning enligt 9 kap. 14 �. I �vrigt g�ller skiljeavtalet ej s�vitt d�rigenom skiljem�n utsetts eller best�mmelse meddelats om skilje� m�nnens antal, s�ttet f�r deras utseende eller f�rfarandet ^dd skiljen�mn� den. I ber�rda h�nseenden skall lagen (1929: 145) om skiljem�n till�mpas. Vad som sagts nu utg�r dock ej hinder f�r att i skiljeavtalet utse arrende� n�mnden till skiljen�mnd eller best�mma kortare tid f�r sldljemanna�t- g�rdens avslutande �n den tid om sex m�nader som anges i n�mnda lag. F�rfarandet i arrendetvister 29 � I varje l�n skall finnas en arrenden�mnd. Konungen kan dock best�mma, att annat omr�de �n l�n skall utg�ra verksamhetsomr�de f�r arrenden�mnd. � </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2522 1970 . Nr 994 30 � Arrenden�mnd har till uppgift att medla i arrendetvister och att pr�va fr�gor om f�rl�ngning av arrendeavtal vid jordbruksarrende eller bostads� arrende, fastst�llande av villkoren f�r s�dan f�rl�ngning och best�mmande av ers�ttning enligt 9 kap. 14 � samt �vriga fr�gor som enligt denna balk ankommer p� n�mnden. N�mnden kan �ven vara skiljen�mnd i arrende- t-^dster. N�rmare best�mmelser om arrenden�mnd meddelas i s�rskild lag. 31 � Om part ej godtager arrenden�mnds beslut i fr�ga om f�rl�ngning av ar� rendeavtal, fastst�llande av villkoren f�r s�dan f�rl�ngning eller best�m� mande av ers�ttning enligt 9 kap. 14 � eller i fr�ga som avses i 9 kap. 18 el� ler 21 �, f�r parten Idandra beslutet genom att v�cka talan mot den andra parten inom tv� m�nader fr�n det parten erh�ll del av beslutet. Klandras icke beslutet inom denna tid, �r parts r�tt till talan f�rlorad. Arrenden�mnds beslut i �rende enligt 9 kap. 2, 3, 7 eller 17 �, 10 kap. 24 eller 7 � eller 11 kap. 2 � f�r ej klandras. 32 � Arrendetvist som ej enligt 30 � ankommer p� arrenden�mnds pr�vning skall, om icke Konungen best�mmer annat, upptagas av den fastighetsdom� stol inom vars omr�de fastigheten �r bel�gen. �ven klandertalan som avses i 31 � och �rende enligt 9 kap. 24 � upptages av denna domstol. Tvist som efter klander mot arrenden�mnds beslut �r anb�ngig vid dom� stol f�r �terf�rvisas till n�mnden. 33 � Talan f�r ej f�ras mot fastighetsdomstols dom i fr�ga om fastst�llande av arrendevillkor i fall som avses i 9 kap. 12 eller 13 � eller 10 kap. 6 � eller i fr�ga som avses i 9 kap. 18 eller 21 � och ej heller mot bovr�tts dom i fr�ga om f�rl�ngning av arrendeavtal, fastst�llande av arrendevillkor i fall som nyss angivits eller best�mmande av ers�ttning enligt 9 kap. 14 �. 9 KAP. Jordbruksarrende Inledande best�mmelse 1 � Detta kapitel avser arrendeavtal, varigenom jord uppl�tes till brukande. Arrendetid 2 � Avtal om jordbruksarrende skall tr�ffas f�r viss tid eller f�r arrenda- � </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2523 torns livstid. Avser uppl�telsen jord, var�ver uppl�taren ieke kan f�rfoga ut�ver sin egen besittningstid, f�r avtal tr�ffas �ven f�r s�dan tid. �r arrendetiden icke best�md enligt vad som sagts nu, g�ller avtalet f�r fem �r. Omfattar arrende f�r viss tid bostad f�r arrendatorn, skall arrendetiden utg�ra minst fem �r eller, om jord�garen �r kommun, minst ett �r. Har av� tal tr�ffats f�r kortare tid, g�ller det f�r den nu angivna minsta tiden. Om arrenden�mnden godk�nt avtalet i denna del, g�ller det dock f�r den �verenskomna tiden. F�rbeh�ll om r�tt f�r jord�garen att i annat fall �n som anges i 7 kap. 5 och 30 ��, 8 kap. 6, 14 och 23 �� samt 30, 32 och 33 �� detta kapitel �tertaga arrendest�llet eller del d�rav f�re arrendetidens utg�ng g�ller endast om det godk�nts av arrenden�mnden. 3 � Vid arrende f�r viss tid som ej understiger ett �r skall upps�gning alltid ske f�r att avtalet skall upph�ra att g�lla vid arrendetidens utg�ng. Upp� s�gningen skall ske senast ett �r f�re arrendetidens utg�ng, om avtalet tr�ffats f�r minst fem �r, och i annat fall senast �tta m�nader dessf�r� innan. Om avtalet ej upps�ges inom r�tt tid, anses det f�rl�ngt p� tid som motsvarar arrendetiden, dock l�ngst fem �r. F�rbeh�ll som strider mot f�rsta eller andra stycket g�ller mot arren� datorn, om det godk�nts av arrenden�mnden. F�rbeh�ll om l�ngre tid f�r f�rl�ngning av avtalet �n som anges i andra stycket g�ller utan s�dant godk�nnande. 4 � G�ller arrendeavtal f�r viss tid som understiger ett �r och har ej f�r� beh�ll gjorts om upps�gning, anses avtalet f�rl�ngt p� tid som motsvarar arrendetiden, om arrendatorn fortsatt med brukandet tv� m�nader efter arrendetidens utg�ng utan att jord�garen anmodat honom att l�mna arrendest�llet. Vad som sagts nu g�ller ej, om annat avtalats. 5 � Avlider arrendatorn f�re arrendetidens utg�ng, f�r d�dsboet upps�ga av� talet inom sex m�nader fr�n d�dsfallet, om ej annat avtalats. 6 � Den som skall tilltr�da arrendest�lle har r�tt att fjorton dagar f�re till� tr�desdagen f� �t sig uppl�ten h�lften i arrendest�llets hus, om ej annat avtalats. R�tt till f�rl�ngning av arrendeavtalet m. m. 7 � Best�mmelserna i 813 �� g�ller vid arrende f�r viss tid, utom n�r � </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2524 1970 . Nr 994 1. arrendetiden uppg�r till h�gst ett �r och arrendet icke omfattar bostad f�r arrendatom, eller 2. arrendef�rh�llandet upph�r p� den grund att arrender�tten �r f�rver� kad eller f�rh�llande som avses i 8 kap, 14 � f�religger. F�rbeh�ll att arrender�tten icke skall vara f�renad med r�tt till f�r� l�ngning g�ller, om det godk�nts av arrenden�mnden. 8 � Om jord�garen uppsagt arrendeavtalet eller om arrendatom uppsagt av� talet enligt 3 � och i upps�gningen beg�rt f�rl�ngning av avtalet p� �nd� rade villkor, har arrendatom r�tt till f�rl�ngning av avtalet, utom n�r 1. arrender�tten �r f�rverkad eller avtalet kan upps�gas enligt 8 kap. 14 � utan att likv�l jord�garen uppsagt avtalet att upph�ra p� n�gon av dessa grunder, 2. arrendatom i annat fall �sidosatt sina f�rpliktelser i s�dan m�n att avtalet sk�ligen icke b�r f�rl�ngas, 3. jord�garen g�r sannolikt, att han sj�lv, hans make eller avkomling eller hans adoptivbarn eller dess avkomling skall bruka arrendest�llet, 4. jord�ga[ren g�r sannohkt, att arrendest�llet beh�vs f�r en mera �nda� m�lsenlig indelning i brulmingsenheter, och det ej av s�rskilda sk�l �r obil� ligt mot arrendatom att arrendef�rh�llandet upph�r, 5. jord�garen g�r sannolikt, att arrendest�llet skall anv�ndas i enlig� het med fastst�lld stadsplan eller byggnadsplan, 6. jord�garen i annat fall g�r sannolikt, att arrendest�llet skall anv�n� das f�r annat �ndam�l �n jordbruk, och det ej �r obilligt mot arrendatom att arrendef�rh�llandet upph�r. Om jord�garens intresse blir tillgodosett genom att arrendatom avtr� der endast en del av arrendest�llet och avtalet l�mpligen kan f�rl�ngas s� vitt avser arrendest�llet i �vrigt, har arrendatom utan hinder av f�rsta stycket r�tt till s�dan f�rl�ngning. 9 � Vid f�rl�ngning av arrendeavtal �r arrendatom skyldig att godtaga den arrendeavgift som jord�garen fordrar. Om hans krav �r osk�ligt, skall dock avgiften utg� med sk�ligt belopp. Annat av jord�garen uppst�llt villkor skall g�lla, om det ej strider mot god sed i arrendef�rh�llanden eller eljest �r obilligt. F�rl�ngning skall dock ske f�r tid som motsvarar arrendetiden, om denna ej �verstiger fem �r, och i annat faU f�r fem �r. F�rl�ngning kan �ven ske f�r annan tid �n som sagts nu, om detta av s�rsldld anledning �r l�mpligare. I den m�n �ndring av arrendevillkoren ej p�kallas, skall samma villkor som f�rut g�lla. Tr�ffas vid f�rl�ngning av arrendeavtal �verenskommelse om villkoren f�r det fortsatta arrendet, skall �verenskommelsen, oavsett best�mmelserna i f�rsta stycket, l�nda till efterr�ttelse i den m�n ej annat f�ljer av best�m" melserna i �vrigt i denna balk. � </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2525 10 � Upps�ges arrendeavtal och f�religger tvist om f�rl�ngning av avtalet eller om villkor f�r s�dan f�rl�ngning, �ligger det jord�garen att skriftligen med� dela arrendatorn att denne, om han icke g�r med p� att flytta, har att senast tv� m�nader efter det att han f�tt del av meddelandet h�nskjuta tvisten till arrenden�mnden. Meddelandet skall l�mnas i den ordning som enligt 8 kap. 8 � g�ller f�r upps�gning. Best�mmelsen i 8 kap. 8 � tredje stycket tredje punkten g�ller dock ej. Om jord�garen fullgjort vad som �ligger honom enligt f�rsta stycket, har arrendatorn att h�nskjuta tvisten till arrenden�mnden inom den i f�rsta stycket angivna tiden. lakttages ej denna, f�rfaller r�tten till f�rl�ngning av avtalet. 11 � �r f r�ga om f�rl�ngning av arrendeavtalet �nnu ej avgjord n�r arrende� tiden g�r ut, har arrendatorn r�tt att kvarsitta p� arrendest�llet till dess fr�gan �r slutligt avgjord. F�r tid som arrendatorn s�lunda kvarsitter skall de f�rut g�llande arrendevillkoren till�mpas till dess villkor f�r samma tid blir slutligt best�mda. 12 � Bifalles arrendatorns talan om f�rl�ngning av arrendeavtalet, skall vill� koren f�r det fortsatta arrendet fastst�llas enligt 9 �. Dom eller beslut varigenom arrendatorns talan bifalles anses som avtal om fortsatt arrende. 13 � Bifalles ej arrendatorns talan om f�rl�ngning av arrendeavtalet, f�r i do� men eller beslutet sk�ligt uppskov med avtr�det medges, om jord�garen eller arrendatorn beg�r det. Avg�res tvisten efter arrendetidens utg�ng eller medges uppskov med av- tr�det, skall arrendevillkoren f�r tiden fr�n avtalets upph�rande till avtr�det fastst�llas enligt 9 �. 14 � Kommer f�rl�ngning av arrendeavtal som omfattar bostad f�r arrenda� torn ej till st�nd p� grund av att f�rh�llande som avses i 8 � f�rsta stycket 5 eller 6 f�religger och skall marken efter avtalets upph�rande anv�ndas f�r �ndam�l som kan antagas l�mna v�sentligt h�gre avkastning eller som kan tillgodoses genom expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv, skall jord�ga� ren till arrendatorn utge ett belopp som motsvarar den genomsnittliga ar� rendeavgiften f�r ett �r under den senaste arrendeperioden. Uppg�r arren� datorns f�rlust p� grund av att arrendef�rh�llandet upph�r till h�gre belopp, skall jord�garen i st�llet i sk�lig omfattning ers�tta f�rlusten, dock h�gst med be lopp som motsvarar tre �rs arrendeavgifter, ber�knade s� som nyss angivits. 1847000M. Svensk f�rfattningssamling i370 � </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> V \ 2526 1970 . Nr 994 F�rsta stycket g�ller ej, om det av s�rskilda sk�l �r obilligt mot jord�ga� ren att han �l�gges ers�ttningsskyldighet. Underh�ll och nybyggnad m. m. 15 � Arrendatorn skall v�rda och underh�lla arrendest�llet. F�rs�mras det ge� nom att arrendatorn efters�tter vad som s�lunda �ligger honom, har jord� �garen r�tt till ers�ttning vid avr�kning enligt 23 �. 16 � Avhj�lper arrendatorn brist som f�relegat vid tilltr�det och har han ej enligt 17 � r�tt till ers�ttning f�r arbetet s� snart det fullbordats, �r han ber�ttigad till ers�ttning vid avr�kning enligt 23 �. Detta g�ller dock ej s� dan del av arrendest�llet betr�ffande vilken arrendatorn enligt avtalet �r fritagen fr�n underh�llsskyldighet. 17 � Omfattar arrende bostad f�r arrendatorn eller hans anst�llda, skall jord� �garen vid tilltr�det avl�mna bostaden i det skick som f�reskrives i g�llande h�lsov�rdsstadga. Fr�ga huruvida bostad vid tilltr�det �r i s�dant skick som anges i f�rsta stycket skall pr�vas vid syn enligt 2428 ��. Finnes brist f�religga i detta h�nseende, skall synem�nnen f�reskriva vilka �tg�rder som skall vidtagas f�r bristens avhj�lpande samt fastst�lla ber�knad kostnad f�r dessa. De skall �ven uts�tta viss tid inom vilken �tg�rderna skaU vara vidtagna. Underl�ter jord�garen att inom utsatt tid vidtaga f�reslcriven �tg�rd, f�r arrendatorn utf�ra �tg�rden i jord�garens st�lle. Sedan arbetet fullbordats, har arrendatorn r�tt till ers�ttning av jord�garen med det vid synen fast� st�llda beloppet. Vill arrendatorn hellre upps�ga avtalet, f�r han g�ra det, om icke bristen �r av ringa betydelse. For den tid arrendest�llet �r i bristf�l� ligt sid ek har arrendatorn r�tt till sk�lig neds�ttning av arrendeavgiften och ers�ttning f�r skada. F�rbeh�ll som strider mot f�rstatredje stycket g�ller mot arrendatorn, om det godk�nts av arrenden�mnden. 18 � Har byggnad, t�ckdikning eller annan anl�ggning utan arrendatorns v�l� lande s� skadats eller f�rslitits att anl�ggningen f�r att tj�na sitt �ndam�l m�ste byggas om eller ers�ttas med en ny, skall jord�garen utf�ra arbetet. S�dan skyldighet �vilar dock jord�garen endast om anl�ggningen beh�vs med h�nsyn till en �ndam�lsenlig planl�ggning av jordbruket p� arrende� st�llet. Om jord�garen ej inom sk�lig tid efter anmaning avhj�lper brist som av� ses i f�rsta stycket, f�r arrendatorn utf�ra arbetet i hans st�lle. Har kostna- � </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2527 den f�r arbetet fastst�llts av arrenden�mnden p� s�tt som anges i tredje stycket, �r arrendatorn, sedan arbetet fullbordats, ber�ttigad till ers�ttning av jord�garen med det fastst�llda beloppet. Vill arrendatorn hellre upps�ga avtalet, f�r han g�ra det, om ej bristen �r av ringa betydelse. F�r den tid arrendest�llet �r i bristf�lligt skick har arrendatorn r�tt till sk�lig neds�tt� ning av arrendeavgiften och ers�ttning f�r skada. Fr�ga om jord�garens byggnadsskyldighet enligt f�rsta stycket pr�vas av arrenden�mnden. Pr�vning kan p�lcallas av s�v�l jord�garen som arren� datorn. P� beg�ran av arrendatorn skall n�mnden �ven fastst�lla ber�knad kostnad f�r arbete som arrendatorn kan komma att utf�ra i jord�garens st�lle. F�rstatredje styckena �ger ej till�mpning betr�ffande h�gnad eller am- nan anl�ggning av s�dan art, att ett fullst�ndigt ist�nds�ttande ing�r i ar- rendatorns underh�llsskyldighet enligt 15 �, och ej heller betr�ffande anl�gg� ning som enligt avtalet �r undantagen fr�n hans underh�llsskyldighet. �r jord�garen p� grund av f�rsta stycket andra punkten ej skyldig att avhj�lpa brist som avses i n�mnda stycke, har arrendatorn r�tt till sk�lig neds�ttning av arrendeavgiften. Han f�r �ven upps�ga avtalet, om ej bristen �r av ringa betydelse. Har ej annat avtalats, �ger vad som sagts nu mot� svarande till�mpning, om anl�ggning som enligt avtalet �r undantagen fr�n arrendatorns underh�llsskyldighet genom brand eller p� lilmande s�tt utan arrendatorns v�llande drabbas av s�dan skada som anges i f�rsta stycket. 19 � Skadas anl�ggning som avses i 18 � av brand och �r skadan mindre om� fattande �n d�r anges, skall arrendatorn avhj�lpa skadan. Om han ej sj�lv �r v�llande, har han r�tt att av jord�garen erh�lla ers�ttning f�r den n�d� v�ndiga kostnaden sedan arbetet fullbordats. 20 � Har arrendatorn uppf�rt ny byggnad i st�llet f�r byggnad som han mot� tagit och �r han icke enligt 17 eller 18 � ber�ttigad till ers�ttning d�rf�r, har han vid avr�kning enligt 23 � r�tt till ers�ttning f�r brist som vid till� tr�det fanns p� den mottagna byggnaden, om den nya byggnaden �r l�mplig f�r sitt �ndam�l eller uppf�rts enligt plan som godk�nts av jord�garen. Av� drag skall dock g�ras med kostnaden f�r avhj�lpande av brist p� den nya byggnaden. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om annan anl�gg� ning som ing�r i arrendet. 21 � Utf�r arrendatorn ny t�ckdikning, som arrenden�mnden funnit beh�vlig med h�nsyn till en �ndam�lsenlig planl�ggning av jordbruket p� arrende� st�llet, �r han, om ej annat avtalats, efter arbetets fullbordande ber�ttigad � </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2528 1970 " Nr 994 till ers�ttning av jord�garen med belopp vartill arrenden�mnden fastst�llt ber�lmad kostnad f�r arbetet. Har arrendatorn anlagt markv�g, f�rb�ttrat �goanordningen eller vid� tagit annan �tg�rd som medf�rt varaktig nytta f�r jordbruket och ej �r att h�nf�ra till uppf�rande av byggnad eller till t�ckdikning, �r han vid avr�kning enligt 23 � ber�ttigad till ers�ttning motsvarande vad arrende� st�llet �kat i v�rde, om ej annat avtalats. Ers�ttning f�r dock ej utg� med h�gre belopp �n som motsvarar den n�dv�ndiga kostnaden. 22 � Har jord�garen utf�rt arbete som avses i 18 � eller utgivit ers�ttning en� ligt andra stycket i n�mnda paragraf eller enligt 21 � f�rsta stycket f�r arbete som arrendatorn utf�rt och har arrender�ttens v�rde �kat genom arbetet, �r arrendatorn skyldig att godtaga sk�lig h�jning av arrendeav� giften. Avr�kning och syn 23 � Avr�kning mellan jord�garen och arrendatorn skall ske, n�r arrende� st�llet avtr�des. Avr�kning skall �ven ske vid tidigare tidpunkt i den m�n avtal d�rom tr�ffats. I samband med f�rl�ngning av arrendeavtalet skall avr�lcning alltid ske, om mer �n nio �r f�rflutit fr�n tilltr�det eller fr�n n�r� mast f�reg�ende avr�kning. Om ej annat avtalats, skall avr�loiing grundas p� syn vid avr�knings� periodens b�rjan och slut. 24 � Syn skall f�rr�ttas av minst tv� med ortens jordbruksf�rh�llanden f�r� trogna synem�n, vilka utses bland personer som av l�nsstyrelse f�rklarats beh�riga att h�lla syn. Synem�nnen skall utses av jord�garen och arrenda� torn gemensamt. Enas parterna ej om valet, utser r�tten synem�n. Mot sy� neman g�ller samma j�v som mot domare. Har synem�nnen olika meningar, skall flertalets mening g�lla. Kan be� slut ej �stadkommas p� s�dant s�tt, skall, om synem�nnen �r flera �n tv� samt partema eller r�tten utsett en av synem�nnen att vara ordf�rande, dennes mening g�lla som synem�nnens beslut. Kan ej heller p� detta s�tt beslut �stadkommas, skall synem�nnen v�lja ytterligare en syneman, som d� blir ordf�rande. Enas ej synem�nnen om valet, skall r�tten utse synemannen. Syn f�r ej p�b�rjas tidigare �n sex m�nader f�re den dag till -vilken d en h�nf�r sig och skall vara avslutad inom fyra m�nader fr�n n�mnda dag, om ej r�tten p� beg�ran av synem�nnen medger att synen f�r avslutas se� nare. � </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2529 25 � Synem�nnen skall uts�tta synen till tid d� marken �r tj�nlig samt under� r�tta partema om dagen. Uteblir part, f�r synen h�llas endast om parten bevisligen underr�ttats i god tid f�re synens p�b�rjande. Menar part att syneman �r j�vig eller icke f�rtrogen med ortens jord� bruksf�rh�llanden, skall parten framst�lla inv�ndning d�rom innan syne� g�ngen b�rjar. Synem�nnen skall s� snart det kan ske besluta �ver in� v�ndningen. Senare f�r inv�ndning framst�llas endast i samband med klander av synen och d� endast under f�ruts�ttning att parten icke varit n�rvarande vid synen innan syneg�ngen b�rjat eller f�rst efter syneg�ngens b�rjan f�tt vetskap om det f�rh�llande p� vilket inv�ndningen grundas. I fr�ga om parts r�tt att i m�let om klander �beropa s�dant f�rh�llande �ger dessutom best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om j�v mot domare mot� svarande till�mpning. 26 � Vid synen skall unders�kas allt som h�r till arrendest�llet, s�som byggna� der, tr�dg�rd, �ker och �ng, beteshagar, h�gnader, diken, v�gar, broar, brun� nar och ledningar. Fr�n synen f�r dock undantagas viss del av arrende� st�llet, om jord�garen och arrendatorn kommer �verens om i vad m�n brist skall tagas i ber�kning och anteckning om �verenskommelsen g�res av synem�nnen. Kan �verenskommelse ej tr�ffas om ers�ttning enligt 21 � andra styc� ket, 30 � andra stycket eller 31 �, skall synem�nnen best�mma ers�ttningen. Synem�nnen f�r anlita sakkunnig eller bitr�de. �ver allt som f�rekommer vid synen skall uppr�ttas skriftlig handling, som undertecknas av synem�nnen. Om brist f�religger, skall anteclming g�ras om bristens beskaffenhet, de �tg�rder som beh�vs f�r dess avhj�lpan� de samt kostnaden f�r detta. Tydlig h�nvisning skall l�mnas om vad den har att iakttaga som vill klandra synen. Synehandlingen skall inom tre m�nader fr�n synens avslutande genom syneni�nnens f�rsorg delges par� terna i den ordning som enligt 8 kap. 8 � g�ller f�r upps�gning. Best�m� melsen i 8 kap. 8 � tredje stycket tredje punkten g�ller dock ej. 27 � Parterna svarar solidariskt f�r synekostnaden. Sinsemellan svarar de f�r h�lften var. 28 � Om part ej godtager syn, som h�lhts p� s�tt och inom tid som anges i 24 �, f�r parten klandra synen genom att v�cka talan mot den andra par� ten inom tv� m�nader fr�n det synehandlingen delgavs honom. Klandras icke synen, g�ller den som fullt bevis f�r arrendest�llets skick den dag till vilken synen h�nf�r sig. Motbevisning mot synen �r i s�dant fall ej till- l�ten. � </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " \ '" " .v.- ./ 2530 1970 . Nr Synem�nnen �r skyldiga att i m�l om klander avge skriftligt yttrande, om r�tten beg�r det. Arrendeavgiften 29 � Arrendeavgiften skall best�mmas i pengar. Har avtal tr�ffats i strid med vad som sagts nu, skall arrendeavgiften utg� med belopp, som �r sk�ligt med h�nsyn fr�mst till partemas avsikter och �vriga f�rh�llanden n�r av� talet tr�ffades. Om f�rbeh�ll att arrendatorn skall utf�ra arbete finns be� st�mmelser i 3639 ��. Arrendatorns konkurs 30 � F�r s�ttes arrendatorn i konkurs innan han tilltr�tt arrendest�llet, f�r jord�garen upps�ga avtalet. Intr�ffar konkursen efter tilltr�det och har ej jord�garen s�kerhet f�r avtalets fullg�rande med vilken han sk�ligen kan n�jas, f�r jord�garen upps�ga avtalet, om ej s�dan s�kerhet st�lles inom en m�nad efter anfordran eller inom samma tid konkursboet f�rklarar sig ^dlja svara f�r arrendatorns skyldigheter under arrendetiden eller, n�r ar� render�tten f�r �verl�tas, �verl�telse sker i enlighet med avtalet. Har arrendeavtalet tr�ffats f�r viss tid som ej understiger tio �r, hai arrendatorn, i fall d� jord�garen upps�ger avtalet, vid avr�kning enligt 23 � r�tt till sk�lig ers�ttning f�r arrender�ttens v�rde, om ej annat av� talats. I annat fall �n d� arrendeavtalet tr�ffats f�r viss tid som ej understiger tio �r har jord�garen, om han upps�ger avtalet, r�tt till ers�ttning f�r skada. �verl�telse av arrender�tten 31 � Arrendatorn f�r icke �verl�ta arrender�tten utan jord�garens samtycke, om ej annat f�ljer av andra och tredje styckena. �r arrendeavtalet slutet f�r viss tid som ej understiger tio �r, f�r arren� datorn, om ej annat avtalats. �verl�ta arrender�tten till annan med vilken jord�garen sk�ligen kan n�jas. Han skall dock f�rst erbjuda jord�garen att �tertaga arrendest�llet mot skyldighet att vid avr�lming enligt 23 � utge sk�lig ers�ttning f�r arrender�ttens v�rde. Vill jord�garen antaga er� bjudandet, skall han l�mna besked d�rom inom en m�nad. Avlider arrendatorn under arrendetiden, har d�dsboet, oavsett f�r vilken tid avtalet �r ing�nget, samma r�tt som enligt andra stycket tilllcommer arrendator f�r d�r avsett fall, om ej annat avtalats. Erbjudandet till jord� �garen skall g�ras inom sex m�nader efter d�dsfallet. � </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2531 F�rsta och andra styckena �ger motsvarande till�mpning p� arrende� r�ttens �verg�ng genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller lik� nande f�rv�rv. �vriga r�ttigheter och skyldigheter vid nyttjandet av arrendest�llet 32 � �verger arrendatorn arrendest�llet och l�mnar det obrukat eller utan v�rd, f�r jord�garen genast �tertaga det. Jord�garen har �ven r�tt till er� s�ttning f�r skada. 33 � Har jord�garen utgivit ers�ttning f�r torrl�ggning av mark enligt vat� tenlagen (1918; 523) eller f�r byggande av ensldld v�g enligt lagen (1989: 608) om enskilda v�gar, f�r jord�garen upps�ga avtalet, om arrendatorn icke medger sk�lig h�jning av arrendeavgiften. Upps�gning skall ske inom ett �r fr�n det f�retaget fullbordades. 34 � Arrendatorn f�r ej avverka skog eller eljest nyttja skogsmark eller taga torv fr�n torvmosse som finns p� arrendest�llet. Han f�r ej heller avh�n- da arrendest�llet annat, som ej �r att h�nf�ra till den �rliga avkastningen. Om arrendatorns r�tt till jakt och fiske finns s�rskilda best�mmelser. 35 � Har jord�garen l�mnat arrendatorn kreatur eller redskap f�r att anv�n� das p� arrendest�llet och �r visst v�rde best�mt f�r det som l�mnats, skall arrendatorn h�lla s�dan egendom p� arrendest�llet under arrendetiden. Egendomen skall f�r vartdera slaget i v�rde motsvara det som han mottagit. Vad som s�ttes i st�llet f�r det som l�mnats tillh�r jord�garen utan s�r� skilt f�rbeh�ll. Arbetsavtal i samband med arrende 36 � Best�mmelse i arrendeavtal att arrendatorn skall utf�ra arbete f�r ej innefatta skyldighet att utf�ra arbete ut�ver fastst�llt antal dagsverken eller annat best�mt arbete. Skall arrendatorn enligt arrendeavtalet utf�ra dagsverken men �r ej be� st�mt, hur de skall f�rdelas p� s�rskilda tider av �ret, skall hela antalet dagsverken j�mnt f�rdelas p� �rets veckor, i den m�n det kan ske. F�r varje arrende�r eller, d� avtalet f�reslcriver visst antal dagsverken under viss tid av �ret, f�r varje s�dan tid skall jord�garen i god tid l�mna arren� datorn uppgift om de dagar n�r arbetet skall utf�ras. Arrendatorn �r ej skyldig att inst�lla sig till arbete tidigare �n p� andra dagen efter det att uppgiften l�mnats honom. Arbetet f�r ej utkr�vas p� s�dant s�tt att �rren- � </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2532 1970 " Nr 9 datorn hindras att beh�rigen sk�ta sitt jordbruk. Jordbruksdagsverken f�r dock utan binder av vad som sagts nu utlcr�vas enligt den f�rdelning som f�reskrives i avtalet. I arrendeavtalet f�r ej intagas f�rbud f�r arrendatorn att utf�ra arbete �t annan �n jord�garen. 37 � �r arrendatorn enligt ai-rendeavtalet eller annat avtal mellan bonom ocb jord�garen skyldig att utf�ra arbete, skall ers�ttning till arrendatorn utg� efter ortens pris vid tiden f�r arbetet. 38 � Tillbandab�ller jord�garen ej arbete som arrendatorn enligt arrendeav� talet eller annat avtal mellan jord�garen ocb arrendatorn �r skyldig att utf�ra eller annat f�r arrendatorn lika f�rm�nligt arbete, f�r arrendatorn upps�ga arrendeavtalet. Upps�gning f�r dock ej ske, om arrendatorns f�r� lust av arbetsinkomst �r av ringa betydelse, ocb ej heller sedan arbetet tillbandab�llits arrendatorn. Har jord�garen ej inom en m�nad fr�n upps�gningen meddelat arrendatorn att den ej godtages, skall jord�garen anses ba godlt�nt upps�gningen. I fall som avses i f�rsta stycket bar arrendatorn, vare sig upps�gning sker eller ej, r�tt till ers�ttning f�r skada, om icke underl�tenheten att tillhanda� h�lla arbete n�dv�ndiggjorts av �ndrade ekonomiska eller tekniska f�rh�l� landen. 39 � Best�mmelserna i 3638 �� g�ller ej, om arrendatorns �liggande �r av ringa betydelse. 10 KAP. Bostadsarrende 1 � Bostadsarrende f�religger n�r jord uppl�tes p� arrende f�r annat �ndam�l �n jordbruk samt arrendatorn enligt arrendeuppl�telsen bar r�tt att p� ar� rendest�llet uppf�ra eller bibeh�lla bostadsbus ocb det ej �r uppenbart att uppl�telsens bu-vudsakliga syfte �r att tillgodose annat �ndam�l �n att be� reda bostad �t arrendatorn ocb bonom n�rst�ende. 2 � Avtal om bostadsarrende skall tr�ffas f�r -v�ss tid, minst fem �r, eller f�r arrendatorns livstid. �r arrendetiden icke best�md enligt vad som sagts nu, g�ller avtalet f�r fem �r. Har avtal tr�ffats f�r kortare tid, g�ller det dock f�r den �verenskomna tiden, om arrenden�mnden godk�nt avtalet i denna del. � </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 . Nr 994 2533 F�rb�h�ll om r�tt f�r jord�garen att i annat fall �n som anges i 7 kap. 5 och 30 �� samt 8 kap. 6, 14, 18 och 23 �� tertaga arrendest�llet eller del d�rav f�re arrendetidens utg�ng g�ller endast om det godk�nts av arrende� n�mnden. 3 � Vid arrende f�r viss tid skall upps�gning alltid ske f�r att avtalet skall upph�ra att g�lla vid arrendetidens utg�ng. Upps�gningen skall ske senast ett �r f�re arrendetidens utg�ng. Om avtalet ej upps�ges inom r�tt tid, anses det f�rl�ngt p� fem �r. F�rbeh�ll som strider mot f�rsta eller andra stycket g�ller mot arrenda- torn, om det godk�nts av arrenden�mnden. F�rbeh�ll om l�ngre tid f�r f�r� l�ngning av avtalet �n som anges i andra stycket g�ller dock utan s�dant godk�nnande. 4 � Best�mmelserna i 5 och 6 �� om f�rl�ngning av arrendeavtal g�ller vid arrende f�r viss tid, utom n�r 1. hus som avses i 1 � ej finns p� arrendest�llet d� avtalet senast kan upps�gas fr�n jord�garens sida eller, om s�dant hus finns, det d� ej �satts taxeringsv�rde, eller 2. arrendef�rh�llandet upph�r p� den grund att arrender�tten �r f�rver� kad eller f�rh�llande som avses i 8 kap. 14 � f�religger. F�rbeh�ll att arrender�tten icke skall vara f�renad med r�tt till f�rl�ng� ning g�ller, om det godk�nts av arrenden�mnden. 5 � Om jord�garen uppsagt arrendeavtalet eller om arrendatorn uppsagt av� talet enligt 3 � och i upps�gningen beg�rt f�rl�ngning av avtalet p� �ndrade villkor, har arrendatorn r�tt till f�rl�ngning av avtalet, utom n�r 1. arrender�tten �r f�rverkad eller avtalet kan upps�gas enligt 8 kap. 14 � utan att likv�l jord�garen uppsagt avtalet att upph�ra p� n�gon av dessa grunder, 2. arrendatorn i annat fall �sidosatt sina f�rpliktelser i s�dan m�n att avtalet sk�ligen icke h�r f�rl�ngas, 3. byggnad p� arrendest�llet uppf�rts utan byggnadslov i fall d� s�dant erfordrats eller i strid med plan eller d�rmed j�mf�rligt beslut av myndig� het ang�ende markens bebyggande eller anv�ndning, 4. i annat fall byggnad p� arrendest�llet icke st�r i �verensst�mmelse med g�llande plan och jord�garen g�r sannolikt, att han skall anv�nda marken i enlighet med planen, 5. jord�garen g�r sannolikt, att marken skall anv�ndas f�r bebyggelse av annat slag �n det som avses med uppl�telsen eller f�r jordbruk, industri eller annan ekonomisk verksamhet, samt intresset f�r honom att kunna f�rfoga �ver m arken f�r s�dant �ndam�l p�tagligt �verv�ger arrendatorns intresse av fortsatt arrende, � </div> <div id="page42-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ ' ' - 2534 1970 . Nr 6. jord�garen i annat fall liar befogad anledning att uppl�sa arrendef�r� h�llandet. Om jord�garens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avtr�der endast en del av arrendest�llet och avtalet l�mpligen kan f�rl�ngas s�vitt avser arrendest�llet i �vrigt, har arrendatorn utan hinder av f�rsta stycket r�tt till s�dan f�rl�ngning. 6 � I fr�ga om f�rl�ngning av arrendeavtal �ger 9 kap. 913 �� motsvarande till�mpning. 7 � Utan jord�garens samtycke f�r arrendatorn ej s�tta annan i sitt st�lle, om ej annat f�ljer av andra och tredje styckena. �r arrendeavtalet slutet f�r viss tid, f�r arrendatorn �verl�ta arrender�t� ten till annan med ^dlken jord�garen sk�ligen kan n�jas. Han skall dock f�rst erbjuda jord�garen att �tertaga arrendest�llet mot erl�ggande av sk� lig ers�ttning f�r arrender�ttens v�rde. Har arrendatorn uppf�rt byggnad p� arrendest�llet eller har han i �vrigt nedlagt kostnad p� detta och �nskar han att jord�garen skall �vertaga vad han utf�rt, skall �ven det erbjudas jord� �garen till inl�sen. Vill jord�garen antaga erbjudande som sagts nu skall han l�mna besked d�rom inom en m�nad. Genom bodelning, arv eller testamente eller genom exekutiv f�rs�ljning eller i arrendatorns konkurs kan arrender�tten �verg� till annan med vilken jord�garen sk�ligen kan n�jas, utan att erbjudande enligt andra stycket l�m� nats. F�rbeh�ll som strider mot andra eller tredje stycket g�ller mot arrenda� torn, om det godk�nts av arrenden�mnden. 11 KAP. Anl�ggningsarrende 1 � Anl�ggningsarrende f�religger n�r jord uppl�tes p� arrende f�r annat �ndam�l �n jordbruk samt arrendatorn enligt arrendeuppl�telsen har r�tt att f�r f�rv�rvsverksamhet p� arrendest�llet uppf�ra eller bibeh�lla bygg� nad, som ej �r av endast ringa betydelse f�r verksamhetens bedrivande. Har uppl�telsen skett f�r arrendatorns livstid eller f�r viss tid som under� stiger ett �r, f�religger dock icke anl�ggningsarrende. 2 � Avtal om anl�ggningsarrende skall tr�ffas f�r viss tid. �r arrendetiden icke best�md enligt vad som sagts nu, g�ller avtalet f�r fem �r. � </div> <div id="page43-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2535 F�rbeh�ll om r�tt f�r jord�garea att i annat fall �n som anges i 7 kap. 5 och 30 �� samt 8 kap. 14, 18 och 23 �� tertaga arrendest�llet eller del d�rav f�re arrendetidens utg�ng g�ller endast om det godk�nts av arrende� n�mnden. 3 � Har ej annat avtalats, anses arrendeavtal innefatta villkor att, om upp� s�gning ej sker inom r�tt tid, avtalet skall anses f�rl�ngt p� tid som mot� svarar arrendetiden, dock l�ngst fem �r. Upps�gning skall ske senast sex m�nader f�re arrendetidens utg�ng, om ej annan tid avtalats. 4 � Best�mmelserna i 5 och 6 �� om r�tt till ers�ttning f�r arrendatorn med anledning av arrendets upph�rande g�ller, om ej annat avtalats och ej hel� ler arrendef�rh�llandet upph�r p� den grund att arrender�tten �r f�rver� kad eller f�rh�llande som avses i 8 kap. 14 � f�religger. 5 � Har jord�garen uppsagt arrendeavtalet och v�grar han att f�rl�nga ar� rendef�rh�llandet eller kommer f�rl�ngning i annat fall ej till st�nd p� den grund att jord�garen f�r f�rl�ngning Icr�ver arrendeavgift som ej �r sk�lig eller uppst�ller annat villkor som strider mot god sed i arrendef�r� h�llanden eller eljest �r obilligt, sk�ll han i sk�hg omfattning ers�tta arren� datorn dennes f�rlust p� grund av arrendef�rh�llandets upph�rande, om ej 1. arrendatorn �sidosatt sina f�rpliktelser i s�dan m�n att det icke sk�- ligen k an fordras att jord�garen f�rl�nger arrendef�rh�llandet, 2. jord�garen g�r sannolikt, att marken skall anv�ndas f�r annat �nda� m�l �n det med uppl�telsen avsedda, och intresset f�r honom att kunna f�rfoga �ver marken f�r s�dant �ndam�l p�tagligt �verv�ger arrendatorns intresse av fortsatt arrende, eller 3. jord�garen i annat fall har befogad anledning att uppl�sa arrendef�r� h�llandet. F�rlust f�r arrendatorn som har samband med att denne bekostat upp� f�rande av byggnad eller utf�rande av annat arbete p� arrendest�llet skall beaktas vid ers�ttningens best�mmande endast om �tg�rden vidtagits i en� lighet med arrendeavtalet. 6 � Om a rrendatorn icke inom tre veckor fr�n upps�gningen meddelar jord� �garen att han �nskar beh�lla arrendest�llet, �r hans r�tt till ers�ttning enligt 5 � f�rfallen. L�mnas s�dant meddelande inom den angivna tiden, har jord�garen att inom tre veckor fr�n det meddelandet l�mnades un� derr�tta arrendatorn om de villkor han uppst�ller f�r att f�rl�nga arrende� f�rh�llandet eller om orsaken till att han v�grar medge f�rl�ngning. Un� derl�ter han detta, har arrendatorn r�tt till ers�ttning f�r f�rlust som av� ses i 5 �. � </div> <div id="page44-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2536 1970 .Nr Arrendatorns meddelande enligt f�rsta stycket skall l�mnas 1 den ord� ning som enligt 8 kap. 8 � g�ller f�r upps�gning. �r jord�garens underr�t� telse enligt f�rsta stycket avs�nd i rekommenderat brev under mottagarens vanliga adress, skall jord�garen anses ha fullgjort vad som ankommer p� honom. 7 � Har ej annat avtalats, f�r arrendatorn �verl�ta arrender�tten till annan med vilken jord�garen sk�ligen kan n�jas. F�rbeh�ll varigenom denna r�tt begr�nsas f�r ej g�ras g�llande, n�r �verl�telse sker genom exekutiv f�r� s�ljning eller i arrendatorns konkurs. F�rsta stycket f�rsta punkten �ger motsvarande till�mpning p� arrende� r�ttens �verg�ng genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte -piller lik� nande f�rv�rv. 12 KAP. Hyra Inledande best�mmelser 1 � Detta kapitel avser avtal, varigenom hus eller del av hus uppl�tes till nyttjande mot vederlag. Detta g�ller �ven om l�genheten uppl�tits genom tj�nsteavtal eller avtal i anslutning till s�dant avtal. Innefattar avtalet �ven uppl�telse av jord att nyttjas i f�rening med l� genheten, �ger detta kapitel till�mpning p� avtalet, om jorden skall anv�n� das f�r tr�dg�rdsodling i mindre omfattning eller f�r annat �ndam�l �n jordbruk. F�renas tj�nsteavtal, som ej �r av ringa betydelse, med uppl� telse av s�v�l l�genhet f�r bostads�ndam�l som jord, �ger kapitlet till�mp� ning, om uppl�telsen av l�genheten �r mera betydelsefull �n uppl�telsen av jorden. Med bostadsl�genhet avses l�genhet som uppl�tits f�r att helt eller till icke ov�senthg del anv�ndas som bostad. F�rbeh�ll som strider mot best�mmelse i detta kapitel �r utan verkan mot hyresg�sten eller den som har r�tt att tr�da i hans st�lle, om ej annat anges. Hyresavtals ing�ende 2 � Hyresavtal skall uppr�ttas slcriftligen, om hyresv�rden eller hyresg�sten beg�r det. � </div> <div id="page45-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 . Nr 994 2537 Har hyresavtal uppr�ttats skriftligen och tr�der n�gon i laga ordning i hyresg�stens st�lle, skall anteckning d�rom p� beg�ran g�ras p� handling� en. Hyrestid och upps�gning 3 � �r hyresavtal tr�ffat f�r best�md tid, skall, om hyresf�rh�llandet vid hyrestidens utg�ng varat l�ngre �n nio m�nader i f�ljd, upps�gning alltid ske f�r att avtalet skall upph�ra att g�lla vid hyrestidens utg�ng. Inneh�ller avtal, som skall upps�gas f�r att upph�ra vid hyrestidens ut� g�ng, e j best�mmelse om upps�gningstid, skall upps�gningen ske, om hy� restiden �r 1. l�ngst en vecka, senast en dag i f�rv�g, 2. l�ngre �n en men l�ngst tv� veckor, senast tv� dagar i f�rv�g, 3. l�ngre �n tv� veckor men l�ngst tre m�nader, senast en vecka i f�r� v�g, 4. l�ngre �n tre men l�ngst sex m�nader, senast en m�nad i f�rv�g, 5. l�ngre �n sex m�nader men l�ngst ett �r, senast tre m�nader i f�r� v�g, 6. l�ngre �n ett men l�ngst fem �r, senast sex m�nader i f�rv�g, 7. l�ngre �n fem �r, senast ett �r i f�rv�g. Saknar avtalet best�mmelse om verkan av utebliven upps�gning och upp- s�ges det ej inom r�tt tid, anses det, om hyrestiden �verstiger nio m�na� der, f�rl�ngt p� ett �r och i annat fall p� tid som motsvarar hyrestiden. 4 � �r hy resavtal tr�ffat f�r best�md tid utan f�rbeh�ll om upps�gning och har hyresf�rh�llandet vid hyrestidens utg�ng icke varat l�ngre �n nio m� nader i f�ljd, anses avtalet f�rl�ngt p� obest�md tid, om hyresg�sten suttit kvar i l�genheten en m�nad efter hyrestidens utg�ng utan att hyresv�rden anmodat honom att flytta. �r hyrestiden ej best�md, skall den, om upps�gningstid icke avtalats, utg� en m�nad efter upps�gning eller, s�vida hyresf�rh�llandet varat l�ng� re �n ett �r, p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter tre m�nader fr�n upps�gningen. Beror hyresf�rh�llandet av annan anst�llning �n som av� ses i 46 � f�rsta stycket 7, har hyresg�sten alltid r�tt till en upps�gningstid av minst en m�nad. Fardagar �r den 1 april och den 1 oktober. 5 � Avlider hyresg�st som hyrt bostadsl�genhet f�re hyrestidens utg�ng, f�r d�dsboet upps�ga avtalet inom en m�nad fr�n d�dsfallet. Avtalet upph�r att g�lla en m�nad efter upps�gningen. Har bostadsl�genhet hyrts av makar � </div> <div id="page46-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2538 1970 . Nr 994 gemensamt och avlider den ena av makarna, tillkommer den r�tt som an� givits nu d�dsboet och den efterlevande maken i f�rening. �r l�genhet uppl�ten f�r hyresg�stens livstid, f�r vid dennes d�d hans make intr�da som hyresg�st under sin livstid, om �ktenskapet ing�tts in� nan avtalet tr�ffades och annat ej avtalats. Ing�r den efterlevande maken nytt �ktenskap, f�r hyresv�rden dock upps�ga avtalet att upph�ra tidigast p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter tre m�nader fr�n upps�gningen. N�r avtalet upph�r att g�Ua p� grund av hyresg�stens eller den efterlevande makens d�d, skall l�genheten avtr�das p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter en m�nad fr�n d�dsfallet. 6 � Upps�ges hyresavtal av orsak som anges i 1114 eller 1619 �, upph�r det genast att g�lla. Detsamma g�ller i fall som anges i 42 �, om ej annat f�ljer av 44 �. Om hyresavtal upps�ges av annan orsak som ger hyresv�rd eller hyres� g�st r�tt att fr�ntr�da avtalet, �ger best�mmelserna i 3 � andra stycket och 4 � andra stycket om upps�gningstid och tid f�r avtals upph�rande motsva� rande till�mpning, om ej annat f�reskrivits. Sker upps�gning innan hyres� g�sten tilltr�tt l�genheten, upph�r avtalet dock genast att g�lla. 7 � Infaller dag d� l�genhet enligt lag eller avtal skall tilltr�das eller avtr�das p� s�ndag eller annan allm�n helgdag, skall tilltr�de eller avtr�de i st�llet ske n�sta vardag. Den som har att avtr�da l�genhet skall senast Idockan 12 avtr�desdagen h�lla l�genheten tillg�nglig f�r den som skall tilltr�da den. Omfattar l� genhet som helt eller delvis �r uthyrd till bostad minst tv� rum som �r avsedda f�r bostads�ndam�l, skall h�lften av bostadsrummen h�llas till� g�nglig klockan 12 f�reg�ende dag eller, om denna �r s�ndag eller annan allm�n helgdag, klockan 8 avtr�desdagen. F�rsta och andra styckena g�ller ej, om annat avtalats. 8 � Upps�gning skall vara skriftlig, om hyresf�rh�llandet varat l�ngre �n nio m�nader i f�ljd vid den tidpunkt till vilken upps�gningen sker. Upp� s�gningen beh�ver dock ej vara skriftlig, om slaiftligt erk�nnande av upp� s�gningen l�mnas. Upps�gning f�r ske hos den som �r beh�rig att mot� taga hyra p� hyresv�rdens v�gnar. Skriftlig upps�gning skall delges den som s�kes f�r upps�gning, dock utan till�mpning av 1215 �� delgivningslagen (1970: 428). Tr�ffas ej den som s�kes i sitt hemvist, f�r upps�gningen s�ndas i re� kommenderat brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av upps�gning� en skall dessutom l�mnas antingen i den s�ktes bostad till vuxen med- � </div> <div id="page47-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 . Nr 994 2539 lem i det hush�ll som han tillh�r eller, om han driver r�relse med fast kon� tor, p� kontoret till n�gon som �r anst�lld d�r. P�tr�ffas icke n�gon som angivits nu, skall upps�gningen i st�llet l�ggas i den s�ktes postl�da, om s�dan finns. Upps�gning har skett n�r vad som sagts nu blivit fullgjort. Har hyresv�rd eller hyresg�st, hos vilken upps�gning skall ske, ej k�nt hemvist h�r i riket och finns ej heller k�nt ombud som har r�tt att mottaga upps�gning f�r honom, f�r upps�gning ske genom kung�relse i Post- och Inrikes Tidningar. St�mningsans�kan med yrkande att hyresf�rh�llande skall upph�ra och ans�kan om vr�kning av hyresg�st g�ller som upps�gning n�r delgivning skett i beh�rig ordning. L�genhetens skick och hinder i hyresr�tten 9 � P� tilltr�desdagen skall hyresv�rden, om ej annat avtalats, tillhandah�lla l�genheten i s�dant skick att den enligt den allm�nna uppfattningen i orten �r fullt brukbar f�r det avsedda �ndam�let. 10 � Blir l�genheten f�re den avtalade tidpunkten f�r tilltr�det s� f�rst�rd att den ej kan anv�ndas f�r det avsedda �ndam�let, f�rfaller a^dalet. �r hyresv�rden v�llande tiU h�ndelsen eller l�mnar han ej utan dr�jsm�l hyres� g�sten meddelande om denna, har hyresg�sten r�tt till ers�ttning f�r skada. Meddelar myndighet f�re tilltr�desdagen p� grund av l�genhetens be� skaffenhet f�rbud mot att anv�nda l�genheten f�r det avsedda �ndam�let, f�rfaller avtalet, �ven om beslutet ej vunnit laga kraft. Beror det f�rh�l� lande som f�ranlett beslutet p� f�rsummelse av hyresv�rden eller l�mnar denne ej utan dr�jsm�l hyresg�sten meddelande om beslutet, har hyresg�s� ten r�tt till ers�ttning f�r skada. 11 � Uppkommer f�re hyrestidens b�rjan ringare skada p� l�genheten �n som anges i 10 � f�rsta stycket och �r skadan ej avhj�lpt n�r l�genheten skall tilltr�das eller �r l�genheten eljest, i annat fall �n som avses i 13 �, p� tilltr�desdagen icke i det sldck som hyresg�sten har r�tt att fordra, f�r han avhj�lpa bristen p� hyresv�rdens bekostnad, om hyresv�rden underl� ter att efter tills�gelse ombes�rja �tg�rden s� snart det kan ske. Kan bristen ej avhj�lpas utan dr�jsm�l eller underl�ter hyresv�rden att efter tills�gelse ombes�rja �tg�rden s� snart det kan ske, f�r hyresg�sten upps�ga avtalet. Upps�gning f�r dock ske endast om bristen �r av v�sentlig betydelse. Sedan bristen blivit avhj�lpt av hyresv�rden f�r avtalet ej upps�gas. F�r den tid l�genheten �r i bristf�lligt skick har hyresg�sten r�tt till sk�lig neds�ttning i hyran. � </div> <div id="page48-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2540 1970 . Nr 994 I fall som avses i f�rsta stycket har hyresg�sten �ven r�tt till ers�ttning j f�r skada, om hyresv�rden ej visar att bristen icke beror p� hans f�rsum- 11 melse. I F�rsta och andra styckena �ger till�mpning �ven n�r l�genheten uthyrts i ; i befintligt skick, om l�genheten icke �r i s�dant skick som anges i 9 � och hyresg�sten ej vid avtalets ing�ende k�nde till bristen eller kunnat upp� t�cka den med vanlig uppm�rksamhet. 1 12 � Meddelar myndighet f�re tilltr�desdagen p� grund av l�genhetens be� skaffenhet beslut varigenom del av l�genheten kommer att fr�ng� hyres- I g�sten eller denne p� annat s�tt lider intr�ng i sin nyttjander�tt, har han ' r�tt till sk�lig neds�ttning i hyran. Inneb�r beslutet v�sentlig inskr�nk� ning i nyttjander�tten, f�r hyresg�sten upps�ga avtalet, �ven om beslutet ej vunnit laga Icraft. I fr�ga om ers�ttning f�r skada �ger 10 � andra styc� ket motsvarande till�mpning. i 13 � ! Avser hyresavtalet l�genhet som icke f�rdigst�llts vid avtalets ing�ende ' och �r l�genheten �nnu ej i f�rdigt skick n�r tilltr�de skall ske, har hy� resg�sten r�tt till sk�lig neds�ttning i hyran och s�dan r�tt att upps�ga avtalet som anges i 11 �. Upps�gning f�r ske �ven f�re den avtalade tid� punkten f�r tilltr�de, om det �r uppenbart att l�genheten p� tilltr�desdagen ej kan anv�ndas f�r det avsedda �ndam�let. Hyresg�sten har �ven r�tt till ers�ttning f�r skada, om hyresv�rden ej visar att dr�jsm�let icke beror p� hans f�rsummelse. 14 � �r l�genheten ej utrymd i r�tt tid av den som skall avflytta, har hyres� g�sten r�tt till sk�lig neds�ttning i hyran f�r den tid han ej kan nyttja l�genheten eller del d�rav. Undanr�jes hindret icke genast efter det att hy� resv�rden underr�ttats om f�rh�llandet, �ger best�mmelserna i 11 � om r�tt f�r hyresg�sten att upps�ga avtalet p� grund av brist i l�genheten mot� svarande till�mpning. Hyresg�sten har �ven r�tt till ers�ttning f�r skada, om hyresv�rden ej visar att hindret icke beror p� hans f�rsummelse. 15 � Under hyrestiden skall hyresv�rden h�lla l�genheten i s�dant skick som anges i 9 �, om ej annat avtalats eller f�ljer av andra stycket. Om l�genhet helt eller delvis �r uthyrd till bostad, skall hyresv�rden ') i bostadsdelen med sk�liga tidsmellanrum ombes�rja tapetsering, m�lning och andra sedvanliga reparationer med anledning av l�genhetens f�rs�m- ; ring genom �lder och bruk. Avser hyresavtalet enfamiljshus, g�ller dock [ vad som sagts nu endast om ej annat avtalats. � </div> <div id="page49-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 . Nr 994 2541 16 � Skadas l�genheten under hyrestiden och �r hyresg�sten ej ansvarig f�r skadan eller brister hyresv�rden i sin underh�llsskyldighet enhgt 15 � andra stycket eller uppst�r p� annat s�tt utan hyresg�stens v�llande hin� der eller men i nyttjander�tten, �ger 1012 �� motsvarande till�mpning. Detsamma g�ller, om myndighet under hyrestiden meddelar beslut som avses i 10 � andra stycket eller 12 � utan att hyresg�sten givit anledning till det, dock ej f�rr�n heslutet l�nder till efterr�ttelse. Hyresv�rden och hyresg�sten kan med bindande verkan tr�ffa avtal om inskr�nlming i r�tten att enligt f�rsta stycket erh�lla neds�ttning i hyran f�r hinder eller men i nyttjander�tten till f�ljd av att hyresv�rden l�ter utf�ra arbete f�r att s�tta l�genheten i avtalat skick eller f�r att utf�ra sedvanligt underh�ll av l�genheten eller fastigheten i �vrigt eller annat arbete som s�rskilt anges i avtalet. 17 � Best�mmelserna om skada eller brist p� l�genheten �ger motsvarande till�mpning, om ohyra f�rekommer i l�genheten till men f�r hyresg�sten. I fr�ga om bostadsl�genhet som utg�r del av hus �r hjTesv�rden skyl� dig att vidtaga tj�nliga �tg�rder f�r att utrota ohyra, �ven om hyresg�sten �r ansvarig f�r att s�dan f�rekommer i l�genheten. �r hyresg�sten utan ansvar f�r ohyran, har han r�tt till ers�ttning f�r n�dv�ndig kostnad som �samkas honom genom �tg�rd f�r att utrota ohyran. 18 � Om n�gon del av l�genheten fr�ng�r hyresg�sten p� grund av att annat f�rv�rv �ger f�retr�de eller till f�ljd av omst�ndighet som avses i 7 kap. 25 � , har hyresg�sten r�tt till sk�lig neds�ttning i hyran. Hyresg�sten har �ven s�dan r�tt att upps�ga avtalet som anges i 11 �, om han var i god tro n�r avtalet tr�ffades. Best�mmelser om ers�ttning f�r skada finns i 7 kap. 19 � �r bostadsl�genhet s� beskaffad att det �r f�renat med uppenbar v�da f�r inneboendes h�lsa att anv�nda l�genheten och avhj�lper hyresv�rden ej bristen genast efter tills�gelse, f�r hyresg�sten upps�ga avtalet, �ven om han icke har r�tt till det enligt annan best�mmelse. Betalning av hyra m. m. 20 � Har avtal ej tr�ffats om tiden f�r betalning av hyra som skall utg� i pengar, skall hyran betalas senast sista vardagen f�re varje kalenderm�nads b�rjan eller, om hyran ber�knas f�r kortare tid �n en m�nad, senast sista vardagen f�re b�rjan av den tid f�r vilken hyran ber�knas. F�r bostadsl� genhet som omfattar h�gst fyra rum, varvid k�k r�knas som rum, f�r dock 1857�0�40. Swcns/� f�rfattningssamling 1970 � </div> <div id="page50-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2542 1970 . Nr 994 den hyra som bel�per p� annan kalenderm�nad �n den f�rsta betalas senast sista vardagen f�re m�nadens b�rjan, �ven om avtal tr�ffats om tidigare f�r� fallodag. Hyran skall betalas i byresv�rdens bemvist eller p� annan plats som anvisas av bonom. Betalning f�r alltid ske genom postanvisning, postgiro eller bankgiro. Skall byr�n betalas p� ort utom riket, �r hyresv�rden skyl� dig att svara f�r de s�rsldlda kostnader detta medf�r. Har hyran s�nts till hyresv�rden fr�n postanstalt inom riket genom postanvisning eller inbetalningskort till byresv�rdens postgirokonto eller bar innehavare av s�dant konto betalat hyran till hyresv�rden genom giro- eller utbetalningskort, anses hyran ha kommit hyresv�rden till banda den dag d� postanvisningen eller inbetalningskortet l�mnades p� postanstalten eller giro- eller utbetalningskortet inlcom till postgirokontoret. Vid betal� ning av hyra genom bankgiro p� bankkontor inom riket anses hyran ha kommit hyresv�rden till banda den dag d� betalningsuppdraget mottogs av bankkontoret. 21 � Anser bju-esg�sten, att han enligt 1114, 1618 eller 26 � bar r�tt till neds�ttning i hyran eller till ers�ttning f�r skada eller f�r avhj�lpande av brist eller att han bar annan motfordran bos hyresv�rden, och vill hyresg�s� ten avdraga motsvarande belopp p� hyra som utg�r i pengar, f�r han neds�t� ta beloppet bos �verexekutor. Vad som sagts nu �ger motsvarande till�mp� ning, n�r det r�der tvist om storleken av hyra som skall utg� i pengar men ej �r till beloppet best�md i avtalet. N�r hyresg�sten enligt f�rsta stycket neds�tter belopp bos �verexekutor, skall han l�mna skriftlig uppgift i tv� exemplar om hyresf�rh�llandet, f�rfallodagen och grunden f�r avdraget eller tvistens beskaffenhet samt st�lla pant eller borgen, som �verexekutor finner sk�lig, f�r den kostnad f�r beloppets utf�ende som kan �samkas hyresv�rden och f�r r�nta p� be� loppet. Har hyresg�sten s�lunda nedsatt hyra bos �verexekutor, f�r hyresv�rden icke g�ra g�llande, att hyresr�tten blivit f�rverkad p� grund av att det ned� satta beloppet ej betalats till bonom. 22 � �verexekutor skall of�rdr�jligen underr�tta hyresv�rden i rekommen� derat brev om neds�ttning enligt 21 �. Visar hyresv�rden ej inom tre m�nader fr�n det beloppet f�rfallit till betalning och underr�ttelse om neds�ttningen s�nts till bonom att han tr�ffat �verenskommelse med hyresg�sten om att f� lyfta beloppet eller att han v�ckt talan d�rom mot hyresg�sten, bar denne r�tt att �terf� be� loppet. Har hyresv�rden v�ckt talan inom angiven tid, f�r beloppet ej lyftas, f�rr�n byresv�rdens talan blivit slutligt avgjord. � </div> <div id="page51-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2543 Nedsatt belopp skall of�rdr�j ligen ins�ttas i bank mot r�nta. R�ntan skall betalas till den som f�r lyfta beloppet. Hyresg�stens skyldigheter vid njpiiijandet av l�genheten 23 � Hyresg�sten f�r icke anv�nda l�genheten f�r annat �ndam�l �n det av� sedda. Hyresv�rden f�r dock icke �beropa avvikelse som �r utan bety� delse f�r honom. 