SFS 1971:1209

Du är här: Start / Fastighetsrätt / Jordabalk (1970:994) / SFS 1971:1209
711209.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1971;1209 Lag

Utkom från trycket

om ändring 1 j ordabalken;

den 29 dec. 1971

given Stockholms slott den 17 december 1971.

V i GUSTAF ADOLF, med Guds nåde, Sveriges, Götes

och Vendes Konung, göra veterligt: att Vi, med riks-

dagen^, funnit gott förordna, att 6 kap. 3 och 7 §§ samt 18 kap. 8 § jor­
dabalken skall ha nedan angivna lydelse. Till följd härav kommer jorda­

balken att ha följande lydelse från och med den dag då denna lag träder
i kraft.

F�RSTA AVDELNINGEN

Rättsförhållanden rörande fast egendom

1 kap. Fastighet och dess gränser

1 § Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter. Om fastig­

hetsbildning finns särskilda bestämmelser.

Sämjedelning är utan verkan.

'

2 § Om allmänt vattenområde och fastighets gräns mot sådant om-

råde finns särskilda bestämmelser.

3 § Gräns som blivit lagligen bestämd har den sträckning som ut-

ijj

märkts på marken i laga ordning. Kan utmärkningen ej längre fast-

[.j

ställas med säkerhet, har gränsen den sträckning som med ledning av
förrättningskarta jämte handlingar, innehav och andra omständigheter

kan antagas ha varit åsyftad. Om gränsens sträckning ej utmärkts på

marken i laga ordning, har gränsen den sträckning som framgår av karta

^

och handlingar.

ti

1

2748

1 Prop. 1971: 179, LU 2 7, rskr 354.

.

¬

background image

4 § Har gräns ej blivit lagligen bestämd, gäller de rå och rör eller

SFS 1971:1209

andra märken som av ålder ansetts utmärka gränsen.

Om gränsen tillkommit genom expropriation eller liknande tvångs­

förvärv, har gränsen den sträckning som med ledning av fångeshand­

ling, innehav och andra omständigheter kan antagas ha varit åsyftad.

5 § Om gräns i vattenområde ej kan bestämmas med ledning av 3

eller 4 §, har gränsen sådan sträckning att till varje fastighet föres den

del av vattenområdet som är närmast fastighetens strand. För mindre
holme eller skär föres dock ej någon del av vattenområdet till fastig­

heten. Har stranden förskjutits, är dess tidigare läge, om det kan fast­

ställas, avgörande för gränsens sträckning.

Sträckning av gräns i vattenområde bestämmes efter normalt medel­

vattenstånd. I Vänern, Vättern och Hjälmaren samt i Storsjön i Jämt­

land fastställes dock sträckningen efter ett vattenstånd av

i Vänern 3,60 meter över nedre slusströskeln vid Sjötorp,
i Vättern 2,97 meter över västra slusströskeln vid Motala,

i Hjälmaren 2,77 meter över södra slusströskeln vid Notholmen och

i Storsjön 292,45 meter över noUplanet i det höjdsystem som ligger

till g rund för sjöns reglering.

6 § Har fastighet blivit skild från angränsande vattenområde genom
att stranden förskjutits, har fastighetens ägare rätt att nyttja området

mellan fastigheten och vattnet under förutsättning att området är av
ringa omfattning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av

betydelse. Fastighetens ägare har därvid samma rätt som enligt 1 kap.

3 § vattenlagen (1918: 523) tillkommer strandägare.

2 kap. Tillbehör till fastighet

1 § Till fastighet hör

byggnad, ledning, stängsel och annan anläggning som anbragts i el­

ler ovan jord för stadigvarande bruk,

på rot stående träd och andra växter,

naturlig gödsel.

Till fastighet hör även sådan byggnad eller annan anläggning som

är uppförd utanför fastigheten, om den är avsedd för stadigvarande
bruk vid utövning av servitut till förmån för fastigheten och icke hör
till den fastighet där den finns.

2 § Till byggnad hör fast inredning och annat varmed byggnaden
blivit försedd, om det är ägnat till stadigvarande bruk för byggnaden

eller del av denna, såsom fast avbalkning, hiss, ledstång, ledning för
vatten, värme, ljus eller annat med kranar, kontakter och annan så­
dan utrustning, värmepanna, element till värmeledning, kamin, kakel­

ugn, innanfönster, markis, brandredskap, civilförsvarsmateriel och nyc­
kel.

I enlighet med vad som sägs i första stycket hör därjämte i regel

till byggnad, såvitt angår

2749

¬

background image

SFS 1971:1209

1. bostad: badkar och annan sanitetsanläggning, spis, värmeskåp

och kylskåp samt maskin för tvätt eller mangling,

2. butikslokal; hylla, disk och skyltfönsteranordning,
3. samlingslokal: estrad och sittplatsanordning,
4. ekonomibyggnad till jordbruk: anordning för utfodring av djur

och anläggning för maskinmjölkning,

5. fabrikslokal: kylsystem och fläktmaskineri.

Reservdel och dubblett till föremål som avses i första eller andra

stycket hör ej till byggnaden.

3 § Till fastighet som helt eller delvis är inrättad för industriell verk­

samhet hör, utöver vad som följer av 1 och 2 §§, maskin och annan

utrustning som tillförts fastigheten för att användas i verksamheten

huvudsakligen på denna. Fordon, kontorsutrustning och handverktyg

hör dock icke till fastigheten.

4 § Föremål som nyttjanderättshavare eller eljest annan än fastig­
hetsägaren tillfört fastigheten hör ej till denna, om icke föremålet och
fastigheten kommit i samme ägares hand. Detsamma gäller i fråga om

föremål som enligt 3 § kan höra till fastigheten och tillförts denna
av fastighetsägaren utan att han ägde föremålet. Har fastighetsägaren

tillfört fastigheten föremål som enligt 3 § kan höra till fastigheten

och som han förvärvat under villkor att överlåtaren har rätt att åter­

taga föremålet om förvärvaren åsidosätter vad som åligger honom en­
ligt överlåtelseavtalet, hör föremålet icke till fastigheten så länge vill­

koret gäller.

Ingår föremål, som tillförts fastighet av annan än fastighetsägaren,

i företagsintecknad verksamhet och har föremålet och fastigheten kom­

mit i samme ägares hand genom att fastighetsägaren förvärvat verk­
samheten eller näringsidkaren förvärvat fastigheten, hör föremålet lik­

väl icke till fastigheten, om det icke upphört att svara för inteckningen
eller, i det fall näringsidkaren förvärvat fastigheten, om icke sex må­

nader förflutit från det han sökt lagfart på sitt fång. Har intecknings-

havaren före utgången av angivna tid väckt talan om betalning och
anmält detta till inskrivningsmyndigheten för det område där fastig­
heten ligger, h ör föremålet ej till fastigheten, om icke två månader för­

flutit från det talan avgjorts genom dom eller beslut som vunnit laga

kraft.

5 § Förvärvar fastighetsägaren föremål under villkor att överlåtaren

har rätt att återtaga föremålet, om förvärvaren åsidosätter vad som
åligger honom enligt �verlåtelseavtalet, eller att äganderätten till före­
målet skall förbli hos överlåtaren till dess betalning erlagts eller annan

förutsättning uppfyllts, får villkoret ej göras gällande sedan fastighets­

ägaren tillfört fastigheten föremålet så att det enligt 1 eller 2 § hör till

fastigheten.

I fråga om möjligheten att göra avtalet gällande äger första stycket

motsvarande tillämpning för det fall att avtalet betecknats som hyres­

avtal eller betalningen erlagts som vederlag för föremålets bruk och

nyttjande, om det är åsyftat att den som fått föremålet utgivet till sig

2750

skall bli ä gare av detta.

¬

background image

6 § Byggnad, stängsel och annan anläggning på område, som besväras

SFS 1971:1209

av inskriven tomträtt, samt anläggning för gruvdrift hör ej till fastig­
heten även om de tillhör fastighetens ägare.

7 § �verlåtelse av föremål som hör till fastighet gäller ej mot tredje
man, förrän föremålet skiljes från fastigheten på sådant sätt att det ej

längre kan anses höra till denna.

3 kap. Rättsförhållanden mellan granna r

1 § Var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom

taga skälig hänsyn till omgivningen.

j

2 § Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna
och medför detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne taga bort

i

roten eller grenen. Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv

|

utföra åtgärden, om denna kan befaras medföra skada av betydelse för

honom.

i

3 § Den som ämnar utföra grävning eller liknande arbete på sin mark

!

skall vidtaga varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att före-

j

bygga skada på angränsande mark. Han skall ersätta skada som upp-

!

kommer till följd av att han eller någon som han anlitat underlåtit att

vidtaga sådan åtgärd eller i annat hänseende brustit i omsorg vid ar­

betets utförande.

Medför skyddsåtgärd uppenbarligen högre kostnad än den skada som

åtgärden avser att förebygga, får åtgärden underlåtas. Skadan skall dock
ersättas. Om det begäres, skall pant eller borgen enligt utsökningslagen
(1877: 31 s. 1) ställas hos länsstyrelsen till säkerhet för ersättningen in-
nan arbetet börjar.

�r byggnad eller annan anläggning som hör till angränsande mark,

|

till fö ljd av vårdslöshet vid uppförandet eller brist i underhållet, av så­

dan beskaffenhet att särskild skyddsåtgärd är nödvändig för att före-

i

bygga s kada med anledning av arbete som icke sträckes nedanför van-

}

ligt källardjup, skall åtgärden bekostas av den angränsande markens

ägare.

4 § �r grävning eller liknande arbete särskilt ingripande eller medför
det av annan anledning särskild risk för omgivningen, skall den skada

som uppkommer till följd av arbetet ersättas även om försumlighet
icke föreligger.

5 § �&tgärd för att förebygga skada till följd av grävning eller liknande

arbete får vidtagas på annans mark, om det är nödvändigt för att und­

vika oskälig kostnad eller annan synnerlig olägenhet. Skada och intrång

skall ersättas, om markens ägare ej är skyldig att bekosta arbetet. Om
det begäres, skall pant eller borgen enligt utsökningslagen (1877: 31 s.

1) ställas hos länsstyrelsen till säkerhet för ersättningen innan arbetet

börjar.

2751

¬

background image

SFS 1971:1209

6 § Ersättning enligt 3 § första eller andra stycket eller enligt 4 eller
5 § skall nedsättas hos länsstyrelsen. Om fördelning och utbetalning av

nedsatt belopp samt verkan därav gäller bestämmelserna om expropria­
tion i tillämpliga delar. Beloppet får dock utbetalas till ägaren av den
angränsande marken utan att nedsättning sker, om det är väsentligen

utan betydelse för innehavare av fordran för vilken marken svarar. Har
beloppet nedsatts men fördelning ännu ej skett, får länsstyrelsen utbetala
beloppet till den angränsande markens ägare, om medgivanden från

fordringshavarna företes hos länsstyrelsen.

Har beloppet utbetalats utan nedsättning, svarar den ersättningsskyl­

dige för förlust som till följd därav uppkommer för fordringshavare som
anges i första stycket.

7 § Har byggnad eller annan anläggning uppförts så att den skjuter in

på angränsande mark, och skulle anläggningens borttagande eller för­

ändring medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens

ägare, är denne ej skyldig att avträda den mark som sålunda tagits i an­
språk, förrän anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Vad som
sagts nu gäller dock ej, om den som uppförde anläggningen inkräktade

på den angränsande marken med avsikt eller av grov vårdslöshet och,
när anläggningen överlåtits till annan, denne ägde kännedom därom vid

sitt förvärv.

Den angränsande markens ägare är berättigad till ersättning för det

intrång som anläggningen medför.

Om trappa som skjuter över gatulinje finns särskilda bestämmelser.

4 kap. Köp, byte och gåva

Köpets form

1 § Köp av fast egendom slutes genom upprättande av köpehandling

som underskrives av säljaren och köparen. Handlingen skall upptaga

köpeskillingen och innehålla förklaring av säljaren att egendomen över-

låtes på köparen. Köpes utom fast egendom även annat mot en ge­
mensam köpeskilling, är det tillräckligt att denna anges.

