SFS 1992:1212

Start / Fastighetsrätt / Fastighetsbildningslag (1970:988) / SFS 1992:1212

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                                 </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1212 Lag Utkom fr�n trycket oHi �ndring i fastighetsblldningslagen (1970:988); den 21 december 1992 Omtryck 1. Utf�rdad den 3 december 1992. ,. f; -C;' " Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om fastighetsbildningsl�gen: (1970:988)^ dels att 8 kap. 5 och 6 �� skall upph�ra att g�lla, dels att 4 kap. 34 �, 5 kap. 5, 10, 12 och 15-19 ��, 6 kap. 6 och 7 ��, 7 kap. 2 �, 15 kap. 2 �, 16 kap. 14 �, 17 kap. 3 � samt 18 kap. 2 � skall K� f�ljande lydelse, t; dels att det i lagen skall inf�ras sju nya paragrafer, 5 kap. 8 a, 10 a, 10 b, 12 a 12 c och 36 ��, samt n�rmast f�re 36 � en ny rubrik av f�ljande lydelse. Lagen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. F�rsta avdelningen Inledande best�mmelser 1 kap. 1 � Fastighetsbildning �r en i enlig het med denna lag f�retagen �tg�rd' genom vilken fastighetsindelningen �ndras eller servitut bildas, �ndrai eller upph�ves. Genom fastighetsbest�mning enligt denna lag avg�res fr�gor om beskaf� fenheten av g�llande fastighetsindelning samt fr�gor r�rande best�ndeti eller omf�nget av ledningsr�tt eller vissa se rvitut. Lag (1973:1146). " i.7. 2 � �ver fastigheterna f�res fastighetsregister. Fastighetsbildning och fastighetsbest�mning �r fullbordade, n�r uppgift? om �tg�rden inf�rts i fastighetsregistret. 3 � Samfallighet enligt denna lag �r mark som h�r till flera fastighetw gemensamt. 4 � Vad som i de nna lag s�gs om mark eller omr�de g�ller i till�mpliga delar �ven betr�ffande fiske som ej ing�r i �gander�tten till vattenomr�det, och ej utg�r servitut. v - y 5 � N�rmare f�reskrifter f�r till�mpningen av denna lag meddelas aV regeringen eller av myndighet som regeringen best�mmer. Lag (1977:362).^ " V- ' '.-V 2914 ' Prop. 1991/92; 127, bet. 1992/93: BoUl, rskr. 1992/93:36. ^ Lagen omtryckt 1971:1035. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> k Andra avdelningen SFS 1992:1212 Fastighetsbildning i allm�nhet 2 kap. Grundl�ggande best�mmelser 1 � Fastighetsbildning sker s�som fastighetsreglering, om den avser om- bildning av fastigheter, och s�som avstyckning, klyvning eller samman� l�ggning, om den avser nybildning av fastighet. 2 � Fr�ga om fastighetsbildning pr�vas vid f�rr�ttning. F�rr�ttning handl�gges av fastighetsbildningsmyndighet. Fastighetsbildningsfr�ga upptages efter ans�kan, om ej annat �r f�reskrivet. Flera fastighetsbildnings�tg�rder f�r han dl�ggas gemensamt vid en f�r� r�ttning eller, om de b�ijat handl�ggas gemensamt, delas upp p� skilda f�rr�ttningar. Av 14 kap. f�ljer att fastighetsbest�mning i vissa fall ska ll f�retagas i samband med fastighetsbildning. 3 � Fastighetsbildning, som inneb�r �ndring av fastighetsindelningen och ber�r vattenomr�de, omfattar �ven fisket, om detta ing�r i �gander�t� ten till omr�det. Med st�d av 3 kap. 8 � f�r dock annat best�mmas. 4 � Vad som efter fastighetsbildning �r tillbeh�r till fastighet framg�r av jordabalken. Byggnad eller annan anl�ggning som enligt beslut vid fast ig� hetsreglering skall rivas eller flyttas utg�r dock ej tillbeh�r till den fastighet p� vilken den �r bel�gen. 5 � �r servi tut eller annan s�rskild r�ttighet som h�r till fastig het av betydelse f�r fastigheten endast om viss mar k h�r till denna, f�ljer r�ttig� heten marken vid �ndring i fastighetsindelningen. Vad som nu sagts g�ller icke, om annat best�mmes vid fastighetsbildningen. m 6 � Kostnaderna f�r genomf�rande av fastigh etsbildning betal as enligt de best�mmelser som g�ller f�r den fastighetsbildnings�tg�rd om vilken �r fr�ga. Kostnader som �r gemensamma f�r skilda �tg�rder f�rdelas p� dessa efter vad som �r sk�ligt. Avvisas ans�kan elle r inst�lle s f�rr�ttning, skall s�kanden betala upp- komna kostnader, om icke s�r skilda omst�ndigheter f�ranleder att betal� ningsskyldigheten f�rdelas mella n samtliga sak�gare eller vissa av dem. Har f�rr�ttningen enligt 5 kap. 3 � fj�rde stycket p�kallats av l�nsstyrelsen, ^ skall s�dana kostnader betalas av staten. �verenskommelse mellan sak�garna om f�rdelning av f�rr�ttningskost- l naderna p� annat s�tt �n som f�ljer av lagen ska ll g�ll a, om det icke �r uppenbart att �verenskommelsen tillkommit i oti llb�rligt syfte. Till f�rr�ttningskostnader h�nf�res taxeavgift, ers�ttning till sakkunnig och s yssloman, utgift f�r hantlangning som ej ing�r i taxeav giften samt ers�ttning f�r skada enligt 4 kap. 38 � tredje stycket. Lag (1987:124). 2915 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1212 3 kap. Villkor for fastighetsbildning Allm�nna l�mplighets- och planvillkor 1 � Fastighetsbildning skall ske s�, att varje fastighet som nybildas ellcf ombildas blir med h�nsyn till bel�genhet, omf�ng och �vriga f�ruts�ttning� ar varaktigt l�mpad f�r sitt �ndam�l. H�rvid skall s�rskilt beaktas ^att fastigheten f�r en l�mplig utformning och tillg�ng till beh�vliga v�ga^- utanf�r sitt omr�de. Om fastigheten skall anv�ndas f�r bebyggelse skall den vidare kunna f� godtagbara anordningar f�r vatten och avlopp. Fastighetsbildning f�r inte �ga rum, om den fastighet, som skall nybildas eller ombildas f�r nytt �ndam�l, inte kan antas f� varaktig anv�ndningf�f sitt �ndam�l inom �versk�dlig tid. Fastighetsbildning f�r in te heller �ga rum, om �ndam�let med h�nsyn till sin art och �vriga omst�ndigheter b�r tillgodoses p� n�got annat s�tt �n genom fastighetsbildning. Lag (1990:1101). 2 � Inom omr�de med detaljplan, fastighetsplan eller omr�desbest�m� melser f�r fastighetsbildning inte ske i strid mot planen eller best�mmel� serna. Om syftet med planen eller best�mmelserna inte motverkas, f�r dock mindre avvikelser g�ras. G�ller naturv�rdsf�reskrifter eller andra s�rskilda best�mmelser f�f marks bebyggande eller anv�ndning �n som avses i f�rsta styeket, sk�lf fastighetsbildning ske s�, att syftet med best�mmelserna inte motverkas. F�r p� grund av s�rskilt medgivande byggnad uppf�ras eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd f�retagas i strid mot s�dan best�mmelse, utg�r vad nu har sagts ej hinder mot fastighetsbildning som beh�vs f�r att medgivandet skall kunna utnyttjas. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r l�nsstyrelsen eller efter dess f�rordnande kommunal myndighet p� beg�ran av fastighetsbildningsmyndigheten medge undantag fr�n best�mmelser som avses i andra stycket. En kommunal myndighets beslut i fr�ga som avses i tredje stycket f�r �verklagas genom besv�r hos l�nsstyrelsen. L�nsstyrelsens beslut i fr�ga som avses i tredje stycket f�r �ve rklagas genom besv�r hos regeringen. Lag (1987:124). 3 � Inom omr�de som inte omfattas av detaljplan, f�r fastighetsbildning inte ske, om �tg�rden skulle f�rsv�ra omr�dets �ndam�lsenliga anv�nd-' ning, f�ranleda ol�mplig bebyggelse eller motverka l�mplig planl�ggning' av omr�det. Lag (1987:124). 4 � F�ruts�tter fastighetsbildning att ny utfart till allm�n v�g anordniis eller befintlig utfart tages i anspr�k, f�r fastighetsbildningen ej utan syij-- nerliga sk�l �ga rum, om v�sentlig ol�genhet d�rigenom skulle uppkomnja; f�r trafiken p� v�gen. S�rskilda best�mmelser betr�ffande jordbruk, skogsbruk och fiske 5 � En jordbruksfastighet skall f�r att anses l�mpad f�r sitt �ndam�rlia;; s�dan storlek, sammans�ttning och utformning att den medger att �ct f�retag som skall bedriv as p� fastigheten blir ekonomiskt godtagbart, Vidl' bed�mningen av om f�retaget blir ekonomiskt godtagbart skall h�nsyn fas' � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> till regionalpolitiska intressen och till betyd elsen av att v�rden av natur- SFS 1992:1212 och kulturmilj�n fr�mjas. F�rsta stycket g�ller �ven i fr�ga om en skogsbruksfastighet. Lag (1990:1101). 6 � Fastighetsbildning som ber�r jordb ruksfastighet f�r �ga rum enda st om �tg�rden �r till �verv�gande nytta for jordbruksn�ringen. �syftas med fastighetsbildningen att nybilda eller f�rb�ttra fastighet som �r avsedd for annat �ndam �l �n jordbruk, f�r �tg�r den dock ske om den icke medf�r ol�genhet av n�gon betydelse f�r jordbruksn�ringen. 7 � Mark som �r avsedd f�r skog sbruk f�r ej indelas p� s�dant s�tt att m�jligheten att ekonomiskt utnyttja skogen underg�r f�rs�mring av n�gon betydelse. 8 � Fiske f�r ej uppde las genom fastighetsbildning p� s�tt som medf�r ol�genhet av n�gon betydelse f�r fiskev� rden. Uppdelni ng f�r dock ske, om den �r n�dv�ndig for att m�jligg�ra en eljest angel�gen �ndring i fastighetsindelningen och icke medf�r avsev�rd ol�genhet for fiskev�rden. Ing�r fiske i �gander�tten till vattenomr�de o ch for eligger enligt f�rsta stycket hinder mo t fastighetsbildnings�tg�rd betr�ffande omr�det, f�r be � st�mmas att fasti ghetsbildningen icke skall omfatta fisket, om fastighets� bildningen �r av synnerlig vikt for en l�mplig fastighetsindelning eller i �vrigt av betyd ande allm�nt intresse. �ven om fastigh etsbildningen ej �r av den betyd else som nu angivits, f�r s�dan best�mmelse meddelas, om vattenomr�det �r gemensamt f�r flera fastigheter. i tefc Undantagsbest�mmelser p g Fastighetsbildning f�r �ga rum, �ven om fastighet som nybildas eller ombildas icke blir var aktigt l�mpad for sitt �ndam�l, s�vida fa stighetsin� delningen f�rb�ttras och en mer �ndam�lsenlig indelning icke motverkas. itTa'i!? 10 � Om fasti ghetsbildning �r till �verv�g ande nytta fr�n allm�n syn� punkt, f�r �tg�rden �ga rum �ven om den strider mot vad som ovan f�reskrivits till skydd for jordbruksn�ringen eller skogsbruket. Fastighetsbildning �ver kommungr�ns 11 � Fastighetsbildning som medf�r �ndrin g av gr�ns f�r kommun f�r ske end ast om �tg�rden �r av v�sentlig betydelse for en �ndam�lsenlig fastighetsindelning eller om den kommunala indelningen blir l�mpligare. jEiJ'i ' Till fastighetsbildning som avses i f�rsta stycket skall inh�mtas regering- ens ell er l�ns styrelsens medgiva nde, om fastighetsbildningsmyndigheten finner gr�ns�ndringen kunna medf�r a ol�mplig indelning i f�rval tnings� omr�den. Medgivande skall alltid inh�mtas, om kommun eller f�rsamling beg�r det eller �tg�rden inneb�r att hel fastighet �verf�res till annan domkrets f�r allm�n underr�tt. �r fast ighetsbildning beroende av medgivande enligt andra stycket, skall j � fastighetsbildningsmyndigheten anm�la f�rh �llandet till l�nsstyrelsen. Lag (1977:362). 2917 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1212 4 kap. Fastighetsbildningsf�rr�ttning Fastighetsbildnwgsmyndigheten \ 1 � Vid fastighetsbildningsfbrr�ttning best�r fastighetsbildningsmyndlg-" heten av en f�rr�ttningslantm�tare. Dessutom skall tv� gode m�n ing� 1 myndigheten n�r forr�ttningslantm�taren finner att det beh�vs eller n� f sak�gare beg�r det och osk�ligt dr�jsm�l ej f�ranledes d�rav. I utf�randet av tekniska g�rom�l skall gode m�n aldrig deltaga. Har forr�ttningen betydande omfattning, f�r antalet gode m�n �kas, om det kan p�skynda handl�ggningen. Flera �n tv� gode m�n f�r dock icke samtidigt deltaga i handl�ggningen av s amma fr�ga. Best�mmes att gode m�n skall medverka, rubbas icke d�rigenom vad som redan beslutats eller verkst�llts under forr�ttningen. 2 � Gode m�n utses genom val av kommunfullm�ktige. God man skall inom kommunen vara valbar till n�mndeman i tingsr�tt. God man skall ha erfarenhet i fr�ga om t�tortsforh�llanden eller vara kunnig i jordbruks- eller skogsbruksfr�gor. God man utses for tre �r. Upph�r god man att vara valbar, �r uppdraget forfallet. R�tteg�ngsbalkens best�mmelser om skyldighet att mottaga uppdrag som n�mndeman och att kvarst� i uppdraget samt att efter avg�ng fortfa� rande tj�nstg�ra �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om god ma n. L�nsstyrelsen best�mmer antalet gode m �n. Lag (1990:1101). 3 � Skall gode m�n medverka, �ligger det forr�ttningslantm�taren att kalla dem till forr�ttningen. Till tj�nstg�ring b�r f�retr�desvis kallas gode m�n med beh�vlig ortsk�nnedom och sakkunskap. �r god man av j�v hindrad att tj�nstg�ra eller uteblir han fr�n samman� tr�de och kan annan god m an ej ut an tidsutdr�kt infinna sig, f�r forr�tt� ningslantm�taren till tj�nstg�ring som god m an kalla n�gon som �r valbar till s�dan befattning. Lag (1975:1138). 4 � Vad som foreskrivits i 4 kap. 12 � r�tteg�ngsbalken om hinder f�r dem som �r varandra n�rst�ende att tj�nstg�ra samtidigt som domare �ger motsvarande till�mpning betr�fiande forr�ttningsm�n. 5 � Mot forr�ttningsm�n g�ller samma j�v som mot domare. 6 � Vill sak�gare anf�ra j�v mot forr�ttningsm�n, skall han framst�lla inv�ndning d�rom f�rsta g�ngen han f�r talan i �rendet sedan han ficK k�nnedom om att f�rr�ttningsmannen tj�nstg�r och att j�vsanledning^ f�religger. Underl�ter han det, �r hans r�tt att anf�ra j�v f�rfallen. t Sedan fr�ga om j�v mot f�rr�ttningsman uppkommit, f�r han endast vidtaga �tg�rd som icke utan synnerlig ol�genhet kan uppskjutas och spri, ej innefattar avg�rande av en f�r f�rr�ttningen betydelsefull fr�ga. S�dan, �tg�rd f�r vidtagas av f�rr�ttningslantm�taren, �ven om han f�rklafa|s;, j�vig. Den omst�ndigheten att f�rr�ttningsman finnes vara j�vig p�verkafjcj/ giltigheten av beslut eller �tg�rd som tillkommit innan fr�gan om jaf 2918 uppkom. Lag (1971:649). � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 � F�rr�ttning skall handl�ggas av fastighetsbildningsmyndigheten i SFS 1992:1212 den ort d�r marken �r bel�g en. Ligger marken under flera f astighetsbild� ningsmyndigheter, handl�gges f�rr�ttningen av endera myndigheten. F�rr�ttningens inledande och grunderna f�r handl�ggningen 8 � Ans�kan om fastighetsbildning g�rs skriftl igen hos fastighetsbild� ningsmyndighet i l�net elle r hos �verlantm�tarmyndigheten. Muntlig an� s�kan som g �rs vid f�rr�ttningssammantr�de skall dock godta s, om den v�ckta fr�gan l�mpligen kan pr�vas vid samma f�rr�ttning. S�kanden skall ange den �tg�rd som han �nskar genomf�rd samt uppge den eller de fas tigheter f�r vilka han f�r talan. I den m�n det kan anses sk�ligt att s�kanden skaffar uppgifter d�rom eller s�dana �nd� �r tillg�ngli� ga f�r honom, skall han o cks� ange de andra fastigheter som saken ang�r �vensom namn och po stadress betr�ffande fastighets�garna samt de inne� havare av servitut, nyttjander�tt eller r�tt till elektrisk kraft som kan ber�ras av �tg�rden. Ans�kningshandling skall vara ege nh�ndigt undertecknad av s�kand en eller hans ombud. Till ans�kningshandling skall s�kanden i huvudskrift eller styrkt avskrift foga de skr iftliga handlingar som han inneha r och som �r av bety delse i saken. Lag (1989:724). 9 � Uppfyller ans�kan ej f�reskrifterna i 8 � el ler �r den i �vri gt ofull � st�ndig, kan fastighetsbildningsmyndigheten f�rel�gga s�kanden att av- hj�lpa bristen. 10 � Efterkommes ej f�rel�ggand e att avhj�lpa brist i ans�kan och �r bristen s� v�sentlig att ans�kningen icke kan ligga till grun d f�r f�rr�tt� ning, f�r ans�kningen avvisas. F�religger hinder mot att upptag a den v�ckta fr�gan till pr�vning, skall ans�kningen avvisas. Fr�ga om avvisande av ans�kan skall skyndsamt utredas och avg�ras. 10 a � Om ans�kan har gjorts om fastighetsbildning f�r bebyggelse eller annat �ndam�l som kr�ver medgivande enligt naturv�rdslagen (1964:822), f� r fastighetsbildningsmyndigheten efter samtycke av s�ka n� den beg�ra s�dant medgivande. Lag (1989:724). & 11 � I den utstr� ckning som �r p�kal lad med h�ns yn till fasti ghetsbild� ningens art och f�rh�llandena i �vr igt skall fastighetsbildningsmyndighe� ten utreda vilka som i egenskap av �gare till fastighet eller p� annan grund �r sak�gare. Den som har lagfart p� fastigheten anses som �gare, om det ej visas att fastigheten tillh�r annan. �garen till en fastighet som ber� rs av f�rr�ttningen skall p� be g�ran av fastighetsbildningsmyndigheten uppge f�r honom k�nda innehavare av servitut, nyttjander�tt och r�tt till elektrisk kraft. Underl�ter han det utan giltigt sk� l, skall han ers�tta den skada som d�rigenom uppkommer f�r ^ r�ttighetshavaren. '0-" Om det �r ovisst vilken av flera som �ger en fastighet eller som innehar I en r�ttighet, behandlas samtliga som sak�gare. Har en fastighet bytt �gare 2919 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1212 genom ett f�rv�rv som inte �r fullbordat, �r b�de �verl�taren och forv� ren sak�gare. Om en forr�ttning ang�r samf�lld mark som f�rvaltas av en sa mf�lli ^ ; hetsforening, �r f�reningen sak�gare i st�llet f�r del�garna. Lag ' (1989:724). 12 � Om forr�ttningen r�r en fastighet som �gs av ett uppl�st bolag ell�f en annan uppl�st sammanslutning, f�r r�tten forordna god man som avs�s: i 11 kap . for�ldrabalken att f�retr�da sammanslutningen vid fo rr�ttning-' en. Om god man enligt f�rsta stycket eller annan god man enligt 11 kap. 3 � for�ldrabalken beh�ver forordnas, skall fastighetsbildningsmyndighet�ri anm�la detta hos r�tten. Lag (1989:724). ^ 13 � F�rr�ttningslantm�tare och god man f�r ej vara ombud for ellef bitr�de �t sak�gare vid den fastighetsbildningsmyndighet som han tillh�r.^ Ej heller f�r den vara ombud eller bitr�de som tagit befattning med saken i sin tj�nst eller s�som ombud f�r eller bitr�de �t sak�gare med motst�ende intresse. Detsamma g�ller betr�ff ande den som st�r i s�dant fo rh�llande till forr�ttningsman som avses i 4 kap. 12 � r�tteg�ngsbalken. ' I �vrigt g�ller 12 kap. r�tteg�ngsbalken i till�mpliga delar. L�g' (1971:649). 14 � Vid f�rr�ttning skall fastighetsbildningsmyndigheten h�lla sam� mantr�de med sak�garna. Sammantr�de beh�vs ej, om stri diga intressen mell an sak�gare ej f�re� kommer i �rendet och hinder mot den s�kta fastighetsbildningen ej forelig� ger. Om ans�kan skall avvisas eller det �r uppenbart att fastighetsbildning� en icke kan till�tas, �r sammantr�de ej heller beh�vligt. Vid sammantr�de skall fastighetsbildningsmyndigheten redog�ra for an� s�kningen samt klarg�ra inneb�rden av vidtag na och planerade �tg�rder.' Sak�gare och annan, som enlig t s�rskild foreskrift skal l underr�ttas oin sammantr�det, skall f� tillf�lle att yttra sig och f�rebringa utredning i fr�gor som behandlas vid sammantr�det. ' * Sammantr�de h�lles d�r den mark �r be l�gen som fastighetsbildningen' avser, om det ej utan ol�genhet kan h�llas p� annat st�lle. 15 � Finns det anledning antaga att forr�ttning kan handl�ggas helt utan sammantr�de, skall ans�kningshandlingen delges sak�gare, som ej bitr�tt^ ans�kningen, och tillf�lle l�mnas honom att yttra sig �ver denna ino rn' utsatt tid. Detta g�ller inte den som �r sak�gare endast d�rf�r att han haf' del i samf�llighet, om underr�ttelse enligt 6 kap. 7 � har l�mnats. '- Handl�ggs en f�rr�ttning utan sammantr�de, skall den eller de kommu^^ nala n�mnder som fullg�r uppgifter inom plan- och byg gnadsv�sendet underr�ttas om f�rr�ttningen innan den avslutas. Lag (1991:1652). 16 � Protokoll f�res f�r vaije f�rr�ttning s�rskilt. C Protokollet samt �vriga handlingar som ingivits eller uppr�ttats vidf- f�rr�ttningen sammanf�res till en akt. ' ' " 2920 c." � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 � S�som fastighetsbildningsmyndighetens beslut g�lle r, om f�rr�tt- SFS 1992:1212 ningsm�nnen har olika men ing, vad tv� av dem s�ge r. Har vaije fbrr�tt- ningsman sin mening, g�ller forr�ttningslantm�tarens mening. I fr� ga om pengar eller annat som ut g�r viss m�ngd skall dock den mening g�lla som avser den n�st st�rsta m�ngden. I beslut skall anges de sk�l p� vilka a vg�randet grundas s�vida motive� ring av bes lutet inte kan anses �ver fl�dig. Beslut, som meddelats i sam� band med f�rr�ttningens avslutande eller inst�llande, och beslut, som f�r �verklagas s�rsk ilt, skall dessutom inneh�lla anvisning om hur beslutet kan �verklagas. Meddelas beslut vid sammantr�de, skall det uppl�sas for de n�rvarande. Om i annan ordning meddelas beslut om forr�ttningens inst�llande eller, utan samband med forr�ttningens avslutande, beslut som f�r �v erklagas s�rskilt, skall sak�gare och annan som f� r �verklaga underr�ttas om beslu� tet utan dr�jsm�l. Underr�ttelsen l�mnas genom skriftligt meddelande eller i s �dan s�rskild ordning som beslutats enligt 20 � andra stycket. Lag (1989:724). Kallelse och delgivning 18 � Till f�rsta sammantr�det under forr�ttnin gen skall samtliga k�nda sak�gare kallas. Kallelse beh�vs dock ej, om det kan antagas att sak�garen �nd� infinner sig. Om det foreligger anledning antaga att ok�nda sak�gare finns, utf�rdas kallelse �ven p� dessa. Kallelse enligt f�rsta styc ket beh�v er inte utf�rdas till den som �r sak� �gare endast d�rf�r att han har del i samfallighet, om underr�ttelse enligt 6 kap. 7 � har l�mnats. Har sak�garen framst�llt yrkande, g�ller f�rsta styc� ket. Kallelse skall i god tid f�re sammantr�det delges sak�garna. Lag (1989:724). 19 � Best�mmelserna i 18 � g �ller �ven d� nytt sammantr�de uts�ttes. Kallelse p� ok�nda sak�gare beh�vs dock ej, om de ka llats tidigare under f�rr�ttningen. Om vid sammantr�de tillk�nnagivits tid och plats f�r n�sta sammantr�- de, beh�ver ej kallelse delges den som kallats i f�reskriven ordning till det sammantr�de d� tillk�nnagivandet skett. 20 � Delgivning skall ske enli gt allm�nna best�mmelser ang�ende del- givning, om ej annat f�reskrivits i denna lag. Vid sam mantr�de f�r fastig hetsbildningsmyndigheten efter sak�garnas h�rande best�m ma s�rski ld ordning f�r delgiv ning. N�r sak�gare f�rsta g�ngen ka llas till sammantr�de, skall delg ivning av kallelsen dock alltid ^ ske enligt f�rsta stycket. 21 � Vistas �gare av fastig het eller st�llf�retr�dare f�r denne stad igva- f/' rande utom riket och kan delgivning ej ske h�r i riket med k�nt ombud, f�r handlingen l�mnas till den som f�rvaltar eller brukar fastigheten. Den till vilken handlingen l�mnats �r skyldig att snarast s�nda handling- vidare till den s�kte, om det kan ske. Han skall erinras d�rom, n�r handlingen l�mnas till honom. �r den s�ktes uppeh�llsort k�nd, skall 2921 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1212 fastighetsbildningsmyndigheten d�rj�mte med posten s�nda honom med� delande om delgivningen. Delgivningen anses ha skett, n�r handlingen l�mnats enligt f�rsta styc� ket. 22 � Vad som f�reslcrivits om delgivning med del�gare i samfallighet �ger motsvarande till�mpning vid delgivning med del�gare i fastighet, som innehas under sam�gander�tt av flera �n tio, och med innehavare av servitut som g�ller till f�rm�n f�r flera �n tio fastigheter med skilda �gare. Lag (1971:1035). 23 � Har sak�gare ej i f�reskriven ordning kallats till sammantr�de, skall nytt sammantr�de uts�ttas, s�vida icke sak�garen �nd� infunnit sig eller medger att f�rr�ttningen likv�l slutf�res. Utan hinder av vad s�lunda f�reskrivits f�r s�dan f�rr�ttnings�tg�rd vidtagas som ej i n�mnv�rd m�n inverkar p� sak�garens r�tt. 24 � Fastighetsbildningsmyndigheten skall underr�tta en s�dan n�mnd som avses i 15 � andra stycket om tid och plats f�r sammantr�de. Lag (1991:1652). F�rr�ttningens forts�ttande och slutf�rande 25 � Fastighetsbildningsmyndigheten skall utreda f�ruts�ttningarna f�r fastighetsbildningen. F�religger ej hinder mot denna, skall myndigheten utarbeta den fastighetsbildningsplan samt ombes�rja de g�rom�l av tek� nisk art och de v�rderingar som beh�vs f�r �tg�rdens genomf�rande. D�rvid b�r r�dpl�gning med sak�garna ske. Vid behov skall samr�d ske med de myndigheter som ber�res av �tg�rden. Sedan de s�lunda f�reskrivna �tg�rderna utf�rts, skall myndigheten meddela beslut om fastighetsbildningen (fastighetsbildningsbeslut). Detta beslut skall ange hur fastighetsindelningen �ndras och vilka servituts�tg�r- der som vidtages. I �vrigt skall beslutet inneh�lla uttalanden i fr�gor som har ett omedelbart samband med fastighetsbildningen. S�rskilda best�m� melser om vad beslutet i vissa fall skall inneh�lla meddelas i 5, 8 och 1 2 kap. Om det �r l�mpligt, f�r fastighetsbildningsbeslutet meddelas utan h inder av att tekniska g�rom�l och v�rderingar ej utf�rts. Under samma f�ruts�tt� ning f�r olika fr�gor som h�r till beslutet upptagas f�r sig och avg�ras genom s�rskilda beslut. Vad som f�reskrives om fastighetsbildningsbeslut g�ller �ven s�dant avg�rande. Lag (198 7:124). 25 a � Om en s�dan n�mnd som avses i 15 � and ra stycket vid samr�d enligt 4 kap. 25 � anser att till�tligheten enligt 3 kap. 3 � av fastighetsbild� ning f�r ny eller befintlig bebyggelse kan s�ttas i fr�ga och om det fr�n andra synpunkter finns f�ruts�ttningar f�r att genomf�ra fastighetsbild� ningen, skall fastighetsbildningsmyndigheten h�nskjuta �rendet till n�mn� den f�r pr�vning. Finner n�mnden att 3 kap. 3 � inte utg�r hinder mot fastighetsbildningen, skall n�mnden l�mna medgivande till denna. Beslut d�r n�mnden v�grat medgivande till fastighetsbildningen eller 2922 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> gjort s�dant medgivande beroende av villkor f�r �verldagas hos l�nsstyrel- SFS 1992:1212 sen. L�nsstyrelsens beslut f�r �verklagas hos regeringen. S�dana beslut av n�mnden elle r h�g re instans varigenom medgivande till fastighetsbildningen v�grats eller gjorts beroende av villkor �r bindan� de f or fastigh etsbildningsmyndigheten. Lag (1991:1652). 26 � Om det med h�nsyn till forr�ttningens omfattning eller annan s�rskild omst�ndighet �r l�mpligt att fr�gan om fa stighetsbildningens till- l�tlighet avg�res p� forhand och hinder icke m�ter mot fastighetsbildning� en, f�r tillst�nd till denna l�mnas genom s�rskilt beslut (tillst�ndsbeslut). Fordras s�rskilt medg ivande till fastighetsbildningen enligt 3 kap. 11 �, f�r tillst�ndsbeslut meddelas utan hinder av att �tg�rdens inverkan p� indelningen i f�rvaltn ingsomr�den �nnu ej pr�vats. L�mnas ic ke medgi� vande, forfaller tillst�ndsbeslutet. 27 � Gr�ns som tillkommer genom fastighe tsbildningen skal l utstakas och utm�rkas i beh �vlig omfattning. Str�ckningen av utstak ad gr�ns skall �verensst�mma med fas tighetsbildningsbeslutet. Utstakning som endast i mindre m�n avviker fr�n beslute t f�r dock l�gg as till grun d for utm�rk- ningen, om r�ttelse av utstakningen skulle medf�ra kostnad som icke st�r i sk�ligt f�rh�llande till den betydelse det kan ha f�r sak�gare att fastighets� bildningen genomf�res i full �verensst�mmelse med beslutet. Om d et �r l�mpligt, f�r utm�rkning av gr�ns verkst�llas efter f�rr�tt� ningens avslutande. Ang�ende s�dan �tg�rd skall s ak�garna underr�ttas i god tid. Underr�ttelsen l�mnas genom skriftligt meddelande eller i s�dan s�rskild ordning som beslutats enligt 20 � andra stycket. 28 � Karta skall uppr�ttas vid f�rr�ttning en. Kan fastig hetsbildningen genomf�ras och f�rr�ttningsr esultatet �sk�dligg�ras utan karta, beh�ver s�dan doc k ej uppr�ttas. Kartan skall g�r as s� nogg rann som �ndam�let kr�ver. Beskrivning �ver de �ndringar i fastighetsindelningen och andra f�rh�l� landen som �stadkommes genom fastighetsbildningen skall uppr�ttas, om ej resultatet av f�rr�ttningen �nd� framg�r med tillr�cklig noggrannhet av f�rr�ttningshandlingama. I beskrivningen skall den nya indelningen anges i enlighet med gr�nsutstakningen eller, i den m�n utstakning icke skall ske, i �verensst�mmelse med fastighetsbildningsbeslutet. 29 � Sedan f�rekommande ers�ttningsfr�gor avgjorts och alla till f�rr�tt� ningen h�rande g�rom�l utf�rts, skall fastighetsbildningsmyndigheten f�r� klara f�rr�ttningen avslutad (avslutningsbeslut). Avslutningsbeslut skall medd elas p� sammantr�de eller p � tid och pla ts som myndigheten tillk�nnagivit f�r sak�garna och annan som f� r �verkla� ga beslutet. S�dant tillk�nnagivande skall l�mna s vid sammantr�de eller ocks� genom skriftligt meddelande eller i s�dan s�rskild ordning som "Ji- beslutats enligt 20 � andra stycket. Lag (1989:724). � Sedan f�rr�ttningen avslutats skall fastighetsbildningsmyndigheten " under den tid �verldagande f�r ske h�lla tillg �ngliga de handlingar eller ' andra uppgifter som fordras f�r att sak�garna ska ll kunna inh�mta full- 2923 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1212 st�ndig k�nnedom om f�rr�ttningsresultatet. N�r sak�gare beg�r det och det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till f�rr�ttningens art och omfattning samt �vriga f�rh�llanden skall myndigheten under den tid �verklagande f�r ske i beh�vlig utstr�ckning tillhandah�lla handlingar f�r granskning p� f�rr�tt� ningsst�llet eller l�mplig plats i n�rheten. Vad som nu f�reskrivits g�ller ocks� n�r beslut meddelas under f�rr�ttningen och detta skall �verklagas s�rskilt. N�r fastighetsbildningsbeslut meddelats, skall myndigheten p� sa k�ga� res beg�ran snarast visa de nya gr�nsstr�ckningama p� marken, om det ej �r uppenbart att visningen skulle vara utan betydelse f�r sak�garen. Lag (1989: 724). 31 � Om hinder mot fastighetsbildningen f�religger, skall fastighetsbild� ningsmyndigheten s� snart som m�jligt avbryta f�rr�ttningen och meddela beslut om dess inst�llande. Kan hindret undanr�jas genom att s�kanden j�mkar sin talan, skall han f� tillf�lle att g�ra det. 32 � Vill s�kanden hos fastighetsbildningsmyndigheten �terkalla sin an� s�kan, skall han g�ra det skriftligen eller ocks� muntligen vid sammantr� de. Har annan sak�gare ej f�rt talan vid f�rr�ttningen n�r �terkallelsen sker, skall f�rr�ttningen genast inst�llas. I annat fall skall sak�gare som f�rt talan vid f�rr�ttningen och som sj�lv kunnat ans�ka om �tg�rden under� r�ttas om �terkallelsen. Om ej s�dan sak�gare beg�r att f�rr�ttningen forts�ttes, skall den inst�llas. Underr�ttas sak�garna om �terkallelsen vid sammantr�de, skall beg�ran framst�llas vid sammantr�det. I annat fall skall beg�ran framst�llas inom tid som myndigheten f�reskriver. �terkallelse hos fastighetsbildningsmyndigheten f�r ej i n�got fall ske sedan f�rr�ttningen avslutats. Uteblir s�kanden fr�n det f�rsta f�rr�ttningssammantr�de till vilket han kallats, skall ans�kningen anses �terkallad, om icke s�kanden anm�lt laga f�rfall eller det �r uppenbart att han vidh�ller ans�kningen. Betr�fiande avstyckning och klyvning g�ller denna paragraf endast i den m�n ej annat f�ljer av 10 kap. 8 � eller 11 kap. 2 �. 33 � Hur f�rr�ttningskostnadema skall f�rdelas beslutas senast n�r f�r� r�ttningen avslutas eller inst�lles. S�rskilda best�mmelser 34 � F�r utredning av fr�ga, vars bed�mande kr�ver s�rskild fackkun� skap, f�r fastighetsbildningsmyndigheten f�rordna l�mplig person som sakkunnig. Den som st�r i s�dant f�rh�llande till saken eller n�gon sak�ga� re att det �r �gnat att rubba f�rtroendet till hans opartiskhet i �rendet f�r inte anlitas. Den sakkunnige skall n� rvara vid sammantr�de, om det kan antas vara av betydelse f�r utredningen. Ers�ttning till sakkunnig best�mmes av myndigheten. Anlitas befatt� ningshavare i allm�n tj�nst som saklcunnig, utg�r ers�ttning endast n� r s�rskild f�reskrift �r meddelad. Lag (1992:1212). 35 � Fastighetsbildningsmyndigheten f�r ej som tolk anlita den betr�f- 2924 � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> fande vilken s�dan omst�ndighet f�religger att hans tillf�rlitlighet kan SFS 1992:1212 anses f�rringad. Tolk har r�tt att av allm�nna medel f� sk�ligt arvode samt ers�ttning f�r kostnad och tidsspillan. Vad som nu sagts g�ller dock ej den som anlitas i tj�nsten. Lag (1971:649). 36 � Angel�genhet som �r gemensam f�r sak�garna och har samband med f�rr�ttningen skall ombes�ijas av en eller flera sysslom�n, om flerta� let av de vid sammantr�de n�rvarande sak�garna beslutar det eller om fastighetsbildningsmyndigheten finner att syssloman beh�vs. Syssloman utses genom val av sak�garna. Har flera sysslom�n utsetts, skall d e gemensamt ha hand om uppdraget, om ej annat best�mts. Kan sysslom�nnen ej enas g�ller den mening som f�rr�ttningslantm�taren bi� tr�der. Syssloman kan skiljas fr�n sitt uppdrag, om flertalet av de vid samman� tr�de n�rvarande sak�garna kommer �verens om det och fastighetsbild� ningsmyndigheten icke finner �tg�rden obefogad. Har syssloman f�tt i uppdrag att ombes�rja arbete som avses i 9 kap. och utf�r han icke uppdraget tillfredsst�llande, f�r fastighetsbildningsmyndigheten skilja sysslomannen fr�n uppdraget och f�rordna annan i hans st�lle. Innan det sker, b�r sak�garna f� tillf�lle att yttra sig. �nskar syssloman ers�ttning, skall han beg�ra s�dan innan f�rr�ttning� en avslutas eller inst�lles. Kan �verenskommelse ej uppn�s, best�mmes ers�ttningen av myndigheten. 37 � Sak�garna skall tillhandah�lla f�r f�rr�ttningen beh�vlig och l�mp� lig hantlangning, om s�dan ej enligt s�rskilda best�mmelser skall utf�ras genom det allm�nnas f�rsorg. Hantlangningen f�rdelas mellan sak�garna efter vad som �r sk�ligt. F�rsummar sak�gare att utf�ra den hantlangning som �lagts honom, kan f�rr�ttningen f�rklaras vilande i avvaktan p� att han fullg�r sin skyldighet. Fastighetsbildningsmyndigheten f�r dock ombes�rja hantlangningen, om det �r l�mpligt. Utses syssloman f�r att ombes�rja hantlangningen, �ger 9 kap. 3 6 �� motsvarande till�mpning. 38 � F�rr�ttningsm�nnen och deras bitr�den �r ber�ttigade att, n�r det beh�vs med anledning av f�rr�ttningen, f� tilltr�de till byggnad, �verg� �gor, verkst�lla m�tningar och markunders�kningar samt f�retaga d�rmed sammanh�ngande eller j�mf�rliga �tg�rder. I tr� dg�rd eller liknande plan� tering f�r tr�d ej skadas eller f�llas utan �garens samtycke. �ven i �vrig t skall skada undvikas, om det �r m�jligt. R�tt att �verg� annans �gor tillkommer ocks� var och en som for talan vid f�rr�ttningen. Har skada uppkommit genom �tg�rd som avses i f�rsta eller andra stycket och vill den skadelidande f� ers�ttning f�r skadan, skall han fram� st�lla yrkande d�rom innan f�rr�ttningen avslutas eller inst�lles. Polismyndighet skall l�mna den handr�ckning som beh�vs for ut�vande av befogenhet enligt f�rsta stycket. 2925 � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1212 39 � Om det �r av synnerlig vikt for fastighetsbildningen att fr�ga sohi f�rem�l for pr�vning i annan ordning f�rst avg�res, f�r fastighetsbi ningsmyndigheten f�rklara forr�ttningen vilande i avvaktan p� att f avg�res. Vill sa k�gare v�cka talan for pr�vning av fr�ga som icke avg�ras vid f�rr�ttningen och vars behandling i s�rskild ordning kap' f�ranleda att f�rr�ttningen f�rklaras vilande, skall sk�ligt r �drum l�mnas honom. V. Har fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut i fr�ga som f�r �verklagas s�rskilt, skall forr�ttningen vila i de delar som �r beroende aV; fr�gans slutliga l�sning, om inte myndigheten finner att forr�ttningen kahv forts�tta utan betydande ol�genhet eller fastighetsdomstolen f�rordnar att den skall fortg�. Lag (1989: 724). 7 40 � Har fastighet �verg�tt till ny �gare under forr�ttningen, f�r denne icke rubba vad den f�rre �garen medgivit eller godk�nt. 41 � F�ranleder fastighetsbildning som avses i 3 kap. 11 � �ndring av gr�ns for kommun eller forsamling, skall fastighetsbildningsmyndigheteny underr�tta kommunen eller forsamlingen om fastighetsbildningen och'; ' t j'. dess inverkan p� indelningen i f�rvaltningsomr�den. Kommunen elleri; f�rsamlingen skall beredas tillf�lle a tt beg�ra inh�mtande av medgivanden som avses i 3 kap. 11 �, om ej s�dant medgivande �nd� skall inh�mtas. Lagr (1981:1221). 42 � har upph�vts genom lag (1989:724). 1 Tredje avdelningen Fastighetsreglering 5 kap. Allm�nna best�mmelser Grunderna f�r fastighetsreglering 1 � Genom fastighetsreglering f�r mark �verforas fr�n en fastighet eller samfallighet till annan s�dan enhet samt andel i samfallighet �verf�ras; fr�n en fastighet till en annan. Genom fastighetsreglering kan ocks� sam� fallighet bildas samt servitut bildas, �ndras eller upph�vas. fv'' Som e tt led i fastig hetsreglering kan vissa fo r sak�garna gemensamma- arbeten verkst�llas. 2 � F�r mark som genom �verf�ring fr�ng�r fastighet skall vederlag utg� i mark eller andel i samfalligh et, om ej ers�ttning i pengar �r mer �nda� m�lsenlig. Vad som s�lunda foreskrivits �ger motsvarande till�mpning vid �verf�ring av andel i samfallighet samt n�r mark �verf�res fr�n samfallig� het och n�r samfallighet bildas. " C 3 � R�tt att p�kalla fastighetsreglering har �gare av en fastighet som< ber�rs av regleringen. En samf�llighetsf�rening f�r efter beslut av f�r� eningsst�mman p�kalla fastighetsreglering som ber�r samf�lld mark under;. 2926 f�reningens f�rvaltning. � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> EEiri Vid exp ropriation eller liknande tv�ngsforv�rv f�r f�rv�rvaren beg�ra SFS 1992:1212 s�dan fastighetsreglering varigenom ol�genhet av f�rv�rvet kan undanr�� jas, minskas eller f�rebyggas. Kommunen kan p�kalla fastighetsreglering som beh�vs f�r att mark och vatten skall kunna anv�ndas f�r bebyggelse p� ett �ndam�lsenligt s�tt. L�nsstyrelsen kan p�kalla fastighetsreglering som l�nsstyrelsen finner vara av st�rre betydelse fr�n allm�n synpunkt. Lag (1989: 724). 4 � Fastighetsreglering f�r ske, under f�ruts�ttning att l�mpligare fastig� hetsindelning eller eljest mer �ndam�lsenlig markanv�ndning vinnes samt att f�rdelama h�rav �verv�ger de kostnader och ol�genheter som regle� ringen medf�r. �tg�rden �r dock ej till�ten, om den skulle v�sentligt f�rsv�ra eller f�rdyra en mer omfattande reglering som beh�vs och som kan v�ntas inom en n�ra framtid. 5 �' Fastighetsreglering som beg�rts av sak�gare f�r genomf�ras endast om den �r n�dv�ndig f�r att en fastighet som tillh�r s�kanden skall f�rb�ttras. Kravet p� att fastigheten skall f�rb�ttras g�ller inte om regle� ringen h ar beg�rts av en samfallighetsf�rening och ber�r en samfallighet som inte l�ngre �r av gemensam betydelse f�r del�garfastighetema. Kravet g�ller inte heller om fastighetsregleringen beh�vs f�r att f� fastigheten att st�mma b�ttre �verens med g�llande detaljplan eller fastighetsplan. Har regleringen p�kallats av annan �n sak�gare eller inneb�r ans�kan av sak�gare att regleringen, f�r att ej m�ta hinder enligt 4 � andra stycket, skall g�ras mer omfattande �n som kr�vs f�r att s�kandens fastighet skall f�rb�ttras, f�r regleringen ej �ga rum, om de sak�gare som har ett v�sent� ligt intresse i saken mera allm�nt mots�tter sig regleringen och har beak- tansv�rda sk�l f�r det. Vid pr�vningen av s�dan fr�ga skall fr�mst deras mening beaktas som har st�rst nytta av regleringen. Andra stycket g�ller icke, om behovet av fastighetsreglering �r synnerli� gen angel�get. Lag (1992:1212). 6 � Fastighetsreglering skall ske i den omfattning som avses med ans�k� ningen. Sker regleringen i syfte att �stadkomma en allm�n f�rb�ttring av fastighetsbest�ndet inom ett omr�de, skall beaktas att regleringsomr�det avpassas efter uppr�ttade planer, fastighetsindelningens beskaffenhet, na� turf�rh�llandena samt befintliga och avsedda anl�ggningar s� att st�rsta m�jliga f�rdel uppkommer utan att f�rr�ttningsarbetet on�digt f�rsv�ras. Kan syftet med fastighetsregleringen vinnas genom olika utf�randen, skall regleringen verkst�llas p� det s�tt som f�ranleder minsta ol�genhet utan att l�nsamheten eller utbytet i �vrigt osk�ligt f�rs�mras. 7 � Fastighetsreglering f�r icke verkst�llas s�, att mark tillsammans med byggnad som finns p� marken �verf�res till annan fastighet eller samf�llig- het. Mark p� vilken finns byggnad som tillh�r innehavare av servitut eller nyttjander�tt f�r dock �verf�ras, om byggnadens �gare tillf�rs�kras mot� svarande r�tt att efter regleringen beh�lla byggnaden p� samma mark. ^ Senaste lydelse 1989:724. 2927 � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1212 Under f�ruts�ttning att v�sentlig ol�genhet f�r sak�gare ej uppkommer, f�r mark �verf�ras utan hinder av best�mmelserna i f�rsta stycket, om byggnaden har endast obetydligt v�rde eller om �verf�ringen i betydande m�n underl�ttar m�jligheterna att vinna �ndam�lsenlig fastighetsindel� ning. Vid s�dan �verf�ring �verg�r byggnaden i tilltr�darens �go, �ven om den ej h�rde till den fastighet fr�n vilken �verf�ringen sker. Mark d�r det finns elektrisk starkstr�msledning, f�r vilken koncession fordras, f� r �verf�ras endast om ledningens �gare tillf�rs�kras r�tt att efter regleringen beh�lla ledningen p� samma ma rk. Lag (1973:1146). 8 � Vid fastighetsregleringen iakttages att vaije d�ri ing�ende fastighet f�r s�dan sammans�ttning och utformning att den ej i mindre m�n �n f�re regleringen l�mpar sig f�r det �ndam�l vartill den �r avsedd att anv�ndas. Fastigheten f�r icke �ndras s�, att dess graderingsv�rde minskas v�sentligt eller �kas i s�dan omfattning att avsev�rd ol�genhet uppkommer f�r �garen. Vad som s�lunda f�reskrivits utg�r icke hinder mot f�rordnande enligt 8 kap. att fastighet eller del d�rav skall avst�s genom inl�sen. 8 a � Mark som skulle ha kunnat inl�sas enligt 6 kap. 17 � f�rsta stycket plan-och bygglagen (1987; 10) f�r �verf�ras genom fastighetsreglering utan hinder av best�mmelserna i 7 och 8 ��. Detsamma g�ller i fr�ga om upph�vande av servitut som besv�rar s�dan mark. Best�mmelserna i 7 och 8 � � utg�r inte heller n�got hinder mot att servitut bildas f�r en s�dan allm�n trafikanl�ggning som avses i 14 kap. 2 � plan- och bygglagen. Lag (1992:1212). V�rdering och ers�ttning mellan sak�gare 9 � 1 den utstr�ckning det �r n�dv�ndigt f�r genomf�rande av fastighets� reglering skall s�rskilda graderingsv�rden fastst�llas f�r omr�den som ing�r i regleringen. Graderingsv�rdet f�r ett omr�de best�mmes med h�nsyn s�rskilt till omr�dets avkastning och marknadsv�rde. V�rderingen grundas p� omr�dets beskaffenhet i obebyggt skick och dess tj�nlighet f�r det �ndam�l vartill det l�mpligen b�r anv�ndas. Ber�r regleringen till n�gon del mark som b�r anv�ndas till jordbruk, f�r dock all mark som ing�r i regleringen v�rderas efter markens tj�nlighet f�r jord� bruks�ndam�l, om s�rskilda sk�l f�ranleder det. Vid v�rde ringen beaktas �ven tillf�lliga f�rh�llanden, om ej s�rskilda sk�l f�ranleder att v�rdena grundas enbart p� f�rh�llanden av best�ende natur. Omr�de som �r avsett f�r skogsbruk v�rderas som om det vore bevuxet med skog vilken med h�nsyn till markens godhetsgrad �r av normal beskaffenhet enligt f�rh�l� landena i orten. Fastighets graderingsv�rde utg�r summan av graderingsv�rdena f�r fas� tigheten enskilt tillh�riga omr�den och p� fastigheten bel�pande and elar i motsvarande v�rden f�r samf�lld ma rk. Lag (1971:917). 10 �" Om v�rdet av den mark och de andelar i samf�lld mark som genom fastighetsreglering l�ggs till en fastighet inte motsvarar v�rdet av 2928 "" Senaste lydelse 1990; 1101. � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> vad som gen om regle ringen fr�ng�r fastigheten, utj�mnas skill naden ge- SFS 1992:1212 nom ers�ttn ing i pengar. P� samma s�tt utj�mnas v�rdef� r�ndring som f�ranleds av servituts� tg�rd eller av att byggnad eller annan anl�ggning genom regleringen �verg�r till n�gon annan �gare. Ers�ttning enligt f�rsta stycket best�ms p� grundval av v�rdering (likvidv�rdering). Lag (1992:1212). 10 a � Vid v�rdering av egendom enligt 10 � till�mpas best�mmelserna i 4 kap. expropriationslagen (1972:719) med de undantag so m framg�r av tredje stycket. Vid v�rdering av egendom som kan tas i anspr�k enligt 14 kap. 1 eller 2 � plan- och by gglagen (1987:10 ) och vid v�rdering i andra fall d�r det �r uppenbart att egendomen i st�llet skulle ha kunnat tas i anspr�k genom expropriation eller n�got annat liknande tv�ngsf�rv�rv, skall vid till- l�mpning av 4 kap. 3 � f�rsta stycket expropriationslagen tiden f�r v�rde� stegringen r�knas fr�n dagen tio �r f�re det att fastighetsregleringen beg�r� des. Vid v�rdering av egendom som inte kunnat tas i anspr�k p� s�t t som s�gs i andra stycket skall det �ven tas sk�lig h�nsyn till det s� rskilda v�rde som egendomen har f�r den tilltr�dande fastigheten. I s�d ana fall till�m� pas int e best�mmelserna i 4 kap. 2 och 3 � � ex propriationslagen om att v�rdestegring i vissa fa ll inte skall beaktas. Lag (1992:1212). 10 b � Om en nyttjander�tt eller ett servitut efter fastighetsregleringen skall forts�tta att g�l la i mark elle r byggnad till f�ljd av ett f�rordnande enligt 33 a � e ller 7 kap. 13 �, skall likvidv�rdet minskas. Minskningen skall mots vara den belastning som r�ttigh eten medf�r f�r tilltr�daren, i den m�n minskning kan ske utan att skada uppkommer f�r den som har en fordran me d b�ttre r�t t �n r�ttighe ten. Kan minskning inte ske fullt ut, skall den ers�ttning som till f�ljd h�rav skall betalas f�rdelas mellan sak�garna efte r vad som �r sk� ligt med h�nsyn till den nytta som varje sak�gare har av regleringen. Lag (1992:1212). 11 � Genomf�res regleringen p� s�dant s�tt att �gare av fastig het lider f�rlust genom att fastighetens v�rde minskas utan att han kan f� gottg�rel- se enligt andra best�mmelser eller genom att han �l�gges betala belopp som �verstiger fastighetens v�rdeh �jning, skall resultatet av den ekonom iska uppg�relsen enligt 10 � j�mkas s�, att f�rlusten t�ckes. �verstiger den enligt 10 � ber�knade ers�ttningen f�r vad som g enom �verf�ring fr�ng�r fastighet i v�sentlig m�n den v�rdeminskning som �ve rf�ringen inneb�r f�r fastigheten, skall j�mkning ske, om det �r sk�ligt med h�nsyn till omst�ndigheterna. Om kostnaden f�r att anskaffa egendom, som vid regleringen anv�ndes f�r f�rst�rkning av fastighet, icke �verensst�mmer med likvidv�rdet, skall j�mkning enligt f�rsta stycket ocks� ske, s�vida det ej medf�r avsev�rd ol�genhet f�r sak�gare. 12 � Om det vid fastighetsreglering uppkommer s�dan skada f�r sak�ga� re som inte ers�tts enligt 10 eller 11 �, skall �ven den skadan ers�ttas. �r innehavaren av en r�ttighet, som minskar fastighetens v�rde, ber�tti- 2929 � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> / SFS 1992:1212 gad till ers�ttning enligt f�rsta stycket, skall det likvidv�rde som tillgodo- r�knas fastighetens �gare minskas med det belopp som motsvarar den v�rdeminskning f�r fastigheten som r�ttigheten inneburit. Om likvidv�r^ det inte kan minskas utan att skada uppkommer f�r innehavaren av en fordran med b�ttre r�tt, minskas i st�llet ers�ttningen till r�ttighetshava- ren med motsvarande belopp. Skyldigheten att betala ers�ttning, som inte motsvaras av minskning i likvidv�rde enligt andra stycket, f�rdelas mellan sak�garna efter vad soih �r sk�ligt med h�nsyn till deras nytta av att regleringen genomf�rs p� s�dant s�tt att ers�ttnin gen skall l�mnas. Lag (1992:1212). 