24 � Hyresg�sten skall under hyrestiden v�l v�rda l�genheten med vad d�r� till h�r. Han �r skyldig att ers�tta all skada som uppkommer genom hans v�llande eller genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse av n�gon som h�r till hans hush�ll eller g�star honom eller av annan som han inrymt i l�genheten eller som d�r utf�r arbete f�r hans r�kning. F�r brandskada som han sj�lv icke v�llat �r han dock ansvarig endast om han brustit i den omsorg och tillsyn som han bort iakttaga. Uppkommer skada eller visar sig brist som of�rdr�j ligen m�ste avhj�lpas f�r att allvarlig ol�genhet icke skall uppst�, �r hyresg�sten skyldig att genast l�mna hyresv�rden meddelande om skadan eller bristen. �r hyres� g�sten och medlemmarna i hans hush�ll borta n�r skadan uppkommer eller bristen visar sig och har hyresg�sten berett hyresv�rden tillf�lle att vid be� hov komma in i l�genheten under bortovaron, �r det dock, om l�genheten utg�r del av hus, tillr�ckligt att hyresg�sten omedelbart efter �terkomsten l�mnar hyresv�rden meddelande om skadan eller bristen. Meddelande om annan skada eller brist �n s�dan som angivits f�rut i detta stycke skall l�m� nas hyresv�rden utan osk�ligt dr�jsm�l. F�rsummar hyresg�sten att under� r�tta hyresv�rden enligt vad som f�reskrivits i detta stycke, �r han ansvarig f�r skada som f�ranledes av hans f�rsummelse. Best�mmelserna i f�rsta och andra styckena om skada eller brist �ger motsvarande till�mpning, om ohyra f�rekommer i l�genheten. Har hyresg�sten utan beh�vligt samtycke eller tillst�nd �verl�tit hyres� r�tten eller �t annan uppl�tit r�tt att begagna l�genheten, �r hyresg�sten ansvarig f�r skada som den nye innehavaren skolat ers�tta enligt f�rsta, andra eller tredje stycket, om l�genheten hade varit f�rhyrd av honom. Har i fr�ga om l�genhet, som uppl�tits f�r att helt eller delvis anv�ndas f�r annat �ndam�l �n bostad, tr�ffats avtal, varigenom hyresg�stens an� svar utstr�ckts ut�ver vad som f�reskrives i f�rsta^fj�rde styckena, g�ller avtalet. 25 � Hyresg�sten �r skyldig att vid l�genhetens begagnande iakttaga allt som fordras f�r att bevara sundhet, ordning och skick inom fastigheten. Hyres� g�sten skall h�lla noggrann tillsyn �ver att vad som s�lunda �ligger honom � </div> <div id="page52-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2544 1970 " Nr 994 sj�lv ialtttages �ven av dem f�r vilka han svarar enligt 24 � f�rsta stycket. Gods som veterligt �r eller med sk�l kan misst�nkas vara beh�ftat med ohyra f�r icke inf�ras i l�genheten. 26 � Hyresv�rden har r�tt att utan uppskov erh�lla tilltr�de till l�genheten f�r att ut�va n�dig tillsyn eller utf�ra f�rb�ttringsarbete som ej kan uppskju� tas utan skada. N�r l�genheten �r ledig till uthyrning, �r hyresg�sten skyl� dig att l�ta den visas p� l�mplig tid. Efter tills�gelse minst en m�nad i f�rv�g f�r hyresv�rden i l�genheten l�ta utf�ra mindre br�dskande f�rb�ttringsarbete som icke v�llar v�sentligt hinder eller men i nyttj ander�tten. S�dant arbete f�r dock ej utan hyres� g�stens medgivande utf�ras under sista m�naden av hyresf�rh�llandets best�nd. Vill hyresv�rden utf�ra annat arbete i l�genheten, f�r hyresg�s� ten inom en vecka fr�n det att han erh�ll meddelande d�rom upps�ga av� talet till upph�rande p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter sex m� nader fr�n upps�gningen. S�dant arbete f�r icke utan hyresg�stens medgi� vande p�b�rjas f�rr�n avtalet s�lunda kunnat bringas att upph�ra. Best�m� melserna i detta stycke g�ller ej arbete som hyresv�rden utf�st sig att ut� f�ra �t hyresg�sten. I fall som anges i f�rsta eller andra stycket skall hyresv�rden tillse att hyresg�sten ej tillskyndas st�rre ol�genhet �n n�dv�ndigt. Skada som �sam� kas hyresg�sten genom arbete som avses i andra stycket skall ers�ttas av hyresv�rden, �ven om skadan icke beror p� hans f�rsummelse. Hyresg�sten �r skyldig att t�la inskr�nkningar i nyttj ander�tten, som f�ranledes av n�dv�ndiga �tg�rder f�r att utrota ohyra i fastigheten, �ven om den av honom hyrda l�genheten icke besv�ras av ohyra. D�rmd �ger 17 � motsvarande till�mpning. 27 � Underl�ter hyresg�sten att bereda hyresv�rden tilltr�de till l�genheten n�r denne enligt 26 � har r�tt till det, kan �verexekutor f�rordna om hand� r�ckning. I fr�ga om s�dan handr�ckning g�ller best�mmelserna om hand� r�ckning enligt 191 � uts�kningslagen (1877:31 s. 1). Pant eller borgen 28 � �r pant eller borgen st�lld f�r hyresavtalets fullg�rande och f�rs�mras s�kerheten, �r hyresg�sten skyldig att p� anfordran st�lla ny s�kerhet med vilken hyresv�rden skaligen kan n�jas. G�r han det ej inom en m�nad, f�r hyresv�rden upps�ga avtalet. I fr�ga om bostadsl�genhet f�r dock hy� resv�rden upps�ga avtalet endast om det �r av v�sentlig betydelse f�r hyres� v�rden att s�dan s�kerhet st�lles och det icke �r obilligt mot hyresg�sten att hyresf�rh�llandet uppl�ses. � </div> <div id="page53-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2545 Utm�tning och konkurs 29 � Om fastigheten utm�tes f�re tilltr�desdagen eller om f�re n�mnda dag fordran f�r vilken pantr�tt uppl�tits i fastigheten fastst�lles till betalning ur denna, f�r hyresg�sten upps�ga avtalet. Han har �ven r�tt till ers�ttning f�r skada. Upps�gning skall dock ske inom en m�nad fr�n det hyresg�sten fick k�nnedom om utm�tningen eller fastst�llandet till betalning. Upph�ves utm�tningen eller f�rfaller eljest fr�gan om fastighetens f�rs�ljning, f�r ej upps�gning ske d�refter. 30 � Best�mmelserna i 29 � �ger motsvarande till�mpning, om hyresv�rden f�r� s�ttes i konkurs f�re tilltr�desdagen. 31 � F�rs�ttes hyresg�sten i konkurs, f�r konkursboet upps�ga avtalet. Be� tr�ffande bostadsl�genhet fordras dock att g�lden�ren samtycker till upp� s�gningen eller att r�ttens ombudsman godk�nner denna. Har l�genheten ej tilltr�tts n�r konkursen intr�ffar och har ej hyresv�rden s�kerhet f�r avtalets fullg�rande med vilken han sk�ligen kan n�jas, f�r hyresv�rden upps�ga avtalet, om han ej erh�ller s�dan s�kerhet inom en vecka efter anfordran. Intr�ffar i fr�ga om annan l�genhet �n bostadsl�genhet konkursen efter tilltr�det och har ej hyresv�rden s�kerhet f�r avtalets fullg�rande med vil� ken han sk�ligen kan n�jas, f�r hyresv�rden upps�ga avtalet, om ej s�dan s�kerhet st�lles inom en m�nad efter anfordran eller inom samma tid kon� kursboet f�rklarar sig vilja svara f�r hyresg�stens skyldigheter under hyres� tiden eller, n�r hyresr�tten f�r �verl�tas, �verl�telse sker i enlighet med av� talet. Upps�ges avtalet enligt f�rsta ^redje stycket, har hyresv�rden r�tt till ers�ttning f�r skada. �verl�telse av hyresr�tten 32 � Hyresg�sten f�r icke �verl�ta hyresr�tten utan hyresv�rdens samtycke, om ej annat f�ljer av 3436 ��. V�gras samtycke utan sk�lig anledning eller l�mnar hyresv�rden ej be� sked inom tre veckor efter det att samtycke beg�rdes, f�r hyresg�sten upp� s�ga hyresavtalet. 33 � Best�mmelserna i 32 � �ger motsvarande till�mpning p� hyresr�ttens �ver� g�ng genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande f�rv�rv. � </div> <div id="page54-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2546 1970 . Nr 994 Har hyresr�tten till l�genhet, som varit avsedd att uteslutande eller hu� vudsakligen anv�ndas som gemensam bostad f�r hyresg�sten och hans make, tillagts malten genom bodelning eller sldfte med anledning av boskill� nad, hemskillnad, �ktenskapsskillnad, �ktenskapets �terg�ng eller hyresg�s� tens d�d, f�r dock maken tr�da i hyresg�stens eller d�dsboets st�lle. S�dan r�tt tillkommer �ven efterlevande malce som �r ensam arvinge efter hyres� g�sten. F�r tid efter det att hyresv�rden underr�ttats om att hyresr�tten tillagts hyresg�stens make enligt andra stycket svarar hyresg�sten eller hans d�dsbo ej f�r sina f�rpliktelser enligt hyresavtalet. Hyresg�stens make svarar j�mte hyresg�sten eller hans d�dsbo f�r s�dana f�rpliktelser enligt avtalet som h�nf�r sig till tiden f�re underr�ttelsen. Andra och tredje styckena �ger motsvarande till�mpning, n�r l�gen� heten hyrts av makar gemensamt. 34 � Hyresg�st, som ej �r i tillf�lle att anv�nda bostadsl�genhet f�r �terst� ende hyrestid, f�r �verl�ta hyresr�tten till n�rst�ende som varaktigt sam� manbor med honom, om hyresn�mnden l�mnar tillst�nd till �verl�telsen. S�dant tillst�nd skall l�mnas, om hyresv�rden sk�ligen kan n�jas med f�r� �ndringen. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning om hyresg�sten avlider un� der hyrestiden och d�dsboet vill �verl�ta hyresr�tten till s�dan d�dsbodel� �gare eller annan hyresg�sten n�rst�ende som varaktigt sammanbodde med honom. 35 � Hyresg�sten f�r �verl�ta hyresr�tten till bostadsl�genhet i syfte att ge� nom byte erh�lla annan bostad, om hyresn�mnden l�mnar tillst�nd till �ver� l�telsen. S�dant tillst�nd skall l�mnas, om hyresg�sten har beaktandsv�rda sk�l f�r bytet och detta kan �ga rum utan p�taglig ol�genhet f�r hyresv�r� den. Har hyresg�sten erh�llit l�genheten genom byte och innehaft l�gen� heten mindre �n tre �r, f�r tillst�nd dock l�mnas endast om synnerliga sk�l f�religger. F�rsta stycket g�ller ej, om 1. l�genheten �r f�rhyrd i andra hand, 2. l�genheten utg�r del av uppl�tarens bostad, 3. l�genheten �r bel�gen i enfamiljshus som icke �r avsett att uthyras varalctigt eller i tv�familjshus, 4. uppl�taren innehar l�genheten med bostadsr�tt, 5. hyresf�rh�llandet ej varat l�ngre �n nio m�nader i f�ljd. 36 � Hyresg�st, som hyr l�genhet f�r att helt eller till v�sentlig del anv�nda den f�r handel, hantverk, industri eller annan f�rv�rvsverksamhet, f�r �verl�ta hyresr�tten till den som skall �vertaga verksamheten, om hyres- � </div> <div id="page55-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2547 n�mnden l�mnar tillst�nd till �verl�telsen. S�dant tillst�nd skall l�mnas, om hyresv�rden ej har befogad anledning mots�tta sig att hyresr�tten �verl�tes. Har hyresg�sten innehaft l�genheten mindre �n tre �r, f�r till� st�nd dock l�mnas endast om synnerliga sk�l f�religger. 37 � Tillst�nd som avses i 34, 35 eller 36 � kan f�renas med villkor. 38 � �verl�ter hyresg�sten hyresr�tten med samtycke av hyresv�rden eller med tillst�nd av hyresn�mnden, �r han fri fr�n de f�rpliktelser som hyresavtalet �l�gger honom f�r tiden efter �verl�telsen, om ej annat villkor fogas till samtycket eller tillst�ndet. Den tilltr�dande hyresg�sten svarar j�mte den avtr�dande f�r f�rpliktelserna enligt avtalet f�r tiden f�re �verl�telsen, om ej annat avtalas med hyresv�rden. Uppl�telse av l�genheten i andra hand 39 � Hyresg�sten f�r ej utan hyresv�rdens samtycke i andra hand uppl�ta l�genheten i dess helhet utom i fall som avses i 40 �. 40 � Hyresg�st, som under viss tid ej �r i tillf�lle att anv�nda sin bostads� l�genhet, f�r uppl�ta l�genheten i dess helhet i andra hand, om hyresn�mn� den l�mnar tillst�nd till uppl�telsen. S�dant tillst�nd skall l�mnas, om hy� resg�sten har beaktansv�rda sk�l f�r uppl�telsen och hyresv�rden ej har befogad anledning att v�gra samtycke. Tillst�nd enligt f�rsta stycket kan begr�nsas till viss tid och f�renas med \illkor. 41 � Hyresg�sten f�r ej inrymma utomst�ende personer i l�genheten, om det kan medf�ra men f�r hyresv�rden. Hyresr�ttens f�rverkande 42 � Hyresr�tten �r f�rverkad och hyresv�rden s�ledes ber�ttigad att upp� s�ga avtalet, 1. om hyresg�sten dr�jer med betalning av hyra som utg�r i pengar ut� �ver tv� vardagar efter f�rfallodagen och annat ej f�ljer av 53 �, dock, i fall d� hyran skall betalas i f�rskott f�r l�ngre tid �n en m�nad, endast om hy� resg�sten dr�jer med betalning av den p� en kalenderm�nad bel�pande hy� ran ut�ver tv� vardagar efter m�nadens b�rjan eller, s�vitt ang�r hyran f�r f�rsta kalenderm�naden under hyresf�rh�llandet, efter f�rfallodagen, � </div> <div id="page56-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2548 1970 " Nr 994 2. om hyresg�sten utan beh�vligt samtycke eller tillst�nd �verl�ter hyres� r�tten eller eljest s�tter annan i sitt st�lle eller uppl�ter l�genheten i andra hand och ej efter tills�gelse vidtager r�ttelse utan dr�jsm�l, 3. om l�genheten anv�ndes i strid med 23 eller 41 � och hyresg�sten icke efter tills�gelse vidtager r�ttelse utan dr�jsm�l, 4. om hyresg�sten eller annan, till vilken hyresr�tten �verl�tits eller l�genheten uppl�tits, genom v�rdsl�shet �r v�llande till att ohyra f�rekom� mer i l�genheten eller genom underl�tenhet att underr�tta hyresv�rden d�r� om bidrager till att ohyran sprides i fastigheten, 5. om l�genheten p� annat s�tt vanv�rdas eller om hyresg�sten eller an� nan, till vilken hyresr�tten �verl�tits eller l�genheten uppl�tits, �sidos�tter n�got av vad som enligt 25 � skall iakttagas vid l�genhetens begagnande eller brister i den tillsyn som enligt n�mnda paragraf �ligger hyresg�st och r�ttelse icke utan dr�jsm�l sker efter tills�gelse, 6. om i strid med 26 � tilltr�de till l�genheten v�gras och hyresg�sten ej kan visa giltig urs�kt, 7. om hyresg�sten �sidos�tter avtalsenlig skyldighet, som g�r ut�ver hans �ligganden enligt detta kapitel, och det m�ste anses vara av synnerlig vikt f�r hyresv�rden att skyldigheten fullg�res. Hyresr�tten �r icke f�rverkad, om det som ligger hyresg�sten till last �r av ringa betydelse. Upps�ges a^i;alet, har hyresv�rden r�tt till ers�ttning f�r skada. 43 � �r hyresr�tten f�rverkad p� grund av f�rh�llande som avses i 42 � f�rsta stycket 13, 5 eller 6 men sker r�ttelse innan hyresv�rden gjort bruk av sin r�tt att upps�ga avtalet, kan hyresg�sten icke d�refter skiljas fr�n l� genheten p� den grunden. Detsamma g�ller om hyresv�rden icke uppsagt avtalet inom tv� m�nader fr�n det han fick k�nnedom om f�rh�llande som avses i 42 � f�rsta stycket 4 eller 7 eller hyresv�rden icke inom tv� m�na� der fr�n det han erh�ll vetskap om f�rh�llande som avses i n�mnda stycke under 2 tillsagt hyresg�sten att vidtaga r�ttelse. 44 � �r hyresr�tten enligt 42 � f�rsta stycket 1 f�rverkad p� grund av dr�js� m�l med betalning av hyra och har hyresv�rden med anledning d�rav upp� sagt avtalet, f�r hyresg�sten ej p� grund av dr�jsm�let skiljas fr�n l�gen� heten, om hyran senast tolfte vardagen fr�n upps�gningen betalas p� s�tt som anges i 20 � andra eller tredje stycket eller neds�ttes hos �verexe- kutor enligt 21 �. I avvaktan p� att hyresg�sten visar sig ha fullgjort vad som s�lunda fordras f�r att �tervinna hyresr�tten f�r beslut om vr�kning icke meddelas f�rr�n fjorton vardagar f�rflutit fr�n upps�gningen. F�rsta stycket g�ller ej, om skyldighet att flytta intr�der inom kortare tid �n en m�nad efter det att hyresr�tten f�rverkades. � </div> <div id="page57-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2549 R�tt tai f�rl�ngning av hyresavtalet 45 � Best�mmelserna i 4653 �� g�ller vid uppl�telse av bostadsl�genhet, om ej 1. hyresf�rh�llandet upph�r innan det varat l�ngre �n nio m�nader i f�ljd, 2. l�genheten utg�r del av uppl�tarens egen bostad, eller 3. hyresf�rh�llandet upph�r p� den grund att hyresr�tten �r f�rverkad eller f�rh�llande som avses i 28 � f�religger samt annat ej f�ljer av 47 �. Har hyresv�rden och hyresg�sten i s�rskilt uppr�ttad handling �verens� kommit, att hyresr�tten icke skall vara f�renad med r�tt till f�rl�ngning, �r �verenskommelsen g�llande. Har �verenskommelsen tr�ffats innan hy� resf�rh�llandet varat l�ngre �n nio m�nader i f�ljd, g�ller den dock en� dast om den godk�nts av hyresn�mnden. Hade make som ej har del i hyres� r�tten sin bostad i l�genheten n�r �verenskommelsen tr�ffades, g�ller �ver� enskommelsen mot honom endast om han godtagit den. 46 � Om hyresv�rden uppsagt hyresavtalet, har hyresg�sten r�tt till f�rl�ng� ning av avtalet, utom n�r 1. hyresr�tten �r f�rverkad eller avtalet kan upps�gas enligt 28 � utan att likv�l hyresv�rden uppsagt avtalet att upph�ra p� n�gon av dessa grun� der, 2. hyresg�sten i annat fall �sidosatt sina f�rpliktelser i s�dan m�n att avtalet sk�ligen icke b�r f�rl�ngas, 3. huset skall rivas och det ej �r obilligt mot hyresg�sten att hyresf�r� h�llandet upph�r, 4. huset skall underg� st�rre ombyggnad och det icke �r uppenbart att hyresg�sten kan sitta kvar i l�genheten utan n�mnv�rd ol�genhet f�r om� byggnadens genomf�rande samt det ej �r obilligt mot hyresg�sten att hy� resf�rh�llandet upph�r, 5. l�genheten ej vidare skall anv�ndas f�r bostads�ndam�l och det ej �r obilligt mot hyresg�sten att hyresf�rh�llandet upph�r, 6. avtalet avser l�genhet i en- eller tv�familjehus eller l�genhet som uppl�taren innehar med bostadsr�tt och uppl�taren har s�dant intresse att f�rfoga �ver l�genheten att hyresg�sten sk�ligen b�r flytta, 7. hyresf�rh�llandet beror av s�dan anst�llning i statlig eller kommunal verksamhet som �r f�renad med bostadstv�ng eller av anst�llning inom lantbruket eller f�r sk�tsel och tillsyn av fastighet eller av annan anst�ll� ning, om den �r av s�dan art att det �r n�dv�ndigt f�r arbetsgivaren att f�r� foga �ver l�genheten f�r uppl�telse �t anst�llningens innehavare, samt an� st�llningen har upph�rt, � </div> <div id="page58-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2550 1970 . Nr 994 8. hyresf�rti�llandet beror av annan anst�llning som upph�rt och det ej �r obilligt mot hyresg�sten att �ven hyresf�rh�llandet upph�r samt, om hyresf�rh�llandet varat l�ngre �n tre �r, hyresv�rden har synnerliga sk�l f�r att uppl�sa hyresf�rh�llandet, 9. det i annat fall icke strider mot god sed i hyresf�rh�llanden eller eljest �r obilligt mot hyresg�sten att hyresf�rh�llandet upph�r. Om hyresv�rdens intresse blir tillgodosett genom att hyresg�sten avtr� der endast en del av l�genheten och avtalet l�mpligen kan f�rl�ngas s�vitt avser l�genheten i �vrigt, har hyresg�sten utan hinder av f�rsta stycket r�tt till s�dan f�rl�ngning. 47 � Har l�genheten hyrts av flera gemensamt och har de p� grund av upp� s�gning, som gjorts av en av dem, eller till f�ljd av annan omst�ndighet, som h�nf�r sig till endast en av dem, ej gemensamt r�tt till f�rl�ngning av hyresavtalet, �r medhyresg�st ber�ttigad till f�rl�ngning, om hyresv�rden sk�ligen kan n�jas med honom som hyresg�st. Vad som sagts nu g�ller ej n�r hyresr�tten �r f�rverkad eller hyresavtalet kan upps�gas enligt 28 � utan att likv�l hyresv�rden uppsagt avtalet p� n�gon av dessa grunder. �r medhyresg�sten make till den som uppsagt avtalet eller eljest f�ranlett att hyresg�sterna ej gemensamt har r�tt till f�rl�ngning av avtalet, har han den r�tt som angivits �ven n�r hyresr�tten �r f�rverkad p� annan grund �n dr�jsm�l med betalning av hyra. Detta g�ller ocks� n�r hyresv�rden bringar hyresavtalet att upph�ra p� grund av f�rverkandet. Om hyresg�st, som �r gift och vars make ej har del i hyresr�tten, upp� s�ger hyresavtalet eller vidtager annan �tg�rd f�r att bringa det att upp� h�ra eller om han i annat fall ej har r�tt till f�rl�ngning av avtalet, �r ma� ken, om han har sin bostad i l�genheten, ber�ttigad till f�rl�ngning, s� vida hyresv�rden sk�ligen kan n�jas med honom som hyresg�st. Vad som sagts nu g�ller ocks� n�r hyresv�rden uppsagt hyresavtalet att upph�ra p� grund av f�rverkande eller f�rh�llande som avses i 28 �. Best�mmel� serna i 4853 �� om hyresg�st �ger till�mpning �ven i fr�ga om hyres� g�sts make. F�rl�nges hyresavtal i fall som avses i andra stycket, svarar b�da makar� na f�r f�rpliktelserna enligt avtalet f�r tiden f�re f�rl�ngningen, om ej an� nat avtalas med hyresv�rden. 48 � Vid f�rl�ngning av hyresavtal �r hyresg�sten skyldig att godtaga den hyra som hyresv�rden fordrar. Om hans krav �r osk�ligt, skall dock hyran utg� med sk�ligt belopp. Fordrad hyra �r att anse som osk�lig, om den v�sentligt �verstiger hyran f�r l�genheter som med h�nsyn till bruksv�rdet �r likv�rdiga. Annat av hyresv�rden uppst�llt villkor skall g�lla, om det ej strider mot god sed i hyresf�rh�llanden eller eljest �r obilligt. Hyrestiden skall dock utg�ra ett �r med tre m�naders upps�gningstid, om ej annan � </div> <div id="page59-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 . Nr 994 2551 liyres- eller upps�gningstid av s�rskild anledning �r l�mpligare. I den m�n �ndring i hyresvillkoren ej p�kallas, skall samma villkor som f�rut g�lla. I ort f�r vilken f�rordnande enligt 54 � g�ller skall vid till�mpning av f�rsta stycket tredje punkten bortses fr�n l�genhet vars hyra icke �r rim� lig med h�nsyn till det allm�nna hyresl�get i orten f�r n�rmast j�mf�rliga l�genheter i nybyggda bostadshus. Tr�ffas vid f�rl�ngning av hyresavtal �verenskommelse om villkoren f�r det fortsatta hyresf�rh�llandet, skall �verenskommelsen, oavsett best�mmel� serna i f�rsta och andra styckena, l�nda till efterr�ttelse i den m�n ej annat f�ljer av best�mmelserna i �vrigt i denna balk. 49 � F�religger tvist om f�rl�ngning av hyresavtalet enligt 46 eller 47 � eller om villkor f�r s�dan f�rl�ngning, �ligger det hyresv�rden att skriftligen med� dela hyresg�sten att denne, om han icke g�r med p� att flytta, har att se� nast tre veckor efter det att han f�tt del av meddelandet h�nskjuta tvisten till hyresn�mnden. Meddelandet skall l�mnas i den ordning som enligt 8 � g�ller f�r upps�gning. Best�mmelsen i 8 � tredje stycket tredje punkten g�ller dock ej. Om hyresv�rden fullgjort vad som �ligger honom enligt f�rsta stycket, har den som fordrar f�rl�ngning att h�nskjuta tvisten till hyresn�mnden inom den i f�rsta stycket angivna tiden. lakttages ej denna, f�rfaller r�tten till f�rl�ngning av avtalet. 50 � �r fr�ga om f�rl�ngning av hyresavtalet �nnu ej avgjord n�r hyrestiden g�r ut, har hyresg�sten r�tt att kvarbo i l�genheten till dess fr�gan �r slut� ligt avgjord. F�r tid som hyresg�sten s�lunda kvarbor i l�genheten skall de f�rut g�llande hyresvillkoren till�mpas till dess hyresvillkoren f�r samma tid blir slutligt best�mda. 51 � Bifalles hyresg�stens talan om f�rl�ngning av hyresavtalet, skall villkoren f�r den fortsatta f�rhyrningen fastst�llas enligt 48 �. Dom eller beslut varigenom hyresg�stens talan bifalles anses som avtal om fortsatt f�rhyrning. 52 � Bifalles ej hyresg�stens talan om f�rl�ngning av hyresavtalet, f�r i domen eller beslutet sk�ligt uppskov med avflyttningen medges, om hyresv�rden eller hyresg�sten beg�r det. �r hyresr�tten f�rverkad eller kan hyresavtalet upps�gas enligt 28 � utan att likv�l hyresv�rden uppsagt avtalet att upph�ra p� n�gon av dessa grunder eller �r r�tten till f�rl�ngning f�rfallen, f�r p� beg�ran av hyresg�sten uppskov dock medges endast om hyresv�rden sam� tycker till det. Avg�res tvisten efter hyrestidens utg�ng eller medges uppskov med av- � </div> <div id="page60-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2552 1970 . Nr 994 flyttningen, skall hyresvillkoren f�r tiden fr�n avtalets upph�rande till av- flyttningen fastst�llas enligt 48 �. 53 � Skall hyresg�st utge h�gre hyra f�r f�rfluten tid �n som skolat utg� f�rut, �r hyresr�tten icke f�rverkad p� grund av dr�jsm�l med betalning av det �verskjutande beloppet, om betalningen sker inom en m�nad fr�n den dag d� den h�gre hyran fastst�lldes. Vad som sagts nu g�ller ej, om skyldighet att fljdta intr�der f�r hyresg�sten inom kortare tid �n tv� m�nader efter n�mn� da dag. P� det �verskjutande beloppet skall hyresg�sten betala sex procent r�nta som om beloppet f�rfallit till betalning samtidigt med den f�rut ut� g�ende hyran. Pr�vning av f�rstag�ngshyra i vissa orter 54 � Konungen kan f�rordna, att 55 � skall till�mpas i ort d�r s�rsldld upp� m�rksamhet �r p�kallad till f�rekommande av s�dan hyresstegring f�r bo� stadsl�genhet som icke �r godtagbar fr�n samh�llssynpunkt. 55 � I ort f�r vilken f�rordnande enligt 54 � g�ller f�r hyresv�rd eller hyres� g�st beg�ra att hyresn�mnden pr�var hyra som avtalats vid l�genhetens uppl�tande till hyresg�sten eller d�refter innan hyresf�rh�llandet varat l�ngre �n nio m�nader i f�ljd (f�rstag�ngshyra). Detta g�ller dock icke l� genhet som utg�r del av uppl�tarens egen bostad. Vid pr�vning enligt f�rsta stycket �ger 48 � motsvarande till�mpning. Neds�ttes f�rstag�ngshyra, skall den l�gre hyran g�lla fr�n och med m� naden n�rmast efter den d� pr�vning av hyran p�kallades. Beg�res ej pr�vning av f�rstag�ngshyra inom ett �r fr�n det hyresf�rh�l� landet b�rjade, �r r�tten till s�dan pr�vning f�rlorad. R�tt till ers�ttning med anledning av hyresf�rh�llandets upph�rande m. m. 56 � Best�mmelserna i 5760 �� g�ller f�r uppl�telse av annan l�genhet �n bostadsl�genhet, om ej 1. hyresf�rh�llandet upph�r innan det varat l�ngre �n nio m�nader i f�ljd, eller 2. hyresf�rh�llandet upph�r p� den grund att hyresr�tten �r f�rverkad eller f�rh�llande som avses i 28 � f�religger. Har hyresv�rden och hyresg�sten i s�rskilt uppr�ttad handling �verens� kommit om villkor som strider mot 5760 ��, �r �verenskommelsen g�llan� de. Har �verenskommelsen tr�ffats innan hyresf�rh�llandet varat l�ngre �n nio m�nader i f�ljd, g�ller den dock endast om den godk�nts av hyres� n�mnden. � </div> <div id="page61-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 * Nr 994 2553 57 � Har hyresv�rden uppsagt hyresavtalet och v�grar han att f�rl�nga hyres� f�rh�llandet eller kommer f�rl�ngning i annat fall ej till st�nd p� den grund att hjTesv�rden f�r f�rl�ngning kr�ver hyra som ej �r sk�lig eller uppst�ller annat villkor som strider mot god sed i hyresf�rh�llanden eller eljest �r obilligt, skall han i sk�lig omfattning ers�tta hyresg�sten dennes f�rlust p� grund av hyresf�rh�llandets upph�rande, om ej 1. hyresg�sten �sidosatt sina f�rpliktelser i s�dan m�n att det icke sk�- ligen kan fordras att hyresv�rden f�rl�nger hyresf�rh�llandet, 2. huset skall rivas eller underg� s�dan st�rre ombyggnad att hyresg�s� ten uppenbarligen icke kan sitta kvar i l�genheten utan n�mnv�rd ol�gen� het f�r ombyggnadens genomf�rande samt d�rj�mte antingen hyresv�rden anvisar annan l�genhet med vilken hyresg�sten sk�ligen kan n�jas eller hyresavtalet inneh�ller villkor om att hyresf�rh�llandet skall upph�ra p� grund av rivning eller ombyggnad av huset och rivningen eller ombyggna� den skall p�b�rjas inom fem �r fr�n villkorets tillkomst, eller 3. hyresv�rden i annat fall har befogad anledning alt uppl�sa hyresf�r� h�llandet. F�rlust f�r hyresg�sten som har samband med att denne bekostat �nd� ring av l�genheten skall beaktas vid ers�ttningens best�mmande endast om hjn-esv�rden samtyckt till �ndringen eller hyresg�sten tr�ffat hyresavtalet under f�ruts�ttning att han skulle f� utf�ra �ndringen. F�rlusten ber�knas i s�dant fall till h�gst det belopp varmed l�genheten genom �ndringen �kat i v�rde som hyresl�genhet. 58 � Om hyresg�sten icke inom tre veckor fr�n upps�gningen meddelar hy� resv�rden att han �nskar beh�lla l�genheten, �r hans r�tt till ers�ttning enligt 57 � f�rfallen. L�mnas s�dant meddelande inom den angivna tiden, har hyresv�rden att inom tre veckor fr�n det att meddelandet l�mnades underr�tta hyresg�sten om de villkor han uppst�ller f�r att f�rl�nga hyres� f�rh�llandet eller om orsaken till att han v�grar medge f�rl�ngning. Under� l�ter han detta, har hyresg�sten r�tt till ers�ttning f�r f�rlust som avses 157 �. Hyresg�stens meddelande enligt f�rsta stycket skall l�mnas i den ord� ning som enligt 8 � g�ller f�r upps�gning. 59 � Skall hyresf�rh�llandet upph�ra efter upps�gning som gjorts av hyres� v�rden och har hyresg�sten behov av uppskov med avflyttningen, f�r hy� resn�mnden f�re hyrestidens utg�ng p� beg�ran av hyresg�sten medge den� ne s�dant uppskov under sk�lig tid, dock h�gst ett �r. Uppskov enligt f�rsta stycket f�r ej medges, om hyresv�rden eller an� nan d�rigenom skulle tillskyndas betydande skada eller ol�genhet eller om � </div> <div id="page62-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> f-i i.-ff flM .* " ^ 2554 1970 . Nr 994 hyresg�sten med h�nsyn till tidpunkten f�r upps�gningen erh�llit tillr�ck� ligt r�drum med avflyttningen. Medges uppskov enligt f�rsta stycket, skall hyresn�mnden fastst�lla sk�- liga hyresvillkor f�r tiden fr�n avtalets upph�rande till avflyttningen. 60 � I m�l om ers�ttning enligt 57 eller 58 � skall r�tten p� yrkande av hyres� g�sten, om hyresv�rden medger skyldighet att utge ers�ttning eller s�dan skyldighet fastst�llts genom dom som vunnit laga lo-aft, f�rplikta hyres� v�rden att utge f�rskott i avr�kning p� den ers�ttning som kan komma att best�mmas. F�rsta stycket �ger ej till�mpning, om det ar uppenbart att f�rskottet blir obetydligt. Har beslut i fr�ga om f�rskott meddelats, f�r nytt yrkande om f�rskott ej upptagas till pr�vning f�rr�n tre m�nader f�rflutit sedan det f�reg�ende beslutet vann laga kraft. Beslut i fr�ga om f�rskott f�r meddelas utan huvudf�rhandling. Innan beslut meddelas, skall parterna beredas tillf�lle att yttra sig. Mot beslut som^ meddelats under r�tteg�ngen skall talan f�ras s�rskilt. Mot hovr�ttens be� slut f�r talan ej f�ras. Har hyresg�sten uppburit f�rskott som �verstiger den slutligt best�mda ers�ttningen, �r han skyldig att till hyresv�rden betala tillbalca det �ver� skjutande beloppet j�mte sex procent r�nta fr�n dagen f�r beloppets mot� tagande. S�rskilda best�mmelser 61 � Hyresv�rd eller hyresg�st, som vill framst�lla fordrings an spr�k p� grund av hjTesf�rh�llande, skall v�cka talan d�rom inom tv� �r fr�n det hyres� g�sten avtr�dde l�genheten. lakttages ej denna tid, �r r�tten till talan f�r� lorad, om ej annat avtalats. Har den ena parten v�ckt talan i r�tt tid, har den andra parten r�tt till kvittning, fast�n hans r�tt till talan �r f�rlorad. 62 � Beror fr�ga om f�rl�ngning av hyresavtal p� pr�vning av r�tten, f�r denna, utan hinder av att tiden f�r l�genhetens avtr�dande �nnu icke in� tr�tt, i samband med n�mnda fr�gas avg�rande till pr�vning upptaga talan av hyresv�rden om �l�ggande f�r hyresg�sten att flytta. 63 � �r s�dant meddelande fr�n hyresv�rden som avses i 10 eller 58 � avs�nt i rekommenderat brev under mottagarens vanliga adress, skall hyresv�rden anses ha fullgjort vad som ankommer p� honom. Detsamma g�ller betr�f� fande s�dant meddelande fr�n hyresg�sten som avses i 11, 14, 19, 24 eller 33 �. I fall som avses i 24 � �r det dock till fyllest att meddelandet �r avs�nt p� annat �ndam�lsenligt s�tt. � </div> <div id="page63-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2555 64 � Skulle till�mpning av hyresvillkor uppenbarligen strida mot god sed i hyresf�rh�llanden eller eljest vara otillb�rlig, f�r villkoret j�mkas eller l�mnas utan avseende, 65 � Har n�gon utnyttjat annans tr�ngm�l i f�ljd av det allm�nna l�get p� bostadsmarknaden till att uppst�lla villkor om s�rskilt vederlag f�r upp� l�telse av bostadsl�genhet i ort, d�r f�rordnande enligt 54 � g�Uer, eller f�r �verl�telse av hyresr�tt till s�dan l�genhet, g�ller ej villkoret, och �r han skyldig att �terb�ra vad han mottagit. Talan om �terb�ring skall v�c� kas inom ett �r fr�n det vederlaget mottogs. lakttages ej denna tid, �r r�tten till talan f�rlorad. 66 � Avtal mellan hyresv�rd och hyresg�st, att framtida tvist med anledning av hyresf�rh�llandet skall h�nskjutas till avg�rande av skiljem�n utan f�r� beh�ll om r�tt f�r parterna att klandra skiljedomen, f�r ej g�ras g�llande i fr�ga om hyresg�stens r�tt eller skyldighet att tilltr�da eller beh�lla l� genheten, neds�ttning av f�rstag�ngshyra, fastst�llande av hyresvillkor i fall som avses i 51 eller 52 � eller best�mmande av ers�ttning enligt 57 eller 58 �. I �vrigt g�ller skiljeavtalet ej s�vitt d�rigenom skiljem�n utsetts eller best�mmelse meddelats om skiljem�nnens antal, s�ttet f�r deras utseende eller f�rfarandet vid skiljen�mnden. I ber�rda h�nseenden skall lagen (1929:145) om skiljem�n till�mpas. Vad som sagts nu utg�r dock ej hinder f�r att i skiljeavtalet utse hyresn�mnden till skiljen�mnd eller best�mma kortare tid f�r skiljemanna�tg�rdens avslutande �n den tid om sex m�nader som anges i n�mnda lag. 67 � �verenskommelse om villkor i fr�ga om hyresf�rh�llande som beror av anst�llning g�ller mot hyresg�sten eller den som har r�tt att tr�da i hyres� g�stens st�lle �ven om �verenskommelsen strider mot best�mmelse i 33 35, 40, 46, 47, 4955 eller 66 �, s�vida den har formen av kollektivavtal och p� arbetstagarsidan slutits eller godk�nts av organisation som enligt lagen (1936: 506) om f�renings- och f�rhandlingsr�tt �r att anse s�som huvudorganisation. F�rfarandet i hyrestvister 68 � I varje l�n skall finnas en hyresn�mnd. Konungen kan dock best�mma, att annat omr�de �n l�n skall utg�ra verksamhetsomr�de f�r hyresn�mnd. 69 � Hyresn�mnd har till uppgift att medla i hyrestvister samt att pr�va fr� gor enligt 49 och 55 �� samt �vriga fr�gor som enligt detta kapitel ankom- � </div> <div id="page64-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2556 1970 . Nr 99 mer p� a�mnden. N�mnden kan �ven vara skiljen�mnd i hyrestvister. N�r� mare best�mmelser om hyresn�mnd meddelas i s�rsldld lag. 70 � Om part ej godtager hyresn�mnds beslut i fr�ga som avses i 3436, 40, 49 eller 55 �, f�r parten klandra beslutet genom att v�cka talan mot den andra parten inom tre veckor fr�n det parten erh�ll del av beslutet. Kland� ras icke beslutet inom denna tid, �r parts r�tt till talan f�rlorad. Hyresn�mnds beslut i �rende enligt 45, 56 eller 59 � f�r ej Idandras. 71 � Hyrestvist som ej enligt 69 � ankommer p� hyresn�mnds pr�vning och ej heller r�r kollektivavtal skall, om icke Konungen best�mmer annat, upptagas av den fastighetsdomstol inom vars omr�de fastigheten �r bel�gen. Klandertalan som avses i 70 � upptages, om den r�r kollektivavtal, av ar� betsdomstolen och i annat fall av domstol som nyss n�mnts. Fastighetsdomstol skall i hyresm�l best� av ordf�randen och den andre lagfarne ledamoten samt tre n�mndem�n. Tvdst som efter klander mot hyresn�mnds beslut �r anh�ngig vid dom� stol f�r �terf�rvisas till n�mnden. 72 � Talan f�r ej f�ras mot fastighetsdomstols dom i fr�ga om tillst�nd som avses i 3436 eller 40 � eller i fr�ga om fastst�llande av hyresvillkor i fall som avses i 51 eller 52 � och ej heller mot hovr�tts dom i fr�ga om f�rl�ng� ning av hyresavtal eller fastst�llande av hyresvillkor i fall som nyss an� givits. 73 � I hyrestvist som avses i 49 eller 55 � skall vardera parten svara f�r sin r�tteg�ngskostnad i fastighetsdomstolen, i den m�n annat ej f�ljer av 18 kap. 6 � r�tteg�ngsbalken. 13 KAP. Tomtr�tt 1 � Nyttjander�tt till fastighet under obest�md tid kan f�r visst �ndam�l mot �rlig avg�ld i pengar uppl�tas som tomtr�tt enligt detta kapitel. I tomtr�tt f�r uppl�tas pantr�tt och annan nyttjander�tt �n tomtr�tt samt servitut och r�tt till elektrisk kraft. Till f�rm�n f�r tomtr�tt f�r upp� l�tas servitut. � </div> <div id="page65-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2557 2 � Tomtr�tt f�r uppl�tas i fastighet som tillh�r staten eller kommun eller som eljest �r i allm�n �go. Om Konungen f�r s�rskilt fall medger det, f�r tomtr�tt uppl�tas �ven i fastighet som tillh�r stiftelse. Tomtr�tt f�r ej uppl�tas i del av fastighet eller i flera fastigheter ge� mensamt. 3 � Avtal vai'igenom tomtr�tt uppl�tes skall uppr�ttas skriftligen. I hand� lingen skall uttrycldigen anges att uppl�telsen avser tomtr�tt. �ndring eller till�gg som ej avfattas slmftligen �r utan verkan. 4 � I uppl�telsehandlingen skall anges �ndam�let med uppl�telsen och det belopp varmed avg�lden skall utg� till dess annat best�mmes. Handlingen skall dessutom inneh�lla de n�rmare f�reslcrifter r�rande fastighetens an� v�ndning och bebyggelse samt de best�mmelser i �vrigt som skall g�lla i fr�ga om tomtr�tten. Finns vid tiden f�r uppl�telsen s�rsldlda byggnadsbest�mmelser r�rande fastigheten i stadsplan eller eljest, anses de ing� i uppl�telsen, om ej annat avtalats. 5 � Tomtr�ttsuppl�telse innefattar �verl�telse p� tomtr�ttshavaren av bygg� nad och annan egendom som vid uppl�telsen h�r till fastigheten enligt lag. Vill fastighets�garen betinga sig ers�ttning f�r den �verl�tna egendomen, skall den best�mmas s�rskilt. 6 � Tomtr�ttens intr�de eller best�nd f�r ej g�ras beroende av villkor. Ej heller f�r inslir�nkning ske i tomtr�ttshavarens r�tt att �verl�ta tomtr�tten eller att uppl�ta pantr�tt eller nyttjander�tt i denna. 7 � Om �verl�telse av tomtr�tt och om r�ttighet i eller till f�rm�n f�r tomtr�tt samt om r�ttsf�rh�llanden i �vrigt ang�ende tomtr�tt �ger be� st�mmelserna r�rande fast egendom i f�rsta avdelningen av denna balk motsvarande till�mpning, om ej annat f�ljer av s�rskilda best�mmelser om tomtr�tt. 8 � Har fastighets�garen eller tomtr�ttshavaren �verskridit sin r�tt eller �sidosatt sin skyldighet p� grund av uppl�telsen, �ligger det honom att �terst�lla vad som rubbats eller fullg�ra vad som eftersatts och att er� s�tta skada. Avtalet f�r ej h�vas med anledning av vad som n�gondera sidan l�tit komma sig till last. 1867QQ0UQ. Svensk f�rfattningssamling 1970 � </div> <div id="page66-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ^ hvv ": -" t"-" . 2558 1970 . Nr 9 9 � Tomtr�tt f�r ej uppdelas p� s�rskilda omr�den av den fastighet i vilken den uppl�tits. Best�mmelserna om tillbeh�r till fastighet �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om tomtr�tt som inslcrivits. 10 � Avg�lden skall utg� med of�r�ndrat belopp under vissa tidsperioder. Om ej l�ngre tid �verenskommes, utg�r varje period tio �r, den f�rsta r�knad fr�n uppl�telsen eller den senare dag som angivits i uppl�telsehandlingen. 11 � �verenskommelse om �ndring av avg�lden f�r den kommande tidspe� rioden f�r ej tr�ffas senare �n ett �r f�re utg�ngen av den l�pande perio� den. V�cker fastighets�garen eller tomtr�ttshavaren under n�st sista �ret av den l�pande perioden talan om ompr�vning av avg�lden, skall r�tten p� grundval av det v�rde marken �ger vid tiden f�r ompr�vningen best�mma avg�lden f�r den kommande perioden. Vid bed�mande av markv�rdet skall h�nsyn tagas till �ndam�let med uppl�telsen och de n�rmare f�re- slmfter som skall till�mpas i fr�ga om fastighetens anv�ndning och be� byggelse. Har avg�lden f�r den kommande perioden ej best�mts enligt f�rsta el� ler andra stycket, skall den utg� med samma belopp som f�rut. 12 � Utan hinder av 10 � f�r fastighets�garen och tomtr�ttshavaren �verens� komma om s�dan j�mkning i avg�ldens belopp som p�kallas av �ndrade f�rh�llanden r�rande tomtr�ttens ut�vning. Kommer tomtr�ttens v�rde att avsev�rt minskas till f�ljd av nya eller �ndrade byggnadsbest�mmelser eller av annan s�rskild omst�ndighet som icke �r att h�nf�ra till tomtr�ttshavaren eller beror av denne, f�r tomt� r�ttshavaren p�kalla d�rav f�ranledd j�mkning i avg�ldens belopp, 13 � Tomtr�ttsavtal f�r ej upps�gas av tomtr�ttshavaren. 14 � Genom upps�gning fr�n fastighets�garens sida kan tomtr�tt bringas att upph�ra endast vid utg�ngen av vissa tidsperioder. Om ej l�ngre tid �ver- enskommits, utg�r den f�rsta perioden sextio �r, r�knat fr�n uppl�telsen eller den senare dag som angivits i uppl�telsehandlingen, samt varje f�l� jande period fyrtio �r fr�n utg�ngen av n�rmast f�reg�ende period. Uppl�tes tomtr�tt v�sentligen f�r annat �ndam�l �n bostadsbebyggelse, f�r �verenskommelse tr�ffas om kortare tidsperioder. Period f�r dock ej * ]fl vara kortare �n tjugo �r. � </div> <div id="page67-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2559 Upps�gning f�r ske endast om det �r av vikt f�r �garen att fastigheten anv�ndes f�r bebyggelse av annan art eller eljest p� annat s�tt �n tidi� gare. 15 � Upps�gning av tomtr�ttsavtal skall ske minst tv� �r f�re periodens ut� g�ng, om ej l�ngre upps�gningstid �verenskommits. Upps�gning som sker tidigare �n fem �r f�re periodens utg�ng �r utan verkan. Det �ligger fas� tighets�garen att inom samma tid som g�ller f�r upps�gningen anm�la denna till inskrivningsmyndigheten f�r anteclcning i tomtr�ttsboken. Om s�dan anteckning ej skett, �r upps�gningen ogiltig. Upps�gning skall ske skriftligen. D�rvid b�r sk�len f�r upps�gningen an� ges. A ng�ende s�ttet f�r upps�gning g�ller i �vrigt 8 kap. 8 � i till�mpliga delar. 16 � Anser tomtr�ttshavaren att sk�l f�r upps�gning ej f�religger, f�r han klandra upps�gningen. V�ckes ej talan inom tre m�nader efter det att upp� s�gningen antecknades i tomtr�ttsboken, �r r�tten till talan f�rlorad. 17 � Upph�r tomtr�tten p� grund av upps�gning, �ligger det fastighets�garen att l�sa byggnad och antian egendom som utg�r tillbeh�r till tomtr�tten. L�sesumman skall motsvara egendomens v�rde vid tomtr�ttens upph�ran- de under antagande av att tomtr�tten alltj�mt skulle best� med samma �n� dam�l och i �vrigt of�r�ndrade f�reskrifter ang�ende fastighetens anv�nd� ning och bebyggelse, jjg Har kostnad som icke varit n�dv�ndig nedlagts p� tomtr�tten efter upp- s�gningen, f�r v�rde�kning som uppkommit d�rigenom icke tagas i be� r�kning vid best�mmande av l�sesumman. Uppl�tes tomtr�tt v�sentligen f�r annat �ndam�l �n bostadsbebyggel- se, f�r parterna �verenskomma att det icke alls eller endast i begr�nsad om- , jljU fattning skall �ligga fastighets�garen att l�sa egendomen. if 18 � N�r det �ligger fastighets�garen att l�sa egendom, skall talan om l�se� summans best�mmande v�ckas inom ett �r efter det att upps�gningen an� tecknades i tomtr�ttsboken eller, om talan v�ckts enligt 16 �, inom ett �r efter det att domen i m�let vann laga kraft. Om tiden ej iakttages, f�rfaller dti�SJ' upps�gningen. Talan f�r v�ckas av s�v�l fastighets�garen som tomtr�ttsha- Sedan dom varigenom l�sesumman blivit best�md vunnit laga kraft, skall l�sesumman inom en m�nad neds�ttas hos l�nsstyrelsen. Neds�ttning be- h�ver dock icke ske tidigare �n en m�nad f�re den dag till \alken upps�g- ^^0 ningen �gt rum. Sker neds�ttning ej inom f�reskriven tid, skall l�nssty- '^0 . relsen p� ans�kan l�ta uttaga beloppet som om betalningsskyldighet �lagts genom domen. N�r neds�ttning �gt rum, skall l�nsstyrelsen genast g�ra � </div> <div id="page68-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2560 1970 . Nr 99 anm�lan d�rom till inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i tomtr�tts� boken. Medel som nedsatts skall of�rdr�jligen ins�ttas i bank mot r�nta. 19 � N�r den genom upps�gningen best�mda tilltr�desdagen �r inne ocb l�se� summan nedsatts enligt 18 �, upph�r tomtr�tten med d�ri uppl�tna r�t� tigheter ocb bbr inskrivningar i denna utan verkan. Innan neds�ttning skett, f�r tilltr�de ej �ga rum utan tomtr�ttsbavarens medgivande. Har tomtr�tten fr�ntr�tts p� den genom upps�gningen best�mda tilltr� desdagen men �r l�sesumman d� �nnu icke nedsatt, �r fastighets�garen skyldig att betala r�nta till tomtr�ttsbavaren efter sex procent om �ret fr�n n�mnda dag. 20 � Det nedsatta beloppet j�mte upplupen r�nta skall av l�nsstyrelsen ut� betalas till den som �r ber�ttigad d�rtill. Utan fastighets�garens medgivan� de f�r utbetalning dock ej ske f�re tilltr�desdagen. R�nta som upplupit f�re tilltr�desdagen tillfaller fastighets�garen. Svarar tomtr�tten f�r beviljad eller s�kt inteckning, �ger best�mmelser� na om f�rdelning av k�pesldlling f�r exekutivt f�rs�ld fast egendom mot� svarande till�mpning. Har r�tten best�mt l�sesumman till h�gre belopp �n tomtr�ttsbavaren yrkat ocb uppst�r, efter betalning av de fordringar som skall utg� ur denna, �verskott som ej faller inom det yrkade beloppet, �ter- st�lles �verskottet till fastighets�garen. Sammantr�de f�r f�rdelningen h�lles s� snart det kan ske. Kallelse till sammantr�det s�ndes genom l�nsstyrelsens f�rsorg minst tv� veckor i f�r� v�g till tomtr�ttsbavaren ocb k�nda borgen�rer som bar pantr�tt i tomtr�t� ten, Om borgen�r �r ok�nd, inf�res kallelsen i Post- ocb Inrikes Tidningar ocb tidning inom orten. De med f�rdelningen f�renade kostnaderna betalas av fastighets�garen. 21 � Har fastighets�garen ocb tomtr�ttsbavaren sedan tomtr�tten uppl�tits slutit avtal om utvidgning eller inskr�nkning av det omr�de tomtr�tten avser eller om �ndring av �ndam�let med tomtr�tten eller av de f�re� skrifter som i �vrigt g�ller ang�ende tomtr�ttens ut�vning eller i fr�ga varom �verenskommelse �r till�ten enligt 11, 12, 14-, 15 eller 17 g, g�ller �ndringsavtalet mot den som bar r�ttighet i tomtr�tten endast om inslalv- ning av avtalet �r beviljad eller ans�kan d�rom f�rklarad vilande i av� vaktan p� att annat binder �n som avses i 21 kap. 5 � andra stycket undanr�jas. Ang�r avtalet utvidgning eller inslcr�nkning av det omr�de tomtr�tten avser, �r avtalet f�r sin giltighet beroende av att fastighets� bildning kommer till st�nd i enlighet med avtalet. Ang�ende avtal som avses i f�rsta stycket g�ller i �vrigt best�mmelserna i detta kapitel om uppl�telse av tomtr�tt i till�mpliga delar. � </div> <div id="page69-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2561 22 � �verenskommer fastighets�garen och tomtr�ttshavaren om tomtr�ttens upph�rande eller kommer tomtr�tten i fastighets�garens hand eller �ver� g�r �gander�tten till fastigheten p� tomtr�ttshavaren och �r tomtr�tten inskriven, g�ller dock tomtr�tten till dess inskrivningen d�das. �ven om inslcrivningen av tomtr�tten d�das, svarar fastighets�garen f�r r�ttighet som g�ller i tomtr�tten oberoende av inskrivning. 23 � M�l ang�ende ompr�vning eller j�mkning av avg�ld, klander av upp� s�gning eller best�mmande av l�sesumma upptages av expropriationsdom- stol. 24 � Ang�ende r�tteg�ngen i m�l som avses i 23 � g�ller i till�mpliga delar best�mmelserna om expropriation i allm�nhet. R�r tvisten fr�ga som kan inverka p� den r�tt som tillkommer innehavare av pantr�tt eller r�ttighet som �r inskriven, �r r�tten ej bunden av parts yrkande eller medgivande. I m�l ang�ende best�mmande av l�sesumma skall fastighets�garen vid� k�nnas p� �mse sidor uppkomna r�tteg�ngskostnader vid expropriations- domstolen, i den m�n ej annat f�ranledes av 18 kap. 6 och 8 �� r�tteg�ngs� balken. Betr�ffande skyldigheten att svara f�r kostnad i h�gre r�tt g�ller med till�mpning i �vrigt av 18 kap. r�tteg�ngsbalken, att fastighets�garen, om ej annat f�ranledes av 18 kap. 6 och 8 �� samma balk, alltid sj�lv skall \ddk�nnas s�v�l sina egna kostnader som kostnad som �samkas mot� part genom att fastighets�garen fullf�ljt talan. 25 � N�r talan v� ekes ang�ende ompr�vning eller j�mkning av avg�ld eller om Idander av upps�gning, skall r�tten genast g�ra anm�lan d�rom till insla-ivningsmyndigheten f�r anteckning i tomtr�ttsboken. Detsamma g�l� ler n�r dom eller slutligt beslut i s�dant m�l vunnit laga lo-aft. 26 � Best�mmelserna i uts�kningslagen (1877:31 s. 1), lagen ( ) om exekutiv f�rs�ljning av fast egendom, lags�kningslagen (1946: 808) och konkurslagen (1921:225) ang�ende fast egendom och r�ttighet d�ri �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om tomtr�tt. Vid expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv som avser tomtr�tt �r denna likst�lld med fast egendom. � </div> <div id="page70-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> "" f v<'- >; 2562 1970 . Nr 994 14 KAP. Servitut 1 � Om det �r �gnat att fr�mja en �ndam�lsenlig markanv�ndning, f�r i fastighet (den tj�nande fastigheten) uppl�tas r�tt f�r �garen av annan fastighet (den h�rskande fastigheten) att i visst h�nseende nyttja eller p� annat s�tt taga i anspr�k den tj�nande fastigheten eller byggnad eller annan anl�ggning som h�r till denna eller att r�da �ver den tj�nande fastigheten i fr�ga om dess anv�ndning i visst h�nseende (servitut). Servitut f�r avse endast �ndam�l som �r av stadigvarande betydelse f�r den h�rskande fastigheten och f�r icke f�renas med skyldighet f�r �garen av den tj�nande fastigheten att fullg�ra annat �n underh�ll av v�g, bygg� nad eller annan anl�ggning som avses med servitutet. Best�mmelserna i detta kapitel avser icke servitut som tillkommit ge� nom f�rr�ttning enligt fastighetshildningslagen (1970: 988) eller genom ex� propriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv. 2 � Servitut f�r uppl�tas till f�rm�n �ven f�r gruvegendom. I fr�ga om s�dan uppl�telse �ger best�mmelserna i detta kapitel om servitut till f�rm�n f�r fastighet motsvarande till�mpning. 3 � Servitut �r f�renat med �gander�tten till den h�rskande fastigheten och f�r ej �verl�tas s�rskilt. 4 � Servitut f�r ej avse r�tt till skogsf�ng eller bete. 5 � Servitut uppl�tes slcriftligen av den tj�nande fastighetens �gare, I upp� l�telsehandlingen skall anges den h�rskande och den tj�nande fastigheten samt �ndam�let med uppl�telsen. Uppl�telse som icke uppfyller dessa f�reskrifter har ej verkan som uppl�telse av servitut. 6 � �garen av den h�rskande fastigheten skall vid servitutets ut�vning f�r� fara s�, att den tj�nande fastigheten icke betungas mer �n n�dv�ndigt. Har den h�rskande fastighetens �gare p� den tj�nande fastigheten v�g, byggnad eller annan anl�ggning, �ligger det honom att h�lla den i s�dant skick att skada eller ol�genlret icke v�llas on�digtvis. � </div> <div id="page71-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2563 7 � Har den h�rskande fastighetens �gare �verskridit sin r�tt eller �garen av n�gondera fastigheten �sidosatt sin skyldighet, �ligger det honom att �terst�lla vad som rubhats eller fullg�ra vad som eftersatts och att ers�tta skada. 8 � �r i fall som avses i 7 � vad den ene fastighets�garen l�tit komma sig till last av v�sentlig betydelse f�r den andre och sker ej r�ttelse inom sk�lig tid efter anmaning, har denne r�tt att h�va servitutet och att er� h�lla ers�ttning f�r skada. 9 � Skall vederlag utg� f�r servitut och betalas ej vederlaget inom en m� nad efter f�rfallodagen, har den tj�nande fastighetens �gare r�tt att h�va servitutet och att erh�lla ers�ttning f�r skada, om f�rsummelsen icke �r av r inga betydelse. 10 � Fastighets�gare som vill h�va servitutet enligt 8 eller 9 � skall imder- r�tta den andre fastighets�garen d�rom utan osk�ligt dr�jsm�l. Sker det ej, � r r�tten att h�va f�rlorad. Servitut f�r ej h�vas, sedan vederlag betalats eller annan r�ttelse skett. 11 � Den fasta egendom som servitutet avser f�r ej belastas ut�ver vad som f�ljer av uppl�telsen till f�ljd av �ndring i fastighetsindelningen eller an� nan �ndring i f�rh�llandena. 12 � Sammanl�gges den h�rskande fastigheten med den tj�nande, upph�r servitutet att g�lla. 13 � Bortf�r den h�rskande fastighetens �gare byggnad eller annan anl�gg� ning som �r avsedd f�r servitutet och som tillh�r honom men finns p� den tj�nande fastigheten, �ligger det honom att �terst�lla marken i tj�nligt skick. Upph�r servitutet, �r han skyldig att f�ra bort s�dan anl�ggning inom ett �r d�refter. Sker det ej, tillfaller anl�ggningen den tj�nande fas� tighetens �gare utan l�sen. 14 � Om �ndring och upph�vande av servitut i fastighet genom fastighets� reglering finns best�mmelser i fastighetsbildningslagen (1970: 988). De �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om �ndring och upph�vande av ser^dtut i tomtr�tt. � </div> <div id="page72-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ' -hrr 2564 1970 . Nr 994 15 KAP. R�tt till elektrisk kraft 1 � R�tt till elektrisk Irraft f�r belysning, drivkraft eller annat s�dant �nda� m�l f�r uppl�tas i fastighet till vilken elektrisk Irraftstation h�r. Med elek� trisk Icraftstation avses generator-, transformator-, omformare-, ackumu� lator- eller kopplingsstation. 2 � Avtal om r�tt till elektrisk Icraft skall uppr�ttas slcriftligen. I uppl�telse� handlingen skall anges den kraftstation fr�n vilken kraften skall tillhanda� h�llas samt den fastighet till vilken stationen h�r. Uppl�telse som icke upp� fyller dessa f�reskrifter har ej verkan som uppl�telse av r�tt till elektrisk kraft 3 � R�tt till elektrisk kraft f�r �verl�tas, �verl�taren svarar dock f�r de skyldigheter som enligt uppl�telseavtalet �ligger honom, om ej uppl�taren godtager den till vilken r�ttigheten �verl�tits. