SFS 1971:1035

711035.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1971:1035 Lag

utkom f rån t rycket om ändring i fastig hetsbildningslagen (1970: 988);

den 27 dec. ]971

.

^

given Stockholms slott den 17 december 1971.

V i GUSTAF ADOLF, med Guds nåde, Sveriges, Götes

och Vendes Konung, göra veterligt: att Vi, med riks­

dagen', funnit gott att i fråga om fastighetsbildningslagen (1970: 988)

förordna,

2360

1 Prop. 1971: 180, CU 29, rskr 320.

¬

background image

dels att 18 kap. 2 § skall upphöra att gälla,

SFS 1971:1035

dels att nuvarande 10 kap. 9 § skall betecknas 10 kap. 10 § och att

nuvarande 18 kap. 3 § skall betecknas 18 kap. 2 §,

dels att 2 kap. 6 §, 3 kap. 2 och 3 §§, 4 kap. 2, 8, 15, 22 och 24 §§,

5 kap. 3, 7, 16, 30 och 34 §§, 8 kap. 7 §, 9 kap. 5 §, 12 kap. 4 och 7 §§,
13 kap. 2 §, 15 kap. 7�10 §§ samt 16 kap. 3, 5 och 11 §§ skall ha ne­

dan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 10 kap. 9 §, av nedan

angivna lydelse.

Till följd härav kommer lagen att ha följande lydelse från och med

den dag då denna lag träder i kraft.

F�RSTA AVDELNINGEN

Inledande bestämmelser

1 kap.

1 § Fastighetsbildning är en i enlighet med denna lag företagen åtgärd

genom vilken fastighetsindelningen ändras eller servitut bildas, ändras
eller upphäves.

Genom fastighetsbestämning enligt denna lag avgöres f rågor om be­

skaffenheten av gällande fastighetsindelning samt frågor rörande be­
ståndet eller omfånget av vissa servitut.

2 § �ver fastigheterna föres fastighetsregister.

Fastighetsbildning och fastighetsbestämning är fullbordade, när upp­

gift om åtgärden införts i fastighetsregistret.

3 § Samfällighet enligt denna lag är mark som hör till fle ra fastighe­

ter gemensamt.

4 § Vad som i denna lag sägs om mark eller område gäller i tillämp­
liga delar även beträffande fiske som ej ingår i äganderätten till va tten­
området och ej utgör servitut.

5 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av

Konungen eller av myndighet som Konungen bestämmer.

ANDRA AVDELNINGEN

Fastighetsbildning i allmänhet

2 kap. Grundläggande bestämmelser

1 § Fastighetsbildning sker såsom fastighetsreglering, om den avser

ombildning av fastigheter, och såsom avstyckning, klyvning eller sam­
manläggning, om den avser nybildning av fastighet.

2361

¬

background image

SFS 1971:1035

2 § Fråga om fastighetsbildning prövas vid förrättning. Förrättning
handlägges av fastighetsbildningsmyndighet. Fastighetsbildningsfråga
upptages efter ansökan, om ej annat är föreskrivet.

Flera fastighetsbildningsåtgärder får handläggas gemensamt vid en

förrättning eller, om de börjat handläggas gemensamt, delas upp på skil­

da förrättningar.

Av 14 kap. följer att fastighetsbestämning i vissa fall skall företagas i

samband med fastighetsbildning.

3 § Fastighetsbildning, som innebär ändring av fastighetsindelningen

och berör vattenområde, omfattar även fisket, om detta ingår i ägande­
rätten till området. Med stöd av 3 kap. 8 § får dock annat bestämmas.

4 § Vad som efter fastighetsbildning är tillbehör till fastighet framgår

av jordabalken. Byggnad eller annan anläggning som enligt beslut vid

fastighetsreglering skall rivas eller flyttas utgör dock ej tillbehör till den
fastighet på vilken den är belägen.

5 § �r servitut eller annan särskild rättighet som h�r till fastighet av

betydelse för fastigheten endast om viss ma rk hör till denna, följer rät­

tigheten marken vid ändring i fastighetsindelningen. Vad som nu sagts

gäller icke, om annat bestämmes vid fastighetsbildningen.

6 § Kostnaderna för genomförande av fastighetsbildning betalas enligt

de bestämmelser som gäller för den fastighetsbildningsåtgärd om vilken
är fråga. Kostnader som är gemensamma för skilda åtgärder fördelas på

dessa efter vad som är skäligt.

Avvisas ansökan eller inställes förrättning, skall sökanden betala upp­

komna kostnader, om icke särskilda omständigheter föranleder att be­

talningsskyldigheten fördelas mellan samtliga sakägare eller vissa av
dem. Om förrättningen sökts av byggnadsnämnden, svarar kommunen

för de kostnader som i enlighet härmed kan åvila sökanden. Har förrätt­

ningen enligt 5 kap. 3 § fjärde stycket påkallats av länsstyrelsen, skall

sådana kostnader betalas av staten.

�verenskommelse mellan sakägarna om fördelning av förrättnings­

kostnaderna på annat sätt än som följer av lagen skall gälla, om det icke

är uppenbart att överenskommelsen tillkommit i otillbörligt syfte.

Till förrättningskostnader hänföres taxeavgift, ersättning till sakkun­

nig och syssloman, utgift för hantlangning som ej ingår i taxeavgiften
samt ersättning för skada enligt 4 kap. 38 § tredje stycket.

2362

3 kap. Villkor för fastighetsbildning

Allmänna lämp lighets- och planvillkor

1 § Fastighetsbildning skall ske så, att varje fastighet som nybildas

eller ombildas blir med hänsyn till belägenhöt, omfång och övriga för ut­
sättningar varaktigt lämpad för sitt ändamål. Härvid skall särskilt be­
aktas att fastigheten får lämplig utformning och tillgång till behövliga

¬

background image

vägar utanför sitt område samt att fastighet, som skall användas för be­
byggelse, kan få godtagbara anordningar för vatten och avlopp.

Kan fastighet, som skall nybildas eller ombildas för nytt ändamål,

icke antagas få varaktig användning för sitt ändamål inom överskådlig
tid eller finnes med hänsyn till ändamålets art och övriga omständighe­

ter ändamålet böra tillgodoses på annat sätt än genom fastighetsbildning,

får fastighetsbildningen ej äga rum.

2 § Inom område med fastställd generalplan eller med stadsplan,

tomtindelning eller byggnadsplan skall fastighetsbildning ske i överens­

stämmelse med planen.

Gäller eljest särskilda bestämmelser för marks bebyggande eller an­

vändning, såsom regionplan, utomplansbestämmelser eller naturvårds­

föreskrifter, skall fastighetsbildning ske så, att syftet med bestämmel­
serna icke motverkas.

Om särskilda skäl föreligger, får undantag från planen eller bestäm­

melserna medges av länsstyrelsen eller efter dess fö rordnande av bygg­
nadsnämnden. �ven utan sådant medgivande får mindre avvikelse från
planen eller bestämmelserna ske, om åtgärden är förenlig med planens

eller bestämmelsernas syfte. Länsstyrelsen får medge undantag enligt

första punkten från fastställd generalplan eller stadsplan endast om

byggnadsnämnden tillstyrkt det.

Får på grund av särskilt medgivande nybyggnad eller annan därmed

jämförlig åtgärd företagas i strid mot plan eller bestämmelse som avses

i första eller andra stycket, utgör denna paragraf ej hinder mot fastig­
hetsbildning som behövs för att medgivandet skall kunna utnyttjas.

Talan mot byggnadsnämnds beslut i fråga som avses i tredje stycket

föres hos länsstyrelsen genom besvär. Talan får dock icke föras mot

byggnadsnämnds beslut att vägra undantag från fastställd generalplan

eller stadsplan. Mot länsstyrelsens beslut i fråga som avses i tredje
stycket föres talan hos Konungen genom besvär.

3 § Har stadsplan eller byggnadsplan icke fastställts för visst o mråde

och har tätbebyggelse uppkommit eller är sådan bebyggelse att vänta
eller kan eljest väntas att flera fastigheter avsedda för bebyggelse skall

bildas, får fastighetsbildning icke ske, om åtgärden skulle försvåra om­

rådets ändamålsenliga användning, föranleda olämplig tätbebyggelse
eller motverka lämplig planläggning av området.

4 § Förutsätter fastighetsbildning att ny utfart till allmän väg anord­
nas eller befintlig utfart tages i anspråk, får fastighetsbildningen ej utan

synnerliga skäl äga rum, om väsentlig olägenhet därigenom skulle upp­

komma för trafiken på vägen.

SFS 1971:1035

Särskilda bestämmelser beträffand e jordbruk, skogsbruk och fiske

5 § Jordbruksfastighet skall för att anses lämpad för sitt ändamål ha

sådan storlek, sammansättning och utformning att den medger tillfreds­
ställande lönsamhet hos det företag som skall bedrivas på fastigheten.

Skogsbruksfastighet skall för att anses lämpad för sitt ändamål ha

sådan storlek och utformning att den medger ekonomiskt tillfredsställan­
de skogsdrift.

2363

¬

background image

SFS 1971: 1035

6 § Fastighetsbildning som berör jordbruksfastighet får äga rum en­

dast om åtgärden är till övervägande nytta för jordbruksnäringen.

�&syftas med fastighetsbildningen att nybilda eller förbättra fastighet

som är avsedd för annat ändamål än jordbruk, får åtgärden dock ske
om den icke medför olägenhet av någon betydelse för jordbruksnä­

ringen.

7 § Mark som är avsedd för skogsbruk får ej indelas på sådant sätt
att möjligheten att ekonomiskt utnyttja skogen undergår försämring av

någon betydelse.

8 § Fiske får ej uppdelas genom fastighetsbildning på sätt som medför

olägenhet av någon betydelse för fiskevården. Uppdelning får dock ske,
om den är nödvändig för att möjliggöra en eljest angelägen ändring i
fastighetsindelningen och icke medför avsevärd olägenhet för fiskevår­

den.

Ingår f [ske i äganderätten till vattenområde och föreligger enligt första

stycket hinder mot fastighetsbildningsåtgärd beträffande området, får

bestämmas att fastighetsbildningen icke skall omfatta fisket, om fastig­

hetsbildningen är av synnerlig vikt for en lämplig fastighetsindelning
eller i övrigt av betydande allmänt intresse. �ven om fastighetsbild­
ningen ej är av den betydelse som nu angivits, får sådan bestämmelse

meddelas, om vattenområdet är gemensamt för flera fastigheter.

Undantagsbestämmelser

9 § Fastighetsbildning får äga rum, även om fastighet som nybildas

eller ombildas icke blir varaktigt lämpad för sitt ändamål, såvida fastig­

hetsindelningen förbättras och en mer ändamålsenlig indelning icke

motverkas.

10 § Om fastighetsbildning är till överv ägande nytta från allmän syn­

punkt, får åtgärden äga rum även om den strider mot vad som ovan

föreskrivits till skydd för jordbruksnäringen eller skogsbruket.

Fastighetsbildning över kommungräns

11 § Fastighetsbildning som medför ändring av gräns för kommun

får ske endast om åtgärden är av väsentlig betydelse för en ändamåls­

enlig fastighetsindelning eller om den kommunala indelningen blir lämp­

ligare.

Till fastighetsbildning som avses i första stycket skall inhämtas Ko­

nungens eller länsstyrelsens medgivande, om fastighetsbildningsmyndig­
heten finner gränsändringen kunna medföra olämplig indelning i förvalt­
ningsområden. Medgivande skall alltid inhämtas, om kommun eller
församling begär det eller åtgärden innebär att hel fastighet överföres
till annan domkrets för allmän underrätt.

�r fastighetsbildning beroende av medgivande enligt andra stycket,

skall fastighetsbildningsmyndigheten anmäla förhållandet till länssty-

2364

relsen.

¬

background image

4 kap. Fastighetsbildningsförrättmng

SFS 1971:1035

Fastighetsbildningsmyndigheten

1 § Vid fastighetsbildningsförrättning består fastighetsbildningsmyn­

digheten av en förrättningslantmätare. Dessutom skall två gode män

ingå i myndigheten när förrättningslantmätaren finner att det behövs

eller när sakägare begär det och oskäligt dröjsmål ej föranledes därav.

1 utförandet av tekniska göromål skall gode män aldrig deltaga.

Har förrättningen betydande omfattning, får antalet gode män ökas,

om det kan påskynda handläggningen. Flera än två gode män får dock
icke samtidigt deltaga i handläggningen av samma fråga.

Bestämmes att gode män skall medverka, rubbas icke därigenom vad

som redan beslutats eller verkställts under förrättningen.

2 § Gode män utses genom val av kommunfullmäktige.

|

God man skall vara valbar till nämndeman inom kommunen och får

ej ha fyllt sextiofem år. God man skall ha erfarenhet i fråga om tätorts­

förhållanden eller vara kunnig i jordbruks- eller skogsbruksfrågor.

God man utses för sex år. Upphör god man att vara valbar, är upp­

draget förfallet.

Rättegångsbalkens bestämmelser om skyldighet att mottaga uppdrag

som nämndeman och att kvarstå i uppdraget samt att efter avgång
fortfarande tjänstgöra äger motsvarande tillämpning i fråga om god

man.

Länsstyrelsen bestämmer antalet gode män.

3 § Skall gode män medverka, åligger det förrättningslantmätaren att

kalla dem till förrättningen. Till tjänstgöring bör företrädesvis kallas
gode män med behövlig ortsk ännedom och sakkunskap.

�r god man av jäv hindrad att tjänstgöra eller uteblir han från sam­

manträde och kan annan god man ej utan tidsutdräkt infinna sig, får

förrättningslantmätaren till tjänstgöring som god man kalla någon som

är valbar till sådan befattning.

Den som kallats att tjänstgöra som god man är underkastad ämbets-

ansvar i fråga om tjänstgöringen.

4 § Vad som föreskrivits i 4 kap. 12 § rättegångsbalken om hinder

för dem som är varandra närstående att tjänstgöra samtidigt som do­

mare äger motsvarande tillämpning beträffande förrättningsmän.

5 § Mot förrättningsman gäller samma jäv som m ot domare.

6 § Vill sakägare anföra jäv mot förrättningsman, skall han framställa

invändning därom första gången han för talan i ärendet sedan han fick
kännedom om att förrättningsmannen tjänstgör och att jävsanledning
föreligger. Underlåter han det, är hans rätt att anföra jäv förfallen.

Sedan fråga om jäv mo t förrättningsman uppkommit, får han endast

vidtaga åtgärd som icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas och
som ej innefattar avgörande av en för förrättningen betydelsefull f råga.

Sådan åtgärd får vidtagas av förrättningslantmätaren, även om han för­

klarats jävig.

2365

¬

background image

SFS 1971:1035

Den omständigheten att förrättningsman finnes vara jävig påverkar ej

giltigheten av beslut eller åtgärd som tillkommit innan frågan om jäv

uppkom.

7 § Förrättning skall handläggas av fastighetsbildningsmyndigheten i

den ort där marken är belägen. Ligger marken under flera fastighets^
bildningsmyndigheter, handlägges förrättningen av endera myndigheten.

