SFS 1992:1212

Fastighetsrätt

921212.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

SFS 1992:1212 Lag

Utkom frän trycket

oHi ändring i fastighetsblldningslagen (1970:988);

den 21 december 1992
Omtryck

Utfärdad den 3 december 1992.

,. f;

-C;' •

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslägen:

(1970:988)^

dels att 8 kap. 5 och 6 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 4 kap. 34 §, 5 kap. 5, 10, 12 och 15-19 §§, 6 kap. 6 och 7 §§, 7

kap. 2 §, 15 kap. 2 §, 16 kap. 14 §, 17 kap. 3 § samt 18 kap. 2 § skall Kä
följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 5 kap. 8 a, 10 a, 10 b,

12 a —12 c och 36 §§, samt närmast före 36 § en ny rubrik av följande
lydelse.

Lagen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då

denna lag träder i kraft.

Första avdelningen

Inledande bestämmelser

1 kap.

1 § Fastighetsbildning är en i enlig het med denna lag företagen åtgärd'

genom vilken fastighetsindelningen ändras eller servitut bildas, ändrai
eller upphäves.

Genom fastighetsbestämning enligt denna lag avgöres frågor om beskaf

fenheten av gällande fastighetsindelning samt frågor rörande beståndeti

eller omfånget av ledningsrätt eller vissa se rvitut. Lag (1973:1146).

• i.7.

2 § Över fastigheterna föres fastighetsregister.

Fastighetsbildning och fastighetsbestämning är fullbordade, när uppgift?

om åtgärden införts i fastighetsregistret.

3 § Samfallighet enligt denna lag är mark som hör till flera fastighetw
gemensamt.

4 § Vad som i de nna lag sägs om mark eller område gäller i tillämpliga
delar även beträffande fiske som ej ingår i äganderätten till vattenområdet,
och ej utgör servitut.

- y

5 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas aV
regeringen eller av myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1977:362).^

• V-

' '.-V

2914

' Prop. 1991/92; 127, bet. 1992/93: BoUl, rskr. 1992/93:36.

^ Lagen omtryckt 1971:1035.

Andra avdelningen

SFS 1992:1212

Fastighetsbildning i allmänhet

2 kap. Grundläggande bestämmelser

1 § Fastighetsbildning sker såsom fastighetsreglering, om den avser om-

bildning av fastigheter, och såsom avstyckning, klyvning eller samman
läggning, om den avser nybildning av fastighet.

2 § Fråga om fastighetsbildning prövas vid förrättning. Förrättning
handlägges av fastighetsbildningsmyndighet. Fastighetsbildningsfråga

upptages efter ansökan, om ej annat är föreskrivet.

Flera fastighetsbildningsåtgärder får han dläggas gemensamt vid en för

rättning eller, om de böijat handläggas gemensamt, delas upp på skilda
förrättningar.

Av 14 kap. följer att fastighetsbestämning i vissa fall ska ll företagas i

samband med fastighetsbildning.

3 § Fastighetsbildning, som innebär ändring av fastighetsindelningen
och berör vattenområde, omfattar även fisket, om detta ingår i äganderät

ten till området. Med stöd av 3 kap. 8 § får dock annat bestämmas.

4 § Vad som efter fastighetsbildning är tillbehör till fastighet framgår av
jordabalken. Byggnad eller annan anläggning som enligt beslut vid fast ig
hetsreglering skall rivas eller flyttas utgör dock ej tillbehör till den fastighet
på vilken den är belägen.

5 § Är servi tut eller annan särskild rättighet som hör till fastig het av

betydelse för fastigheten endast om viss mar k hör till denna, följer rättig

heten marken vid ändring i fastighetsindelningen. Vad som nu sagts gäller
icke, om annat bestämmes vid fastighetsbildningen.

6 § Kostnaderna för genomförande av fastigh etsbildning betal as enligt

de bestämmelser som gäller för den fastighetsbildningsåtgärd om vilken är
fråga. Kostnader som är gemensamma för skilda åtgärder fördelas på dessa

efter vad som är skäligt.

Avvisas ansökan elle r inställe s förrättning, skall sökanden betala upp-

komna kostnader, om icke sär skilda omständigheter föranleder att betal

ningsskyldigheten fördelas mella n samtliga sakägare eller vissa av dem.
Har förrättningen enligt 5 kap. 3 § fjärde stycket påkallats av länsstyrelsen,

^ skall sådana kostnader betalas av staten.

Överenskommelse mellan sakägarna om fördelning av förrättningskost-

naderna på annat sätt än som följer av lagen ska ll gäll a, om det icke är
uppenbart att överenskommelsen tillkommit i oti llbörligt syfte.

Till förrättningskostnader hänföres taxeavgift, ersättning till sakkunnig

och s yssloman, utgift för hantlangning som ej ingår i taxeav giften samt
ersättning för skada enligt 4 kap. 38 § tredje stycket. Lag (1987:124).

2915

SFS 1992:1212

3 kap. Villkor for fastighetsbildning

Allmänna lämplighets- och planvillkor

1 § Fastighetsbildning skall ske så, att varje fastighet som nybildas ellcf

ombildas blir med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättning
ar varaktigt lämpad för sitt ändamål. Härvid skall särskilt beaktas ^att
fastigheten fär en lämplig utformning och tillgång till behövliga väga^-

utanför sitt område. Om fastigheten skall användas för bebyggelse skall

den vidare kunna få godtagbara anordningar för vatten och avlopp.

Fastighetsbildning får inte äga rum, om den fastighet, som skall nybildas

eller ombildas för nytt ändamål, inte kan antas få varaktig användningföf

sitt ändamål inom överskådlig tid. Fastighetsbildning får in te heller äga
rum, om ändamålet med hänsyn till sin art och övriga omständigheter bör

tillgodoses på något annat sätt än genom fastighetsbildning. Lag
(1990:1101).

2 § Inom område med detaljplan, fastighetsplan eller områdesbestäm
melser får fastighetsbildning inte ske i strid mot planen eller bestämmel

serna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får

dock mindre avvikelser göras.

Gäller naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser föf

marks bebyggande eller användning än som avses i första styeket, skälf

fastighetsbildning ske så, att syftet med bestämmelserna inte motverkas.

Får på grund av särskilt medgivande byggnad uppföras eller annan därmed

jämförlig åtgärd företagas i strid mot sådan bestämmelse, utgör vad nu har

sagts ej hinder mot fastighetsbildning som behövs för att medgivandet

skall kunna utnyttjas.

Om det finns särskilda skäl, får länsstyrelsen eller efter dess förordnande

kommunal myndighet på begäran av fastighetsbildningsmyndigheten
medge undantag från bestämmelser som avses i andra stycket.

En kommunal myndighets beslut i fråga som avses i tredje stycket får

överklagas genom besvär hos länsstyrelsen.

Länsstyrelsens beslut i fråga som avses i tredje stycket får öve rklagas

genom besvär hos regeringen. Lag (1987:124).

3 § Inom område som inte omfattas av detaljplan, får fastighetsbildning

inte ske, om åtgärden skulle försvåra områdets ändamålsenliga använd-'
ning, föranleda olämplig bebyggelse eller motverka lämplig planläggning'
av området. Lag (1987:124).

4 § Förutsätter fastighetsbildning att ny utfart till allmän väg anordniis
eller befintlig utfart tages i anspråk, får fastighetsbildningen ej utan syij--

nerliga skäl äga rum, om väsentlig olägenhet därigenom skulle uppkomnja;
för trafiken på vägen.

Särskilda bestämmelser beträffande jordbruk, skogsbruk och fiske
5 § En jordbruksfastighet skall för att anses lämpad för sitt ändamärlia;;
sådan storlek, sammansättning och utformning att den medger att Öct

företag som skall bedriv as på fastigheten blir ekonomiskt godtagbart, Vidl'
bedömningen av om företaget blir ekonomiskt godtagbart skall hänsyn fas'

till regionalpolitiska intressen och till betyd elsen av att vården av natur-

SFS 1992:1212

och kulturmiljön främjas.

Första stycket gäller även i fråga om en skogsbruksfastighet. Lag

(1990:1101).

6 § Fastighetsbildning som berör jordb ruksfastighet får äga rum enda st

om åtgärden är till övervägande nytta for jordbruksnäringen.

Åsyftas med fastighetsbildningen att nybilda eller förbättra fastighet

som är avsedd for annat ändam ål än jordbruk, får åtgär den dock ske om
den icke medför olägenhet av någon betydelse för jordbruksnäringen.

7 § Mark som är avsedd för skog sbruk får ej indelas på sådant sätt att

möjligheten att ekonomiskt utnyttja skogen undergår försämring av någon
betydelse.

8 § Fiske får ej uppde las genom fastighetsbildning på sätt som medför

olägenhet av någon betydelse för fiskevå rden. Uppdelni ng får dock ske,

om den är nödvändig for att möjliggöra en eljest angelägen ändring i
fastighetsindelningen och icke medför avsevärd olägenhet for fiskevården.

Ingår fiske i äganderätten till vattenområde o ch for eligger enligt första

stycket hinder mo t fastighetsbildningsåtgärd beträffande området, får be
stämmas att fasti ghetsbildningen icke skall omfatta fisket, om fastighets

bildningen är av synnerlig vikt for en lämplig fastighetsindelning eller i

övrigt av betyd ande allmänt intresse. Även om fastigh etsbildningen ej är

av den betyd else som nu angivits, får sådan bestämmelse meddelas, om

vattenområdet är gemensamt för flera fastigheter.

i tefc Undantagsbestämmelser

p g Fastighetsbildning får äga rum, även om fastighet som nybildas eller
ombildas icke blir var aktigt lämpad for sitt ändamål, såvida fa stighetsin
delningen förbättras och en mer ändamålsenlig indelning icke motverkas.

itTa'i!?

10 § Om fasti ghetsbildning är till överväg ande nytta från allmän syn

punkt, får åtgärden äga rum även om den strider mot vad som ovan

föreskrivits till skydd for jordbruksnäringen eller skogsbruket.

Fastighetsbildning över kommungräns

11 § Fastighetsbildning som medför ändrin g av gräns för kommun får

ske end ast om åtgärden är av väsentlig betydelse for en ändamålsenlig
fastighetsindelning eller om den kommunala indelningen blir lämpligare.

jEiJ'i ' Till fastighetsbildning som avses i första stycket skall inhämtas regering-

ens ell er läns styrelsens medgiva nde, om fastighetsbildningsmyndigheten
finner gränsändringen kunna medför a olämplig indelning i förval tnings
områden. Medgivande skall alltid inhämtas, om kommun eller församling

begär det eller åtgärden innebär att hel fastighet överföres till annan

domkrets för allmän underrätt.

Är fast ighetsbildning beroende av medgivande enligt andra stycket, skall

j ö fastighetsbildningsmyndigheten anmäla förh ållandet till länsstyrelsen. Lag

(1977:362).

2917

SFS 1992:1212

4 kap. Fastighetsbildningsförrättning

Fastighetsbildnwgsmyndigheten

1 § Vid fastighetsbildningsfbrrättning består fastighetsbildningsmyndlg-"

heten av en förrättningslantmätare. Dessutom skall två gode män ingå 1
myndigheten när forrättningslantmätaren finner att det behövs eller nä f

sakägare begär det och oskäligt dröjsmål ej föranledes därav. I utförandet
av tekniska göromål skall gode män aldrig deltaga.

Har forrättningen betydande omfattning, får antalet gode män ökas, om

det kan påskynda handläggningen. Flera än två gode män får dock icke

samtidigt deltaga i handläggningen av s amma fråga.

Bestämmes att gode män skall medverka, rubbas icke därigenom vad

som redan beslutats eller verkställts under forrättningen.

2 § Gode män utses genom val av kommunfullmäktige.

God man skall inom kommunen vara valbar till nämndeman i tingsrätt.

God man skall ha erfarenhet i fråga om tätortsforhållanden eller vara
kunnig i jordbruks- eller skogsbruksfrågor.

God man utses for tre år. Upphör god man att vara valbar, är uppdraget

forfallet.

Rättegångsbalkens bestämmelser om skyldighet att mottaga uppdrag

som nämndeman och att kvarstå i uppdraget samt att efter avgång fortfa

rande tjänstgöra äger motsvarande tillämpning i fråga om god ma n.

Länsstyrelsen bestämmer antalet gode m än. Lag (1990:1101).

3 § Skall gode män medverka, åligger det forrättningslantmätaren att

kalla dem till forrättningen. Till tjänstgöring bör företrädesvis kallas gode

män med behövlig ortskännedom och sakkunskap.

Är god man av jäv hindrad att tjänstgöra eller uteblir han från samman

träde och kan annan god m an ej ut an tidsutdräkt infinna sig, får forrätt

ningslantmätaren till tjänstgöring som god m an kalla någon som är valbar

till sådan befattning. Lag (1975:1138).

4 § Vad som foreskrivits i 4 kap. 12 § rättegångsbalken om hinder för
dem som är varandra närstående att tjänstgöra samtidigt som domare äger

motsvarande tillämpning beträfiande forrättningsmän.

5 § Mot forrättningsmän gäller samma jäv som mot domare.

6 § Vill sakägare anföra jäv mot forrättningsmän, skall han framställa

invändning därom första gången han för talan i ärendet sedan han ficK
kännedom om att förrättningsmannen tjänstgör och att jävsanledning^
föreligger. Underlåter han det, är hans rätt att anföra jäv förfallen.

Sedan fråga om jäv mot förrättningsman uppkommit, får han endast

vidtaga åtgärd som icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas och spri,

ej innefattar avgörande av en fÖr förrättningen betydelsefull fråga. Sådan,
åtgärd får vidtagas av förrättningslantmätaren, även om han fÖrklafa|s;,

jävig.

Den omständigheten att förrättningsman finnes vara jävig påverkafjcj/

giltigheten av beslut eller åtgärd som tillkommit innan frågan om jaf

2918

uppkom. Lag (1971:649).

7 § Förrättning skall handläggas av fastighetsbildningsmyndigheten i

SFS 1992:1212

den ort där marken är beläg en. Ligger marken under flera f astighetsbild

ningsmyndigheter, handlägges förrättningen av endera myndigheten.

Förrättningens inledande och grunderna för handläggningen

8 § Ansökan om fastighetsbildning görs skriftl igen hos fastighetsbild

ningsmyndighet i länet elle r hos överlantmätarmyndigheten. Muntlig an

sökan som g örs vid förrättningssammanträde skall dock godta s, om den

väckta frågan lämpligen kan prövas vid samma förrättning.

Sökanden skall ange den åtgärd som han önskar genomförd samt uppge

den eller de fas tigheter för vilka han för talan. I den mån det kan anses

skäligt att sökanden skaffar uppgifter därom eller sådana ändå är tillgängli

ga för honom, skall han o ckså ange de andra fastigheter som saken angår
ävensom namn och po stadress beträffande fastighetsägarna samt de inne

havare av servitut, nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft som kan

beröras av åtgärden.

Ansökningshandling skall vara ege nhändigt undertecknad av sökand en

eller hans ombud.

Till ansökningshandling skall sökanden i huvudskrift eller styrkt avskrift

foga de skr iftliga handlingar som han inneha r och som är av bety delse i

saken. Lag (1989:724).

9 § Uppfyller ansökan ej föreskrifterna i 8 § el ler är den i övri gt ofull
ständig, kan fastighetsbildningsmyndigheten förelägga sökanden att av-

hjälpa bristen.

10 § Efterkommes ej föreläggand e att avhjälpa brist i ansökan och är

bristen så väsentlig att ansökningen icke kan ligga till grun d för förrätt

ning, får ansökningen avvisas.

Föreligger hinder mot att upptag a den väckta frågan till prövning, skall

ansökningen avvisas.

Fråga om avvisande av ansökan skall skyndsamt utredas och avgöras.

10 a § Om ansökan har gjorts om fastighetsbildning för bebyggelse eller

annat ändamål som kräver medgivande enligt naturvårdslagen

(1964:822), få r fastighetsbildningsmyndigheten efter samtycke av söka n

den begära sådant medgivande. Lag (1989:724).

11 § I den utsträ ckning som är påkal lad med häns yn till fasti ghetsbild

ningens art och förhållandena i övr igt skall fastighetsbildningsmyndighe

ten utreda vilka som i egenskap av ägare till fastighet eller på annan grund
är sakägare. Den som har lagfart på fastigheten anses som ägare, om det ej

visas att fastigheten tillhör annan.

Ägaren till en fastighet som berö rs av förrättningen skall på be gäran av

fastighetsbildningsmyndigheten uppge för honom kända innehavare av

servitut, nyttjanderätt och rätt till elektrisk kraft. Underlåter han det utan
giltigt skä l, skall han ersätta den skada som därigenom uppkommer för

^ rättighetshavaren.

'0-" Om det är ovisst vilken av flera som äger en fastighet eller som innehar

en rättighet, behandlas samtliga som sakägare. Har en fastighet bytt ägare

2919

SFS 1992:1212

genom ett förvärv som inte är fullbordat, är både överlåtaren och forvä

ren sakägare.

Om en forrättning angår samfälld mark som förvaltas av en sa mfälli ^ ;

hetsforening, är föreningen sakägare i stället för delägarna. Lag '

(1989:724).

12 § Om forrättningen rör en fastighet som ägs av ett upplöst bolag elléf
en annan upplöst sammanslutning, får rätten forordna god man som avsés:

i 11 kap . foräldrabalken att företräda sammanslutningen vid fo rrättning-'

en.

Om god man enligt första stycket eller annan god man enligt 11 kap. 3 §

foräldrabalken behöver forordnas, skall fastighetsbildningsmyndighetéri
anmäla detta hos rätten. Lag (1989:724).

13 § Förrättningslantmätare och god man får ej vara ombud for ellef

biträde åt sakägare vid den fastighetsbildningsmyndighet som han tillhör.^
Ej heller får den vara ombud eller biträde som tagit befattning med saken i

sin tjänst eller såsom ombud för eller biträde åt sakägare med motstående

intresse. Detsamma gäller beträff ande den som står i sådant fo rhållande
till forrättningsman som avses i 4 kap. 12 § rättegångsbalken.

I övrigt gäller 12 kap. rättegångsbalken i tillämpliga delar. Låg'

(1971:649).

14 § Vid förrättning skall fastighetsbildningsmyndigheten hålla sam

manträde med sakägarna.