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning p� r�ttighetens �verg�ng genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande f�rv�rv. 16 KAP. H�vd till fast egendom 1 � Om n�gon erh�llit lagfart p� fast egendom, som kommit ur r�tte �garens hand, och d�refter under tjugo �r i f�ljd med �gander�ttsanspr�k innehaft egendomen utan att talan om b�ttre r�tt till egendomen v�ckts mot Iionomj har han p� grund av h�vden r�tt till egendomen framf�r den andre. Om innehavet grundas p� �verl�telse och innehavaren varken �gde eller bort �ga k�nnedom om att �verl�taren icke var r�tt �gare, g�ller f�rsta stycket fast�n tiden f�r innehavet uppg�r till endast tio �r. Om egendomen under h�vdetiden innehafts av flera efter varandra, �ger f�rsta och andra styckena motsvarande till�mpning, varvid kravet p� lag� fart g�ller endast den f�rste innehavarens f�rv�rv. Vid till�mpning av andra stycket g�ller villkoren om att innehavet grundas p� �verl�telse och att innehavaren var i god tro endast den f�rste innehavaren. � </div> <div id="page73-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2565 2 � Vad som f�ljer av lag eller annan f�rfattning om verkan av underl�ten� het att inom viss tid v�cka talan om b�ttre r�tt till fast egendom �ger till- l�mpning endast om det inneb�r att frihet fr�n r�tte �garens anspr�k p� egendomen vinnes tidigare �n enligt 1 �. Om skyldighet att �terb�ra egendom som tilltr�tts till f�ljd av d�df�r� klaring finns s�rsldlda best�mmelser. 17 KAP. F�retr�de p� grand av insfcrivmng F�retr�de mellan f�rv�rv som grundas p� �verl�telse eller p� uppl�telse av nyttjander�tt, servxtut eller r�tt till elektrisk kraft 1 � Har fast egendom �verl�tits eller nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft uppl�tits i egendomen till flera var f�r sig, har det f�rv�rv f�r vilket inskrivning f�rst s�kes f�retr�de, om ej annat f�ljer av 2 och 3 ��. 2 � Inskrivning av �verl�telse av fast egendom ger ej f�retr�de framf�r ti� digare �verl�telse av egendomen, om f�rv�rvaren vid f�rv�rvet �gde eller bort �ga k�nnedom om den tidigare �verl�telsen. F�rsta stycket g�ller ej, om f�rv�rvaren i sin tur �verl�tit egendomen till annan och denne vid sitt f�rv�rv varken �gde eller bort �ga k�nnedom om den f�rsta �verl�telsen. Har f�rv�rvaren uppl�tit nyttjander�tt, servi� tut eller r�tt till elektrisk kraft i egendomen och var den till vilken upp� l�telsen skedde d�rvid i god tro betr�ffande den tidigare �verl�telsen, med� f�r f�rv�rvet, utan hinder av f�rsta stycket, den verkan att uppl�telsen har f�retr�de framf�r �verl�telsen. �verl�telse har ej p� grund av inslcrivning f�retr�de framf�r s�dan uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft som en� ligt 7 kap. g�ller mot f�rv�rvaren. 3 � Uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft i fas! egendom har ej p� grund av inslcrivning f�retr�de framf�r tidigare �ver� l�telse eller uppl�telse, om r�ttighetshavaren vid uppl�telsen �gde eller bort �ga k�nnedom om denna. Vad som sagts nu med avseende p� f�retr�de mel� lan uppl�telser av r�ttigheter g�ller endast om dessa ej utan f�rf�ng f�r n� gondera kan ut�vas vid sidan av varandra. � </div> <div id="page74-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> x'-rfrr V ^ 2566 1970 . Nr 994 4 � Sokes p� samma inskrivningsdag inskrivning av flera f�rv�rv, har de sinsemellan f�retr�de efter den tidsf�ljd i vilken de �gt rum. �verl�telse av fast egendom har dock f�retr�de framf�r uppl�telse av njdtj ander�tt, servi- tut eller r�tt till elektrisk kraft, om ej annat f�ljer av 7 kap. �r f�rv�rv avseende �verl�telse av fast egendom samtidiga eller kan det ej utr�nas i Aulken tidsf�ljd de skett, skall r�tten p� talan av endera f�r- f�rv�rvaren f�rordna om f�retr�det mellan dem efter vad som med h�n� syn till omst�ndigheterna �r sk�ligt. Motsvarande g�ller i fr�ga om f�re� tr�det mellan f�rv�rv som avser uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk Icraft, om r�ttigheterna ej utan f�rf�ng f�r n�gondera kan ut�vas vid sidan av varandra. 5 � Har �verl�telse av fast egendom f�retr�de framf�r annat f�rv�rv, med� f�r det andra f�rv�r^^et icke n�gon r�tt till egendomen. Om f�retr�de tillkommer nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft, f�r r�t� ten enligt det andra f�rv�rvet ut�vas endast i den m�n det kan ske utan f�rf�ng f�r det f�rv�rv som har f�retr�de. F�retr�de p� grund av inteckning 6 � Inteckning ger f�retr�de i f�rh�llande till annan inteckning efter den tids� f�ljd i vilken inteckningarna s�kes. Inteckningar som sokes p� samma in� skrivningsdag ger lika r�tt. I f�rh�llande till nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk Icraft ger inteckning f�retr�de, om den s�kes innan inskrivning av r�ttigheten s�kes. Inslcrivning av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft ger f�retr�de framf�r inteckning som s�kes p� samma inslcrivningsdag. 7 � Om r�tt att g�ra g�llande det f�retr�de som inteckning ger ^inns be� st�mmelser i 6 kap. �vriga best�mmelser 8 � Om m�jlighet att best�mma f�retr�det mellan flera inskrivningar som s�kes p� samma inslcrivningsdag p� annat s�tt �n som angivits f�rut samt om �ndring i f�retr�desordningen genom neds�ttning finns best�mmelser i 22 och 23 k ap. 9 � Det f�retr�de som ans�kan om inskrivning ger enligt detta kapitel f�r� faller, om ans�kningen avsl�s. Visar sig inskrivet f�rv�rv vara ogiltigt eller � </div> <div id="page75-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> "..vt,. . . ^ 1970 " Nr 994 2567 kan det av annan anledning �n som avses i detta kapitel ej g�ras g�llande av f�rv�rvaren, f�rfaller r�tten till f�retr�de. 10 � Detta kapitel �ger icke till�mpning betr�ffande f�retr�de mellan � ena sidan f�rv�rv av fast egendom, som skett vid exekutiv f�rs�ljning, och � andra sidan uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft samt ej heller betr�ffande f�retr�de mellan f�rv�rv som skett vid exekutiv f�rs�ljning och annan �verl�telse utom n�r egendomen s�lts f�r annat �ndam�l �n till betalning av fordran, f�r vilken egendomen svarar hll f�ljd av utm�tning eller p� annan grund. I fr�ga om f�retr�de mellan uppl�telser av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk lu*aft vid exekutiv f�rs�ljning g�ller ej 3 �. I fall d� in� skrivning av r�ttigheterna s�kts samma inskrivningsdag har f�rv�rven lika r�tt, om ej annan f�retr�desordning fastst�llts. Andra stycket g�ller i till�mpliga delar, n�r myndighet i annat fall �n med anledning av exekutiv auktion f�rdelar medel mellan r�tts�gare i den ordning som g�ller vid f�rdelning av k�peskilling f�r exekutivt f�rs�ld fast egendom. 11 � Best�mmelserna i 110 �� om �verl�telse och uppl�telse �ger motsva� rande till�mpning p� f�rv�rv genom bodelning, arv, testamente eller bo� lagsskifte och p� liknande f�rv�rv, n�r fr�ga uppkommer om f�retr�de mellan s�dant f�rv�rv och senare f�rv�rv som avses i 1 � eller om f�retr�de p� grund av inteckning. 18 KAP. Godtrosf�rv�rv p� grimd av mskrivning och betydelse av inskrivmng i vissa andra fall 1 � Har fast egendom f�rv�rvats genom �verl�telse och var �verl�taren ej r�tt �gare till egendomen p� den grund att hans eller n�gon hans f�retr� dares �tkomst var ogiltig eller av annat sk�l ej g�llde mot r�tte �garen, �r f�rv�rvet likv�l giltigt, om lagfart p� egendomen vid �verl�telsen var beviljad f�r �verl�taren och om f�rv�rvaren vid �verl�telsen eller, n�r egendomen d�refter �verl�tits till annan, denne vid sitt f�rv�rv varken �gde eller bort �ga k�nnedom om att �verl�taren ej var r�tt �gare. I fr�ga om uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk Irraft, vilken gjorts av den som ej var r�tt �gare till egendomen p� den grund att hans eller n�gon hans f�retr�dares �tkomst var ogiltig eller av annat sk�l ej g�llde mot r�tte �garen, �ger f�rsta stycket motsvarande � </div> <div id="page76-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2568 1970 . Nr 994 till�mpning, dock endast om den till vilken r�ttigheten uppl�ts vid upp� l�telsen varken �gde eller bort �ga k�nnedom om att uppl�taren ej var r�tt �gare. Om f�retr�de p� grund av inslcrivning finns best�mmelser i 17 kap. 2 � Har pantr�tt i fast egendom uppl�tits ocb var uppl�taren ej r�tt �gare till egendomen p� den grund att bans eller n�gon bans f�retr�dares �t� komst var ogiltig eller av annat sk�l ej g�llde mot r�tte �garen, �r upp� l�telsen likv�l giltig, om lagfart p� egendomen var beviljad f�r uppl�taren vid uppl�telsen eller d�refter beviljas f�r bonom ocb om borgen�ren vid uppl�telsen eller, n�r fordringen d�refter �verl�tits till annan, denne vid sitt f�rv�rv varken �gde eller bort �ga k�nnedom om att uppl�taren ej var r�tt �gare. 3 � Best�mmelserna i 1 ocb 2 �� ger ej till�mpning, om 1. handling p� vilken �gander�tten grundats �r f�rfalskad eller p� r�tte �garens v�gnar utf�rdad av n�gon som salmade beh�righet d�rtill eller �r ogiltig s�som tillkommen under s�dant tv�ng som avses i 28 � lagen (1915: 218) om avtal ocb andra r�ttshandlingar p� f�rm�genhetsr�ttens om� r�de, 2. r�tte �garen, n�r han utf�rdade den handling p� vilken �gander�tten grundats, var i konkurs eller omyndig eller handlade under inflytande av rubbad sj�lsverksambet, 3. f�rv�rvet enligt lag �r ogiltigt, en�r det icke skett i f�reslcriven form eller med iakttagande av andra f�reskrivna villkor eller med samtycke av n�gon vars r�tt ber�res eller med st�d av tillst�nd eller annan �tg�rd av domstol eller annan myndighet. 4 � Kommer till f�ljd av 1 eller 2 � f�rv�rv som avses d�r att g�lla mot r�tte �garen, bar denne r�tt till ers�ttning av staten f�r sin f�rlust. Har den skadebdande medverkat till f�rlusten genom att utan sk�lig anled� ning underl�ta att vidtaga �tg�rd f�r bevarande av sin r�tt eller bar han p� annat s�tt medverkat till f�rlusten genom eget v�llande, skall ers�tt� ningen efter vad som finnes sk�ligt neds�ttas eller helt bortfalla. �ven den vars f�rv�rv till f�ljd av 3 � icke skall g�lla bar r�tt till er� s�ttning enligt f�rsta stycket, om han vid f�rv�rvet varken �gde eller bort �ga k�nnedom om att �verl�taren eller uppl�taren icke var r�tt �gare. 5 � Staten f�retr�des i �rende om ers�ttning enligt 4 � av den myndighet som Konungen best�mmer. Om laga domstol i m�l om ers�ttning enligt 4 � �ger best�mmelserna i � </div> <div id="page77-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2569 r�tteg�ngsbalken ang�ende tvist om �gander�tt till fast egendom motsva� rande till�mpning. 6 � Vill den som �r part i m�l om �gander�tten till fast egendom eller om best�ndet av r�ttighet i s�dan egendom framst�lla anspr�k att, om han f�rlorar m�let, erh�lla ers�ttning enligt 4 �, skall han antingen till gemen� sam handl�ggning med m�let v�cka talan mot staten om sitt ers�ttnings- anspr�lc eller p� s�tt Konungen best�mmer l�mna underr�ttelse om r�tte� g�ngen f�r att staten skall kunna intr�da i denna. Har f�rberedelsen i �v� rigt slutf�rts utan att talan om ers�ttningsanspr�ket v�ckts eller underr�t� telse om r�tteg�ngen l�mnats, skall r�tten f�rel�gga parten att vidtaga en� dera �tg�rden inom viss tid. lakttages ej tiden, �r ers�ttningsanspr�ket f�r� fallet. Erinran d�rom skall intagas i f�rel�ggandet. 7 �. Har den som �r ber�ttigad till ers�ttning enligt 4 � haft r�tt att utkr�va beloppet av annan s�som skadest�nd, intr�der staten i r�tten mot denne. Ers�ttning enligt 4 � p� grund av domstols dom utbetalas sedan domen vunnit laga kraft. 8 � Har �rende ang�ende anteckning enligt 19 kap. 20 � att talan blmt v�ckt om � gander�tt till fast egendom eller enhgt 20 kap. 14 � att �gares r�tt att f�rfoga �ver egendomen �r inskr�nkt eller enligt 7 � f�rk�pslagen (1967: 868) att kommun beslutat ut�va f�rk�psr�tt i fr�ga om egendomen upp� tagits p� inskrivningsdag, f�r den som d�refter f�rv�rvat egendomen eller pantr�tt eller annan r�ttighet i denna icke till st�d f�r best�ndet av f�r� v�rvet eller r�tten till ers�ttning enligt 4 � andra stycket �beropa att han vid f�rv�rvet varken �gde eller bort �ga k�nnedom om omst�ndighet som avses med anteckningen. Motsvarande g�ller i fr�ga om anteclming enligt 21 kap. 4 � a tt tomtr�ttshavares r�tt att uppl�ta servitut eller r�tt till elekt� risk kraft i tomtr�tten �r inskr�nkt. 9 � Talan om b�ttre r�tt till fast egendom kan med laga verkan riktas mot den f�r vilken lagfart senast �r beviljad eller s�kt �ven om denne f�re ta� lans v�ckande �verl�tit egendomen. Den till vilken egendomen s�lunda �verl�tits har i r�tteg�ngen samma st�llning som om �verl�telsen skett under r�tteg�ngen. 10 � Best�mmelserna i 9 � �ger motsvarande till�mpning n�r n�gon "^dll s �ka betalning ur fast egendom f�r fordran f�r vilken pantr�tt uppl�tits eller fordran som enligt lag utg�r med f�rm�nsr�tt framf�r pantr�tt. Om tvist ang�ende �gander�tten �r antecknad i fastighetsboken, kan talan om be- � </div> <div id="page78-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2570 1970 -Nr talning i st�llet riktas mot den som innehar egendomen med �gander�tts� anspr�k. I fr�ga om tomtr�tt g�ller f�rsta stycket �ven n�r fastighets�garen vill upps�ga tomtr�ttsavtalet eller v�cka talan som avses i 13 kap. 11 eller 18 �. ANDRA AVDELNINGEN Inskrivningsv�sen det 19 KAP. �Um�nna best�mmelser om iaslcrivning .1 � Inskrivning enligt denna balk sker i fastighetsbok eller tomtr�ttsbok. Om uppl�ggande och f�rande av s�dan bok g�ller s�rskilda best�mmelser. Inslo-ivnings�renden �r �renden om lagfart, inteckning eller annan in- slcrivning i fastigbetsbok eller tomtr�ttsbok samt �renden om anteckning i s�dan bok p� grund av f�reskrift i lag eller annan f�rfattning. 2 � Insluivnings�rende bandl�gges av inskrivningsmyndighet. S�dan myn� digbets omr�de �r domsaga. Konungen kan dock best�mma annan indel� ning, om s�rskilda sk�l f�religger. Inskrivningsmjmdigbet f�rest�s av en inskrivningsdomare. Denne skall vara lagfaren. 3 � Inskrivnings�rende upptages av den inslcrivningsmyndigbet inom vars omr�de den fastighet som �rendet r�r �r bel�gen. Om behandlingen av inskrivnings�rende g�ller best�mmelserna om tvis� tem�l i till�mpliga delar i den m�n ej annat f�ljer av denna balk. 4 � Vite som inskrivningsmyndigheten f�rel�gger med st�d av denna balk f�r best�mmas till h�gre belopp �n eljest g�ller. Vite utd�mes av inskrivningsmyndigheten. 5 � Inskrivnings�rende upptages p� inskrivningsdag. Inskrivningsdag h�lles en g�ng i veckan. Ans�kan som inkommit mellan tv� inskrivningsdagar anses gjord p� den senare. Utan binder av f�rsta och andra styckena f�r �rende som avses i 20 kap. 10 � upptagas p� annan dag �n inskrivningsdag. � </div> <div id="page79-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2571 6 � Hos inskrivningsmyndigheten f�res dagbok �ver inskrivnings�renden. 7 � Handlingar i inskrivnings�renden sammanf�res i akter. Har s�kanden eller annan l�mnat uppgift eller avgivit f�rklaring av be� tydelse f�r �rendets pr�vning eller har s�rskild utredning verkst�llts i �ren� det, skall anteckning d�rom g�ras i akten. I denna skall �ven upptagas kal� lelser, f�rel�gganden och andra beslut som ej skall inf�ras i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken. Att sk�len f�r vissa beslut skall antecknas i akten framg�r av 12 och 17 ��. 8 � Har ans�kan ej gjorts hos r�tt inskrivningsmyndighet eller �r det f�rv�rv som s�kanden �beropar uppenbarligen av beskaffenhet att ej kunna inskri� vas, s kall ans�kningen omedelbart avvisas. 9 � Skall ans�kan ej avvisas enligt 8 � eller omedelbart avsl�s enhgt f�re� skrift i 2023 kap., f�r �rendet uppskjutas till viss senare inskrivningsdag, om det �r n�dv�ndigt f�r utredningen. Uppskjutes �rendet, f�r s�kanden f�rel�ggas att f�rebringa den utredning som fordras eller, i fall som avses i 10 �, infinna sig personligen eller genom ombud hos inskrivningsmyndig� heten. I f�rel�ggandet f�r vite uts�ttas. Efterkommes ej f�rel�ggandet, kan ans�kningen f�rklaras f�rfallen. Erinran om detta skall intagas i f�rel�g� gandet. 10 � F�rekommer p� grund av s�rskild omst�ndighet anledning antaga att det f�rv�rv som s�kanden �beropar �r ogiltigt eller ej kan g�ras g�llande eller att den s�kta �tg�rden p� annat s�tt skulle lo-�nka annans r�tt, skall den vars r�tt ber�res beredas tillf�lle att yttra sig. I samband d�rmed f�r �ven s�kanden eller annan h�ras. Finnes s�kandens r�tt tvistig, kan f�rel�ggande meddelas honom att inom viss tid v�cka talan vid dorastol. Efterkommes ej f�rel�ggandet, kan ans�kningen f�rklaras f�rfallen. Erinran om detta skall intagas i f�rel�ggandet. 11 � Ans�kan som f�rklarats vilande enligt f�reskrift i 2023 kap. skall upp� tagas till ny pr�vning s� snart anledning d�rtill f�rekommer. Ans�kningen f�r dock ej avsl�s utan att s�kanden beretts tillf�lle att yttra sig. I samband med vilandef�rklaring eller i �rende som avses i f�rsta stycket f�r s�kanden f�rel�ggas att visa huruvida hinder som f�ranlett vilandef�r- klaringen blivit undanr�jt. I f�rel�ggandet f�r vite uts�ttas. Efterkommes ej f�rel�ggandet, kan ans�kningen f�rklaras f�rfallen. Erinran om detta skall intagas i f�rel�ggandet. � </div> <div id="page80-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2572 1970 . Nr 9 12 � Beslut i inskrivnings�rende som enligt d�rom g�llande best�mmelser skall inf�ras i fastighetsbok eller tomtr�ttsbok meddelas genom inf�ring i boken. Beslutet skall anses ha det inneh�ll som framg�r av boken. Om beslutet in� neb�r att ans�kan ej bifalles, skall sk�len f�r beslutet antecknas i akten. Best�mmelser om r�ttelse av inf�ring finns i 17 och 18 ��. 13 � Har beslut i inskrivnings�rende g�tt emot s�kanden eller annan som h�rts i �rendet, skall denne genast underr�ttas om beslutet i rekommenderat brev. I underr�ttelse som avses i f�rsta stycket skall anges de sk�l f�r beslutet som antecknats i akten och vad den som vill fullf�lja talan mot beslutet har att iakttaga. 14 � Talan mot beslut i inskrivnings�rende f�res i hovr�tten. Besv�rsinlagan skall inges till inslcrivningsmjmdigheten. Besv�rstiden �r i fr�ga om slutligt beslut fyra veckor fr�n den inskriv� ningsdag till vilken beslutet �r att h�nf�ra. Detsamma g�ller beslut varige� nom ans�kan f�rklarats vilande. Besv�r �ver beslut som inf�rts i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken skali antecknas i denna. N�r slutligt beslut med anledning av besv�ren vunnit laga kraft, skall anteckning ske om inneh�llet i beslutet. 15 � Om inslcrivnings�rende enligt beslut av h�gre r�tt skall upptagas till ny handl�ggning av inskrivningsmyndigheten, skall �rendet upptagas p� f�rsta inskrivningsdagen efter det att beslutet kommit myndigheten till handa. 16 � Fr�ga huruvida f�rv�rv som ligger till grund f�r inskrivning �r ogiltig! eller ej kan g�ras g�llande eller huruvida inslcrivningen av annat sk�l lu-�n- ker n�gons r�tt f�r pr�vas utan hinder av inskrivningen. �r s�rsldld f�re� skrift meddelad r�rande r�ttsverkan av inslu-ivning eller om tid inom vilken talan skall v�ckas, g�ller dock denna. 17 � Om inf�ring i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken finnes inneh�lla uppen� bar oriktighet till f�ljd av skrivfel eller annat dylikt f�rbiseende, skall inf�� ringen r�ttas. Kan r�ttelse bli till f�rf�ng f�r �gare eller innehavare av pantr�tt eller innehavare av r�ttighet, f�r vilken inskrivning �r beviljad eller s�kt, skall det inb�rdes f�retr�det mellan ber�rda f�rv�rv best�mmas efter vad som finnes sk�ligt. Tillf�lle att yttra sig skall l�mnas part som ber�res, om han �r k�nd, samt myndighet som avses i 18 kap. 5 � f�rsta stycket. Beslut 1 �rende som avses i f�rsta stycket meddelas genom inf�ring i fas� tighetsboken eller tomtr�ttsboken. Sk�len f�r beslutet skall antecknas i akten. � </div> <div id="page81-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2573 18 � Beslut i �rende som avses i 17 � skall snarast m�jligt anm�rkas p� bevis eller handling som utf�rdats i enlighet med den tidigare inf�ringen. Det �ligger den som innehar s�dan handling att p� anmodan tillhandah�lla den� na. I f�rel�ggande att fullg�ra angivna skyldighet f�r vite uts�ttas. Mot beslut i �rende som avses i 17 � f�r talan f�ras �ven av myndighet som avses i 18 kap. 5 � f�rsta stycket. N�r �rende som avses i 17 � upptagits, skall anteckning d�rom ske i fas� tighetsboken eller tomtr�ttsboken, om beslut i �rendet ej meddelas samma dag. 19 � Lider n�gon f�rlust till f�ljd av fel eller f�rsummelse i fr�ga om hand� l�ggning av eller beslut i inskrivnings�rende eller vid utf�rdande av pant� brev eller annat bevis p� grundval av inneh�llet i fastighetsbok eller tomt� r�ttsbok eller vid uppl�ggande eller f�rande av s�dan bok utan samband med handl�ggning av inskrivnings�rende, har han r�tt till ers�ttning av staten. Har den skadelidande medverkat till f�rlusten genom att utan sk�lig anledning underl�ta att vidtaga �tg�rd f�r bevarande av sin r�tt eller har han p� annat s�tt medverkat till f�rlusten genom eget v�llande, skall ers�tt� ningen efter vad som finnes sk�ligt neds�ttas eller helt bortfalla. Kommer till f�ljd av beslut i �rende som avses i 17 � f�rlust att tillskyn� das �gare eller r�ttighetshavare, har han r�tt till ers�ttning av staten. Er� s�ttning utg�r dock icke, om han med h�nsyn till felets beskaffenhet eller andra omst�ndigheter bort inse att fel f�rekommit. Best�mmelserna i 18 kap, 5 och 7 �� g�ller �ven i fr�ga om ers�ttning som avses i denna paragraf. 20 � V�ckes talan om h�vning eller �terg�ng av f�rv�rv av fast egendom eller tomtr�tt eller om b�ttre r�tt till s�dan egendom, skall r�tten genast g�ra anm�lan d�rom till inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i fastighets� boken eller tomtr�ttsboken. Detsamma g�ller tvist som ang�r uppl�telse av tomtr�tt. N�r dom eller slutligt beslut i m�let vunnit laga kraft, skall r�tten genast g�ra anm�lan d�rom till inslcrivningsmyndigheten f�r anteckning i fastig� hetsboken eller tomti-�ttsboken. Andra stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om annan tvist som ang�r inskrivning. 21 � Har fast egendom eller tomtr�tt utm�tts eller fordran, f�r vilken pantr�tt uppl�tits, fastst�llts till betalning ur s�dan egendom eller har betr�ffande fast egendom eller tomtr�tt som ing�r i konkursbo beg�rts f�rs�ljning i den ordning som g�ller f�r utm�tt s�dan egendom eller har utm�tningen upp� h�vts eller fr�gan om egendomens f�rs�ljning av annat sk�l f�rfallit, skall 1877000M. Svensk f�rfattningssamling 1970 � </div> <div id="page82-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2574 1970 -Nr anteckning d�rom g�ras i fastighetsboken eller tonitr�ttsboken. Antecluiing att egendomen f�rs�lts utm�tningsvis skall ske n�r bandHng som visar k�pesldllingens f�rdelning inkommit. Om inverkan p� inteckning eller inskriven r�ttighet av exekutiv f�rs�lj� ning eller av expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv eller av myndigbets f�rdelning av medel skall anteckning g�ras i fastigbetsboken eller tomtr�tts� boken n�r anm�lan, bevis eller f�rdelningsl�ngd som utvisar f�rb�llandet inkommit. F�rekommer i �-\Tigt i lag eller annan f�rfattning best�mmelse om att visst f�rh�llande skall antecknas i fastigbetsbok eller tomtr�ttsbok, g�ller best�mmelsen. 22 � Kan anteckning i fastigbetsboken eller tomtr�ttsboken uppenbarligen ej l�ngre vara av betydelse, skall anteckningen avf�ras. 23 � N�rmare f�reskrifter f�r till�mpningen av detta kapitel meddelas av Konungen. 20 KAP. Lagfart 1 � Den som med �gander�tt f�rv�rvat fast egendom skall s�ka inskrivning av f�rv�rvet (lagfart) inom tid som anges i 2 �. D�dsbo �r icke skyldigt att s�ka lagfart p� f�rv�rv av egendom fr�n den d�de i annat fall �n n�r d�dsboet �verl�ter egendomen. Malte som tillsldf- tats egendom vid bodelning �r ej skyldig att s�ka lagfart p� f�rv�rvet utom n�r egendomen f�rut tillh�rt andra maken. 2 � Lagfart skall s�kas inom tre m�nader efter det att den handling p� vilken f�rv�rvet grundas (f�ngesbandlingen) uppr�ttades. Tiden f�r s�kande av lagfart r�luias dock 1. f�r f�rv�rv som beror av villkor, myndigbets tillst�nd eller annan s� dan omst�ndighet, fr�n det f�rv�rvet fullbordades, 2. f�r d�dsbo, i fall som avses i 1 � andra stycket, fr�n det egendomen �verl�ts eller, om bouppteckning d� ej registrerats, fr�n det registrering� en skedde, 3. f�r den som �r ensam del�gare i d�dsbo, fr�n det bouppteckningen re� gistrerades eller, om lian f�rst d�refter blivit ensam del�gare, fr�n det s� skedde, dock, om boets f�rvaltning omb�nderbas av boutredningsman eller � </div> <div id="page83-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 . Nr 994 2575 testamentsexekut�r eller om boet �r avtr�tt till konkurs, ej i n�got fall tidi� gare �n fr�n det egendomen utgavs till del�garen, 4. f�r testamentstagare som tillag^ts egendom i legat, fr�n det testamen� tet vann laga kraft och legatet utgavs eller, om bouppteckning d� ej re� gistrerats, fr�n det registreringen skedde, 5. n�r talan v�ckts om �terg�ng eller h�vande av f�rv�rv innan tiden f�r s�kande av lagfart utgick, fr�n det dom varigenom talan ogillades vann laga kraft. 3 � S�kes ej lagfart inom f�reskriven tid, f�r inskrivningsmyndigheten f�re� l�gga \'ite f�r lagfartsskyldighetens fullg�rande. 4 � �r bifall till f�rv�rvarens lagfaidsans�kan beroende av att f�reg�ende �ga� res f�rv�rv lagfares och har tiden f�r s�kande av lagfart p� dennes f�rv�rv b�rjat l�pa, f�r f�rv�rvaren s�ka lagfart �ven p� detta f�rv�rv. F�retr�da� ren i �gander�tten �r skyldig att f�r s�dant �ndam�l tillhandah�lla erfor� derliga handlingar som han innehar. Har fast egendom p� grund av f�rordnande i testamente eller annan r�tts� handling tills vidare st�llts utan �gare, kan god man eller annan som har att f�retr�da den blivande �garen s�ka lagfart p� egendomen f�r dennes r�kning. Sedan �garen blivit best�md, f�r anteclming om denne g�ras i fas� tighetsboken. 5 � Den som s�ker lagfart skall inge f�ngeshandlingen samt de �vriga hand� lingar som fordi-as till styrkande av f�rv�rvet. S�ker d�dsbo eller arvinge som �r ensam del�gare i d�dsbo lagfart p� f�rv^�rv av egendom fr�n den d�de, a nses inregistrerad bouppteckning efter denne s�som f�ngeshandling. 6 � Lagfartsans�kan skall avsl�s, om 1. f�ngeshandlingen ej ingivits, 2. f�ngeshandlingen ej �r uppr�ttad s�som f�reskrives i lag, 3. f�rv�rvet avser k�p eller byte och f�ngeshandlingen inneh�ller villkor, som enligt 4 kap. 4 eller 28 � medf�r att f�rv�rvet �r ogiltigt, 4. f�rv�rvet avser del av fastighet och i 4 kap. 79, 28 eller 29 � eller eljest i lag f�reskriven tid f�r ans�kan om fastighetsbildning f�rsuttits eller ans�kan d�rom avslagits eller s�dant f�rv�rv eljest enligt lag �r ogiltigt, 5. �verl�telsen st�r i strid med en mot �verl�taren g�llande insler�nkning i hans r�tt att f�rfoga �ver egendomen och, n�r �verl�telsen skedde, lagfart ej var beviljad f�r �verl�taren eller, om s� var fallet, �rende om anteck� ning i fastighetsboken av inslcr�nkningen var upptaget p� inskrivningsdag, 6. fastigheten tidigare �verl�tits till n�gon vars f�rv�rv enligt 17 kap. 1 eller 4 � �ger f�retr�de framf�r s�kandens f�rv�rv. � </div> <div id="page84-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2576 1970 . Nr 994 7. fastigheten p� exekutiv auktion s�lts till annan �n s�kanden och f�r� s�ljningen enligt lag �ger f�retr�de framf�r dennes f�rv�rv, 8. f�r s�kandens r�tt att f�rv�rva fastigheten fordras myndighets till� st�nd och i lag f�reskriven tid f�r s�kande av s�dant tillst�nd f�rsuttits eller ans�kan d�rom avslagits, 9. det �r uppenbart att f�rv�rvet av annan grund �r ogiltigt eller ej kan g�ras g�llande. 7 � F�rekommer icke omst�ndighet som avses i 6 �, skall lagfartsans�kan f�rklaras vilande, om 1. vid k�p, byte eller g�va �verl�tarens underskrift p� f�ngeshandlingen icke �r styrkt av tv� vittnen och �verl�telsen ej skett genom statlig myndig� het, 2. f�ngesmannen ej har lagfart och fall som avses i 9 � icke f�re� ligger, 3. r�tteg�ng p�g�r om h�vning eller �terg�ng av f�rv�rv av fastigheten eller om b�ttre r�tt till denna, 4. lagfart s�kes p� grund av testamente, dom eller f�rr�ttning som �nnu icke vunnit laga kraft, 5. A�d f �rv�rv genom legat detta ej utgivits, 6. vid f�rv�rv p� exekutiv f�rs�ljning k�pebrev ej utf�rdats eller vid ex� propriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv inl�sen ej fuJlbordats, 7. vid �verl�telse �verl�taren �r gift och f�rv�rvet enligt gifterm�lsbalkens best�mmelser �r beroende av andra makens samtycke, 8. vid �verl�telse genom boutredningsman f�rv�rvet enligt �rvdabalkens best�mmelser �r beroende av d�dsbodel�gares samtycke, 9. f�rv�rvet avser del av fastighet och �r beroende av fastighetsbild� ning, 10. vid k�p eller byte f�rv�rvet �r beroende av att f�rk�p ej sker eller vid f�rk�p detta ej �r fullbordat, 11. f�rv�rvet i annat fall enligt lag �r beroende av domstols eller annan myndighets tillst�nd, 12. f�rv�rvet �r beroende av villkor och, i fr�ga om g�va, villkoret avser viss tid som ej �verstiger tv� �r fr�n den dag d� g�vohandlingen uppr�t� tades. 8 � Har lagfartsans�kan f�rklarats vilande p� den grund att �verl�tarens undersltrift p� f�ngeshandlingen icke �r styrkt av tv� vittnen, skall �ver� l�taren f�rel�ggas att inom viss tid v�cka talan vid domstol, om han an� ser att f�rv�rvet �r ogiltigt. Efterkommes ej f�rel�ggandet, utg�r bristen i fr�ga om bevittning icke hinder mot lagfart. Erinran om detta skall in� tagas i f�rel�ggandet. � </div> <div id="page85-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2577 9 � Har fastighet f�rv�rvats genom expropriation eller liknande tv�ngsf�r� v�rv eller p� exekutiv auktion, vid vilken fastigheten s�lts till betalning av fordran f�r vilken den till f�ljd av uppl�telse av pantr�tt eller p� annan grund svarar oavsett vem den tillh�r, har f�rv�rvaren r�tt att erh�lla lag� fart utan hinder av att den f�reg�ende �garen ej har lagfart. 10 � Kan f�rv�rvare av fast egendom g�ra sannohkt att hans f�ngeshand� ling f�rkommit eller f�rst�rts, skall inskrivningsmyndigheten p� hans beg�ran uts�tta sammantr�de f�r utredning ang�ende �gander�tten till fastigheten (lagfartssammantr�de). Detsamma g�ller n�r bifall till f�r� v�rvarens lagfartsans�kan �r beroende av att f�reg�ende �gares f�rv�rv lagfares och f�rv�rvaren kan g�ra sannolilct att dennes f�ngeshandling f�rkommit eller f�rst�rts. Ans�kan om lagfartssammantr�de skall g�ras skriftligen och inneh�lla redog�relse p� heder och samvete f�r vad som s�kanden vet om hur f�nges� handlingen f�rlorats, vem som var f�ngesman, n�r och hur f�rv�rvet skedde, handlingens huvudsalcliga inneh�ll samt de �vriga omst�ndigheter som kan vara av intresse f�r �gander�ttsfr�gans bed�mande. S�kanden skall inge intyg om vad som fastighetsl�ngden utvisar ang�ende �gander�tten un� der de tio �ren n�rmast f�re ans�lmingen och den slcriftliga utredning i �vrigt som kan finnas tillg�nglig. 11 � Till lagfartssammantr�de skall inslcrivningsmyndigheten kalla s�kanden och annan som �rendet kan antagas ang�. Inskrivningsmyndigheten kan vid vite f�rel�gga s�kanden eller annan att infinna sig personligen eller genom om bud. Sammantr�de f�r h�llas �ven om s�kanden eller annan som kallats uteblir. Kung�relse om sammantr�det ansl�s i inskrivningsmyndighetens kansli samt inf�res i tidning inom orten och i f�rsta numret f�r ett kvartal av Post- och Inrikes Tidningar. Kung�relsen skall inneh�lla uppgift om s�kan� dens namn och adress samt fastighetens beteckning �vensom erinran om att sammantr�det syftar till att vinna utredning ang�ende �gander�tten till fastigheten och att lagfart p� denna kan komma att meddelas med st�d av vad som framkommer vid sammantr�det. Sammantr�det skall uts�ttas till s�dan tid att minst tre m�nader kom� mer att f�rflyta mellan sista kung�randet och dagen f�r sammantr�det. 12 � Vid lagfartssammantr�de skall upplysningar inh�mtas ang�ende f�rv�r� vet. S�vitt m�jligt skall �ven utredas vem eller vilka som under de tio �ren n�rmast f�re ans�kan innehaft fastigheten med �gander�ttsanspr�k. Pro� tokoll skall f�ras r�rande vad som f�rekommit vid sammantr�det och i �vrigt framkommit i �rendet. � </div> <div id="page86-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2578 1970 - Nr 994 Sedan protokollet uppsatts, skall ans�kan om lagfart p� egendomen, un� der �beropande av protokollet s�som f�ngeshandling, anses gjord p� den inskrivningsdag som infaller n�rmast d�refter. 13 � Om det p� grund av inneh�llet i protokollet och vad som i �vrigt fram� kommit m�ste antagas, att det p�st�dda f�rv�rvet �gt rum samt att det �r giltigt och kan g�ras g�llande, skall den omst�ndigheten att endast proto� kollet kan �beropas som f�ngeshandling ej utg�ra hinder mot lagfart. Har i fall som avses i f�rsta stycket f�rv�rvaren eller n�gon som h�r� leder sin r�tt fr�n honom innehaft fastigheten med �gander�ttsanspr�k un� der de tio �ren n�rmast f�re det �r d� lagfartsans�kan f�retages till pr�v� ning, utg�r omst�ndighet som avses i 7 � 2 hinder mot lagfart endast om inskrivning eller anteckning, som grundar sig p� annans �gander�tt till fastigheten eller anspr�k d�rp�, skett i fastighetshoken under n�mnda tid. I �rende som avses i denna paragraf skall, om s� finnes erforderligt, in� h�mtas yttrande fr�n kammarkollegiet. Kollegiet f�r f�ra talan mot heslut, varigenom lagfart beviljats. 14 � �r s�kandens f�rv�rv f�renat med f�rbeh�ll, som inskr�nker hans r�tt att �verl�ta egendomen eller s�ka inteclcning eller uppl�ta r�ttighet i den� na, eller �r hans beh�righet i s�dant avseende inskr�nkt genom annans r�tt att nyttja egendomen p� grund av testamente, skall anteckning om inskr�nlmingen g�ras i fastighetsboken n�r lagfart s�kes eller n�r upp� lysning om inskr�nlmingen d�refter vinnes. 21 KAP. Inskrivniiag av tomtr�tt Inskrivning av uppl�telse m. m. 1 � Den som f�tt tomtr�tt uppl�ten till sig skall s�ka inskrivning av tomt� r�tten inom tre m�nader efter det att tomtr�tten uppl�ts eller, om lagfart d� icke �r s�kt f�r uppl�taren, efter det att lagfart s�ktes. Inslcrivning f�r s�kas �ven av fastighets�garen. S�kes ej inslcrivning inom f�reskriven tid, f�r inskrivningsmyndigheten f�rel�gga vite f�r inskrivningsskyldighetens fullg�rande. � </div> <div id="page87-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 . Nr 994 2579 2 � Ans�kan om inskrivning skall avsl�s, om 1. uppl�telsehandlingen ej ingivits, 2. f�reslcrifterna i 13 kap. 14 och 6 �� ej iakttagits, 3. lagfart ej �r s�kt f�r uppl�taren, 4. inskrivning i fastigheten �r beviljad eller s�kt, 5. fastigheten �r utm�tt, 6. det �r uppenbart att uppl�telsen p� annan grund �r ogiltig eller ej kan g�ras g�llande. Har �rende ang�ende lagfart f�r uppl�taren uppskjutits till senare in� skrivningsdag, skall behandlingen av ans�kan om inskrivning av tomtr�t� ten uppskjutas till samma dag. 3 � F�rekommer icke omst�ndighet som avses i 2 �, skall ans�kan om in� skrivning f�rklaras vilande, om 1. ans�kan om lagfart f�r uppl�taren �r vilandef�rklarad, eller 2. r�tteg�ng p�g�r om uppl�telsens giltighet eller om h�vning eller �ter� g�ng av f�rv�rv av fastigheten eller om b�ttre r�tt till denna. 4 � Framg�r av uppl�telsehandlingen att tomtr�ttshavarens r�tt att uppl�ta servitut eller r�tt till elektrisk kraft i tomtr�tten �r inskr�nkt, skall an� teckning om detta g�ras i tomtr�ttshoken n�r inskrivning s�kes. 5 � Ans�kan om inskrivning av avtal om s�dan �ndring i tomtr�ttens inne� h�ll som avses i 13 kap. 21 � f�r g�ras av fastighets�garen eller tomtr�tts- havaren sedan tomtr�tten inskrivits. Om s�dan inskrivning g�ller i till� l�mpliga delar 24 �� med f�ljande avvikelser. �r i nteckning f�rut beviljad eller s�kt i tomtr�tten eller �r inskrivning av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft f�rut beviljad eller s�kt i denna eller s�kes s�dan inslcrivning samma dag, f�r ans�kan om inslcrivning av avtal som avses i f�rsta stycket bifallas endast om r�ttig- hetshavaren medgivit inslo-ivning av �ndringsavtalet eller detta �r v�sent� ligen utan betydelse f�r r�ttighetshavarens s�kerhet. Om fastigheten eller tomtr�tten utm�tts f�re den dag d� inslo-ivning s�kes, g�ller vad som sagts nu om r�ttighetshavaren �ven utm�tningss�kanden. �r avtal som avses i f�rsta stycket beroende av att fastighetsbildning �ger rum, f�r ans�kan bifallas endast om n�mnda �tg�rd kommit till st�nd. I avsmktan p� att hinder som anges i andra eller tredje stycket undan- r�jes skall ans�kan f�rklaras vilande. 6 � Framg�r av anteckning i tomtr�ttsboken eller upplyses eljest att tomt� r�tten upph�rt enligt 13 kap. 19 �, skall anteckning om tomtr�ttens upp� h�rande g�ras i boken. � </div> <div id="page88-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2580 1970 " Nr 994 Ans�kan om d�dning av tomtr�ttsinslcrivning i fall som anges i 13 kap. 22 � f�r ej bifallas, om inskrivning i tomtr�tten �r beviljad eller s�kt eller om tomtr�tten �r utm�tt. Inskrivning av tomtr�ttens �verg�ng till ny innehavare 7 � �verg�r tomtr�tt till ny innehavare, skall denne s�ka insltrivning av sitt f�r^^�rv. Om inskrivningen g�ller i till�mpliga delar 20 kap. med f�ljande avvikelser. Ans�kningen skall avsl�s, om inslcrivning av uppl�telsen ej �r beviljad eller s�kt eller om f�rv�rvet strider mot 13 kap. 9 � f�rsta stycket. Den tid inom vilken inskrivning skall s�kas b�rjar icke l�pa f�rr�n inskrivning av uppl�telsen blmt s�kt. Best�mmelserna i 20 kap. 13 � tredje stycket g�l� ler ej. 22 KAP. Inteckning i fast egendom 1 � Som fastighets�gare anses i detta kapitel den f�r vilken lagfart senast �r s�kt. 2 � Ans�kan om inteckning skall g�ras slo-iftligen av fastighets�garen. An� s�kningshandlingen skall inneh�lla uppgift om dels det penningbelopp p� vilket inteckningen skall lyda, dels den eller de fastigheter som avses. Be� loppet skall vara best�mt i svenskt mynt. Ans�kan f�r ej avse del av fastighet. Den f�r avse flera fastigheter ge� mensamt endast om dessa �r i samme �gares hand och bel�gna inom sam� ma inskrivningsmyndighets omr�de. Ang�r ans�kan fastighet som svarar f�r beviljad eller s�kt inteckning, m�ste ans�kningen avse samma fasta egendom som inteckningen och f�r icke d�rj�mte avse fastighet som ej svarar f�r inteclmingen, 3 � Ans�kan om inteckning skall avsl�s, om 1. f�reskrifterna i 2 � icke iakttagits, 2. p� grund av s�rskild f�reskrift eller enligt anteckning i fastighetsbo� ken inteckning ej f�r beviljas i fastigheten, 3. inskrivning av tomtr�tt i fastigheten �r beviljad eller s�kt, � </div> <div id="page89-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2581 4. fastigheten fr�ng�tt s�kanden p� grund av exekutiv auktion eller ge� nom expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv, 5. s�kanden �r i konkurs eller f�rs�ttes i konkurs den dag d� inteck� ningen s�kes samt fastigheten h�r till konkursboet, 6. del av fastigheten �r utm�tt eller utm�tes den dag d� inteckningen s�kes, 7. �rende ang�ende anteckning enligt 7 � f�rk�pslagen (1967:868) att kommun beslutat ut�va f�rk�psr�tt i fr�ga om egendomen upptagits p� in� skrivningsdag ocb ans�kningen g�res av den som �verl�tit egendomen. Har �rende ang�ende lagfart f�r s�kanden uppskjutits till senare inslcriv- ningsdag, skall behandlingen av ans�kan om inteckning uppskjutas till sam� ma dag. 4 � F�rekommer icke omst�ndighet som avses i 3 �, skall ans�kan om inteck- uing f�rklaras vilande, om 1. ans�kan om lagfai-t f�r s�kanden �r vilandef�rklarad samt inteck- aingsans�kningen ej medgivits av den som har lagfart, 2. r�tteg�ng p�g�r om h�vande eller �terg�ng av f�rv�rv av fastigheten eller om b�ttre r�tt till denna, 3. s�kanden �r gift samt andra makens samtycke fordras enligt gifter- m�lsbalkens best�mmelser och samtycke eller annan till�telse enligt n�mn� da balk icke givits, 4. ans�kningen enligt lag �r beroende av domstols eller annan myndig� hets tillst�nd. F�rklaras ans�kan vilande, skall inskrivningsmyndigheten utf�rda bevis om detta (vilandebevis). 5 � F�religger ej hinder enligt 3 eller 4 �, skall inskrivningsmyndigheten be� vilja inteckning. P� grund av ans�kan som f�rklarats vilande f�r detta dock ske f�rst sedan vilandebeviset ingivits. N�r inteclaiing beviljats, skall pant� brev utf�rdas p� grundval av inteckningen. Om skyldighet f�r inskrivningsmyndigheten att utf�rda nytt pantbrev eller vila ndebevis i st�llet f�r d�dad s�dan handling samt att i visst fall be� vilja inteckning och utf�rda pantbrev n�r ers�ttning p� grund av brand- f�rs�lcringsavtal tillfallit borgen�r som har pantr�tt f�r sin fordran g�ller s�rskilda best�mmelser. Har efter exekutiv f�rs�ljning medel nedsatts som motsvarar pantbrevs belopp, skall inskri\naingsmyndigheten p� ans�kan av fastighetens nye �gare utf�rda nytt pantbrev p� grundval av inteckningen. Det f�rra pant� brevet g�ller d�refter endast r�tten till de nedsatta medlen. 6 � Inteckning som skulle medf�ra lika f�retr�desr�tt som annan inteck� ning skall vid inskrivningen f�rklaras g�lla efter den andra inteckningen. � </div> <div id="page90-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ 2582 1970 " Nr 994 om s�kanden beg�r det. Inteckning som s�ttes efter annan g�ller efter in� teckning med lika r�tt som eller b�ttre r�tt �n denna, �ven om detta ej anges i beslutet. 7 � Inteckning f�r p� ans�kan av fastighets�garen och efter medgivande av pantbrevets innehavare utstr�ckas till att avse ytterligare en eller flera fastigheter (utstr�ckning). Om s�dan ans�kan g�ller i till�mpliga delar be� st�mmelserna i detta kapitel ang�ende ans�kan om inteckning i flera fas� tigheter. 8 � Pantbrev f�r p� ans�kan av fastighets�garen och efter medgivande av pantbrevets innehavare utbytas mot tv� eller flera nya pantbrev (utbyte). P� beg�ran skall d�rvid best�mmas i vilken ordning pantbreven sinsemel� lan skall medf�ra f�retr�desr�tt. H�rom g�ller i �vrigt 6 � andra punkten. 9 � Inteckning som besv�rar endast en fastighet f�r p� ans�kan av fastighets� �garen och efter medgivande av pantbrevets innehavare neds�ttas efter annan inteckning eller inslmvning av r�ttighet (neds�ttning). Inteclcning som neds�ttes efter annan inskrivning g�ller efter inskrivning med lika r�tt som eller b�ttre r�tt �n denna, �ven om detta ej anges i beslutet. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om gemensam in� teckning med f�ljande avvikelser. Neds�ttning efter annan inteckning f�r ske endast om inteclcningarna be� sv�rar samma fastigheter och neds�ttningen skall genomf�ras p� samma s�tt i samtliga dessa. Svarar fastighet endast enligt 6 kap. 11 � andra stycket fordras ej att den fastighetens �gare bitr�tt ans�kningen. F�r neds�ttning efter inskrivning av r�ttighet som besv�rar endast en av fastigheterna fordras medgivande �ven av innehavare av s�dan inskriven r�ttighet i annan av inteclmingen besv�rad fastighet som efter neds�ttning� en kommer att g�lla med lika r�tt som eller s�mre r�tt �n inteckningen. Svarar fastigheten endast enligt 6 kap. 11 � andra stycket, f�r neds�ttning ske utan att den bitr�tts eller medgivits av den fastighetens �gare eller av �garen av eller r�ttighetshavare i stamfastigheten eller fastighet som f�re den ifr�gavarande svarar f�r brist i stamfastigheten. Fordras ej fastighets� �gares medverkan till neds�ttningen, f�r neds�ttning ske p� ans�kan av pantbrevets innehavare. �r fr�ga om neds�ttning efter inskrivning av r�ttighet som besv�rar flera av fastigheterna, �ger fj�rde stycket till�mpning betr�ffande var och en av dem. 10 � Inteckning f�r p� ans�kan av fastighets�garen och efter medgivande av pantbrevets innehavare d�das (d�dning). F�r d�dning av gemensam inteck- � </div> <div id="page91-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 . Nr 994 2583 ning Icr�ves dock icke att �gare av fastighet som svarar endast enligt 6 kap. 11 � andra stycket bitr�tt ans�kningen. Om d�dning av inteckning n�r pantbrevet eller vil andebevis et f�rkommit finns s�rskilda best�mmelser. 11 � Gemensam intecluiing f�r p� ans�kan av fastigheternas �gare och efter medgivande av pantbrevets innehavare avlyftas fr�n n�gon eller n�gra av fastigheterna (relaxation). Besv�ras fastighet, i vilken inteckningen skall kvarst�, av pantr�tt eller annan r�ttighet som �r inskriven och �ger r�ttig� heten lika r�tt som eller s�mre r�tt �n inteckningen, fordras att innehava� ren av s�dan r�ttighet medger relaxationen. Svarar fastighet, fr�n vilken inteckningen skall avlyftas, endast enligt 6 kap. 11 � andra stycket, f�r relaxation ske utan att den bitr�tts eller medgi\dts av den fastighetens �gai-e eller av �garen av eller r�ttighetshavare i starafastigheten eller fastighet som f� re den ifr�gavarande svarar f�r brist i stamfastigheten. Fordras ej fastighets�gares medverkan till relaxationen, f�r relaxation ske p� ans�kan av pantbrevets innehavare. Svarar fastigheterna f�r flera gemensamma inteckningar, f�r en av inteck� ningarna icke avlyftas fr�n en fastighet utan att s�dana �tg�rder "sddtages med de �vriga inteckningarna att fastigheten icke vidare svarar f�r dem gemensamt med n�gon av de andra fastigheterna. I fastighet, som bildats genom avstyckning av omr�de vilket f�rv�rvats av kommun f�r att ing� i allm�n plats inom stadsplan eller hyggnadsplan, f�r p� beg�ran av kommunen relaxation ske utan hinder av best�mmelserna i f�rsta stycket om att f�r relaxation fordras medgivande av fastighets�gare och r�ttighetshavare, om sannolika sk�l f�religger f�r att omr�dets v�rde uppg�r till h�gst tv� procent av den odelade fastighetens v�rde och relaxa� tionen � r v�sentligen utan betydelse f�r fastighets�garnas och r�ttighetsha- varnas r�tt. 12 � P� ans�kan av innehavare av pantbrev eller vilandebevis skall anteckning g�ras i fastighetshoken om innehavet. �r annan f�rut antecknad som in� nehavare, skall inskrivningsmyndigheten sedan anteckning om det nya innehavet skett avf�ra den tidigare anteckningen och underr�tta den som var antecknad som innehavare om �tg�rden genom rekommenderat brev. F�religger anledning till antagande att s�kanden icke innehar pantbrevet eller beviset, skall f�rel�ggande meddelas honom att uppvisa detta. Anm�ler den som antecknats som innehavare att innehavet upph�rt, skall anteckningen avf�ras. 13 � N�r i nnehavare av pantbrev l�mnar medgivande till �tg�rd som anges i 711 �, skall pantbrevet inges. � </div> <div id="page92-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2584 1970 . Nr 994 14 � Om �tg�rd som anges i 711 � beror vilandef�rklarad ans�kan om in� teckning, g�ller vad som f�r s�dan �tg�rd �r f�reskrivet om pantbrevet och dess innehavare i st�llet vilandebeviset och innehavaren av detta. Inteckning i tomtr�tt 15 � Best�mmelserna i 114 ��, utom i vad de avser gemensam inteckning, �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om inteckning i tomtr�tt, varvid med lagfart likst�lles inskrivning av tomtr�tt. 23 KAP. Inskrivmbag av annan nyttjander�tt �n tomtr�tt samt av servitnt och r�tt till elektrisk kraft Inskrivning i fast egendom 1 � Vill innehavaren av annan genom avtal uppl�ten nyttjander�tt �n tomt� r�tt eller av servitut eller r�tt till elektrisk kraft, som uppl�tits genom avtal, s�ka inskrivning, skall han inge den handling p� vilken r�ttigheten grundas. Inskrivning f�r s�kas �ven av fastighets�garen. 2 � Ans�kan om inskrivning skall avsl�s, om 1. den handling p� vilken r�ttigheten grundas ej ingivits, 2. f�reskrift i lag betr�ffande s�dan uppl�telse som ans�kan ang�r icke iakttagits och f�reskriften ej avser giltigheten av endast visst f�rbeh�ll, 3. uppl�telsen st�r i strid med en mot uppl�taren g�llande inskr�nkning i hans r�tt att f�rfoga �ver egendomen och, n�r uppl�telsen skedde, lagfart ej var beviljad f�r uppl�taren eller, om s� var fallet, �rende om anteckning i fastighetsboken av inskr�nkningen var upptaget p� inskrivningsdag, 4. inskrivning av tomtr�tt i fastigheten �r beviljad eller s�kt, 5. fastigheten f�re uppl�telsen �verl�tits till n�gon vars f�rv�rv enligt 17 kap. 1 eller 4 � �ger f�retr�de framf�r uppl�telsen, 6. fastigheten f�re uppl�telsen fr�ng�tt uppl�taren p� grund av exekutiv auktion eller genom expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv, 7. uppl�telsen avser arrende eller hyra som enligt f�rbeh�ll i uppl�telse� handlingen icke f�r inskrivas, 8. uppl�telsen avser r�tt till elektrisk kraft och skriftligt medgivande till inskrivning icke f�religger. � </div> <div id="page93-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 994 2585 9. det �r uppenbart att uppl�telsen av annan grund �r ogiltig eller att r�ttigheten upph�rt eller av annat sk�l ej kan g�ras g�llande. Har �rende ang�ende lagfart f�r uppl�taren uppskjutits till senare in- slcrivningsdag, skall behandlingen av ans�kan om inskrivning uppskjutas till samma dag. 3 � F�rekommer icke omst�ndighet som avses i 2 �, skall ans�kan om in� skrivning f�rklaras vilande, om 1. uppl�tar en ej har lagfart, 2. r�tteg�ng p�g�r om uppl�telsens giltighet eller om h�vande eller �ter� g�ng av f�rv�rv av fastigheten eller om b�ttre r�tt till denna, 3. r�ttigheten �r uppl�ten i del av fastighet, vilken �terst�r efter f�rv�rv av omr�de eller av andel som enligt f�ngeshandlingen skall utbrytas, och fr�gan om fastighetsbildning icke blivit slutligen avgjord, 4. uppl�telsen enligt lag �r beroende av domstols eller annan myndighets tillst�nd. Kommer i fall som anges i f�rsta stycket 3 fastighetsbildning ej till st�nd, anses ans�kningen avse den odelade fastigheten. 4 � R�ttighet, som skulle ha f�retr�de framf�r annan r�ttighet som avses i detta kapitel eller utg�res av inteckning, skall vid inskrivningen f�rklaras g�lla efter den andra r�ttigheten, om s�kanden beg�r det. R�ttighet som s�ttes efter annan r�ttighet g�ller efter r�ttighet med lika r�tt som eller b�ttre r�tt �n denna �ven om detta ej anges i beslutet, 5 � Inskriven r�ttighet f�r p� ans�kan av r�ttighetshavaren med fastighets� �garens samtycke neds�ttas efter annan inskriven r�ttighet (neds�ttning). Best�mmelsen i 4 � andra stycket �ger d�rvid motsvarande till�mpning. 6 � Inskrivning f�r p� ans�kan av r�ttighetshavaren med fastighets�garens samtycke d�das helt eller till viss del (d�dning). Har r�ttigheten upph�rt helt eller till viss del, f�r inskrivningen p� ans�kan av fastighets�garen d�das till motsvarande del. Inskrivning f�r avf�ras, om det �r uppenbart att den inskrivna r�ttig� heten icke g�ller i fastigheten, 7 � Best�mmelserna i 16 �� ger med f�ljande avvikelser motsvarande till�mpning i fr�ga om r�ttighet som grundar sig p� f�rv�rv som anges i 17 kap, 11 � och i �vrigt �r av den beskaffenhet som avses i detta kapitel. Nyttjander�tt som anges i 12 kap. 2 � �rvdabalken f�r ej insla-ivas. Ans�� kan om inskrivning p� grund av testamente eller f�rr�ttning f�r ej bifallas innan testamentet eller f�rr�ttningen vunnit laga kraft. I avvaktan p� att hindret undanr�jes skall ans�kningen f�r Idaras vilande. � </div> <div id="page94-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> .t 2586 1970 . Nr 994 och 995 Inskrivning i tomtr�tt 8 � Best�mmelserna i 17 �� ger motsvarande till�mpning i fr�ga om in- slcrivning i tomtr�tt, varvid med lagfart likst�lles inskrivning av tomtr�tt. Ans�kan om inskrivning i tomtr�tt skall dock avsl�s, om inskrivning av tomtr�ttsuppl�telsen ej �r beviljad eller s�kt. Om balkens ikrafttr�dande f�rordnar Konungen med riksdagen. Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till yttermera visso hava Vi detta med egen hand underslcrivit och med V�rt kungl. sigill bekr�fta l�tit. Stockliolms slott den 17 december 1970. GUSTAF ADOLF (L.S.) (Justitiedepartementet) LENNART GEIJER � </div> </div>