Köp som icke uppfyller föreskrifterna i första stycket är ogiltigt.

2 § Har köp slutits och upprättas därefter köpebrev eller annan ytter­

ligare köpehandling angående samma förvärv, äger 1 § första stycket

tillämpning även i fråga om den senare handlingen. Handling som icke
uppfyller dessa föreskrifter är utan verkan som köpehandling.

3 § Bestämmelse vid köp som ej intages i köpehandlingen är ogiltig,

om den innebär att

1. förvärvets fullbordan eller bestånd är beroende av villkor,

2. säljaren ej skall bära sådant ansvar som avses i 21 §,

3. köparens rätt att överlåta fastigheten eller att söka inteckning eller

2752

upplåta rättighet i fastigheten inskränkes.

¬

background image

Villkorligt köp

SFS 1971:1209

4 § Köps fullbordan eUer bes tånd får ej göras beroende av villkor un­
der mer än två år från den dag då köpehandlingen upprättades. Har

längre tid avtalats, är köpet ogiltigt. Om tiden ej bestämts, skall den an­

ses vara två år.

Första stycket äger icke tillämpning på villkor, varigenom förvärvets

fullbordan eller bestånd göres beroende av att köpeskillingen erlägges
eller att i 7�9 §§ avsedd fastighetsbildning sker, och utgör ej heller
hinder att uppställa villkor som grundas på bestämmelse i lag.

5 § Har i köpehandlingen föreskrivits att köpebrev skall upprättas,

skall det anses som om förvärvets fullbordan eller bestånd gjorts be­

roende av köpeskillingens erläggande.

6 § Har enligt köpehandlingen förvärvets fullbordan eller bestånd

gjorts beroende av villkor och upprättas därefter köpebrev eller annan
ytterligare köpehandling angående förvärvet, beror förvärvets fullbordan
eller bestånd ej längre av villkoret, om icke detta intages även i den

senare handlingen.

Köp av de l av fasti ghet

7 § Köp, som innebär att visst o mråde av fastighet kommer i särskild
ägares hand, är giltigt endast om fastighetsbildning sker i överensstäm­
melse med köpet genom förrättning, som är sökt senast sex månader

efter den dag då köpehandlingen upprättades och, om förrättningen ej
är avslutad vid utgången av nämnda tid, skall verkställas på grundval
av köpet.

8 § Den som köpt andel i fastighet utan villkor att andelen skall ut­

brytas genom fastighetsbildning innehar fastigheten under samägande­
rätt med den eller de andra delägarna.

Har i köpehandlingen föreskrivits att andelen skall utbrytas äger 7 §

motsvarande tillämpning.

9 § I fråga om köp av mark som är samfälld för flera fastigheter eller

av fastighets andel i sådan mark äger 7 § motsvarande tillämpning.

Säljarens och k öparens rättigheter och förpliktelser

10 § Avkastning, som fastigheten frambringar före den dag då till­

träde skall ske, tillkommer säljaren. Denne får dock icke avverka skog
annat än till husbehov och ej heller avhända fastigheten annat än dess
vanliga avkastning.

Arrendeavgift, hyra och annan inkomst av fastigheten, som belöper

på tiden f öre tillträdesdagen, tillkommer säljaren.

Avgift som utgår för fastigheten och belöper på tiden från och med

tillträdesdagen bäres av köparen. I förhållande till säljaren svarar kö­

paren för stämpelskatt för förvärvet.

2753

¬

background image

SFS 1971:1209

11 § Säljaren står faran för att fastigheten av våda skadas eller för­

sämras medan den fortfarande är i säljarens besittning. Faran ligger

dock på köparen, om fastigheten ej tillträtts till följd av dröjsmål på
köparens sida.

Har fastigheten skadats eller försämrats på grund av händelse för vil­

ken säljaren står faran, får köparen göra avdrag på köpeskillingen eller,

om ej skadan är av ringa betydelse, häva k�pet. Väckes ej talan om

hävning inom ett år från det tillträdet skedde, är rätten till sådan talan

förlorad.

12 § Har fastigheten efter köpet skadats eller försämrats genom sälja­

rens vanvård eller vållande, får köparen göra avdrag på köpeskillingen
eller häva köpet. Han har dessutom rätt till ersättning för skada. Om

skadan är av ringa betydelse, får köpet hävas endast om säljaren för­
farit svikligt.

Väckes ej talan om hävning inom ett år från det tillträdet skedde, är

rätten till sådan talan förlorad, om ej säljaren förfarit svikligt.

13 § Underlåter säljaren utan skäl att avträda fastigheten i rätt tid,

skall han ersätta köparen dennes skada. Köparen får även häva köpet,

om ej dröjsmålet är av ringa betydelse.

14 § Undandrager sig säljaren utan skäl att enligt föreskrift i köpe­

handling medverka till upprättande av köpebrev eller annan ytterligare
köpehandling angående förvärvet eller att fullgöra annat som ankommer

på honom för att bereda köparen möjlighet till lagfart, äger 13 § mot­

svarande tillämpning.

15 § Kan köparen i annat fall än som avses i 14 § icke erhålla lag­

fart, har han rätt att häva köpet och få ersättning för skada, om ej
hindret mot lagfart beror av köparen eller var känt för honom när köpet
slöts. Om skadan är av ringa betydelse, får köpet hävas endast om sälja­
ren förfarit svikligt.

Väckes ej talan om hävning inom ett år från den dag då tiden för sö­

kande av lagfart utgick eller, om lagfart då var sökt, den dag då slutligt
beslut i lagfartsärendet vann laga kraft, är rätten till sådan talan för­

lorad, om ej säljaren förfarit svikligt.

16 § Svarar fastigheten på grund av inteckning eller upplåtelse av

panträtt för högre belopp än som förutsattes vid köpet, får köparen av
köpeskillingen innehålla vad som p å grund härav kan komma att utgå ur
fastigheten. Om ej så mycket av köpeskillingen återstår att betala och

säljaren icke erlägger skillnaden inom en månad efter tillsägelse, har

köparen rätt att häva köpet och få ersättning för skada.

Avser inteckning i den överlåtna fastigheten även annan fastighet och

förutsattes ej detta vid köpet, har köparen rätt att häva köpet och er­

hålla ersättning för skada, om ej säljaren inom en månad efter tillsä­

gelse ombesörjt, att det gemensamma ansvaret upplösts.

17 § Besväras fastigheten av annan rättighet än som avses i 16 § utan

att köparen vid köpet ägde eller bort äga kännedom därom, äger 12 §

2754

motsvarande tillämpning.

&iii

¬

background image

Första stycket gäller även när annan än säljaren ägde byggnad eller

SFS 1971:1209

annat som, om det är i samme ägares hand som fastigheten, enligt lag
hör till denna samt köparen var i god tro vid köpet.

18 § Medför offentlig myndighets beslut att köparen icke förvärvat

den rådighet över fastigheten som han vid köp et hade skäl att förutsätta,
äger 12 § motsvarande tillämpning.

19 § Avviker fastigheten från vad som kan anses utfäst eller från vad

som köparen eljest, utan att fall som avses i 16�18 § föreligger, med
hänsyn till omständigheterna haft anledning räkna med vid köpet, äger

12 § motsvarande tillämpning. Ersättning för skada skall dock utgå en­

dast om avvikelsen avser egenskap som kan anses utfäst eller säljaren
förfarit svikligt.

20 § Säljaren skall till köparen överlämna honom tillhöriga kartor

och andra handlingar angående fastigheten vilka är av betydelse för kö­
paren som ägare av denna. Om handlingarna angår även annan egen­
dom, skall de efter tillsägelse tillhandahållas köparen.

21 § Om fastigheten kan frånvinnas köparen efter klander, skall säl­

jaren återbära köpeskillingen och, om köparen var i god tro vid köpet,

ersätta köparen dennes skada.

�r första stycket tillämpligt beträffande endast en del av fastigheten,

får köparen, om han var i god tro vid köpet, häva detta såvitt angår
fastigheten i övrigt. Bestämmelserna i 12 § äger därvid motsvarande

tillämpning. Den tid inom vilken talan om hävning skall väckas räknas
dock från det fastighetsdelen frångick köparen.

22 § Kan säljaren ej erlägga vad som åligger honom enligt 21 §, får

köparen kräva säljarens fångesmän i tur och ordning i den mån de ej är

fria från ansvar enligt 21 §.

23 § Har köparen icke erlagt hela köpeskillingen när klandertalan
väckes, får han innehålla återstoden till dess betryggande säkerhet ställes
för vad som säljaren kan åläggas att utge, om talan bifalles.

24 § Blir köp av fastighet ej bestående på den grund att fastigheten
överlåtits även till annan och denna överlåtelse skall åtnjuta företräde,

äger 21 § motsvarande tillämpning. Talan om hävning skall dock väckas

inom den tid som anges i 15 §.

Sedan talan om företräde mellan överlåtelserna väckts, äger även 23 §

motsvarande tillämpning.

25 § I fråga om säljarens rätt till ränta på köpeskillingen äger de i
9 kap. 10 § handelsbalken angivna grunderna tillämpning.

Om köpet enligt förbehåll i köpehandlingen häves på grund av ute­

bliven betalning av köpeskillingen, skall köparen ersätta säljaren dennes

skada,

2755

¬

background image

SFS 1971:1209

26 § �r förvärvets fullbordan eller bestånd enligt köpehandlingen be­

roende av att köpeskillingen betalas och har köparen sedan köpet slöts

blivit försatt i konkurs,

fått till stånd offentlig ackordsförhandling utan konkurs,

vid utmätning funnits salcna tillgång at t betala sina skulder,
om han är köpman, inställt sina betalningar eller
i annat fall funnits vara på sådant obestånd att han måste antagas icke

kunna fullgöra sin betalningsskyldighet mot säljaren,

har säljaren rätt att häva köpet, om ej utan oskäligt uppehåll efter till­

sägelse betryggande säkerhet ställes f�r köpeskillingen. Häves köpet,
skall köparen ersätta säljaren dennes skada.

27 § Har köparen erhållit inteckning eller upplåtit panträtt i fastighe­
ten, får han häva köpet endast när han erlagt så mycket av köpeskilling­

en att säljaren kan innehålla belopp som svarar mot vad som kan kom­
ma att utgå ur fastigheten på grund av inteckningen eller pantsättningen.
Om vad som köparen erlagt av köpeskillingen ej förslår, får han häva

köpet endast om han betalar skillnaden. Avser inteckningen även fastig­

het som icke ingick i köpet, får köparen häva köpet endast om han dess­

utom ombesörjt, att det gemensamma ansvaret upplösts.

Om köparen upplåtit annan rättighet och denna väsentligt minskar

fastighetens värde eller dess användbarhet i säljarens hand eller om eljest

fastigheten väsentligt försämrats eller på annat sätt nedgått i värde på

grund av åtgärd eller annan omständighet, som är att hänföra till köpa­
ren eller beror av denne, får köparen häva köpet endast om säljaren för­

farit svikligt.

Byte

28 § Bestämmelserna i 1�27 §§ gäller i tillämpliga delar i fråga om
byte. Om fastighet som gått i byte mot annan fastighet kan frånvinnas

förvärvaren efter klander eller frångår honom till följd av omständighet

som anges i 24 §, får han dock icke återtaga den fastighet han lämnade

i byte . I stället har han rätt till ersättning i pengar.

Gåva

29 § Bestämmelserna i 1�3 och 7�9 §§ äger motsvarande tillämp­
ning i fråga om gåva.

30 § �r gåvas fullbordan eller bestånd beroende av villkor under viss

tid utöver två år från den dag då gåvohandlingen upprättades eller un­

der obestämd tid, gäller villkoret icke mot den till vilken gåvotagaren

överlåtit fastigheten, såvida icke talan om återgång av gåvan blivit väckt

före överlåtelsen. Kan till följd av att villkoret sålunda icke blir gällande
givaren ej återfå gåvan, har gåvotagaren att till givaren utge gåvans
värde.

2756

Om gåva till förmän för ofödda finns särskilda bestämmelser.

