SFS 1971:1209

Start / Fastighetsrätt / Jordabalk (1970:994) / SFS 1971:1209

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                                                                 </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971;1209 Lag Utkom fr�n trycket om �ndring 1 j ordabalken; den 29 dec. 1971 given Stockholms slott den 17 december 1971. V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riks- dagen^, funnit gott f�rordna, att 6 kap. 3 och 7 �� samt 18 kap. 8 � jor� dabalken skall ha nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer jorda� balken att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. F�RSTA AVDELNINGEN R�ttsf�rh�llanden r�rande fast egendom 1 kap. Fastighet och dess gr�nser 1 � Fast egendom �r jord. Denna �r indelad i fastigheter. Om fastig� hetsbildning finns s�rskilda best�mmelser. S�mjedelning �r utan verkan. ' 2 � Om allm�nt vattenomr�de och fastighets gr�ns mot s�dant om- r�de finns s�rskilda best�mmelser. 3 � Gr�ns som blivit lagligen best�md har den str�ckning som ut- ijj m�rkts p� marken i laga ordning. Kan utm�rkningen ej l�ngre fast- [.j st�llas med s�kerhet, har gr�nsen den str�ckning som med ledning av f�rr�ttningskarta j�mte handlingar, innehav och andra omst�ndigheter kan antagas ha varit �syftad. Om gr�nsens str�ckning ej utm�rkts p� marken i laga ordning, har gr�nsen den str�ckning som framg�r av karta ^ och handlingar. ti 1 2748 1 Prop. 1971: 179, LU 2 7, rskr 354. . � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 � Har gr�ns ej blivit lagligen best�md, g�ller de r� och r�r eller SFS 1971:1209 andra m�rken som av �lder ansetts utm�rka gr�nsen. Om gr�nsen tillkommit genom expropriation eller liknande tv�ngs� f�rv�rv, har gr�nsen den str�ckning som med ledning av f�ngeshand� ling, innehav och andra omst�ndigheter kan antagas ha varit �syftad. 5 � Om gr�ns i vattenomr�de ej kan best�mmas med ledning av 3 eller 4 �, har gr�nsen s�dan str�ckning att till varje fastighet f�res den del av vattenomr�det som �r n�rmast fastighetens strand. F�r mindre holme eller sk�r f�res dock ej n�gon del av vattenomr�det till fastig� heten. Har stranden f�rskjutits, �r dess tidigare l�ge, om det kan fast� st�llas, avg�rande f�r gr�nsens str�ckning. Str�ckning av gr�ns i vattenomr�de best�mmes efter normalt medel� vattenst�nd. I V�nern, V�ttern och Hj�lmaren samt i Storsj�n i J�mt� land fastst�lles dock str�ckningen efter ett vattenst�nd av i V�nern 3,60 meter �ver nedre slusstr�skeln vid Sj�torp, i V�ttern 2,97 meter �ver v�stra slusstr�skeln vid Motala, i Hj�lmaren 2,77 meter �ver s�dra slusstr�skeln vid Notholmen och i Storsj�n 292,45 meter �ver noUplanet i det h�jdsystem som ligger till g rund f�r sj�ns reglering. 6 � Har fastighet blivit skild fr�n angr�nsande vattenomr�de genom att stranden f�rskjutits, har fastighetens �gare r�tt att nyttja omr�det mellan fastigheten och vattnet under f�ruts�ttning att omr�det �r av ringa omfattning och att dess �gare icke lider skada eller ol�genhet av betydelse. Fastighetens �gare har d�rvid samma r�tt som enligt 1 kap. 3 � vattenlagen (1918: 523) tillkommer strand�gare. 2 kap. Tillbeh�r till fastighet 1 � Till fastighet h�r byggnad, ledning, st�ngsel och annan anl�ggning som anbragts i el� ler ovan jord f�r stadigvarande bruk, p� rot st�ende tr�d och andra v�xter, naturlig g�dsel. Till fastighet h�r �ven s�dan byggnad eller annan anl�ggning som �r uppf�rd utanf�r fastigheten, om den �r avsedd f�r stadigvarande bruk vid ut�vning av servitut till f�rm�n f�r fastigheten och icke h�r till den fastighet d�r den finns. 2 � Till byggnad h�r fast inredning och annat varmed byggnaden blivit f�rsedd, om det �r �gnat till stadigvarande bruk f�r byggnaden eller del av denna, s�som fast avbalkning, hiss, ledst�ng, ledning f�r vatten, v�rme, ljus eller annat med kranar, kontakter och annan s� dan utrustning, v�rmepanna, element till v�rmeledning, kamin, kakel� ugn, innanf�nster, markis, brandredskap, civilf�rsvarsmateriel och nyc� kel. I enlighet med vad som s�gs i f�rsta stycket h�r d�rj�mte i regel till byggnad, s�vitt ang�r 2749 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 1. bostad: badkar och annan sanitetsanl�ggning, spis, v�rmesk�p och kylsk�p samt maskin f�r tv�tt eller mangling, 2. butikslokal; hylla, disk och skyltf�nsteranordning, 3. samlingslokal: estrad och sittplatsanordning, 4. ekonomibyggnad till jordbruk: anordning f�r utfodring av djur och anl�ggning f�r maskinmj�lkning, 5. fabrikslokal: kylsystem och fl�ktmaskineri. Reservdel och dubblett till f�rem�l som avses i f�rsta eller andra stycket h�r ej till byggnaden. 3 � Till fastighet som helt eller delvis �r inr�ttad f�r industriell verk� samhet h�r, ut�ver vad som f�ljer av 1 och 2 ��, maskin och annan utrustning som tillf�rts fastigheten f�r att anv�ndas i verksamheten huvudsakligen p� denna. Fordon, kontorsutrustning och handverktyg h�r dock icke till fastigheten. 4 � F�rem�l som nyttjander�ttshavare eller eljest annan �n fastig� hets�garen tillf�rt fastigheten h�r ej till denna, om icke f�rem�let och fastigheten kommit i samme �gares hand. Detsamma g�ller i fr�ga om f�rem�l som enligt 3 � kan h�ra till fastigheten och tillf�rts denna av fastighets�garen utan att han �gde f�rem�let. Har fastighets�garen tillf�rt fastigheten f�rem�l som enligt 3 � kan h�ra till fastigheten och som han f�rv�rvat under villkor att �verl�taren har r�tt att �ter� taga f�rem�let om f�rv�rvaren �sidos�tter vad som �ligger honom en� ligt �verl�telseavtalet, h�r f�rem�let icke till fastigheten s� l�nge vill� koret g�ller. Ing�r f�rem�l, som tillf�rts fastighet av annan �n fastighets�garen, i f�retagsintecknad verksamhet och har f�rem�let och fastigheten kom� mit i samme �gares hand genom att fastighets�garen f�rv�rvat verk� samheten eller n�ringsidkaren f�rv�rvat fastigheten, h�r f�rem�let lik� v�l icke till fastigheten, om det icke upph�rt att svara f�r inteckningen eller, i det fall n�ringsidkaren f�rv�rvat fastigheten, om icke sex m� nader f�rflutit fr�n det han s�kt lagfart p� sitt f�ng. Har intecknings- havaren f�re utg�ngen av angivna tid v�ckt talan om betalning och anm�lt detta till inskrivningsmyndigheten f�r det omr�de d�r fastig� heten ligger, h �r f�rem�let ej till fastigheten, om icke tv� m�nader f�r� flutit fr�n det talan avgjorts genom dom eller beslut som vunnit laga kraft. 5 � F�rv�rvar fastighets�garen f�rem�l under villkor att �verl�taren har r�tt att �tertaga f�rem�let, om f�rv�rvaren �sidos�tter vad som �ligger honom enligt �verl�telseavtalet, eller att �gander�tten till f�re� m�let skall f�rbli hos �verl�taren till dess betalning erlagts eller annan f�ruts�ttning uppfyllts, f�r villkoret ej g�ras g�llande sedan fastighets� �garen tillf�rt fastigheten f�rem�let s� att det enligt 1 eller 2 � h�r till fastigheten. I fr�ga om m�jligheten att g�ra avtalet g�llande �ger f�rsta stycket motsvarande till�mpning f�r det fall att avtalet betecknats som hyres� avtal eller betalningen erlagts som vederlag f�r f�rem�lets bruk och nyttjande, om det �r �syftat att den som f�tt f�rem�let utgivet till sig 2750 skall bli � gare av detta. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 � Byggnad, st�ngsel och annan anl�ggning p� omr�de, som besv�ras SFS 1971:1209 av inskriven tomtr�tt, samt anl�ggning f�r gruvdrift h�r ej till fastig� heten �ven om de tillh�r fastighetens �gare. 7 � �verl�telse av f�rem�l som h�r till fastighet g�ller ej mot tredje man, f�rr�n f�rem�let skiljes fr�n fastigheten p� s�dant s�tt att det ej l�ngre kan anses h�ra till denna. 3 kap. R�ttsf�rh�llanden mellan granna r 1 � Var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom " taga sk�lig h�nsyn till omgivningen. j 2 � Tr�nger rot eller gren in p� fastighet fr�n omr�de intill denna och medf�r detta ol�genhet f�r fastighetens �gare, f�r denne taga bort i roten eller grenen. Omr�dets �gare skall dock beredas tillf�lle att sj�lv | utf�ra �tg�rden, om denna kan befaras medf�ra skada av betydelse f�r honom. i 3 � Den som �mnar utf�ra gr�vning eller liknande arbete p� sin mark ! skall vidtaga varje skydds�tg�rd som kan anses n�dv�ndig f�r att f�re- j bygga skada p� angr�nsande mark. Han skall ers�tta skada som upp- ! kommer till f�ljd av att han eller n�gon som han anlitat underl�tit att vidtaga s�dan �tg�rd eller i annat h�nseende brustit i omsorg vid ar� betets utf�rande. Medf�r skydds�tg�rd uppenbarligen h�gre kostnad �n den skada som �tg�rden avser att f�rebygga, f�r �tg�rden underl�tas. Skadan skall dock ers�ttas. Om det beg�res, skall pant eller borgen enligt uts�kningslagen (1877: 31 s. 1) st�llas hos l�nsstyrelsen till s�kerhet f�r ers�ttningen in- nan arbetet b�rjar. �r byggnad eller annan anl�ggning som h�r till angr�nsande mark, | till f� ljd av v�rdsl�shet vid uppf�randet eller brist i underh�llet, av s� dan beskaffenhet att s�rskild skydds�tg�rd �r n�dv�ndig f�r att f�re- i bygga s kada med anledning av arbete som icke str�ckes nedanf�r van- } ligt k�llardjup, skall �tg�rden bekostas av den angr�nsande markens �gare. 4 � �r gr�vning eller liknande arbete s�rskilt ingripande eller medf�r det av annan anledning s�rskild risk f�r omgivningen, skall den skada som uppkommer till f�ljd av arbetet ers�ttas �ven om f�rsumlighet icke f�religger. 5 � �tg�rd f�r att f�rebygga skada till f�ljd av gr�vning eller liknande arbete f�r vidtagas p� annans mark, om det �r n�dv�ndigt f�r att und� vika osk�lig kostnad eller annan synnerlig ol�genhet. Skada och intr�ng skall ers�ttas, om markens �gare ej �r skyldig att bekosta arbetet. Om det beg�res, skall pant eller borgen enligt uts�kningslagen (1877: 31 s. 1) st�llas hos l�nsstyrelsen till s�kerhet f�r ers�ttningen innan arbetet b�rjar. 2751 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 6 � Ers�ttning enligt 3 � f�rsta eller andra stycket eller enligt 4 eller 5 � skall neds�ttas hos l�nsstyrelsen. Om f�rdelning och utbetalning av nedsatt belopp samt verkan d�rav g�ller best�mmelserna om expropria� tion i till�mpliga delar. Beloppet f�r dock utbetalas till �garen av den angr�nsande marken utan att neds�ttning sker, om det �r v�sentligen utan betydelse f�r innehavare av fordran f�r vilken marken svarar. Har beloppet nedsatts men f�rdelning �nnu ej skett, f�r l�nsstyrelsen utbetala beloppet till den angr�nsande markens �gare, om medgivanden fr�n fordringshavarna f�retes hos l�nsstyrelsen. Har beloppet utbetalats utan neds�ttning, svarar den ers�ttningsskyl� dige f�r f�rlust som till f�ljd d�rav uppkommer f�r fordringshavare som anges i f�rsta stycket. 7 � Har byggnad eller annan anl�ggning uppf�rts s� att den skjuter in p� angr�nsande mark, och skulle anl�ggningens borttagande eller f�r� �ndring medf�ra betydande kostnad eller ol�genhet f�r anl�ggningens �gare, �r denne ej skyldig att avtr�da den mark som s�lunda tagits i an� spr�k, f�rr�n anl�ggningen avl�gsnas eller blir obrukbar. Vad som sagts nu g�ller dock ej, om den som uppf�rde anl�ggningen inkr�ktade p� den angr�nsande marken med avsikt eller av grov v�rdsl�shet och, n�r anl�ggningen �verl�tits till annan, denne �gde k�nnedom d�rom vid sitt f�rv�rv. Den angr�nsande markens �gare �r ber�ttigad till ers�ttning f�r det intr�ng som anl�ggningen medf�r. Om trappa som skjuter �ver gatulinje finns s�rskilda best�mmelser. 4 kap. K�p, byte och g�va K�pets form 1 � K�p av fast egendom slutes genom uppr�ttande av k�pehandling som underskrives av s�ljaren och k�paren. Handlingen skall upptaga k�peskillingen och inneh�lla f�rklaring av s�ljaren att egendomen �ver- l�tes p� k�paren. K�pes utom fast egendom �ven annat mot en ge� mensam k�peskilling, �r det tillr�ckligt att denna anges. K�p som icke uppfyller f�reskrifterna i f�rsta stycket �r ogiltigt. 2 � Har k�p slutits och uppr�ttas d�refter k�pebrev eller annan ytter� ligare k�pehandling ang�ende samma f�rv�rv, �ger 1 � f�rsta stycket till�mpning �ven i fr�ga om den senare handlingen. Handling som icke uppfyller dessa f�reskrifter �r utan verkan som k�pehandling. 3 � Best�mmelse vid k�p som ej intages i k�pehandlingen �r ogiltig, om den inneb�r att 1. f�rv�rvets fullbordan eller best�nd �r beroende av villkor, 2. s�ljaren ej skall b�ra s�dant ansvar som avses i 21 �, 3. k�parens r�tt att �verl�ta fastigheten eller att s�ka inteckning eller 2752 uppl�ta r�ttighet i fastigheten inskr�nkes. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Villkorligt k�p SFS 1971:1209 4 � K�ps fullbordan eUer bes t�nd f�r ej g�ras beroende av villkor un� der mer �n tv� �r fr�n den dag d� k�pehandlingen uppr�ttades. Har l�ngre tid avtalats, �r k�pet ogiltigt. Om tiden ej best�mts, skall den an� ses vara tv� �r. F�rsta stycket �ger icke till�mpning p� villkor, varigenom f�rv�rvets fullbordan eller best�nd g�res beroende av att k�peskillingen erl�gges eller att i 79 �� avsedd fastighetsbildning sker, och utg�r ej heller hinder att uppst�lla villkor som grundas p� best�mmelse i lag. 5 � Har i k�pehandlingen f�reskrivits att k�pebrev skall uppr�ttas, skall det anses som om f�rv�rvets fullbordan eller best�nd gjorts be� roende av k�peskillingens erl�ggande. 6 � Har enligt k�pehandlingen f�rv�rvets fullbordan eller best�nd gjorts beroende av villkor och uppr�ttas d�refter k�pebrev eller annan ytterligare k�pehandling ang�ende f�rv�rvet, beror f�rv�rvets fullbordan eller best�nd ej l�ngre av villkoret, om icke detta intages �ven i den senare handlingen. K�p av de l av fasti ghet 7 � K�p, som inneb�r att visst o mr�de av fastighet kommer i s�rskild �gares hand, �r giltigt endast om fastighetsbildning sker i �verensst�m� melse med k�pet genom f�rr�ttning, som �r s�kt senast sex m�nader efter den dag d� k�pehandlingen uppr�ttades och, om f�rr�ttningen ej �r avslutad vid utg�ngen av n�mnda tid, skall verkst�llas p� grundval av k�pet. 8 � Den som k�pt andel i fastighet utan villkor att andelen skall ut� brytas genom fastighetsbildning innehar fastigheten under sam�gande� r�tt med den eller de andra del�garna. Har i k�pehandlingen f�reskrivits att andelen skall utbrytas �ger 7 � motsvarande till�mpning. 9 � I fr�ga om k�p av mark som �r samf�lld f�r flera fastigheter eller av fastighets andel i s�dan mark �ger 7 � motsvarande till�mpning. S�ljarens och k �parens r�ttigheter och f�rpliktelser 10 � Avkastning, som fastigheten frambringar f�re den dag d� till� tr�de skall ske, tillkommer s�ljaren. Denne f�r dock icke avverka skog annat �n till husbehov och ej heller avh�nda fastigheten annat �n dess vanliga avkastning. Arrendeavgift, hyra och annan inkomst av fastigheten, som bel�per p� tiden f �re tilltr�desdagen, tillkommer s�ljaren. Avgift som utg�r f�r fastigheten och bel�per p� tiden fr�n och med tilltr�desdagen b�res av k�paren. I f�rh�llande till s�ljaren svarar k�� paren f�r st�mpelskatt f�r f�rv�rvet. 2753 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 11 � S�ljaren st�r faran f�r att fastigheten av v�da skadas eller f�r� s�mras medan den fortfarande �r i s�ljarens besittning. Faran ligger dock p� k�paren, om fastigheten ej tilltr�tts till f�ljd av dr�jsm�l p� k�parens sida. Har fastigheten skadats eller f�rs�mrats p� grund av h�ndelse f�r vil� ken s�ljaren st�r faran, f�r k�paren g�ra avdrag p� k�peskillingen eller, om ej skadan �r av ringa betydelse, h�va k�pet. V�ckes ej talan om h�vning inom ett �r fr�n det tilltr�det skedde, �r r�tten till s�dan talan f�rlorad. 12 � Har fastigheten efter k�pet skadats eller f�rs�mrats genom s�lja� rens vanv�rd eller v�llande, f�r k�paren g�ra avdrag p� k�peskillingen eller h�va k�pet. Han har dessutom r�tt till ers�ttning f�r skada. Om skadan �r av ringa betydelse, f�r k�pet h�vas endast om s�ljaren f�r� farit svikligt. V�ckes ej talan om h�vning inom ett �r fr�n det tilltr�det skedde, �r r�tten till s�dan talan f�rlorad, om ej s�ljaren f�rfarit svikligt. 13 � Underl�ter s�ljaren utan sk�l att avtr�da fastigheten i r�tt tid, skall han ers�tta k�paren dennes skada. K�paren f�r �ven h�va k�pet, om ej dr�jsm�let �r av ringa betydelse. 14 � Undandrager sig s�ljaren utan sk�l att enligt f�reskrift i k�pe� handling medverka till uppr�ttande av k�pebrev eller annan ytterligare k�pehandling ang�ende f�rv�rvet eller att fullg�ra annat som ankommer p� honom f�r att bereda k�paren m�jlighet till lagfart, �ger 13 � mot� svarande till�mpning. 15 � Kan k�paren i annat fall �n som avses i 14 � icke erh�lla lag� fart, har han r�tt att h�va k�pet och f� ers�ttning f�r skada, om ej hindret mot lagfart beror av k�paren eller var k�nt f�r honom n�r k�pet sl�ts. Om skadan �r av ringa betydelse, f�r k�pet h�vas endast om s�lja� ren f�rfarit svikligt. V�ckes ej talan om h�vning inom ett �r fr�n den dag d� tiden f�r s�� kande av lagfart utgick eller, om lagfart d� var s�kt, den dag d� slutligt beslut i lagfarts�rendet vann laga kraft, �r r�tten till s�dan talan f�r� lorad, om ej s�ljaren f�rfarit svikligt. 16 � Svarar fastigheten p� grund av inteckning eller uppl�telse av pantr�tt f�r h�gre belopp �n som f�rutsattes vid k�pet, f�r k�paren av k�peskillingen inneh�lla vad som p � grund h�rav kan komma att utg� ur fastigheten. Om ej s� mycket av k�peskillingen �terst�r att betala och s�ljaren icke erl�gger skillnaden inom en m�nad efter tills�gelse, har k�paren r�tt att h�va k�pet och f� ers�ttning f�r skada. Avser inteckning i den �verl�tna fastigheten �ven annan fastighet och f�rutsattes ej detta vid k�pet, har k�paren r�tt att h�va k�pet och er� h�lla ers�ttning f�r skada, om ej s�ljaren inom en m�nad efter tills� gelse ombes�rjt, att det gemensamma ansvaret uppl�sts. 17 � Besv�ras fastigheten av annan r�ttighet �n som avses i 16 � utan att k�paren vid k�pet �gde eller bort �ga k�nnedom d�rom, �ger 12 � 2754 motsvarande till�mpning. &iii � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> F�rsta stycket g�ller �ven n�r annan �n s�ljaren �gde byggnad eller SFS 1971:1209 annat som, om det �r i samme �gares hand som fastigheten, enligt lag h�r till denna samt k�paren var i god tro vid k�pet. 18 � Medf�r offentlig myndighets beslut att k�paren icke f�rv�rvat den r�dighet �ver fastigheten som han vid k�p et hade sk�l att f�ruts�tta, �ger 12 � motsvarande till�mpning. 19 � Avviker fastigheten fr�n vad som kan anses utf�st eller fr�n vad som k�paren eljest, utan att fall som avses i 1618 � f�religger, med h�nsyn till omst�ndigheterna haft anledning r�kna med vid k�pet, �ger 12 � motsvarande till�mpning. Ers�ttning f�r skada skall dock utg� en� dast om avvikelsen avser egenskap som kan anses utf�st eller s�ljaren f�rfarit svikligt. 20 � S�ljaren skall till k�paren �verl�mna honom tillh�riga kartor och andra handlingar ang�ende fastigheten vilka �r av betydelse f�r k�� paren som �gare av denna. Om handlingarna ang�r �ven annan egen� dom, skall de efter tills�gelse tillhandah�llas k�paren. 21 � Om fastigheten kan fr�nvinnas k�paren efter klander, skall s�l� jaren �terb�ra k�peskillingen och, om k�paren var i god tro vid k�pet, ers�tta k�paren dennes skada. �r f�rsta stycket till�mpligt betr�ffande endast en del av fastigheten, f�r k�paren, om han var i god tro vid k�pet, h�va detta s�vitt ang�r fastigheten i �vrigt. Best�mmelserna i 12 � �ger d�rvid motsvarande till�mpning. Den tid inom vilken talan om h�vning skall v�ckas r�knas dock fr�n det fastighetsdelen fr�ngick k�paren. 22 � Kan s�ljaren ej erl�gga vad som �ligger honom enligt 21 �, f�r k�paren kr�va s�ljarens f�ngesm�n i tur och ordning i den m�n de ej �r fria fr�n ansvar enligt 21 �. 23 � Har k�paren icke erlagt hela k�peskillingen n�r klandertalan v�ckes, f�r han inneh�lla �terstoden till dess betryggande s�kerhet st�lles f�r vad som s�ljaren kan �l�ggas att utge, om talan bifalles. 24 � Blir k�p av fastighet ej best�ende p� den grund att fastigheten �verl�tits �ven till annan och denna �verl�telse skall �tnjuta f�retr�de, �ger 21 � motsvarande till�mpning. Talan om h�vning skall dock v�ckas inom den tid som anges i 15 �. Sedan talan om f�retr�de mellan �verl�telserna v�ckts, �ger �ven 23 � motsvarande till�mpning. 25 � I fr�ga om s�ljarens r�tt till r�nta p� k�peskillingen �ger de i 9 kap. 10 � handelsbalken angivna grunderna till�mpning. Om k�pet enligt f�rbeh�ll i k�pehandlingen h�ves p� grund av ute� bliven betalning av k�peskillingen, skall k�paren ers�tta s�ljaren dennes skada, 2755 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 26 � �r f�rv�rvets fullbordan eller best�nd enligt k�pehandlingen be� roende av att k�peskillingen betalas och har k�paren sedan k�pet sl�ts blivit f�rsatt i konkurs, f�tt till st�nd offentlig ackordsf�rhandling utan konkurs, vid utm�tning funnits salcna tillg�ng at t betala sina skulder, om han �r k�pman, inst�llt sina betalningar eller i annat fall funnits vara p� s�dant obest�nd att han m�ste antagas icke kunna fullg�ra sin betalningsskyldighet mot s�ljaren, har s�ljaren r�tt att h�va k�pet, om ej utan osk�ligt uppeh�ll efter till� s�gelse betryggande s�kerhet st�lles f�r k�peskillingen. H�ves k�pet, skall k�paren ers�tta s�ljaren dennes skada. 27 � Har k�paren erh�llit inteckning eller uppl�tit pantr�tt i fastighe� ten, f�r han h�va k�pet endast n�r han erlagt s� mycket av k�peskilling� en att s�ljaren kan inneh�lla belopp som svarar mot vad som kan kom� ma att utg� ur fastigheten p� grund av inteckningen eller pants�ttningen. Om vad som k�paren erlagt av k�peskillingen ej f�rsl�r, f�r han h�va k�pet endast om han betalar skillnaden. Avser inteckningen �ven fastig� het som icke ingick i k�pet, f�r k�paren h�va k�pet endast om han dess� utom ombes�rjt, att det gemensamma ansvaret uppl�sts. Om k�paren uppl�tit annan r�ttighet och denna v�sentligt minskar fastighetens v�rde eller dess anv�ndbarhet i s�ljarens hand eller om eljest fastigheten v�sentligt f�rs�mrats eller p� annat s�tt nedg�tt i v�rde p� grund av �tg�rd eller annan omst�ndighet, som �r att h�nf�ra till k�pa� ren eller beror av denne, f�r k�paren h�va k�pet endast om s�ljaren f�r� farit svikligt. Byte 28 � Best�mmelserna i 127 �� g�ller i till�mpliga delar i fr�ga om byte. Om fastighet som g�tt i byte mot annan fastighet kan fr�nvinnas f�rv�rvaren efter klander eller fr�ng�r honom till f�ljd av omst�ndighet som anges i 24 �, f�r han dock icke �tertaga den fastighet han l�mnade i byte . I st�llet har han r�tt till ers�ttning i pengar. G�va 29 � Best�mmelserna i 13 och 79 �� ger motsvarande till�mp� ning i fr�ga om g�va. 30 � �r g�vas fullbordan eller best�nd beroende av villkor under viss tid ut�ver tv� �r fr�n den dag d� g�vohandlingen uppr�ttades eller un� der obest�md tid, g�ller villkoret icke mot den till vilken g�votagaren �verl�tit fastigheten, s�vida icke talan om �terg�ng av g�van blivit v�ckt f�re �verl�telsen. Kan till f�ljd av att villkoret s�lunda icke blir g�llande givaren ej �terf� g�van, har g�votagaren att till givaren utge g�vans v�rde. 2756 Om g�va till f�rm�n f�r of�dda finns s�rskilda best�mmelser. � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 31 � �terg�r g�va p� grund av villkor som avses i 30 � och skall SFS 1971:1209 pantr�tt eller annan r�ttighet som tillkommit efter uppl�telse av g�vo- tagaren alltj�mt best�, skall g�votagaren ers�tta givaren dennes f�rlust. 5 kap. Verkan av att fast egendom fr�nvinnes n�gon efter klander m. m . 1 � Avtr�der n�gon fast egendom efter klander, skall han dessutom utge ers�ttning f�r avkastning, som egendomen frambringat under tid efter det att han fick k�nnedom om att annan �gde b�ttre ratt till egen� domen eller st�mning delgavs honom. Ers�ttning skall ocks� utges f�r arrendeavgift, hyra och annan inkomst av egendomen, som bel�per p� n�mnda tid. Han f�r dock tillgodor�kna sig sk�lig ers�ttning f�r de kostnader han haft f�r att erh�lla avkastningen och inkomsten samt f�r att under angivna tid underh�lla egendomen. Om avkastningen eller inkomsten p� grund av den avtr�dandes f�r� sumlighet understigit vad som sk�ligen kunnat erh�llas, skall han ers�tta skillnaden. 2 � Har egendomen skadats eller p� annat s�tt minskat i v�rde till f�ljd av �tg�rd eller annan omst�ndighet som �r att h�nf�ra till den som avtr�der egendomen, skall denne ers�tta v�rdeminskningen, om och i den m�n det med h�nsyn till beskaffenheten av hans f�rfarande och om� st�ndigheterna i �vrigt ej kan anses obilligt. 3 � Den som vinner egendomen �r skyldig att ers�tta den som avtr�der egendomen n�dv�ndig kostnad som denne haft ut�ver vad som fordrats f�r egendomens underh�ll under den tid han innehaft denna. �ven nyt� tig kostnad skall ers�ttas, om den ej gjorts under tid som anges i 1 �. Ers�ttning f�r nyttig kostnad utg�r dock med h�gst det belopp varmed egendomens v�rde h�jts genom den �tg�rd som kostnaden avser. 4 � Den som vill fr amst�lla anspr�k p� ers�ttning enligt 1^3 � skall v�cka talan inom tv� �r fr�n det egendomen avtr�ddes. lakttages ej ti� den, �r r�tten till talan f�rlorad. Om den ena parten v�ckt talan i r�tt tid, har den andra parten r�tt till kvittning, fast�n hans r�tt till talan �r f�r� lorad. 5 � Har den som avtr�der egendomen haft annan �n n�dv�ndig kost� nad f�r denna och kan vad som s�lunda p�kostats skiljas fr�n egendo� men, f�r han f�ra bort det, om icke den vinnande vill l�sa det enligt vad som s�gs nedan. Vill den som avtr�der egendomen begagna sin r�tt enligt f�rsta stycket, skall han inom en m�nad fr�n den dag d� egendomen avtr�ddes eller, om han f�re utg�ngen av denna tid v�ckt talan om ers�ttning enligt 3 �, fr�n den dag d� dom, varigenom hans talan helt eller delvis l�mnats utan bifall, vann laga kraft, erbjuda den som vunnit egendomen att l�sa vad han �nskar f�ra bort. Vill den vinnande begagna sig av erbjudandet, skall han inom en m�nad fr�n erbjudandet underr�tta den som avtr�der 2757 174_SFS 1971 " � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 egendomen d�rom samt dessutom, om samtidigt med erbjudandet kr�vts s�kerhet f�r l�sesumman, st�lla betryggande s�kerhet f�r den. F�rsum� mar den vinnande n�got av vad som s�lunda f�reskrives, �r hans r�tt att l�sa f�rlorad. 6 � Det som ej f�rts bort inom tre m�nader efter det att erbjudandet om inl�sen avvisades eUer tiden f�r dess antagande utgick, tillfaller den vinnande utan ers�ttning. Den som avtr�der egendomen f�r ej utan den vinnandes samtycke f�ra bort n�got fr�n egendomen, innan han st�llt betryggande s�kerhet f�r vad han enligt 1 eller 2 � kan vara skyldig a tt utge eller, om ers�tt� ningen blivit best�md till beloppet, han betalat detta. Om den som avtr�der egendomen f�rt bort n�got fr�n denna, skall han �terst�lla egendomen i dess tidigare skick. 7 � Best�mmelserna i 16 �� ger motsvarande till�mpning n�r fast egendom �verl�tits till flera och tvist om f�retr�det uppst�r mellan dem. 6 kap. Pantr�tt Uppl�telse av pantr�tt 1 � �gare av fastighet, som vill u ppl�ta pantr�tt i denna till s�kerhet f�r fordran, har r�tt att i den ordning som anges i 22 kap. hos inskriv� ningsmyndigheten erh�lla inskrivning i fastigheten av visst penningbe� lopp (inteckning). Myndighetens bevis om inskrivningen kallas pantbrev. Inteckning kan enligt 22 kap. beviljas i flera fastigheter (gemensam inteckning). Gemensam inteckning kan ocks� uppkomma genom att in� tecknad fastighet delas. 2 � Pantr�tten uppl�tes genom att fastighetens �gare �verl�mnar pant� brevet som pant f�r fordringen. Best�mmelser om fastighets�garens r�tt n�r pantbrev icke alls eller delvis utnyttjats f�r pants�ttning (�garhypotek) finns i 9 �. 2758 Pantr�ttens inneb�rd 3 � N�r myndighet vid uts�kning eller i annat fall f�rdelar medel mel� lan r�tts�gare i fastighet, har borgen�r r�tt att f�r fordran, som �r f�r� enad med pantr�tt i fastigheten, med den f�retr�desr�tt inteckningen medf�r enligt lag f� betalning ur medlen intill pantbrevets belopp. I den m�n detta ej f�rsl�r, erh�ller borgen�ren betalning ur medlen genom ett till�gg. Detta f�r icke �verstiga femton procent av pantbrevets belopp j�mte sex procent �rlig r�nta p� detta belopp fr�n den dag d� fastigheten utm�ttes, konkursans�kan gjordes eller de medel ncdsattes som eljest skall f�rdelas. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Har flera pantbrev �verl�mnats som pant f�r fordran och har inteck� ningarna samma f�retr�desr�tt eller g�ller de omedelbart efter varandra, skall best�mmelserna i f�rsta stycket om pantbrevets belopp avse pant� brevens sammanlagda belopp. SFS mii 1209 4 � Borgen�r har r�tt att f� betalning enligt 3 � �ven om fordringen preskriberats eller icke blivit anm�ld efter kallelse p� ok�nda borgen� rer. 5 � Om skyldighet f�r borgen�r att, fast�n fordringen ej �r f�rfallen till betalning, mottaga betalning ur medel som myndighet skall f�rdela mellan r�tts�gare i fastigheten finns s�rskilda best�mmelser. 6 � F�rs�mras fastigheten till f�ljd av vanv�rd eller naturh�ndelse el� ler av annan d�rmed j�mf�rlig orsak s� att pantr�ttens v�rde v�sentligt minskas, f�r borgen�ren s�ka betalning ur fastigheten fast�n fordringen ej �r f�rfallen till betalning. Uppl�telse av p antr�tt i vissa fall 7 � Har fastighet �verl�tits och har d�refter f�rre �garen uppl�tit pant� r�tt i fastigheten, g�ller uppl�telsen, om borgen�ren vid uppl�telsen eller, n�r fordringen d�refter �verl�tits till annan, denne vid sitt f�rv�rv var� ken �gde eller bort �ga k�nnedom om �gander�tts�verl�telsen. Om fas� tigheten �verl�tits �ven till annan, �ger vad som sagts nu till�mpning i fr�ga om uppl�telse som den senare f�rv�rvaren gjort. F�rsta stycket �ger till�mpning �ven n�r fastigheten �verg�tt genom s�dant f�rv�rv som avses i 17 kap. 11 �. 8 � Fr�ng�r fastighet innehavaren efter klander, �r uppl�telse av pant� r�tt som skett efter det att fastigheten kom ur r�tte �garens hand utan verkan, om annat ej f�ljer av 18 kap. eller av annan best�mmelse. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning n�r f�rv�rv av fastighet �terg�r som ogiltigt eller avtal om s�dant f�rv�rv h�ves av �verl�taren. Om g�va p� talan av givaren �terg�r till denne p� grund av villkor, var� av g�vans fullbordan eller best�nd gjorts beroende under viss tid ut�ver tv� �r fr�n den dag d� g�vohandlingen uppr�ttades eller under obest�md tid, g�ller dock uppl�telsen, s�vida den icke skett efter det att talan v�ck� tes. �garhypotekets inneb�rd 9 � Om pantbrev icke �verl�mnats som pant f�r fordran, �r fastighe� tens �gare ber�ttigad att vid s�dan f�rdelning som avses i 3 � med den f�retr�desr�tt inteckningen medf�r enligt la g erh�lla tilldelning ur med� len med pantbrevets belopp. Har pantbrev �verl�mnats som pant f�r fordran men understiger fordringen pantbrevets belopp, �r fastighets�ga� ren ber�ttigad att ur medlen erh�lla skillnaden. 2759 � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971J 1209 Gemensamt intecknade fastigh eters inb�rdes ansvar 10 � Ansvaret f�r inteckning som beviljats i flera fastigheter vilar p� var och en av fastigheterna till det belopp som faller p� fastigheten efter f�rh�llandet mellan dennas s�rskilda v�rde och sammanlagda v�rdet av alla fastigheterna. Som fastighets v�rde g�ller d�rvid taxeringsv�rdet f�r �ret innan inteckningen s�ktes eller, om s�rskilt taxeringsv�rde d� ej fanns f�r fastigheten, det taxeringsv�rde som d�refter f�rst fastst�lles. Om n�gon av fastigheterna skall s�ljas utm�tningsvis och taxeringsv�r� de som angivits nu icke finns f�r var och en av fastigheterna, g�ller de v�rden som �verexekutor l�ter �s�tta fastigheterna enligt lagen (1971: 494) om exekutiv f�rs�ljning av fast egendom. Kan borgen�r ej erh�lla betalning ur k�peskillingen f�r intecknad fas� tighet med det belopp f�r vilket fastigheten svarar enligt f�rsta stycket, svarar de �vriga fastigheterna f�r �terstoden av beloppet med f�rdelning efter d�r angivna grunder. Kan ur n�gon av dessa fastigheter betalning ej erh�llas f�r dess andel i �terstoden, f�rdelas bristen p� samma s�tt mellan de �terst�ende fastigheterna. 