SVENSK F�RFATTNINGSSAMLING

1970 * Nr 9941025

utkom frun trycket den 3 feLr. 1971

Nr 994

Jordabalk;

given Stock holms slott den 17 december 1 970.

V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes ocli

Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riksdagen^, funnit
gott f�rordna, att jordabalken i Sveriges rikes lag skall ha f�ljande lydelse.

F�RSTA AVDELNINGEN

R�ttsf�rh�llanden r�rande fast egendom

1 KAP.

Fastighet oeh dess gr�nser

1 �

Fast egendom �r jord. Denna �r indelad i fastigheter. Om fastighetsbild�

ning finns s�rslulda best�mmelser.

S�mjedeliling �r utan verkan.

2 �

Om allm�nt vattenomr�de och fastighets gr�ns mot s�dant omr�de finns

s�rskilda best�mmelser.

3 �

Gr�ns som blivit lagligen best�md har den str�ckning som utm�rkts p�

marken i laga ordning. Kan utm�rkningen ej l�ngre fastst�llas med s�ker�

het, har gr�nsen den str�ckning som med ledning av f�rr�ttningskarta j�m�

te handlingar, innehav och andra omst�ndigheter kan antagas ha varit �syf�

tad. Om gr�nsens str�ckning ej utm�rkts p� marken i laga ordning, har
gr�nsen den str�ckning som framg�r av karta och handlingar.

4 �

Har gr�ns ej blivit lagligen best�md, g�ller de r� och r�r eller andra m�r�

ken som av �lder ansetts utm�rka gr�nsen.

^ Prop. 1970; 20, 142, 146 och 158, 3LU 80 och 82, rskr 443.

1827000'i0. Svensk f�rfattningssamling 1970

�

2494

1970 . Nr 9

Om gr�nsen tillkommit genom expropriation eller liknande tv�ngsfor-

v�rv, har gr�nsen den str�ckning som med ledning av f�ngeshandling, inne�
hav och andra omst�ndigheter kan antagas ha varit �syftad.

5 �

Om gr�ns i vattenomr�de ej kan best�mmas med ledning av 3 eller 4 �,

har gr�nsen s�dan str�ckning att till varje fastighet f�res den del av vatten�

omr�det som �r n�rmast fastighetens strand. F�r mindre holme eller sk�r
f�res dock ej n�gon del av vattenomr�det till fastigheten. Har stranden f�r�
skjutits, �r dess tidigare l�ge, om det kan fastst�llas, avg�rande f�r gr�n�

sens str�ckning.

Str�ckning av gr�ns i vattenomr�de best�mmes efter normalt medelvat�

tenst�nd. I V�nern, V�ttern och Hj�lmaren samt i Storsj�n i J�mtland fast�

st�lles dock str�ckningen efter ett vattenst�nd av

i V�nern 3,60 meter �ver nedre slusstr�skeln vid Sj�torp,

i V�ttern 2,97 meter �ver v�stra slusstr�skeln "v�d Motala,
i Hj�lmaren 2,77 meter �ver s�dra slusstr�skeln vid Notholmen och
i Storsj�n 292,45 meter �ver nollplanet i det h�jdsystem som ligger till

grund f�r sj�ns reglering.

6 �

Har fastighet blivit skild fr�n angr�nsande vattenomr�de genom att

stranden f�rskjutits, har fastighetens �gare r�tt att nyttja omr�det mellan
fastigheten och vattnet under f�ruts�ttning att omr�det �r av ringa omfatt�

ning och att dess �gare icke lider skada eller ol�genhet av betydelse. Fastig�
hetens �gare har d�rvid samma r�tt som enligt 1 kap. 3 � vattenlagen (1918:

523) tillkommer strand�gare.

2 KAP.

Tillbeh�r till fastighet

1 �

Till fastighet h�r

byggnad, ledning, st�ngsel och annan anl�ggning som anhragts i eller ovan

jord f�r stadigvarande bruk,

p� rot st�ende tr�d och andra v�xter,
naturlig g�dsel.

Till fastighet h�r �ven s�dan byggnad eller annan anl�ggning som �r upp�

f�rd utanf�r fastigheten, om den �r avsedd f�r stadigvarande bruk vid ut�

�vning av servitut till f�rm�n f�r fastigheten och icke h�r till den fastighet
d�r den finns.

�

1970 " Nr 994

2495

2 �

Till byggnad b�r fast inredning ocb annat varmed byggnaden blivit f�r�

sedd, om det �r �gnat till stadigvarande bruk for byggnaden eller del av den�

na, s�som fast avballming, hiss, ledst�ng, ledning f�r vatten, v�rme, ljus

eller annat med kranar, kontaltter och annan s�dan utrustning, v�rme�

panna, element till v�rmeledning, kamin, kakelugn, innanf�nster, markis,
brandredskap, civilf�rsvarsmateriel och nyckel.

I enlighet med vad som s�gs i f�rsta stycket h�r d�rj�mte i regel till

byggnad, s�vitt ang�r

1. bostad: badkar och annan sanitetsanl�ggning, spis, v�rmesk�p och kyl�

sk�p samt maskin f�r tv�tt eller mangling,

2. butikslokal: hylla, disk och skyltf�nsteranordning,
3. samlingslokal: estrad och sittplatsanordning,
4. ekonomibyggnad till jordbruk: anordning f�r utfodring av djur och

anl�ggning f�r maskinmj�lkning,

5. fabrikslokal: kylsystem och fl�ktmasldneri.
Reservdel och dubblett till f�rem�l som avses i f�rsta eller andra stycket

b�r ej till byggnaden.

3 �

Till fastighet som helt eller delvis �r inr�ttad f�r industriell verksamhet

h�r, ut�ver vad som f�ljer av 1 och 2 ��, maskin och annan utrustning som

tillf�rts fastigheten f�r att anv�ndas i verksamheten huvudsakligen p� den�
na. Fordon, kontorsutrustning och handverktyg h�r dock icke till fastig�
heten.

4 �

F�rem�l som nyttjander�ttshavare eller eljest annan �n fastighets�garen

tillf�rt fastigheten h�r ej till denna, om icke f�rem�let och fastigheten kom�
mit i samme �gares hand. Detsamma g�ller i fr�ga om f�rem�l som enligt
3 � kan h�ra till fastigheten och tillf�rts denna av fastighets�garen utan att
han �gde f�rem�let. Har fastighets�garen tillf�rt fastigheten f�rem�l som
enligt 3 � kan h�ra till fastigheten och som han f�rv�rvat under villkor att
�verl�taren har r�tt att �tertaga f�rem�let om f�rv�rvaren �sidos�tter vad

som �ligger honom enligt �verl�telseavtalet, h�r f�rem�let icke till fastig�
heten s� l�nge villkoret g�ller.

Ing�r f�rem�l, som tillf�rts fastighet av annan �n fastighets�garen, i f�re-

tagsinteclcnad verksamhet och har f�rem�let och fastigheten kommit i sam�
me �gares hand genom att fastighets�garen f�rv�rvat verksamheten eller

n�ringsidkaren f�rv�rvat fastigheten, h�r f�rem�let likv�l icke till fastig�
heten, om det icke upph�rt att svara f�r inteckningen eller, i det fall n�rings�

idkaren f�rv�rvat fastigheten, om icke sex m�nader f�rflutit fr�n det han

s�kt lagfart p� sitt f�ng. Har inteckningshavaren f�re utg�ngen av angivna

tid v�ckt talan om betalning och anm�lt detta till inskrivningsmyndigheten
f�r det omr�de d�r fastigheten ligger, h�r f�rem�let ej till fastigheten, om

�

2496

1970 . Nr

icke tv� m�nader f�rflutit fr�n det talan avgjorts genom dom eller beslut

som %Tmnit laga Icraft.

5 �

F�rv�rvar fastighets�garen f�rem�l under villkor att �verl�taren har r�tt

att �tertaga f�rem�let, om f�rv�rvaren �sidos�tter vad som �ligger honom
enligt �verl�telseavtalet, eller att �gander�tten till f�rem�let skall f�rbli hos

�verl�taren till dess betalning erlagts eller annan f�ruts�ttning uppfyllts, f�r
villkoret ej g�ras g�llande sedan fastighets�garen tillf�rt fastigheten f�rem�

let s� att det enligt 1 eller 2 � h�r till fastigheten.

I fr�ga om m�jligheten att g�ra avtalet g�llande �ger f�rsta stycket mot�

svarande till�mpning f�r det fall att avtalet betecknats som hyresavtal eller
betalningen erlagts som vederlag f�r f�rem�lets bruk och nyttjande, om det
�r �syftat att den som f�tt f�rem�let utgivet till sig skall bli �gare av detta.

6 �

Byggnad, st�ngsel och annan anl�ggning p� omr�de, som besv�ras av in�

skriven tomtr�tt, samt anl�ggning f�r gruvdrift h�r ej till fastigheten �ven
om de tillh�r fastighetens �gare.

7 �

�verl�telse av f�rem�l som h�r till fastighet g�ller ej mot tredje man, f�rr�

�n f�rem�let skiljes fr�n fastigheten p� s�dant satt att det ej l�ngre kan an�

ses h�ra till denna.

3 KAP.

R�ttsf�rMllanden mellan grannar

1 �

Var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom taga sk�

lig h�nsyn till omgivningen.

2 �

Tr�nger rot eller gren in p� fastighet fr�n omr�de intill denna och medf�r

detta ol�genhet f�r fastighetens �gare, f�r denne taga bort roten eller grenen.

Omr�dets �gare skall dock beredas tillf�lle att sj�lv utf�ra �tg�rden, om

denna kan befaras medf�ra skada av betydelse f�r honom.

3 �

Den som �mnar utf�ra gr�vning eller liloiande arbete p� sin mark skall

vidtaga varje skydds�tg�rd som kan anses n�dv�ndig f�r att f�rebygga skada

p� angr�nsande mark. Han skall ers�tta skada som uppkommer till f�ljd av

att han eller n�gon som han anlitat underl�tit att vidtaga s�dan �tg�rd eller

i annat h�nseende brustit i omsorg vid arbetets utf�rande.

�

1970 " Nr 994

2497

Medf�r skydds�tg�rd uppenbarligen, h�gre kostnad �n den skada som �t�

g�rden avser att f�rebygga, f�r �tg�rden underl�tas. Skadan skall dock er�
s�ttas. Om detbeg�res, skall pant eller borgen enligt uts�kningslagen (1877:
31 s. 1) st�llas hos l�nsstyrelsen till s�kerhet f�r ers�ttningen innan arbetet

b�rjar.

�r byggnad eller annan anl�ggning som h�r till angr�nsande mark, till

f�ljd av v�rdsl�shet vid uppf�randet eller brist i underh�llet, av s�dan be�
skaffenhet att s�rskild skydds�tg�rd �r n�dv�ndig f�r att f�rebygga skada

med anledning av arbete som icke str�ckes nedanf�r vanligt k�llardjup,

skall �tg�rden bekostas av den angr�nsande markens �gare.

4 �

�r g r�vning eller liknande arbete s�rskilt ingripande eller medf�r det av

annan anledning s�rskild risk f�r omgivningen, skall den skada som upp�

kommer till f�ljd av arbetet ers�ttas �ven om f�rsumlighet icke f�religger.

5 �

�tg�rd f�r att f�rebygga skada till f�ljd av gr�vning eller liknande arbete

f�r vidtagas p� annans mark, om det �r n�dv�ndigt f�r att undvika osk�lig
kostnad eller annan synnerlig ol�genhet. Skada och intr�ng skall ers�ttas,
om m arkens �gare ej �r skyldig att bekosta arbetet. Om det beg�res, skall
pant eller borgen enligt uts�kningslagen (1877: 31 s. 1) st�llas hos l�nssty�
relsen till s�lcerhet f�r ers�ttningen innan arbetet b�rjar.

6 �

Ers�ttning enligt 3 � f�rsta eller andra stycket eller enligt 4 eller 5 � skall

neds�ttas hos l�nsstyrelsen. Om f�rdelning och utbetalning av nedsatt be�

lopp samt verkan d�rav g�ller best�mmelserna om expropriation i till�mpliga
delar. Beloppet f�r dock utbetalas till �garen av den angr�nsande marken

utan att neds�ttning sker, om det �r v�sentligen utan betydelse f�r innehava�

re av fordran f�r vilken marken svarar. Har beloppet nedsatts men f�r�
delning �nnu ej skett, f�r l�nsstyrelsen utbetala beloppet till den angr�n�
sande markens �gare, om medgivanden fr�n fordringshavarna f�retes hos

l�nsstyrelsen.

Har beloppet utbetalats utan neds�ttning, svarar den ers�ttningsskyldige

f�r f�rlust som till f�ljd d�rav uppkommer f�r fordringshavare som anges i

f�rsta stycket.

7 �

Har byggnad eller annan anl�ggning uppf�rts s� att den skjuter in p� an�

gr�nsande mark, och skulle anl�ggningens borttagande eller f�r�ndring med�
f�ra betydande kostnad eller ol�genhet f�r anl�ggningens �gare, �r denne ej

skyldig att avtr�da den mark som s�lunda tagits i anspr�lc, f�rr�n anl�gg�

ningen avl�gsnas eller blir obrulcbar. Vad som sagts nu g�ller dock ej, om
den som uppf�rde anl�ggningen inlcr�ktade p� den angr�nsande marken med

avsikt eller av grov v�rdsl�shet och, n�r anl�ggningen �verl�tits till annan,

denne �gde k�nnedom d�rom vid sitt f�rv�rv.

�

2498

1970 . Nr 994

Den angr�nsande markens �gare �r ber�ttigad till ers�ttning f�r det in�

tr�ng som anl�ggningen medf�r.

Om trappa som skjuter �ver gatulinje finns s�rskilda best�mmelser.

4 KAP.

K�p, byte ocb g�va

K�pets form

1 �

K�p av fast egendom slutes genom uppr�ttande av k�pehandling som

underskrives av s�ljaren och k�paren. Handlingen skall upptaga k�peslul-

lingen och inneh�lla f�rklaring av s�ljaren att egendomen �verl�tes p�

k�paren. K�pes utom fast egendom �ven annat mot en gemensam k�pe�

skilling, �r det tillr�ckligt att denna anges.

K�p som icke uppfyller f�reskrifterna i f�rsta stycket �r ogiltigt.

2 �

Har k�p slutits och uppr�ttas d�refter k�pebrev eller annan ytterligare

k�pehandling ang�ende samma f�rv�rv, �ger 1 � f�rsta stycket till�mpning
�ven i fr�ga om den senare handlingen. Handling som icke uppfyller dessa

f�reskrifter �r utan verkan som k�pehandling.

3 �

Best�mmelse vid k�p som ej intages i k�pehandlingen �r ogiltig, om

den inneb�r att

1. f�rv�rvets fullbordan eller best�nd �r beroende av villkor,

2. s�ljaren ej skall b�ra s�dant ansvar som avses i 21 �,

3. k�parens r�tt att �verl�ta fastigheten eller att s�ka inteckning eller

uppl�ta r�ttighet i fastigheten inskr�nkes.

Villkorligt k�p

4 �

K�ps fullbordan eller best�nd f�r ej g�ras beroende av villkor under mer

�n tv� �r fr�n den dag d� k�pehandlingen uppr�ttades. Har l�ngre tid av�

talats, �r k�pet ogiltigt. Om tiden ej best�mts, skall den anses vara tv� �r.

F�rsta stycket �ger icke till�rapning p� villkor, varigenom f�rv�rvets

fullbordan eller best�nd g�res beroende av att k�peslullingen erl�gges el�
ler att i 79 �� avsedd fastighetsbildning sker, och utg�r ej heller hinder

att uppst�lla villkor som grundas p� best�mmelse i lag.

�

1970 ' Nr 994

2499

5 �

Har i k�pehandlingen f�reslcrlvlts att k�pebrev skall uppr�ttas, skall det

anses som om f�rv�rvets fullbordan eller best�nd gjorts beroende av k�pe�

skillingens erl�ggande.

6 �

Har enligt k�pehandlingen f�rv�rvets fullbordan eller best�nd gjorts be�

roende av villkor och uppr�ttas d�refter k�pebrev eller annan ytterligare
k�pehandling ang�ende f�rv�rvet, beror f�rv�rvets fullbordan eller best�nd
ej l�ngre av villkoret, om icke detta intages �ven i den senare bandlingen.

K�p av del av fastighet

7 �

K�p, som inneb�r att visst omr�de av fastighet kommer i s�rskild �gares

hand, �r giltigt endast om fastighetsbildning sker i �verensst�mmelse med

k�pet genom f�rr�ttning, som �r s�kt senast sex m�nader efter den dag d�
k�pehandlingen uppr�ttades och, om f�rr�ttningen ej �r avslutad vid ut�
g�ngen av n�mnda tid, skall verkst�llas p� grundval av k�pet.

8 �

Den som k�pt andel i fastighet utan villkor att andelen skall utbrytas

genom fastighetsbildning innehar fastigheten under sam�gander�tt med

den eller de andra del�garna.

Har i k�pehandlingen f�reskrivits att andelen skall utbrytas �ger 7 �

motsvarande till�mpning.

9 �

I fr�ga om k�p av mark som �r samf�lld f�r flera fastigheter eller av

fastighets andel i s�dan mark �ger 7 � motsvarande till�mpning.

S�ljarens och k�parens r�ttigheter och f�rplilctelser

10 �

Avkastning, som fastigheten frambringar f�re den dag d� tilltr�de skall

ske, tillkommer s�ljaren. Denne f�r dock icke awerka skog annat �n

till husbehov och ej heller avh�nda fastigheten annat �n dess vanliga

avkastning.

Arrendeavgift, hyra och annan inkomst av fastigheten, som bel�per p�

tiden f�re tilltr�desdagen, tillkommer s�ljaren.

Avgift som utg�r f�r fastigheten och bel�per p� tiden fr�n och med till�

tr�desdagen b�res av k�paren. I f�rh�llande till s�ljaren svarar k�paren

f�r st�mpelskatt f�r f�rv�m^et.

11 �

S�ljaren st�r faran f�r att fastigheten av v�da skadas eller f�rs�mras

medan den fortfarande �r i s�ljarens besittning. Faran ligger dock p�

�

2500

1970 " Nr 994

k�paren, om fastigheten ej tilltr�tts till f�ljd av dr�jsm�l p� k�parens

sida.

Har fastigheten skadats eller f�rs�mrats p� grund av h�ndelse f�r vilken

s�ljaren st�r faran, f�r k�paren g�ra avdrag p� k�peskillingen eller, om ej
skadan �r av ringa betydelse, h�va k�pet. V�ckes ej talan om h�vning inom
ett �r fr�n det tilltr�det skedde, �r r�tten till s�dan talan f�rlorad.

12 �

Har fastigheten efter k�pet skadats eller f�rs�mrats genom s�ljarens van�

v�rd eller v�llande, f�r k�paren g�ra avdrag p� k�peskillingen eller h�va

k�pet. Han har dessutom r�tt till ers�ttning f�r skada. Om skadan �r av

ringa betydelse, f�r k�pet h�vas endast om s�ljaren f�rfarit svikligt.

V�ckes ej talan om h�vning inom ett �r fr�n det tilltr�det skedde, �r

r�tten till s�dan talan f�rlorad, om ej s�ljaren f�rfarit svikligt.

13 �

Underl�ter s�ljaren utan sk�l att avtr�da fastigheten i r�tt tid, skall

han ers�tta k�paren dennes skada. K�paren f�r �ven h�va k�pet, om ej
dr�jsm�let �r av ringa betydelse.

14 �

Undandrager sig s�ljaren utan sk�l att enligt f�reslcrift i k�pehandling

medverka till uppr�ttande av k�pebrev eller annan ytterligare k�pehand�
ling ang�ende f�rv�rvet eller att fullg�ra annat som ankommer p� honom
f�r att bereda k�paren m�jlighet till lagfart, �ger 13 � motsvarande till-

l�mpning.

15 �

Kan k�paren i annat fall �n som avses i 14 � icke erh�lla lagfart, har

han r�tt att h�va k�pet och f� ers�ttning f�r skada, om ej hindret mot lag�
fart beror av k�paren eller var k�nt f�r honom n�r k�pet sl�ts. Om skadan
�r av ringa betydelse, f�r k�pet h�vas endast om s�ljaren f�rfarit srikligt.

V�ckes ej talan om h�vning inom ett �r fr�n den dag d� tiden f�r s�kande

av lagfart utgick eller, om lagfart d� var s�kt, den dag d� slutligt beslut
i lagfarts�rendet vann laga kraft, �r r�tten till s�dan talan f�rlorad, om ej

s�ljaren f�rfarit svikligt.

16 �

Svarar fastigheten p� grund av inteckning eller uppl�telse av pantr�tt

f�r h�gre belopp �n som f�rutsattes vid k�pet, f�r k�paren av k�peskillingen
inneh�lla vad som p� grund h�rav kan komma att utg� ur fastigheten.

Om ej s� mycket av k�peskillingen �terst�r att betala och s�ljaren icke er-
l�gger skillnaden inom en m�nad efter tills�gelse, har k�paren r�tt att h�va

k�pet och f� ers�ttning f�r skada.

Avser inteckning i den �verl�tna fastigheten �ven annan fastighet och

f�rutsattes ej detta vid k�pet, har k�paren r�tt att h�va k�pet och erh�lla
ers�ttning f�r skada, om ej s�ljaren inom en m�nad efter tills�gelse om�

bes�rjt, att det gemensamma ansvaret uppl�sts.

�

1970 " Nr 994

2501

17 �

Besv�ras fastigheten av annan r�ttighet �n som avses i 16 � utan att

k�paren vid k�pet �gde eller bort �ga k�nnedom d�rom, �ger 12 � motsva�
rande till�mpning.

F�rsta stycket g�ller �ven n�r annan �n s�ljaren �gde byggnad eller

annat som, om det �r i samme �gares hand som fastigheten, enligt lag h�r
till denna samt k�paren var i god tro vid k�pet.

18 �

Medf�r offentlig myndighets beslut att k�paren icke f�rv�rvat den r�dig�

het �ver fastigheten som han vid k�pet hade sk�l att f�ruts�tta, �ger 12 �
motsvarande till�mpning.

19 �

Avviker fastigheten fr�n vad som kan anses utf�st eller fr�n vad som k��

paren eljest, utan att fall som avses i 1618 � f�religger, med h�nsyn till om�
st�ndigheterna haft anledning r�kna med vid k�pet, �ger 12 � motsvarande

till�mpning. Ers�ttning f�r skada skall dock utg� endast om avvikelsen av�

ser egenskap som kan anses utf�st eller s�ljaren f�rfarit svikligt.

20 �

S�ljaren skall till k�paren �verl�mna honom tillh�riga kartor och andra

handlingar ang�ende fastigheten vilka �r av betydelse f�r k�paren som

�gare av denna. Om handlingarna ang�r �ven annan egendom, skall de efter

tills�gelse tillhandah�llas k�paren.

21 �

Om fastigheten kan fr�nvinnas k�paren efter klander, skall s�ljaren �ter-

b�ra k�peskilhngen och, om k�paren var i god tro vid k�pet, ers�tta k�paren
dennes skada.

�r f� rsta stycket till�mpligt betr�ffande endast en del av fastigheten, f�r

k�paren, om han var i god tro vid k�pet, h�va detta s�vitt ang�r fastigheten

i �vrigt. Best�mmelserna i 12 � �ger d�rvid motsvarande till�mpning. Den

tid inom vilken talan om h�vning skall v�ckas r�knas dock fr�n det fastig�

hetsdelen fr�ngick k�paren.

22 �

Kan s�ljaren ej erl�gga vad som �Ugger honom enligt 21 �, f�r k�paren

kr�va s�ljarens f�ngesm�n i tur och ordning i den m�n de ej �r fria fr�n
ansvar enligt 21 �.

23 �

Har k�paren icke erlagt hela k�peskillingen n�r klandertalan v�ckes, f�r

han inneh�lla �terstoden till dess betryggande s�kerhet st�lles f�r vad som
s�ljaren kan �l�ggas att utge, om talan bifall�s.

24 �

Blir k�p av fastighet ej best�ende p� den grund att fastigheten �verl�tits

�ven till annan och denna �verl�telse skall �tnjuta f�retr�de, �ger 21 � mot-

�

2502

1970 " Nr 994

svarande till�mpning. Talan om h�vning skall dock v�ckas inom den tid
som anges i 15 �.

Sedan talan om f�retr�de mellan �verl�telserna v�ckts, �ger �ven 23 �

motsvarande till�mpning.

25 �

I fr�ga om s�ljarens r�tt till r�nta p� k�peskillingen �ger de i 9 kap. 10 �

hiandelsbalken angivna grunderna till�mpning.

Om k�pet enligt f�rbeh�ll i k�pehandlingen h�ves p� grund av utebliven

betalning av k�peskilhngen, skall k�paren ers�tta s�ljaren dennes skada.

26 �

�r f�rv�rvets fullbordan eller best�nd enligt k�pebandbngen beroende av

att k�peskillingen betalas och bar k�paren sedan k�pet sl�ts

blivit f�rsatt i konlcurs,
f�tt till st�nd offentlig ackordsf�rbandling utan konkurs,
vid utm�tning funnits sakna tillg�ng att betala sina skuMer,
om han �r k�pman, inst�llt sina betalningar eller

i annat fall funnits vara p� s�dant obest�nd att han m�ste antagas icke

kunna fuUg�ra sin betalningsskyldighet mot s�ljaren,

bar s�ljaren r�tt att b�va k�pet, om ej utan osk�ligt uppeh�ll efter till�

s�gelse betryggande s�kerhet st�lles f�r k�peskillingen. H�ves k�pet, skall
k�paren ers�tta s�ljaren dennes skada.

27 �

Har k�paren erb�lUt inteckning eller uppl�tit pantr�tt i fastigheten, f�r

han b�va k�pet endast n�r han erlagt s� mycket av k�peskillingen att s�lja�
ren kan inneh�lla belopp som svarar mot vad som kan komma att utg� ur

fastigheten p� grund av inteckningen eller pants�ttningen. Om vad som k��
paren erlagt av k�peskillingen ej f�rsl�r, f�r han b�va k�pet endast om han

betalar skillnaden. Avser inteckningen �ven fastighet som icke ingick i k��
pet, f�r k�paren b�va k�pet endast om han dessutom ombes�rjt, att det ge�
mensamma ansvaret uppl�sts.

Om k�paren uppl�tit annan r�ttighet och denna v�sentligt minskar fastig-

betens v�rde eller dess anv�ndbarhet i s�ljarens band eller om eljest fastig-
beten v�sentligt f�rs�mrats eller p� annat s�tt nedg�tt i v�rde p� grund av
�tg�rd eller annan omst�ndighet, som �r att h�nf�ra till k�paren eller beror
av denne, f�r k�paren b�va k�pet endast om s�ljaren f�rfarit svikligt.

Byte

28 �

Best�mmelserna i 127 �� g�ller i till�mpliga delar i fr�ga om byte. Om

fastighet som g�tt i byte mot annan fastighet kan fr�nvinnas f�rv�n^aren

efter klander eller fr�ng�r honom till f�ljd av omst�ndighet som anges i 24 �,
f�r han dock icke �tertaga den fastighet han l�mnade i byte. I st�llet bar

han r�tt till ers�ttning i pengar.

�

1970 . Nr 994

2503

G�va

29 �

Best�mmelserna i 13 och 79 �� ger motsvarande till�mpning i fr�ga

om g�va.

30 �

�r g�vas fullbordan eller best�nd beroende av villkor under viss tid ut�

�ver tv� �r fr�n den dag d� g�vohandlingen uppr�ttades eller under obe�

st�md tid, g�ller villkoret icke mot den till vilken g�votagaren �verl�tit fastig�

heten, s�vida icke talan om �terg�ng av g�van bhvit v�ckt f�re �verl�telsen.
Kan till f�ljd av att villkoret s�lunda icke blir g�llande givaren ej �terf�
g�van, har g�votagaren att till givaren utge g�vans v�rde.

Om g�va till f�rm�n f�r of�dda finns s�rskilda best�mmelser.

31 �

�terg�r g�va p� grund av villkor som avses i 30 � och skall pantr�tt eller

annan r�ttighet som tillkommit efter uppl�telse av g�votagaren alltj�mt be�
st�, skall g�votagaren ers�tta givaren dennes f�rlust.

5 KAP.

Verkan av att fast egendom fr�nvinnes n�gon efter klander m. m.

1 �

Avtr�der n�gon fast egendom efter klander, skall han dessutom utge er�

s�ttning f�r avkastning, som egendomen frambringat under tid efter det att
han fick k�nnedom om att annan �gde b�ttre r�tt till egendomen eller st�m�

ning delgavs honom. Ers�ttning skall ocks� utges f�r arrendeavgift, hyra

och annan inkomst av egendomen, som bel�per p� n�mnda tid. Han f�r dock
tillgodor�kna sig sk�lig ers�ttning f�r de kostnader han haft f�r att erh�lla
avkastningen och inkomsten samt f�r att under angivna tid underh�lla egen�
domen.

Om avkastningen eller inkomsten p� grund av den avtr�dandes f�rsumlig�

het understigit vad som sk�ligen kunnat erh�llas, skall han ers�tta skillna�

den.

2 �

Har egendomen skadats eller p� annat s�tt minskats i v�rde till f�ljd av

�tg�rd eller annan omst�ndighet som �r att h�nf�ra till den som avtr�der
egendomen, skall denne ers�tta v�rdeminslmingen, om och i den m�n det
med h�nsyn till beskaffenheten av hans f�rfarande och omst�ndigheterna

i �vrigt ej kan anses obilligt.

�

2504

1970 . Nr 994

3 �

Den som vinner egendomen �r skyldig att ers�tta den som avtr�der egen�

domen n�dv�ndig kostnad som denne haft ut�ver vad som fordrats f�r egen�

domens underh�ll under den tid han innehaft denna. �ven nyttig kostnad

skall ers�ttas, om den ej gjorts under tid som anges i 1 �. Ers�ttning f�r
nyttig kostnad utg�r dock med h�gst det belopp varmed egendomens v�rde
h�jts genom den �tg�rd som kostnaden avser.

4 �

Den som vill framst�lla anspr�k p� ers�ttning enligt 13 � skall v�cka

talan inom tv� �r fr�n det egendomen avtr�ddes. lakttages ej tiden, �r r�tten
till talan f�rlorad. Om den ena parten v�ckt talan i r�tt tid, har den andra
parten r�tt till kvittning, fast�n hans r�tt till talan �r f�rlorad.

5 �

Har den som avtr�der egendomen haft annan �n n�dv�ndig kostnad f�r

denna och kan vad som s�lunda p�kostats skiljas fr�n egendomen, f�r han
f�ra hort det, om icke den vinnande vill l�sa det enligt vad som s�gs nedan.

Vill den som avtr�der egendomen begagna sin r�tt enligt f�rsta stycket,

skall han inom en m�nad fr�n den dag d� egendomen avtr�ddes eller, om
han f�re utg�ngen av denna tid v�ckt talan om ers�ttning enligt 3 �, fr�n den
dag d� dom, varigenom hans talan helt eller delvis l�mnats utan bifall, vann
laga kraft, erbjuda den som vunnit egendomen att l�sa vad han �nskar f�ra
bort. Vill den vinnande begagna sig av erbjudandet, skall han inom en m�
nad fr�n erbjudandet underr�tta den som avtr�der egendomen d�rom samt
dessutom, om samtidigt med erbjudandet kr�vts s�kerhet f�r l�sesumman,

st�lla betryggande s�kerhet f�r den. F�rsummar den vinnande n�got av vad
som s�lunda f�reskrives, �r hans r�tt att l�sa f�rlorad.

6 �

Det som ej f�rts bort inom tre m�nader efter det att erbjudandet om in�

l�sen avvisades eller tiden f�r dess antagande utgick, tillfaller den vinnande

utan ers�ttning.

Den som avtr�der egendomen f�r ej utan den vinnandes samtycke f�ra

bort n�got fr�n egendomen, innan han st�llt betryggande s�kerhet f�r vad
han enligt 1 eller 2 � kan vara skyldig att utge eller, om ers�ttningen blivit
best�md till beloppet, han betalat detta.

Om den som avtr�der egendomen f�rt bort n�got fr�n denna, skall han

�terst�lla egendomen i dess tidigare skick.

7 �

Best�mmelserna i 16 �� ger motsvarande till�mpning n�r fast egendom

�verl�tits till flera och tvist om f�retr�det uppst�r mellan dem.

�

1970 " Nr 994

2505

6 KAP.

Pantr�tt

Uppl�telse av pantr�tt

1 �

�gare av fastighet, som vill uppl�ta pantr�tt i denna till s�kerhet f�r ford�

ran, har r�tt att i den ordning som anges i 22 kap. hos inskrivningsmyndig�
heten erh�lla inskrivning i fastigheten av visst penningbelopp (inteckning).
Myndighetens bevis om inskrivningen kallas pantbrev.

Inteckning kan enligt 22 kap. beviljas i flera fastigheter (gemensam in�

teckning). Gemensam inteckning kan ocks� uppkomma genom att intecknad
fastighet delas.

2 �

Pantr�tten uppl�tes genom att fastighetens �gare �verl�mnar pantbrevet

som pant f�r fordringen.

Best�mmelser om fastighets�garens r�tt n�r pantbrev icke alls eller del�

vis utnyttjats f�r pants�ttning (�garhypotek) finns i 9 �.

Pantr�ttens inneb�rd

N�r myndighet vid uts�kning eller i annat fall f�rdelar medel mellan r�tts�

�gare i fastighet, har borgen�r r�tt att f�r fordran, som �r f�renad med pant�

r�tt i fastigheten, med den f�retr�desr�tt inteckningen medf�r enligt lag f�
betalning ur medlen intill pantbrevets belopp. I den m�n detta ej f�rsl�r,
erh�ller borgen�ren genom till�gg betalning ur medlen f�r r�nta p� kapital�
belopp i nom pantbrevets belopp, f�r skadest�nd p� grund av f�rtida betal�
ning samt f�r ers�ttning f�r indrivningskostnad och annan kostnad som
f�ranledes av fordringsf�rh�llandet. Till�gget f�r icke �verstiga femton pro�

cent av fordringens inom pantbrevets belopp liggande kapitalbelopp j�mte

sex procent �rlig r�nta p� detta belopp fr�n den dag d� fastigheten utm�ttes,
konkursans�kan gjordes eller de medel nedsattes som eljest skall f�rdelas.

Har flera pantbrev �verl�mnats som pant f�r fordran och har inteck�

ningarna samma f�retr�desr�tt eller g�ller de omedelbart efter varandra,
skall best�mmelserna i f�rsta stycket om pantbrevets belopp avse pantbre�

vens sammanlagda belopp.

4 �

Borgen�r har r�tt att f� betalning enligt 3 � �ven om fordringen preskribe�

rats eller icke blivit anm�ld efter kallelse p� ok�nda borgen�rer.

�

2506

1970 . Nr

5 �

Om skyldighet f�r borgen�r att, fast�n fordringen ej �r f�rfallen till be�

talning, mottaga betalning ur medel som myndighet skall f�rdela mellan

r�tts�gare i fastigheten finns s�rsldlda best�mmelser.

6 �

F�rs�mras fastigheten till f�ljd av vanv�i'd eller naturh�ndelse eller av

annan d�rmed j�mf�rlig orsak s� att pantr�ttens v�rde v�sentligt minskas,

f�r borgen�ren s�ka betalning ur fastigheten fast�n fordringen ej �r f�r�

fallen till betalning.

Uppl�telse av pantr�tt i vissa fall

7 �

Har fastighet �verl�tits och bar f�rre �garen innan nye �garen s�kt

lagfart uppl�tit pantr�tt i fastigheten, g�ller uppl�telsen, om borgen�ren vid

uppl�telsen eller, n�r fordringen d�refter �verl�tits till annan, denne vid

sitt f�rv�rv varken �gde eller bort �ga k�nnedom om �gander�tts�verl�

telsen. Om fastigheten �verl�tits �ven till annan, �ger vad som sagts nu
till�mpning i fr�ga om uppl�telse som den senare f�rv�rvaren gjort innan

den f�rre f�rv�rvaren s�kt lagfart.

F�rsta stycket �ger till�mpning �ven n�r fastigheten �verg�tt genom s�

dant f�rv�rv som avses i 17 kap, 11 �.

8 �

Fr�ng�r fastighet innehavaren efter klander, �r uppl�telse av pantr�tt

som skett efter det att fastigheten kom ur r�tte �garens hand utan verkan,

om annat ej f�ljer av 18 kap. eller av annan best�mmelse.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning n�r f�rv�rv av fastighet

�terg�r som ogiltigt eller avtal om s�dant f�rv�rv h�ves av �verl�taren.

Om g�va p� talan av givaren �terg�r till denne p� grund av villkor, varav
g�vans fullbordan eller best�nd gjorts beroende under viss tid ut�ver tv�

�r fr�n den dag d� g�vohandlingen uppr�ttades eller under obest�md tid,

g�ller dock uppl�telsen, s�vida den icke skett efter det att talan v�cktes.

�garhypotekets inneb�rd

9 �

Om pantbrev icke �verl�mnats som pant f�r fordran, �r fastighetens

�gare ber�ttigad att vid s�dan f�rdelning som avses i 3 � med den f�retr�

desr�tt inteckningen medf�r enligt lag erh�lla tilldelning ur medlen med

pantbrevets belopp. Har pantbrev �verl�mnats som pant f�r fordran men
understiger fordringen pantbrevets belopp, �r fastighets�garen ber�ttigad
att ur medlen erh�lla skillnaden.

�

970 . Nr 994

2507

Gemensamt intecknade fastigheters inb�rdes ansvar

10 �

Ansvaret f�r inteclcning som beviljats i flera fastigheter vilar p� var

och en av fastigheterna till det belopp som faller p� fastigheten efter f�r�

h�llandet mellan dennas s�rskilda v�rde och sammanlagda v�rdet av alla
fastigheterna. Som fastighets v�rde g�ller d�rvid taxeringsv�rdet f�r �ret

innan inteckningen s�ktes eller, om s�rskilt taxeringsv�rde d� ej fanns f�r

fastigheten, det taxeringsv�rde som d�refter f�rst fastst�lles. Om n�gon av
fastigheterna skall s�ljas utm�tningsvis och taxeringsv�rde som angivits

nu icke finns f�r var och en av fastigheterna, g�ller de v�rden som �verexe-

kutor l�ter �s�tta fastigheterna enligt lagen (

) om exekutiv f�r�

s�ljning av fast egendom.

Kan borgen�r ej erh�lla betalning ur k�peskillingen f�r inteclmad fas�

tighet med det belopp f�r vilket fastigheten svarar enligt f�rsta stycket,

svarar de �vriga fastigheterna f�r �terstoden av beloppet med f�rdelning

efter d�r angivna grunder. Kan ur n�gon av dessa fastigheter betalning ej
erh�llas f�r dess andel i �terstoden, f�rdelas bristen p� samma s�tt mellan

de �terst�ende fastigheterna.

11 �

Har intecknad fastighet delats, f�rdelas ansvaret mellan de s�rskilda

delarna enligt 10 �, om annat ej anges i andra stycket.

Delades fastigheten genom avstyckning och �r stamfastigheten och den

avstyckade fastigheten icke l�ngre i samme �gares hand, svarar stamfastig�

heten f�r hela inteckningen och den avstyckade fastigheten endast f�r

vad som icke kan utg� ur stamfastigheten. Om flera fastigheter avstyckats

fr�n stamfastigheten, svarar fastighet, p� vilken lagfart icke s�kts, f�re fas�
tighet, p� vilken lagfart s�kts, och fastighet, p� vilken lagfart s�kts senare,
f�re fastighet, p� vilken lagfart s�kts tidigare. Har lagfart s�kts p� samma
inskrivningsdag eller har lagfart icke s�kts p� n�gon av fastigheterna, sva�

rar fastighet som senare �verg�tt till ny �gare f�re fastighet som tidigare

�verg�tt t ill ny �gai-e. Mellan fastigheter som �verg�tt samma dag f�rdelas
ansvaret efter de grunder som anges i 10 �.

Andra stycket hindrar icke att borgen�ren s�ker betalning samtidigt ur

stamfastighet och avstyckad fastighet.

Best�mmelse om att avstyckad fastighet i vissa fall icke svarar f�r inteck�

ning i stamfastighet finns i 16 � andra stycket.

Vissa best�mmelser om intecknings och pantbrevs giltighet

12 �

Avser inteckning endast en fastighet och s�ljes denna p� exekutiv auktion,

�r inteckningen, sedan auktionen vunnit laga kraft och k�peskillingen be-

�

2508

1970 " Nr 994

talats, utan verkan till belopp som enligt sak�garf�rteckningen icke t�ckes

av k�peskillingen, beh�llen avkastning eller andra influtna medel, om ej
�verexekutor f�rordnat om fortsatt inteckningsansvar. Har medel influtit

genom s�rskild f�rs�ljning av tillbeh�r, �r inteckning utan verkan till be�

lopp som ur medlen utfallit p� pantbrevets belopp.

Avser inteckning flera fastigheter gemensamt och s�ljes dessa p� exekutiv

auktion enligt gemensam sak�garf�rteckning, �ger f�rsta stycket motsvaran�
de till�mpning. Sker f�rs�ljningen enligt s�rskilda sak�garf�rteckningar,
f�rlorar inteckningen sin verkan, om ej �verexekutor f�rordnat om fortsatt

inteckningsansvar. S�ljes endast n�gon eller n�gra av fastigheterna, blir in�

teckningen s�vitt ang�r f�rs�ld fastighet helt utan verkan, om ej �verexeku�
tor f�rordnat om fortsatt inteckningsansvar, och s�vitt ang�r annan fastig�

het utan verkan till den del medel utfallit p� pantbrevets belopp.