12 a � Efter s�rsldlt yrkande f�r fastighetsbildningsmyndigheten, om det �r l�mpligt, h�nvisa sak�gare att vid s�rskild f�rr�ttning f�ra talan om s�dan ers�ttning f�r skada och intr�ng som �r sv�r att uppskatta i samband med fastighetsregleringen. Ans�kan om s�rskild f�rr�ttning skall g�ras inom den tid, h�gst t io �r, som fastighetsbildningsmyndigheten best�m� mer. Avser regleringen en fastighet som svarar f�r en fordran, f�r fastighets� bildningsmyndigheten besluta enligt f�rsta stycket endast om fordrings- havaren medger det. Besv�ras fastigheten av en gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden fr�n fastighets�gare och fordringshava- re som f�reskrivs f�r relaxation i 22 kap . 11 � jordabalken. Om beslutet � r v�sentligen utan betydelse f�r n�gon r�tts�gare, kr�vs dock inte n�got medgivande av denne. Lag (1992:1212). 12 b � Denna lag � r inte till�mplig i fr�ga om ers�ttning f�r skada eller intr�ng som uppkommer efter fastighetsregleringen och som inte har kun� nat f�rutses vid denna. Lag (1992:1212) 12 c � Om det �r l�mpligt och ber�rda sak�gare medger det, f�r fastig� hetsbildningsmyndigheten vid fastighetsregleringen �ven pr�va ett av en sak�gare framst�llt yrkande om ers�ttning som har samband med regle� ringen men som r�r e tt r�ttsf�rh�llande som inte skall pr�vas enligt denna lag. Vid pr�vning enligt f�rsta stycket till�mpas best�mmelserna i 4 och IS� IS kap. Kostnaden f�r fastighetsbildningsmyndighetens pr�vning skall betalas av ber�rda sak�gare solidariskt. Om sak�garna int e har kommit �verens om n�got an nat, f�r fastighetsbildningsmyndigheten p� yrk ande av n�gon av dem besluta att kostnaden slutligt skall f�rdelas efter de grunder som anges i 13 �. Lag (1992:1212) 13 � Kostnaderna f�r fastighetsreglering betalas av sak�garna efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn fr�mst till den nytta vaije sak�gare har av regleringen. Om det �r l�mpligt, f�r kostnad f�r s�rskild �tg�rd f�rdelas f�r sig. Hade �tg�rden kunnat utf�ras utan samband med regleringen och skulle annan grund f�r f�rdelningen av kostnaden d� ha g�llt, f�r den grunden till�m� pas. 2930 14 � Om fastighetsreglering sker i samband med expropriation eller � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> liknande tv�ngsf�rv�rv, skall forv�rvaren efter vad som �r sk�ligt �l�ggas SFS 1992:1212 att betala kostnader enligt 13 � och utge ers�ttning enligt 12 �, s�vida regleringen medf�r att ol�genhet av forv�rvet undanr�jes, minskas eller f�rebygges. Skyldighet kan ocks� �l�ggas honom att betala den merkostnad som f�ranledes av att j�mkning sker enligt 11 � for att hindra att fastighets� �gare lider forlust. Innan n�gon enligt f�rsta stycket �l�gges att betala ers�ttning eller kost� nad, skall han f� tillf�lle att vid forr�ttningen yttra sig i fr�gan. 15 � Mellan �garna av de fastigheter som ing�r i regleringen skall fastig� hetsbildningsmyndigheten uppr�tta avr�kning utvisande vad som skall mottagas och utges i ers �ttningar for vaije fastighet. Ber�r ers�ttningsbe� slut annan �n fastighets�gare, skall avr�kningen avse �ven honom. Avr�k- ningen skall omfatta �ven kostnad som avses i 13 �, om och i den m�n det l�mpligen kan ske och beloppet fastst�llts av fastighetsbildningsmyndighe� ten eller blivit slutligt best�mt genom godk�nnande eller p� annat s�tt. F�r belopp som skall betalas enligt f�rsta stycket fastst�lles f�rfallodag. Om betalningsskyldigheten beh�ver fordelas p� l�ngre tid, avpassas forfal- lodagama s�, att minst en femtedel av beloppet erl�gges �rligen. Om betalningen inte sker inom den tid som har fastst�llts enligt andra stycket, utg�r r�nta p� obetalt belopp fr�n f�rfallodagen enligt 6 � r�nte� lagen (1975:635). Har tilltr�de �gt rum fore forfallodagen, utg�r r�nta p� ers�ttningen �ven enligt 5 � r�ntelagen fr�n dagen f�r tilltr�det till dess att betalning sker eller forfallodagen intr�der. Om tilltr�de har skett endast delvis och skyldighet att i s�dant fall betala r�nta p� hela ers�ttningen skulle vara osk�lig, f�r r�ntebeloppet j�mkas. Lag (1992:1212). 16 Om en fastighet, som underg�r v�rdeminskning genom regleringen eller som helt eller delvis inl�ses, svarar for en fordran, skall fastighetsbild� ningsmyndigheten besluta att s�dan ers�ttning j�mte r�nta som, efler avr�kning om s�dan beh�vs, tillkommer fastighets�garen och som ej utg�r ers�ttning enligt 12 � f�rsta stycket, 27 � eller 30 � tredje stycket skall inbetalas till den myndighet som regeringen best�mt. Detta g�ller dock inte, om innehavarna av samtliga fordringar, for vilka fastigheten svarar, medgivit att ers�ttning utbetalas direkt till fastighets�garen. Besv�ras fas� tigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden fr�n fastighets�gare och fordringshavare som f�reskrivs f�r relaxation i 22 kap. Il � jordabalken. Om regleringen �r v�sentligen utan betydelse for n�gon r�tts�gare, kr�vs dock inte n�got medgivande av denne. Inbetalda medel fordelas av l�nsstyrelsen. D�rvid �ger best�mmelserna om fordelning av k�peskilling for fast egendom som s�lts p� exekutiv auktion motsvarande till�mpning. Har medel inbetalats for fastighet som i sin helhet inl�sts eller eljest tagits i anspr�k vid regleringen, har dock innehavare av fordran, som utan inskrivning �r f�renad med r�tt till betalning ur fastigheten, r�tt att for kapitalv�rdet av belopp, som fastst�llts men �nnu ej forfallit till betalning, f� utdelning med samma r�tt som for fordringen i �v rigt. Kapitalv�rdet ber�knas efter en r�ntefot av fem pro� cent om �re t. Sammantr�de for fordelningen h�lles s� snart det kan ske. ' Senaste lydelse 1977:362. 2931 � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1212 Kallelse till s ammantr�det s�ndes till r�tts�gama minst tv� veckor i v�g. ' �ven i a nnat fall �n som avses i f �rsta stycket f�r fastighetsbildnings-^ myndigheten forordna att in- och utbetalningar av belopp, som skall utg � med anledning av regleringen, skall ske genom myndighets f�rmedling. N�rmare f�reskrifter h�rom meddelas av regeringen. Skall medel inbetalas till myndighet p� grund av best�mmelserna i denna paragraf, ankommer det p� myndigheten att vidtaga beh�vliga' ; �tg�rder for att uttaga medlen hos den betalningsskyldige. Lag-h (1992:1212). ,f' 1 17 Om samf�lld mark som f�rvaltas av en samf�llighetsf�rening be^ r�rs av en f�rr�ttning, skall f�reningen utge ers�ttning f�r mark som tillf�rs samf�lligheten och ta emot ers�ttning f�r m ark som fr�ng�r den. Detsamma g�ller ers�ttning med anledning av att servitut bildas, �ndras eller upph�vs. F�rvaltas samf�lligheten av en styrelse eller f�rvaltare med befogenhet att uppb�ra medel som tillkommer samf�lligheten, skall ers�ttningen beta-, las ut till styrelsen eller f�rvaltaren, om inte n�gon del�gare beg�r att den ers�ttning som bel�per p� hans andel skall utbetalas till honom. Endast om en s�dan beg�ran framst�lls, skall fastighetsbildningsmyndigheten i ers�tt� ningsbeslutet ange vaije del�gares andel. Ers�ttning som enligt 16 � f�rsta sty cket skall inbetalas till myndigheri skall r�knas av innan utbetalning sker till en samf�llighetsf�rening, styrelse eller f�rvaltare. Lag (1992:1212). 2932 �verenskommelse mellan sak�gare m. m. 18 �' Fr�n nedan angivna best�mmelser i detta kapitel till skydd for enskilt intresse f�r avsteg g�ras i f�ljande avseenden 1. 4 � f�rsta stycket och 5 � f�rsta stycket, om �garna av de fastigheter som ber�res av regleringen medger det, 2. 6 � andra stycket, 7 och 1012 �� samt 15 � tredje stycket, om de sak�gare vilkas r�tt �r beroende av �tg�rden samtycker till det, 3. 8 �, om fastighetens �gare och, om fastigheten �r uppl�ten med tomtr�tt, �ven tomtr�ttshavaren medger det, 4. 13 och 14 ��, om det medges av den som �l�gges att betala mer �n han j annars skulle ha varit skyldig att betala och om avvikelsen fr�n best�mmel- _ serna icke sker i otillb�rligt syfte. Avser regleringen fastighet som svarar f�r fordran, f�r avsteg fr�n 10- 14 �� med st�d av �garens samtycke ske endast om �ven fordringens innehavare medger det. Besv�ras fastigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden fr�n fastighets�gare och fordringshaya- re som i 22 kap. 11 � jordabalken f�reskrives f�r relaxation. Medgivande av r�tts�gare fordras ej, om regleringen �r v�sentligen utan betydelse f�r honom. �gares och tomtr�ttshavares medgivande enligt f�rsta stycket 3 fill minskning av fastighets graderingsv�rde skall uppr�ttas skriftligen. Betriifv fande r�tten att l�mna s�dant medgivande g�ller samma villkor som f� r �verl�telse av fast egendom. S�dant samtycke av sambo som avses i 17 � '' Senaste lydelse 1989; 724, 'Senaste lydelse 1990:1101. � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> lagen (1 987:232) om sambors gemensamma hem kr�vs dock endast om SFS 1992:1212 �rende om anteckning i fastighet sboken av anm�lan enligt 2 � andra styc� ket samma lag var upptaget p� inskrivningsdag n�r medgivandet gjordes. Medgivande eller samtycke enligt f�rsta stycket till �tg�rd som ber�r samf�lld mark skall, om samf�lligheten f�rvaltas av en samf�llighetsf�r- ening, l�mnas av f�reningen i st�llet f�r av del�garna. Lag (1 992:1212). 19 � Avser fastighetsregleringen en fastighet som har uppl�tits med tomtr�tt, till�mpas 16 � i fr�ga om ers�ttning som tillkommer tomtr�ttsha- varen samt 12 a � andra stycket och 18 � andra stycket betr�ffande fordran i tomtr�tten. Lag (1992:1212). 20 � Om fastighets graderingv�rde �ka s med till�mpning av 18 � f�rsta stycket 3 , skall i lag eller a nnan f�rfattning f�reskrivna inskr�nkningar i r�tten att f�rv�rva fast egendom �ga motsvarande till�mpning. Skulle tillst�nd eller annan pr�vning av myndighet fordras vid f�rv�rv genom k�p, skall fr�gan om tillst�nd till �kningen underst�llas myndigheten. Lag (1979:232). Inskr�nkningar i r�tten att nyttja egendom 21 � Fastighetsbildningsmyndigheten kan f�rordna att skogsavverkning eller jord-, grus- eller sandt�kt icke f�r bedrivas eller att f�r s�dan �tg�rd skall g�lla s�rskilda villkor som myndigheten best�mmer. F�rordnande enligt f�rsta stycket f�r meddelas endast om det kan befa� ras att regleringen eljest v�sentligt f�rsv�ras eller att oriktiga ers�ttningsbe� lopp fastst�lles. 22 � Om det beh�vs f�r att underl�tta f�rr�ttningen och s�kerst�lla dess resultat, kan fa stighetsbildningsmyndigheten f�rbjuda att byggnader upp� f�rs, byggs till, byggs om eller s�tts i st�nd utan myndighetens medgivande. S�dant medgivande f�r v�gras endast om �tg�rden v�sentligt f�rsv�rar regleringen. Lag (1987:124). 23 � Har f�rordnande enligt 21 eller 22 � tillk�nnagivits vid sammantr� de, g�ller det omedelbart. Meddelas f�rordnandet i ann an ordning, g�ller det mot var och en som f�tt k�nnedom om det. F�rordnandet skall upph�vas n�r �ndam�let f�rfallit. Om f�rordnandet ej upph�vts, g�ller det till dess ers�ttningsfr�gor ang�ende den mark som ber�res av f�rordnandet slutligt avgjorts. I den m�n f�rordnandet omfattar mark som skall �verf�ras, upph�r f�rbudet i st�llet vid tilltr�det. Rivning och flyttning av byggnad 24 � Beslut om rivning av byggnad f�r meddelas, om m�jligheterna att vinna �ndam�lsenlig fastighetsindelning d�rigenom v�sentligt underl�ttas och byggnaden �r obeh�vlig f�r den fastighet till vilken den h�r. �r byggnadens v�rde obetydligt, f�r s�dant beslut meddelas, om �ndam�lsen� lig fastighetsindelning fr�mjas genom att byggnaden rives. Rivning f�r ej beslutas, om v�s entlig ol�genhet uppkommer f�r sak�gare. Rives byggnad, �r �garen ber�ttigad till ers�ttning motsvarande byggna� dens v�rde f�r honom. I �vrigt �ger 12 � motsvarande till�mpning i fall 2933 � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1212 som h�r avses. Ers�ttningsskyldigheten f�rdelas enligt samma grunder som f�reskrivits betr�ffande de i 13 � avsedda kostnaderna. Med samtycke av de sak�gare vilkas r�tt ber�res f�r best�mmelserna i f�rsta och andra styckena �sidos�ttas med den begr�nsning som f�ljer av 18 � andra stycket och 19 �. 25 � Beslut om flyttning av byggnad eller annan anl�ggning f�r medde� las, om flyttningen v�sentligt underl�ttar m�jligheterna att vinna �nda� m�lsenlig fastighetsindelning samt f�rdelarna �verv�ger de kostnader och ol�genheter som �r f�renade med flyttningen. Flyttning f�r dock ej beslu� tas, om v�sentlig ol�genhet uppkommer f�r sak�gare. Har byggnad uppf�rts i strid mot f�rordnande enligt 22 �, f�r beslut o m flyttning av byggnaden meddelas utan h�nsyn till de kostnader och ol�gen� heter som uppkommer f�r sak�gare. Detsamma g�ller byggnad som ist�nd- satts i strid mot dylikt f�rordnande, s�vida �garen med st�d av f�rsta stycket kunnat �l�ggas flytta byggnaden, om ist�nds�ttandet ej �gt rum. P� beg�ran av �garen f�r �ven eljest flyttning av byggnad eller annan anl�ggning beslutas, om flyttningen �r av betydelse f�r honom. 26 � I beslut om flyttning skall anges n�r flyttningen skall vara slutf�rd. Flyttning f�r utf�ras som gemensamt arbete enligt 9 kap., om �garen beg�r det innan f�rr�ttningen avslutats eller det eljest �r l�mpligt. 27 � �gare av byggnad eller annan anl�ggning som flyttas �r ber�ttigad till ers�ttning f�r de kostnader som flyttningen ber�knas komma att orsaka honom. �r byggnaden i s�dant skick att ombyggnad eller f�rb�ttring beh�vs, skall flyttningsers�ttningen j�mkas. J�mkning skall ocks� ske, om det f�religger anbud om f�rv�rv av byggnad till visst pris samt det �r f�rdelak� tigare att s�lja byggnaden enligt anbudet och uppf�ra ny byggnad �n att flytta den gamla byggnaden eller om det framg�r av omst�ndigheterna att �garen icke kommer att �teruppf�ra den. Ers�ttningsskyldigheten f�rdelas enligt samma grunder som f�reskrivits betr�ffande de i 13 � avsedda kostnaderna. Fastighetsbildningsmyndighe� ten kan f�rordna att ers�ttningen icke skall ing� i avr�k ning enligt 15 �. I s�dant f�rordnande anges n�r ers�ttningen skall betalas. Fastighetsbild� ningsmyndigheten f�r f�reskriva att sk�lig del av ers�ttningen skall betalas f�rst sedan flyttningen utf�rts. F�rsummar byggnadens �gare att verkst�lla flyttningen inom den best�mda tiden, f�rfaller hans r�tt till ers�ttningsbe� lopp betr�ffande vilket s�dan f�reskrift meddelats. 28 � Om flyttning av byggnad beslutats med st�d av 25 � andra stycket, har �garen ej r�tt till ers�ttning f�r flyttningskostnaderna. I fr�ga om byggnad som utan medgivande satts i st�nd under p�g�ende reglering utg�r dock ers�ttning, som best�mmes med h�nsyn till byggnadens bes kaffenhet f�re ist�nds�ttandet. Vid f�rdelning av skyldigheten att betala ers�ttning f�r flyttning enligt 25 � tredje stycket f�r ingen a nnan �n �garen belastas med h�gre ers�tt� ningsbelopp �n som svarar mot nyttan f�r honom. 2934 Tr�ffar de sak�gare vilkas r�tt ber�res �verenskommelse om flyttnings- � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> afip ers�ttningens storlek eller om ers�ttningsskyldighetens f�rdelning, g�ller SFS 1992:1212 �verenskommelsen, s�vitt ang�r fastighet vars �g are skall utge ers�ttning, med den begr�nsning som f�ljer av 18 � andra stycket och 19 �. 29 � Beslut om rivning eller flyttning upptages i fastighetsbildningsbe� slutet. Detsamma g�ller beslut om ers�ttning enligt 27 �. Tilltr�de 30 � Tilltr�de sker vid den tidpunkt som fastig hetsbildningsmyndighe� ten best�m mer. Innan tilltr�de sker, skall fastig hetsbildningsbeslutet ha vunnit lag a kraft. Om ej s�rskild a sk�l f�ranleder annat, f�r tilltr�de ej best�mmas till senare tidpunkt �n ett �r fr�n det uppgif t om regleringen inf�rts i fasti ghetsregistret. I beslut om tilltr�de skall f�rbeh�ll g�ras f�r den r�tt so m enligt 7 kap. 29 � andra stycket jordabalken kan tillkom ma hyresg�st. Har best�mmelse om tilltr�de ick e meddelats, sker tilltr�de n�r uppgift om regleringen inf�rts i fastighetsregistret. Sker tilltr�de icke samtidigt betr�ffa nde all egendom som ing�r i reg le� ringen o ch uppkomm er d�rigenom v�sentlig ol�genhet f�r sak�ga re, har denne r�tt till sk�lig ers�ttning. Ers�ttningen skall betalas av den som har nytta av att tilltr�de ej sker samtidigt. Fr�ga om ers�ttning upptages endast om yrkande framst�lles. Har tilltr�de skett och �r det ej uppenbart att den ers�ttning som den tilltr�dande har att utge med anledning av fastighetsbildningsbeslutet blir obetydlig, skall fastighetsbildningsmyndigheten p� yr kande av den tilltr� dande, fas tighets�garen eller annan som ber�res av tilltr�det f�reskriva att den tilltr�dande skall utge f�rskott p� den ers�ttning som slut ligt fastst�l� les. Har f�rskott best�mts, f�r den slu tliga ers�ttningen ej best�mm as till l�gre belopp �n f�rskottet. Lag (1979:900). 30 a � Om det p� grund av s�rskilda omst�ndigheter �r l�mpligt, f�r fastighetsbildningsmyndigheten medge att tilltr�de sker utan hinder av att fastighetsbildningsbeslutet ej har vunnit laga kraft (f�rtida tilltr�de). Be � slut om f�rtida tilltr�de f�r meddelas f�re f�rr�ttningens avslutande endast om fastighetsbildningsbeslutet f�r �verklagas s�rskilt. Om det ej �r uppenbart att den ers�ttning s om den tilltr�dande har att utge med anledning av fastighetsbildningsbeslutet blir obetydlig, skall fastighetsbildningsmyndigheten p� yrkande av den tilltr�dande, fastighets� �garen eller annan som ber�res av tilltr�det f�reskriva att den tilltr�dande innan f�rtida tilltr�de sker skall utge f�rskott p� den ers�ttning som slutligt fastst�lles. Fastighetsbildningsmyndigheten skall vidare f�reskriva att den tilltr�dande hos l�nsstyrelsen skall st�lla s�kerhet f�r den ytterligare ers�tt� ning j�mte r�nta som kan komma att fastst�llas samt f�r det skadest�nd som ka n komma att utg�, om fastighe tsbildningsbeslutet elle r beslut om tilltr�de �ndras. I fr�ga om s�dan s�kerhet �ger 7 kap. 7 och 8 �� expropri� ationslagen (1972; 719) motsvarande till�mpning. Fastighetsbildningsmyndigheten skall ange den tid inom vilken den tilltr�dande senast skall ha fullg jort vad fastighetsbildningsmyndigheten har f�reskrivit. Har �liggandena ej fullgjorts inom utsatt tid, �r medgivan� det f�rfallet. Medgivande till f�rtida tilltr�de f�r utnyttjas n�r �liggandena 2935 � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1212 har fullgjorts, �ven om beslutet om f�rtida tilltr�de icke har vunnit laga kraft. Har f�rskott best�mts enligt denna paragraf, f�r den slutliga ers�ttning� en ej b est�mmas till l�gre belo pp �n f�rskottet. Detta g�ller dock endast om tilltr�de har skett eller f�rskottet �nd� har betalats. Lag (1989:724). 30 b � �r mark som �verf�rs genom fastighetsreglering belastad med nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft och skall r�ttigheten enligt 7 k ap. 29 � jordabalken in te g�lla mot tilltr�daren, upph�r r�ttighe� ten vid den tidpunkt som enligt 30 eller 30 a � g� ller f�r tilltr�det eller vid den senare tidpunkt som fastighetsbildningsmyndigheten f�reskriver. Ut� g�rs r�ttigheten av jordbruksarrende, intr�der arrendatoms skyldighet att avtr�da marken dock tidigast p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter sex m�nader fr�n det att arrendatom fick underr�ttelse om att regleringen p�kallats. Lag (1989: 724). 31 � Den som avtr�der mark f�r under ett �r ha kvar byggnad eller annan anl�ggning som skall flyttas samt upplag. Finns v�xande gr�da p� �ker som tilltr�des, f�r avtr�daren b�rga gr�dan. F�rsta stycket g�ller e ndast om fastighetsbildningsmyndigheten ej be� st�mmer annat. Om det fr�mjar genomf�randet av regleringen, kan den som avtr�der skogbevuxen mark ber�ttigas att under en tid av h�gst fem �r fr�n det uppgift om regleringen inf�rts i fastighetsregistr et uttaga utst�mplad skog p� marken till s�rskilt angivet v�rde. F�religger p� grund av f�rh�llande, som avtr�daren icke r�der �ver, hinder f�r honom att tillgodog�ra sig skogen inom den best�mda tiden, skall markens �gare betala ers�ttning i pengar f�r vad som ej kan uttagas. V�ckes ej talan om s�dan ers�ttning inom ett �r fr�n det tiden utgick, �r r�tten till talan f�rlorad. 32 � V�grar n�gon utan sk�l att avtr�da mark eller byggnad i r�tt tid, har tilltr�daren r�tt att f� handr�ckning av kronofogdemyndigheten f�r att komma i besittning av egendomen. Nyttjander�tt m. m. 33 � �r nyttjander�tts ut�vning genom nyttjander�ttsavtalet begr�nsad till visst omr�de och blir detta helt eller delvis �verf�rt till annan fastighet eller till samfallighet, skall fastighetsbildningsmyndigheten, om sak�gare beg�r det och �tg�rden �r l�mplig, best�mma nytt omr�de f�r nyttjander�t- tens ut�vning p� mark som efter fastighetsregleringen h�r till den fastighet i vilken nyttja nder�tten uppl�tits. 33 a � Om en nyttjander�tt g�ller i mark eller byggnad som genom fastighetsreglering �verf�rs till en annan fastighet, skall fastighetsbild� ningsmyndigheten f�rordna att nyttjander�tten skall forts�tta att g�lla i den �verf�rda egendomen, om n�gon sak�gare beg�r det s amt �tg�rden ar l�mplig och inte motverkar syftet med regleringen. �r ett arrende enligt lag f�renat med r�tt till f�rl�ngning, skall ett s�dant f�rordnande meddelas p� 2936 yrkande av arrendatom, om denne visar beaktansv�rda sk�l f�r ett fortsatt � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> arrende samt �tg�rden inte i v�sentlig m�n motverkar syftet med reglering- SFS 1992:1212 en. Ett f�rordnande enligt f�rsta stycket inneb�r att uppl�telsen, s�vitt avser den �verf�rda egendomen, g�ller mot tilltr�daren som om denne f�rv�rvat den genom en �ver l�telse vid vilke n har gjorts f�r beh�ll om uppl�t elsen. Fastighetsbildningsmyndigheten f�r dock f�reskriva s�dan j�mkning av uppl�telsevillkoren som beh�v s. Ett f�rordnande enligt f�rsta stycket f�r meddelas utan att nyttjander�ttshavaren har blivit h�rd, om det �r uppen� bart att �tg�rden inte �r till ol�g enhet F�r honom och det �ven i �vrigt framst�r som obeh�vligt att h�ra hon om. Ett f�rordnande enligt f�rsta stycket skall redovisas i fastighetsbild� ningsbeslutet. O m nyttjander�tten �r inskriven i fastighetsboken, skall underr�ttelse om f�rordnandet l�mnas till inskrivningsmyndigheten n�r fastighetsbildningsbeslutet har vunnit laga kraft. Lag (1990:1101). 34 � Ber�res nyttjander�tt eller r�tt till elektrisk kraft av fastighetsregle- ring, �r r�tt ighetshavaren sak�gare vid f�rr�ttningen, om regleringen har betydelse f�r honom. Lag (1971:1035). 34 a � Fastighetsbildningsmyndigheten f�r f�reskriva att en nyttjande� r�tt som har tillkommit genom expropriation eller n�got annat s�dant f�rfogande skal l upph�ra, om det �r uppenbart att nyttjander�tten inte l�ngre beh�vs och upph�randet �r av betydelse f�r regleringen. I annat fall Mqi f�r f�r eskrivas s�dan �ndring av villkoren f�r nyttjander�tten som beh�vs med h� nsyn till �ndam�let med fastighetsbildningen, under f�ruts�ttning att syftet med nyttjander�tten inte d�rigenom motverkas. Lag (1989:724). Ansvarsbest�mmelse 35 � Den som upp s�tligen �vertr�der f�rordnande som meddelats med st�d av 21 � domes till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader. I Verkst�llighet av fastighetsbildningsmyndighetens ers�ttningsbeslut 36 � Fastighetsbildningmyndighetens beslut att med st�d a v best�mmel� serna i det ta kapitel f�rplikta n�gon att l�mn a ers�ttning till en sak� gare f�r verkst�llas enligt uts�kningsbalkens best�mmelser. Lag (1992:1212). 6 kap. S�rskilda best�mmelser om samfallighet ^ � F�r �ndam�l av stadigvarande betydelse f�r flera fastigheter f�r samf�llighet bildas, om ej �ndam�let kan tillgodoses b�ttre p� annat s�tt. Samfallighet f�r ej bildas f�r andra fastigheter �n s�dana for vilka det �r av v�sentlig betydelse att ha del i samfalligheten. Fastighets andel i samfallighet best�mmes efter vad som med h�nsyn till omst�ndigheterna �r �ndam�lsenligt och sk�ligt. Denna pa ragraf g�ller ej s� dan samf�llighetsbildning som av ses i 2, 2 a eller 4 �. Lag (1987:124). 2 � �r skogsmark uppdelad p� s�dant s�tt att ett tillfredsst�llande ut- nyttjande av skogen hindras v�se ntligt, f�r samf�llighet f�r skogsbruks�n- dam�l (geme nsamhetsskog) bildas av skogsmarken, om behovet av en 2937 � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1212 f�rb�ttrad fastighetsindelning ej kan tillgodoses p� annat s�tt. Fasti enskilda mark f�r dock intagas i gemensamhetsskog endast om marken, v�sentligen utan betydelse for fastighetens behov av skogsprodukter gemensamhetsskogen f�r s�dan storlek och utformning att den m ekonomiskt tillfredsst�llande skogsdrift. ' Ing�r skogsmark i fastighetsre glering med det syfte som anges i 8 1 �, f�r marken avs�ttas till gemensamhetsskog, om detta �kar m�jligheter� na att utnyttja skogen och marken ej h�r till jordbruksfastighet eller till s�dan skogsbruksfastighet som medger ekonomiskt tillfredsst�llande skogsdrift. ; Fastighets andel i gemensamhetsskog best�mmes efter graderingsv�rdet for den mark som fastigheten avst�r. Om det �r l�mpligt, f�r mindre j�mkning av andelstalet ske. 2 a � Av mark som ing�r i samverkansomr�det for en exploateringssam- f�llighet enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan f�r s�r skilda samf�lligheter bildas, om det beh�vs for att ge nomf�ra s�dan samverkan. En fastighets andel i samfalligheten skall d�rvid motsvara dess andelstalj exploateringssamf�lligheten enligt 11 � andra stycket n�mnda lag. Lag (1987:124). 3 � Efter �verenskommelse mellan �garna av de fastigheter som skall ha del i samfalligheten f�r avv ikelse ske fr�n 1 � andra stycket. Med samtycke av fastighets�garen f�r mark avs�ttas till gemensamhets� skog, �ven om villkoren i 2 � f�rsta och andra styckena icke �r uppfyllda. Avsteg fr�n 2 � tredje stycket f�r g�ras, om �garna av de ber�rda fastighe: tema samtycker. 4 � Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r samf�llighet uppdelas i nya samf�l: ligheter. Delaktigheten i de nya samf�llighetema best�mmes efter vad soiti med h�nsyn till omst�ndigheterna �r �ndam�lsenligt och sk�ligt. '" 5 � Best�mmelserna i 1 3 �� ger motsvarande till�mpning n�r fr�p uppkommer att �verf�ra mark till samf�llighet i utbyte mot andel i samfdh ligheten eller att eljest �verf�ra andel i samf�llighet. �verenskommelse ojh . �verf�ring av andel i samf�llighet som avses i 1 � beh�ver dock ej bitr�das av del�gare for vilken �tg�rden icke medf�r �ndrat andelstal. 6 �� verf�rs mark fr�n en samf�llighet eller uppl�t s eller �ndras seryi^ tut i samf�lld mar k, utg�r ers�ttning endast till del�gare som har fra mst�llt yrkande om det under f�rr�ttningen. Ers�ttning till en del�ga re skall dock fastst�llas utan yrkande n�r den kan antas �verstiga tre procent av de t basbelopp enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring som g�llde �ret innan f�rr�ttningen p�b�rjades. Ers�ttning skall alltid fastst�llas utan yf- kande n�r samf�lligheten f�rvaltas av en samf�llighetsf�rening eller n�r i annat fall ers�ttning enligt 5 kap. 17 � andra stycket skall utbetalas til| n�gon som f�retr�der del�garna. Lag (1992:1212). 2938 ' Senaste lydelse 1989:724. � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 �' Om en samf�llighet inte brukas av del�gare for gemensamt �ndam�l SFS 1992:1212 och det �r uppenbart att ers�ttning enligt 6 � inte beh�ver fastst�llas utan yrkande, f�r underr�ttelse om f�rr�ttningsans�lcningen l�mnas till n�gon eller n�gra av de del�gare s om inte p� annan grund �r sak�gare i f�rr�tt� ningen. F astighetsbildningsbeslut f�r i s�dana fall meddelas och forr�tt� ningen avslutas utan att samtliga del�gare i samf�lligheten har f�tt tillf�lle att yttra si g i forr�ttningen. Lag (1992:1212). 7 kap. S�rskilda best�mmelser om servltut och ledningsr�tt "urj 1 � Servitut som bildas genom fastighetsreglering skall vara av v�sentlig 4 h\ betydelse f�r fastighets �ndam�lsenliga anv�ndning. Vid detta bed�mande skall h�nsyn ej tagas till r�ttighet som �r grundad p� frivillig uppl�telse. Utan st�d av �verenskommelse mellan �garen av den h�rskande fastig- i[!c si heten och �garen av den tj�nande fastigheten f�r servitutet ej innefatta bUc skyldighet f�r den senare att underh�lla v�g, byggnad ell er annan anl�gg- ;!3S3 ning som avses med servitutet. Servitut f�r ej bildas f�r viss tid eller g�ras ifec beroende av villkor. Dock f�r best�mmas att servitut skall g�lla endast s� l�nge �ndam�let ej tillgodosetts p� annat s�tt som s�rskilt anges. F�r bildande av servitut varom best�mmelser har meddelats i en fastig� hetsplan g�ller inte f�rsta stycket och 5 kap. 8 �. Lag (198 7:124). ifiilCl 2 �'� Servitut som avser skogsf�ng eller r�tt att dra ledning enligt led- ningsr�ttslagen (1973; 1144) f�r inte bildas genom fastighetsreglering. Kb�? Servitut som kan uppl�tas till f�rm�n f�r ett vattenf�retag enligt 8 kap. 1 � vattenlagen (1983:291) f�r bildas genom fastighetsreglering endast om tillst�nd till f�retaget har meddelats enligt vattenlagen eller om det �r uppenbart att varken allm�nna eller enskilda intressen skadas genom f�retagets inverkan p� vattenf�rh�llandena. Andra servitut som kan upp- l�tas enligt vattenlagen f�r inte bildas genom fastighetsreglering. Servitut, som kan uppl�tas efter pr�vning vid s�rskild f�rr�ttning i andra fall �n som anges i f�rsta oc h andra styckena, f�r bildas genom fastighetsreglering endast om �tg�rden sker i samband med en annan fastighetsbildnings�tg�rd och �r av bety delse f�r denna. Lag (1992:1212). 3 � �ndring av servitut genom fastighetsreglering kan avse begr�nsning, flyttning eller annan �ndring av det omr�de d�r servitutet ut�vas samt ^ meddelande av ny a eller �ndrade f�reskrifter i fr�ga om ut�vningen som ^ f�ranledes d �rav. Servitutsbelastningen f�r dock ej �kas eller minskas i n�mnv�rd m�n. iObu Upph�vande av servitut genom fastighetsreglering f�r begr�nsas till att W- avse viss i servitutet ing�ende befogenhet, om det kan ske utan att servitu- tet i �vrigt �ventyras. '10^ 4 � F�r att servitut skal! f� �ndras kr�vs att det hindrar ett �ndam�lsen- '"0-')' ligt utnyttjande av den tj�nande fastigheten eller dess anv�ndning i enlig- het med detaljplan, fastighetsplan eller omr�desbest�mmelser och att den� na ol�genhet kan undanr�jas genom �ndringen. 'Senaste lydelse 1989:724. Senaste lydelse 1983:658. �ndringen inneb�r att fj�rde stycket up ph�vs. 2939 � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1212 Har �ndrade f�rh�llanden intr�tt efter servitutets tillkomst, f�r serv" tet �ndras, om det skulle inneb�ra v�sentlig fordel for den tj�nande ell den h�rskande fastigheten u tan att for d en andra medf�ra ol�genhet betydelse. Lag (1987:124). % \ f ' i . 5 � Kan i fall som avses i 4 � f�rsta stycket ol�genheten ej undanr�jas genom �ndring, f�r servitutet upph�vas. � Servitut f�r �ven upph�vas, om till fbljd av �ndrade f�rh�llanden servil tutet ej beh�vs for den h�rskande fastigheten eller nyttan av servitutet �r ringa i j�mf�r else med belastningen p� den tj�nande fastigheten. Detsain-i ma g�ller, om servitutet under avsev�rd tid ej ut�vats och omst�ndigheter� na �ven eljest �r s�dana att det m�ste anses �vergivet. Om det �r uppenbart att ett servitut �r �vergivet och att ett upph�vande av servitutet inte minskar den h�rskande fastighetens v�rde, f�r servitutet upph�vas utan att �garen av d enna fastighet har l�mnats t illf�lle att yttra sig i f�rr�ttningen. Lag (1989: 724). 6 � F�r �ndring eller upph�vande av servitut vid s�dan fastighetsregle^i ring som avser �ndring i fasti ghetsindelningen g�ller icke de i 4 och 5 ��( f�reskrivna s�rskilda villkoren, om �tg�rden �r av betydelse for reglering� en. i- F�r �ndring eller upph�vande av servitut varom best�mmelser har med� delats i en fastighetsplan g�ller inte 4 och 5 � � samt 5 kap. 8 �. Lag (1987:124). 1 � I samband med att servitut bildas genom fastighetsreglering f�r servitut, som redan finns och ej kan ut�vas j�msides med det nya, �ndras eller upph�vas �ven om det icke skulle vara medgivet enligt 4-6 ��. 8 � Efter �verenskommelse mellan �garna av den h�rskande och de n; tj�nande fastigheten f�r servitut �ndras eller upph�vas genom fastighets� reglering utan hinder av 47 ��. "it 9 � Servitut, som har tillkommit till f�rm�n for ett vattenforetag med st�d av 8 kap. 1 � vattenlagen (1983:291) eller motsvarande �ldre best�m� melser, f�r �ndras eller upph�vas endast om �tg�rden inte medf�r olageni het av n�gon betydelse f�r f�r etaget. Andra servitut som har tillkommlti med st�d av vattenlagen eller motsvarande �ldre lagstiftning f�r inte" �ndras eller upph�vas genom fastighetsreglering. ' Servitut, som har tillkommit enligt lagstiftningen om �gofred eller �n f skilda v�gar eller enligt anl�ggningslagen (1973:1149) eller motsvarande : �ldre lagstiftning, f�r �ndras eller upph�vas genom fastighetsreglering ep dast om �tg�rden sker i sa mband med en annan fastighetsbildnings�tg�rd^ och �r av betydelse f�r denna. Lag (1983:658). '' 'i 10 � Servitut f�r bildas, �ndras eller upph�vas utan s�rskild ans�kan, pni; �tg�rden �r av betydelse f�r annan fastighetsreglerings�tg�rd och f�retages i samband med denna. ' [S 2940 11 � Uppkommer i samband med fastighetsreglering fr�ga om att bilda/ � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �ndra eller upph�va ledningsr�tt, f�r fastighetsbildningsmyndigheten f�r- SFS 1992:1212 ordna att fr�gan ska ll pr�vas enl igt ledn ingsr�ttslagen (1973:1144). Lag (1973:1146). 12 � Vid �verf�ring av mark fr�n en fastighet till vilken h�r servitut eller annan s�r skild r�ttighet f�r fastighetsbildningsmyndigheten f�rordna att r�ttigheten skall tillh�ra b�da de fastigheter som ber�rs av fastighetsregle- ringen eller endera av dem. Meddelas inte n�got f�rordnande g�ller 2 kap. 5 I Lag (1989:724). 13 � Vad som f�reskrivs i 5 kap. 33 a � om nyttjander�tt g� ller ocks� i fr�ga om servitut som har uppl�tits genom avtal. Lag (1989:724). tgp.j 8 kap. S�rskilda best�mmelser om inl�sen 1 � Har fastighetsreglering till syfte att inom omr�de, som omfattar mark till ett flertal fas tigheter med skilda �ga re, �stadkomma en allm�n f�rb�ttring av fastighetsbest�ndet och �r det ett v�sentligt intresse fr�n tfeitE allm�n synpun kt att storleksf�r�ndringar d�rvid genomf�res, f�r fastig- hetsbildningsmyndigheten f�rordna att fastighet som ing�r i regleringen eller del av s�dan fastighet skall genom inl�sen avst�s f�r att �verf�ras till ElsE annan fast ighet. F�r inl�sen g�ll er de begr�nsningar som f�reskrives i 2 i hl I; och 3 ��. 2 � Inl�sen f�r ej ske, om syftet med �verf�ringen sk�ligen kan vinnas p� annat s�tt. jfeRi Fastighet f�r icke till n�gon del inl�sas, om den uppfyller de i 3 kap. lijJ-ij uppst�llda kraven p� l�mplighet. Ej hell er f�r mark som ing�r i eller �r avsedd att intagas i gemensamhetsskog inl�sas, telii fastighet efter regleringens genomf� rande icke l�mpligen skulle kunna anv�ndas tillsam mans med fastighe tens �vriga �gor och ej heller med f�rdel skulle kunna utnyttjas f�r sig, f�r inl�sen av fastighetsde� len ske, �ven om fastigheten uppfyller l�mplighetskraven i 3 kap. 3 � Inl�sen f�r icke sk e, om avsev� rd ol�genhet d�rigenom skulle upp- komma f�r fastighetens �gare eller brukare. Vid bed�mning huruvida s�dan ol�genhet skulle uppkomma f�r h�nsyn icke tagas till anordning som vidtagits i syfte att hindra inl�sen. 4 � Tillh�r omr�den som enligt en fastighetsplan skall bilda en fastighet MC? �gare, f�r �gare av s�dant omr�de p� beg�ran l�sa �terstoden av den blivande fastigheten utan hinder av de inskr�nkningar betr�ffande inl�sen som fra mg�r av 5 kap. 7 � och av 1 - 3 �� i detta k apitel. Yrkas inl�sen av flera, �ger den f�retr�de vars omr�de vid uppskattning �s�ttes st�rsta v�rdet. �s�ttes omr�dena lika v�rde, � ger den f�retr�de som f�rst yrkat inl�sen. Om �ndringar i fastighetsindelningen samtidigt genomf�res med till�mpning av 5 kap., skall dessa beaktas vid uppskattningen. Lag (1987:124). 5� har upph�vts genom lag (1992:1212). 2941 � </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1212 6 � har upph�vts genom lag (1992:1212). 7 � N�r fr�ga om inl�sen av fastighet eller fastighetsdel uppkommer, skall underr�ttelse d�rom delges �garen och � vriga ber�rda sak�gare, in� nan fr�gan f�retages till slutlig behandling, samt anm�lan g�ras till inskriv� ningsmyndigheten f�r anteckning i fastighetsboken. Delgivning f�r ej ske i s�dan s�rskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 � andra stycket. F�rordnande om inl�sen skall upptagas i fastighetsbildningsbeslutet. Lag (1989: 724). 8 � har upph�vts genom lag (1977:362). 9 kap. S�rskilda best�mmelser om gemensamma arbeten 1 � Anl�ggningsarbete eller liknande �tg�rd skall efter beslut av fastig� hetsbildningsmyndigheten verkst�llas under forr�ttningen som ett for sak� �garna gemensamt arbete enligt denna lag, om det fr�mjar fastighetsregle� ringens syfte och arbetet ej l�mpligen b�r ombes�ijas av enskild sak�gare. Beslut enligt f�rsta stycket f�r inte avse foretag som skulle v�sentligt �ndra arten och omfattningen av regleringen eller andra vattenforetag �n s�dana markavvattningsforetag, f�r vilka tillst�ndsplikt foreligger enbart p� grund av 4 kap. 2 � andra stycket vattenlagen (1983:291). Kan till f�ljd av andra stycket foretag icke utforas som gemensamt arbete enligt denna lag eller �r s�dant ut f�rande icke l�mpligt, f�r fastig� hetsbildningsmyndigheten forordna om pr�vning enligt vattenlagen eller anl�ggningslagen. Lag (1983:658). 2 � Gemensamt arbete ombes�ijes av sak�garna enligt vad de �verens� kommer. Om sak�gare beg�r det eller fastighetsbildningsmyndigheten finner det beh�vligt, skall dock arbetet och vad som sammanh�nger d�r� med ombes�ijas av en eller flera sysslom�n. 3 � Har syssloman utsetts for att ombes�ija gemensamt arbete, beslutar fastighetsbildningsmyndigheten, om det beh�vs, hur kostnaderna for fore� taget skall fordelas i avvaktan p� slutligt avg�rande av kostnadsf�rdelning� en. Sak�garna �r skyldiga a tt i enlighet med beslutet f�rskottera de f�r sysslomannens verksamhet beh�vliga medlen p� grundval av debiterings� l�ngd som up pr�ttas av sysslomannen. I debiteringsl�ngden skall anges det belopp som utdebiteras, vad som bel�per p� varje sak�gare och n�r betalning skall ske. L�ngden skall fram� l�ggas f�r granskning p� f�rr�ttningssammantr�de. 4 � �r sak�gare missn�jd med utdebiteringen, kan han beg�ra r�ttelse hos fastighetsbildningsmyndigheten. Beg�ran om r�ttelse skall framst�llas vid det sam mantr�de d� l�ngden framl�gges f�r granskning. Om myndigheten ej f�rordnar annat n�r den pr�var beg�ran om r�ttelse, f�r debiterat och till betalning f�rfallet belopp uttagas enligt uts�kningsbal- kens best�mmelser om fordran, f�r vilken betalningsskyldighet �lagts ge� nom dom som �ger laga k raft. 2942 Kan f�rskott som p�f�rts sak�gare ej uttagas hos honom, skall sy sslo- � </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> mannen f�rdela bristen mellan �vriga sak�gare i f�rh�llande till deras SFS 1992:1212 inb�rdes bidragsskyldighet. Lag (1981:793). 5 � N�r syssloman fr�ntr�der sitt uppdrag, skall han avge redov isning f�r sin f�rval tning. Redovisningen skall framl�ggas p� f�rr�ttning ssam� mantr�de. Fastighetsbildningsmyndigheten kan f�rel�gga syssloman att l�mna upplysningar om f�rvaltn ingen. Myndigheten kan ocks� f�ro rdna n�gon att granska f�rvaltningen och avge ber�ttelse �ver granskningen. Sak�gare som vill kland ra sysslomannens redovis ning elle r eljest f�ra talan mot denne med anledning av f�rvaltningen skall v�cka talan vid fastighetsdomstol, som anges i 1 5 kap. 1 �, inom tre m�nader fr�n den dag d� redovisningen framlades p � sammantr�de. V�ckes ej talan inom denna tid, �r r�tten till talan f�rlorad, om talan ej gru ndas p� a tt sysslom annen beg�tt brottslig handling. Lag (1971:1035). 6 � Syssloman skall inh�mta sak�garnas mening i fr�ga som �r av st�rre vikt f�r arbetets genomf�rande. P� framst�llning av syssloman skall fastig� hetsbildningsmyndigheten h�lla sammantr�de med sak�garna for behand� ling av fr�ga som omfattas av sysslomannens uppdrag. 7 � Har anl�ggning utf�rts som gem ensamt arbete enli gt denna lag, f� r fastighetsbildningsmyndigheten vid samma f�rr�ttning pr�va fr�ga om f�rdelning av kostnader f�r driften av anl� ggningen. F�rdelningen sker i enlighet med best�mmelserna i anl�ggningslagen. Finnes fr�ga som avses i f�rsta stycket b�ra pr�vas s�rskilt enligt vatten� lagen eller anl�ggningslagen, skall fastighetsbildningsmyndigheten f�rord� na om s�dan pr�vning. Anl�ggning som utf�rts som gemensamt arbete enl igt denna lag an ses inr�ttad enligt anl�ggningslagen. Vad som nu sagts g�ller ej dike, om fr�ga om f�rdelning av kostnader for driften pr�vats enligt vattenlagen. Lag (1973:1157). Fj�rde avdelningen �vriga fastighetsbildnings�tg�rder 10 kap. Avstyckning 1 � Genom avstyck ning kan viss �govidd av fastighets enskil da mark eller fastighets andel i samf�llighet avskiljas f�r att utg�ra fastighet for sig eller ing� i sammanl�ggning. Avstyckad �gov idd eller andel kallas styckningslott och �terstoden av fastigheten stamfastighet. Med styckningsdel avses s�v�l stamfastighet som styckningslott. 2 � �ven samf�llighet eller vi ss �govidd av sam f�llighet kan avstyckas. S�som stamfastighet anses varje fastighet som �ger del i samf�lligheten. Svarar fastighet som har del i samf�lligheten for inteckning, f�r avstyck� ning ske endast om ett belopp, som enligt fastighetsbildningsmyndighetens 2943 � </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:12I2 bed�mning motsvarar v�rdet av fastighetens andel i den mark som avstyckas, inbetalats till m yndighet som regeringen be st�mt. Detta dock icke, om de borgen�rer som har pantr�tt i fastiglieten medgivit avstyckning f�r �ga rum utan att inbetalning skett. Besv�ras fastigheten gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden fr�n fastigh �gare och fordringshavare som i 22 kap. 11 � jordabalken fbreskrives relaxation. Medgivande av r�tts�gare fordras ej, om avstyckningen af v�sentligen utan betydelse for honom. I fr�ga om fordelning av inbetalda medel �ger 5 kap. 16 � andra styck�f ' motsvarande till�mpning. 67977; i62j. ^ 3 � Avstyckning fr�n fastighet som besv�ras av tomtr�tt f�r ske endast , 7 om fastighets�garen och tomtr�ttshavaren slutit avtal om inskr�nkning �v:;. omr�det for tomtr�tten till att avse en av styckningsdelarna och ans�katf om inskrivning av avtalet f�rklarats vilande enbart i av vaktan p� fastigh hetsbildning. Vj. Avser avstyckning omr�de for jordbruk eller skogsbruk och har omr�det;;;' kommit i s�rskild �gares hand genom f�ng, som skulle kr�va forv�rvstill^ st�nd enligt jordforv�rvslagen (1979:230), f�r avstyckning ej ske utan at * fr�gan om forv�rvstillst�nd har underst�llts tillst�ndsmyndigheten. Lag (1979:232). 4 � Vid avstyckning fr�n fastighet till vilken h�r andel i samf�llighet''' eller ocks� servitut eller annan s�rskild r�ttighet kan best�mmas att ande-' len eller r�ttighe ten skall i sin helhet eller till viss del till�ggas sty cknings� lotten. R�ttighet som icke l�mpligen kan uppdelas f�r till�ggas stycknings- delarna gemensamt. 1 den m�n ej annat best�mts vid avstyckningen eller f�ljer av 2 kap. eller s�rskilda f�reskrifter, h�r andel och r�ttighet som avses i f�rst�i'- stycket till stamfastigheten. ' , 5 � Best�mmelserna om bildande av samf�llighet och servitut genomif ; fastighetsreglering �ger motsvarande till�mpning vid avstyckning s�vitt avser f�rh�llandet mellan s tyckningsdelama. '' Vid avstyckning av �govidd fr�n fastighet som har del i samf�lld v�g k�n^v, E styckningslotten s�som servitut i s tamfastigheten till�ggas r�tt att nyttjaf; t v�gen. S�dant servitut f�r dock ej bildas, om styckningslottens behov �%y . v�g kan tillgodoses b�ttre p� annat s�tt. , " P' 6� Avstyckning sker p� ans�kan av fastighetens �gare. "' Har vad som skall avskiljas kommit i s�rskild �gares hand genom k eller annat f�rv�rv, f�r s�v�l f�rv�rvaren som f�ngesmannen beg�ra a styckning. 7 � N�r styckningsdelarna har samme �gare, skall avstyckningen skb �verensst�mmelse med vad denne yrkat eller godk�nt. 8 � Har styckningsdelama skilda �gare, skall till grund f�r avstyckni l�ggas k�pehandling eller annan handling varigenom �gander�tten up 2944 lats (grundhandling). Tr�ffar sak�garna skriftlig �verenskommelse i f � </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> s�iti har betydelse for avstyckningen, skall �ven �verenskommelsen beak- SFS 1992:1212 ""^1 ta s i den m�n den icke strider mot vad som varit avsett vid tillkomsten av grundhandlingen. ^ �terkallar s�kanden sin beg�ran om avstyckning, f�r forr�ttningen ej inst�llas utan att annan sak�gare f�tt tillf�lle att yrka att den forts�ttes och han underl�tit att framst�lla s�dant yrkande. 9 � I fr�ga om avstyckad fastighets ansvar for s�dan fordran som utan inskrivning �r f�renad med r�tt till betalning ur fastighet �ger 6 kap. 11 � andra och tredje styckena jordabalken motsvarande till�mpning. Detta g�ller �ven om stamfastigheten och den avstyckade fastigheten �r i samme �gares hand. Vid avstyckning kan fastighetsbildningsmyndigheten fdrordna att ford- ran som avses i f�rsta stycket icke skall besv�ra styckningslotten. S�dant ^51 f�ror dnande f�r doc k meddelas endast om fordringshavaren m edger det eller om det �r v�sentligen utan betydelse for honom. F�rordnandet skall upptagas i fastighetsbildningsbeslutet, iife F�rsta och andra styckena g�ller ej, om annat f�ljer av s�rskilda best�m- melser. (Inf�rd g. Lag 1971:1035.) 