11 � Har intecknad fastighet delats, f�rdelas ansvaret mellan de s�r� skilda delarna enligt 10 �, om annat ej anges i andra stycket. Delades fastigheten genom avstyckning och �r stamfastigheten och den avstyckade fastigheten icke l�ngre i samme �gares hand, svarar stamfastigheten f�r hela inteckningen och den avstyckade fastigheten en� dast f�r vad som icke kan utg� ur stamfastigheten. Om flera fastigheter avstyckats fr�n stamfastigheten, svarar fastighet, p� vilken lagfart icke s�kts, f�re fastighet, p� vilken lagfart s�kts, och fastighet, p� vilken lag� fart s�kts senare, f�re fastighet, p� vilken lagfart s�kts tidigare. Har lag� fart s�kts p� samma inskrivningsdag eller har lagfart icke s�kts p� n�gon av fastigheterna, svarar fastighet som senare �verg�tt till ny �gare f�re fastighet som tidigare �verg�tt till ny �gare. Mellan fastigheter som �verg�tt samma dag f�rdelas ansvaret efter de grunder som anges i 10 �. Andra stycket hindrar icke att borgen�ren s�ker betalning samtidigt ur stamfastighet och avstyckad fastighet. Best�mmelse om att avstyckad fastighet i vissa f all icke svarar f�r in� teckning i stamfastighet finns i 16 � andra stycket. Vissa best�mmelser om inteckn ings och pantbr evs giltighet 12 � Avser inteckning endast en fastighet och s�ljes denna p� exeku� tiv auktion, �r inteckningen, sedan auktionen vunnit laga kraft och k�� peskillingen b etalats, utan verkan till belopp som enligt sak�garf�rteck- ningen icke t�ckes av k�peskillingen, beh�llen avkastning eller andra in� flutna medel, om ej �verexekutor f�rordnat om fortsatt inteckningsan� svar. Har medel influtit genom s�rskild f�rs�ljning av tillbeh�r, �r in� teckning utan verkan till belopp som ur medlen utfallit p� pantbrevets belopp. Avser inteckning flera fastigheter gemensamt och s�ljes dessa p � exc- 2760 kutiv auktion enligt gemensam sak�garf�rteckning, �ger f�rsta stycket � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> motsvarande till�mpning. Sker f�rs�ljningen enligt s�rskilda sak�garf�r- SFS 1971:1209 teckningar, f�rlorar inteckningen sin verkan, om ej �verexekutor f�rord� nat om fortsatt inteckningsansvar. S�ljes endast n�gon eller n�gra av fastigheterna, blir inteckningen s�vitt ang�r f�rs�ld fastighet helt utan verkan, om ej �verexekutor f�rordnat om fortsatt inteckningsansvar, och s�vitt ang�r annan fastighet utan verkan till den del medel utfallit p� pantbrevets belopp. S�ljes fastighet exekutivt under hand, �r inteckning i fastigheten utan verkan till belopp som ur medel, vilka influtit genom s�rskild f�rs�lj� ning av tillbeh�r, utfallit p� pantbrevets belopp. 13 � F�rdelas medel som �r att tillg� vid uts�kning utan att fastig� heten s�lts, �r inteckning utan verkan till den del medlen utfallit p� pant� brevets belopp. F�rsta stycket g�ller ej, om innehavaren av pantbrevet avst�tt fr�n sin r�tt till betalning och, n�r fr�ga �r om gemensam inteckning, sam� tycke till avst�endet l�mnats av s�v�l �gare till �vriga av inteckningen besv�rade fastigheter som innehavare av pantr�tt, vilken g�ller i en eller flera av fastigheterna med lika r�tt som eller s�mre r�tt �n inteckningen. 14 � Avst�s intecknad fastighet eller omr�de av s�dan fastighet p� grund av expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv, �r inteckningen utan verkan i den inl�sta egendomen, sedan inl�sen fullbordats. S�vitt ang�r annan av inteckningen besv�rad egendom �r inteckningen utan verkan till belopp som vid f�rdelning av medel med anledning av tv�ngs� f�rv�rvet utfallit p� pantbrevets belopp. H�rvid �ger 13 � andra stycket motsvarande till�mpning. 15 � Har myndighet i annat fall �n som avses i 1214 � f�rdelat me� del mellan r�tts�gare i intecknad fastighet, �r inteckningen utan verkan till den del medlen utfallit p� pantbrevets belopp. H�rvid �ger 13 � andra stycket motsvarande till�mpning. 16 � Sammanl�gges fastighet eller del av fastighet med annan fastig� het eller fastighetsdel, omfattar inteckning som besv�rar n�gon av de i sammanl�ggningen ing�ende fastigheterna eller fastighetsdelama hela den nybildade fastigheten. Avstyckas samf�llighet eller viss �govidd av samf�llighet, svarar den avstyckade fastigheten icke f�r inteckning i stamfastighet. 17 � Om inteckning blir utan verkan, �r �ven pantbrevet utan verkan. �ndras i annat fall inteckning till belopp eller omfattning, erh�ller pantbrevet verkan i enlighet med inteckningens �ndrade inneh�ll. D�dning av f�rkommet pantbrev medf�r ej att inteckningen blir utan verkan. 2761 � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 7 kap. Allm�nna best�mmelser om nyttjan der�tt, servitut och r�tt tai elektrisk kraft Best�mmelsernas till�mpningsomr�de 1 � Detta kapitel avser arrende, hyra, tomtr�tt och annan nyttjande� r�tt samt servitut och r�tt till elektrisk kraft, om r�ttigheten uppl�tits genom avtal. Om vissa r�ttigheter som anges i f�rsta stycket finns best�mmelser �ven i 815 kap. F�rekommer eljest i lag eller annan f�rfattning s�rskilda best�mmelser om r�ttighet som avses i detta kapitel, �ger de till�mpning. 2 � Detta kapitel g�ller i till�mpliga delar �ven hyresr�tt i hus, som ej h�r till fastighet. 3 � Av fastighets�garen �t annan uppl�ten r�tt att avverka skog p� fastigheten eller att tillgodog�ra sig andra alster av fastigheten eller dennas naturtillg�ngar eller att jaga eller fiska p� fastigheten �r att anse som nyttjander�tt, �ven om med r�ttigheten icke �r f�renad r�tt att i �vrigt nyttja fastigheten. 4 � Best�mmelserna i denna balk om nyttjander�tt avser icke grav� r�tt, v�gr�tt eller bostadsr�tt. Uppl�telsetiden 5 � Avtal om uppl�telse av annan nyttjander�tt �n tomtr�tt �r ej bindande l�ngre �n femtio �r fr�n det avtalet sl�ts. Uppl�telse av fast egendom inom stadsplan �r dock ej bindande l�ngre �n tjugofem �r. Uppl�telse av nyttjander�tt f�r n�gons livstid g�ller utan begr�nsning till viss tid. Avser uppl�telsen endast eller huvudsakhgen r�tt att avverka skog f�r annat �ndam�l �n husbehov, �r avtalet ej bindande l�ngre �n fem �r. F�rsta och andra styckena g�ller ej nyttjander�tt som uppl�tes av staten. F�rsta stycket inverkar ej p� nyttjander�ttshavares r�tt till f�r� l�ngning av avtal p� grund av lag. Har arrende eller hyra uppl�tits p� l�ngre tid �n den i f�rsta stycket f�reskrivna l�ngsta tiden f�r nyttjander�tts best�nd och vill fastighets� �garen eller nyttjander�ttshavaren fr�ntr�da avtalet sedan denna tid g�tt ut, skall upps�gning ske. 6 � Uppl�telse av servitut eller r�tt till elektrisk kraft f�r ske utan be� gr�nsning till tiden. 2762 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> F�rl�ngning av tiden f�r up pl�telsen samt �ndringar i och SFS 1971:1209 till�gg till upp l�telseavtalet 7 � �verenskommelse om f�rl�ngning av uppl�telsetiden g�ller som ny uppl�telse. F�rl�ngning p� grund av lag eller med till�mpning av best�mmelse i uppl�telseavtalet inneb�r ej att ny uppl�telse kommer till st�nd. 8 � �verenskommelse om �ndring i eller till�gg till uppl�telseavtalet g�ller som ny uppl�telse i f�rh�llande till ny �gare av fastigheten eller innehavare av r�ttighet i denna, om ej annat f�ljer av andra stycket. �ndring i eller till�gg till nyttjander�ttsavtal med till�mpning av be� st�mmelse i lag om r�tt till f�rl�ngning av s�dant avtal inneb�r ej att ny uppl�telse kommer till st�nd. Sker �ndring i eller till�gg till uppl�telseavtal som uppr�ttats skrift� ligen, skall detta anm�rkas p� handlingen, om fastighets�garen eller r�t- tighetshavaren beg�r det. E�nder mot andelsuppl�telse 9 � Avtal som inneb�r att i detta kapitel avsedd r�ttighet skall g�lla i andel i fastighet eller i fastighets andel i mark, som �r samf�lld f�r flera fastigheter, har ej verkan som uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektisk kraft. R�tt till inskrivning 10 � Nyttjander�tt som uppl�tits genom skriftlig handling samt ser� vitut f�r inskrivas. F�rbeh�ll som strider h�remot �r utan verkan utom i fr�ga om arrende eller hyra. R�tt till elektrisk kraft f�r inskrivas, om �garen av den fastighet i vilken r �ttigheten uppl�tits medgivit skriftligen att inskrivning f�r ske. R�ttighetens st�llning vid fastighetens �verg�n g till ny �gare 11 � �verl�tes fastighet, som besv�ras av nyttjander�tt eller servitut, �ligger det �verl�taren i f�rh�llande till r�ttighetshavaren att vid �ver� l�telsen g�ra f�rbeh�ll om uppl�telsen, om ej inskrivning av r�ttigheten �r beviljad. S�dant f�rbeh�ll medf�r att uppl�telsen g�ller mot den till vilken fastigh eten �verl�tes. �verl�tes fastighet, som besv�ras av r�tt till elektrisk kraft, g�ller upp� l�telsen mot den nye �garen oberoende av f�rbeh�ll. 12 � Har betr�ffande skriftlig uppl�telse, som skall �ga best�nd mot ny �gare av fastigheten, tr�ffats �verenskommelse som avses i 7 � f�rsta stycket eller 8 � f�rsta stycket och �r �verenskommelsen anm�rkt p� fas� tighets�garens exemplar av uppl�telsehandlingen, g�ller �verenskommel� sen mot den nye �garen som om f�rbeh�ll skett. 2763 � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971: 1209 13 � �ven om f�rbeh�ll ej skett, g�ller uppl�telse som avser arrende eller hyra mot ny �gare av fastigheten, om uppl�telsen skett genom skriftligt avtal och tilltr�de �gt rum f�re �verl�telsen. F�rsta stycket g�ller ej i fr� ga om �verenskommelse som avses i 8 �. I fr�ga om �verenskommelse som avses i 7 � g�ller f�rsta stycket endast om den f�rut g�llande uppl�telsetiden utg�tt f�re �verl�telsen, varvid tilltr�de ej skall anses ha �gt rum innan �verenskommelsen tr�tt i till- l�mpning. 14 � I annat fall �n som avses i 1113 � g�ller uppl�telsen mot den till vilken fastigheten �verl�tits endast om uppl�telsen enligt 17 kap. �ger f�retr�de framf�r �verl�telsen p� grund av inskrivning eller den nye �garen vid �verl�telsen �gde eller bort �ga k�nnedom om uppl�tel� sen. �verl�tes vid arrende eller hyra fastigheten efter r�ttighetshavarens tilltr�de och g�ller enligt 1113 �� uppl�telsen ej mot den nye �garen , skall uppl�telsen likv�l best� mot honom, om han ej upps�ger avtalet inom tre m�nader fr�n �verl�telsen. 15 � F�rbeh�ll som strider mot best�mmelserna i 1114 �� om r�t� tighetens best�nd mot ny �gare av fastigheten �r utan verkan. 16 � Efter exekutiv f�rs�ljning av fastighet g�ller uppl�telse av nytt� jander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft mot den nye �garen en� dast om f�rs�ljningen skett under f�rbeh�ll om r�ttighetens best�nd en� ligt lagen (1971: 494) om exekutiv f�rs�ljning av fast egendom eller r�t� tigheten enligt samma lag �r skyddad utan f�rbeh�ll. Best�mmelser om verkan av underl�tenhet att upps�ga arrende- eller hyresavtal som enligt f�rsta stycket ej g�ller mot ny �gare finns i lagen (1971: 494) om exekutiv f�rs�ljning av fast egendom. 17 � �verl�tes fastigheten och skall uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft g�lla mot den nye �garen, �r denne ber�tti� gad att uppb�ra arrendeavgift, hyra eller annat vederlag f�r r�ttigheten i den m�n vederlaget f�rfaller till betalning efter det att han tilltr�tt fastigheten. Efter n�mnda tidpunkt f�r han �ven i �vrigt ut�va de be� fogenheter som p� grund av uppl�telseavtalet tillkommer fastighetens �gare. P� belopp, som f�rfaller till betalning mer �n sex m�nader eller, i fr�ga om arrende, mer �n ett �r efter det att r�ttighetshavaren erh�ll k�nnedom om �verl�telsen eller fick sk�lig anledning till f�rmodan d�r� om, f�r r�ttighetshavaren icke avr�kna fordran hos den f�rre �garen. I fr�ga om s�dant belopp g�ller ej heller betalning som r�ttighetshava� ren erlagt till den f�rre �garen eller annan uppg�relse med denne, om icke den nye �garen �gde eller bort �ga k�nnedom d�rom vid �verl� telsen. Den nye �garen har att uppfylla tidigare �gares �ligganden i den m�n de skall fullg�ras efter det att han tilltr�tt fastigheten. Efter exekutiv f�rs�ljning av fastighet g�ller lagen (1971:494) om exekutiv f�rs�ljning av fast egendom i fr�ga som avses i f�rsta och 2764 andra styckena. � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 � Har den som �verl�tit fastigheten f�rsummat att g�ra f�rbeh�ll SFS 1971:1209 enligt 11 � f�rsta stycket och kommer uppl�telse av nyttjander�tt eller servitut till f�ljd d�rav ej att g�lla mot den nye �garen, skall �verl�taren ers�tta r�ttighetshavaren dennes skada. 19 � Kommer till f�ljd av exekutiv f�rs�ljning av fastighet uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft ej att g�lla mot den nye �garen, skall den fr�n vilken f�rs�ljningen �gt rum ers�tta r�t� tighetshavaren dennes skada. Har r�ttigheten bevarats genom att r�ttig� hetshavaren tillskjutit medel enligt lagen (1971: 494) om exekutiv f�r� s�ljning av fast egendom, har r�ttighetshavaren s�som skadest�nd r�tt till er s�ttning f�r tillskottet i den m�n detta ej �verstiger v�rdet av r�t� tigheten. Om uppl�telsen skett utan vederlag, �ger vad som sagts f�rut till�mpning endast om fastigheten s�lts f�r annat �ndam�l �n till betal� ning av fordran f�r vilken den p� grund av utm�tning eller eljest svarar. R�tt till er s�ttning enligt f�rsta stycket tillkommer ej r�ttighetshavare som genom �verenskommelse vid exekutiv auktion l�tit r�ttighetens f�retr�desl�ge f�rs�mras, om det ej �r uppenbart att r�ttigheten �nd� skulle ha g�tt f�rlorad. 20 � Underl�ter den nye �garen att fullg�ra vad som anges i 17 � andra stycket, �r �verl�taren skyldig att ers�tta r�ttighetshavaren dennes skada. F�r ers�ttningen svarar �ven s�dan tidigare �gare av fastigheten mot vilken uppl�telsen varit g�llande. F�r ers�ttning som den fr�n vilken fastigheten �verg�tt har att utgiva till r�ttighetshavare enligt 18 eller 19 �, svarar �ven s�dan tidigare �gare av fastigheten mot vilken uppl�telsen varit g�llande. R�tt till ers�ttning tillkommer dock ej r�ttighetshavare mot s�dan tidigare �gare utan vars samtycke han l�tit inskrivning av r�ttigheten d�das eller neds�ttas, om det ej, n�r fr�ga �r om exekutiv f�rs�ljning, �r uppenbart att r�ttighe� ten � nd� skulle ha g�tt f�rlorad. Den som �r ers�ttningsskyldig enligt f�rsta eller andra stycket blir fri fr�n ansvar, om ej r�ttighetshavaren inom sex m�nader fr�n det han fick k�nnedom om att fastigheten �verg�tt fr�n denne skriftligen anm�lt att han vill kunn a h�lla sig till honom. 21 � F�rbeh�ll som upph�ver eller inskr�nker r�ttighetshavarens r�tt till ers�ttning enligt 1820 �� r utan verkan. i } . R�ttigheters inb�rdes st�llning 22 � Finns i sa mma fastighet flera r�ttigheter som ej �r inskrivna och kan de ej utan f�rf�ng f�r n�gondera ut�vas vid sidan av varandra, �ger de sinsemellan f�retr�de efter den tidsf�ljd i vilken de uppl�tits. �r uppl�telserna samtidiga eller kan det ej utr�nas i vilken tidsf�ljd de skett, skall r�tten p� talan f�rordna om f�retr�det mellan dem efter vad som med h�nsyn till omst�ndigheterna �r sk�ligt. 2765 � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 23 � Vid exekutiv auktion �ger r�ttigheter som ej �r inskrivna sins� emellan f�retr�de efter den tidsf�ljd i vilken de uppl�tits. �r uppl�tel� serna samtidiga eller kan det ej utr�nas i vilken tidsf�ljd de skett, �ger de lika r�tt, om ej annat blivit best�mt enligt 22 � andra stycket. F�rsta stycket g�ller i till�mpliga delar n�r myndighet i annat fall �n med anledning av exekutiv auktion f�rdelar medel mellan r�tts�gare i den ordning som g�ller vid f �rdelning av k�peskilling f�r exekutivt f�r� s�ld fast egendom. 24 � N�r r�ttighet, som ej utan f�rf�ng f�r annan r�ttighet kan ut�vas vid sidan av denna, skall vika, har r�ttighetshavaren r�tt till ers�ttning av uppl�taren f�r skada, om han vid uppl�telsen varken �gde elier bort �ga k�nnedom om den andra uppl�telsen. R�ttighetens upph�rande i vissa fall 25 � Best�mmelserna i 6 kap. 8 � �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om nyttjander�tt, servitut och r�tt till elektrisk kraft. �r r�ttighet som uppl�tits mot vederlag utan verkan enligt f�rsta stycket, har r�ttighetshavaren r�tt till ers�ttning av uppl�taren f�r skada, om han var i god tro n�r uppl�telsen �gde rum. Best�mmelser om att r�ttighetshavaren i vissa fall kan f� ers�ttning av staten finns i 18 kap. 26 � Om r�ttighetens upph�r�nde eller inskr�nkning p� grund av ex� propriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv samt om r�ttighetshavarens r�tt till ers�ttning med anledning d�rav finns s�rskilda best�mmelser. Verkan av �ndring i fastighetsindelningen 27 � Delas fastighet som besv�ras av nyttjander�tt eller servitut, g�ller r�ttigheten i var och en av de nya fastigheterna. �r r�ttighetens ut�v� ning genom uppl�telseavtalet begr�nsad till visst omr�de, upph�r r�t� tigheten dock att besv�ra fastighet som icke omfattar n�gon del av om� r�det. Delas fastighet, i vilken uppl�tits r�tt till elektrisk kraft, g�ller r�ttig� heten i den fastighet till vilken den elektriska kraftstationen h�r efter delningen. 28 � G�ller nyttjander�tt eller servitut efter fastighetsdelning i flera fastigheter, skall vederlag som utg�r f�r r�ttigheten tillkomma �garna av dessa i f�rh�llande till belastningen p� varje fastighet. 29 � Om fastighet som besv�ras av nyttjander�tt eller servitut under� g�r fastighetsreglering, f�r r�ttigheten d�refter ut�vas p� omr�de, som genom regleringen �verf�res till fastigheten. Detta g�ller dock icke, om r�ttighetens ut�vning genom uppl�telseavtalet �r begr�nsad till viss del av fastigheten eller ut�vning av r�ttigheten p� det �verf�rda omr�det 2766 eljest m�ste anses strida mot uppl�telsen. F�reskrift om r�tt f�r fastig- � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> hetsbildningsmyndigheten att best�mma nytt omr�de f�r ut�vning av SFS 1971; 1209 nyttjander�tt finns i fastighetsbildningslagen (1970: 988). Nyttjander�tt, servitut och r�tt till elektrisk kraft g�ller ej vidare i mark eller byggnad som genom fastighetsreglering fr�ng�r fastighet vari r�ttigheten uppl�tits. Det �ligger den som tilltr�der s�dan byggnad att inom en m�nad fr�n tilltr�det upps�ga hyresavtal som g�llde mot av� tr�daren. I annat fall g�ller avtalet mot honom. 30 � Har fastighet som besv�ras av tomtr�tt eller servitut genom fas� tighetsreglering underg�tt f�r�ndring av betydelse f�r r�ttighetens ut� �vning, skall vederlag som utg�r f�r r�ttigheten j�mkas. Om fastighet genom fastighetsreglering underg�tt f�r�ndring som medf�rt att v�rdet av annan nyttjander�tt �n tomtr�tt minskats, skall vederlaget neds�ttas med sk�ligt belopp. Vill nyttjander�ttshavaren hellre upps�ga avtalet, f�r han g�ra det, om f�r�ndringen ej �r av ringa bety� delse. Inneb�r f�r�ndringen att nyttjander�ttens v�rde �kas, f�r fastig� hets�garen upps�ga avtalet, om nyttjander�ttshavaren icke medger sk�lig h�jning av vederlaget. Talan om j�mkning av vederlaget enligt f�rsta stycket eller om ned� s�ttning d�rav enligt andra stycket skall v�ckas inom tv� m�nader fr�n det fastighetsbildningsbeslutet vann laga kraft. F�r upps�gning enligt andra stycket g�ller samma tid. lakttages ej tiden, �r r�tten till talan eller upps�gning f�rlorad. Om r�ttighetshavares r�tt till ers�ttning i vissa fall vid f astighetsregle� ring finns s�rskilda best�mmelser. 8 kap. Arrende i allm�nhet Inledande best�mmelser 1 � Uppl�telse av jord till nyttjande mot vederlag kan enligt best�m� melserna i detta kapitel och 911 kap. ske som jordbruksarrende, bo� stadsarrende, anl�ggningsarrende eller l�genhetsarrende. L�genhetsarrende f�religger n�r jord uppl�tes p� arrende f�r annat �ndam�l �n jordbruk och uppl�telsen icke �r att anse som bostads� arrende eller anl�ggningsarrende. 2 � F�rbeh�ll som strider mot best�mmelse i detta kapitel eller i 911 kap. �r utan verkan mot arrendatorn eller den som har r�tt att tr�da i hans st�lle, om ej annat anges. I de fall d� enligt vad d�rom �r f�reskrivet arrenden�mndens god� k�nnande fordras f�r giltighet av f�rbeh�ll som avses i f�rsta stycket eller annat avtalsvillkor, f�r godk�nnande s�kas endast om detta an� givits i avtalet. Avsl�r n�mnden framst�llning om godk�nnande, f�rfal� ler avtalet, om ej annat �verenskommits. 2767 � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 Arrendeavtals ing�ende 3 � Avtal om jordbruksarrende, bostadsarrende och anl�ggningsarren� de skall uppr�ttas skriftligen. I handlingen skall samtliga avtalsvillkor anges. �ndring eller till�gg som ej avfattas skriftligen �r utan verkan. Har arrendatorn tilltr�tt arrendest�llet utan att skriftligt avtal blivit upp� r�ttat och har det ej berott p� honom att giltigt ar rendeavtal sedermera icke kommit till st�nd, har han r�tt till ers�ttning f�r skada. V�ckes ej talan om ers�ttning inom ett �r fr�n det jorden avtr�ddes, �r r�tten till s�dan talan f�rlorad. Avtal om l�genhetsarrende skall uppr�ttas skriftligen, om ej annat �verenskommes. Arrendeavtals upph�rande vi d upps�g ning m. ni. 4 � Upps�ges a rrendeavtal med anledning av att arrender�tten �r f�r� verkad, upph�r avtalet att g�lla p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter upps�gningen, om ej r�tten eller �verexekutor finner sk�ligt �l�gga arrendatorn att avflytta tidigare eller annat f�ljer av 25 �. Om arrendeavtal upps�ges av annan orsak som ger jord�gare eller arrendator r�tt att fr�ntr�da avtalet, upph�r avtalet att g�lla p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter sex m�nader fr�n upps�gningen. Sker upps�gningen innan arrendatorn tilltr�tt arrendest�llet, upph�r avtalet dock genast att g�lla. Fardag �r den 14 mars. 5 � �r vid l�genhetsarrende arrendetiden ej best�md, upph�r avtalet att g�lla p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter sex m�nader fr�n det upps�gning skedde. Sker upps�gningen innan arrendatorn tilltr�tt arrendest�llet, upph�r avtalet dock genast att g�lla. Vad som sagts nu g�ller ej, om upps�gningstid avtalats. 6 � �r jordbruksarrende, bostadsarrende eller l�genhetsarrende upp� l�tet f�r arrendatorns livstid, h ar vid dennes d�d hans make r�tt att in� tr�da som arrendator under sin livstid, om �ktenskapet ing�tts innan avtalet tr�ffades. Ing�r den efterlevande maken nytt �ktenskap, f�r jord�garen dock upps�ga avtalet. N�r avtalet upph�r att g�lla p� grund av arrendatorns eller den efterlevande makens d�d, skall arrendest�llet avtr�das p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter sex m�nader fr�n d�dsfallet. 7 � Infaller dag d� arrendest�lle enligt lag eller avtal skall tilltr�das eller avtr�das p� s�ndag eller annan allm�n helgdag, skall tilltr�de eller avtr�de i st�llet ske n�sta vardag, om ej annat avtalats. S�ttet f�r upps�gning 8 � Upps�gning skall vara skriftlig, om ej skriftligt erk�nnande av upps�gningen l�mnas. Upps�gning f�r ske hos den som �r beh�rig att 2768 mottaga arrendeavgift p� jord�garens v�gnar. � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Skriftlig upps�gning skall delges den som sokes f�r upps�gning, dock SFS 1971:1209 utan till�mpning av 1215 �� delgivningslagen (1970 : 428). Tr�ffas ej den som sokes i sitt hemvist, f�r upps�gningen s�ndas i re� kommenderat brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av upps�g� ningen skall dessutom l�mnas antingen i den s�ktes bostad till vuxen medlem i det hush�ll som han tillh�r eller, om han driver r�relse med fast kontor, p� kontoret till n�gon som �r anst�lld d�r. P�tr�ffas icke n�gon som angivits nu, skall upps�gningen i st�llet l�ggas i den s�ktes postl�da, om s�dan finns. Upps�gning har skett n�r vad som sagts nu blivit fullgjort. Har jord�gare eller arrendator, hos vilken upps�gning skall ske, ej k�nt hemvist h�r i riket och finns ej heller k�nt ombud som har r�tt att mottaga upps�gning f�r honom, f�r upps�gning ske genom kung�relse i Post- och Inrikes Tidningar. St�mningsans�kan med yrkande att arrendef�rh�llande skall upph�ra och ans�kan om vr�kning av arrendator g�ller som upps�gning n�r delgivning skett i beh�rig ordning. Hinder i arrender�tten f 9 � Har jord�garen i arrendeavtalet uppgivit att arrendest�llets �go� vidd � r st�rre �n den �r eller har han i avtalet l�mnat liknande oriktig J|V' uppgift, har arrendatorn r�tt till sk�lig neds�ttning av arrendeavgiften ' ]|j ; och ers�ttning f�r skada. Han f�r �ven upps�ga avtalet. �r bristen av i IjlM ringa betydelse eller har mer �n ett �r g�tt fr�n tilltr�det, f�r upps�g- ' ning sk e endast om jord�garen f�rfarit svikligt. . " "" I"' 10 � Minskas eller f�rs�mras arrendest�llets �gor genom vattenfl�de, i ji* jordras eller annan s�dan h�ndelse och �r ej arrendatorn v�llande till i I j f skadan, har arrendatorn r�tt till sk�lig neds�ttning av arrendeavgiften. Han f�r �ven upps�ga avtalet, om ej f�r�ndringen �r av ringa betydelse. Upps�gning f�r ej ske sedan mer �n ett �r g�tt fr�n f�r�ndringen eller, om denna intr�ffade innan arrendatorn tilltr�dde arrendest�llet, fr�n tilltr�det. 11 � Om n�gon del av arrendest�llet fr�ng�r arrendatorn p� grund av att annat f�rv�rv �ger f�retr�de eller till f�ljd av omst�ndighet som avses i 7 kap. 25 �, har arrendatorn r�tt till sk�lig neds�ttning av ar� rendeavgiften. Arrendatorn har �ven r�tt att upps�ga avtalet enligt reglerna i 10 �, om han var i god tro n�r avtalet tr�ffades. Best�m� melser om ers�ttning f�r skada finns i 7 kap. Betalning av arrendeavgift j, 'j 12 � Arrendeavgift skall betalas senast tre m�nader f�re varje ar- I rende�rs utg�ng, om ej annat avtalats. 2769 "f, � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 Besiktning m. m. 13 � Jord�garen har r�tt att erh�lla tilltr�de till arrendest�llet f�r besiktning. Skall arrendest�llet avtr�das, �r arrendatorn skyldig att l�ta det visas p� l�mplig tid. Jord�garen skall i god tid underr�tta ar� rendatorn om dagen f�r besiktningen eller visningen. Pant eller borgen 14 � �r pant eller borgen st�lld f�r arrendeavtalets fullg�rande och f�rs�mras s�kerheten, �r arrendatorn skyldig att p� anfordran st�lla ny s�kerhet med vilken jord�garen sk�ligen kan n�jas. G�r han det ej inom tre m�nader, f�r jord�garen upps�ga avtalet. Upps�ges avtalet, har jord�garen r�tt till ers�ttning f�r skada. Utm�tning och konkurs 15 � Om fastigheten blivit utm�tt f�re tilltr�desdagen, f�r arrenda� torn upps�ga avtalet. Han har �ven r�tt till ers�ttning f�r skada. Upp� s�gning skall dock ske inohi en m�nad fr�n det arrendatorn fick k�n� nedom om att fastigheten blivit utm�tt. Upph�ves utm�tningen eller f�rfaller eljest fr�gan om fastighetens f�rs�ljning, f�r ej upps�gning ske d�refter. 16 � Best�mmelserna i 15 � �ger motsvarande till�mpning, om jord� �garen f�rs�ttes i konkurs f�re tilltr�desdagen. 17 � F�rs�ttes arrendatorn i konkurs, f�r konkursboet upps�ga avta� let. Jord�garen har d�rvid r�tt till ers�ttning f�r skada. 18 � F�rs�ttes vid bostadsarrende, anl�ggningsarrende eller l�genhets- arrende arrendatorn i konkurs innan han tilltr�tt arrendest�llet och har ej jord�garen s�kerhet f�r avtalets fullg�rande med vilken han sk�ligen kan n�jas, f�r jord�garen upps�ga avtalet, om han ej erh�ller s�dan s� kerhet inom en vecka efter anfordran. Upps�ger jord�garen avtalet och �r detta tr�ffat f�r viss tid som ej understiger tio �r, skall jord�garen utge sk�lig ers�ttning f�r arrender�t� tens v�rde, om ej annat avtalats. I annat fall �n d� avtalet tr�ffats f�r viss tid som ej understiger tio �r har jord�garen, om han upps�ger avta� let, r�tt till ers�ttning f�r skada. Om jordbruksarrende finns s�rskilda best�mmelser i 9 ka p. Arrendatoms r�tt att uppl�ta nyttjander�tt 19 � Arrendatorn f�r ej utan jord�garens samtycke uppl�ta nyttjande� r�tt till arrendest�llet eller del av detta. Han f�r dock, om ej annat avta- 2770 lats, hyra ut ledigt utrymme i byggnad eller uppl�ta omr�de av oupp- � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> odlad mark till upplagsplats eller f�r liknande �ndam�l, om det kan ske SFS 1971:1209 utan ol�genhet f�r jord�garen, 20 � Arrendatorn f�r hyra ut egen byggnad p� arrendest�llet, om det kan ske utan avsev�rd ol�genhet f�r jord�garen och ej annat avtalats. Bortf�rande av arrendatorn tillh�rig egendom 21 � Har arrendatorn uppf�rt egen byggnad p� arrendest�llet eller har han i �vrigt nedlagt kostnad p� detta ut�ver vad som �legat honom, skall byggnaden eller vad som eljest utf�rts erbjudas jord�garen till inl�sen, n�r arrendatorn fr�ntr�der arrendet. Har jord�garen ej inom en m�nad fr�n det erbjudandet gjordes f�rklarat sig villig a ntaga detta, f�r arren� datorn f�ra bort egendomen. Han skall dock �terst�lla arrendest�llet i tj�nligt skick. �r ej vad som arrendatorn enligt f�rsta stycket f�r skilja fr�n arren� dest�llet bortf�rt inom tre m�nader fr�n det arrendest�llet avtr�ddes el� ler anspr�k p� l�sen slutligt ogillades, tillfaller det jord�garen utan l�� sen. Har �mnen h�mtats fr�n jord�garens fastighet till byggnad eller annan anl�ggning, f�r anl�ggningen ej tagas bort, innan arrendatorn ersatt jord�garen v�rdet av vad som tagits fr�n fastigheten. Best�mmelserna i denna paragraf g�ller ej, om annat avtalats. 22 � Har avtr�dande arrendator p� arrendest�llet l�mnat kvar annan honom tillh�rig egendom �n som avses i 21 � och f�rsummar han att inom tre m�nader efter anmaning f�ra bort egendomen, tillfaller den jord�garen utan l�sen. I I I |, il; Arrender�ttens f�rverkande 23 � Arrender�tten �r f�rverkad och jord�garen s�ledes ber�ttigad att upps�ga avtalet, 1. om arrendatorn dr�jer med betalning av arrendeavgiften ut�ver en m�nad efter f�rfallodagen, 2. om arrendatorn vid jordbruksarrende undandrager sig att utf�ra arbete som �ligger honom enligt avtalet, 3. om arrendatorn vanv�rdar arrendest�llet eller om han efters�tter vad som �ligger honom enligt 9 kap. 35 � och icke efter tills�gelse vid� tager r�ttelse, 4. om arrendatorn nyttjar arrendest�llet f�r annat �ndam�l �n som f�rutsatts vid uppl�telsen eller, om viss odlingsplan �r fastst�lld i avta� let eller detta inneh�ller annan best�mmelse om h�vden, avviker fr�n i , vad som s�lunda best�mts och icke efter tills�gelse vidtager r�ttelse, 5. om arrendatorn i strid med best�mmelserna i denna balk �verl�ter arrender�tten eller eljest s�tter annan i sitt st�lle eller uppl�ter nyttjan� der�tt, 6. om arrendatorn �sidos�tter avtalsenlig skyldighet, som g�r ut�ver 2771 I ^ 1 � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 hans �ligganden enligt d enna balk, och det m�ste anses vara av synner� lig vikt f�r jord�garen att skyldigheten fullg�res. Arrender�tten �r icke f�rverkad, om det som ligger arrendatorn till last �r av ringa betydelse. Upps�ges avtalet, har jord�garen r�tt till ers�ttning f�r skada. 24 � �r arrender�tten f�rverkad p� grund av f�rh�llande som avses i 23 � f�rsta stycket 14 men sker r�ttelse innan jord�garen gjort bruk av sin r�tt att upps�ga avtalet, kan arrendatorn icke d�refter skiljas fr�n arrendest�llet p� den grunden. Detsamma g�ller, om jord�garen icke uppsagt avtalet inom sex m�nader fr�n det han fick k�nnedom om f�r� h�llande som avses i 23 � f�rsta stycket 5 eller 6. 