Sammanträde behövs ej, om stri diga intressen mell an sakägare ej före

kommer i ärendet och hinder mot den sökta fastighetsbildningen ej forelig

ger. Om ansökan skall avvisas eller det är uppenbart att fastighetsbildning

en icke kan tillåtas, är sammanträde ej heller behövligt.

Vid sammanträde skall fastighetsbildningsmyndigheten redogöra for an

sökningen samt klargöra innebörden av vidtag na och planerade åtgärder.'
Sakägare och annan, som enlig t särskild foreskrift skal l underrättas oin
sammanträdet, skall få tillfälle att yttra sig och förebringa utredning i
frågor som behandlas vid sammanträdet.

' *

Sammanträde hålles där den mark är be lägen som fastighetsbildningen'

avser, om det ej utan olägenhet kan hållas på annat ställe.

15 § Finns det anledning antaga att forrättning kan handläggas helt utan

sammanträde, skall ansökningshandlingen delges sakägare, som ej biträtt^
ansökningen, och tillfälle lämnas honom att yttra sig över denna ino rn'

utsatt tid. Detta gäller inte den som är sakägare endast därför att han haf'

del i samfällighet, om underrättelse enligt 6 kap. 7 § har lämnats.

Handläggs en förrättning utan sammanträde, skall den eller de kommu^^

nala nämnder som fullgör uppgifter inom plan- och byg gnadsväsendet
underrättas om förrättningen innan den avslutas. Lag (1991:1652).

16 § Protokoll föres för vaije förrättning särskilt.

Protokollet samt övriga handlingar som ingivits eller upprättats vidf-

förrättningen sammanföres till en akt.

' ' "

2920

c."

17 § Såsom fastighetsbildningsmyndighetens beslut gälle r, om förrätt-

SFS 1992:1212

ningsmännen har olika men ing, vad två av dem säge r. Har vaije fbrrätt-
ningsman sin mening, gäller forrättningslantmätarens mening. I frå ga om
pengar eller annat som ut gör viss mängd skall dock den mening gälla som

avser den näst största mängden.

I beslut skall anges de skäl på vilka a vgörandet grundas såvida motive

ring av bes lutet inte kan anses över flödig. Beslut, som meddelats i sam
band med förrättningens avslutande eller inställande, och beslut, som får

överklagas särsk ilt, skall dessutom innehålla anvisning om hur beslutet

kan överklagas.

Meddelas beslut vid sammanträde, skall det uppläsas for de närvarande.

Om i annan ordning meddelas beslut om forrättningens inställande eller,

utan samband med forrättningens avslutande, beslut som får öv erklagas
särskilt, skall sakägare och annan som få r överklaga underrättas om beslu

tet utan dröjsmål. Underrättelsen lämnas genom skriftligt meddelande
eller i s ådan särskild ordning som beslutats enligt 20 § andra stycket. Lag
(1989:724).

Kallelse och delgivning

18 § Till första sammanträdet under forrättnin gen skall samtliga kända

sakägare kallas. Kallelse behövs dock ej, om det kan antagas att sakägaren
ändå infinner sig. Om det foreligger anledning antaga att okända sakägare

finns, utfärdas kallelse även på dessa.

Kallelse enligt första styc ket behöv er inte utfärdas till den som är sak

ägare endast därför att han har del i samfallighet, om underrättelse enligt 6

kap. 7 § har lämnats. Har sakägaren framställt yrkande, gäller första styc
ket.

Kallelse skall i god tid före sammanträdet delges sakägarna. Lag

(1989:724).

19 § Bestämmelserna i 18 § g äller även då nytt sammanträde utsättes.

Kallelse på okända sakägare behövs dock ej, om de ka llats tidigare under

förrättningen.

Om vid sammanträde tillkännagivits tid och plats fÖr nästa sammanträ-

de, behöver ej kallelse delges den som kallats i föreskriven ordning till det

sammanträde då tillkännagivandet skett.

20 § Delgivning skall ske enli gt allmänna bestämmelser angående del-

givning, om ej annat föreskrivits i denna lag.

Vid sam manträde får fastig hetsbildningsmyndigheten efter sakägarnas

hörande bestäm ma särski ld ordning fÖr delgiv ning. När sakägare första

gången ka llas till sammanträde, skall delg ivning av kallelsen dock alltid

^ ske enligt första stycket.

21 § Vistas ägare av fastig het eller ställföreträdare fÖr denne stad igva-

f/' rande utom riket och kan delgivning ej ske här i riket med känt ombud, får

handlingen lämnas till den som förvaltar eller brukar fastigheten.

Den till vilken handlingen lämnats är skyldig att snarast sända handling-

vidare till den sökte, om det kan ske. Han skall erinras därom, när

handlingen lämnas till honom. Är den söktes uppehållsort känd, skall

2921

SFS 1992:1212

fastighetsbildningsmyndigheten därjämte med posten sända honom med
delande om delgivningen.

Delgivningen anses ha skett, när handlingen lämnats enligt första styc

ket.

22 § Vad som föreslcrivits om delgivning med delägare i samfallighet

äger motsvarande tillämpning vid delgivning med delägare i fastighet, som

innehas under samäganderätt av flera än tio, och med innehavare av

servitut som gäller till förmån för flera än tio fastigheter med skilda ägare.
Lag (1971:1035).

23 § Har sakägare ej i föreskriven ordning kallats till sammanträde, skall
nytt sammanträde utsättas, såvida icke sakägaren ändå infunnit sig eller
medger att förrättningen likväl slutföres. Utan hinder av vad sålunda

föreskrivits för sådan förrättningsåtgärd vidtagas som ej i nämnvärd mån

inverkar på sakägarens rätt.

24 § Fastighetsbildningsmyndigheten skall underrätta en sådan nämnd
som avses i 15 § andra stycket om tid och plats för sammanträde. Lag
(1991:1652).

Förrättningens fortsättande och slutförande

25 § Fastighetsbildningsmyndigheten skall utreda förutsättningarna för
fastighetsbildningen. Föreligger ej hinder mot denna, skall myndigheten

utarbeta den fastighetsbildningsplan samt ombesörja de göromål av tek
nisk art och de värderingar som behövs för åtgärdens genomförande.
Därvid bör rådplägning med sakägarna ske. Vid behov skall samråd ske
med de myndigheter som beröres av åtgärden.

Sedan de sålunda föreskrivna åtgärderna utförts, skall myndigheten

meddela beslut om fastighetsbildningen (fastighetsbildningsbeslut). Detta
beslut skall ange hur fastighetsindelningen ändras och vilka servitutsåtgär-
der som vidtages. I övrigt skall beslutet innehålla uttalanden i frågor som
har ett omedelbart samband med fastighetsbildningen. Särskilda bestäm

melser om vad beslutet i vissa fall skall innehålla meddelas i 5, 8 och 1 2
kap.

Om det är lämpligt, får fastighetsbildningsbeslutet meddelas utan h inder

av att tekniska göromål och värderingar ej utförts. Under samma förutsätt
ning får olika frågor som hör till beslutet upptagas för sig och avgöras

genom särskilda beslut. Vad som föreskrives om fastighetsbildningsbeslut
gäller även sådant avgörande. Lag (198 7:124).

25 a § Om en sådan nämnd som avses i 15 § and ra stycket vid samråd
enligt 4 kap. 25 § anser att tillåtligheten enligt 3 kap. 3 § av fastighetsbild

ning för ny eller befintlig bebyggelse kan sättas i fråga och om det från

andra synpunkter finns förutsättningar för att genomföra fastighetsbild

ningen, skall fastighetsbildningsmyndigheten hänskjuta ärendet till nämn
den för prövning. Finner nämnden att 3 kap. 3 § inte utgör hinder mot
fastighetsbildningen, skall nämnden lämna medgivande till denna.

Beslut där nämnden vägrat medgivande till fastighetsbildningen eller

2922

gjort sådant medgivande beroende av villkor får överldagas hos länsstyrel-

SFS 1992:1212

sen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen.

Sådana beslut av nämnden elle r hög re instans varigenom medgivande

till fastighetsbildningen vägrats eller gjorts beroende av villkor är bindan

de f or fastigh etsbildningsmyndigheten. Lag (1991:1652).

26 § Om det med hänsyn till forrättningens omfattning eller annan

särskild omständighet är lämpligt att frågan om fa stighetsbildningens till-
låtlighet avgöres på forhand och hinder icke möter mot fastighetsbildning

en, får tillstånd till denna lämnas genom särskilt beslut (tillståndsbeslut).

Fordras särskilt medg ivande till fastighetsbildningen enligt 3 kap. 11 §,

får tillståndsbeslut meddelas utan hinder av att åtgärdens inverkan på
indelningen i förvaltn ingsområden ännu ej prövats. Lämnas ic ke medgi

vande, forfaller tillståndsbeslutet.

27 § Gräns som tillkommer genom fastighe tsbildningen skal l utstakas
och utmärkas i beh övlig omfattning. Sträckningen av utstak ad gräns skall
överensstämma med fas tighetsbildningsbeslutet. Utstakning som endast i
mindre mån avviker från beslute t får dock lägg as till grun d for utmärk-
ningen, om rättelse av utstakningen skulle medföra kostnad som icke står i
skäligt förhållande till den betydelse det kan ha fÖr sakägare att fastighets
bildningen genomföres i full överensstämmelse med beslutet.

Om d et är lämpligt, får utmärkning av gräns verkställas efter förrätt

ningens avslutande. Angående sådan åtgärd skall s akägarna underrättas i

god tid. Underrättelsen lämnas genom skriftligt meddelande eller i sådan
särskild ordning som beslutats enligt 20 § andra stycket.

28 § Karta skall upprättas vid förrättning en. Kan fastig hetsbildningen

genomföras och förrättningsr esultatet åskådliggöras utan karta, behöver
sådan doc k ej upprättas. Kartan skall gör as så nogg rann som ändamålet

kräver.

Beskrivning Över de ändringar i fastighetsindelningen och andra förhål

landen som åstadkommes genom fastighetsbildningen skall upprättas, om
ej resultatet av förrättningen ändå framgår med tillräcklig noggrannhet av

förrättningshandlingama. I beskrivningen skall den nya indelningen anges

i enlighet med gränsutstakningen eller, i den mån utstakning icke skall ske,
i överensstämmelse med fastighetsbildningsbeslutet.

29 § Sedan förekommande ersättningsfrågor avgjorts och alla till förrätt

ningen hörande göromål utförts, skall fastighetsbildningsmyndigheten för
klara förrättningen avslutad (avslutningsbeslut).

Avslutningsbeslut skall medd elas på sammanträde eller p å tid och pla ts

som myndigheten tillkännagivit för sakägarna och annan som få r överkla
ga beslutet. Sådant tillkännagivande skall lämna s vid sammanträde eller

också genom skriftligt meddelande eller i sådan särskild ordning som

"Ji- beslutats enligt 20 § andra stycket. Lag (1989:724).

§ Sedan förrättningen avslutats skall fastighetsbildningsmyndigheten

under den tid överldagande får ske hålla tillg ängliga de handlingar eller

' andra uppgifter som fordras för att sakägarna ska ll kunna inhämta full-

2923

SFS 1992:1212

ständig kännedom om förrättningsresultatet. När sakägare begär det och
det är nödvändigt med hänsyn till förrättningens art och omfattning samt
övriga förhållanden skall myndigheten under den tid överklagande får ske
i behövlig utsträckning tillhandahålla handlingar för granskning på förrätt
ningsstället eller lämplig plats i närheten. Vad som nu föreskrivits gäller

också när beslut meddelas under förrättningen och detta skall överklagas
särskilt.

När fastighetsbildningsbeslut meddelats, skall myndigheten på sa käga

res begäran snarast visa de nya gränssträckningama på marken, om det ej

är uppenbart att visningen skulle vara utan betydelse för sakägaren. Lag
(1989: 724).

31 § Om hinder mot fastighetsbildningen föreligger, skall fastighetsbild

ningsmyndigheten så snart som möjligt avbryta förrättningen och meddela
beslut om dess inställande. Kan hindret undanröjas genom att sökanden

jämkar sin talan, skall han få tillfälle att göra det.

32 § Vill sökanden hos fastighetsbildningsmyndigheten återkalla sin an
sökan, skall han göra det skriftligen eller också muntligen vid sammanträ

de. Har annan sakägare ej fört talan vid förrättningen när återkallelsen

sker, skall förrättningen genast inställas. I annat fall skall sakägare som fört

talan vid förrättningen och som själv kunnat ansöka om åtgärden under
rättas om återkallelsen. Om ej sådan sakägare begär att förrättningen

fortsättes, skall den inställas. Underrättas sakägarna om återkallelsen vid
sammanträde, skall begäran framställas vid sammanträdet. I annat fall
skall begäran framställas inom tid som myndigheten föreskriver.

Återkallelse hos fastighetsbildningsmyndigheten får ej i något fall ske

sedan förrättningen avslutats.

Uteblir sökanden från det första förrättningssammanträde till vilket han

kallats, skall ansökningen anses återkallad, om icke sökanden anmält laga

förfall eller det är uppenbart att han vidhåller ansökningen.

Beträfiande avstyckning och klyvning gäller denna paragraf endast i den

mån ej annat följer av 10 kap. 8 § eller 11 kap. 2 §.

33 § Hur förrättningskostnadema skall fördelas beslutas senast när för

rättningen avslutas eller inställes.

Särskilda bestämmelser
34 § För utredning av fråga, vars bedömande kräver särskild fackkun
skap, får fastighetsbildningsmyndigheten förordna lämplig person som

sakkunnig. Den som står i sådant förhållande till saken eller någon sakäga

re att det är ägnat att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet får
inte anlitas. Den sakkunnige skall nä rvara vid sammanträde, om det kan
antas vara av betydelse för utredningen.

Ersättning till sakkunnig bestämmes av myndigheten. Anlitas befatt

ningshavare i allmän tjänst som saklcunnig, utgår ersättning endast nä r

särskild föreskrift är meddelad. Lag (1992:1212).

35 § Fastighetsbildningsmyndigheten får ej som tolk anlita den beträf-

2924

fande vilken sådan omständighet föreligger att hans tillförlitlighet kan

SFS 1992:1212

anses förringad.

Tolk har rätt att av allmänna medel få skäligt arvode samt ersättning för

kostnad och tidsspillan. Vad som nu sagts gäller dock ej den som anlitas i

tjänsten. Lag (1971:649).

36 § Angelägenhet som är gemensam för sakägarna och har samband

med förrättningen skall ombesöijas av en eller flera sysslomän, om flerta

let av de vid sammanträde närvarande sakägarna beslutar det eller om
fastighetsbildningsmyndigheten finner att syssloman behövs.

Syssloman utses genom val av sakägarna. Har flera sysslomän utsetts,

skall d e gemensamt ha hand om uppdraget, om ej annat bestämts. Kan
sysslomännen ej enas gäller den mening som förrättningslantmätaren bi
träder.

Syssloman kan skiljas från sitt uppdrag, om flertalet av de vid samman

träde närvarande sakägarna kommer överens om det och fastighetsbild

ningsmyndigheten icke finner åtgärden obefogad. Har syssloman fått i
uppdrag att ombesörja arbete som avses i 9 kap. och utför han icke
uppdraget tillfredsställande, får fastighetsbildningsmyndigheten skilja

sysslomannen från uppdraget och fÖrordna annan i hans ställe. Innan det
sker, bör sakägarna få tillfälle att yttra sig.

Önskar syssloman ersättning, skall han begära sådan innan förrättning

en avslutas eller inställes. Kan överenskommelse ej uppnås, bestämmes
ersättningen av myndigheten.

37 § Sakägarna skall tillhandahålla fÖr förrättningen behövlig och lämp

lig hantlangning, om sådan ej enligt särskilda bestämmelser skall utföras
genom det allmännas försorg. Hantlangningen fördelas mellan sakägarna

efter vad som är skäligt.

Försummar sakägare att utföra den hantlangning som ålagts honom, kan

förrättningen förklaras vilande i avvaktan på att han fullgör sin skyldighet.

Fastighetsbildningsmyndigheten får dock ombesörja hantlangningen, om
det är lämpligt.

Utses syssloman fÖr att ombesörja hantlangningen, äger 9 kap. 3 —6 §§

motsvarande tillämpning.

38 § Förrättningsmännen och deras biträden är berättigade att, när det

behövs med anledning av förrättningen, få tillträde till byggnad, övergå

ägor, verkställa mätningar och markundersökningar samt företaga därmed
sammanhängande eller jämförliga åtgärder. I trä dgård eller liknande plan

tering får träd ej skadas eller fällas utan ägarens samtycke. Även i övrig t

skall skada undvikas, om det är möjligt.

Rätt att övergå annans ägor tillkommer också var och en som for talan

vid förrättningen.

Har skada uppkommit genom åtgärd som avses i första eller andra

stycket och vill den skadelidande få ersättning för skadan, skall han fram
ställa yrkande därom innan förrättningen avslutas eller inställes.

Polismyndighet skall lämna den handräckning som behövs for utövande

av befogenhet enligt första stycket.

2925

SFS 1992:1212

39 § Om det är av synnerlig vikt for fastighetsbildningen att fråga sohi
föremål for prövning i annan ordning först avgöres, får fastighetsbi

ningsmyndigheten förklara forrättningen vilande i avvaktan på att f

avgöres. Vill sa kägare väcka talan for prövning av fråga som icke
avgöras vid förrättningen och vars behandling i särskild ordning kap'

föranleda att förrättningen förklaras vilande, skall skäligt r ådrum lämnas

honom.

Har fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut i fråga som får

överklagas särskilt, skall forrättningen vila i de delar som är beroende aV;

frågans slutliga lösning, om inte myndigheten finner att forrättningen kahv
fortsätta utan betydande olägenhet eller fastighetsdomstolen förordnar att

den skall fortgå. Lag (1989: 724).

40 § Har fastighet övergått till ny ägare under forrättningen, får denne
icke rubba vad den förre ägaren medgivit eller godkänt.

41 § Föranleder fastighetsbildning som avses i 3 kap. 11 § ändring av
gräns for kommun eller forsamling, skall fastighetsbildningsmyndigheteny

underrätta kommunen eller forsamlingen om fastighetsbildningen och';

' t j'.

dess inverkan på indelningen i förvaltningsområden. Kommunen elleri;

församlingen skall beredas tillfälle a tt begära inhämtande av medgivanden

som avses i 3 kap. 11 §, om ej sådant medgivande ändå skall inhämtas. Lagr

(1981:1221).