¬

background image

31 § �tergår gåva på grund av villkor som avses i 30 § och skall

SFS 1971:1209

panträtt eller annan rättighet som tillkommit efter upplåtelse av gåvo-

tagaren alltjämt bestå, skall gåvotagaren ersätta givaren dennes förlust.

5 kap. Verkan av att fast egendom frånvinnes någon efter
klander m. m .

1 § Avträder någon fast egendom efter klander, skall han dessutom

utge ersättning för avkastning, som egendomen frambringat under tid
efter det att han fick kännedom om att annan ägde bättre ratt till egen­

domen eller stämning delgavs honom. Ersättning skall också utges för
arrendeavgift, hyra och annan inkomst av egendomen, som belöper på

nämnda tid. Han får dock tillgodoräkna sig skälig ersättning för de
kostnader han haft för att erhålla avkastningen och inkomsten samt för

att under angivna tid underhålla egendomen.

Om avkastningen eller inkomsten på grund av den avträdandes för­

sumlighet understigit vad som skäligen kunnat erhållas, skall han ersätta

skillnaden.

2 § Har egendomen skadats eller på annat sätt minskat i värde till
följd av åtgärd eller annan omständighet som är att hänföra till den som
avträder egendomen, skall denne ersätta värdeminskningen, om och i den
mån det med hänsyn till beskaffenheten av hans förfarande och om­

ständigheterna i övrigt ej kan anses obilligt.

3 § Den som vinner egendomen är skyldig att ersätta den som avträder
egendomen nödvändig kostnad som denne haft utöver vad som fordrats
för egendomens underhåll under den tid han innehaft denna. �ven nyt­

tig kostnad skall ersättas, om den ej gjorts under tid som anges i 1 §.
Ersättning för nyttig kostnad utgår dock med högst det belopp varmed
egendomens värde höjts genom den åtgärd som kostnaden avser.

4 § Den som vill fr amställa anspråk på ersättning enligt 1�^3 § skall
väcka talan inom två år från det egendomen avträddes. lakttages ej ti­
den, är rätten till talan förlorad. Om den ena parten väckt talan i rätt tid,
har den andra parten rätt till kvittning, fastän hans rätt till talan är för­
lorad.

5 § Har den som avträder egendomen haft annan än nödvändig kost­

nad för denna och kan vad som sålunda påkostats skiljas från egendo­
men, får han föra bort det, om icke den vinnande vill lösa det enligt vad
som sägs nedan.

Vill den som avträder egendomen begagna sin rätt enligt första stycket,

skall han inom en månad från den dag då egendomen avträddes eller,

om han före utgången av denna tid väckt talan om ersättning enligt 3 §,
från den dag då dom, varigenom hans talan helt eller delvis lämnats
utan bifall, vann laga kraft, erbjuda den som vunnit egendomen att lösa
vad han önskar föra bort. Vill den vinnande begagna sig av erbjudandet,
skall han inom en månad från erbjudandet underrätta den som avträder

2757

174_SFS 1971

¬

background image

SFS 1971:1209

egendomen därom samt dessutom, om samtidigt med erbjudandet krävts
säkerhet för lösesumman, ställa betryggande säkerhet för den. Försum­
mar den vinnande något av vad som sålunda föreskrives, är hans rätt att
lösa förlorad.

6 § Det som ej förts bort inom tre månader efter det att erbjudandet
om inlösen avvisades eUer tiden för dess antagande utgick, tillfaller den
vinnande utan ersättning.

Den som avträder egendomen får ej utan den vinnandes samtycke

föra bort något från egendomen, innan han ställt betryggande säkerhet

för vad han enligt 1 eller 2 § kan vara skyldig a tt utge eller, om ersätt­

ningen blivit bestämd till beloppet, han betalat detta.

Om den som avträder egendomen fört bort något från denna, skall han

återställa egendomen i dess tidigare skick.

7 § Bestämmelserna i 1�6 §§ äger motsvarande tillämpning när fast

egendom överlåtits till flera och tvist om företrädet uppstår mellan dem.

6 kap. Panträtt

Upplåtelse av panträtt

1 § �gare av fastighet, som vill u pplåta panträtt i denna till säkerhet

för fordran, har rätt att i den ordning som anges i 22 kap. hos inskriv­
ningsmyndigheten erhålla inskrivning i fastigheten av visst penningbe­
lopp (inteckning). Myndighetens bevis om inskrivningen kallas pantbrev.

Inteckning kan enligt 22 kap. beviljas i flera fastigheter (gemensam

inteckning). Gemensam inteckning kan också uppkomma genom att in­

tecknad fastighet delas.

2 § Panträtten upplåtes genom att fastighetens ägare överlämnar pant­

brevet som pant för fordringen.

Bestämmelser om fastighetsägarens rätt när pantbrev icke alls eller

delvis utnyttjats för pantsättning (ägarhypotek) finns i 9 §.

2758

Panträttens innebörd

3 § När myndighet vid utsökning eller i annat fall fördelar medel mel­

lan rättsägare i fastighet, har borgenär rätt att för fordran, som är för­
enad med panträtt i fastigheten, med den företrädesrätt inteckningen

medför enligt lag få betalning ur medlen intill pantbrevets belopp. I den
mån detta ej förslår, erhåller borgenären betalning ur medlen genom
ett tillägg. Detta får icke överstiga femton procent av pantbrevets belopp

jämte sex procent årlig ränta på detta belopp från den dag då fastigheten

utmättes, konkursansökan gjordes eller de medel ncdsattes som eljest

skall fördelas.

¬

background image

Har flera pantbrev överlämnats som pant för fordran och har inteck­

ningarna samma företrädesrätt eller gäller de omedelbart efter varandra,

skall bestämmelserna i första stycket om pantbrevets belopp avse pant­

brevens sammanlagda belopp.

SFS mii 1209

4 § Borgenär har rätt att få betalning enligt 3 § även om fordringen
preskriberats eller icke blivit anmäld efter kallelse på okända borgenä­

rer.

5 § Om skyldighet för borgenär att, fastän fordringen ej är förfallen

till betalning, mottaga betalning ur medel som myndighet skall fördela
mellan rättsägare i fastigheten finns särskilda bestämmelser.

6 § Försämras fastigheten till följd av vanvård eller naturhändelse el­
ler av annan därmed jämförlig orsak så att panträttens värde väsentligt

minskas, får borgenären söka betalning ur fastigheten fastän fordringen
ej är förfallen till betalning.

Upplåtelse av p anträtt i vissa fall

7 § Har fastighet överlåtits och har därefter förre ägaren upplåtit pant­

rätt i fastigheten, gäller upplåtelsen, om borgenären vid upplåtelsen eller,

när fordringen därefter överlåtits till annan, denne vid sitt förvärv var­

ken ägde eller bort äga kännedom om äganderättsöverlåtelsen. Om fas­
tigheten överlåtits även till annan, äger vad som sagts nu tillämpning i

fråga om upplåtelse som den senare förvärvaren gjort.

Första stycket äger tillämpning även när fastigheten övergått genom

sådant förvärv som avses i 17 kap. 11 §.

8 § Frångår fastighet innehavaren efter klander, är upplåtelse av pant­

rätt som skett efter det att fastigheten kom ur rätte ägarens hand utan

verkan, om annat ej följer av 18 kap. eller av annan bestämmelse.

Första stycket äger motsvarande tillämpning när förvärv av fastighet

återgår som ogiltigt eller avtal om sådant förvärv häves av överlåtaren.
Om gåva på talan av givaren återgår till denne på grund av villkor, var­

av gåvans fullbordan eller bestånd gjorts beroende under viss tid utöver

två år från den dag då gåvohandlingen upprättades eller under obestämd

tid, gäller dock upplåtelsen, såvida den icke skett efter det att talan väck­

tes.

�garhypotekets innebörd

9 § Om pantbrev icke överlämnats som pant för fordran, är fastighe­

tens ägare berättigad att vid sådan fördelning som avses i 3 § med den

företrädesrätt inteckningen medför enligt la g erhålla tilldelning ur med­

len med pantbrevets belopp. Har pantbrev överlämnats som pant för

fordran men understiger fordringen pantbrevets belopp, är fastighetsäga­

ren berättigad att ur medlen erhålla skillnaden.

2759

¬

background image

SFS 1971J 1209

Gemensamt intecknade fastigh eters inbördes ansvar

10 § Ansvaret för inteckning som beviljats i flera fastigheter vilar på

var och en av fastigheterna till det belopp som faller på fastigheten efter

förhållandet mellan dennas särskilda värde och sammanlagda värdet av
alla fastigheterna. Som fastighets värde gäller därvid taxeringsvärdet för
året innan inteckningen söktes eller, om särskilt taxeringsvärde då ej
fanns för fastigheten, det taxeringsvärde som därefter först fastställes.
Om någon av fastigheterna skall säljas utmätningsvis och taxeringsvär­
de som angivits nu icke finns för var och en av fastigheterna, gäller de
värden som överexekutor låter åsätta fastigheterna enligt lagen (1971:
494) om exekutiv försäljning av fast egendom.

Kan borgenär ej erhålla betalning ur köpeskillingen för intecknad fas­

tighet med det belopp för vilket fastigheten svarar enligt första stycket,

svarar de övriga fastigheterna för återstoden av beloppet med fördelning

efter där angivna grunder. Kan ur någon av dessa fastigheter betalning
ej erhållas för dess andel i återstoden, fördelas bristen på samma sätt

mellan de återstående fastigheterna.

11 § Har intecknad fastighet delats, fördelas ansvaret mellan de sär­

skilda delarna enligt 10 §, om annat ej anges i andra stycket.

Delades fastigheten genom avstyckning och är stamfastigheten och

den avstyckade fastigheten icke längre i samme ägares hand, svarar

stamfastigheten för hela inteckningen och den avstyckade fastigheten en­

dast för vad som icke kan utgå ur stamfastigheten. Om flera fastigheter
avstyckats från stamfastigheten, svarar fastighet, på vilken lagfart icke
sökts, före fastighet, på vilken lagfart sökts, och fastighet, på vilken lag­

fart sökts senare, före fastighet, på vilken lagfart sökts tidigare. Har lag­
fart sökts på samma inskrivningsdag eller har lagfart icke sökts på någon
av fastigheterna, svarar fastighet som senare övergått till ny ägare före
fastighet som tidigare övergått till ny ägare. Mellan fastigheter som

övergått samma dag fördelas ansvaret efter de grunder som anges i 10 §.

Andra stycket hindrar icke att borgenären söker betalning samtidigt

ur stamfastighet och avstyckad fastighet.

Bestämmelse om att avstyckad fastighet i vissa f all icke svarar för in­

teckning i stamfastighet finns i 16 § andra stycket.

Vissa bestämmelser om inteckn ings och pantbr evs giltighet

12 § Avser inteckning endast en fastighet och säljes denna på exeku­

tiv auktion, är inteckningen, sedan auktionen vunnit laga kraft och kö­
peskillingen b etalats, utan verkan till belopp som enligt sakägarförteck-
ningen icke täckes av köpeskillingen, behållen avkastning eller andra in­

flutna medel, om ej överexekutor förordnat om fortsatt inteckningsan­
svar. Har medel influtit genom särskild försäljning av tillbehör, är in­

teckning utan verkan till belopp som ur medlen utfallit på pantbrevets

belopp.

Avser inteckning flera fastigheter gemensamt och säljes dessa p å exc-

2760

kutiv auktion enligt gemensam sakägarförteckning, äger första stycket

¬

background image

motsvarande tillämpning. Sker försäljningen enligt särskilda sakägarför-

SFS 1971:1209

teckningar, förlorar inteckningen sin verkan, om ej överexekutor förord­
nat om fortsatt inteckningsansvar. Säljes endast någon eller några av

fastigheterna, blir inteckningen såvitt angår försåld fastighet helt utan
verkan, om ej överexekutor förordnat om fortsatt inteckningsansvar, och
såvitt angår annan fastighet utan verkan till den del medel utfallit på

pantbrevets belopp.

Säljes fastighet exekutivt under hand, är inteckning i fastigheten utan

verkan till belopp som ur medel, vilka influtit genom särskild försälj­

ning av tillbehör, utfallit på pantbrevets belopp.