Förrättningens inledande och grunderna för handläggningen

8 § Ansökan om fastighetsbildning göres skriftligen hos fastighets­

bildningsmyndigheten. Muntlig ansökan som göres vid förrättningssam­
manträde skall dock godtagas, om den väckta frågan lämpligen kan prö­
vas vid sam ma förrättning.

Sökanden skall ange den åtgärd som han önskar genomförd samt upp­

ge den eller de fastigheter för vilka han för talan. I den mån det kan
anses skäligt att sökanden skaffar uppgifter därom eller sådana ändå är
tillgängliga för honom, skall han också ange de andra fastigheter som

saken angår ävensom namn och postadress beträffande fastighetsägarna

samt de innehavare av servitut, nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft
som kan beröras av åtgärden.

Ansökningshandling skall vara egenhändigt undertecknad av sökan­

den eller hans ombud.

Till ansökningshandling skall sökanden i huvudskrift eller styrkt av­

skrift foga de skriftliga handlingar som han innehar och som är av be­

tydelse i saken.

9 § Uppfyller ansökan ej föreskrifterna i 8 § eller är den i övrigt

ofullständig, kan fastighetsbildningsmyndigheten förelägga sökanden att
avhjälpa bristen.

10 § Efterkommes ej föreläggande att avhjälpa brist i ansökan och är

bristen så väsentlig att ansökningen icke kan ligga till grund för förrätt­
ning, får ansökningen avvisas.

Föreligger hinder mot att upptaga den väckta frågan till prövning,

skall ansökningen avvisas.

Fråga om avvisande av ansökan skall skyndsamt utredas och avgöras.

2366

11 § I den utsträckning som är påkallad med hänsyn till fastighets­

bildningens art och förhållandena i övrigt skall fastighetsbildningsmyn­

digheten utreda vilka som i egenskap av ägare till fastighet eller på ann an
grund är sakägare. Den som har lagfart på fastigheten anses som ägare,

om det ej visas att fastigheten tillhör annan.

12 § Om god man enligt 18 kap. 4 § föräldrabalken behöver förord­

nas, skall fastighetsbildningsmyndighctcn anmäla detta hos rätten.

13 § Förrättningslantmätarc och god man f år ej vara ombud för eller

biträde åt sakägare vid den fastighctsbildningsmyndighet som han tillhör.

'i

C.

¬

background image

Ej heller får den vara ombud eller biträde som tagit befattning med sa­
ken i sin tjänst eller såsom ombud för eller biträde åt sakägare med
motstående intresse. Detsamma gäller beträffande den som står i sådant

förhållande till förrättningsman som avses i 4 kap. 12 § rättegångsbal­
ken.

I övrigt gäller 12 kap. rättegångsbalken i tillämpliga delar.

14 § Vid förrättning skall fastighetsbildningsmyndigheten hålla sam­

manträde med sakägarna.

Sammanträde behövs ej, om stridiga intressen mellan sakägare ej

förekommer i ärendet och hinder mot den sökta fastighetsbildningen ej
föreligger. Om ansökan skall avvisas eller det är uppenbart att fastighets­

bildningen icke kan tillåtas, är sammanträde ej heller behövligt.

Vid sammanträde skall fastighetsbildningsmyndigheten redogöra för

ansökningen samt klargöra innebörden av vidtagna och planerade åt­

gärder. Sakägare och annan, som enligt särskild föreskrift skall under­

rättas om sammanträdet, skall få tillfälle att yttra sig och förebringa ut­
redning i frågor som behandlas vid sammanträdet.

Sammanträde hålles där den mark är belägen som fastighetsbildningen

avser, om det ej utan olägenhet kan hållas på annat ställe.

15 § Finns det anledning antaga att förrättning kan handläggas helt

utan sammanträde, skall ansökningshandlingen delges sakägare, som ej

biträtt ansökningen, och tillfälle lämnas honom att yttra sig ö ver denna

inom utsatt tid. Därjämte skall byggnadsnämnden underrättas om för­

rättningen innan denna avslutas.

16 § Protokoll föres för varje förrättning särskilt.

Protokollet samt övriga handlingar som ingivits eller upprättats vid

förrättningen sammanföres till en akt.

17 § Såsom fastighetsbildningsmyndighetens beslut gäller, om förrätt­

ningsmännen har olika mening, vad två av dem säger. Har varje förrätt­

ningsman sin mening, gäller förrättningslantmätarens mening. I fråga om
pengar eller annat som utgör viss mängd skall dock den mening gälla
som avser den näst största mängden.

I beslut skall anges de skäl på vilka avgörandet grundas, såvida moti­

vering av beslutet icke kan anses överflödig. Beslut, som meddelas i

samband med förrättningens avslutande eller inställande, och beslut, mot

vilket talan får föras särskilt, skall dessutom innehålla besvärshänvisning.

Meddelas beslut vid sammanträde, skall det uppläsas för de närva­

rande. Om i annan ordning meddelas beslut om förrättningens inställan­

de eller, utan samband med förrättningens avslutande, beslut mot vilket

talan får föras särskilt, skall sakägare och annan som får besvära sig
underrättas om beslutet utan dröjsmål. Underrättelsen lämnas genom
skriftligt meddelande eller i sådan särskild ordning som beslutats enligt

20 § andra stycket.

SFS 1971:1035

Kallelse och delg ivning

18 § Till första sammanträdet under förrättningen skall samtliga kända

sakägare kallas. Kallelse behövs dock ej, om det kan antagas att sak-

2367

¬

background image

SFS 1971:1035

ägaren ändå infinner sig. �r det ovisst vilken av flera som är sakägare,

kallas samtliga. Om det föreligger anledning antaga att okända sak­
ägare finns, utfärdas kallelse även på dessa.

Kallelse skall i god tid f öre sammanträdet delges sakägarna.

19 § Bestämmelserna i 18 § gäller även då nytt sammanträde utsättes.

Kallelse på okända sakägare behövs dock ej, om de kallats tidigare un­
der förrättningen.

Om vid sa mmanträde tillkännagivits tid och plats för nästa samman­

träde, behöver ej kallelse delges den som kallats i föreskriven ordning
till det sammanträde då tillkännagivandet skett.

20 § Delgivning skall ske enligt allmänna bestämmelser angående del­

givning, om ej annat föreskrivits i denna lag.

Vid sammanträde får fastighetsbildningsmyndigheten efter sakägarnas

hörande bestämma särskild ordning för delgivning. När sakägare första

gången kallas till sammanträde, skall delgivning av kallelsen dock alltid
ske enligt första stycket.

21 § Vistas ägare av fastighet eller ställföreträdare för denne stadig­
varande utom riket och kan delgivning ej ske här i riket med känt om­

bud, får handlingen lämnas till den som förvaltar eller brukar fastighe­
ten.

Den till vilken h andlingen lämnats är skyldig att snarast sända hand­

lingen vidare till den sökte, om det kan ske. Han skall erinras därom,
när handlingen lämnas till honom. �r den söktes uppehållsort känd,

skall fastighetsbildningsmyndigheten därjämte med posten sända honom
meddelande om delgivningen.

Delgivningen anses ha skett, när handlingen lämnats enligt första styc­

ket.

22 § Vad som föreskrivits om delgivning med delägare i samfällighet
äger motsvarande tillämpning vid delgivning med delägare i fastighet,

som innehas under samäganderätt av flera än tio, och med innehavare av

servitut som gäller till förmån för flera än tio fastigheter med skilda
ägare.

23 § Har sakägare ej i föreskriven ordning kallats till sammanträde,

skall n ytt sammanträde utsättas, såvida icke sakägaren ändå infunnit sig
eller medger att förrättningen likväl slutföres. Utan hinder av vad sålun­
da föreskrivits får sådan förrättningsåtgärd vidtagas som ej i nämnvärd

mån inverkar på sakägarens rätt.

24 § Fastighetsbildningsmyndigheten skall underrätta byggnadsnämn­

den om tid och plats för sammanträde.

2368

Förrättningens fortsättande och slutförande

25 § Fastighetsbildningsmyndighcten skall utre da förutsättningarna för
fastighetsbildningen. Föreligger ej hinder mot denna, skall myndigheten

¬

background image

utarbeta den fastighetsplan samt ombesörja de göromål av teknisk art

SFS 1971:1035

och de värderingar som behövs för åtgärdens genomförande. Därvid

bör rådplägning med sakägarna ske. Vid behov skall samråd ske med de

myndigheter som beröres av åtgärden.

Sedan de sålunda föreskrivna åtgärderna utförts, skall myndigheten

meddela beslut om fastighetsbildningen (fastighetsbildningsbeslut). Detta

beslut skall ange hur fastighetsindelningen ändras och vilka servitutsåt-
gärder som vidtages. I övrigt skall beslutet innehålla uttalanden i frågor
som har ett omedelbart samband med fastighetsbildningen. Särskilda be­
stämmelser om vad beslutet i vissa fall skall innehålla meddelas i 5, 8

och 12 kap.

Om det är lämpligt, får fastighetsbildningsbeslutet meddelas utan hin­

der av att tekniska göromål och värderingar ej utförts. Under samma

förutsättning får olika frågor som hör till beslutet upptagas för sig och
avgöras genom särskilda beslut. Vad som föreskrives om fastighetsbild­

ningsbeslut gäller även sådant avgörande.

26 § Om det med hänsyn till förrättningens omfattning eller annan
särskild omständighet är lämpligt att frågan om fastighetsbildningens

tillåtlighet avgöres på förhand och hinder icke möter mot fastighetsbild­
ningen, får tillstånd till denna lämnas genom särskilt beslut (tillståndsbe­
slut).

Fordras särskilt medgivande till fastighetsbildningen enligt 3 kap. 11 §,

får tillståndsbeslut meddelas utan hinder av att åtgärdens inverkan på in­
delningen i förvaltningsområden ännu ej prövats. Lämnas icke medgi­

vande, förfaller tillståndsbeslutet.

27 § Gräns som tillkommer genom fastighetsbildningen skall utstakas
och utmärkas i behövlig omfattning. Sträckningen av utstakad gräns skall

överensstämma med fastighetsbildningsbeslutet. Utstakning som endast i
mindre mån avviker från beslutet får dock läggas till grund för utmärk-
ningen, om rättelse av utstakningen skulle medföra kostnad som icke står

i skäligt förhållande till den betydelse det kan ha för sakägare att fastig­

hetsbildningen genomföres i full överensstämmelse med beslutet.

Om det är lämpligt, får utmärkning av gräns verkställas efter förrätt­

ningens avslutande. Angående sådan åtgärd skall sakägarna underrättas

i god tid. Underrättelsen lämnas genom skriftligt meddelande eller i så­

dan särskild ordning som beslutats enligt 20 § andra stycket.

28 § Karta skall upprättas vid förrättningen. Kan fastighetsbildningen
genomföras och förrättningsresultatet åskådliggöras utan karta, behöver
sådan dock ej upprättas. Kartan skall göras så noggrann som ändamålet

kräver.

Beskrivning över de ändringar i fastighetsindelningen och andra för­

hållanden som åstadkommes genom fastighetsbildningen skall upprättas,
om ej resultatet av förrättningen ändå framgår med tillräcklig noggrann­

het av förrättningshandlingarna. I beskrivningen skall den nya indelning­
en anges i enlighet med gränsutstakningen eller, i den mån utstakning
icke skall ske, i överensstämmelse med fastighetsbildningsbeslutet.

2369

¬

background image

SFS 1971:1035

29 § Sedan förekommande ersättningsfrågor avgjorts och alla till för­

rättningen hörande göromål utförts, skall fastighetsbildningsmyndigheten
förklara förrättningen avslutad (avslutningsbeslut).

Avslutningsbeslut skall meddelas på sammanträde eller på tid och

plats som myndigheten tillkännagivit för sakägarna och annan som får
besvära sig över beslutet. Sådant tillkännagivande skall lämnas vid sam­
manträde eller också genom skriftligt meddelande eller i sådan särskild'
ordning som beslutats enligt 20 § andra stycket.

30 § Sedan förrättningen avslutats, skall fastighetsbildningsmyndighe­

ten under besvärstiden hålla tillgängliga de handlingar eller andra upp­

gifter som fordras för att sakägarna skall kunna inhämta fullständig

kännedom om förrättningsresultatet. När sakägare begär det och det är

nödvändigt med hänsyn till förrättningens art och omfattning samt övri­

ga förhållanden, skall myndigheten före besvärstidens utgång i behövlig
utsträckning tillhandahålla handlingar för granskning på förrättnings­
stället eller lämplig plats i närheten. Vad som nu föreskrivits gäller också

när beslut meddelas under förrättningen och talan mot detta skall för as

särskilt.

När fastighetsbildningsbeslut meddelats, skall myndigheten på sakäga­

res begäran snarast visa d e nya gränssträckningarna på marken, om det

ej är uppenbart att visningen skulle vara utan betydelse för sakägaren.

31 § Om hinder mot fastighetsbildningen föreligger, skall fastighetsbild­

ningsmyndigheten så snart som möjligt avbryta förrättningen och med­

dela beslut om dess inställande. Kan hindret undanröjas genom att sö­
kanden jämkar sin talan, skall han få tillfälle att göra det.

32 § Vill sökanden hos fastighetsbildningsmyndigheten återkalla sin
ansökan, skall han göra det skriftligen eller också muntligen vid samman­

träde. Har annan sakägare ej fört talan vid förrättningen när återkallel-

sen sker, skall förrättningen genast inställas. I annat fall skall sakägare
som fört talan vid förrättningen och som själv kunnat ansöka om åt­
gärden underrättas om återkallelsen. Om ej sådan sakägare begär att
förrättningen fortsättes, skall den inställas. Underrättas sakägarna om

återkallelsen vid sammanträde, skall begäran framställas vid samman­

trädet. I annat fall skall begäran framställas inom tid som myndigheten
föreskriver.

Aterkallelse hos fastighetsbildningsmyndigheten får ej i något fall ske

sedan förrättningen avslutats.

Uteblir sökanden från det första förrättningssammanträde till vilket

han kallats, skall ansökningen anses återkallad, om icke sökanden an­

mält laga förfall eller det är uppenbart att han vidhåller ansökningen.

Beträffande avstyckning och klyvning gäller denna paragraf endast i

den mån ej annat följer av 10 kap. 8 § eller 11 kap. 2 §.

33 § Hur förrättningskostnaderna skall fördelas beslutas senast när
förrättningen avslutas eller inställes.

Särskilda bestämm elser

34 § För utredning av fråga, vars bedömande kräver särskild fack-

2370

kunskap, får fastighetsbildningsmyndigheten anlita biträde av sakkunnig.

¬

background image

Den som står i sådant förhållande till saken eller till någon sakägare att

SFS 1971:1035

hans tillförlitlighet kan anses förringad får ej anlitas som sakkunnig.

Ersättning till sakkunnig bestämmes av myndigheten. Anlitas befatt­

ningshavare i allmän tjänst som sakkunnig, utgår ersättning endast när

särskild föreskrift är meddelad.