42 § har upphävts genom lag (1989:724).

Tredje avdelningen

Fastighetsreglering

5 kap. Allmänna bestämmelser
Grunderna för fastighetsreglering

1 § Genom fastighetsreglering får mark överforas från en fastighet eller

samfallighet till annan sådan enhet samt andel i samfallighet överföras;
från en fastighet till en annan. Genom fastighetsreglering kan också sam

fallighet bildas samt servitut bildas, ändras eller upphävas.

fv''

Som e tt led i fastig hetsreglering kan vissa fo r sakägarna gemensamma-

arbeten verkställas.

2 § För mark som genom överföring frångår fastighet skall vederlag utgå
i mark eller andel i samfalligh et, om ej ersättning i pengar är mer ända
målsenlig. Vad som sålunda foreskrivits äger motsvarande tillämpning vid

överföring av andel i samfallighet samt när mark överföres från samfallig

het och när samfallighet bildas.

• C

3 § Rätt att påkalla fastighetsreglering har ägare av en fastighet som<

berörs av regleringen. En samfällighetsfÖrening får efter beslut av för

eningsstämman påkalla fastighetsreglering som berör samfälld mark under;.

2926

föreningens förvaltning.

EEiri

Vid exp ropriation eller liknande tvångsforvärv får förvärvaren begära

SFS 1992:1212

sådan fastighetsreglering varigenom olägenhet av förvärvet kan undanrö

jas, minskas eller förebyggas.

Kommunen kan påkalla fastighetsreglering som behövs för att mark och

vatten skall kunna användas för bebyggelse på ett ändamålsenligt sätt.

Länsstyrelsen kan påkalla fastighetsreglering som länsstyrelsen finner

vara av större betydelse från allmän synpunkt. Lag (1989: 724).

4 § Fastighetsreglering får ske, under förutsättning att lämpligare fastig

hetsindelning eller eljest mer ändamålsenlig markanvändning vinnes samt
att fördelama härav överväger de kostnader och olägenheter som regle
ringen medför.

Åtgärden är dock ej tillåten, om den skulle väsentligt försvåra eller

fördyra en mer omfattande reglering som behövs och som kan väntas inom
en nära framtid.

5 §' Fastighetsreglering som begärts av sakägare får genomföras endast

om den är nödvändig för att en fastighet som tillhör sökanden skall

förbättras. Kravet på att fastigheten skall förbättras gäller inte om regle
ringen h ar begärts av en samfallighetsförening och berör en samfallighet

som inte längre är av gemensam betydelse för delägarfastighetema. Kravet
gäller inte heller om fastighetsregleringen behövs för att få fastigheten att
stämma bättre överens med gällande detaljplan eller fastighetsplan.

Har regleringen påkallats av annan än sakägare eller innebär ansökan av

sakägare att regleringen, för att ej möta hinder enligt 4 § andra stycket,
skall göras mer omfattande än som krävs för att sökandens fastighet skall
förbättras, får regleringen ej äga rum, om de sakägare som har ett väsent

ligt intresse i saken mera allmänt motsätter sig regleringen och har beak-
tansvärda skäl för det. Vid prövningen av sådan fråga skall främst deras
mening beaktas som har störst nytta av regleringen.

Andra stycket gäller icke, om behovet av fastighetsreglering är synnerli

gen angeläget. Lag (1992:1212).

6 § Fastighetsreglering skall ske i den omfattning som avses med ansök

ningen. Sker regleringen i syfte att åstadkomma en allmän förbättring av

fastighetsbeståndet inom ett område, skall beaktas att regleringsområdet
avpassas efter upprättade planer, fastighetsindelningens beskaffenhet, na
turförhållandena samt befintliga och avsedda anläggningar så att största

möjliga fördel uppkommer utan att förrättningsarbetet onödigt försvåras.

Kan syftet med fastighetsregleringen vinnas genom olika utföranden,

skall regleringen verkställas på det sätt som föranleder minsta olägenhet

utan att lönsamheten eller utbytet i övrigt oskäligt försämras.

7 § Fastighetsreglering får icke verkställas så, att mark tillsammans med

byggnad som finns på marken överföres till annan fastighet eller samfällig-
het. Mark på vilken finns byggnad som tillhör innehavare av servitut eller
nyttjanderätt får dock överföras, om byggnadens ägare tillförsäkras mot

svarande rätt att efter regleringen behålla byggnaden på samma mark.

^ Senaste lydelse 1989:724.

2927

SFS 1992:1212

Under förutsättning att väsentlig olägenhet för sakägare ej uppkommer,

får mark överföras utan hinder av bestämmelserna i första stycket, om
byggnaden har endast obetydligt värde eller om överföringen i betydande
mån underlättar möjligheterna att vinna ändamålsenlig fastighetsindel
ning. Vid sådan överföring övergår byggnaden i tillträdarens ägo, även om

den ej hörde till den fastighet från vilken överföringen sker.

Mark där det finns elektrisk starkströmsledning, för vilken koncession

fordras, få r överföras endast om ledningens ägare tillförsäkras rätt att efter

regleringen behålla ledningen på samma ma rk. Lag (1973:1146).

8 § Vid fastighetsregleringen iakttages att vaije däri ingående fastighet

får sådan sammansättning och utformning att den ej i mindre mån än före

regleringen lämpar sig för det ändamål vartill den är avsedd att användas.

Fastigheten får icke ändras så, att dess graderingsvärde minskas väsentligt
eller ökas i sådan omfattning att avsevärd olägenhet uppkommer för

ägaren. Vad som sålunda föreskrivits utgör icke hinder mot förordnande
enligt 8 kap. att fastighet eller del därav skall avstås genom inlösen.

8 a § Mark som skulle ha kunnat inlösas enligt 6 kap. 17 § första stycket

plan-och bygglagen (1987; 10) får överföras genom fastighetsreglering utan
hinder av bestämmelserna i 7 och 8 §§. Detsamma gäller i fråga om

upphävande av servitut som besvärar sådan mark. Bestämmelserna i 7 och
8 § § utgör inte heller något hinder mot att servitut bildas för en sådan

allmän trafikanläggning som avses i 14 kap. 2 § plan- och bygglagen. Lag
(1992:1212).

Värdering och ersättning mellan sakägare

9 § 1 den utsträckning det är nödvändigt för genomförande av fastighets

reglering skall särskilda graderingsvärden fastställas för områden som

ingår i regleringen.

Graderingsvärdet för ett område bestämmes med hänsyn särskilt till

områdets avkastning och marknadsvärde.

Värderingen grundas på områdets beskaffenhet i obebyggt skick och

dess tjänlighet för det ändamål vartill det lämpligen bör användas. Berör

regleringen till någon del mark som bör användas till jordbruk, får dock all

mark som ingår i regleringen värderas efter markens tjänlighet för jord
bruksändamål, om särskilda skäl föranleder det. Vid värde ringen beaktas

även tillfälliga förhållanden, om ej särskilda skäl föranleder att värdena

grundas enbart på förhållanden av bestående natur. Område som är avsett

för skogsbruk värderas som om det vore bevuxet med skog vilken med

hänsyn till markens godhetsgrad är av normal beskaffenhet enligt förhål

landena i orten.

Fastighets graderingsvärde utgör summan av graderingsvärdena för fas

tigheten enskilt tillhöriga områden och på fastigheten belöpande and elar i

motsvarande värden för samfälld ma rk. Lag (1971:917).

10 §" Om värdet av den mark och de andelar i samfälld mark som
genom fastighetsreglering läggs till en fastighet inte motsvarar värdet av

2928

•• Senaste lydelse 1990; 1101.

vad som gen om regle ringen frångår fastigheten, utjämnas skill naden ge-

SFS 1992:1212

nom ersättn ing i pengar. På samma sätt utjämnas värdefö rändring som
föranleds av servitutså tgärd eller av att byggnad eller annan anläggning

genom regleringen övergår till någon annan ägare.

Ersättning enligt första stycket bestäms på grundval av värdering

(likvidvärdering). Lag (1992:1212).

10 a § Vid värdering av egendom enligt 10 § tillämpas bestämmelserna i

4 kap. expropriationslagen (1972:719) med de undantag so m framgår av
tredje stycket.

Vid värdering av egendom som kan tas i anspråk enligt 14 kap. 1 eller 2 §

plan- och by gglagen (1987:10 ) och vid värdering i andra fall där det är
uppenbart att egendomen i stället skulle ha kunnat tas i anspråk genom

expropriation eller något annat liknande tvångsförvärv, skall vid till-
lämpning av 4 kap. 3 § första stycket expropriationslagen tiden för värde
stegringen räknas från dagen tio år före det att fastighetsregleringen begär
des.

Vid värdering av egendom som inte kunnat tas i anspråk på sät t som

sägs i andra stycket skall det även tas skälig hänsyn till det sä rskilda värde
som egendomen har för den tillträdande fastigheten. I såd ana fall tilläm

pas int e bestämmelserna i 4 kap. 2 och 3 § § ex propriationslagen om att

värdestegring i vissa fa ll inte skall beaktas. Lag (1992:1212).

10 b § Om en nyttjanderätt eller ett servitut efter fastighetsregleringen

skall fortsätta att gäl la i mark elle r byggnad till följd av ett förordnande

enligt 33 a § e ller 7 kap. 13 §, skall likvidvärdet minskas. Minskningen

skall mots vara den belastning som rättigh eten medför för tillträdaren, i
den mån minskning kan ske utan att skada uppkommer för den som har en

fordran me d bättre rät t än rättighe ten. Kan minskning inte ske fullt ut,

skall den ersättning som till följd härav skall betalas fördelas mellan
sakägarna efte r vad som är skä ligt med hänsyn till den nytta som varje
sakägare har av regleringen. Lag (1992:1212).

11 § Genomföres regleringen på sådant sätt att ägare av fastig het lider

förlust genom att fastighetens värde minskas utan att han kan få gottgörel-

se enligt andra bestämmelser eller genom att han ålägges betala belopp som
överstiger fastighetens värdeh öjning, skall resultatet av den ekonom iska

uppgörelsen enligt 10 § jämkas så, att förlusten täckes. Överstiger den

enligt 10 § beräknade ersättningen för vad som g enom överföring frångår
fastighet i väsentlig mån den värdeminskning som öve rföringen innebär

för fastigheten, skall jämkning ske, om det är skäligt med hänsyn till

omständigheterna.

Om kostnaden för att anskaffa egendom, som vid regleringen användes

för förstärkning av fastighet, icke överensstämmer med likvidvärdet, skall
jämkning enligt första stycket också ske, såvida det ej medför avsevärd

olägenhet för sakägare.

12 § Om det vid fastighetsreglering uppkommer sådan skada för sakäga

re som inte ersätts enligt 10 eller 11 §, skall även den skadan ersättas.

Är innehavaren av en rättighet, som minskar fastighetens värde, berätti-

2929

SFS 1992:1212

gad till ersättning enligt första stycket, skall det likvidvärde som tillgodo-

räknas fastighetens ägare minskas med det belopp som motsvarar den

värdeminskning för fastigheten som rättigheten inneburit. Om likvidvär^

det inte kan minskas utan att skada uppkommer för innehavaren av en

fordran med bättre rätt, minskas i stället ersättningen till rättighetshava-

ren med motsvarande belopp.

Skyldigheten att betala ersättning, som inte motsvaras av minskning i

likvidvärde enligt andra stycket, fördelas mellan sakägarna efter vad soih
är skäligt med hänsyn till deras nytta av att regleringen genomförs på

sådant sätt att ersättnin gen skall lämnas. Lag (1992:1212).

12 a § Efter särsldlt yrkande får fastighetsbildningsmyndigheten, om det
är lämpligt, hänvisa sakägare att vid särskild förrättning föra talan om
sådan ersättning för skada och intrång som är svår att uppskatta i samband

med fastighetsregleringen. Ansökan om särskild förrättning skall göras
inom den tid, högst t io år, som fastighetsbildningsmyndigheten bestäm
mer.

Avser regleringen en fastighet som svarar för en fordran, får fastighets

bildningsmyndigheten besluta enligt första stycket endast om fordrings-

havaren medger det. Besväras fastigheten av en gemensam inteckning,

fordras dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshava-

re som föreskrivs för relaxation i 22 kap . 11 § jordabalken. Om beslutet ä r

väsentligen utan betydelse för någon rättsägare, krävs dock inte något

medgivande av denne. Lag (1992:1212).

12 b § Denna lag ä r inte tillämplig i fråga om ersättning för skada eller
intrång som uppkommer efter fastighetsregleringen och som inte har kun

nat förutses vid denna. Lag (1992:1212)

12 c § Om det är lämpligt och berörda sakägare medger det, får fastig

hetsbildningsmyndigheten vid fastighetsregleringen även pröva ett av en
sakägare framställt yrkande om ersättning som har samband med regle

ringen men som rör e tt rättsförhållande som inte skall prövas enligt denna

lag.

Vid prövning enligt första stycket tillämpas bestämmelserna i 4 och IS

IS kap. Kostnaden för fastighetsbildningsmyndighetens prövning skall

betalas av berörda sakägare solidariskt. Om sakägarna int e har kommit
överens om något an nat, får fastighetsbildningsmyndigheten på yrk ande

av någon av dem besluta att kostnaden slutligt skall fördelas efter de

grunder som anges i 13 §. Lag (1992:1212)

13 § Kostnaderna för fastighetsreglering betalas av sakägarna efter vad

som är skäligt med hänsyn främst till den nytta vaije sakägare har av

regleringen.

Om det är lämpligt, får kostnad för särskild åtgärd fördelas för sig. Hade

åtgärden kunnat utföras utan samband med regleringen och skulle annan
grund för fördelningen av kostnaden då ha gällt, får den grunden tilläm

pas.

2930

14 § Om fastighetsreglering sker i samband med expropriation eller

liknande tvångsförvärv, skall forvärvaren efter vad som är skäligt åläggas

SFS 1992:1212

att betala kostnader enligt 13 § och utge ersättning enligt 12 §, såvida

regleringen medför att olägenhet av forvärvet undanröjes, minskas eller

förebygges. Skyldighet kan också åläggas honom att betala den merkostnad

som föranledes av att jämkning sker enligt 11 § for att hindra att fastighets
ägare lider forlust.

Innan någon enligt första stycket ålägges att betala ersättning eller kost

nad, skall han få tillfälle att vid forrättningen yttra sig i frågan.

15 § Mellan ägarna av de fastigheter som ingår i regleringen skall fastig

hetsbildningsmyndigheten upprätta avräkning utvisande vad som skall
mottagas och utges i ers ättningar for vaije fastighet. Berör ersättningsbe

slut annan än fastighetsägare, skall avräkningen avse även honom. Avräk-

ningen skall omfatta även kostnad som avses i 13 §, om och i den mån det

lämpligen kan ske och beloppet fastställts av fastighetsbildningsmyndighe

ten eller blivit slutligt bestämt genom godkännande eller på annat sätt.

För belopp som skall betalas enligt första stycket fastställes förfallodag.

Om betalningsskyldigheten behöver fordelas på längre tid, avpassas forfal-
lodagama så, att minst en femtedel av beloppet erlägges årligen.

Om betalningen inte sker inom den tid som har fastställts enligt andra

stycket, utgår ränta på obetalt belopp från förfallodagen enligt 6 § ränte

lagen (1975:635). Har tillträde ägt rum fore forfallodagen, utgår ränta på

ersättningen även enligt 5 § räntelagen från dagen för tillträdet till dess att
betalning sker eller forfallodagen inträder. Om tillträde har skett endast
delvis och skyldighet att i sådant fall betala ränta på hela ersättningen
skulle vara oskälig, får räntebeloppet jämkas. Lag (1992:1212).

Om en fastighet, som undergår värdeminskning genom regleringen

eller som helt eller delvis inlöses, svarar for en fordran, skall fastighetsbild

ningsmyndigheten besluta att sådan ersättning jämte ränta som, efler

avräkning om sådan behövs, tillkommer fastighetsägaren och som ej utgör
ersättning enligt 12 § första stycket, 27 § eller 30 § tredje stycket skall
inbetalas till den myndighet som regeringen bestämt. Detta gäller dock

inte, om innehavarna av samtliga fordringar, for vilka fastigheten svarar,
medgivit att ersättning utbetalas direkt till fastighetsägaren. Besväras fas
tigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden från

fastighetsägare och fordringshavare som föreskrivs för relaxation i 22 kap.

Il § jordabalken. Om regleringen är väsentligen utan betydelse for någon

rättsägare, krävs dock inte något medgivande av denne.

Inbetalda medel fordelas av länsstyrelsen. Därvid äger bestämmelserna

om fordelning av köpeskilling for fast egendom som sålts på exekutiv
auktion motsvarande tillämpning. Har medel inbetalats for fastighet som i
sin helhet inlösts eller eljest tagits i anspråk vid regleringen, har dock
innehavare av fordran, som utan inskrivning är förenad med rätt till

betalning ur fastigheten, rätt att for kapitalvärdet av belopp, som fastställts
men ännu ej forfallit till betalning, få utdelning med samma rätt som for

fordringen i öv rigt. Kapitalvärdet beräknas efter en räntefot av fem pro

cent om åre t. Sammanträde for fordelningen hålles så snart det kan ske.

' Senaste lydelse 1977:362.

2931

SFS 1992:1212

Kallelse till s ammanträdet sändes till rättsägama minst två veckor i

väg.

Även i a nnat fall än som avses i f örsta stycket får fastighetsbildnings-^

myndigheten forordna att in- och utbetalningar av belopp, som skall utg å

med anledning av regleringen, skall ske genom myndighets förmedling.

Närmare föreskrifter härom meddelas av regeringen.

Skall medel inbetalas till myndighet på grund av bestämmelserna i

denna paragraf, ankommer det på myndigheten att vidtaga behövliga' ;

åtgärder for att uttaga medlen hos den betalningsskyldige. Lag-h
(1992:1212).

,f'

Om samfälld mark som förvaltas av en samfällighetsförening be^

rörs av en förrättning, skall föreningen utge ersättning för mark som
tillförs samfälligheten och ta emot ersättning fÖr m ark som frångår den.
Detsamma gäller ersättning med anledning av att servitut bildas, ändras
eller upphävs.