13 �

F�rdelas medel som �r att tillg� vid uts�lming utan att fastigheten s�lts,

�r inteckning utan verkan till den del medlen utfallit p� pantbrevets belopp.

F�rsta stycket g�ller ej, om innehavaren av pantbrevet avst�tt fr�n sin

r�tt till betalning och, n�r fr�ga �r om gemensam inteckning, samtycke till
avst�endet l�mnats av s�v�l �gare till �vriga av inteckningen besv�rade fas�
tigheter som innehavare av pantr�tt, vilken g�ller i en eller flera av fastig�

heterna med lika r�tt som eller s�mre r�tt �n inteckningen.

14 �

Avst�s intecloiad fastighet eller omr�de av s�dan fastighet p� grund av

expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv, �r inteckningen utan verkan i

den inl�sta egendomen, sedan inl�sen fullbordats. S�vitt ang�r annan av in�
teckningen besv�rad egendom �r inteckningen utan verkan till belopp som

vid f�rdelning av medel med anledning av tv�ngsf�rv�rvet utfallit p� pant�

brevets belopp. H�rvid �ger 13 � andra stycket motsvarande till�mpning.

15 �

Har myndighet i annat fall �n som avses i 1214 � f�rdelat medel mel�

lan r�tts�gare i intecknad fastighet, �r inteckningen utan verkan till den del

medlen utfallit p� pantbrevets belopp. H�rvid �ger 13 � andra stycket mot�

svarande till�mpning.

16 �

Sammanl�gges fastighet eller del av fastighet med annan fastighet eller

fastighetsdel, omfattar inteckning som besv�rar n�gon av de i sammanl�gg�

ningen ing�ende fastigheterna eller fastighetsdelarna hela den nybildade fas�

tigheten.

Avstyckas samf�llighet eller viss �govidd av samf�llighet, svarar den av�

styckade fastigheten icke f�r inteckning i stamfastighet.

�

1970 " Nr 994

2509

17 �

Om inteckning blir utan verkan, �r �ven pantbrevet utan verkan. �ndras

i annat fall inteckning till belopp eller omfattning, erh�ller pantbrevet ver�

kan i enlighet med inteckningens �ndrade inneh�ll.

D�dning av f�rkommet pantbrev medf�r ej att inteckningen blir utan

verkan.

7 KAP.

Allm�nna best�mmelser om 113^1]ander�tt, servitut och r�tt till elektrisk kraft

Best�mmelsernas till�mpningsomr�de

1 �

Detta kapitel avser arrende, hyra, tomtr�tt och annan nyttjander�tt samt

senutut och r�tt till elektrisk kraft, om r�ttigheten uppl�tits genom avtal.

Om vissa r�ttigheter som anges i f�rsta stycket finns best�mmelser �ven

i 815 kap.

F�rekommer eljest i lag eller annan f�rfattning s�rskilda best�mmelser

om r�ttighet som avses i detta kapitel, �ger de till�mpning.

2 �

Detta kapitel g�ller i till�mpliga delar �ven hyresr�tt i hus, som ej h�r till

fastighet.

3 �

Av f astighets�garen �t annan uppl�ten r�tt att avverka skog p� fastig�

heten eller att tillgodog�ra sig andra alster av fastigheten eller dennas natur�

tillg�ngar eller att jaga eller fiska p� fastigheten �r att anse som nyttjande�

r�tt, �ven om med r�ttigheten icke �r f�renad r�tt att i �vrigt njdtja fastig�
heten.

4 �

Best�mmelserna i denna balk om nyttjander�tt avser icke gravr�tt, v�g-

r�tt eller bostadsr�tt.

Uppl�telsetiden

5 g

Avtal om uppl�telse av annan nyttjander�tt �n tomtr�tt �r ej bindande

l�ngre �n femtio �r fr�n det avtalet sl�ts. Uppl�telse av fast egendom inom

stadsplan �r dock ej bindande l�ngre �n tjugofem �r. Uppl�telse av nytt�

jander�tt f�r n�gons livstid g�ller utan begr�nsning till viss tid.

Avser uppl�telsen endast eller huvudsakligen r�tt att avverka skog f�r

annat �ndam�l �n husbehov, �r avtalet ej bindande l�ngre �n fem �r.

1837000U0. Svensk f�rfattningssamling 1970

�

2510

1970 . Nr 994

F�rsta och andra styckena g�ller ej nyttjander�tt som uppl�tes av staten.

F�rsta stycket inverkar ej p� nyttjander�ttshavares r�tt till f�rl�ngning av

avtal p� grund av lag.

Har arrende eller hyra uppl�tits p� l�ngre tid �n den i f�rsta stycket f�re�

skrivna l�ngsta tiden f�r nyttjander�tts best�nd och vill fastighets�garen

eller nyttjander�ttshavaren fr�ntr�da avtalet sedan denna tid g�tt ut, skall
upps�gning ske.

6 �

Uppl�telse av servitut eller r�tt till elektrisk kraft f�r ske utan begr�ns�

ning till tiden.

F�rl�ngning av tiden f�r uppl�telsen samt �ndringar i och till�gg till

uppl�telseavtalet

7 �

�verenskommelse om f�rl�ngning av uppl�telsetiden g�ller som ny upp�

l�telse.

F�rl�ngning p� grund av lag eller med till�mpning av best�mmelse i upp-

l�telsea^dalet inneb�r ej att ny uppl�telse kommer till st�nd.

8 �

�verenskommelse om �ndring i eller till�gg till uppl�telseavtalet g�ller

som ny uppl�telse i f�rh�llande till ny �gare av fastigheten eller innehavare
av r�ttighet i denna, om ej annat f�ljer av andra stycket.

�ndring i eller till�gg till nyttjander�ttsavtal med till�mpning av best�m�

melse i lag om r�tt till f�rl�ngning av s�dant avtal inneb�r ej att ny uppl�
telse kommer till st�nd.

Sker �ndring i eller till�gg till uppl�telseavtal som uppr�ttats skriftligen,

skall detta anm�rkas p� handlingen, om fastighets�garen eller r�ttighetsha-
varen beg�r det.

Hinder mot andelsuppl�telse

9 �

Avtal som inneb�r att i detta kapitel avsedd r�ttighet skall g�lla i andel i

fastighet eller i fastighets andel i mark, som �r samf�lld f�r flera fastigheter,
har ej verkan som uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk
Icraft.

R�tt till inskrivning

10 �

Nyttjander�tt som uppl�tits genom skriftlig handling samt servitut f�r

inskrivas. F�rbeh�ll som strider h�remot �r ulan verkan utom i fr�ga oin
arrende eller hyra.

�

1970 . Nr 994

2511

R�tt till elektrisk kraft f�r inskrivas, om �garen av den fastighet i vilken

r�ttigheten uppl�tits medgivit skriftligen att inslcrivning f�r ske.

R�ttighetens st�llning vid fastighetens �verg�ng till ny �gare

11 �

�verl�tes fastighet, som besv�ras av nyttjander�tt eller, servitut, �ligger

det �verl�taren i f�rh�llande till r�ttighetshavaren att vid �verl�telsen g�ra
f�rbeh�ll om uppl�telsen, om ej inskrivning av r�ttigheten �r beviljad. S�

dant f�rbeh�ll medf�r att uppl�telsen g�ller mot den till vilken fastigheten
�verl�tes.

�verl�tes fastighet, som besv�ras av r�tt till elektrisk kraft, g�ller upp�

l�telsen mot den nye �garen oberoende av f�rbeh�ll.

12 �

Har betr�ffande skriftlig uppl�telse, som skall �ga best�nd mot ny �gare

av fastigheten, tr�ffats �verenskommelse som avses i 7 � f�rsta stycket eller

8 � f�rsta stycket och �r �verenskommelsen anm�rkt p� fastighets�garens

exemplar av uppl�telsehandlingen, g�ller �verenskommelsen mot den nye
�garen som om f�rbeh�ll skett.

13 �

�ven om f�rbeh�ll ej skett, g�ller uppl�telse som avser arrende eller hyra

mot ny �gare av fastigheten, om uppl�telsen skett genom skriftligt avtal och
tilltr�de �gt rum f�re �verl�telsen.

F�rsta stycket g�ller ej i fr�ga om �verenskommelse som avses i 8 �. I

fr�ga om �verenskommelse som avses i 7 � g�ller f�rsta stycket endast om

den f�rut g�llande uppl�telsetiden utg�tt f�re �verl�telsen, varvid tilltr�de ej
skall anses ha �gt rum innan �verenskommelsen tr�tt i till�mpning.

14 �

I annat fall �n som avses i 1113 � g�ller uppl�telsen mot den till vilken

fastigheten �verl�tits endast om uppl�telsen enligt 17 kap. �ger f�retr�de
framf�r �verl�telsen p� grund av inskrivning eller den nye �garen vid �ver�

l�telsen �gde eller bort �ga k�nnedom om uppl�telsen.

�verl�tes vid arrende eller hyra fastigheten efter r�ttighetshavarens till�

tr�de och g�ller enligt 1113 �� uppl�telsen ej mot den nye �garen, skall

uppl�telsen likv�l best� mot honom, om han ej upps�ger avtalet inom tre
m�nader fr�n �verl�telsen.

15 �

F�rbeh�ll som strider mot best�mmelserna i 1114 �� om r�ttighetens

best�nd mot ny �gare av fastigheten �r utan verkan.

16 �

S�ljes fastighet p� exekutiv auktion, g�ller uppl�telse av nyttjander�tt,

servitut eller r�tt till elektrisk kraft mot den nye �garen endast om f�rs�lj-

�

2512

1970 . Nr 994

ningen skett under f�rbeh�ll om r�ttighetens best�nd enligt lagen (

)

om exekutiv f�rs�ljning av fast egendom eller r�ttigheten enligt samma lag

�r skyddad utan f�rbeh�ll.

Best�mmelser om verkan av underl�tenhet att upps�ga arrende- eller

hyresavtal som enligt f�rsta stycket ej g�ller mot ny �gare finns i lagen

(

) om exekutiv f�rs�ljning av fast egendom.

17 �

�verl�tes fastigheten och skall uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller

r�tt till elektrisk kraft g�lla mot den nye �garen, �r denne ber�ttigad att
uppb�ra arrendeavgift, hyra eller annat vederlag f�r r�ttigheten i den m�n
vederlaget f�rfaller till betalning efter det att han tilltr�tt fastigheten. Efter

n�mnda tidpunkt f�r han �ven i �vrigt ut�va de befogenheter som p� grund
av uppl�telsea^dalet tillkommer fastighetens �gare. P� belopp, som f�rfal�
ler till betalning mer �n sex m�nader eller, i fr�ga om arrende, mer �n ett
�r efter det att r�ttighetshavaren erh�ll k�nnedom om �verl�telsen eller
fick sk�lig anledning till f�rmodan d�rom, f�r r�ttighetshavaren icke av�
r�kna fordran hos den f�rre �garen. I fr�ga om s�dant belopp g�ller ej hel�
ler betalning som r�ttighetshavaren erlagt till den f�rre �garen eller annan

uppg�relse med denne, om icke den nye �garen �gde eller bort �ga k�nne�
dom d�rom vid �verl�telsen.

Den nye �garen har att uppfylla tidigare �gares �ligganden i den m�n de

skall fullg�ras efter det att han tilltr�tt fastigheten.

Har fastigheten f�rv�rvats p� exekutiv auktion, g�ller lagen (

) om

exekutiv f�rs�ljning av fast egendom i fr�ga som avses i f�rsta och andra
styckena.

18 �

Har den som �verl�tit fastigheten f�rsummat att g�ra f�rbeh�ll enligt

11 � f�rsta stycket och kommer uppl�telse av nyttjander�tt eller servitut

till f�ljd d�rav ej att g�lla mot den nye �garen, skall �verl�taren ers�tta

r�ttighetshavaren dennes skada.

19 �

S�ljes fastigheten p� exekutiv auktion och kommer uppl�telse av nytt�

jander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk Icraft ej att g�lla mot den nye �ga�

ren, skall den fr�n vilken f�rs�ljningen �gt rum ers�tta r�ttighetshavaren

dennes skada. Har r�ttigheten bevarats genom att r�ttighetshavaren tillskju�
tit medel enligt lagen (

) om exekutiv f�rs�ljning av fast egendom,

har r�ttighetshavaren s�som skadest�nd r�tt till ers�ttning f�r tillskottet i

den m�n detta ej �verstiger v�rdet av r�ttigheten. Om uppl�telsen skett utan
vederlag, �ger vad som sagts f�rut till�mpning endast om fastigheten s�lts
f�r annat �ndam�l �n till betalning av fordran f�r vilken den p� grund av

utm�tning eller eljest svarar.

�

1970 " Nr 994

2513

R�tt till ers�ttning enligt f�rsta stycket tillkommer ej r�ttighetsliavare

som genom �verenskommelse vid auktionen l�tit r�ttighetens f�retr�desl�ge

f�rs�mras, om det ej �r uppenbart att r�ttigheten �nd� skulle ha g�tt f�r�
lorad.

20 �

Underl�ter den nye �garen att fullg�ra vad som anges i 17 � andra stycket,

�r �verl�taren skyldig att ers�tta r�ttighetshavaren dennes skada. F�r er�

s�ttningen svarar �ven s�dan tidigare �gare av fastigheten mot vilken upp�
l�telsen varit g�llande.

F�r ers�ttning som den fr�n vilken fastigheten �verg�tt har att utgiva till

r�ttighetshavare enligt 18 eller 19 �, svarar �ven s�dan tidigare �gare av

fastigheten mot vilken uppl�telsen varit g�llande. R�tt till ers�ttning till�
kommer dock ej r�ttighetshavare mot s�dan tidigare �gare utan vars sam�
tycke han l�tit inskrivning av r�ttigheten d�das eller neds�ttas, om det ej,

n�r fr�ga �r om exekutiv f�rs�ljning, �r uppenbart att r�ttigheten �nd� skul�

le ha g�tt f�rlorad.

Den som �ir ers�ttningsskyldig enligt f�rsta eller andra stycket blir fri fr�n

ansvar, om ej r�ttighetshavaren inom sex m�nader fr�n det han fick k�nne�

dom om att fastigheten �verg�tt fr�n denne skriftligen anm�lt att han vill

kunna h�lla sig till honom.

21 �

F�rbeh�ll som upph�ver eUer inskr�nker r�ttighetshavarens r�tt till er�

s�ttning enligt 1820 �� r utan verkan.

R�ttigheters inb�rdes st�llning

22 �

Finns i samma fastighet flera r�ttigheter som ej �r inskrivna och kan de

ej utan f�rf�ng f�r n�gondera ut�vas -sid sidan av varandra, �ger de sins�

emellan f�retr�de efter den tidsf�ljd i vilken de uppl�tits.

�r uppl�telserna samtidiga eller kan det ej utr�nas i vilken tidsf�ljd de

skett, skall r�tten p� talan f�rordna om f�retr�det mellan dem efter vad
som med h�nsyn till omst�ndigheterna �r sk�ligt.

23 �

Vid exekutiv auktion �ger r�ttigheter som ej �r inskrivna sinsemellan

f�retr�de efter den tidsf�ljd i vilken de uppl�tits. �r uppl�telserna samtidiga
eller kan det ej utr�nas i vilken tidsf�ljd de skett, �ger de lika r�tt, om ej

annat blivit best�mt enligt 22 � andra stycket.

F�rsta stycket g�ller i till�mpliga delar n�r myndighet i annat fall �n

med anledning av exekutiv auktion f�rdelar medel mellan r�tts�gare i den
ordning som g�ller vid f�rdelning av k�peskilling f�r exekutivt f�rs�ld fast
egendom.

�

2514

1970 . Nr 994

24 �

N�r r�ttighet, som ej utan f�rf�ng f�r annnn r�ttighet kan ut�vas vid sidan

av denna, skall vika, har r�ttighetshavaren r�tt till ers�ttning av uppl�taren

f�r skada, om han vid uppl�telsen varken �gde eller bort �ga k�nnedom om

den andra uppl�telsen.

R�ttighetens upph�rande i vissa fall

25 �

Best�mmelserna i 6 kap. 8 � �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om

nyttjander�tt, servitut och r�tt till elektrisk kraft.

�r r�ttighet som uppl�tits mot vederlag utan verkan enligt f�rsta stycket,

har r�ttighetshavaren r�tt tiU ers�ttning av uppl�taren f�r skada, om han

var i god tro n�r uppl�telsen �gde rum. Best�mmelser om att r�ttighets�

havaren i vissa fall kan f� ers�ttning av staten finns i 18 kap.

26 �

Om r�ttighetens upph�rande eller inskr�nkning p� grund av expropriation

eller liknande tv�ngsf�rv�rv samt om r�ttighetshavarens r�tt till ers�ttning
med anledning d�rav finns s�rskilda best�mmelser.

Verkan av �ndring i fastighetsindelningen

27 �

Delas fastighet som besv�ras av nyttjander�tt eller servitut, g�ller r�ttig�

heten i var och en av de nya fastigheterna. �r r�ttighetens ut�vning genom
uppl�telseavtalet begr�nsad till visst omr�de, upph�r r�ttigheten dock att

besv�ra fastighet som icke omfattar n�gon del av omr�det.

Delas fastighet, i vilken uppl�tits r�tt till elektrisk kraft, g�ller r�ttigheten

i den fastighet till vilken den elektriska luraftstationen h�r efter delningen.

28 �

G�ller nyttjander�tt eller servitut efter fastighetsdelning i flera fastighe�

ter, skall vederlag som utg�r f�r r�ttigheten tillkomma �garna av dessa i
f�rh�llande till belastningen p� varje fastighet.

29 �

Om fastighet som besv�ras av nyttjander�tt eller servitut underg�r fas�

tighetsreglering, f�r r�ttigheten d�refter ut�vas p� omr�de, som genom
regleringen �verf�res till fastigheten. Detta g�ller dock icke, om r�ttighetens
ut�vning genom uppl�telseavtalet �r begr�nsad till viss del av fastigheten
eller ut�vning av r�ttigheten p� det �verf�rda omr�det eljest m�ste anses
strida mot uppl�telsen. F�reskrift om r�tt f�r fastighetsbildningsmyndig�
heten att best�mma nytt omr�de f�r ut�vning av nyttjander�tt finns i fas�
tighetsbildningslagen (1970:988).

�

1970 " Nr 994

2515

Nyttjander�tt, servitut och r�tt till elektrisk kraft g�ller ej vidare i mark

eller byggnad som genom fastighetsreglering fr�ng�r fastighet vari r�ttig�
heten uppl�tits. Det �ligger den som tilltr�der s�dan byggnad att inom en
m�nad fr�n tilltr�det upps�ga hyresavtal som g�llde mot avtr�daren, I an�

nat fall g�ller avtalet mot honom.

30 �

Har fastighet som besv�ras av tomtr�tt eller servitut genom fastighets�

reglering underg�tt f�r�ndring av betydelse f�r r�ttighetens ut�vning, skall

vederlag som utg�r f�r r�ttigheten j�mkas.

Om fastighet genom fastighetsreglering underg�tt f�r�ndring som medf�rt

att v�rdet av annan nyttjander�tt �n tomtr�tt minskats, skall vederlaget
neds�ttas med sk�ligt belopp. Vill nyttjander�ttshavaren hellre upps�ga av�

talet, f�r han g�ra det, om f�r�ndringen ej �r av ringa betydelse. Inneb�r

f�r�ndringen att nyttjander�ttens v�rde �kas, f�r fastighets�garen upp�
s�ga avtalet, om nyttjander�ttshavaren icke medger sk�lig h�jning av

vederlaget.

Talan om j�mkning av vederlaget enligt f�rsta stycket eller om neds�tt�

ning d�rav enligt andra stycket skall v�ckas inom tv� m�nader fr�n det

fastighetsbildningsbeslutet vann laga kraft. F�r upps�gning enligt andra
stycket g�ller samma tid. lakttages ej tiden, �r r�tten till talan eller upp�

s�gning f�rlorad.

Om r�ttighetshavares r�tt till ers�ttning i vissa fall vid fastighetsregle�

ring finns s�rskilda best�mmelser.

8 KAP.

An-ende i allm�nliet

Inledande best�mmelser

1�

Uppl�telse av jord till nyttjande mot vederlag kan enligt best�mmelserna

i delta kapitel och 911 kap. ske som jordbruksarrende, bostadsarrende, an�

l�ggningsarrende eller l�genhetsarrende.

L�genhetsarrende f�religger n�r jord uppl�tes p� arrende f�r annat �nda�

m�l �n jordbruk och uppl�telsen icke �r att anse som bostadsarrende eller
anl�ggningsarrende.

2�

F�rbeh�ll som strider mot best�mmelse i detta kapitel eller i 911 kap.

�r utan verkan mot arrendatorn eller den som har r�tt att tr�da i hans
st�lle, om ej annat anges.

�

2516

1970 . Nr 994

I de fall d� enligt vad d�rom �r f�reslcrivet arrenden�mndens godk�n�

nande fordras f�r giltighet av f�rbeh�ll som avses i f�rsta stycket eller annat

avtalsvillkor, f�r godk�nnande s�kas endast om detta angivits i avtalet.

Avsl�r n�mnden framst�llning om godk�nnande, f�rfaller avtalet, om ej
annat �verenskommits.

Arrendeavtals ing�ende

3�

Avtal om jordbruksarrende, bostadsarrende och anl�ggningsarrende skall

uppr�ttas sloiftligen. I bandlingen skall samtbga a^i;alsvilIkor anges. �nd�
ring eller till�gg som ej avfattas skriftligen �r utan verkan. Har arrendatorn
tilltr�tt arrendest�llet utan att skriftUgt avtal blivit uppr�ttat och bar det ej

berott p� honom att giltigt arrendeavtal sedermera icke kommit till st�nd,
bar han r�tt till ers�ttning f�r skada. V�ckes ej talan om ers�ttning inom
ett �r fr�n det jorden avtr�ddes, �r r�tten till s�dan talan f�rlorad.

Avtal om l�genbetsarrende skall uppr�ttas slcriftligen, om ej annat �ver-

enskommes.

Arrendeavtals upph�rande vid upps�gning m. m.

4�

Upps�ges arrendeavtal med anledning av att arrender�tten �r f�rverkad,

upph�r avtalet att g�lla p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter upp�
s�gningen, om ej r�tten eller �verexekutor finner sk�ligt �l�gga arrendatorn
att avflytta tidigare eller annat f�ljer av 25 �.

Om arrendeavtal upps�ges av annan orsak som ger jord�gare eller arren-

dator r�tt att fr�ntr�da avtalet, upph�r avtalet att g�lla p� den fardag som
intr�ffar n�rmast efter sex m�nader fr�n upps�gningen. Sker upps�gningen
innan arrendatorn tilltr�tt arrendest�llet, upph�r avtalet dock genast att

g�lla.

Fardag �r den 14 mars.

5 �

�r vid l�genbetsarrende arrendetiden ej best�md, upph�r avtalet att g�lla

p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter sex m�nader fr�n det upps�gning

skedde. Sker upps�gningen innan arrendatorn tilltr�tt arrendest�llet, upp�

h�r avtalet dock genast att g�lla. Vad som sagts nu g�ller ej, om upps�g�
ningstid avtalats.

6�

�r jordbruksarrende, bostadsarrende eller l�genbetsarrende uppl�tet f�r

arrendatorns livstid, bar vid dennes d�d hans make r�tt att intr�da som
arrendator under sin livstid, om �ktenskapet ing�tts innan avtalet tr�ffades.

Ing�r den efterlevande maken nytt �ktenskap, f�r jord�garen dock upps�ga

avtalet. N�r avtalet upph�r att g�lla p� grund av arrendatorns eller den ef-

�

1970 " Nr 994

2517

terlevande malcens d�d, skall arrendest�llet avtr�das p� den fardag som in�
tr�ffar n�rmast efter sex m�nader fr�n d�dsfallet.

7�

Infaller dag d� arrendest�lle enligt lag eller avtal skall tilltr�das eller av�

tr�das p� s�ndag eller annan allm�n helgdag, skall tilltr�de eller avtr�de i

st�llet ske n�sta vardag, om ej annat avtalats.

S�ttet f�r upps�gning

8�

Upps�gning skall vara skriftlig, om ej skriftligt erk�nnande av upps�g�

ningen l�mnas. Upps�gning f�r ske hos den som �r beh�rig att mottaga ar�

rendeavgift p� jord�garens v�gnar.

Skriftlig upps�gning skall delges den som s�kes f�r upps�gning, dock

utan till�mpning av 1215 �� delgivningslagen (1970: 428).

Tr�ffas ej den som s�kes i sitt hemvist, f�r upps�gningen s�ndas i re�

kommenderat brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av upps�g�

ningen skall dessutom l�mnas antingen i den s�ktes bostad till vuxen med�

lem i det hush�ll som han tillh�r eller, om han driver r�relse med fast kon�

tor, p� kontoret till n�gon som �r anst�lld d�r. P�tr�ffas icke n�gon som an�
givits nu, skall upps�gningen i st�llet l�ggas i den s�ktes postl�da, om s�dan
finns. Upps�gning har skett n�r vad som sagts nu blivit fullgjort.

Har jord�gare eller arrendator, hos vilken upps�gning skall ske, ej k�nt

hemvist h�r i riket och finns ej heller k�nt ombud som har r�tt att mottaga

upps�gning f�r honom, f�r upps�gning ske genom kung�relse i Post- och

Inrikes Tidningar.

St�mningsans�kan med jnkande att arrendef�rh�llande skall upph�ra och

ans�kan om vr�kning av arrendator g�ller som upps�gning n�r delgivning

skett i beh�rig ordning.

Hinder i arrender�tten

9 �

Har jord�garen i arrendeavtalet uppgivit att arrendest�llets �govidd �r

st�rre �n den �r eller har han i avtalet l�mnat liknande oriktig uppgift, har
arrendatorn r�tt till sk�lig neds�ttning av arrendeavgiften och ers�ttning
f�r skada. Han f�r �ven upps�ga avtalet. �r bristen av ringa betydelse eller
har mer �n ett �r g�tt fr�n tilltr�det, f�r upps�gning ske endast om jord�

�garen f�rfarit svikligt.

10 �

Minskas eller f�rs�mras arrendest�llets �gor genom vattenfl�de, jordras

eller annan s�dan h�ndelse och �r ej arrendatorn v�llande till skadan, har

arrendatorn r�tt till sk�lig neds�ttning av arrendeavgiften. Han f�r �ven

�

2518

1970 . Nr 994

upps�ga avtalet, om ej f�r�ndringen �r av ringa betydelse. Upps�gning f�r

ej ske sedan mer �n ett �r g�tt fr�n f�r�ndringen eller, om denna intr�ffade

innan arrendatorn tilltr�dde arrendest�llet, fr�n tilltr�det.

11 �

Om n�gon del av arrendest�llet fr�ng�r arrendatorn p� grund av att an�

nat f�rv�rv �ger f�retr�de eller till f�ljd av omst�ndighet som avses i 7 kap.

25 �, har arrendatorn r�tt till sk�lig neds�ttning av arrendeavgiften. Arren�
datorn har �ven r�tt att upps�ga avtalet enligt reglerna i 10 �, om han var i
god tro n�r avtalet tr�ffades. Best�mmelser om ers�ttning f�r skada finns i

7 kap.

Betalning av arrendeavgift

12 �

Arrendeavgift skall betalas senast tre m�nader f�re varje arrende�rs ut�

g�ng, om ej annat avtalats.

Besiktning m. m.

13 �

Jord�garen har r�tt att erh�lla tilltr�de till arrendest�llet f�r besiktning.

Skall arrendest�llet avtr�das, �r arrendatorn skyldig att l�ta det visas p�
l�mplig tid. Jord�garen skall i god tid underr�tta arrendatorn om dagen f�r

besiktningen eller visningen.

Pant eller borgen

14 �

�r pant eller borgen st�lld f�r arrendeavtalets fullg�rande och f�rs�mras

s�kerheten, �r arrendatorn skyldig att p� anfordran st�lla ny s�kerhet med
vilken jord�garen sk�ligen kan n�jas. G�r han det ej inom tre m�nader, f�r

jord�garen upps�ga avtalet. Upps�ges avtalet, har jord�garen r�tt till ers�tt�

ning f�r skada.

Utm�tning och konkurs

15 �

Om fastigheten utm�tes f�re tilltr�desdagen eller om f�re n�mnda dag

fordran f�r vilken pantr�tt uppl�tits i fastigheten fastst�lles till betalning

ur denna, f�r arrendatorn upps�ga avtalet. Han har �ven r�tt till ers�ttning

f�r skada. Upps�gning skall dock ske inom en m�nad fr�n det arrendatorn

fick k�nnedom om utm�tningen eller fastst�llandet till betalning. Upph�ves

utm�tningen eller f�rfaller eljest fr�gan om fastighetens f�rs�ljning, f�r ej

upps�gning ske d�refter.

�

1970 " Nr 994

2519

16 �

Best�mmelserna i 15 � �ger motsvarande till�mpning, om jord�garen f�r�

s�ttes i konkurs f�re tilltr�desdagen.

17 �

F�rs�ttes arrendatorn i konkurs, f�r konkursboet upps�ga avtalet. Jord�

�garen har d�rvid r�tt till ers�ttning f�r skada.

18 �

F�rs�ttes vid bostadsarrende, anl�ggningsarrende eller l�genhetsarrende

arredantorn i konkurs innan han tilltr�tt arrendest�llet och har ej jord�

�garen s�kerhet f�r avtalets fullg�rande med vilken han sk�ligen kan n�jas,
f�r jord�garen upps�ga avtalet, om han ej erh�ller s�dan s�kerhet inom en
A^ecka efter anfordran.

Upps�ger jord�garen avtalet och �r detta tr�ffat f�r viss tid som ej un�

derstiger tio �r, skall jord�garen utge sk�lig ers�ttning f�r arrender�ttens

v�rde, om ej annat avtalats. I annat fall �n d� avtalet tr�ffats f�r viss tid

som ej understiger tio �r har jord�garen, om han upps�ger avtalet, r�tt till

ers�ttning f�r skada.

Om jordbruksarrende finns s�rskilda best�mmelser i 9 kap.

Arrendatorns r�tt att uppl�ta nyttjander�tt

19 �

Arrendatorn f�r ej utan jord�garens samtycke uppl�ta nyttjander�tt till

arrendest�llet eller del av detta. Han f�r dock, om ej annat avtalats, hyra ut

ledigt utrymme i byggnad eller uppl�ta omr�de av ouppodlad mark till upp�
lagsplats eller f�r liknande �ndam�l, om det kan ske utan ol�genhet f�r

jord�garen.

20 �

Arrendatorn f�r hyra ut egen byggnad p� arrendest�llet, om det kan ske

utan avsev�rd ol�genhet f�r jord�garen och ej annat avtalats.

Bortf�rande av arrendatorn tillh�rig egendom

21 �

Har arrendatorn uppf�rt egen byggnad p� arrendest�llet eller har han i

�vrigt nedlagt kostnad p� detta ut�ver vad som �legat honom, skall bygg�

naden eller vad som eljest utf�rts erbjudas jord�garen till inl�sen, n�r ar�

rendatorn fr�ntr�der arrendet. Har jord�garen ej inom en m�nad fr�n det
erbjudandet gjordes f�rklarat sig villig antaga detta, f�r arrendatorn f�ra

bort egendomen. Han skall dock �terst�lla arrendest�llet i tj�nligt skick.

�r ej vad som arrendatorn enligt f�rsta stycket f�r skilja fr�n arrende�

st�llet bortf�rt inom tre m�nader fr�n det arrendest�llet avtr�ddes eller an�
spr�k p� l�sen slutligt ogillades, tillfaller det jord�garen utan l�sen.

�

2520

1970 . Nr 994

Hai' �mnen h�mtats fr�n jord�garens fastighet till byggnad eller annan

anl�ggning, f�r anl�ggningen ej tagas bort, innan arrendatorn ersatt jord�

�garen v�rdet av vad som tagits fr�n fastigheten.

Best�mmelserna i denna paragraf g�ller ej, om annat avtalats.

22 �

Har avtr�dande arrendator p� arrendest�llet l�mnat kvar annan honom

tillh�rig egendom �n som avses i 21 � och f�rsummar han att inom tre m�
nader efter anmaning f�ra bort egendomen, tillfaller den jord�garen utan

l�sen.

Arrender�ttens f�rverkande

23 �

Arrender�tten �r f�i*verkad och jord�garen s�ledes ber�ttigad att upps�ga

avtalet,

1. om arrendatorn dr�jer med betalning av arrendeavgiften ut�ver en m�

nad efter f�rfallodagen,

2. om arrendatorn vid jordbruksarrende undandrager sig att utf�ra ar�

bete som �ligger honom enligt avtalet,

3. om arrendatorn vanv�rdar arrendest�llet eller om han efters�tter vad

som �ligger honom enligt 9 kap, 35 � och icke efter tills�gelse vidtager r�t�

telse,

4. om arrendatorn nyttjar arrendest�llet f�r annat �ndam�l �n som f�r�

utsatts vid uppl�telsen eller, om viss odlingsplan �r fastst�lld i avtalet eller
detta inneh�ller annan best�mmelse om h�vden, avviker fr�n vad som s�

lunda best�mts och icke efter tills�gelse -\adtager r�ttelse,

5. om arrendatorn i strid med best�mmelserna i denna balk �verl�ter

arrender�tten eller eljest s�tter annan i sitt st�lle eller uppl�ter nyttjande�
r�tt,

6. om arrendatorn �sidos�tter avtalsenlig skyldighet, som g�r ut�ver hans

�ligganden enligt denna balk, och det m�ste anses vara av synnerlig vikt
f�r jord�garen att skyldigheten fullg�res.

Arrender�tten �r icke f�rverkad, om det som ligger arrendatorn till last

�r av ringa betydelse.

Upps�ges avtalet, har jord�garen r�tt till ers�ttning f�r skada.

24 �

�r arrender�tten f�rverkad p� grund av f�rh�llande som avses i 23 � f�rsta

stycket 14 men sker r�ttelse innan jord�garen gjort bruk av sin r�tt att

upps�ga avtalet, kan arrendatorn icke d�refter skiljas fi'�n arrendest�llet p�

den grunden. Detsamma g�ller, om jord�garen icke uppsagt avtalet inom

sex m�nader fr�n det han fick k�nnedom om f�rh�llande som avses i 23 �

f�rsta stycket 5 eller 6.

�

1970 " Nr 994

2521

25 �

�r arrender�tten enligt 23 � f�rsta stycket 1 f�rverkad p� grund av dr�js�

m�l med betalning av arrendeavgift och har jord�garen med anledning d�rav

uppsagt avtalet, f�r arrendatorn ej p� grund av dr�jsm�let skiljas fr�n ar-

rendest�llet, om arrendeavgiften betalas senast tolfte vardagen fr�n upp�

s�gningen. I avvaktan p� att arrendatorn visar sig ha fullgjort vad som s�
lunda fordras f�r att �tervinna arrender�tten, f�r beslut om vr�kning icke

meddelas f�rr�n fjorton vardagar f�rflutit fr�n upps�gningen.

S�rskilda best�mmelser

26 �

Jord�gare eller arrendator, som vill framst�lla fordringsanspr�k p� grund

av arrendef�rh�llande, skall v�cka talan d�rom inom tv� �r fr�n det arren�

datorn avtr�dde arrendest�llet. Om vid jordbruksarrende syn som skall ligga

till grund f�r avr�kning klandras f�re utg�ngen av tid som angivits nu, f�r

talan v�ckas inom tv� �r fr�n det klandret slutligt avgjordes. lakttages ej

tiden, �r r�tten till talan f�rlorad, om ej annat avtalats. Om den ena parten

v�ckt talan i r�tt tid, har den andra parten r�tt till kvittning, fast�n hans r�tt

till talan �r f�rlorad.

27 �

Skulle till�mpning av arrendevillkor uppenbarligen strida mot god sed i

arrendef�rh�llanden eller eljest vara otillb�rlig, f�r villkoret j�mkas eller
l�mnas utan avseende.

28 �

Vid jordbruksarrende och bostadsarrende f�r avtal mellan jord�gare och

arrendator, att framtida t^dst med anledning av arrendef�rh�llandet skall

h�nskjutas till avg�rande av skiljem�n utan f�rbeh�ll om r�tt f�r parterna

att klandra sluljedomen, ej g�ras g�llande i fr�ga om arrendatoms r�tt eller
skyldighet att tilltr�da eller kvarsitta p� arrendest�llet, fastst�llande av ar�
rendevillkor i fall som avses i 9 kap. 12 eller 18 � eller 10 kap. 6 � eller be�
st�mmande av ers�ttning enligt 9 kap. 14 �. I �vrigt g�ller skiljeavtalet ej

s�vitt d�rigenom skiljem�n utsetts eller best�mmelse meddelats om skilje�

m�nnens antal, s�ttet f�r deras utseende eller f�rfarandet ^dd skiljen�mn�

den. I ber�rda h�nseenden skall lagen (1929: 145) om skiljem�n till�mpas.
Vad som sagts nu utg�r dock ej hinder f�r att i skiljeavtalet utse arrende�
n�mnden till skiljen�mnd eller best�mma kortare tid f�r sldljemanna�t-
g�rdens avslutande �n den tid om sex m�nader som anges i n�mnda lag.

F�rfarandet i arrendetvister

29 �

I varje l�n skall finnas en arrenden�mnd. Konungen kan dock best�mma,

att annat omr�de �n l�n skall utg�ra verksamhetsomr�de f�r arrenden�mnd.

�

2522

1970 . Nr 994

30 �

Arrenden�mnd har till uppgift att medla i arrendetvister och att pr�va

fr�gor om f�rl�ngning av arrendeavtal vid jordbruksarrende eller bostads�

arrende, fastst�llande av villkoren f�r s�dan f�rl�ngning och best�mmande
av ers�ttning enligt 9 kap. 14 � samt �vriga fr�gor som enligt denna balk
ankommer p� n�mnden. N�mnden kan �ven vara skiljen�mnd i arrende-
t-^dster. N�rmare best�mmelser om arrenden�mnd meddelas i s�rskild lag.

31 �

Om part ej godtager arrenden�mnds beslut i fr�ga om f�rl�ngning av ar�

rendeavtal, fastst�llande av villkoren f�r s�dan f�rl�ngning eller best�m�
mande av ers�ttning enligt 9 kap. 14 � eller i fr�ga som avses i 9 kap. 18 el�

ler 21 �, f�r parten Idandra beslutet genom att v�cka talan mot den andra

parten inom tv� m�nader fr�n det parten erh�ll del av beslutet. Klandras

icke beslutet inom denna tid, �r parts r�tt till talan f�rlorad.

Arrenden�mnds beslut i �rende enligt 9 kap. 2, 3, 7 eller 17 �, 10 kap.

24 eller 7 � eller 11 kap. 2 � f�r ej klandras.

32 �

Arrendetvist som ej enligt 30 � ankommer p� arrenden�mnds pr�vning

skall, om icke Konungen best�mmer annat, upptagas av den fastighetsdom�
stol inom vars omr�de fastigheten �r bel�gen. �ven klandertalan som avses

i 31 � och �rende enligt 9 kap. 24 � upptages av denna domstol.

Tvist som efter klander mot arrenden�mnds beslut �r anb�ngig vid dom�

stol f�r �terf�rvisas till n�mnden.

33 �

Talan f�r ej f�ras mot fastighetsdomstols dom i fr�ga om fastst�llande av

arrendevillkor i fall som avses i 9 kap. 12 eller 13 � eller 10 kap. 6 � eller i
fr�ga som avses i 9 kap. 18 eller 21 � och ej heller mot bovr�tts dom i fr�ga
om f�rl�ngning av arrendeavtal, fastst�llande av arrendevillkor i fall som
nyss angivits eller best�mmande av ers�ttning enligt 9 kap. 14 �.

9 KAP.

Jordbruksarrende

Inledande best�mmelse

1 �

Detta kapitel avser arrendeavtal, varigenom jord uppl�tes till brukande.

Arrendetid

2 �

Avtal om jordbruksarrende skall tr�ffas f�r viss tid eller f�r arrenda-

�

1970 " Nr 994

2523

torns livstid. Avser uppl�telsen jord, var�ver uppl�taren ieke kan f�rfoga
ut�ver sin egen besittningstid, f�r avtal tr�ffas �ven f�r s�dan tid. �r
arrendetiden icke best�md enligt vad som sagts nu, g�ller avtalet f�r fem

�r.

Omfattar arrende f�r viss tid bostad f�r arrendatorn, skall arrendetiden

utg�ra minst fem �r eller, om jord�garen �r kommun, minst ett �r. Har av�
tal tr�ffats f�r kortare tid, g�ller det f�r den nu angivna minsta tiden.
Om arrenden�mnden godk�nt avtalet i denna del, g�ller det dock f�r den
�verenskomna tiden.

F�rbeh�ll om r�tt f�r jord�garen att i annat fall �n som anges i 7 kap.

5 och 30 ��, 8 kap. 6, 14 och 23 �� samt 30, 32 och 33 �� detta kapitel
�tertaga arrendest�llet eller del d�rav f�re arrendetidens utg�ng g�ller
endast om det godk�nts av arrenden�mnden.

3 �

Vid arrende f�r viss tid som ej understiger ett �r skall upps�gning alltid

ske f�r att avtalet skall upph�ra att g�lla vid arrendetidens utg�ng. Upp�

s�gningen skall ske senast ett �r f�re arrendetidens utg�ng, om avtalet

tr�ffats f�r minst fem �r, och i annat fall senast �tta m�nader dessf�r�

innan.

Om avtalet ej upps�ges inom r�tt tid, anses det f�rl�ngt p� tid som

motsvarar arrendetiden, dock l�ngst fem �r.

F�rbeh�ll som strider mot f�rsta eller andra stycket g�ller mot arren�

datorn, om det godk�nts av arrenden�mnden. F�rbeh�ll om l�ngre tid f�r

f�rl�ngning av avtalet �n som anges i andra stycket g�ller utan s�dant

godk�nnande.

4 �

G�ller arrendeavtal f�r viss tid som understiger ett �r och har ej f�r�

beh�ll gjorts om upps�gning, anses avtalet f�rl�ngt p� tid som motsvarar

arrendetiden, om arrendatorn fortsatt med brukandet tv� m�nader efter

arrendetidens utg�ng utan att jord�garen anmodat honom att l�mna

arrendest�llet. Vad som sagts nu g�ller ej, om annat avtalats.

5 �

Avlider arrendatorn f�re arrendetidens utg�ng, f�r d�dsboet upps�ga av�

talet inom sex m�nader fr�n d�dsfallet, om ej annat avtalats.

6 �

Den som skall tilltr�da arrendest�lle har r�tt att fjorton dagar f�re till�

tr�desdagen f� �t sig uppl�ten h�lften i arrendest�llets hus, om ej annat

avtalats.

R�tt till f�rl�ngning av arrendeavtalet m. m.

7 �

Best�mmelserna i 813 �� g�ller vid arrende f�r viss tid, utom n�r

�

2524

1970 . Nr 994

1. arrendetiden uppg�r till h�gst ett �r och arrendet icke omfattar bostad

f�r arrendatom, eller

2. arrendef�rh�llandet upph�r p� den grund att arrender�tten �r f�rver�

kad eller f�rh�llande som avses i 8 kap, 14 � f�religger.

F�rbeh�ll att arrender�tten icke skall vara f�renad med r�tt till f�r�

l�ngning g�ller, om det godk�nts av arrenden�mnden.

8 �

Om jord�garen uppsagt arrendeavtalet eller om arrendatom uppsagt av�

talet enligt 3 � och i upps�gningen beg�rt f�rl�ngning av avtalet p� �nd�
rade villkor, har arrendatom r�tt till f�rl�ngning av avtalet, utom n�r

1. arrender�tten �r f�rverkad eller avtalet kan upps�gas enligt 8 kap.

14 � utan att likv�l jord�garen uppsagt avtalet att upph�ra p� n�gon av

dessa grunder,

2. arrendatom i annat fall �sidosatt sina f�rpliktelser i s�dan m�n att

avtalet sk�ligen icke b�r f�rl�ngas,

3. jord�garen g�r sannolikt, att han sj�lv, hans make eller avkomling

eller hans adoptivbarn eller dess avkomling skall bruka arrendest�llet,

4. jord�ga[ren g�r sannohkt, att arrendest�llet beh�vs f�r en mera �nda�

m�lsenlig indelning i brulmingsenheter, och det ej av s�rskilda sk�l �r obil�

ligt mot arrendatom att arrendef�rh�llandet upph�r,

5. jord�garen g�r sannolikt, att arrendest�llet skall anv�ndas i enlig�

het med fastst�lld stadsplan eller byggnadsplan,

6. jord�garen i annat fall g�r sannolikt, att arrendest�llet skall anv�n�

das f�r annat �ndam�l �n jordbruk, och det ej �r obilligt mot arrendatom
att arrendef�rh�llandet upph�r.

Om jord�garens intresse blir tillgodosett genom att arrendatom avtr�

der endast en del av arrendest�llet och avtalet l�mpligen kan f�rl�ngas s�

vitt avser arrendest�llet i �vrigt, har arrendatom utan hinder av f�rsta

stycket r�tt till s�dan f�rl�ngning.

9 �

Vid f�rl�ngning av arrendeavtal �r arrendatom skyldig att godtaga den

arrendeavgift som jord�garen fordrar. Om hans krav �r osk�ligt, skall dock
avgiften utg� med sk�ligt belopp. Annat av jord�garen uppst�llt villkor
skall g�lla, om det ej strider mot god sed i arrendef�rh�llanden eller eljest
�r obilligt. F�rl�ngning skall dock ske f�r tid som motsvarar arrendetiden,

om denna ej �verstiger fem �r, och i annat faU f�r fem �r. F�rl�ngning kan
�ven ske f�r annan tid �n som sagts nu, om detta av s�rsldld anledning

�r l�mpligare. I den m�n �ndring av arrendevillkoren ej p�kallas, skall

samma villkor som f�rut g�lla.

Tr�ffas vid f�rl�ngning av arrendeavtal �verenskommelse om villkoren

f�r det fortsatta arrendet, skall �verenskommelsen, oavsett best�mmelserna

i f�rsta stycket, l�nda till efterr�ttelse i den m�n ej annat f�ljer av best�m"

melserna i �vrigt i denna balk.

�

1970 " Nr 994

2525

10 �

Upps�ges arrendeavtal och f�religger tvist om f�rl�ngning av avtalet eller

om villkor f�r s�dan f�rl�ngning, �ligger det jord�garen att skriftligen med�
dela arrendatorn att denne, om han icke g�r med p� att flytta, har att senast
tv� m�nader efter det att han f�tt del av meddelandet h�nskjuta tvisten till
arrenden�mnden. Meddelandet skall l�mnas i den ordning som enligt 8 kap.
8 � g�ller f�r upps�gning. Best�mmelsen i 8 kap. 8 � tredje stycket tredje
punkten g�ller dock ej.

Om jord�garen fullgjort vad som �ligger honom enligt f�rsta stycket, har

arrendatorn att h�nskjuta tvisten till arrenden�mnden inom den i f�rsta

stycket angivna tiden. lakttages ej denna, f�rfaller r�tten till f�rl�ngning

av avtalet.

11 �

�r f r�ga om f�rl�ngning av arrendeavtalet �nnu ej avgjord n�r arrende�

tiden g�r ut, har arrendatorn r�tt att kvarsitta p� arrendest�llet till dess

fr�gan �r slutligt avgjord. F�r tid som arrendatorn s�lunda kvarsitter skall

de f�rut g�llande arrendevillkoren till�mpas till dess villkor f�r samma tid

blir slutligt best�mda.

12 �

Bifalles arrendatorns talan om f�rl�ngning av arrendeavtalet, skall vill�

koren f�r det fortsatta arrendet fastst�llas enligt 9 �.

Dom eller beslut varigenom arrendatorns talan bifalles anses som avtal

om fortsatt arrende.

13 �

Bifalles ej arrendatorns talan om f�rl�ngning av arrendeavtalet, f�r i do�

men eller beslutet sk�ligt uppskov med avtr�det medges, om jord�garen

eller arrendatorn beg�r det.

Avg�res tvisten efter arrendetidens utg�ng eller medges uppskov med av-

tr�det, skall arrendevillkoren f�r tiden fr�n avtalets upph�rande till avtr�det
fastst�llas enligt 9 �.

14 �

Kommer f�rl�ngning av arrendeavtal som omfattar bostad f�r arrenda�

torn ej till st�nd p� grund av att f�rh�llande som avses i 8 � f�rsta stycket
5 eller 6 f�religger och skall marken efter avtalets upph�rande anv�ndas f�r

�ndam�l som kan antagas l�mna v�sentligt h�gre avkastning eller som kan
tillgodoses genom expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv, skall jord�ga�

ren till arrendatorn utge ett belopp som motsvarar den genomsnittliga ar�

rendeavgiften f�r ett �r under den senaste arrendeperioden. Uppg�r arren�
datorns f�rlust p� grund av att arrendef�rh�llandet upph�r till h�gre belopp,

skall jord�garen i st�llet i sk�lig omfattning ers�tta f�rlusten, dock h�gst
med be lopp som motsvarar tre �rs arrendeavgifter, ber�knade s� som nyss

angivits.

1847000M. Svensk f�rfattningssamling i370

�

V \

2526

1970 . Nr 994

F�rsta stycket g�ller ej, om det av s�rskilda sk�l �r obilligt mot jord�ga�

ren att han �l�gges ers�ttningsskyldighet.

Underh�ll och nybyggnad m. m.

15 �

Arrendatorn skall v�rda och underh�lla arrendest�llet. F�rs�mras det ge�

nom att arrendatorn efters�tter vad som s�lunda �ligger honom, har jord�
�garen r�tt till ers�ttning vid avr�kning enligt 23 �.

16 �

Avhj�lper arrendatorn brist som f�relegat vid tilltr�det och har han ej

enligt 17 � r�tt till ers�ttning f�r arbetet s� snart det fullbordats, �r han

ber�ttigad till ers�ttning vid avr�kning enligt 23 �. Detta g�ller dock ej s�
dan del av arrendest�llet betr�ffande vilken arrendatorn enligt avtalet �r
fritagen fr�n underh�llsskyldighet.

17 �

Omfattar arrende bostad f�r arrendatorn eller hans anst�llda, skall jord�

�garen vid tilltr�det avl�mna bostaden i det skick som f�reskrives i g�llande
h�lsov�rdsstadga.

Fr�ga huruvida bostad vid tilltr�det �r i s�dant skick som anges i f�rsta

stycket skall pr�vas vid syn enligt 2428 ��. Finnes brist f�religga i detta
h�nseende, skall synem�nnen f�reskriva vilka �tg�rder som skall vidtagas
f�r bristens avhj�lpande samt fastst�lla ber�knad kostnad f�r dessa. De

skall �ven uts�tta viss tid inom vilken �tg�rderna skaU vara vidtagna.

Underl�ter jord�garen att inom utsatt tid vidtaga f�reslcriven �tg�rd, f�r

arrendatorn utf�ra �tg�rden i jord�garens st�lle. Sedan arbetet fullbordats,
har arrendatorn r�tt till ers�ttning av jord�garen med det vid synen fast�
st�llda beloppet. Vill arrendatorn hellre upps�ga avtalet, f�r han g�ra det,

om icke bristen �r av ringa betydelse. For den tid arrendest�llet �r i bristf�l�

ligt sid ek har arrendatorn r�tt till sk�lig neds�ttning av arrendeavgiften och

ers�ttning f�r skada.

F�rbeh�ll som strider mot f�rstatredje stycket g�ller mot arrendatorn,

om det godk�nts av arrenden�mnden.

18 �

Har byggnad, t�ckdikning eller annan anl�ggning utan arrendatorns v�l�

lande s� skadats eller f�rslitits att anl�ggningen f�r att tj�na sitt �ndam�l
m�ste byggas om eller ers�ttas med en ny, skall jord�garen utf�ra arbetet.

S�dan skyldighet �vilar dock jord�garen endast om anl�ggningen beh�vs

med h�nsyn till en �ndam�lsenlig planl�ggning av jordbruket p� arrende�
st�llet.

Om jord�garen ej inom sk�lig tid efter anmaning avhj�lper brist som av�

ses i f�rsta stycket, f�r arrendatorn utf�ra arbetet i hans st�lle. Har kostna-

�

1970 " Nr 994

2527

den f�r arbetet fastst�llts av arrenden�mnden p� s�tt som anges i tredje
stycket, �r arrendatorn, sedan arbetet fullbordats, ber�ttigad till ers�ttning
av jord�garen med det fastst�llda beloppet. Vill arrendatorn hellre upps�ga

avtalet, f�r han g�ra det, om ej bristen �r av ringa betydelse. F�r den tid

arrendest�llet �r i bristf�lligt skick har arrendatorn r�tt till sk�lig neds�tt�
ning av arrendeavgiften och ers�ttning f�r skada.

Fr�ga om jord�garens byggnadsskyldighet enligt f�rsta stycket pr�vas

av arrenden�mnden. Pr�vning kan p�lcallas av s�v�l jord�garen som arren�
datorn. P� beg�ran av arrendatorn skall n�mnden �ven fastst�lla ber�knad

kostnad f�r arbete som arrendatorn kan komma att utf�ra i jord�garens

st�lle.

F�rstatredje styckena �ger ej till�mpning betr�ffande h�gnad eller am-

nan anl�ggning av s�dan art, att ett fullst�ndigt ist�nds�ttande ing�r i ar-
rendatorns underh�llsskyldighet enligt 15 �, och ej heller betr�ffande anl�gg�
ning som enligt avtalet �r undantagen fr�n hans underh�llsskyldighet.

�r jord�garen p� grund av f�rsta stycket andra punkten ej skyldig att

avhj�lpa brist som avses i n�mnda stycke, har arrendatorn r�tt till sk�lig
neds�ttning av arrendeavgiften. Han f�r �ven upps�ga avtalet, om ej bristen

�r av ringa betydelse. Har ej annat avtalats, �ger vad som sagts nu mot�

svarande till�mpning, om anl�ggning som enligt avtalet �r undantagen
fr�n arrendatorns underh�llsskyldighet genom brand eller p� lilmande s�tt

utan arrendatorns v�llande drabbas av s�dan skada som anges i f�rsta

stycket.

19 �

Skadas anl�ggning som avses i 18 � av brand och �r skadan mindre om�

fattande �n d�r anges, skall arrendatorn avhj�lpa skadan. Om han ej sj�lv

�r v�llande, har han r�tt att av jord�garen erh�lla ers�ttning f�r den n�d�
v�ndiga kostnaden sedan arbetet fullbordats.

20 �

Har arrendatorn uppf�rt ny byggnad i st�llet f�r byggnad som han mot�

tagit och �r han icke enligt 17 eller 18 � ber�ttigad till ers�ttning d�rf�r,

har han vid avr�kning enligt 23 � r�tt till ers�ttning f�r brist som vid till�
tr�det fanns p� den mottagna byggnaden, om den nya byggnaden �r l�mplig
f�r sitt �ndam�l eller uppf�rts enligt plan som godk�nts av jord�garen. Av�

drag skall dock g�ras med kostnaden f�r avhj�lpande av brist p� den nya

byggnaden.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om annan anl�gg�

ning som ing�r i arrendet.

21 �

Utf�r arrendatorn ny t�ckdikning, som arrenden�mnden funnit beh�vlig

med h�nsyn till en �ndam�lsenlig planl�ggning av jordbruket p� arrende�

st�llet, �r han, om ej annat avtalats, efter arbetets fullbordande ber�ttigad

�

2528

1970 " Nr 994

till ers�ttning av jord�garen med belopp vartill arrenden�mnden fastst�llt
ber�lmad kostnad f�r arbetet.

Har arrendatorn anlagt markv�g, f�rb�ttrat �goanordningen eller vid�

tagit annan �tg�rd som medf�rt varaktig nytta f�r jordbruket och ej �r
att h�nf�ra till uppf�rande av byggnad eller till t�ckdikning, �r han vid
avr�kning enligt 23 � ber�ttigad till ers�ttning motsvarande vad arrende�
st�llet �kat i v�rde, om ej annat avtalats. Ers�ttning f�r dock ej utg� med
h�gre belopp �n som motsvarar den n�dv�ndiga kostnaden.