35 § Fastighetsbildningsmyndigheten får ej som tolk anlita den be­

träffande vilken sådan omständighet föreligger att hans tillförlitlighet

kan anses förringad.

Tolk har rätt att av allmänna medel få skäligt arvode samt ersättning

för kostnad och tidsspillan. Vad som nu sagts gäller dock ej den som

anlitas i tjänsten.

36 § Angelägenhet som är gemensam för sakägarna och har samband

med förrättningen skall ombesörjas av en eller flera sysslomän, om fler­

talet av de vid sammanträde närvarande sakägarna beslutar det eller om
fastighetsbildningsmyndigheten finner att syssloman behövs.

Syssloman utses genom val av sakägarna. Har flera sysslomän utsetts,

skall de gemensamt ha hand om uppdraget, om ej annat bestämts. Kan
sysslomännen ej enas, gäller den mening som förrättningslantmätaren bi­

träder.

Syssloman kan skiljas från sitt uppdrag, om flertalet av de vid sam­

manträde närvarande sakägarna kommer överens om det och fastighets­
bildningsmyndigheten icke finner åtgärden obefogad. Har syssloman fått
i uppdrag att ombesörja arbete som avses i 9 kap. och utför han icke

uppdraget tillfredsställande, får fastighetsbildningsmyndigheten skilja
sysslomannen från uppdraget och förordna annan i hans ställe. Innan det

sker, bör sakägarna få tillfälle att yttra sig.

�nskar syssloman ersättning, skall han begära sådan innan förrättning­

en avslutas eller inställes. Kan överenskommelse ej uppnås, bestämmes
ersättningen av myndigheten.

37 § Sakägarna skall tillhandahålla för förrättningen behövlig och
lämplig hantlangning, om sådan ej enligt särskilda bestämmelser skall

utföras genom det allmännas försorg. Hantlangningen fördelas mellan
sakägarna efter vad som är skäligt.

Försummar sakägare att utföra den hantlangning som ålagts honom,

kan förrättningen förklaras vilande i avvaktan på att han fullgör sin

skyldighet. Fastighetsbildningsmyndigheten får dock ombesörja hant­
langningen, om det är lämpligt.

Utses syssloman för att ombesörja hantlangningen, äger 9 kap. 3�

6 §§ motsvarande tillämpning.

38 § Förrättningsmännen och deras biträden är berättigade att, när

det behövs med anledning av förrättningen, få tillträde till byggnad,
övergå ägor, verkställa mätningar och markundersökningar samt före­

taga därmed sammanhängande eller jämförliga åtgärder. I trädgård
eller liknande plantering får träd ej skadas eller fällas utan ägarens
samtycke. �ven i övrigt skall skada undvikas, om det är möjligt.

Rätt att övergå annans ägor tillkommer också var och en som för

talan vid förrättningen.

2371

¬

background image

SFS 1971:1035

Har skada uppkommit genom åtgärd som avses i första eller andra

stycket och vill den skadelidande få ersättning för skadan, skall han
framställa yrkande därom innan förrättningen avslutas eller inställes.

Polismyndighet skall lämna den handräckning som behövs för ut­

övande av befogenhet enligt första stycket.

39 § Om det är av synnerlig vikt för fastighetsbildningen att fråga
sorri är föremål för prövning i annan ordning först avgöres, får fastig­
hetsbildningsmyndigheten förklara förrättningen vilande i avvaktan på

att frågan avgöres. Vill sakäg are väcka talan för prövning av fråga som
icke kan avgöras vid förrättningen och vars behandling i särskild ord­
ning kan föranleda att förrättningen förklaras vilande, skall skäligt råd­
rum lämnas honom.

Har fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut i fråga beträf­

fande vilken talan få r fullföljas särskilt, skall förrättningen vila i de delar
som är beroende av frågans slutliga lösning, såvida icke myndigheten

finner att förrättningen kan fortsätta utan betydande olägenhet eller

fastighetsdomstolen förordnar att den skall fortgå.

40 § Har fastighet övergått till ny ägare under förrättningen, får denne

icke rubba vad den förre ägaren medgivit eller godkänt.

41 § Föranleder fastighetsbildningen ändring av gräns för kommun

eller församling, skall fastighetsbildningsmyndigheten underrätta kom­

munen eller församlingen om fastighetsbildningen och dess inverkan på

indelningen i förvaltningsområden. Kommunen eller församlingen skall

beredas tillfälle att begära inhämtande av medgivande som avses i 3 k ap.

11 §, om ej sådant medgivande ändå skall inhämtas.

42 § Finner fastighetsbildningsmyndigheten att förrättningsbeslut till
följd av skrivfel, felräkning eller liknande misstag innehåller uppenbar
oriktighet, skall myndigheten besluta om rättelse. Detsamma gäller be­
träffande karta, som upprättats vid förrättning, samt annan handling till

vilken hänvisning skett i förrättningsbeslutet. Innan rättelse sker, skall
den som beröres av åtgärden få tillfälle att yttra sig.

Rättelse skall med angivande av dagen för åtgärden antecknas på

huvudskriften och såvitt möjligt på övriga exemplar av den handling
som rättelsen avser. Den som beslutet rör skall omedelbart underrättas
om åtgärden och vad som är att iakttaga för fullföljd av talan.

TREDJE AVDELNINGEN

Fastighetsreglering

5 kap. Allmänna bestämmelser

Grunderna för fastighetsreglering

1 § Genom fastighetsreglering får mark överföras från en fastighet

2372

eller samfällighet till a nnan sådan enhet samt andel i samfällighct över-

¬

background image

föras från en fastighet till en annan. Genom fastighetsreglering kan

också samfällighet bildas samt servitut bildas, ändras eller upphävas.

Som ett led i fastighetsreglering kan vissa för sakägarna gemensamma

arbeten verkställas.

SFS 1971:1035

2 § För mark som genom överföring frångår fastighet skall vederlag

utgå i mark eller andel i samfällighet, om ej ersättning i pengar är mer
ändamålsenlig. Vad som sålunda föreskrivits äger motsvarande tillämp­

ning vid överföring av andel i samfällighet samt när mark överföres
från samfällighet och när samfällighet bildas.

3 § Rätt att påkalla fastighetsreglering tillkommer ägare av fastighet
som beröres av regleringen.

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv får förvärvaren begära

sådan fastighetsreglering varigenom olägenhet av förvärvet kan undan­

röjas, minskas eller förebyggas.

Byggnadsnämnd får begära fastighetsreglering som avser område där

tätbebyggelse föreligger eller är att vänta.

Länsstyrelsen kan påkalla fastighetsreglering som länsstyrelsen finner

vara av större betydelse från allmän synpunkt.

4 § Fastighetsreglering får ske, under förutsättning att lämpligare fas­
tighetsindelning eller eljest mer ändamålsenlig markanvändning vinnes

samt att fördelarna härav överväger de kostnader och olägenheter som

regleringen medför.

�&tgärden är dock ej tillåten, om den skulle väsentligt försvåra eller

fördyra en mer omfattande reglering som behövs och som kan väntas
inom en nära framtid.

5 § Fastighetsreglering som begärts av sakägare får genomföras endast

om den är nödvändig för att sökanden tillhörig fastighet skall förbättras.

Har regleringen påkallats av annan än sakägare eller innebär ansökan

av sakägare att regleringen, för att ej möta hinder enligt 4 § andra styc­
ket, skall göras mer omfattande än som krävs för att sökandens fastig­
het skall förbättras, får regleringen ej äga rum, om de sakägare som har

ett väsentligt intresse i saken mera allmänt motsätter sig regleringen

och har beaktansvärda skäl för det. Vid prövningen av sådan fråga skall

främst deras mening beaktas som har störst nytta av regleringen.

Andra stycket gäller icke, om behovet av fastighetsreglering är syn­

nerligen angeläget.

6 § Fastighetsreglering skall ske i den omfattning som avses med an­

sökningen. Sker regleringen i syfte att åstadkomma en allmän förbätt­

ring av fastighetsbeståndet inom ett område, skall beaktas att reglerings­
området avpassas efter upprättade planer, fastighetsindelningens beskaf­

fenhet, naturförhållandena samt befintliga och avsedda anläggningar så
att största möjliga fördel uppkommer utan att förrättningsarbetet onö­

digt försvåras.

Kan syftet med fastighetsregleringen vinnas genom olika utföranden,

skall regleringen verkställas på det sätt som föranleder minsta olägenhet

utan att lönsamheten eller utbytet i övrigt oskäligt försämras.

150�SFS 1971

2373

¬

background image

SFS 1971:1035

7 § Fastighetsreglering får icke verkställas så, att mark tillsammans

med byggnad som finns på marken överföres till annan fastighet eller

samfällighet. Mark på vilken finns byggnad som tillhör innehavare av
servitut eller nyttjanderätt får dock överföras, om byggnadens ägare till­
försäkras motsvarande rätt att efter regleringen behålla byggnaden på
samma mark.

Under förutsättning att väsentlig olägenhet för sakägare ej uppkom­

mer, får mark överföras utan hinder av bestämmelserna i första stycket,

om byggnaden har endast obetydligt värde eller om överföringen i bety­

dande mån underlättar möjligheterna att vinna ändamålsenlig fastig­
hetsindelning. Vid sådan överföring övergår byggnaden i tillträdarens

ägo, även om den ej hörde till den fastighet från vilken överföringen

sker.

Mark där det finns elektrisk starkströmsledning får överföras endast

om ledningens ägare tillförsäkras rätt att efter regleringen behålla led­
ningen på samma mark.

8 § Vid fastighetsregleringen iakttages att varje däri ingående fastig­

het får sådan sammansättning och utformning att den ej i mindre mån
än före regleringen lämpar sig för det ändamål vartill den är avsedd att
användas. Fastigheten får icke ändras så, att dess graderingsvärde mins­
kas väsentligt eller ökas i sådan omfattning att avsevärd olägenhet upp­
kommer för ägaren. Vad som sålunda föreskrivits utgör icke hinder mot
förordnande enligt 8 kap. att fastighet eller del därav skall avstås genom

inlösen.

Värdering och ersättning mellan sakägare

9 § I den utsträckning det är nödvändigt för genomförande av fastig­
hetsreglering skall särskilda graderingsvärden fastställas för områden
som ingår i regleringen.

Graderingsvärdet för ett område bestämmes med hänsyn särskilt till

områdets avkastning och marknadsvärde.

Värderingen grundas på områdets beskaffenhet i obebyggt skick och

dess tjänlighet för det ändamål vartill det lämpligen bör användas. Berör

regleringen till någon del mark som bör användas till jordbruk, får dock

all mark som ingår i regleringen värderas efter markens tjänlighet för

jordbruksändamål, om särskilda skäl föranleder det. Vid värderingen be­

aktas även tillfälliga förhållanden, om ej särskilda skäl föranleder att

värdena grundas enbart på förhållanden av bestående natur. Område
som är avsett för skogsbruk värderas som om det vore bevuxet med skog

vilken med hänsyn till markens godhetsgrad är av normal beskaffenhet
enligt förhållandena i orten.

Fastighets graderingsvärde utgör summan av graderingsvärdena för

fastigheten enskilt tillhöriga områden och på fastigheten belöpande an­

delar i motsvarande värden för samfälld mark.

2374

10 § Om värdet av den mark och de andelar i samfälld mark som ge­

nom fastighetsreglering tillägges fastighet icke motsvarar värdet av vad

som genom regleringen frångår fastigheten, utjämnas skillnaden genom

ersättning i pengar. På samma sätt utjämnas värdeförändring som för-

¬

background image

anledes av servitutsåtgärd eller av att byggnad eller annan anläggning

SFS 1971:1035

genom regleringen övergår till annan ägare. Vad som frångår fastighet

genom inlösen ersättes enligt 8 kap.

Ersättning enligt första stycket bestämmes på grundval av värdering

(likvidvärdering). Vid likvidvärderingen skall hänsyn tagas till egendo­
mens användning för det ändamål som föranleder det högsta värdet samt

till förhållandena vid tillträdet, om ej annat följer av att avträdaren har
rätt att tillgodogöra sig skog eller gröda. I övrigt skall värderingen ske
med hänsyn särskilt till egendomens marknadsvärde.

11 § Genomföres regleringen på sådant sätt att ägare av fastighet li­

der förlust genom att fastighetens värde minskas utan att han kan få
gottgörelse enligt andra bestämmelser eller genom att han ålägges be­
tala belopp som överstiger fastighetens värdehöjning, skall resultatet av
den ekonomiska uppgörelsen enligt 10 § jämkas så, att förlusten täckes.

�verstiger den enligt 10 § beräknade ersättningen för vad som genom

överföring frångår fastighet i väsentlig mån den värdeminskning som

överföringen innebär för fastigheten, skall jämkning ske, om det är
skäligt med hä nsyn till omständigheterna.

Om kostnaden för att anskaffa egendom, som vid regleringen an­

vändes för förstärkning av fastighet, icke överensstämmer med likvid­
värdet, skall jämkning enligt första stycket också ske, såvida det ej med­
för avsevärd olägenhet för sakägare.

12 § överföres mark på vilken finns byggnad och lider den som från-

träder byggnaden skada som icke beaktas enligt 10 eller 11 §, har han
rätt till särskild ersättning för skadan. Detsamma skall gälla, om servi­

tutsåtgärd föranleder att byggnad rives e ller ändras eller att byggnadens

ägare på annat sätt tillfogas skada. Medför överföringen eller servituts-
åtgärden att särskild rätt att nyttja byggnaden upphör helt eller delvis,

är rättighetshavaren berättigad till ersättning för den skada detta inne­

bär. Vad som sålunda föreskrivits om byggnad gäller också annan an­

läggning.

Om för fastighet som besväras av arrende något område för arrendets

utövande ej kunnat utläggas eller om fastigheten så ändrats till om­
fång eller läge att arrenderätten helt upphör eller dess värde förringas,

har arrendatorn rätt till ersättning för skadan.

�r innehavare av rättighet, som minskar fastighetens värde, berättigad

till ersättning enligt första eller andra stycket, skall det likvidvärde som
tillgodoräknas fastighetens ägare minskas med belopp motsvarande den
värdeminskning för fastigheten som rättigheten inneburit. Om likvid­
värdet ej kan minskas utan att skada uppkommer för innehavare av
fordran med bättre rätt, minskas i stället ersättningen till rättighetsha­
varen med motsvarande belopp.

Skyldigheten att betala ersättning, som ej motsvaras av minskning i

likvidvärde enligt tredje stycket, fördelas mellan sakägarna efter vad som

är skäligt med hänsyn till deras nytta av att regleringen genomföres på
sådant sätt att ersättningen skall utgå.

13 § Kostnaderna för fastighetsreglering betalas av sakägarna efter vad

som är skäligt med hänsyn främst till den nytta varje sakägare har av

regleringen.

2375

¬

background image

SFS 1971; 1035

Om det är lämpligt, får kostnad för särskild åtgärd fördelas för sig.