Förvaltas samfälligheten av en styrelse eller förvaltare med befogenhet

att uppbära medel som tillkommer samfälligheten, skall ersättningen beta-,
las ut till styrelsen eller förvaltaren, om inte någon delägare begär att den
ersättning som belöper på hans andel skall utbetalas till honom. Endast om

en sådan begäran framställs, skall fastighetsbildningsmyndigheten i ersätt

ningsbeslutet ange vaije delägares andel.

Ersättning som enligt 16 § första sty cket skall inbetalas till myndigheri

skall räknas av innan utbetalning sker till en samfällighetsförening, styrelse
eller förvaltare. Lag (1992:1212).

2932

Överenskommelse mellan sakägare m. m.

18 §' Från nedan angivna bestämmelser i detta kapitel till skydd for

enskilt intresse får avsteg göras i följande avseenden

1. 4 § första stycket och 5 § första stycket, om ägarna av de fastigheter

som beröres av regleringen medger det,

2. 6 § andra stycket, 7 och 10—12 §§ samt 15 § tredje stycket, om de

sakägare vilkas rätt är beroende av åtgärden samtycker till det,

3. 8 §, om fastighetens ägare och, om fastigheten är upplåten med

tomträtt, även tomträttshavaren medger det,

4. 13 och 14 §§, om det medges av den som ålägges att betala mer än han j

annars skulle ha varit skyldig att betala och om avvikelsen från bestämmel- _
serna icke sker i otillbörligt syfte.

Avser regleringen fastighet som svarar fÖr fordran, får avsteg från 10-

14 §§ med stöd av ägarens samtycke ske endast om även fordringens

innehavare medger det. Besväras fastigheten av gemensam inteckning,
fordras dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshaya-

re som i 22 kap. 11 § jordabalken föreskrives fÖr relaxation. Medgivande

av rättsägare fordras ej, om regleringen är väsentligen utan betydelse för

honom.

Ägares och tomträttshavares medgivande enligt första stycket 3 fill

minskning av fastighets graderingsvärde skall upprättas skriftligen. Betriifv

fande rätten att lämna sådant medgivande gäller samma villkor som fö r
överlåtelse av fast egendom. Sådant samtycke av sambo som avses i 17 §

'' Senaste lydelse 1989; 724,

'Senaste lydelse 1990:1101.

lagen (1 987:232) om sambors gemensamma hem krävs dock endast om

SFS 1992:1212

ärende om anteckning i fastighet sboken av anmälan enligt 2 § andra styc
ket samma lag var upptaget på inskrivningsdag när medgivandet gjordes.

Medgivande eller samtycke enligt första stycket till åtgärd som berör

samfälld mark skall, om samfälligheten förvaltas av en samfällighetsför-

ening, lämnas av föreningen i stället för av delägarna. Lag (1 992:1212).

19 § Avser fastighetsregleringen en fastighet som har upplåtits med

tomträtt, tillämpas 16 § i fråga om ersättning som tillkommer tomträttsha-

varen samt 12 a § andra stycket och 18 § andra stycket beträffande fordran
i tomträtten. Lag (1992:1212).

20 § Om fastighets graderingvärde öka s med tillämpning av 18 § första
stycket 3 , skall i lag eller a nnan författning föreskrivna inskränkningar i

rätten att förvärva fast egendom äga motsvarande tillämpning. Skulle
tillstånd eller annan prövning av myndighet fordras vid förvärv genom
köp, skall frågan om tillstånd till ökningen underställas myndigheten. Lag
(1979:232).

Inskränkningar i rätten att nyttja egendom

21 § Fastighetsbildningsmyndigheten kan förordna att skogsavverkning
eller jord-, grus- eller sandtäkt icke får bedrivas eller att för sådan åtgärd

skall gälla särskilda villkor som myndigheten bestämmer.

Förordnande enligt första stycket får meddelas endast om det kan befa

ras att regleringen eljest väsentligt försvåras eller att oriktiga ersättningsbe

lopp fastställes.

22 § Om det behövs för att underlätta förrättningen och säkerställa dess

resultat, kan fa stighetsbildningsmyndigheten förbjuda att byggnader upp

förs, byggs till, byggs om eller sätts i stånd utan myndighetens medgivande.
Sådant medgivande får vägras endast om åtgärden väsentligt försvårar
regleringen. Lag (1987:124).

23 § Har förordnande enligt 21 eller 22 § tillkännagivits vid sammanträ
de, gäller det omedelbart. Meddelas förordnandet i ann an ordning, gäller

det mot var och en som fått kännedom om det.

Förordnandet skall upphävas när ändamålet förfallit. Om förordnandet

ej upphävts, gäller det till dess ersättningsfrågor angående den mark som
beröres av förordnandet slutligt avgjorts. I den mån förordnandet omfattar
mark som skall Överföras, upphör förbudet i stället vid tillträdet.

Rivning och flyttning av byggnad

24 § Beslut om rivning av byggnad får meddelas, om möjligheterna att

vinna ändamålsenlig fastighetsindelning därigenom väsentligt underlättas

och byggnaden är obehövlig för den fastighet till vilken den hör. Är
byggnadens värde obetydligt, får sådant beslut meddelas, om ändamålsen
lig fastighetsindelning främjas genom att byggnaden rives. Rivning får ej
beslutas, om väs entlig olägenhet uppkommer för sakägare.

Rives byggnad, är ägaren berättigad till ersättning motsvarande byggna

dens värde för honom. I övrigt äger 12 § motsvarande tillämpning i fall

2933

SFS 1992:1212

som här avses. Ersättningsskyldigheten fördelas enligt samma grunder som

föreskrivits beträffande de i 13 § avsedda kostnaderna.

Med samtycke av de sakägare vilkas rätt beröres får bestämmelserna i

första och andra styckena åsidosättas med den begränsning som följer av
18 § andra stycket och 19 §.

25 § Beslut om flyttning av byggnad eller annan anläggning får medde
las, om flyttningen väsentligt underlättar möjligheterna att vinna ända
målsenlig fastighetsindelning samt fördelarna överväger de kostnader och

olägenheter som är förenade med flyttningen. Flyttning får dock ej beslu
tas, om väsentlig olägenhet uppkommer för sakägare.

Har byggnad uppförts i strid mot förordnande enligt 22 §, får beslut o m

flyttning av byggnaden meddelas utan hänsyn till de kostnader och olägen

heter som uppkommer för sakägare. Detsamma gäller byggnad som istånd-

satts i strid mot dylikt förordnande, såvida ägaren med stöd av första

stycket kunnat åläggas flytta byggnaden, om iståndsättandet ej ägt rum.

På begäran av ägaren får även eljest flyttning av byggnad eller annan

anläggning beslutas, om flyttningen är av betydelse för honom.

26 § I beslut om flyttning skall anges när flyttningen skall vara slutförd.

Flyttning får utföras som gemensamt arbete enligt 9 kap., om ägaren

begär det innan förrättningen avslutats eller det eljest är lämpligt.

27 § Ägare av byggnad eller annan anläggning som flyttas är berättigad
till ersättning för de kostnader som flyttningen beräknas komma att orsaka

honom.

Är byggnaden i sådant skick att ombyggnad eller förbättring behövs,

skall flyttningsersättningen jämkas. Jämkning skall också ske, om det

föreligger anbud om förvärv av byggnad till visst pris samt det är fördelak
tigare att sälja byggnaden enligt anbudet och uppföra ny byggnad än att
flytta den gamla byggnaden eller om det framgår av omständigheterna att
ägaren icke kommer att återuppföra den.

Ersättningsskyldigheten fördelas enligt samma grunder som föreskrivits

beträffande de i 13 § avsedda kostnaderna. Fastighetsbildningsmyndighe
ten kan förordna att ersättningen icke skall ingå i avräk ning enligt 15 §. I
sådant förordnande anges när ersättningen skall betalas. Fastighetsbild

ningsmyndigheten får föreskriva att skälig del av ersättningen skall betalas
först sedan flyttningen utförts. Försummar byggnadens ägare att verkställa
flyttningen inom den bestämda tiden, förfaller hans rätt till ersättningsbe

lopp beträffande vilket sådan föreskrift meddelats.

28 § Om flyttning av byggnad beslutats med stöd av 25 § andra stycket,
har ägaren ej rätt till ersättning för flyttningskostnaderna. I fråga om

byggnad som utan medgivande satts i stånd under pågående reglering utgår
dock ersättning, som bestämmes med hänsyn till byggnadens bes kaffenhet

före iståndsättandet.

Vid fördelning av skyldigheten att betala ersättning för flyttning enligt

25 § tredje stycket får ingen a nnan än ägaren belastas med högre ersätt
ningsbelopp än som svarar mot nyttan för honom.

2934

Träffar de sakägare vilkas rätt beröres överenskommelse om flyttnings-

afip

ersättningens storlek eller om ersättningsskyldighetens fördelning, gäller

SFS 1992:1212

överenskommelsen, såvitt angår fastighet vars äg are skall utge ersättning,

med den begränsning som följer av 18 § andra stycket och 19 §.

29 § Beslut om rivning eller flyttning upptages i fastighetsbildningsbe
slutet. Detsamma gäller beslut om ersättning enligt 27 §.

Tillträde

30 § Tillträde sker vid den tidpunkt som fastig hetsbildningsmyndighe

ten bestäm mer. Innan tillträde sker, skall fastig hetsbildningsbeslutet ha

vunnit lag a kraft. Om ej särskild a skäl föranleder annat, får tillträde ej
bestämmas till senare tidpunkt än ett år från det uppgif t om regleringen
införts i fasti ghetsregistret. I beslut om tillträde skall förbehåll göras för
den rätt so m enligt 7 kap. 29 § andra stycket jordabalken kan tillkom ma
hyresgäst.

Har bestämmelse om tillträde ick e meddelats, sker tillträde när uppgift

om regleringen införts i fastighetsregistret.

Sker tillträde icke samtidigt beträffa nde all egendom som ingår i reg le

ringen o ch uppkomm er därigenom väsentlig olägenhet för sakäga re, har

denne rätt till skälig ersättning. Ersättningen skall betalas av den som har

nytta av att tillträde ej sker samtidigt. Fråga om ersättning upptages endast

om yrkande framställes.

Har tillträde skett och är det ej uppenbart att den ersättning som den

tillträdande har att utge med anledning av fastighetsbildningsbeslutet blir

obetydlig, skall fastighetsbildningsmyndigheten på yr kande av den tillträ
dande, fas tighetsägaren eller annan som beröres av tillträdet föreskriva att
den tillträdande skall utge förskott på den ersättning som slut ligt faststäl
les. Har förskott bestämts, får den slu tliga ersättningen ej bestämm as till

lägre belopp än förskottet. Lag (1979:900).

30 a § Om det på grund av särskilda omständigheter är lämpligt, får
fastighetsbildningsmyndigheten medge att tillträde sker utan hinder av att
fastighetsbildningsbeslutet ej har vunnit laga kraft (förtida tillträde). Be
slut om förtida tillträde får meddelas före förrättningens avslutande endast

om fastighetsbildningsbeslutet får överklagas särskilt.

Om det ej är uppenbart att den ersättning s om den tillträdande har att

utge med anledning av fastighetsbildningsbeslutet blir obetydlig, skall

fastighetsbildningsmyndigheten på yrkande av den tillträdande, fastighets
ägaren eller annan som beröres av tillträdet föreskriva att den tillträdande
innan förtida tillträde sker skall utge förskott på den ersättning som slutligt

fastställes. Fastighetsbildningsmyndigheten skall vidare föreskriva att den
tillträdande hos länsstyrelsen skall ställa säkerhet för den ytterligare ersätt
ning jämte ränta som kan komma att fastställas samt för det skadestånd

som ka n komma att utgå, om fastighe tsbildningsbeslutet elle r beslut om

tillträde ändras. I fråga om sådan säkerhet äger 7 kap. 7 och 8 §§ expropri

ationslagen (1972; 719) motsvarande tillämpning.

Fastighetsbildningsmyndigheten skall ange den tid inom vilken den

tillträdande senast skall ha fullg jort vad fastighetsbildningsmyndigheten

har föreskrivit. Har åliggandena ej fullgjorts inom utsatt tid, är medgivan

det förfallet. Medgivande till förtida tillträde får utnyttjas när åliggandena

2935

SFS 1992:1212

har fullgjorts, även om beslutet om förtida tillträde icke har vunnit laga
kraft.

Har förskott bestämts enligt denna paragraf, får den slutliga ersättning

en ej b estämmas till lägre belo pp än förskottet. Detta gäller dock endast

om tillträde har skett eller förskottet ändå har betalats. Lag (1989:724).

30 b § Är mark som överförs genom fastighetsreglering belastad med

nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft och skall rättigheten

enligt 7 k ap. 29 § jordabalken in te gälla mot tillträdaren, upphör rättighe
ten vid den tidpunkt som enligt 30 eller 30 a § gä ller för tillträdet eller vid
den senare tidpunkt som fastighetsbildningsmyndigheten föreskriver. Ut

görs rättigheten av jordbruksarrende, inträder arrendatoms skyldighet att

avträda marken dock tidigast på den fardag som inträffar närmast efter sex

månader från det att arrendatom fick underrättelse om att regleringen

påkallats. Lag (1989: 724).

31 § Den som avträder mark får under ett år ha kvar byggnad eller
annan anläggning som skall flyttas samt upplag. Finns växande gröda på
åker som tillträdes, får avträdaren bärga grödan.

Första stycket gäller e ndast om fastighetsbildningsmyndigheten ej be

stämmer annat.

Om det främjar genomförandet av regleringen, kan den som avträder

skogbevuxen mark berättigas att under en tid av högst fem år från det

uppgift om regleringen införts i fastighetsregistr et uttaga utstämplad skog
på marken till särskilt angivet värde. Föreligger på grund av förhållande,

som avträdaren icke råder över, hinder för honom att tillgodogöra sig
skogen inom den bestämda tiden, skall markens ägare betala ersättning i

pengar för vad som ej kan uttagas. Väckes ej talan om sådan ersättning
inom ett år från det tiden utgick, är rätten till talan förlorad.

32 § Vägrar någon utan skäl att avträda mark eller byggnad i rätt tid, har

tillträdaren rätt att få handräckning av kronofogdemyndigheten för att

komma i besittning av egendomen.

Nyttjanderätt m. m.

33 § Är nyttjanderätts utövning genom nyttjanderättsavtalet begränsad

till visst område och blir detta helt eller delvis överfört till annan fastighet

eller till samfallighet, skall fastighetsbildningsmyndigheten, om sakägare

begär det och åtgärden är lämplig, bestämma nytt område för nyttjanderät-
tens utövning på mark som efter fastighetsregleringen hör till den fastighet
i vilken nyttja nderätten upplåtits.

33 a § Om en nyttjanderätt gäller i mark eller byggnad som genom
fastighetsreglering överförs till en annan fastighet, skall fastighetsbild

ningsmyndigheten förordna att nyttjanderätten skall fortsätta att gälla i
den överförda egendomen, om någon sakägare begär det s amt åtgärden ar

lämplig och inte motverkar syftet med regleringen. Är ett arrende enligt lag

förenat med rätt till förlängning, skall ett sådant förordnande meddelas på

2936

yrkande av arrendatom, om denne visar beaktansvärda skäl för ett fortsatt

arrende samt åtgärden inte i väsentlig mån motverkar syftet med reglering-

SFS 1992:1212

en.

Ett förordnande enligt första stycket innebär att upplåtelsen, såvitt avser

den överförda egendomen, gäller mot tillträdaren som om denne förvärvat

den genom en över låtelse vid vilke n har gjorts för behåll om upplåt elsen.
Fastighetsbildningsmyndigheten får dock föreskriva sådan jämkning av

upplåtelsevillkoren som behöv s. Ett förordnande enligt första stycket får
meddelas utan att nyttjanderättshavaren har blivit hörd, om det är uppen
bart att åtgärden inte är till oläg enhet För honom och det även i övrigt

framstår som obehövligt att höra hon om.

Ett förordnande enligt första stycket skall redovisas i fastighetsbild

ningsbeslutet. O m nyttjanderätten är inskriven i fastighetsboken, skall

underrättelse om förordnandet lämnas till inskrivningsmyndigheten när

fastighetsbildningsbeslutet har vunnit laga kraft. Lag (1990:1101).

34 § Beröres nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft av fastighetsregle-
ring, är rätt ighetshavaren sakägare vid förrättningen, om regleringen har
betydelse för honom. Lag (1971:1035).

34 a § Fastighetsbildningsmyndigheten får föreskriva att en nyttjande

rätt som har tillkommit genom expropriation eller något annat sådant

förfogande skal l upphöra, om det är uppenbart att nyttjanderätten inte

längre behövs och upphörandet är av betydelse för regleringen. I annat fall

Mqi får för eskrivas sådan ändring av villkoren fÖr nyttjanderätten som behövs

med hä nsyn till ändamålet med fastighetsbildningen, under förutsättning
att syftet med nyttjanderätten inte därigenom motverkas. Lag (1989:724).

Ansvarsbestämmelse

35 § Den som upp såtligen överträder förordnande som meddelats med
stöd av 21 § domes till böter eller fängelse i högst sex månader.

I Verkställighet av fastighetsbildningsmyndighetens ersättningsbeslut

36 § Fastighetsbildningmyndighetens beslut att med stöd a v bestämmel

serna i det ta kapitel förplikta någon att lämn a ersättning till en sakä gare

får verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser. Lag (1992:1212).

6 kap. Särskilda bestämmelser om samfallighet

^ § För ändamål av stadigvarande betydelse fÖr flera fastigheter får

samfällighet bildas, om ej ändamålet kan tillgodoses bättre på annat sätt.

Samfallighet får ej bildas fÖr andra fastigheter än sådana for vilka det är

av väsentlig betydelse att ha del i samfalligheten.

Fastighets andel i samfallighet bestämmes efter vad som med hänsyn till

omständigheterna är ändamålsenligt och skäligt.

Denna pa ragraf gäller ej så dan samfällighetsbildning som av ses i 2, 2 a

eller 4 §. Lag (1987:124).