10 � Kostnaderna for avstyckning enligt 7 � betalas av s�kanden. Vid annan avstyck ning fordelas kostnaderna efter vad som �r sk�ligt. (�-be- �,Ej teckning enl. Lag 1971:1035.) ^^11 kap. Klyvning sto 1 � Fastighet som innehas med sam�gander�tt f�r p� ans�kan av del�ga- genom klyvning uppdelas i lotter vilka kan bilda fastigheter for sig eller . ing� i sammanl�ggning. Vid klyvning utl�gges s�rskild lott for vaije del�gare som yrkar det. Gemensam lott utl�gges for de del�gare som beg�r detta. F�r s�dana ^del�gare som ej framst�llt s�rskilt yrkande utl�gges gemensam lott. Kan fastigheten ej uppdelas enligt del�garnas yrkanden, utl�gges gemen� sam lott i den omfattning som kr�vs med h�nsyn till 3 kap. Om det �r av betydelse f�r fastighetsreglering, som sker i syfte att ^^j�stadkomma en allm�n forb�ttring av fastighetsbest�ndet inom ett omr�- att fastighet kl yves, f�r vid fastighetsregleringen s�dan �tg�r d vidtagas Jtan ans�kan och utan iakttagande av foreskrifterna i andra och tredje styckena samt 3 � f�rsta stycket. F�r s�dan klyvning �ger 5 kap. 4 � motsvarande till�mpning. Lag (1977:362). � Klyvning f�r �ven ske, n�r n�gon f�rv�rvat andel i fastighet och i '�ngeshandlingen best�mts att andelen skall utbrytas. S�v�l forv�rvaren om f�ngesmannen f�r beg�ra klyvning. ^ �t erkallar s�kanden sin beg�ran om klyvning, f�r f�rr�ttningen ej inst�l- ^^"is utan att annan sak�gare f�tt tillf�lle att yrka att den forts�ttes och han nderl�tit att framst�lla s�dant yrkande. � Klyvning f�r ske endast om n�gon lott kan utl�ggas enligt framst�llt Itriii^rkande. 2945 lUlt� '3-SFS 1992 � </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1212 Fastighet som besv�ras av tomtr�tt f�r ej klyvas, om icke fasti �gare och tomtr�ttshavaren slutit avtal om inskr�nkning av omr�d tomtr�tten till att avse en av klyvningslottema och ans�kan om ins ning av avtalet f�rklarats vilande enbart i avvaktan p� fastighetsbildn' Fastighet med byggnad eller annan anl�ggning f�r klyvas endast;, delningen kan utf�ras p� s�dant s�tt att det ej inneb�r avsev�rd ol� f�r del�gare att byggnaden eller anl�ggningen tillf�res hans lott. Skall fastighet enligt domstols f�rordnande utbjudas till f�rs�ljning fdf del�garnas gemensamma r�kning, f�r fastigheten klyvas endast omiil�tr visas att f�rs�ljning ej kommit till st�nd. -.T': 2946 4 � Fastighetens enskilda mark och dess andelar i samf�lld mark fordel las mellan de olika klyvningslottema, om ej annat f�ljer av best�mmelser� na i 6 � om bildande av samf�llighet. Graderingsv�rdet f�r varje lott f�r,ejj v�sentligt understiga del�garens andel i fastighetens graderingsv�rde eller i^ s�dan omfattning �verstiga samma andel att avsev�rd ol�genhet uppkofn-f mer f�r del�gare. 1 fr�ga om fastst�llande av graderingsv�rde g�ller 5 kap. 9 �. Vid ber�kning av del�gares andel i fastighetens graderingsv�rde sk�lji h�nsyn tagas till avstyckning eller d�rmed j�mf�rlig �tg�rd varigenom visst omr�de avskilts fr�n andel i fastigheten. ti .1- 5 � Vid klyvning av fastighet till vilken h�r servitut eller annan s�rskildi < r�ttighet skall r�ttigheten i sin helhet till�ggas en av lotterna eller f�rdelas mellan lotterna eller vissa av dem. R�ttighet som ej l�mpligen kan uppde� las f�r till�ggas flera lotter gemensamt. '' ' ' 1 den m�n ej annat best�mts vid klyvningen eller f�ljer av 2 kap. 5 � elleii s�rskilda f�reskrifter, h�r r�ttighet som avses i f�rsta stycket till klyvningSfi lotterna gemensamt. 4'";'; ^ V i " 6 � Best�mmelserna om bildande av samf�llighet och servitut geno.mr fastighetsreglering �ger motsvarande till�mpning vid klyvning s�vitt avsep f�rh�llandet mellan klyvningslotter. Mark som p� grund av beskaffenheten eller l�get ej kan v�rderas med', > tillr�cklig s�kerhet eller som har s� l�gt v�rde att kostnaderna f�r delning-f , av marken ej st�r i rimligt f�rh�llande till v�rdet f�r avs�ttas som samf�lld f�r klyvningslottema, �ven om det ^ �r till�tet enligt 6 kap. 1 �. 7 � Klyvning skall genomf�ras p� det s�tt som medf�r minsta ol�gerilief utan att osk�lig kostnad uppkommer. 8 � Best�mmelserna i 5 kap. om ers�ttning mellan sak�gare vid fastig-; hetsreglering och om tilltr�de �ger motsvarande till�mpning vid klyvning - V) \ . 9 � Med samtycke av ber�rda del�gare f�r avsteg g�ras fr�n best�mm^ ' serna i 4 � om tilldelning vid klyvning och i 8 � om ers�ttning mplla'';' ; del�gare samt fr�n 7 �. t 1 Genomf�res klyvningen med st�d av samtycke enligt f�rsta stycf'ck g�ller 5 kap. 18 � andra och tredje styckena samt 19 och 20 �� i till�mpliga - delar. 'i -' � </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �ac 10 � Kostnaderna f� r klyvni ng f�rdelas mellan del�garna efter vad som SFS 1992:1212 �r sk �ligt. Sker klyvningen utan ans �kan vid fastighetsreglering, f�rdelas kostnaderna mellan sak�garna efter vad som � r sk�ligt. Lag (1977:362). i �t� 12 kap. Sammanl�ggning Villkor f�r sammanl�ggning 1 � Fastigheter som har samme �gare och innehas med lika r�tt f�r sammanl�ggas till en fastighet. Best�mmelserna i detta kapitel om fastighet som samm anl�gges med annan g�ller �ven del av fastigh et som gen om avst yckning eller klyvning utbrytes f�r sammanl�ggning. 2 � En fastighet som �gs a v n�gon so m �r gift och �r dennes gi ftor�tts- gods f�r inte sammanl�ggas med en fastighet som �r samma makes enskil- da egendom. Fastigheter som tillh�r makar var f�r sig f� r sammanl�ggas, om makarna tr�ffar skr iftligt avt al om att �ga var sin best�md a andel i den nybildade ^ fastigheten och om vardera makens andel i sin helh et kommer att utg �ra den makens giftor�ttsgods eller enskilda egendom. Innefattar avtalet g�va, f�r sa mmanl�ggning ske bar a om avtalet har registrerats enligt 16 kap. �ktenskapsbalken. Lag (1987:803). kn icTJL' 3 � Om n� gon genom avtal eller annan r�ttshandling tillf�rs�krats r�tt att �tertaga eller l�sa fastighet, f�r fastigheten icke ing� i sammanl�ggning utan medgivande av r�ttighetshav�ren. Fastighet som besv�ras av tomtr�tt f�r ej sammanl�ggas med annan i itidi f astighet som besv�ras av beviljad eller s�kt inskrivning. Sammanl�ggning f�r ej heller ske, om icke fastighets�garen och tomtr�ttshavaren slutit avtal om utvidgning av omr�det f�r tomtr�tten till att avse he la den nybild ade icisjii f astigheten och ans�kan om inskrivning av avtalet f�rklarats vila nde en- iFiT!? bart i avvaktan p� fastighetsbildning. iac 4 � F�r att fastighet skall f� ing� i sammanl�ggning kr�vs att �garen har ricTjs lagfart p� fastig heten eller att ans�kan om lagfart f�rklarats vilande och jnj C hinder mot bifall till ans�kningen icke f�religger om fastighetsbildningen ^25,11 genomf�res. �rtalan v�ckt om b�ttre r�tt eller om l�sningsr�tt till fastigheten eller �r r�tten till fastigheten i an nat fall tvistig, f�r fastigheten ej ing � i sam man� l�ggning. Detsamma g�ller, om fastigheten �r utm�tt eller eljest skall s�ljas i de n ordning som f�reskrives f�r utm�tt fast egendom elle r om den �r ^^22!ibelagd m ed kvarstad eller tagen i ansp r�k genom beta lningss�kring. Ut- ^^,^1 m�tning, kvarstad eller betalningss�kring som �terg�r, om sammanl�gg- ^ ning kommer till st�nd, skall dock e j beaktas. Lag (198 J: 793). ^5 � Besv�ras mer �n en av fastigheterna av beviljad eller s�kt inskriv � ning, f�r sammanl�ggning ske endast om j-jj 1. ingen av fastigheterna besv�ras av andra inskrivningar �n s�dana som j j jilg�l er i samma inb�rdes ordning i d en eller de andra eller, om i n�go n av 2947 � </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1212 fastigheterna dessutom finns s�rskild inskrivning, denna g�ller med s r�tt, eller 2. fastighetemas �gare samt innehavare av pantr�tt eller annan r�ttigh som inskrivningen avser, medgivit sammanl�ggningen p� grundval a f�rslag till f�retr�desordning f�r inskrivningarna i den nybildade fastigh ten. 6 � Vid till�mpning av 5 � beaktas ej inskrivning f�r servitut, nyttjand�-j r�tt eller r�tt till elektrisk kraft, om r�ttigheten icke r�r mark som skal l ing� i sammanl�ggningen. H�nsyn tages ej heller till s�dan inteckning som' avses i 10 k ap. 2 � andra stycket eller till inskrivning betr�ffande vilkeii ans�kan gjorts om d�dning eller relaxation i fastighet som ing�r i samman-, l�ggningen, s�vida hinder mot �tg�rden icke f�religger om fastighetsbild� ningen genomf�res. Medgivande enligt 5 � 2 fordras ej fr�n fastighets�gare eller r�ttighetshaij vare, om det �r v�sentligen utan betydelse f�r hans s�kerhet att f�rslaget till f�retr�desordning till�mpas. Lag (1970:1023). Verkan av sammanl�ggning 7 � Om sammanl�ggnings inverkan p� omfattningen av inteckning finns best�mmelser i 6 kap. 16 � jordabalken. Dessa �ger motsvarande till- l�mpning i fr�ga om s�dan fordran som utan inskrivning �r f�renad med r�tt till betalning ur fast egendom. S�dan inskrivning som avses i 6 � f�rsta stycket b esv�rar efter sammam l�ggning icke den nybildade fastigheten. Ans�kan om inskrivning i fastighet, som sammanlagts med annan, skall anses avse den nybildade fastigheten. Inneb�r avtal enligt 2 � att den nybildade fastigheten skall utg�r a egen� dom vari makarna �ger var sin an del, skall efter sammanl�ggning den f� r, vardera maken beviljade eller s�kta lagfarten avse de n andel i fastigheten som tillkommer honom. Lag (1971:1035). F�rfarandet vid sammanl�ggning 8 � Sammanl�ggning sker p� ans�kan av fastighetemas �gare. Fastighetsbildningsmyndigheten f�r utan ans�kan upptaga fr�ga om, sammanl�ggning, om fastigheterna ber�res av fastighetsreglering som skei}_ i syfte att �stadkomma en allm�n f�rb�ttring av fastighetsbest�ndet inqm,, ett omr�de eller om annan fastighetsbildning �r beroende av sammanl�gg� ningen. Sammanl�ggning f�r ej ske, om �garen av fastigheterna bestrider �tg�rden och den kan antagas orsaka honom ol�genhet av n�gon betydelse, Lag (1971:649). ^ 9 � Fastighetsbildningsmyndigheten skall f�rst pr�va huruvida hinder mot sammanl�ggningen m�ter i annat h�nseende �n som avses i 5 och 6,��., ."*2 Om f�rr�ttningen d�rvid icke inst�lles, skall yttrande inh�mtas fr�n':!"; skrivningsmyndigheten. j";, i'" 10 � Inskrivningsmyndighetens yttrande skall avges snarast m�jligt,;!Dct skall grundas p� fastighetsboken och vad som eljest �r k�nt f�r myiidjgiic-; 294g ten. I yttrandet skall anges huruvida hinder mot sammanl�ggning m�ter � </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> enligt 1 - 6 ��. Om i �rendet �beropas avtal enligt 2 �, skall vidare ang es SFS 1992:1212 huruvida avtalet �r lagligen beskaffat. Finner inskrivningsmyndigheten att mot sammanl�ggningen m�ter hin� der som b�r kunna avl� gsnas utan st�rre dr�jsm�l, skall s�kan den eller annan, som kan antag as vara villig att medverka, uppmana s att vidtaga beh�vliga �tg�rder. 11 � F�rslag till f�retr�desordning uppr�ttas av inskrivningsmyndighe- ten. H�rvid skal l iakttagas att r�ttighetshavares s�kerhet rubbas s� litet som m�jligt. Sammantr�de f�r h�llas med fastighetemas �gare och r�ttig- hetshavama f�r f�rhandling om f�retr�desordningen. :.iic 'N: 12 � Ber�r sammanl�ggning fastigheter som lyder under mer �n en in� skrivningsmyndighet, skall yttrande inh�mtas fr�n n�gon av myndigheter- na. Den myndighet hos vilke n yttrande beg�r ts skall inh�mta beh�vliga JEI upplysningar fr�n den eller de andra. 13 � N�r inskrivningsmyndighetens yttrande inkommit, skall fastighets� bildningsmyndigheten snarast m�jligt forts�tta pr�vningen av �rendet. Om samm anl�ggning genomf�res p� grundval av f�retr�desordning, fastst�lles denna i fastighetsbildningsbeslutet. iiib Kostnader f�r sammanl�ggning fi fei 14 � Kostnaderna f�r sammanl�ggning betalas av s�kan den. Sker sam� manl�ggning utan ans�kan, f�rdelas kostnaderna efter vad som �r sk�ligt. lEin 13 kap. Fastighetsbildning f�r samordning med kommunal indelning i:!r: 1 � Har fastighet ensk ild mark p� �mse sidor om kommungr�ns, skall tia b fastighetsindelningen �ndras s�, att den �verensst�m mer med den kom� munala indelnin gen. �ndringen skall ske geno m fastighetsreglering eller avstyckning. Om det � r n�dv�ndigt, f�r fastighetsbildningen genomf�ras utan att de i 3 kap. f�reskrivna villkoren iakttages. Vid fastighetsreglering ^ f�r avsteg g�ras �ven fr�n 5 kap. 4 �, om sak�gare ej mots�tter sig detta. Best�r samf�llighet av mark inom olika kommuner, skall fastighetsindel- ^10 ningen genom fastighetsreglering eller avstyckning anpassas till den kom - ^0 munala indelningen, om det kan ske utan att denna lag �sidos�ttes. 2 � Fastighetsbildning enligt I � sk er p� ans�kan av l�nsstyrelsen. Har besl ut meddelats om �ndring i den kommunala indelningen, f�r fastighetsbildning som f�ranledes av �ndringen genomf�ras utan hinder av att �ndringen �nnu ej tr�tt i kraft. Lag (1971.1035). 3 � Fastighetsbildning enligt 1 � skall om m�jligt genomf�ras s�, att 0 fastighet ej kommer att ha andel i samf�llighet inom annan kommun. Vid f�rr�ttning som f�ranledes av �ndring i den komm unala indelningen f�r, om hinder eljest icke m�ter, fastighetsreglering eller avstyckning f�retagas utan s�rskild ans�ka n f�r att fastighet, som gen om indelni ngs�ndringen f�tt andel i samf�llighet inom annan komm un, skall skiljas fr�n andelen. Vid a vstyckning fr�n fastig hets enskilda mark ska ll som sty ckningslott 2949 � </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1212 avskiljas den del vars �govidd �r minst, om ej s�rskilda f�rh�llandeil f�ranleder annat. 4 � Fastighetsbildningsmyndigheten skall underr�tta kommunerna om f�rr�ttning enligt detta kapitel. 5 � Kostnaderna f�r �tg�rd som sker med anledning av best�mmelserna i d etta kapitel f�r ej p�f�ras sak�gare. �gare av fastighet som delas eller �ndras skall kostnadsfritt f� utdrag av f�rr�ttningskarta, om s�dan uppr�t� tas. Ers�ttning till syssloman best�mmes i fall som h�r avses alltid av fastig� hetsbildningsmyndigheten. Femte avdelningen Fastighetsbest�mning 14 kap. 1 � Om det vid fastighetsbildning uppkommer fr�gor om fastighetsin� delningens beskaflfenhet eller om best�ndet eller omf�nget av ledningsr�tt eller av servitut, skall fr�gan pr�vas vid fastighetsbest�mning, om det beh�vs f�r fastighetsbildningen. I fr�ga om servitut som har tillkommit med st�d av vattenlagen (1983:291) eller motsvarande �ldre lagstiftning f�r en s�dan best�mning endast avse servitut enligt 8 kap. 1 � vattenlagen eller motsvarande �ldre best�mmelser. P� ans�kan av sak�gare f�r �ven i annat fall fastighetsbest�mning ske f�r pr�vning av fr�ga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om best�n� det eller om f�nget av ledningsr�tt eller av servitut, som tillkommit vid avvittring eller enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller ensk ilda v�gar eller enligt anl�ggningslagen eller 8 kap. 1 � vattenlagen eller motsva� rande �ldre best�mmelser, s�vida icke fr�gans avg�rande uppenbarligen �r utan betydelse f�r s�kanden. Samma r�tt att p�kalla fastighetsbest�mning tillkommer kommunen s�vitt g�ller omr�de med detaljplan eller omr�des� best�mmelser eller omr�de betr�ffande vilket fr�ga v�ckts om uppr�ttande av s�dan plan eller s�dana best�mmelser. Lag (1987:124). 2 � Fastighetsbest�mning handl�ggs av fastighetsbildningsmyndigheten vid f�rr�ttning. Betr�ffande s�dan f�rr�ttning till�mpas 4 kap. l-24��, 28 � f�rsta stycket och 31 - 40 ��. Har fastighetsbest�mningen samband med fastighetsbildning, handl�g- ges �tg�rderna gemensamt vid en f�rr�ttning, om icke s�rskilda sk�l f�ran� leder annat. Lag (1989: 724). 3 � Fastighetsbildningsmyndigheten skall vid f� rr�ttningen klarg�ra fas� tighetsbest�mningens omfattning f�r sak�garna och d�rvid noga ange vilka fr�gor som skall avg�ras. Vidare skall myndigheten utreda de omst�ndig� heter som �r av betydelse f�r fastighetsbest�mningen. Resultatet av utred� ningen skall framl�ggas f�r sak�garna. 2950 � </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 � Fr�ga som upptagits vid fastighetsbest�mning avg�res genom beslut SFS 1992:1212 av fastighetsbildningsmyndigheten (fastighetsbest�mningsbeslut). Fastighetsbest�mningsbeslut som r�r omfattningen av allm�nt vatten� omr�de �r utan verkan, i den m�n det senare visas att det avviker fr�n vad som f�reskrives i lag. 5 � Avser fastighetsbest�mning fr�ga om str�ckningen av annan gr�ns �n s�dan som r�r allm�nt vattenomr�de och tr�flfas skriftlig �verenskommel� se om gr�n sens str�ckning, skall �ver enskommelsen l�g gas till grund f�r fastighetsbest�mningsbeslutet. �verenskommelse f�r ej tr�ffas, f�rr�n gr�nsstr�ckningen utstakats i beh�vlig omfattning. I �verenskommelsen beh�ver icke deltaga andra sak�gare �n de som �r n�rvarande vid samman� tr�de d� fr�g an behandlas eller, om f�rr�ttningen handl�gges utan sam� mantr�de, som vid f�rr�ttningen f�rt talan i fr�gan. �verenskommelse skall icke beaktas, om den avtalade str�ckningen v�sentligt avviker fr�n gr� nsens r�tta l�ge eller �verenskommelsen skulle medf�ra att fastighets v�rde underg�r minskning av betydelse eller att ol�genhet uppkommer fr�n allm�n synpunkt. 6 � Fastighetsbildningsmyndigheten f�r g�ra s�dan j�mkning av gr�ns som fordras f�r att gr�nsen skall f� en �ndam�lsenlig str�ckning i tekniskt h�nseende. 7 � Str�ckningen av gr�ns skall ange s p� f�rr�ttningskartan i enlighet med fastighetsbest�mningsbeslutet. Om karta icke uppr�ttats, skall str�ck� ningen beskrivas i f�rr�ttning shandlingama. Gr�nsen skall �ven utstakas och utm�rkas i beh�vlig omfattning. Utstakningen skall ske senast vid beslutets meddelande. Om det �r l�mpligt, f�r utm�rkningen verkst�llas efter f�rr�ttningens avslutande. Ang�ende s�dan �tg�rd skall sak�garna underr�ttas i god tid. Underr�ttelsen l�mnas genom skriftligt meddelande eller i s�dan s�rskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 � andra stycket. 8 � Har fastighetsbildningsmyndigheten meddel at beslut som f�r �ver- klagas s�rskilt, skall beslu tet samt karta och annan handling som fordra s for klarl�ggande av beslutets inneb�rd h�llas tillg�ngliga hos myndigheten ^' under den tid beslutet f�r �verklagas. Lag (1989: 724). 9 � Om avslutande av f�rr�ttning vid vil ken �ven hand l�gges fr�ga om fastighetsbildning och om �tg�rder i samband med avslutan det g�ller 4 kap. 29 och 30 ��. . Betr�ffande annan f�rr�ttning �ger 4 kap. 29 � motsvarande till- l�mpning. Kommunen skall dock alltid underr�ttas om avslutande av f�rr�ttning som den har s�kt. Lag (1987:124). 10 � Kostnaderna f�r fastighetsbest�mning f�rdelas mellan sak�garna ' efter vad som �r sk�ligt. �r kommunen s�kande, skall kostnaderna betalas av kommunen, i d en m�n s�rskilda sk�l f�ranleder detta. Best�mmelserna i 2 kap. 6 � om beta lningsskyldighetens f�rdelning n�r �verenskommelse ijl i'" f�religger mellan sak�garna och om an svaret f�r kostnaderna n�r ans�kan 2951 � </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1212 avvisas eller f�rr�ttning inst�lles �ger motsvarande till�mpning betr�ffan� de fastighetsbest�mning. Sker fastighetsbest�mning i samband med fastighetsbildning enligt 13 kap., skall i st�llet f�r f�rsta stycket till�mpas 5 � i n �mnda kapitel. L�g (1987:124). 2952 Sj�tte avdelningen R�tteg�ngen i fastighetsbildningsm�l 15 kap. Fullf�ljd till fastighetsdomstol 1 � M�l som fullf�ljes enligt best�mmelserna i detta kapitel (fastighets� bildningsm�l) pr�vas av den fastighetsdomstol inom vars domkrets mar� ken � r bel�gen. Ligger marken under flera fastighetsdomstolar, upptages talan av den domstol under vilken huvuddelen ligger. 2 �" Fastighetsbildningsmyndighetens beslut skall �verklagas s�rskilt, om myndigheten 1. avvisat ans�kan om fastighetsbildning eller fastighetsbest�mning eller avvisat ombud eller bitr�de, 2. ogillat j�v mot f�rr�ttningsman, 3. beslutat i fr�ga om f�rskott enligt 5 kap. 30 � Q�rde stycket elle r tidpunkt f�r r�ttighetshavares skyldighet att avtr�da mark enligt 5 kap , 30b�, 4. beslutat i fr�ga om ers�ttning till sakkunnig eller syssloman eller ti ll s�dan skadelidande som avses i 4 kap. 38 �, 5. beslutat i fr�ga o m r�ttelse av f�rr�ttningsbeslut, karta eller annan handling, 6. beslutat att gemensamt arbete skall utf�ras enligt denna lag eller att fr�ga om s�dant arbete skall pr�vas enligt annan lagstiftning, 7. beslutat enligt 9 kap. 3 � om f�rdelning av kostnader f�r gemensamt arbete eller enligt 9 kap. 4 � om utdebitering av s�dana kostnader, 8. beslutat att syssloman som f�tt i uppdrag att ombes�ija gemensamt arbete skall sldljas fr�n uppdraget, 9. avvisat �verldagande, 10. beslutat i fr�ga om h�nvisning enligt 5 kap. 12 a �, 11. beslutat att inte pr�va en fr�ga som avses i 5 kap. 12 c �. Skrivelsen med �verklagande enligt denna paragraf skall ges in till fastig� hetsbildningsmyndigheten inom tre veckor fr�n den dag d� beslutet me d� delades. �verklagande f�r g�ras av sak�gare. Beslut som avses i 1, 4, 5 och 8 f�r �verklagas �ven av annan som beslutet r�r. Lag (1992:1212). 3 � Tillst�ndsbeslut och beslut i fr�ga om f�rtida tilltr�de �verklagas s�rskilt. Skrivelsen med �verklagandet skall ges in till fastighetsbildnings� myndigheten inom fyra veckor fr�n den dag d� beslutet meddelades. Detsamma g�ller fastighetsbildnings- och fastighetsbest�mningsbeslut, om fastighetsbildningsmyndigheten f�rordnar att beslutet skall �verklagas s�r� skilt. " Senastclydelse 1990:450. � </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> F�rordnande att ett beslut skall �verklagas s�rskilt f�r meddelas om det SFS 1992:1212 �r l�mpligt. Om fastigh etsbildningsbeslut inte innefattar medgivande till fastighetsbildningen i des s helhet, fordras vidare att tillst�ndsbeslut med- delas samtidigt eller att lagakraft�gande s�dant beslut f�religger. �verklagande enligt denna paragraf f�r g�ras av sak�gare. Lag (1989:724). 4 � Menar sak �gare att f�rr�ttningen on�digt uppe h�lles genom fastig� hetsbildningsmyndighetens beslut eller �r han missn�jd med beslut varige� nom f�rordnande enligt 5 kap. 21 � meddelats eller medgivande enligt 5 kap. 22 � v�grats, f�r han �verklaga beslutet. Skrivelsen med �ver klagan- ", det skall ges in till fastighetsbildningsmyndigheten. Denna r�tt att �verkla- , ga �r inte begr�nsad till viss tid. Lag (1989: 724). " 5 � Fastighetsbildningsmyndighetens beslut att gil la inv�ndning om j�v l�r inte �verklagas. Lag (1989:724). 6 � �verklagas i annat fa ll �n som av ses i 2 5 �� beslut eller �tg�rd av fastighetsbildningsmyndigheten, skall skrivelsen med �verklagandet ges in till fastighetsbildningsmyndigheten inom fyra veckor fr�n den dag d� f�rr�ttningen f�rklarades avslutad eller inst�lld. �tg�rd varigenom gr�ns utm�rkts f�r �verklagas inom ett �r fr�n den dag d� uppgift om fastighetsbildningen eller fastighetsbest�mningen infor- des i fastighetsregistret eller, om utm�rkn ingen gjorts f�rst efter n�mnda dag, fr�n det �tg�rden slutf�rdes. I �verklagande enlig t denna paragraf f�r g�ras av sak�gare. Den som �lagts att beta la ers�ttning eller kostn ad f�r �ve rklaga beslutet, �ven om han inte �r sak�gare. Lag (1989:724). rjbi 7 � Tillst�nds- eller fastighetsbildningsbeslut f�r �verklagas av en s�dan ill n�mnd som avses i 4 kap. 15 � a ndra stycket p� s�t t och inom tid som �p g�ller f� r sak�gare. Lag (1991:1652). rap 8 � Finner l�nsstyrelsen att tillst�nds- eller fastighetsbildningsbeslut stri� der mot s�dan best�mmelse i denna lag so m meddelats till f�rm�n for allm�nt intresse, f�r l�nsstyrelsen �verklaga beslutet p� s�tt och inom tid som g�ller for sak�gare. F�rsta sty cket g�ller icke fas tighetsbildning inom omr�de med detalj� plan eller omr�desbest�mmelser, om �tg�rden r�r endast mark som enligt planen ell er best�m melserna �r avsedd for annat �n jordbruks�ndam�l. Lag (1987:124). 0 9 � Beslut om inst�llartde av f�rr�ttning som beg�rts av l�nsstyrelsen eller kommunen f�r �verklagas av s�kanden i likhet med vad som g�ller for sak�gare. Motsvarande r�tt tillkommer den som s�kt fastighetsreglering enligt 5 kap. 3 � andra stycket. Lag (1987:124). 10 � Finner fastighetsregistermyndigheten att uppgift om fastighetsbild� ning eller fastighetsbest�mning icke kan inf�ras i reg istret p� g rund av fe l 2953 � </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1212 eller oklarhet i f�rr�ttningen och kan r�ttelse ej vinnas i den ordning anges i 26 � f�rvaltningslagen (1986:223), f�r myndigheten s�ka r�t hos fastighetsdomstolen. Detsamma g�ller, om myndigheten finner registrering i enlighet med f�rr�ttningen skulle �ventyra fastighetsred ' ; ningens tillf�rlitligliet eller p� a nnat s�tt f�ranleda r�ttsos�kerhet. I fr�ga om ans�kan om r�ttelse enligt denna paragraf till�mpas bestaihi melserna i 16 kap . R�tten att ans�ka om r�ttelse �r inte begr�nsad till vi ss tid. Lag (1989:724). 11 � Har samtliga sak�gare och andra, som har r�tt att �verklaga, genom p�skrift p� f�rr�ttningsprotokollet eller i skriftligt meddelande som kom� mit fastighetsbildnings- eller fastighetsregistermyndigheten till handa god� k�nt f�rr�ttning, f�rr�ttningsbeslut eller gr�nsutm�rkning, f�r vad som godk�nts inte �verklagas. Lag (1989: 724). 16 kap. F�rfarandet vid fastighetsdomstol 1 � Har en skrivelse med �verklagande kommit in till fastighetsdomsto� len, skall domstolen vidarebefordra skrivelsen till fastighetsbildningsmyn� digheten och samtidigt l�mna uppgift om vilken dag som skrivelsen kom in till domstolen. Lag (1989: 724). 2 � Vid skrivelsen med �verklagande skall tv� avskrifter av skrivelsen och d�rtill h�rande handlingar bifogas. Beh�ver domstolen f�r delgivning eller d�rmed j�mf�rlig �tg�rd ytterligare avskrifter, �r klaganden skyldig att tillhandah�lla dem. �r avskrifter inte tillg�ngliga n �r de beh�vs, f�r domstolen ombes�rja dem p� klagandens bekostnad. F�rsta stycket g�ller icke karta, ritning eller anna n bilaga av vidlyftig beskaffenhet, om avskrift av handlingen kan undvaras utan v�sentlig ol�genhet. Lag (1989:724). 3 � Om fastighetsdomstolen finner att sak�gare b�r h�ras �ver �verkl�^ gandet, skall skrivelsen med �verklagandet och d�rvid fogade handlingar delges sak�garen och f�rel�ggande meddelas honom att inkomma med" skriftlig f�rklaring. Om det f�r m�lets beredande eller avg�rande kr�vs att yttrande inh�m� tas fr�n l�nsstyrelsen, en s�dan n�mnd som avses i 4 kap. 15 � andr�' stycket eller n�gon annan myndighet eller fr�n sakkunnig eller att skriftligt bevis f�retes, s�rskilt sammantr�de h�lls eller annan lilcnande �tg�rd vid� tas, skall domstolen utan dr�jsm�l besluta om detta. Lag (1991:1652). ' 4 � N�r m�let beretts till huvudf�rhandling, skall fastighetsdomstolen best�mma tid och plats f�r denna. F�r behandling av r�tteg�ngsfr�ga eller del av saken som kan avg�ras s�rskilt f�r huvudf�rhandling uts�tt�sf fast�n m�lets beredande i �vrigt ej avslutats. 5 � Till huvudf�rhandlingen skall sak�garna kallas. Sak�gare vars n�rvar ro uppenbarligen �r utan betydelse f�r hans r�tt eller eljest f�r m�lets avg�rande beh�ver dock ej kallas. ; 2954 Har talan fullf�ljts av f�retr�dare f�r allm�nt intresse, skall denne kall�'^" � </div> <div id="page42-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> till f�rhandlingen. N�r sak�gares �verldagande r�r allm�nt intresse, kallas SFS 1992:1212 l�nsstyrelsen eller, om m�let avser s�dan fastighetsbildning som anges i 15 kap. 8 � andra stycket, en s�dan n�mnd som avses i 4 kap. 15 � andra stycket. F�retr�dare f�r eller tj�nsteman vid myndighet vars verksamhet ber�res av m�let kan kallas f�r att l�mna upplysningar. F�r detta �ndam�l kan �ven f�iT�ttningslantm�taren kallas. Kallelse skall delges. Lag (1991:1652). 6 � Fastighetsdomstolen f�r handl�gga och avg�ra m�let utan hinder av att sak�gare eller annan som kallats till huvudf�rhandling uteblir. 7 � F�reskrifterna i 5 och 6 �� g�ller i till�mpliga delar �ven annan f�rhandling �n huvudf�rhandling. 8 � Fastighetsdomstolen f�r avg�ra m�l utan huvudf�rhandling, om hu� vudf�rhandling kan antagas sakna betydelse f�r pr�vningen samt sak�gare eller f�retr�dare f�r allm�nt intresse icke beg�rt s�dan f�rhandling. Om talan fullf�ljts enligt 15 kap. 2, 4 eller 10 � eller om domstolen finner uppenbart att talan �r ogrundad, f�r m�let alltid avg�ras utan huvudf�r� handling. F�r pr�vning som ej avser sj�lva saken fordras icke huvudf�rhandling. Har domstolen beslutat att m�l skall avg�ras utan huvudf�rhandling och �r det ej uppenbart att sak�gare eller f�retr�dare f�r allm�nt intresse redan slutf�rt sin talan, skall tillf�lle d�rtill l�mnas honom. 9 � Om ett beslut vid en f�rr�ttning som inte avslutats har �verklagats, kan fastighetsdomstolen f�reskriva att f�rr�ttningshandl�ggningen skall avbrytas helt eller till viss de l eller att handl�ggning som avbrutits skall fortg� oberoende av �verklagandet. S�dan f�reskrift tr�der i kraft genast och g�ller till dess annat f�rordnas. Om det p� grund av s�rskilda omst�ndigheter �r l�mpligt, f�r fastighets� domstolen f�rordna om f�rtida tilltr�de. H�rvid �ger 5 kap. 30 a � andra Q�rde styckena motsvarande till�mpning. Fastighetsdomstolen kan omedelbart f�rordna att beslut av fastighets� bildningsmyndigheten om f�rtida tilltr�de inte f�r utnyttjas f�rr�n fastig� hetsdomstolen har pr�vat �verklagandet. Lag (1989: 724). 10 � Fastighetsdomstolens avg�rande av saken sker genom utslag. Detta skall grundas p� vad som f�rekommit vid syn eller annan f�rhandling och vad handlingarna inneh�ller i �vrigt. Best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om avfattning av dom i tvistem�l och om meddelande av s�dan dom �ger motsvarande till�mpning p� utslag i fastighetsbildningsm�l. Skall i e tt m�l flera fr�gor avg�ras och kan de s�rskiljas, f�r utslag ges betr�ffande n�gon av fr�gorna, fast�n handl�ggningen av de �vriga ej ^ avslutats. 11 � N�r n�gon sak�gare har �verldagat, f�r fastighetsbildningsmyndig� hetens beslut eller �tg�rd �ndras endast om �vriga sak�gare och, n�r 2955 � </div> <div id="page43-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1212 �verklagandet r�r allm�nt intresse, l�nsstyrelsen eller en s�dan n som avses i 4 kap. 15 � andra stycket f�tt tillf�lle att yttra sig. �ndring fordel for en sak�gare f�r dock ske, �ven om han inte haft tillf�lle att sig. Vad som nu foreskrivits skall till�mpas ocks� n�r �verklagandet gjorts av en f�retr�dare for allm�nt intresse eller av fastighetsregisterm digheten. Om domstolen finner att �verklagandet b�r f�ranleda �ndring i avsluta� forr�ttning eller i fastighetsbildnings- eller fastighetsbest�mningsbeSluf-. som har �verklagats s�rskilt, f�r domstolen g�ra �ndring �ven i del son i inte har �verklagats, om det beh�vs for att uppenbar motstridighet eller oenhetlighet inte skall uppkomma i forr�ttningen eller beslutet. if Finner domstolen att betr�ffande forr�ttning f�religger s�dan omst� n� dighet som avses i 15 kap. 10 �, f�r domstolen besluta om beh�vlig �tg�rdf �ven om �verklagandet inte har avsett ifr�gavarande del av forr�ttning�nf Lag (1991:1652). 12 � Kan fastighetsdomstolen ej utan ol�genhet r�tta fel i f�rr�ttning; skall domstolen undanr�ja fastighetsbildningsmyndighetens beslut och �lg� g�rder i den omfattning de p�verkas av felet samt visa forr�ttningen �ter till myndigheten. Domstolen kan d�rvid meddela foreskrifter f�r vinnande av r�ttelse. Har efter forr�ttningens avslutande beslut om fastighetsbildning eller fastighetsbest�mning �verklagats och �terkallar den som s�kt �tg�rden sin ans�kan, skall forr�ttningen undanr�jas i den del som �terkallelsen avser, om �vriga som fort talan vid f�rr�ttningen eller domstolen och som sj�lva haft r�tt att p�kalla �tg�rden samtycker. I fall som anges i 10 kap. 8 � andra stycket och 11 kap. 2 � andra stycket fordras alltid samtycke av �vriga sak�gare. Lag (1989:724). ^ " i- 13 � Den som med st�d av 5 � tredje stycket eller 7 � kallats f�r att l�mna upplysningar har r�tt till ers�ttning f�r sin inst�llelse enligt s�rskild� best�mmelser. Sak�gare f�r ej �l�ggas att betala kostnad som foranledes h�rav. 14 �'^ Fastighetsdomstolen kan, efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till omst�ndigheterna, besluta att sak�gare som f�rlorar m�let skall ers� tta annan sak�gare dennes r�tteg�ngskostnad. I m�l om inl�seners�ttning skall dock sak�gare som avst�r mark eller s�rskild r�ttighet f� gottg�relse for sin kostnad oberoende av utg�ngen i m�let. Detsamma skall g�lla i m�l om ers�ttning f�r mark�verf�ring el �r|p. reglering av r�ttighet som avses i 5 kap. 10 a � andra stycket. F�rsta och andra styckena g�ller inte, om annat f�ljer av 18 kap. 6 eijet ' 8 � r�tteg�ngsbalken. Ogillas i m�l enligt andra stycket talan som har fullf�ljts av den som avst�r eller uppl�ter mark eller r�ttighet, till�mpasIS ; kap. 6 � plan- och bygglagen (1987:10). : Vinner sak�gare m�l mot f�retr�dare for allm�nt intresse, kan domsto� len tillerk�nna honom ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnad, om synnerliga I 2956 Senaste lydelse 1987; 124. � </div> <div id="page44-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> r'j f�religger. S�dan ers�ttning skall utges av statsverket eller, om endast SFS 1992:1212 kommunen f�retr�der det allm�nna intresset, av kommunen. Skall i a nnat fall �n som avses i 13 � kostnad f�r bevisning eller s�rskild �tg�rd enligt r�ttens beslut utg� av allm�nna medel, kan domstolen n�r det �r sk�ligt f�rordna att kostnaden skall stanna p� statsverket. Lag (1992:1212). 'nnin ^ 15 � Om en avslutad f�rr�ttning har �verklagats, skall fastighetsdomsto- len of� rdr�jligen och senast inom fyra dagar tillst�lla fasti ghetsregister- myndigheten en kopia av skrivelsen med � verklagande. ^ Sedan domstolens utslag eller slutliga beslut i fastighetsbildningsm�l ^ ^3: vunnit laga kraft, skall f�rr�ttningsakten och en kopia av utslaget eller ^1 beslutet s�ndas till fasti ghetsregistermyndigheten. Om f�rr�ttningen skall "fel forts�ttas, s�nds handlingarna i st�llet till fastighetsbildningsmyndigheten. Om avg�randet �verklagas i viss del och om det med anledning av domsto� lens avg�rande i �vrigt kan uppkomm a fr�ga om regis trering, skall hand- lingama s�ndas till fastighetsregistermyndigheten. Efter registreringsfr�- gans handl�ggning skall myndigheten omedelbart �terst�lla f�rr�ttningsak- fe:? ten. Lag (1989:724). fcfji] 16 � F�reskrifterna i detta kapitel betr�ffande sak�gare skall till�mpa s �ven p� annan enskild part. 17 kap. R�tteg�ngen i hovr�tt lOirJi 1 � Fastighetsdomstols utslag eller beslut f�r, om inte annat �r f�reskri- vet, �verklagas till hovr�tten. Skrivelsen med �verklagandet skall ges in till fastighetsdomstolen. I st�l let f�r den i 52 kap. I � r�tte g�ngsbalken f�re� skrivna tiden g�ller en tid av fy ra veckor. �verklagande f�r g�ras av sak�gare och annan enskild part samt av s�dan f�retr�dare f�r allm�nt intre sse som kunn at f�ra talan i fr�gan vid fastighetsdomstolen. Lag (1990:450). 2 � Fastighetsdomstolens beslut enligt 16 kap. 9 � andra stycket skall �verklagas s�rskilt. Fastighetsdomstolens beslut i en fr�ga som �verklagats dit enligt 15 kap. 2 � f�rsta stycket 24, 6 9, 3 � betr�ffande f�rtida tilltr�de eller 4 � f�r inte �verklagas. Lag (1989:724). 3 � I fr�g a om r�tteg�ngen i hovr�tten till�mpas 16 kap. 3, 7 och 9 13 ��, 14 � f�rsta, fj�rde och femte styckena, 15 � andra stycket samt 16 �. Dock skall 16 kap. 15 � andra stycke t inte till�mpas n�r hovr�tten �ter� f�rvisar m�l till fastighetsdomstolen. I m�l som avses i 16 kap. 14 � andra stycket skall den som har att betala ers�ttning f�r mark eller r�ttighet, om inte annat f�ljer av 1 8 kap. 6 elle r 8 � r�tteg�ngsbalken, alltid sj�lv b�ra sina kostnader samt kostnad som han orsakar motparten genom att sj�lv �verklaga. Ogillas i ett s�dant m�l talan som har fullf�ljts av den som avs t�r eller uppl�ter m ark eller r�ttig� het, till�mpas dock 15 kap. 6 � plan- och bygglagen (1987:10). I �vrigt skall best�mmelserna i 1 8 kap. r�tteg�ngsbalken till�mpas. 2957 � </div> <div id="page45-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1212 Bevis genom syn p� st�llet f�r upptagas i hovr�tten endast om syn sk�l f�religger. Lag (1992:1212). 18 kap. R�tteg�ngen i H�gsta domstolen 1 � Hovr�tts utslag eller beslut f�r, om inte annat �r f�reskrivet, �v gas till H�gsta domstolen. Skrivelsen med �ver ldagandet skall ges in t hovr�tten inom den i 56 kap. 1 � r�tteg�ngsbalken f�reskrivna tiden. �verklagande f�r g�ras av sak�gare och annan enskild part samt s�dan f�retr�dare f�r allm�nt intresse som kunnat �verklaga i fr�gan [. hovr�tten. Hovr�ttens beslut i en fr�ga en ligt 16 kap. 9 � a ndra stycket som har, �verklagats dit f�r inte �ver klagas. Hovr�ttens beslut i fr�ga om f�rtida! tilltr�de i annat fall �verklagas s�rskilt. Lag (1989:724). 2 � I fr�ga om r�tteg�ngen i H� gsta domstolen till�mpas 16 kap. 3, 7,'91 och 10 ��, 11 � andra och tredje styckena, 12 och 13 ��, 14 � f�rsta, jg�rdei och femte styckena, 15 � andra stycket samt 16 �. Dock skall 16 kap. 15 ;�:f andra stycket inte till�mpas n�r H�gsta domstolen �terf�rvisar m�l till' l�gre r�tt. I m�l som avses i 16 kap. 14 � andra stycket g�ller best�mmelserna i 17 kap. 3 � andra stycket. Bevis genom syn p� st�llet f�r upptagas i H� gsta domstolen endast om synnerliga sk�l f�religger. (Lag 1992:1212). Sjunde avdelningen 1.^'' Fastighetsregister 19 kap. j 1 � I fastighetsregistret redovisas s�som fastighet 1. enhet som �r redovisad s�so m fastighet i fastighetsregister n�r denna, lag tr�der i kraft, -Hi 2. fastighet som nybildas enligt denna lag, ' 3. enhet som skall registreras s�som fastighet enligt best�mmelse i annan f�rfattning. Vaije fastighet skall ha s�rskild beteckning. . r . 2 � Om fastighetsbildning och fastighetsbest�mning inf�res uppgift i fastighetsregistret. D�rvid registreras nybildad fastighet och g�res de �vri ga �ndringar i fastighetsregistret som �tg�rden ger anledning till. F�rsta stycket �ger motsv arande till�mpning n�r fast ighetsindelningen , �ndras eller dess beskaffenhet fastst�lles i annan ordnin g �n som a nges i denna lag. !,( 2958 3 � Uppgift om fastighetsbildning eller fastighetsbest�mning inf�rs sna� rast m�jligt sedan f�rr�ttningen avslutats och denna eller, om den har �verklagats, domstolens avg�rande vunnit laga kraft. � </div> <div id="page46-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Aven om f�rr�ttningen inte har avslutats skall uppgift om fastighetsbild- SFS 1992:1212 nings- eller fastighetsbest�mningsbeslut, som skulle ha �verklagats s�rskilt, inf�ras s� snart beslut et vunnit lag a kraft, om fas tighetsbildningsmyndig� heten beg�r det. �verklagas bes lut eller �tg�rd vid avslutad f�rr�ttning eller �verklagas fastighetsbildnings- eller fast ighetsbest�mningsbeslut s�rskilt, f�r uppgift med anledning av f�rr�ttningen eller beslutet inf�ras i fastighetsregistret i fr�ga om s�dan del som uppenbarligen inte ber�rs av �verklagandet. Motsvarande g� ller n� r domstols avg�rande i ett fastighetsbildningsm�l �verklagas. Lag (1989:724). 4 � Finnes uppgift i fastig hetsregister vara uppenbart orik tig, skall felet fer.) r�ttas, om det kan ske utan f�rf�ng f�r fastighets�gare eller r�ttighetshava- re. �r det uppenbart att f�rf�ng icke kan uppkomma, skall r�ttelse ske omedelbart. I annat fall sk all fastighets�gare eller r�ttighetshavare f� till� f�lle att yttra sig om han �r k�nd. Om det finnes vara uppenbart att en i registret redovisad fastig het �r obefintlig, f�r fastigheten utesluta s ur registre t med till�mpn ing av f�rsta fe;i stycket, �ven om redovisningen ej �r oriktig enligt g�llande f�reskrifter om fastighetsregister. 5 � Lider n�gon f�rlust till f�ljd av tekniskt fel i fastig hetsregister som f�res med anv�ndande av automatisk databehandling eller i anordning som hos inskrivningsmyndighet, fastighetsbildningsmyndighet eller fastig- hetsregistermyndighet �r ansluten till registr et, har han r�tt till ers�ttning av staten. Har den skadel idande medverkat till f�rlusten genom att utan sk�lig anledning underl�ta att vidtaga �tg�rd f�r bevarande av sin r�tt eller har han p� annat s�tt medverkat till f�rlusten genom eget v�llande, skall ers�ttningen efter vad som finnes sk�ligt neds�ttas eller helt bortfalla. R�ttelse av uppenbar oriktighet till f�ljd av tekniskt fel i fastighetsregis� ter som avses i f�rsta styck et f�r utan hinder av 4 � f�rsta stycket f�rsta punkten ske �ven om det kan medf�ra f�rf�ng f�r fastighets�gare eller r�ttighetshavare. Tillf�lle att yttra sig skall l�mnas, f�rutom fastighets�ga- re och r�ttighetshavare, myndighet som avse s i 18 kap. 5 � f�rsta stycket jordabalken. Kommer till f�ljd av beslut i �rende om r�ttelse enligt andra stycket f�rlust att tillskyn das �gare eller r�ttighetshavare, har han r�tt till ers�tt- ning av staten. Ers�ttning utg�r dock icke, om han med h�ns yn till fe lets beskaffenhet eller andra omst�ndigheter bort inse att fel f�rekommit. I fr �ga om ers�ttning som avses i denna paragraf �ger 18 kap. 5 och 7 �� jordabalken motsvarande till�mpning. (Inf�rd g. Lag 1973:99.) 6 � Fastighetsregistreringen ankommer p� fastighetsregistermyndighet. Om s�dan myndighet finns s�rskilda best�mmelser. (Beteckning enl. Lag 1973:99.) 2959 � </div> <div id="page47-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1212 �verg�ngsbest�mmelser 1. Denna lag'^ tr�der i kraft den 1 juli 1987. 2. Har beslut om undantag som avses i 3 kap. 2 � tredje stycket i �ldre lydelse, eller s�dant beslut om medgivande att f�reta �tg�rd i mot plan som avses i 3 kap. 2 � f�rsta och fj�rde styckena i deras aid lydelse, vunnit laga kraft efter utg�ngen av juni 1986, f�r fastighetsbild ske utan hinder av de nya best�mmelserna i 3 kap. 2 �. Om ans�kan^ ' fastighetsbildning inte g�rs inom tv� �r fr�n den dag d� beslutet ^; undantag eller medgivande vann laga kraft, upph�r dock beslutet att g�Oa.^ 1. Denna lag"'' tr�der i kraft den 1 januari 1988. , t 2. Att best�mmelserna i 12 kap. 2 � inte g�ller n�r �ldre gifterm�lsbalkeni �r till�mplig p� makamas f�rm�genhetsf�rh�llanden f�reskrivs i 181- lagen (1970; 989) om inf�rande av fastighetsbildningslagen. 3. Best�mmelsema i 12 kap. 2 � skall till�mpas i deras �ldre lydelse, ohi- s�dant avtal som avses i den lydelsen har tr�fiats f�re ikrafttr�dandet. .fV 1. Denna lag'^ tr�der i kraft den 1 januari 1990. 2. Best�mmelsema i 4 kap. 11 � fj�rde stycket, 5 kap. 30 b � och 33 a �! samt 7 kap. 13 � skall inte till�mpas betr�fiande f�rr�ttningar som har s�kts f�re ikrafttr�dandet. ' 3. Har fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut f�re ikrafttr� dandet, g�ller betr�fiande �verklagande av beslutet 15 kap. 2 � andra stycket, 3 � f�rsta stycket, 4 � och 6 � f�rsta stycket samt 16 kap. 1 � i' paragrafemas �ldre lydelse. Denna lag'^ tr�der i kraft den 1 juli 1990. �ldre f�reskrifter g�ller dock i fr�ga om tid f�r besv�r �ver beslut som meddelats f�re ikrafttr�dandet. Denna lag'' tr�der i kraft den 1 j anuari 1991. Har f�rr�ttningen s�kts f�re ikrafttr�dandet till�mpas 5 kap. 18 � i sin �ldre lydelse. 1. Denna lag'� tr�der i kraft den 1 januari 1993. " " 2. Har ans�kan om f�rr�ttning gjorts f�re ikrafttr�dandet, g�ller 5 kap;, 10, 12, 16 och 19 �� i sin �ldre lydelse. I s�dant fall skall 8 kap. 5 och 6 '�� fortfarande g�lla, medan 5 kap. 10 a, 10 b och 12 a �� inte skall till�mpas; Om en sak�gare beg�r det, skall dock 5 kap. 12 och 16 �� till�mpas i sin nya lydelse. 3. �verf�rs mark som enligt en f�re utg�ngen av �r 1978 fastst�lld och vid utg�ngen av juni 1987 g�llande stads- eller byggnadsplan var avseddi f�r enskilt bebyggande och h ar ans�kan om fastighetsreglering gjorts f�re utg�ngen av juni 1997, skall ers�ttningen enligt best�mmelsema i 5 ka p,/- " 1987:124. 1987:803. " 1989:724. "" 1990:450. " 1990:1101. 2960 "1992:1212. � </div> <div id="page48-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> om markens �gare beg�r det, best�mmas med h�nsyn till de planforh�llan- SFS 1992:1212 den som r�dde vid utg�ngen av juni 1987. F�rsta stycket skall till�mpas �ven i fr� ga om annan plan el ler best�m� melse som enligt 17 kap. 4 � f�rsta stycket plan- och bygglagen (1987:10) g�ller som detaljplan. 4. �verf�rs mark som enligt en vid utg�ngen av juni 1987 g�llande stads- eller byg gnadsplan var avsedd f�r annat �n enskilt bebyggande och har ans�kan om fastigh etsreglering gjorts f�re utg�ngen av juni 1991, skall ers�ttningen enligt best�mmelserna i 5 kap., om markens �gare beg�r det, best�mmas med h�nsyn till de planf�rh�llanden och de ers�ttningsprinci� per som g�llde vid utg�ngen av juni 1987. F�rsta stycket skall till�mpas �ven i fr �ga om annan plan eller bes t�m� melse som enligt 17 kap. 4 � f�rsta stycket plan- och bygglagen (1987:10) g�ller som detaljplan. 5. N�r ers�t tning enligt 5 kap. 10 a � andra stycket best�ms f�r mark inom stads- eller bygg nadsplan, skall h�nvisningen till 4 kap. expropria � tionslagen (1972:719) s�vitt g�ller 4 kap. 3 � andra stycket i den lagen g�lla det styckets lydelse vid utg�ngen av juni 1987. 6. Den �ldre lydelsen av 5 kap . 15 � g�ller fortfarande i fr �ga om r�nta f�r tid f�re ikrafttr�dandet. Har skyldighet att utge r�nta uppkommit f�re ikrafttr�dandet, g�ller �ldre best�mmelser �ven f�r tiden d�refter. 7. Har det �verklagade avg�randet meddelats f�re ikrafttr�dandet, skall 16 kap. 14 �, 17 kap. 3 � och 18 kap. 2 � i sin �ldre lydelse g�lla. P� regeringens v�gnar REIDUNN LAUR�N Michael Koch (Justitiedepartementet) � </div> </div>