13 § Fördelas medel som är att tillgå vid utsökning utan att fastig­

heten sålts, är inteckning utan verkan till den del medlen utfallit på pant­
brevets belopp.

Första stycket gäller ej, om innehavaren av pantbrevet avstått från

sin rätt till betalning och, när fråga är om gemensam inteckning, sam­

tycke till avståendet lämnats av såväl ägare till �vriga av inteckningen
besvärade fastigheter som innehavare av panträtt, vilken gäller i en eller

flera av fastigheterna med lika rätt som eller sämre rätt än inteckningen.

14 § Avstås intecknad fastighet eller område av sådan fastighet på

grund av expropriation eller liknande tvångsförvärv, är inteckningen

utan verkan i den inlösta egendomen, sedan inlösen fullbordats. Såvitt

angår annan av inteckningen besvärad egendom är inteckningen utan
verkan till belopp som vid fördelning av medel med anledning av tvångs­

förvärvet utfallit på pantbrevets belopp. Härvid äger 13 § andra stycket
motsvarande tillämpning.

15 § Har myndighet i annat fall än som avses i 12�14 § fördelat me­

del mellan rättsägare i intecknad fastighet, är inteckningen utan verkan
till den del medlen utfallit på pantbrevets belopp. Härvid äger 13 § andra

stycket motsvarande tillämpning.

16 § Sammanlägges fastighet eller del av fastighet med annan fastig­

het eller fastighetsdel, omfattar inteckning som besvärar någon av de
i sammanläggningen ingående fastigheterna eller fastighetsdelama hela
den nybildade fastigheten.

Avstyckas samfällighet eller viss ägovidd av samfällighet, svarar den

avstyckade fastigheten icke för inteckning i stamfastighet.

17 § Om inteckning blir utan verkan, är även pantbrevet utan verkan.

�ndras i annat fall inteckning till belopp eller omfattning, erhåller
pantbrevet verkan i enlighet med inteckningens ändrade innehåll.

Dödning av förkommet pantbrev medför ej att inteckningen blir utan

verkan.

2761

¬

background image

SFS 1971:1209

7 kap. Allmänna bestämmelser om nyttjan derätt, servitut och rätt

tai elektrisk kraft

Bestämmelsernas tillämpningsområde

1 § Detta kapitel avser arrende, hyra, tomträtt och annan nyttjande­

rätt samt servitut och rätt till elektrisk kraft, om rättigheten upplåtits

genom avtal.

Om vissa rättigheter som anges i första stycket finns bestämmelser

även i 8�15 kap.

Förekommer eljest i lag eller annan författning särskilda bestämmelser

om rättighet som avses i detta kapitel, äger de tillämpning.

2 § Detta kapitel gäller i tillämpliga delar även hyresrätt i hus, som ej

hör till fastighet.

3 § Av fastighetsägaren åt annan upplåten rätt att avverka skog på

fastigheten eller att tillgodogöra sig andra alster av fastigheten eller

dennas naturtillgångar eller att jaga eller fiska på fastigheten är att anse

som nyttjanderätt, även om med rättigheten icke är förenad rätt att i

övrigt nyttja fastigheten.

4 § Bestämmelserna i denna balk om nyttjanderätt avser icke grav­

rätt, vägrätt eller bostadsrätt.

Upplåtelsetiden

5 § Avtal om upplåtelse av annan nyttjanderätt än tomträtt är ej

bindande längre än femtio år från det avtalet slöts. Upplåtelse av fast
egendom inom stadsplan är dock ej bindande längre än tjugofem år.
Upplåtelse av nyttjanderätt för någons livstid gäller utan begränsning
till viss tid.

Avser upplåtelsen endast eller huvudsakhgen rätt att avverka skog

för annat ändamål än husbehov, är avtalet ej bindande längre än fem år.

Första och andra styckena gäller ej nyttjanderätt som upplåtes av

staten. Första stycket inverkar ej på nyttjanderättshavares rätt till för­

längning av avtal på grund av lag.

Har arrende eller hyra upplåtits på längre tid än den i första stycket

föreskrivna längsta tiden för nyttjanderätts bestånd och vill fastighets­
ägaren eller nyttjanderättshavaren frånträda avtalet sedan denna tid
gått ut, skall uppsägning ske.

6 § Upplåtelse av servitut eller rätt till elektrisk kraft får ske utan be­
gränsning till tiden.

2762

¬

background image

Förlängning av tiden för up plåtelsen samt ändringar i och

SFS 1971:1209

tillägg till upp låtelseavtalet

7 § överenskommelse om förlängning av upplåtelsetiden gäller som

ny upplåtelse.

Förlängning på grund av lag eller med tillämpning av bestämmelse i

upplåtelseavtalet innebär ej att ny upplåtelse kommer till stånd.

8 § �verenskommelse om ändring i eller tillägg till upplåtelseavtalet

gäller som ny upplåtelse i förhållande till ny ägare av fastigheten eller

innehavare av rättighet i denna, om ej annat följer av andra stycket.

�ndring i eller tillägg till nyttjanderättsavtal med tillämpning av be­

stämmelse i lag om rätt till förlängning av sådant avtal innebär ej att ny

upplåtelse kommer till stånd.

Sker ändring i eller tillägg till upplåtelseavtal som upprättats skrift­

ligen, skall detta anmärkas på handlingen, om fastighetsägaren eller rät-

tighetshavaren begär det.

Eänder mot andelsupplåtelse

9 § Avtal som innebär att i detta kapitel avsedd rättighet skall gälla i

andel i fastighet eller i fastighets andel i mark, som är samfälld för flera

fastigheter, har ej verkan som upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller

rätt till elektisk kraft.

Rätt till inskrivning

10 § Nyttjanderätt som upplåtits genom skriftlig handling samt ser­

vitut får inskrivas. Förbehåll som strider häremot är utan verkan utom
i fråga om arrende eller hyra.

Rätt till elektrisk kraft får inskrivas, om ägaren av den fastighet i

vilken r ättigheten upplåtits medgivit skriftligen att inskrivning får ske.

Rättighetens ställning vid fastighetens övergån g till ny ägare

11 § �verlåtes fastighet, som besväras av nyttjanderätt eller servitut,

åligger det överlåtaren i förhållande till rättighetshavaren att vid över­

låtelsen göra förbehåll om upplåtelsen, om ej inskrivning av rättigheten
är beviljad. Sådant förbehåll medför att upplåtelsen gäller mot den till

vilken fastigh eten överlåtes.

�verlåtes fastighet, som besväras av rätt till elektrisk kraft, gäller upp­

låtelsen mot den nye ägaren oberoende av förbehåll.

12 § Har beträffande skriftlig upplåtelse, som skall äga bestånd mot

ny ägare av fastigheten, träffats överenskommelse som avses i 7 § första

stycket eller 8 § första stycket och är överenskommelsen anmärkt på fas­
tighetsägarens exemplar av upplåtelsehandlingen, gäller överenskommel­

sen mot den nye ägaren som om förbehåll skett.

2763

¬

background image

SFS 1971: 1209

13 § �ven om förbehåll ej skett, gäller upplåtelse som avser arrende

eller hyra mot ny ägare av fastigheten, om upplåtelsen skett genom
skriftligt avtal och tillträde ägt rum före överlåtelsen.

Första stycket gäller ej i frå ga om överenskommelse som avses i 8 §.

I fråga om överenskommelse som avses i 7 § gäller första stycket endast

om den förut gällande upplåtelsetiden utgått före överlåtelsen, varvid

tillträde ej skall anses ha ägt rum innan överenskommelsen trätt i till-

lämpning.

14 § I annat fall än som avses i 11�13 § gäller upplåtelsen mot den
till vilken fastigheten överlåtits endast om upplåtelsen enligt 17 kap.
äger företräde framför överlåtelsen på grund av inskrivning eller den

nye ägaren vid överlåtelsen ägde eller bort äga kännedom om upplåtel­

sen.

�verlåtes vid arrende eller hyra fastigheten efter rättighetshavarens

tillträde och gäller enligt 11�13 §§ upplåtelsen ej mot den nye ägaren ,

skall upplåtelsen likväl bestå mot honom, om han ej uppsäger avtalet

inom tre månader från överlåtelsen.

15 § Förbehåll som strider mot bestämmelserna i 11�14 §§ om rät­

tighetens bestånd mot ny ägare av fastigheten är utan verkan.

16 § Efter exekutiv försäljning av fastighet gäller upplåtelse av nytt­

janderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft mot den nye ägaren en­

dast om försäljningen skett under förbehåll om rättighetens bestånd en­

ligt lagen (1971: 494) om exekutiv försäljning av fast egendom eller rät­
tigheten enligt samma lag är skyddad utan förbehåll.

Bestämmelser om verkan av underlåtenhet att uppsäga arrende- eller

hyresavtal som enligt första stycket ej gäller mot ny ägare finns i lagen
(1971: 494) om exekutiv försäljning av fast egendom.

17 § överlåtes fastigheten och skall upplåtelse av nyttjanderätt, servitut

eller rätt till elektrisk kraft gälla mot den nye ägaren, är denne berätti­
gad att uppbära arrendeavgift, hyra eller annat vederlag för rättigheten

i den mån vederlaget förfaller till betalning efter det att han tillträtt

fastigheten. Efter nämnda tidpunkt får han även i övrigt utöva de be­
fogenheter som på grund av upplåtelseavtalet tillkommer fastighetens

ägare. På belopp, som förfaller till betalning mer än sex månader eller,
i fråga om arrende, mer än ett år efter det att rättighetshavaren erhöll
kännedom om överlåtelsen eller fick skälig anledning till förmodan där­

om, får rättighetshavaren icke avräkna fordran hos den förre ägaren.

I fråga om sådant belopp gäller ej heller betalning som rättighetshava­
ren erlagt till den förre ägaren eller annan uppgörelse med denne, om

icke den nye ägaren ägde eller bort äga kännedom därom vid överlå­

telsen.

Den nye ägaren har att uppfylla tidigare ägares åligganden i den mån

de skall fullgöras efter det att han tillträtt fastigheten.

Efter exekutiv försäljning av fastighet gäller lagen (1971:494) om

exekutiv försäljning av fast egendom i fråga som avses i första och

2764

andra styckena.

¬

background image

18 § Har den som överlåtit fastigheten försummat att göra förbehåll

SFS 1971:1209

enligt 11 § första stycket och kommer upplåtelse av nyttjanderätt eller

servitut till följd därav ej att gälla mot den nye ägaren, skall överlåtaren

ersätta rättighetshavaren dennes skada.

19 § Kommer till följd av exekutiv försäljning av fastighet upplåtelse

av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft ej att gälla mot
den nye ägaren, skall den från vilken försäljningen ägt rum ersätta rät­
tighetshavaren dennes skada. Har rättigheten bevarats genom att rättig­
hetshavaren tillskjutit medel enligt lagen (1971: 494) om exekutiv för­

säljning av fast egendom, har rättighetshavaren såsom skadestånd rätt

till er sättning för tillskottet i den mån detta ej överstiger värdet av rät­

tigheten. Om upplåtelsen skett utan vederlag, äger vad som sagts förut
tillämpning endast om fastigheten sålts för annat ändamål än till betal­
ning av fordran för vilken den på grund av utmätning eller eljest svarar.

Rätt till er sättning enligt första stycket tillkommer ej rättighetshavare

som genom överenskommelse vid exekutiv auktion låtit rättighetens

företrädesläge försämras, om det ej är uppenbart att rättigheten ändå
skulle ha gått förlorad.

20 § Underlåter den nye ägaren att fullgöra vad som anges i 17 §
andra stycket, är överlåtaren skyldig att ersätta rättighetshavaren dennes

skada. För ersättningen svarar även sådan tidigare ägare av fastigheten

mot vilken upplåtelsen varit gällande.