2 § Är skogsmark uppdelad på sådant sätt att ett tillfredsställande ut-

nyttjande av skogen hindras väse ntligt, får samfällighet för skogsbruksän-
damål (geme nsamhetsskog) bildas av skogsmarken, om behovet av en

2937

SFS 1992:1212

förbättrad fastighetsindelning ej kan tillgodoses på annat sätt. Fasti
enskilda mark får dock intagas i gemensamhetsskog endast om marken,

väsentligen utan betydelse for fastighetens behov av skogsprodukter

gemensamhetsskogen får sådan storlek och utformning att den m
ekonomiskt tillfredsställande skogsdrift.

Ingår skogsmark i fastighetsre glering med det syfte som anges i 8

1 §, får marken avsättas till gemensamhetsskog, om detta ökar möjligheter
na att utnyttja skogen och marken ej hör till jordbruksfastighet eller till

sådan skogsbruksfastighet som medger ekonomiskt tillfredsställande
skogsdrift.

;

Fastighets andel i gemensamhetsskog bestämmes efter graderingsvärdet

for den mark som fastigheten avstår. Om det är lämpligt, får mindre

jämkning av andelstalet ske.

2 a § Av mark som ingår i samverkansområdet for en exploateringssam-

fällighet enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan får sär skilda

samfälligheter bildas, om det behövs for att ge nomföra sådan samverkan.

En fastighets andel i samfalligheten skall därvid motsvara dess andelstalj

exploateringssamfälligheten enligt 11 § andra stycket nämnda lag. Lag
(1987:124).

3 § Efter överenskommelse mellan ägarna av de fastigheter som skall ha

del i samfalligheten får avv ikelse ske från 1 § andra stycket.

Med samtycke av fastighetsägaren får mark avsättas till gemensamhets

skog, även om villkoren i 2 § första och andra styckena icke är uppfyllda.
Avsteg från 2 § tredje stycket får göras, om ägarna av de berörda fastighe:
tema samtycker.

4 § Om särskilda skäl föreligger, får samfällighet uppdelas i nya samfål:
ligheter. Delaktigheten i de nya samfällighetema bestämmes efter vad soiti

med hänsyn till omständigheterna är ändamålsenligt och skäligt.

'•

5 § Bestämmelserna i 1 — 3 §§ äger motsvarande tillämpning när fråp

uppkommer att överföra mark till samfällighet i utbyte mot andel i samfdh

ligheten eller att eljest överföra andel i samfällighet. Överenskommelse ojh .
överföring av andel i samfällighet som avses i 1 § behöver dock ej biträdas
av delägare for vilken åtgärden icke medför ändrat andelstal.

6 §® Överförs mark från en samfällighet eller upplåt s eller ändras seryi^
tut i samfälld mar k, utgår ersättning endast till delägare som har fra mställt

yrkande om det under förrättningen. Ersättning till en deläga re skall dock

fastställas utan yrkande när den kan antas överstiga tre procent av de t

basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde året
innan förrättningen påbörjades. Ersättning skall alltid fastställas utan yf-
kande när samfälligheten förvaltas av en samfällighetsförening eller när i
annat fall ersättning enligt 5 kap. 17 § andra stycket skall utbetalas til|

någon som företräder delägarna. Lag (1992:1212).

2938

' Senaste lydelse 1989:724.

7 §' Om en samfällighet inte brukas av delägare for gemensamt ändamål

SFS 1992:1212

och det är uppenbart att ersättning enligt 6 § inte behöver fastställas utan

yrkande, får underrättelse om förrättningsansölcningen lämnas till någon

eller några av de delägare s om inte på annan grund är sakägare i förrätt
ningen. F astighetsbildningsbeslut får i sådana fall meddelas och forrätt

ningen avslutas utan att samtliga delägare i samfälligheten har fått tillfälle
att yttra si g i forrättningen. Lag (1992:1212).

7 kap. Särskilda bestämmelser om servltut och ledningsrätt

"urj 1 § Servitut som bildas genom fastighetsreglering skall vara av väsentlig

4 h\ betydelse för fastighets ändamålsenliga användning. Vid detta bedömande

skall hänsyn ej tagas till rättighet som är grundad på frivillig upplåtelse.

Utan stöd av överenskommelse mellan ägaren av den härskande fastig-

i[!c si heten och ägaren av den tjänande fastigheten får servitutet ej innefatta
bUc skyldighet fÖr den senare att underhålla väg, byggnad ell er annan anlägg-

;!3S3 ning som avses med servitutet. Servitut får ej bildas fÖr viss tid eller göras
ifec beroende av villkor. Dock får bestämmas att servitut skall gälla endast så

länge ändamålet ej tillgodosetts på annat sätt som särskilt anges.

För bildande av servitut varom bestämmelser har meddelats i en fastig

hetsplan gäller inte första stycket och 5 kap. 8 §. Lag (198 7:124).

ifiilCl

2 §'® Servitut som avser skogsfång eller rätt att dra ledning enligt led-
ningsrättslagen (1973; 1144) får inte bildas genom fastighetsreglering.

KbÉ?

Servitut som kan upplåtas till förmån fÖr ett vattenföretag enligt 8 kap.

1 § vattenlagen (1983:291) får bildas genom fastighetsreglering endast om

tillstånd till företaget har meddelats enligt vattenlagen eller om det är
uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom

företagets inverkan på vattenförhållandena. Andra servitut som kan upp-
låtas enligt vattenlagen får inte bildas genom fastighetsreglering.

Servitut, som kan upplåtas efter prövning vid särskild förrättning i

andra fall än som anges i första oc h andra styckena, får bildas genom

fastighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan
fastighetsbildningsåtgärd och är av bety delse fÖr denna. Lag (1992:1212).

3 § Ändring av servitut genom fastighetsreglering kan avse begränsning,

flyttning eller annan ändring av det område där servitutet utövas samt

^ meddelande av ny a eller ändrade föreskrifter i fråga om utövningen som

^ föranledes d ärav. Servitutsbelastningen får dock ej ökas eller minskas i

nämnvärd mån.

iObu

Upphävande av servitut genom fastighetsreglering får begränsas till att

W- avse viss i servitutet ingående befogenhet, om det kan ske utan att servitu-

tet i övrigt äventyras.

'10^

4 § För att servitut skal! få ändras krävs att det hindrar ett ändamålsen-

'•0-')' ligt utnyttjande av den tjänande fastigheten eller dess användning i enlig-

het med detaljplan, fastighetsplan eller områdesbestämmelser och att den

na olägenhet kan undanröjas genom ändringen.

'Senaste lydelse 1989:724.

Senaste lydelse 1983:658. Ändringen innebär att fjärde stycket up phävs.

2939

SFS 1992:1212

Har ändrade förhållanden inträtt efter servitutets tillkomst, får serv"

tet ändras, om det skulle innebära väsentlig fordel for den tjänande ell

den härskande fastigheten u tan att for d en andra medföra olägenhet

betydelse. Lag (1987:124).

% \

i .

5 § Kan i fall som avses i 4 § första stycket olägenheten ej undanröjas
genom ändring, får servitutet upphävas.

Servitut fär även upphävas, om till fbljd av ändrade förhållanden servil

tutet ej behövs for den härskande fastigheten eller nyttan av servitutet är
ringa i jämför else med belastningen på den tjänande fastigheten. Detsain-i
ma gäller, om servitutet under avsevärd tid ej utövats och omständigheter
na även eljest är sådana att det måste anses övergivet.

Om det är uppenbart att ett servitut är övergivet och att ett upphävande

av servitutet inte minskar den härskande fastighetens värde, får servitutet
upphävas utan att ägaren av d enna fastighet har lämnats t illfälle att yttra

sig i förrättningen. Lag (1989: 724).

6 § För ändring eller upphävande av servitut vid sådan fastighetsregle^i

ring som avser ändring i fasti ghetsindelningen gäller icke de i 4 och 5 §§(

föreskrivna särskilda villkoren, om åtgärden är av betydelse for reglering
en.

För ändring eller upphävande av servitut varom bestämmelser har med

delats i en fastighetsplan gäller inte 4 och 5 § § samt 5 kap. 8 §. Lag

(1987:124).

1 § I samband med att servitut bildas genom fastighetsreglering får

servitut, som redan finns och ej kan utövas jämsides med det nya, ändras
eller upphävas även om det icke skulle vara medgivet enligt 4-6 §§.

8 § Efter överenskommelse mellan ägarna av den härskande och de n;

tjänande fastigheten får servitut ändras eller upphävas genom fastighets

reglering utan hinder av 4—7 §§.

"it

9 § Servitut, som har tillkommit till förmån for ett vattenforetag med
stöd av 8 kap. 1 § vattenlagen (1983:291) eller motsvarande äldre bestäm

melser, får ändras eller upphävas endast om åtgärden inte medför olageni
het av någon betydelse fÖr för etaget. Andra servitut som har tillkommlti
med stöd av vattenlagen eller motsvarande äldre lagstiftning får inte"

ändras eller upphävas genom fastighetsreglering.

Servitut, som har tillkommit enligt lagstiftningen om ägofred eller én f

skilda vägar eller enligt anläggningslagen (1973:1149) eller motsvarande :
äldre lagstiftning, får ändras eller upphävas genom fastighetsreglering ep

dast om åtgärden sker i sa mband med en annan fastighetsbildningsåtgärd^
och är av betydelse fÖr denna. Lag (1983:658).

10 § Servitut får bildas, ändras eller upphävas utan särskild ansökan, pni;

åtgärden är av betydelse för annan fastighetsregleringsåtgärd och företages

i samband med denna.

' [S

2940

11 § Uppkommer i samband med fastighetsreglering fråga om att bilda/

ändra eller upphäva ledningsrätt, får fastighetsbildningsmyndigheten för-

SFS 1992:1212

ordna att frågan ska ll prövas enl igt ledn ingsrättslagen (1973:1144). Lag
(1973:1146).

12 § Vid överföring av mark från en fastighet till vilken hör servitut eller
annan sär skild rättighet får fastighetsbildningsmyndigheten förordna att
rättigheten skall tillhöra båda de fastigheter som berörs av fastighetsregle-
ringen eller endera av dem. Meddelas inte något förordnande gäller 2 kap.

5 I Lag (1989:724).

13 § Vad som föreskrivs i 5 kap. 33 a § om nyttjanderätt gä ller också i

fråga om servitut som har upplåtits genom avtal. Lag (1989:724).

tgp.j 8 kap. Särskilda bestämmelser om inlösen

1 § Har fastighetsreglering till syfte att inom område, som omfattar

mark till ett flertal fas tigheter med skilda äga re, åstadkomma en allmän
förbättring av fastighetsbeståndet och är det ett väsentligt intresse från

tfeitE allmän synpun kt att storleksförändringar därvid genomföres, får fastig-

hetsbildningsmyndigheten förordna att fastighet som ingår i regleringen

eller del av sådan fastighet skall genom inlösen avstås för att överföras till

ElsE annan fast ighet. För inlösen gäll er de begränsningar som föreskrives i 2

i hl I; och 3 §§.

2 § Inlösen får ej ske, om syftet med överföringen skäligen kan vinnas på
annat sätt.

jfeRi

Fastighet får icke till någon del inlösas, om den uppfyller de i 3 kap.

lijJ-ij uppställda kraven på lämplighet. Ej hell er för mark som ingår i eller är

avsedd att intagas i gemensamhetsskog inlösas,

telii

fastighet efter regleringens genomfö rande icke lämpligen

skulle kunna användas tillsam mans med fastighe tens övriga ägor och ej

heller med fördel skulle kunna utnyttjas för sig, får inlösen av fastighetsde

len ske, även om fastigheten uppfyller lämplighetskraven i 3 kap.

3 § Inlösen får icke sk e, om avsevä rd olägenhet därigenom skulle upp-

komma för fastighetens ägare eller brukare. Vid bedömning huruvida
sådan olägenhet skulle uppkomma får hänsyn icke tagas till anordning som

vidtagits i syfte att hindra inlösen.

4 § Tillhör områden som enligt en fastighetsplan skall bilda en fastighet

MC?

ägare, får ägare av sådant område på begäran lösa återstoden av den

„ blivande fastigheten utan hinder av de inskränkningar beträffande inlösen

som fra mgår av 5 kap. 7 § och av 1 - 3 §§ i detta k apitel. Yrkas inlösen av
flera, äger den företräde vars område vid uppskattning åsättes största

värdet. Åsättes områdena lika värde, ä ger den företräde som först yrkat
inlösen. Om ändringar i fastighetsindelningen samtidigt genomföres med

tillämpning av 5 kap., skall dessa beaktas vid uppskattningen. Lag

(1987:124).

5§ har upphävts genom lag (1992:1212).

2941

SFS 1992:1212

6 § har upphävts genom lag (1992:1212).

7 § När fråga om inlösen av fastighet eller fastighetsdel uppkommer,
skall underrättelse därom delges ägaren och ö vriga berörda sakägare, in

nan frågan företages till slutlig behandling, samt anmälan göras till inskriv
ningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken. Delgivning får ej ske i

sådan särskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 § andra stycket.

Förordnande om inlösen skall upptagas i fastighetsbildningsbeslutet.

Lag (1989: 724).

8 § har upphävts genom lag (1977:362).

9 kap. Särskilda bestämmelser om gemensamma arbeten

1 § Anläggningsarbete eller liknande åtgärd skall efter beslut av fastig

hetsbildningsmyndigheten verkställas under forrättningen som ett for sak

ägarna gemensamt arbete enligt denna lag, om det främjar fastighetsregle

ringens syfte och arbetet ej lämpligen bör ombesöijas av enskild sakägare.

Beslut enligt första stycket får inte avse foretag som skulle väsentligt

ändra arten och omfattningen av regleringen eller andra vattenforetag än
sådana markavvattningsforetag, för vilka tillståndsplikt foreligger enbart

på grund av 4 kap. 2 § andra stycket vattenlagen (1983:291).

Kan till följd av andra stycket foretag icke utforas som gemensamt

arbete enligt denna lag eller är sådant ut förande icke lämpligt, får fastig
hetsbildningsmyndigheten forordna om prövning enligt vattenlagen eller
anläggningslagen. Lag (1983:658).

2 § Gemensamt arbete ombesöijes av sakägarna enligt vad de överens

kommer. Om sakägare begär det eller fastighetsbildningsmyndigheten
finner det behövligt, skall dock arbetet och vad som sammanhänger där

med ombesöijas av en eller flera sysslomän.

3 § Har syssloman utsetts for att ombesöija gemensamt arbete, beslutar

fastighetsbildningsmyndigheten, om det behövs, hur kostnaderna for fore

taget skall fordelas i avvaktan på slutligt avgörande av kostnadsfördelning

en. Sakägarna är skyldiga a tt i enlighet med beslutet förskottera de för
sysslomannens verksamhet behövliga medlen på grundval av debiterings

längd som up prättas av sysslomannen.

I debiteringslängden skall anges det belopp som utdebiteras, vad som

belöper på varje sakägare och när betalning skall ske. Längden skall fram
läggas för granskning på förrättningssammanträde.

4 § Är sakägare missnöjd med utdebiteringen, kan han begära rättelse

hos fastighetsbildningsmyndigheten. Begäran om rättelse skall framställas
vid det sam manträde då längden framlägges för granskning.

Om myndigheten ej förordnar annat när den prövar begäran om rättelse,

får debiterat och till betalning förfallet belopp uttagas enligt utsökningsbal-

kens bestämmelser om fordran, fÖr vilken betalningsskyldighet ålagts ge
nom dom som äger laga k raft.

2942

Kan förskott som påförts sakägare ej uttagas hos honom, skall sy sslo-

mannen fördela bristen mellan övriga sakägare i förhållande till deras

SFS 1992:1212

inbördes bidragsskyldighet. Lag (1981:793).

5 § När syssloman frånträder sitt uppdrag, skall han avge redov isning

för sin förval tning. Redovisningen skall framläggas på förrättning ssam

manträde.

Fastighetsbildningsmyndigheten kan förelägga syssloman att lämna

upplysningar om förvaltn ingen. Myndigheten kan också föro rdna någon

att granska förvaltningen och avge berättelse över granskningen.

Sakägare som vill kland ra sysslomannens redovis ning elle r eljest föra

talan mot denne med anledning av förvaltningen skall väcka talan vid

fastighetsdomstol, som anges i 1 5 kap. 1 §, inom tre månader från den dag

då redovisningen framlades p å sammanträde. Väckes ej talan inom denna

tid, är rätten till talan förlorad, om talan ej gru ndas på a tt sysslom annen
begått brottslig handling. Lag (1971:1035).

6 § Syssloman skall inhämta sakägarnas mening i fråga som är av större

vikt för arbetets genomförande. På framställning av syssloman skall fastig
hetsbildningsmyndigheten hålla sammanträde med sakägarna for behand

ling av fråga som omfattas av sysslomannens uppdrag.

7 § Har anläggning utförts som gem ensamt arbete enli gt denna lag, få r
fastighetsbildningsmyndigheten vid samma förrättning pröva fråga om
fördelning av kostnader fÖr driften av anlä ggningen. Fördelningen sker i

enlighet med bestämmelserna i anläggningslagen.

Finnes fråga som avses i första stycket böra prövas särskilt enligt vatten

lagen eller anläggningslagen, skall fastighetsbildningsmyndigheten förord
na om sådan prövning.

Anläggning som utförts som gemensamt arbete enl igt denna lag an ses

inrättad enligt anläggningslagen. Vad som nu sagts gäller ej dike, om fråga
om fördelning av kostnader for driften prövats enligt vattenlagen. Lag
(1973:1157).

Fjärde avdelningen

Övriga fastighetsbildningsåtgärder

10 kap. Avstyckning

1 § Genom avstyck ning kan viss ägovidd av fastighets enskil da mark

eller fastighets andel i samfällighet avskiljas för att utgöra fastighet for sig

eller ingå i sammanläggning.

Avstyckad ägov idd eller andel kallas styckningslott och återstoden av

fastigheten stamfastighet. Med styckningsdel avses såväl stamfastighet

som styckningslott.

2 § Även samfällighet eller vi ss ägovidd av sam fällighet kan avstyckas.

Såsom stamfastighet anses varje fastighet som äger del i samfälligheten.