25 � �r arrender�tten enligt 23 � f�rsta stycket 1 f�rverkad p� grund av dr�jsm�l med betalning av arrendeavgift och har jord�garen med an� ledning d�rav uppsagt avtalet, f�r arrendatorn ej p� grund av dr�jsm�let skiljas f r�n arrendest�llet, om arrendeavgiften betalas senast tolfte var� dagen fr�n upps�gningen. I avvaktan p� att arrendatorn visar sig ha fullgjort vad som s�lunda fordras f�r att �tervinna arrender�tten, f�r beslut om vr�kning icke meddelas f�rr�n fjorton vardagar f�rflutit fr�n upps�gningen. S�rskilda best�mmelser 26 � Jord�gare eller arrendator, som vill framst�lla fordringsanspr�k p� grund av arrendef�rh�llande, skall v�cka talan d�rom inom tv� �r fr�n det arrendatorn avtr�dde arrendest�llet. Om vid jordbruksarrende syn som skall ligga till grund f�r avr�kning klandras f�re utg�ngen av tid som angivits nu, f�r talan v�ckas inom tv� �r fr�n det klandret slut� ligt avgjordes. lakttages ej tiden, �r r�tten till talan f�rlorad, om ej an� nat avtalats. Om den ena parten v�ckt talan i r�tt tid, har den andra parten r�tt till kvittning, fast�n hans r�tt till talan � r f�rlorad. 27 � Skulle till�mpning av a rrendevillkor uppenbarligen strida mot god sed i arrendef�rh�llanden eller eljest vara otillb�rlig, f�r villkoret j�m� kas eller l�mnas utan avseende. 28 � Vid jordbruksarrende och bostadsarrende f�r avtal mellan jord� �gare och arrendator, att framtida tvist med anledning av arrendef�r� h�llandet skall h�nskjutas till avg�rande av skiljem�n utan f�rbeh�ll om r�tt f�r parterna att klandra skiljedomen, ej g�ras g�llande i fr�ga om arrendatorns r�tt eller skyldighet att tilltr�da eller kvarsitta p� arrende� st�llet, fastst�llande av arrendevillkor i f all som avses i 9 kap. 12 eller 13 � eller 10 kap. 6 � eller best�mmande av ers�ttning enligt 9 kap. 14 �. I �vrigt g�ller skiljeavtalet ej s�vitt d�rigenom skiljem�n utsetts eller be� st�mmelse meddelats om skiljem�nnens antal, s�ttet f�r deras utseende eller f�rfarandet vid skiljen�mnden. I ber�rda h�nseenden skall lagen (1929: 145) om skiljem�n till�mpas. Vad som sagts nu utg�r dock cj 2772 hinder f�r att i skiljeavtalet utse arrenden�mnden till skiljen�mnd eller � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> best�mma kortare tid f�r skiljemanna�tg�rdens avslutande �n den tid SFS 1971:1209 om sex m�nader som anges i n�mnda lag. F�rfarandet i arrendetvister 29 � I varje l�n skall finnas en arrenden�mnd. Konungen kan dock best�mma, att annat omr�de �n l�n skall utg�ra verksamhetsomr�de f�r arrenden�mnd. 30 � Arrenden�mnd har till uppgift att medla i a rrendetvister och att pr�va fr�gor om f�rl�ngning av arrendeavtal vid jordbruksarrende eller bostadsarrende, fastst�llande av villkoren f�r s�dan f�rl�ngning och be� st�mmande av ers�ttning enligt 9 kap. 14 � samt �vriga fr�gor som enligt denna balk ankommer p� n�mnden. N�mnden kan �ven vara skiljen�mnd i arrendetvister. N�rmare best�mmelser om arrenden�mnd meddelas i s�rskild lag. 31 � Om part ej godtager arrenden�mnds beslut i fr�ga om f�rl�ngning av arrendeavtal, fastst�llande av villkoren f�r s�dan f�rl�ngning eller best�mmande av ers�ttning enligt 9 kap. 14 � eller i fr�ga som avses i 9 kap. 18 eller 21 �, f�r parten klandra beslutet genom att v�cka talan mot den andra parten inom tv� m�nader fr�n det parten erh�ll del av beslutet. Klandras icke beslutet inom denna tid, �r parts r�tt till talan |[ f�rlorad. Arrenden�mnds beslut i �rende enligt 9 kap. 2, 3, 7 eller 1 7 �, 10 kap. n i j 24 eller 7 � eller 11 kap. 2 � f�r ej klandras. 32 � Arrendetvist som ej enligt 30 � ankommer p� arrenden�mnds pr�vning skall upptagas av den fastighetsdomstol inom vars omr�de fas� tigheten �r bel�gen. �ven klandertalan som avses i 31 � och �rende en� ligt 9 kap. 24 � upptages av denna domstol. Tvist som efter klander mot arrenden�mnds beslut �r anh�ngig vid domstol f�r �terf�rvisas till n�mnden. "' i I '^:1 33 � Talan f�r ej f�ras mot fastighetsdomstols dom i fr�ga om fast- [jjjii st�llande av arrendevillkor i fall som avses i 9 kap. 12 eller 13 � eller lill i 10 kap. 6 � eller i fr�ga som avses i 9 kap. 18 eller 21 � och ej heller ' > " mot hovr�tts dom i fr�ga om f�rl�ngning av arrendeavtal, fastst�llande av arrendevillkor i fall som nyss angivits eller best�mmande av ers�tt� ning enligt 9 kap. 14 �. 9 kap. Jordbruksarrende Inledande best�mmelse 1 � Detta kapitel avser arrendeavtal, varigenom jord uppl�tes till bru� kande. 2773 175SFS 1971 i!-i t, "i Ii; ::if' "I ; ii % ^!j' i ' . 1 VJ " , , i " 1 � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 Arrendetid 2 � Avtal om jordbruksarrende skall tr�ffas f�r viss tid eller f�r arren- datorns livstid. Avser uppl�telsen jord, var�ver uppl�taren icke kan f�r� foga ut�ver sin egen besittningstid, f �r avtal tr�ffas �ven f�r s�dan tid. �r arrendetiden icke best�md enligt vad som sagts nu, g�ller avtalet f�r fem �r. Omfattar arrende f�r viss tid bostad f�r arrendatorn, skall arrendeti� den utg�ra minst fem �r eller, om jord�garen �r kommun, minst ett �r. Har avtal tr�ffats f�r kortare tid, g�ller det f�r den nu angivna minsta tiden. Om arrenden�mnden godk�nt avtalet i denna del, g�ller det dock f�r den �verenskomna tiden. F�rbeh�ll om r�tt f�r jord�garen att i annat fall �n som anges i 7 kap. 5 och 30 ��, 8 kap. 6, 14 och 23 �� samt 30, 32 och 33 �� detta kapitel �tertaga arrendest�llet eller del d�rav f�re arrendetidens utg�ng g�ller endast om det godk�nts av arrenden�mnden. 3 � Vid a rrende f�r viss tid som ej understiger ett �r skall upps�gning alltid ske f�r att avtalet skall upph�ra att g�lla vid arrendetidens utg�ng. Upps�gningen skall ske senast ett �r f�re arrendetidens utg�ng, om av� talet tr�ffats f�r minst fem �r, och i an nat fall senast �tta m�nader dess� f�rinnan. Om avtalet ej upps�ges inom r�tt tid, anses det f�rl�ngt p� tid som motsvarar arrendetiden, dock l�ngst fem �r. F�rbeh�ll som strider mot f�rsta eller andra stycket g�ller mot arren� datorn, om det godk�nts av arrenden�mnden. F�rbeh�ll om l�ngre tid f�r f�rl�ngning av avtalet �n som anges i andra stycket g�ller utan s�dant godk�nnande, 4 � G�ller arrendeavtal f�r viss tid som understiger ett �r och har ej f�rbeh�ll gjorts om upps�gning, anses avtalet f�rl�ngt p� tid som mot� svarar arrendetiden, om arrendatorn fortsatt med brukandet tv� m�nader efter arrendetidens utg�ng utan att jord�garen anmodat honom att l�mna arrendest�llet. Vad som sagts nu g�ller ej, om a nnat avtalats. 5 � Avlider arrendatorn f�re arrendetidens utg�ng, f�r d�dsboet upp� s�ga avtalet inom sex m�nader fr�n d�dsfallet, om ej annat avtalats. 6 � Den som skall tilltr�da arrendest�lle har r�tt att fjorton dagar f�re tilltr�desdagen f� �t sig uppl�ten h�lften i arrendest�llets hus, om ej annat avtalats. R�tt till f�rl�n gning arv a rrendeavtalet ra. ra. 7 � Best�mmelserna i 813 �� g�ller vid arrende f�r viss tid, utom n�r 1. arrendetiden uppg�r till h�gst ett �r och arrendet icke omfattar bostad f�r arrendatorn, eller 2. arrendef�rh�llandet upph�r p� den grund att arrender�tten �r f�r� verkad eller f�rh�llande som avses i 8 kap. 14 � f�religger. F�rbeh�ll att arrender�tten icke skall vara f�renad med r�tt till f�r- 2774 l�ngning g�ller, om det godk �nts av arrenden�mnden. � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ft w; 8 � Om jord�garen uppsagt arrendeavtalet eller om arrendatorn upp- SFS 1971:1209 sagt av talet enligt 3 � och i upps�gningen beg�rt f�rl�ngning av avtalet p� �ndrade villkor, har arrendatorn r�tt till f�rl�ngning av avtalet, utom n�r 1. arrender�tten �r f�rverkad eller avtalet kan upps�gas enligt 8 kap. 14 � utan att likv�l jord�garen uppsagt avtalet att upph�ra p� n�gon av dessa grunder, 2. arrendatorn i annat fall �sidosatt sina f�rpliktelser i s�dan m�n att avtalet sk�ligen icke b�r f�rl�ngas, 3. jord�garen g�r sannolikt, att han sj�lv, hans make eller avkomling skall bruka arrendest�llet, 4. jord�garen g�r sannolikt, att arrendest�llet beh�vs f�r en mera �n� dam�lsenlig indelning i brukningsenheter, och det ej av s�rskilda sk�l �r obilligt mot a rrendatorn att arrendef�rh�llandet upph�r, ,i'i| 5. jord�garen g�r sannolikt, att arrendest�llet skall anv�ndas i enlig� het med fastst�lld stadsplan eller byggnadsplan, 6. jord�garen i annat fall g�r sannolikt, att arrendest�llet skall an� v�ndas f�r annat �ndam�l �n jordbruk, och det ej �r obilligt mo t arren� datorn att arrendef�rh�llandet upph�r. Om jord�garens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avtr� der endast en del av arrendest�llet och avtalet l�mpligen kan f�rl�ngas s�vitt avser arrendest�llet i �vrigt, har arrendatorn utan hinder av f�rsta Ijli stycket ratt till s�dan f�rl�ngning. 9 � Vid f�rl�ngning av arrendeavtal �r arrendatorn skyldig att godtaga den arrendeavgift som jord�garen fordrar. Om hans krav �r osk�ligt, skall dock avgiften utg� med sk�ligt belopp. Annat av jord�garen upp� st�llt villkor skall g�lla, om det ej strider mot god sed i arren def�rh�llan� den eller eljest �r obilligt. F�rl�ngning skall dock ske f�r tid som mot� svarar arrendetiden, om denna ej �verstiger fem �r, och i annat fall f�r fem �r. F�rl�ngning kan �ven ske f�r annan tid �n som sagts nu, om detta av s�rskild anledning �r l�mpligare. I den m�n �ndring av arrende� villkoren ej p�kallas, skall samma villkor som f�rut g�lla. Tr�ffas vid f�rl�ngning av arrendeavtal �verenskommelse om villkoren f�r det fortsatta arrendet, skall �verenskommelsen, oavsett best�mmel� serna i f�rsta stycket, l�nda till efterr�ttelse i den m�n ej annat f�ljer av best�mmelserna i �vrigt i denna balk. 10 � Upps�ges arrendeavtal och f�religger tvist om f�rl�ngning av avtalet eller om villkor f�r s�dan f�rl�ngning, �ligger det jord�garen att skriftligen meddela arrendatorn att denne, om han icke g�r med p� att flytta, har att senast tv� m�nader efter det att han f�tt del av meddelandet h�nskjuta tvisten till arrenden�mnden. Meddelandet skall l�mnas i den ordning som enligt 8 kap. 8 � g�ller f�r upps�gning. Be� st�mmelsen i 8 kap. 8 � tredje stycket tredje punkten g�ller dock ej. Om jord�garen fullgjort vad som �ligger honom enligt f�rsta styc� ket, har arrendatorn att h�nskjuta tvisten till arrenden�mnden inom den i f�rst a stycket angivna tiden. lakttages ej denna, f�rfaller r�tten till f�rl�ngning av avtalet. 2775 � </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971; 1209 11 � �r fr�ga om f�rl�ngning av arrendeavtalet �nnu ej avgjord n�r arrendetiden g�r ut, har arrendatorn r�tt att kvarsitta p� arrendest�l� let till dess fr�gan �r slutligt avgjord. F�r tid som arrendatorn s�lunda kvarsitter skall de f�rut g�llande arrendevillkoren till�mpas till dess vill� kor f�r samma tid blir slutligt best�mda. 12 � Bifalles arrendatorns talan om f�rl�ngning av arrendeavtalet, skall villkoren f�r det fortsatta arrendet fastst�llas enligt 9 �. Dom eller beslut varigenom arrendatorns talan bifalles anses som avtal orh fortsatt arrende. 13 � Bifalles ej arrendatorns talan om f�rl�ngning av arrendeavta� let, f�r i domen eller beslutet sk�ligt uppskov med avtr�det medges, om jord�garen eller arrendatorn beg�r det. Avg�res tvisten e fter arrendetidens utg�ng eller medges uppskov med avtr�det, skall arrendevillkoren f�r tiden fr�n avtalets upph�rande till avtr�det fastst�llas enligt 9 �. 14 � Kommer f�rl�ngning av arrendeavtal som omfattar bostad f�r arrendatorn ej till st�nd p� grund av att f�rh�llande som avses i 8 � f�rsta stycket 5 eller 6 f�religger och skall marken efter avtalets upp� h�rande anv�ndas f�r �ndam�l som kan antagas l�mna v�sentligt h�g� re avkastning eller som kan tillgodoses genom expropriation eller lik� nande tv�ngsf�rv�rv, skall jord�garen till arrendatorn utge ett belopp som motsvarar den genomsnittliga arrendeavgiften f�r ett �r under den senaste arrendeperioden. Uppg�r arrendatorns f�rlust p� grund av att arrendef�rh�llandet upph�r till h�gre belopp, skall jord�garen i st�l� let i sk�lig omfattning ers�tta f�rlusten, dock h�gst med belopp som motsvarar tre �rs arrendeavgifter, ber�knade s� som nyss angivits. F�rsta stycket g�ller ej, om det av s�rskilda sk�l �r obilligt mot jord�garen att han �l�gges ers�ttningsskyldighet. Underh�ll och nyby ggnad m. ra. 15 � Arrendatorn skall v�rda och underh�lla arrendest�llet. F�rs�m� ras det genom att arrendatorn efters�tter vad som s�lunda �ligger honom, har jord�garen r�tt till ers�ttning vid avr�kning enligt 23 �. 16 � Avhj�lper arrendatorn brist som f�relegat vid tilltr�det och har han ej enligt 17 � r�tt till ers�ttning f�r arbetet s� snart det fullbor� dats, �r han ber�ttigad till ers�ttning vid avr�kning enligt 23 �. Detta g�ller dock ej s�dan del av arrendest�llet betr�ffande vilken arrenda� torn enligt avtalet �r fritagen fr�n underh�llsskyldighet. 17 � Omfattar arrende bostad f�r arrendatorn eller hans anst�llda, skall jord�garen vid tilltr�det avl�mna bostaden i det skick som f�re- skrives i g�llande h�lsov�rdsstadga. Fr�ga huruvida bostad vid tilltr�det �r i s�dant skick som anges i 2776 f�rsta stycket skall pr�vas vid syn enligt 2428 ��. Finnes brist f�re- � </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ligga i detta h�nseende, skall synem�nnen f�reskriva vilka �tg�rder SFS 1971:1209 som skall vidtagas f�r bristens avhj�lpande samt fastst�lla ber�knad kostnad f�r dessa. De skall �ven uts�tta viss tid inom vilken �tg�rder� na skall vara vidtagna. Underl�ter jord�garen att inom utsatt tid vidtaga f�reskriven �t� g�rd, f�r arrendatorn utf�ra �tg�rden i jord�garens st�lle. Sedan arbe� tet fullbordats, har arrendatorn r�tt till ers�ttning av jord�garen med det vid synen fastst�llda beloppet. Vill arrendatorn hellre upps�ga av� talet, f�r han g�ra det, om icke bristen �r av ringa betydelse. F�r den ' j' tid arrendest�llet �r i bristf�lligt skick har arrendatorn r�tt till sk�lig .'i lj neds�ttning av arrendeavgiften och ers�ttning f�r skada. F�rbeh�ll som strider mot f�rstatredje stycket g�ller mot arrenda� torn, om det godk�nts av arrenden�mnden. 18 � Har byggnad, t�ckdikning eller annan anl�ggning utan arrenda- torns v�llande s� skadats eller f�rslitits att anl�ggningen f�r att tj� na sitt �ndam�l m�ste byggas om eller ers�ttas med en ny, skall jord� �garen utf�ra arbetet. S�dan skyldighet �vilar dock jord�garen endast om anl�ggningen beh�vs med h�nsyn till en �ndam�lsenlig planl�gg� ning av jordbruket p� arrendest�llet. Om jord�garen ej inom sk�lig tid efter anmaning avhj�lper brist som avses i f�rsta stycket, f�r arrendatorn utf�ra arbetet i hans st�lle. Har kostnaden f�r arbetet fastst�llts av arrenden�mnden p� s�tt som an- :i ges i tredje stycket, �r arrendatorn, sedan arbetet fullbordats, ber�t- tigad till ers�ttning av jord�garen med det fastst�llda beloppet. Vill ||I arrendatorn hellre upps�ga avtalet, f�r han g�ra det, om ej bristen �r | av ringa betydelse. F�r den tid arrendest�llet �r i bristf�lligt skick har 1 ^' arrendatorn r�tt till sk�lig neds�ttning av arrendeavgiften och ers�tt- ii ning f�r skada. \ Fr�ga om jord�garens byggnadsskyldighet enligt f�rsta stycket pr�- j vas av arrenden�mnden. Pr�vning kan p�kallas av s�v�l jord�garen ; som arrendatorn. P� beg�ran av arrendatorn skall n�mnden �ven fast� st�lla ber�knad kostnad f�r arbete som arrendatorn kan komma att ;! utf�ra i jord�garens st�lle. "] F�rstatredje styckena �ger ej till�mpning betr�ffande h�gnad eller [[ annan anl�ggning av s�dan art, att ett fullst�ndigt ist�nds�ttande in- |! g�r i arrendatorns underh�llsskyldighet enligt 15 �, och ej heller be� tr�ffande anl�ggning som enligt avtalet �r undantagen fr�n hans un- ; derh�llsskyldighet. ] �r jord�garen p� grund av f�rsta stycket andra punkten ej skyldig ; att avhj�lpa brist som avses i n�mnda stycke, har arrendatorn r�tt till sk�lig neds�ttning av arrendeavgiften. Han f�r �ven upps�ga avtalet, |j il om ej bristen �r av ringa betydelse. Har ej annat avtalats, �ger vad som i j sagts nu motsvarande till�mpning, om anl�ggning som enligt avtalet 'ji �r undantagen fr�n arrendatorns underh�llsskyldighet genom brand el- ler p� liknande s�tt utan arrendatorns v�llande drabbas av s�dan skada ^ som anges i f�rsta stycket. j "n 19 � Skadas anl�ggning som avses i 18 � av brand och �r skadan ' mindre omfattande �n d�r anges, skall arrendatorn avhj�lpa skadan. 2777 � </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 Om han ej sj�lv �r v�llande, har han r�tt att av jord�garen erh�lla er� s�ttning f�r den n�dv�ndiga kostnaden sedan arbetet fullbordats. 20 � Har arrendatorn uppf�rt ny byggnad i st�llet f�r byggnad som han mottagit och �r han icke enligt 17 eller 18 � ber�ttigad till er� s�ttning d�rf�r, har han vid avr�kning enligt 23 � r�tt till ers�ttning f�r brist som vid tilltr�det fanns p� den mottagna byggnaden, om den nya byggnaden �r l�mplig f�r sitt �ndam�l eller uppf�rts enligt plan som godk�nts av jord�garen. Avdrag skall dock g�ras med kostnaden f�r avhj�lpande av brist p� den nya byggnaden. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om annan an� l�ggning som ing�r i arrendet. 21 � Utf�r arrendatorn ny t�ckdikning, som arrenden�mnden funnit beh�vlig med h�nsyn till en �ndam�lsenlig planl�ggning av jordbruket p� arrendest�llet, �r han, om ej annat avtalats, efter arbetets fullbordan� de ber�ttigad till ers�ttning av jord�garen med belopp vartill arrende� n�mnden fastst�llt ber�knad kostnad f�r arbetet. Har arrendatorn anlagt markv�g, f�rb�ttrat �goanordningen eller vidtagit annan �tg�rd som medf�rt varaktig nytta f�r jordbruket och ej �r att h�nf�ra till uppf�rande av byggnad eller till t�ckdikning, �r han vid avr�kning enligt 23 � ber�ttigad till ers�ttning motsvarande vad arrendest�llet �kat i v�rde, om ej annat avtalats. Ers�ttning f�r dock ej utg� med h�gre belopp �n som motsvarar den n�dv�ndiga kost� naden. 22 � Har jord�garen utf�rt arbete som avses i 18 � eller utgivit ers�tt� ning enligt andra stycket i n�mnda paragraf eller enligt 21 � f�rsta stycket f�r arbete som arrendatorn utf�rt och har arrender�ttens v�r� de �kat genom arbetet, �r arrendatorn skyldig att godtaga sk�lig h�j� ning av arrendeavgiften. Avr�kning och syn 23 � Avr�kning mellan jord�garen och arrendatorn skall ske, n�r arrendest�llet avtr�des. Avr�kning skall �ven ske vid tidigare tidpunkt i den m�n avtal d�rom tr�ffats. I samband med f�rl�ngning av arrende� avtalet skall avr�kning alltid ske, om mer �n nio �r f�rflutit fr�n till� tr�det eller fr�n n�rmast f�reg�ende avr�kning. Om ej annat avtalats, skall avr�kning grundas p� syn vid avr�k� ningsperiodens b�rjan och slut. 24 � Syn skall f�rr�ttas av minst tv� med ortens jordbruksf�rh�llan� den f�rtrogna synem�n, vilka utses bland personer som av l�nssty� relse f�rklarats beh�riga att h�lla syn. Synem�nnen skall utses av jord� �garen och arrendatorn gemensamt. Enas parterna ej om valet, utser r�tten synem�n. Mot syncman g�ller samma j�v som mot domare. Har synem�nnen olika meningar, skall flertalets mening g�lla. Kan 2778 beslut ej �stadkommas p� s�dant s�tt, skall, om synem�nnen �r flera � </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �n tv� samt parterna eller r�tten utsett en av synem�nnen att vara ord- SFS 1971:1209 f�rande, dennes mening g�lla som synem�nnens beslut. Kan ej heller p� detta s�tt beslut �stadkommas, skall synem�nnen v�lja ytterligare en syneman, som d� blir ordf�rande. Enas ej synem�nnen om valet, skall r�tten utse synemannen. Syn f�r ej p�b�rjas tidigare �n sex m�nader f�re den dag till vilken den h�nf�r sig oc h skall vara avslutad inom fyra m�nader fr�n n�mnda dag, om ej r�tten p� beg�ran av synem�nnen medger att synen f�r av� slutas senare. 25 � Synem�nnen skall uts�tta synen till tid d� marken �r tj�nlig samt underr�tta partema om dagen. Uteblir part, f�r synen h�llas endast om parten bevisligen underr�ttats i god tid f�re synens p�b�rjande. Menar part att syneman �r j�vig eller icke f�rtrogen med ortens jord� bruksf�rh�llanden, skall parten framst�lla inv�ndning d�rom innan syne� g�ngen b�rjar. Synem�nnen skall s� snart det kan ske besluta �ver in� v�ndningen, Senare f�r inv�ndning framst�llas endast i samband med klander av synen och d� endast under f�ruts�ttning att parten icke varit n�rvarande vid synen innan syneg�ngen b�rjat eller f�rst efter syne� g�ngens b�rjan f�tt vetskap om det f�rh�llande p� vilket inv�ndningen grundas. I fr�ga om parts r�tt att i m�let om klander �beropa s�dant f�rh�llande �ger dessutom best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om j�v I; mot domare motsvarande till�mpning. til 26 � Vid synen skall unders�kas allt som h�r till ar rendest�llet, s�som : byggnader, tr�dg�rd, �ker och �ng, beteshagar, h�gnader, diken, v�gar, i broar, brunnar och ledningar. Fr�n synen f�r dock undantagas viss del j; av arrendest�llet, om jord�garen och arrendatorn kommer �verens om i j vad m�n brist skall tagas i ber�kning och anteckning om �verenskom- j i melsen g�res av synem�nnen. ^ Kan �verenskommelse ej tr�ffas om ers�ttning enligt 21 � andra styc- i:, . ket, 30 � andra stycket eller 31 �, skall synem�nnen best�mma ers�tt- ^1 ningen. ''; Synem�nnen f�r anlita sakkunnig eller bitr�de. �ver allt som f�rekommer vid synen skall uppr�ttas skriftlig handling, ,j : som undertecknas av synem�nnen. Om brist f�religger, skall anteckning ;; g�ras om bristens beskaffenhet, de �tg�rder som beh�vs f�r dess avhj�l- jl pande samt kostnaden f�r detta. Tydlig h�nvisning skall l�mnas om vad I!; ; den har att iakttaga som vill klandra synen. Synehandlingen skall inom j j , tre m�nader fr�n synens avslutande genom synem�nnens f�rsorg delges i| parterna i den ordning som enligt 8 kap. 8 � g�ller f�r upps�gning. !; Best�mmelsen i 8 kap. 8 � tredje stycket tredje punkten g�ller dock ej. 'i 27 � Parterna svarar solidariskt f�r synekostnaden. Sinsemellan svarar de f�r h�lften var. 28 � Om part ej godtager syn, som h�llits p� s�tt och inom tid som anges i 24 �, f�r parten klandra synen genom att v�cka talan mot den andra parten inom tv� m�nader fr�n det synehandlingen delgavs honom. Klandras icke synen, g�ller den som fullt bevis f� r arrendest�llets skick 2779 � </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971: 1209 den dag till vilken synen h�nf�r sig. Motbevisning mot synen �r i s�dant fall ej till�ten. Synem�nnen �r skyldiga att i m �l om klander avge skriftligt yttrande, om r�tten beg�r det. Arrendeavgiften 29 � Arrendeavgiften skall best�mmas i pengar. Har avtal tr�ffats i strid med vad som sagts nu, skall arrendeavgiften utg� med belopp, som �r sk�ligt med h�nsyn fr�mst till parternas avsikter och �vriga f�rh�l� landen n�r avtalet tr�ffades. Om f�rbeh�ll att arrendatom skall utf�ra arbete finns best�mmelser i 3639 ��. Arrendatorns konkurs 30 � F�rs�ttes arrendatom i konkurs innan han tilltr�tt arrendest�llet, f�r jord�garen upps�ga avtalet. Intr�ffar konkursen efter tilltr�det och har ej jord�garen s�kerhet f�r avtalets fullg�rande med vilken han sk�- ligen kan n�jas, f�r jord�garen upps�ga avtalet, om ej s�dan s�kerhet st�lles inom en m�nad efter anfordran eller inom samma tid konkurs� boet f�rklarar sig vilja svara f�r arrendatorns skyldigheter under ar� rendetiden eller, n�r arrender�tten f�r �verl�tas, �verl�telse sker i enlig� het med avtalet. Har arrendeavtalet tr�ffats f�r viss tid som ej understiger tio �r, har arrendatom, i fall d� jord�garen upps�ger avtalet, vid avr�kning enligt 23 � r�tt till sk�lig ers�ttning f�r arrender�ttens v�rde, om ej annat av� talats. I annat fall �n d� arrendeavtalet tr�ffats f�r viss tid som ej understiger tio �r har jord�garen, om han upps�ger avtalet, r�tt till ers�ttning f�r skada. �verl�telse av arrender�tten 31 � Arrendatom f�r icke �verl�ta arrender�tten utan jord�garens samtycke, om ej annat f�ljer av andra och tredje styckena. �r arrendeavtalet slutet f�r viss tid som ej understiger tio �r, f�r ar- rendatorn, om ej annat avtalats. �verl�ta arrender�tten till annan med vilken jord�garen sk�ligen k an n�jas. Han skall dock f�rst erbjuda jord� �garen att �tertaga arrendest�llet mot skyldighet a tt vid avr�kning enligt 23 � utge sk�lig ers�ttning f�r arrender�ttens v�rde. Vill jord�garen an� taga erbjudandet, skall han l�mna besked d �rom inom en m�nad. Avlider arrendatom under arrendetiden, har d�dsboet, oavsett f�r vil� ken tid avtalet �r ing�nget, samma r�tt som enligt andra stycket tillkom� mer arrendator f�r d�r avsett fall, om ej annat avtalats. Erbjudandet till jord�garen skall g�ras inom sex m�nader efter d�dsfallet. F�rsta och andra styckena �ger motsvarande till�mpning p� arrende� r�ttens �verg�ng genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller lik- 2780 nande f�rv�rv. � </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �vriga r�ttigheter och skyldigheter vid n yttjandet av ar rendest�llet SFS 1971:1209 32 � �verger arrendatorn arrendest�llet och l�mnar det obrukat eller utan v�rd, f�r jord�garen genast �tertaga det. Jord�garen har �ven r�tt till ers�ttning f�r skada. 33 � Har jord�garen utgivit ers�ttning f�r torrl�ggning av mark enligt vattenlagen (1918: 523) eller f�r byggande av enskild v�g enligt lagen (1939: 608) om enskilda v�gar, f�r jord�garen upps�ga avtalet, om ar� rendatorn icke medger sk�lig h�jning av arrendeavgiften. Upps�gning skall ske inom ett �r fr�n det f�retaget fullbordades. 34 � Arrendatorn f�r ej avverka skog eller eljest nyttja skogsmark eller taga torv fr�n torvmosse som finns p� arrendest�llet. Han f�r ej heller avh�nda arrendest�llet annat, som ej �r att h�nf�ra till den �rliga av� kastningen. Om arrendatorns r�tt till jakt och fiske finns s�rskilda best�mmelser. 35 � Har jord�garen l�mnat arrendatorn kreatur eller redskap f�r att anv�ndas p� arrendest�llet och �r visst v �rde best�mt f�r det som l�m� nats, skall arrendatorn h�lla s�dan egendom p� arrendest�llet under som han mottagit. Vad som s�ttes i st�llet f�r det som l�mnats tillh�r jord�garen utan s�rskilt f�rbeh�ll. Arbetsavtal i samband med arrend e 36 � Best�mmelse i arrendeavtal att arrendatorn skall utf�ra arbete f�r ej innefatta skyldighet att utf�ra arbete ut�ver fastst�llt antal dagsverken eller annat best�mt arbete. Skall arrendatorn enligt arrendeavtalet utf�ra dagsverken men �r ej best�mt, hur de skall f�rdelas p� s�rskilda tider av �ret, skall hela an� talet dagsverken j�mnt f�rdelas p� �rets veckor, i den m�n det kan ske. F�r varje arrende�r eller, d� avtalet f�reskriver visst antal dagsverken under viss tid av �re t, f�r varje s�dan tid skall jord�garen i god tid l�mna arrendatorn uppgift om de dagar n�r arbetet skall utf�ras. Arrendatorn �r ej skyldig att inst�lla sig till arbete tidigare �n p� andra dagen efter det att uppgiften l�mnats honom. Arbetet f�r ej utkr�vas p� s�dant s�tt att arrendatorn hindras att beh�rigen sk�ta sitt jordbruk. Jordbruksdags� verken f�r dock utan hinder av vad som sagts nu utkr�vas enligt den f�rdelning som f�reskrives i avtalet. I arrendeavtalet f�r ej intagas f�rbud f�r arrendatorn att utf�ra arbete �t annan �n jord�garen. 37 � �r arrendatorn enligt arrendeavtalet eller annat avtal mellan ho� nom och jord�garen skyldig att utf�ra arbete, skall ers�ttning till arren� datorn utg� efter ortens pris vid tiden f�r arbetet. 38 � Tillhandah�ller jord�garen ej arbete som arrendatorn enligt ar� rendeavtalet eller annat avtal mellan jord�garen och arrendatorn �r 2781 I r ti ", H-s'i Ml l! ill [ if "pl I: i .1 arrendetiden. Egendomen skall f�r vartdera slaget i v�rde motsvara det ] 11 "ii 'ii i i k., ! � </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 skyldig att utf�ra eller annat f�r arrendatorn lika f�rm�nligt arbete, f�r arrendatom upps�ga arrendeavtalet. Upps�gning f�r dock ej ske, om arrendatoms f�rlust av arbetsinkomst �r av ringa betydelse, och ej hel� ler sedan arbetet tillhandah�llits arrendatorn. Har jord�garen ej inom en m�nad fr�n upps�gningen meddelat arrendatorn att den ej godtages, skall jord�garen anses ha godk�nt upps�gningen. I fall som avses i f�rsta stycket har arrendatom, vare sig upps�gning sker eller ej, r�tt till ers�ttning f�r skada, om icke underl�tenheten att tillhandah�lla arbete n�dv�ndiggjorts av �ndrade ekonomiska eller tek� niska f�rh�llanden. 39 � Best�mmelserna i 3638 �� g�ller ej, om arrendatoms �liggan� de �r av ringa betydelse. j 10 kap. Bostadsarrende ij 1 � Bostadsarrende f�religger n�r jord uppl�tes p� arrende f�r annat 1; �ndam�l �n jordbmk samt arrendatorn enligt arrendeuppl�telsen har r�tt i att p� arrendest�llet uppf�ra eller bibeh�lla bostadshus och det ej �r I uppenbart att uppl�telsens huvudsakliga syfte �r att tillgodose annat ' �ndam�l �n att bereda bostad �t arrendatom och honom n�rst�ende. 2 � Avtal om bostadsarrende skall tr�ffas f�r viss tid, minst fem �r, eller f�r arrendatoms livstid. �r arrendetiden icke best�md enligt vad som sagts nu, g�ller avtalet f�r fem �r. Har avtal tr�ffats f�r kortare tid, g�ller det dock f�r den �verenskomna tiden, om arrenden�mnden god� k�nt avtalet i denna del. F�rbeh�ll om r�tt f�r jord�garen att i annat fall �n som anges i 7 kap. 5 och 30 �� samt 8 kap. 6, 14, 18 och 23 �� tertaga arrende� st�llet eller del d�rav f�re arrendetidens utg�ng g�ller endast om det godk�nts av arrenden�mnden. 3 � Vid arrende f�r viss tid skall upps�gning alltid ske f�r att av� talet skall upph�ra att g�lla vid arrendetidens utg�ng. Upps�gningen skall ske senast ett �r f�re arrendetidens utg�ng. Om avtalet ej upps�ges inom r�tt tid, anses det f�rl�ngt p� fem �r. F�rbeh�ll som strider mot f�rsta eller andra stycket g�ller mot ar� rendatorn, om det godk�nts av arrenden�mnden. F�rbeh�ll om l�ngre tid f�r f�rl�ngning av avtalet �n som anges i andra stycket g�ller dock utan s�dant godk�nnande. 4 � Best�mmelsema i 5 och 6 �� om f�rl�ngning av arrendeavtal g�ller vid arrende f�r viss tid, utom n�r 1. hus som avses i 1 � ej finns p� arrendest�llet d� avtalet senast kan upps�gas fr�n jord�garens sida eller, om s�dant hus finns, det d� ej �satts taxeringsv�rde, eller 2. arrendef�rh�llandet upph�r p� den gmnd att arrender�tten �r f�r- 2782 verkad eller f�rh�llande som avses i 8 kap. 14 � f�religger. � </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> F�rbeh�ll att arrender�tten icke skall vara f�renad med r�tt till SFS 1971:1209 f�rl�ngning g�ller, om det godk�nts av arrenden�mnden. 5 � Om jord�garen uppsagt arrendeavtalet eller om arrendatorn upp� sagt avtalet enligt 3 � och i upps�gningen beg�rt f�rl�ngning av av� talet p� �ndrade villkor, har arrendatorn r�tt till f�rl�ngning av avta� let, utom n�r 1. arrender�tten �r f�rverkad eller avtalet kan upps�gas enligt 8 kap. 14 � utan att likv�l jord�garen uppsagt avtalet att upph�ra p� n�gon av dessa grunder, 2. arrendatorn i annat fall �sidosatt sina f�rpliktelser i s�dan m�n att avtalet sk�ligen icke b�r f�rl�ngas, 3. byggnad p� arrendest�llet uppf�rts utan byggnadslov i fall d� s� dant erfordrats eller i strid med plan eller d�rmed j�mf�rligt beslut av myndighet ang�ende markens bebyggande eller anv�ndning, 4. i annat fall byggnad p� arrendest�llet icke st�r i �verensst�mmel� se med g�llande plan och jord�garen g�r sannolikt, att han skall an� v�nda marken i enlighet med planen, 5. jord�garen g�r sannolikt, att marken skall anv�ndas f�r bebyggel� se av annat slag �n det som avses med uppl�telsen eller f�r jordbruk, industri eller annan ekonomisk verksamhet, samt intresset f�r honom att kunna f�rfoga �ver marken f�r s�dant �ndam�l p�tagligt �verv�ger arrendatorns intresse av fortsatt arrende, 6. jord�garen i annat fall har befogad anledning att uppl�sa arren� def�rh�llandet. Om jord�garens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn av� tr�der endast en del av arrendest�llet och avtalet l�mpligen kan f�r� l�ngas s�vitt avser arrendest�llet i �vrigt, har arrendatorn utan hinder av f�rsta stycket r�tt till s�dan f�rl�ngning. 