Hade åtgärden kunnat utföras utan samband med regleringen och skulle
annan grund för fördelningen av kostnaden då ha gällt, får den grunden
tillämpas.

14 § Om fastighetsreglering sker i samband med expropriation eller

liknande tvångsförvärv, skall förvärvaren efter vad som är skäligt åläg­

gas att betala kostnader enligt 13 § och utge ersättning enligt 12 §, så­

vida regleringen medför att olägenhet av förvärvet undanröjes, minskas

eller förebygges. Skyldighet kan också åläggas honom att betala den

merkostnad som föranledes av att jämkning sker enligt 11 § för att

hindra att fastighetsägare lider förlust.

Innan någon enligt första stycket ålägges att betala ersättning eller

kostnad, skall han få tillfälle att vid förrättningen yttra sig i frågan.

15 § Mellan ägarna av de fastigheter som ingår i regleringen skall fas­

tighetsbildningsmyndigheten upprätta avräkning utvisande vad som skall
mottagas och utges i ersättningar för varje fastighet. Berör ersättnings­
beslut annan än fastighetsägare, skall avräkningen avse även honom.
Avräkningen skall omfatta även kostnad som avses i 13 §, om och i den
mån det lämpligen kan ske och beloppet fastställts av fastighetsbild­

ningsmyndigheten eller blivit slutligt bestämt genom godkännande eller
på annat sätt.

För belopp som skall betalas enligt första stycket fastställes förfallo­

dag. Om betalningsskyldigheten behöver fördelas på längre tid, avpassas
förfallodagarna så, att minst en femtedel av beloppet erlägges årligen.

Ar det påkallat med hänsyn till omständigheterna, skall den betal­

ningsskyldige åläggas att utge skälig ränta på belopp som ej är betalt.

Räntan skall utgå från dag som bestämmes med hänsyn till tiden för
tillträdet och övriga förhållanden.

2376

16 § Om fastighet, som undergår värdeminskning genom regleringen

eller som helt eller delvis inlöses, svarar för fordran, skall fastighets­
bildningsmyndigheten förordna att sådan ersättning jämte ränta som,
efter avräkning om sådan behövs, tillkommer fastighetsägaren och som
ej utgör ersättning för personlig skada eller ersättning enligt 27 eller

30 § skall inbetalas till myndighet som Konungen bestämt. Detta gäller
dock icke, om innehavarna av samtliga fordringar, för vilka fastigheten
svarar, medgivit att ersättning utbetalas direkt till fastighetsägaren. Be­

sväras fastigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de med­

givanden från fastighetsägare och fordringshavare som i 22 kap. 11 §

jordabalken föreskrives för relaxation. Medgivande av rättsägare ford­

ras ej, om regleringen är väsentligen utan betydelse för honom.

Inbetalda medel fördelas av länsstyrelsen. Därvid äger bestämmelserna

om fördelning av köpeskilling för fast egendom som sålts på exekutiv
auktion motsvarande tillämpning. Har medel inbetalats för fastighet
som i sin helhet inlösts eller eljest tagits i anspråk vid regleringen, har
dock innehavare av fordran, som utan inskrivning är förenad med rätt
till betalning ur fastigheten, rätt att för kapitalvärdet av belopp, som fast­

ställts men ännu ej förfallit till betalning, få utdelning med sa mma rätt
som för fordringen i övrigt. Kapitalvärdet beräknas efter en räntefot av

¬

background image

fem procent om året. Sammanträde f�r fö rdelningen hålles så snart det

kan ske. Kallelse till sammanträdet sändes till rättsägarna minst två vec­
kor i förväg.

�ven i a nnat fall än som avses i första stycket får fastighetsbildnings­

myndigheten förordna att in- och utbetalningar av belopp, som skall utgå
med anledning av regleringen, skall ske genom myndighets förmedling.

Närmare föreskrifter härom meddelas av Konungen.

Skall medel inbetalas till myndighet på grund av bestämmelserna i

denna paragraf, ankommer det på myndigheten att vidtaga behövliga åt­

gärder för att uttaga medlen hos den betalningsskyldige.

SFS 1971:1035

17 § Tillkommer ersättning delägarna i samfälld mark och finns för

samfälligheten känd styrelse eller förvaltare med befogenhet att för del­

ägarna uppbära från samfälligheten härflytande medel, kan fastighets­
bildningsmyndigheten föreskriva att ersättningen skall tillställas sty­

relsen eller förvaltaren, i den mån den icke skall inbetalas till myndig­
het enligt 16 § första stycket.

Har föreskrivits att belopp sålunda skall tillställas styrelse eller för­

valtare för samfällighet, får styrelsen eller förvaltaren vidtaga behövliga

åtgärder för att uttaga beloppet hos den betalningsskyldige.

�verenskommelse mellan sakägare m. m.

18 § Från nedan angivna bestämmelser i detta kapitel till skydd för

enskilt intresse får avsteg göras i följande avseenden

1. 4 § första stycket och 5 § första stycket, om ägarna av de fastig­

heter som beröres av regleringen medger det,

2. 6 § andra stycket, 7 och 10�12 §§, om de sakägare vilkas rätt är

beroende av åtgärden samtycker till det,

3. 8 §, om fastighetens ägare och, om fastigheten är upplåten med

tomträtt, även tomträttshavaren medger det,

4. 13 och 14 §§, om det medges av den som ålägges att betala mer än

han annars skulle ha varit skyldig att betala och om avvikelsen frå n be­

stämmelserna icke sker i otillbörligt syfte.

Avser regleringen fastighet som svarar för fordran, får avsteg från

10�14 §§ med stöd av ägarens samtycke ske endast om även ford­

ringens innehavare medger det. Besväras fastigheten av gemensam in­
teckning, fordras dessutom de medgivanden från fastighetsägare och

fordringshavare som i 22 kap. 11 § jordabalken föreskrives för relaxa­

tion. Medgivande av rättsägare fordras ej, om regleringen är väsentligen

utan betydelse för honom.

�gares och tomträttshavares medgivande enligt första stycket 3 till

minskning av fastighets graderingsvärde skall upprättas skriftligen. Be­
träffande rätten att lämna sådant medgivande gäller samma villkor som
för överlåtelse av fast egendom.

19 § �vser fastighetsreglering fastighet som upplåtits med tomträtt,

äger 16 § motsvarande tillämpning i fråga om ersättning som tillkom­
mer tomträttshavaren samt 18 § andra stycket beträffande fordran i

tomträtten.

2377

¬

background image

SFS 1971:1035

20 § Om fastighets graderingsvärde ökas med tillämpning av 18 §
första stycket 3, skall i lag eller annan författning föreskrivna inskränk­
ningar i rätten att förvärva fast egendom äga motsvarande tillämpning.

Skulle tillstånd eller annan prövning av myndighet fordras vid förvärv

genom köp, skall frågan om tillstånd till ökningen underställas myndig­
heten. Underställning med hänsyn till jordförvärvslagen den 14 maj,

1965 (nr 290) behövs dock endast om den fastighet som ökas är avsedd

för jordbruk eller skogsbruk och det finns anledning antaga att egen­
domen kan med större fördel läggas till annan fastighet eller att tillstånd
kan vägras enligt 4 § jordförvärvslagen.

Inskränkningar i rätten att nyttja egendom

21 § Fastighetsbildningsmyndigheten kan förordna att skogsavverk­
ning eller jord-, grus- eller sandtäkt icke får bedrivas eller att för sådan
åtgärd skall gälla särskilda villkor som myndigheten bestämmer.

Förordnande enligt första stycket får meddelas endast om det kan

befaras att regleringen eljest väsentligt försvåras eller att oriktiga ersätt­
ningsbelopp fastställes.

22 § Om det behövs för att underlätta förrättningen och säkerställa

dess resultat, kan fastighetsbildningsmyndigheten förbjuda att nybygg­

nad företages eller byggnad sättes i stånd utan myndighetens medgivan­

de. Sådant medgivande får vägras endast om åtgärden väsentligt försvå­

rar regleringen.

23 § Har förordnande enligt 21 eller 22 § tillkännagivits vid samm an­

träde, gäller det omedelbart. Meddelas förordnandet i annan ordning,
gäller det mot var och en som fått kännedom om det.

Förordnandet skall upphävas när ändamålet förfallit. Om förordnan­

det ej upphävts, gäller det till dess ersättningsfrågor angåencje den mark

som beröres av förordnandet slutligt avgjorts. I den mån förordnandet
omfattar mark som skall överföras, upphör förbudet i stället vid till­

trädet.

Rivning och flyttning av byggnad

24 § Beslut om rivning av byggnad får meddelas, om möjligheterna
att vinna ändamålsenlig fastighetsindelning därigenom väsentligt under­
lättas och byggnaden är obehövlig för den fastighet till vilken dep hör.

�r byggnadens värde obetydligt, får sådant beslut meddelas, om ända­
målsenlig fastighetsindelning främjas genom att byggnaden rives. Riv­
ning får ej beslutas, om väsentlig olägenhet uppkommer för sakägare.

Rives byggnad, är ägaren berättigad till ersättning motsvarande bygg­

nadens värde för honom. I övrigt äger 12 § motsvarande tillämpning i

fall som här avses. Ersättnin gsskyldigheten fördelas enligt samma grun­
der som föreskrivits beträffande de i 13 § avsedda kostnaderna.

Med s amtycke av de sakägare vilkas rätt beröres får bestämmelserna

i första och andra styckena åsidosättas med den begränsning som föl-

2378

jer av 18 § andra stycket och 19 §.

¬

background image

25 § Beslut om flyttning av byggnad eller annan anläggning får med-

SFS 1971:1035

delas, om flyttningen väsentligt underlättar möjligheterna att vinna än­
damålsenlig fastighetsindelning samt fördelarna överväger de kostnader
och olägenheter som är förenade med flyttningen. Flyttning får dock ej
beslutas, om väsentlig olägenhet uppkommer för sakägare.

Har byggnad uppförts i strid mot förordnande enligt 22 §, får beslut

om flyttning av byggnaden meddelas utan hänsyn till de kostnader och
olägenheter som uppkommer för sakägare. Detsamma gäller byggnad

som iståndsatts i strid mot dylikt förordnande, såvida ägaren med stöd

av första stycket kunnat åläggas flytta byggnaden, om iståndsättandet
ej ägt rum.

På begäran av ägaren får även eljest flyttning av byggnad eller annan

anläggning beslutas, om flyttningen är av betydelse för honom.

26 § I beslut om flyttning skall anges när flyttningen skall vara slut­
förd.

Flyttning får utföras som gemensamt arbete enligt 9 kap., om ägaren

begär det innan förrättningen avslutats eller det eljest är lämpligt.

27 § �gare av byggnad eller annan anläggning som flyttas är berät­
tigad till ersättning för de kostnader som flyttningen beräknas komma
att orsaka honom.

Ar byggnaden i sådant skick att ombyggnad eller förbättring behövs,

skall flyttningsersättningen jämkas. Jämkning skall också ske, om det

föreligger anbud om förvärv av byggnad till visst pris samt det är för­

delaktigare att sälja byggnaden enligt anbudet och uppföra ny byggnad

än att flytta den gamla byggnaden eller om det framgår av omständig­
heterna att ägaren icke kommer att återuppföra den.

Ersättningsskyldigheten fördelas enligt samma grunder som föreskri­

vits be träffande de i 13 § avsedda kostnaderna. Fastighetsbildningsmyn­
digheten kan förordna att ersättningen icke skall ingå i avräkning enligt

15 §. I sådant förordnande anges när ersättningen skall betalas. Fastig-
hetsbildnjngsmyndigheten får föreskriva att skälig del av ersättningen
skall betalas först sedan flyttningen utförts. Försummar byggnadens äga­

re att verkställa flyttningen inom den bestämda tiden, förfaller hans rätt
till ersättningsbelopp beträffande vilket sådan föreskrift meddelats.

28 § Om flyttning av byggnad beslutats med stöd av 25 § andra styc­
ket, har ägaren ej rätt till ersättning för flyttningskostnaderna. I fråga
om byggnad som utan medgivande satts i stånd under pågående regle­

ring utgår dock ersättning, som bestämmes med hänsyn till byggnadens
beskaffenhet före iståndsättandet.

Vid fördelning av skyldigheten att betala ersättning för flyttning en­

ligt 25 § tredje stycket får ingen annan än ägaren belastas med högre

ersättningsbelopp än som svarar mot nyttan för honom.

Träffar de sakägare vilkas rätt beröres överenskommelse om flytt­

ningsersättningens storlek eller om ersättningsskyldighetens fördelning,

gäller överenskommelsen, såvitt angår fastighet vars ägare skall utge

ersättning, med den begränsning som följer av 18 § andra stycket och
19 §.

2379

¬

background image

SFS 1971:1035

29 § Beslut om rivning eller flyttning upptages i fastighetsbildnings­

beslutet. Detsamma gäller beslut om ersättning enligt 27 §.

Tillträde

30 § Tillträde sker vid den tidpunkt som fastighetsbildningsmyndig­
heten bestämmer. Innan tillträde sker, skall fastighetsbildningsbeslutet

ha vunnit laga kraft. Om ej särskilda skäl föranleder annat, får tillträde
ej bestämmas till senare tidpunkt än ett år från det uppgift om regle­
ringen införts i fastighetsregistret. I beslut om tillträde skall förbehåll
göras för den rätt som enligt 7 kap, 29 § andra stycket jordabalken
kan tillkomma hyresgäst.

Har bestämmelse om tillträde icke meddelats, sker tillträde när upp­

gift om regleringen i nförts i fastighetsregistret.

Sker tillträde icke samtidigt beträffande all egendom som ingår i

regleringen och uppkommer därigenom väsentlig olägenhet för sak­

ägare, har denne rätt till skälig ersättning. Ersättningen skall betalas

av den som har nytta av att tillträde ej sker samtidigt. Fråga om ersätt­
ning upptages e ndast om yrkande framställes.

31 § Den som avträder mark får under ett år ha kvar byggnad eller
annan anläggning som skall flyttas samt upplag. Finns växande gröda

på åker som tillträdes, får avträdaren bärga grödan.

Första stycket gäller endast om fastighetsbildningsmyndigheten ej be­

stämmer annat.

Om det främjar genomförandet av regleringen, kan den som avträ­

der skogbevuxen mark berättigas att under en tid av högst fem år från

det uppgift om regleringen införts i fastighetsregistret uttaga utstämp-
lad skog på marken till särskilt angivet värde. Föreligger på grund av

förhållande, som avträdaren icke råder över, hinder för honom att till­
godogöra sig skogen inom den bestämda tiden, skall markens ägare

betala ersättning i pengar för vad som ej kan uttagas. Väckes ej talan

om sådan ersättning inom ett år från det tiden utgick, är rätten till

talan förlorad.

32 § Vägrar någon utan skäl att avträda mark eller byggnad i rätt

tid, ha r tillträdaren rätt att få handräckning av kronofogdemyndigheten

för att komma i besittning av egendomen.

2380

Nyttjanderätt m. m.