För ersättning som den från vilken fastigheten övergått har att utgiva

till rättighetshavare enligt 18 eller 19 §, svarar även sådan tidigare ägare

av fastigheten mot vilken upplåtelsen varit gällande. Rätt till ersättning
tillkommer dock ej rättighetshavare mot sådan tidigare ägare utan vars

samtycke han låtit inskrivning av rättigheten dödas eller nedsättas, om

det ej, när fråga är om exekutiv försäljning, är uppenbart att rättighe­

ten ä ndå skulle ha gått förlorad.

Den som är ersättningsskyldig enligt första eller andra stycket blir fri

från ansvar, om ej rättighetshavaren inom sex månader från det han fick
kännedom om att fastigheten övergått från denne skriftligen anmält att
han vill kunn a hålla sig till honom.

21 § Förbehåll som upphäver eller inskränker rättighetshavarens rätt

till ersättning enligt 18�20 §§ är utan verkan.

i

} .

Rättigheters inbördes ställning

22 § Finns i sa mma fastighet flera rättigheter som ej är inskrivna och
kan de ej utan förfång för någondera utövas vid sidan av varandra, äger
de sinsemellan företräde efter den tidsföljd i vilken de upplåtits.

�r upplåtelserna samtidiga eller kan det ej utrönas i vilken tidsföljd

de skett, skall rätten på talan förordna om företrädet mellan dem efter
vad som med hänsyn till omständigheterna är skäligt.

2765

¬

background image

SFS 1971:1209

23 § Vid exekutiv auktion äger rättigheter som ej är inskrivna sins­
emellan företräde efter den tidsföljd i vilken de upplåtits. �r upplåtel­
serna samtidiga eller kan det ej utrönas i vilken tidsföljd de skett, äger

de lika rätt, om ej annat blivit bestämt enligt 22 § andra stycket.

Första stycket gäller i tillämpliga delar när myndighet i annat fall än

med anledning av exekutiv auktion fördelar medel mellan rättsägare i

den ordning som gäller vid f ördelning av köpeskilling för exekutivt för­

såld fast egendom.

24 § När rättighet, som ej utan förfång för annan rättighet kan utövas
vid sidan av denna, skall vika, har rättighetshavaren rätt till ersättning

av upplåtaren för skada, om han vid upplåtelsen varken ägde elier bort
äga kännedom om den andra upplåtelsen.

Rättighetens upphörande i vissa fall

25 § Bestämmelserna i 6 kap. 8 § äger motsvarande tillämpning i fråga
om nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft.

�r rättighet som upplåtits mot vederlag utan verkan enligt första

stycket, har rättighetshavaren rätt till ersättning av upplåtaren för skada,
om han var i god tro när upplåtelsen ägde rum. Bestämmelser om att

rättighetshavaren i vissa fall kan få ersättning av staten finns i 18 kap.

26 § Om rättighetens upphörände eller inskränkning på grund av ex­

propriation eller liknande tvångsförvärv samt om rättighetshavarens rätt

till ersättning med anledning därav finns särskilda bestämmelser.

Verkan av ändring i fastighetsindelningen

27 § Delas fastighet som besväras av nyttjanderätt eller servitut, gäller

rättigheten i var och en av de nya fastigheterna. �r rättighetens utöv­
ning genom upplåtelseavtalet begränsad till visst område, upphör rät­

tigheten dock att besvära fastighet som icke omfattar någon del av om­

rådet.

Delas fastighet, i vilken upplåtits rätt till elektrisk kraft, gäller rättig­

heten i den fastighet till vilken den elektriska kraftstationen hör efter
delningen.

28 § Gäller nyttjanderätt eller servitut efter fastighetsdelning i flera

fastigheter, skall vederlag som utgår för rättigheten tillkomma ägarna av

dessa i förhållande till belastningen på varje fastighet.

29 § Om fastighet som besväras av nyttjanderätt eller servitut under­
går fastighetsreglering, får rättigheten därefter utövas på område, som
genom regleringen överföres till fastigheten. Detta gäller dock icke, om

rättighetens utövning genom upplåtelseavtalet är begränsad till viss del

av fastigheten eller utövning av rättigheten på det överförda området

2766

eljest måste anses strida mot upplåtelsen. Föreskrift om rätt för fastig-

¬

background image

hetsbildningsmyndigheten att bestämma nytt område för utövning av

SFS 1971; 1209

nyttjanderätt finns i fastighetsbildningslagen (1970: 988).

Nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft gäller ej vidare i

mark eller byggnad som genom fastighetsreglering frångår fastighet vari
rättigheten upplåtits. Det åligger den som tillträder sådan byggnad att
inom en månad från tillträdet uppsäga hyresavtal som gällde mot av­

trädaren. I annat fall gäller avtalet mot honom.

30 § Har fastighet som besväras av tomträtt eller servitut genom fas­

tighetsreglering undergått förändring av betydelse för rättighetens ut­
övning, skall vederlag som utgår för rättigheten jämkas.

Om fastighet genom fastighetsreglering undergått förändring som

medfört att värdet av annan nyttjanderätt än tomträtt minskats, skall
vederlaget nedsättas med skäligt belopp. Vill nyttjanderättshavaren hellre

uppsäga avtalet, får han göra det, om förändringen ej är av ringa bety­

delse. Innebär förändringen att nyttjanderättens värde ökas, får fastig­
hetsägaren uppsäga avtalet, om nyttjanderättshavaren icke medger skälig
höjning av vederlaget.

Talan om jämkning av vederlaget enligt första stycket eller om ned­

sättning därav enligt andra stycket skall väckas inom två månader från
det fastighetsbildningsbeslutet vann laga kraft. För uppsägning enligt
andra stycket gäller samma tid. lakttages ej tiden, är rätten till talan
eller uppsägning förlorad.

Om rättighetshavares rätt till ersättning i vissa fall vid f astighetsregle­

ring finns särskilda bestämmelser.

8 kap. Arrende i allmänhet

Inledande bestämmelser

1 § Upplåtelse av jord till nyttjande mot vederlag kan enligt bestäm­

melserna i detta kapitel och 9�11 kap. ske som jordbruksarrende, bo­

stadsarrende, anläggningsarrende eller lägenhetsarrende.

Lägenhetsarrende föreligger när jord upplåtes på arrende för annat

ändamål än jordbruk och upplåtelsen icke är att anse som bostads­

arrende eller anläggningsarrende.

2 § Förbehåll som strider mot bestämmelse i detta kapitel eller i 9�11

kap. är utan verkan mot arrendatorn eller den som har rätt att träda i

hans ställe, om ej annat anges.

I de fall då enligt vad därom är föreskrivet arrendenämndens god­

kännande fordras för giltighet av förbehåll som avses i första stycket

eller annat avtalsvillkor, får godkännande sökas endast om detta an­
givits i avtalet. Avslår nämnden framställning om godkännande, förfal­
ler avtalet, om ej annat överenskommits.

2767

¬

background image

SFS 1971:1209

Arrendeavtals ingående

3 § Avtal om jordbruksarrende, bostadsarrende och anläggningsarren­
de skall upprättas skriftligen. I handlingen skall samtliga avtalsvillkor
anges. �ndring eller tillägg som ej avfattas skriftligen är utan verkan.

Har arrendatorn tillträtt arrendestället utan att skriftligt avtal blivit upp­

rättat och har det ej berott på honom att giltigt ar rendeavtal sedermera

icke kommit till stånd, har han rätt till ersättning för skada. Väckes ej

talan om ersättning inom ett år från det jorden avträddes, är rätten till

sådan talan förlorad.

Avtal om lägenhetsarrende skall upprättas skriftligen, om ej annat

överenskommes.

Arrendeavtals upphörande vi d uppsäg ning m. ni.

4 § Uppsäges a rrendeavtal med anledning av att arrenderätten är för­
verkad, upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast
efter uppsägningen, om ej rätten eller överexekutor finner skäligt ålägga

arrendatorn att avflytta tidigare eller annat följer av 25 §.

Om arrendeavtal uppsäges av annan orsak som ger jordägare eller

arrendator rätt att frånträda avtalet, upphör avtalet att gälla på den
fardag som inträffar närmast efter sex månader från uppsägningen.
Sker uppsägningen innan arrendatorn tillträtt arrendestället, upphör

avtalet dock genast att gälla.

Fardag är den 14 mars.

5 § �r vid lägenhetsarrende arrendetiden ej bestämd, upphör avtalet

att gälla på den fardag som inträffar närmast efter sex månader från
det uppsägning skedde. Sker uppsägningen innan arrendatorn tillträtt

arrendestället, upphör avtalet dock genast att gälla. Vad som sagts nu

gäller ej, om uppsägningstid avtalats.

6 § �r jordbruksarrende, bostadsarrende eller lägenhetsarrende upp­

låtet för arrendatorns livstid, h ar vid dennes död hans make rätt att in­

träda som arrendator under sin livstid, om äktenskapet ingåtts innan
avtalet träffades. Ingår den efterlevande maken nytt äktenskap, får

jordägaren dock uppsäga avtalet. När avtalet upphör att gälla på grund

av arrendatorns eller den efterlevande makens död, skall arrendestället

avträdas på den fardag som inträffar närmast efter sex månader från
dödsfallet.

7 § Infaller dag då arrendeställe enligt lag eller avtal skall tillträdas

eller avträdas på söndag eller annan allmän helgdag, skall tillträde eller

avträde i stället ske nästa vardag, om ej annat avtalats.

Sättet för uppsägning

8 § Uppsägning skall vara skriftlig, om ej skriftligt erkännande av

uppsägningen lämnas. Uppsägning får ske hos den som är behörig att

2768

mottaga arrendeavgift på jordägarens vägnar.

¬

background image

Skriftlig uppsägning skall delges den som sokes för uppsägning, dock

SFS 1971:1209

utan tillämpning av 12�15 §§ delgivningslagen (1970 : 428).

Träffas ej den som sokes i sitt hemvist, får uppsägningen sändas i re­

kommenderat brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av uppsäg­
ningen skall dessutom lämnas antingen i den söktes bostad till vuxen
medlem i det hushåll som han tillhör eller, om han driver rörelse med

fast kontor, på kontoret till någon som är anställd där. Påträffas icke

någon som angivits nu, skall uppsägningen i stället läggas i den söktes
postlåda, om sådan finns. Uppsägning har skett när vad som sagts nu
blivit fullgjort.

Har jordägare eller arrendator, hos vilken uppsägning skall ske, ej

känt hemvist här i riket och finns ej heller känt ombud som har rätt att
mottaga uppsägning för honom, får uppsägning ske genom kungörelse

i Post- och Inrikes Tidningar.

Stämningsansökan med yrkande att arrendeförhållande skall upphöra

och ansökan om vräkning av arrendator gäller som uppsägning när
delgivning skett i behörig ordning.

Hinder i arrenderätten

f

9 § Har jordägaren i arrendeavtalet uppgivit att arrendeställets ägo­

vidd ä r större än den är eller har han i avtalet lämnat liknande oriktig

J|V'

uppgift, har arrendatorn rätt till skälig nedsättning av arrendeavgiften

' ]|j ;

och ersättning för skada. Han får även uppsäga avtalet. �r bristen av

i IjlM

ringa betydelse eller har mer än ett år gått från tillträdet, får uppsäg-

'

ning sk e endast om jordägaren förfarit svikligt.

. ⬢ ""

I"'

10 § Minskas eller försämras arrendeställets ägor genom vattenflöde,

i ji*

jordras eller annan sådan händelse och är ej arrendatorn vållande till

i I j f

skadan, har arrendatorn rätt till skälig nedsättning av arrendeavgiften.

Han får även uppsäga avtalet, om ej förändringen är av ringa betydelse.

Uppsägning får ej ske sedan mer än ett år gått från förändringen eller,

om denna inträffade innan arrendatorn tillträdde arrendestället, från

tillträdet.

11 § Om någon del av arrendestället frångår arrendatorn på grund av

att annat förvärv äger företräde eller till följd av omständighet som
avses i 7 kap. 25 §, har arrendatorn rätt till skälig nedsättning av ar­
rendeavgiften. Arrendatorn har även rätt att uppsäga avtalet enligt

reglerna i 10 §, om han var i god tro när avtalet träffades. Bestäm­
melser om ersättning för skada finns i 7 kap.