SFS 1992:1212 Lag

Utkom fr�n trycket

oHi �ndring i fastighetsblldningslagen (1970:988);

den 21 december 1992
Omtryck

Utf�rdad den 3 december 1992.

,. f;

-C;' "

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om fastighetsbildningsl�gen:

(1970:988)^

dels att 8 kap. 5 och 6 �� skall upph�ra att g�lla,
dels att 4 kap. 34 �, 5 kap. 5, 10, 12 och 15-19 ��, 6 kap. 6 och 7 ��, 7

kap. 2 �, 15 kap. 2 �, 16 kap. 14 �, 17 kap. 3 � samt 18 kap. 2 � skall K�
f�ljande lydelse,

dels att det i lagen skall inf�ras sju nya paragrafer, 5 kap. 8 a, 10 a, 10 b,

12 a 12 c och 36 ��, samt n�rmast f�re 36 � en ny rubrik av f�ljande
lydelse.

Lagen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d�

denna lag tr�der i kraft.

F�rsta avdelningen

Inledande best�mmelser

1 kap.

1 � Fastighetsbildning �r en i enlig het med denna lag f�retagen �tg�rd'

genom vilken fastighetsindelningen �ndras eller servitut bildas, �ndrai
eller upph�ves.

Genom fastighetsbest�mning enligt denna lag avg�res fr�gor om beskaf�

fenheten av g�llande fastighetsindelning samt fr�gor r�rande best�ndeti

eller omf�nget av ledningsr�tt eller vissa se rvitut. Lag (1973:1146).

" i.7.

2 � �ver fastigheterna f�res fastighetsregister.

Fastighetsbildning och fastighetsbest�mning �r fullbordade, n�r uppgift?

om �tg�rden inf�rts i fastighetsregistret.

3 � Samfallighet enligt denna lag �r mark som h�r till flera fastighetw
gemensamt.

4 � Vad som i de nna lag s�gs om mark eller omr�de g�ller i till�mpliga
delar �ven betr�ffande fiske som ej ing�r i �gander�tten till vattenomr�det,
och ej utg�r servitut.