33 § �r nyttjanderätts utövning genom nyttjanderättsavtalet begränsad

till visst område och blir detta helt eller delvis överfört till annan fas­
tighet eller till samfällighet, skall fastighetsbildningsmyndigheten, om

sakägare begär det och åtgärden är lämplig, bestämma nytt område för

nyttjanderättens utövning på mark som efter fastighetsregleringen hör

till den fastighet i vilken n yttjanderätten upplåtits.

34 § Bcröres nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft av fastighets­
reglering, är rättighetshavaren sakägare vid förrättningen, om regle­

ringen har betydelse fö r honom.

¬

background image

Ansvarsbestämmelse

SFS 1971: 1035

35 § Den som uppsåtligen överträder förordnande som meddelats

med stöd av 21 § dömes till böt er eller fängelse i högst sex månader.

6 kap. Särskilda bestämmelser om samfälligh et

1 § För ändamål av stadigvarande betydelse för flera fastigheter får

samfällighet bildas, om ej ändamålet kan tillgodoses bättre på annat

sätt.

Samfällighet får ej bildas för andra fastigheter än sådana för vilka

det är av väsentlig betydelse att ha del i samfälligheten.

Fastighets andel i samfällighet bestämmes efter vad som med hänsyn

till o mständigheterna är ändamålsenligt och skäligt.

Denna paragraf gäller ej sådan samfällighetsbildning som avses i 2

eller 4 §.

2 § �r skogsmark uppdelad på sådant sätt att ett tillfredsställande

utnyttjande av skogen hindras väsentligt, får samfällighet för skogsbruks­

ändamål (gemensamhetsskog) bildas av skogsmarken, om behovet av
en förbättrad fastighetsindelning ej kan tillgodoses på annat sätt. Fas­

tighets enskilda mark får dock intagas i gemensamhetsskog endast om
marken är väsentligen utan betydelse för fastighetens behov av skogs­
produkter och gemensamhetsskogen får sådan storlek och utformning

att den medger ekonomiskt tillfredsställande skogsdrift.

Ingår skogsmark i fastighetsreglering med det syfte som anges i 8

kap. 1 §, får marken avsättas till gemensamhetsskog, om detta ökar
möjligheterna att utnyttja skogen och marken ej hör till jordbruksfastig­
het eller till sådan skogsbruksfastighet som medger ekonomiskt tillfreds­
ställande skogsdrift.

Fastighets andel i gemensamhetsskog bestämmes efter graderings-

värdet för den mark som fastigheten avstår. Om det är lämpligt, får
mindre jämkning av andelstalet ske.

3 § Efter överenskommelse mellan ägarna av de fastigheter som skall
ha del i samfälligheten får avvikelse ske från 1 § andra stycket.

Med samtycke av fastighetsägaren får mark avsättas till gemensam­

hetsskog, även om villkoren i 2 § första och andra styckena icke är

uppfyllda. Avsteg från 2 § tredje stycket får göras, om ägarna av de
berörda fastigheterna samtycker.

4 § Om särskilda skäl föreligger, får samfällighet uppdelas i nya sam -

fälligheter. Delaktigheten i de nya samfälligheterna bestämmes efter

vad som med hänsyn till omständigheterna är ändamålsenligt och skä­

ligt.

5 § Bestämmelserna i 1�3 §§ äger motsvarande tillämpning när

fråga uppkommer att överföra mark till s amfällighet i utbyte mot andel
i samfälligheten eller att eljest överföra andel i samfällighet. överens­

kommelse om överföring av andel i samfällighet som avses i 1 § behöver
dock ej biträdas av delägare för vilken åtgärden icke medför ändrat an­
delstal.

2381

¬

background image

SFS 1971: 1035

6 § �verföres mark från samfällighet, skall ersättning i pengar eller

annat vederlag utgå för marken endast om yrkande framställes under

förrättningen eller om det finns anledning antaga att fastighets andel
i marken har ett ej obetydligt värde.

Uppkommer fråga om tillämpning av första stycket och har ej i kallel­

serna till första förrättningssammanträdet angivits vad delägnre i den
samfällda marken har att iakttaga om han önskar framställa ersättnings­
anspråk, skall delägarna i god tid före förrättningens avslutande delges

underrättelse därom. Delgivning får ej ske i sådan särskild ordning sont
beslutats enligt 4 kap. 20 § andra stycket.

7 kap. Särskilda bestämmelser om servitut

1 § Servitut som bildas genom fastighetsreglering skall vara av väsent­

lig betydelse för fastighets ändamålsenliga användning. Vid detta bedö­

mande skall hänsyn ej tagas till rättighet som är grundad på frivillig
upplåtelse.

Utan stöd ay överenskommelse mellan ägaren av den härskande fas­

tigheten och ägaren av den tjänande fastigheten får servitutet ej inne­

fatta skyldighet för den senare att underhålla väg, byggnad eller annan

anläggning som avses med se rvitutet.

Servitut får ej bildas för viss tid eller göras beroende av villkor, Dock

får bestämmas att servitut skall gälla endast så länge ändamålet §j till­
godosetts på annat sätt som särskilt anges.

2 § Servitut avseende skogsfång får ej bildas genom fastighetsreglering.

Servitut, som avser rätt att framdraga elektrisk starkströmsledning

eller som kan upplåtas enligt vattenlagen eller efter prövning vid sär­
skild förrättning enligt annan lag, får bildas genom fastighetsreglering
endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildnings­

åtgärd och är av betydelse för denna. I fråga om servitut som avses i
2�6 kap. vattenlagen fordras vidare att ägaren av den tjänande fastig­
heten ej motsätter sig servitutsbildningen.

Andra stycket gäller ej servitut som avser ledning för vatten till hus­

behovsförbrukning.

3 § �ndring av servitut genom fastighetsreglering kan avse begräns­

ning, fly ttning eller annan ändring av det område där servitutet utövas

samt meddelande av nya eller ändrade föreskrifter i fråga om utövning­
en som föranledes därav. Servitutsbelastningen får dock ej ökas eller

minskas i nämnvärd mån.

Upphävande av servitut genom fastighetsreglering får begränsas

till att avse viss i servitutet ingående befogenhet, om det kan ske utan
att servitutet i övrigt äventyras.

4 § För att servitut skall få ändras krävs att det hindrar ett ändamåls­
enligt utnyttjande av den tjänande fastigheten eller dess användning
i enlighet med s tadsplan, tomtindelning eller byggnadsplan och att denna

2382

olägenhet kan undanröjas genom ändringen.

¬

background image

Har ändrade förhållanden inträtt efter servitutets tillkomst, får ser-

SFS 1971:1035

vitutet ändras, om det skulle innebära väsentlig fördel för den tjänande
eller den härskande fastigheten utan att för den andra medföra olägen­
het av betydelse.

5 § Kan i fall som avses i 4 § första stycket olägenheten ej undanröjas

genom ändring, får servitutet upphävas.

Servitut får även upphävas, om till följd av ändrade förhållanden

servitutet ej behövs för den härskande fastigheten eller nyttan av servi­

tutet är ringa i jämförelse med belastningen på den tjänande fastigheten.
Detsamma gäller, om servitutet under avsevärd tid ej utövats och om­
ständigheterna även eljest är sådana att det måste anses övergivet.

6 § För ändring eller upphävande av servitut vid sådan fastighetsreg­
lering som avser ändring i fastighetsindelningen gäller icke de i 4 och
5 §§ föreskrivna särskilda villkoren, om åtgärden är av betydelse för

regleringen.

7 § I samband med att servitut bildas genom fastighetsreglering får
servitut, som redan finns och ej kan utövas jämsides med det nya,

ändras eller upphävas även om det icke skulle vara medgivet enligt
4�6 §§.

8 § Efter överenskommelse mellan ägarna av den härskande och den

tjänande fastigheten får servitut ändras eller upphävas genom fastig­

hetsreglering utan hinder av 4�7 §§.

9 § Servitut som bildats enligt 2�6 kap. vattenlagen eller motsvarande

äldre lagstiftning får ej ändras eller upphävas genom fastighetsregle­

ring. Om servitut tillkommit med stöd av 7 eller 8 kap. vattenlagen

eller motsvarande äldre bestämmelser eller enligt lagstiftningen om
ägofred eller enskilda vägar eller enligt lagen den 16 december 1966
(nr 700) om vissa gemensamhetsanläggningar, får åtgärd som nyss

nämnts företagas endast om åtgärden sker i samband med en annan
fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.

10 § Servitut får bildas, ändras eller upphävas utan särskild ansökan,

om åtgärden är av betydelse för annan fastighetsregleringsåtgärd och
företages i samband med denna.

8 kap. Särskilda bestämmelser om inlösen

1 § Har fastighetsreglering till syfte att inom område, som omfattar

mark till ett flertal fastigheter med skilda ägare, åstadkomma en allmän

förbättring av fastighetsbeståndet och är det ett väsentligt intresse från

allmän synpunkt att storleksförändringar därvid genomföres, får fastig­

hetsbildningsmyndigheten förordna att fastighet som ingår i regleringen

eller del av sådan fastighet skall genom inlösen avstås för att överfö­

ras till annan fastighet. För inlösen gäller de begränsningar som före-

skrives i 2 och 3 §§,

2383

¬

background image

SFS 1971:1035

2 § Inlösen får ej ske, om syftet med överföringen skäligen kan vin­
nas på annat sätt.

Fastighet får icke till någon del inlösas, om den uppfyller de i 3 kap.

uppställda kraven på lämplighet. Ej heller får mark som ingår i eller
är avsedd att intagas i gemensamhetsskog inlösas.

Om del av fastighet efter regleringens genomförande icke lämpligen

skulle kunna användas tillsammans med fastighetens övriga ägor och ej

heller med fördel skulle kunna utnyttjas för sig, får inlösen av fastighets­

delen ske, även om fastigheten uppfyller lämplighetskraven i 3 kap.

3 § Inlösen får icke ske, om avsevärd olägenhet därigenom skulle

uppkomma för fastighetens ägare eller brukare. Vid bedömning huruvida

sådan olägenhet skulle uppkomma får hänsyn icke tagas till anordning

som vidtagits i syfte att hindra inlösen.

4 § Tillhör enligt tomtindelning särskilda delar av tomt olika ägare,
får ägare av sådan tomtdel på begäran lösa återstoden av tomten utan
hinder av de inskränkningar beträffande inlösen som framgår av 5 kap.
7 § och av 1�3 §§ i detta kapitel. Yrkas inlösen av flera, äger den

företräde vars tomtdel vid uppskattning åsättes största värdet. �sättes

tomtdelama lika värde, äger den företräde som först yrkat inlösen.
Om ändringar i fastighetsindelningen samtidigt genomföres med till-
lämpning av 5 kap., skall dessa beaktas vid uppskattningen.

2384

5 § �garen av fastighet som inlöses är berättigad till ersättning mot­
svarande fastighetens marknadsvärde. Inlöses del av fastighet, skall in­

trångsersättning utgå med belopp motsvarande den minskning av fas­

tighetens marknadsvärde som uppkommer genom åtgärden. Uppkom­

mer eljest genom inlösen skada för ägaren, skall också sådan skada
ersättas.

Har sedan fastighetsreglering sökts kostnad nedlagts på fastigheten i

uppenbar avsikt att höja ersättningen, skall den därigenom uppkomna

ökningen av fastighetens värde icke beaktas vid ersättningens bestäm­

mande.

6 § Om annan särskild rätt än fordran upphör till följd av inlösen,

äger 5 § och 5 kap. 12 § tredje stycket motsvarande tillämpning.

7 § När fråga om inlösen av fastighet eller fastighetsdel uppkommer,
skall underrättelse därom delges ägaren och övriga berörda sakägare,
innan frågan företages till slutlig behandling, samt anmälan göras till

inskrivningsmyndigheten för anteckning i iastighetsboken. Delgivning

får ej ske i sådan särskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 § andra

stycket.

�garen är skyldig a tt för fastighetsbildningsmyndigheten uppge inne­

havare av servitut, nyttjanderätt och rätt till elektrisk kraft. Underlåter
han det utan giltigt skäl och uppstår skada för rättighetshavare till följd

av underlåtenheten, skall han ersätta skadan. �garen skall erinras om
detta i samband med att underrättelse enligt första stycket lämnas ho­

nom.

Förordnande om inlösen skall upptagas i fastighetsbildningsbeslutet.

¬

background image

8 § Har tillträde av inlöst mark skett, skall på yrkande av den som

SFS 1971: 1035

avstått marken föreskrivas att förskott skall utgå i avräkning på den

ersättning som slutligt fastställes. Vad som nu sagts gäller dock ej, om
det är uppenbart att förskottet skulle uppgå till endast obetydligt belopp.

I beslut om förskott skall anges av vilka sakägare förskottet skall

erläggas.

9 kap. Särskilda bestämmelser om gemensamma arbeten

1 § Anläggningsarbete eller liknande åtgärd skall efter beslut av fas­

tighetsbildningsmyndigheten verkställas under förrättningen som ett
för sakägarna gemensamt arbete enligt denna lag, om det främjar fas­
tighetsregleringens syfte och arbetet ej lämpligen bör ombesörjas av

enskild sakägare.

Beslut enligt första stycket får ej avse sådant företag som skulle vä­

sentligt ändra arten och omfattningen av regleringen och ej heller annat
företag enligt vattenlagen än dikning.

Kan till följd av andra stycket företag icke utföras som gemensamt

arbete enligt denna lag eller är sådant utförande icke lämpligt, får
fastighetsbildningsmyndigheten förordna om prövning enligt vattenlagen,

lagen den 3 september 1939 (nr 608) om enskilda vägar eller lagen om
vissa geme nsamhetsanläggningar.

2 § Gemensamt arbete ombes�rjes av sakägarna enligt vad de överens­
kommer. Om sakägare begär det eller fastighetsbildningsmyndigheten

finner det behövligt, skall dock arbetet och vad som sammanhänger

därmed ombesörjas av en eller flera sysslomän. .

3 § Har syssloman utsetts för att ombesörja gemensamt arbete, be­

slutar fastighetsbildningsmyndigheten, om det behövs, hur kostnaderna

för företaget skall fördelas i avvaktan på slutligt avgörande av kost­

nadsfördelningen. Sakägarna är skyldiga att i enlighet med beslutet för­
skottera de för sysslomannens verksamhet behövliga medlen på grundval
av debiteringslängd som upprättas av sysslomannen.

I debiteringslängden skall anges det belopp som utdebiteras, vad som

belöper på varje sakägare och när betalning skall ske. Längden skall
framläggas för granskning på förrättningssammanträde.

4 § �r sakägare missnöjd med utdebiteringen, kan han begära rättelse

hos fastighetsbildningsmyndigheten. Begäran om rättelse skall fram­

ställas vid det sammanträde då längden framlägges för granskning.

Om myndigheten ej förordnar annat när den prövar begäran om rät­

telse, får debiterat och till betalning förfallet belopp uttagas enligt ut-

sökningslagens bestämmelser om fordran, för vilken betalningsskyldighet

ålagts genom dom som äger laga kraft.