22 �

Har jord�garen utf�rt arbete som avses i 18 � eller utgivit ers�ttning en�

ligt andra stycket i n�mnda paragraf eller enligt 21 � f�rsta stycket f�r
arbete som arrendatorn utf�rt och har arrender�ttens v�rde �kat genom
arbetet, �r arrendatorn skyldig att godtaga sk�lig h�jning av arrendeav�

giften.

Avr�kning och syn

23 �

Avr�kning mellan jord�garen och arrendatorn skall ske, n�r arrende�

st�llet avtr�des. Avr�kning skall �ven ske vid tidigare tidpunkt i den m�n
avtal d�rom tr�ffats. I samband med f�rl�ngning av arrendeavtalet skall

avr�lcning alltid ske, om mer �n nio �r f�rflutit fr�n tilltr�det eller fr�n n�r�

mast f�reg�ende avr�kning.

Om ej annat avtalats, skall avr�loiing grundas p� syn vid avr�knings�

periodens b�rjan och slut.

24 �

Syn skall f�rr�ttas av minst tv� med ortens jordbruksf�rh�llanden f�r�

trogna synem�n, vilka utses bland personer som av l�nsstyrelse f�rklarats
beh�riga att h�lla syn. Synem�nnen skall utses av jord�garen och arrenda�

torn gemensamt. Enas parterna ej om valet, utser r�tten synem�n. Mot sy�

neman g�ller samma j�v som mot domare.

Har synem�nnen olika meningar, skall flertalets mening g�lla. Kan be�

slut ej �stadkommas p� s�dant s�tt, skall, om synem�nnen �r flera �n tv�
samt partema eller r�tten utsett en av synem�nnen att vara ordf�rande,

dennes mening g�lla som synem�nnens beslut. Kan ej heller p� detta

s�tt beslut �stadkommas, skall synem�nnen v�lja ytterligare en syneman,

som d� blir ordf�rande. Enas ej synem�nnen om valet, skall r�tten utse

synemannen.

Syn f�r ej p�b�rjas tidigare �n sex m�nader f�re den dag till -vilken d en

h�nf�r sig och skall vara avslutad inom fyra m�nader fr�n n�mnda dag,

om ej r�tten p� beg�ran av synem�nnen medger att synen f�r avslutas se�

nare.

�

1970 " Nr 994

2529

25 �

Synem�nnen skall uts�tta synen till tid d� marken �r tj�nlig samt under�

r�tta partema om dagen. Uteblir part, f�r synen h�llas endast om parten
bevisligen underr�ttats i god tid f�re synens p�b�rjande.

Menar part att syneman �r j�vig eller icke f�rtrogen med ortens jord�

bruksf�rh�llanden, skall parten framst�lla inv�ndning d�rom innan syne�

g�ngen b�rjar. Synem�nnen skall s� snart det kan ske besluta �ver in�

v�ndningen. Senare f�r inv�ndning framst�llas endast i samband med

klander av synen och d� endast under f�ruts�ttning att parten icke varit

n�rvarande vid synen innan syneg�ngen b�rjat eller f�rst efter syneg�ngens
b�rjan f�tt vetskap om det f�rh�llande p� vilket inv�ndningen grundas.
I fr�ga om parts r�tt att i m�let om klander �beropa s�dant f�rh�llande
�ger dessutom best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om j�v mot domare mot�
svarande till�mpning.

26 �

Vid synen skall unders�kas allt som h�r till arrendest�llet, s�som byggna�

der, tr�dg�rd, �ker och �ng, beteshagar, h�gnader, diken, v�gar, broar, brun�

nar och ledningar. Fr�n synen f�r dock undantagas viss del av arrende�
st�llet, om jord�garen och arrendatorn kommer �verens om i vad m�n
brist skall tagas i ber�kning och anteckning om �verenskommelsen g�res
av synem�nnen.

Kan �verenskommelse ej tr�ffas om ers�ttning enligt 21 � andra styc�

ket, 30 � andra stycket eller 31 �, skall synem�nnen best�mma ers�ttningen.

Synem�nnen f�r anlita sakkunnig eller bitr�de.
�ver allt som f�rekommer vid synen skall uppr�ttas skriftlig handling,

som undertecknas av synem�nnen. Om brist f�religger, skall anteclming
g�ras om bristens beskaffenhet, de �tg�rder som beh�vs f�r dess avhj�lpan�

de samt kostnaden f�r detta. Tydlig h�nvisning skall l�mnas om vad den
har att iakttaga som vill klandra synen. Synehandlingen skall inom tre
m�nader fr�n synens avslutande genom syneni�nnens f�rsorg delges par�
terna i den ordning som enligt 8 kap. 8 � g�ller f�r upps�gning. Best�m�
melsen i 8 kap. 8 � tredje stycket tredje punkten g�ller dock ej.

27 �

Parterna svarar solidariskt f�r synekostnaden. Sinsemellan svarar de f�r

h�lften var.

28 �

Om part ej godtager syn, som h�lhts p� s�tt och inom tid som anges

i 24 �, f�r parten klandra synen genom att v�cka talan mot den andra par�

ten inom tv� m�nader fr�n det synehandlingen delgavs honom. Klandras
icke synen, g�ller den som fullt bevis f�r arrendest�llets skick den dag till
vilken synen h�nf�r sig. Motbevisning mot synen �r i s�dant fall ej till-

l�ten.

�

\ '"

.v.- ./

2530

1970 . Nr

Synem�nnen �r skyldiga att i m�l om klander avge skriftligt yttrande,

om r�tten beg�r det.

Arrendeavgiften

29 �

Arrendeavgiften skall best�mmas i pengar. Har avtal tr�ffats i strid med

vad som sagts nu, skall arrendeavgiften utg� med belopp, som �r sk�ligt

med h�nsyn fr�mst till partemas avsikter och �vriga f�rh�llanden n�r av�

talet tr�ffades. Om f�rbeh�ll att arrendatorn skall utf�ra arbete finns be�

st�mmelser i 3639 ��.

Arrendatorns konkurs

30 �

F�r s�ttes arrendatorn i konkurs innan han tilltr�tt arrendest�llet, f�r

jord�garen upps�ga avtalet. Intr�ffar konkursen efter tilltr�det och har ej
jord�garen s�kerhet f�r avtalets fullg�rande med vilken han sk�ligen kan

n�jas, f�r jord�garen upps�ga avtalet, om ej s�dan s�kerhet st�lles inom en
m�nad efter anfordran eller inom samma tid konkursboet f�rklarar sig
^dlja svara f�r arrendatorns skyldigheter under arrendetiden eller, n�r ar�
render�tten f�r �verl�tas, �verl�telse sker i enlighet med avtalet.

Har arrendeavtalet tr�ffats f�r viss tid som ej understiger tio �r, hai

arrendatorn, i fall d� jord�garen upps�ger avtalet, vid avr�kning enligt

23 � r�tt till sk�lig ers�ttning f�r arrender�ttens v�rde, om ej annat av�

talats.

I annat fall �n d� arrendeavtalet tr�ffats f�r viss tid som ej understiger

tio �r har jord�garen, om han upps�ger avtalet, r�tt till ers�ttning f�r

skada.

�verl�telse av arrender�tten

31 �

Arrendatorn f�r icke �verl�ta arrender�tten utan jord�garens samtycke,

om ej annat f�ljer av andra och tredje styckena.

�r arrendeavtalet slutet f�r viss tid som ej understiger tio �r, f�r arren�

datorn, om ej annat avtalats. �verl�ta arrender�tten till annan med vilken

jord�garen sk�ligen kan n�jas. Han skall dock f�rst erbjuda jord�garen

att �tertaga arrendest�llet mot skyldighet att vid avr�lming enligt 23 �

utge sk�lig ers�ttning f�r arrender�ttens v�rde. Vill jord�garen antaga er�
bjudandet, skall han l�mna besked d�rom inom en m�nad.

Avlider arrendatorn under arrendetiden, har d�dsboet, oavsett f�r vilken

tid avtalet �r ing�nget, samma r�tt som enligt andra stycket tilllcommer
arrendator f�r d�r avsett fall, om ej annat avtalats. Erbjudandet till jord�

�garen skall g�ras inom sex m�nader efter d�dsfallet.

�

1970 " Nr 994

2531

F�rsta och andra styckena �ger motsvarande till�mpning p� arrende�

r�ttens �verg�ng genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller lik�
nande f�rv�rv.

�vriga r�ttigheter och skyldigheter vid nyttjandet av arrendest�llet

32 �

�verger arrendatorn arrendest�llet och l�mnar det obrukat eller utan

v�rd, f�r jord�garen genast �tertaga det. Jord�garen har �ven r�tt till er�

s�ttning f�r skada.

33 �

Har jord�garen utgivit ers�ttning f�r torrl�ggning av mark enligt vat�

tenlagen (1918; 523) eller f�r byggande av ensldld v�g enligt lagen (1989:
608) om enskilda v�gar, f�r jord�garen upps�ga avtalet, om arrendatorn
icke medger sk�lig h�jning av arrendeavgiften. Upps�gning skall ske inom
ett �r fr�n det f�retaget fullbordades.

34 �

Arrendatorn f�r ej avverka skog eller eljest nyttja skogsmark eller taga

torv fr�n torvmosse som finns p� arrendest�llet. Han f�r ej heller avh�n-
da arrendest�llet annat, som ej �r att h�nf�ra till den �rliga avkastningen.

Om arrendatorns r�tt till jakt och fiske finns s�rskilda best�mmelser.

35 �

Har jord�garen l�mnat arrendatorn kreatur eller redskap f�r att anv�n�

das p� arrendest�llet och �r visst v�rde best�mt f�r det som l�mnats, skall
arrendatorn h�lla s�dan egendom p� arrendest�llet under arrendetiden.
Egendomen skall f�r vartdera slaget i v�rde motsvara det som han mottagit.
Vad som s�ttes i st�llet f�r det som l�mnats tillh�r jord�garen utan s�r�
skilt f�rbeh�ll.

Arbetsavtal i samband med arrende

36 �

Best�mmelse i arrendeavtal att arrendatorn skall utf�ra arbete f�r ej

innefatta skyldighet att utf�ra arbete ut�ver fastst�llt antal dagsverken

eller annat best�mt arbete.

Skall arrendatorn enligt arrendeavtalet utf�ra dagsverken men �r ej be�

st�mt, hur de skall f�rdelas p� s�rskilda tider av �ret, skall hela antalet
dagsverken j�mnt f�rdelas p� �rets veckor, i den m�n det kan ske. F�r

varje arrende�r eller, d� avtalet f�reslcriver visst antal dagsverken under
viss tid av �ret, f�r varje s�dan tid skall jord�garen i god tid l�mna arren�
datorn uppgift om de dagar n�r arbetet skall utf�ras. Arrendatorn �r ej
skyldig att inst�lla sig till arbete tidigare �n p� andra dagen efter det att

uppgiften l�mnats honom. Arbetet f�r ej utkr�vas p� s�dant s�tt att �rren-

�

2532

1970 " Nr 9

datorn hindras att beh�rigen sk�ta sitt jordbruk. Jordbruksdagsverken f�r
dock utan binder av vad som sagts nu utlcr�vas enligt den f�rdelning som

f�reskrives i avtalet.

I arrendeavtalet f�r ej intagas f�rbud f�r arrendatorn att utf�ra arbete

�t annan �n jord�garen.

37 �

�r arrendatorn enligt ai-rendeavtalet eller annat avtal mellan bonom

ocb jord�garen skyldig att utf�ra arbete, skall ers�ttning till arrendatorn

utg� efter ortens pris vid tiden f�r arbetet.

38 �

Tillbandab�ller jord�garen ej arbete som arrendatorn enligt arrendeav�

talet eller annat avtal mellan jord�garen ocb arrendatorn �r skyldig att

utf�ra eller annat f�r arrendatorn lika f�rm�nligt arbete, f�r arrendatorn

upps�ga arrendeavtalet. Upps�gning f�r dock ej ske, om arrendatorns f�r�
lust av arbetsinkomst �r av ringa betydelse, ocb ej heller sedan arbetet

tillbandab�llits arrendatorn. Har jord�garen ej inom en m�nad fr�n

upps�gningen meddelat arrendatorn att den ej godtages, skall jord�garen

anses ba godlt�nt upps�gningen.

I fall som avses i f�rsta stycket bar arrendatorn, vare sig upps�gning sker

eller ej, r�tt till ers�ttning f�r skada, om icke underl�tenheten att tillhanda�
h�lla arbete n�dv�ndiggjorts av �ndrade ekonomiska eller tekniska f�rh�l�
landen.

39 �

Best�mmelserna i 3638 �� g�ller ej, om arrendatorns �liggande �r av

ringa betydelse.

10 KAP.

Bostadsarrende

1 �

Bostadsarrende f�religger n�r jord uppl�tes p� arrende f�r annat �ndam�l

�n jordbruk samt arrendatorn enligt arrendeuppl�telsen bar r�tt att p� ar�
rendest�llet uppf�ra eller bibeh�lla bostadsbus ocb det ej �r uppenbart att
uppl�telsens bu-vudsakliga syfte �r att tillgodose annat �ndam�l �n att be�
reda bostad �t arrendatorn ocb bonom n�rst�ende.

2 �

Avtal om bostadsarrende skall tr�ffas f�r -v�ss tid, minst fem �r, eller f�r

arrendatorns livstid. �r arrendetiden icke best�md enligt vad som sagts nu,
g�ller avtalet f�r fem �r. Har avtal tr�ffats f�r kortare tid, g�ller det dock
f�r den �verenskomna tiden, om arrenden�mnden godk�nt avtalet i denna
del.

�

1970 . Nr 994

2533

F�rb�h�ll om r�tt f�r jord�garen att i annat fall �n som anges i 7 kap. 5

och 30 �� samt 8 kap. 6, 14, 18 och 23 �� tertaga arrendest�llet eller del

d�rav f�re arrendetidens utg�ng g�ller endast om det godk�nts av arrende�

n�mnden.

3 �

Vid arrende f�r viss tid skall upps�gning alltid ske f�r att avtalet skall

upph�ra att g�lla vid arrendetidens utg�ng. Upps�gningen skall ske senast
ett �r f�re arrendetidens utg�ng.

Om avtalet ej upps�ges inom r�tt tid, anses det f�rl�ngt p� fem �r.

F�rbeh�ll som strider mot f�rsta eller andra stycket g�ller mot arrenda-

torn, om det godk�nts av arrenden�mnden. F�rbeh�ll om l�ngre tid f�r f�r�

l�ngning av avtalet �n som anges i andra stycket g�ller dock utan s�dant

godk�nnande.

4 �

Best�mmelserna i 5 och 6 �� om f�rl�ngning av arrendeavtal g�ller vid

arrende f�r viss tid, utom n�r

1. hus som avses i 1 � ej finns p� arrendest�llet d� avtalet senast kan

upps�gas fr�n jord�garens sida eller, om s�dant hus finns, det d� ej �satts

taxeringsv�rde, eller

2. arrendef�rh�llandet upph�r p� den grund att arrender�tten �r f�rver�

kad eller f�rh�llande som avses i 8 kap. 14 � f�religger.

F�rbeh�ll att arrender�tten icke skall vara f�renad med r�tt till f�rl�ng�

ning g�ller, om det godk�nts av arrenden�mnden.

5 �

Om jord�garen uppsagt arrendeavtalet eller om arrendatorn uppsagt av�

talet enligt 3 � och i upps�gningen beg�rt f�rl�ngning av avtalet p� �ndrade
villkor, har arrendatorn r�tt till f�rl�ngning av avtalet, utom n�r

1. arrender�tten �r f�rverkad eller avtalet kan upps�gas enligt 8 kap.

14 � utan att likv�l jord�garen uppsagt avtalet att upph�ra p� n�gon av

dessa grunder,

2. arrendatorn i annat fall �sidosatt sina f�rpliktelser i s�dan m�n att

avtalet sk�ligen icke h�r f�rl�ngas,

3. byggnad p� arrendest�llet uppf�rts utan byggnadslov i fall d� s�dant

erfordrats eller i strid med plan eller d�rmed j�mf�rligt beslut av myndig�

het ang�ende markens bebyggande eller anv�ndning,

4. i annat fall byggnad p� arrendest�llet icke st�r i �verensst�mmelse med

g�llande plan och jord�garen g�r sannolikt, att han skall anv�nda marken

i enlighet med planen,

5. jord�garen g�r sannolikt, att marken skall anv�ndas f�r bebyggelse av

annat slag �n det som avses med uppl�telsen eller f�r jordbruk, industri eller

annan ekonomisk verksamhet, samt intresset f�r honom att kunna f�rfoga
�ver m arken f�r s�dant �ndam�l p�tagligt �verv�ger arrendatorns intresse

av fortsatt arrende,

�

\ '

2534

1970 . Nr

6. jord�garen i annat fall liar befogad anledning att uppl�sa arrendef�r�

h�llandet.

Om jord�garens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avtr�der

endast en del av arrendest�llet och avtalet l�mpligen kan f�rl�ngas s�vitt

avser arrendest�llet i �vrigt, har arrendatorn utan hinder av f�rsta stycket
r�tt till s�dan f�rl�ngning.

6 �

I fr�ga om f�rl�ngning av arrendeavtal �ger 9 kap. 913 �� motsvarande

till�mpning.

7 �

Utan jord�garens samtycke f�r arrendatorn ej s�tta annan i sitt st�lle, om

ej annat f�ljer av andra och tredje styckena.

�r arrendeavtalet slutet f�r viss tid, f�r arrendatorn �verl�ta arrender�t�

ten till annan med ^dlken jord�garen sk�ligen kan n�jas. Han skall dock
f�rst erbjuda jord�garen att �tertaga arrendest�llet mot erl�ggande av sk�
lig ers�ttning f�r arrender�ttens v�rde. Har arrendatorn uppf�rt byggnad p�
arrendest�llet eller har han i �vrigt nedlagt kostnad p� detta och �nskar han

att jord�garen skall �vertaga vad han utf�rt, skall �ven det erbjudas jord�

�garen till inl�sen. Vill jord�garen antaga erbjudande som sagts nu skall

han l�mna besked d�rom inom en m�nad.

Genom bodelning, arv eller testamente eller genom exekutiv f�rs�ljning

eller i arrendatorns konkurs kan arrender�tten �verg� till annan med vilken

jord�garen sk�ligen kan n�jas, utan att erbjudande enligt andra stycket l�m�

nats.

F�rbeh�ll som strider mot andra eller tredje stycket g�ller mot arrenda�

torn, om det godk�nts av arrenden�mnden.

11 KAP.

Anl�ggningsarrende

1 �

Anl�ggningsarrende f�religger n�r jord uppl�tes p� arrende f�r annat

�ndam�l �n jordbruk samt arrendatorn enligt arrendeuppl�telsen har r�tt

att f�r f�rv�rvsverksamhet p� arrendest�llet uppf�ra eller bibeh�lla bygg�

nad, som ej �r av endast ringa betydelse f�r verksamhetens bedrivande.

Har uppl�telsen skett f�r arrendatorns livstid eller f�r viss tid som under�

stiger ett �r, f�religger dock icke anl�ggningsarrende.

2 �

Avtal om anl�ggningsarrende skall tr�ffas f�r viss tid. �r arrendetiden

icke best�md enligt vad som sagts nu, g�ller avtalet f�r fem �r.

�

1970 " Nr 994

2535

F�rbeh�ll om r�tt f�r jord�garea att i annat fall �n som anges i 7 kap.

5 och 30 �� samt 8 kap. 14, 18 och 23 �� tertaga arrendest�llet eller del

d�rav f�re arrendetidens utg�ng g�ller endast om det godk�nts av arrende�

n�mnden.

3 �

Har ej annat avtalats, anses arrendeavtal innefatta villkor att, om upp�

s�gning ej sker inom r�tt tid, avtalet skall anses f�rl�ngt p� tid som mot�
svarar arrendetiden, dock l�ngst fem �r.

Upps�gning skall ske senast sex m�nader f�re arrendetidens utg�ng, om

ej annan tid avtalats.

4 �

Best�mmelserna i 5 och 6 �� om r�tt till ers�ttning f�r arrendatorn med

anledning av arrendets upph�rande g�ller, om ej annat avtalats och ej hel�
ler arrendef�rh�llandet upph�r p� den grund att arrender�tten �r f�rver�

kad eller f�rh�llande som avses i 8 kap. 14 � f�religger.

5 �

Har jord�garen uppsagt arrendeavtalet och v�grar han att f�rl�nga ar�

rendef�rh�llandet eller kommer f�rl�ngning i annat fall ej till st�nd p�
den grund att jord�garen f�r f�rl�ngning Icr�ver arrendeavgift som ej �r
sk�lig eller uppst�ller annat villkor som strider mot god sed i arrendef�r�

h�llanden eller eljest �r obilligt, sk�ll han i sk�hg omfattning ers�tta arren�

datorn dennes f�rlust p� grund av arrendef�rh�llandets upph�rande, om ej

1. arrendatorn �sidosatt sina f�rpliktelser i s�dan m�n att det icke sk�-

ligen k an fordras att jord�garen f�rl�nger arrendef�rh�llandet,

2. jord�garen g�r sannolikt, att marken skall anv�ndas f�r annat �nda�

m�l �n det med uppl�telsen avsedda, och intresset f�r honom att kunna

f�rfoga �ver marken f�r s�dant �ndam�l p�tagligt �verv�ger arrendatorns

intresse av fortsatt arrende, eller

3. jord�garen i annat fall har befogad anledning att uppl�sa arrendef�r�

h�llandet.

F�rlust f�r arrendatorn som har samband med att denne bekostat upp�

f�rande av byggnad eller utf�rande av annat arbete p� arrendest�llet skall

beaktas vid ers�ttningens best�mmande endast om �tg�rden vidtagits i en�
lighet med arrendeavtalet.

6 �

Om a rrendatorn icke inom tre veckor fr�n upps�gningen meddelar jord�

�garen att han �nskar beh�lla arrendest�llet, �r hans r�tt till ers�ttning
enligt 5 � f�rfallen. L�mnas s�dant meddelande inom den angivna tiden,
har jord�garen att inom tre veckor fr�n det meddelandet l�mnades un�

derr�tta arrendatorn om de villkor han uppst�ller f�r att f�rl�nga arrende�
f�rh�llandet eller om orsaken till att han v�grar medge f�rl�ngning. Un�

derl�ter han detta, har arrendatorn r�tt till ers�ttning f�r f�rlust som av�

ses i 5 �.

�

2536

1970 .Nr

Arrendatorns meddelande enligt f�rsta stycket skall l�mnas 1 den ord�

ning som enligt 8 kap. 8 � g�ller f�r upps�gning. �r jord�garens underr�t�
telse enligt f�rsta stycket avs�nd i rekommenderat brev under mottagarens
vanliga adress, skall jord�garen anses ha fullgjort vad som ankommer p�
honom.

7 �

Har ej annat avtalats, f�r arrendatorn �verl�ta arrender�tten till annan

med vilken jord�garen sk�ligen kan n�jas. F�rbeh�ll varigenom denna r�tt
begr�nsas f�r ej g�ras g�llande, n�r �verl�telse sker genom exekutiv f�r�
s�ljning eller i arrendatorns konkurs.

F�rsta stycket f�rsta punkten �ger motsvarande till�mpning p� arrende�

r�ttens �verg�ng genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte -piller lik�

nande f�rv�rv.

12 KAP.

Hyra

Inledande best�mmelser

1 �

Detta kapitel avser avtal, varigenom hus eller del av hus uppl�tes till

nyttjande mot vederlag. Detta g�ller �ven om l�genheten uppl�tits genom

tj�nsteavtal eller avtal i anslutning till s�dant avtal.

Innefattar avtalet �ven uppl�telse av jord att nyttjas i f�rening med l�

genheten, �ger detta kapitel till�mpning p� avtalet, om jorden skall anv�n�
das f�r tr�dg�rdsodling i mindre omfattning eller f�r annat �ndam�l �n

jordbruk. F�renas tj�nsteavtal, som ej �r av ringa betydelse, med uppl�

telse av s�v�l l�genhet f�r bostads�ndam�l som jord, �ger kapitlet till�mp�

ning, om uppl�telsen av l�genheten �r mera betydelsefull �n uppl�telsen
av jorden.

Med bostadsl�genhet avses l�genhet som uppl�tits f�r att helt eller till icke

ov�senthg del anv�ndas som bostad.

F�rbeh�ll som strider mot best�mmelse i detta kapitel �r utan verkan mot

hyresg�sten eller den som har r�tt att tr�da i hans st�lle, om ej annat anges.

Hyresavtals ing�ende

2 �

Hyresavtal skall uppr�ttas slcriftligen, om hyresv�rden eller hyresg�sten

beg�r det.

�

1970 . Nr 994

2537

Har hyresavtal uppr�ttats skriftligen och tr�der n�gon i laga ordning i

hyresg�stens st�lle, skall anteckning d�rom p� beg�ran g�ras p� handling�
en.

Hyrestid och upps�gning

3 �

�r hyresavtal tr�ffat f�r best�md tid, skall, om hyresf�rh�llandet vid

hyrestidens utg�ng varat l�ngre �n nio m�nader i f�ljd, upps�gning alltid
ske f�r att avtalet skall upph�ra att g�lla vid hyrestidens utg�ng.

Inneh�ller avtal, som skall upps�gas f�r att upph�ra vid hyrestidens ut�

g�ng, e j best�mmelse om upps�gningstid, skall upps�gningen ske, om hy�

restiden �r

1. l�ngst en vecka, senast en dag i f�rv�g,

2. l�ngre �n en men l�ngst tv� veckor, senast tv� dagar i f�rv�g,

3. l�ngre �n tv� veckor men l�ngst tre m�nader, senast en vecka i f�r�

v�g,

4. l�ngre �n tre men l�ngst sex m�nader, senast en m�nad i f�rv�g,
5. l�ngre �n sex m�nader men l�ngst ett �r, senast tre m�nader i f�r�

v�g,

6. l�ngre �n ett men l�ngst fem �r, senast sex m�nader i f�rv�g,
7. l�ngre �n fem �r, senast ett �r i f�rv�g.

Saknar avtalet best�mmelse om verkan av utebliven upps�gning och upp-

s�ges det ej inom r�tt tid, anses det, om hyrestiden �verstiger nio m�na�
der, f�rl�ngt p� ett �r och i annat fall p� tid som motsvarar hyrestiden.

4 �

�r hy resavtal tr�ffat f�r best�md tid utan f�rbeh�ll om upps�gning och

har hyresf�rh�llandet vid hyrestidens utg�ng icke varat l�ngre �n nio m�
nader i f�ljd, anses avtalet f�rl�ngt p� obest�md tid, om hyresg�sten suttit
kvar i l�genheten en m�nad efter hyrestidens utg�ng utan att hyresv�rden
anmodat honom att flytta.

�r hyrestiden ej best�md, skall den, om upps�gningstid icke avtalats,

utg� en m�nad efter upps�gning eller, s�vida hyresf�rh�llandet varat l�ng�
re �n ett �r, p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter tre m�nader fr�n
upps�gningen. Beror hyresf�rh�llandet av annan anst�llning �n som av�

ses i 46 � f�rsta stycket 7, har hyresg�sten alltid r�tt till en upps�gningstid

av minst en m�nad.

Fardagar �r den 1 april och den 1 oktober.

5 �

Avlider hyresg�st som hyrt bostadsl�genhet f�re hyrestidens utg�ng, f�r

d�dsboet upps�ga avtalet inom en m�nad fr�n d�dsfallet. Avtalet upph�r att

g�lla en m�nad efter upps�gningen. Har bostadsl�genhet hyrts av makar

�

2538

1970 . Nr 994

gemensamt och avlider den ena av makarna, tillkommer den r�tt som an�
givits nu d�dsboet och den efterlevande maken i f�rening.

�r l�genhet uppl�ten f�r hyresg�stens livstid, f�r vid dennes d�d hans

make intr�da som hyresg�st under sin livstid, om �ktenskapet ing�tts in�

nan avtalet tr�ffades och annat ej avtalats. Ing�r den efterlevande maken

nytt �ktenskap, f�r hyresv�rden dock upps�ga avtalet att upph�ra tidigast

p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter tre m�nader fr�n upps�gningen.

N�r avtalet upph�r att g�Ua p� grund av hyresg�stens eller den efterlevande

makens d�d, skall l�genheten avtr�das p� den fardag som intr�ffar n�rmast
efter en m�nad fr�n d�dsfallet.

6 �

Upps�ges hyresavtal av orsak som anges i 1114 eller 1619 �, upph�r

det genast att g�lla. Detsamma g�ller i fall som anges i 42 �, om ej annat

f�ljer av 44 �.

Om hyresavtal upps�ges av annan orsak som ger hyresv�rd eller hyres�

g�st r�tt att fr�ntr�da avtalet, �ger best�mmelserna i 3 � andra stycket och

4 � andra stycket om upps�gningstid och tid f�r avtals upph�rande motsva�
rande till�mpning, om ej annat f�reskrivits. Sker upps�gning innan hyres�

g�sten tilltr�tt l�genheten, upph�r avtalet dock genast att g�lla.

7 �

Infaller dag d� l�genhet enligt lag eller avtal skall tilltr�das eller avtr�das

p� s�ndag eller annan allm�n helgdag, skall tilltr�de eller avtr�de i st�llet

ske n�sta vardag.

Den som har att avtr�da l�genhet skall senast Idockan 12 avtr�desdagen

h�lla l�genheten tillg�nglig f�r den som skall tilltr�da den. Omfattar l�

genhet som helt eller delvis �r uthyrd till bostad minst tv� rum som �r

avsedda f�r bostads�ndam�l, skall h�lften av bostadsrummen h�llas till�

g�nglig klockan 12 f�reg�ende dag eller, om denna �r s�ndag eller annan
allm�n helgdag, klockan 8 avtr�desdagen.

F�rsta och andra styckena g�ller ej, om annat avtalats.

8 �

Upps�gning skall vara skriftlig, om hyresf�rh�llandet varat l�ngre �n

nio m�nader i f�ljd vid den tidpunkt till vilken upps�gningen sker. Upp�

s�gningen beh�ver dock ej vara skriftlig, om slaiftligt erk�nnande av upp�

s�gningen l�mnas. Upps�gning f�r ske hos den som �r beh�rig att mot�

taga hyra p� hyresv�rdens v�gnar.

Skriftlig upps�gning skall delges den som s�kes f�r upps�gning, dock

utan till�mpning av 1215 �� delgivningslagen (1970: 428).

Tr�ffas ej den som s�kes i sitt hemvist, f�r upps�gningen s�ndas i re�

kommenderat brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av upps�gning�
en skall dessutom l�mnas antingen i den s�ktes bostad till vuxen med-

�

1970 . Nr 994

2539

lem i det hush�ll som han tillh�r eller, om han driver r�relse med fast kon�
tor, p� kontoret till n�gon som �r anst�lld d�r. P�tr�ffas icke n�gon som

angivits nu, skall upps�gningen i st�llet l�ggas i den s�ktes postl�da, om

s�dan finns. Upps�gning har skett n�r vad som sagts nu blivit fullgjort.

Har hyresv�rd eller hyresg�st, hos vilken upps�gning skall ske, ej k�nt

hemvist h�r i riket och finns ej heller k�nt ombud som har r�tt att mottaga

upps�gning f�r honom, f�r upps�gning ske genom kung�relse i Post- och

Inrikes Tidningar.

St�mningsans�kan med yrkande att hyresf�rh�llande skall upph�ra och

ans�kan om vr�kning av hyresg�st g�ller som upps�gning n�r delgivning

skett i beh�rig ordning.

L�genhetens skick och hinder i hyresr�tten

9 �

P� tilltr�desdagen skall hyresv�rden, om ej annat avtalats, tillhandah�lla

l�genheten i s�dant skick att den enligt den allm�nna uppfattningen i orten
�r fullt brukbar f�r det avsedda �ndam�let.

10 �

Blir l�genheten f�re den avtalade tidpunkten f�r tilltr�det s� f�rst�rd

att den ej kan anv�ndas f�r det avsedda �ndam�let, f�rfaller a^dalet. �r
hyresv�rden v�llande tiU h�ndelsen eller l�mnar han ej utan dr�jsm�l hyres�
g�sten meddelande om denna, har hyresg�sten r�tt till ers�ttning f�r skada.

Meddelar myndighet f�re tilltr�desdagen p� grund av l�genhetens be�

skaffenhet f�rbud mot att anv�nda l�genheten f�r det avsedda �ndam�let,
f�rfaller avtalet, �ven om beslutet ej vunnit laga kraft. Beror det f�rh�l�
lande som f�ranlett beslutet p� f�rsummelse av hyresv�rden eller l�mnar
denne ej utan dr�jsm�l hyresg�sten meddelande om beslutet, har hyresg�s�
ten r�tt till ers�ttning f�r skada.

11 �

Uppkommer f�re hyrestidens b�rjan ringare skada p� l�genheten �n

som anges i 10 � f�rsta stycket och �r skadan ej avhj�lpt n�r l�genheten

skall tilltr�das eller �r l�genheten eljest, i annat fall �n som avses i 13 �,

p� tilltr�desdagen icke i det sldck som hyresg�sten har r�tt att fordra, f�r
han avhj�lpa bristen p� hyresv�rdens bekostnad, om hyresv�rden underl�

ter att efter tills�gelse ombes�rja �tg�rden s� snart det kan ske. Kan bristen
ej avhj�lpas utan dr�jsm�l eller underl�ter hyresv�rden att efter tills�gelse

ombes�rja �tg�rden s� snart det kan ske, f�r hyresg�sten upps�ga avtalet.
Upps�gning f�r dock ske endast om bristen �r av v�sentlig betydelse. Sedan
bristen blivit avhj�lpt av hyresv�rden f�r avtalet ej upps�gas. F�r den tid

l�genheten �r i bristf�lligt skick har hyresg�sten r�tt till sk�lig neds�ttning

i hyran.

�

2540

1970 . Nr 994

I fall som avses i f�rsta stycket har hyresg�sten �ven r�tt till ers�ttning

f�r skada, om hyresv�rden ej visar att bristen icke beror p� hans f�rsum-

melse.

F�rsta och andra styckena �ger till�mpning �ven n�r l�genheten uthyrts

i ;

i befintligt skick, om l�genheten icke �r i s�dant skick som anges i 9 � och

hyresg�sten ej vid avtalets ing�ende k�nde till bristen eller kunnat upp�
t�cka den med vanlig uppm�rksamhet.

12 �

Meddelar myndighet f�re tilltr�desdagen p� grund av l�genhetens be�

skaffenhet beslut varigenom del av l�genheten kommer att fr�ng� hyres-

g�sten eller denne p� annat s�tt lider intr�ng i sin nyttjander�tt, har han

r�tt till sk�lig neds�ttning i hyran. Inneb�r beslutet v�sentlig inskr�nk�

ning i nyttjander�tten, f�r hyresg�sten upps�ga avtalet, �ven om beslutet

ej vunnit laga Icraft. I fr�ga om ers�ttning f�r skada �ger 10 � andra styc�

ket motsvarande till�mpning.

13 �

Avser hyresavtalet l�genhet som icke f�rdigst�llts vid avtalets ing�ende

och �r l�genheten �nnu ej i f�rdigt skick n�r tilltr�de skall ske, har hy�
resg�sten r�tt till sk�lig neds�ttning i hyran och s�dan r�tt att upps�ga

avtalet som anges i 11 �. Upps�gning f�r ske �ven f�re den avtalade tid�
punkten f�r tilltr�de, om det �r uppenbart att l�genheten p� tilltr�desdagen
ej kan anv�ndas f�r det avsedda �ndam�let.

Hyresg�sten har �ven r�tt till ers�ttning f�r skada, om hyresv�rden ej

visar att dr�jsm�let icke beror p� hans f�rsummelse.

14 �

�r l�genheten ej utrymd i r�tt tid av den som skall avflytta, har hyres�

g�sten r�tt till sk�lig neds�ttning i hyran f�r den tid han ej kan nyttja
l�genheten eller del d�rav. Undanr�jes hindret icke genast efter det att hy�

resv�rden underr�ttats om f�rh�llandet, �ger best�mmelserna i 11 � om r�tt
f�r hyresg�sten att upps�ga avtalet p� grund av brist i l�genheten mot�

svarande till�mpning.

Hyresg�sten har �ven r�tt till ers�ttning f�r skada, om hyresv�rden ej

visar att hindret icke beror p� hans f�rsummelse.

15 �

Under hyrestiden skall hyresv�rden h�lla l�genheten i s�dant skick som

anges i 9 �, om ej annat avtalats eller f�ljer av andra stycket.

Om l�genhet helt eller delvis �r uthyrd till bostad, skall hyresv�rden

i bostadsdelen med sk�liga tidsmellanrum ombes�rja tapetsering, m�lning
och andra sedvanliga reparationer med anledning av l�genhetens f�rs�m-

;

ring genom �lder och bruk. Avser hyresavtalet enfamiljshus, g�ller dock

[

vad som sagts nu endast om ej annat avtalats.

�

1970 . Nr 994

2541

16 �

Skadas l�genheten under hyrestiden och �r hyresg�sten ej ansvarig f�r

skadan eller brister hyresv�rden i sin underh�llsskyldighet enhgt 15 �

andra stycket eller uppst�r p� annat s�tt utan hyresg�stens v�llande hin�
der eller men i nyttjander�tten, �ger 1012 �� motsvarande till�mpning.
Detsamma g�ller, om myndighet under hyrestiden meddelar beslut som

avses i 10 � andra stycket eller 12 � utan att hyresg�sten givit anledning

till det, dock ej f�rr�n heslutet l�nder till efterr�ttelse.

Hyresv�rden och hyresg�sten kan med bindande verkan tr�ffa avtal om

inskr�nlming i r�tten att enligt f�rsta stycket erh�lla neds�ttning i hyran
f�r hinder eller men i nyttjander�tten till f�ljd av att hyresv�rden l�ter

utf�ra arbete f�r att s�tta l�genheten i avtalat skick eller f�r att utf�ra
sedvanligt underh�ll av l�genheten eller fastigheten i �vrigt eller annat

arbete som s�rskilt anges i avtalet.

17 �

Best�mmelserna om skada eller brist p� l�genheten �ger motsvarande

till�mpning, om ohyra f�rekommer i l�genheten till men f�r hyresg�sten.

I fr�ga om bostadsl�genhet som utg�r del av hus �r hjTesv�rden skyl�

dig att vidtaga tj�nliga �tg�rder f�r att utrota ohyra, �ven om hyresg�sten
�r ansvarig f�r att s�dan f�rekommer i l�genheten. �r hyresg�sten utan

ansvar f�r ohyran, har han r�tt till ers�ttning f�r n�dv�ndig kostnad som

�samkas honom genom �tg�rd f�r att utrota ohyran.

18 �

Om n�gon del av l�genheten fr�ng�r hyresg�sten p� grund av att annat

f�rv�rv �ger f�retr�de eller till f�ljd av omst�ndighet som avses i 7 kap.

25 � , har hyresg�sten r�tt till sk�lig neds�ttning i hyran. Hyresg�sten har
�ven s�dan r�tt att upps�ga avtalet som anges i 11 �, om han var i god tro
n�r avtalet tr�ffades. Best�mmelser om ers�ttning f�r skada finns i 7 kap.

19 �

�r bostadsl�genhet s� beskaffad att det �r f�renat med uppenbar v�da

f�r inneboendes h�lsa att anv�nda l�genheten och avhj�lper hyresv�rden
ej bristen genast efter tills�gelse, f�r hyresg�sten upps�ga avtalet, �ven om
han icke har r�tt till det enligt annan best�mmelse.

Betalning av hyra m. m.

20 �

Har avtal ej tr�ffats om tiden f�r betalning av hyra som skall utg� i

pengar, skall hyran betalas senast sista vardagen f�re varje kalenderm�nads
b�rjan eller, om hyran ber�knas f�r kortare tid �n en m�nad, senast sista
vardagen f�re b�rjan av den tid f�r vilken hyran ber�knas. F�r bostadsl�
genhet som omfattar h�gst fyra rum, varvid k�k r�knas som rum, f�r dock

1857�0�40. Swcns/� f�rfattningssamling 1970

�

2542

1970 . Nr 994

den hyra som bel�per p� annan kalenderm�nad �n den f�rsta betalas senast

sista vardagen f�re m�nadens b�rjan, �ven om avtal tr�ffats om tidigare f�r�

fallodag.

Hyran skall betalas i byresv�rdens bemvist eller p� annan plats som

anvisas av bonom. Betalning f�r alltid ske genom postanvisning, postgiro

eller bankgiro. Skall byr�n betalas p� ort utom riket, �r hyresv�rden skyl�
dig att svara f�r de s�rsldlda kostnader detta medf�r.

Har hyran s�nts till hyresv�rden fr�n postanstalt inom riket genom

postanvisning eller inbetalningskort till byresv�rdens postgirokonto eller
bar innehavare av s�dant konto betalat hyran till hyresv�rden genom giro-
eller utbetalningskort, anses hyran ha kommit hyresv�rden till banda den
dag d� postanvisningen eller inbetalningskortet l�mnades p� postanstalten
eller giro- eller utbetalningskortet inlcom till postgirokontoret. Vid betal�
ning av hyra genom bankgiro p� bankkontor inom riket anses hyran ha
kommit hyresv�rden till banda den dag d� betalningsuppdraget mottogs

av bankkontoret.

21 �

Anser bju-esg�sten, att han enligt 1114, 1618 eller 26 � bar r�tt till

neds�ttning i hyran eller till ers�ttning f�r skada eller f�r avhj�lpande av

brist eller att han bar annan motfordran bos hyresv�rden, och vill hyresg�s�
ten avdraga motsvarande belopp p� hyra som utg�r i pengar, f�r han neds�t�
ta beloppet bos �verexekutor. Vad som sagts nu �ger motsvarande till�mp�

ning, n�r det r�der tvist om storleken av hyra som skall utg� i pengar men
ej �r till beloppet best�md i avtalet.

N�r hyresg�sten enligt f�rsta stycket neds�tter belopp bos �verexekutor,

skall han l�mna skriftlig uppgift i tv� exemplar om hyresf�rh�llandet,

f�rfallodagen och grunden f�r avdraget eller tvistens beskaffenhet samt
st�lla pant eller borgen, som �verexekutor finner sk�lig, f�r den kostnad
f�r beloppets utf�ende som kan �samkas hyresv�rden och f�r r�nta p� be�

loppet.

Har hyresg�sten s�lunda nedsatt hyra bos �verexekutor, f�r hyresv�rden

icke g�ra g�llande, att hyresr�tten blivit f�rverkad p� grund av att det ned�
satta beloppet ej betalats till bonom.

22 �

�verexekutor skall of�rdr�jligen underr�tta hyresv�rden i rekommen�

derat brev om neds�ttning enligt 21 �.

Visar hyresv�rden ej inom tre m�nader fr�n det beloppet f�rfallit till

betalning och underr�ttelse om neds�ttningen s�nts till bonom att han

tr�ffat �verenskommelse med hyresg�sten om att f� lyfta beloppet eller
att han v�ckt talan d�rom mot hyresg�sten, bar denne r�tt att �terf� be�
loppet. Har hyresv�rden v�ckt talan inom angiven tid, f�r beloppet ej lyftas,

f�rr�n byresv�rdens talan blivit slutligt avgjord.

�

1970 " Nr 994

2543

Nedsatt belopp skall of�rdr�j ligen ins�ttas i bank mot r�nta. R�ntan

skall betalas till den som f�r lyfta beloppet.

Hyresg�stens skyldigheter vid njpiiijandet av l�genheten

23 �

Hyresg�sten f�r icke anv�nda l�genheten f�r annat �ndam�l �n det av�

sedda. Hyresv�rden f�r dock icke �beropa avvikelse som �r utan bety�
delse f�r honom.

24 �

Hyresg�sten skall under hyrestiden v�l v�rda l�genheten med vad d�r�

till h�r. Han �r skyldig att ers�tta all skada som uppkommer genom hans

v�llande eller genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse av n�gon som h�r till
hans hush�ll eller g�star honom eller av annan som han inrymt i l�genheten
eller som d�r utf�r arbete f�r hans r�kning. F�r brandskada som han sj�lv

icke v�llat �r han dock ansvarig endast om han brustit i den omsorg och

tillsyn som han bort iakttaga.

Uppkommer skada eller visar sig brist som of�rdr�j ligen m�ste avhj�lpas

f�r att allvarlig ol�genhet icke skall uppst�, �r hyresg�sten skyldig att
genast l�mna hyresv�rden meddelande om skadan eller bristen. �r hyres�

g�sten och medlemmarna i hans hush�ll borta n�r skadan uppkommer eller

bristen visar sig och har hyresg�sten berett hyresv�rden tillf�lle att vid be�
hov komma in i l�genheten under bortovaron, �r det dock, om l�genheten

utg�r del av hus, tillr�ckligt att hyresg�sten omedelbart efter �terkomsten

l�mnar hyresv�rden meddelande om skadan eller bristen. Meddelande om
annan skada eller brist �n s�dan som angivits f�rut i detta stycke skall l�m�

nas hyresv�rden utan osk�ligt dr�jsm�l. F�rsummar hyresg�sten att under�
r�tta hyresv�rden enligt vad som f�reskrivits i detta stycke, �r han ansvarig
f�r skada som f�ranledes av hans f�rsummelse.

Best�mmelserna i f�rsta och andra styckena om skada eller brist �ger

motsvarande till�mpning, om ohyra f�rekommer i l�genheten.

Har hyresg�sten utan beh�vligt samtycke eller tillst�nd �verl�tit hyres�

r�tten eller �t annan uppl�tit r�tt att begagna l�genheten, �r hyresg�sten
ansvarig f�r skada som den nye innehavaren skolat ers�tta enligt f�rsta,
andra eller tredje stycket, om l�genheten hade varit f�rhyrd av honom.

Har i fr�ga om l�genhet, som uppl�tits f�r att helt eller delvis anv�ndas

f�r annat �ndam�l �n bostad, tr�ffats avtal, varigenom hyresg�stens an�
svar utstr�ckts ut�ver vad som f�reskrives i f�rsta^fj�rde styckena, g�ller
avtalet.

25 �

Hyresg�sten �r skyldig att vid l�genhetens begagnande iakttaga allt som

fordras f�r att bevara sundhet, ordning och skick inom fastigheten. Hyres�
g�sten skall h�lla noggrann tillsyn �ver att vad som s�lunda �ligger honom

�

2544

1970 " Nr 994

sj�lv ialtttages �ven av dem f�r vilka han svarar enligt 24 � f�rsta stycket.

Gods som veterligt �r eller med sk�l kan misst�nkas vara beh�ftat med

ohyra f�r icke inf�ras i l�genheten.

26 �

Hyresv�rden har r�tt att utan uppskov erh�lla tilltr�de till l�genheten f�r

att ut�va n�dig tillsyn eller utf�ra f�rb�ttringsarbete som ej kan uppskju�
tas utan skada. N�r l�genheten �r ledig till uthyrning, �r hyresg�sten skyl�
dig att l�ta den visas p� l�mplig tid.

Efter tills�gelse minst en m�nad i f�rv�g f�r hyresv�rden i l�genheten

l�ta utf�ra mindre br�dskande f�rb�ttringsarbete som icke v�llar v�sentligt

hinder eller men i nyttj ander�tten. S�dant arbete f�r dock ej utan hyres�

g�stens medgivande utf�ras under sista m�naden av hyresf�rh�llandets
best�nd. Vill hyresv�rden utf�ra annat arbete i l�genheten, f�r hyresg�s�

ten inom en vecka fr�n det att han erh�ll meddelande d�rom upps�ga av�
talet till upph�rande p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter sex m�
nader fr�n upps�gningen. S�dant arbete f�r icke utan hyresg�stens medgi�

vande p�b�rjas f�rr�n avtalet s�lunda kunnat bringas att upph�ra. Best�m�
melserna i detta stycke g�ller ej arbete som hyresv�rden utf�st sig att ut�

f�ra �t hyresg�sten.

I fall som anges i f�rsta eller andra stycket skall hyresv�rden tillse att

hyresg�sten ej tillskyndas st�rre ol�genhet �n n�dv�ndigt. Skada som �sam�
kas hyresg�sten genom arbete som avses i andra stycket skall ers�ttas av
hyresv�rden, �ven om skadan icke beror p� hans f�rsummelse.

Hyresg�sten �r skyldig att t�la inskr�nkningar i nyttj ander�tten, som

f�ranledes av n�dv�ndiga �tg�rder f�r att utrota ohyra i fastigheten, �ven

om den av honom hyrda l�genheten icke besv�ras av ohyra. D�rmd �ger 17 �
motsvarande till�mpning.

27 �

Underl�ter hyresg�sten att bereda hyresv�rden tilltr�de till l�genheten

n�r denne enligt 26 � har r�tt till det, kan �verexekutor f�rordna om hand�
r�ckning. I fr�ga om s�dan handr�ckning g�ller best�mmelserna om hand�
r�ckning enligt 191 � uts�kningslagen (1877:31 s. 1).

Pant eller borgen

28 �

�r pant eller borgen st�lld f�r hyresavtalets fullg�rande och f�rs�mras

s�kerheten, �r hyresg�sten skyldig att p� anfordran st�lla ny s�kerhet

med vilken hyresv�rden skaligen kan n�jas. G�r han det ej inom en m�nad,

f�r hyresv�rden upps�ga avtalet. I fr�ga om bostadsl�genhet f�r dock hy�

resv�rden upps�ga avtalet endast om det �r av v�sentlig betydelse f�r hyres�

v�rden att s�dan s�kerhet st�lles och det icke �r obilligt mot hyresg�sten

att hyresf�rh�llandet uppl�ses.

�

1970 " Nr 994

2545

Utm�tning och konkurs

29 �

Om fastigheten utm�tes f�re tilltr�desdagen eller om f�re n�mnda dag

fordran f�r vilken pantr�tt uppl�tits i fastigheten fastst�lles till betalning

ur denna, f�r hyresg�sten upps�ga avtalet. Han har �ven r�tt till ers�ttning

f�r skada. Upps�gning skall dock ske inom en m�nad fr�n det hyresg�sten
fick k�nnedom om utm�tningen eller fastst�llandet till betalning. Upph�ves

utm�tningen eller f�rfaller eljest fr�gan om fastighetens f�rs�ljning, f�r ej

upps�gning ske d�refter.

30 �

Best�mmelserna i 29 � �ger motsvarande till�mpning, om hyresv�rden f�r�

s�ttes i konkurs f�re tilltr�desdagen.

31 �

F�rs�ttes hyresg�sten i konkurs, f�r konkursboet upps�ga avtalet. Be�

tr�ffande bostadsl�genhet fordras dock att g�lden�ren samtycker till upp�

s�gningen eller att r�ttens ombudsman godk�nner denna.

Har l�genheten ej tilltr�tts n�r konkursen intr�ffar och har ej hyresv�rden

s�kerhet f�r avtalets fullg�rande med vilken han sk�ligen kan n�jas, f�r
hyresv�rden upps�ga avtalet, om han ej erh�ller s�dan s�kerhet inom en
vecka efter anfordran.

Intr�ffar i fr�ga om annan l�genhet �n bostadsl�genhet konkursen efter

tilltr�det och har ej hyresv�rden s�kerhet f�r avtalets fullg�rande med vil�
ken han sk�ligen kan n�jas, f�r hyresv�rden upps�ga avtalet, om ej s�dan

s�kerhet st�lles inom en m�nad efter anfordran eller inom samma tid kon�

kursboet f�rklarar sig vilja svara f�r hyresg�stens skyldigheter under hyres�
tiden eller, n�r hyresr�tten f�r �verl�tas, �verl�telse sker i enlighet med av�
talet.

Upps�ges avtalet enligt f�rsta ^redje stycket, har hyresv�rden r�tt till

ers�ttning f�r skada.

�verl�telse av hyresr�tten

32 �

Hyresg�sten f�r icke �verl�ta hyresr�tten utan hyresv�rdens samtycke,

om ej annat f�ljer av 3436 ��.

V�gras samtycke utan sk�lig anledning eller l�mnar hyresv�rden ej be�

sked inom tre veckor efter det att samtycke beg�rdes, f�r hyresg�sten upp�

s�ga hyresavtalet.

33 �

Best�mmelserna i 32 � �ger motsvarande till�mpning p� hyresr�ttens �ver�

g�ng genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande f�rv�rv.

�

2546

1970 . Nr 994

Har hyresr�tten till l�genhet, som varit avsedd att uteslutande eller hu�

vudsakligen anv�ndas som gemensam bostad f�r hyresg�sten och hans
make, tillagts malten genom bodelning eller sldfte med anledning av boskill�
nad, hemskillnad, �ktenskapsskillnad, �ktenskapets �terg�ng eller hyresg�s�
tens d�d, f�r dock maken tr�da i hyresg�stens eller d�dsboets st�lle. S�dan

r�tt tillkommer �ven efterlevande malce som �r ensam arvinge efter hyres�

g�sten.

F�r tid efter det att hyresv�rden underr�ttats om att hyresr�tten tillagts

hyresg�stens make enligt andra stycket svarar hyresg�sten eller hans d�dsbo
ej f�r sina f�rpliktelser enligt hyresavtalet. Hyresg�stens make svarar j�mte
hyresg�sten eller hans d�dsbo f�r s�dana f�rpliktelser enligt avtalet som

h�nf�r sig till tiden f�re underr�ttelsen.

Andra och tredje styckena �ger motsvarande till�mpning, n�r l�gen�

heten hyrts av makar gemensamt.

34 �

Hyresg�st, som ej �r i tillf�lle att anv�nda bostadsl�genhet f�r �terst�

ende hyrestid, f�r �verl�ta hyresr�tten till n�rst�ende som varaktigt sam�
manbor med honom, om hyresn�mnden l�mnar tillst�nd till �verl�telsen.
S�dant tillst�nd skall l�mnas, om hyresv�rden sk�ligen kan n�jas med f�r�
�ndringen.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning om hyresg�sten avlider un�

der hyrestiden och d�dsboet vill �verl�ta hyresr�tten till s�dan d�dsbodel�

�gare eller annan hyresg�sten n�rst�ende som varaktigt sammanbodde med
honom.

35 �

Hyresg�sten f�r �verl�ta hyresr�tten till bostadsl�genhet i syfte att ge�

nom byte erh�lla annan bostad, om hyresn�mnden l�mnar tillst�nd till �ver�

l�telsen. S�dant tillst�nd skall l�mnas, om hyresg�sten har beaktandsv�rda
sk�l f�r bytet och detta kan �ga rum utan p�taglig ol�genhet f�r hyresv�r�
den. Har hyresg�sten erh�llit l�genheten genom byte och innehaft l�gen�

heten mindre �n tre �r, f�r tillst�nd dock l�mnas endast om synnerliga sk�l

f�religger.

F�rsta stycket g�ller ej, om

1. l�genheten �r f�rhyrd i andra hand,

2. l�genheten utg�r del av uppl�tarens bostad,

3. l�genheten �r bel�gen i enfamiljshus som icke �r avsett att uthyras

varalctigt eller i tv�familjshus,

4. uppl�taren innehar l�genheten med bostadsr�tt,

5. hyresf�rh�llandet ej varat l�ngre �n nio m�nader i f�ljd.

36 �

Hyresg�st, som hyr l�genhet f�r att helt eller till v�sentlig del anv�nda

den f�r handel, hantverk, industri eller annan f�rv�rvsverksamhet, f�r
�verl�ta hyresr�tten till den som skall �vertaga verksamheten, om hyres-

�

1970 " Nr 994

2547

n�mnden l�mnar tillst�nd till �verl�telsen. S�dant tillst�nd skall l�mnas,

om hyresv�rden ej har befogad anledning mots�tta sig att hyresr�tten

�verl�tes. Har hyresg�sten innehaft l�genheten mindre �n tre �r, f�r till�
st�nd dock l�mnas endast om synnerliga sk�l f�religger.

37 �

Tillst�nd som avses i 34, 35 eller 36 � kan f�renas med villkor.