Svarar fastighet som har del i samfälligheten for inteckning, får avstyck

ning ske endast om ett belopp, som enligt fastighetsbildningsmyndighetens

2943

SFS 1992:12I2

bedömning motsvarar värdet av fastighetens andel i den mark som

avstyckas, inbetalats till m yndighet som regeringen be stämt. Detta
dock icke, om de borgenärer som har panträtt i fastiglieten medgivit
avstyckning får äga rum utan att inbetalning skett. Besväras fastigheten

gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden från fastigh
ägare och fordringshavare som i 22 kap. 11 § jordabalken fbreskrives

relaxation. Medgivande av rättsägare fordras ej, om avstyckningen af
väsentligen utan betydelse for honom.

I fråga om fordelning av inbetalda medel äger 5 kap. 16 § andra styckéf '

motsvarande tillämpning.

67977; i62j.

3 § Avstyckning från fastighet som besväras av tomträtt får ske endast , 7
om fastighetsägaren och tomträttshavaren slutit avtal om inskränkning åv:;.

området for tomträtten till att avse en av styckningsdelarna och ansökatf
om inskrivning av avtalet förklarats vilande enbart i av vaktan på fastigh
hetsbildning.

Vj.

Avser avstyckning område for jordbruk eller skogsbruk och har området;;;'

kommit i särskild ägares hand genom fång, som skulle kräva forvärvstill^
stånd enligt jordforvärvslagen (1979:230), får avstyckning ej ske utan at *

frågan om forvärvstillstånd har underställts tillståndsmyndigheten. Lag

(1979:232).

4 § Vid avstyckning från fastighet till vilken hör andel i samfällighet'''

eller också servitut eller annan särskild rättighet kan bestämmas att ande-'

len eller rättighe ten skall i sin helhet eller till viss del tilläggas sty cknings

lotten. Rättighet som icke lämpligen kan uppdelas får tilläggas stycknings-

delarna gemensamt.

1 den mån ej annat bestämts vid avstyckningen eller följer av 2 kap.

eller särskilda föreskrifter, hör andel och rättighet som avses i fÖrstäi'-
stycket till stamfastigheten.

5 § Bestämmelserna om bildande av samfällighet och servitut genomif ;
fastighetsreglering äger motsvarande tillämpning vid avstyckning såvitt

avser förhållandet mellan s tyckningsdelama.

Vid avstyckning av ägovidd från fastighet som har del i samfälld väg kän^v, E

styckningslotten såsom servitut i s tamfastigheten tilläggas rätt att nyttjaf; t

vägen. Sådant servitut får dock ej bildas, om styckningslottens behov ä%y .
väg kan tillgodoses bättre på annat sätt.

• P'

6§ Avstyckning sker på ansökan av fastighetens ägare.

•'

Har vad som skall avskiljas kommit i särskild ägares hand genom k

eller annat förvärv, får såväl förvärvaren som fångesmannen begära a
styckning.

7 § När styckningsdelarna har samme ägare, skall avstyckningen skb

överensstämmelse med vad denne yrkat eller godkänt.

8 § Har styckningsdelama skilda ägare, skall till grund för avstyckni

läggas köpehandling eller annan handling varigenom äganderätten up

2944

lats (grundhandling). Träffar sakägarna skriftlig överenskommelse i f

söiti har betydelse for avstyckningen, skall även överenskommelsen beak-

SFS 1992:1212

•"^1 ta s i den mån den icke strider mot vad som varit avsett vid tillkomsten av

grundhandlingen.

^ Återkallar sökanden sin begäran om avstyckning, får forrättningen ej

inställas utan att annan sakägare fått tillfälle att yrka att den fortsättes och
han underlåtit att framställa sådant yrkande.

9 § I fråga om avstyckad fastighets ansvar for sådan fordran som utan

inskrivning är förenad med rätt till betalning ur fastighet äger 6 kap. 11 §
andra och tredje styckena jordabalken motsvarande tillämpning. Detta
gäller även om stamfastigheten och den avstyckade fastigheten är i samme
ägares hand.

Vid avstyckning kan fastighetsbildningsmyndigheten fdrordna att ford-

ran som avses i första stycket icke skall besvära styckningslotten. Sådant

^51 föror dnande får doc k meddelas endast om fordringshavaren m edger det

eller om det är väsentligen utan betydelse for honom. Förordnandet skall
upptagas i fastighetsbildningsbeslutet,

iife Första och andra styckena gäller ej, om annat följer av särskilda bestäm-

melser. (Införd g. Lag 1971:1035.)

10 § Kostnaderna for avstyckning enligt 7 § betalas av sökanden. Vid
annan avstyck ning fordelas kostnaderna efter vad som är skäligt. (§-be-

ä,Ej teckning enl. Lag 1971:1035.)

^^11 kap. Klyvning

sto

1 § Fastighet som innehas med samäganderätt får på ansökan av deläga-

genom klyvning uppdelas i lotter vilka kan bilda fastigheter for sig eller

. ingå i sammanläggning.

Vid klyvning utlägges särskild lott for vaije delägare som yrkar det.

Gemensam lott utlägges for de delägare som begär detta. För sådana

^delägare som ej framställt särskilt yrkande utlägges gemensam lott.

Kan fastigheten ej uppdelas enligt delägarnas yrkanden, utlägges gemen

sam lott i den omfattning som krävs med hänsyn till 3 kap.

Om det är av betydelse för fastighetsreglering, som sker i syfte att

^^jåstadkomma en allmän forbättring av fastighetsbeståndet inom ett områ-

att fastighet kl yves, får vid fastighetsregleringen sådan åtgär d vidtagas

Jtan ansökan och utan iakttagande av foreskrifterna i andra och tredje
styckena samt 3 § första stycket. För sådan klyvning äger 5 kap. 4 §

motsvarande tillämpning. Lag (1977:362).

§ Klyvning får även ske, när någon förvärvat andel i fastighet och i

'ångeshandlingen bestämts att andelen skall utbrytas. Såväl forvärvaren

om fångesmannen får begära klyvning.

^ Åt erkallar sökanden sin begäran om klyvning, får förrättningen ej instäl-

^^•is utan att annan sakägare fått tillfälle att yrka att den fortsättes och han

nderlåtit att framställa sådant yrkande.

§ Klyvning får ske endast om någon lott kan utläggas enligt framställt

Itriii^rkande.

2945

lUltö

'3-SFS 1992

SFS 1992:1212

Fastighet som besväras av tomträtt får ej klyvas, om icke fasti

ägare och tomträttshavaren slutit avtal om inskränkning av områd
tomträtten till att avse en av klyvningslottema och ansökan om ins
ning av avtalet förklarats vilande enbart i avvaktan på fastighetsbildn'

Fastighet med byggnad eller annan anläggning får klyvas endast;,

delningen kan utföras på sådant sätt att det ej innebär avsevärd olä
för delägare att byggnaden eller anläggningen tillföres hans lott.

Skall fastighet enligt domstols förordnande utbjudas till försäljning fdf

delägarnas gemensamma räkning, får fastigheten klyvas endast omiilétr

visas att försäljning ej kommit till stånd.

-.T':

2946

4 § Fastighetens enskilda mark och dess andelar i samfälld mark fordel

las mellan de olika klyvningslottema, om ej annat följer av bestämmelser

na i 6 § om bildande av samfällighet. Graderingsvärdet för varje lott får,ejj
väsentligt understiga delägarens andel i fastighetens graderingsvärde eller i^

sådan omfattning överstiga samma andel att avsevärd olägenhet uppkofn-f

mer för delägare. 1 fråga om fastställande av graderingsvärde gäller 5 kap.
9 §.

Vid beräkning av delägares andel i fastighetens graderingsvärde skälji

hänsyn tagas till avstyckning eller därmed jämförlig åtgärd varigenom
visst område avskilts från andel i fastigheten.

.1-

5 § Vid klyvning av fastighet till vilken hör servitut eller annan särskildi <

rättighet skall rättigheten i sin helhet tilläggas en av lotterna eller fördelas
mellan lotterna eller vissa av dem. Rättighet som ej lämpligen kan uppde
las får tilläggas flera lotter gemensamt.

'' ' '

1 den mån ej annat bestämts vid klyvningen eller följer av 2 kap. 5 § elleii

särskilda föreskrifter, hör rättighet som avses i första stycket till klyvningSfi

lotterna gemensamt.

4'";';

^ V i "

6 § Bestämmelserna om bildande av samfällighet och servitut geno.mr
fastighetsreglering äger motsvarande tillämpning vid klyvning såvitt avsep

förhållandet mellan klyvningslotter.

Mark som på grund av beskaffenheten eller läget ej kan värderas med', >

tillräcklig säkerhet eller som har så lågt värde att kostnaderna för delning-f ,

av marken ej står i rimligt förhållande till värdet fär avsättas som samfälld
för klyvningslottema, även om det ^ är tillåtet enligt 6 kap. 1 §.

7 § Klyvning skall genomföras på det sätt som medför minsta olägerilief

utan att oskälig kostnad uppkommer.

8 § Bestämmelserna i 5 kap. om ersättning mellan sakägare vid fastig-;

hetsreglering och om tillträde äger motsvarande tillämpning vid klyvning -

V) \ .

9 § Med samtycke av berörda delägare får avsteg göras från bestämm^ '
serna i 4 § om tilldelning vid klyvning och i 8 § om ersättning mplla'';' ;

delägare samt från 7 §.

Genomföres klyvningen med stöd av samtycke enligt första stycf'ck

gäller 5 kap. 18 § andra och tredje styckena samt 19 och 20 §§ i tillämpliga -
delar.

'i -'

«ac

10 § Kostnaderna fö r klyvni ng fördelas mellan delägarna efter vad som

SFS 1992:1212

är sk äligt. Sker klyvningen utan ans ökan vid fastighetsreglering, fördelas
kostnaderna mellan sakägarna efter vad som ä r skäligt. Lag (1977:362).

i ätö 12 kap. Sammanläggning

Villkor för sammanläggning

1 § Fastigheter som har samme ägare och innehas med lika rätt får

sammanläggas till en fastighet.

Bestämmelserna i detta kapitel om fastighet som samm anlägges med

annan gäller även del av fastigh et som gen om avst yckning eller klyvning

utbrytes för sammanläggning.

2 § En fastighet som ägs a v någon so m är gift och är dennes gi ftorätts-

gods får inte sammanläggas med en fastighet som är samma makes enskil-

da egendom.

Fastigheter som tillhör makar var för sig få r sammanläggas, om makarna

träffar skr iftligt avt al om att äga var sin bestämd a andel i den nybildade

^ fastigheten och om vardera makens andel i sin helh et kommer att utg öra

den makens giftorättsgods eller enskilda egendom. Innefattar avtalet gåva,

får sa mmanläggning ske bar a om avtalet har registrerats enligt 16 kap.

äktenskapsbalken. Lag (1987:803).

kn
icTJL' 3 § Om nå gon genom avtal eller annan rättshandling tillförsäkrats rätt

att återtaga eller lösa fastighet, får fastigheten icke ingå i sammanläggning

utan medgivande av rättighetshavåren.

Fastighet som besväras av tomträtt får ej sammanläggas med annan

i itidi f astighet som besväras av beviljad eller sökt inskrivning. Sammanläggning

får ej heller ske, om icke fastighetsägaren och tomträttshavaren slutit avtal
om utvidgning av området för tomträtten till att avse he la den nybild ade

icisjii f astigheten och ansökan om inskrivning av avtalet förklarats vila nde en-

iFiT!? bart i avvaktan på fastighetsbildning.

iac 4 § För att fastighet skall få ingå i sammanläggning krävs att ägaren har

ricTjs lagfart på fastig heten eller att ansökan om lagfart förklarats vilande och

jnj C hinder mot bifall till ansökningen icke föreligger om fastighetsbildningen

^25,11 genomföres.

Ärtalan väckt om bättre rätt eller om lösningsrätt till fastigheten eller är

rätten till fastigheten i an nat fall tvistig, får fastigheten ej ing å i sam man

läggning. Detsamma gäller, om fastigheten är utmätt eller eljest skall säljas

i de n ordning som föreskrives för utmätt fast egendom elle r om den är

^^22!ibelagd m ed kvarstad eller tagen i ansp råk genom beta lningssäkring. Ut-
^^,^1 mätning, kvarstad eller betalningssäkring som återgår, om sammanlägg-

^ ning kommer till stånd, skall dock e j beaktas. Lag (198 J: 793).

^5 § Besväras mer än en av fastigheterna av beviljad eller sökt inskriv

ning, får sammanläggning ske endast om

j-jj 1. ingen av fastigheterna besväras av andra inskrivningar än sådana som

j j jilgäl er i samma inbördes ordning i d en eller de andra eller, om i någo n av

2947

SFS 1992:1212

fastigheterna dessutom finns särskild inskrivning, denna gäller med s
rätt, eller

2. fastighetemas ägare samt innehavare av panträtt eller annan rättigh

som inskrivningen avser, medgivit sammanläggningen på grundval a

förslag till företrädesordning för inskrivningarna i den nybildade fastigh

ten.

6 § Vid tillämpning av 5 § beaktas ej inskrivning för servitut, nyttjandé-j

rätt eller rätt till elektrisk kraft, om rättigheten icke rör mark som skal l

ingå i sammanläggningen. Hänsyn tages ej heller till sådan inteckning som'

avses i 10 k ap. 2 § andra stycket eller till inskrivning beträffande vilkeii
ansökan gjorts om dödning eller relaxation i fastighet som ingår i samman-,
läggningen, såvida hinder mot åtgärden icke föreligger om fastighetsbild

ningen genomföres.

Medgivande enligt 5 § 2 fordras ej från fastighetsägare eller rättighetshaij

vare, om det är väsentligen utan betydelse för hans säkerhet att förslaget

till företrädesordning tillämpas. Lag (1970:1023).

Verkan av sammanläggning

7 § Om sammanläggnings inverkan på omfattningen av inteckning finns

bestämmelser i 6 kap. 16 § jordabalken. Dessa äger motsvarande till-

lämpning i fråga om sådan fordran som utan inskrivning är förenad med

rätt till betalning ur fast egendom.

Sådan inskrivning som avses i 6 § första stycket b esvärar efter sammam

läggning icke den nybildade fastigheten.

Ansökan om inskrivning i fastighet, som sammanlagts med annan, skall

anses avse den nybildade fastigheten.

Innebär avtal enligt 2 § att den nybildade fastigheten skall utgör a egen

dom vari makarna äger var sin an del, skall efter sammanläggning den fö r,
vardera maken beviljade eller sökta lagfarten avse de n andel i fastigheten

som tillkommer honom. Lag (1971:1035).

Förfarandet vid sammanläggning

8 § Sammanläggning sker på ansökan av fastighetemas ägare.

Fastighetsbildningsmyndigheten får utan ansökan upptaga fråga om,

sammanläggning, om fastigheterna beröres av fastighetsreglering som skei}_

i syfte att åstadkomma en allmän förbättring av fastighetsbeståndet inqm,,

ett område eller om annan fastighetsbildning är beroende av sammanlägg

ningen. Sammanläggning får ej ske, om ägaren av fastigheterna bestrider

åtgärden och den kan antagas orsaka honom olägenhet av någon betydelse,
Lag (1971:649).

9 § Fastighetsbildningsmyndigheten skall först pröva huruvida hinder

mot sammanläggningen möter i annat hänseende än som avses i 5 och 6,§§.,

.•*2

Om förrättningen därvid icke inställes, skall yttrande inhämtas från':!";

skrivningsmyndigheten.

j";,

i'"

10 § Inskrivningsmyndighetens yttrande skall avges snarast möjligt,;!Dct

skall grundas på fastighetsboken och vad som eljest är känt för myiidjgiic-;

294g

ten. I yttrandet skall anges huruvida hinder mot sammanläggning möter

enligt 1 -

6 §§. Om i ärendet åberopas avtal enligt 2 §, skall vidare ang es

SFS 1992:1212

huruvida avtalet är lagligen beskaffat.

Finner inskrivningsmyndigheten att mot sammanläggningen möter hin

der som bör kunna avlä gsnas utan större dröjsmål, skall sökan den eller

annan, som kan antag as vara villig att medverka, uppmana s att vidtaga

behövliga åtgärder.

11 § Förslag till företrädesordning upprättas av inskrivningsmyndighe-

ten. Härvid skal l iakttagas att rättighetshavares säkerhet rubbas så litet
som möjligt. Sammanträde får hållas med fastighetemas ägare och rättig-
hetshavama för förhandling om företrädesordningen.

:.iic

'N: 12 § Berör sammanläggning fastigheter som lyder under mer än en in

skrivningsmyndighet, skall yttrande inhämtas från någon av myndigheter-

na. Den myndighet hos vilke n yttrande begär ts skall inhämta behövliga

JEI upplysningar från den eller de andra.

13 § När inskrivningsmyndighetens yttrande inkommit, skall fastighets

bildningsmyndigheten snarast möjligt fortsätta prövningen av ärendet.

Om samm anläggning genomföres på grundval av företrädesordning,

fastställes denna i fastighetsbildningsbeslutet.

iiib

Kostnader för sammanläggning

fi fei 14 § Kostnaderna för sammanläggning betalas av sökan den. Sker sam

manläggning utan ansökan, fördelas kostnaderna efter vad som är skäligt.

lEin

13 kap. Fastighetsbildning för samordning med kommunal indelning

i:!r: 1 § Har fastighet ensk ild mark på ömse sidor om kommungräns, skall

tia b fastighetsindelningen ändras så, att den överensstäm mer med den kom

munala indelnin gen. Ändringen skall ske geno m fastighetsreglering eller

avstyckning. Om det ä r nödvändigt, får fastighetsbildningen genomföras
utan att de i 3 kap. föreskrivna villkoren iakttages. Vid fastighetsreglering

^ får avsteg göras även från 5 kap. 4 §, om sakägare ej motsätter sig detta.

Består samfällighet av mark inom olika kommuner, skall fastighetsindel-

^10 ningen genom fastighetsreglering eller avstyckning anpassas till den kom -
^0 munala indelningen, om det kan ske utan att denna lag åsidosättes.

2 § Fastighetsbildning enligt I § sk er på ansökan av länsstyrelsen.

Har besl ut meddelats om ändring i den kommunala indelningen, får

fastighetsbildning som föranledes av ändringen genomföras utan hinder av

att ändringen ännu ej trätt i kraft. Lag (1971.1035).

3 § Fastighetsbildning enligt 1 § skall om möjligt genomföras så, att

0 fastighet ej kommer att ha andel i samfällighet inom annan kommun. Vid

förrättning som föranledes av ändring i den komm unala indelningen får,

om hinder eljest icke möter, fastighetsreglering eller avstyckning företagas
utan särskild ansöka n för att fastighet, som gen om indelni ngsändringen
fått andel i samfällighet inom annan komm un, skall skiljas från andelen.