Kan förskott som påförts sakägare ej uttagas hos honom, skall sysslo­

mannen fördela bristen mellan övriga sakägare i förhållande till deras in­
bördes bidragsskyldighet.

2385

¬

background image

SFS 1971:1035

5 § När syssloman frånträder sitt uppdrag, skall han avge redovis­

ning för sin förvaltning. Redovisningen skall framläggas på förrättnings­

sammanträde.

Fastighetsbildningsmyndigheten kan förelägga syssloman att lämna

upplysningar om förvaltningen. Myndigheten kan också förordna någon

att granska förvaltningen och avge berättelse över granskningen.

Sakägare som vill k landra sysslomannens redovisning eller eljest f öra

talan mot denne med anledning av förvaltningen skall väcka talan vid

fastighetsdomstol, som anges i 15 kap. 1 §, inom tre månader från

den dag då redovisningen framlades på sammanträde. Väckes ej talan
inom denna tid, är rätten till t alan förlorad, om talan ej grundas på att

sysslomannen begått brottslig handling.

6 § Syssloman skall inhämta sakägarnas mening i fråga som är av
större vikt för arbetets genomförande. På framställning av syssloman
skall fastighetsbildningsmyndigheten hålla sammanträde med sakägarna

för behandling av fråga som omfattas av sysslomannens uppdrag.

7 § Har gemensamt arbete utförts enligt denna lag, skall fastighets­

bildningsmyndigheten, om det behövs, förordna att fråga rörande det
framtida underhållet och driften av den utförda anläggningen skall prö­
vas enligt de särskilda föreskrifter som kan gälla därom.

FJ�RDE AVDELNINGEN

övriga fastighefsbildningsåtgärder

10 kap. Avstyckning

1 § Genom avstyckning kan viss ägovidd av fastighets enskilda mark

eller fastighets andel i samfällighet avskiljas för att utgöra fastighet för
sig eller ingå i sam manläggning.

Avstyckad ägovidd eller andel kallas styckningslott och återstoden av

fastigheten stamfastighet. Med styckningsdel avses såväl stamfastighet
som styckningslott.

2386

2 § �ven samfällighet eller viss ägovidd av samfällighet kan avstyc­

kas. Såsom stamfastighet anses varje fastighet som äger del i samfällig-
heten.

Svarar fastighet som har del i samfälligheten för inteckning, får av­

styckning ske endast om ett belopp, som enligt fastighetsbildningsmyn­
dighetens bedömning motsvarar värdet av fastighetens andel i den

mark som skall avstyckas, inbetalats till myndighet som Konungen be­

stämt. Detta gäller dock icke, om de borgenärer som har panträtt i fas­

tigheten medgivit att avstyckning får äga rum utan att inbetalning skett.

Besväras fastigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de

medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som i 22 kap.

11 § jordabalken föreskrives för relaxation. Medgivande av rättsägare

fordras ej, om avstyckningcn är väsentligen utan betydelse för honom.

¬

background image

I fråga om fördelning av inbetalda medel äger 5 kap. 16 § andra

stycket motsvarande tillämpning.

SFS 1971:1035

3 § Avstyckning från fastighet som besväras av tomträtt får ske en­

dast om fastighetsägaren och tomträttshavaren slutit avtal om inskränk­
ning av området för tomträtten till att avse en av styckningsdelarna

och ansökan om inskrivning av avtalet förklarats vilande enbart i av­

vaktan på fastighetsbildning.

4 § Vid avstyckning från fastighet till vilken hör andel i samfällighet
eller också servitut eller annan särskild rättighet kan bestämmas att an­
delen eller rättigheten skall i sin helhet eller till viss del tilläggas styck­

ningslotten. Rättighet som icke lämpligen kan uppdelas får tilläggas

styckningsdelarna gemensamt.

I den mån ej annat bestämts vid avstyckningen eller följer av 2 kap.

5 § eller särskilda föreskrifter, hör andel och rättighet som avses i första
stycket till stamfastigheten.

5 § Bestämmelserna om bildande av samfällighet och servitut genom
fastighetsreglering äger motsvarande tillämpning vid avstyckning såvitt

avser förhållandet mellan styckningsdelarna.

Vid avstyckning av ägovidd från fastighet som har del i samfälld väg

kan styckningslotten såsom servitut i stamfastigheten tilläggas rätt att

nyttja vägen. Sådant servitut får dock ej bildas, om styckningslottens be­
hov av väg kan tillgodoses bättre på annat sätt.

6 § Avstyckning sker på ansökan av fastighetens ägare.

Har vad som skall avskiljas kommit i särskild ägares hand genom köp

eller annat förvärv, får såväl förvärvaren som fångesmannen begära av­
styckning.

7 § När styckningsdelarna har samme ägare, skall avstyckningen ske i

överensstämmelse med vad denne yrkat eller godkänt,

8 § Har styckningsdelarna skilda ägare, skall till grund för avstyck­

ningen läggas köpehandling eller annan handling varigenom äganderät­

ten uppdelats (grundhandling). Träffar sakägarna skriftlig överenskom­

melse i fråga som har betydelse för avstyckningen, skall även överens­
kommelsen beaktas i den mån den icke strider mot vad som varit avsett
vid tillkomsten av grundhandlingen.

�&terkallar sökanden sin begäran om avstyckning, får förrättningen ej

inställas utan att annan sakägare fått tillfälle att yrka att den fortsattes
och han underlåtit att framställa sådant yrkande.

9 § I fråga om avstyckad fastighets ansvar för sådan fordran som utan

inskrivning är förenad med rätt till betalning ur fastighet äger 6 kap.

11 § andra och tredje styckena jordabalken motsvarande tillämpning.

Detta gäller även om stamfastigheten och den avstyckade fastigheten

är i samme ägares hand.

2387 -

¬

background image

SFS 1971:1035

Vid avstyckning kan fastighetsbildningsmyndigheten fö rordna att ford­

ran som avses i för sta stycket icke skall besvära styckningslotten. Sådant

förordnande får dock meddelas endast om fordringshavaren medger det
eller om det är väsentligen utan betydelse för honom. Förordnandet
skall upptagas i fastighetsbildningsbeslutet.

Första och andra styckena gäller ej, om annat följer av särskilda be­

stämmelser.

10 § Kostnaderna för avstyckning enligt 7 § betalas av sökanden. Vid

annan avstyckning fördelas kostnaderna efter vad som är skäligt.

2388

11 kap. Klyvning

1 § Fastighet som innehas med samäganderätt får på ansökan av del­

ägare genom klyvning uppdelas i lotter vilka kan bilda fastigheter för sig
eller ingå i sammanläggning.

Vid klyvning utlägges särskild lott för varje delägare som yrkar det.

Gemensam lott utlägges för de delägare som begär detta. För sådana
delägare som ej framställt särskilt yrkande utlägges gemensam lott.

Kan fastigheten ej uppdelas enligt delägarnas yrkanden, utlägges ge­

mensam lott i den omfattning som krävs med hänsyn till 3 kap.

2 § Klyvning får även ske, när någon förvärvat andel i fastighet och i
fångeshandlingen bestämts att andelen skall utbrytas. Såväl förvärvaren

som fångesmannen får begära klyvning.

�&terkallar sökanden sin begäran om klyvning, får förrättningen ej

inställas utan att annan sakägare fått tillfälle att yrka att den fortsättes

och han underlåtit att framställa sådant yrkande.

3 § Klyvning får ske endast om någon lott kan utläggas enligt fram­
ställt yrkande.

Fastighet som besväras av tomträtt får ej klyvas, om icke fastighetens

ägare och tomträttshavaren slutit avtal om inskränkning av området för

tomträtten till att avse en av klyvningslotterna och ansökan om inskriv­
ning av avtalet förklarats vilande enbart i avva ktan på fastighetsbildning.

Fastighet med byggnad eller annan anläggning får klyvas endast om

delningen kan u tföras på sådant sätt att det ej innebär avsevärd olägenhet

för delägare att byggnaden eller anläggningen tillföres hans lott.

Skall fastighet enligt domstols förordnande utbjudas till försäljning för

delägarnas gemensamma räkning, får fastigheten klyvas endast om det
visas att försäljning ej kommit till stånd.

4 § Fastighetens enskilda mark och dess ande lar i samfälld mark för­
delas mellan de olika klyvningslottcma, om ej annat följer av bestäm­
melserna i 6 § om bildande av samfällighet. Graderingsvärdet för varje
lott får ej väsentligt understiga delägarens andel i fastighetens grade-
ringsvärde el ler i sådan omfattning överstiga samma andel att avsevärd

olägenhet uppkommer för delägare. I fråga om fastställande av grade-

ringsvärde gäller 5 kap. 9 §.

¬

background image

Vid beräkning av delägares andel bfasliglietens graderingsvärde skali

SFS IWK im

hänsyn tagas till avstyckning eller därmed jämförlig atgard vangenom

visst område avskilts från andel i fastigheten.

5 § Vid klyvning av fastighet till vilken hör servitut eller annan sär­
skild rättighet skall rättigheten i sin helhet tilläggas en av lotterna eller
fördelas mellan lotterna eller vissa av dem. Rättighet som ej lämpligen
kan uppdelas får tilläggas flera lotter gemensamt.

I den mån ej annat bestämts vid klyvningen eller följer av 2 kap. 5 §

eller särskilda föreskrifter, hör rättighet som avses i första stycket till

klyvningslotterna gemensamt.

6 § Bestämmelserna om bildande av samfällighet och servitut genom

fastighetsreglering äger motsvarande tillämpning vid klyvning såvitt avser
förhållandet mellan klyvningslotter.

Mark som på grund av beskaffenheten eller läget ej kan värderas med

tillräcklig säkerhet eller som har så lågt värde att kostnaderna för delning

av marken ej står i rimligt förhållande till v ärdet får avsättas som sam­

fälld för klyvningslotterna, även om det ej är tillåtet enligt 6 k ap. 1 §.

7 § Klyvning skall genomföras på det sätt som medför minsta olägen­

het utan att oskälig kostnad uppkommer.

8 § Bestämmelserna i 5 kap. om ersättning mellan sakägare vid fas­

tighetsreglering och om tillträde äger motsvarande tillämpning vid klyv­
ning.

9 § Med samtycke av berörda delägare får avsteg göras från bestäm­

melserna i 4 § om tilldelning vid klyvning och i 8 § om ersättning mel­
lan delägare samt från 7 §.

Genomföres klyvningen med stöd av samtycke enligt första stycket,

gäller 5 kap. 18 § andra och tredje styckena samt 19 och 20 §§ i till­

lämpliga delar.

10 § Kostnaderna för klyvning fördelas mellan delägarna efter vad

som är skäligt.

12 kap. Sammanläggning

Villkor för sa mmanläggning

1 § Fastigheter som har samme ägare och innehas med lika rätt får

sammanläggas till en fastighet.

Bestämmelserna i detta kapitel om fastighet som sammanlägges med

annan gäller även del av fastighet som genom avstyckning eller klyvning
utbrytes för sammanläggning.

2 § Utan hinder av villkoren i 1 § får fastigheter som tillhör äkta ma­

kar var för sig eller innehas med o lika rätt i äktenskapet sammanläggas,

om makarna träffar avtal om sin rätt i den fastighet som bildas genom
sammanläggningen. Sådant avtal skall upprättas i samma form som äk-

2389

151�SFS 1971

¬

background image

SFS 1971:1035

tenskapsförord. Tillhör fastigheterna ena maken som enskild egendom
och som giftorättsgods, skall genom avtalet bestämmas att den nybildade
fastigheten i sin helhet skall vara den makens enskilda egendom eller

giftorättsgods. Tillhör fastigheterna makarna var för sig, skall bestäm­

mas att makarna skall äga var sin andel i den nybildade fastigheten som
enskild egendom eller giftorättsgods. Vardera makens andel skall utgöra
hälften, om ej annat avtalats. Innefattar avtalet gåva, äger 8 kap. 5 §
giftermålsbalken motsvarande tillämpning.

Fastighet som make fått i gåva av annan än andra maken med villkor

att den skall vara hans enskilda egendom eller som make erhållit genom

testamente med sådant villkor eller som tillfallit make i arv och om vil­
ken arvlåtaren genom testamente meddelat sådan föreskrift får ingå i

sammanläggning med stöd av avtal som avses i första stycket endast om
den nybildade fastigheten enligt avtalet skall vara den makens enskilda
egendom.

3 § Om någon genom avtal eller annan rättshandling tillförsäkrats

rätt att återtaga eller lösa fas tighet, får fastigheten icke ingå i sam man­

läggning utan medgivande av rättighetshavaren.

Fastighet som besväras av tomträtt får ej sammanläggas med an­

nan fastighet som besväras av beviljad eller sökt inskrivning. Samman­

läggning f år ej heller ske, om icke fastighetsägaren och tomträttshava-
ren slutit avtal om utvidgning av området för tomträtten till att avse

hela den nybildade fastigheten och ansökan om inskrivning av avtalet

förklarats vilande enbart i avvaktan på fastighetsbildning.

4 § För att fastighet skall få ingå i sammanläggning krävs att ägaren
har lagfart på fastigheten eller att ansökan om lagfart förklarats vilande
och hinder mot bifall till ansökningen icke föreligger om fastighetsbild­

ningen genomföres.

�r talan väckt om bättre rätt eller om lösningsrätt till fastigheten eller

är rätten till fastigheten i annat fall tvistig, får fastigheten ej ingå i sam­

manläggning. Detsamma gäller, om fastigheten är utmätt eller eljest

skall säljas i den ordning som föreskrives fö r utmätt fast egendom. Ut­

mätning som återgår, om sammanläggning kommer till stånd, skall dock

ej beaktas.

5 § Besväras mer än en av fastigheterna av beviljad eller sökt inskriv­

ning får sammanläggning ske endast om

1. ingen av fastigheterna besväras av andra inskrivningar än sådana

som gäller i samma inbördes ordning i den eller de andra eller, om i nå­

gon av fastigheterna dessutom finns särskild inskrivning, denna gäller
med sämre rätt, eller

2. fastigheternas ägare samt innehavare av panträtt eller annan rättig­

het, som inskrivningen avser, medgivit sammanläggningen på grundval

av förslag till företrädeso rdning för inskrivningarna i den nybildade fas­
tigheten.

2390

6 § Vid tillämpning av 5 § beaktas ej inskrivning för scrvitut, nyttjan­
derätt eller rätt till elektrisk kraft, om rättigheten icke rör mark som

skall ingå i sammanläggningen. Hänsyn tages ej heller till sådan inteck-

¬

background image

ning som avses i 10 kap. 2 § andra stycket eller till inskrivning beträf­
fande vilken ansökan gjorts om dödning eller relaxation i fastighet som

ingår i sammanläggningen, såvida hinder mot åtgärden icke föreligger
om fastighetsbildningen genomföres.

Medgivande enligt 5 § 2 fordras ej från fastighetsägare eller rättighets-

havare, om det är väsentligen utan betydelse för hans säkerhet att försla­

get till f öreträdesordning tillämpas.