6 � I fr�ga om f�rl�ngning av arrendeavtal �ger 9 kap. 913 �� motsvarande till�mpning. 7 � Utan jord�garens samtycke f�r arrendatorn ej s�tta annan i sitt st�lle, om ej annat f�ljer av andra och tredje styckena. �r arrendeavtalet slutet f�r viss tid, f�r arrendatorn �verl�ta arren� der�tten till annan med vilken jord�garen sk�ligen kan n�jas. Han skall dock f�rst erbjuda jord�garen att �tertaga arrendest�llet mot er- l�ggande av sk�lig ers�ttning f�r arrender�ttens v�rde. Har arrenda� torn uppf�rt byggnad p� arrendest�llet eller har han i �vrigt nedlagt kostnad p� detta och �nskar han att jord�garen skall �vertaga vad han utf�rt, skall �ven det erbjudas jord�garen till inl�sen. Vill jord�garen antaga erbjudande som sagts nu skall han l�mna besked d�rom inom en m�nad. Genom bodelning, arv eller testamente eller genom exekutiv f�r� s�ljning eller i arrendatorns konkurs kan arrender�tten �verg� till annan med vilken jord�garen sk�ligen kan n�jas, utan att erbjudande enligt andra stycket l�mnats. F�rbeh�ll som strider mot andra eller tredje stycket g�ller mot arren� datorn, om det godk�nts av arrenden�mnden. 2783 ."rib " '> i i lljl: I. (1; � </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 11 kap. Anl�ggningsarrende 1 � Anl�ggningsarrende f�religger n�r jord uppl�tes p� arrende f�r annat �ndam�l �n jordbruk samt arrendatorn enligt arrendeuppl�telsen har r�tt att f�r f�rv�rvsverksamhet p� arrendest�llet uppf�ra eller bi� beh�lla byggnad, som ej �r av endast ringa betydelse f�r verksamhetens bedrivande. Har uppl�telsen skett f�r arrendatorns livstid eller f�r viss tid som understiger ett �r, f�religger dock icke anl�ggningsarrende. 2 � Avtal om anl�ggningsarrende skall tr�ffas f�r viss tid. �r arrende� tiden icke best�md enligt vad som sagts nu, g�ller avtalet f�r fem �r. F�rbeh�ll om r�tt f�r jord�garen att i annat fall �n som anges i 7 kap. 5 och 30 �� samt 8 kap. 14, 18 och 23 �� tertaga arrende� st�llet eller del d�rav f�re arrendetidens utg�ng g�ller endast om det godk�nts av arrenden�mnden. 3 � Har ej annat avtalats, anses arrendeavtal innefatta villkor att, om upps�gning ej sker inom r�tt tid, avtalet skall anses f�rl�ngt p� tid som motsvarar arrendetiden, dock l�ngst fem �r. Upps�gning skall ske senast sex m�nader f�re arrendetidens utg�ng, om ej annan tid avtalats. 4 � Best�mmelserna i 5 och 6 �� om r�tt till ers�ttning f�r arrenda� torn med anledning av arrendets upph�rande g�ller, om ej annat av� talats och ej heller arrendef�rh�llandet upph�r p� den grund att ar� render�tten �r f�rverkad eller f�rh�llande som avses i 8 kap. 14 � f�religger. 5 � Har jord�garen uppsagt arrendeavtalet och v�grar han att f�r� l�nga arrendef�rh�llandet eller kommer f�rl�ngning i annat fall ej till st�nd p� den grund att jord�garen f�r f�rl�ngning kr�ver arrende� avgift som ej �r sk�lig eller uppst�ller annat villkor som strider mot god sed i arrendef�rh�llanden eller eljest �r obilligt, skall han i sk�lig omfattning ers�tta arrendatorn dennes f�rlust p� grund av arrendef�r� h�llandets upph�rande, om ej 1. arrendatorn �sidosatt sina f�rpliktelser i s�dan m�n att det icke sk�ligen kan fordras att jord�garen f�rl�nger arrendef�rh�llandet, 2. jord�garen g�r sannolikt, att marken skall anv�ndas f�r annat �ndam�l �n det med uppl�telsen avsedda, och intresset f�r honom att kunna f�rfoga �ver marken f�r s�dant �ndam�l p�tagligt �verv�ger arrendatorns intresse av fortsatt arrende, eller 3. jord�garen i annat fall har befogad anledning att uppl�sa arren� def�rh�llandet. F�rlust f�r arrendatorn som har samband med att denne bekostat uppf�rande av byggnad eller utf�rande av annat arbete p� arrende� st�llet skall beaktas vid ers�ttningens best�mmande endast om �tg�rden 2784 vidtagits i enlighet med arrendeavtalet. � </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 � Om arrendatorn icke inom tre veckor fr�n upps�gningen med- SFS 1971:1209 delar jord�garen att han �nskar beh�lla arrendest�llet, �r hans r�tt till ers�ttning enligt 5 � f�rfallen. L�mnas s�dant meddelande inom den angivna tiden, har jord�garen att inom tre veckor fr�n det meddelan� det l�mnades underr�tta arrendatorn om de villkor han uppst�ller f�r att f�rl�nga arrendef�rh�llandet eller om orsaken till att han v�grar medge f�rl�ngning. Underl�ter han detta, har arrendatorn r�tt till er� s�ttning f�r f�rlust som avses i 5 �. Arrendatorns meddelande enligt f�rsta stycket skall l�mnas i den ordning som enligt 8 kap. 8 � g�ller f�r upps�gning. �r jord�garens underr�ttelse enligt f�rsta stycket avs�nd i rekommenderat brev under mottagarens vanliga adress, skall jord�garen anses ha fullgjort vad som ankommer p� honom. 7 � Har ej annat avtalats, f�r arrendatorn �verl�ta arrender�tten till "I - ji'; ' n annan med vilken jord�garen sk�ligen kan n�jas. F�rbeh�ll varigenom ii denna r�tt begr�nsas f�r ej g�ras g�llande, n�r �verl�telse sker genom i! exekutiv f�rs�ljning eller i arrendatorns konkurs. F�rsta stycket f�rsta punkten �ger motsvarande till�mpning p� arrender�ttens �verg�ng genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte ; eller likn ande f�rv�rv. i; } 12 kap. Hyra Inledande best�mmelser 1 � Detta kapitel avser avtal, varigenom hus eller del av hus uppl�tes till nyttjande mot vederlag. Detta g�ller �ven om l�genheten uppl� tits genom tj�nsteavtal eller avtal i anslutning till s�dant avtal. Innefattar avtalet �ven uppl�telse av jord att nyttjas i f�rening med l�genheten, �ger detta kapitel till�mpning p� avtalet, om jorden skall anv�ndas f�r tr�dg�rdsodling i mindre omfattning eller f�r annat �n� dam�l �n jordbruk. F�renas tj�nsteavtal, som ej �r av ringa betydelse, med uppl�telse av s�v�l l�genhet f�r bostads�ndam�l som jord, �ger ka� pitlet till�mpning, om uppl�telsen av l�genheten �r mera betydelsefull �n uppl�telsen av jorden. Med bostadsl�genhet avses l�genhet som uppl�tits f�r att helt eller till icke ov�sentlig del anv�ndas som bostad. F�rbeh�ll som strider mot best�mmelse i detta kapitel �r utan ver� kan mot hyresg�sten eller den som har r�tt att tr�da i hans st�lle, om ej annat anges. Hyresavtals ing�ende 2 � Hyresavtal skall uppr�ttas skriftligen, om hyresv�rden eller hy� resg�sten beg�r det. 2785 \ � </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971: 1209 Har hyresavtal uppr�ttats skriftligen och tr�der n�gon i laga ordning i hyresg�stens st�lle, skall anteckning d�rom p� beg�ran g�ras p� hand� lingen. 11 Hyrestid och upps�gning I jl 3 � �r hyresavtal tr�ffat f�r best�md tid, skall, om hyresf�rh�llandet ' vid hyrestidens utg�ng varat l�ngre �n nio m�nader i f �ljd, upps�gning ! alltid ske f�r att avtalet skall upph�ra att g�lla vid hyrestidens utg�ng. Inneh�ller avtal, som skall upps�gas f�r att upph�ra vid hyrestidens i utg�ng, ej best�mmelse om upps�gningstid, skall upps�gningen ske, om i hyrestiden �r 1. l�ngst en vecka, senast en dag i f�rv�g, 2. l�ngre �n en men l�ngst tv� veckor, senast tv� dagar i f�rv�g, ! 3. l�ngre �n tv� veckor men l�ngst tre m�nader, senast en vecka i f�r� v�g, 4. l�ngre �n tre men l�ngst sex m�nader, senast en m�nad i f�rv�g, I 5. l�ngre �n sex m �nader men l�ngst ett �r, senast tre m�nader i f�r- I v�g, 6. l�ngre �n ett men l�ngst fem �r, senast sex m�nader i f�rv�g, 7. l�ngre �n fem �r, senast ett �r i f�rv�g. Saknar avtalet best�mmelse om verkan av utebliven upps�gning och upps�ges det ej inom r�tt tid, anses det, om hyrestiden �verstiger nio m�nader, f�rl�ngt p� ett �r och i annat fall p� tid som motsvarar hyres� tiden. 4 � �r hyresavtal tr�ffat f�r best�md tid utan f�rbeh�ll om upps�g� ning och har hyresf�rh�llandet vid hyrestidens utg�ng icke varat l�ngre �n nio m�nader i f�ljd, anses avtalet f�rl�ngt p� obest�md tid, om hyres� g�sten suttit kvar i l�genheten en m�nad efter hyrestidens utg�ng utan att hyresv�rden anmodat honom att flytta. �r hyrestiden ej best�md, skall den, om upps�gningstid icke avtalats, utg� en m�nad efter upps�gning eller, s�vida hyresf�rh�llandet varat l�ngre �n ett �r, p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter tre m�nader fr�n upps�gningen. Beror hyresf�rh�llandet av annan anst�llning �n som avses i 46 � f�rsta stycket 7, har hyresg�sten alltid r�tt till en upps�g� ningstid av minst en m �nad. Fardagar �r den 1 april och den 1 oktober. 5 � Avlider hyresg�st som hyrt bostadsl�genhet f�re hyrestidens ut� g�ng, f�r d�dsboet upps�ga avtalet inom en m�nad fr�n d�dsfallet. Av� talet upph�r att g�lla en m�nad efter upps�gningen. Har bostadsl�genhet hyrts av makar gemensamt och avlider den ena av makarna, tillkommer den r�tt som angivits nu d�dsboet och den efterlevande maken i f�rening. �r l�genhet uppl�ten f�r hyresg�stens livstid, f�r vid dennes d�d hans make intr�da som hyresg�st under sin livstid, om �ktenskapet ing�tts in� nan avtalet tr�ffades och annat ej avtalats. Ing�r den efterlevande ma� ken nytt �ktenskap, f�r hyresv�rden dock upps�ga avtalet att upph�ra tidigast p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter tre m�nader fr�n 2786 upps�gningen. N�r avtalet upph�r att g�lla p� grund av hyresg�stens el- Cj ^.1 � </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ler den efterlevande makens d�d, skall l�genheten avtr�das p� den far- SFS 1971:1209 dag som intr�ffar n�rmast efter en m�nad fr�n d�dsfallet. 6 � Upps�ges hyresavtal av orsak som anges i 1114 eller 1619 �. upph�r det genast att g�lla. Detsamma g�ller i fall som anges i 42 �, om ej annat f�ljer av 44 �. Om hyresavtal upps�ges av annan orsak som ger hyresv�rd eller hyres� g�st r�tt att fr�ntr�da avtalet, �ger best�mmelserna i 3 � andra stycket och 4 � andra stycket om upps�gningstid och tid f�r avtals upph�rande motsvarande till�mpning, om ej annat f�reskrivits. Sker upps�gning in� nan hyresg�sten tilltr�tt l�genheten, upph�r avtalet dock genast att g�lla. 7 � Infaller dag d� l�genhet enligt lag eller avtal skall tilltr�das eller avtr�das p� s�ndag eller annan allm�n helgdag, skall tilltr�de eller av� tr�de i st�llet ske n�sta vardag. Den som har att avtr�da l�genhet skall senast klockan 12 avtr�desda- gen h�lla l�genheten tillg�nglig f�r den som skall tilltr�da den. Om� fattar l�genhet som helt eller delvis �r uthyrd till bostad minst tv� rum som �r avsedda f�r bostads�ndam�l, skall h�lften av bostadsrummen h�llas tillg�nglig k lockan 12 f�reg�ende dag eller, om denna �r s�ndag ;j ji eller annan allm�n helgdag, klockan 8 avtr�desdagen. F�rsta och andra styckena g�ller ej, om annat avtalats. j' i 8 � Upps�gning skall vara skriftlig, om hyresf�rh�llandet varat l�ngre �n nio m�nader i f�ljd vid den tidpunkt till vilken upps�gningen sker. Upps�gningen beh�ver dock ej vara skriftlig, om skriftligt erk�nnande av upps�gningen l�mnas. Upps�gning f�r ske hos den som �r beh�rig att mottaga hyra p� hyresv�rdens v�gnar. Skriftlig upps�gning skall delges den som s�kes f�r upps�gning, dock utan till�mpning av 1215 �� delgivningslagen (1970: 428). Tr�ffas ej den som s�kes i sitt hemvist, f�r upps�gningen s�ndas i re� kommenderat brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av upps�g� ningen skall dessutom l�mnas antingen i den s�ktes bostad till vuxen medlem i det hush�ll som han tillh�r eller, om han driver r�relse med fast kontor, p� kontoret till n�gon som �r anst�lld d�r. P�tr�ffas icke n�gon som angivits nu, skall upps�gningen i st�llet l�ggas i den s�ktes postl�da, om s�dan finns. Upps�gning har skett n�r vad som sagts nu blivit fullgjort. Har hyresv�rd eller hyresg�st, hos vilken upps�gning skall ske, ej k�nt hemvist h�r i riket och finns ej heller k�nt ombud som har r�tt att mot� taga upps�gning f�r honom, f�r upps�gning ske genom kung�relse i Post- och Inrikes Tidningar. St�mningsans�kan med yrkande att hyresf�rh�llande skall upph�ra och ans�kan om vr�kning av hyresg�st g�ller som upps�gning n�r del� givning skett i beh�rig ordning. L�genhetens skick och hinder i hyresr�tten 9 � P� tilltr�desdagen skall hyresv�rden, om ej annat avtalats, tillhan� dah�lla l�genheten i s�dant skick att den enligt den allm�nna uppfatt� ningen i orten �r fullt brukbar f�r det avsedda �ndam�let. 2787 � </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 10 � Blir l�genheten f�re den avtalade tidpunkten for tilltr�det s� f�r� st�rd att den ej kan anv�ndas f�r det avsedda �ndam�let, f�rfaller av� talet. �r hyresv�rden v�llande till h�ndelsen eller l�mnar han ej utan dr�jsm�l hyresg�sten meddelande om denna, har hyresg�sten r�tt till ers�ttning f�r skada. Meddelar myndighet f�re tilltr�desdagen p� grund av l�genhetens be� skaffenhet f�rbud mot att anv�nda l�genheten f�r det avsedda �ndam� let, f�rfaller avtalet, �ven om beslutet ej vunnit laga kraft. Beror det f�r� h�llande som f�ranlett beslutet p� f�rsummelse av hyresv�rden eller l�mnar denne ej utan dr�jsm�l hyresg�sten meddelande om beslutet, har hyresg�sten r�tt till ers�ttning f�r skada. 11 � Uppkommer f�re hyrestidens b�rjan ringare skada p� l�genheten �n som anges i 10 � f�rsta stycket och �r skadan ej avhj�lpt n�r l�gen� heten skall tilltr�das eller �r l�genheten eljest, i annat fall �n som avses i 13 �, p� tilltr�desdagen icke i det skick som hyresg�sten har r�tt att fordra, f�r han avhj�lpa bristen p� hyresv�rdens bekostnad, om hyres� v�rden underl�ter att efter tills�gelse ombes�rja �tg�rden s� snart det kan ske. Kan bristen ej avhj�lpas utan dr�jsm�l eller underl�ter hyres� v�rden att efter tills�gelse ombes�rja �tg�rden s� snart det kan ske, f�r hyresg�sten upps�g a avtalet. Upps�gning f�r dock ske endast om bristen �r av v�sentlig betydelse. Sedan bristen blivit avhj�lpt av hyresv�rden f�r avtalet ej upps�gas. F�r den tid l�genheten �r i bristf�lligt skick har hyresg�sten r�tt till sk�lig neds�ttning i hyran. I fall som avses i f�rsta stycket har hyresg�sten �ven r�tt till ers�ttning f�r skada, om hyresv�rden ej visar att bristen icke beror p� hans f�r� summelse. F�rsta och andra styckena �ger till�mpning �ven n�r l�genheten ut� hyrts i befintligt skick, om l�genheten icke �r i s�dant skick som anges i 9 � och hyresg�sten ej vid avtalets ing�ende k�nde till bristen eller kun� nat uppt�cka den med vanlig u ppm�rksamhet. 12 � Meddelar myndighet f�re tilltr�desdagen p� grund av l�genhetens beskaffenhet beslut varigenom del av l�genheten kommer att fr�ng� hy� resg�sten eller denne p� annat s�tt lider intr�ng i sin nyttjander�tt, har han r�tt till sk�lig neds�ttning i hyran. Inneb�r beslutet v�sentlig in� skr�nkning i nyttjander�tten, f�r hyresg�sten upps�ga avtalet, �ven om beslutet ej vunnit laga kraft. I fr�ga om ers�ttning f�r skada �ger 10 � andra stycket motsvarande till�mpning. 13 � Avser hyresavtalet l�genhet som icke f�rdigst�llts vid avtalets in� g�ende och �r l�genheten �nnu ej i f�rdigt skick n�r tilltr�de skall ske, har hyresg�sten r�tt till sk�lig neds�ttning i hyran och s�dan r�tt att upps�ga avtalet som anges i 11 �. Upps�gning f�r ske �ven f�re den avtalade tidpunkten f�r tilltr�de, om det �r uppenbart att l�genheten p� tilltr�desdagen ej kan anv�ndas f�r det avsedda �ndam�let. Hyresg�sten har �ven r�tt till ers�ttning f�r skada, om hyresv�rden 2788 ej visar att dr�jsm�let icke beror p� hans f�rsummelse. � </div> <div id="page42-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 � �r l�genheten ej utrymd i r�tt tid av den som skall avflytta, har SFS 1971:1209 hyresg�sten r�tt till sk�lig neds�ttning i hyran f�r den tid han ej kan nyttja l�genheten eller del d�rav. Undanr�jes hindret icke genast efter det att hyresv�rden underr�ttats om f�rh�llandet, �ger best�mmelserna i 11 � om r�tt f�r hyresg�sten att upps�ga avtalet p� grund av brist i l�genheten motsvarande till�mpning. Hyresg�sten har �ven r�tt till ers�ttning f�r skada, om hyresv�rden ej visar att hindret icke beror p� hans f�rsummelse. 15 � Under hyrestiden skall hyresv�rden h�lla l�genheten i s�dant skick som anges i 9 �, om ej annat avtalats eller f�ljer av andra stycket. Om l�genhet helt eller delvis �r uthyrd till bostad, skall hyresv�rden i bostadsdelen med sk �liga tidsmellanrum ombes�rja tapetsering, m�lning och andra sedvanliga reparationer med anledning av l�genhetens f�rs�m� ring genom �lder och bruk. Avser hyresavtalet enfamiljshus, g�ller dock vad som sagts nu endast om ej annat avtalats. 16 � Skadas l�genheten under hyrestiden och �r hyresg�sten ej an� svarig f�r skadan eller brister hyresv�rden i sin underh�llsskyldighet enligt 15 � andra stycket eller uppst�r p� annat s�tt utan hyresg�stens v�llande hinder eller men i nyttjander�tten, �ger 1012 �� motsvarande till�mpning. Detsamma g�ller, om myndighet under hyrestiden meddelar beslut som avses i 10 � andra stycket eller 12 � utan att hyresg�sten givit anledning till det, dock ej f�rr�n beslutet l�nder till efterr�ttelse. Hyresv�rden och hyresg�sten kan med bindande verkan tr�ffa avtal om inskr�nkning i r�tten att enligt f�rsta stycket erh�lla neds�ttning i hyran f�r hinder eller men i nyttjander�tten till f�ljd av att hyresv�rden l�ter utf�ra arbete f�r att s�tta l�genheten i avtalat skick eller f�r att utf�ra sedvanligt underh�ll av l�genheten eller fastigheten i �vrigt eller annat arbete som s�rskilt anges i avtalet. 17 � Best�mmelserna om skada eller brist p� l�genheten �ger mot� svarande till�mpning, om ohyra f�rekommer i l�genheten till men f�r hyresg�sten. I fr�ga om bostadsl�genhet som utg�r del av hus �r hyresv�rden skyl� dig att vidtaga tj�nliga �tg�rder f�r att utrota ohyra, �ven om hyres� g�sten �r ansvarig f�r att s�dan f�rekommer i l�genheten. Ar hyres� g�sten utan ansvar f�r ohyran, har han r�tt till ers�ttning f�r n�dv�ndig kostnad som �samkas honom genom �tg�rd f�r att utrota ohyran. 18 � Om n�gon del av l�genheten fr�ng�r hyresg�sten p� grund av att annat f�rv�rv �ger f�retr�de eller till f�ljd av omst�ndighet som avses i 7 kap. 25 �, har hyresg�sten r�tt till sk�lig neds�ttning i hyran. Hyres� g�sten har �ven s�dan r�tt att upps�ga avtalet som anges i 11 �, om han var i god tro n�r avtalet tr�ffades. Best�mmelser om ers�ttning f�r skada finns i 7 kap. 19 � Ar bostadsl�genhet s� beskaffad att det �r f�renat med uppenbar v�da f�r inneboendes h�lsa att anv�nda l�genheten och avhj�lper hyres� v�rden ej bristen genast efter tills�gelse, f�r hyresg�sten upps�ga avtalet, �ven om han icke har r�tt till det enligt annan best�mmelse. 2789 176SFS 1971 1'^ '^1 " � </div> <div id="page43-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 Betalning av hy ra m. m. 20 � Har avtal ej tr�ffats om tiden for betalning av hyra som skall utg� i pengar, skall hyran betalas senast sista vardagen f�re varje ka� lenderm�nads b�rjan eller, om hyran ber�knas f�r kortare tid �n en m�nad, senast sista vardagen f�re b�rjan av den tid f�r vilken hyran ber�knas. F�r bostadsl�genhet som omfattar h�gst fy ra rum, varvid k�k r�knas som rum, f�r dock den hyra som bel�per p� annan kalender� m�nad �n den f�rsta betalas senast sista vardagen f�re m�nadens b�rjan, �ven om avtal tr�ffats om tidigare f�rfallodag. Hyran skall betalas i hyresv�rdens hemvist eller p� annan plats som anvisas av honom. Betalning f�r alltid ske genom postanvisning, post� giro eller bankgiro. Skall hyran betalas p� ort utom riket, �r hyresv�rden skyldig att svara f�r de s�rskilda kostnader detta medf�r. Har hyran s�nts till hyresv�rden fr�n postanstalt inom riket genom postanvisning eller inbetalningskort till hyresv�rdens postgirokonto eller har innehavare av s�dant konto betalat hyran till hyresv�rden genom giro- eller utbetalningskort, anses hyran ha kommit hyresv�rden till handa den dag d� postanvisningen eller inbetalningskortet l�mnades p� postanstalten eller giro- eller utbetalningskortet inkom till postgirokon� toret. Vid betalning av hyra genom bankgiro p� bankkontor inom riket anses hyran ha kommit hyresv�rden till handa den dag d� betalnings� uppdraget mottogs av bankkontoret. 21 � Anser hyresg�sten, att han enligt 1114, 1618 eller 26 � har r�tt till neds�ttning i hyran eller till ers�ttning f�r skada eller f�r av� hj�lpande av brist eller att han har annan motfordran hos hyresv�rden, och vill hyresg�sten avdraga motsvarande belopp p� hyra som utg�r i pengar, f�r han neds�tta beloppet hos �verexekutor. Vad som sagts nu �ger motsvarande till�mpning, n�r det r�der tvist om storleken av hyra som skall utg� i pen gar men ej �r till beloppet best�md i av talet. N�r hyresg�sten enligt f�rsta stycket neds�tter belopp hos �verexeku� tor, skall han l�mna skriftlig uppgift i tv� exemplar om hyresf�rh�llan� det, f�rfallodagen och grunden f�r avdraget eller tvistens beskaffenhet samt st�lla pant eller borgen, som �verexekutor finner sk�lig, f�r den kostnad f�r beloppets utf�ende som kan �samkas hyresv�rden och f�r r�nta p� beloppet. Har hyresg�sten s�lunda nedsatt hyra hos �verexekutor, f�r hyresv�r� den icke g�ra g�llande, att hyresr�tten blivit f�rverkad p� grund av att det nedsatta beloppet ej betalats till honom. 22 � �verexekutor skall of�rdr�jligen underr�tta hyresv�rden i re� kommenderat brev om neds�ttning enligt 21 �. Visar hyresv�rden ej inom tre m�nader fr�n det beloppet f�rfallit till betalning och underr�ttelse om neds�ttningen s�nts till honom att han tr�ffat �verenskommelse med hyresg�sten om att f� lyfta beloppet eller att han v�ckt talan d�rom mot hyresg�sten, h ar denne r�tt att �terf� be� loppet, Har hyresv�rden v�ckt talan inom angiven tid, f�r beloppet ej lyftas, f�rr�n hyresv�rdens talan blivit slutligt avgjord. Nedsatt belopp skall of�rdr�jligen ins�ttas i bank mot r�nta. R�ntan 2790 skall betalas till den som f �r lyfta beloppet. � </div> <div id="page44-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> I; ' ft li! -i li 'M ; N J i I'' I I Hyresg�stens skyldigheter vid n yttjandet av l� genheten SFS 1971:1209 23 � Hyresg�sten f�r icke anv�nda l�genheten f�r annat �ndam�l �n det avsedda. Hyresv�rden f�r dock icke �beropa avvikelse som �r utan betydelse f�r honom, 24 � Hyresg�sten skall under hyrestiden v�l v�rda l�genheten med vad d�rtill h�r. Han �r skyldig att ers�tta all skada som uppkommer genom hans v�llande eller genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse av n�gon som h�r till h ans hush�ll eller g�star honom eller av annan som han inrymt i l�genheten eller som d�r utf�r arbete f�r hans r�kning. F�r brand� skada som han sj�lv icke v�llat �r han dock ansvarig endast om han brustit i den omsorg och tillsyn som han bort iakttaga. Uppkommer skada eller visar sig brist som of�rdr�jligen m�ste av� hj�lpas f�r att allvarlig ol�genhet icke skall uppst�, �r hyresg�sten skyl- ; | dig att genast l�mna hyresv�rden meddelande om skadan eller bristen. �r hyresg�sten och medlemmarna i hans hush�ll borta n�r skadan upp� kommer eller bristen visar sig och har hyresg�sten berett hyresv�rden tillf�lle att vid behov komma in i l�genheten under bortovaron, �r det dock, om l�genheten utg�r del av hus, tillr�ckligt att hyresg�sten ome� delbart efter �terkomsten l�mnar hyresv�rden meddelande om skadan , V eller bri sten. Meddelande om annan skada eller brist �n s�dan som an� givits f�rut i detta stycke skall l�mnas hyresv�rden utan osk�ligt dr�js� m�l. F�rsummar hyresg�sten att underr�tta hyresv�rden enligt vad som f�reskrivits i detta stycke, �r han ansvarig f�r skada som f�ranledes av hans f�rsummelse. Best�mmelserna i f�rsta och andra styckena om skada eller brist �ger motsvarande till�mpning, om ohyra f�rekommer i l�genheten. Har hyresg�sten utan beh�vligt samtycke eller tillst�nd �verl�tit hyres� r�tten eller �t annan uppl�tit r�tt att begagna l�genheten, �r hyresg�sten ansvarig f�r skada som den nye innehavaren skolat ers�tta enligt f�rsta, andra eller tredje stycket, om l�genheten hade varit f�rhyrd av honom. Har i fr�ga om l�genhet, som uppl�tits f�r att helt eller delvis an� v�ndas f�r annat �ndam�l �n bostad, tr�ffats avtal, varigenom hyres� g�stens ansvar utstr�ckts ut�ver vad som f�reskrives i f�rstafj�rde styckena, g�ller avtalet. 25 � Hyresg�sten ar skyldig att vid l�genhetens begagnande iakttaga allt som fordras f�r att bevara sundhet, ordning och skick inom fastig� heten. Hyresg�sten skall h�lla noggrann tillsyn �ver att vad som s� lunda �ligger honom sj�lv iakttages �ven av dem f�r vilka han svarar enligt 24 � f�rsta stycket. Gods som veterligt �r eller med sk�l kan misst�nkas vara beh�ftat med ohyra f�r icke inf�ras i l�genheten. 26 � Hyresv�rden har r�tt att utan uppskov erh�lla tilltr�de till l�gen� heten f�r att ut�va n�dig tillsyn eller utf�ra f�rb�ttringsarbete som ej kan uppskjutas utan skada. N�r l�genheten �r ledig till uthyrning, �r hyresg�sten skyldig att l�ta den visas p� l�mplig tid. Efter tills�gelse minst en m�nad i f�r v�g f�r hyresv�rden i l�genh eten l�ta utf�ra mindre br�dskande f�rb�ttringsarbete som icke v�llar v�sent- 2791 � </div> <div id="page45-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971: 1209 ligt hinder eller men i nyttjander�tten. S�dant arbete f�r dock ej utan hyresg�stens medgivande utf�ras under sista m�naden av hyresf�rh�l� landets best�nd. Vill hyresv�rden utf�ra annat arbete i l�genheten, f�r hyresg�sten inom en vecka fr�n det att han erh�ll meddelande d�rom upps�ga avtalet till upph�rande p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter sex m�nader fr�n upps�gningen. S�dant arbete f�r icke utan hyres� g�stens medgivande p�b�rjas f�rr�n avtalet s�lunda kunnat bringas att upph�ra. Best�mmelserna i detta stycke g�ller ej arbete som hyres� v�rden utf�st sig att utf�ra �t hyresg�sten. I fall som anges i f�rsta eller andra stycket skall hyresv�rden tillse att hyresg�sten ej tillskyndas st�rre ol�genhet �n n�dv�ndigt. Skada som �samkas hyresg�sten genom arbete som avses i andra stycket skall er� s�ttas av hyresv�rden, �ven om skadan icke beror p� hans f�rsummelse. Hyresg�sten �r skyldig att t�la inskr�nkningar i nyttjander�tten, som f�ranledes av n�dv�ndiga �tg�rder f�r att utrota ohyra i fastigheten, �ven om den av honom hyrda l�genheten icke besv�ras av ohyra. D�r� vid �ger 17 � motsvarande till�mpning. 27 � Underl�ter hyresg�sten att bereda hyresv�rden tilltr�de till l�gen� heten n�r denne enligt 26 � har r�tt till det, kan �verexekutor f�rordna om handr�ckning. I fr�ga om s�dan handr�ckning g�ller best�mmelserna om handr�ckning enligt 191 � uts�kningslagen (1877: 31 s. 1). Pant eller borge n 28 � �r pant eller borgen st�lld f�r hyresavtalets fullg�rande och f�r� s�mras s�kerheten, �r hyresg�sten skyldig att p� anfordran st�lla ny s�kerhet med vilken hyresv�rden sk�ligen kan n�jas. G�r han det ej inom en m�nad, f�r hyresv�rden upps�ga avtalet. I fr�ga om bostads� l�genhet f�r dock hyresv�rden upps�ga avtalet endast om det �r av v�sentlig betydelse f�r hyresv�rden att s�dan s�kerhet st�lles och det icke �r obilligt mot hyresg�sten att hyresf�rh�llandet uppl�ses. Utm�tning och konkurs 29 � Om fastigheten blivit utm�tt f�re tilltr�desdagen, f�r hyres� g�sten upps�ga avtalet. Han har �ven r�tt till ers�ttning f�r skada. Upps�gning skall dock ske inom en m�nad fr�n det hyresg�sten fick k�nnedom om att fastigheten blivit u tm�tt. Upph�ves utm�tningen eller f�rfaller eljest fr�gan om fastighetens f�rs�ljning, f�r ej upps�gning ske d�refter. 30 � Best�mmelserna i 29 � �ger motsvarande till�mpning, om hyres� v�rden f�rs�ttes i konkurs f�re tilltr�desdagen. 31 � F�rs�ttes hyresg�sten i kon kurs, f�r ko nkursboet upps�ga avtalet. Betr�ffande bostad sl�genhet fordras dock att g�lden�ren samtyc ker till 2792 upps�gningen eller att r�ttens ombudsman godk�nner denna. � </div> <div id="page46-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Har l�genheten ej tilltr�tts n�r konkursen intr�ffar och har ej hyres- SFS 1971:1209 v�rden s�kerhet f�r avtalets fullg�rande med vilken han sk�ligen kan n�jas, f�r hyresv�rden upps�ga avtalet, om han ej erh�ller s�dan s�ker� het inom en vecka efter anfordran. Intr�ffar i fr�ga om annan l�genhet �n bostadsl�genhet konkursen efter tilltr�det och har ej hyresv�rden s�kerhet f�r avtalets fullg�rande med vilken ha n sk�ligen kan n�jas, f�r hyresv�rden upps�ga avtalet, om ej s�dan s�kerhet st�lles inom en m�nad efter anfordran eller inom samma tid konkursboet f�rklarar sig vilja svara f�r hyresg�stens skyldig� heter under hyrestiden eller, n�r hyresr�tten f�r �verl�tas, �verl�telse sker i enlighet med avtalet. Upps�ges avtalet enligt f�rstatredje stycket, har hyresv�rden r�tt till ers�ttning f�r skada. �verl�telse av hyresr�tten 32 � Hyresg�sten f�r icke �verl�ta hyresr�tten utan hyresv�rdens sam� tycke, om ej annat f�ljer av 3436 ��. V�gras samtycke utan sk�lig anledning eller l�mnar hyresv�rden ej besked inom tre veckor efter det att samtycke beg�rdes, f�r hyresg�sten upps�ga hyresavtalet. 33 � Best�mmelserna i 32 � �ger motsvarande till�mpning p� hyres� r�ttens �verg�ng genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande f�rv�rv. Har hyresr�tten till l�genhet, som varit avsedd att uteslutande eller huvudsakligen anv�ndas som gemensam bostad f�r hyresg�sten och hans make, tillagts maken genom bodelning eller skifte med anledning av boskillnad, hemskillnad, �ktenskapsskillnad, �ktenskapets �terg�ng eller hyresg�stens d�d, f�r dock maken tr�da i hyresg�stens eller d�ds� boets st�lle. S�dan r�tt tillkommer �ven efterlevande make som �r en� sam arvinge efter hyresg�sten. F�r tid efter det att hyresv�rden underr�ttats om att hyresr�tten till� lagts hyresg�stens make enligt andra stycket svarar hyresg�sten eller hans d�dsbo ej f�r sina f�rpliktelser enligt hyresavtalet. Hyresg�stens make svarar j�mte hyresg�sten eller hans d�dsbo f�r s�dana f�rpliktelser enligt avtalet som h�nf�r sig till tiden f�re underr�ttelsen. Andra och tredje styckena �ger motsvarande till�mpning, n�r l�gen� heten hyrts av makar gemensamt. 34 � Hyresg�st, som ej �r i tillf�lle att anv�nda bostadsl�genhet f�r �terst�ende hyrestid, f�r �verl�ta hyresr�tten till n�rst�ende som var� aktigt sammanbor med honom, om hyresn�mnden l�mnar tillst�nd till �verl�telsen. S�dant tillst�nd skall l�mnas, om hyresv�rden sk�ligen kan n�jas med f�r�ndringen. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning om hyresg�sten avlider under hyrestiden och d�dsboet vill �verl�ta hyresr�tten till s�dan d�ds� bodel�gare eller annan hyresg�sten n�rst�ende som varaktigt samman� bodde med honom. 