Betalning av arrendeavgift

j,

'j

12 § Arrendeavgift skall betalas senast tre månader före varje ar-

I

rendeårs utgång, om ej annat avtalats.

2769

⬢f,

¬

background image

SFS 1971:1209

Besiktning m. m.

13 § Jordägaren har rätt att erhålla tillträde till arrendestället f�r

besiktning. Skall arrendestället avträdas, är arrendatorn skyldig att

låta det visas på lämplig tid. Jordägaren skall i god tid underrätta ar­
rendatorn om dagen för besiktningen eller visningen.

Pant eller borgen

14 § �r pant eller borgen ställd för arrendeavtalets fullgörande och

försämras säkerheten, är arrendatorn skyldig att på anfordran ställa

ny säkerhet med vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Gör han det ej

inom tre månader, får jordägaren uppsäga avtalet. Uppsäges avtalet,
har jordägaren rätt till ersättning för skada.

Utmätning och konkurs

15 § Om fastigheten blivit utmätt före tillträdesdagen, får arrenda­

torn uppsäga avtalet. Han har även rätt till ersättning för skada. Upp­

sägning skall dock ske inohi en månad från det arrendatorn fick kän­

nedom om att fastigheten blivit utmätt. Upphäves utmätningen eller

förfaller eljest frågan om fastighetens försäljning, får ej uppsägning

ske därefter.

16 § Bestämmelserna i 15 § äger motsvarande tillämpning, om jord­

ägaren försättes i konkurs före tillträdesdagen.

17 § Försättes arrendatorn i konkurs, får konkursboet uppsäga avta­

let. Jordägaren har därvid rätt till ersättning för skada.

18 § Försättes vid bostadsarrende, anläggningsarrende eller lägenhets-

arrende arrendatorn i konkurs innan han tillträtt arrendestället och har

ej jordägaren säkerhet för avtalets fullgörande med vilken han skäligen
kan nöjas, får jordägaren uppsäga avtalet, om han ej erhåller sådan sä­
kerhet inom en vecka efter anfordran.

Uppsäger jordägaren avtalet och är detta träffat för viss tid som ej

understiger tio år, skall jordägaren utge skälig ersättning för arrenderät­
tens värde, om ej annat avtalats. I annat fall än då avtalet träffats för

viss tid som ej understiger tio år har jordägaren, om han uppsäger avta­
let, rätt till ersättning f�r skada.

Om jordbruksarrende finns särskilda bestämmelser i 9 ka p.

Arrendatoms rätt att upplåta nyttjanderätt

19 § Arrendatorn får ej utan jordägarens samtycke upplåta nyttjande­

rätt till arrendestället eller del av detta. Han får dock, om ej annat avta-

2770

lats, hyra ut ledigt utrymme i byggnad eller upplåta område av oupp-

¬

background image

odlad mark till upplagsplats eller för liknande ändamål, om det kan ske

SFS 1971:1209

utan olägenhet för jordägaren,

20 § Arrendatorn får hyra ut egen byggnad på arrendestället, om det

kan ske utan avsevärd olägenhet för jordägaren och ej annat avtalats.

Bortförande av arrendatorn tillhörig egendom

21 § Har arrendatorn uppfört egen byggnad på arrendestället eller har
han i övrigt nedlagt kostnad på detta utöver vad som ålegat honom, skall
byggnaden eller vad som eljest utförts erbjudas jordägaren till inlösen,
när arrendatorn frånträder arrendet. Har jordägaren ej inom en månad

från det erbjudandet gjordes förklarat sig villig a ntaga detta, får arren­
datorn föra bort egendomen. Han skall dock återställa arrendestället i

tjänligt skick.

�r ej vad som arrendatorn enligt första stycket får skilja från arren­

destället bortfört inom tre månader från det arrendestället avträddes el­
ler anspråk på lösen slutligt ogillades, tillfaller det jordägaren utan lö­
sen.

Har ämnen hämtats från jordägarens fastighet till byggnad eller annan

anläggning, får anläggningen ej tagas bort, innan arrendatorn ersatt

jordägaren värdet av vad som tagits från fastigheten.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller ej, om annat avtalats.

22 § Har avträdande arrendator på arrendestället lämnat kvar annan

honom tillhörig egendom än som avses i 21 § och försummar han att
inom tre månader efter anmaning föra bort egendomen, tillfaller den

jordägaren utan lösen.

I

I

I

|,

il;

Arrenderättens förverkande

23 § Arrenderätten är förverkad och jordägaren således berättigad att

uppsäga avtalet,

1. om arrendatorn dröjer med betalning av arrendeavgiften utöver en

månad efter förfallodagen,

2. om arrendatorn vid jordbruksarrende undandrager sig att utföra

arbete som åligger honom enligt avtalet,

3. om arrendatorn vanvårdar arrendestället eller om han eftersätter

vad som åligger honom enligt 9 kap. 35 § och icke efter tillsägelse vid­
tager rättelse,

4. om arrendatorn nyttjar arrendestället för annat ändamål än som

förutsatts vid upplåtelsen eller, om viss odlingsplan är fastställd i avta­
let eller detta innehåller annan bestämmelse om hävden, avviker från

i ,

vad som sålunda bestämts och icke efter tillsägelse vidtager rättelse,

5. om arrendatorn i strid med bestämmelserna i denna balk överlåter

arrenderätten eller eljest sätter annan i sitt ställe eller upplåter nyttjan­
derätt,

6. om arrendatorn åsidosätter avtalsenlig skyldighet, som går utöver

2771

I ^ 1

¬

background image

SFS 1971:1209

hans åligganden enligt d enna balk, och det måste anses vara av synner­
lig vikt för jordägaren att skyldigheten fullgöres.

Arrenderätten är icke förverkad, om det som ligger arrendatorn till

last är av ringa betydelse.

Uppsäges avtalet, har jordägaren rätt till ersättning för skada.

24 § �r arrenderätten förverkad på grund av förhållande som avses i
23 § första stycket 1�4 men sker rättelse innan jordägaren gjort bruk
av sin rätt att uppsäga avtalet, kan arrendatorn icke därefter skiljas från
arrendestället på den grunden. Detsamma gäller, om jordägaren icke

uppsagt avtalet inom sex månader från det han fick kännedom om för­
hållande som avses i 23 § första stycket 5 eller 6.

25 § �r arrenderätten enligt 23 § första stycket 1 förverkad på grund
av dröjsmål med betalning av arrendeavgift och har jordägaren med an­
ledning därav uppsagt avtalet, får arrendatorn ej på grund av dröjsmålet

skiljas f rån arrendestället, om arrendeavgiften betalas senast tolfte var­

dagen från uppsägningen. I avvaktan på att arrendatorn visar sig ha
fullgjort vad som sålunda fordras för att återvinna arrenderätten, får

beslut om vräkning icke meddelas förrän fjorton vardagar förflutit från

uppsägningen.

Särskilda bestämmelser

26 § Jordägare eller arrendator, som vill framställa fordringsanspråk

på grund av arrendeförhållande, skall väcka talan därom inom två år

från det arrendatorn avträdde arrendestället. Om vid jordbruksarrende
syn som skall ligga till grund för avräkning klandras före utgången av

tid som angivits nu, får talan väckas inom två år från det klandret slut­
ligt avgjordes. lakttages ej tiden, är rätten till talan förlorad, om ej an­

nat avtalats. Om den ena parten väckt talan i rätt tid, har den andra
parten rätt till kvittning, fastän hans rätt till talan ä r förlorad.

27 § Skulle tillämpning av a rrendevillkor uppenbarligen strida mot god

sed i arrendeförhållanden eller eljest vara otillbörlig, får villkoret jäm­

kas eller lämnas utan avseende.

28 § Vid jordbruksarrende och bostadsarrende får avtal mellan jord­
ägare och arrendator, att framtida tvist med anledning av arrendeför­
hållandet skall hänskjutas till avgörande av skiljemän utan förbehåll om

rätt för parterna att klandra skiljedomen, ej göras gällande i fråga om

arrendatorns rätt eller skyldighet att tillträda eller kvarsitta på arrende­
stället, fastställande av arrendevillkor i f all som avses i 9 kap. 12 eller
13 § eller 10 kap. 6 § eller bestämmande av ersättning enligt 9 kap. 14 §.

I övrigt gäller skiljeavtalet ej såvitt därigenom skiljemän utsetts eller be­

stämmelse meddelats om skiljemännens antal, sättet för deras utseende
eller förfarandet vid skiljenämnden. I berörda hänseenden skall lagen

(1929: 145) om skiljemän tillämpas. Vad som sagts nu utgör dock cj

2772

hinder för att i skiljeavtalet utse arrendenämnden till skiljenämnd eller

¬

background image

bestämma kortare tid för skiljemannaåtgärdens avslutande än den tid

SFS 1971:1209

om sex månader som anges i nämnda lag.

Förfarandet i arrendetvister

29 § I varje län skall finnas en arrendenämnd. Konungen kan dock
bestämma, att annat område än län skall utgöra verksamhetsområde för
arrendenämnd.

30 § Arrendenämnd har till uppgift att medla i a rrendetvister och att

pröva frågor om förlängning av arrendeavtal vid jordbruksarrende eller
bostadsarrende, fastställande av villkoren för sådan förlängning och be­

stämmande av ersättning enligt 9 kap. 14 § samt övriga frågor som

enligt denna balk ankommer på nämnden. Nämnden kan även vara

skiljenämnd i arrendetvister. Närmare bestämmelser om arrendenämnd

meddelas i särskild lag.

31 § Om part ej godtager arrendenämnds beslut i fråga om förlängning

av arrendeavtal, fastställande av villkoren för sådan förlängning eller
bestämmande av ersättning enligt 9 kap. 14 § eller i fråga som avses i
9 kap. 18 eller 21 §, får parten klandra beslutet genom att väcka talan
mot den andra parten inom två månader från det parten erhöll del av
beslutet. Klandras icke beslutet inom denna tid, är parts rätt till talan

|[

förlorad.

Arrendenämnds beslut i ärende enligt 9 kap. 2, 3, 7 eller 1 7 §, 10 kap.

n i j

2�4 eller 7 § eller 11 kap. 2 § får ej klandras.

32 § Arrendetvist som ej enligt 30 § ankommer på arrendenämnds

prövning skall upptagas av den fastighetsdomstol inom vars område fas­

tigheten är belägen. �ven klandertalan som avses i 31 § och ärende en­
ligt 9 kap. 24 § upptages av denna domstol.

Tvist som efter klander mot arrendenämnds beslut är anhängig vid

domstol får återförvisas till nämnden.

⬢' i I

'^:1

33 § Talan får ej föras mot fastighetsdomstols dom i fråga om fast-

[jjjii

ställande av arrendevillkor i fall som avses i 9 kap. 12 eller 13 § eller

lill i

10 kap. 6 § eller i fråga som avses i 9 kap. 18 eller 21 § och ej heller

' > "

mot hovrätts dom i fråga om förlängning av arrendeavtal, fastställande

av arrendevillkor i fall som nyss angivits eller bestämmande av ersätt­

ning enligt 9 kap. 14 §.

9 kap. Jordbruksarrende

Inledande bestämmelse

1 § Detta kapitel avser arrendeavtal, varigenom jord upplåtes till bru­

kande.

2773

175�SFS 1971

i!-i

t,

⬢i

Ii;

::if'

⬢I ; ii

%

^!j' i

' . 1 VJ ⬢ ,

, i ⬢ 1

¬

background image

SFS 1971:1209

Arrendetid

2 § Avtal om jordbruksarrende skall träffas för viss tid eller för arren-
datorns livstid. Avser upplåtelsen jord, varöver upplåtaren icke kan för­
foga utöver sin egen besittningstid, f år avtal träffas även för sådan tid.
�r arrendetiden icke bestämd enligt vad som sagts nu, gäller avtalet för
fem år.

Omfattar arrende för viss tid bostad för arrendatorn, skall arrendeti­

den utgöra minst fem år eller, om jordägaren är kommun, minst ett år.

Har avtal träffats för kortare tid, gäller det för den nu angivna minsta
tiden. Om arrendenämnden godkänt avtalet i denna del, gäller det dock

för den överenskomna tiden.