SFS 1971:1035

Verkan av sammanläggning

7 § Om sammanläggnings inverkan på omfattningen av inteckning
finns bestämmelser i 6 kap. 16 § jordabalken. Dessa äger motsvarande

tillämpning i fråga om sådan fordran som utan inskrivning är förenad
med rätt till betalning ur fast egendom.

Sådan inskrivning som avses i 6 § första stycket besvärar efter sam­

manläggning icke den nybildade fastigheten.

Ansökan om inskrivning i fastighet, som sammanlagts med annan,

skall anses avse den nybildade fastigheten.

Innebär avtal enligt 2 § att den nybildade fastigheten skall utgöra

egendom vari makarna äger var sin andel, skall efter sammanläggning
den för vardera maken beviljade eller sökta lagfarten avse den andel i

fastigheten som tillkommer honom.

Förfarandet vid samma nläggning

8 § Sammanläggning sker på ansökan av fastigheternas ägare.

Fastighetsbildningsmyndigheten får utan ansökan upptaga fråga om

sammanläggning, om fastigheterna beröres av fastighetsreglering som
sker i syfte att åstadkomma en allmän förbättring av fastighetsbeståndet
inom ett område eller om annan fastighetsbildning är beroende av sam­
manläggningen. Sammanläggning får ej ske, om ägaren av fastigheterna

bestrider åtgärden och den kan antagas orsaka honom olägenhet av

någon betydelse.

9 § Fastighetsbildningsmyndigheten skall först pröva huruvida hinder
mot sammanläggningen möter i annat hänseende än som avses i 5 och
6 §§. Om förrättningen därvid icke inställes, skall yttrande inhämtas
från inskrivningsmyndigheten.

10 § Inskrivningsmyndighetens yttrande skall avges snarast möjligt.

Det skall grundas på fastighetsboken och vad som eljest är känt för myn­
digheten. I yttrandet skall anges huruvida hinder mot sammanläggning

möter enligt 1�6 §§. Om i ärend et åberopas avtal enligt 2 §, skall vidare

anges huruvida avtalet är lagligen beskaffat.

Finner inskrivningsmyndigheten att mot sammanläggningen möter

hinder som bör kunna avlägsnas utan större dröjsmål, skall sökanden
eller annan, som kan antagas vara villig att medverka, uppmanas att vid­
taga behövliga å tgärder.

2391

¬

background image

SFS 1971:1035

11 § Förslag till företrädesordning upprättas av inskrivningsmyndig­

heten. Härvid skall iakttagas att rättighetshavares säkerhet rubbas så litet
som möjligt. Sammanträde får hållas med fastigheternas ägare och rät-

tighetshavarna för förhandling om företrädesordningen.

12 § Berör sammanläggning fastigheter som lyder under mer än en

inskrivningsmyndighet, skall yttrande inhämtas från någon av myndig­

heterna. Den myndighet hos vilken yttrande begärts skall inhämta behöv­
liga upplysningar från den eller de andra.

13 § När inskrivningsmyndighetens yttrande inkommit, skall fastig­

hetsbildningsmyndigheten snarast möjligt fortsätta prövningen av ären­

det.

Om sammanläggning genomföres på grundval av företrädesordning,

fastställes denna i fastighetsbildningsbeslutet.

Kostnader för sammanläggning

14 § Kostnaderna för sammanläggning betalas av sökanden. Sker sam­

manläggning utan ansökan, fördelas kostnaderna efter vad som är skä­

ligt.

2392

13 kap. Fastighetsbildning för samordning med kom munal indelning

1 § Har fastighet enskild mark på ömse sidor om kommungräns, skall

fastighetsindelningen än dras så, att den överensstämmer med den kom­

munala indelningen. �ndringen skall ske genom fastighetsreglering eller
avstyckning. Om de t är nödvändigt, får fastighetsbildningen genomföras

utan att de i 3 kap. föreskrivna villkoren iakttages. Vid fastighetsregle­
ring får avsteg göras även från 5 kap. 4 §, om sakägare ej motsätter

sig detta.

Består samfällighet av mark inom olika kommuner, skall fastighets­

indelningen genom fastighetsreglering eller avstyckning anpassas till den
kommunala indelningen, om det kan ske utan att denna lag åsidosättas.

2 § Fastighetsbildning enligt 1 § sker på ansökan av länsstyrelsen.

Har beslut meddelats om ändring i den kommunala indelningen, får

fastighetsbildning som föranledas av ändringen genomföras utan hinder
av att ändringen ännu ej trätt i kraft.

3 § Fastighetsbildning enligt 1 § skall om möjligt genomföras så, att
fastighet ej kommer att ha andel i samfällighet inom annan kommun.
Vid förrättning som föranledas av ändring i den kommunala indelningen

får, om hinder eljest icke möter, fastighetsreglering eller avstyckning

företagas utan särskild ans ökan f�r a tt fastighet, som genom indelnings­
ändringen fått andel i samfällighet inom annan kommun, skall skiljas

från andelen.

Vid avstyckning från fastighets enskilda mark skall som styckningslott

avskiljas den del vars ägovidd är minst, om ej särskilda förhållanden för­
anleder annat.

¬

background image

4 § Fastighetsbildningsmyndigheten skall underrätta kommunerna om

SFS 1971:1035

förrättning enligt detta kapitel.

5 § Kostnaderna för åtgärd som sker med anledning av bestämmel­
serna i detta kapitel får ej påföras sakägare. �gare av fastighet som
delas eller ändras skall kostnadsfritt få utdrag av förrättningskarta, om

sådan upprättas.

Ersättning till syssloman bestämmes i fall som här avses alltid av fas­

tighetsbildningsmyndigheten.

FEMTE AVDELNINGEN

Fastighetsbestämning

14 kap.

1 § Uppkommer vid fastighetsbildning fråga om fastighetsindelningens

beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av servitut som bildats
på annat sätt än enligt 2�6 kap. vattenlagen eller motsvarande äldre
lagstiftning, skall frågan prövas vid fastighetsbestämning, om det behövs

för fastighetsbildningen.

På ansökan av sakägare får även i annat fall fastighetsbestämning ske

för prövning av fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om

beståndet eller omfånget av servitut som tillkommit vid avvittring eller

enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda vägar eller
enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar, såvida icke frågans
avgörande uppenbarligen är utan betydelse för sökanden. Samma

rätt att påkalla fastighetsbestämning tillkommer byggnadsnämnden så­

vitt gäller område med stadsplan eller byggnadsplan eller område be­
träffande vilket fråga väckts om upprättande av sådan plan.

2 § Fastighetsbestämning handlägges av fastighetsbildningsmyndig­
heten vid förrättning. Beträffande sådan förrättning äger 4 kap. 1�
24 §§, 28 § första stycket, 31�40 §§ och 42 § motsvarande tillämpning.

Har fastighetsbestämningen samband med fastighetsbildning, hand­

lägges åtgärderna gemensamt vid en förrättning, om icke särskilda skäl

föranleder annat.

3 § Fastighetsbildningsmyndigheten skall vid förrättningen klargöra
fastighetsbestämningens omfattning för sakägarna och därvid noga
ange vilka frågor som skall avgöras. Vidare skall myndigheten utreda
de omständigheter som är av betydelse för fastighetsbestämningen. Re­
sultatet av utredningen skall framläggas för sakägarna.

4 § Fråga som upptagits vid fastighetsbestämning avgöres genom be­

slut av fastighetsbildningsmyndigheten (fastighetsbestämningsbeslut).

Fastighetsbestämningsbeslut som rör omfattningen av allmänt vatten­

område är utan verkan, i den mån det senare visas a tt det avviker från
vad som föreskrivas i lag.

2393

¬

background image

SFS 1971: 1035

5 § Avser fastighetsbestämning fråga om sträckningen av annan gräns

än sådan som rör allmänt vattenområde och träffas skriftlig överens­
kommelse om gränsens sträckning, skall överenskommelsen läggas till
grund för fastighetsbestämningsbeslutet. �verenskommelse får ej träffas,

förrän gränssträckningen utstakats i behövlig omfattning. I överens­

kommelsen behöver icke deltaga andra sakägare än de som är närva­
rande vid sammanträde då frågan behandlas eller, om förrättningen
handlägges utan sammanträde, som vid förrättningen fört talan i frågan.

�verenskommelse skall icke beaktas, om' iden avtalade sträckningen

väsentligt avviker från gränsens rätta läge eller överenskommelsen skulle
medföra att fastighets värde undergår minskning av betydelse eller att
olägenhet uppkommer från allmän synpunkt.

6 § Fastighetsbildningsmyndigheten får göra sådan jämkning av gräns

som fordras för att gränsen skall få en ändamålsenlig sträckning i tek­

niskt h änseende.

7 § Sträckningen av gräns skall anges på förrättningskartan i enlighet

med fastighetsbestämningsbeslutet. Om karta icke upprättats, skall

sträckningen beskrivas i förrättningshandlingarna. Gränsen skall även

utstakas och utmärkas i behövlig omfattning. Utstakningen skall ske

senast vid beslutets meddelande. Om det är lämpligt, får utmärkningen

verkställas efte r förrättningens avslutande. Angående sådan åtgärd skall

sakägarna underrättas i god tid. Underrättelsen lämnas genom skrift­

ligt meddelande eller i såd an särskild ordning som beslutats enligt 4 kap.

20 § andra stycket.

8 § Har fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut mot vilket

talan skall föras särskilt, skall beslutet samt karta och annan handling

som fordras för klarläggande av beslutets innebörd hållas tillgängliga
hos myndigheten under besvärstiden.

9 § Om avslutande av förrättning vid vilken även handlägges fråga
om fastighetsbildning och om åtgärder i samband med avslutandet

gäller 4 kap. 29 och 30 §§.

Beträffande annan förrättning äger 4 kap. 29 § motsvarande tillämp­

ning. Byggnadsnämnden skall dock alltid underrättas om avslutande av

förrättning som sökts av nämnden.

10 § Kostnaderna för fastighetsbestämning fördelas mellan sakägarna

efter vad som är skäligt. �r byggnadsnämnden sökande, skall kostna­
derna betalas av kommunen, i den mån särskilda skäl föranleder detta.
Bestämmelserna i 2 kap. 6 § om betalningsskyldighetens fördelning
när överenskommelse föreligger mellan sakägarna och om ansvaret för
kostnaderna när ansökan avvisas eller förrättning inställes äger mot­

svarande tillämpning beträffande fastighetsbestämning.

Sker fastighetsbestämning i samband med fastighetsbildning enligt 13

2394

kap., skall i stället för första stycket tillämpas 5 § i nämnda kapitel.

¬

background image

SJ�TTE AVDELNINGEN

SFS 1971:1035

Rättegången i fastighetsbildningsmål

15 kap. Fullföljd till fastighetsdomstol

1 § Mål som fullföljes enligt bestämmelserna i detta kapitel (fastighets­

bildningsmål) prövas av den fastighetsdomstol inom vars domkrets

marken är belägen. Ligger marken under flera fastighetsdomstolar, upp­
tages talan av den domstol under vilken huvuddelen ligger.

2 § Talan mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut föres särskilt,
om myndigheten

1. avvisat ansökan om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning

eller avvisat ombud eller biträde,

2. ogillat jäv mot förrättningsman,
3. beslutat i fråga om förskott på inlösenersättning,

4. beslutat i fråga om ersättning till sakkunnig eller syssloman eller

till sådan skadelidande som avses i 4 kap. 38 §,

5. beslutat i fråga om rättelse enligt 4 kap. 42 §,
6. beslutat att gemensamt arbete skall utföras enligt denna lag eller

att fråga om sådant arbete skall prövas enligt annan lagstiftning,

7. beslutat enligt 9 kap. 3 § om fördelning av kostnaderna f�r gemen­

samt arbete eller enligt 9 kap. 4 § om utdebitering av sådana kostnader,

8. beslutat att syssloman som fått i uppdrag att ombesörja gemensamt

arbete skall skiljas från uppdraget.

Talan enligt denna paragraf föres genom besvär som skall inges till

fastighetsdomstolen inom två veckor från den dag då beslutet medde­
lades. Besvär får anföras av sakägare. Mot beslut som avses i 1, 4, 5

och 8 får talan föras även av annan som beslutet rör.

3 § Talan mot tillståndsbeslut föres särskilt genom besvär som skall

inges till fastighetsdomstolen inom fyra veckor från den dag då beslutet
meddelades. Detsamma gäller fastighetsbildnings- och fastighetsbestäm-
ningsbeslut, om fastighetsbildningsmyndigheten förordnar att talan mot
beslutet skall föras särskilt.

Förordnande att talan skall föras särskilt får meddelas endast om det

främjar en ändamålsenlig handläggning. Om fastighetsbildningsbeslut ej
innefattar medgivande till fastighetsbildningen i dess helhet, fordras vi­

dare att tillståndsbeslut meddelas samtidigt eller att lagakraftägande så­
dant beslut föreligger.

Besvär enligt denna paragraf får anföras av sakägare.

4 § Menar sakägare att förrättningen onödigt uppehälles genom fas­

tighetsbildningsmyndighetens beslut eller är han missnöjd med beslut

varigenom förordnande enligt 5 kap. 21 § meddelats eller medgivande

enligt 5 kap. 22 § vägrats, får han föra talan mot beslutet genom be­

svär hos fastighetsdomstolen. Sådan talan är ej inskränkt till viss tid.

5 § Talan får ej föras mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut att

gilla invändning om jäv.

2395

¬

background image

6 § I annat fall än som avses i 2�5 §§ föres talan mot beslut eller
åtgärd av fastighetsbildningsmyndigheten genom besvär som skall in­
ges till fastighetsdomstolen inom fyra veckor från den dag då förrätt­

ningen förklarades avslutad eller inställd.

I fråga om åtgärd varigenom gräns utmärkts får besvär anföras inom

ett år från den dag då uppgift om fastighetsbildningen eller fastighets­
bestämningen infördes i fastighetsregistret eller, om utmärkningen gjorts
först efter nämnda dag, från det åtgärden slutfördes.

Besvär enligt denna paragraf får anföras av sakägare. Den som ålagts

att betala ersättning eller kostnad får föra talan mot beslutet, även om
han ej är sakägare.

7 § Talan mot tillstånds- eller fastighetsbildningsbeslut får föras av

byggnadsnämnden på sätt och inom tid som gäller för sakägare.

8 § Finner länsstyrelsen att tillstånds- eller fastighetsbildningsbeslut

strider mot sådan bestämmelse i denna lag som meddelats till förmån
för allmänt intresse, får länsstyrelsen föra talan mot beslutet på sätt och
inom tid som gäller för sakägare.

Första stycket gäller icke fastighetsbildning inom område med stads­

plan eller inom område med byggnadsplan om åtgärden rör endast mark

som enligt planen är avsedd för annat än jordbruksändamål.

9 § Mot beslut om inställande av förrättning som begärts av länssty­

relsen eller byggnadsnämnden får sökanden föra talan i likhet med
vad som gäller för sakägare.

Motsvarande rätt tillkommer den som sökt fastighetsreglering enligt

5 kap. 3 § andra stycket.