Vid a vstyckning från fastig hets enskilda mark ska ll som sty ckningslott

2949

SFS 1992:1212

avskiljas den del vars ägovidd är minst, om ej särskilda förhållandeil
föranleder annat.

4 § Fastighetsbildningsmyndigheten skall underrätta kommunerna om
förrättning enligt detta kapitel.

5 § Kostnaderna fÖr åtgärd som sker med anledning av bestämmelserna

i d etta kapitel får ej påföras sakägare. Ägare av fastighet som delas eller

ändras skall kostnadsfritt få utdrag av förrättningskarta, om sådan upprät
tas.

Ersättning till syssloman bestämmes i fall som här avses alltid av fastig

hetsbildningsmyndigheten.

Femte avdelningen

Fastighetsbestämning

14 kap.

1 § Om det vid fastighetsbildning uppkommer frågor om fastighetsin

delningens beskaflfenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätt
eller av servitut, skall frågan prövas vid fastighetsbestämning, om det

behövs för fastighetsbildningen. I fråga om servitut som har tillkommit
med stöd av vattenlagen (1983:291) eller motsvarande äldre lagstiftning
får en sådan bestämning endast avse servitut enligt 8 kap. 1 § vattenlagen
eller motsvarande äldre bestämmelser.

På ansökan av sakägare får även i annat fall fastighetsbestämning ske för

prövning av fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om bestån

det eller om fånget av ledningsrätt eller av servitut, som tillkommit vid
avvittring eller enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller ensk ilda

vägar eller enligt anläggningslagen eller 8 kap. 1 § vattenlagen eller motsva
rande äldre bestämmelser, såvida icke frågans avgörande uppenbarligen är
utan betydelse fÖr sökanden. Samma rätt att påkalla fastighetsbestämning
tillkommer kommunen såvitt gäller område med detaljplan eller områdes
bestämmelser eller område beträffande vilket fråga väckts om upprättande
av sådan plan eller sådana bestämmelser. Lag (1987:124).

2 § Fastighetsbestämning handläggs av fastighetsbildningsmyndigheten

vid förrättning. Beträffande sådan förrättning tillämpas 4 kap. l-24§§,
28 § första stycket och 31 - 40 §§.

Har fastighetsbestämningen samband med fastighetsbildning, handläg-

ges åtgärderna gemensamt vid en förrättning, om icke särskilda skäl föran

leder annat. Lag (1989: 724).

3 § Fastighetsbildningsmyndigheten skall vid fö rrättningen klargöra fas

tighetsbestämningens omfattning för sakägarna och därvid noga ange vilka
frågor som skall avgöras. Vidare skall myndigheten utreda de omständig
heter som är av betydelse fÖr fastighetsbestämningen. Resultatet av utred
ningen skall framläggas för sakägarna.

2950

4 § Fråga som upptagits vid fastighetsbestämning avgöres genom beslut

SFS 1992:1212

av fastighetsbildningsmyndigheten (fastighetsbestämningsbeslut).

Fastighetsbestämningsbeslut som rör omfattningen av allmänt vatten

område är utan verkan, i den mån det senare visas att det avviker från vad

som föreskrives i lag.

5 § Avser fastighetsbestämning fråga om sträckningen av annan gräns än
sådan som rör allmänt vattenområde och träflfas skriftlig överenskommel

se om grän sens sträckning, skall över enskommelsen läg gas till grund för

fastighetsbestämningsbeslutet. Överenskommelse får ej träffas, förrän

gränssträckningen utstakats i behövlig omfattning. I överenskommelsen

behöver icke deltaga andra sakägare än de som är närvarande vid samman

träde då fråg an behandlas eller, om förrättningen handlägges utan sam

manträde, som vid förrättningen fört talan i frågan.

Överenskommelse skall icke beaktas, om den avtalade sträckningen

väsentligt avviker från grä nsens rätta läge eller överenskommelsen skulle
medföra att fastighets värde undergår minskning av betydelse eller att
olägenhet uppkommer från allmän synpunkt.

6 § Fastighetsbildningsmyndigheten får göra sådan jämkning av gräns
som fordras för att gränsen skall få en ändamålsenlig sträckning i tekniskt

hänseende.

7 § Sträckningen av gräns skall ange s på förrättningskartan i enlighet

med fastighetsbestämningsbeslutet. Om karta icke upprättats, skall sträck
ningen beskrivas i förrättning shandlingama. Gränsen skall även utstakas

och utmärkas i behövlig omfattning. Utstakningen skall ske senast vid

beslutets meddelande. Om det är lämpligt, får utmärkningen verkställas

efter förrättningens avslutande. Angående sådan åtgärd skall sakägarna
underrättas i god tid. Underrättelsen lämnas genom skriftligt meddelande
eller i sådan särskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 § andra stycket.

8 § Har fastighetsbildningsmyndigheten meddel at beslut som får över-

klagas särskilt, skall beslu tet samt karta och annan handling som fordra s
for klarläggande av beslutets innebörd hållas tillgängliga hos myndigheten

^' under den tid beslutet får överklagas. Lag (1989: 724).

9 § Om avslutande av förrättning vid vil ken även hand lägges fråga om
fastighetsbildning och om åtgärder i samband med avslutan det gäller 4

kap. 29 och 30 §§.

Beträffande annan förrättning äger 4 kap. 29 § motsvarande till-

lämpning. Kommunen skall dock alltid underrättas om avslutande av

förrättning som den har sökt. Lag (1987:124).

10 § Kostnaderna för fastighetsbestämning fördelas mellan sakägarna

' efter vad som är skäligt. Är kommunen sökande, skall kostnaderna betalas

av kommunen, i d en mån särskilda skäl föranleder detta. Bestämmelserna

i 2 kap. 6 § om beta lningsskyldighetens fördelning när överenskommelse

ijl i'" föreligger mellan sakägarna och om an svaret för kostnaderna när ansökan

2951

SFS 1992:1212

avvisas eller förrättning inställes äger motsvarande tillämpning beträffan
de fastighetsbestämning.

Sker fastighetsbestämning i samband med fastighetsbildning enligt 13

kap., skall i stället för första stycket tillämpas 5 § i n ämnda kapitel. Läg

(1987:124).

2952

Sjätte avdelningen

Rättegången i fastighetsbildningsmål

15 kap. Fullföljd till fastighetsdomstol

1 § Mål som fullföljes enligt bestämmelserna i detta kapitel (fastighets

bildningsmål) prövas av den fastighetsdomstol inom vars domkrets mar
ken ä r belägen. Ligger marken under flera fastighetsdomstolar, upptages

talan av den domstol under vilken huvuddelen ligger.

2 §" Fastighetsbildningsmyndighetens beslut skall överklagas särskilt,
om myndigheten

1. avvisat ansökan om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning eller

avvisat ombud eller biträde,

2. ogillat jäv mot förrättningsman,

3. beslutat i fråga om förskott enligt 5 kap. 30 § Qärde stycket elle r

tidpunkt för rättighetshavares skyldighet att avträda mark enligt 5 kap ,
30b§,

4. beslutat i fråga om ersättning till sakkunnig eller syssloman eller ti ll

sådan skadelidande som avses i 4 kap. 38 §,

5. beslutat i fråga o m rättelse av förrättningsbeslut, karta eller annan

handling,

6. beslutat att gemensamt arbete skall utföras enligt denna lag eller att

fråga om sådant arbete skall prövas enligt annan lagstiftning,

7. beslutat enligt 9 kap. 3 § om fördelning av kostnader för gemensamt

arbete eller enligt 9 kap. 4 § om utdebitering av sådana kostnader,

8. beslutat att syssloman som fått i uppdrag att ombesöija gemensamt

arbete skall sldljas från uppdraget,

9. avvisat överldagande,

10. beslutat i fråga om hänvisning enligt 5 kap. 12 a §,
11. beslutat att inte pröva en fråga som avses i 5 kap. 12 c §.
Skrivelsen med överklagande enligt denna paragraf skall ges in till fastig

hetsbildningsmyndigheten inom tre veckor från den dag då beslutet me d
delades. Överklagande får göras av sakägare. Beslut som avses i 1, 4, 5 och
8 får överklagas även av annan som beslutet rör. Lag (1992:1212).

3 § Tillståndsbeslut och beslut i fråga om förtida tillträde överklagas

särskilt. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till fastighetsbildnings

myndigheten inom fyra veckor från den dag då beslutet meddelades.
Detsamma gäller fastighetsbildnings- och fastighetsbestämningsbeslut, om

fastighetsbildningsmyndigheten förordnar att beslutet skall överklagas sär
skilt.

" Senastclydelse 1990:450.

Förordnande att ett beslut skall överklagas särskilt får meddelas om det

SFS 1992:1212

är lämpligt. Om fastigh etsbildningsbeslut inte innefattar medgivande till
fastighetsbildningen i des s helhet, fordras vidare att tillståndsbeslut med-

delas samtidigt eller att lagakraftägande sådant beslut föreligger.

Överklagande enligt denna paragraf får göras av sakägare. Lag

(1989:724).

4 § Menar sak ägare att förrättningen onödigt uppe hälles genom fastig
hetsbildningsmyndighetens beslut eller är han missnöjd med beslut varige
nom förordnande enligt 5 kap. 21 § meddelats eller medgivande enligt 5
kap. 22 § vägrats, får han överklaga beslutet. Skrivelsen med över klagan-

•, det skall ges in till fastighetsbildningsmyndigheten. Denna rätt att överkla-

ga är inte begränsad till viss tid. Lag (1989: 724).

• 5 § Fastighetsbildningsmyndighetens beslut att gil la invändning om jäv

lår inte överklagas. Lag (1989:724).

6 § Överklagas i annat fa ll än som av ses i 2 —5 §§ beslut eller åtgärd av
fastighetsbildningsmyndigheten, skall skrivelsen med överklagandet ges in

till fastighetsbildningsmyndigheten inom fyra veckor från den dag då

förrättningen förklarades avslutad eller inställd.

Åtgärd varigenom gräns utmärkts får överklagas inom ett år från den

dag då uppgift om fastighetsbildningen eller fastighetsbestämningen infor-

des i fastighetsregistret eller, om utmärkn ingen gjorts först efter nämnda

dag, från det åtgärden slutfördes.

—I

Överklagande enlig t denna paragraf får göras av sakägare. Den som

ålagts att beta la ersättning eller kostn ad får öve rklaga beslutet, även om
han inte är sakägare. Lag (1989:724).

rjbi 7 § Tillstånds- eller fastighetsbildningsbeslut får Överklagas av en sådan
ill

nämnd som avses i 4 kap. 15 § a ndra stycket på sät t och inom tid som

ép gäller fö r sakägare. Lag (1991:1652).

rap 8 § Finner länsstyrelsen att tillstånds- eller fastighetsbildningsbeslut stri

der mot sådan bestämmelse i denna lag so m meddelats till förmån for
allmänt intresse, får länsstyrelsen överklaga beslutet på sätt och inom tid
som gäller for sakägare.

Första sty cket gäller icke fas tighetsbildning inom område med detalj

plan eller områdesbestämmelser, om åtgärden rör endast mark som enligt
planen ell er bestäm melserna är avsedd for annat än jordbruksändamål.

Lag (1987:124).

9 § Beslut om inställartde av förrättning som begärts av länsstyrelsen

eller kommunen får överklagas av sökanden i likhet med vad som gäller for

sakägare.

Motsvarande rätt tillkommer den som sökt fastighetsreglering enligt 5

kap. 3 § andra stycket. Lag (1987:124).

10 § Finner fastighetsregistermyndigheten att uppgift om fastighetsbild

ning eller fastighetsbestämning icke kan införas i reg istret på g rund av fe l

2953

SFS 1992:1212

eller oklarhet i förrättningen och kan rättelse ej vinnas i den ordning
anges i 26 § förvaltningslagen (1986:223), får myndigheten söka rät

hos fastighetsdomstolen. Detsamma gäller, om myndigheten finner
registrering i enlighet med förrättningen skulle äventyra fastighetsred ' ;

ningens tillförlitligliet eller på a nnat sätt föranleda rättsosäkerhet.

I fråga om ansökan om rättelse enligt denna paragraf tillämpas bestaihi

melserna i 16 kap . Rätten att ansöka om rättelse är inte begränsad till vi ss

tid. Lag (1989:724).

11 § Har samtliga sakägare och andra, som har rätt att överklaga, genom

påskrift på förrättningsprotokollet eller i skriftligt meddelande som kom

mit fastighetsbildnings- eller fastighetsregistermyndigheten till handa god
känt förrättning, förrättningsbeslut eller gränsutmärkning, får vad som
godkänts inte överklagas. Lag (1989: 724).

16 kap. Förfarandet vid fastighetsdomstol
1 § Har en skrivelse med överklagande kommit in till fastighetsdomsto

len, skall domstolen vidarebefordra skrivelsen till fastighetsbildningsmyn

digheten och samtidigt lämna uppgift om vilken dag som skrivelsen kom
in till domstolen. Lag (1989: 724).

2 § Vid skrivelsen med överklagande skall två avskrifter av skrivelsen
och därtill hörande handlingar bifogas. Behöver domstolen för delgivning

eller därmed jämförlig åtgärd ytterligare avskrifter, är klaganden skyldig
att tillhandahålla dem. Är avskrifter inte tillgängliga n är de behövs, får

domstolen ombesörja dem på klagandens bekostnad.

Första stycket gäller icke karta, ritning eller anna n bilaga av vidlyftig

beskaffenhet, om avskrift av handlingen kan undvaras utan väsentlig
olägenhet. Lag (1989:724).

3 § Om fastighetsdomstolen finner att sakägare bör höras över Överklä^
gandet, skall skrivelsen med överklagandet och därvid fogade handlingar

delges sakägaren och föreläggande meddelas honom att inkomma med"
skriftlig förklaring.

Om det för målets beredande eller avgörande krävs att yttrande inhäm

tas från länsstyrelsen, en sådan nämnd som avses i 4 kap. 15 § andrå'

stycket eller någon annan myndighet eller från sakkunnig eller att skriftligt

bevis företes, särskilt sammanträde hålls eller annan lilcnande åtgärd vid
tas, skall domstolen utan dröjsmål besluta om detta. Lag (1991:1652). '

4 § När målet beretts till huvudförhandling, skall fastighetsdomstolen

bestämma tid och plats för denna. För behandling av rättegångsfråga eller

del av saken som kan avgöras särskilt får huvudförhandling utsättåsf

fastän målets beredande i övrigt ej avslutats.

5 § Till huvudförhandlingen skall sakägarna kallas. Sakägare vars närvar

ro uppenbarligen är utan betydelse för hans rätt eller eljest för målets

avgörande behöver dock ej kallas.

;

2954

Har talan fullföljts av företrädare för allmänt intresse, skall denne kallå'^"

till förhandlingen. När sakägares överldagande rör allmänt intresse, kallas

SFS 1992:1212

länsstyrelsen eller, om målet avser sådan fastighetsbildning som anges i 15
kap. 8 § andra stycket, en sådan nämnd som avses i 4 kap. 15 § andra

stycket.

Företrädare för eller tjänsteman vid myndighet vars verksamhet beröres

av målet kan kallas för att lämna upplysningar. För detta ändamål kan
även föiTättningslantmätaren kallas.

Kallelse skall delges. Lag (1991:1652).

6 § Fastighetsdomstolen får handlägga och avgöra målet utan hinder av
att sakägare eller annan som kallats till huvudförhandling uteblir.

7 § Föreskrifterna i 5 och 6 §§ gäller i tillämpliga delar även annan
förhandling än huvudförhandling.

8 § Fastighetsdomstolen får avgöra mål utan huvudförhandling, om hu

vudförhandling kan antagas sakna betydelse för prövningen samt sakägare

eller företrädare för allmänt intresse icke begärt sådan förhandling. Om
talan fullföljts enligt 15 kap. 2, 4 eller 10 § eller om domstolen finner
uppenbart att talan är ogrundad, får målet alltid avgöras utan huvudför

handling.

För prövning som ej avser själva saken fordras icke huvudförhandling.
Har domstolen beslutat att mål skall avgöras utan huvudförhandling och

är det ej uppenbart att sakägare eller företrädare för allmänt intresse redan
slutfört sin talan, skall tillfälle därtill lämnas honom.

9 § Om ett beslut vid en förrättning som inte avslutats har överklagats,

kan fastighetsdomstolen föreskriva att förrättningshandläggningen skall

avbrytas helt eller till viss de l eller att handläggning som avbrutits skall
fortgå oberoende av överklagandet. Sådan föreskrift träder i kraft genast
och gäller till dess annat förordnas.

Om det på grund av särskilda omständigheter är lämpligt, får fastighets

domstolen förordna om förtida tillträde. Härvid äger 5 kap. 30 a § andra—
Qärde styckena motsvarande tillämpning.

Fastighetsdomstolen kan omedelbart förordna att beslut av fastighets

bildningsmyndigheten om förtida tillträde inte får utnyttjas förrän fastig
hetsdomstolen har prövat överklagandet. Lag (1989: 724).

10 § Fastighetsdomstolens avgörande av saken sker genom utslag. Detta

skall grundas på vad som förekommit vid syn eller annan förhandling och

vad handlingarna innehåller i övrigt.

Bestämmelserna i rättegångsbalken om avfattning av dom i tvistemål

och om meddelande av sådan dom äger motsvarande tillämpning på utslag

i fastighetsbildningsmål.

Skall i e tt mål flera frågor avgöras och kan de särskiljas, får utslag ges

beträffande någon av frågorna, fastän handläggningen av de övriga ej

^ avslutats.

11 § När någon sakägare har överldagat, får fastighetsbildningsmyndig

hetens beslut eller åtgärd ändras endast om övriga sakägare och, när

2955

SFS 1992:1212

överklagandet rör allmänt intresse, länsstyrelsen eller en sådan n

som avses i 4 kap. 15 § andra stycket fått tillfälle att yttra sig. Ändring
fordel for en sakägare får dock ske, även om han inte haft tillfälle att
sig. Vad som nu foreskrivits skall tillämpas också när överklagandet
gjorts av en företrädare for allmänt intresse eller av fastighetsregisterm
digheten.