- y

5 � N�rmare f�reskrifter f�r till�mpningen av denna lag meddelas aV
regeringen eller av myndighet som regeringen best�mmer. Lag (1977:362).^

" V-

' '.-V

2914

' Prop. 1991/92; 127, bet. 1992/93: BoUl, rskr. 1992/93:36.

^ Lagen omtryckt 1971:1035.

�

Andra avdelningen

SFS 1992:1212

Fastighetsbildning i allm�nhet

2 kap. Grundl�ggande best�mmelser

1 � Fastighetsbildning sker s�som fastighetsreglering, om den avser om-

bildning av fastigheter, och s�som avstyckning, klyvning eller samman�
l�ggning, om den avser nybildning av fastighet.

2 � Fr�ga om fastighetsbildning pr�vas vid f�rr�ttning. F�rr�ttning
handl�gges av fastighetsbildningsmyndighet. Fastighetsbildningsfr�ga

upptages efter ans�kan, om ej annat �r f�reskrivet.

Flera fastighetsbildnings�tg�rder f�r han dl�ggas gemensamt vid en f�r�

r�ttning eller, om de b�ijat handl�ggas gemensamt, delas upp p� skilda
f�rr�ttningar.

Av 14 kap. f�ljer att fastighetsbest�mning i vissa fall ska ll f�retagas i

samband med fastighetsbildning.

3 � Fastighetsbildning, som inneb�r �ndring av fastighetsindelningen
och ber�r vattenomr�de, omfattar �ven fisket, om detta ing�r i �gander�t�

ten till omr�det. Med st�d av 3 kap. 8 � f�r dock annat best�mmas.

4 � Vad som efter fastighetsbildning �r tillbeh�r till fastighet framg�r av
jordabalken. Byggnad eller annan anl�ggning som enligt beslut vid fast ig�
hetsreglering skall rivas eller flyttas utg�r dock ej tillbeh�r till den fastighet
p� vilken den �r bel�gen.

5 � �r servi tut eller annan s�rskild r�ttighet som h�r till fastig het av

betydelse f�r fastigheten endast om viss mar k h�r till denna, f�ljer r�ttig�

heten marken vid �ndring i fastighetsindelningen. Vad som nu sagts g�ller
icke, om annat best�mmes vid fastighetsbildningen.

6 � Kostnaderna f�r genomf�rande av fastigh etsbildning betal as enligt

de best�mmelser som g�ller f�r den fastighetsbildnings�tg�rd om vilken �r
fr�ga. Kostnader som �r gemensamma f�r skilda �tg�rder f�rdelas p� dessa

efter vad som �r sk�ligt.

Avvisas ans�kan elle r inst�lle s f�rr�ttning, skall s�kanden betala upp-

komna kostnader, om icke s�r skilda omst�ndigheter f�ranleder att betal�

ningsskyldigheten f�rdelas mella n samtliga sak�gare eller vissa av dem.
Har f�rr�ttningen enligt 5 kap. 3 � fj�rde stycket p�kallats av l�nsstyrelsen,

^ skall s�dana kostnader betalas av staten.

�verenskommelse mellan sak�garna om f�rdelning av f�rr�ttningskost-

naderna p� annat s�tt �n som f�ljer av lagen ska ll g�ll a, om det icke �r
uppenbart att �verenskommelsen tillkommit i oti llb�rligt syfte.

Till f�rr�ttningskostnader h�nf�res taxeavgift, ers�ttning till sakkunnig

och s yssloman, utgift f�r hantlangning som ej ing�r i taxeav giften samt
ers�ttning f�r skada enligt 4 kap. 38 � tredje stycket. Lag (1987:124).

2915

�

SFS 1992:1212

3 kap. Villkor for fastighetsbildning

Allm�nna l�mplighets- och planvillkor

1 � Fastighetsbildning skall ske s�, att varje fastighet som nybildas ellcf

ombildas blir med h�nsyn till bel�genhet, omf�ng och �vriga f�ruts�ttning�
ar varaktigt l�mpad f�r sitt �ndam�l. H�rvid skall s�rskilt beaktas ^att
fastigheten f�r en l�mplig utformning och tillg�ng till beh�vliga v�ga^-

utanf�r sitt omr�de. Om fastigheten skall anv�ndas f�r bebyggelse skall

den vidare kunna f� godtagbara anordningar f�r vatten och avlopp.

Fastighetsbildning f�r inte �ga rum, om den fastighet, som skall nybildas

eller ombildas f�r nytt �ndam�l, inte kan antas f� varaktig anv�ndningf�f

sitt �ndam�l inom �versk�dlig tid. Fastighetsbildning f�r in te heller �ga
rum, om �ndam�let med h�nsyn till sin art och �vriga omst�ndigheter b�r

tillgodoses p� n�got annat s�tt �n genom fastighetsbildning. Lag
(1990:1101).

2 � Inom omr�de med detaljplan, fastighetsplan eller omr�desbest�m�
melser f�r fastighetsbildning inte ske i strid mot planen eller best�mmel�

serna. Om syftet med planen eller best�mmelserna inte motverkas, f�r

dock mindre avvikelser g�ras.

G�ller naturv�rdsf�reskrifter eller andra s�rskilda best�mmelser f�f

marks bebyggande eller anv�ndning �n som avses i f�rsta styeket, sk�lf

fastighetsbildning ske s�, att syftet med best�mmelserna inte motverkas.

F�r p� grund av s�rskilt medgivande byggnad uppf�ras eller annan d�rmed

j�mf�rlig �tg�rd f�retagas i strid mot s�dan best�mmelse, utg�r vad nu har

sagts ej hinder mot fastighetsbildning som beh�vs f�r att medgivandet

skall kunna utnyttjas.

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r l�nsstyrelsen eller efter dess f�rordnande

kommunal myndighet p� beg�ran av fastighetsbildningsmyndigheten
medge undantag fr�n best�mmelser som avses i andra stycket.

En kommunal myndighets beslut i fr�ga som avses i tredje stycket f�r

�verklagas genom besv�r hos l�nsstyrelsen.

L�nsstyrelsens beslut i fr�ga som avses i tredje stycket f�r �ve rklagas

genom besv�r hos regeringen. Lag (1987:124).

3 � Inom omr�de som inte omfattas av detaljplan, f�r fastighetsbildning

inte ske, om �tg�rden skulle f�rsv�ra omr�dets �ndam�lsenliga anv�nd-'
ning, f�ranleda ol�mplig bebyggelse eller motverka l�mplig planl�ggning'
av omr�det. Lag (1987:124).

4 � F�ruts�tter fastighetsbildning att ny utfart till allm�n v�g anordniis
eller befintlig utfart tages i anspr�k, f�r fastighetsbildningen ej utan syij--

nerliga sk�l �ga rum, om v�sentlig ol�genhet d�rigenom skulle uppkomnja;
f�r trafiken p� v�gen.

S�rskilda best�mmelser betr�ffande jordbruk, skogsbruk och fiske
5 � En jordbruksfastighet skall f�r att anses l�mpad f�r sitt �ndam�rlia;;
s�dan storlek, sammans�ttning och utformning att den medger att �ct

f�retag som skall bedriv as p� fastigheten blir ekonomiskt godtagbart, Vidl'
bed�mningen av om f�retaget blir ekonomiskt godtagbart skall h�nsyn fas'

�

till regionalpolitiska intressen och till betyd elsen av att v�rden av natur-

SFS 1992:1212

och kulturmilj�n fr�mjas.

F�rsta stycket g�ller �ven i fr�ga om en skogsbruksfastighet. Lag

(1990:1101).

6 � Fastighetsbildning som ber�r jordb ruksfastighet f�r �ga rum enda st

om �tg�rden �r till �verv�gande nytta for jordbruksn�ringen.

�syftas med fastighetsbildningen att nybilda eller f�rb�ttra fastighet

som �r avsedd for annat �ndam �l �n jordbruk, f�r �tg�r den dock ske om
den icke medf�r ol�genhet av n�gon betydelse f�r jordbruksn�ringen.

7 � Mark som �r avsedd f�r skog sbruk f�r ej indelas p� s�dant s�tt att

m�jligheten att ekonomiskt utnyttja skogen underg�r f�rs�mring av n�gon
betydelse.

8 � Fiske f�r ej uppde las genom fastighetsbildning p� s�tt som medf�r

ol�genhet av n�gon betydelse f�r fiskev� rden. Uppdelni ng f�r dock ske,

om den �r n�dv�ndig for att m�jligg�ra en eljest angel�gen �ndring i
fastighetsindelningen och icke medf�r avsev�rd ol�genhet for fiskev�rden.

Ing�r fiske i �gander�tten till vattenomr�de o ch for eligger enligt f�rsta

stycket hinder mo t fastighetsbildnings�tg�rd betr�ffande omr�det, f�r be �
st�mmas att fasti ghetsbildningen icke skall omfatta fisket, om fastighets�

bildningen �r av synnerlig vikt for en l�mplig fastighetsindelning eller i

�vrigt av betyd ande allm�nt intresse. �ven om fastigh etsbildningen ej �r

av den betyd else som nu angivits, f�r s�dan best�mmelse meddelas, om

vattenomr�det �r gemensamt f�r flera fastigheter.

i tefc Undantagsbest�mmelser

p g Fastighetsbildning f�r �ga rum, �ven om fastighet som nybildas eller
ombildas icke blir var aktigt l�mpad for sitt �ndam�l, s�vida fa stighetsin�
delningen f�rb�ttras och en mer �ndam�lsenlig indelning icke motverkas.

itTa'i!?

10 � Om fasti ghetsbildning �r till �verv�g ande nytta fr�n allm�n syn�

punkt, f�r �tg�rden �ga rum �ven om den strider mot vad som ovan

f�reskrivits till skydd for jordbruksn�ringen eller skogsbruket.

Fastighetsbildning �ver kommungr�ns

11 � Fastighetsbildning som medf�r �ndrin g av gr�ns f�r kommun f�r

ske end ast om �tg�rden �r av v�sentlig betydelse for en �ndam�lsenlig
fastighetsindelning eller om den kommunala indelningen blir l�mpligare.

jEiJ'i ' Till fastighetsbildning som avses i f�rsta stycket skall inh�mtas regering-

ens ell er l�ns styrelsens medgiva nde, om fastighetsbildningsmyndigheten
finner gr�ns�ndringen kunna medf�r a ol�mplig indelning i f�rval tnings�
omr�den. Medgivande skall alltid inh�mtas, om kommun eller f�rsamling

beg�r det eller �tg�rden inneb�r att hel fastighet �verf�res till annan

domkrets f�r allm�n underr�tt.

�r fast ighetsbildning beroende av medgivande enligt andra stycket, skall

j � fastighetsbildningsmyndigheten anm�la f�rh �llandet till l�nsstyrelsen. Lag

(1977:362).

2917

�

SFS 1992:1212

4 kap. Fastighetsbildningsf�rr�ttning

Fastighetsbildnwgsmyndigheten

1 � Vid fastighetsbildningsfbrr�ttning best�r fastighetsbildningsmyndlg-"

heten av en f�rr�ttningslantm�tare. Dessutom skall tv� gode m�n ing� 1
myndigheten n�r forr�ttningslantm�taren finner att det beh�vs eller n� f

sak�gare beg�r det och osk�ligt dr�jsm�l ej f�ranledes d�rav. I utf�randet
av tekniska g�rom�l skall gode m�n aldrig deltaga.

Har forr�ttningen betydande omfattning, f�r antalet gode m�n �kas, om

det kan p�skynda handl�ggningen. Flera �n tv� gode m�n f�r dock icke

samtidigt deltaga i handl�ggningen av s amma fr�ga.

Best�mmes att gode m�n skall medverka, rubbas icke d�rigenom vad

som redan beslutats eller verkst�llts under forr�ttningen.

2 � Gode m�n utses genom val av kommunfullm�ktige.

God man skall inom kommunen vara valbar till n�mndeman i tingsr�tt.

God man skall ha erfarenhet i fr�ga om t�tortsforh�llanden eller vara
kunnig i jordbruks- eller skogsbruksfr�gor.

God man utses for tre �r. Upph�r god man att vara valbar, �r uppdraget

forfallet.

R�tteg�ngsbalkens best�mmelser om skyldighet att mottaga uppdrag

som n�mndeman och att kvarst� i uppdraget samt att efter avg�ng fortfa�

rande tj�nstg�ra �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om god ma n.

L�nsstyrelsen best�mmer antalet gode m �n. Lag (1990:1101).

3 � Skall gode m�n medverka, �ligger det forr�ttningslantm�taren att

kalla dem till forr�ttningen. Till tj�nstg�ring b�r f�retr�desvis kallas gode

m�n med beh�vlig ortsk�nnedom och sakkunskap.

�r god man av j�v hindrad att tj�nstg�ra eller uteblir han fr�n samman�

tr�de och kan annan god m an ej ut an tidsutdr�kt infinna sig, f�r forr�tt�

ningslantm�taren till tj�nstg�ring som god m an kalla n�gon som �r valbar

till s�dan befattning. Lag (1975:1138).

4 � Vad som foreskrivits i 4 kap. 12 � r�tteg�ngsbalken om hinder f�r
dem som �r varandra n�rst�ende att tj�nstg�ra samtidigt som domare �ger

motsvarande till�mpning betr�fiande forr�ttningsm�n.

5 � Mot forr�ttningsm�n g�ller samma j�v som mot domare.

6 � Vill sak�gare anf�ra j�v mot forr�ttningsm�n, skall han framst�lla

inv�ndning d�rom f�rsta g�ngen han f�r talan i �rendet sedan han ficK
k�nnedom om att f�rr�ttningsmannen tj�nstg�r och att j�vsanledning^
f�religger. Underl�ter han det, �r hans r�tt att anf�ra j�v f�rfallen.

Sedan fr�ga om j�v mot f�rr�ttningsman uppkommit, f�r han endast

vidtaga �tg�rd som icke utan synnerlig ol�genhet kan uppskjutas och spri,

ej innefattar avg�rande av en f�r f�rr�ttningen betydelsefull fr�ga. S�dan,
�tg�rd f�r vidtagas av f�rr�ttningslantm�taren, �ven om han f�rklafa|s;,

j�vig.

Den omst�ndigheten att f�rr�ttningsman finnes vara j�vig p�verkafjcj/

giltigheten av beslut eller �tg�rd som tillkommit innan fr�gan om jaf

2918

uppkom. Lag (1971:649).

�

7 � F�rr�ttning skall handl�ggas av fastighetsbildningsmyndigheten i

SFS 1992:1212

den ort d�r marken �r bel�g en. Ligger marken under flera f astighetsbild�

ningsmyndigheter, handl�gges f�rr�ttningen av endera myndigheten.

F�rr�ttningens inledande och grunderna f�r handl�ggningen

8 � Ans�kan om fastighetsbildning g�rs skriftl igen hos fastighetsbild�

ningsmyndighet i l�net elle r hos �verlantm�tarmyndigheten. Muntlig an�

s�kan som g �rs vid f�rr�ttningssammantr�de skall dock godta s, om den

v�ckta fr�gan l�mpligen kan pr�vas vid samma f�rr�ttning.

S�kanden skall ange den �tg�rd som han �nskar genomf�rd samt uppge

den eller de fas tigheter f�r vilka han f�r talan. I den m�n det kan anses

sk�ligt att s�kanden skaffar uppgifter d�rom eller s�dana �nd� �r tillg�ngli�

ga f�r honom, skall han o cks� ange de andra fastigheter som saken ang�r
�vensom namn och po stadress betr�ffande fastighets�garna samt de inne�

havare av servitut, nyttjander�tt eller r�tt till elektrisk kraft som kan

ber�ras av �tg�rden.

Ans�kningshandling skall vara ege nh�ndigt undertecknad av s�kand en

eller hans ombud.

Till ans�kningshandling skall s�kanden i huvudskrift eller styrkt avskrift

foga de skr iftliga handlingar som han inneha r och som �r av bety delse i

saken. Lag (1989:724).

9 � Uppfyller ans�kan ej f�reskrifterna i 8 � el ler �r den i �vri gt ofull �
st�ndig, kan fastighetsbildningsmyndigheten f�rel�gga s�kanden att av-

hj�lpa bristen.

10 � Efterkommes ej f�rel�ggand e att avhj�lpa brist i ans�kan och �r

bristen s� v�sentlig att ans�kningen icke kan ligga till grun d f�r f�rr�tt�

ning, f�r ans�kningen avvisas.

F�religger hinder mot att upptag a den v�ckta fr�gan till pr�vning, skall

ans�kningen avvisas.

Fr�ga om avvisande av ans�kan skall skyndsamt utredas och avg�ras.

10 a � Om ans�kan har gjorts om fastighetsbildning f�r bebyggelse eller

annat �ndam�l som kr�ver medgivande enligt naturv�rdslagen

(1964:822), f� r fastighetsbildningsmyndigheten efter samtycke av s�ka n�

den beg�ra s�dant medgivande. Lag (1989:724).

11 � I den utstr� ckning som �r p�kal lad med h�ns yn till fasti ghetsbild�

ningens art och f�rh�llandena i �vr igt skall fastighetsbildningsmyndighe�

ten utreda vilka som i egenskap av �gare till fastighet eller p� annan grund
�r sak�gare. Den som har lagfart p� fastigheten anses som �gare, om det ej

visas att fastigheten tillh�r annan.

�garen till en fastighet som ber� rs av f�rr�ttningen skall p� be g�ran av

fastighetsbildningsmyndigheten uppge f�r honom k�nda innehavare av

servitut, nyttjander�tt och r�tt till elektrisk kraft. Underl�ter han det utan
giltigt sk� l, skall han ers�tta den skada som d�rigenom uppkommer f�r

^ r�ttighetshavaren.

'0-" Om det �r ovisst vilken av flera som �ger en fastighet eller som innehar

en r�ttighet, behandlas samtliga som sak�gare. Har en fastighet bytt �gare

2919

�

SFS 1992:1212

genom ett f�rv�rv som inte �r fullbordat, �r b�de �verl�taren och forv�

ren sak�gare.

Om en forr�ttning ang�r samf�lld mark som f�rvaltas av en sa mf�lli ^ ;

hetsforening, �r f�reningen sak�gare i st�llet f�r del�garna. Lag '

(1989:724).

12 � Om forr�ttningen r�r en fastighet som �gs av ett uppl�st bolag ell�f
en annan uppl�st sammanslutning, f�r r�tten forordna god man som avs�s:

i 11 kap . for�ldrabalken att f�retr�da sammanslutningen vid fo rr�ttning-'

en.

Om god man enligt f�rsta stycket eller annan god man enligt 11 kap. 3 �

for�ldrabalken beh�ver forordnas, skall fastighetsbildningsmyndighet�ri
anm�la detta hos r�tten. Lag (1989:724).

13 � F�rr�ttningslantm�tare och god man f�r ej vara ombud for ellef

bitr�de �t sak�gare vid den fastighetsbildningsmyndighet som han tillh�r.^
Ej heller f�r den vara ombud eller bitr�de som tagit befattning med saken i

sin tj�nst eller s�som ombud f�r eller bitr�de �t sak�gare med motst�ende

intresse. Detsamma g�ller betr�ff ande den som st�r i s�dant fo rh�llande
till forr�ttningsman som avses i 4 kap. 12 � r�tteg�ngsbalken.

I �vrigt g�ller 12 kap. r�tteg�ngsbalken i till�mpliga delar. L�g'

(1971:649).

14 � Vid f�rr�ttning skall fastighetsbildningsmyndigheten h�lla sam�

mantr�de med sak�garna.

Sammantr�de beh�vs ej, om stri diga intressen mell an sak�gare ej f�re�

kommer i �rendet och hinder mot den s�kta fastighetsbildningen ej forelig�

ger. Om ans�kan skall avvisas eller det �r uppenbart att fastighetsbildning�

en icke kan till�tas, �r sammantr�de ej heller beh�vligt.

Vid sammantr�de skall fastighetsbildningsmyndigheten redog�ra for an�

s�kningen samt klarg�ra inneb�rden av vidtag na och planerade �tg�rder.'
Sak�gare och annan, som enlig t s�rskild foreskrift skal l underr�ttas oin
sammantr�det, skall f� tillf�lle att yttra sig och f�rebringa utredning i
fr�gor som behandlas vid sammantr�det.

' *

Sammantr�de h�lles d�r den mark �r be l�gen som fastighetsbildningen'

avser, om det ej utan ol�genhet kan h�llas p� annat st�lle.

15 � Finns det anledning antaga att forr�ttning kan handl�ggas helt utan

sammantr�de, skall ans�kningshandlingen delges sak�gare, som ej bitr�tt^
ans�kningen, och tillf�lle l�mnas honom att yttra sig �ver denna ino rn'

utsatt tid. Detta g�ller inte den som �r sak�gare endast d�rf�r att han haf'

del i samf�llighet, om underr�ttelse enligt 6 kap. 7 � har l�mnats.

Handl�ggs en f�rr�ttning utan sammantr�de, skall den eller de kommu^^

nala n�mnder som fullg�r uppgifter inom plan- och byg gnadsv�sendet
underr�ttas om f�rr�ttningen innan den avslutas. Lag (1991:1652).

16 � Protokoll f�res f�r vaije f�rr�ttning s�rskilt.

Protokollet samt �vriga handlingar som ingivits eller uppr�ttats vidf-

f�rr�ttningen sammanf�res till en akt.

' ' "

2920

c."

�

17 � S�som fastighetsbildningsmyndighetens beslut g�lle r, om f�rr�tt-

SFS 1992:1212

ningsm�nnen har olika men ing, vad tv� av dem s�ge r. Har vaije fbrr�tt-
ningsman sin mening, g�ller forr�ttningslantm�tarens mening. I fr� ga om
pengar eller annat som ut g�r viss m�ngd skall dock den mening g�lla som

avser den n�st st�rsta m�ngden.

I beslut skall anges de sk�l p� vilka a vg�randet grundas s�vida motive�

ring av bes lutet inte kan anses �ver fl�dig. Beslut, som meddelats i sam�
band med f�rr�ttningens avslutande eller inst�llande, och beslut, som f�r

�verklagas s�rsk ilt, skall dessutom inneh�lla anvisning om hur beslutet

kan �verklagas.

Meddelas beslut vid sammantr�de, skall det uppl�sas for de n�rvarande.

Om i annan ordning meddelas beslut om forr�ttningens inst�llande eller,

utan samband med forr�ttningens avslutande, beslut som f�r �v erklagas
s�rskilt, skall sak�gare och annan som f� r �verklaga underr�ttas om beslu�

tet utan dr�jsm�l. Underr�ttelsen l�mnas genom skriftligt meddelande
eller i s �dan s�rskild ordning som beslutats enligt 20 � andra stycket. Lag
(1989:724).

Kallelse och delgivning

18 � Till f�rsta sammantr�det under forr�ttnin gen skall samtliga k�nda

sak�gare kallas. Kallelse beh�vs dock ej, om det kan antagas att sak�garen
�nd� infinner sig. Om det foreligger anledning antaga att ok�nda sak�gare

finns, utf�rdas kallelse �ven p� dessa.

Kallelse enligt f�rsta styc ket beh�v er inte utf�rdas till den som �r sak�

�gare endast d�rf�r att han har del i samfallighet, om underr�ttelse enligt 6

kap. 7 � har l�mnats. Har sak�garen framst�llt yrkande, g�ller f�rsta styc�
ket.

Kallelse skall i god tid f�re sammantr�det delges sak�garna. Lag

(1989:724).

19 � Best�mmelserna i 18 � g �ller �ven d� nytt sammantr�de uts�ttes.

Kallelse p� ok�nda sak�gare beh�vs dock ej, om de ka llats tidigare under

f�rr�ttningen.

Om vid sammantr�de tillk�nnagivits tid och plats f�r n�sta sammantr�-

de, beh�ver ej kallelse delges den som kallats i f�reskriven ordning till det

sammantr�de d� tillk�nnagivandet skett.

20 � Delgivning skall ske enli gt allm�nna best�mmelser ang�ende del-

givning, om ej annat f�reskrivits i denna lag.

Vid sam mantr�de f�r fastig hetsbildningsmyndigheten efter sak�garnas

h�rande best�m ma s�rski ld ordning f�r delgiv ning. N�r sak�gare f�rsta

g�ngen ka llas till sammantr�de, skall delg ivning av kallelsen dock alltid

^ ske enligt f�rsta stycket.

21 � Vistas �gare av fastig het eller st�llf�retr�dare f�r denne stad igva-

f/' rande utom riket och kan delgivning ej ske h�r i riket med k�nt ombud, f�r

handlingen l�mnas till den som f�rvaltar eller brukar fastigheten.

Den till vilken handlingen l�mnats �r skyldig att snarast s�nda handling-

vidare till den s�kte, om det kan ske. Han skall erinras d�rom, n�r

handlingen l�mnas till honom. �r den s�ktes uppeh�llsort k�nd, skall

2921

�

SFS 1992:1212

fastighetsbildningsmyndigheten d�rj�mte med posten s�nda honom med�
delande om delgivningen.

Delgivningen anses ha skett, n�r handlingen l�mnats enligt f�rsta styc�

ket.

22 � Vad som f�reslcrivits om delgivning med del�gare i samfallighet

�ger motsvarande till�mpning vid delgivning med del�gare i fastighet, som

innehas under sam�gander�tt av flera �n tio, och med innehavare av

servitut som g�ller till f�rm�n f�r flera �n tio fastigheter med skilda �gare.
Lag (1971:1035).

23 � Har sak�gare ej i f�reskriven ordning kallats till sammantr�de, skall
nytt sammantr�de uts�ttas, s�vida icke sak�garen �nd� infunnit sig eller
medger att f�rr�ttningen likv�l slutf�res. Utan hinder av vad s�lunda

f�reskrivits f�r s�dan f�rr�ttnings�tg�rd vidtagas som ej i n�mnv�rd m�n

inverkar p� sak�garens r�tt.

24 � Fastighetsbildningsmyndigheten skall underr�tta en s�dan n�mnd
som avses i 15 � andra stycket om tid och plats f�r sammantr�de. Lag
(1991:1652).

F�rr�ttningens forts�ttande och slutf�rande

25 � Fastighetsbildningsmyndigheten skall utreda f�ruts�ttningarna f�r
fastighetsbildningen. F�religger ej hinder mot denna, skall myndigheten

utarbeta den fastighetsbildningsplan samt ombes�rja de g�rom�l av tek�
nisk art och de v�rderingar som beh�vs f�r �tg�rdens genomf�rande.
D�rvid b�r r�dpl�gning med sak�garna ske. Vid behov skall samr�d ske
med de myndigheter som ber�res av �tg�rden.

Sedan de s�lunda f�reskrivna �tg�rderna utf�rts, skall myndigheten

meddela beslut om fastighetsbildningen (fastighetsbildningsbeslut). Detta
beslut skall ange hur fastighetsindelningen �ndras och vilka servituts�tg�r-
der som vidtages. I �vrigt skall beslutet inneh�lla uttalanden i fr�gor som
har ett omedelbart samband med fastighetsbildningen. S�rskilda best�m�

melser om vad beslutet i vissa fall skall inneh�lla meddelas i 5, 8 och 1 2
kap.

Om det �r l�mpligt, f�r fastighetsbildningsbeslutet meddelas utan h inder

av att tekniska g�rom�l och v�rderingar ej utf�rts. Under samma f�ruts�tt�
ning f�r olika fr�gor som h�r till beslutet upptagas f�r sig och avg�ras

genom s�rskilda beslut. Vad som f�reskrives om fastighetsbildningsbeslut
g�ller �ven s�dant avg�rande. Lag (198 7:124).

25 a � Om en s�dan n�mnd som avses i 15 � and ra stycket vid samr�d
enligt 4 kap. 25 � anser att till�tligheten enligt 3 kap. 3 � av fastighetsbild�

ning f�r ny eller befintlig bebyggelse kan s�ttas i fr�ga och om det fr�n

andra synpunkter finns f�ruts�ttningar f�r att genomf�ra fastighetsbild�

ningen, skall fastighetsbildningsmyndigheten h�nskjuta �rendet till n�mn�
den f�r pr�vning. Finner n�mnden att 3 kap. 3 � inte utg�r hinder mot
fastighetsbildningen, skall n�mnden l�mna medgivande till denna.

Beslut d�r n�mnden v�grat medgivande till fastighetsbildningen eller

2922

�

gjort s�dant medgivande beroende av villkor f�r �verldagas hos l�nsstyrel-

SFS 1992:1212

sen. L�nsstyrelsens beslut f�r �verklagas hos regeringen.

S�dana beslut av n�mnden elle r h�g re instans varigenom medgivande

till fastighetsbildningen v�grats eller gjorts beroende av villkor �r bindan�

de f or fastigh etsbildningsmyndigheten. Lag (1991:1652).

26 � Om det med h�nsyn till forr�ttningens omfattning eller annan

s�rskild omst�ndighet �r l�mpligt att fr�gan om fa stighetsbildningens till-
l�tlighet avg�res p� forhand och hinder icke m�ter mot fastighetsbildning�

en, f�r tillst�nd till denna l�mnas genom s�rskilt beslut (tillst�ndsbeslut).

Fordras s�rskilt medg ivande till fastighetsbildningen enligt 3 kap. 11 �,

f�r tillst�ndsbeslut meddelas utan hinder av att �tg�rdens inverkan p�
indelningen i f�rvaltn ingsomr�den �nnu ej pr�vats. L�mnas ic ke medgi�

vande, forfaller tillst�ndsbeslutet.

27 � Gr�ns som tillkommer genom fastighe tsbildningen skal l utstakas
och utm�rkas i beh �vlig omfattning. Str�ckningen av utstak ad gr�ns skall
�verensst�mma med fas tighetsbildningsbeslutet. Utstakning som endast i
mindre m�n avviker fr�n beslute t f�r dock l�gg as till grun d for utm�rk-
ningen, om r�ttelse av utstakningen skulle medf�ra kostnad som icke st�r i
sk�ligt f�rh�llande till den betydelse det kan ha f�r sak�gare att fastighets�
bildningen genomf�res i full �verensst�mmelse med beslutet.

Om d et �r l�mpligt, f�r utm�rkning av gr�ns verkst�llas efter f�rr�tt�

ningens avslutande. Ang�ende s�dan �tg�rd skall s ak�garna underr�ttas i

god tid. Underr�ttelsen l�mnas genom skriftligt meddelande eller i s�dan
s�rskild ordning som beslutats enligt 20 � andra stycket.

28 � Karta skall uppr�ttas vid f�rr�ttning en. Kan fastig hetsbildningen

genomf�ras och f�rr�ttningsr esultatet �sk�dligg�ras utan karta, beh�ver
s�dan doc k ej uppr�ttas. Kartan skall g�r as s� nogg rann som �ndam�let

kr�ver.

Beskrivning �ver de �ndringar i fastighetsindelningen och andra f�rh�l�

landen som �stadkommes genom fastighetsbildningen skall uppr�ttas, om
ej resultatet av f�rr�ttningen �nd� framg�r med tillr�cklig noggrannhet av

f�rr�ttningshandlingama. I beskrivningen skall den nya indelningen anges

i enlighet med gr�nsutstakningen eller, i den m�n utstakning icke skall ske,
i �verensst�mmelse med fastighetsbildningsbeslutet.

29 � Sedan f�rekommande ers�ttningsfr�gor avgjorts och alla till f�rr�tt�

ningen h�rande g�rom�l utf�rts, skall fastighetsbildningsmyndigheten f�r�
klara f�rr�ttningen avslutad (avslutningsbeslut).

Avslutningsbeslut skall medd elas p� sammantr�de eller p � tid och pla ts

som myndigheten tillk�nnagivit f�r sak�garna och annan som f� r �verkla�
ga beslutet. S�dant tillk�nnagivande skall l�mna s vid sammantr�de eller

ocks� genom skriftligt meddelande eller i s�dan s�rskild ordning som

"Ji- beslutats enligt 20 � andra stycket. Lag (1989:724).

� Sedan f�rr�ttningen avslutats skall fastighetsbildningsmyndigheten

under den tid �verldagande f�r ske h�lla tillg �ngliga de handlingar eller

' andra uppgifter som fordras f�r att sak�garna ska ll kunna inh�mta full-

2923

�

SFS 1992:1212

st�ndig k�nnedom om f�rr�ttningsresultatet. N�r sak�gare beg�r det och
det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till f�rr�ttningens art och omfattning samt
�vriga f�rh�llanden skall myndigheten under den tid �verklagande f�r ske
i beh�vlig utstr�ckning tillhandah�lla handlingar f�r granskning p� f�rr�tt�
ningsst�llet eller l�mplig plats i n�rheten. Vad som nu f�reskrivits g�ller

ocks� n�r beslut meddelas under f�rr�ttningen och detta skall �verklagas
s�rskilt.

N�r fastighetsbildningsbeslut meddelats, skall myndigheten p� sa k�ga�

res beg�ran snarast visa de nya gr�nsstr�ckningama p� marken, om det ej

�r uppenbart att visningen skulle vara utan betydelse f�r sak�garen. Lag
(1989: 724).

31 � Om hinder mot fastighetsbildningen f�religger, skall fastighetsbild�

ningsmyndigheten s� snart som m�jligt avbryta f�rr�ttningen och meddela
beslut om dess inst�llande. Kan hindret undanr�jas genom att s�kanden

j�mkar sin talan, skall han f� tillf�lle att g�ra det.

32 � Vill s�kanden hos fastighetsbildningsmyndigheten �terkalla sin an�
s�kan, skall han g�ra det skriftligen eller ocks� muntligen vid sammantr�

de. Har annan sak�gare ej f�rt talan vid f�rr�ttningen n�r �terkallelsen

sker, skall f�rr�ttningen genast inst�llas. I annat fall skall sak�gare som f�rt

talan vid f�rr�ttningen och som sj�lv kunnat ans�ka om �tg�rden under�
r�ttas om �terkallelsen. Om ej s�dan sak�gare beg�r att f�rr�ttningen

forts�ttes, skall den inst�llas. Underr�ttas sak�garna om �terkallelsen vid
sammantr�de, skall beg�ran framst�llas vid sammantr�det. I annat fall
skall beg�ran framst�llas inom tid som myndigheten f�reskriver.

�terkallelse hos fastighetsbildningsmyndigheten f�r ej i n�got fall ske

sedan f�rr�ttningen avslutats.

Uteblir s�kanden fr�n det f�rsta f�rr�ttningssammantr�de till vilket han

kallats, skall ans�kningen anses �terkallad, om icke s�kanden anm�lt laga

f�rfall eller det �r uppenbart att han vidh�ller ans�kningen.

Betr�fiande avstyckning och klyvning g�ller denna paragraf endast i den

m�n ej annat f�ljer av 10 kap. 8 � eller 11 kap. 2 �.

33 � Hur f�rr�ttningskostnadema skall f�rdelas beslutas senast n�r f�r�

r�ttningen avslutas eller inst�lles.

S�rskilda best�mmelser
34 � F�r utredning av fr�ga, vars bed�mande kr�ver s�rskild fackkun�
skap, f�r fastighetsbildningsmyndigheten f�rordna l�mplig person som

sakkunnig. Den som st�r i s�dant f�rh�llande till saken eller n�gon sak�ga�

re att det �r �gnat att rubba f�rtroendet till hans opartiskhet i �rendet f�r
inte anlitas. Den sakkunnige skall n� rvara vid sammantr�de, om det kan
antas vara av betydelse f�r utredningen.

Ers�ttning till sakkunnig best�mmes av myndigheten. Anlitas befatt�

ningshavare i allm�n tj�nst som saklcunnig, utg�r ers�ttning endast n� r

s�rskild f�reskrift �r meddelad. Lag (1992:1212).

35 � Fastighetsbildningsmyndigheten f�r ej som tolk anlita den betr�f-

2924

�

fande vilken s�dan omst�ndighet f�religger att hans tillf�rlitlighet kan

SFS 1992:1212

anses f�rringad.

Tolk har r�tt att av allm�nna medel f� sk�ligt arvode samt ers�ttning f�r

kostnad och tidsspillan. Vad som nu sagts g�ller dock ej den som anlitas i

tj�nsten. Lag (1971:649).

36 � Angel�genhet som �r gemensam f�r sak�garna och har samband

med f�rr�ttningen skall ombes�ijas av en eller flera sysslom�n, om flerta�

let av de vid sammantr�de n�rvarande sak�garna beslutar det eller om
fastighetsbildningsmyndigheten finner att syssloman beh�vs.

Syssloman utses genom val av sak�garna. Har flera sysslom�n utsetts,

skall d e gemensamt ha hand om uppdraget, om ej annat best�mts. Kan
sysslom�nnen ej enas g�ller den mening som f�rr�ttningslantm�taren bi�
tr�der.

Syssloman kan skiljas fr�n sitt uppdrag, om flertalet av de vid samman�

tr�de n�rvarande sak�garna kommer �verens om det och fastighetsbild�

ningsmyndigheten icke finner �tg�rden obefogad. Har syssloman f�tt i
uppdrag att ombes�rja arbete som avses i 9 kap. och utf�r han icke
uppdraget tillfredsst�llande, f�r fastighetsbildningsmyndigheten skilja

sysslomannen fr�n uppdraget och f�rordna annan i hans st�lle. Innan det
sker, b�r sak�garna f� tillf�lle att yttra sig.

�nskar syssloman ers�ttning, skall han beg�ra s�dan innan f�rr�ttning�

en avslutas eller inst�lles. Kan �verenskommelse ej uppn�s, best�mmes
ers�ttningen av myndigheten.

37 � Sak�garna skall tillhandah�lla f�r f�rr�ttningen beh�vlig och l�mp�

lig hantlangning, om s�dan ej enligt s�rskilda best�mmelser skall utf�ras
genom det allm�nnas f�rsorg. Hantlangningen f�rdelas mellan sak�garna

efter vad som �r sk�ligt.

F�rsummar sak�gare att utf�ra den hantlangning som �lagts honom, kan

f�rr�ttningen f�rklaras vilande i avvaktan p� att han fullg�r sin skyldighet.

Fastighetsbildningsmyndigheten f�r dock ombes�rja hantlangningen, om
det �r l�mpligt.

Utses syssloman f�r att ombes�rja hantlangningen, �ger 9 kap. 3 6 ��

motsvarande till�mpning.

38 � F�rr�ttningsm�nnen och deras bitr�den �r ber�ttigade att, n�r det

beh�vs med anledning av f�rr�ttningen, f� tilltr�de till byggnad, �verg�

�gor, verkst�lla m�tningar och markunders�kningar samt f�retaga d�rmed
sammanh�ngande eller j�mf�rliga �tg�rder. I tr� dg�rd eller liknande plan�

tering f�r tr�d ej skadas eller f�llas utan �garens samtycke. �ven i �vrig t

skall skada undvikas, om det �r m�jligt.

R�tt att �verg� annans �gor tillkommer ocks� var och en som for talan

vid f�rr�ttningen.

Har skada uppkommit genom �tg�rd som avses i f�rsta eller andra

stycket och vill den skadelidande f� ers�ttning f�r skadan, skall han fram�
st�lla yrkande d�rom innan f�rr�ttningen avslutas eller inst�lles.

Polismyndighet skall l�mna den handr�ckning som beh�vs for ut�vande

av befogenhet enligt f�rsta stycket.

2925

�

SFS 1992:1212

39 � Om det �r av synnerlig vikt for fastighetsbildningen att fr�ga sohi
f�rem�l for pr�vning i annan ordning f�rst avg�res, f�r fastighetsbi

ningsmyndigheten f�rklara forr�ttningen vilande i avvaktan p� att f

avg�res. Vill sa k�gare v�cka talan for pr�vning av fr�ga som icke
avg�ras vid f�rr�ttningen och vars behandling i s�rskild ordning kap'

f�ranleda att f�rr�ttningen f�rklaras vilande, skall sk�ligt r �drum l�mnas

honom.

Har fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut i fr�ga som f�r

�verklagas s�rskilt, skall forr�ttningen vila i de delar som �r beroende aV;

fr�gans slutliga l�sning, om inte myndigheten finner att forr�ttningen kahv
forts�tta utan betydande ol�genhet eller fastighetsdomstolen f�rordnar att

den skall fortg�. Lag (1989: 724).

40 � Har fastighet �verg�tt till ny �gare under forr�ttningen, f�r denne
icke rubba vad den f�rre �garen medgivit eller godk�nt.

41 � F�ranleder fastighetsbildning som avses i 3 kap. 11 � �ndring av
gr�ns for kommun eller forsamling, skall fastighetsbildningsmyndigheteny

underr�tta kommunen eller forsamlingen om fastighetsbildningen och';

' t j'.

dess inverkan p� indelningen i f�rvaltningsomr�den. Kommunen elleri;

f�rsamlingen skall beredas tillf�lle a tt beg�ra inh�mtande av medgivanden

som avses i 3 kap. 11 �, om ej s�dant medgivande �nd� skall inh�mtas. Lagr

(1981:1221).

42 � har upph�vts genom lag (1989:724).