38 �

�verl�ter hyresg�sten hyresr�tten med samtycke av hyresv�rden eller med

tillst�nd av hyresn�mnden, �r han fri fr�n de f�rpliktelser som hyresavtalet
�l�gger honom f�r tiden efter �verl�telsen, om ej annat villkor fogas till
samtycket eller tillst�ndet. Den tilltr�dande hyresg�sten svarar j�mte den

avtr�dande f�r f�rpliktelserna enligt avtalet f�r tiden f�re �verl�telsen, om
ej annat avtalas med hyresv�rden.

Uppl�telse av l�genheten i andra hand

39 �

Hyresg�sten f�r ej utan hyresv�rdens samtycke i andra hand uppl�ta

l�genheten i dess helhet utom i fall som avses i 40 �.

40 �

Hyresg�st, som under viss tid ej �r i tillf�lle att anv�nda sin bostads�

l�genhet, f�r uppl�ta l�genheten i dess helhet i andra hand, om hyresn�mn�

den l�mnar tillst�nd till uppl�telsen. S�dant tillst�nd skall l�mnas, om hy�

resg�sten har beaktansv�rda sk�l f�r uppl�telsen och hyresv�rden ej har
befogad anledning att v�gra samtycke.

Tillst�nd enligt f�rsta stycket kan begr�nsas till viss tid och f�renas med

\illkor.

41 �

Hyresg�sten f�r ej inrymma utomst�ende personer i l�genheten, om det

kan medf�ra men f�r hyresv�rden.

Hyresr�ttens f�rverkande

42 �

Hyresr�tten �r f�rverkad och hyresv�rden s�ledes ber�ttigad att upp�

s�ga avtalet,

1. om hyresg�sten dr�jer med betalning av hyra som utg�r i pengar ut�

�ver tv� vardagar efter f�rfallodagen och annat ej f�ljer av 53 �, dock, i fall

d� hyran skall betalas i f�rskott f�r l�ngre tid �n en m�nad, endast om hy�
resg�sten dr�jer med betalning av den p� en kalenderm�nad bel�pande hy�
ran ut�ver tv� vardagar efter m�nadens b�rjan eller, s�vitt ang�r hyran f�r

f�rsta kalenderm�naden under hyresf�rh�llandet, efter f�rfallodagen,

�

2548

1970 " Nr 994

2. om hyresg�sten utan beh�vligt samtycke eller tillst�nd �verl�ter hyres�

r�tten eller eljest s�tter annan i sitt st�lle eller uppl�ter l�genheten i andra

hand och ej efter tills�gelse vidtager r�ttelse utan dr�jsm�l,

3. om l�genheten anv�ndes i strid med 23 eller 41 � och hyresg�sten icke

efter tills�gelse vidtager r�ttelse utan dr�jsm�l,

4. om hyresg�sten eller annan, till vilken hyresr�tten �verl�tits eller

l�genheten uppl�tits, genom v�rdsl�shet �r v�llande till att ohyra f�rekom�
mer i l�genheten eller genom underl�tenhet att underr�tta hyresv�rden d�r�
om bidrager till att ohyran sprides i fastigheten,

5. om l�genheten p� annat s�tt vanv�rdas eller om hyresg�sten eller an�

nan, till vilken hyresr�tten �verl�tits eller l�genheten uppl�tits, �sidos�tter
n�got av vad som enligt 25 � skall iakttagas vid l�genhetens begagnande
eller brister i den tillsyn som enligt n�mnda paragraf �ligger hyresg�st och

r�ttelse icke utan dr�jsm�l sker efter tills�gelse,

6. om i strid med 26 � tilltr�de till l�genheten v�gras och hyresg�sten ej

kan visa giltig urs�kt,

7. om hyresg�sten �sidos�tter avtalsenlig skyldighet, som g�r ut�ver

hans �ligganden enligt detta kapitel, och det m�ste anses vara av synnerlig
vikt f�r hyresv�rden att skyldigheten fullg�res.

Hyresr�tten �r icke f�rverkad, om det som ligger hyresg�sten till last �r

av ringa betydelse.

Upps�ges a^i;alet, har hyresv�rden r�tt till ers�ttning f�r skada.

43 �

�r hyresr�tten f�rverkad p� grund av f�rh�llande som avses i 42 � f�rsta

stycket 13, 5 eller 6 men sker r�ttelse innan hyresv�rden gjort bruk av

sin r�tt att upps�ga avtalet, kan hyresg�sten icke d�refter skiljas fr�n l�
genheten p� den grunden. Detsamma g�ller om hyresv�rden icke uppsagt
avtalet inom tv� m�nader fr�n det han fick k�nnedom om f�rh�llande som
avses i 42 � f�rsta stycket 4 eller 7 eller hyresv�rden icke inom tv� m�na�

der fr�n det han erh�ll vetskap om f�rh�llande som avses i n�mnda stycke
under 2 tillsagt hyresg�sten att vidtaga r�ttelse.

44 �

�r hyresr�tten enligt 42 � f�rsta stycket 1 f�rverkad p� grund av dr�js�

m�l med betalning av hyra och har hyresv�rden med anledning d�rav upp�

sagt avtalet, f�r hyresg�sten ej p� grund av dr�jsm�let skiljas fr�n l�gen�

heten, om hyran senast tolfte vardagen fr�n upps�gningen betalas p�
s�tt som anges i 20 � andra eller tredje stycket eller neds�ttes hos �verexe-
kutor enligt 21 �. I avvaktan p� att hyresg�sten visar sig ha fullgjort vad
som s�lunda fordras f�r att �tervinna hyresr�tten f�r beslut om vr�kning
icke meddelas f�rr�n fjorton vardagar f�rflutit fr�n upps�gningen.

F�rsta stycket g�ller ej, om skyldighet att flytta intr�der inom kortare

tid �n en m�nad efter det att hyresr�tten f�rverkades.

�

1970 " Nr 994

2549

R�tt tai f�rl�ngning av hyresavtalet

45 �

Best�mmelserna i 4653 �� g�ller vid uppl�telse av bostadsl�genhet, om

1. hyresf�rh�llandet upph�r innan det varat l�ngre �n nio m�nader i

f�ljd,

2. l�genheten utg�r del av uppl�tarens egen bostad, eller

3. hyresf�rh�llandet upph�r p� den grund att hyresr�tten �r f�rverkad

eller f�rh�llande som avses i 28 � f�religger samt annat ej f�ljer av 47 �.

Har hyresv�rden och hyresg�sten i s�rskilt uppr�ttad handling �verens�

kommit, att hyresr�tten icke skall vara f�renad med r�tt till f�rl�ngning,
�r �verenskommelsen g�llande. Har �verenskommelsen tr�ffats innan hy�
resf�rh�llandet varat l�ngre �n nio m�nader i f�ljd, g�ller den dock en�

dast om den godk�nts av hyresn�mnden. Hade make som ej har del i hyres�
r�tten sin bostad i l�genheten n�r �verenskommelsen tr�ffades, g�ller �ver�

enskommelsen mot honom endast om han godtagit den.

46 �

Om hyresv�rden uppsagt hyresavtalet, har hyresg�sten r�tt till f�rl�ng�

ning av avtalet, utom n�r

1. hyresr�tten �r f�rverkad eller avtalet kan upps�gas enligt 28 � utan

att likv�l hyresv�rden uppsagt avtalet att upph�ra p� n�gon av dessa grun�
der,

2. hyresg�sten i annat fall �sidosatt sina f�rpliktelser i s�dan m�n att

avtalet sk�ligen icke b�r f�rl�ngas,

3. huset skall rivas och det ej �r obilligt mot hyresg�sten att hyresf�r�

h�llandet upph�r,

4. huset skall underg� st�rre ombyggnad och det icke �r uppenbart att

hyresg�sten kan sitta kvar i l�genheten utan n�mnv�rd ol�genhet f�r om�
byggnadens genomf�rande samt det ej �r obilligt mot hyresg�sten att hy�

resf�rh�llandet upph�r,

5. l�genheten ej vidare skall anv�ndas f�r bostads�ndam�l och det ej �r

obilligt mot hyresg�sten att hyresf�rh�llandet upph�r,

6. avtalet avser l�genhet i en- eller tv�familjehus eller l�genhet som

uppl�taren innehar med bostadsr�tt och uppl�taren har s�dant intresse att

f�rfoga �ver l�genheten att hyresg�sten sk�ligen b�r flytta,

7. hyresf�rh�llandet beror av s�dan anst�llning i statlig eller kommunal

verksamhet som �r f�renad med bostadstv�ng eller av anst�llning inom

lantbruket eller f�r sk�tsel och tillsyn av fastighet eller av annan anst�ll�

ning, om den �r av s�dan art att det �r n�dv�ndigt f�r arbetsgivaren att f�r�

foga �ver l�genheten f�r uppl�telse �t anst�llningens innehavare, samt an�

st�llningen har upph�rt,

�

2550

1970 . Nr 994

8. hyresf�rti�llandet beror av annan anst�llning som upph�rt och det ej

�r obilligt mot hyresg�sten att �ven hyresf�rh�llandet upph�r samt, om

hyresf�rh�llandet varat l�ngre �n tre �r, hyresv�rden har synnerliga sk�l
f�r att uppl�sa hyresf�rh�llandet,

9. det i annat fall icke strider mot god sed i hyresf�rh�llanden eller eljest

�r obilligt mot hyresg�sten att hyresf�rh�llandet upph�r.

Om hyresv�rdens intresse blir tillgodosett genom att hyresg�sten avtr�

der endast en del av l�genheten och avtalet l�mpligen kan f�rl�ngas s�vitt

avser l�genheten i �vrigt, har hyresg�sten utan hinder av f�rsta stycket

r�tt till s�dan f�rl�ngning.

47 �

Har l�genheten hyrts av flera gemensamt och har de p� grund av upp�

s�gning, som gjorts av en av dem, eller till f�ljd av annan omst�ndighet,

som h�nf�r sig till endast en av dem, ej gemensamt r�tt till f�rl�ngning av
hyresavtalet, �r medhyresg�st ber�ttigad till f�rl�ngning, om hyresv�rden

sk�ligen kan n�jas med honom som hyresg�st. Vad som sagts nu g�ller

ej n�r hyresr�tten �r f�rverkad eller hyresavtalet kan upps�gas enligt 28 �

utan att likv�l hyresv�rden uppsagt avtalet p� n�gon av dessa grunder. �r
medhyresg�sten make till den som uppsagt avtalet eller eljest f�ranlett att
hyresg�sterna ej gemensamt har r�tt till f�rl�ngning av avtalet, har han

den r�tt som angivits �ven n�r hyresr�tten �r f�rverkad p� annan grund
�n dr�jsm�l med betalning av hyra. Detta g�ller ocks� n�r hyresv�rden

bringar hyresavtalet att upph�ra p� grund av f�rverkandet.

Om hyresg�st, som �r gift och vars make ej har del i hyresr�tten, upp�

s�ger hyresavtalet eller vidtager annan �tg�rd f�r att bringa det att upp�

h�ra eller om han i annat fall ej har r�tt till f�rl�ngning av avtalet, �r ma�
ken, om han har sin bostad i l�genheten, ber�ttigad till f�rl�ngning, s�
vida hyresv�rden sk�ligen kan n�jas med honom som hyresg�st. Vad som

sagts nu g�ller ocks� n�r hyresv�rden uppsagt hyresavtalet att upph�ra

p� grund av f�rverkande eller f�rh�llande som avses i 28 �. Best�mmel�

serna i 4853 �� om hyresg�st �ger till�mpning �ven i fr�ga om hyres�

g�sts make.

F�rl�nges hyresavtal i fall som avses i andra stycket, svarar b�da makar�

na f�r f�rpliktelserna enligt avtalet f�r tiden f�re f�rl�ngningen, om ej an�

nat avtalas med hyresv�rden.

48 �

Vid f�rl�ngning av hyresavtal �r hyresg�sten skyldig att godtaga den

hyra som hyresv�rden fordrar. Om hans krav �r osk�ligt, skall dock hyran

utg� med sk�ligt belopp. Fordrad hyra �r att anse som osk�lig, om den

v�sentligt �verstiger hyran f�r l�genheter som med h�nsyn till bruksv�rdet
�r likv�rdiga. Annat av hyresv�rden uppst�llt villkor skall g�lla, om det ej

strider mot god sed i hyresf�rh�llanden eller eljest �r obilligt. Hyrestiden

skall dock utg�ra ett �r med tre m�naders upps�gningstid, om ej annan

�

1970 . Nr 994

2551

liyres- eller upps�gningstid av s�rskild anledning �r l�mpligare. I den m�n

�ndring i hyresvillkoren ej p�kallas, skall samma villkor som f�rut g�lla.

I ort f�r vilken f�rordnande enligt 54 � g�ller skall vid till�mpning av

f�rsta stycket tredje punkten bortses fr�n l�genhet vars hyra icke �r rim�

lig med h�nsyn till det allm�nna hyresl�get i orten f�r n�rmast j�mf�rliga
l�genheter i nybyggda bostadshus.

Tr�ffas vid f�rl�ngning av hyresavtal �verenskommelse om villkoren f�r

det fortsatta hyresf�rh�llandet, skall �verenskommelsen, oavsett best�mmel�

serna i f�rsta och andra styckena, l�nda till efterr�ttelse i den m�n ej annat
f�ljer av best�mmelserna i �vrigt i denna balk.

49 �

F�religger tvist om f�rl�ngning av hyresavtalet enligt 46 eller 47 � eller om

villkor f�r s�dan f�rl�ngning, �ligger det hyresv�rden att skriftligen med�

dela hyresg�sten att denne, om han icke g�r med p� att flytta, har att se�

nast tre veckor efter det att han f�tt del av meddelandet h�nskjuta tvisten

till hyresn�mnden. Meddelandet skall l�mnas i den ordning som enligt 8 �

g�ller f�r upps�gning. Best�mmelsen i 8 � tredje stycket tredje punkten

g�ller dock ej.

Om hyresv�rden fullgjort vad som �ligger honom enligt f�rsta stycket, har

den som fordrar f�rl�ngning att h�nskjuta tvisten till hyresn�mnden inom

den i f�rsta stycket angivna tiden. lakttages ej denna, f�rfaller r�tten till

f�rl�ngning av avtalet.

50 �

�r fr�ga om f�rl�ngning av hyresavtalet �nnu ej avgjord n�r hyrestiden

g�r ut, har hyresg�sten r�tt att kvarbo i l�genheten till dess fr�gan �r slut�

ligt avgjord. F�r tid som hyresg�sten s�lunda kvarbor i l�genheten skall de
f�rut g�llande hyresvillkoren till�mpas till dess hyresvillkoren f�r samma tid

blir slutligt best�mda.

51 �

Bifalles hyresg�stens talan om f�rl�ngning av hyresavtalet, skall villkoren

f�r den fortsatta f�rhyrningen fastst�llas enligt 48 �.

Dom eller beslut varigenom hyresg�stens talan bifalles anses som avtal

om fortsatt f�rhyrning.

52 �

Bifalles ej hyresg�stens talan om f�rl�ngning av hyresavtalet, f�r i domen

eller beslutet sk�ligt uppskov med avflyttningen medges, om hyresv�rden

eller hyresg�sten beg�r det. �r hyresr�tten f�rverkad eller kan hyresavtalet
upps�gas enligt 28 � utan att likv�l hyresv�rden uppsagt avtalet att upph�ra

p� n�gon av dessa grunder eller �r r�tten till f�rl�ngning f�rfallen, f�r p�

beg�ran av hyresg�sten uppskov dock medges endast om hyresv�rden sam�

tycker till det.

Avg�res tvisten efter hyrestidens utg�ng eller medges uppskov med av-

�

2552

1970 . Nr 994

flyttningen, skall hyresvillkoren f�r tiden fr�n avtalets upph�rande till av-

flyttningen fastst�llas enligt 48 �.

53 �

Skall hyresg�st utge h�gre hyra f�r f�rfluten tid �n som skolat utg� f�rut,

�r hyresr�tten icke f�rverkad p� grund av dr�jsm�l med betalning av det
�verskjutande beloppet, om betalningen sker inom en m�nad fr�n den dag d�

den h�gre hyran fastst�lldes. Vad som sagts nu g�ller ej, om skyldighet att
fljdta intr�der f�r hyresg�sten inom kortare tid �n tv� m�nader efter n�mn�
da dag. P� det �verskjutande beloppet skall hyresg�sten betala sex procent
r�nta som om beloppet f�rfallit till betalning samtidigt med den f�rut ut�
g�ende hyran.

Pr�vning av f�rstag�ngshyra i vissa orter

54 �

Konungen kan f�rordna, att 55 � skall till�mpas i ort d�r s�rsldld upp�

m�rksamhet �r p�kallad till f�rekommande av s�dan hyresstegring f�r bo�

stadsl�genhet som icke �r godtagbar fr�n samh�llssynpunkt.

55 �

I ort f�r vilken f�rordnande enligt 54 � g�ller f�r hyresv�rd eller hyres�

g�st beg�ra att hyresn�mnden pr�var hyra som avtalats vid l�genhetens
uppl�tande till hyresg�sten eller d�refter innan hyresf�rh�llandet varat

l�ngre �n nio m�nader i f�ljd (f�rstag�ngshyra). Detta g�ller dock icke l�

genhet som utg�r del av uppl�tarens egen bostad.

Vid pr�vning enligt f�rsta stycket �ger 48 � motsvarande till�mpning.

Neds�ttes f�rstag�ngshyra, skall den l�gre hyran g�lla fr�n och med m�
naden n�rmast efter den d� pr�vning av hyran p�kallades.

Beg�res ej pr�vning av f�rstag�ngshyra inom ett �r fr�n det hyresf�rh�l�

landet b�rjade, �r r�tten till s�dan pr�vning f�rlorad.

R�tt till ers�ttning med anledning av hyresf�rh�llandets upph�rande m. m.

56 �

Best�mmelserna i 5760 �� g�ller f�r uppl�telse av annan l�genhet �n

bostadsl�genhet, om ej

1. hyresf�rh�llandet upph�r innan det varat l�ngre �n nio m�nader i

f�ljd, eller

2. hyresf�rh�llandet upph�r p� den grund att hyresr�tten �r f�rverkad

eller f�rh�llande som avses i 28 � f�religger.

Har hyresv�rden och hyresg�sten i s�rskilt uppr�ttad handling �verens�

kommit om villkor som strider mot 5760 ��, �r �verenskommelsen g�llan�

de. Har �verenskommelsen tr�ffats innan hyresf�rh�llandet varat l�ngre

�n nio m�nader i f�ljd, g�ller den dock endast om den godk�nts av hyres�
n�mnden.

�

1970 * Nr 994

2553

57 �

Har hyresv�rden uppsagt hyresavtalet och v�grar han att f�rl�nga hyres�

f�rh�llandet eller kommer f�rl�ngning i annat fall ej till st�nd p� den grund
att hjTesv�rden f�r f�rl�ngning kr�ver hyra som ej �r sk�lig eller uppst�ller
annat villkor som strider mot god sed i hyresf�rh�llanden eller eljest �r
obilligt, skall han i sk�lig omfattning ers�tta hyresg�sten dennes f�rlust p�

grund av hyresf�rh�llandets upph�rande, om ej

1. hyresg�sten �sidosatt sina f�rpliktelser i s�dan m�n att det icke sk�-

ligen kan fordras att hyresv�rden f�rl�nger hyresf�rh�llandet,

2. huset skall rivas eller underg� s�dan st�rre ombyggnad att hyresg�s�

ten uppenbarligen icke kan sitta kvar i l�genheten utan n�mnv�rd ol�gen�
het f�r ombyggnadens genomf�rande samt d�rj�mte antingen hyresv�rden

anvisar annan l�genhet med vilken hyresg�sten sk�ligen kan n�jas eller
hyresavtalet inneh�ller villkor om att hyresf�rh�llandet skall upph�ra p�
grund av rivning eller ombyggnad av huset och rivningen eller ombyggna�
den skall p�b�rjas inom fem �r fr�n villkorets tillkomst, eller

3. hyresv�rden i annat fall har befogad anledning alt uppl�sa hyresf�r�

h�llandet.

F�rlust f�r hyresg�sten som har samband med att denne bekostat �nd�

ring av l�genheten skall beaktas vid ers�ttningens best�mmande endast om
hjn-esv�rden samtyckt till �ndringen eller hyresg�sten tr�ffat hyresavtalet

under f�ruts�ttning att han skulle f� utf�ra �ndringen. F�rlusten ber�knas

i s�dant fall till h�gst det belopp varmed l�genheten genom �ndringen �kat

i v�rde som hyresl�genhet.

58 �

Om hyresg�sten icke inom tre veckor fr�n upps�gningen meddelar hy�

resv�rden att han �nskar beh�lla l�genheten, �r hans r�tt till ers�ttning
enligt 57 � f�rfallen. L�mnas s�dant meddelande inom den angivna tiden,
har hyresv�rden att inom tre veckor fr�n det att meddelandet l�mnades

underr�tta hyresg�sten om de villkor han uppst�ller f�r att f�rl�nga hyres�

f�rh�llandet eller om orsaken till att han v�grar medge f�rl�ngning. Under�
l�ter han detta, har hyresg�sten r�tt till ers�ttning f�r f�rlust som avses

157 �.

Hyresg�stens meddelande enligt f�rsta stycket skall l�mnas i den ord�

ning som enligt 8 � g�ller f�r upps�gning.

59 �

Skall hyresf�rh�llandet upph�ra efter upps�gning som gjorts av hyres�

v�rden och har hyresg�sten behov av uppskov med avflyttningen, f�r hy�
resn�mnden f�re hyrestidens utg�ng p� beg�ran av hyresg�sten medge den�

ne s�dant uppskov under sk�lig tid, dock h�gst ett �r.

Uppskov enligt f�rsta stycket f�r ej medges, om hyresv�rden eller an�

nan d�rigenom skulle tillskyndas betydande skada eller ol�genhet eller om

�

f-i i.-ff

flM .*

2554

1970 . Nr 994

hyresg�sten med h�nsyn till tidpunkten f�r upps�gningen erh�llit tillr�ck�

ligt r�drum med avflyttningen.

Medges uppskov enligt f�rsta stycket, skall hyresn�mnden fastst�lla sk�-

liga hyresvillkor f�r tiden fr�n avtalets upph�rande till avflyttningen.

60 �

I m�l om ers�ttning enligt 57 eller 58 � skall r�tten p� yrkande av hyres�

g�sten, om hyresv�rden medger skyldighet att utge ers�ttning eller s�dan
skyldighet fastst�llts genom dom som vunnit laga lo-aft, f�rplikta hyres�

v�rden att utge f�rskott i avr�kning p� den ers�ttning som kan komma att

best�mmas.

F�rsta stycket �ger ej till�mpning, om det ar uppenbart att f�rskottet

blir obetydligt. Har beslut i fr�ga om f�rskott meddelats, f�r nytt yrkande
om f�rskott ej upptagas till pr�vning f�rr�n tre m�nader f�rflutit sedan

det f�reg�ende beslutet vann laga kraft.

Beslut i fr�ga om f�rskott f�r meddelas utan huvudf�rhandling. Innan

beslut meddelas, skall parterna beredas tillf�lle att yttra sig. Mot beslut som^

meddelats under r�tteg�ngen skall talan f�ras s�rskilt. Mot hovr�ttens be�
slut f�r talan ej f�ras.

Har hyresg�sten uppburit f�rskott som �verstiger den slutligt best�mda

ers�ttningen, �r han skyldig att till hyresv�rden betala tillbalca det �ver�
skjutande beloppet j�mte sex procent r�nta fr�n dagen f�r beloppets mot�

tagande.

S�rskilda best�mmelser

61 �

Hyresv�rd eller hyresg�st, som vill framst�lla fordrings an spr�k p� grund

av hjTesf�rh�llande, skall v�cka talan d�rom inom tv� �r fr�n det hyres�

g�sten avtr�dde l�genheten. lakttages ej denna tid, �r r�tten till talan f�r�
lorad, om ej annat avtalats. Har den ena parten v�ckt talan i r�tt tid, har
den andra parten r�tt till kvittning, fast�n hans r�tt till talan �r f�rlorad.

62 �

Beror fr�ga om f�rl�ngning av hyresavtal p� pr�vning av r�tten, f�r

denna, utan hinder av att tiden f�r l�genhetens avtr�dande �nnu icke in�
tr�tt, i samband med n�mnda fr�gas avg�rande till pr�vning upptaga talan
av hyresv�rden om �l�ggande f�r hyresg�sten att flytta.

63 �

�r s�dant meddelande fr�n hyresv�rden som avses i 10 eller 58 � avs�nt

i rekommenderat brev under mottagarens vanliga adress, skall hyresv�rden

anses ha fullgjort vad som ankommer p� honom. Detsamma g�ller betr�f�

fande s�dant meddelande fr�n hyresg�sten som avses i 11, 14, 19, 24 eller

33 �. I fall som avses i 24 � �r det dock till fyllest att meddelandet �r avs�nt

p� annat �ndam�lsenligt s�tt.

�

1970 " Nr 994

2555

64 �

Skulle till�mpning av hyresvillkor uppenbarligen strida mot god sed i

hyresf�rh�llanden eller eljest vara otillb�rlig, f�r villkoret j�mkas eller

l�mnas utan avseende,

65 �

Har n�gon utnyttjat annans tr�ngm�l i f�ljd av det allm�nna l�get p�

bostadsmarknaden till att uppst�lla villkor om s�rskilt vederlag f�r upp�
l�telse av bostadsl�genhet i ort, d�r f�rordnande enligt 54 � g�Uer, eller

f�r �verl�telse av hyresr�tt till s�dan l�genhet, g�ller ej villkoret, och �r

han skyldig att �terb�ra vad han mottagit. Talan om �terb�ring skall v�c�

kas inom ett �r fr�n det vederlaget mottogs. lakttages ej denna tid, �r r�tten

till talan f�rlorad.

66 �

Avtal mellan hyresv�rd och hyresg�st, att framtida tvist med anledning

av hyresf�rh�llandet skall h�nskjutas till avg�rande av skiljem�n utan f�r�

beh�ll om r�tt f�r parterna att klandra skiljedomen, f�r ej g�ras g�llande
i fr�ga om hyresg�stens r�tt eller skyldighet att tilltr�da eller beh�lla l�
genheten, neds�ttning av f�rstag�ngshyra, fastst�llande av hyresvillkor i
fall som avses i 51 eller 52 � eller best�mmande av ers�ttning enligt 57 eller
58 �. I �vrigt g�ller skiljeavtalet ej s�vitt d�rigenom skiljem�n utsetts eller

best�mmelse meddelats om skiljem�nnens antal, s�ttet f�r deras utseende

eller f�rfarandet vid skiljen�mnden. I ber�rda h�nseenden skall lagen

(1929:145) om skiljem�n till�mpas. Vad som sagts nu utg�r dock ej hinder

f�r att i skiljeavtalet utse hyresn�mnden till skiljen�mnd eller best�mma
kortare tid f�r skiljemanna�tg�rdens avslutande �n den tid om sex m�nader

som anges i n�mnda lag.

67 �

�verenskommelse om villkor i fr�ga om hyresf�rh�llande som beror av

anst�llning g�ller mot hyresg�sten eller den som har r�tt att tr�da i hyres�
g�stens st�lle �ven om �verenskommelsen strider mot best�mmelse i 33

35, 40, 46, 47, 4955 eller 66 �, s�vida den har formen av kollektivavtal

och p� arbetstagarsidan slutits eller godk�nts av organisation som enligt
lagen (1936: 506) om f�renings- och f�rhandlingsr�tt �r att anse s�som

huvudorganisation.

F�rfarandet i hyrestvister

68 �

I varje l�n skall finnas en hyresn�mnd. Konungen kan dock best�mma,

att annat omr�de �n l�n skall utg�ra verksamhetsomr�de f�r hyresn�mnd.

69 �

Hyresn�mnd har till uppgift att medla i hyrestvister samt att pr�va fr�

gor enligt 49 och 55 �� samt �vriga fr�gor som enligt detta kapitel ankom-

�

2556

1970 . Nr 99

mer p� a�mnden. N�mnden kan �ven vara skiljen�mnd i hyrestvister. N�r�

mare best�mmelser om hyresn�mnd meddelas i s�rsldld lag.

70 �

Om part ej godtager hyresn�mnds beslut i fr�ga som avses i 3436, 40,

49 eller 55 �, f�r parten klandra beslutet genom att v�cka talan mot den

andra parten inom tre veckor fr�n det parten erh�ll del av beslutet. Kland�

ras icke beslutet inom denna tid, �r parts r�tt till talan f�rlorad.

Hyresn�mnds beslut i �rende enligt 45, 56 eller 59 � f�r ej Idandras.

71 �

Hyrestvist som ej enligt 69 � ankommer p� hyresn�mnds pr�vning och

ej heller r�r kollektivavtal skall, om icke Konungen best�mmer annat,

upptagas av den fastighetsdomstol inom vars omr�de fastigheten �r bel�gen.
Klandertalan som avses i 70 � upptages, om den r�r kollektivavtal, av ar�
betsdomstolen och i annat fall av domstol som nyss n�mnts.

Fastighetsdomstol skall i hyresm�l best� av ordf�randen och den andre

lagfarne ledamoten samt tre n�mndem�n.

Tvdst som efter klander mot hyresn�mnds beslut �r anh�ngig vid dom�

stol f�r �terf�rvisas till n�mnden.

72 �

Talan f�r ej f�ras mot fastighetsdomstols dom i fr�ga om tillst�nd som

avses i 3436 eller 40 � eller i fr�ga om fastst�llande av hyresvillkor i fall

som avses i 51 eller 52 � och ej heller mot hovr�tts dom i fr�ga om f�rl�ng�
ning av hyresavtal eller fastst�llande av hyresvillkor i fall som nyss an�

givits.

73 �

I hyrestvist som avses i 49 eller 55 � skall vardera parten svara f�r sin

r�tteg�ngskostnad i fastighetsdomstolen, i den m�n annat ej f�ljer av 18 kap.
6 � r�tteg�ngsbalken.

13 KAP.

Tomtr�tt

1 �

Nyttjander�tt till fastighet under obest�md tid kan f�r visst �ndam�l

mot �rlig avg�ld i pengar uppl�tas som tomtr�tt enligt detta kapitel.

I tomtr�tt f�r uppl�tas pantr�tt och annan nyttjander�tt �n tomtr�tt

samt servitut och r�tt till elektrisk kraft. Till f�rm�n f�r tomtr�tt f�r upp�

l�tas servitut.

�

1970 " Nr 994

2557

2 �

Tomtr�tt f�r uppl�tas i fastighet som tillh�r staten eller kommun eller

som eljest �r i allm�n �go. Om Konungen f�r s�rskilt fall medger det, f�r

tomtr�tt uppl�tas �ven i fastighet som tillh�r stiftelse.

Tomtr�tt f�r ej uppl�tas i del av fastighet eller i flera fastigheter ge�

mensamt.

3 �

Avtal vai'igenom tomtr�tt uppl�tes skall uppr�ttas skriftligen. I hand�

lingen skall uttrycldigen anges att uppl�telsen avser tomtr�tt. �ndring eller

till�gg som ej avfattas slmftligen �r utan verkan.

4 �

I uppl�telsehandlingen skall anges �ndam�let med uppl�telsen och det

belopp varmed avg�lden skall utg� till dess annat best�mmes. Handlingen
skall dessutom inneh�lla de n�rmare f�reslcrifter r�rande fastighetens an�

v�ndning och bebyggelse samt de best�mmelser i �vrigt som skall g�lla i

fr�ga om tomtr�tten.

Finns vid tiden f�r uppl�telsen s�rsldlda byggnadsbest�mmelser r�rande

fastigheten i stadsplan eller eljest, anses de ing� i uppl�telsen, om ej annat
avtalats.

5 �

Tomtr�ttsuppl�telse innefattar �verl�telse p� tomtr�ttshavaren av bygg�

nad och annan egendom som vid uppl�telsen h�r till fastigheten enligt lag.

Vill fastighets�garen betinga sig ers�ttning f�r den �verl�tna egendomen,
skall den best�mmas s�rskilt.

6 �

Tomtr�ttens intr�de eller best�nd f�r ej g�ras beroende av villkor. Ej

heller f�r inslir�nkning ske i tomtr�ttshavarens r�tt att �verl�ta tomtr�tten

eller att uppl�ta pantr�tt eller nyttjander�tt i denna.

7 �

Om �verl�telse av tomtr�tt och om r�ttighet i eller till f�rm�n f�r

tomtr�tt samt om r�ttsf�rh�llanden i �vrigt ang�ende tomtr�tt �ger be�

st�mmelserna r�rande fast egendom i f�rsta avdelningen av denna balk
motsvarande till�mpning, om ej annat f�ljer av s�rskilda best�mmelser om

tomtr�tt.

8 �

Har fastighets�garen eller tomtr�ttshavaren �verskridit sin r�tt eller

�sidosatt sin skyldighet p� grund av uppl�telsen, �ligger det honom att

�terst�lla vad som rubbats eller fullg�ra vad som eftersatts och att er�

s�tta skada. Avtalet f�r ej h�vas med anledning av vad som n�gondera sidan

l�tit komma sig till last.

1867QQ0UQ. Svensk f�rfattningssamling 1970

�

^ hvv ": -" t"-" .

2558

1970 . Nr 9

9 �

Tomtr�tt f�r ej uppdelas p� s�rskilda omr�den av den fastighet i vilken

den uppl�tits.

Best�mmelserna om tillbeh�r till fastighet �ger motsvarande till�mpning

i fr�ga om tomtr�tt som inslcrivits.

10 �

Avg�lden skall utg� med of�r�ndrat belopp under vissa tidsperioder. Om

ej l�ngre tid �verenskommes, utg�r varje period tio �r, den f�rsta r�knad

fr�n uppl�telsen eller den senare dag som angivits i uppl�telsehandlingen.

11 �

�verenskommelse om �ndring av avg�lden f�r den kommande tidspe�

rioden f�r ej tr�ffas senare �n ett �r f�re utg�ngen av den l�pande perio�

den.

V�cker fastighets�garen eller tomtr�ttshavaren under n�st sista �ret av

den l�pande perioden talan om ompr�vning av avg�lden, skall r�tten p�
grundval av det v�rde marken �ger vid tiden f�r ompr�vningen best�mma

avg�lden f�r den kommande perioden. Vid bed�mande av markv�rdet
skall h�nsyn tagas till �ndam�let med uppl�telsen och de n�rmare f�re-
slmfter som skall till�mpas i fr�ga om fastighetens anv�ndning och be�

byggelse.

Har avg�lden f�r den kommande perioden ej best�mts enligt f�rsta el�

ler andra stycket, skall den utg� med samma belopp som f�rut.

12 �

Utan hinder av 10 � f�r fastighets�garen och tomtr�ttshavaren �verens�

komma om s�dan j�mkning i avg�ldens belopp som p�kallas av �ndrade

f�rh�llanden r�rande tomtr�ttens ut�vning.

Kommer tomtr�ttens v�rde att avsev�rt minskas till f�ljd av nya eller

�ndrade byggnadsbest�mmelser eller av annan s�rskild omst�ndighet som

icke �r att h�nf�ra till tomtr�ttshavaren eller beror av denne, f�r tomt�
r�ttshavaren p�kalla d�rav f�ranledd j�mkning i avg�ldens belopp,

13 �

Tomtr�ttsavtal f�r ej upps�gas av tomtr�ttshavaren.

14 �

Genom upps�gning fr�n fastighets�garens sida kan tomtr�tt bringas att

upph�ra endast vid utg�ngen av vissa tidsperioder. Om ej l�ngre tid �ver-

enskommits, utg�r den f�rsta perioden sextio �r, r�knat fr�n uppl�telsen
eller den senare dag som angivits i uppl�telsehandlingen, samt varje f�l�

jande period fyrtio �r fr�n utg�ngen av n�rmast f�reg�ende period.

Uppl�tes tomtr�tt v�sentligen f�r annat �ndam�l �n bostadsbebyggelse,

f�r �verenskommelse tr�ffas om kortare tidsperioder. Period f�r dock ej

]fl

vara kortare �n tjugo �r.

�

1970 " Nr 994

2559

Upps�gning f�r ske endast om det �r av vikt f�r �garen att fastigheten

anv�ndes f�r bebyggelse av annan art eller eljest p� annat s�tt �n tidi�
gare.

15 �

Upps�gning av tomtr�ttsavtal skall ske minst tv� �r f�re periodens ut�

g�ng, om ej l�ngre upps�gningstid �verenskommits. Upps�gning som sker

tidigare �n fem �r f�re periodens utg�ng �r utan verkan. Det �ligger fas�

tighets�garen att inom samma tid som g�ller f�r upps�gningen anm�la

denna till inskrivningsmyndigheten f�r anteclcning i tomtr�ttsboken. Om
s�dan anteckning ej skett, �r upps�gningen ogiltig.

Upps�gning skall ske skriftligen. D�rvid b�r sk�len f�r upps�gningen an�

ges. A ng�ende s�ttet f�r upps�gning g�ller i �vrigt 8 kap. 8 � i till�mpliga
delar.

16 �

Anser tomtr�ttshavaren att sk�l f�r upps�gning ej f�religger, f�r han

klandra upps�gningen. V�ckes ej talan inom tre m�nader efter det att upp�
s�gningen antecknades i tomtr�ttsboken, �r r�tten till talan f�rlorad.

17 �

Upph�r tomtr�tten p� grund av upps�gning, �ligger det fastighets�garen

att l�sa byggnad och antian egendom som utg�r tillbeh�r till tomtr�tten.
L�sesumman skall motsvara egendomens v�rde vid tomtr�ttens upph�ran-
de under antagande av att tomtr�tten alltj�mt skulle best� med samma �n�
dam�l och i �vrigt of�r�ndrade f�reskrifter ang�ende fastighetens anv�nd�

ning och bebyggelse,

jjg

Har kostnad som icke varit n�dv�ndig nedlagts p� tomtr�tten efter upp-

s�gningen, f�r v�rde�kning som uppkommit d�rigenom icke tagas i be�
r�kning vid best�mmande av l�sesumman.

Uppl�tes tomtr�tt v�sentligen f�r annat �ndam�l �n bostadsbebyggel-

se, f�r parterna �verenskomma att det icke alls eller endast i begr�nsad om-

, jljU

fattning skall �ligga fastighets�garen att l�sa egendomen.

18 �

N�r det �ligger fastighets�garen att l�sa egendom, skall talan om l�se�

summans best�mmande v�ckas inom ett �r efter det att upps�gningen an�

tecknades i tomtr�ttsboken eller, om talan v�ckts enligt 16 �, inom ett �r
efter det att domen i m�let vann laga kraft. Om tiden ej iakttages, f�rfaller

dti�SJ'

upps�gningen. Talan f�r v�ckas av s�v�l fastighets�garen som tomtr�ttsha-

Sedan dom varigenom l�sesumman blivit best�md vunnit laga kraft, skall

l�sesumman inom en m�nad neds�ttas hos l�nsstyrelsen. Neds�ttning be-

h�ver dock icke ske tidigare �n en m�nad f�re den dag till \alken upps�g-

^^0

ningen �gt rum. Sker neds�ttning ej inom f�reskriven tid, skall l�nssty-

'^0 . relsen p� ans�kan l�ta uttaga beloppet som om betalningsskyldighet �lagts

genom domen. N�r neds�ttning �gt rum, skall l�nsstyrelsen genast g�ra

�

2560

1970 . Nr 99

anm�lan d�rom till inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i tomtr�tts�
boken.

Medel som nedsatts skall of�rdr�jligen ins�ttas i bank mot r�nta.

19 �

N�r den genom upps�gningen best�mda tilltr�desdagen �r inne ocb l�se�

summan nedsatts enligt 18 �, upph�r tomtr�tten med d�ri uppl�tna r�t�

tigheter ocb bbr inskrivningar i denna utan verkan. Innan neds�ttning

skett, f�r tilltr�de ej �ga rum utan tomtr�ttsbavarens medgivande.

Har tomtr�tten fr�ntr�tts p� den genom upps�gningen best�mda tilltr�

desdagen men �r l�sesumman d� �nnu icke nedsatt, �r fastighets�garen
skyldig att betala r�nta till tomtr�ttsbavaren efter sex procent om �ret
fr�n n�mnda dag.

20 �

Det nedsatta beloppet j�mte upplupen r�nta skall av l�nsstyrelsen ut�

betalas till den som �r ber�ttigad d�rtill. Utan fastighets�garens medgivan�

de f�r utbetalning dock ej ske f�re tilltr�desdagen. R�nta som upplupit
f�re tilltr�desdagen tillfaller fastighets�garen.

Svarar tomtr�tten f�r beviljad eller s�kt inteckning, �ger best�mmelser�

na om f�rdelning av k�pesldlling f�r exekutivt f�rs�ld fast egendom mot�

svarande till�mpning. Har r�tten best�mt l�sesumman till h�gre belopp �n

tomtr�ttsbavaren yrkat ocb uppst�r, efter betalning av de fordringar som
skall utg� ur denna, �verskott som ej faller inom det yrkade beloppet, �ter-

st�lles �verskottet till fastighets�garen.

Sammantr�de f�r f�rdelningen h�lles s� snart det kan ske. Kallelse till

sammantr�det s�ndes genom l�nsstyrelsens f�rsorg minst tv� veckor i f�r�

v�g till tomtr�ttsbavaren ocb k�nda borgen�rer som bar pantr�tt i tomtr�t�

ten, Om borgen�r �r ok�nd, inf�res kallelsen i Post- ocb Inrikes Tidningar

ocb tidning inom orten.

De med f�rdelningen f�renade kostnaderna betalas av fastighets�garen.

21 �

Har fastighets�garen ocb tomtr�ttsbavaren sedan tomtr�tten uppl�tits

slutit avtal om utvidgning eller inskr�nkning av det omr�de tomtr�tten
avser eller om �ndring av �ndam�let med tomtr�tten eller av de f�re�
skrifter som i �vrigt g�ller ang�ende tomtr�ttens ut�vning eller i fr�ga

varom �verenskommelse �r till�ten enligt 11, 12, 14-, 15 eller 17 g, g�ller

�ndringsavtalet mot den som bar r�ttighet i tomtr�tten endast om inslalv-

ning av avtalet �r beviljad eller ans�kan d�rom f�rklarad vilande i av�

vaktan p� att annat binder �n som avses i 21 kap. 5 � andra stycket

undanr�jas. Ang�r avtalet utvidgning eller inslcr�nkning av det omr�de

tomtr�tten avser, �r avtalet f�r sin giltighet beroende av att fastighets�
bildning kommer till st�nd i enlighet med avtalet.

Ang�ende avtal som avses i f�rsta stycket g�ller i �vrigt best�mmelserna

i detta kapitel om uppl�telse av tomtr�tt i till�mpliga delar.

�

1970 " Nr 994

2561

22 �

�verenskommer fastighets�garen och tomtr�ttshavaren om tomtr�ttens

upph�rande eller kommer tomtr�tten i fastighets�garens hand eller �ver�

g�r �gander�tten till fastigheten p� tomtr�ttshavaren och �r tomtr�tten

inskriven, g�ller dock tomtr�tten till dess inskrivningen d�das. �ven om

inslcrivningen av tomtr�tten d�das, svarar fastighets�garen f�r r�ttighet
som g�ller i tomtr�tten oberoende av inskrivning.

23 �

M�l ang�ende ompr�vning eller j�mkning av avg�ld, klander av upp�

s�gning eller best�mmande av l�sesumma upptages av expropriationsdom-

stol.

24 �

Ang�ende r�tteg�ngen i m�l som avses i 23 � g�ller i till�mpliga delar

best�mmelserna om expropriation i allm�nhet. R�r tvisten fr�ga som kan

inverka p� den r�tt som tillkommer innehavare av pantr�tt eller r�ttighet
som �r inskriven, �r r�tten ej bunden av parts yrkande eller medgivande.

I m�l ang�ende best�mmande av l�sesumma skall fastighets�garen vid�

k�nnas p� �mse sidor uppkomna r�tteg�ngskostnader vid expropriations-
domstolen, i den m�n ej annat f�ranledes av 18 kap. 6 och 8 �� r�tteg�ngs�
balken. Betr�ffande skyldigheten att svara f�r kostnad i h�gre r�tt g�ller
med till�mpning i �vrigt av 18 kap. r�tteg�ngsbalken, att fastighets�garen,

om ej annat f�ranledes av 18 kap. 6 och 8 �� samma balk, alltid sj�lv

skall \ddk�nnas s�v�l sina egna kostnader som kostnad som �samkas mot�

part genom att fastighets�garen fullf�ljt talan.

25 �

N�r talan v� ekes ang�ende ompr�vning eller j�mkning av avg�ld eller

om Idander av upps�gning, skall r�tten genast g�ra anm�lan d�rom till
insla-ivningsmyndigheten f�r anteckning i tomtr�ttsboken. Detsamma g�l�
ler n�r dom eller slutligt beslut i s�dant m�l vunnit laga lo-aft.

26 �

Best�mmelserna i uts�kningslagen (1877:31 s. 1), lagen (

)

om exekutiv f�rs�ljning av fast egendom, lags�kningslagen (1946: 808)
och konkurslagen (1921:225) ang�ende fast egendom och r�ttighet d�ri
�ger motsvarande till�mpning i fr�ga om tomtr�tt.

Vid expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv som avser tomtr�tt �r

denna likst�lld med fast egendom.

�

f v<'- >;

2562

1970 . Nr 994

14 KAP.

Servitut

1 �

Om det �r �gnat att fr�mja en �ndam�lsenlig markanv�ndning, f�r i

fastighet (den tj�nande fastigheten) uppl�tas r�tt f�r �garen av annan
fastighet (den h�rskande fastigheten) att i visst h�nseende nyttja eller

p� annat s�tt taga i anspr�k den tj�nande fastigheten eller byggnad eller
annan anl�ggning som h�r till denna eller att r�da �ver den tj�nande
fastigheten i fr�ga om dess anv�ndning i visst h�nseende (servitut).

Servitut f�r avse endast �ndam�l som �r av stadigvarande betydelse f�r

den h�rskande fastigheten och f�r icke f�renas med skyldighet f�r �garen
av den tj�nande fastigheten att fullg�ra annat �n underh�ll av v�g, bygg�

nad eller annan anl�ggning som avses med servitutet.

Best�mmelserna i detta kapitel avser icke servitut som tillkommit ge�

nom f�rr�ttning enligt fastighetshildningslagen (1970: 988) eller genom ex�
propriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv.

2 �

Servitut f�r uppl�tas till f�rm�n �ven f�r gruvegendom. I fr�ga om s�dan

uppl�telse �ger best�mmelserna i detta kapitel om servitut till f�rm�n f�r

fastighet motsvarande till�mpning.

3 �

Servitut �r f�renat med �gander�tten till den h�rskande fastigheten och

f�r ej �verl�tas s�rskilt.

4 �

Servitut f�r ej avse r�tt till skogsf�ng eller bete.

5 �

Servitut uppl�tes slcriftligen av den tj�nande fastighetens �gare, I upp�

l�telsehandlingen skall anges den h�rskande och den tj�nande fastigheten

samt �ndam�let med uppl�telsen. Uppl�telse som icke uppfyller dessa
f�reskrifter har ej verkan som uppl�telse av servitut.

6 �

�garen av den h�rskande fastigheten skall vid servitutets ut�vning f�r�

fara s�, att den tj�nande fastigheten icke betungas mer �n n�dv�ndigt.

Har den h�rskande fastighetens �gare p� den tj�nande fastigheten v�g,

byggnad eller annan anl�ggning, �ligger det honom att h�lla den i s�dant
skick att skada eller ol�genlret icke v�llas on�digtvis.

�

1970 " Nr 994

2563

7 �

Har den h�rskande fastighetens �gare �verskridit sin r�tt eller �garen

av n�gondera fastigheten �sidosatt sin skyldighet, �ligger det honom att

�terst�lla vad som rubhats eller fullg�ra vad som eftersatts och att ers�tta
skada.

8 �

�r i fall som avses i 7 � vad den ene fastighets�garen l�tit komma sig

till last av v�sentlig betydelse f�r den andre och sker ej r�ttelse inom

sk�lig tid efter anmaning, har denne r�tt att h�va servitutet och att er�
h�lla ers�ttning f�r skada.

9 �

Skall vederlag utg� f�r servitut och betalas ej vederlaget inom en m�

nad efter f�rfallodagen, har den tj�nande fastighetens �gare r�tt att h�va

servitutet och att erh�lla ers�ttning f�r skada, om f�rsummelsen icke �r
av r inga betydelse.

10 �

Fastighets�gare som vill h�va servitutet enligt 8 eller 9 � skall imder-

r�tta den andre fastighets�garen d�rom utan osk�ligt dr�jsm�l. Sker det
ej, � r r�tten att h�va f�rlorad.

Servitut f�r ej h�vas, sedan vederlag betalats eller annan r�ttelse skett.

11 �

Den fasta egendom som servitutet avser f�r ej belastas ut�ver vad som

f�ljer av uppl�telsen till f�ljd av �ndring i fastighetsindelningen eller an�

nan �ndring i f�rh�llandena.

12 �

Sammanl�gges den h�rskande fastigheten med den tj�nande, upph�r

servitutet att g�lla.

13 �

Bortf�r den h�rskande fastighetens �gare byggnad eller annan anl�gg�

ning som �r avsedd f�r servitutet och som tillh�r honom men finns p� den
tj�nande fastigheten, �ligger det honom att �terst�lla marken i tj�nligt

skick. Upph�r servitutet, �r han skyldig att f�ra bort s�dan anl�ggning
inom ett �r d�refter. Sker det ej, tillfaller anl�ggningen den tj�nande fas�

tighetens �gare utan l�sen.

14 �

Om �ndring och upph�vande av servitut i fastighet genom fastighets�

reglering finns best�mmelser i fastighetsbildningslagen (1970: 988). De �ger
motsvarande till�mpning i fr�ga om �ndring och upph�vande av ser^dtut i

tomtr�tt.

�

' -hrr

2564

1970 . Nr 994

15 KAP.

R�tt till elektrisk kraft

1 �

R�tt till elektrisk Irraft f�r belysning, drivkraft eller annat s�dant �nda�

m�l f�r uppl�tas i fastighet till vilken elektrisk Irraftstation h�r. Med elek�
trisk Icraftstation avses generator-, transformator-, omformare-, ackumu�
lator- eller kopplingsstation.

2 �

Avtal om r�tt till elektrisk Icraft skall uppr�ttas slcriftligen. I uppl�telse�

handlingen skall anges den kraftstation fr�n vilken kraften skall tillhanda�
h�llas samt den fastighet till vilken stationen h�r. Uppl�telse som icke upp�
fyller dessa f�reskrifter har ej verkan som uppl�telse av r�tt till elektrisk

kraft

3 �

R�tt till elektrisk kraft f�r �verl�tas, �verl�taren svarar dock f�r de

skyldigheter som enligt uppl�telseavtalet �ligger honom, om ej uppl�taren

godtager den till vilken r�ttigheten �verl�tits.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning p� r�ttighetens �verg�ng

genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande f�rv�rv.

16 KAP.

H�vd till fast egendom

1 �

Om n�gon erh�llit lagfart p� fast egendom, som kommit ur r�tte �garens

hand, och d�refter under tjugo �r i f�ljd med �gander�ttsanspr�k innehaft
egendomen utan att talan om b�ttre r�tt till egendomen v�ckts mot Iionomj
har han p� grund av h�vden r�tt till egendomen framf�r den andre.

Om innehavet grundas p� �verl�telse och innehavaren varken �gde eller

bort �ga k�nnedom om att �verl�taren icke var r�tt �gare, g�ller f�rsta
stycket fast�n tiden f�r innehavet uppg�r till endast tio �r.

Om egendomen under h�vdetiden innehafts av flera efter varandra, �ger

f�rsta och andra styckena motsvarande till�mpning, varvid kravet p� lag�

fart g�ller endast den f�rste innehavarens f�rv�rv. Vid till�mpning av

andra stycket g�ller villkoren om att innehavet grundas p� �verl�telse och
att innehavaren var i god tro endast den f�rste innehavaren.

�

1970 " Nr 994

2565

2 �

Vad som f�ljer av lag eller annan f�rfattning om verkan av underl�ten�

het att inom viss tid v�cka talan om b�ttre r�tt till fast egendom �ger till-

l�mpning endast om det inneb�r att frihet fr�n r�tte �garens anspr�k p�

egendomen vinnes tidigare �n enligt 1 �.

Om skyldighet att �terb�ra egendom som tilltr�tts till f�ljd av d�df�r�

klaring finns s�rsldlda best�mmelser.

17 KAP.

F�retr�de p� grand av insfcrivmng

F�retr�de mellan f�rv�rv som grundas p� �verl�telse eller p� uppl�telse

av nyttjander�tt, servxtut eller r�tt till elektrisk kraft

1 �

Har fast egendom �verl�tits eller nyttjander�tt, servitut eller r�tt till

elektrisk kraft uppl�tits i egendomen till flera var f�r sig, har det f�rv�rv
f�r vilket inskrivning f�rst s�kes f�retr�de, om ej annat f�ljer av 2 och 3 ��.

2 �

Inskrivning av �verl�telse av fast egendom ger ej f�retr�de framf�r ti�

digare �verl�telse av egendomen, om f�rv�rvaren vid f�rv�rvet �gde eller
bort �ga k�nnedom om den tidigare �verl�telsen.

F�rsta stycket g�ller ej, om f�rv�rvaren i sin tur �verl�tit egendomen

till annan och denne vid sitt f�rv�rv varken �gde eller bort �ga k�nnedom

om den f�rsta �verl�telsen. Har f�rv�rvaren uppl�tit nyttjander�tt, servi�

tut eller r�tt till elektrisk kraft i egendomen och var den till vilken upp�

l�telsen skedde d�rvid i god tro betr�ffande den tidigare �verl�telsen, med�
f�r f�rv�rvet, utan hinder av f�rsta stycket, den verkan att uppl�telsen
har f�retr�de framf�r �verl�telsen.

�verl�telse har ej p� grund av inslcrivning f�retr�de framf�r s�dan

uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft som en�

ligt 7 kap. g�ller mot f�rv�rvaren.

3 �

Uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft i fas!

egendom har ej p� grund av inslcrivning f�retr�de framf�r tidigare �ver�

l�telse eller uppl�telse, om r�ttighetshavaren vid uppl�telsen �gde eller bort

�ga k�nnedom om denna. Vad som sagts nu med avseende p� f�retr�de mel�

lan uppl�telser av r�ttigheter g�ller endast om dessa ej utan f�rf�ng f�r n�
gondera kan ut�vas vid sidan av varandra.

�

x'-rfrr V ^

2566

1970 . Nr 994

4 �

Sokes p� samma inskrivningsdag inskrivning av flera f�rv�rv, har de

sinsemellan f�retr�de efter den tidsf�ljd i vilken de �gt rum. �verl�telse av
fast egendom har dock f�retr�de framf�r uppl�telse av njdtj ander�tt, servi-

tut eller r�tt till elektrisk kraft, om ej annat f�ljer av 7 kap.

�r f�rv�rv avseende �verl�telse av fast egendom samtidiga eller kan det

ej utr�nas i Aulken tidsf�ljd de skett, skall r�tten p� talan av endera f�r-
f�rv�rvaren f�rordna om f�retr�det mellan dem efter vad som med h�n�
syn till omst�ndigheterna �r sk�ligt. Motsvarande g�ller i fr�ga om f�re�
tr�det mellan f�rv�rv som avser uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller
r�tt till elektrisk Icraft, om r�ttigheterna ej utan f�rf�ng f�r n�gondera kan

ut�vas vid sidan av varandra.

5 �

Har �verl�telse av fast egendom f�retr�de framf�r annat f�rv�rv, med�

f�r det andra f�rv�r^^et icke n�gon r�tt till egendomen. Om f�retr�de

tillkommer nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft, f�r r�t�
ten enligt det andra f�rv�rvet ut�vas endast i den m�n det kan ske utan

f�rf�ng f�r det f�rv�rv som har f�retr�de.