Förbehåll om rätt för jordägaren att i annat fall än som anges i 7 kap.

5 och 30 §§, 8 kap. 6, 14 och 23 §§ samt 30, 32 och 33 §§ detta kapitel
återtaga arrendestället eller del därav före arrendetidens utgång gäller
endast om det godkänts av arrendenämnden.

3 § Vid a rrende för viss tid som ej understiger ett år skall uppsägning
alltid ske för att avtalet skall upphöra att gälla vid arrendetidens utgång.

Uppsägningen skall ske senast ett år före arrendetidens utgång, om av­
talet träffats för minst fem år, och i an nat fall senast åtta månader dess­

förinnan.

Om avtalet ej uppsäges inom rätt tid, anses det förlängt på tid som

motsvarar arrendetiden, dock längst fem år.

Förbehåll som strider mot första eller andra stycket gäller mot arren­

datorn, om det godkänts av arrendenämnden. Förbehåll om längre tid för

förlängning av avtalet än som anges i andra stycket gäller utan sådant

godkännande,

4 § Gäller arrendeavtal för viss tid som understiger ett år och har ej

förbehåll gjorts om uppsägning, anses avtalet förlängt på tid som mot­
svarar arrendetiden, om arrendatorn fortsatt med brukandet två månader

efter arrendetidens utgång utan att jordägaren anmodat honom att lämna
arrendestället. Vad som sagts nu gäller ej, om a nnat avtalats.

5 § Avlider arrendatorn före arrendetidens utgång, får dödsboet upp­
säga avtalet inom sex månader från dödsfallet, om ej annat avtalats.

6 § Den som skall tillträda arrendeställe har rätt att fjorton dagar före

tillträdesdagen få åt sig upplåten hälften i arrendeställets hus, om ej

annat avtalats.

Rätt till förlän gning arv a rrendeavtalet ra. ra.

7 § Bestämmelserna i 8�13 §§ gäller vid arrende för viss tid, utom när

1. arrendetiden uppgår till högst ett år och arrendet icke omfattar

bostad för arrendatorn, eller

2. arrendeförhållandet upphör på den grund att arrenderätten är för­

verkad eller förhållande som avses i 8 kap. 14 § föreligger.

Förbehåll att arrenderätten icke skall vara förenad med rätt till för-

2774

längning gäller, om det godk änts av arrendenämnden.

¬

background image

ft

w;

8 § Om jordägaren uppsagt arrendeavtalet eller om arrendatorn upp-

SFS 1971:1209

sagt av talet enligt 3 § och i uppsägningen begärt förlängning av avtalet

på ändrade villkor, har arrendatorn rätt till förlängning av avtalet, utom
när

1. arrenderätten är förverkad eller avtalet kan uppsägas enligt 8 kap.

14 § utan att likväl jordägaren uppsagt avtalet att upphöra på någon av

dessa grunder,

2. arrendatorn i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att

avtalet skäligen icke bör förlängas,

3. jordägaren gör sannolikt, att han själv, hans make eller avkomling

skall bruka arrendestället,

4. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället behövs för en mera än­

damålsenlig indelning i brukningsenheter, och det ej av särskilda skäl

är obilligt mot a rrendatorn att arrendeförhållandet upphör,

,i'i|

5. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället skall användas i enlig­

het med fastställd stadsplan eller byggnadsplan,

6. jordägaren i annat fall gör sannolikt, att arrendestället skall an­

vändas för annat ändamål än jordbruk, och det ej är obilligt mo t arren­
datorn att arrendeförhållandet upphör.

Om jordägarens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avträ­

der endast en del av arrendestället och avtalet lämpligen kan förlängas

såvitt avser arrendestället i övrigt, har arrendatorn utan hinder av första

Ijli

stycket ratt till sådan förlängning.

9 § Vid förlängning av arrendeavtal är arrendatorn skyldig att godtaga

den arrendeavgift som jordägaren fordrar. Om hans krav är oskäligt,

skall dock avgiften utgå med skäligt belopp. Annat av jordägaren upp­
ställt villkor skall gälla, om det ej strider mot god sed i arren deförhållan­

den eller eljest är obilligt. Förlängning skall dock ske för tid som mot­

svarar arrendetiden, om denna ej överstiger fem år, och i annat fall för
fem år. Förlängning kan även ske för annan tid än som sagts nu, om

detta av särskild anledning är lämpligare. I den mån ändring av arrende­
villkoren ej påkallas, skall samma villkor som förut gälla.

Träffas vid förlängning av arrendeavtal överenskommelse om villkoren

för det fortsatta arrendet, skall överenskommelsen, oavsett bestämmel­

serna i första stycket, lända till efterrättelse i den mån ej annat följer

av bestämmelserna i övrigt i denna balk.

10 § Uppsäges arrendeavtal och föreligger tvist om förlängning av

avtalet eller om villkor f�r sådan förlängning, åligger det jordägaren
att skriftligen meddela arrendatorn att denne, om han icke går med
på att flytta, har att senast två månader efter det att han fått del av

meddelandet hänskjuta tvisten till arrendenämnden. Meddelandet skall
lämnas i den ordning som enligt 8 kap. 8 § gäller för uppsägning. Be­

stämmelsen i 8 kap. 8 § tredje stycket tredje punkten gäller dock ej.

Om jordägaren fullgjort vad som åligger honom enligt första styc­

ket, har arrendatorn att hänskjuta tvisten till arrendenämnden inom
den i först a stycket angivna tiden. lakttages ej denna, förfaller rätten till

förlängning av avtalet.

2775

¬

background image

SFS 1971; 1209

11 § �r fråga om förlängning av arrendeavtalet ännu ej avgjord när

arrendetiden går ut, har arrendatorn rätt att kvarsitta på arrendestäl­

let till dess frågan är slutligt avgjord. För tid som arrendatorn sålunda

kvarsitter skall de förut gällande arrendevillkoren tillämpas till dess vill­
kor för samma tid blir slutligt bestämda.

12 § Bifalles arrendatorns talan om förlängning av arrendeavtalet,

skall villkoren för det fortsatta arrendet fastställas enligt 9 §.

Dom eller beslut varigenom arrendatorns talan bifalles anses som

avtal orh fortsatt arrende.

13 § Bifalles ej arrendatorns talan om förlängning av arrendeavta­

let, får i domen eller beslutet skäligt uppskov med avträdet medges,
om jordägaren eller arrendatorn begär det.

Avgöres tvisten e fter arrendetidens utgång eller medges uppskov med

avträdet, skall arrendevillkoren för tiden från avtalets upphörande till
avträdet fastställas enligt 9 §.

14 § Kommer förlängning av arrendeavtal som omfattar bostad för

arrendatorn ej till stånd på grund av att förhållande som avses i 8 §

första stycket 5 eller 6 föreligger och skall marken efter avtalets upp­

hörande användas för ändamål som kan antagas lämna väsentligt hög­

re avkastning eller som kan tillgodoses genom expropriation eller lik­
nande tvångsförvärv, skall jordägaren till arrendatorn utge ett belopp

som motsvarar den genomsnittliga arrendeavgiften för ett år under den
senaste arrendeperioden. Uppgår arrendatorns förlust på grund av att

arrendeförhållandet upphör till högre belopp, skall jordägaren i stäl­
let i skälig omfattning ersätta förlusten, dock högst med belopp som

motsvarar tre års arrendeavgifter, beräknade så som nyss angivits.

Första stycket gäller ej, om det av särskilda skäl är obilligt mot

jordägaren att han ålägges ersättningsskyldighet.

Underhåll och nyby ggnad m. ra.

15 § Arrendatorn skall vårda och underhålla arrendestället. Försäm­

ras det genom att arrendatorn eftersätter vad som sålunda åligger
honom, har jordägaren rätt till ersättning vid avräkning enligt 23 §.

16 § Avhjälper arrendatorn brist som förelegat vid tillträdet och har

han ej enligt 17 § rätt till ersättning för arbetet så snart det fullbor­

dats, är han berättigad till ersättning vid avräkning enligt 23 §. Detta

gäller dock ej sådan del av arrendestället beträffande vilken arrenda­
torn enligt avtalet är fritagen från underhållsskyldighet.

17 § Omfattar arrende bostad för arrendatorn eller hans anställda,

skall jordägaren vid tillträdet avlämna bostaden i det skick som f�re-
skrives i gällande hälsovårdsstadga.

Fråga huruvida bostad vid tillträdet är i sådant skick som anges i

2776

första stycket skall prövas vid syn enligt 24�28 §§. Finnes brist före-

¬

background image

ligga i detta hänseende, skall synemännen föreskriva vilka åtgärder

SFS 1971:1209

som skall vidtagas för bristens avhjälpande samt fastställa beräknad

kostnad för dessa. De skall även utsätta viss tid inom vilken åtgärder­

na skall vara vidtagna.

Underlåter jordägaren att inom utsatt tid vidtaga föreskriven åt­

gärd, får arrendatorn utföra åtgärden i jordägarens ställe. Sedan arbe­
tet fullbordats, har arrendatorn rätt till ersättning av jordägaren med
det vid synen fastställda beloppet. Vill arrendatorn hellre uppsäga av­
talet, får han göra det, om icke bristen är av ringa betydelse. För den

' j'

tid arrendestället är i bristfälligt skick har arrendatorn rätt till skälig

.'i lj

nedsättning av arrendeavgiften och ersättning för skada.

Förbehåll som strider mot första�tredje stycket gäller mot arrenda­

torn, om det godkänts av arrendenämnden.

18 § Har byggnad, täckdikning eller annan anläggning utan arrenda-

torns vållande så skadats eller förslitits att anläggningen för att tjä­
na sitt ändamål måste byggas om eller ersättas med en ny, skall jord­

ägaren utföra arbetet. Sådan skyldighet åvilar dock jordägaren endast

om anläggningen behövs med hänsyn till en ändamålsenlig planlägg­
ning av jordbruket på arrendestället.

Om jordägaren ej inom skälig tid efter anmaning avhjälper brist som

avses i första stycket, får arrendatorn utföra arbetet i hans ställe. Har

kostnaden för arbetet fastställts av arrendenämnden på sätt som an-

:i

ges i tredje stycket, är arrendatorn, sedan arbetet fullbordats, berät-

tigad till ersättning av jordägaren med det fastställda beloppet. Vill

||I

arrendatorn hellre uppsäga avtalet, får han göra det, om ej bristen är

|

av ringa betydelse. F�r den tid arrendestället är i bristfälligt skick har

1 ^'

arrendatorn rätt till skälig nedsättning av arrendeavgiften och ersätt-

ii

ning för skada.

\

Fråga om jordägarens byggnadsskyldighet enligt första stycket prö-

j

vas av arrendenämnden. Prövning kan påkallas av såväl jordägaren

;

som arrendatorn. På begäran av arrendatorn skall nämnden även fast­

ställa beräknad kostnad för arbete som arrendatorn kan komma att

;!

utföra i jordägarens ställe.

⬢]

Första�tredje styckena äger ej tillämpning beträffande hägnad eller

[[

annan anläggning av sådan art, att ett fullständigt iståndsättande in-

|!

går i arrendatorns underhållsskyldighet enligt 15 §, och ej heller be­

träffande anläggning som enligt avtalet är undantagen från hans un-

;

derhållsskyldighet.

]

�r jordägaren på grund av första stycket andra punkten ej skyldig

;

att avhjälpa brist som avses i nämnda stycke, har arrendatorn rätt till

skälig nedsättning av arrendeavgiften. Han får även uppsäga avtalet,

|j

il

om ej bristen är av ringa betydelse. Har ej annat avtalats, äger vad som

i j

sagts nu motsvarande tillämpning, om anläggning som enligt avtalet

'ji

är undantagen från arrendatorns underhållsskyldighet genom brand el-
ler på liknande sätt utan arrendatorns vållande drabbas av sådan skada

^

som anges i första stycket.

j

⬢n

19 § Skadas anläggning som avses i 18 § av brand och är skadan

'

mindre omfattande än där anges, skall arrendatorn avhjälpa skadan.