2793 " l,!i.; ,1 i! Ii � </div> <div id="page47-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971; 1209 35 � Hyresg�sten f�r �verl�ta hyresr�tten till bostadsl�genhet i syfte att genom byte erh�lla annan bostad, om hyresn�mnden l�mnar tillst�nd till �verl�telsen. S�dant tillst�nd skall l�mnas, om hyresg�sten har be- aktansv�rda sk�l f�r bytet och detta kan �ga rum utan p�taglig ol�gen� het f�r hyresv�rden. Har hyresg�sten erh�llit l�genheten genom byte och innehaft l�genheten mindre �n tre �r, f�r tillst�nd dock l�mnas endast om synnerliga sk�l f�religger. F�rsta stycket g�ller ej, om 1. l�genheten �r f�rhyrd i andra hand, 2. l�genheten utg�r del av uppl�tarens bostad, 3. l�genheten �r bel�gen i enfamiljshus som icke �r avsett att uthyras varaktigt eller i tv�familjshus, 4. uppl�taren innehar l�genheten med bostadsr�tt, 5. hyresf�rh�llandet ej varat l�ngre �n nio m�nader i f�ljd. 36 � Hyresg�st, som hyr l�genhet f�r att helt eller till v�sentlig del anv�nda den f�r handel, hantverk, industri eller annan f�rv�rvsverk� samhet, f�r �verl�ta hyresr�tten till den som skall �vertaga verksamhe� ten, om hyresn�mnden l�mnar tillst�nd till �verl�telsen. S�dant till� st�nd skall l�mnas, om hyresv�rden ej har befogad anledning mots�tta sig att hyresr�tten �verl�tes. Har hyresg�sten innehaft l�genheten mindre �n tre �r, f�r tillst�nd dock l�mnas endast om synnerliga sk�l f�religger. 37 � Tillst�nd som avses i 34, 35 eller 36 � kan f�renas med villkor. 38 � �verl�ter hyresg�sten hyresr�tten med samtycke av hyresv�rden eller med tillst�nd av hyresn�mnden, �r han fri fr�n de f�rpliktelser som hyresavtalet �l�gger honom f�r tiden efter �verl�telsen, om ej annat villkor fogats till samtycket eller tillst�ndet. Den tilltr�dande hyresg�s� ten svarar j�mte den avtr�dande f�r f�rpliktelserna enligt avtalet f�r tiden f�re �verl�telsen, om ej annat avtalas med hyresv�rden. Uppl�telse av l� genheten i and ra h and 39 � Hyresg�sten f�r ej utan hyresv�rdens samtycke i andra hand uppl�ta l�genheten i dess helhet utom i fall som avses i 40 �. 40 � Hyresg�st, som under viss tid ej �r i tillf�lle att anv�nda sin bo� stadsl�genhet, f�r uppl�ta l�genheten i dess helhet i andra hand, om hyresn�mnden l�mnar tillst�nd till uppl�telsen. S�dant tillst�nd skall l�mnas, om hyresg�sten har beaktansv�rda sk�l f�r uppl�telsen och hy� resv�rden ej har befogad anledning att v�gra samtycke. Tillst�nd enligt f�rsta stycket kan begr�nsas till viss tid och f�renas med villkor. 41 � Hyresg�sten f�r ej inrymma utomst�ende personer i l�genheten, om det kan medf�ra men f�r hyresv�rden. Hyresr�ttens f�rverkande 42 � Hyresr�tten �r f�rverkad och hyresv�rden s�ledes ber�ttigad att 2794 upps�ga avtalet, � </div> <div id="page48-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1. om hyresg�sten dr�jer med betalning av hyra som utg�r i pengar SFS 1971:1209 ut�ver tv� vardagar efter f�rfallodagen och annat ej f�ljer av 53 �, dock, i fall d� hyran skall betalas i f� rskott f�r l�ngre tid �n en m�nad, endast om hyresg�sten dr�jer med betalning av den p� en kalender� m�nad bel�pande hyran ut�ver tv� vardagar efter m�nadens b�rjan eller, s�vitt ang�r hyran f�r f�rsta kalenderm�naden under hyresf�r� h�llandet, efter f�rfallodagen, 2. om hyresg�sten utan beh�vligt samtycke eller tillst�nd �verl�ter hyresr�tten eller eljest s�tter annan i sitt st�lle eller uppl�ter l�genheten i andra hand och ej efter tills�gelse vidtager r�ttelse utan dr�jsm�l, 3. om l�genheten anv�ndes i strid med 23 eller 41 � och hyresg�sten icke efter tills�gelse vidtager r�ttelse utan dr�jsm�l, 4. om hyresg�sten eller annan, till vilken hyresr�tten �verl�tits eller l�genheten uppl�tits, genom v�rdsl�shet �r v�llande till att ohyra f�re� kommer i l�genheten eller genom underl�tenhet att underr�tta hyres� v�rden d�rom bidrager till att ohyran sprides i fastigheten, 5. om l�genheten p� annat s�tt vanv�rdas eller om hyresg�sten eller annan, till vilken hyresr�tten �verl�tits eller l�genheten uppl�tits, �sido� s�tter n�got av vad som enligt 25 � skall iakttagas vid l�genhetens be� gagnande eller brister i den tillsyn som enligt n�mnda paragraf �ligger hyresg�st och r�ttelse icke utan dr�jsm�l sker efter tills�gelse, 6. om i strid med 26 � tilltr�de till l�genheten v�gras och hyresg�sten ej kan visa giltig urs�kt, 7. om hyresg�sten �sidos�tter avtalsenlig skyldighet, som g�r ut�ver hans �ligganden enligt detta kapitel, och det m�ste anses vara av syn� nerlig vikt f�r hyresv�rden att skyldigheten fullg�res. Hyresr�tten �r icke f�rverkad, om det som ligger hyresg�sten till last �r av ringa betydelse. Upps�ges avtalet, har hyresv�rden r�tt till ers�ttning f�r skada. 43 � �r hyresr�tten f�rverkad p� grund av f�rh�llande som avses i 42 � f�rsta stycket 13, 5 eller 6 men sker r�ttelse innan hyresv�rden gjort bruk av sin r�tt att upps�ga avtalet, kan hyresg�sten icke d�refter skiljas fr�n l�genheten p� den grunden. Detsamma g�ller om hyresv�r� den icke uppsagt avtalet inom tv� m�nader fr�n det han fick k�nnedom om f�rh�llande som avses i 42 � f�rsta stycket 4 eller 7 eller hyres� v�rden icke inom tv� m�nader fr�n det han erh�ll vetskap om f�rh�l� lande som avses i n�mnda stycke under 2 tillsagt hyresg�sten att vid� taga r�ttelse. 44 � �r hyresr�tten enligt 42 � f�rsta stycket 1 f�rverkad p� grund av dr�jsm�l med betalning av hyra och har hyresv�rden med anledning d�rav uppsagt avtalet, f�r hyresg�sten ej p� grund av dr�jsm�let skiljas fr�n l�genheten, om hyran senast tolfte vardagen fr�n upps�gningen betalas p� s�tt som anges i 20 � andra eller tredje stycket eller neds�ttes hos �verexekutor enligt 21 �. I avvaktan p� att hyresg�sten visar sig ha fullgjort vad som s�lunda fordras f�r att �tervinna hyresr�tten f�r be� slut om vr�kning icke meddelas f�rr�n fjorton vardagar f�rflutit fr�n upps�gningen. F�rsta stycket g�ller ej, om skyldighet att flytta intr�der inom kortare tid �n en m�nad efter det att hyresr�tten f�rverkades. 2795 , r ' � </div> <div id="page49-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971: 1209 R�tt till f�rl�ngning av hyresav talet 45 � Best�mmelserna i 4653 �� g�ller vid uppl�telse av bostads� l�genhet, om ej 1. hyresf�rh�llandet upph�r innan det varat l�ngre �n nio m� nader i f�ljd, 2. l�genheten utg�r del av uppl�tarens egen bostad, eller 3. hyresf�rh�llandet upph�r p� den grund att hyresr�tten �r f�rver� kad eller f�rh�llande som avses i 28 � f�religger samt annat ej f�ljer av 47 �. Har hyresv�rden och hyresg�sten i s�rskilt uppr�ttad handling �ver� enskommit, att hyresr�tten icke skall vara f�renad med r�tt till f�r� l�ngning, �r �verenskommelsen g�llande. Har �verenskommelsen tr�f� fats innan hyresf�rh�llandet varat l�ngre �n nio m�nader i f�ljd, g�l� ler den dock endast om den godk�nts av hyresn�mnden. Hade make som ej har del i hyresr�tten sin bostad i l�genheten n�r �verenskom� melsen tr�ffades, g�ller �verenskommelsen mot honom endast om han godtagit den. 46 � Om hyresv�rden uppsagt hyresavtalet, har hyresg�sten r�tt till f�rl�ngning av avtalet, utom n�r 1. hyresr�tten �r f�rverkad eller avtalet kan upps�gas enligt 28 � utan att likv�l hyresv�rden uppsagt avtalet att upph�ra p� n�gon av dessa grunder, 2. hyresg�sten i annat fall �sidosatt sina f�rpliktelser i s�dan m�n att avtalet sk�ligen icke b�r f�rl�ngas, 3. huset skall rivas och det ej �r obilligt mot hyresg�sten att hyres� f�rh�llandet upph�r, 4. huset skall underg� st�rre ombyggnad och det icke �r uppenbart att hyresg�sten kan sitta kvar i l�genheten utan n�mnv�rd ol�genhet f�r ombyggnadens genomf�rande samt det ej �r obilligt mot hyres� g�sten att hyresf�rh�llandet upph�r, 5. l�genheten ej vidare skall anv�ndas f�r bostads�ndam�l och det ej �r obilligt mot hyresg�sten att hyresf�rh�llandet upph�r, 6. avtalet avser l�genhet i en- eller tv�familjehus eller l�genhet som uppl�taren innehar med bostadsr�tt och uppl�taren har s�dant intres� se att f�rfoga �ver l�genheten att hyresg�sten sk�ligen b�r flytta, 7. hyresf�rh�llandet beror av s�dan anst�llning i statlig eller kom� munal verksamhet som �r f�renad med bostadstv�ng eller av anst�ll� ning inom lantbruket eller f�r sk�tsel och tillsyn av fastighet eller av annan anst�llning, om den �r av s�dan art att det �r n�dv�ndigt f�r arbetsgivaren att f�rfoga �ver l�genheten f�r uppl�telse �t anst�ll� ningens innehavare, samt anst�llningen har upph�rt, 8. hyresf�rh�llandet beror av annan anst�llning som upph�rt och det ej �r obilligt mot hyresg�sten att �ven hyresf�rh�llandet upph�r samt, om hyresf�rh�llandet varat l�ngre �n tre �r, hyresv�rden har synnerliga sk�l f�r att uppl�sa hyresf�rh�llandet, 9. det i annat fall icke strider mot god sed i hyresf�rh�llanden eller eljest �r obilligt mot hyresg�sten att hyresf�rh�llandet upph�r. 2796 Om hyresv�rdens intresse blir tillgodosett genom att hyresg�sten av- � </div> <div id="page50-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> tr�der endast en del av l�genheten och avtalet l�mpligen kan f�rl�ngas SFS 1971: 1209 s�vitt avser l�genheten i �vrigt, har hyresg�sten utan hinder av f�rsta stycket r�tt till s�dan f�rl�ngning. 47 � Har l�genheten hyrts av flera gemensamt och har de p� grund [! av upps�gning, som gjorts av en av dem, eller till f�ljd av annan om- j! st�ndighet, som h�nf�r sig till endast en av dem, ej gemensamt r�tt -j It till f�rl�ngning av hyresavtalet, �r medhyresg�st ber�ttigad till f�r- i/ l�ngning, om hyresv�rden sk�ligen kan n�jas med honom som hyres- | g�st. Vad som sagts nu g�ller ej n�r hyresr�tten �r f�rverkad eller j hyresavtalet kan upps�gas enligt 28 � utan att likv�l hyresv�rden upp� sagt avtalet p� n�gon av dessa grunder. �r medhyresg�sten make till den som uppsagt avtalet eller eljest f�ranlett att hyresg�sterna ej ge� mensamt har r�tt till f�rl�ngning av avtalet, har han den r�tt som angivits � ven n�r hyresr�tten �r f�rverkad p� annan grund �n dr�jsm�l i ' med b etalning av hyra. Detta g�ller ocks� n�r hyresv�rden bringar hy- i � resavtalet att upph�ra p� grund av f�rverkandet. Om hyresg�st, som �r gift och vars make ej har del i hyresr�tten, |l|;' upps�ger hyresavtalet eller vidtager annan �tg�rd f�r att bringa det | l att upph�ra eller om han i annat fall ej har r�tt till f�rl�ngning av i|i avtalet, �r maken, om han har sin bostad i l�genheten, ber�ttigad till f�rl�ngning, s�vida hyresv�rden sk�ligen kan n�jas med honom som h3T:esg�st. Vad som sagts nu g�ller ocks� n�r hyresv�rden uppsagt hyresavtalet att upph�ra p� grund av f�rverkande eller f�rh�llande som avses i 28 �. Best�mmelserna i 4853 �� om hyresg�st �ger till- l�mpning �ven i fr�ga om hyresg�sts make. F�rl�nges hyresavtal i fall som avses i andra stycket, svarar b�da makarna f�r f�rpliktelserna enligt avtalet f�r tiden f�re f�rl�ngningen, om ej annat avtalas med hyresv�rden. 48 � Vid f�rl�ngning av hyresavtal �r hyresg�sten skyldig att god� taga den hyra som hyresv�rden fordrar. Om hans krav �r osk�ligt, skall dock hyran utg� med sk�ligt belopp. Fordrad hyra �r att anse som osk�lig, om den v�sentligt �verstiger hyran f�r l�genheter som med h�nsyn till bruksv�rdet �r likv�rdiga. Annat av hyresv�rden uppst�llt villkor skall g�lla, om det ej strider mot god sed i hyresf�rh�llanden eller eljest �r obilligt. Hyrestiden skall dock utg�ra ett �r med tre m� naders upps�gningstid, om ej annan hyres- eller upps�gningstid av s�r� skild anledning �r l�mpligare. I den m�n �ndring i hyresvillkoren ej p�kallas, skall samma villkor som f�rut g�lla. I ort f�r vilken f�rordnande enligt 54 � g�ller skall vid till�mpning av f�rsta stycket tredje punkten bortses fr�n l�genhet vars hyra icke �r rimlig med h�nsyn till det allm�nna hyresl�get i orten f�r n�rmast j�mf�rliga l�genheter i nybyggda bostadshus. Tr�ffas vid f�rl�ngning av hyresavtal �verenskommelse om villkoren f�r det fortsatta hyresf�rh�llandet, skall �verenskommelsen, oavsett best�mmelserna i f�rsta och andra styckena, l�nda till efterr�ttelse i den m�n ej annat f�ljer av best�mmelserna i �vrigt i denna balk. 49 � F�religger tvist om f�rl�ngning av hyresavtalet enligt 46 eller 47 � eller om villkor f�r s�dan f�rl�ngning, �ligger det hyresv�rden 2797 � </div> <div id="page51-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> "' T > J SFS 1971: 1209 att skriftligen meddela hyresg�sten att denne, om han icke g�r med p� att flytta, har att senast tre veckor efter det att han f�tt del av med� delandet h�nskjuta tvisten till hyresn�mnden. Meddelandet skall l�m� nas i den ordning som enligt 8 � g�ller f�r upps�gning. Best�mmelsen i 8 � tredje stycket tredje punkten g�ller dock ej. Om hyresv�rden fullgjort vad som �ligger honom enligt f�rsta styc� ket, har den som fordrar f�rl�ngning att h�nskjuta tvisten till hyres� n�mnden inom den i f�rsta stycket angivna tiden. lakttages ej denna, f�rfaller r�tten till f�rl�ngning av avtalet. 50 � �r fr�ga om f�rl�ngning av hyresavtalet �nnu ej avgjord n�r hyrestiden g�r ut, har hyresg�sten r�tt att kvarbo i l�genheten till dess fr�gan �r slutligt avgjord. F�r tid som hyresg�sten s�lunda kvarbor i l�genheten skall de f�rut g�llande hyresvillkoren till�mpas till dess hyresvillkoren f�r samma tid blir slutligt best�mda. 51 � B if all�s hyresg�stens talan om f�rl�ngning av hyresavtalet, skall villkoren f�r den fortsatta f�rhyrningen fastst�llas enligt 48 �. Dom eller beslut varigenom hyresg�stens talan bifalles anses som avtal om fortsatt f�rhyrning. 52 � Bifalles ej hyresg�stens talan om f�rl�ngning av hyresavtalet, f�r i domen eller beslutet sk�ligt uppskov med avflyttningen medges, om hyresv�rden eller hyresg�sten beg�r det. �r hyresr�tten f�rverkad eller kan hyresavtalet upps�gas enligt 28 � utan att likv�l hyresv�rden uppsagt avtalet att upph�ra p� n�gon av dessa grunder eller �r r�tten till f�rl�ngning f�rfallen, f�r p� beg�ran av hyresg�sten uppskov dock medges endast om hyresv�rden samtycker till det. Avg�res tvisten efter hyrestidens utg�ng eller medges uppskov med avflyttningen, skall hyresvillkoren f�r tiden fr�n avtalets upph�rande till avflyttmngen fastst�llas enligt 48 �. 53 � Skall hyresg�st utge h�gre hyra f�r f�rfluten tid �n som skolat utg� f�rut, �r hyresr�tten icke f�rverkad p� grund av dr�jsm�l med be� talning av det �verskjutande beloppet, om betalningen sker inom en m�nad fr�n den dag d� den h�gre hyran fastst�lldes. Vad som sagts nu g�ller ej, om skyldighet att flytta intr�der f�r hyresg�sten inom kortare tid �n tv� m�nader efter n�mnda dag. P� det �verskjutande beloppet skall hyresg�sten betala sex procent r�nta som om beloppet f�rfallit till betalning samtidigt med den f�rut utg�ende hyran. Pr�vning av f�rs tag�ngshyra i vissa ort er 54 � Konungen kan f�rordna, att 55 � skall till�mpas i ort d�r s�r� skild uppm�rksamhet �r p�kallad till f�rekommande av s�dan hyres- stegring f�r bostadsl�genhet som icke �r godtagbar fr�n samh�llssyn� punkt. 55 � I ort f�r vilken f�rordnande enligt 54 � g�ller f�r hyresv�rd 2798 eller hyresg�st beg�ra att hyresn�mnden pr�var hyra som avtalats vid � </div> <div id="page52-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> l�genhetens uppl�tande till hyresg�sten eller d�refter innan hyresf�rh�l- SFS 1971:1209 landet varat l�ngre �n nio m�nader i f�ljd (f�rstag�ngshyra). Detta g�ller dock icke l�genhet som utg�r del av uppl�tarens egen bostad. Vid pr�vning enligt f�rsta stycket �ger 48 � motsvarande till�mp� ning. Neds�ttes f�rstag�ngshyra, skall den l�gre hyran g�lla fr�n och med m�naden n�rmast efter den d� pr�vning av hyran p�kallades. Beg�res ej pr�vning av f�rstag�ngshyra inom ett �r fr�n det hyres- ji j | f�rh�llandet b�rjade, �r r�tten till s�dan pr�vning f�rlorad. ^ R�tt till ers�ttning med anledning av hyresf�rh�llandets upph�rande m. m. 56 � Best�mmelserna i 5760 �� g�ller f�r uppl�telse av annan l�gen� het �n bostadsl�genhet, om ej 1. hyresf�rh�llandet upph�r innan det varat l�ngre �n nio m�nader i f�ljd, eller 2. hyresf�rh�llandet upph�r p� den grund att hyresr�tten �r f�r� verkad eller f�rh�llande som avses i 28 � f�religger. Har hyresv�rden och hyresg�sten i s�rskilt uppr�ttad handling �verenskommit om villkor som strider mot 5760 ��, �r �verens� kommelsen g�llande. Har �verenskommelsen tr�ffats innan hyresf�r� h�llandet varat l�ngre �n nio m�nader i f�ljd, g�ller den dock endast om den godk�nts av hyresn�mnden. 57 � Har hyresv�rden uppsagt hyresavtalet och v�grar han att f�r� l�nga hyresf�rh�llandet eller kommer f�rl�ngning i annat fall ej till st�nd p� den grund att hyresv�rden f�r f�rl�ngning kr�ver hyra som ej �r sk�lig eller uppst�ller annat villkor som strider mot god sed i hyres� f�rh�llanden eller eljest �r obilligt, skall han i sk�lig omfattning ers�tta hyresg�sten dennes f�rlust p� grund av hyresf�rh�llandets upph�rande, om ej 1. hyresg�sten �sidosatt sina f�rpliktelser i s�dan m�n att det icke sk�ligen kan fordras att hyresv�rden f�rl�nger hyresf�rh�llandet, 2. huset skall rivas eller underg� s�dan st�rre ombyggnad att hyres� g�sten uppenbarligen icke kan sitta kvar i l�genheten utan n�mnv�rd ol�genhet f�r ombyggnadens genomf�rande samt d�rj�mte antingen hyresv�rden anvisar annan l�genhet med vilken hyresg�sten sk�ligen kan n�jas eller hyresavtalet inneh�ller villkor om att hyresf�rh�llandet skall upph�ra p� grund av rivning eller ombyggnad av huset och riv� ningen eller ombyggnaden skall p�b�rjas inom fem �r fr�n villkorets tillkomst, eller 3. hyresv�rden i annat fall har befogad anledning att uppl�sa hyres� f�rh�llandet. F�rlust f�r hyresg�sten som har samband med att denne bekostat �ndring av l�genheten skall beaktas vid ers�ttningens best�mmande en� dast om hyresv�rden samtyckt till �ndringen eller hyresg�sten tr�ffat hyresavtalet under f�ruts�ttning att han skulle f� utf�ra �ndringen. F�rlusten ber�knas i s �dant fall till h� gst det belopp varmed l�genheten genom �ndringen �kat i v�rde som hyresl�genhet. 2799 \ � </div> <div id="page53-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 58 � Om hyresg�sten icke inom tre veckor fr�n upps�gningen medde� lar hyresv�rden att han �nskar beh�lla l�genheten, �r hans r�tt till er� s�ttning enligt 57 � f�rfallen. L�mnas s�dant meddelande inom den angivna tiden, har hyresv�rden att inom tre veckor fr�n det att medde� landet l�mnades underr�tta hyresg�sten om de villkor han uppst�ller f�r att f�rl�nga hyresf�rh�llandet eller om orsaken till att han v�grar medge f�rl�ngning. Underl�ter han detta, har hyresg�sten r�tt till er� s�ttning f�r f�rlust som avses i 57 �. Hyresg�stens meddelande enligt f�rsta stycket skall l�mnas i den ordning som enligt 8 � g�ller f�r upps�gning. t 59 � Skall hyresf�rh�llandet upph�ra efter upps�gning som gjorts av hyresv�rden och har hyresg�sten behov av uppskov med avflyttningen, } f�r hyresn�mnden f�re hyrestidens utg�ng p� beg�ran av hyresg�sten I ' medge denne s�dant uppskov under sk�lig tid, dock h�gst ett �r. ') Uppskov enligt f�rsta stycket f�r ej medges, om hyresv�rden eller i " annan d�rigenom skulle tillskyndas betydande skada eller ol�genhet el- ler om hyresg�sten med h�nsyn till tidpunkten f�r upps�gningen er- [ j h�llit tillr�ckligt r�drum med avflyttningen. Medges uppskov enligt f�rsta stycket, skall hyresn�mnden fastst�lla ; sk�liga hyresvillkor f �r tiden fr�n avtalets upph�rande till avflyttningen. j'- :j 60 � I m�l om ers�ttning enligt 57 eller 58 � skall r�tten p� yrkande " av hyresg�sten, om hyresv�rden medger skyldighet att utge ers�ttning eller s�dan skyldighet fastst�llts genom dom som vunnit laga kraft, f�r� plikta hyresv�rden att utge f�rskott i avr�kning p� den ers�ttning som kan komma att best�mmas. F�rsta stycket �ger ej till�mpning, om det �r uppenbart att f�rskot� tet blir obetydligt. Har beslut i fr�ga om f�rskott meddelats, f�r nytt yrkande om f�rskott ej upptagas till pr�vning f�rr�n tre m�nader f�r� flutit sedan det f�reg�ende beslutet vann laga kraft. Beslut i fr�ga om f�rskott f�r meddelas utan huvudf�rhandling. In� nan beslut meddelas, skall parterna beredas tillf�lle att yttra sig. Mot beslut som meddelats under r�tteg�ngen skall talan f�ras s�rskilt. Mot hovr�ttens beslut f�r talan ej f�ras. Har hyresg�sten uppburit f�rskott som �verstiger den slutligt be� st�mda ers�ttningen, �r han skyldig att till hyresv�rden betala tillbaka det �verskjutande beloppet j�mte sex procent r�nta fr�n dagen f�r be� loppets mottagande. S�rskilda best�mmelser 61 � Hyresv�rd eller hyresg�st, som vill framst�lla fordringsanspr�k p� grund av hyresf�rh�llande, skall v�cka talan d�rom inom tv� �r fr�n det hyresg�sten avtr�dde l�genheten. lakttages ej denna tid, �r r�tten till tal an f�rlorad, om ej annat avtalats. Har den ena parten v�ckt talan i r�tt tid, har den andra parten r�tt till kvittning, fast�n hans r�tt till 2800 talan �r f�rlorad. � </div> <div id="page54-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 62 � Beror fr�ga om f�rl�ngning av hyresavtal p� pr�vning av r�tten, SFS 1971:1209 f�r denna, utan hinder av att tiden f�r l�genhetens avtr�dande �nnu icke intr�tt, i samband med n�mnda fr�gas avg�rande till pr�vning upptaga talan av hyresv�rden om �l�ggande f�r hyresg�sten att flytta. 63 � �r s�dant meddelande fr�n hyresv�rden som avses i 10 eller 58 � avs�nt i rekommenderat brev under mottagarens vanliga adress, skall hyresv�rden anses ha fullgjort vad som ankommer p� honom. Detsam� ma g�ller betr�ffande s�dant meddelande fr�n hyresg�sten som avses i 11, 14, 19, 24 eller 33 �. I fall som avses i 24 � �r det dock till fyllest att meddelandet �r avs�nt p� annat �ndam�lsenligt s�tt. 64 � Skulle till�mpning av hyresvillkor uppenbarligen strida mot god sed i hyresf�rh�llanden eller eljest vara otillb�rlig, f�r villkoret j�mkas eller l�mnas utan avseende. 65 � Har n�gon utnyttjat annans tr�ngm�l i f�ljd av det allm�nna l�get p� bostadsmarknaden till att uppst�lla villkor om s�rskilt veder� lag f�r uppl�telse av bostadsl�genhet i ort, d�r f�rordnande enligt 54 � g�ller, eller f�r �verl�telse av hyresr�tt till s�dan l�genhet, g�ller ej villkoret, och �r han skyldig att �terb�ra vad han mottagit. Talan om �terb�ring skall v�ckas inom ett �r fr�n det vederlaget mottogs. lakt- tages ej denna tid, �r r�tten till talan f�rlorad. 66 � Avtal mellan hyresv�rd och hyresg�st, att framtida tvist med anledning av hyresf�rh�llandet skall h�nskjutas till avg�rande av skilje � m�n utan f�rbeh�ll om r�tt f�r parterna att klandra skiljedomen, f�r ej g�ras g�llande i fr�ga om hyresg�stens r�tt eller skyldighet att tilltr�da eller beh�lla l�genheten, neds�ttning av f�rstag�ngshyra, fastst�llande av hyresvillkor i fall som avses i 51 eller 52 � eller best�mmande av er� s�ttning enligt 57 eller 58 �. I �vrigt g�ller skiljeavtalet ej s�vitt d�r� igenom skiljem�n utsetts eller best�mmelse meddelats om skiljem�nnens antal, s�ttet f�r deras utseende eller f�rfarandet vid skiljen�mnden. I ber�rda h�nseenden skall lagen (1929: 145) om skiljem�n till�mpas. Vad som sagts nu utg�r dock ej hinder f�r att i skilje avtalet utse hyres� n�mnden till skiljen�mnd eller best�mma kortare tid f�r skiljemanna- �tg�rdens avslutande �n den tid om sex m�nader som anges i n�mnda lag. 67 � �verenskommelse om villkor i fr�ga om hyresf�rh�llande som beror av anst�llning g�ller mot hyresg�sten eller den som har r�tt att tr�da i hyresg�stens st�lle �ven om �verenskommelsen strider mot be� st�mmelse i 3335, 40, 46, 47, 4955 eller 66 �, s�vida den har for� men av kollektivavtal och p� arbetstagarsidan slutits eller godk�nts av organisation som enligt lagen (1936: 506) om f�renings- och f�rhand� lingsr�tt �r att anse s�som huvudorganisation. F�rfarandet i hyrestvister 68 � I varje l�n skall finnas en hyresn�mnd. Konungen kan dock best�mma, att annat omr�de �n l�n skall utg�ra verksamhetsomr�de f�r hyresn�mnd. 2801 J h " � </div> <div id="page55-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 69 � Hyresn�mnd har till uppgift att medla i hyrestvister samt att pr�va fr�gor enligt 49 och 55 �� samt �vriga fr�gor som enligt detta kapitel ankommer p� n�mnden. N�mnden kan �ven vara skiljen�mnd i hyrestvister. N�rmare best�mmelser om hyresn�mnd meddelas i s�r� skild lag. 70 � Om part ej godtager hyresn�mnds beslut i fr�ga som avses i 3436, 40, 49 eller 55 �, f�r parten klandra beslutet genom att v�cka talan mot den andra parten inom tre veckor fr�n det parten erh�ll del av beslutet. Klandras icke beslutet inom denna tid, �r parts r�tt till talan f�rlorad. Hyresn�mnds beslut i �rende enligt 45, 56 eller 59 � f�r ej klandras. 71 � Hyrestvist som ej enligt 69 � ankommer p� hyresn�mnds pr�v� ning och ej heller r�r kollektivavtal skall upptagas av den fastighets� domstol inom vars omr�de fastigheten �r bel�gen. Klandertalan som avses i 70 � upptages, om den r�r kollektivavtal, av arbetsdomstolen och i annat fall av domstol som nyss n�mnts. Tvist som efter klander mot hyresn�mnds beslut �r anh�ngig vid domstol f�r �terf�rvisas till n�mnden. 72 � Talan f�r ej f�ras mot fastighetsdomstols dom i fr�ga om till� st�nd som avses i 3436 eller 40 � eller i fr�ga om fastst�llande av hyresvillkor i fall som avses i 51 eller 52 � och ej heller mot hovr�tts dom i fr�ga om f�rl�ngning av hyresavtal eller fastst�llande av hyres� villkor i fall som nyss angivits. 73 � I hyrestvist som avses i 49 eller 55 � skall vardera parten svara f�r sin r�tteg�ngskostnad i fastighetsdomstolen, i den m�n annat ej f�ljer av 18 kap. 6 � r�tteg�ngsbalken. 13 kap. Tomtr�tt 1 � Nyttjander�tt till fastighet under obest�md tid kan f�r visst �nda� m�l mot �rlig avg�ld i pengar uppl�tas som tomtr�tt enligt detta kapitel. I tomtr�tt f�r uppl�tas pantr�tt och annan nyttjander�tt �n tomtr�tt samt servitut och r�tt till elektrisk kraft. Till f�rm�n f�r tomtr�tt f�r uppl�tas servitut. 2 � Tomtr�tt f�r uppl�tas i fastighet som tillh�r staten eller kommun eller som eljest �r i allm�n �go. Om Konungen f�r s�rskilt fall medger det, f�r tomtr�tt uppl�tas �ven i fastighet som tillh�r stiftelse. Tomtr�tt f�r ej uppl�tas i del av fastighet eller i flera fastigheter ge� mensamt. 3 � Avtal varigenom tomtr�tt uppl�tes skall uppr�ttas slcriftligen. I handlingen skall uttryckligen anges att uppl�telsen avser tomtr�tt. �nd- 2802 ring eller till�gg som ej avfa ttas skriftligen �r utan verkan. � </div> <div id="page56-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 � I uppl�telsehandlingen skall anges �ndam�let med uppl�telsen SFS 1971:1209 och det belopp varmed avg�lden skall utg� till dess annat best�mmes. Handlingen skall dessutom inneh�lla de n�rmare f�reskrifter r�rande fastighetens anv�ndning och bebyggelse s amt de best�mmelser i �vrigt som skall g�lla i fr�ga om tomtr�tten. Finns vid tiden f�r uppl�telsen s�rskilda byggnadsbest�mmelser r�� rande fastigheten i stadsplan eller eljest, anses de ing� i uppl�telsen, om ej annat avtalats. 5 � Tomtr�ttsuppl�telse innefattar �verl�telse p� tomtr�ttshavaren av byggnad och annan egendom som vid uppl�telsen h�r till fastigheten enligt lag. Vill fastighets�garen betinga sig ers�ttning f�r den �verl�tna egendomen, skall den best�mmas s�rskilt. 6 � Tomtr�ttens intr�de eller best�nd f�r ej g�ras beroende av villkor. Ej heller f�r inskr�nkning ske i tomtr�ttshavarens r�tt att �verl�ta tomt� r�tten eller att uppl�ta pantr�tt eller nyttjander�tt i denna. 7 � Om �verl�telse av tomtr�tt och om r�ttighet i eller till f�rm�n f�r tomtr�tt samt om r�ttsf�rh�llanden i �vrigt ang�ende tomtr�tt �ger be� st�mmelserna r�rande fast egendom i f�rsta avdelningen av denna balk motsvarande till�mpning, om ej annat f�ljer av s�rskilda best�mmelser om tomtr�tt. 8 � Har fastighets�garen eller tomtr�ttshavaren �verskridit sin r�tt eller �sidosatt sin skyldighet p� grund av uppl�telsen, �ligger det honom att �terst�lla vad som rubbats eller fullg�ra vad som eftersatts och att er� s�tta skada. Avtalet f�r ej h�vas med anledning av vad som n�gondera sidan l�tit komma sig till last. 9 � Tomtr�tt f�r ej uppdelas p� s�rskilda omr�den av den fastighet i vilken den upp l�tits. Best�mmelserna om tillbeh�r till fastighet �ger motsvarande till�mp� ning i fr�ga om tomtr�tt som inskrivits. 10 � Avg�lden skall utg� med of�r�ndrat belopp under vissa tidspe� rioder. Om ej l�ngre tid �verenskommes, utg�r varje period tio �r, den f�rsta r�knad fr�n uppl�telsen eller den senare dag som angivits i uppl�telsehandlingen. 11 � �verenskommelse om �ndring av avg�lden f�r den kommande tidsperioden f�r ej tr�ffas senare �n ett �r f�re utg�ngen av den l�pande perioden. V�cker fastighets�garen eller tomtr�ttshavaren under n�st sista �ret av den l�pande perioden talan om ompr�vning av avg�lden, skall r�tten p� grundval av det v�rde marken �ger vid tiden f�r ompr�vningen be� st�mma avg�lden f�r den kommande perioden. Vid bed�mande av 2803 � </div> <div id="page57-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 markv�rdet skall h�nsyn tagas till �ndam�let med uppl�telsen och de n�rmare f�reskrifter som skall till�mpas i fr�ga om fastighetens an� v�ndning och bebyggelse. Har avg�lden f�r den kommande perioden ej best�mts enligt f�rsta eller andra stycket, skall den utg� med samma belopp som f�rut. 12 � Utan hinder av 10 � f�r fastighets�garen och tomtr�ttshavaren �verenskomma om s�dan j�mkning i avg�ldens belopp som p�kallas av �ndrade f�rh�llanden r�rande tomtr�ttens ut�vning. Kommer tomtr�ttens v�rde att avsev�rt minskas till f�ljd av nya eller �ndrade byggnadsbest�mmelser eller av annan s�rskild omst�ndighet som icke �r att h�nf�ra till tomtr�ttshavaren eller beror av denne, f�r tomtr�ttshavaren p�kalla d�rav f�ranledd j�mkning i avg�ldens belopp. 13 � Tomtr�ttsavtal f�r ej upps�gas av tomtr�ttshavaren. 14 � Genom upps�gning fr�n fastighets�garens sida kan tomtr�tt bringas att upph�ra endast vid utg�ngen av vissa tidsperioder. Om ej l�ngre tid �verenskommits, utg�r den f�rsta perioden sextio �r, r�knat fr�n uppl�telsen eller den senare dag som angivits i uppl�telsehandling� en, samt varje f�ljande period fyrtio �r fr�n utg�ngen av n�rmast f�re� g�ende period. Uppl�tes tomtr�tt v�sentligen f �r annat �ndam�l �n bostadsbebyggel� se, f�r �verenskommelse tr�ffas om kortare tidsperioder. Period f�r dock ej vara kortare �n tjugo �r. Upps�gning f�r ske endast om det �r av vikt f�r �garen att fastigheten anv�ndes f�r bebyggelse av annan art eller eljest p� annat s�tt �n tidi� gare. 15 � Upps�gning av tomtr�ttsavtal skall ske minst tv� �r f�re perio� dens utg�ng, om ej l�ngre upps�gningstid �verenskommits. Upps�gning som sker tidigare �n fem �r f�re periodens utg�ng �r utan verkan. Det �ligger fastighets�garen att inom samma tid som g�ller f�r upps�gning� en anm�la denna till inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i tomt� r�ttsboken. Om s�dan anteckning ej skett, �r upps�gningen ogiltig. Upps�gning skall ske skriftligen. D�rvid b�r sk�len f�r upps�gningen anges. Ang�ende s�ttet f�r upps�gning g�ller i �vrigt 8 kap. 8 � i till� l�mpliga delar. 16 � Anser tomtr�ttshavaren att sk�l f�r upps�gning ej f�religger, f�r han klandra upps�gningen. V�ckes ej talan inom tre m�nader efter det att upps�gningen antecknades i tomtr�ttsboken, �r r�tten till talan f�rlorad. 17 � Upph�r tomtr�tten p� grund av upps�gning, �ligger det fastig� hets�garen att l�sa byggnad och annan egendom som utg�r tillbeh�r till to mtr�tten. L�sesumman skall motsvara egendomens v�rde vid tomt� r�ttens upph�rande under antagande av att tomtr�tten alltj�mt skulle best� med samma �ndam�l och i �vrigt of�r�ndrade f�reskrifter ang�en- 2804 de fastighetens anv�ndning och bebyggelse. . 