Tredje avdelningen

Fastighetsreglering

5 kap. Allm�nna best�mmelser
Grunderna f�r fastighetsreglering

1 � Genom fastighetsreglering f�r mark �verforas fr�n en fastighet eller

samfallighet till annan s�dan enhet samt andel i samfallighet �verf�ras;
fr�n en fastighet till en annan. Genom fastighetsreglering kan ocks� sam�

fallighet bildas samt servitut bildas, �ndras eller upph�vas.

fv''

Som e tt led i fastig hetsreglering kan vissa fo r sak�garna gemensamma-

arbeten verkst�llas.

2 � F�r mark som genom �verf�ring fr�ng�r fastighet skall vederlag utg�
i mark eller andel i samfalligh et, om ej ers�ttning i pengar �r mer �nda�
m�lsenlig. Vad som s�lunda foreskrivits �ger motsvarande till�mpning vid

�verf�ring av andel i samfallighet samt n�r mark �verf�res fr�n samfallig�

het och n�r samfallighet bildas.

" C

3 � R�tt att p�kalla fastighetsreglering har �gare av en fastighet som<

ber�rs av regleringen. En samf�llighetsf�rening f�r efter beslut av f�r�

eningsst�mman p�kalla fastighetsreglering som ber�r samf�lld mark under;.

2926

f�reningens f�rvaltning.

�

EEiri

Vid exp ropriation eller liknande tv�ngsforv�rv f�r f�rv�rvaren beg�ra

SFS 1992:1212

s�dan fastighetsreglering varigenom ol�genhet av f�rv�rvet kan undanr��

jas, minskas eller f�rebyggas.

Kommunen kan p�kalla fastighetsreglering som beh�vs f�r att mark och

vatten skall kunna anv�ndas f�r bebyggelse p� ett �ndam�lsenligt s�tt.

L�nsstyrelsen kan p�kalla fastighetsreglering som l�nsstyrelsen finner

vara av st�rre betydelse fr�n allm�n synpunkt. Lag (1989: 724).

4 � Fastighetsreglering f�r ske, under f�ruts�ttning att l�mpligare fastig�

hetsindelning eller eljest mer �ndam�lsenlig markanv�ndning vinnes samt
att f�rdelama h�rav �verv�ger de kostnader och ol�genheter som regle�
ringen medf�r.

�tg�rden �r dock ej till�ten, om den skulle v�sentligt f�rsv�ra eller

f�rdyra en mer omfattande reglering som beh�vs och som kan v�ntas inom
en n�ra framtid.

5 �' Fastighetsreglering som beg�rts av sak�gare f�r genomf�ras endast

om den �r n�dv�ndig f�r att en fastighet som tillh�r s�kanden skall

f�rb�ttras. Kravet p� att fastigheten skall f�rb�ttras g�ller inte om regle�
ringen h ar beg�rts av en samfallighetsf�rening och ber�r en samfallighet

som inte l�ngre �r av gemensam betydelse f�r del�garfastighetema. Kravet
g�ller inte heller om fastighetsregleringen beh�vs f�r att f� fastigheten att
st�mma b�ttre �verens med g�llande detaljplan eller fastighetsplan.

Har regleringen p�kallats av annan �n sak�gare eller inneb�r ans�kan av

sak�gare att regleringen, f�r att ej m�ta hinder enligt 4 � andra stycket,
skall g�ras mer omfattande �n som kr�vs f�r att s�kandens fastighet skall
f�rb�ttras, f�r regleringen ej �ga rum, om de sak�gare som har ett v�sent�

ligt intresse i saken mera allm�nt mots�tter sig regleringen och har beak-
tansv�rda sk�l f�r det. Vid pr�vningen av s�dan fr�ga skall fr�mst deras
mening beaktas som har st�rst nytta av regleringen.

Andra stycket g�ller icke, om behovet av fastighetsreglering �r synnerli�

gen angel�get. Lag (1992:1212).

6 � Fastighetsreglering skall ske i den omfattning som avses med ans�k�

ningen. Sker regleringen i syfte att �stadkomma en allm�n f�rb�ttring av

fastighetsbest�ndet inom ett omr�de, skall beaktas att regleringsomr�det
avpassas efter uppr�ttade planer, fastighetsindelningens beskaffenhet, na�
turf�rh�llandena samt befintliga och avsedda anl�ggningar s� att st�rsta

m�jliga f�rdel uppkommer utan att f�rr�ttningsarbetet on�digt f�rsv�ras.

Kan syftet med fastighetsregleringen vinnas genom olika utf�randen,

skall regleringen verkst�llas p� det s�tt som f�ranleder minsta ol�genhet

utan att l�nsamheten eller utbytet i �vrigt osk�ligt f�rs�mras.

7 � Fastighetsreglering f�r icke verkst�llas s�, att mark tillsammans med

byggnad som finns p� marken �verf�res till annan fastighet eller samf�llig-
het. Mark p� vilken finns byggnad som tillh�r innehavare av servitut eller
nyttjander�tt f�r dock �verf�ras, om byggnadens �gare tillf�rs�kras mot�

svarande r�tt att efter regleringen beh�lla byggnaden p� samma mark.

^ Senaste lydelse 1989:724.

2927

�

SFS 1992:1212

Under f�ruts�ttning att v�sentlig ol�genhet f�r sak�gare ej uppkommer,

f�r mark �verf�ras utan hinder av best�mmelserna i f�rsta stycket, om
byggnaden har endast obetydligt v�rde eller om �verf�ringen i betydande
m�n underl�ttar m�jligheterna att vinna �ndam�lsenlig fastighetsindel�
ning. Vid s�dan �verf�ring �verg�r byggnaden i tilltr�darens �go, �ven om

den ej h�rde till den fastighet fr�n vilken �verf�ringen sker.

Mark d�r det finns elektrisk starkstr�msledning, f�r vilken koncession

fordras, f� r �verf�ras endast om ledningens �gare tillf�rs�kras r�tt att efter

regleringen beh�lla ledningen p� samma ma rk. Lag (1973:1146).

8 � Vid fastighetsregleringen iakttages att vaije d�ri ing�ende fastighet

f�r s�dan sammans�ttning och utformning att den ej i mindre m�n �n f�re

regleringen l�mpar sig f�r det �ndam�l vartill den �r avsedd att anv�ndas.

Fastigheten f�r icke �ndras s�, att dess graderingsv�rde minskas v�sentligt
eller �kas i s�dan omfattning att avsev�rd ol�genhet uppkommer f�r

�garen. Vad som s�lunda f�reskrivits utg�r icke hinder mot f�rordnande
enligt 8 kap. att fastighet eller del d�rav skall avst�s genom inl�sen.

8 a � Mark som skulle ha kunnat inl�sas enligt 6 kap. 17 � f�rsta stycket

plan-och bygglagen (1987; 10) f�r �verf�ras genom fastighetsreglering utan
hinder av best�mmelserna i 7 och 8 ��. Detsamma g�ller i fr�ga om

upph�vande av servitut som besv�rar s�dan mark. Best�mmelserna i 7 och
8 � � utg�r inte heller n�got hinder mot att servitut bildas f�r en s�dan

allm�n trafikanl�ggning som avses i 14 kap. 2 � plan- och bygglagen. Lag
(1992:1212).

V�rdering och ers�ttning mellan sak�gare

9 � 1 den utstr�ckning det �r n�dv�ndigt f�r genomf�rande av fastighets�

reglering skall s�rskilda graderingsv�rden fastst�llas f�r omr�den som

ing�r i regleringen.

Graderingsv�rdet f�r ett omr�de best�mmes med h�nsyn s�rskilt till

omr�dets avkastning och marknadsv�rde.

V�rderingen grundas p� omr�dets beskaffenhet i obebyggt skick och

dess tj�nlighet f�r det �ndam�l vartill det l�mpligen b�r anv�ndas. Ber�r

regleringen till n�gon del mark som b�r anv�ndas till jordbruk, f�r dock all

mark som ing�r i regleringen v�rderas efter markens tj�nlighet f�r jord�
bruks�ndam�l, om s�rskilda sk�l f�ranleder det. Vid v�rde ringen beaktas

�ven tillf�lliga f�rh�llanden, om ej s�rskilda sk�l f�ranleder att v�rdena

grundas enbart p� f�rh�llanden av best�ende natur. Omr�de som �r avsett

f�r skogsbruk v�rderas som om det vore bevuxet med skog vilken med

h�nsyn till markens godhetsgrad �r av normal beskaffenhet enligt f�rh�l�

landena i orten.

Fastighets graderingsv�rde utg�r summan av graderingsv�rdena f�r fas�

tigheten enskilt tillh�riga omr�den och p� fastigheten bel�pande and elar i

motsvarande v�rden f�r samf�lld ma rk. Lag (1971:917).

10 �" Om v�rdet av den mark och de andelar i samf�lld mark som
genom fastighetsreglering l�ggs till en fastighet inte motsvarar v�rdet av

2928

"" Senaste lydelse 1990; 1101.

�

vad som gen om regle ringen fr�ng�r fastigheten, utj�mnas skill naden ge-

SFS 1992:1212

nom ers�ttn ing i pengar. P� samma s�tt utj�mnas v�rdef� r�ndring som
f�ranleds av servituts� tg�rd eller av att byggnad eller annan anl�ggning

genom regleringen �verg�r till n�gon annan �gare.

Ers�ttning enligt f�rsta stycket best�ms p� grundval av v�rdering

(likvidv�rdering). Lag (1992:1212).

10 a � Vid v�rdering av egendom enligt 10 � till�mpas best�mmelserna i

4 kap. expropriationslagen (1972:719) med de undantag so m framg�r av
tredje stycket.

Vid v�rdering av egendom som kan tas i anspr�k enligt 14 kap. 1 eller 2 �

plan- och by gglagen (1987:10 ) och vid v�rdering i andra fall d�r det �r
uppenbart att egendomen i st�llet skulle ha kunnat tas i anspr�k genom

expropriation eller n�got annat liknande tv�ngsf�rv�rv, skall vid till-
l�mpning av 4 kap. 3 � f�rsta stycket expropriationslagen tiden f�r v�rde�
stegringen r�knas fr�n dagen tio �r f�re det att fastighetsregleringen beg�r�
des.

Vid v�rdering av egendom som inte kunnat tas i anspr�k p� s�t t som

s�gs i andra stycket skall det �ven tas sk�lig h�nsyn till det s� rskilda v�rde
som egendomen har f�r den tilltr�dande fastigheten. I s�d ana fall till�m�

pas int e best�mmelserna i 4 kap. 2 och 3 � � ex propriationslagen om att

v�rdestegring i vissa fa ll inte skall beaktas. Lag (1992:1212).

10 b � Om en nyttjander�tt eller ett servitut efter fastighetsregleringen

skall forts�tta att g�l la i mark elle r byggnad till f�ljd av ett f�rordnande

enligt 33 a � e ller 7 kap. 13 �, skall likvidv�rdet minskas. Minskningen

skall mots vara den belastning som r�ttigh eten medf�r f�r tilltr�daren, i
den m�n minskning kan ske utan att skada uppkommer f�r den som har en

fordran me d b�ttre r�t t �n r�ttighe ten. Kan minskning inte ske fullt ut,

skall den ers�ttning som till f�ljd h�rav skall betalas f�rdelas mellan
sak�garna efte r vad som �r sk� ligt med h�nsyn till den nytta som varje
sak�gare har av regleringen. Lag (1992:1212).

11 � Genomf�res regleringen p� s�dant s�tt att �gare av fastig het lider

f�rlust genom att fastighetens v�rde minskas utan att han kan f� gottg�rel-

se enligt andra best�mmelser eller genom att han �l�gges betala belopp som
�verstiger fastighetens v�rdeh �jning, skall resultatet av den ekonom iska

uppg�relsen enligt 10 � j�mkas s�, att f�rlusten t�ckes. �verstiger den

enligt 10 � ber�knade ers�ttningen f�r vad som g enom �verf�ring fr�ng�r
fastighet i v�sentlig m�n den v�rdeminskning som �ve rf�ringen inneb�r

f�r fastigheten, skall j�mkning ske, om det �r sk�ligt med h�nsyn till

omst�ndigheterna.

Om kostnaden f�r att anskaffa egendom, som vid regleringen anv�ndes

f�r f�rst�rkning av fastighet, icke �verensst�mmer med likvidv�rdet, skall
j�mkning enligt f�rsta stycket ocks� ske, s�vida det ej medf�r avsev�rd

ol�genhet f�r sak�gare.

12 � Om det vid fastighetsreglering uppkommer s�dan skada f�r sak�ga�

re som inte ers�tts enligt 10 eller 11 �, skall �ven den skadan ers�ttas.

�r innehavaren av en r�ttighet, som minskar fastighetens v�rde, ber�tti-

2929

�

SFS 1992:1212

gad till ers�ttning enligt f�rsta stycket, skall det likvidv�rde som tillgodo-

r�knas fastighetens �gare minskas med det belopp som motsvarar den

v�rdeminskning f�r fastigheten som r�ttigheten inneburit. Om likvidv�r^

det inte kan minskas utan att skada uppkommer f�r innehavaren av en

fordran med b�ttre r�tt, minskas i st�llet ers�ttningen till r�ttighetshava-

ren med motsvarande belopp.

Skyldigheten att betala ers�ttning, som inte motsvaras av minskning i

likvidv�rde enligt andra stycket, f�rdelas mellan sak�garna efter vad soih
�r sk�ligt med h�nsyn till deras nytta av att regleringen genomf�rs p�

s�dant s�tt att ers�ttnin gen skall l�mnas. Lag (1992:1212).

12 a � Efter s�rsldlt yrkande f�r fastighetsbildningsmyndigheten, om det
�r l�mpligt, h�nvisa sak�gare att vid s�rskild f�rr�ttning f�ra talan om
s�dan ers�ttning f�r skada och intr�ng som �r sv�r att uppskatta i samband

med fastighetsregleringen. Ans�kan om s�rskild f�rr�ttning skall g�ras
inom den tid, h�gst t io �r, som fastighetsbildningsmyndigheten best�m�
mer.

Avser regleringen en fastighet som svarar f�r en fordran, f�r fastighets�

bildningsmyndigheten besluta enligt f�rsta stycket endast om fordrings-

havaren medger det. Besv�ras fastigheten av en gemensam inteckning,

fordras dessutom de medgivanden fr�n fastighets�gare och fordringshava-

re som f�reskrivs f�r relaxation i 22 kap . 11 � jordabalken. Om beslutet � r

v�sentligen utan betydelse f�r n�gon r�tts�gare, kr�vs dock inte n�got

medgivande av denne. Lag (1992:1212).

12 b � Denna lag � r inte till�mplig i fr�ga om ers�ttning f�r skada eller
intr�ng som uppkommer efter fastighetsregleringen och som inte har kun�

nat f�rutses vid denna. Lag (1992:1212)

12 c � Om det �r l�mpligt och ber�rda sak�gare medger det, f�r fastig�

hetsbildningsmyndigheten vid fastighetsregleringen �ven pr�va ett av en
sak�gare framst�llt yrkande om ers�ttning som har samband med regle�

ringen men som r�r e tt r�ttsf�rh�llande som inte skall pr�vas enligt denna

lag.

Vid pr�vning enligt f�rsta stycket till�mpas best�mmelserna i 4 och IS�

IS kap. Kostnaden f�r fastighetsbildningsmyndighetens pr�vning skall

betalas av ber�rda sak�gare solidariskt. Om sak�garna int e har kommit
�verens om n�got an nat, f�r fastighetsbildningsmyndigheten p� yrk ande

av n�gon av dem besluta att kostnaden slutligt skall f�rdelas efter de

grunder som anges i 13 �. Lag (1992:1212)

13 � Kostnaderna f�r fastighetsreglering betalas av sak�garna efter vad

som �r sk�ligt med h�nsyn fr�mst till den nytta vaije sak�gare har av

regleringen.

Om det �r l�mpligt, f�r kostnad f�r s�rskild �tg�rd f�rdelas f�r sig. Hade

�tg�rden kunnat utf�ras utan samband med regleringen och skulle annan
grund f�r f�rdelningen av kostnaden d� ha g�llt, f�r den grunden till�m�

pas.

2930

14 � Om fastighetsreglering sker i samband med expropriation eller

�

liknande tv�ngsf�rv�rv, skall forv�rvaren efter vad som �r sk�ligt �l�ggas

SFS 1992:1212

att betala kostnader enligt 13 � och utge ers�ttning enligt 12 �, s�vida

regleringen medf�r att ol�genhet av forv�rvet undanr�jes, minskas eller

f�rebygges. Skyldighet kan ocks� �l�ggas honom att betala den merkostnad

som f�ranledes av att j�mkning sker enligt 11 � for att hindra att fastighets�
�gare lider forlust.

Innan n�gon enligt f�rsta stycket �l�gges att betala ers�ttning eller kost�

nad, skall han f� tillf�lle att vid forr�ttningen yttra sig i fr�gan.

15 � Mellan �garna av de fastigheter som ing�r i regleringen skall fastig�

hetsbildningsmyndigheten uppr�tta avr�kning utvisande vad som skall
mottagas och utges i ers �ttningar for vaije fastighet. Ber�r ers�ttningsbe�

slut annan �n fastighets�gare, skall avr�kningen avse �ven honom. Avr�k-

ningen skall omfatta �ven kostnad som avses i 13 �, om och i den m�n det

l�mpligen kan ske och beloppet fastst�llts av fastighetsbildningsmyndighe�

ten eller blivit slutligt best�mt genom godk�nnande eller p� annat s�tt.

F�r belopp som skall betalas enligt f�rsta stycket fastst�lles f�rfallodag.

Om betalningsskyldigheten beh�ver fordelas p� l�ngre tid, avpassas forfal-
lodagama s�, att minst en femtedel av beloppet erl�gges �rligen.

Om betalningen inte sker inom den tid som har fastst�llts enligt andra

stycket, utg�r r�nta p� obetalt belopp fr�n f�rfallodagen enligt 6 � r�nte�

lagen (1975:635). Har tilltr�de �gt rum fore forfallodagen, utg�r r�nta p�

ers�ttningen �ven enligt 5 � r�ntelagen fr�n dagen f�r tilltr�det till dess att
betalning sker eller forfallodagen intr�der. Om tilltr�de har skett endast
delvis och skyldighet att i s�dant fall betala r�nta p� hela ers�ttningen
skulle vara osk�lig, f�r r�ntebeloppet j�mkas. Lag (1992:1212).

Om en fastighet, som underg�r v�rdeminskning genom regleringen

eller som helt eller delvis inl�ses, svarar for en fordran, skall fastighetsbild�

ningsmyndigheten besluta att s�dan ers�ttning j�mte r�nta som, efler

avr�kning om s�dan beh�vs, tillkommer fastighets�garen och som ej utg�r
ers�ttning enligt 12 � f�rsta stycket, 27 � eller 30 � tredje stycket skall
inbetalas till den myndighet som regeringen best�mt. Detta g�ller dock

inte, om innehavarna av samtliga fordringar, for vilka fastigheten svarar,
medgivit att ers�ttning utbetalas direkt till fastighets�garen. Besv�ras fas�
tigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden fr�n

fastighets�gare och fordringshavare som f�reskrivs f�r relaxation i 22 kap.

Il � jordabalken. Om regleringen �r v�sentligen utan betydelse for n�gon

r�tts�gare, kr�vs dock inte n�got medgivande av denne.

Inbetalda medel fordelas av l�nsstyrelsen. D�rvid �ger best�mmelserna

om fordelning av k�peskilling for fast egendom som s�lts p� exekutiv
auktion motsvarande till�mpning. Har medel inbetalats for fastighet som i
sin helhet inl�sts eller eljest tagits i anspr�k vid regleringen, har dock
innehavare av fordran, som utan inskrivning �r f�renad med r�tt till

betalning ur fastigheten, r�tt att for kapitalv�rdet av belopp, som fastst�llts
men �nnu ej forfallit till betalning, f� utdelning med samma r�tt som for

fordringen i �v rigt. Kapitalv�rdet ber�knas efter en r�ntefot av fem pro�

cent om �re t. Sammantr�de for fordelningen h�lles s� snart det kan ske.

' Senaste lydelse 1977:362.

2931

�

SFS 1992:1212

Kallelse till s ammantr�det s�ndes till r�tts�gama minst tv� veckor i

v�g.

�ven i a nnat fall �n som avses i f �rsta stycket f�r fastighetsbildnings-^

myndigheten forordna att in- och utbetalningar av belopp, som skall utg �

med anledning av regleringen, skall ske genom myndighets f�rmedling.

N�rmare f�reskrifter h�rom meddelas av regeringen.

Skall medel inbetalas till myndighet p� grund av best�mmelserna i

denna paragraf, ankommer det p� myndigheten att vidtaga beh�vliga' ;

�tg�rder for att uttaga medlen hos den betalningsskyldige. Lag-h
(1992:1212).

,f'

Om samf�lld mark som f�rvaltas av en samf�llighetsf�rening be^

r�rs av en f�rr�ttning, skall f�reningen utge ers�ttning f�r mark som
tillf�rs samf�lligheten och ta emot ers�ttning f�r m ark som fr�ng�r den.
Detsamma g�ller ers�ttning med anledning av att servitut bildas, �ndras
eller upph�vs.

F�rvaltas samf�lligheten av en styrelse eller f�rvaltare med befogenhet

att uppb�ra medel som tillkommer samf�lligheten, skall ers�ttningen beta-,
las ut till styrelsen eller f�rvaltaren, om inte n�gon del�gare beg�r att den
ers�ttning som bel�per p� hans andel skall utbetalas till honom. Endast om

en s�dan beg�ran framst�lls, skall fastighetsbildningsmyndigheten i ers�tt�

ningsbeslutet ange vaije del�gares andel.

Ers�ttning som enligt 16 � f�rsta sty cket skall inbetalas till myndigheri

skall r�knas av innan utbetalning sker till en samf�llighetsf�rening, styrelse
eller f�rvaltare. Lag (1992:1212).

2932

�verenskommelse mellan sak�gare m. m.

18 �' Fr�n nedan angivna best�mmelser i detta kapitel till skydd for

enskilt intresse f�r avsteg g�ras i f�ljande avseenden

1. 4 � f�rsta stycket och 5 � f�rsta stycket, om �garna av de fastigheter

som ber�res av regleringen medger det,

2. 6 � andra stycket, 7 och 1012 �� samt 15 � tredje stycket, om de

sak�gare vilkas r�tt �r beroende av �tg�rden samtycker till det,

3. 8 �, om fastighetens �gare och, om fastigheten �r uppl�ten med

tomtr�tt, �ven tomtr�ttshavaren medger det,

4. 13 och 14 ��, om det medges av den som �l�gges att betala mer �n han j

annars skulle ha varit skyldig att betala och om avvikelsen fr�n best�mmel- _
serna icke sker i otillb�rligt syfte.

Avser regleringen fastighet som svarar f�r fordran, f�r avsteg fr�n 10-

14 �� med st�d av �garens samtycke ske endast om �ven fordringens

innehavare medger det. Besv�ras fastigheten av gemensam inteckning,
fordras dessutom de medgivanden fr�n fastighets�gare och fordringshaya-

re som i 22 kap. 11 � jordabalken f�reskrives f�r relaxation. Medgivande

av r�tts�gare fordras ej, om regleringen �r v�sentligen utan betydelse f�r

honom.

�gares och tomtr�ttshavares medgivande enligt f�rsta stycket 3 fill

minskning av fastighets graderingsv�rde skall uppr�ttas skriftligen. Betriifv

fande r�tten att l�mna s�dant medgivande g�ller samma villkor som f� r
�verl�telse av fast egendom. S�dant samtycke av sambo som avses i 17 �

'' Senaste lydelse 1989; 724,

'Senaste lydelse 1990:1101.

�

lagen (1 987:232) om sambors gemensamma hem kr�vs dock endast om

SFS 1992:1212

�rende om anteckning i fastighet sboken av anm�lan enligt 2 � andra styc�
ket samma lag var upptaget p� inskrivningsdag n�r medgivandet gjordes.

Medgivande eller samtycke enligt f�rsta stycket till �tg�rd som ber�r

samf�lld mark skall, om samf�lligheten f�rvaltas av en samf�llighetsf�r-

ening, l�mnas av f�reningen i st�llet f�r av del�garna. Lag (1 992:1212).

19 � Avser fastighetsregleringen en fastighet som har uppl�tits med

tomtr�tt, till�mpas 16 � i fr�ga om ers�ttning som tillkommer tomtr�ttsha-

varen samt 12 a � andra stycket och 18 � andra stycket betr�ffande fordran
i tomtr�tten. Lag (1992:1212).

20 � Om fastighets graderingv�rde �ka s med till�mpning av 18 � f�rsta
stycket 3 , skall i lag eller a nnan f�rfattning f�reskrivna inskr�nkningar i

r�tten att f�rv�rva fast egendom �ga motsvarande till�mpning. Skulle
tillst�nd eller annan pr�vning av myndighet fordras vid f�rv�rv genom
k�p, skall fr�gan om tillst�nd till �kningen underst�llas myndigheten. Lag
(1979:232).

Inskr�nkningar i r�tten att nyttja egendom

21 � Fastighetsbildningsmyndigheten kan f�rordna att skogsavverkning
eller jord-, grus- eller sandt�kt icke f�r bedrivas eller att f�r s�dan �tg�rd

skall g�lla s�rskilda villkor som myndigheten best�mmer.

F�rordnande enligt f�rsta stycket f�r meddelas endast om det kan befa�

ras att regleringen eljest v�sentligt f�rsv�ras eller att oriktiga ers�ttningsbe�

lopp fastst�lles.

22 � Om det beh�vs f�r att underl�tta f�rr�ttningen och s�kerst�lla dess

resultat, kan fa stighetsbildningsmyndigheten f�rbjuda att byggnader upp�

f�rs, byggs till, byggs om eller s�tts i st�nd utan myndighetens medgivande.
S�dant medgivande f�r v�gras endast om �tg�rden v�sentligt f�rsv�rar
regleringen. Lag (1987:124).

23 � Har f�rordnande enligt 21 eller 22 � tillk�nnagivits vid sammantr�
de, g�ller det omedelbart. Meddelas f�rordnandet i ann an ordning, g�ller

det mot var och en som f�tt k�nnedom om det.

F�rordnandet skall upph�vas n�r �ndam�let f�rfallit. Om f�rordnandet

ej upph�vts, g�ller det till dess ers�ttningsfr�gor ang�ende den mark som
ber�res av f�rordnandet slutligt avgjorts. I den m�n f�rordnandet omfattar
mark som skall �verf�ras, upph�r f�rbudet i st�llet vid tilltr�det.

Rivning och flyttning av byggnad

24 � Beslut om rivning av byggnad f�r meddelas, om m�jligheterna att

vinna �ndam�lsenlig fastighetsindelning d�rigenom v�sentligt underl�ttas

och byggnaden �r obeh�vlig f�r den fastighet till vilken den h�r. �r
byggnadens v�rde obetydligt, f�r s�dant beslut meddelas, om �ndam�lsen�
lig fastighetsindelning fr�mjas genom att byggnaden rives. Rivning f�r ej
beslutas, om v�s entlig ol�genhet uppkommer f�r sak�gare.

Rives byggnad, �r �garen ber�ttigad till ers�ttning motsvarande byggna�

dens v�rde f�r honom. I �vrigt �ger 12 � motsvarande till�mpning i fall

2933

�

SFS 1992:1212

som h�r avses. Ers�ttningsskyldigheten f�rdelas enligt samma grunder som

f�reskrivits betr�ffande de i 13 � avsedda kostnaderna.

Med samtycke av de sak�gare vilkas r�tt ber�res f�r best�mmelserna i

f�rsta och andra styckena �sidos�ttas med den begr�nsning som f�ljer av
18 � andra stycket och 19 �.

25 � Beslut om flyttning av byggnad eller annan anl�ggning f�r medde�
las, om flyttningen v�sentligt underl�ttar m�jligheterna att vinna �nda�
m�lsenlig fastighetsindelning samt f�rdelarna �verv�ger de kostnader och

ol�genheter som �r f�renade med flyttningen. Flyttning f�r dock ej beslu�
tas, om v�sentlig ol�genhet uppkommer f�r sak�gare.

Har byggnad uppf�rts i strid mot f�rordnande enligt 22 �, f�r beslut o m

flyttning av byggnaden meddelas utan h�nsyn till de kostnader och ol�gen�

heter som uppkommer f�r sak�gare. Detsamma g�ller byggnad som ist�nd-

satts i strid mot dylikt f�rordnande, s�vida �garen med st�d av f�rsta

stycket kunnat �l�ggas flytta byggnaden, om ist�nds�ttandet ej �gt rum.

P� beg�ran av �garen f�r �ven eljest flyttning av byggnad eller annan

anl�ggning beslutas, om flyttningen �r av betydelse f�r honom.

26 � I beslut om flyttning skall anges n�r flyttningen skall vara slutf�rd.

Flyttning f�r utf�ras som gemensamt arbete enligt 9 kap., om �garen

beg�r det innan f�rr�ttningen avslutats eller det eljest �r l�mpligt.

27 � �gare av byggnad eller annan anl�ggning som flyttas �r ber�ttigad
till ers�ttning f�r de kostnader som flyttningen ber�knas komma att orsaka

honom.

�r byggnaden i s�dant skick att ombyggnad eller f�rb�ttring beh�vs,

skall flyttningsers�ttningen j�mkas. J�mkning skall ocks� ske, om det

f�religger anbud om f�rv�rv av byggnad till visst pris samt det �r f�rdelak�
tigare att s�lja byggnaden enligt anbudet och uppf�ra ny byggnad �n att
flytta den gamla byggnaden eller om det framg�r av omst�ndigheterna att
�garen icke kommer att �teruppf�ra den.

Ers�ttningsskyldigheten f�rdelas enligt samma grunder som f�reskrivits

betr�ffande de i 13 � avsedda kostnaderna. Fastighetsbildningsmyndighe�
ten kan f�rordna att ers�ttningen icke skall ing� i avr�k ning enligt 15 �. I
s�dant f�rordnande anges n�r ers�ttningen skall betalas. Fastighetsbild�

ningsmyndigheten f�r f�reskriva att sk�lig del av ers�ttningen skall betalas
f�rst sedan flyttningen utf�rts. F�rsummar byggnadens �gare att verkst�lla
flyttningen inom den best�mda tiden, f�rfaller hans r�tt till ers�ttningsbe�

lopp betr�ffande vilket s�dan f�reskrift meddelats.

28 � Om flyttning av byggnad beslutats med st�d av 25 � andra stycket,
har �garen ej r�tt till ers�ttning f�r flyttningskostnaderna. I fr�ga om

byggnad som utan medgivande satts i st�nd under p�g�ende reglering utg�r
dock ers�ttning, som best�mmes med h�nsyn till byggnadens bes kaffenhet

f�re ist�nds�ttandet.

Vid f�rdelning av skyldigheten att betala ers�ttning f�r flyttning enligt

25 � tredje stycket f�r ingen a nnan �n �garen belastas med h�gre ers�tt�
ningsbelopp �n som svarar mot nyttan f�r honom.

2934

Tr�ffar de sak�gare vilkas r�tt ber�res �verenskommelse om flyttnings-

�

afip

ers�ttningens storlek eller om ers�ttningsskyldighetens f�rdelning, g�ller

SFS 1992:1212

�verenskommelsen, s�vitt ang�r fastighet vars �g are skall utge ers�ttning,

med den begr�nsning som f�ljer av 18 � andra stycket och 19 �.

29 � Beslut om rivning eller flyttning upptages i fastighetsbildningsbe�
slutet. Detsamma g�ller beslut om ers�ttning enligt 27 �.

Tilltr�de

30 � Tilltr�de sker vid den tidpunkt som fastig hetsbildningsmyndighe�

ten best�m mer. Innan tilltr�de sker, skall fastig hetsbildningsbeslutet ha

vunnit lag a kraft. Om ej s�rskild a sk�l f�ranleder annat, f�r tilltr�de ej
best�mmas till senare tidpunkt �n ett �r fr�n det uppgif t om regleringen
inf�rts i fasti ghetsregistret. I beslut om tilltr�de skall f�rbeh�ll g�ras f�r
den r�tt so m enligt 7 kap. 29 � andra stycket jordabalken kan tillkom ma
hyresg�st.

Har best�mmelse om tilltr�de ick e meddelats, sker tilltr�de n�r uppgift

om regleringen inf�rts i fastighetsregistret.

Sker tilltr�de icke samtidigt betr�ffa nde all egendom som ing�r i reg le�

ringen o ch uppkomm er d�rigenom v�sentlig ol�genhet f�r sak�ga re, har

denne r�tt till sk�lig ers�ttning. Ers�ttningen skall betalas av den som har

nytta av att tilltr�de ej sker samtidigt. Fr�ga om ers�ttning upptages endast

om yrkande framst�lles.

Har tilltr�de skett och �r det ej uppenbart att den ers�ttning som den

tilltr�dande har att utge med anledning av fastighetsbildningsbeslutet blir

obetydlig, skall fastighetsbildningsmyndigheten p� yr kande av den tilltr�
dande, fas tighets�garen eller annan som ber�res av tilltr�det f�reskriva att
den tilltr�dande skall utge f�rskott p� den ers�ttning som slut ligt fastst�l�
les. Har f�rskott best�mts, f�r den slu tliga ers�ttningen ej best�mm as till

l�gre belopp �n f�rskottet. Lag (1979:900).

30 a � Om det p� grund av s�rskilda omst�ndigheter �r l�mpligt, f�r
fastighetsbildningsmyndigheten medge att tilltr�de sker utan hinder av att
fastighetsbildningsbeslutet ej har vunnit laga kraft (f�rtida tilltr�de). Be �
slut om f�rtida tilltr�de f�r meddelas f�re f�rr�ttningens avslutande endast

om fastighetsbildningsbeslutet f�r �verklagas s�rskilt.

Om det ej �r uppenbart att den ers�ttning s om den tilltr�dande har att

utge med anledning av fastighetsbildningsbeslutet blir obetydlig, skall

fastighetsbildningsmyndigheten p� yrkande av den tilltr�dande, fastighets�
�garen eller annan som ber�res av tilltr�det f�reskriva att den tilltr�dande
innan f�rtida tilltr�de sker skall utge f�rskott p� den ers�ttning som slutligt

fastst�lles. Fastighetsbildningsmyndigheten skall vidare f�reskriva att den
tilltr�dande hos l�nsstyrelsen skall st�lla s�kerhet f�r den ytterligare ers�tt�
ning j�mte r�nta som kan komma att fastst�llas samt f�r det skadest�nd

som ka n komma att utg�, om fastighe tsbildningsbeslutet elle r beslut om

tilltr�de �ndras. I fr�ga om s�dan s�kerhet �ger 7 kap. 7 och 8 �� expropri�

ationslagen (1972; 719) motsvarande till�mpning.

Fastighetsbildningsmyndigheten skall ange den tid inom vilken den

tilltr�dande senast skall ha fullg jort vad fastighetsbildningsmyndigheten

har f�reskrivit. Har �liggandena ej fullgjorts inom utsatt tid, �r medgivan�

det f�rfallet. Medgivande till f�rtida tilltr�de f�r utnyttjas n�r �liggandena

2935

�

SFS 1992:1212

har fullgjorts, �ven om beslutet om f�rtida tilltr�de icke har vunnit laga
kraft.

Har f�rskott best�mts enligt denna paragraf, f�r den slutliga ers�ttning�

en ej b est�mmas till l�gre belo pp �n f�rskottet. Detta g�ller dock endast

om tilltr�de har skett eller f�rskottet �nd� har betalats. Lag (1989:724).

30 b � �r mark som �verf�rs genom fastighetsreglering belastad med

nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft och skall r�ttigheten

enligt 7 k ap. 29 � jordabalken in te g�lla mot tilltr�daren, upph�r r�ttighe�
ten vid den tidpunkt som enligt 30 eller 30 a � g� ller f�r tilltr�det eller vid
den senare tidpunkt som fastighetsbildningsmyndigheten f�reskriver. Ut�

g�rs r�ttigheten av jordbruksarrende, intr�der arrendatoms skyldighet att

avtr�da marken dock tidigast p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter sex

m�nader fr�n det att arrendatom fick underr�ttelse om att regleringen

p�kallats. Lag (1989: 724).

31 � Den som avtr�der mark f�r under ett �r ha kvar byggnad eller
annan anl�ggning som skall flyttas samt upplag. Finns v�xande gr�da p�
�ker som tilltr�des, f�r avtr�daren b�rga gr�dan.

F�rsta stycket g�ller e ndast om fastighetsbildningsmyndigheten ej be�

st�mmer annat.

Om det fr�mjar genomf�randet av regleringen, kan den som avtr�der

skogbevuxen mark ber�ttigas att under en tid av h�gst fem �r fr�n det

uppgift om regleringen inf�rts i fastighetsregistr et uttaga utst�mplad skog
p� marken till s�rskilt angivet v�rde. F�religger p� grund av f�rh�llande,

som avtr�daren icke r�der �ver, hinder f�r honom att tillgodog�ra sig
skogen inom den best�mda tiden, skall markens �gare betala ers�ttning i

pengar f�r vad som ej kan uttagas. V�ckes ej talan om s�dan ers�ttning
inom ett �r fr�n det tiden utgick, �r r�tten till talan f�rlorad.

32 � V�grar n�gon utan sk�l att avtr�da mark eller byggnad i r�tt tid, har

tilltr�daren r�tt att f� handr�ckning av kronofogdemyndigheten f�r att

komma i besittning av egendomen.

Nyttjander�tt m. m.

33 � �r nyttjander�tts ut�vning genom nyttjander�ttsavtalet begr�nsad

till visst omr�de och blir detta helt eller delvis �verf�rt till annan fastighet

eller till samfallighet, skall fastighetsbildningsmyndigheten, om sak�gare

beg�r det och �tg�rden �r l�mplig, best�mma nytt omr�de f�r nyttjander�t-
tens ut�vning p� mark som efter fastighetsregleringen h�r till den fastighet
i vilken nyttja nder�tten uppl�tits.

33 a � Om en nyttjander�tt g�ller i mark eller byggnad som genom
fastighetsreglering �verf�rs till en annan fastighet, skall fastighetsbild�

ningsmyndigheten f�rordna att nyttjander�tten skall forts�tta att g�lla i
den �verf�rda egendomen, om n�gon sak�gare beg�r det s amt �tg�rden ar

l�mplig och inte motverkar syftet med regleringen. �r ett arrende enligt lag

f�renat med r�tt till f�rl�ngning, skall ett s�dant f�rordnande meddelas p�

2936

yrkande av arrendatom, om denne visar beaktansv�rda sk�l f�r ett fortsatt

�

arrende samt �tg�rden inte i v�sentlig m�n motverkar syftet med reglering-

SFS 1992:1212

en.

Ett f�rordnande enligt f�rsta stycket inneb�r att uppl�telsen, s�vitt avser

den �verf�rda egendomen, g�ller mot tilltr�daren som om denne f�rv�rvat

den genom en �ver l�telse vid vilke n har gjorts f�r beh�ll om uppl�t elsen.
Fastighetsbildningsmyndigheten f�r dock f�reskriva s�dan j�mkning av

uppl�telsevillkoren som beh�v s. Ett f�rordnande enligt f�rsta stycket f�r
meddelas utan att nyttjander�ttshavaren har blivit h�rd, om det �r uppen�
bart att �tg�rden inte �r till ol�g enhet F�r honom och det �ven i �vrigt

framst�r som obeh�vligt att h�ra hon om.

Ett f�rordnande enligt f�rsta stycket skall redovisas i fastighetsbild�

ningsbeslutet. O m nyttjander�tten �r inskriven i fastighetsboken, skall

underr�ttelse om f�rordnandet l�mnas till inskrivningsmyndigheten n�r

fastighetsbildningsbeslutet har vunnit laga kraft. Lag (1990:1101).

34 � Ber�res nyttjander�tt eller r�tt till elektrisk kraft av fastighetsregle-
ring, �r r�tt ighetshavaren sak�gare vid f�rr�ttningen, om regleringen har
betydelse f�r honom. Lag (1971:1035).

34 a � Fastighetsbildningsmyndigheten f�r f�reskriva att en nyttjande�

r�tt som har tillkommit genom expropriation eller n�got annat s�dant

f�rfogande skal l upph�ra, om det �r uppenbart att nyttjander�tten inte

l�ngre beh�vs och upph�randet �r av betydelse f�r regleringen. I annat fall

Mqi f�r f�r eskrivas s�dan �ndring av villkoren f�r nyttjander�tten som beh�vs

med h� nsyn till �ndam�let med fastighetsbildningen, under f�ruts�ttning
att syftet med nyttjander�tten inte d�rigenom motverkas. Lag (1989:724).

Ansvarsbest�mmelse

35 � Den som upp s�tligen �vertr�der f�rordnande som meddelats med
st�d av 21 � domes till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader.

I Verkst�llighet av fastighetsbildningsmyndighetens ers�ttningsbeslut

36 � Fastighetsbildningmyndighetens beslut att med st�d a v best�mmel�

serna i det ta kapitel f�rplikta n�gon att l�mn a ers�ttning till en sak� gare

f�r verkst�llas enligt uts�kningsbalkens best�mmelser. Lag (1992:1212).