2777

¬

background image

SFS 1971:1209

Om han ej själv är vållande, har han rätt att av jordägaren erhålla er­

sättning för den nödvändiga kostnaden sedan arbetet fullbordats.

20 § Har arrendatorn uppfört ny byggnad i stället för byggnad som
han mottagit och är han icke enligt 17 eller 18 § berättigad till er­

sättning därför, har han vid avräkning enligt 23 § rätt till ersättning
för brist som vid tillträdet fanns på den mottagna byggnaden, om den

nya byggnaden är lämplig för sitt ändamål eller uppförts enligt plan

som godkänts av jordägaren. Avdrag skall dock göras med kostnaden
för avhjälpande av brist på den nya byggnaden.

Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om annan an­

läggning som ingår i arrendet.

21 § Utför arrendatorn ny täckdikning, som arrendenämnden funnit

behövlig med hänsyn till en ändamålsenlig planläggning av jordbruket

på arrendestället, är han, om ej annat avtalats, efter arbetets fullbordan­

de berättigad till ersättning av jordägaren med belopp vartill arrende­

nämnden fastställt beräknad kostnad för arbetet.

Har arrendatorn anlagt markväg, förbättrat ägoanordningen eller

vidtagit annan åtgärd som medfört varaktig nytta för jordbruket och

ej är att hänföra till uppförande av byggnad eller till täckdikning, är
han vid avräkning enligt 23 § berättigad till ersättning motsvarande

vad arrendestället ökat i värde, om ej annat avtalats. Ersättning får
dock ej utgå med högre belopp än som motsvarar den nödvändiga kost­
naden.

22 § Har jordägaren utfört arbete som avses i 18 § eller utgivit ersätt­
ning enligt andra stycket i nämnda paragraf eller enligt 21 § första

stycket för arbete som arrendatorn utfört och har arrenderättens vär­

de ökat genom arbetet, är arrendatorn skyldig att godtaga skälig höj­

ning av arrendeavgiften.

Avräkning och syn

23 § Avräkning mellan jordägaren och arrendatorn skall ske, när
arrendestället avträdes. Avräkning skall även ske vid tidigare tidpunkt i
den mån avtal därom träffats. I samband med förlängning av arrende­

avtalet skall avräkning alltid ske, om mer än nio år förflutit från till­
trädet eller från närmast föregående avräkning.

Om ej annat avtalats, skall avräkning grundas på syn vid avräk­

ningsperiodens början och slut.

24 § Syn skall förrättas av minst två med ortens jordbruksförhållan­

den förtrogna synemän, vilka utses bland personer som av länssty­
relse förklarats behöriga att hålla syn. Synemännen skall utses av jord­

ägaren och arrendatorn gemensamt. Enas parterna ej om valet, utser

rätten synemän. Mot syncman gäller samma jäv som mot domare.

Har synemännen olika meningar, skall flertalets mening gälla. Kan

2778

beslut ej åstadkommas på sådant sätt, skall, om synemännen är flera

¬

background image

än två samt parterna eller rätten utsett en av synemännen att vara ord-

SFS 1971:1209

förande, dennes mening gälla som synemännens beslut. Kan ej heller

på detta sätt beslut åstadkommas, skall synemännen välja ytterligare
en syneman, som då blir ordförande. Enas ej synemännen om valet,
skall rätten utse synemannen.

Syn får ej påbörjas tidigare än sex månader före den dag till vilken

den hänför sig oc h skall vara avslutad inom fyra månader från nämnda

dag, om ej rätten på begäran av synemännen medger att synen får av­

slutas senare.

25 § Synemännen skall utsätta synen till tid då marken är tjänlig samt

underrätta partema om dagen. Uteblir part, får synen hållas endast om
parten bevisligen underrättats i god tid före synens påbörjande.

Menar part att syneman är jävig eller icke förtrogen med ortens jord­

bruksförhållanden, skall parten framställa invändning därom innan syne­
gången börjar. Synemännen skall så snart det kan ske besluta över in­
vändningen, Senare får invändning framställas endast i samband med

klander av synen och då endast under förutsättning att parten icke varit

närvarande vid synen innan synegången börjat eller först efter syne­
gångens början fått vetskap om det förhållande på vilket invändningen
grundas. I fråga om parts rätt att i målet om klander åberopa sådant

förhållande äger dessutom bestämmelserna i rättegångsbalken om jäv

I;

mot domare motsvarande tillämpning.

til

26 § Vid synen skall undersökas allt som hör till ar rendestället, såsom

:

byggnader, trädgård, åker och äng, beteshagar, hägnader, diken, vägar,

i

broar, brunnar och ledningar. Från synen får dock undantagas viss del

j;

av arrendestället, om jordägaren och arrendatorn kommer överens om i

j

vad mån brist skall tagas i beräkning och anteckning om överenskom-

j i

melsen göres av synemännen.

^

Kan överenskommelse ej träffas om ersättning enligt 21 § andra styc-

i:, .

ket, 30 § andra stycket eller 31 §, skall synemännen bestämma ersätt-

^1

ningen.

'';

Synemännen får anlita sakkunnig eller biträde.

�ver allt som förekommer vid synen skall upprättas skriftlig handling,

,j :

som undertecknas av synemännen. Om brist föreligger, skall anteckning

;;

göras om bristens beskaffenhet, de åtgärder som behövs för dess avhjäl-

jl

pande samt kostnaden för detta. Tydlig hänvisning skall lämnas om vad

I!; ;

den har att iakttaga som vill klandra synen. Synehandlingen skall inom

j j ,

tre månader från synens avslutande genom synemännens försorg delges

i|

parterna i den ordning som enligt 8 kap. 8 § gäller för uppsägning.

!;

Bestämmelsen i 8 kap. 8 § tredje stycket tredje punkten gäller dock ej.

'i

27 § Parterna svarar solidariskt för synekostnaden. Sinsemellan svarar
de för hälften var.

28 § Om part ej godtager syn, som hållits på sätt och inom tid som

anges i 24 §, får parten klandra synen genom att väcka talan mot den
andra parten inom två månader från det synehandlingen delgavs honom.
Klandras icke synen, gäller den som fullt bevis fö r arrendeställets skick

2779

¬

background image

SFS 1971: 1209

den dag till vilken synen hänför sig. Motbevisning mot synen är i sådant

fall ej tillåten.

Synemännen är skyldiga att i m ål om klander avge skriftligt yttrande,

om rätten begär det.

Arrendeavgiften

29 § Arrendeavgiften skall bestämmas i pengar. Har avtal träffats i
strid med vad som sagts nu, skall arrendeavgiften utgå med belopp, som
är skäligt med hänsyn främst till parternas avsikter och övriga förhål­
landen när avtalet träffades. Om förbehåll att arrendatom skall utföra
arbete finns bestämmelser i 36�39 §§.

Arrendatorns konkurs

30 § Försättes arrendatom i konkurs innan han tillträtt arrendestället,

får jordägaren uppsäga avtalet. Inträffar konkursen efter tillträdet och
har ej jordägaren säkerhet för avtalets fullgörande med vilken han skä-
ligen kan nöjas, får jordägaren uppsäga avtalet, om ej sådan säkerhet

ställes inom en månad efter anfordran eller inom samma tid konkurs­

boet förklarar sig vilja svara för arrendatorns skyldigheter under ar­
rendetiden eller, när arrenderätten får överlåtas, överlåtelse sker i enlig­

het med avtalet.

Har arrendeavtalet träffats f�r viss tid som ej understiger tio år, har

arrendatom, i fall då jordägaren uppsäger avtalet, vid avräkning enligt
23 § rätt till skälig ersättning för arrenderättens värde, om ej annat av­

talats.

I annat fall än då arrendeavtalet träffats för viss tid som ej understiger

tio år har jordägaren, om han uppsäger avtalet, rätt till ersättning för

skada.

�verlåtelse av arrenderätten

31 § Arrendatom får icke överlåta arrenderätten utan jordägarens

samtycke, om ej annat följer av andra och tredje styckena.

�r arrendeavtalet slutet för viss tid som ej understiger tio år, får ar-

rendatorn, om ej annat avtalats. �verlåta arrenderätten till annan med
vilken jordägaren skäligen k an nöjas. Han skall dock först erbjuda jord­

ägaren att återtaga arrendestället mot skyldighet a tt vid avräkning enligt
23 § utge skälig ersättning för arrenderättens värde. Vill jordägaren an­

taga erbjudandet, skall han lämna besked d ärom inom en månad.

Avlider arrendatom under arrendetiden, har dödsboet, oavsett för vil­

ken tid avtalet är ingånget, samma rätt som enligt andra stycket tillkom­

mer arrendator för där avsett fall, om ej annat avtalats. Erbjudandet till

jordägaren skall göras inom sex månader efter dödsfallet.

Första och andra styckena äger motsvarande tillämpning på arrende­

rättens övergång genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller lik-

2780

nande förvärv.

¬

background image

övriga rättigheter och skyldigheter vid n yttjandet av ar rendestället

SFS 1971:1209

32 § �verger arrendatorn arrendestället och lämnar det obrukat eller

utan vård, får jordägaren genast återtaga det. Jordägaren har även rätt

till ersättning för skada.

33 § Har jordägaren utgivit ersättning för torrläggning av mark enligt

vattenlagen (1918: 523) eller för byggande av enskild väg enligt lagen

(1939: 608) om enskilda vägar, får jordägaren uppsäga avtalet, om ar­

rendatorn icke medger skälig höjning av arrendeavgiften. Uppsägning
skall ske inom ett år från det företaget fullbordades.

34 § Arrendatorn får ej avverka skog eller eljest nyttja skogsmark eller

taga torv från torvmosse som finns på arrendestället. Han får ej heller
avhända arrendestället annat, som ej är att hänföra till den årliga av­
kastningen.

Om arrendatorns rätt till jakt och fiske finns särskilda bestämmelser.

35 § Har jordägaren lämnat arrendatorn kreatur eller redskap för att

användas på arrendestället och är visst v ärde bestämt för det som läm­

nats, skall arrendatorn hålla sådan egendom på arrendestället under

som han mottagit. Vad som sättes i stället för det som lämnats tillhör

jordägaren utan särskilt förbehåll.

Arbetsavtal i samband med arrend e

36 § Bestämmelse i arrendeavtal att arrendatorn skall utföra arbete får

ej innefatta skyldighet att utföra arbete utöver fastställt antal dagsverken

eller annat bestämt arbete.

Skall arrendatorn enligt arrendeavtalet utföra dagsverken men är ej

bestämt, hur de skall fördelas på särskilda tider av året, skall hela an­
talet dagsverken jämnt fördelas på årets veckor, i den mån det kan ske.

För varje arrendeår eller, då avtalet föreskriver visst antal dagsverken

under viss tid av åre t, för varje sådan tid skall jordägaren i god tid lämna

arrendatorn uppgift om de dagar när arbetet skall utföras. Arrendatorn

är ej skyldig att inställa sig till arbete tidigare än på andra dagen efter
det att uppgiften lämnats honom. Arbetet får ej utkrävas på sådant sätt
att arrendatorn hindras att behörigen sköta sitt jordbruk. Jordbruksdags­
verken får dock utan hinder av vad som sagts nu utkrävas enligt den

fördelning som föreskrives i avtalet.

I arrendeavtalet får ej intagas förbud för arrendatorn att utföra arbete

åt annan än jordägaren.

37 § �r arrendatorn enligt arrendeavtalet eller annat avtal mellan ho­

nom och jordägaren skyldig att utföra arbete, skall ersättning till arren­

datorn utgå efter ortens pris vid tiden för arbetet.

38 § Tillhandahåller jordägaren ej arbete som arrendatorn enligt ar­

rendeavtalet eller annat avtal mellan jordägaren och arrendatorn är

2781

I r

ti ⬢,

H-s'i

Ml

l! ill

[

if

⬢pl

I: i

.1

arrendetiden. Egendomen skall för vartdera slaget i värde motsvara det

] 11

⬢ii
'ii

i i

k.,

!

¬

background image

SFS 1971:1209

skyldig att utföra eller annat för arrendatorn lika förmånligt arbete, får