'J.� � </div> <div id="page58-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Har kostnad som icke varit n�dv�ndig nedlagts p� tomtr�tten efter SFS 1971:1209 upps�gningen, f�r v�rde�kning som uppkommit d�rigenom icke tagas i ber�kning vid best�mmande av l�sesumman. Uppl�tes tomtr�tt v�sentligen f�r annat �ndam�l �n bostadsbebyggel� se, f�r parterna �verenskomma att det icke alls eller endast i begr�nsad omfattning skall �ligga fastighets�garen att l�sa egendomen. 18 � N�r det �ligger fastighets�garen att l�sa egendom, skall talan om l�sesummans best�mmande v�ckas inom ett �r efter det att upps�g� ningen antecknades i tomtr�ttsboken eller, om talan v�ckts enligt 16 �, inom ett �r efter det att domen i m�let vann laga kraft. Om tiden ej iakttages, f�rfaller upps�gningen. Talan f�r v�ckas av s�v�l fastighets� �garen som tomtr�ttshavaren. Sedan dom varigenom l�sesumman blivit best�md vunnit laga kraft, skall l�sesumman inom en m�nad neds�ttas hos l�nsstyrelsen. Neds�tt� ning beh�ver dock icke ske tidigare �n en m�nad f�re den dag till vilken upps�gningen �gt rum. Sker neds�ttning ej inom f�reskriven tid, skall l�nsstyrelsen p� ans�kan l�ta uttaga beloppet som om betalningsskyldig� het �lagts genom domen. N�r neds�ttning �gt rum, skall l�nsstyrelsen genast g�ra anm�lan d�rom till inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i tomtr�ttsboken. Medel som ne dsatts skall of�rdr�jligen ins�ttas i bank mot r�nta. 19 � N�r den genom upps�gningen best�mda tilltr�desdagen �r inne och l�sesumman nedsatts enligt 18 �, upph�r tomtr�tten med d�ri upp� l�tna r�ttigheter och blir inskrivningar i denna utan verkan. Innan ned� s�ttning skett, f�r tilltr�de ej �ga rum utan tomtr�ttshavarens medgi� vande. Har tomtr�tten fr�ntr�tts p� den genom upps�gningen best�mda till� tr�desdagen men �r l�sesumman d� �nnu icke nedsatt, �r fastighets� �garen skyldig att betala r�nta till tomtr�ttshavaren efter sex procent om �ret fr�n n�mnda dag. 20 � Det nedsatta beloppet j�mte upplupen r�nta skall av l�nsstyrel� sen utbetalas till den som �r ber�ttigad d�rtill. Utan fastighets�garens medgivande f�r utbetalning dock ej ske f�re tilltr�desdagen. R�nta som upplupit f�re tilltr�desdagen tillfaller fastighets�garen. Svarar tomtr�tten f�r beviljad eller s�kt inteckning, �ger best�mmel� serna om f�rdelning av k�peskilling f�r exekutivt f�rs�ld fast egendom motsvarande till�mpning. Har r�tten best�mt l�sesumman till h�gre be� lopp �n tomtr�ttshavaren yrkat och uppst�r, efter betalning av de ford� ringar som skall utg� ur denna, �verskott som ej faller inom det yrkade beloppet, �terst�lles �verskottet till fastighets�garen. Sammantr�de f�r f�rdelningen h�lles s� snart det kan ske. Kallelse till sam mantr�det s�ndes genom l�nsstyrelsens f�rsorg minst tv� veckor i f�rv�g till tomtr�ttshavaren och k�nda borgen�rer som har pantr�tt i tomtr�tten. Om borgen�r �r ok�nd, inf�res kallelsen i Post- och Inrikes Tidningar och tidning inom orten. De med f�rdelningen f�renade kostnaderna betalas av fastighets�ga� ren. 2805 177SFS 1971 � </div> <div id="page59-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 21 � Har fastighets�garen och tomtr�ttshavaren sedan tomtr�tten uppl�tits slutit avtal om utvidgning eller inskr�nkning av det omr�de tomtr�tten avser eller om �ndring av �ndam�let med tomtr�tten eller av de f�reskrifter som i �vrigt g�ller ang�ende tomtr�ttens ut�vning eller i fr�ga varom �verenskommelse �r till�ten enligt 11, 12, 14, 15 eller 17 �, g�ller �ndringsavtalet mot den som har r�ttighet i to mtr�tten endast om inskrivning av avtalet �r beviljad eller ans�kan d�rom f�rklarad vilande i avvaktan p� att annat hinder �n som avses i 21 kap. 5 � andra stycket undanr�jes. Ang�r avtalet utvidgning eller inskr�nkning av det omr�de tomtr�tten avser, �r avtalet f�r sin giltighet beroende av att fastighets� bildning kommer till st�nd i enlighet med avtalet. Ang�ende avtal som avses i f�rsta stycket g�ller i �vrigt best�mmel� serna i detta kapitel om uppl�telse av tomtr�tt i till�mpliga delar. 22 � �verenskommer fastighets�garen och tomtr�ttshavaren om tomt� r�ttens upph�rande eUer kommer tomtr�tten i fastighets�garens hand eller �verg�r �gander�tten till fastigheten p� tomtr�ttshavaren och �r tomtr�tten inskriven, g�ller dock tomtr�tten till dess inskrivningen d�� das. �ven om inskrivningen av tomtr�tten d�das, svarar fastighets�garen f�r r�ttighet som g�ller i tomtr�tten oberoende av inskrivning. 23 � M�l ang�ende ompr�vning eller j�mkning av avg�ld, klander av upps�gning eller best�mmande av l�sesumma upptages av fastighetsdom� stol. 24 � Ang�ende r�tteg�ngen i m�l som avses i 23 � g�ller i till�mpliga delar best�mmelserna om expropriation i allm�nhet. R�r tvisten fr�ga som kan inverka p� den r�tt som tillkommer innehavare av pantr�tt el� ler r�ttighet som �r inskriven, �r r�tten ej bunden av parts yrkande eller medgivande. I m�l ang�ende best�mmande av l�sesumma skall fastighets�garen vidk�nnas p� �mse sidor uppkomna r�tteg�ngskostnader vid fastighets� domstolen, i den m�n ej annat f�ranledes av 18 kap. 6 och 8 �� r�tte� g�ngsbalken. Betr�ffande skyldigheten att svara f�r kostnad i h�gre r�tt g�ller med till�mpning i �vrigt av 18 kap. r�tteg�ngsbalken, att fastig� hets�garen, om ej annat f�ranledes av 18 kap. 6 och 8 �� samma balk, alltid sj�lv skall vidk�nnas s�v�l sina egna kostnader som kostnad som �samkas motpart genom att fastighets�garen fullf�ljt talan. 25 � N�r talan v�ckes ang�ende ompr�vning eller j�mkning av avg�ld eller om klander av upps�gning, skall r�tten genast g�ra anm�lan d�rom till inskrivningsmyndighe ten f�r anteckning i tomtr�ttsboken. Detsamma g�ller n�r dom eller slutligt beslut i s�dant mal vunnit laga kraft. 26 � Best�mmelserna i uts�kningslagen (1877: 31 s. 1), lagen (1971: 494) om exekutiv f�rs�ljning av fast egendom, lags�kningslagen (1946: 808) och konkurslagen (1921: 225) ang�ende fast egendom och r�ttighet d�ri �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om tomtr�tt. Vid expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv som avser tomtr�tt �r 2806 denna likst�lld med fast egendom. � </div> <div id="page60-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 kap. Servitut SFS 1971:1209 1 � Om det �r �gnat att fr�mja en �ndam�lsenlig markanv�ndning, f�r 1 fastighet (den tj�nande fastigheten) uppl�tas r�tt f�r �garen av annan fastighet (den h�rskande fastigheten) att i visst h�nseende nyttja eller p� annat s�tt taga i anspr�k den tj�nande fastigheten eller byggnad eller annan anl�ggning som h�r till denna eller att r�da �ver den tj�nande fastigheten i fr�ga om dess anv�ndning i visst h�nseende (servitut). Servitut f�r avse endast �ndam�l som �r av stadigvarande betydelse f�r den h�rskande fastigheten och f�r icke f�renas med skyldighet f�r �garen av den tj�nande fastigheten att fullg�ra annat �n underh�ll av v�g, byggnad eller annan anl�ggning som avses med servitutet. Best�mmelserna i detta kapitel avser icke servitut som tillkommit genom f�rr�ttning enligt fastighetsbildningslagen (1970: 988) eller genom expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv. 2 � Servitut f�r uppl�tas till f�rm�n �ven f�r gruvegendom. I fr�ga om s�dan uppl�telse �ger best�mmelserna i detta kapitel om servitut till f�rm�n f�r fastighet motsvarande till�mpning. 3 � Servitut �r f�renat med �gander�tten till den h�rskande fastig� heten och f�r ej �verl�tas s�rskilt. 4 � Servitut f�r ej avse r�tt till skogsf�ng eller bete. 5 � Servitut uppl�tes skriftligen av den tj�nande fastighetens �gare. I uppl�telsehandlingen skall anges den h�rskande och den tj�nande fastig� heten samt �ndam�let med uppl�telsen. Uppl�telse som icke uppfyller dessa f�reskrifter har ej verkan som uppl�telse av servitut. 6 � �garen av den h�rskande fastigheten skall vid servitutets ut�vning f�rfara s�, att den tj�nande fastigheten icke betungas mer �n n�dv�n� digt. Har den h�rskande fastighetens �gare p� den tj�nande fastigheten v�g, byggnad eller annan anl�ggning, �ligger det honom att h�lla den i s�dant skick att skada eller ol�genhet icke v�llas on�digtvis. 7 � Har den h�rskande fastighetens �gare �verskridit sin r�tt eller �garen av n�gondera fastigheten �sidosatt sin skyldighet, �ligger det ho� nom a tt �terst�lla vad som rubbats eller fullg�ra vad som eftersatts och att ers�tta skada. 8 � �r i fall som avses i 7 � vad den ene fastighets�garen l�tit kom� ma sig till last av v�sentlig betydelse f�r den andre och sker ej r�ttelse inom sk�lig tid efter anmaning, har denne r�tt att h�va servitutet och att erh�lla ers�ttning f�r skada. 9 � Skall vederlag utg� f�r servitut och betalas ej vederlaget inom en m�nad efter f�rfallodagen, har den tj�nande fastighetens �gare r�tt att 2807 � </div> <div id="page61-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 h�va servitutet och att erh�lla ers�ttning f�r skada, om f�rsummelsen icke �r av ringa betydelse. 10 � Fastighets�gare som vill h�va servitutet enligt 8 eller 9 � skall underr�tta den andre fastighets�garen d�rom utan osk�ligt dr�jsm�l. Sker det ej, �r r�tten att h�va f�rlorad. Servitut f�r ej h�vas, sedan vederlag betalats eller annan r�ttelse skett. 11 � Den fasta egendom som servitutet avser f�r ej belastas ut�ver vad som f �ljer av uppl�telsen till f�ljd av �ndring i fastighetsindelningen eller annan �ndring i f�rh�llandena. 12 � Sammanl�gges den h�rskande fastigheten med den tj�nande, upph�r servitutet att g�lla. 13 � Bortf�r den h�rskande fastighetens �gare byggnad eller annan anl�ggning som �r avsedd f�r servitutet och som tillh�r honom men finns p� den tj�nande fastigheten, �ligger det honom att �terst�lla mar� ken i tj�nligt skick. Upph�r servitutet, �r han skyldig att f�ra bort s� dan anl�ggning inom ett �r d�refter. Sker det ej, tillfaller anl�ggningen den tj�nande fastighetens �gare utan l�sen. 14 � Om �ndring och upph�vande av servitut i fastighet genom fas� tighetsreglering finns best�mmelser i fastighetsbildningslagen (1970: 988). De �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om �ndring och upph�vande av servitut i tomtr�tt. 15 kap. R�tt till elektrisk kraft 1 � R�tt till elektrisk kraft f�r belysning, drivkraft eller annat s�dant �ndam�l f�r uppl�tas i fastighet till vilken elektrisk kraftstation h�r. Med elekt risk kraftstation avses generator-, transformator-, omformare-, ackumulator- eller kopplingsstation. 2 � Avtal om r�tt till elektrisk kraft skall uppr�ttas skriftligen. I upp� l�telsehandlingen skall anges den kraftstation fr�n vilken kraften skall tillhandah�llas samt den fastighet till vilken stationen h�r. Uppl�telse som icke uppfyller dessa f�reskrifter har ej verkan som uppl�telse av r�tt till elektrisk kr aft. 3 � R�tt till elektrisk kraft f�r �verl�tas. �verl�taren svarar dock f�r de skyldigheter som enligt uppl�telseavtalet �ligger honom, om ej upp� l�taren godtager den till vilken r�ttigheten �verl�tits. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning p� r�ttighetens �ver� g�ng genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande f�r- 2808 v�rv. � </div> <div id="page62-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 kap. H�vd till fast egendom SFS 1971:1209 1 � Om n�gon erh�llit lagfart p� fast egendom, som kommit ur r�tte �garens hand, och d�refter under tjugo �r i f�ljd med �gander�ttsan� spr�k innehaft egendomen utan att talan om b�ttre r�tt till egendomen v�ckts mot honom, har han p� grund av h�vden r�tt till egendomen framf�r den andre. Om innehavet grundas p� �verl�telse och innehavaren varken �gde eller bort �ga k�nnedom om att �verl�taren icke var r�tt �gare, g�ller f�rsta stycket fast�n tiden f�r innehavet uppg�r till endast tio �r. Om egendomen under h�vdetiden innehafts av flera efter varandra, �ger f�rsta och andra styckena motsvarande till�mpning, varvid kravet p� lagfart g�ller endast den f�rste innehavarens f�rv�rv. Vid till�mp� ning av andra stycket g�ller villkoren om att innehavet grundas p� �ver� l�telse och att innehavaren var i god tro endast den f�rste innehavaren. 2 � Vad som f�ljer av lag eller annan f�rfattning om verkan av under� l�tenhet att inom viss tid v�cka talan om b�ttre r�tt till fast egendom �ger till�mpning endast om det inneb�r att frihet fr�n r�tte �garens an� spr�k p� egendomen vinnes tidigare �n enligt 1 �. Om skyldighet att �terb�ra egendom som tilltr�tts till f�ljd av d�d� f�rklaring finns s�rskilda best�mmelser. 17 kap. F�retr�de p� grund av inskrivning F�retr�de mellan f�rv�r v som grundas p� �verl�telse eller p� uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft 1 � Har fast egendom �verl�tits eller nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft uppl�tits i egendomen till flera var f�r sig, har det f�rv�rv f�r vilket inskrivning f�rst s�kes f�retr�de, om ej annat f�ljer av 2 och 3 ��. 2 � Inskrivning av �verl�telse av fast egendom ger ej f�retr�de fram� f�r tidigare �verl�telse av egendomen, om f�rv�rvaren vid f�rv�rvet �gde eller bort �ga k�nnedom om den tidigare �verl�telsen. F�rsta stycket g�ller ej, om f�rv�rvaren i sin tur �verl�tit egendomen till a nnan och denne vid sitt f�rv�rv varken �gde eller bort �ga k�nne� dom om den f�rsta �verl�telsen. Har f�rv�rvaren uppl�tit nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft i egendomen och var den till vilken uppl�telsen skedde d�rvid i god tro betr�ffande den tidigare �verl�tel� sen, medf�r f�rv�rvet, utan hinder av f�rsta stycket, den verkan att upp� l�telsen har f�retr�de framf�r �verl�telsen. �verl�telse har ej p� grund av inskrivning f�retr�de framf�r s�dan uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft som en� ligt 7 kap. g�ller mot f�rv�rvaren. 3 � Uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft i fast egendom har ej p� grund av inskrivning f�retr�de framf�r tidigare 2809 � </div> <div id="page63-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971: 1209 �verl�telse eller uppl�telse, om r�ttighetshavaren vid uppl�telsen �gde eller bort �ga k�nnedom om denna. Vad som sagts nu med avseende p� f�retr�de mellan uppl�telser av r�ttigheter g�ller endast om dessa ej utan f�rf�ng f�r n�gondera kan ut�vas vid sidan av varandra. 4 � S�kes p� samma inskrivningsdag inskrivning av flera f�rv�rv, har de sinsemellan f�retr�de efter den tidsf�ljd i vilken de �gt rum. �ver� l�telse av fast egendom har dock f�retr�de framf�r uppl�telse av nytt� jander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft, om ej annat f�ljer av 7 kap. �r f�rv�rv avseende �verl�telse av fast egendom samtidiga eller kan det ej utr�nas i vilken tidsf�ljd de skett, skall r�tten p� talan av endera f�rv�rvaren f�rordna om f�retr�det mellan dem efter vad som med h�nsyn till omst�ndigheterna �r sk�ligt. Motsvarande g�ller i fr�ga om f�retr�det mellan f�rv�rv som avser uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft, om r�ttigheterna ej utan f�rf�ng f�r n�gon� dera kan ut�vas vid sidan av varandra. 5 � Har �verl�telse av fast egendom f�retr�de framf�r annat f�rv�rv, medf�r det andra f�rv�rvet icke n�gon r�tt till egendomen. Om f�re� tr�de tillkommer nyttjander�tt, sevitut eller r�tt till elektrisk kraft, f�r r�tten enligt det andra f�rv�rvet ut�vas endast i den m�n det kan ske utan f�rf�ng f�r det f�rv�rv som har f�retr�de. F�retr�de p� grund av inteckning 6 � Inteckning ger f�retr�de i f�rh�llande till annan inteckning efter den tidsf�ljd i vilken inteckningarna s�kes. Inteckningar som s�kes p� samma inskrivningsdag ger lika r �tt. I f�rh�llande till nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft ger inteckning f�retr�de, om den s�kes innan inskrivning av r�ttigheten s�kes. Inskrivning av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft ger f�retr�de framf�r inteckning som s�kes p� samma inskrivningsdag. 7 � Om r�tt att g�ra g�llande det f�retr�de som inteckning ger finns best�mmelser i 6 kap. �vriga best�mmelser 8 � Om m�jlighet att best�mma f�retr�det mellan flera inskrivningar som s�kes p� samma inskrivningsdag p� annat s�tt �n som angivits f�rut samt om �ndring i f�retr�desordningen genom neds�ttning finns be� st�mmelser i 22 och 23 kap. 9 � Det f�retr�de som ans�kan om inskrivning ger enligt detta kapitel f�rfaller, om ans�kningen avsl�s. Visar sig inskrivet f�rv�rv vara ogiltigt eller kan det av annan anledning �n som avses i detta kapitel ej g�ras 2810 g�llande av f�rv�rvaren, f�rfaller r�tten till f�retr�de. � </div> <div id="page64-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 � Detta kapitel �ger icke till�mpning betr�ffande f�retr�de mellan SFS 1971:1209 � ena sidan f�rv�rv av fast egendom, som skett vid exekutiv f�rs�ljning, och � andra sidan uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elekt� risk kraft samt ej heller betr�ffande f�retr�de mellan f�rv�rv som skett vid exekutiv f�rs�ljning och annan �verl�telse utom n�r egendomen s�lts f�r annat �ndam�l �n till betalning av fordran, f�r vilken egendo� men svarar till f�ljd av utm�tning eller p� annan grund. I fr�ga om f�retr�de mellan uppl�telser av nyttjander�tt, servitut el� ler r�tt till elektrisk kraft vid exekutiv auktion g�ller ej 3 �. I fall d� inskrivning av r�ttigheterna s�kts samma inskrivningsdag har f�rv�rven lika r�tt, om ej annan f�retr�desordning fastst�llts. Andra stycket g�ller i till�mpliga delar, n�r myndighet i annat fall �n med anledning av exekutiv auktion f�rdelar medel mellan r�tts�gare i den ordning som g�ller vid f�rdelning av k�peskilling f�r exekutivt f�rs�ld fast egendom. 11 � Best�mmelserna i 110 �� om �verl�telse och uppl�telse �ger motsvarande till�mpning p� f�rv�rv genom bodelning, arv, testamente eller bolagsskifte och p� liknande f�rv�rv, n�r fr�ga uppkommer om f�retr�de mellan s�dant f�rv�rv och senare f�rv�rv som avses i 1 � eller om f�retr�de p� grund av inteckning. 18 kap. Godtrosf� rv�rv p� grund av inskriv ning och betydelse av inskrivning i vissa andra fall 1 � Har fast egendom f�rv�rvats genom �verl�telse och var �ver� l�taren ej r�tt �gare till egendomen p� den grund att hans eller n�gon hans f�retr�dares �tkomst var ogiltig eller av annat sk�l ej g�llde mot r�tte �garen, �r f�rv�rvet likv�l giltigt, om lagfart p� egendomen vid �verl�telsen var beviljad f�r �verl�taren och om f�rv�rvaren vid �ver� l�telsen eller, n�r egendomen d�refter �verl�tits till annan, denne vid sitt f�rv�rv varken �gde eller bort �ga k�nnedom om att �verl�taren ej var r�tt �gare. I fr�ga om uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft, vilken gjorts av den som ej var r�tt �gare till egendomen p� den grund att hans eller n�gon hans f�retr�dares �tkomst var ogiltig elle r av annat sk�l ej g�llde mot r�tte �garen, �ger f�rsta stycket motsvarande till�mpning, dock endast om den till vilken r�ttigheten uppl�ts vid upp� l�telsen varken �gde eller bort �ga k�nnedom om att uppl�taren ej var r�tt �gare. Om f�retr�de p� grund av inskrivning finns best�mmelser i 17 kap. 2 � Har pantr�tt i fast egendom uppl�tits och var uppl�taren ej r�tt �gare till egendomen p� den grund att hans eller n�gon hans f�re� tr�dares �tkomst var ogiltig eller av annat sk�l ej g�llde mot r�tte �garen, �r uppl�telsen likv�l giltig, om lagfart p� egendomen var bevil- 2811 � </div> <div id="page65-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971: 1209 jad f�r uppl�taren vid u ppl�telsen eller d�refter beviljas f�r honom och om borgen�ren vid uppl�telsen eller, n�r fordringen d�refter �verl�tits till annan, denne vid sitt f�rv�rv varken �gde eller bort �ga k�nnedom om att uppl�taren ej var r�tt �gare. 3 � Best�mmelserna i 1 och 2 �� ger ej till�mpning, om 1. handling p� vilken �gander�tten grundats �r f�rfalskad eller p� r�tte �garens v�gnar utf�rdad av n�gon som saknade beh�righet d�rtill eller �r ogiltig s� som tillkommen under s�dant tv�ng som avses i 28 � lagen (1915: 218) om avtal och andra r�ttshandlingar p� f�rm�genhets� r�ttens omr�de, 2. r�tte �garen, n�r han utf�rdade den handling p� vilken �gande� r�tten grundats, var i konkurs eller omyndig eller handlade under in� flytande av rubbad sj�lsverksamhet, 3. f�rv�rvet enligt lag �r ogiltigt, en�r det icke skett i f�reskriven form eller med iakttagande av andra f�reskrivna villkor eller med sam� tycke av n�gon vars r�tt ber�res eller med st�d av tillst�nd eller annan �tg�rd av domstol eller annan myndighet. 4 � Kommer till f�ljd av 1 eller 2 � f�rv�rv som avses d�r att g�lla mot r�tte �garen, har denne r�tt till ers�ttning av staten f�r sin f�rlust. Har den skadelidande medverkat till f�rlusten genom att utan sk�lig anledning underl�ta att vidtaga �tg�rd f�r bevarande av sin r�tt eller har han p� annat s�tt medverkat till f�rlusten genom eget v�llande, skall ers�ttningen efter vad som finnes sk�ligt neds�ttas eller helt bortfalla. �ven den vars f�rv�rv till f�ljd av 3 � icke skall g�lla har r�tt till er� s�ttning enligt f�rsta stycket, om han vid f�rv�rvet varken �gde eller bort �ga k�nnedom om att �verl�taren eller uppl�taren icke var r�tt �gare. 5 � Staten f�retr�des i �rende om ers�ttning enligt 4 � av den myndig� het som Konungen best�mmer. Om laga domstol i m�l om ers�ttning enligt 4 � �ger best�mmelser� na i r�tteg�ngsbalken ang�ende tvist om �gander�tt till fast egendom motsvarande till�mpning. 6 � Vill den som �r part i m�l om �gander�tten till fast egendom eller om best�ndet av r�ttighet i s�dan egendom framst�lla anspr�k att, om han f�rlorar m�let, erh�lla ers�ttning enligt 4 �, skall han anting� en till gemensam handl�ggning med m�let v�cka talan mot staten om sitt ers�ttningsanspr�k eller p� s�tt Konungen best�mmer l�mna underr�ttelse om r�tteg�ngen f�r att staten skall kunna intr�da i den� na. Har f�rberedelsen i �vrigt slutf�rts utan att talan om ers�ttnings� anspr�ket v�ckts eller underr�ttelse om r�tteg�ngen l�mnats, skall r�t� ten f�rel�gga parten att vidtaga endera �tg�rden inom viss tid. lakt- tages ej tiden, �r ers�ttningsanspr�ket f�rfallet. Erinran d�rom skall intagas i f�rel�ggandet. 7 � Har den som �r ber�ttigad till ers�ttning enligt 4 � haft r�tt att utkr�va beloppet av annan s�som skadest�nd, intr�der staten i r�tten 2812 mot denne. � </div> <div id="page66-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Ers�ttning enligt 4 � p� grund av domstols dom utbetalas sedan domen vunnit laga kraft. 8 � Har �rende ang�ende anteckning enligt 19 kap. 20 � att talan blivit v�ckt om �gander�tt till fast egendom eller enligt 20 kap. 14 � att �gares r�tt att f�rfoga �ver egendomen �r inskr�nkt eller enligt 7 � f�rk�pslagen (1967: 868) att kommun beslutat ut�va f�rk�psr�tt i fr�ga om egendomen upptagits p� inskrivningsdag, f�r den som d�r� efter f�rv�rvat egendomen eller annan r�ttighet i denna �n pantr�tt icke till st� d f�r best�ndet av f�rv�rvet eller r�tten till ers�ttning enligt 4 � andra stycket �beropa att han vid f�rv�rvet varken �gde eller bort �ga k�nnedom om omst�ndighet som avses med anteckningen. Mot� svarande g�ller i fr�ga om anteckning enligt 21 kap. 4 � att tomtr�tts- havares r�tt att uppl�ta servitut eller r�tt till elektrisk kraft i tomtr�tten �r inskr�nkt. SFS 1971:1209 9 � Talan om b�ttre r�tt till fast egendom kan med laga verkan rik� tas mot den f�r vilken lagfart senast �r beviljad eller s�kt �ven om denne f�re talans v�ckande �verl�tit egendomen. Den till vilken egen� domen s�lunda �verl�tits har i r�tteg�ngen samma st�llning som om �verl�telsen skett under r�tteg�ngen. 10 � Best�mmelserna i 9 � �ger motsvarande till�mpning n�r n�gon vill s �ka betalning ur fast egendom f�r fordran f�r vilken pantr�tt upp� l�tits eller fordran som enligt lag utg�r med f�rm�nsr�tt framf�r pant� r�tt. Om tvist ang�ende �gander�tten �r antecknad i fastighetsboken, kan talan om betalning i st�llet riktas mot den som innehar egen� domen med �gander�ttsanspr�k. I fr�ga om tomtr�tt g�ller f�rsta stycket �ven n�r fastighets�garen vill upps�ga tomtr�ttsavtalet eller v�cka talan som avses i 13 kap. 11 eller 18 �. ANDRA AVDELNINGEN Inskrivningsv�sendet 19 kap. Allm�nn a best�mmelser om inskrivn ing 1 � Inskrivning enligt denna balk sker i fastighetsbok eller tomtr�tts� bok. Om uppl�ggande och f�rande av s�dan bok g�ller s�rskilda be� st�mmelser. Inskrivnings�renden �r �renden om lagfart, inteckning eller annan inskrivning i fastighetsbok eller tomtr�ttsbok samt �renden om anteck� ning i s�dan bok p� grund av f�reskrift i lag eller annan f�rfattning. 2 � Inskrivnings�rende handl�gges av inskrivningsmyndighet. S�dan myndighets omr�de �r domsaga. Konungen kan dock best�mma an� nan indelning, om s�rskilda sk�l f�religger. 2813 � </div> <div id="page67-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 Inskrivningsmyndighet f�rest�s av en inskrivningsdomare. Denne skall vara lagfaren. 3 � Inskrivnings�rende upptages av den inskrivningsmyndighet inom vars omr�de den fastighet som �rendet r�r �r bel�gen. Om behandlingen av inskrivnings�rende g�ller best�mmelserna om tvistem�l i till�mpliga delar i den m�n ej annat f�ljer av denna balk. 4 � Vite som inskrivningsmyndigheten f�rel�gger med st�d av denna balk f�r best�mmas till h�gre belopp �n eljest g�ller. Vite utd�mes av inskrivningsmyndigheten. 5 � Inskrivnings�rende upptages p� inskrivningsdag. Inskrivningsdag h�lles en g�ng i veckan. Ans�kan som inkommit mellan tv� inskrivningsdagar anses gjord p� den senare. Utan hinder av f�rsta och andra styckena f�r �rende som avses i 20 kap. 10 � upptagas p� annan dag �n inskrivningsdag. 6 � Hos inskrivningsmyndigheten f�res dagbok �ver inskrivnings� �renden. 7 � Handlingar i inskrivnings�renden sammanf�res i akter. Har s�kanden eller annan l�mnat uppgift eller avgivit f�rklaring av betydelse f�r �rendets pr�vning eller har s�rskild utredning verkst�llts i �rendet, skall anteckning d�rom g�ras i akten. I denna skall �ven upptagas kallelser, f�rel�gganden och andra beslut som ej skall inf�ras i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken. Att sk�len f�r vissa beslut skall antecknas i akten framg�r av 12 och 17 ��. 8 � Har ans�kan ej gjorts hos r�tt inskrivningsmyndighet eller �r det f�rv�rv som s�kanden �beropar uppenbarligen av beskaffenhet att ej kunna inskrivas, skall ans�kningen omedelbart avvisas. 9 � Avser ans�kan fastighet eller del av fastighet som ing�r i beslutad men icke fullbordad sammanl�ggning och skall ans�kningen ej avvisas enligt 8 � eller omedelbart avsl�s enligt f�reskrift i 2023 kap., skall �rendet uppskjutas till den inskrivningsdag som infaller n�rmast efter det meddelande att sammanl�ggningen fullbordats eller fr�gan d�r� om f�rfallit kommit inskrivningsmyndigheten till handa. Om det �r n�dv�ndigt f�r utredningen, f�r inskrivnings�rende �ven i annat fall �n som avses i f�rsta stycket uppskjutas till viss senare in� skrivningsdag. Uppskjutes �rendet, f�r s�kanden f�rel�ggas att f�re� bringa den utredning som fordras eller, i fall som avses i 10 �, in� finna sig personligen eller genom ombud hos inskrivningsmyndigheten. I f�rel�ggandet f�r vite uts�ttas. Efterkommas ej f�rel�ggandet, kan an� s�kningen f�rklaras f�rfallen. Erinran om detta skall intagas i f�rc- 2814 l�ggandet. � </div> <div id="page68-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 � F�rekommer p� grund av s�rskild omst�ndighet anledning an- SFS 1971:1209 taga att det f�rv�rv som s�kanden �beropar �r ogiltigt eller ej kan g�ras g�llande eller att den s�kta �tg�rden p� annat s�tt skulle kr�nka annans r�tt, skall den vars r�tt ber�res beredas tillf�lle att yttra sig. I samband d�rmed f�r �ven s�kanden eller annan h�ras. Finnes s�kan� dens r�tt tvistig, kan f�rel�ggande meddelas honom att inom viss tid v�cka talan vid domstol. Efterkommes ej f�rel�ggandet, kan ans�k� ningen f�rklaras f�rfallen. Erinran om detta skall intagas i f�rel�ggan� det. 11 � Ans�kan som f�rklarats vilande enligt f�reskrift i 2023 kap. skall upptagas till ny pr�vning s� snart anledning d�rtill f�rekommer. Ans�kningen f�r dock ej avsl�s utan att s�kanden beretts tillf�lle att yttra sig. I samband med vilandef�rklaring eller i �rende som avses i f�rsta stycket f�r s�kanden f�rel�ggas att visa huruvida hinder som f�ranlett vilandef�rklaringen blivit undanr�jt. I f�rel�ggandet f�r vite uts�ttas. Efterkommes ej f�rel�ggandet, kan ans�kningen f�rklaras f�rfallen. Erinran om detta skall intagas i f�rel�ggandet. 12 � Beslut i inskrivnings�rende som enligt d�rom g�llande best�m� melser skall inf�ras i fastighetsbok eller tomtr�ttsbok meddelas genom inf�ring i boken. Beslutet skall anses ha det inneh�ll som framg�r av boken. Om beslutet inneb�r att ans�kan ej bifalles, skall sk�len f�r be� slutet antecknas i akten. Best�mmelser om r�ttelse av inf�ring finns i 17 och 18 ��. 13 � Har beslut i inskrivnings�rende g�tt emot s�kanden eller annan som h�rts i �rendet, skall denne genast underr�ttas om beslutet i re� kommenderat brev. I underr�ttelse som avses i f�rsta stycket skall anges de sk�l f�r be� slutet som antecknats i akten och vad den som vill fullf�lja talan mot beslutet har att iakttaga. 14 � Talan mot beslut i inskrivnings�rende f�res i hovr�tten. Besv�rs� inlagan skall inges till inskrivningsmyndigheten. Besv�rstiden �r i fr�ga om slutligt beslut fyra veekor fr�n den in� skrivningsdag till vilken beslutet �r att h�nf�ra. Detsamma g�ller beslut varigenom ans�kan f�rklarats vilande. Besv�r �ver beslut som inf�rts i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken skall antecknas i denna. N�r slutligt beslut med anledning av besv�ren vunnit laga kraft, skall anteckning ske om inneh�llet i beslutet. 15 � Om inskrivnings�rende enligt beslut av h�gre r�tt skall upptagas till ny handl�ggning av inskrivningsmyndigheten, skall �rendet upptagas p� f�rsta inskrivningsdagen efter det att beslutet kommit myndigheten till handa. 16 � Fr�ga huruvida f�rv�rv som ligger till grund f�r inskrivning �r ogiltigt eller ej kan g�ras g�llande eller huruvida inskrivningen av annat sk�l kr�nker n�gons r�tt f�r pr�vas utan hinder av inskrivningen. �r 2815 � </div> <div id="page69-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971: 1209 s�rskild f�reskrift meddelad r�rande r�ttsverkan av Inskrivning eller om tid inom vilken talan skall v�ckas, g�ller dock denna. 17 � Om inf�ring i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken finnes inne� h�lla uppenbar oriktighet till f�ljd av skrivfel eller annat dylikt f�rbi� seende, skall inf�ringen r�ttas. Kan r�ttelse bli till f�r f�ng f�r �gare eller innehavare av pantr�tt eller innehavare av r�ttighet, f�r vilken inskriv� ning �r beviljad eller s�kt, skall det inb�rdes f�retr�det mellan ber�rda f�rv�rv best�mmas efter vad som finnes sk�ligt. Tillf�lle att yttra sig skall l�mnas part som ber�res, om han �r k�nd, samt myndighet som av� ses i 18 ka p. 5 � f�rsta stycket. Beslut i �rende som avses i f �rsta stycket meddelas genom inf�ring i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken. Sk�len f�r beslutet skall antecknas i akten. 