6 kap. S�rskilda best�mmelser om samfallighet

^ � F�r �ndam�l av stadigvarande betydelse f�r flera fastigheter f�r

samf�llighet bildas, om ej �ndam�let kan tillgodoses b�ttre p� annat s�tt.

Samfallighet f�r ej bildas f�r andra fastigheter �n s�dana for vilka det �r

av v�sentlig betydelse att ha del i samfalligheten.

Fastighets andel i samfallighet best�mmes efter vad som med h�nsyn till

omst�ndigheterna �r �ndam�lsenligt och sk�ligt.

Denna pa ragraf g�ller ej s� dan samf�llighetsbildning som av ses i 2, 2 a

eller 4 �. Lag (1987:124).

2 � �r skogsmark uppdelad p� s�dant s�tt att ett tillfredsst�llande ut-

nyttjande av skogen hindras v�se ntligt, f�r samf�llighet f�r skogsbruks�n-
dam�l (geme nsamhetsskog) bildas av skogsmarken, om behovet av en

2937

�

SFS 1992:1212

f�rb�ttrad fastighetsindelning ej kan tillgodoses p� annat s�tt. Fasti
enskilda mark f�r dock intagas i gemensamhetsskog endast om marken,

v�sentligen utan betydelse for fastighetens behov av skogsprodukter

gemensamhetsskogen f�r s�dan storlek och utformning att den m
ekonomiskt tillfredsst�llande skogsdrift.

Ing�r skogsmark i fastighetsre glering med det syfte som anges i 8

1 �, f�r marken avs�ttas till gemensamhetsskog, om detta �kar m�jligheter�
na att utnyttja skogen och marken ej h�r till jordbruksfastighet eller till

s�dan skogsbruksfastighet som medger ekonomiskt tillfredsst�llande
skogsdrift.

;

Fastighets andel i gemensamhetsskog best�mmes efter graderingsv�rdet

for den mark som fastigheten avst�r. Om det �r l�mpligt, f�r mindre

j�mkning av andelstalet ske.

2 a � Av mark som ing�r i samverkansomr�det for en exploateringssam-

f�llighet enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan f�r s�r skilda

samf�lligheter bildas, om det beh�vs for att ge nomf�ra s�dan samverkan.

En fastighets andel i samfalligheten skall d�rvid motsvara dess andelstalj

exploateringssamf�lligheten enligt 11 � andra stycket n�mnda lag. Lag
(1987:124).

3 � Efter �verenskommelse mellan �garna av de fastigheter som skall ha

del i samfalligheten f�r avv ikelse ske fr�n 1 � andra stycket.

Med samtycke av fastighets�garen f�r mark avs�ttas till gemensamhets�

skog, �ven om villkoren i 2 � f�rsta och andra styckena icke �r uppfyllda.
Avsteg fr�n 2 � tredje stycket f�r g�ras, om �garna av de ber�rda fastighe:
tema samtycker.

4 � Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r samf�llighet uppdelas i nya samf�l:
ligheter. Delaktigheten i de nya samf�llighetema best�mmes efter vad soiti

med h�nsyn till omst�ndigheterna �r �ndam�lsenligt och sk�ligt.

5 � Best�mmelserna i 1 3 �� ger motsvarande till�mpning n�r fr�p

uppkommer att �verf�ra mark till samf�llighet i utbyte mot andel i samfdh

ligheten eller att eljest �verf�ra andel i samf�llighet. �verenskommelse ojh .
�verf�ring av andel i samf�llighet som avses i 1 � beh�ver dock ej bitr�das
av del�gare for vilken �tg�rden icke medf�r �ndrat andelstal.

6 �� verf�rs mark fr�n en samf�llighet eller uppl�t s eller �ndras seryi^
tut i samf�lld mar k, utg�r ers�ttning endast till del�gare som har fra mst�llt

yrkande om det under f�rr�ttningen. Ers�ttning till en del�ga re skall dock

fastst�llas utan yrkande n�r den kan antas �verstiga tre procent av de t

basbelopp enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring som g�llde �ret
innan f�rr�ttningen p�b�rjades. Ers�ttning skall alltid fastst�llas utan yf-
kande n�r samf�lligheten f�rvaltas av en samf�llighetsf�rening eller n�r i
annat fall ers�ttning enligt 5 kap. 17 � andra stycket skall utbetalas til|

n�gon som f�retr�der del�garna. Lag (1992:1212).

2938

' Senaste lydelse 1989:724.

�

7 �' Om en samf�llighet inte brukas av del�gare for gemensamt �ndam�l

SFS 1992:1212

och det �r uppenbart att ers�ttning enligt 6 � inte beh�ver fastst�llas utan

yrkande, f�r underr�ttelse om f�rr�ttningsans�lcningen l�mnas till n�gon

eller n�gra av de del�gare s om inte p� annan grund �r sak�gare i f�rr�tt�
ningen. F astighetsbildningsbeslut f�r i s�dana fall meddelas och forr�tt�

ningen avslutas utan att samtliga del�gare i samf�lligheten har f�tt tillf�lle
att yttra si g i forr�ttningen. Lag (1992:1212).

7 kap. S�rskilda best�mmelser om servltut och ledningsr�tt

"urj 1 � Servitut som bildas genom fastighetsreglering skall vara av v�sentlig

4 h\ betydelse f�r fastighets �ndam�lsenliga anv�ndning. Vid detta bed�mande

skall h�nsyn ej tagas till r�ttighet som �r grundad p� frivillig uppl�telse.

Utan st�d av �verenskommelse mellan �garen av den h�rskande fastig-

i[!c si heten och �garen av den tj�nande fastigheten f�r servitutet ej innefatta
bUc skyldighet f�r den senare att underh�lla v�g, byggnad ell er annan anl�gg-

;!3S3 ning som avses med servitutet. Servitut f�r ej bildas f�r viss tid eller g�ras
ifec beroende av villkor. Dock f�r best�mmas att servitut skall g�lla endast s�

l�nge �ndam�let ej tillgodosetts p� annat s�tt som s�rskilt anges.

F�r bildande av servitut varom best�mmelser har meddelats i en fastig�

hetsplan g�ller inte f�rsta stycket och 5 kap. 8 �. Lag (198 7:124).

ifiilCl

2 �'� Servitut som avser skogsf�ng eller r�tt att dra ledning enligt led-
ningsr�ttslagen (1973; 1144) f�r inte bildas genom fastighetsreglering.

Kb�?

Servitut som kan uppl�tas till f�rm�n f�r ett vattenf�retag enligt 8 kap.

1 � vattenlagen (1983:291) f�r bildas genom fastighetsreglering endast om

tillst�nd till f�retaget har meddelats enligt vattenlagen eller om det �r
uppenbart att varken allm�nna eller enskilda intressen skadas genom

f�retagets inverkan p� vattenf�rh�llandena. Andra servitut som kan upp-
l�tas enligt vattenlagen f�r inte bildas genom fastighetsreglering.

Servitut, som kan uppl�tas efter pr�vning vid s�rskild f�rr�ttning i

andra fall �n som anges i f�rsta oc h andra styckena, f�r bildas genom

fastighetsreglering endast om �tg�rden sker i samband med en annan
fastighetsbildnings�tg�rd och �r av bety delse f�r denna. Lag (1992:1212).

3 � �ndring av servitut genom fastighetsreglering kan avse begr�nsning,

flyttning eller annan �ndring av det omr�de d�r servitutet ut�vas samt

^ meddelande av ny a eller �ndrade f�reskrifter i fr�ga om ut�vningen som

^ f�ranledes d �rav. Servitutsbelastningen f�r dock ej �kas eller minskas i

n�mnv�rd m�n.

iObu

Upph�vande av servitut genom fastighetsreglering f�r begr�nsas till att

W- avse viss i servitutet ing�ende befogenhet, om det kan ske utan att servitu-

tet i �vrigt �ventyras.

'10^

4 � F�r att servitut skal! f� �ndras kr�vs att det hindrar ett �ndam�lsen-

'"0-')' ligt utnyttjande av den tj�nande fastigheten eller dess anv�ndning i enlig-

het med detaljplan, fastighetsplan eller omr�desbest�mmelser och att den�

na ol�genhet kan undanr�jas genom �ndringen.

'Senaste lydelse 1989:724.

Senaste lydelse 1983:658. �ndringen inneb�r att fj�rde stycket up ph�vs.

2939

�

SFS 1992:1212

Har �ndrade f�rh�llanden intr�tt efter servitutets tillkomst, f�r serv"

tet �ndras, om det skulle inneb�ra v�sentlig fordel for den tj�nande ell

den h�rskande fastigheten u tan att for d en andra medf�ra ol�genhet

betydelse. Lag (1987:124).

% \

i .

5 � Kan i fall som avses i 4 � f�rsta stycket ol�genheten ej undanr�jas
genom �ndring, f�r servitutet upph�vas.

�

Servitut f�r �ven upph�vas, om till fbljd av �ndrade f�rh�llanden servil

tutet ej beh�vs for den h�rskande fastigheten eller nyttan av servitutet �r
ringa i j�mf�r else med belastningen p� den tj�nande fastigheten. Detsain-i
ma g�ller, om servitutet under avsev�rd tid ej ut�vats och omst�ndigheter�
na �ven eljest �r s�dana att det m�ste anses �vergivet.

Om det �r uppenbart att ett servitut �r �vergivet och att ett upph�vande

av servitutet inte minskar den h�rskande fastighetens v�rde, f�r servitutet
upph�vas utan att �garen av d enna fastighet har l�mnats t illf�lle att yttra

sig i f�rr�ttningen. Lag (1989: 724).

6 � F�r �ndring eller upph�vande av servitut vid s�dan fastighetsregle^i

ring som avser �ndring i fasti ghetsindelningen g�ller icke de i 4 och 5 ��(

f�reskrivna s�rskilda villkoren, om �tg�rden �r av betydelse for reglering�
en.

F�r �ndring eller upph�vande av servitut varom best�mmelser har med�

delats i en fastighetsplan g�ller inte 4 och 5 � � samt 5 kap. 8 �. Lag

(1987:124).

1 � I samband med att servitut bildas genom fastighetsreglering f�r

servitut, som redan finns och ej kan ut�vas j�msides med det nya, �ndras
eller upph�vas �ven om det icke skulle vara medgivet enligt 4-6 ��.

8 � Efter �verenskommelse mellan �garna av den h�rskande och de n;

tj�nande fastigheten f�r servitut �ndras eller upph�vas genom fastighets�

reglering utan hinder av 47 ��.

"it

9 � Servitut, som har tillkommit till f�rm�n for ett vattenforetag med
st�d av 8 kap. 1 � vattenlagen (1983:291) eller motsvarande �ldre best�m�

melser, f�r �ndras eller upph�vas endast om �tg�rden inte medf�r olageni
het av n�gon betydelse f�r f�r etaget. Andra servitut som har tillkommlti
med st�d av vattenlagen eller motsvarande �ldre lagstiftning f�r inte"

�ndras eller upph�vas genom fastighetsreglering.

Servitut, som har tillkommit enligt lagstiftningen om �gofred eller �n f

skilda v�gar eller enligt anl�ggningslagen (1973:1149) eller motsvarande :
�ldre lagstiftning, f�r �ndras eller upph�vas genom fastighetsreglering ep

dast om �tg�rden sker i sa mband med en annan fastighetsbildnings�tg�rd^
och �r av betydelse f�r denna. Lag (1983:658).

10 � Servitut f�r bildas, �ndras eller upph�vas utan s�rskild ans�kan, pni;

�tg�rden �r av betydelse f�r annan fastighetsreglerings�tg�rd och f�retages

i samband med denna.

' [S

2940

11 � Uppkommer i samband med fastighetsreglering fr�ga om att bilda/

�

�ndra eller upph�va ledningsr�tt, f�r fastighetsbildningsmyndigheten f�r-

SFS 1992:1212

ordna att fr�gan ska ll pr�vas enl igt ledn ingsr�ttslagen (1973:1144). Lag
(1973:1146).

12 � Vid �verf�ring av mark fr�n en fastighet till vilken h�r servitut eller
annan s�r skild r�ttighet f�r fastighetsbildningsmyndigheten f�rordna att
r�ttigheten skall tillh�ra b�da de fastigheter som ber�rs av fastighetsregle-
ringen eller endera av dem. Meddelas inte n�got f�rordnande g�ller 2 kap.

5 I Lag (1989:724).

13 � Vad som f�reskrivs i 5 kap. 33 a � om nyttjander�tt g� ller ocks� i

fr�ga om servitut som har uppl�tits genom avtal. Lag (1989:724).

tgp.j 8 kap. S�rskilda best�mmelser om inl�sen

1 � Har fastighetsreglering till syfte att inom omr�de, som omfattar

mark till ett flertal fas tigheter med skilda �ga re, �stadkomma en allm�n
f�rb�ttring av fastighetsbest�ndet och �r det ett v�sentligt intresse fr�n

tfeitE allm�n synpun kt att storleksf�r�ndringar d�rvid genomf�res, f�r fastig-

hetsbildningsmyndigheten f�rordna att fastighet som ing�r i regleringen

eller del av s�dan fastighet skall genom inl�sen avst�s f�r att �verf�ras till

ElsE annan fast ighet. F�r inl�sen g�ll er de begr�nsningar som f�reskrives i 2

i hl I; och 3 ��.

2 � Inl�sen f�r ej ske, om syftet med �verf�ringen sk�ligen kan vinnas p�
annat s�tt.

jfeRi

Fastighet f�r icke till n�gon del inl�sas, om den uppfyller de i 3 kap.

lijJ-ij uppst�llda kraven p� l�mplighet. Ej hell er f�r mark som ing�r i eller �r

avsedd att intagas i gemensamhetsskog inl�sas,

telii

fastighet efter regleringens genomf� rande icke l�mpligen

skulle kunna anv�ndas tillsam mans med fastighe tens �vriga �gor och ej

heller med f�rdel skulle kunna utnyttjas f�r sig, f�r inl�sen av fastighetsde�

len ske, �ven om fastigheten uppfyller l�mplighetskraven i 3 kap.

3 � Inl�sen f�r icke sk e, om avsev� rd ol�genhet d�rigenom skulle upp-

komma f�r fastighetens �gare eller brukare. Vid bed�mning huruvida
s�dan ol�genhet skulle uppkomma f�r h�nsyn icke tagas till anordning som

vidtagits i syfte att hindra inl�sen.

4 � Tillh�r omr�den som enligt en fastighetsplan skall bilda en fastighet

MC?

�gare, f�r �gare av s�dant omr�de p� beg�ran l�sa �terstoden av den

 blivande fastigheten utan hinder av de inskr�nkningar betr�ffande inl�sen

som fra mg�r av 5 kap. 7 � och av 1 - 3 �� i detta k apitel. Yrkas inl�sen av
flera, �ger den f�retr�de vars omr�de vid uppskattning �s�ttes st�rsta

v�rdet. �s�ttes omr�dena lika v�rde, � ger den f�retr�de som f�rst yrkat
inl�sen. Om �ndringar i fastighetsindelningen samtidigt genomf�res med

till�mpning av 5 kap., skall dessa beaktas vid uppskattningen. Lag

(1987:124).

5� har upph�vts genom lag (1992:1212).

2941

�

SFS 1992:1212

6 � har upph�vts genom lag (1992:1212).

7 � N�r fr�ga om inl�sen av fastighet eller fastighetsdel uppkommer,
skall underr�ttelse d�rom delges �garen och � vriga ber�rda sak�gare, in�

nan fr�gan f�retages till slutlig behandling, samt anm�lan g�ras till inskriv�
ningsmyndigheten f�r anteckning i fastighetsboken. Delgivning f�r ej ske i

s�dan s�rskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 � andra stycket.

F�rordnande om inl�sen skall upptagas i fastighetsbildningsbeslutet.

Lag (1989: 724).

8 � har upph�vts genom lag (1977:362).

9 kap. S�rskilda best�mmelser om gemensamma arbeten

1 � Anl�ggningsarbete eller liknande �tg�rd skall efter beslut av fastig�

hetsbildningsmyndigheten verkst�llas under forr�ttningen som ett for sak�

�garna gemensamt arbete enligt denna lag, om det fr�mjar fastighetsregle�

ringens syfte och arbetet ej l�mpligen b�r ombes�ijas av enskild sak�gare.

Beslut enligt f�rsta stycket f�r inte avse foretag som skulle v�sentligt

�ndra arten och omfattningen av regleringen eller andra vattenforetag �n
s�dana markavvattningsforetag, f�r vilka tillst�ndsplikt foreligger enbart

p� grund av 4 kap. 2 � andra stycket vattenlagen (1983:291).

Kan till f�ljd av andra stycket foretag icke utforas som gemensamt

arbete enligt denna lag eller �r s�dant ut f�rande icke l�mpligt, f�r fastig�
hetsbildningsmyndigheten forordna om pr�vning enligt vattenlagen eller
anl�ggningslagen. Lag (1983:658).

2 � Gemensamt arbete ombes�ijes av sak�garna enligt vad de �verens�

kommer. Om sak�gare beg�r det eller fastighetsbildningsmyndigheten
finner det beh�vligt, skall dock arbetet och vad som sammanh�nger d�r�

med ombes�ijas av en eller flera sysslom�n.

3 � Har syssloman utsetts for att ombes�ija gemensamt arbete, beslutar

fastighetsbildningsmyndigheten, om det beh�vs, hur kostnaderna for fore�

taget skall fordelas i avvaktan p� slutligt avg�rande av kostnadsf�rdelning�

en. Sak�garna �r skyldiga a tt i enlighet med beslutet f�rskottera de f�r
sysslomannens verksamhet beh�vliga medlen p� grundval av debiterings�

l�ngd som up pr�ttas av sysslomannen.

I debiteringsl�ngden skall anges det belopp som utdebiteras, vad som

bel�per p� varje sak�gare och n�r betalning skall ske. L�ngden skall fram�
l�ggas f�r granskning p� f�rr�ttningssammantr�de.

4 � �r sak�gare missn�jd med utdebiteringen, kan han beg�ra r�ttelse

hos fastighetsbildningsmyndigheten. Beg�ran om r�ttelse skall framst�llas
vid det sam mantr�de d� l�ngden framl�gges f�r granskning.

Om myndigheten ej f�rordnar annat n�r den pr�var beg�ran om r�ttelse,

f�r debiterat och till betalning f�rfallet belopp uttagas enligt uts�kningsbal-

kens best�mmelser om fordran, f�r vilken betalningsskyldighet �lagts ge�
nom dom som �ger laga k raft.

2942

Kan f�rskott som p�f�rts sak�gare ej uttagas hos honom, skall sy sslo-

�

mannen f�rdela bristen mellan �vriga sak�gare i f�rh�llande till deras

SFS 1992:1212

inb�rdes bidragsskyldighet. Lag (1981:793).

5 � N�r syssloman fr�ntr�der sitt uppdrag, skall han avge redov isning

f�r sin f�rval tning. Redovisningen skall framl�ggas p� f�rr�ttning ssam�

mantr�de.

Fastighetsbildningsmyndigheten kan f�rel�gga syssloman att l�mna

upplysningar om f�rvaltn ingen. Myndigheten kan ocks� f�ro rdna n�gon

att granska f�rvaltningen och avge ber�ttelse �ver granskningen.

Sak�gare som vill kland ra sysslomannens redovis ning elle r eljest f�ra

talan mot denne med anledning av f�rvaltningen skall v�cka talan vid

fastighetsdomstol, som anges i 1 5 kap. 1 �, inom tre m�nader fr�n den dag

d� redovisningen framlades p � sammantr�de. V�ckes ej talan inom denna

tid, �r r�tten till talan f�rlorad, om talan ej gru ndas p� a tt sysslom annen
beg�tt brottslig handling. Lag (1971:1035).

6 � Syssloman skall inh�mta sak�garnas mening i fr�ga som �r av st�rre

vikt f�r arbetets genomf�rande. P� framst�llning av syssloman skall fastig�
hetsbildningsmyndigheten h�lla sammantr�de med sak�garna for behand�

ling av fr�ga som omfattas av sysslomannens uppdrag.

7 � Har anl�ggning utf�rts som gem ensamt arbete enli gt denna lag, f� r
fastighetsbildningsmyndigheten vid samma f�rr�ttning pr�va fr�ga om
f�rdelning av kostnader f�r driften av anl� ggningen. F�rdelningen sker i

enlighet med best�mmelserna i anl�ggningslagen.

Finnes fr�ga som avses i f�rsta stycket b�ra pr�vas s�rskilt enligt vatten�

lagen eller anl�ggningslagen, skall fastighetsbildningsmyndigheten f�rord�
na om s�dan pr�vning.

Anl�ggning som utf�rts som gemensamt arbete enl igt denna lag an ses

inr�ttad enligt anl�ggningslagen. Vad som nu sagts g�ller ej dike, om fr�ga
om f�rdelning av kostnader for driften pr�vats enligt vattenlagen. Lag
(1973:1157).

Fj�rde avdelningen

�vriga fastighetsbildnings�tg�rder

10 kap. Avstyckning

1 � Genom avstyck ning kan viss �govidd av fastighets enskil da mark

eller fastighets andel i samf�llighet avskiljas f�r att utg�ra fastighet for sig

eller ing� i sammanl�ggning.

Avstyckad �gov idd eller andel kallas styckningslott och �terstoden av

fastigheten stamfastighet. Med styckningsdel avses s�v�l stamfastighet

som styckningslott.

2 � �ven samf�llighet eller vi ss �govidd av sam f�llighet kan avstyckas.

S�som stamfastighet anses varje fastighet som �ger del i samf�lligheten.

Svarar fastighet som har del i samf�lligheten for inteckning, f�r avstyck�

ning ske endast om ett belopp, som enligt fastighetsbildningsmyndighetens

2943

�

SFS 1992:12I2

bed�mning motsvarar v�rdet av fastighetens andel i den mark som

avstyckas, inbetalats till m yndighet som regeringen be st�mt. Detta
dock icke, om de borgen�rer som har pantr�tt i fastiglieten medgivit
avstyckning f�r �ga rum utan att inbetalning skett. Besv�ras fastigheten

gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden fr�n fastigh
�gare och fordringshavare som i 22 kap. 11 � jordabalken fbreskrives

relaxation. Medgivande av r�tts�gare fordras ej, om avstyckningen af
v�sentligen utan betydelse for honom.

I fr�ga om fordelning av inbetalda medel �ger 5 kap. 16 � andra styck�f '

motsvarande till�mpning.

67977; i62j.

3 � Avstyckning fr�n fastighet som besv�ras av tomtr�tt f�r ske endast , 7
om fastighets�garen och tomtr�ttshavaren slutit avtal om inskr�nkning �v:;.

omr�det for tomtr�tten till att avse en av styckningsdelarna och ans�katf
om inskrivning av avtalet f�rklarats vilande enbart i av vaktan p� fastigh
hetsbildning.

Vj.

Avser avstyckning omr�de for jordbruk eller skogsbruk och har omr�det;;;'

kommit i s�rskild �gares hand genom f�ng, som skulle kr�va forv�rvstill^
st�nd enligt jordforv�rvslagen (1979:230), f�r avstyckning ej ske utan at *

fr�gan om forv�rvstillst�nd har underst�llts tillst�ndsmyndigheten. Lag

(1979:232).

4 � Vid avstyckning fr�n fastighet till vilken h�r andel i samf�llighet'''

eller ocks� servitut eller annan s�rskild r�ttighet kan best�mmas att ande-'

len eller r�ttighe ten skall i sin helhet eller till viss del till�ggas sty cknings�

lotten. R�ttighet som icke l�mpligen kan uppdelas f�r till�ggas stycknings-

delarna gemensamt.

1 den m�n ej annat best�mts vid avstyckningen eller f�ljer av 2 kap.

eller s�rskilda f�reskrifter, h�r andel och r�ttighet som avses i f�rst�i'-
stycket till stamfastigheten.

5 � Best�mmelserna om bildande av samf�llighet och servitut genomif ;
fastighetsreglering �ger motsvarande till�mpning vid avstyckning s�vitt

avser f�rh�llandet mellan s tyckningsdelama.

Vid avstyckning av �govidd fr�n fastighet som har del i samf�lld v�g k�n^v, E

styckningslotten s�som servitut i s tamfastigheten till�ggas r�tt att nyttjaf; t

v�gen. S�dant servitut f�r dock ej bildas, om styckningslottens behov �%y .
v�g kan tillgodoses b�ttre p� annat s�tt.

" P'

6� Avstyckning sker p� ans�kan av fastighetens �gare.

Har vad som skall avskiljas kommit i s�rskild �gares hand genom k

eller annat f�rv�rv, f�r s�v�l f�rv�rvaren som f�ngesmannen beg�ra a
styckning.

7 � N�r styckningsdelarna har samme �gare, skall avstyckningen skb

�verensst�mmelse med vad denne yrkat eller godk�nt.

8 � Har styckningsdelama skilda �gare, skall till grund f�r avstyckni

l�ggas k�pehandling eller annan handling varigenom �gander�tten up

2944

lats (grundhandling). Tr�ffar sak�garna skriftlig �verenskommelse i f

�

s�iti har betydelse for avstyckningen, skall �ven �verenskommelsen beak-

SFS 1992:1212

""^1 ta s i den m�n den icke strider mot vad som varit avsett vid tillkomsten av

grundhandlingen.

^ �terkallar s�kanden sin beg�ran om avstyckning, f�r forr�ttningen ej

inst�llas utan att annan sak�gare f�tt tillf�lle att yrka att den forts�ttes och
han underl�tit att framst�lla s�dant yrkande.

9 � I fr�ga om avstyckad fastighets ansvar for s�dan fordran som utan

inskrivning �r f�renad med r�tt till betalning ur fastighet �ger 6 kap. 11 �
andra och tredje styckena jordabalken motsvarande till�mpning. Detta
g�ller �ven om stamfastigheten och den avstyckade fastigheten �r i samme
�gares hand.

Vid avstyckning kan fastighetsbildningsmyndigheten fdrordna att ford-

ran som avses i f�rsta stycket icke skall besv�ra styckningslotten. S�dant

^51 f�ror dnande f�r doc k meddelas endast om fordringshavaren m edger det

eller om det �r v�sentligen utan betydelse for honom. F�rordnandet skall
upptagas i fastighetsbildningsbeslutet,

iife F�rsta och andra styckena g�ller ej, om annat f�ljer av s�rskilda best�m-

melser. (Inf�rd g. Lag 1971:1035.)

10 � Kostnaderna for avstyckning enligt 7 � betalas av s�kanden. Vid
annan avstyck ning fordelas kostnaderna efter vad som �r sk�ligt. (�-be-

�,Ej teckning enl. Lag 1971:1035.)

^^11 kap. Klyvning

sto

1 � Fastighet som innehas med sam�gander�tt f�r p� ans�kan av del�ga-

genom klyvning uppdelas i lotter vilka kan bilda fastigheter for sig eller

. ing� i sammanl�ggning.

Vid klyvning utl�gges s�rskild lott for vaije del�gare som yrkar det.

Gemensam lott utl�gges for de del�gare som beg�r detta. F�r s�dana

^del�gare som ej framst�llt s�rskilt yrkande utl�gges gemensam lott.

Kan fastigheten ej uppdelas enligt del�garnas yrkanden, utl�gges gemen�

sam lott i den omfattning som kr�vs med h�nsyn till 3 kap.

Om det �r av betydelse f�r fastighetsreglering, som sker i syfte att

^^j�stadkomma en allm�n forb�ttring av fastighetsbest�ndet inom ett omr�-

att fastighet kl yves, f�r vid fastighetsregleringen s�dan �tg�r d vidtagas

Jtan ans�kan och utan iakttagande av foreskrifterna i andra och tredje
styckena samt 3 � f�rsta stycket. F�r s�dan klyvning �ger 5 kap. 4 �

motsvarande till�mpning. Lag (1977:362).

� Klyvning f�r �ven ske, n�r n�gon f�rv�rvat andel i fastighet och i

'�ngeshandlingen best�mts att andelen skall utbrytas. S�v�l forv�rvaren

om f�ngesmannen f�r beg�ra klyvning.

^ �t erkallar s�kanden sin beg�ran om klyvning, f�r f�rr�ttningen ej inst�l-

^^"is utan att annan sak�gare f�tt tillf�lle att yrka att den forts�ttes och han

nderl�tit att framst�lla s�dant yrkande.

� Klyvning f�r ske endast om n�gon lott kan utl�ggas enligt framst�llt

Itriii^rkande.

2945

lUlt�

'3-SFS 1992

�

SFS 1992:1212

Fastighet som besv�ras av tomtr�tt f�r ej klyvas, om icke fasti

�gare och tomtr�ttshavaren slutit avtal om inskr�nkning av omr�d
tomtr�tten till att avse en av klyvningslottema och ans�kan om ins
ning av avtalet f�rklarats vilande enbart i avvaktan p� fastighetsbildn'

Fastighet med byggnad eller annan anl�ggning f�r klyvas endast;,

delningen kan utf�ras p� s�dant s�tt att det ej inneb�r avsev�rd ol�
f�r del�gare att byggnaden eller anl�ggningen tillf�res hans lott.

Skall fastighet enligt domstols f�rordnande utbjudas till f�rs�ljning fdf

del�garnas gemensamma r�kning, f�r fastigheten klyvas endast omiil�tr

visas att f�rs�ljning ej kommit till st�nd.

-.T':

2946

4 � Fastighetens enskilda mark och dess andelar i samf�lld mark fordel

las mellan de olika klyvningslottema, om ej annat f�ljer av best�mmelser�

na i 6 � om bildande av samf�llighet. Graderingsv�rdet f�r varje lott f�r,ejj
v�sentligt understiga del�garens andel i fastighetens graderingsv�rde eller i^

s�dan omfattning �verstiga samma andel att avsev�rd ol�genhet uppkofn-f

mer f�r del�gare. 1 fr�ga om fastst�llande av graderingsv�rde g�ller 5 kap.
9 �.

Vid ber�kning av del�gares andel i fastighetens graderingsv�rde sk�lji

h�nsyn tagas till avstyckning eller d�rmed j�mf�rlig �tg�rd varigenom
visst omr�de avskilts fr�n andel i fastigheten.

.1-

5 � Vid klyvning av fastighet till vilken h�r servitut eller annan s�rskildi <

r�ttighet skall r�ttigheten i sin helhet till�ggas en av lotterna eller f�rdelas
mellan lotterna eller vissa av dem. R�ttighet som ej l�mpligen kan uppde�
las f�r till�ggas flera lotter gemensamt.

'' ' '

1 den m�n ej annat best�mts vid klyvningen eller f�ljer av 2 kap. 5 � elleii

s�rskilda f�reskrifter, h�r r�ttighet som avses i f�rsta stycket till klyvningSfi

lotterna gemensamt.

4'";';

^ V i "

6 � Best�mmelserna om bildande av samf�llighet och servitut geno.mr
fastighetsreglering �ger motsvarande till�mpning vid klyvning s�vitt avsep

f�rh�llandet mellan klyvningslotter.

Mark som p� grund av beskaffenheten eller l�get ej kan v�rderas med', >

tillr�cklig s�kerhet eller som har s� l�gt v�rde att kostnaderna f�r delning-f ,

av marken ej st�r i rimligt f�rh�llande till v�rdet f�r avs�ttas som samf�lld
f�r klyvningslottema, �ven om det ^ �r till�tet enligt 6 kap. 1 �.

7 � Klyvning skall genomf�ras p� det s�tt som medf�r minsta ol�gerilief

utan att osk�lig kostnad uppkommer.

8 � Best�mmelserna i 5 kap. om ers�ttning mellan sak�gare vid fastig-;

hetsreglering och om tilltr�de �ger motsvarande till�mpning vid klyvning -

V) \ .

9 � Med samtycke av ber�rda del�gare f�r avsteg g�ras fr�n best�mm^ '
serna i 4 � om tilldelning vid klyvning och i 8 � om ers�ttning mplla'';' ;

del�gare samt fr�n 7 �.

Genomf�res klyvningen med st�d av samtycke enligt f�rsta stycf'ck

g�ller 5 kap. 18 � andra och tredje styckena samt 19 och 20 �� i till�mpliga -
delar.

'i -'

�

�ac

10 � Kostnaderna f� r klyvni ng f�rdelas mellan del�garna efter vad som

SFS 1992:1212

�r sk �ligt. Sker klyvningen utan ans �kan vid fastighetsreglering, f�rdelas
kostnaderna mellan sak�garna efter vad som � r sk�ligt. Lag (1977:362).

i �t� 12 kap. Sammanl�ggning

Villkor f�r sammanl�ggning

1 � Fastigheter som har samme �gare och innehas med lika r�tt f�r

sammanl�ggas till en fastighet.

Best�mmelserna i detta kapitel om fastighet som samm anl�gges med

annan g�ller �ven del av fastigh et som gen om avst yckning eller klyvning

utbrytes f�r sammanl�ggning.

2 � En fastighet som �gs a v n�gon so m �r gift och �r dennes gi ftor�tts-

gods f�r inte sammanl�ggas med en fastighet som �r samma makes enskil-

da egendom.

Fastigheter som tillh�r makar var f�r sig f� r sammanl�ggas, om makarna

tr�ffar skr iftligt avt al om att �ga var sin best�md a andel i den nybildade

^ fastigheten och om vardera makens andel i sin helh et kommer att utg �ra

den makens giftor�ttsgods eller enskilda egendom. Innefattar avtalet g�va,

f�r sa mmanl�ggning ske bar a om avtalet har registrerats enligt 16 kap.

�ktenskapsbalken. Lag (1987:803).

kn
icTJL' 3 � Om n� gon genom avtal eller annan r�ttshandling tillf�rs�krats r�tt

att �tertaga eller l�sa fastighet, f�r fastigheten icke ing� i sammanl�ggning

utan medgivande av r�ttighetshav�ren.

Fastighet som besv�ras av tomtr�tt f�r ej sammanl�ggas med annan

i itidi f astighet som besv�ras av beviljad eller s�kt inskrivning. Sammanl�ggning

f�r ej heller ske, om icke fastighets�garen och tomtr�ttshavaren slutit avtal
om utvidgning av omr�det f�r tomtr�tten till att avse he la den nybild ade

icisjii f astigheten och ans�kan om inskrivning av avtalet f�rklarats vila nde en-

iFiT!? bart i avvaktan p� fastighetsbildning.

iac 4 � F�r att fastighet skall f� ing� i sammanl�ggning kr�vs att �garen har

ricTjs lagfart p� fastig heten eller att ans�kan om lagfart f�rklarats vilande och

jnj C hinder mot bifall till ans�kningen icke f�religger om fastighetsbildningen

^25,11 genomf�res.

�rtalan v�ckt om b�ttre r�tt eller om l�sningsr�tt till fastigheten eller �r

r�tten till fastigheten i an nat fall tvistig, f�r fastigheten ej ing � i sam man�

l�ggning. Detsamma g�ller, om fastigheten �r utm�tt eller eljest skall s�ljas

i de n ordning som f�reskrives f�r utm�tt fast egendom elle r om den �r

^^22!ibelagd m ed kvarstad eller tagen i ansp r�k genom beta lningss�kring. Ut-
^^,^1 m�tning, kvarstad eller betalningss�kring som �terg�r, om sammanl�gg-

^ ning kommer till st�nd, skall dock e j beaktas. Lag (198 J: 793).

^5 � Besv�ras mer �n en av fastigheterna av beviljad eller s�kt inskriv �

ning, f�r sammanl�ggning ske endast om

j-jj 1. ingen av fastigheterna besv�ras av andra inskrivningar �n s�dana som

j j jilg�l er i samma inb�rdes ordning i d en eller de andra eller, om i n�go n av

2947

�

SFS 1992:1212

fastigheterna dessutom finns s�rskild inskrivning, denna g�ller med s
r�tt, eller

2. fastighetemas �gare samt innehavare av pantr�tt eller annan r�ttigh

som inskrivningen avser, medgivit sammanl�ggningen p� grundval a

f�rslag till f�retr�desordning f�r inskrivningarna i den nybildade fastigh

ten.

6 � Vid till�mpning av 5 � beaktas ej inskrivning f�r servitut, nyttjand�-j

r�tt eller r�tt till elektrisk kraft, om r�ttigheten icke r�r mark som skal l

ing� i sammanl�ggningen. H�nsyn tages ej heller till s�dan inteckning som'

avses i 10 k ap. 2 � andra stycket eller till inskrivning betr�ffande vilkeii
ans�kan gjorts om d�dning eller relaxation i fastighet som ing�r i samman-,
l�ggningen, s�vida hinder mot �tg�rden icke f�religger om fastighetsbild�

ningen genomf�res.

Medgivande enligt 5 � 2 fordras ej fr�n fastighets�gare eller r�ttighetshaij

vare, om det �r v�sentligen utan betydelse f�r hans s�kerhet att f�rslaget

till f�retr�desordning till�mpas. Lag (1970:1023).

Verkan av sammanl�ggning

7 � Om sammanl�ggnings inverkan p� omfattningen av inteckning finns

best�mmelser i 6 kap. 16 � jordabalken. Dessa �ger motsvarande till-

l�mpning i fr�ga om s�dan fordran som utan inskrivning �r f�renad med

r�tt till betalning ur fast egendom.

S�dan inskrivning som avses i 6 � f�rsta stycket b esv�rar efter sammam

l�ggning icke den nybildade fastigheten.

Ans�kan om inskrivning i fastighet, som sammanlagts med annan, skall

anses avse den nybildade fastigheten.

Inneb�r avtal enligt 2 � att den nybildade fastigheten skall utg�r a egen�

dom vari makarna �ger var sin an del, skall efter sammanl�ggning den f� r,
vardera maken beviljade eller s�kta lagfarten avse de n andel i fastigheten

som tillkommer honom. Lag (1971:1035).

F�rfarandet vid sammanl�ggning

8 � Sammanl�ggning sker p� ans�kan av fastighetemas �gare.

Fastighetsbildningsmyndigheten f�r utan ans�kan upptaga fr�ga om,

sammanl�ggning, om fastigheterna ber�res av fastighetsreglering som skei}_

i syfte att �stadkomma en allm�n f�rb�ttring av fastighetsbest�ndet inqm,,

ett omr�de eller om annan fastighetsbildning �r beroende av sammanl�gg�

ningen. Sammanl�ggning f�r ej ske, om �garen av fastigheterna bestrider

�tg�rden och den kan antagas orsaka honom ol�genhet av n�gon betydelse,
Lag (1971:649).

9 � Fastighetsbildningsmyndigheten skall f�rst pr�va huruvida hinder

mot sammanl�ggningen m�ter i annat h�nseende �n som avses i 5 och 6,��.,

."*2

Om f�rr�ttningen d�rvid icke inst�lles, skall yttrande inh�mtas fr�n':!";

skrivningsmyndigheten.

j";,

i'"

10 � Inskrivningsmyndighetens yttrande skall avges snarast m�jligt,;!Dct

skall grundas p� fastighetsboken och vad som eljest �r k�nt f�r myiidjgiic-;

294g

ten. I yttrandet skall anges huruvida hinder mot sammanl�ggning m�ter

�

enligt 1 -

6 ��. Om i �rendet �beropas avtal enligt 2 �, skall vidare ang es

SFS 1992:1212

huruvida avtalet �r lagligen beskaffat.

Finner inskrivningsmyndigheten att mot sammanl�ggningen m�ter hin�

der som b�r kunna avl� gsnas utan st�rre dr�jsm�l, skall s�kan den eller

annan, som kan antag as vara villig att medverka, uppmana s att vidtaga

beh�vliga �tg�rder.

11 � F�rslag till f�retr�desordning uppr�ttas av inskrivningsmyndighe-

ten. H�rvid skal l iakttagas att r�ttighetshavares s�kerhet rubbas s� litet
som m�jligt. Sammantr�de f�r h�llas med fastighetemas �gare och r�ttig-
hetshavama f�r f�rhandling om f�retr�desordningen.

:.iic

'N: 12 � Ber�r sammanl�ggning fastigheter som lyder under mer �n en in�

skrivningsmyndighet, skall yttrande inh�mtas fr�n n�gon av myndigheter-

na. Den myndighet hos vilke n yttrande beg�r ts skall inh�mta beh�vliga

JEI upplysningar fr�n den eller de andra.

13 � N�r inskrivningsmyndighetens yttrande inkommit, skall fastighets�

bildningsmyndigheten snarast m�jligt forts�tta pr�vningen av �rendet.

Om samm anl�ggning genomf�res p� grundval av f�retr�desordning,

fastst�lles denna i fastighetsbildningsbeslutet.

iiib

Kostnader f�r sammanl�ggning

fi fei 14 � Kostnaderna f�r sammanl�ggning betalas av s�kan den. Sker sam�

manl�ggning utan ans�kan, f�rdelas kostnaderna efter vad som �r sk�ligt.

lEin

13 kap. Fastighetsbildning f�r samordning med kommunal indelning

i:!r: 1 � Har fastighet ensk ild mark p� �mse sidor om kommungr�ns, skall

tia b fastighetsindelningen �ndras s�, att den �verensst�m mer med den kom�

munala indelnin gen. �ndringen skall ske geno m fastighetsreglering eller

avstyckning. Om det � r n�dv�ndigt, f�r fastighetsbildningen genomf�ras
utan att de i 3 kap. f�reskrivna villkoren iakttages. Vid fastighetsreglering

^ f�r avsteg g�ras �ven fr�n 5 kap. 4 �, om sak�gare ej mots�tter sig detta.