Om domstolen finner att överklagandet bör föranleda ändring i avslutaå

forrättning eller i fastighetsbildnings- eller fastighetsbestämningsbeSluf-.
som har överklagats särskilt, får domstolen göra ändring även i del son i
inte har överklagats, om det behövs for att uppenbar motstridighet eller
oenhetlighet inte skall uppkomma i forrättningen eller beslutet.

Finner domstolen att beträffande forrättning föreligger sådan omstä n

dighet som avses i 15 kap. 10 §, får domstolen besluta om behövlig åtgärdf

även om överklagandet inte har avsett ifrågavarande del av forrättningénf

Lag (1991:1652).

12 § Kan fastighetsdomstolen ej utan olägenhet rätta fel i förrättning;
skall domstolen undanröja fastighetsbildningsmyndighetens beslut och älg
gärder i den omfattning de påverkas av felet samt visa forrättningen åter

till myndigheten. Domstolen kan därvid meddela foreskrifter för vinnande
av rättelse.

Har efter forrättningens avslutande beslut om fastighetsbildning eller

fastighetsbestämning överklagats och återkallar den som sökt åtgärden sin

ansökan, skall forrättningen undanröjas i den del som återkallelsen avser,
om övriga som fort talan vid förrättningen eller domstolen och som själva

haft rätt att påkalla åtgärden samtycker. I fall som anges i 10 kap. 8 § andra

stycket och 11 kap. 2 § andra stycket fordras alltid samtycke av övriga

sakägare. Lag (1989:724).

• i-

13 § Den som med stöd av 5 § tredje stycket eller 7 § kallats för att

lämna upplysningar har rätt till ersättning för sin inställelse enligt särskildå

bestämmelser. Sakägare fär ej åläggas att betala kostnad som foranledes
härav.

14 §'^ Fastighetsdomstolen kan, efter vad som är skäligt med hänsyn till

omständigheterna, besluta att sakägare som förlorar målet skall ersä tta
annan sakägare dennes rättegångskostnad.

I mål om inlösenersättning skall dock sakägare som avstår mark eller

särskild rättighet få gottgörelse for sin kostnad oberoende av utgången i

målet. Detsamma skall gälla i mål om ersättning för marköverföring el ér|p.
reglering av rättighet som avses i 5 kap. 10 a § andra stycket.

Första och andra styckena gäller inte, om annat följer av 18 kap. 6 eijet '

8 § rättegångsbalken. Ogillas i mål enligt andra stycket talan som har
fullföljts av den som avstår eller upplåter mark eller rättighet, tillämpasIS ;

kap. 6 § plan- och bygglagen (1987:10).

Vinner sakägare mål mot företrädare for allmänt intresse, kan domsto

len tillerkänna honom ersättning för rättegångskostnad, om synnerliga

2956

Senaste lydelse 1987; 124.

r'j föreligger. Sådan ersättning skall utges av statsverket eller, om endast

SFS 1992:1212

kommunen företräder det allmänna intresset, av kommunen.

Skall i a nnat fall än som avses i 13 § kostnad för bevisning eller särskild

åtgärd enligt rättens beslut utgå av allmänna medel, kan domstolen när det
är skäligt förordna att kostnaden skall stanna på statsverket. Lag

(1992:1212).

'nnin
^ 15 § Om en avslutad förrättning har överklagats, skall fastighetsdomsto-

len ofö rdröjligen och senast inom fyra dagar tillställa fasti ghetsregister-

myndigheten en kopia av skrivelsen med ö verklagande.

Sedan domstolens utslag eller slutliga beslut i fastighetsbildningsmål

^ ^3: vunnit laga kraft, skall förrättningsakten och en kopia av utslaget eller

^1 beslutet sändas till fasti ghetsregistermyndigheten. Om förrättningen skall

"fel fortsättas, sänds handlingarna i stället till fastighetsbildningsmyndigheten.

Om avgörandet överklagas i viss del och om det med anledning av domsto
lens avgörande i övrigt kan uppkomm a fråga om regis trering, skall hand-
lingama sändas till fastighetsregistermyndigheten. Efter registreringsfrå-
gans handläggning skall myndigheten omedelbart återställa förrättningsak-

fe:? ten. Lag (1989:724).
fcfji]

16 § Föreskrifterna i detta kapitel beträffande sakägare skall tillämpa s

även på annan enskild part.

17 kap. Rättegången i hovrätt

lOirJi 1 § Fastighetsdomstols utslag eller beslut får, om inte annat är föreskri-

vet, överklagas till hovrätten. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till

fastighetsdomstolen. I stäl let för den i 52 kap. I § rätte gångsbalken före

skrivna tiden gäller en tid av fy ra veckor.

Överklagande får göras av sakägare och annan enskild part samt av

sådan företrädare för allmänt intre sse som kunn at föra talan i frågan vid

fastighetsdomstolen. Lag (1990:450).

2 § Fastighetsdomstolens beslut enligt 16 kap. 9 § andra stycket skall

överklagas särskilt.

Fastighetsdomstolens beslut i en fråga som överklagats dit enligt 15 kap.

2 § första stycket 2—4, 6 — 9, 3 § beträffande förtida tillträde eller 4 § får

inte överklagas. Lag (1989:724).

3 § I fråg a om rättegången i hovrätten tillämpas 16 kap. 3, 7 och 9 —
13 §§, 14 § första, fjärde och femte styckena, 15 § andra stycket samt 16 §.
Dock skall 16 kap. 15 § andra stycke t inte tillämpas när hovrätten åter
förvisar mål till fastighetsdomstolen.

I mål som avses i 16 kap. 14 § andra stycket skall den som har att betala

ersättning för mark eller rättighet, om inte annat följer av 1 8 kap. 6 elle r

8 § rättegångsbalken, alltid själv bära sina kostnader samt kostnad som
han orsakar motparten genom att själv överklaga. Ogillas i ett sådant mål
talan som har fullföljts av den som avs tår eller upplåter m ark eller rättig
het, tillämpas dock 15 kap. 6 § plan- och bygglagen (1987:10). I övrigt skall
bestämmelserna i 1 8 kap. rättegångsbalken tillämpas.

2957

SFS 1992:1212

Bevis genom syn på stället får upptagas i hovrätten endast om syn

skäl föreligger. Lag (1992:1212).

18 kap. Rättegången i Högsta domstolen

1 § Hovrätts utslag eller beslut får, om inte annat är föreskrivet, öv

gas till Högsta domstolen. Skrivelsen med över ldagandet skall ges in t

hovrätten inom den i 56 kap. 1 § rättegångsbalken föreskrivna tiden.

Överklagande får göras av sakägare och annan enskild part samt

sådan företrädare för allmänt intresse som kunnat överklaga i frågan [.

hovrätten.

Hovrättens beslut i en fråga en ligt 16 kap. 9 § a ndra stycket som har,

överklagats dit får inte över klagas. Hovrättens beslut i fråga om förtida!

tillträde i annat fall överklagas särskilt. Lag (1989:724).

2 § I fråga om rättegången i Hö gsta domstolen tillämpas 16 kap. 3, 7,'91
och 10 §§, 11 § andra och tredje styckena, 12 och 13 §§, 14 § första, jgärdei
och femte styckena, 15 § andra stycket samt 16 §. Dock skall 16 kap. 15 ;§:f
andra stycket inte tillämpas när Högsta domstolen återförvisar mål till'

lägre rätt.

I mål som avses i 16 kap. 14 § andra stycket gäller bestämmelserna i 17

kap. 3 § andra stycket.

Bevis genom syn på stället får upptagas i Hö gsta domstolen endast om

synnerliga skäl föreligger. (Lag 1992:1212).

Sjunde avdelningen

1.^''

Fastighetsregister

19 kap.

1 § I fastighetsregistret redovisas såsom fastighet

1. enhet som är redovisad såso m fastighet i fastighetsregister när denna,

lag träder i kraft,

-Hi

2. fastighet som nybildas enligt denna lag,

3. enhet som skall registreras såsom fastighet enligt bestämmelse i annan

författning.

Vaije fastighet skall ha särskild beteckning.

. r .

2 § Om fastighetsbildning och fastighetsbestämning införes uppgift i

fastighetsregistret. Därvid registreras nybildad fastighet och göres de övri
ga ändringar i fastighetsregistret som åtgärden ger anledning till.

Första stycket äger motsv arande tillämpning när fast ighetsindelningen ,

ändras eller dess beskaffenhet fastställes i annan ordnin g än som a nges i

denna lag.

!,(

2958

3 § Uppgift om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning införs sna

rast möjligt sedan förrättningen avslutats och denna eller, om den har

överklagats, domstolens avgörande vunnit laga kraft.

Aven om förrättningen inte har avslutats skall uppgift om fastighetsbild-

SFS 1992:1212

nings- eller fastighetsbestämningsbeslut, som skulle ha överklagats särskilt,

införas så snart beslut et vunnit lag a kraft, om fas tighetsbildningsmyndig

heten begär det.

Överklagas bes lut eller åtgärd vid avslutad förrättning eller överklagas

fastighetsbildnings- eller fast ighetsbestämningsbeslut särskilt, får uppgift

med anledning av förrättningen eller beslutet införas i fastighetsregistret i

fråga om sådan del som uppenbarligen inte berörs av överklagandet.

Motsvarande gä ller nä r domstols avgörande i ett fastighetsbildningsmål

överklagas. Lag (1989:724).

4 § Finnes uppgift i fastig hetsregister vara uppenbart orik tig, skall felet

fer.) rättas, om det kan ske utan förfång för fastighetsägare eller rättighetshava-

re. Är det uppenbart att förfång icke kan uppkomma, skall rättelse ske

omedelbart. I annat fall sk all fastighetsägare eller rättighetshavare få till
fälle att yttra sig om han är känd.

Om det finnes vara uppenbart att en i registret redovisad fastig het är

obefintlig, får fastigheten utesluta s ur registre t med tillämpn ing av första

fe;i stycket, även om redovisningen ej är oriktig enligt gällande föreskrifter om

fastighetsregister.

5 § Lider någon förlust till följd av tekniskt fel i fastig hetsregister som

föres med användande av automatisk databehandling eller i anordning

som hos inskrivningsmyndighet, fastighetsbildningsmyndighet eller fastig-

hetsregistermyndighet är ansluten till registr et, har han rätt till ersättning

av staten. Har den skadel idande medverkat till förlusten genom att utan
skälig anledning underlåta att vidtaga åtgärd för bevarande av sin rätt eller

har han på annat sätt medverkat till förlusten genom eget vållande, skall

ersättningen efter vad som finnes skäligt nedsättas eller helt bortfalla.

Rättelse av uppenbar oriktighet till följd av tekniskt fel i fastighetsregis

ter som avses i första styck et får utan hinder av 4 § första stycket första
punkten ske även om det kan medföra förfång för fastighetsägare eller
rättighetshavare. Tillfälle att yttra sig skall lämnas, förutom fastighetsäga-
re och rättighetshavare, myndighet som avse s i 18 kap. 5 § första stycket
jordabalken.

Kommer till följd av beslut i ärende om rättelse enligt andra stycket

förlust att tillskyn das ägare eller rättighetshavare, har han rätt till ersätt-

ning av staten. Ersättning utgår dock icke, om han med häns yn till fe lets
beskaffenhet eller andra omständigheter bort inse att fel förekommit.

I fr åga om ersättning som avses i denna paragraf äger 18 kap. 5 och 7 §§

jordabalken motsvarande tillämpning. (Införd g. Lag 1973:99.)

6 § Fastighetsregistreringen ankommer på fastighetsregistermyndighet.
Om sådan myndighet finns särskilda bestämmelser. (Beteckning enl. Lag

1973:99.)

2959

SFS 1992:1212

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag'^ träder i kraft den 1 juli 1987.
2. Har beslut om undantag som avses i 3 kap. 2 § tredje stycket i

äldre lydelse, eller sådant beslut om medgivande att företa åtgärd i
mot plan som avses i 3 kap. 2 § första och fjärde styckena i deras aid
lydelse, vunnit laga kraft efter utgången av juni 1986, får fastighetsbild

ske utan hinder av de nya bestämmelserna i 3 kap. 2 §. Om ansökan^

fastighetsbildning inte görs inom två år från den dag då beslutet

undantag eller medgivande vann laga kraft, upphör dock beslutet att gäOa.^

1. Denna lag"'' träder i kraft den 1 januari 1988.

, t

2. Att bestämmelserna i 12 kap. 2 § inte gäller när äldre giftermålsbalkeni

är tillämplig på makamas förmögenhetsförhållanden föreskrivs i 181-
lagen (1970; 989) om införande av fastighetsbildningslagen.

3. Bestämmelsema i 12 kap. 2 § skall tillämpas i deras äldre lydelse, ohi-

sådant avtal som avses i den lydelsen har träfiats före ikraftträdandet.

.fV

1. Denna lag'^ träder i kraft den 1 januari 1990.
2. Bestämmelsema i 4 kap. 11 § fjärde stycket, 5 kap. 30 b § och 33 a §!

samt 7 kap. 13 § skall inte tillämpas beträfiande förrättningar som har
sökts före ikraftträdandet.

3. Har fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut före ikraftträ

dandet, gäller beträfiande överklagande av beslutet 15 kap. 2 § andra
stycket, 3 § första stycket, 4 § och 6 § första stycket samt 16 kap. 1 § i'
paragrafemas äldre lydelse.

Denna lag'^ träder i kraft den 1 juli 1990. Äldre föreskrifter gäller dock i

fråga om tid för besvär över beslut som meddelats före ikraftträdandet.

Denna lag'' träder i kraft den 1 j anuari 1991. Har förrättningen sökts

före ikraftträdandet tillämpas 5 kap. 18 § i sin äldre lydelse.

1. Denna lag'® träder i kraft den 1 januari 1993.

• •

2. Har ansökan om förrättning gjorts före ikraftträdandet, gäller 5 kap;,

10, 12, 16 och 19 §§ i sin äldre lydelse. I sådant fall skall 8 kap. 5 och 6 '§§
fortfarande gälla, medan 5 kap. 10 a, 10 b och 12 a §§ inte skall tillämpas;
Om en sakägare begär det, skall dock 5 kap. 12 och 16 §§ tillämpas i sin nya
lydelse.

3. Överförs mark som enligt en före utgången av år 1978 fastställd och

vid utgången av juni 1987 gällande stads- eller byggnadsplan var avseddi
för enskilt bebyggande och h ar ansökan om fastighetsreglering gjorts före
utgången av juni 1997, skall ersättningen enligt bestämmelsema i 5 ka p,/-

" 1987:124.

1987:803.

" 1989:724.

"• 1990:450.

" 1990:1101.

2960

"1992:1212.

om markens ägare begär det, bestämmas med hänsyn till de planforhållan-

SFS 1992:1212

den som rådde vid utgången av juni 1987.

Första stycket skall tillämpas även i frå ga om annan plan el ler bestäm

melse som enligt 17 kap. 4 § första stycket plan- och bygglagen (1987:10)

gäller som detaljplan.

4. Överförs mark som enligt en vid utgången av juni 1987 gällande stads-

eller byg gnadsplan var avsedd för annat än enskilt bebyggande och har

ansökan om fastigh etsreglering gjorts före utgången av juni 1991, skall
ersättningen enligt bestämmelserna i 5 kap., om markens ägare begär det,
bestämmas med hänsyn till de planförhållanden och de ersättningsprinci
per som gällde vid utgången av juni 1987.

Första stycket skall tillämpas även i fr åga om annan plan eller bes täm

melse som enligt 17 kap. 4 § första stycket plan- och bygglagen (1987:10)

gäller som detaljplan.

5. När ersät tning enligt 5 kap. 10 a § andra stycket bestäms för mark

inom stads- eller bygg nadsplan, skall hänvisningen till 4 kap. expropria
tionslagen (1972:719) såvitt gäller 4 kap. 3 § andra stycket i den lagen gälla
det styckets lydelse vid utgången av juni 1987.

6. Den äldre lydelsen av 5 kap . 15 § gäller fortfarande i fr åga om ränta

för tid före ikraftträdandet. Har skyldighet att utge ränta uppkommit före

ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser även för tiden därefter.

7. Har det överklagade avgörandet meddelats före ikraftträdandet, skall

16 kap. 14 §, 17 kap. 3 § och 18 kap. 2 § i sin äldre lydelse gälla.

På regeringens vägnar

REIDUNN LAURÉN

Michael Koch

(Justitiedepartementet)

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Anläggningslag (1973:1149)
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.

Namn	Ändamål	Typ
.JpLogin	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Session	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
EPiStateMarker	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Antiforgery.#	Förebygger Cross-Site Request Forgery (CSRF) attacker.	Skydd mot förfalskade förfrågningar
__cf_bm	Kaka som används för att hämta teckensnitt.	Teckensnitt
jp-cookies	Denna kaka används för att hålla reda på vilka kakor som användaren accepterat att vi lagrar.	Godkännande av kakor
FedAuth	Denna kaka sätts för användare som använder federerad inloggning.	Federerad inloggning
CourseEvaluations	Denna kaka sätts för användare som skickat in kursutvärderingar.	Kursutvärderingar

Namn	Ändamål	Typ
JP_Download	Denna kaka håller reda på om användaren har lämnat sin e-postadress när den ska ladda ner en fil från den publika sajten.	Filnedladdning
ExamStudentId	Kakan möjliggör för webbkursexamintioner för användare utan personligt konto.	Webbkursexaminationer
JSESSIONID	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
_fanplay_session	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
lang	Sparar språkval för Twitter-flödet.	Twitter
_gali	Denna kaka används för att särskilja användare.	Google Analytics
form.apsis.one	Denna kaka används för inbäddade formulär.	Form Apsis One
mediaflow	Kaka som kan användas. Mediaflow används för uppspelning av video	Mediaflow

Namn	Ändamål	Typ
_ga	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gid	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gat	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_hjIncludedInSample	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
_hjid	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
www.uc.se	Används för risksigillet i sidfoten på publik sajt.	Upplysningscentralen (UC)
Apsis One	Används för att analysera användarbeteende och skräddarsy marknadsföring.	Apsis One

Namn	Ändamål	Typ
test_cookie	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
IDE	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
3135848f46	Kaka för att spara IP-adresser för att identifiera företag eller organisationer som besöker webbsidan.	ProspectEye (Apsis Lead)

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1992:1212

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se