18 � Beslut i �rende som avses i 17 � skall snarast m�jligt anm�rkas p� bevis eller handling som utf�rdats i enlighet med den tidigare inf�� ringen. Det �ligger den som innehar s�dan handling att p� anmodan tillhandah�lla denna. I f�rel�ggande att fullg�ra angivna skyldighet f�r vite uts�ttas. Mot beslut i �rende som avses i 17 � f�r talan f�ras �ven av myndig� het som avses i 18 kap. 5 � f�rsta stycket. N�r �rende som avses i 17 � upptagits, skall anteckning d�rom ske i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken, om beslut i �rendet ej meddelas samma dag. 19 � Lider n�gon f�rlust till f�ljd av fel eller f�rsummelse i fr� ga om handl�ggning av eller beslut i inskrivnings�rende eller vid utf�rdande av pantbrev eller annat bevis p � grundval av inneh�llet i fastighetsbok eller tomtr�ttsbok eller vid uppl�ggande eller f�rande av s�dan bok utan samband med handl�ggning av inskrivnings�rende, har han r�tt till ers�ttning av staten. Har den skadelidande medverkat till f�rlusten ge� nom att utan sk�lig anledning underl�ta att vidtaga �tg�rd f�r beva� rande av sin r�tt eller har han p� annat s�tt medverkat till f�rlusten genom eget v�llande, skall ers�ttningen efter vad som finnes sk�ligt ned� s�ttas eller helt bortfalla. Kommer till f�lj d av beslut i �rende som avses i 17 � f�rlust att till� skyndas �gare eller r�ttighetshavare, har han r�tt till ers�ttning av staten. Ers�ttning utg�r dock icke, om han med h�nsyn till felets beskaffenhet eller andra omst�ndigheter bort inse att fel f�rekommit. Best�mmelserna i 1 8 kap. 5 och 7 �� g�ller �ven i fr�ga om ers�ttning som avses i denna paragraf. 20 � V�ckes talan om h�vning eller �terg�ng av f�rv�rv av fast egen� dom eller tomtr�tt eller om b�ttre r�tt till s�dan egendom, skall r�tten genast g�ra anm�lan d�rom till inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken. Detsamma g�ller tvist som ang�r uppl�telse av tomtr�tt. N�r dom eller slutligt beslut i m�let vunnit laga kraft, skall r�tten genast g�ra anm�lan d�rom till inskrivningsmyndigheten f�r anteckning 2816 i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken. � </div> <div id="page70-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Andra stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om annan tvist SFS 1971:1209 som ang�r inskrivning. 21 � Har fast egendom eller tomtr�tt utm�tts eller har betr�ffande fast egendom eller tomtr�tt som ing�r i konkursbo beg�rts f�rs�ljning i den ordning som g�ller f�r utm�tt s�dan egendom eller har utm�tningen upph�vts eller fr�gan om egendomens f�rs�ljning av annat sk�l f�rfallit, skall anteckning d�rom g�ras i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken. An� teckning att egendomen f�rs�lts utm�tningsvis skall ske n�r handling som visar k�peskillingens f�rd elning inkommit. Om inverkan p� inteckning eller inskriven r�ttighet av exekutiv f�r� s�ljning eller av expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv eller av myn� dighets f�rd elning av medel skall anteckning g�ras i f astighetsboken el� ler tomtr�ttsboken n�r anm�lan, bevis eller f�rdelningsl�ngd som utvi� sar f�rh�llandet inkommit. F�rekommer i �vrigt i lag eller annan f�rfattning best�mmelse om att visst f�rh�llande skall antecknas i fastighetsbok eller tomtr�ttsbok, g�ller best�mmelsen. 22 � Kan anteckning i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken uppenbar� ligen ej l�ngre vara av betydelse, skall anteckningen avf�ras. 23 � N�rmare f�reskrifter f�r till�mpningen av detta kapitel meddelas av Konungen. 20 kap. Lagfart 1 � Den som med �gander�tt f�rv�rvat fast egendom skall s�ka in� skrivning av f�rv�rvet (lagfart) inom tid som anges i 2 �. D�dsbo �r icke skyldigt att s�ka lagfart p� f�rv�rv av egendom fr�n den d�de i annat fall �n n�r d�dsboet �verl�ter egendomen. Make som tillskiftats egendom vid bodelning �r ej skyldig att s�ka lagfart p� f�r� v�rvet utom n�r egendomen f�rut tillh�rt andra maken. 2 � Lagfart skall s�kas inom tre m�nader efter det att den handling p� vilken f�rv�rvet grundas (f�ngeshandlingen) uppr�ttades. Tiden f�r s�kande av lagfart r�knas dock 1. f�r f�rv�rv som beror av villkor, myndighets tillst�nd eller annan s�dan omst�ndighet, fr�n det f�rv�rvet fullbordades, 2. f�r d�dsbo, i fall som avses i 1 � andra stycket, fr�n det egendo� men �verl�ts eller, om bouppteckning d� ej registrerats, fr�n det re� gistreringen skedde, 3. f�r den som �r ensam del�gare i d�dsbo, fr�n det bouppteckningen registrerades eller, om han f�rst d�refter blivit ensam del�gare, fr�n det s� skedde, dock, om boets f�rvaltning omh�nderhas av boutrednings� man eller testamentsexekut�r eller om boet �r avtr�tt till konkurs, ej i n�got fall tidigare �n fr�n det egendomen utgavs till del�garen, 2817 � </div> <div id="page71-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 4. f�r testamentstagare som tillagts egendom i legat, fr�n det testa� mentet vann laga kraft och legatet utgavs eller, om bouppteckning d� ej registrerats, fr�n det registreringen skedde, 5. n�r talan v�ekts om �terg�ng eller h�vande av f�rv�rv innan tiden f�r s�kande av lagfart utgick, fr�n det dom varigenom talan ogillades vann laga kraft. 3 � S�kes ej lagfart inom f�reskriven tid, f�r inskrivningsmyndigheten f�rel�gga vite f�r lagfartsskyldighetens fullg�rande. 4 � �r bifall till f�rv�rvarens lagfartsans�kan beroende av att f�re� g�ende �gares f�rv�rv lagfares och har tiden f�r s�kande av lagfart p� dennes f�rv�rv b�rjat l�pa, f�r f�rv�rvaren s�ka lagfart �ven p� detta f�rv�rv. F�retr�daren i �gander�tten �r skyldig att f�r s�dant �ndam�l tillhandah�lla erforderliga handlingar som han innehar. Har fast egendom p� grund av f�rordnande i testamente eller annan r�ttshandling tills vidare st�llts utan �gare, kan god man eller annan som har att f�retr�da den blivande �garen s�ka lagfart p� egendomen f�r dennes r�kning. Sedan �garen blivit best�md, f�r anteckning om denne g�ras i fastighetsboken, 5 � Den som s�ker lagfart skall inge f�ngeshandlingen samt de �vriga handlingar som fordras till styrkande av f�rv�rvet. S�ker d�dsbo eller arvinge som �r ensam del�gare i d�dsbo lagfart p� f�rv�rv av egendom fr�n den d�de, anses inregistrerad bouppteckning efter denne s�som f�ngeshandling. 6 � Lagfartsans�kan skall avsl�s, om 1. f�ngeshandlingen ej ingivits, 2. f�ngeshandlingen ej �r uppr�ttad s�som f�reskrives i lag, 3. f�rv�rvet avser k�p eller byte och f�ngeshandlingen inneh�ller villkor, som enligt 4 kap. 4 eller 28 � medf�r att f�rv�rvet �r ogiltigt, 4. f�rv�rvet avser del av fastighet och i 4 kap. 79, 28 eller 29 � eller eljest i lag f�reskriven tid f�r ans�kan om fastighetsbildning f�r� suttits eller ans�kan d�rom avslagits eller s�dant f�rv�rv eljest enligt lag �r ogiltigt, 5. �verl�telsen st�r i strid med en mot �verl�taren g�llande inskr�nk� ning i hans r�tt att f�rfoga �ver egendomen och, n�r �verl�telsen skedde, lagfart ej var beviljad f�r �verl�taren eller, om s� var fallet, �rende om anteckning i fastighetsboken av inskr�nkningen var upptaget p� in� skrivningsdag, 6. fastigheten tidigare �verl�tits till n�gon vars f�rv�rv enligt 17 kap. 1 eller 4 � �ger f�retr�de framf�r s�kandens f�rv�rv, 7. fastigheten s�lts exekutivt till annan �n s�kanden och f�rs�ljningen enligt lag �ger f�retr�de framf�r dennes f�rv�rv, 8. f�r s�kandens r�tt att f�rv�rva fastigheten fordras myndighets till� st�nd och i lag f�reskriven tid f�r s�kande av s�dant tillst�nd f�rsut� tits eller ans�kan d�rom avslagits, 9. det �r uppenbart att f�rv�rvet av annan grund �r ogiltigt eller 2818 ej kan g�ras g�llande. � </div> <div id="page72-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 � F�rekommer icke omst�ndighet som avses i 6 �, skall lagfarts- SFS 1971:1209 ans�kan f�rklaras vilande, om 1. vid k�p, byte eller g�va �verl�tarens underskrift p� f�ngeshand� lingen icke �r styrkt av tv� vittnen och �verl�telsen ej skett genom stat� lig myndighet, 2. f�ngesmannen ej har lagfart och fall som avses i 9 � icke f�re� ligger, 3. r�tteg�ng p�g�r om h�vning eller �terg�ng av f�rv�rv av fastig� heten eller om b�ttre r�tt till denna, 4. lagfart s�kes p� grund av testamente, dom eller f�rr�ttning som �nnu icke vunnit laga kraft, 5. vid f�rv�rv genom legat detta ej utgivits, 6. vid f�rv�rv p� exekutiv f�rs�ljning k�pebrev ej utf�rdats eller vid expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv inl�sen ej fullbordats, 7. vid �verl�telse �verl�taren �r gift och f�rv�rvet enligt gifterm�ls- balkens best�mmelser �r beroende av andra makens samtycke, 8. vid �verl�telse genom boutredningsman f�rv�rvet enligt �rvdabal- kens best�mmelser �r beroende av d�dsbodel�gares samtycke, 9. f�rv�rvet avser del av fastighet och �r beroende av fastighets� bildning, 10. vid k�p eller byte f�rv�rvet �r beroende av att f�rk�p ej sker eller vid f�rk�p detta ej �r fullbordat, 11. f�rv�rvet i annat fall enligt lag �r beroende av domstols eller annan myndighets tillst�nd, 12. f�rv�rvet �r beroende av villkor och, i fr�ga om g�va, villkoret avser viss tid som ej �verstiger tv� �r fr�n den dag d� g�vohandlingen uppr�ttades. 8 � Har lagfartsans�kan f�rklarats vilande p� den grund att �ver� l�tarens underskrift p� f�ngeshandlingen icke �r styrkt av tv� vittnen, skall �verl�taren f�rel�ggas att inom viss tid v�cka talan vid domstol, om han anser att f�rv�rvet �r ogiltigt. Efterkommes ej f�rel�ggandet, utg�r bristen i fr�ga om bevittning icke hinder mot lagfart. Erinran om detta skall intagas i f�rel�ggandet. 9 � Har fastighet f�rv�rvats genom expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv eller s�lts exekutivt till betalning av fordran f�r vilken den till f�ljd av uppl�telse av pantr�tt eller p� annan grund svarar oavsett vem den tillh�r, har f�rv�rvaren r�tt att erh�lla lagfart utan hinder av att den f�reg�ende �garen ej har lagfart. 10 � Kan f�rv�rvare av fast egendom g�ra sannolikt att hans f�nges� handling f�rkommit eller f�rst�rts, skall inskrivningsmyndigheten p� hans beg�ran uts�tta sammantr�de f�r utredning ang�ende �gander�tten till fastigheten (lagfartssammantr�de). Detsamma g�ller n�r bifall till f�rv�rvarens lagfartsans�kan �r beroende av att f�reg�ende �gares f�r� v�rv lagfares och f�rv�rvaren kan g�ra sannolikt att dennes f�ngeshand� ling f�rkommit eller f�rst�rts. 2819 ;;f � </div> <div id="page73-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 Ans�kan om lagfartssammantr�de skall g�ras skriftligen och inne� h�lla redog�relse p� heder och samvete f�r vad som s�kanden vet om hur f�ngeshandlingen f�rlorats, vem som var f�ngesman, n�r och hur f�rv�rvet skedde, handlingens huvudsakliga inneh�ll samt de �vriga om� st�ndigheter som kan vara av intresse f�r �gander�ttsfr�gans bed�mande. S�kanden skall inge intyg om vad som fastighetsl�ngden utvisar ang�en� de �gander�tten under de tio �ren n�rmast f�re ans�kningen och den skriftliga utredning i � vrigt som kan finnas tillg�nglig. 11 � Till lagfartssammantr�de skall inskrivningsmyndigheten kalla s�kanden och annan som �rendet kan antagas ang�. Inskrivningsmyn� digheten kan vid vite f�rel�gga s�kanden eller annan att infinna sig personligen eller genom ombud. Sammantr�de f�r h�llas �ven om s�� kanden eller annan som kallats uteblir. Kung�relse om sammantr�det ansl�s i inskrivningsmyndighetens kansli samt inf�res i tidning inom orten och i f�rsta numret f�r ett kvartal av Post- och Inrikes Tidningar. Kung�relsen skall inneh�lla uppgift om s�kandens namn och adress samt fastighetens beteckning �vensom erinran om att sammantr�det syftar till att vinna utredning ang�ende �gander�tten till fastigheten och att lagfart p� denna kan komma att meddelas med st�d av vad som framkommer vid samman� tr�det. Sammantr�det skall uts�ttas till s�dan tid att minst tre m�nader kom� mer att f�rflyta mellan sista kung�randet och dagen f�r sammantr�det. 12 � Vid lagfartssammantr�de skall upplysningar inh�mtas ang�ende f�rv�rvet. S�vitt m�jligt skall �ven utredas vem eller vilka som under de tio �ren n�rmast f�re ans�kan innehaft fastigheten med �gander�tts� anspr�k. Protokoll skall f�ras r�rande vad som f�rekommit vid sam� mantr�det och i �v rigt framkommit i �r endet. Sedan protokollet uppsatts, skall ans�kan om lagfart p� egendomen, under �beropande av protokollet s�som f�ngeshandling, anses gjord p� den inskrivningsdag som infaller n�rmast d�refter. 13 � Om det p� grund av inneh�llet i protokollet och vad som i �vr igt framkommit m�ste antagas, att det p�st�dda f�rv�rvet �gt rum samt att det �r giltigt och kan g�ras g�llande, skall den omst�ndigheten att en� dast protokollet kan �beropas som f�ngeshandling ej utg�ra hinder mot lagfart. Har i fall som avses i f�rsta stycket f�rv�rvaren eller n�gon som h�r� leder sin r�tt fr�n honom innehaft fastigheten med �gander�ttsanspr�k under de tio �ren n�rmast f�re det �r d� lagfartsans�kan f�ietages till pr�vning, utg�r omst�ndighet som avses i 7 � 2 hinder mot lagfart en� dast om inskrivning eller anteckning, som grundar sig p� annans �gande� r�tt till fastigheten eller anspr�k d�rp�, skett i fastighetsboken under n�mnda tid. I �rende som avses i denna paragraf skall, om s� finnes erforderligt, inh�mtas yttrande fr�n kammarkollegiet. Koiicgiet f�r f�ra talan mot 2820 beslut, varigenom lagfart beviljats. � </div> <div id="page74-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 � �r s�kandens f�rv�rv f�renat med f�rbeh�ll, som inskr�nker hans SFS 1971:1209 r�tt att �verl�ta egendomen eller s�ka inteckning eller uppl�ta r�ttighet i denna, eller �r hans beh�righet i s�dant avseende inskr�nkt genom annans r�tt att nyttja egendomen p� grund av testamente, skall an� teckning om inskr�nkningen g�ras i fastighetsboken n�r lagfart sokes eller n�r upplysning om inskr�nkningen d�refter vinnes. 21 kap. Inskrivning av tomtr�tt Inskrivning av up pl�telse m. m. 1 � Den som f�tt tomtr�tt uppl�ten till sig skall s�ka inskrivning av tomtr�tten inom tre m�nader efter det att tomtr�tten uppl�ts eller, om lagfart d� icke �r s�kt f�r uppl�taren, efter det att lagfart s�ktes. In� skrivning f�r s�kas �ven av fastighets�garen. Sokes ej inskrivning inom f�reskriven tid, f�r inskrivningsmyndigheten f�rel�gga vite f�r inskrivningsskyldighetens fullg�rande. 2 � Ans�kan om inskrivning skall avsl�s, om 1. uppl�telsehandlingen ej ingivits, 2. f�reskrifterna i 13 kap. 14 och 6 �� ej iakttagits, 3. lagfart ej �r s�kt f�r uppl�taren, 4. inskrivning i fastigheten �r beviljad eller s�kt, 5. fastigheten �r utm�tt, 6. det �r uppenbart att uppl�telsen p� annan grund �r ogiltig elle r ej kan g�ras g�llande. Har �rende ang�ende lagfart f�r uppl�taren uppskjutits till sen are in� skrivningsdag, skall behandlingen av ans�kan om inskrivning av tomt� r�tten uppskjutas till samma dag. 3 � F�rekommer icke omst�ndighet som avses i 2 �, skall ans�kan om inskrivning f�rklaras vilande, om 1. ans�kan om lagfart f�r uppl�taren �r vilandef�rklarad, eller 2. r�tteg�ng p�g�r om uppl�telsens giltighet eller om h�vning eller �terg�ng av f�rv�rv av fastigheten eller om b�ttre r�tt till denna. 4 � Framg�r av uppl�telsehandlingen att tomtr�ttshavarens r�tt att uppl�ta servitut eller r�tt till elektrisk kraft i tomtr�tten �r inskr�nkt, skall anteckning om detta g�ras i tomtr�ttsboken n�r inskrivning s�kes. 5 � Ans�kan om inskrivning av avtal om s�dan �ndring i tomtr�ttens inneh�ll som avses i 13 kap. 21 � f�r g�ras av fastighets�garen eller tomtr�ttshavaren sedan tomtr�tten inskrivits. Om s�dan inskrivning g�ller i till�mpliga delar 24 �� med f�ljande avvikelser. �r inteckning f�rut beviljad eller s�kt i tomtr�tten eller �r inskriv� ning av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft f�rut beviljad eller s�kt i denna eller s�kes s�dan inskrivning samma dag, f�r ans�kan om inskrivning av avtal som avses i f�rsta stycket bifallas endast om 2821 178SFS 1971 � </div> <div id="page75-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971; 1209 r�ttighetshavaren medgivit imkrivning av �ndringsavtalet eller detta �r v�sentligen utan betydelse f�r r�ttighetshavarens s�kerhet. Om fastig- heten eller tomtr�tten utm�tts f�re den dag d� inskrivning sokes, g�ller vad som sagts nu om r�ttighetshavaren �ven utm�tningss�kanden. �r avtal som avses i f�rsta stycket beroende av att fastighetsbildning �ger rum, f�r ans�kan bifallas endast om n�mnda �tg�rd kommit till st�nd. I avvaktan p� att hinder som anges i andra eller tredje stycket undan- r�jes skall ans�kan f�rklaras vilande. 6 � Framg�r av anteckning i tomtr�ttsboken eller upplyses eljest att tomtr�tten upph�rt enligt 13 kap. 19 �, skall anteckning om tomtr�ttens upph�rande g�ras i boken. Ans�kan om d�dning av tomtr�ttsinskrivning i fall som anges i 13 kap. 22 � f�r ej bifallas, om inskrivning i tomtr�tten �r beviljad eller s�kt eller om tomtr�tten �r utm�tt. Inskrivning av tomtr�ttens �verg�ng till ny innehava re 7 � �verg�r tomtr�tt till ny innehavare, skall denne s�ka inskrivning av sitt f�rv�rv. Om inskrivningen g�ller i till�mpliga delar 20 kap. med f�ljande avvikelser. Ans�kningen skall avsl�s, om inskrivning av uppl�telsen ej �r be� viljad eller s�kt eller om f�rv�rvet strider mot 13 kap. 9 � f�rsta styc� ket. Den tid inom vilken inskrivning skall s�kas b�rjar icke l�pa f�rr�n inskrivning av uppl�telsen blivit s�kt. Best�mmelserna i 20 kap. 13 � tredje stycket g�ller ej. 22 kap. Inteckning Inteckning i fast egendom 1 � Som fastighets�gare anses i detta kapitel den f�r vilken lagfart senast �r s�kt. 2 � Ans�kan om inteckning skall g�ras skriftligen av fastighets�garen. Ans�kningshandlingen skall inneh�lla uppgift om dels det penningbe� lopp p� vilket inteckningen skall lyda, dels den eller de fastigheter som avses. Beloppet skall vara best�mt i svenskt mynt. Arfs�kan f�r ej avse del av fastighet. Den f�r avse flera fastigheter gemensamt endast om dessa �r i samme �gares hand och bel�gna inom samma inskrivningsmyndighets omr�de. Ang�r ans�kan fastighet som svarar f�r beviljad eller s�kt inteckning, m�ste ans�kningen avse sam� ma fasta egendom som inteckningen och f�r icke d�rj�mte avse fas- 2822 tighet som ej svarar f�r inteckningen. � </div> <div id="page76-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 � Ans�kan om inteckn ing skall avsl�s, om SFS 1971: 1209 1. f�reskrifterna i 2 � icke iakttagits, 2. p� grund av s�rskild f�reskrift eller enligt anteckning i fastighets� boken inteckning ej f�r beviljas i fastigheten, 3. inskrivning av tomtr�tt i fastigheten �r beviljad eller s�kt, 4. fastigheten fr�ng�tt s�kanden p� grund 'av exekutiv f�rs�ljning eller genom expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv, 5. s�kanden �r i konkurs eller f�rs�ttes i konkurs den dag d� in� teckningen s�kes samt fastigheten h�r till konkursboet, 6. del av fastigheten �r utm�tt eller utm�tes den dag d� inteckning� en s�kes, 7. �rende ang�ende anteckning enligt 7 � f�rk�pslagen (1967: 868) att kommun beslutat ut�va f�rk�psr�tt i fr�ga om egendomen uppta� gits p� inskrivningsdag och ans�kningen g�res av den som �verl�tit egendomen. Har �rende ang�ende lagfart f�r s�kanden uppskjutits till senare in� skrivningsdag, skall behandlingen av ans�kan om inteckning uppskjutas till samma dag. 4 � F�rekommer icke omst�ndighet som avses i 3 �, skall ans�kan om inteckning f�rklaras vilande, om 1. ans�kan om lagfart f�r s�kanden �r vilandef�rklarad samt in� teckningsans�kningen ej medgivits av den som har lagfart, 2. r�tteg�ng p�g�r om h�vande eller �terg�ng av f�rv�rv av fastig� heten eller om b�ttre r�tt till denna, 3. s�kanden �r gift samt andra makens samtycke fordras enligt gif- term�lsbalkens best�mmelser och samtycke eller annan till�telse enligt n�mnda balk icke givits, 4. ans�kningen enligt lag �r beroende av domstols eller annan myn� dighets tillst�nd. F�rklaras ans�kan vilande, skall inskrivningsmyndigheten utf�rda bevis om detta (vilandebevis). 5 � F�religger ej hinder enligt 3 eller 4 �, skall inskrivningsmyndig� heten bevilja inteckning. P� grund av ans�kan som f�rklarats vilande f�r detta dock ske f�rst sedan vilandebeviset ingivits. N�r inteckning beviljats, s kall pantbrev utf�rdas p� grundval av inteckningen. Om skyldighet f�r inskrivningsmyndigheten att utf�rda nytt pant� brev eller vilandebevis i st�llet f�r d�dad s�dan handling samt att i visst fall bevilja inteckning och utf�rda pantbrev n�r ers�ttning p� grund av brandf�rs�kringsavtal tillfallit borgen�r som har pantr�tt f�r sin fordran g�ller s�rskilda best�mmelser. Har efter exekutiv f�rs�ljning medel nedsatts som motsvarar pant� brevs belopp, skall inskrivningsmyndigheten p� ans�kan av fastighetens nye �gare utf�rda nytt pantbrev p� grundval av inteckningen. Det f�rra pantbrevet g�ller d�refter endast r�tten till de nedsatta medlen. 6 � Inteckning som skulle medf�ra lika f�retr�desr�tt som annan in� teckning skall vid inskrivningen f�rklaras g�lla efter den andra in- 2823 � </div> <div id="page77-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 teckningen, om s�kanden beg�r det. Inteckning som s�ttes efter an� nan g�ller efter inteckning med lika r�tt som eller b�ttre r�tt �n den� na, �ven om detta ej anges i beslutet. 7 � Inteckning far pa ans�kan av fastighets�garen och efter medgi� vande av pantbrevets innehavare utstr�ckas till att avse ytterligare en eller flera fastigheter (utstr�ckning). Om s�dan ans�kan g�ller i till� l�mpliga delar best�mmelserna i detta kapitel ang�ende ans�kan om inteckning i flera fastigheter. 8 � Pantbrev f�r p� ans�kan av fastighets�garen och efter medgi� vande av pantbrevets innehavare utbytas mot tv� eller flera nya pant� brev (utbyte). P� beg�ran skall d�rvid best�mmas i vilken ordning pant� breven sinsemellan skall medf�ra f�retr�desr�tt. H�rom g�ller i �vrigt 6 � andra punkten. 9 � Inteckning som besv�rar endast en fastighet f�r p� ans�kan av fastighets�garen och efter medgivande av pantbrevets innehavare ned� s�ttas efter annan inteckning eller inskrivning av r�ttighet (neds�ttning). Inteckning som n eds�ttes efter annan inskrivning g�ller efter inskrivning med lika r�tt som eller b�ttre r�tt �n denna, �ven om detta ej anges i beslutet. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om gemensam inteckning med f�ljande avvikelser. Neds�ttning efter annan inteckning f�r ske endast om inteckningar� na besv�rar samma fastigheter och neds�ttningen skall genomf�ras p� samma s�tt i samtliga dessa. Svarar fastighet endast enligt 6 kap. 11 � andra stycket fordras ej att den fastighetens �gare bitr�tt an� s�kningen. F�r neds�ttning efter inskrivning av r�ttighet som besv�rar endast en av fastigheterna fordras medgivande �ven av innehavare av s�dan inskriven r�ttighet i annan av inteckningen besv�rad fastighet som efter neds�ttningen kommer att g�lla med lika r�tt som eller s�mre r�tt �n inteckningen. Svarar fastigheten endast enligt 6 kap. 11 � andra stycket, f�r neds�ttning ske utan att den bitr�tts eller medgivits av den fastighetens �gare eller av �garen av eller r�ttighetshavare i stamfastigheten eller fastighet som f�re den ifr�gavarande svarar f�r brist i stamfastigheten. Fordras ej fastighets�gares medverkan till ned� s�ttningen, f�r neds�ttning ske p� ans�kan av pantbrevets innehavare. �r fr�ga om neds�ttning efter inskrivning av r�ttighet som besv�rar flera av fastigheterna, �ger fj�rde stycket till�mpning betr�ffande var och en av dem. 10 � Inteckning f�r p� ans�kan av fastighets�garen och efter medgi� vande av pantbrevets innehavare d�das (d�dning). F�r d�dning av ge� mensam inteckning kr�ves dock icke att �gare av fastighet som sva� rar endast enligt 6 kap. 11 � andra stycket bitr�tt ans�kningen. Om d�dning av inteckning n�r pantbrevet eller vilandebeviset f�r- 2824 kommit finns s�rskilda best�mmelser. ti-. � </div> <div id="page78-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 � Gemensam inteckning f�r p� ans�kan av fastigheternas �gare SFS 1971:1209 och efter medgivande av pantbrevets innehavare avlyftas fr�n n�gon eller n�gra av fastigheterna (relaxation). Besv�ras fastighet, i vilken in� teckningen skall kvarst�, av pantr�tt eller annan r�ttighet som �r in� skriven och �ger r�ttigheten lika r�tt som eller s�mre r�tt �n inteck� ningen, fordras att innehavaren av s�dan r�ttighet medger relaxationen. Svarar fastighet, fr�n vilken inteckningen skall avlyftas, endast enligt 6 kap. 11 � andra stycket, f�r relaxation ske utan att den bitr�tts eller medgivits av den fastighetens �gare eller av �garen av eller r�t- tighetshavare i stamfastigheten eller fastighet som f�re den ifr�ga� varande svarar f�r brist i stamfastigheten. Fordras ej fastighets�ga� res medverkan till relaxationen, f�r relaxation ske p� ans�kan av pant� brevets innehavare. Svarar fastigheterna f�r flera gemensamma inteckningar, f�r en av inteckningarna icke avlyftas fr�n en fastighet utan att s�dana �tg�rder vidtages med de �vriga inteckningarna att fastigheten icke vidare svarar f�r dem gemensamt med n�gon av de andra fastigheterna. I fastighet, som bildats genom avstyckning av omr�de vilket f�r� v�rvats av kommun f�r att ing� i allm�n plats inom stadsplan eller byggnadsplan, f�r p� beg�ran av kommunen relaxation ske utan hin� der av best�mmelserna i f�rsta stycket om att f�r relaxation fordras medgivande av fastighets�gare och r�ttighetshavare, om sannolika sk�l f�religger f�r att omr�dets v�rde uppg�r till h�gst tv� procent av den odelade fastighetens v�rde och relaxationen �r v�sentligen utan bety� delse f�r fastighets�garnas och r�ttighetshavarnas r�tt. 12 � P� ans�kan av innehavare av pantbrev eller vilandebevis skall anteckning g�ras i fastighetsboken om innehavet. �r annan f�rut anteck� nad som innehavare, skall inskrivningsmyndigheten sedan anteckning om det nya innehavet skett avf�ra den tidigare anteckningen och under� r�tta den som var antecknad som innehavare om �tg�rden genom rekommenderat brev. F�religger anledning till antagande att s�kanden icke innehar pantbrevet eller beviset, skall f�rel�ggande meddelas honom att uppvisa detta. Anm�ler den som antecknats som innehavare att innehavet upph�rt, skall anteckningen avf�ras. 13 � N�r innehavare av pantbrev l�mnar medgivande till �tg�rd som anges i 711 �, skall pantbrevet inges. 14 � Om �tg�rd som anges i 711 � ber�r vilandef�rklarad ans�kan om inteckning, g�ller vad som f�r s�dan �tg�rd �r f�reskrivet om pant� brevet och dess innehavare i st�llet vilandebeviset och innehavaren av detta. Inteckning i tomtr�tt 15 � Best�mmelserna i 114 ��, utom i vad avser gemensam inteck� ning, �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om inteckning i tomtr�tt, varvid med lagfart likst�lles inskrivning av tomtr�tt. 2825 � </div> <div id="page79-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1209 23 kap. Inskrivning av annan nyttjander�tt �n tomtr�tt samt av servitut och r�tt till elektrisk kraft Inskrivning i fast egendom 1 � Vill innehavaren av annan genom avtal uppl�ten nyttjander�tt �n tomtr�tt eller av servitut eller r�tt till elektrisk kraft, som uppl�tits ge� nom avtal, s�ka inskrivning, skall han inge den handling p� vilken r�ttig� heten grundas. Inskrivning f�r s�kas �ven av fastighets�garen. 2 � Ans�kan om inskrivning skall avsl�s, om 1. den handling p� vilken r� ttigheten grundas ej ingivits, 2. f�reskrift i lag betr�ffande s�dan uppl�telse som ans�kan ang�r icke iakttagits och f�reskriften ej avser giltigheten av endast visst f�r� beh�ll, 3. uppl�telsen st�r i strid med en mot uppl�taren g�llande inskr�nk� ning i hans r�tt att f�rfoga �ver egendomen och, n�r uppl�telsen sked� de, lagfart ej var beviljad f�r uppl�taren eller, om s� var fallet, �rende om anteckning i fastighetsboken av inskr�nkningen var upptaget p� in� skrivningsdag, 4. inskrivning av t omtr�tt i fastigheten �r beviljad eller s�kt, 5. fastigheten f�re uppl�telsen �verl�tits till n�gon vars f�rv�rv en� ligt 17 kap. 1 eller 4 � �ger f�retr�de framf�r uppl�telsen, 6. fastigheten f�re uppl�telsen fr�ng�tt uppl�taren p� grund av exe� kutiv f�rs�ljning eller genom expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv, 7. uppl�telsen avser arrende eller hyra som enligt f�rbeh�ll i upp� l�telsehandlingen icke f�r inskrivas, 8. uppl�telsen avser r�tt till elektrisk kraft och skriftligt medgivande till inskrivning icke f�religger, 9. det �r uppenbart att uppl�telsen av annan grund �r ogiltig eller att r�ttigheten upph�rt eller av annat sk�l ej kan g�ras g�llande. Har �rende ang�ende lagfart f�r uppl�taren uppskjutits till senare inskrivningsdag, skall behandlingen av ans�kan om inskrivning upp� skjutas till samma d ag. 3 � F�rekommer icke o mst�ndighet som avses i 2 �, skall ans�kan om inskrivning f�rklaras vilande, om 1. uppl�taren ej har lagfart, 2. r�tteg�ng p�g�r om uppl�telsens giltighet eller om h�vande eller �terg�ng av f�rv�rv av fastigheten eller om b�ttre r�tt till denna, 3. r�ttigheten �r uppl�ten i del av fastighet, vilken �terst�r efter f�r� v�rv av omr�de eller av andel som enligt f�ngeshandlingen skall utbry� tas, och fr �gan om fastighetsbildning icke blivit slutligen avgjord, 4. uppl�telsen enligt lag �r beroende av domstols eller annan myndig� hets tillst�nd. Kommer i fall som anges i f�rsta stycket 3 fastighetsbildning ej till st�nd, anses ans�kningen avse den odelade fastigheten. 4 � R�ttighet, som skulle ha f�retr�de framf�r annan r�ttighet som avses i detta kapitel eller utg�res av inteckning, skall vid inskrivningen 2826 f�rklaras g�lla efter den andra r�ttigheten, om s�kanden beg�r det. � </div> <div id="page80-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> R�ttighet som s�ttes efter annan r�ttighet g�ller efter r�ttighet med SFS 1971:1209 lika r�tt som eller b�ttre r�tt �n denna �ven om detta ej anges i be� slutet. 5 � Inskriven r�ttighet f�r p� ans�kan av r�ttighetshavaren med fas� tighets�garens samtycke neds�ttas efter annan inskriven r�ttighet (ned� s�ttning). Best�mmelsen i 4 � andra stycket �ger d�rvid motsvarande till- l�mpning. 6 � Inskrivning f�r p� ans�kan av r�ttighetshavaren med fastighets� �garens samtycke d�das helt eller till viss del (d�dning). Har r�ttigheten upph�rt helt eller till viss del, f�r inskrivningen p� ans�kan av fastig� hets�garen d�das till motsvarande del. Inskrivning f�r avf�ras, om det �r uppenbart att den inskrivna r�ttig� heten icke g�ller i fastigheten. 7 � Best�mmelserna i 16 �� ger med f�ljande avvikelser motsva� rande till�mpning i fr�ga om r�ttighet som grundar sig p� f�rv�rv som anges i 17 kap. 11 � och i �vrigt �r av den beskaffenhet som avses i detta kapitel. Nyttjander�tt som anges i 12 kap. 2 � �rvdabalken f�r ej inskrivas. Ans�kan om inskrivning p� grund av testamente eller f�rr�ttning f�r ej bifallas innan testamentet eller f�rr�ttningen vunnit laga kraft. I avvaktan p� att hindret undanr�jes skall ans�kningen f�rklaras vilande. Inskrivning i tomtr�tt 8 � Best�mmelserna i 17 �� ger motsvarande till�mpning i fr�ga om inskrivning i tomtr�tt, varvid med lagfart likst�lles inskrivning av tomtr�tt. Ans�kan om inskrivning i tomtr�tt skall dock avsl�s, om in� skrivning av tomtr�ttsuppl�telsen ej �r beviljad eller s�kt. Om balkens ikrafttr�dande f�rordnar Konungen med riksdagen. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1972. Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter� mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill bekr�fta l�tit. Stockholms slott den 17 december 1971. GUSTAF ADOLF CARL LIDBOM (L. S.) (Justitiedepartementet) 2827 � </div> </div>