10 § Finner fastighetsregistermyndigheten att uppgift om fastighets­

bildning eller fastighetsbestämning icke kan införas i registret på grund

av fel eller oklarhet i förrättningen och kan rättelse ej vinnas i den ord­

ning som anges i 4 kap. 42 §, får myndigheten söka rättelse hos fastig­

hetsdomstolen. Detsamma gäller, om myndigheten finner att registrering
i enlighet med förrättningen skulle äventyra fastighetsredovisningens till­
förlitlighet eller på annat sätt föranleda rättsosäkerhet.

I fråga om talan enligt denna paragraf äger bestämmelserna om be­

svär i 16 kap. motsvarande tillämpning. Talan är ej inskränkt till viss tid.

11 § Har samtliga sakägare och andra, som har rätt att anföra besvär,

genom påskrift på förrättningsprotokollet eller i skriftligt meddelande

som kommit fastighetsbildnings- eller fastighetsregistermyndigheten till

handa godkänt förrättning, förrättningsbeslut eller g ränsutmärkning, får
besvär icke anföras mot vad som god känts.

2396

16 kap. Förfarandet vid fastighets domstol

1 § �r talan i fastighetsbildningsmäl icke fullföljd på föreskrivet sätt

eller inom rätt tid, skall den omedelbart avvisas av fastighetsdomstolen.

¬

background image

2 § Vid besvärsinlaga skall fogas två avskrifter av inlagan och därtill
hörande handlingar. Behöver domstolen för delgivning eller därmed

jämförlig åtgärd ytterligare avskrifter, är klaganden skyldig att tillhanda­

hålla dem. �r avskrifter icke tillgängliga när de behövs, får domstolen
ombesörja dem på klagandens bekostnad.

Första stycket gäller icke karta, ritning eller annan bilaga a v vidlyftig

beskaffenhet, om avskrift av handlingen kan undvaras utan väsentlig

olägenhet.

SFS 1971:1035

3 § Om fastighetsdomstolen finner att sakägare bör höras över besvä­
ren, skall besvärsinlagan med därvid fogade handlingar delges sakäga­

ren och föreläggande meddelas honom att inkomma med skriftlig för­
klaring.

Fordras för målets beredande eller avgörande att yttrande inhämtas

från länsstyrelsen, byggnadsnämnden eller annan myndighet eller från
sakkunnig eller att skriftligt bevis företes, särskilt sammanträde hålles

eller annan liknande åtgärd vidtages, skall domstolen utan dröjsmål för­

ordna därom.

4 § När målet beretts till huvudförhandling, skall fastighetsdomstolen
bestämma tid och plats för denna. För behandling av rättegångsfråga
eller del av saken som kan avgöras särskilt får huvudförhandling utsät­

tas, fastän målets beredande i övrigt ej avslutats.

5 § Till huvudförhandlingen skall sakägarna kallas. Sakägare vars

närvaro uppenbarligen är utan betydelse för hans rätt eller eljest för

målets avgörande behöver dock ej kallas.

Har talan fullföljts av företrädare för allmänt intresse, skall denne

kallas till förhandlingen. När sakägares besvär rör allmänt intresse, kal­

las länsstyrelsen eller, om målet avser sådan fastighetsbildning som an­

ges i 15 kap. 8 § andra stycket, byggnadsnämnden.

Företrädare för eller tjänsteman vid myndighet vars verksamhet be-

röres av målet kan kallas för att lämna upplysningar. För detta ända­
mål kan även förrättningslantmätaren kallas.

Kallelse skall delges.

6 § Fastighetsdomstolen får handlägga och avgöra målet utan hin­

der av att sakägare eller annan som kallats till huvudförhandling uteblir.

7 § Föreskrifterna i 5 och 6 §§ gäller i tillämpliga delar även annan
förhandling än huvudförhandling.

8 § Fastighetsdomstolen får avgöra mål utan huvudförhandling, om

huvudförhandling kan antagas sakna betydelse för prövningen samt sak­
ägare eller företrädate för allmänt intresse icke begärt sådan förhand­
ling. Om talan fullföljts enligt 15 kap. 2, 4 eller 10 § eller om domsto­

len finner uppenbart att talan är ogrundad, får målet alltid avgöras

utan huvudförhandling.

För prövning som ej avser själva saken fordras icke huvudförhandling.

Har domstolen beslutat att mål skall avgöras utan huvudförhandling

och är det ej uppenbart att sakägare eller företrädare för allmänt in­
tresse redan slutfört sin talan, skall tillfälle därtill lämnas honom.

2397

¬

background image

SFS 1971:1035

9 § Har talan fullföljts mot beslut vid förrättning som ej avslutats,

kan fastighetsdomstolen föreskriva att förrättningshandläggningen skall

avbrytas helt eller till viss del eller att handläggning som avbrutits skall

fortgå oberoende av den vid domstolen förda talan. Sådan föreskrift

träder i k raft genast och gäller till dess annat förordnas.

10 § Fastighetsdomstolens avgörande av saken sker genom utslag.

Detta skall grundas på vad som förekommit vid syn eller annan förhand­
ling och vad handlingarna innehåller i övrigt.

Bestämmelserna i rättegångsbalken om avfattning av dom i tvistemål

och om meddelande av sådan dom äger motsvarande tillämpning på ut­
slag i fastighetsbildningsmål.

Skall i ett mål flera frågor avgöras och kan de särskiljas, får utslag

ges beträffande någon av frågorna, fastän handläggningen av de övriga
ej avslutats.

11 § När talan fullföljts av sakägare, får fastighetsbildningsmyndig­

hetens beslut eller åtgärd ändras endast om övriga sakägare och, när
besvären rör allmänt intresse, länsstyrelsen eller byggnadsnämnden fått

tillfälle att yttra sig. �ndring till fördel för sakägare får dock ske, även

om han icke haft tillfälle att yttra sig. Vad som nu föreskrivits äger

motsvarande tillämpning, när talan fullföljts av företrädare för allmänt
intresse eller av fastighetsregistermyndigheten.

Om domstolen finner att besvären bör föranleda ändring i avslutad

förrättning eller i fastighetsbildnings- eller fastighetsbestämningsbeslut

mot vilket talan fullföljts särskilt, får domstolen göra ändring även i del

som icke �verklagats, om det behövs för att uppenbar motstridighet eller
oenhetlighet icke skall uppkomma i förrättningen eller beslutet.

Finner domstolen att beträffande förrättning föreligger sådan om­

ständighet som avses i 15 kap. 10 §, får domstolen besluta om behövlig

åtgärd, även om besvären icke avsett ifrågavarande del av förrättningen.

12 § Kan fastighetsdomstolen ej utan olägenhet rätta fel i förrättning,

skall domstolen undanröja fastighetsbildningsmyndighetens beslut och

åtgärder i den omfattning de påverkas av felet samt visa förrättningen
åter till myndigheten. Domstolen kan därvid meddela föreskrifter för

vinnande av rättelse.

Har efter förrättningens avslutande talan förts mot beslut om fastig­

hetsbildning eller fastighetsbestämning och återkallar den som sökt åt­
gärden sin ansökan, skall förrättningen undanröjas i den del som åter-

kallelsen avser, om övriga som fört talan vid förrättningen eller dom­

stolen och som själva haft rätt att påkalla åtgärden samtycker. I fall
som anges i 10 kap. 8 § andra stycket och 11 kap. 2 § andra stycket
fordras alltid samtycke av övriga sakägare.

2398

13 § Den som med stöd av 5 § tredje stycket eller 7 § kallats för att

lämna upplysningar har rätt till ersättning för sin inställelse enligt sär­
skilda bestämmelser. Sakägare får ej åläggas att betala kostnad som

föranledes härav.

¬

background image

14 § Fastighetsdomstolen kan, efter vad som är skäligt med hänsyn

SFS 1971; 1035

till omständigheterna, förordna att sakägare som förlorar målet skall
ersätta annan sakägare dennes rättegångskostnad. I mål om inlösener­

sättning skall dock sakägare som avstår mark eller särskild rättighet
få gottgörelse för sin kostnad oberoende av utgången i m ålet.

Första stycket gäller ej, om annat följer av 18 kap. 6 eller 8 § rätte­

gångsbalken.

Vinner sakägare mål mot företrädare för allmänt intresse, kan dom­

stolen tillerkänna honom ersättning för rättegångskostnad, om synner­
liga skäl föreligger. Sådan ersättning skall utges a v statsverket eller, om
endast byggnadsnämnden företräder det allmänna intresset, av kom­

munen.

Skall i annat fall än som avses i 13 § kostnad för bevisning eller sär­

skild åtgärd enligt rättens beslut utgå av allmänna medel, kan domstolen

när det är skäligt förordna att kostnaden skall stanna på statsverket.

15 § Har besvär anförts över avslutad förrättning, skall fastighetsdom­

stolen ofördröjligen och senast inom fyra dagar tillställa fastighetsregis­

termyndigheten avskrift av besvärsinlagan.

Sedan domstolens utslag eller slutliga beslut i fastighetsbildningsmål

vunnit laga kraft, skall förrättningsakten och avskrift av utslaget eller
beslutet sändas till fastighetsregistermyndigheten. Om förrättningen

skall fortsättas, sändes handlingarna i stället till fastighetsbildningmyn­

digheten. Fullföljes talan mot avgörandet i viss del och kan med anled­
ning av do mstolens avgörande i övrigt fråga uppkomma om registrering,
skall handlingarna sändas till fastighetsregistermyndigheten. Efter re­
gistreringsfrågans handläggning skall myndigheten omedelbart återställa
förrättningsakten.

16 § Föreskrifterna i detta kapitel beträffande sakägare skall tillämpas

även på annan enskild part.

17 kap. Rättegången i hovrätt

1 § Mot fastighetsdomstols utslag eller beslut får, om ej annat är fö­

reskrivet, talan fullföljas i hovrätten genom besvär som inges till fas­

tighetsdomstolen. I stället för den i 52 kap. 1 § rättegångsbalken före­

skrivna tiden av två veckor gäller en tid av fyra veckor.

Besvär får anföras av sakägare och annan enskild part samt av sådan

företrädare för allmänt intresse som kunnat föra talan i frågan vid fa s­

tighetsdomstolen.

2 § Talan får ej föras mot fastighetsdomstolens beslut i dit fullföljd
fråga som avses i 15 kap. 2 § 2�4 och 6�8 eller 4 §.

3 § I fråga om rättegången i hovrätten äger 16 kap. 3, 7 och 9�

14 §§, 15 § andra stycket samt 16 § motsvarande tillämpning. Beträf­

fande skyldigheten att svara för kostnad i mål om inlösenersättning gäl­

ler dock, med tillämpning i övrigt av 18 kap. rättegångsbalken, att den

2399

fe;

¬

background image

SFS 1971:1035

som har att utge inlösenersättning, om ej annat följer av 18 kap, 6 eller
8 § samma balk, alltid själv skall bära sina kostnader samt kostnad som

han orsakar motparten genom att själv fullfölja talan. Vidare skall 16
kap. 15 § andra stycket ej tillämpas när hovrätten återförvisar mål till

fastighetsdomstolen.

Bevis genom syn på stället får upptagas i hovrätten endast om syn­

nerliga skäl föreligger.

18 kap. Rättegången i högsta domstolen

1 § Mot hovrätts utslag eller beslut får, om ej annat är föreskrivet,

talan fullföljas i högsta domstolen genom besvär som inges till hovrät­

ten inom den i 56 kap. 1 § rättegångsbalken föreskrivna tiden.

Besvär får anföras av sakägare och annan enskild part samt av sådan

företrädare för allmänt intresse som kunnat föra talan i frågan i hov­

rätten.

2 § I fråga om rättegången i högsta domstolen äger 16 kap. 3, 7, 9

och 10 §§, 11 § andra och tredje styckena, 12�14 §§, 15 § andra styc­
ket samt 16 § motsvarande tillämpning. Beträffande skyldigheten att
svara för kostnad i mål om inlösenersättning gäller dock bestämmelsen
därom i 17 kap. 3 § första stycket. Vidare skall 16 kap. 15 § andra styc­

ket ej tillämpas när högsta domstolen återförvisar mål till lägre rätt.

Bevis genom syn på stället får upptagas i högsta domstolen endast om

synnerliga skäl föreligger.

SJUNDE AVDELNINGEN

Fastighetsregister

19 kap.

1 § I fastighetsregistret redovisas såsom fastighet

1. enhet som är redovisad såsom fastighet i fastighetsregister när den­

na lag träder i kraft,

2. fastighet som nybildas enligt denna lag,
3. enhet som skall registreras såsom fastighet enligt bestämmelse i an­

nan författning.

Varje fastighet skall ha särskild beteckning.

2400

2 § Om fastighetsbildning och fastighetsbestämning införes uppgift i

fastighetsregistret. Därvid registreras nybildad fastighet och göres de öv­

riga ändringar i fastighetsregistret som åtgärden ger anledning till.

Första stycket äger motsvarande tillämpning när fastighetsindelningen

ändras eller dess beskaffenhet fastställes i a nnan ordning än som anges
i denna lag.

¬

background image

3 § Uppgift om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning införes

SFS 1971:1035

snarast möjligt sedan förrättningen avslutats och denna eller, om bevär

anförts, domstolens avgörande vunnit laga kraft.

Utan hinder av att förrättningen ej avslutats skall uppgift om fastig­

hetsbildnings- eller fastighetsbestämningsbeslut, mot vilket talan skolat
föras särskilt, införas så snart beslutet vunnit laga kraft, om fastighets­

bildningsmyndigheten begär det.

Föres talan mot beslut eller åtgärd vid avs lutad förrättning eller föres

talan särskilt mot fastighetsbildnings- eller fastighetsbestämningsbeslut,

får utan hinder därav uppgift med anledning av förrättningen eller be­
slutet införas i fastighetsregistret i fråga om sådan del som uppenbarligen

ej beröres av fullföljden. Motsvarande gäller när talan föres mot dom­
stols avgörande i fastighetsbildningsmål.

4 § Finnes uppgift i fastighetsregister vara uppenbart oriktig, skall
felet rättas, om det kan ske utan förfång för fastighetsägare eller rättig-
hetshavare. �r det uppenbart att förfång icke kan uppkomma, skall

rättelse ske omedelbart. I annat fall skall fastighetsägare eller rättighets-

havare få tillfälle att yttra sig om han är känd.

Om det finnes vara uppenbart att en i registret redovisad fastighet är

obefintlig, får fastigheten uteslutas ur registret med tillämpning av första
stycket, även om redovisningen ej är oriktig enligt gällande föreskrifter
om fastighetsregister.

5 §

Fastighetsregistreringen ankommer på fastighetsregistermyndig­

het. Om sådan myndighet finns särskilda bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. Till ytter­

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt
kungl. sigill bek räfta låtit.

Stockholms slott den 17 december 1971.

GUSTAF ADOLF

CARL LIDBOM

(L. S.)

(Justitiedepartementet)

¬

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Anläggningslagen
Fastighetsbildningslagen
Jordabalken
PBL
JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.