Best�r samf�llighet av mark inom olika kommuner, skall fastighetsindel-

^10 ningen genom fastighetsreglering eller avstyckning anpassas till den kom -
^0 munala indelningen, om det kan ske utan att denna lag �sidos�ttes.

2 � Fastighetsbildning enligt I � sk er p� ans�kan av l�nsstyrelsen.

Har besl ut meddelats om �ndring i den kommunala indelningen, f�r

fastighetsbildning som f�ranledes av �ndringen genomf�ras utan hinder av

att �ndringen �nnu ej tr�tt i kraft. Lag (1971.1035).

3 � Fastighetsbildning enligt 1 � skall om m�jligt genomf�ras s�, att

0 fastighet ej kommer att ha andel i samf�llighet inom annan kommun. Vid

f�rr�ttning som f�ranledes av �ndring i den komm unala indelningen f�r,

om hinder eljest icke m�ter, fastighetsreglering eller avstyckning f�retagas
utan s�rskild ans�ka n f�r att fastighet, som gen om indelni ngs�ndringen
f�tt andel i samf�llighet inom annan komm un, skall skiljas fr�n andelen.

Vid a vstyckning fr�n fastig hets enskilda mark ska ll som sty ckningslott

2949

�

SFS 1992:1212

avskiljas den del vars �govidd �r minst, om ej s�rskilda f�rh�llandeil
f�ranleder annat.

4 � Fastighetsbildningsmyndigheten skall underr�tta kommunerna om
f�rr�ttning enligt detta kapitel.

5 � Kostnaderna f�r �tg�rd som sker med anledning av best�mmelserna

i d etta kapitel f�r ej p�f�ras sak�gare. �gare av fastighet som delas eller

�ndras skall kostnadsfritt f� utdrag av f�rr�ttningskarta, om s�dan uppr�t�
tas.

Ers�ttning till syssloman best�mmes i fall som h�r avses alltid av fastig�

hetsbildningsmyndigheten.

Femte avdelningen

Fastighetsbest�mning

14 kap.

1 � Om det vid fastighetsbildning uppkommer fr�gor om fastighetsin�

delningens beskaflfenhet eller om best�ndet eller omf�nget av ledningsr�tt
eller av servitut, skall fr�gan pr�vas vid fastighetsbest�mning, om det

beh�vs f�r fastighetsbildningen. I fr�ga om servitut som har tillkommit
med st�d av vattenlagen (1983:291) eller motsvarande �ldre lagstiftning
f�r en s�dan best�mning endast avse servitut enligt 8 kap. 1 � vattenlagen
eller motsvarande �ldre best�mmelser.

P� ans�kan av sak�gare f�r �ven i annat fall fastighetsbest�mning ske f�r

pr�vning av fr�ga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om best�n�

det eller om f�nget av ledningsr�tt eller av servitut, som tillkommit vid
avvittring eller enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller ensk ilda

v�gar eller enligt anl�ggningslagen eller 8 kap. 1 � vattenlagen eller motsva�
rande �ldre best�mmelser, s�vida icke fr�gans avg�rande uppenbarligen �r
utan betydelse f�r s�kanden. Samma r�tt att p�kalla fastighetsbest�mning
tillkommer kommunen s�vitt g�ller omr�de med detaljplan eller omr�des�
best�mmelser eller omr�de betr�ffande vilket fr�ga v�ckts om uppr�ttande
av s�dan plan eller s�dana best�mmelser. Lag (1987:124).

2 � Fastighetsbest�mning handl�ggs av fastighetsbildningsmyndigheten

vid f�rr�ttning. Betr�ffande s�dan f�rr�ttning till�mpas 4 kap. l-24��,
28 � f�rsta stycket och 31 - 40 ��.

Har fastighetsbest�mningen samband med fastighetsbildning, handl�g-

ges �tg�rderna gemensamt vid en f�rr�ttning, om icke s�rskilda sk�l f�ran�

leder annat. Lag (1989: 724).

3 � Fastighetsbildningsmyndigheten skall vid f� rr�ttningen klarg�ra fas�

tighetsbest�mningens omfattning f�r sak�garna och d�rvid noga ange vilka
fr�gor som skall avg�ras. Vidare skall myndigheten utreda de omst�ndig�
heter som �r av betydelse f�r fastighetsbest�mningen. Resultatet av utred�
ningen skall framl�ggas f�r sak�garna.

2950

�

4 � Fr�ga som upptagits vid fastighetsbest�mning avg�res genom beslut

SFS 1992:1212

av fastighetsbildningsmyndigheten (fastighetsbest�mningsbeslut).

Fastighetsbest�mningsbeslut som r�r omfattningen av allm�nt vatten�

omr�de �r utan verkan, i den m�n det senare visas att det avviker fr�n vad

som f�reskrives i lag.

5 � Avser fastighetsbest�mning fr�ga om str�ckningen av annan gr�ns �n
s�dan som r�r allm�nt vattenomr�de och tr�flfas skriftlig �verenskommel�

se om gr�n sens str�ckning, skall �ver enskommelsen l�g gas till grund f�r

fastighetsbest�mningsbeslutet. �verenskommelse f�r ej tr�ffas, f�rr�n

gr�nsstr�ckningen utstakats i beh�vlig omfattning. I �verenskommelsen

beh�ver icke deltaga andra sak�gare �n de som �r n�rvarande vid samman�

tr�de d� fr�g an behandlas eller, om f�rr�ttningen handl�gges utan sam�

mantr�de, som vid f�rr�ttningen f�rt talan i fr�gan.

�verenskommelse skall icke beaktas, om den avtalade str�ckningen

v�sentligt avviker fr�n gr� nsens r�tta l�ge eller �verenskommelsen skulle
medf�ra att fastighets v�rde underg�r minskning av betydelse eller att
ol�genhet uppkommer fr�n allm�n synpunkt.

6 � Fastighetsbildningsmyndigheten f�r g�ra s�dan j�mkning av gr�ns
som fordras f�r att gr�nsen skall f� en �ndam�lsenlig str�ckning i tekniskt

h�nseende.

7 � Str�ckningen av gr�ns skall ange s p� f�rr�ttningskartan i enlighet

med fastighetsbest�mningsbeslutet. Om karta icke uppr�ttats, skall str�ck�
ningen beskrivas i f�rr�ttning shandlingama. Gr�nsen skall �ven utstakas

och utm�rkas i beh�vlig omfattning. Utstakningen skall ske senast vid

beslutets meddelande. Om det �r l�mpligt, f�r utm�rkningen verkst�llas

efter f�rr�ttningens avslutande. Ang�ende s�dan �tg�rd skall sak�garna
underr�ttas i god tid. Underr�ttelsen l�mnas genom skriftligt meddelande
eller i s�dan s�rskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 � andra stycket.

8 � Har fastighetsbildningsmyndigheten meddel at beslut som f�r �ver-

klagas s�rskilt, skall beslu tet samt karta och annan handling som fordra s
for klarl�ggande av beslutets inneb�rd h�llas tillg�ngliga hos myndigheten

^' under den tid beslutet f�r �verklagas. Lag (1989: 724).

9 � Om avslutande av f�rr�ttning vid vil ken �ven hand l�gges fr�ga om
fastighetsbildning och om �tg�rder i samband med avslutan det g�ller 4

kap. 29 och 30 ��.

Betr�ffande annan f�rr�ttning �ger 4 kap. 29 � motsvarande till-

l�mpning. Kommunen skall dock alltid underr�ttas om avslutande av

f�rr�ttning som den har s�kt. Lag (1987:124).

10 � Kostnaderna f�r fastighetsbest�mning f�rdelas mellan sak�garna

' efter vad som �r sk�ligt. �r kommunen s�kande, skall kostnaderna betalas

av kommunen, i d en m�n s�rskilda sk�l f�ranleder detta. Best�mmelserna

i 2 kap. 6 � om beta lningsskyldighetens f�rdelning n�r �verenskommelse

ijl i'" f�religger mellan sak�garna och om an svaret f�r kostnaderna n�r ans�kan

2951

�

SFS 1992:1212

avvisas eller f�rr�ttning inst�lles �ger motsvarande till�mpning betr�ffan�
de fastighetsbest�mning.

Sker fastighetsbest�mning i samband med fastighetsbildning enligt 13

kap., skall i st�llet f�r f�rsta stycket till�mpas 5 � i n �mnda kapitel. L�g

(1987:124).

2952

Sj�tte avdelningen

R�tteg�ngen i fastighetsbildningsm�l

15 kap. Fullf�ljd till fastighetsdomstol

1 � M�l som fullf�ljes enligt best�mmelserna i detta kapitel (fastighets�

bildningsm�l) pr�vas av den fastighetsdomstol inom vars domkrets mar�
ken � r bel�gen. Ligger marken under flera fastighetsdomstolar, upptages

talan av den domstol under vilken huvuddelen ligger.

2 �" Fastighetsbildningsmyndighetens beslut skall �verklagas s�rskilt,
om myndigheten

1. avvisat ans�kan om fastighetsbildning eller fastighetsbest�mning eller

avvisat ombud eller bitr�de,

2. ogillat j�v mot f�rr�ttningsman,

3. beslutat i fr�ga om f�rskott enligt 5 kap. 30 � Q�rde stycket elle r

tidpunkt f�r r�ttighetshavares skyldighet att avtr�da mark enligt 5 kap ,
30b�,

4. beslutat i fr�ga om ers�ttning till sakkunnig eller syssloman eller ti ll

s�dan skadelidande som avses i 4 kap. 38 �,

5. beslutat i fr�ga o m r�ttelse av f�rr�ttningsbeslut, karta eller annan

handling,

6. beslutat att gemensamt arbete skall utf�ras enligt denna lag eller att

fr�ga om s�dant arbete skall pr�vas enligt annan lagstiftning,

7. beslutat enligt 9 kap. 3 � om f�rdelning av kostnader f�r gemensamt

arbete eller enligt 9 kap. 4 � om utdebitering av s�dana kostnader,

8. beslutat att syssloman som f�tt i uppdrag att ombes�ija gemensamt

arbete skall sldljas fr�n uppdraget,

9. avvisat �verldagande,

10. beslutat i fr�ga om h�nvisning enligt 5 kap. 12 a �,
11. beslutat att inte pr�va en fr�ga som avses i 5 kap. 12 c �.
Skrivelsen med �verklagande enligt denna paragraf skall ges in till fastig�

hetsbildningsmyndigheten inom tre veckor fr�n den dag d� beslutet me d�
delades. �verklagande f�r g�ras av sak�gare. Beslut som avses i 1, 4, 5 och
8 f�r �verklagas �ven av annan som beslutet r�r. Lag (1992:1212).

3 � Tillst�ndsbeslut och beslut i fr�ga om f�rtida tilltr�de �verklagas

s�rskilt. Skrivelsen med �verklagandet skall ges in till fastighetsbildnings�

myndigheten inom fyra veckor fr�n den dag d� beslutet meddelades.
Detsamma g�ller fastighetsbildnings- och fastighetsbest�mningsbeslut, om

fastighetsbildningsmyndigheten f�rordnar att beslutet skall �verklagas s�r�
skilt.

" Senastclydelse 1990:450.

�

F�rordnande att ett beslut skall �verklagas s�rskilt f�r meddelas om det

SFS 1992:1212

�r l�mpligt. Om fastigh etsbildningsbeslut inte innefattar medgivande till
fastighetsbildningen i des s helhet, fordras vidare att tillst�ndsbeslut med-

delas samtidigt eller att lagakraft�gande s�dant beslut f�religger.

�verklagande enligt denna paragraf f�r g�ras av sak�gare. Lag

(1989:724).

4 � Menar sak �gare att f�rr�ttningen on�digt uppe h�lles genom fastig�
hetsbildningsmyndighetens beslut eller �r han missn�jd med beslut varige�
nom f�rordnande enligt 5 kap. 21 � meddelats eller medgivande enligt 5
kap. 22 � v�grats, f�r han �verklaga beslutet. Skrivelsen med �ver klagan-

", det skall ges in till fastighetsbildningsmyndigheten. Denna r�tt att �verkla-

ga �r inte begr�nsad till viss tid. Lag (1989: 724).

" 5 � Fastighetsbildningsmyndighetens beslut att gil la inv�ndning om j�v

l�r inte �verklagas. Lag (1989:724).

6 � �verklagas i annat fa ll �n som av ses i 2 5 �� beslut eller �tg�rd av
fastighetsbildningsmyndigheten, skall skrivelsen med �verklagandet ges in

till fastighetsbildningsmyndigheten inom fyra veckor fr�n den dag d�

f�rr�ttningen f�rklarades avslutad eller inst�lld.

�tg�rd varigenom gr�ns utm�rkts f�r �verklagas inom ett �r fr�n den

dag d� uppgift om fastighetsbildningen eller fastighetsbest�mningen infor-

des i fastighetsregistret eller, om utm�rkn ingen gjorts f�rst efter n�mnda

dag, fr�n det �tg�rden slutf�rdes.

�verklagande enlig t denna paragraf f�r g�ras av sak�gare. Den som

�lagts att beta la ers�ttning eller kostn ad f�r �ve rklaga beslutet, �ven om
han inte �r sak�gare. Lag (1989:724).

rjbi 7 � Tillst�nds- eller fastighetsbildningsbeslut f�r �verklagas av en s�dan
ill

n�mnd som avses i 4 kap. 15 � a ndra stycket p� s�t t och inom tid som

�p g�ller f� r sak�gare. Lag (1991:1652).

rap 8 � Finner l�nsstyrelsen att tillst�nds- eller fastighetsbildningsbeslut stri�

der mot s�dan best�mmelse i denna lag so m meddelats till f�rm�n for
allm�nt intresse, f�r l�nsstyrelsen �verklaga beslutet p� s�tt och inom tid
som g�ller for sak�gare.

F�rsta sty cket g�ller icke fas tighetsbildning inom omr�de med detalj�

plan eller omr�desbest�mmelser, om �tg�rden r�r endast mark som enligt
planen ell er best�m melserna �r avsedd for annat �n jordbruks�ndam�l.

Lag (1987:124).

9 � Beslut om inst�llartde av f�rr�ttning som beg�rts av l�nsstyrelsen

eller kommunen f�r �verklagas av s�kanden i likhet med vad som g�ller for

sak�gare.

Motsvarande r�tt tillkommer den som s�kt fastighetsreglering enligt 5

kap. 3 � andra stycket. Lag (1987:124).

10 � Finner fastighetsregistermyndigheten att uppgift om fastighetsbild�

ning eller fastighetsbest�mning icke kan inf�ras i reg istret p� g rund av fe l

2953

�

SFS 1992:1212

eller oklarhet i f�rr�ttningen och kan r�ttelse ej vinnas i den ordning
anges i 26 � f�rvaltningslagen (1986:223), f�r myndigheten s�ka r�t

hos fastighetsdomstolen. Detsamma g�ller, om myndigheten finner
registrering i enlighet med f�rr�ttningen skulle �ventyra fastighetsred ' ;

ningens tillf�rlitligliet eller p� a nnat s�tt f�ranleda r�ttsos�kerhet.

I fr�ga om ans�kan om r�ttelse enligt denna paragraf till�mpas bestaihi

melserna i 16 kap . R�tten att ans�ka om r�ttelse �r inte begr�nsad till vi ss

tid. Lag (1989:724).

11 � Har samtliga sak�gare och andra, som har r�tt att �verklaga, genom

p�skrift p� f�rr�ttningsprotokollet eller i skriftligt meddelande som kom�

mit fastighetsbildnings- eller fastighetsregistermyndigheten till handa god�
k�nt f�rr�ttning, f�rr�ttningsbeslut eller gr�nsutm�rkning, f�r vad som
godk�nts inte �verklagas. Lag (1989: 724).

16 kap. F�rfarandet vid fastighetsdomstol
1 � Har en skrivelse med �verklagande kommit in till fastighetsdomsto�

len, skall domstolen vidarebefordra skrivelsen till fastighetsbildningsmyn�

digheten och samtidigt l�mna uppgift om vilken dag som skrivelsen kom
in till domstolen. Lag (1989: 724).

2 � Vid skrivelsen med �verklagande skall tv� avskrifter av skrivelsen
och d�rtill h�rande handlingar bifogas. Beh�ver domstolen f�r delgivning

eller d�rmed j�mf�rlig �tg�rd ytterligare avskrifter, �r klaganden skyldig
att tillhandah�lla dem. �r avskrifter inte tillg�ngliga n �r de beh�vs, f�r

domstolen ombes�rja dem p� klagandens bekostnad.

F�rsta stycket g�ller icke karta, ritning eller anna n bilaga av vidlyftig

beskaffenhet, om avskrift av handlingen kan undvaras utan v�sentlig
ol�genhet. Lag (1989:724).

3 � Om fastighetsdomstolen finner att sak�gare b�r h�ras �ver �verkl�^
gandet, skall skrivelsen med �verklagandet och d�rvid fogade handlingar

delges sak�garen och f�rel�ggande meddelas honom att inkomma med"
skriftlig f�rklaring.

Om det f�r m�lets beredande eller avg�rande kr�vs att yttrande inh�m�

tas fr�n l�nsstyrelsen, en s�dan n�mnd som avses i 4 kap. 15 � andr�'

stycket eller n�gon annan myndighet eller fr�n sakkunnig eller att skriftligt

bevis f�retes, s�rskilt sammantr�de h�lls eller annan lilcnande �tg�rd vid�
tas, skall domstolen utan dr�jsm�l besluta om detta. Lag (1991:1652). '

4 � N�r m�let beretts till huvudf�rhandling, skall fastighetsdomstolen

best�mma tid och plats f�r denna. F�r behandling av r�tteg�ngsfr�ga eller

del av saken som kan avg�ras s�rskilt f�r huvudf�rhandling uts�tt�sf

fast�n m�lets beredande i �vrigt ej avslutats.

5 � Till huvudf�rhandlingen skall sak�garna kallas. Sak�gare vars n�rvar

ro uppenbarligen �r utan betydelse f�r hans r�tt eller eljest f�r m�lets

avg�rande beh�ver dock ej kallas.

;

2954

Har talan fullf�ljts av f�retr�dare f�r allm�nt intresse, skall denne kall�'^"

�

till f�rhandlingen. N�r sak�gares �verldagande r�r allm�nt intresse, kallas

SFS 1992:1212

l�nsstyrelsen eller, om m�let avser s�dan fastighetsbildning som anges i 15
kap. 8 � andra stycket, en s�dan n�mnd som avses i 4 kap. 15 � andra

stycket.

F�retr�dare f�r eller tj�nsteman vid myndighet vars verksamhet ber�res

av m�let kan kallas f�r att l�mna upplysningar. F�r detta �ndam�l kan
�ven f�iT�ttningslantm�taren kallas.

Kallelse skall delges. Lag (1991:1652).

6 � Fastighetsdomstolen f�r handl�gga och avg�ra m�let utan hinder av
att sak�gare eller annan som kallats till huvudf�rhandling uteblir.

7 � F�reskrifterna i 5 och 6 �� g�ller i till�mpliga delar �ven annan
f�rhandling �n huvudf�rhandling.

8 � Fastighetsdomstolen f�r avg�ra m�l utan huvudf�rhandling, om hu�

vudf�rhandling kan antagas sakna betydelse f�r pr�vningen samt sak�gare

eller f�retr�dare f�r allm�nt intresse icke beg�rt s�dan f�rhandling. Om
talan fullf�ljts enligt 15 kap. 2, 4 eller 10 � eller om domstolen finner
uppenbart att talan �r ogrundad, f�r m�let alltid avg�ras utan huvudf�r�

handling.

F�r pr�vning som ej avser sj�lva saken fordras icke huvudf�rhandling.
Har domstolen beslutat att m�l skall avg�ras utan huvudf�rhandling och

�r det ej uppenbart att sak�gare eller f�retr�dare f�r allm�nt intresse redan
slutf�rt sin talan, skall tillf�lle d�rtill l�mnas honom.

9 � Om ett beslut vid en f�rr�ttning som inte avslutats har �verklagats,

kan fastighetsdomstolen f�reskriva att f�rr�ttningshandl�ggningen skall

avbrytas helt eller till viss de l eller att handl�ggning som avbrutits skall
fortg� oberoende av �verklagandet. S�dan f�reskrift tr�der i kraft genast
och g�ller till dess annat f�rordnas.

Om det p� grund av s�rskilda omst�ndigheter �r l�mpligt, f�r fastighets�

domstolen f�rordna om f�rtida tilltr�de. H�rvid �ger 5 kap. 30 a � andra
Q�rde styckena motsvarande till�mpning.

Fastighetsdomstolen kan omedelbart f�rordna att beslut av fastighets�

bildningsmyndigheten om f�rtida tilltr�de inte f�r utnyttjas f�rr�n fastig�
hetsdomstolen har pr�vat �verklagandet. Lag (1989: 724).

10 � Fastighetsdomstolens avg�rande av saken sker genom utslag. Detta

skall grundas p� vad som f�rekommit vid syn eller annan f�rhandling och

vad handlingarna inneh�ller i �vrigt.

Best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om avfattning av dom i tvistem�l

och om meddelande av s�dan dom �ger motsvarande till�mpning p� utslag

i fastighetsbildningsm�l.

Skall i e tt m�l flera fr�gor avg�ras och kan de s�rskiljas, f�r utslag ges

betr�ffande n�gon av fr�gorna, fast�n handl�ggningen av de �vriga ej

^ avslutats.

11 � N�r n�gon sak�gare har �verldagat, f�r fastighetsbildningsmyndig�

hetens beslut eller �tg�rd �ndras endast om �vriga sak�gare och, n�r

2955

�

SFS 1992:1212

�verklagandet r�r allm�nt intresse, l�nsstyrelsen eller en s�dan n

som avses i 4 kap. 15 � andra stycket f�tt tillf�lle att yttra sig. �ndring
fordel for en sak�gare f�r dock ske, �ven om han inte haft tillf�lle att
sig. Vad som nu foreskrivits skall till�mpas ocks� n�r �verklagandet
gjorts av en f�retr�dare for allm�nt intresse eller av fastighetsregisterm
digheten.

Om domstolen finner att �verklagandet b�r f�ranleda �ndring i avsluta�

forr�ttning eller i fastighetsbildnings- eller fastighetsbest�mningsbeSluf-.
som har �verklagats s�rskilt, f�r domstolen g�ra �ndring �ven i del son i
inte har �verklagats, om det beh�vs for att uppenbar motstridighet eller
oenhetlighet inte skall uppkomma i forr�ttningen eller beslutet.

Finner domstolen att betr�ffande forr�ttning f�religger s�dan omst� n�

dighet som avses i 15 kap. 10 �, f�r domstolen besluta om beh�vlig �tg�rdf

�ven om �verklagandet inte har avsett ifr�gavarande del av forr�ttning�nf

Lag (1991:1652).

12 � Kan fastighetsdomstolen ej utan ol�genhet r�tta fel i f�rr�ttning;
skall domstolen undanr�ja fastighetsbildningsmyndighetens beslut och �lg�
g�rder i den omfattning de p�verkas av felet samt visa forr�ttningen �ter

till myndigheten. Domstolen kan d�rvid meddela foreskrifter f�r vinnande
av r�ttelse.

Har efter forr�ttningens avslutande beslut om fastighetsbildning eller

fastighetsbest�mning �verklagats och �terkallar den som s�kt �tg�rden sin

ans�kan, skall forr�ttningen undanr�jas i den del som �terkallelsen avser,
om �vriga som fort talan vid f�rr�ttningen eller domstolen och som sj�lva

haft r�tt att p�kalla �tg�rden samtycker. I fall som anges i 10 kap. 8 � andra

stycket och 11 kap. 2 � andra stycket fordras alltid samtycke av �vriga

sak�gare. Lag (1989:724).

" i-

13 � Den som med st�d av 5 � tredje stycket eller 7 � kallats f�r att

l�mna upplysningar har r�tt till ers�ttning f�r sin inst�llelse enligt s�rskild�

best�mmelser. Sak�gare f�r ej �l�ggas att betala kostnad som foranledes
h�rav.

14 �'^ Fastighetsdomstolen kan, efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till

omst�ndigheterna, besluta att sak�gare som f�rlorar m�let skall ers� tta
annan sak�gare dennes r�tteg�ngskostnad.

I m�l om inl�seners�ttning skall dock sak�gare som avst�r mark eller

s�rskild r�ttighet f� gottg�relse for sin kostnad oberoende av utg�ngen i

m�let. Detsamma skall g�lla i m�l om ers�ttning f�r mark�verf�ring el �r|p.
reglering av r�ttighet som avses i 5 kap. 10 a � andra stycket.

F�rsta och andra styckena g�ller inte, om annat f�ljer av 18 kap. 6 eijet '

8 � r�tteg�ngsbalken. Ogillas i m�l enligt andra stycket talan som har
fullf�ljts av den som avst�r eller uppl�ter mark eller r�ttighet, till�mpasIS ;

kap. 6 � plan- och bygglagen (1987:10).

Vinner sak�gare m�l mot f�retr�dare for allm�nt intresse, kan domsto�

len tillerk�nna honom ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnad, om synnerliga

2956

Senaste lydelse 1987; 124.

�

r'j f�religger. S�dan ers�ttning skall utges av statsverket eller, om endast

SFS 1992:1212

kommunen f�retr�der det allm�nna intresset, av kommunen.

Skall i a nnat fall �n som avses i 13 � kostnad f�r bevisning eller s�rskild

�tg�rd enligt r�ttens beslut utg� av allm�nna medel, kan domstolen n�r det
�r sk�ligt f�rordna att kostnaden skall stanna p� statsverket. Lag

(1992:1212).

'nnin
^ 15 � Om en avslutad f�rr�ttning har �verklagats, skall fastighetsdomsto-

len of� rdr�jligen och senast inom fyra dagar tillst�lla fasti ghetsregister-

myndigheten en kopia av skrivelsen med � verklagande.

Sedan domstolens utslag eller slutliga beslut i fastighetsbildningsm�l

^ ^3: vunnit laga kraft, skall f�rr�ttningsakten och en kopia av utslaget eller

^1 beslutet s�ndas till fasti ghetsregistermyndigheten. Om f�rr�ttningen skall

"fel forts�ttas, s�nds handlingarna i st�llet till fastighetsbildningsmyndigheten.

Om avg�randet �verklagas i viss del och om det med anledning av domsto�
lens avg�rande i �vrigt kan uppkomm a fr�ga om regis trering, skall hand-
lingama s�ndas till fastighetsregistermyndigheten. Efter registreringsfr�-
gans handl�ggning skall myndigheten omedelbart �terst�lla f�rr�ttningsak-

fe:? ten. Lag (1989:724).
fcfji]

16 � F�reskrifterna i detta kapitel betr�ffande sak�gare skall till�mpa s

�ven p� annan enskild part.

17 kap. R�tteg�ngen i hovr�tt

lOirJi 1 � Fastighetsdomstols utslag eller beslut f�r, om inte annat �r f�reskri-

vet, �verklagas till hovr�tten. Skrivelsen med �verklagandet skall ges in till

fastighetsdomstolen. I st�l let f�r den i 52 kap. I � r�tte g�ngsbalken f�re�

skrivna tiden g�ller en tid av fy ra veckor.

�verklagande f�r g�ras av sak�gare och annan enskild part samt av

s�dan f�retr�dare f�r allm�nt intre sse som kunn at f�ra talan i fr�gan vid

fastighetsdomstolen. Lag (1990:450).

2 � Fastighetsdomstolens beslut enligt 16 kap. 9 � andra stycket skall

�verklagas s�rskilt.

Fastighetsdomstolens beslut i en fr�ga som �verklagats dit enligt 15 kap.

2 � f�rsta stycket 24, 6 9, 3 � betr�ffande f�rtida tilltr�de eller 4 � f�r

inte �verklagas. Lag (1989:724).

3 � I fr�g a om r�tteg�ngen i hovr�tten till�mpas 16 kap. 3, 7 och 9
13 ��, 14 � f�rsta, fj�rde och femte styckena, 15 � andra stycket samt 16 �.
Dock skall 16 kap. 15 � andra stycke t inte till�mpas n�r hovr�tten �ter�
f�rvisar m�l till fastighetsdomstolen.

I m�l som avses i 16 kap. 14 � andra stycket skall den som har att betala

ers�ttning f�r mark eller r�ttighet, om inte annat f�ljer av 1 8 kap. 6 elle r

8 � r�tteg�ngsbalken, alltid sj�lv b�ra sina kostnader samt kostnad som
han orsakar motparten genom att sj�lv �verklaga. Ogillas i ett s�dant m�l
talan som har fullf�ljts av den som avs t�r eller uppl�ter m ark eller r�ttig�
het, till�mpas dock 15 kap. 6 � plan- och bygglagen (1987:10). I �vrigt skall
best�mmelserna i 1 8 kap. r�tteg�ngsbalken till�mpas.

2957

�

SFS 1992:1212

Bevis genom syn p� st�llet f�r upptagas i hovr�tten endast om syn

sk�l f�religger. Lag (1992:1212).

18 kap. R�tteg�ngen i H�gsta domstolen

1 � Hovr�tts utslag eller beslut f�r, om inte annat �r f�reskrivet, �v

gas till H�gsta domstolen. Skrivelsen med �ver ldagandet skall ges in t

hovr�tten inom den i 56 kap. 1 � r�tteg�ngsbalken f�reskrivna tiden.

�verklagande f�r g�ras av sak�gare och annan enskild part samt

s�dan f�retr�dare f�r allm�nt intresse som kunnat �verklaga i fr�gan [.

hovr�tten.

Hovr�ttens beslut i en fr�ga en ligt 16 kap. 9 � a ndra stycket som har,

�verklagats dit f�r inte �ver klagas. Hovr�ttens beslut i fr�ga om f�rtida!

tilltr�de i annat fall �verklagas s�rskilt. Lag (1989:724).

2 � I fr�ga om r�tteg�ngen i H� gsta domstolen till�mpas 16 kap. 3, 7,'91
och 10 ��, 11 � andra och tredje styckena, 12 och 13 ��, 14 � f�rsta, jg�rdei
och femte styckena, 15 � andra stycket samt 16 �. Dock skall 16 kap. 15 ;�:f
andra stycket inte till�mpas n�r H�gsta domstolen �terf�rvisar m�l till'

l�gre r�tt.

I m�l som avses i 16 kap. 14 � andra stycket g�ller best�mmelserna i 17

kap. 3 � andra stycket.

Bevis genom syn p� st�llet f�r upptagas i H� gsta domstolen endast om

synnerliga sk�l f�religger. (Lag 1992:1212).

Sjunde avdelningen

1.^''

Fastighetsregister

19 kap.

1 � I fastighetsregistret redovisas s�som fastighet

1. enhet som �r redovisad s�so m fastighet i fastighetsregister n�r denna,

lag tr�der i kraft,

-Hi

2. fastighet som nybildas enligt denna lag,

3. enhet som skall registreras s�som fastighet enligt best�mmelse i annan

f�rfattning.

Vaije fastighet skall ha s�rskild beteckning.

. r .

2 � Om fastighetsbildning och fastighetsbest�mning inf�res uppgift i

fastighetsregistret. D�rvid registreras nybildad fastighet och g�res de �vri
ga �ndringar i fastighetsregistret som �tg�rden ger anledning till.

F�rsta stycket �ger motsv arande till�mpning n�r fast ighetsindelningen ,

�ndras eller dess beskaffenhet fastst�lles i annan ordnin g �n som a nges i

denna lag.

!,(

2958

3 � Uppgift om fastighetsbildning eller fastighetsbest�mning inf�rs sna�

rast m�jligt sedan f�rr�ttningen avslutats och denna eller, om den har

�verklagats, domstolens avg�rande vunnit laga kraft.

�

Aven om f�rr�ttningen inte har avslutats skall uppgift om fastighetsbild-

SFS 1992:1212

nings- eller fastighetsbest�mningsbeslut, som skulle ha �verklagats s�rskilt,

inf�ras s� snart beslut et vunnit lag a kraft, om fas tighetsbildningsmyndig�

heten beg�r det.

�verklagas bes lut eller �tg�rd vid avslutad f�rr�ttning eller �verklagas

fastighetsbildnings- eller fast ighetsbest�mningsbeslut s�rskilt, f�r uppgift

med anledning av f�rr�ttningen eller beslutet inf�ras i fastighetsregistret i

fr�ga om s�dan del som uppenbarligen inte ber�rs av �verklagandet.

Motsvarande g� ller n� r domstols avg�rande i ett fastighetsbildningsm�l

�verklagas. Lag (1989:724).

4 � Finnes uppgift i fastig hetsregister vara uppenbart orik tig, skall felet

fer.) r�ttas, om det kan ske utan f�rf�ng f�r fastighets�gare eller r�ttighetshava-

re. �r det uppenbart att f�rf�ng icke kan uppkomma, skall r�ttelse ske

omedelbart. I annat fall sk all fastighets�gare eller r�ttighetshavare f� till�
f�lle att yttra sig om han �r k�nd.

Om det finnes vara uppenbart att en i registret redovisad fastig het �r

obefintlig, f�r fastigheten utesluta s ur registre t med till�mpn ing av f�rsta

fe;i stycket, �ven om redovisningen ej �r oriktig enligt g�llande f�reskrifter om

fastighetsregister.

5 � Lider n�gon f�rlust till f�ljd av tekniskt fel i fastig hetsregister som

f�res med anv�ndande av automatisk databehandling eller i anordning

som hos inskrivningsmyndighet, fastighetsbildningsmyndighet eller fastig-

hetsregistermyndighet �r ansluten till registr et, har han r�tt till ers�ttning

av staten. Har den skadel idande medverkat till f�rlusten genom att utan
sk�lig anledning underl�ta att vidtaga �tg�rd f�r bevarande av sin r�tt eller

har han p� annat s�tt medverkat till f�rlusten genom eget v�llande, skall

ers�ttningen efter vad som finnes sk�ligt neds�ttas eller helt bortfalla.

R�ttelse av uppenbar oriktighet till f�ljd av tekniskt fel i fastighetsregis�

ter som avses i f�rsta styck et f�r utan hinder av 4 � f�rsta stycket f�rsta
punkten ske �ven om det kan medf�ra f�rf�ng f�r fastighets�gare eller
r�ttighetshavare. Tillf�lle att yttra sig skall l�mnas, f�rutom fastighets�ga-
re och r�ttighetshavare, myndighet som avse s i 18 kap. 5 � f�rsta stycket
jordabalken.

Kommer till f�ljd av beslut i �rende om r�ttelse enligt andra stycket

f�rlust att tillskyn das �gare eller r�ttighetshavare, har han r�tt till ers�tt-

ning av staten. Ers�ttning utg�r dock icke, om han med h�ns yn till fe lets
beskaffenhet eller andra omst�ndigheter bort inse att fel f�rekommit.

I fr �ga om ers�ttning som avses i denna paragraf �ger 18 kap. 5 och 7 ��

jordabalken motsvarande till�mpning. (Inf�rd g. Lag 1973:99.)

6 � Fastighetsregistreringen ankommer p� fastighetsregistermyndighet.
Om s�dan myndighet finns s�rskilda best�mmelser. (Beteckning enl. Lag

1973:99.)

2959

�

SFS 1992:1212

�verg�ngsbest�mmelser

1. Denna lag'^ tr�der i kraft den 1 juli 1987.
2. Har beslut om undantag som avses i 3 kap. 2 � tredje stycket i

�ldre lydelse, eller s�dant beslut om medgivande att f�reta �tg�rd i
mot plan som avses i 3 kap. 2 � f�rsta och fj�rde styckena i deras aid
lydelse, vunnit laga kraft efter utg�ngen av juni 1986, f�r fastighetsbild

ske utan hinder av de nya best�mmelserna i 3 kap. 2 �. Om ans�kan^

fastighetsbildning inte g�rs inom tv� �r fr�n den dag d� beslutet

undantag eller medgivande vann laga kraft, upph�r dock beslutet att g�Oa.^

1. Denna lag"'' tr�der i kraft den 1 januari 1988.

, t

2. Att best�mmelserna i 12 kap. 2 � inte g�ller n�r �ldre gifterm�lsbalkeni

�r till�mplig p� makamas f�rm�genhetsf�rh�llanden f�reskrivs i 181-
lagen (1970; 989) om inf�rande av fastighetsbildningslagen.

3. Best�mmelsema i 12 kap. 2 � skall till�mpas i deras �ldre lydelse, ohi-

s�dant avtal som avses i den lydelsen har tr�fiats f�re ikrafttr�dandet.

.fV

1. Denna lag'^ tr�der i kraft den 1 januari 1990.
2. Best�mmelsema i 4 kap. 11 � fj�rde stycket, 5 kap. 30 b � och 33 a �!

samt 7 kap. 13 � skall inte till�mpas betr�fiande f�rr�ttningar som har
s�kts f�re ikrafttr�dandet.

3. Har fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut f�re ikrafttr�

dandet, g�ller betr�fiande �verklagande av beslutet 15 kap. 2 � andra
stycket, 3 � f�rsta stycket, 4 � och 6 � f�rsta stycket samt 16 kap. 1 � i'
paragrafemas �ldre lydelse.

Denna lag'^ tr�der i kraft den 1 juli 1990. �ldre f�reskrifter g�ller dock i

fr�ga om tid f�r besv�r �ver beslut som meddelats f�re ikrafttr�dandet.

Denna lag'' tr�der i kraft den 1 j anuari 1991. Har f�rr�ttningen s�kts

f�re ikrafttr�dandet till�mpas 5 kap. 18 � i sin �ldre lydelse.

1. Denna lag'� tr�der i kraft den 1 januari 1993.

" "

2. Har ans�kan om f�rr�ttning gjorts f�re ikrafttr�dandet, g�ller 5 kap;,

10, 12, 16 och 19 �� i sin �ldre lydelse. I s�dant fall skall 8 kap. 5 och 6 '��
fortfarande g�lla, medan 5 kap. 10 a, 10 b och 12 a �� inte skall till�mpas;
Om en sak�gare beg�r det, skall dock 5 kap. 12 och 16 �� till�mpas i sin nya
lydelse.

3. �verf�rs mark som enligt en f�re utg�ngen av �r 1978 fastst�lld och

vid utg�ngen av juni 1987 g�llande stads- eller byggnadsplan var avseddi
f�r enskilt bebyggande och h ar ans�kan om fastighetsreglering gjorts f�re
utg�ngen av juni 1997, skall ers�ttningen enligt best�mmelsema i 5 ka p,/-

" 1987:124.

1987:803.

" 1989:724.

"" 1990:450.

" 1990:1101.

2960

"1992:1212.

�

om markens �gare beg�r det, best�mmas med h�nsyn till de planforh�llan-

SFS 1992:1212

den som r�dde vid utg�ngen av juni 1987.

F�rsta stycket skall till�mpas �ven i fr� ga om annan plan el ler best�m�

melse som enligt 17 kap. 4 � f�rsta stycket plan- och bygglagen (1987:10)

g�ller som detaljplan.

4. �verf�rs mark som enligt en vid utg�ngen av juni 1987 g�llande stads-

eller byg gnadsplan var avsedd f�r annat �n enskilt bebyggande och har

ans�kan om fastigh etsreglering gjorts f�re utg�ngen av juni 1991, skall
ers�ttningen enligt best�mmelserna i 5 kap., om markens �gare beg�r det,
best�mmas med h�nsyn till de planf�rh�llanden och de ers�ttningsprinci�
per som g�llde vid utg�ngen av juni 1987.

F�rsta stycket skall till�mpas �ven i fr �ga om annan plan eller bes t�m�

melse som enligt 17 kap. 4 � f�rsta stycket plan- och bygglagen (1987:10)

g�ller som detaljplan.

5. N�r ers�t tning enligt 5 kap. 10 a � andra stycket best�ms f�r mark

inom stads- eller bygg nadsplan, skall h�nvisningen till 4 kap. expropria �
tionslagen (1972:719) s�vitt g�ller 4 kap. 3 � andra stycket i den lagen g�lla
det styckets lydelse vid utg�ngen av juni 1987.

6. Den �ldre lydelsen av 5 kap . 15 � g�ller fortfarande i fr �ga om r�nta

f�r tid f�re ikrafttr�dandet. Har skyldighet att utge r�nta uppkommit f�re

ikrafttr�dandet, g�ller �ldre best�mmelser �ven f�r tiden d�refter.

7. Har det �verklagade avg�randet meddelats f�re ikrafttr�dandet, skall

16 kap. 14 �, 17 kap. 3 � och 18 kap. 2 � i sin �ldre lydelse g�lla.

P� regeringens v�gnar

REIDUNN LAUR�N

Michael Koch

(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Anläggningslag (1973:1149)
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1992:1212

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se