F�retr�de p� grund av inteckning

6 �

Inteckning ger f�retr�de i f�rh�llande till annan inteckning efter den tids�

f�ljd i vilken inteckningarna s�kes. Inteckningar som sokes p� samma in�

skrivningsdag ger lika r�tt.

I f�rh�llande till nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk Icraft ger

inteckning f�retr�de, om den s�kes innan inskrivning av r�ttigheten s�kes.

Inslcrivning av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft ger

f�retr�de framf�r inteckning som s�kes p� samma inslcrivningsdag.

7 �

Om r�tt att g�ra g�llande det f�retr�de som inteckning ger ^inns be�

st�mmelser i 6 kap.

�vriga best�mmelser

8 �

Om m�jlighet att best�mma f�retr�det mellan flera inskrivningar som

s�kes p� samma inslcrivningsdag p� annat s�tt �n som angivits f�rut samt
om �ndring i f�retr�desordningen genom neds�ttning finns best�mmelser i

22 och 23 k ap.

9 �

Det f�retr�de som ans�kan om inskrivning ger enligt detta kapitel f�r�

faller, om ans�kningen avsl�s. Visar sig inskrivet f�rv�rv vara ogiltigt eller

�

"..vt,.

. .

1970 " Nr 994

2567

kan det av annan anledning �n som avses i detta kapitel ej g�ras g�llande

av f�rv�rvaren, f�rfaller r�tten till f�retr�de.

10 �

Detta kapitel �ger icke till�mpning betr�ffande f�retr�de mellan � ena

sidan f�rv�rv av fast egendom, som skett vid exekutiv f�rs�ljning, och �
andra sidan uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk

kraft samt ej heller betr�ffande f�retr�de mellan f�rv�rv som skett vid

exekutiv f�rs�ljning och annan �verl�telse utom n�r egendomen s�lts f�r

annat �ndam�l �n till betalning av fordran, f�r vilken egendomen svarar

hll f�ljd av utm�tning eller p� annan grund.

I fr�ga om f�retr�de mellan uppl�telser av nyttjander�tt, servitut eller

r�tt till elektrisk lu*aft vid exekutiv f�rs�ljning g�ller ej 3 �. I fall d� in�

skrivning av r�ttigheterna s�kts samma inskrivningsdag har f�rv�rven lika

r�tt, om ej annan f�retr�desordning fastst�llts.

Andra stycket g�ller i till�mpliga delar, n�r myndighet i annat fall �n

med anledning av exekutiv auktion f�rdelar medel mellan r�tts�gare i den

ordning som g�ller vid f�rdelning av k�peskilling f�r exekutivt f�rs�ld

fast egendom.

11 �

Best�mmelserna i 110 �� om �verl�telse och uppl�telse �ger motsva�

rande till�mpning p� f�rv�rv genom bodelning, arv, testamente eller bo�

lagsskifte och p� liknande f�rv�rv, n�r fr�ga uppkommer om f�retr�de

mellan s�dant f�rv�rv och senare f�rv�rv som avses i 1 � eller om f�retr�de
p� grund av inteckning.

18 KAP.

Godtrosf�rv�rv p� grimd av mskrivning och betydelse av inskrivmng

i vissa andra fall

1 �

Har fast egendom f�rv�rvats genom �verl�telse och var �verl�taren ej

r�tt �gare till egendomen p� den grund att hans eller n�gon hans f�retr�

dares �tkomst var ogiltig eller av annat sk�l ej g�llde mot r�tte �garen,

�r f�rv�rvet likv�l giltigt, om lagfart p� egendomen vid �verl�telsen var
beviljad f�r �verl�taren och om f�rv�rvaren vid �verl�telsen eller, n�r
egendomen d�refter �verl�tits till annan, denne vid sitt f�rv�rv varken

�gde eller bort �ga k�nnedom om att �verl�taren ej var r�tt �gare.

I fr�ga om uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk

Irraft, vilken gjorts av den som ej var r�tt �gare till egendomen p� den

grund att hans eller n�gon hans f�retr�dares �tkomst var ogiltig eller av
annat sk�l ej g�llde mot r�tte �garen, �ger f�rsta stycket motsvarande

�

2568

1970 . Nr 994

till�mpning, dock endast om den till vilken r�ttigheten uppl�ts vid upp�

l�telsen varken �gde eller bort �ga k�nnedom om att uppl�taren ej var
r�tt �gare.

Om f�retr�de p� grund av inslcrivning finns best�mmelser i 17 kap.

2 �

Har pantr�tt i fast egendom uppl�tits ocb var uppl�taren ej r�tt �gare

till egendomen p� den grund att bans eller n�gon bans f�retr�dares �t�

komst var ogiltig eller av annat sk�l ej g�llde mot r�tte �garen, �r upp�

l�telsen likv�l giltig, om lagfart p� egendomen var beviljad f�r uppl�taren

vid uppl�telsen eller d�refter beviljas f�r bonom ocb om borgen�ren vid
uppl�telsen eller, n�r fordringen d�refter �verl�tits till annan, denne vid
sitt f�rv�rv varken �gde eller bort �ga k�nnedom om att uppl�taren ej

var r�tt �gare.

3 �

Best�mmelserna i 1 ocb 2 �� ger ej till�mpning, om

1. handling p� vilken �gander�tten grundats �r f�rfalskad eller p� r�tte

�garens v�gnar utf�rdad av n�gon som salmade beh�righet d�rtill eller �r

ogiltig s�som tillkommen under s�dant tv�ng som avses i 28 � lagen

(1915: 218) om avtal ocb andra r�ttshandlingar p� f�rm�genhetsr�ttens om�

r�de,

2. r�tte �garen, n�r han utf�rdade den handling p� vilken �gander�tten

grundats, var i konkurs eller omyndig eller handlade under inflytande av
rubbad sj�lsverksambet,

3. f�rv�rvet enligt lag �r ogiltigt, en�r det icke skett i f�reslcriven form

eller med iakttagande av andra f�reskrivna villkor eller med samtycke av

n�gon vars r�tt ber�res eller med st�d av tillst�nd eller annan �tg�rd av

domstol eller annan myndighet.

4 �

Kommer till f�ljd av 1 eller 2 � f�rv�rv som avses d�r att g�lla mot

r�tte �garen, bar denne r�tt till ers�ttning av staten f�r sin f�rlust. Har
den skadebdande medverkat till f�rlusten genom att utan sk�lig anled�
ning underl�ta att vidtaga �tg�rd f�r bevarande av sin r�tt eller bar han
p� annat s�tt medverkat till f�rlusten genom eget v�llande, skall ers�tt�
ningen efter vad som finnes sk�ligt neds�ttas eller helt bortfalla.

�ven den vars f�rv�rv till f�ljd av 3 � icke skall g�lla bar r�tt till er�

s�ttning enligt f�rsta stycket, om han vid f�rv�rvet varken �gde eller

bort �ga k�nnedom om att �verl�taren eller uppl�taren icke var r�tt

�gare.

5 �

Staten f�retr�des i �rende om ers�ttning enligt 4 � av den myndighet

som Konungen best�mmer.

Om laga domstol i m�l om ers�ttning enligt 4 � �ger best�mmelserna i

�

1970 " Nr 994

2569

r�tteg�ngsbalken ang�ende tvist om �gander�tt till fast egendom motsva�

rande till�mpning.

6 �

Vill den som �r part i m�l om �gander�tten till fast egendom eller om

best�ndet av r�ttighet i s�dan egendom framst�lla anspr�k att, om han
f�rlorar m�let, erh�lla ers�ttning enligt 4 �, skall han antingen till gemen�
sam handl�ggning med m�let v�cka talan mot staten om sitt ers�ttnings-

anspr�lc eller p� s�tt Konungen best�mmer l�mna underr�ttelse om r�tte�
g�ngen f�r att staten skall kunna intr�da i denna. Har f�rberedelsen i �v�
rigt slutf�rts utan att talan om ers�ttningsanspr�ket v�ckts eller underr�t�

telse om r�tteg�ngen l�mnats, skall r�tten f�rel�gga parten att vidtaga en�

dera �tg�rden inom viss tid. lakttages ej tiden, �r ers�ttningsanspr�ket f�r�

fallet. Erinran d�rom skall intagas i f�rel�ggandet.

7 �.

Har den som �r ber�ttigad till ers�ttning enligt 4 � haft r�tt att utkr�va

beloppet av annan s�som skadest�nd, intr�der staten i r�tten mot denne.

Ers�ttning enligt 4 � p� grund av domstols dom utbetalas sedan domen

vunnit laga kraft.

8 �

Har �rende ang�ende anteckning enligt 19 kap. 20 � att talan blmt v�ckt

om � gander�tt till fast egendom eller enhgt 20 kap. 14 � att �gares r�tt att
f�rfoga �ver egendomen �r inskr�nkt eller enligt 7 � f�rk�pslagen (1967:
868) att kommun beslutat ut�va f�rk�psr�tt i fr�ga om egendomen upp�

tagits p� inskrivningsdag, f�r den som d�refter f�rv�rvat egendomen eller
pantr�tt eller annan r�ttighet i denna icke till st�d f�r best�ndet av f�r�
v�rvet eller r�tten till ers�ttning enligt 4 � andra stycket �beropa att han

vid f�rv�rvet varken �gde eller bort �ga k�nnedom om omst�ndighet som
avses med anteckningen. Motsvarande g�ller i fr�ga om anteclming enligt

21 kap. 4 � a tt tomtr�ttshavares r�tt att uppl�ta servitut eller r�tt till elekt�
risk kraft i tomtr�tten �r inskr�nkt.

9 �

Talan om b�ttre r�tt till fast egendom kan med laga verkan riktas mot

den f�r vilken lagfart senast �r beviljad eller s�kt �ven om denne f�re ta�
lans v�ckande �verl�tit egendomen. Den till vilken egendomen s�lunda
�verl�tits har i r�tteg�ngen samma st�llning som om �verl�telsen skett

under r�tteg�ngen.

10 �

Best�mmelserna i 9 � �ger motsvarande till�mpning n�r n�gon "^dll s �ka

betalning ur fast egendom f�r fordran f�r vilken pantr�tt uppl�tits eller

fordran som enligt lag utg�r med f�rm�nsr�tt framf�r pantr�tt. Om tvist

ang�ende �gander�tten �r antecknad i fastighetsboken, kan talan om be-

�

2570

1970 -Nr

talning i st�llet riktas mot den som innehar egendomen med �gander�tts�
anspr�k.

I fr�ga om tomtr�tt g�ller f�rsta stycket �ven n�r fastighets�garen vill

upps�ga tomtr�ttsavtalet eller v�cka talan som avses i 13 kap. 11 eller 18 �.

ANDRA AVDELNINGEN

Inskrivningsv�sen det

19 KAP.

�Um�nna best�mmelser om iaslcrivning

.1 �

Inskrivning enligt denna balk sker i fastighetsbok eller tomtr�ttsbok.

Om uppl�ggande och f�rande av s�dan bok g�ller s�rskilda best�mmelser.

Inslo-ivnings�renden �r �renden om lagfart, inteckning eller annan in-

slcrivning i fastigbetsbok eller tomtr�ttsbok samt �renden om anteckning i
s�dan bok p� grund av f�reskrift i lag eller annan f�rfattning.

2 �

Insluivnings�rende bandl�gges av inskrivningsmyndighet. S�dan myn�

digbets omr�de �r domsaga. Konungen kan dock best�mma annan indel�

ning, om s�rskilda sk�l f�religger.

Inskrivningsmjmdigbet f�rest�s av en inskrivningsdomare. Denne skall

vara lagfaren.

3 �

Inskrivnings�rende upptages av den inslcrivningsmyndigbet inom vars

omr�de den fastighet som �rendet r�r �r bel�gen.

Om behandlingen av inskrivnings�rende g�ller best�mmelserna om tvis�

tem�l i till�mpliga delar i den m�n ej annat f�ljer av denna balk.

4 �

Vite som inskrivningsmyndigheten f�rel�gger med st�d av denna balk

f�r best�mmas till h�gre belopp �n eljest g�ller.

Vite utd�mes av inskrivningsmyndigheten.

5 �

Inskrivnings�rende upptages p� inskrivningsdag. Inskrivningsdag h�lles

en g�ng i veckan.

Ans�kan som inkommit mellan tv� inskrivningsdagar anses gjord p�

den senare.

Utan binder av f�rsta och andra styckena f�r �rende som avses i 20 kap.

10 � upptagas p� annan dag �n inskrivningsdag.

�

1970 " Nr 994

2571

6 �

Hos inskrivningsmyndigheten f�res dagbok �ver inskrivnings�renden.

7 �

Handlingar i inskrivnings�renden sammanf�res i akter.
Har s�kanden eller annan l�mnat uppgift eller avgivit f�rklaring av be�

tydelse f�r �rendets pr�vning eller har s�rskild utredning verkst�llts i �ren�

det, skall anteckning d�rom g�ras i akten. I denna skall �ven upptagas kal�

lelser, f�rel�gganden och andra beslut som ej skall inf�ras i fastighetsboken

eller tomtr�ttsboken.

Att sk�len f�r vissa beslut skall antecknas i akten framg�r av 12 och

17 ��.

8 �

Har ans�kan ej gjorts hos r�tt inskrivningsmyndighet eller �r det f�rv�rv

som s�kanden �beropar uppenbarligen av beskaffenhet att ej kunna inskri�

vas, s kall ans�kningen omedelbart avvisas.

9 �

Skall ans�kan ej avvisas enligt 8 � eller omedelbart avsl�s enhgt f�re�

skrift i 2023 kap., f�r �rendet uppskjutas till viss senare inskrivningsdag,
om det �r n�dv�ndigt f�r utredningen. Uppskjutes �rendet, f�r s�kanden

f�rel�ggas att f�rebringa den utredning som fordras eller, i fall som avses

i 10 �, infinna sig personligen eller genom ombud hos inskrivningsmyndig�

heten. I f�rel�ggandet f�r vite uts�ttas. Efterkommes ej f�rel�ggandet, kan

ans�kningen f�rklaras f�rfallen. Erinran om detta skall intagas i f�rel�g�
gandet.

10 �

F�rekommer p� grund av s�rskild omst�ndighet anledning antaga att det

f�rv�rv som s�kanden �beropar �r ogiltigt eller ej kan g�ras g�llande eller

att den s�kta �tg�rden p� annat s�tt skulle lo-�nka annans r�tt, skall den

vars r�tt ber�res beredas tillf�lle att yttra sig. I samband d�rmed f�r �ven
s�kanden eller annan h�ras. Finnes s�kandens r�tt tvistig, kan f�rel�ggande

meddelas honom att inom viss tid v�cka talan vid dorastol. Efterkommes ej

f�rel�ggandet, kan ans�kningen f�rklaras f�rfallen. Erinran om detta skall
intagas i f�rel�ggandet.

11 �

Ans�kan som f�rklarats vilande enligt f�reskrift i 2023 kap. skall upp�

tagas till ny pr�vning s� snart anledning d�rtill f�rekommer. Ans�kningen
f�r dock ej avsl�s utan att s�kanden beretts tillf�lle att yttra sig.

I samband med vilandef�rklaring eller i �rende som avses i f�rsta stycket

f�r s�kanden f�rel�ggas att visa huruvida hinder som f�ranlett vilandef�r-

klaringen blivit undanr�jt. I f�rel�ggandet f�r vite uts�ttas. Efterkommes

ej f�rel�ggandet, kan ans�kningen f�rklaras f�rfallen. Erinran om detta
skall intagas i f�rel�ggandet.

�

2572

1970 . Nr 9

12 �

Beslut i inskrivnings�rende som enligt d�rom g�llande best�mmelser skall

inf�ras i fastighetsbok eller tomtr�ttsbok meddelas genom inf�ring i boken.
Beslutet skall anses ha det inneh�ll som framg�r av boken. Om beslutet in�

neb�r att ans�kan ej bifalles, skall sk�len f�r beslutet antecknas i akten.

Best�mmelser om r�ttelse av inf�ring finns i 17 och 18 ��.

13 �

Har beslut i inskrivnings�rende g�tt emot s�kanden eller annan som h�rts

i �rendet, skall denne genast underr�ttas om beslutet i rekommenderat

brev.

I underr�ttelse som avses i f�rsta stycket skall anges de sk�l f�r beslutet

som antecknats i akten och vad den som vill fullf�lja talan mot beslutet har

att iakttaga.

14 �

Talan mot beslut i inskrivnings�rende f�res i hovr�tten. Besv�rsinlagan

skall inges till inslcrivningsmjmdigheten.

Besv�rstiden �r i fr�ga om slutligt beslut fyra veckor fr�n den inskriv�

ningsdag till vilken beslutet �r att h�nf�ra. Detsamma g�ller beslut varige�

nom ans�kan f�rklarats vilande.

Besv�r �ver beslut som inf�rts i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken skali

antecknas i denna. N�r slutligt beslut med anledning av besv�ren vunnit

laga kraft, skall anteckning ske om inneh�llet i beslutet.

15 �

Om inslcrivnings�rende enligt beslut av h�gre r�tt skall upptagas till ny

handl�ggning av inskrivningsmyndigheten, skall �rendet upptagas p� f�rsta

inskrivningsdagen efter det att beslutet kommit myndigheten till handa.

16 �

Fr�ga huruvida f�rv�rv som ligger till grund f�r inskrivning �r ogiltig!

eller ej kan g�ras g�llande eller huruvida inslcrivningen av annat sk�l lu-�n-
ker n�gons r�tt f�r pr�vas utan hinder av inskrivningen. �r s�rsldld f�re�

skrift meddelad r�rande r�ttsverkan av inslu-ivning eller om tid inom vilken

talan skall v�ckas, g�ller dock denna.

17 �

Om inf�ring i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken finnes inneh�lla uppen�

bar oriktighet till f�ljd av skrivfel eller annat dylikt f�rbiseende, skall inf��

ringen r�ttas. Kan r�ttelse bli till f�rf�ng f�r �gare eller innehavare av

pantr�tt eller innehavare av r�ttighet, f�r vilken inskrivning �r beviljad eller

s�kt, skall det inb�rdes f�retr�det mellan ber�rda f�rv�rv best�mmas efter
vad som finnes sk�ligt. Tillf�lle att yttra sig skall l�mnas part som ber�res,
om han �r k�nd, samt myndighet som avses i 18 kap. 5 � f�rsta stycket.

Beslut 1 �rende som avses i f�rsta stycket meddelas genom inf�ring i fas�

tighetsboken eller tomtr�ttsboken. Sk�len f�r beslutet skall antecknas i
akten.

�

1970 " Nr 994

2573

18 �

Beslut i �rende som avses i 17 � skall snarast m�jligt anm�rkas p� bevis

eller handling som utf�rdats i enlighet med den tidigare inf�ringen. Det

�ligger den som innehar s�dan handling att p� anmodan tillhandah�lla den�
na. I f�rel�ggande att fullg�ra angivna skyldighet f�r vite uts�ttas.

Mot beslut i �rende som avses i 17 � f�r talan f�ras �ven av myndighet

som avses i 18 kap. 5 � f�rsta stycket.

N�r �rende som avses i 17 � upptagits, skall anteckning d�rom ske i fas�

tighetsboken eller tomtr�ttsboken, om beslut i �rendet ej meddelas samma

dag.

19 �

Lider n�gon f�rlust till f�ljd av fel eller f�rsummelse i fr�ga om hand�

l�ggning av eller beslut i inskrivnings�rende eller vid utf�rdande av pant�
brev eller annat bevis p� grundval av inneh�llet i fastighetsbok eller tomt�

r�ttsbok eller vid uppl�ggande eller f�rande av s�dan bok utan samband

med handl�ggning av inskrivnings�rende, har han r�tt till ers�ttning av
staten. Har den skadelidande medverkat till f�rlusten genom att utan sk�lig

anledning underl�ta att vidtaga �tg�rd f�r bevarande av sin r�tt eller har
han p� annat s�tt medverkat till f�rlusten genom eget v�llande, skall ers�tt�
ningen efter vad som finnes sk�ligt neds�ttas eller helt bortfalla.

Kommer till f�ljd av beslut i �rende som avses i 17 � f�rlust att tillskyn�

das �gare eller r�ttighetshavare, har han r�tt till ers�ttning av staten. Er�
s�ttning utg�r dock icke, om han med h�nsyn till felets beskaffenhet eller
andra omst�ndigheter bort inse att fel f�rekommit.

Best�mmelserna i 18 kap, 5 och 7 �� g�ller �ven i fr�ga om ers�ttning

som avses i denna paragraf.

20 �

V�ckes talan om h�vning eller �terg�ng av f�rv�rv av fast egendom eller

tomtr�tt eller om b�ttre r�tt till s�dan egendom, skall r�tten genast g�ra

anm�lan d�rom till inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i fastighets�

boken eller tomtr�ttsboken. Detsamma g�ller tvist som ang�r uppl�telse av
tomtr�tt.

N�r dom eller slutligt beslut i m�let vunnit laga kraft, skall r�tten genast

g�ra anm�lan d�rom till inslcrivningsmyndigheten f�r anteckning i fastig�

hetsboken eller tomti-�ttsboken.

Andra stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om annan tvist som

ang�r inskrivning.

21 �

Har fast egendom eller tomtr�tt utm�tts eller fordran, f�r vilken pantr�tt

uppl�tits, fastst�llts till betalning ur s�dan egendom eller har betr�ffande

fast egendom eller tomtr�tt som ing�r i konkursbo beg�rts f�rs�ljning i den
ordning som g�ller f�r utm�tt s�dan egendom eller har utm�tningen upp�

h�vts eller fr�gan om egendomens f�rs�ljning av annat sk�l f�rfallit, skall

1877000M. Svensk f�rfattningssamling 1970

�

2574

1970 -Nr

anteckning d�rom g�ras i fastighetsboken eller tonitr�ttsboken. Antecluiing

att egendomen f�rs�lts utm�tningsvis skall ske n�r bandHng som visar

k�pesldllingens f�rdelning inkommit.

Om inverkan p� inteckning eller inskriven r�ttighet av exekutiv f�rs�lj�

ning eller av expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv eller av myndigbets

f�rdelning av medel skall anteckning g�ras i fastigbetsboken eller tomtr�tts�

boken n�r anm�lan, bevis eller f�rdelningsl�ngd som utvisar f�rb�llandet

inkommit.

F�rekommer i �-\Tigt i lag eller annan f�rfattning best�mmelse om att

visst f�rh�llande skall antecknas i fastigbetsbok eller tomtr�ttsbok, g�ller
best�mmelsen.

22 �

Kan anteckning i fastigbetsboken eller tomtr�ttsboken uppenbarligen ej

l�ngre vara av betydelse, skall anteckningen avf�ras.

23 �

N�rmare f�reskrifter f�r till�mpningen av detta kapitel meddelas av

Konungen.

20 KAP.

Lagfart

1 �

Den som med �gander�tt f�rv�rvat fast egendom skall s�ka inskrivning

av f�rv�rvet (lagfart) inom tid som anges i 2 �.

D�dsbo �r icke skyldigt att s�ka lagfart p� f�rv�rv av egendom fr�n den

d�de i annat fall �n n�r d�dsboet �verl�ter egendomen. Malte som tillsldf-
tats egendom vid bodelning �r ej skyldig att s�ka lagfart p� f�rv�rvet utom
n�r egendomen f�rut tillh�rt andra maken.

2 �

Lagfart skall s�kas inom tre m�nader efter det att den handling p� vilken

f�rv�rvet grundas (f�ngesbandlingen) uppr�ttades.

Tiden f�r s�kande av lagfart r�luias dock

1. f�r f�rv�rv som beror av villkor, myndigbets tillst�nd eller annan s�

dan omst�ndighet, fr�n det f�rv�rvet fullbordades,

2. f�r d�dsbo, i fall som avses i 1 � andra stycket, fr�n det egendomen

�verl�ts eller, om bouppteckning d� ej registrerats, fr�n det registrering�

en skedde,

3. f�r den som �r ensam del�gare i d�dsbo, fr�n det bouppteckningen re�

gistrerades eller, om lian f�rst d�refter blivit ensam del�gare, fr�n det s�
skedde, dock, om boets f�rvaltning omb�nderbas av boutredningsman eller

�

1970 . Nr 994

2575

testamentsexekut�r eller om boet �r avtr�tt till konkurs, ej i n�got fall tidi�

gare �n fr�n det egendomen utgavs till del�garen,

4. f�r testamentstagare som tillag^ts egendom i legat, fr�n det testamen�

tet vann laga kraft och legatet utgavs eller, om bouppteckning d� ej re�

gistrerats, fr�n det registreringen skedde,

5. n�r talan v�ckts om �terg�ng eller h�vande av f�rv�rv innan tiden f�r

s�kande av lagfart utgick, fr�n det dom varigenom talan ogillades vann laga
kraft.

3 �

S�kes ej lagfart inom f�reskriven tid, f�r inskrivningsmyndigheten f�re�

l�gga \'ite f�r lagfartsskyldighetens fullg�rande.

4 �

�r bifall till f�rv�rvarens lagfaidsans�kan beroende av att f�reg�ende �ga�

res f�rv�rv lagfares och har tiden f�r s�kande av lagfart p� dennes f�rv�rv

b�rjat l�pa, f�r f�rv�rvaren s�ka lagfart �ven p� detta f�rv�rv. F�retr�da�
ren i �gander�tten �r skyldig att f�r s�dant �ndam�l tillhandah�lla erfor�

derliga handlingar som han innehar.

Har fast egendom p� grund av f�rordnande i testamente eller annan r�tts�

handling tills vidare st�llts utan �gare, kan god man eller annan som har

att f�retr�da den blivande �garen s�ka lagfart p� egendomen f�r dennes

r�kning. Sedan �garen blivit best�md, f�r anteclming om denne g�ras i fas�
tighetsboken.

5 �

Den som s�ker lagfart skall inge f�ngeshandlingen samt de �vriga hand�

lingar som fordi-as till styrkande av f�rv�rvet. S�ker d�dsbo eller arvinge
som �r ensam del�gare i d�dsbo lagfart p� f�rv^�rv av egendom fr�n den

d�de, a nses inregistrerad bouppteckning efter denne s�som f�ngeshandling.

6 �

Lagfartsans�kan skall avsl�s, om

1. f�ngeshandlingen ej ingivits,

2. f�ngeshandlingen ej �r uppr�ttad s�som f�reskrives i lag,

3. f�rv�rvet avser k�p eller byte och f�ngeshandlingen inneh�ller villkor,

som enligt 4 kap. 4 eller 28 � medf�r att f�rv�rvet �r ogiltigt,

4. f�rv�rvet avser del av fastighet och i 4 kap. 79, 28 eller 29 � eller

eljest i lag f�reskriven tid f�r ans�kan om fastighetsbildning f�rsuttits eller
ans�kan d�rom avslagits eller s�dant f�rv�rv eljest enligt lag �r ogiltigt,

5. �verl�telsen st�r i strid med en mot �verl�taren g�llande insler�nkning

i hans r�tt att f�rfoga �ver egendomen och, n�r �verl�telsen skedde, lagfart

ej var beviljad f�r �verl�taren eller, om s� var fallet, �rende om anteck�
ning i fastighetsboken av inslcr�nkningen var upptaget p� inskrivningsdag,

6. fastigheten tidigare �verl�tits till n�gon vars f�rv�rv enligt 17 kap. 1

eller 4 � �ger f�retr�de framf�r s�kandens f�rv�rv.

�

2576

1970 . Nr 994

7. fastigheten p� exekutiv auktion s�lts till annan �n s�kanden och f�r�

s�ljningen enligt lag �ger f�retr�de framf�r dennes f�rv�rv,

8. f�r s�kandens r�tt att f�rv�rva fastigheten fordras myndighets till�

st�nd och i lag f�reskriven tid f�r s�kande av s�dant tillst�nd f�rsuttits
eller ans�kan d�rom avslagits,

9. det �r uppenbart att f�rv�rvet av annan grund �r ogiltigt eller ej kan

g�ras g�llande.

7 �

F�rekommer icke omst�ndighet som avses i 6 �, skall lagfartsans�kan

f�rklaras vilande, om

1. vid k�p, byte eller g�va �verl�tarens underskrift p� f�ngeshandlingen

icke �r styrkt av tv� vittnen och �verl�telsen ej skett genom statlig myndig�
het,

2. f�ngesmannen ej har lagfart och fall som avses i 9 � icke f�re�

ligger,

3. r�tteg�ng p�g�r om h�vning eller �terg�ng av f�rv�rv av fastigheten

eller om b�ttre r�tt till denna,

4. lagfart s�kes p� grund av testamente, dom eller f�rr�ttning som �nnu

icke vunnit laga kraft,

5. A�d f �rv�rv genom legat detta ej utgivits,
6. vid f�rv�rv p� exekutiv f�rs�ljning k�pebrev ej utf�rdats eller vid ex�

propriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv inl�sen ej fuJlbordats,

7. vid �verl�telse �verl�taren �r gift och f�rv�rvet enligt gifterm�lsbalkens

best�mmelser �r beroende av andra makens samtycke,

8. vid �verl�telse genom boutredningsman f�rv�rvet enligt �rvdabalkens

best�mmelser �r beroende av d�dsbodel�gares samtycke,

9. f�rv�rvet avser del av fastighet och �r beroende av fastighetsbild�

ning,

10. vid k�p eller byte f�rv�rvet �r beroende av att f�rk�p ej sker eller

vid f�rk�p detta ej �r fullbordat,

11. f�rv�rvet i annat fall enligt lag �r beroende av domstols eller annan

myndighets tillst�nd,

12. f�rv�rvet �r beroende av villkor och, i fr�ga om g�va, villkoret avser

viss tid som ej �verstiger tv� �r fr�n den dag d� g�vohandlingen uppr�t�
tades.

8 �

Har lagfartsans�kan f�rklarats vilande p� den grund att �verl�tarens

undersltrift p� f�ngeshandlingen icke �r styrkt av tv� vittnen, skall �ver�

l�taren f�rel�ggas att inom viss tid v�cka talan vid domstol, om han an�
ser att f�rv�rvet �r ogiltigt. Efterkommes ej f�rel�ggandet, utg�r bristen

i fr�ga om bevittning icke hinder mot lagfart. Erinran om detta skall in�

tagas i f�rel�ggandet.

�

1970 " Nr 994

2577

9 �

Har fastighet f�rv�rvats genom expropriation eller liknande tv�ngsf�r�

v�rv eller p� exekutiv auktion, vid vilken fastigheten s�lts till betalning av
fordran f�r vilken den till f�ljd av uppl�telse av pantr�tt eller p� annan
grund svarar oavsett vem den tillh�r, har f�rv�rvaren r�tt att erh�lla lag�
fart utan hinder av att den f�reg�ende �garen ej har lagfart.

10 �

Kan f�rv�rvare av fast egendom g�ra sannohkt att hans f�ngeshand�

ling f�rkommit eller f�rst�rts, skall inskrivningsmyndigheten p� hans
beg�ran uts�tta sammantr�de f�r utredning ang�ende �gander�tten till

fastigheten (lagfartssammantr�de). Detsamma g�ller n�r bifall till f�r�

v�rvarens lagfartsans�kan �r beroende av att f�reg�ende �gares f�rv�rv

lagfares och f�rv�rvaren kan g�ra sannolilct att dennes f�ngeshandling
f�rkommit eller f�rst�rts.

Ans�kan om lagfartssammantr�de skall g�ras skriftligen och inneh�lla

redog�relse p� heder och samvete f�r vad som s�kanden vet om hur f�nges�
handlingen f�rlorats, vem som var f�ngesman, n�r och hur f�rv�rvet

skedde, handlingens huvudsalcliga inneh�ll samt de �vriga omst�ndigheter

som kan vara av intresse f�r �gander�ttsfr�gans bed�mande. S�kanden skall

inge intyg om vad som fastighetsl�ngden utvisar ang�ende �gander�tten un�

der de tio �ren n�rmast f�re ans�lmingen och den slcriftliga utredning i
�vrigt som kan finnas tillg�nglig.

11 �

Till lagfartssammantr�de skall inslcrivningsmyndigheten kalla s�kanden

och annan som �rendet kan antagas ang�. Inskrivningsmyndigheten kan

vid vite f�rel�gga s�kanden eller annan att infinna sig personligen eller
genom om bud. Sammantr�de f�r h�llas �ven om s�kanden eller annan som

kallats uteblir.

Kung�relse om sammantr�det ansl�s i inskrivningsmyndighetens kansli

samt inf�res i tidning inom orten och i f�rsta numret f�r ett kvartal av
Post- och Inrikes Tidningar. Kung�relsen skall inneh�lla uppgift om s�kan�
dens namn och adress samt fastighetens beteckning �vensom erinran om

att sammantr�det syftar till att vinna utredning ang�ende �gander�tten till
fastigheten och att lagfart p� denna kan komma att meddelas med st�d
av vad som framkommer vid sammantr�det.

Sammantr�det skall uts�ttas till s�dan tid att minst tre m�nader kom�

mer att f�rflyta mellan sista kung�randet och dagen f�r sammantr�det.

12 �

Vid lagfartssammantr�de skall upplysningar inh�mtas ang�ende f�rv�r�

vet. S�vitt m�jligt skall �ven utredas vem eller vilka som under de tio �ren

n�rmast f�re ans�kan innehaft fastigheten med �gander�ttsanspr�k. Pro�

tokoll skall f�ras r�rande vad som f�rekommit vid sammantr�det och i

�vrigt framkommit i �rendet.

�

2578

1970 - Nr 994

Sedan protokollet uppsatts, skall ans�kan om lagfart p� egendomen, un�

der �beropande av protokollet s�som f�ngeshandling, anses gjord p� den

inskrivningsdag som infaller n�rmast d�refter.

13 �

Om det p� grund av inneh�llet i protokollet och vad som i �vrigt fram�

kommit m�ste antagas, att det p�st�dda f�rv�rvet �gt rum samt att det �r

giltigt och kan g�ras g�llande, skall den omst�ndigheten att endast proto�
kollet kan �beropas som f�ngeshandling ej utg�ra hinder mot lagfart.

Har i fall som avses i f�rsta stycket f�rv�rvaren eller n�gon som h�r�

leder sin r�tt fr�n honom innehaft fastigheten med �gander�ttsanspr�k un�
der de tio �ren n�rmast f�re det �r d� lagfartsans�kan f�retages till pr�v�

ning, utg�r omst�ndighet som avses i 7 � 2 hinder mot lagfart endast

om inskrivning eller anteckning, som grundar sig p� annans �gander�tt

till fastigheten eller anspr�k d�rp�, skett i fastighetshoken under n�mnda
tid.

I �rende som avses i denna paragraf skall, om s� finnes erforderligt, in�

h�mtas yttrande fr�n kammarkollegiet. Kollegiet f�r f�ra talan mot heslut,

varigenom lagfart beviljats.

14 �

�r s�kandens f�rv�rv f�renat med f�rbeh�ll, som inskr�nker hans r�tt

att �verl�ta egendomen eller s�ka inteclcning eller uppl�ta r�ttighet i den�

na, eller �r hans beh�righet i s�dant avseende inskr�nkt genom annans
r�tt att nyttja egendomen p� grund av testamente, skall anteckning om

inskr�nlmingen g�ras i fastighetsboken n�r lagfart s�kes eller n�r upp�
lysning om inskr�nlmingen d�refter vinnes.

21 KAP.

Inskrivniiag av tomtr�tt

Inskrivning av uppl�telse m. m.

1 �

Den som f�tt tomtr�tt uppl�ten till sig skall s�ka inskrivning av tomt�

r�tten inom tre m�nader efter det att tomtr�tten uppl�ts eller, om lagfart
d� icke �r s�kt f�r uppl�taren, efter det att lagfart s�ktes. Inslcrivning f�r
s�kas �ven av fastighets�garen.

S�kes ej inslcrivning inom f�reskriven tid, f�r inskrivningsmyndigheten

f�rel�gga vite f�r inskrivningsskyldighetens fullg�rande.

�

1970 . Nr 994

2579

2 �

Ans�kan om inskrivning skall avsl�s, om

1. uppl�telsehandlingen ej ingivits,

2. f�reslcrifterna i 13 kap. 14 och 6 �� ej iakttagits,
3. lagfart ej �r s�kt f�r uppl�taren,
4. inskrivning i fastigheten �r beviljad eller s�kt,
5. fastigheten �r utm�tt,

6. det �r uppenbart att uppl�telsen p� annan grund �r ogiltig eller ej

kan g�ras g�llande.

Har �rende ang�ende lagfart f�r uppl�taren uppskjutits till senare in�

skrivningsdag, skall behandlingen av ans�kan om inskrivning av tomtr�t�

ten uppskjutas till samma dag.

3 �

F�rekommer icke omst�ndighet som avses i 2 �, skall ans�kan om in�

skrivning f�rklaras vilande, om

1. ans�kan om lagfart f�r uppl�taren �r vilandef�rklarad, eller

2. r�tteg�ng p�g�r om uppl�telsens giltighet eller om h�vning eller �ter�

g�ng av f�rv�rv av fastigheten eller om b�ttre r�tt till denna.

4 �

Framg�r av uppl�telsehandlingen att tomtr�ttshavarens r�tt att uppl�ta

servitut eller r�tt till elektrisk kraft i tomtr�tten �r inskr�nkt, skall an�
teckning om detta g�ras i tomtr�ttshoken n�r inskrivning s�kes.

5 �

Ans�kan om inskrivning av avtal om s�dan �ndring i tomtr�ttens inne�

h�ll som avses i 13 kap. 21 � f�r g�ras av fastighets�garen eller tomtr�tts-
havaren sedan tomtr�tten inskrivits. Om s�dan inskrivning g�ller i till�
l�mpliga delar 24 �� med f�ljande avvikelser.

�r i nteckning f�rut beviljad eller s�kt i tomtr�tten eller �r inskrivning

av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft f�rut beviljad eller
s�kt i denna eller s�kes s�dan inslcrivning samma dag, f�r ans�kan om
inslcrivning av avtal som avses i f�rsta stycket bifallas endast om r�ttig-
hetshavaren medgivit inslo-ivning av �ndringsavtalet eller detta �r v�sent�
ligen utan betydelse f�r r�ttighetshavarens s�kerhet. Om fastigheten eller

tomtr�tten utm�tts f�re den dag d� inslo-ivning s�kes, g�ller vad som sagts
nu om r�ttighetshavaren �ven utm�tningss�kanden.

�r avtal som avses i f�rsta stycket beroende av att fastighetsbildning

�ger rum, f�r ans�kan bifallas endast om n�mnda �tg�rd kommit till st�nd.

I avsmktan p� att hinder som anges i andra eller tredje stycket undan-

r�jes skall ans�kan f�rklaras vilande.

6 �

Framg�r av anteckning i tomtr�ttsboken eller upplyses eljest att tomt�

r�tten upph�rt enligt 13 kap. 19 �, skall anteckning om tomtr�ttens upp�

h�rande g�ras i boken.

�

2580

1970 " Nr 994

Ans�kan om d�dning av tomtr�ttsinslcrivning i fall som anges i 13 kap.

22 � f�r ej bifallas, om inskrivning i tomtr�tten �r beviljad eller s�kt eller

om tomtr�tten �r utm�tt.

Inskrivning av tomtr�ttens �verg�ng till ny innehavare

7 �

�verg�r tomtr�tt till ny innehavare, skall denne s�ka insltrivning av sitt

f�r^^�rv. Om inskrivningen g�ller i till�mpliga delar 20 kap. med f�ljande
avvikelser.

Ans�kningen skall avsl�s, om inslcrivning av uppl�telsen ej �r beviljad

eller s�kt eller om f�rv�rvet strider mot 13 kap. 9 � f�rsta stycket. Den tid
inom vilken inskrivning skall s�kas b�rjar icke l�pa f�rr�n inskrivning av
uppl�telsen blmt s�kt. Best�mmelserna i 20 kap. 13 � tredje stycket g�l�

ler ej.

22 KAP.

Inteckning i fast egendom

1 �

Som fastighets�gare anses i detta kapitel den f�r vilken lagfart senast

�r s�kt.

2 �

Ans�kan om inteckning skall g�ras slo-iftligen av fastighets�garen. An�

s�kningshandlingen skall inneh�lla uppgift om dels det penningbelopp p�

vilket inteckningen skall lyda, dels den eller de fastigheter som avses. Be�
loppet skall vara best�mt i svenskt mynt.

Ans�kan f�r ej avse del av fastighet. Den f�r avse flera fastigheter ge�

mensamt endast om dessa �r i samme �gares hand och bel�gna inom sam�
ma inskrivningsmyndighets omr�de. Ang�r ans�kan fastighet som svarar
f�r beviljad eller s�kt inteckning, m�ste ans�kningen avse samma fasta

egendom som inteckningen och f�r icke d�rj�mte avse fastighet som ej
svarar f�r inteclmingen,

3 �

Ans�kan om inteckning skall avsl�s, om

1. f�reskrifterna i 2 � icke iakttagits,
2. p� grund av s�rskild f�reskrift eller enligt anteckning i fastighetsbo�

ken inteckning ej f�r beviljas i fastigheten,

3. inskrivning av tomtr�tt i fastigheten �r beviljad eller s�kt,

�

1970 " Nr 994

2581

4. fastigheten fr�ng�tt s�kanden p� grund av exekutiv auktion eller ge�

nom expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv,

5. s�kanden �r i konkurs eller f�rs�ttes i konkurs den dag d� inteck�

ningen s�kes samt fastigheten h�r till konkursboet,

6. del av fastigheten �r utm�tt eller utm�tes den dag d� inteckningen

s�kes,

7. �rende ang�ende anteckning enligt 7 � f�rk�pslagen (1967:868) att

kommun beslutat ut�va f�rk�psr�tt i fr�ga om egendomen upptagits p� in�

skrivningsdag ocb ans�kningen g�res av den som �verl�tit egendomen.

Har �rende ang�ende lagfart f�r s�kanden uppskjutits till senare inslcriv-

ningsdag, skall behandlingen av ans�kan om inteckning uppskjutas till sam�

ma dag.

4 �

F�rekommer icke omst�ndighet som avses i 3 �, skall ans�kan om inteck-

uing f�rklaras vilande, om

1. ans�kan om lagfai-t f�r s�kanden �r vilandef�rklarad samt inteck-

aingsans�kningen ej medgivits av den som har lagfart,

2. r�tteg�ng p�g�r om h�vande eller �terg�ng av f�rv�rv av fastigheten

eller om b�ttre r�tt till denna,

3. s�kanden �r gift samt andra makens samtycke fordras enligt gifter-

m�lsbalkens best�mmelser och samtycke eller annan till�telse enligt n�mn�
da balk icke givits,

4. ans�kningen enligt lag �r beroende av domstols eller annan myndig�

hets tillst�nd.

F�rklaras ans�kan vilande, skall inskrivningsmyndigheten utf�rda bevis

om detta (vilandebevis).

5 �

F�religger ej hinder enligt 3 eller 4 �, skall inskrivningsmyndigheten be�

vilja inteckning. P� grund av ans�kan som f�rklarats vilande f�r detta dock
ske f�rst sedan vilandebeviset ingivits. N�r inteclaiing beviljats, skall pant�
brev utf�rdas p� grundval av inteckningen.

Om skyldighet f�r inskrivningsmyndigheten att utf�rda nytt pantbrev

eller vila ndebevis i st�llet f�r d�dad s�dan handling samt att i visst fall be�
vilja inteckning och utf�rda pantbrev n�r ers�ttning p� grund av brand-

f�rs�lcringsavtal tillfallit borgen�r som har pantr�tt f�r sin fordran g�ller
s�rskilda best�mmelser.

Har efter exekutiv f�rs�ljning medel nedsatts som motsvarar pantbrevs

belopp, skall inskri\naingsmyndigheten p� ans�kan av fastighetens nye
�gare utf�rda nytt pantbrev p� grundval av inteckningen. Det f�rra pant�

brevet g�ller d�refter endast r�tten till de nedsatta medlen.

6 �

Inteckning som skulle medf�ra lika f�retr�desr�tt som annan inteck�

ning skall vid inskrivningen f�rklaras g�lla efter den andra inteckningen.

�

2582

1970 " Nr 994

om s�kanden beg�r det. Inteckning som s�ttes efter annan g�ller efter in�

teckning med lika r�tt som eller b�ttre r�tt �n denna, �ven om detta ej

anges i beslutet.

7 �

Inteckning f�r p� ans�kan av fastighets�garen och efter medgivande av

pantbrevets innehavare utstr�ckas till att avse ytterligare en eller flera

fastigheter (utstr�ckning). Om s�dan ans�kan g�ller i till�mpliga delar be�
st�mmelserna i detta kapitel ang�ende ans�kan om inteckning i flera fas�
tigheter.

8 �

Pantbrev f�r p� ans�kan av fastighets�garen och efter medgivande av

pantbrevets innehavare utbytas mot tv� eller flera nya pantbrev (utbyte).

P� beg�ran skall d�rvid best�mmas i vilken ordning pantbreven sinsemel�
lan skall medf�ra f�retr�desr�tt. H�rom g�ller i �vrigt 6 � andra punkten.

9 �

Inteckning som besv�rar endast en fastighet f�r p� ans�kan av fastighets�

�garen och efter medgivande av pantbrevets innehavare neds�ttas efter

annan inteckning eller inslmvning av r�ttighet (neds�ttning). Inteclcning

som neds�ttes efter annan inskrivning g�ller efter inskrivning med lika

r�tt som eller b�ttre r�tt �n denna, �ven om detta ej anges i beslutet.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om gemensam in�

teckning med f�ljande avvikelser.

Neds�ttning efter annan inteckning f�r ske endast om inteclcningarna be�

sv�rar samma fastigheter och neds�ttningen skall genomf�ras p� samma

s�tt i samtliga dessa. Svarar fastighet endast enligt 6 kap. 11 � andra stycket

fordras ej att den fastighetens �gare bitr�tt ans�kningen.

F�r neds�ttning efter inskrivning av r�ttighet som besv�rar endast en av

fastigheterna fordras medgivande �ven av innehavare av s�dan inskriven

r�ttighet i annan av inteclmingen besv�rad fastighet som efter neds�ttning�
en kommer att g�lla med lika r�tt som eller s�mre r�tt �n inteckningen.

Svarar fastigheten endast enligt 6 kap. 11 � andra stycket, f�r neds�ttning
ske utan att den bitr�tts eller medgivits av den fastighetens �gare eller av

�garen av eller r�ttighetshavare i stamfastigheten eller fastighet som f�re
den ifr�gavarande svarar f�r brist i stamfastigheten. Fordras ej fastighets�

�gares medverkan till neds�ttningen, f�r neds�ttning ske p� ans�kan av
pantbrevets innehavare.

�r fr�ga om neds�ttning efter inskrivning av r�ttighet som besv�rar flera

av fastigheterna, �ger fj�rde stycket till�mpning betr�ffande var och en av
dem.

10 �

Inteckning f�r p� ans�kan av fastighets�garen och efter medgivande av

pantbrevets innehavare d�das (d�dning). F�r d�dning av gemensam inteck-

�

1970 . Nr 994

2583

ning Icr�ves dock icke att �gare av fastighet som svarar endast enligt 6 kap.

11 � andra stycket bitr�tt ans�kningen.

Om d�dning av inteckning n�r pantbrevet eller vil andebevis et f�rkommit

finns s�rskilda best�mmelser.

11 �

Gemensam intecluiing f�r p� ans�kan av fastigheternas �gare och efter

medgivande av pantbrevets innehavare avlyftas fr�n n�gon eller n�gra av

fastigheterna (relaxation). Besv�ras fastighet, i vilken inteckningen skall

kvarst�, av pantr�tt eller annan r�ttighet som �r inskriven och �ger r�ttig�
heten lika r�tt som eller s�mre r�tt �n inteckningen, fordras att innehava�
ren av s�dan r�ttighet medger relaxationen. Svarar fastighet, fr�n vilken
inteckningen skall avlyftas, endast enligt 6 kap. 11 � andra stycket, f�r
relaxation ske utan att den bitr�tts eller medgi\dts av den fastighetens �gai-e

eller av �garen av eller r�ttighetshavare i starafastigheten eller fastighet
som f� re den ifr�gavarande svarar f�r brist i stamfastigheten. Fordras ej

fastighets�gares medverkan till relaxationen, f�r relaxation ske p� ans�kan
av pantbrevets innehavare.

Svarar fastigheterna f�r flera gemensamma inteckningar, f�r en av inteck�

ningarna icke avlyftas fr�n en fastighet utan att s�dana �tg�rder "sddtages
med de �vriga inteckningarna att fastigheten icke vidare svarar f�r dem

gemensamt med n�gon av de andra fastigheterna.

I fastighet, som bildats genom avstyckning av omr�de vilket f�rv�rvats

av kommun f�r att ing� i allm�n plats inom stadsplan eller hyggnadsplan,

f�r p� beg�ran av kommunen relaxation ske utan hinder av best�mmelserna

i f�rsta stycket om att f�r relaxation fordras medgivande av fastighets�gare
och r�ttighetshavare, om sannolika sk�l f�religger f�r att omr�dets v�rde

uppg�r till h�gst tv� procent av den odelade fastighetens v�rde och relaxa�

tionen � r v�sentligen utan betydelse f�r fastighets�garnas och r�ttighetsha-
varnas r�tt.

12 �

P� ans�kan av innehavare av pantbrev eller vilandebevis skall anteckning

g�ras i fastighetshoken om innehavet. �r annan f�rut antecknad som in�

nehavare, skall inskrivningsmyndigheten sedan anteckning om det nya

innehavet skett avf�ra den tidigare anteckningen och underr�tta den som

var antecknad som innehavare om �tg�rden genom rekommenderat brev.

F�religger anledning till antagande att s�kanden icke innehar pantbrevet
eller beviset, skall f�rel�ggande meddelas honom att uppvisa detta.

Anm�ler den som antecknats som innehavare att innehavet upph�rt, skall

anteckningen avf�ras.

13 �

N�r i nnehavare av pantbrev l�mnar medgivande till �tg�rd som anges i

711 �, skall pantbrevet inges.

�

2584

1970 . Nr 994

14 �

Om �tg�rd som anges i 711 � beror vilandef�rklarad ans�kan om in�

teckning, g�ller vad som f�r s�dan �tg�rd �r f�reskrivet om pantbrevet och

dess innehavare i st�llet vilandebeviset och innehavaren av detta.

Inteckning i tomtr�tt

15 �

Best�mmelserna i 114 ��, utom i vad de avser gemensam inteckning,

�ger motsvarande till�mpning i fr�ga om inteckning i tomtr�tt, varvid med

lagfart likst�lles inskrivning av tomtr�tt.

23 KAP.

Inskrivmbag av annan nyttjander�tt �n tomtr�tt samt av servitnt och r�tt

till elektrisk kraft

Inskrivning i fast egendom

1 �

Vill innehavaren av annan genom avtal uppl�ten nyttjander�tt �n tomt�

r�tt eller av servitut eller r�tt till elektrisk kraft, som uppl�tits genom avtal,
s�ka inskrivning, skall han inge den handling p� vilken r�ttigheten grundas.
Inskrivning f�r s�kas �ven av fastighets�garen.

2 �

Ans�kan om inskrivning skall avsl�s, om

1. den handling p� vilken r�ttigheten grundas ej ingivits,

2. f�reskrift i lag betr�ffande s�dan uppl�telse som ans�kan ang�r icke

iakttagits och f�reskriften ej avser giltigheten av endast visst f�rbeh�ll,

3. uppl�telsen st�r i strid med en mot uppl�taren g�llande inskr�nkning

i hans r�tt att f�rfoga �ver egendomen och, n�r uppl�telsen skedde, lagfart
ej var beviljad f�r uppl�taren eller, om s� var fallet, �rende om anteckning i

fastighetsboken av inskr�nkningen var upptaget p� inskrivningsdag,

4. inskrivning av tomtr�tt i fastigheten �r beviljad eller s�kt,

5. fastigheten f�re uppl�telsen �verl�tits till n�gon vars f�rv�rv enligt

17 kap. 1 eller 4 � �ger f�retr�de framf�r uppl�telsen,

6. fastigheten f�re uppl�telsen fr�ng�tt uppl�taren p� grund av exekutiv

auktion eller genom expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv,

7. uppl�telsen avser arrende eller hyra som enligt f�rbeh�ll i uppl�telse�

handlingen icke f�r inskrivas,

8. uppl�telsen avser r�tt till elektrisk kraft och skriftligt medgivande till

inskrivning icke f�religger.

�

1970 " Nr 994

2585

9. det �r uppenbart att uppl�telsen av annan grund �r ogiltig eller att

r�ttigheten upph�rt eller av annat sk�l ej kan g�ras g�llande.

Har �rende ang�ende lagfart f�r uppl�taren uppskjutits till senare in-

slcrivningsdag, skall behandlingen av ans�kan om inskrivning uppskjutas
till samma dag.

3 �

F�rekommer icke omst�ndighet som avses i 2 �, skall ans�kan om in�

skrivning f�rklaras vilande, om

1. uppl�tar en ej har lagfart,

2. r�tteg�ng p�g�r om uppl�telsens giltighet eller om h�vande eller �ter�

g�ng av f�rv�rv av fastigheten eller om b�ttre r�tt till denna,

3. r�ttigheten �r uppl�ten i del av fastighet, vilken �terst�r efter f�rv�rv

av omr�de eller av andel som enligt f�ngeshandlingen skall utbrytas, och
fr�gan om fastighetsbildning icke blivit slutligen avgjord,

4. uppl�telsen enligt lag �r beroende av domstols eller annan myndighets

tillst�nd.

Kommer i fall som anges i f�rsta stycket 3 fastighetsbildning ej till

st�nd, anses ans�kningen avse den odelade fastigheten.

4 �

R�ttighet, som skulle ha f�retr�de framf�r annan r�ttighet som avses i

detta kapitel eller utg�res av inteckning, skall vid inskrivningen f�rklaras

g�lla efter den andra r�ttigheten, om s�kanden beg�r det.

R�ttighet som s�ttes efter annan r�ttighet g�ller efter r�ttighet med lika

r�tt som eller b�ttre r�tt �n denna �ven om detta ej anges i beslutet,

5 �

Inskriven r�ttighet f�r p� ans�kan av r�ttighetshavaren med fastighets�

�garens samtycke neds�ttas efter annan inskriven r�ttighet (neds�ttning).

Best�mmelsen i 4 � andra stycket �ger d�rvid motsvarande till�mpning.

6 �

Inskrivning f�r p� ans�kan av r�ttighetshavaren med fastighets�garens

samtycke d�das helt eller till viss del (d�dning). Har r�ttigheten upph�rt

helt eller till viss del, f�r inskrivningen p� ans�kan av fastighets�garen
d�das till motsvarande del.

Inskrivning f�r avf�ras, om det �r uppenbart att den inskrivna r�ttig�

heten icke g�ller i fastigheten,

7 �

Best�mmelserna i 16 �� ger med f�ljande avvikelser motsvarande

till�mpning i fr�ga om r�ttighet som grundar sig p� f�rv�rv som anges i 17
kap, 11 � och i �vrigt �r av den beskaffenhet som avses i detta kapitel.

Nyttjander�tt som anges i 12 kap. 2 � �rvdabalken f�r ej insla-ivas. Ans��

kan om inskrivning p� grund av testamente eller f�rr�ttning f�r ej bifallas

innan testamentet eller f�rr�ttningen vunnit laga kraft. I avvaktan p� att

hindret undanr�jes skall ans�kningen f�r Idaras vilande.

�

2586

1970 . Nr 994 och 995

Inskrivning i tomtr�tt

8 �

Best�mmelserna i 17 �� ger motsvarande till�mpning i fr�ga om in-

slcrivning i tomtr�tt, varvid med lagfart likst�lles inskrivning av tomtr�tt.

Ans�kan om inskrivning i tomtr�tt skall dock avsl�s, om inskrivning av

tomtr�ttsuppl�telsen ej �r beviljad eller s�kt.

Om balkens ikrafttr�dande f�rordnar Konungen med riksdagen.

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till yttermera

visso hava Vi detta med egen hand underslcrivit och med V�rt kungl. sigill

bekr�fta l�tit.

Stockliolms slott den 17 december 1970.

GUSTAF ADOLF

(L.S.)

(Justitiedepartementet)

LENNART GEIJER

�

;

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Anläggningslag (1973:1149)
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1970:994

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se