SFS 1971;1209 Lag

Utkom fr�n trycket

om �ndring 1 j ordabalken;

den 29 dec. 1971

given Stockholms slott den 17 december 1971.

V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes

och Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riks-

dagen^, funnit gott f�rordna, att 6 kap. 3 och 7 �� samt 18 kap. 8 � jor�
dabalken skall ha nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer jorda�

balken att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der
i kraft.

F�RSTA AVDELNINGEN

R�ttsf�rh�llanden r�rande fast egendom

1 kap. Fastighet och dess gr�nser

1 � Fast egendom �r jord. Denna �r indelad i fastigheter. Om fastig�

hetsbildning finns s�rskilda best�mmelser.

S�mjedelning �r utan verkan.

2 � Om allm�nt vattenomr�de och fastighets gr�ns mot s�dant om-

r�de finns s�rskilda best�mmelser.

3 � Gr�ns som blivit lagligen best�md har den str�ckning som ut-

ijj

m�rkts p� marken i laga ordning. Kan utm�rkningen ej l�ngre fast-

[.j

st�llas med s�kerhet, har gr�nsen den str�ckning som med ledning av
f�rr�ttningskarta j�mte handlingar, innehav och andra omst�ndigheter

kan antagas ha varit �syftad. Om gr�nsens str�ckning ej utm�rkts p�

marken i laga ordning, har gr�nsen den str�ckning som framg�r av karta

och handlingar.

2748

1 Prop. 1971: 179, LU 2 7, rskr 354.

�

4 � Har gr�ns ej blivit lagligen best�md, g�ller de r� och r�r eller

SFS 1971:1209

andra m�rken som av �lder ansetts utm�rka gr�nsen.

Om gr�nsen tillkommit genom expropriation eller liknande tv�ngs�

f�rv�rv, har gr�nsen den str�ckning som med ledning av f�ngeshand�

ling, innehav och andra omst�ndigheter kan antagas ha varit �syftad.

5 � Om gr�ns i vattenomr�de ej kan best�mmas med ledning av 3

eller 4 �, har gr�nsen s�dan str�ckning att till varje fastighet f�res den

del av vattenomr�det som �r n�rmast fastighetens strand. F�r mindre
holme eller sk�r f�res dock ej n�gon del av vattenomr�det till fastig�

heten. Har stranden f�rskjutits, �r dess tidigare l�ge, om det kan fast�

st�llas, avg�rande f�r gr�nsens str�ckning.

Str�ckning av gr�ns i vattenomr�de best�mmes efter normalt medel�

vattenst�nd. I V�nern, V�ttern och Hj�lmaren samt i Storsj�n i J�mt�

land fastst�lles dock str�ckningen efter ett vattenst�nd av

i V�nern 3,60 meter �ver nedre slusstr�skeln vid Sj�torp,
i V�ttern 2,97 meter �ver v�stra slusstr�skeln vid Motala,

i Hj�lmaren 2,77 meter �ver s�dra slusstr�skeln vid Notholmen och

i Storsj�n 292,45 meter �ver noUplanet i det h�jdsystem som ligger

till g rund f�r sj�ns reglering.

6 � Har fastighet blivit skild fr�n angr�nsande vattenomr�de genom
att stranden f�rskjutits, har fastighetens �gare r�tt att nyttja omr�det

mellan fastigheten och vattnet under f�ruts�ttning att omr�det �r av
ringa omfattning och att dess �gare icke lider skada eller ol�genhet av

betydelse. Fastighetens �gare har d�rvid samma r�tt som enligt 1 kap.

3 � vattenlagen (1918: 523) tillkommer strand�gare.

2 kap. Tillbeh�r till fastighet

1 � Till fastighet h�r

byggnad, ledning, st�ngsel och annan anl�ggning som anbragts i el�

ler ovan jord f�r stadigvarande bruk,

p� rot st�ende tr�d och andra v�xter,

naturlig g�dsel.

Till fastighet h�r �ven s�dan byggnad eller annan anl�ggning som

�r uppf�rd utanf�r fastigheten, om den �r avsedd f�r stadigvarande
bruk vid ut�vning av servitut till f�rm�n f�r fastigheten och icke h�r
till den fastighet d�r den finns.

2 � Till byggnad h�r fast inredning och annat varmed byggnaden
blivit f�rsedd, om det �r �gnat till stadigvarande bruk f�r byggnaden

eller del av denna, s�som fast avbalkning, hiss, ledst�ng, ledning f�r
vatten, v�rme, ljus eller annat med kranar, kontakter och annan s�
dan utrustning, v�rmepanna, element till v�rmeledning, kamin, kakel�

ugn, innanf�nster, markis, brandredskap, civilf�rsvarsmateriel och nyc�
kel.

I enlighet med vad som s�gs i f�rsta stycket h�r d�rj�mte i regel

till byggnad, s�vitt ang�r

2749

�

SFS 1971:1209

1. bostad: badkar och annan sanitetsanl�ggning, spis, v�rmesk�p

och kylsk�p samt maskin f�r tv�tt eller mangling,

2. butikslokal; hylla, disk och skyltf�nsteranordning,
3. samlingslokal: estrad och sittplatsanordning,
4. ekonomibyggnad till jordbruk: anordning f�r utfodring av djur

och anl�ggning f�r maskinmj�lkning,

5. fabrikslokal: kylsystem och fl�ktmaskineri.

Reservdel och dubblett till f�rem�l som avses i f�rsta eller andra

stycket h�r ej till byggnaden.

3 � Till fastighet som helt eller delvis �r inr�ttad f�r industriell verk�

samhet h�r, ut�ver vad som f�ljer av 1 och 2 ��, maskin och annan

utrustning som tillf�rts fastigheten f�r att anv�ndas i verksamheten

huvudsakligen p� denna. Fordon, kontorsutrustning och handverktyg

h�r dock icke till fastigheten.

4 � F�rem�l som nyttjander�ttshavare eller eljest annan �n fastig�
hets�garen tillf�rt fastigheten h�r ej till denna, om icke f�rem�let och
fastigheten kommit i samme �gares hand. Detsamma g�ller i fr�ga om

f�rem�l som enligt 3 � kan h�ra till fastigheten och tillf�rts denna
av fastighets�garen utan att han �gde f�rem�let. Har fastighets�garen

tillf�rt fastigheten f�rem�l som enligt 3 � kan h�ra till fastigheten

och som han f�rv�rvat under villkor att �verl�taren har r�tt att �ter�

taga f�rem�let om f�rv�rvaren �sidos�tter vad som �ligger honom en�
ligt �verl�telseavtalet, h�r f�rem�let icke till fastigheten s� l�nge vill�

koret g�ller.

Ing�r f�rem�l, som tillf�rts fastighet av annan �n fastighets�garen,

i f�retagsintecknad verksamhet och har f�rem�let och fastigheten kom�

mit i samme �gares hand genom att fastighets�garen f�rv�rvat verk�
samheten eller n�ringsidkaren f�rv�rvat fastigheten, h�r f�rem�let lik�

v�l icke till fastigheten, om det icke upph�rt att svara f�r inteckningen
eller, i det fall n�ringsidkaren f�rv�rvat fastigheten, om icke sex m�

nader f�rflutit fr�n det han s�kt lagfart p� sitt f�ng. Har intecknings-

havaren f�re utg�ngen av angivna tid v�ckt talan om betalning och
anm�lt detta till inskrivningsmyndigheten f�r det omr�de d�r fastig�
heten ligger, h �r f�rem�let ej till fastigheten, om icke tv� m�nader f�r�

flutit fr�n det talan avgjorts genom dom eller beslut som vunnit laga

kraft.

5 � F�rv�rvar fastighets�garen f�rem�l under villkor att �verl�taren

har r�tt att �tertaga f�rem�let, om f�rv�rvaren �sidos�tter vad som
�ligger honom enligt �verl�telseavtalet, eller att �gander�tten till f�re�
m�let skall f�rbli hos �verl�taren till dess betalning erlagts eller annan

f�ruts�ttning uppfyllts, f�r villkoret ej g�ras g�llande sedan fastighets�

�garen tillf�rt fastigheten f�rem�let s� att det enligt 1 eller 2 � h�r till

fastigheten.

I fr�ga om m�jligheten att g�ra avtalet g�llande �ger f�rsta stycket

motsvarande till�mpning f�r det fall att avtalet betecknats som hyres�

avtal eller betalningen erlagts som vederlag f�r f�rem�lets bruk och

nyttjande, om det �r �syftat att den som f�tt f�rem�let utgivet till sig

2750

skall bli � gare av detta.

�

6 � Byggnad, st�ngsel och annan anl�ggning p� omr�de, som besv�ras

SFS 1971:1209

av inskriven tomtr�tt, samt anl�ggning f�r gruvdrift h�r ej till fastig�
heten �ven om de tillh�r fastighetens �gare.

7 � �verl�telse av f�rem�l som h�r till fastighet g�ller ej mot tredje
man, f�rr�n f�rem�let skiljes fr�n fastigheten p� s�dant s�tt att det ej

l�ngre kan anses h�ra till denna.

3 kap. R�ttsf�rh�llanden mellan granna r

1 � Var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom

taga sk�lig h�nsyn till omgivningen.

2 � Tr�nger rot eller gren in p� fastighet fr�n omr�de intill denna
och medf�r detta ol�genhet f�r fastighetens �gare, f�r denne taga bort

roten eller grenen. Omr�dets �gare skall dock beredas tillf�lle att sj�lv

utf�ra �tg�rden, om denna kan befaras medf�ra skada av betydelse f�r

honom.

3 � Den som �mnar utf�ra gr�vning eller liknande arbete p� sin mark

skall vidtaga varje skydds�tg�rd som kan anses n�dv�ndig f�r att f�re-

bygga skada p� angr�nsande mark. Han skall ers�tta skada som upp-

kommer till f�ljd av att han eller n�gon som han anlitat underl�tit att

vidtaga s�dan �tg�rd eller i annat h�nseende brustit i omsorg vid ar�

betets utf�rande.

Medf�r skydds�tg�rd uppenbarligen h�gre kostnad �n den skada som

�tg�rden avser att f�rebygga, f�r �tg�rden underl�tas. Skadan skall dock
ers�ttas. Om det beg�res, skall pant eller borgen enligt uts�kningslagen
(1877: 31 s. 1) st�llas hos l�nsstyrelsen till s�kerhet f�r ers�ttningen in-
nan arbetet b�rjar.

�r byggnad eller annan anl�ggning som h�r till angr�nsande mark,

till f� ljd av v�rdsl�shet vid uppf�randet eller brist i underh�llet, av s�

dan beskaffenhet att s�rskild skydds�tg�rd �r n�dv�ndig f�r att f�re-

bygga s kada med anledning av arbete som icke str�ckes nedanf�r van-

}

ligt k�llardjup, skall �tg�rden bekostas av den angr�nsande markens

�gare.

4 � �r gr�vning eller liknande arbete s�rskilt ingripande eller medf�r
det av annan anledning s�rskild risk f�r omgivningen, skall den skada

som uppkommer till f�ljd av arbetet ers�ttas �ven om f�rsumlighet
icke f�religger.

5 � �tg�rd f�r att f�rebygga skada till f�ljd av gr�vning eller liknande

arbete f�r vidtagas p� annans mark, om det �r n�dv�ndigt f�r att und�

vika osk�lig kostnad eller annan synnerlig ol�genhet. Skada och intr�ng

skall ers�ttas, om markens �gare ej �r skyldig att bekosta arbetet. Om
det beg�res, skall pant eller borgen enligt uts�kningslagen (1877: 31 s.

1) st�llas hos l�nsstyrelsen till s�kerhet f�r ers�ttningen innan arbetet

b�rjar.

2751

�

SFS 1971:1209

6 � Ers�ttning enligt 3 � f�rsta eller andra stycket eller enligt 4 eller
5 � skall neds�ttas hos l�nsstyrelsen. Om f�rdelning och utbetalning av

nedsatt belopp samt verkan d�rav g�ller best�mmelserna om expropria�
tion i till�mpliga delar. Beloppet f�r dock utbetalas till �garen av den
angr�nsande marken utan att neds�ttning sker, om det �r v�sentligen

utan betydelse f�r innehavare av fordran f�r vilken marken svarar. Har
beloppet nedsatts men f�rdelning �nnu ej skett, f�r l�nsstyrelsen utbetala
beloppet till den angr�nsande markens �gare, om medgivanden fr�n

fordringshavarna f�retes hos l�nsstyrelsen.

Har beloppet utbetalats utan neds�ttning, svarar den ers�ttningsskyl�

dige f�r f�rlust som till f�ljd d�rav uppkommer f�r fordringshavare som
anges i f�rsta stycket.

7 � Har byggnad eller annan anl�ggning uppf�rts s� att den skjuter in

p� angr�nsande mark, och skulle anl�ggningens borttagande eller f�r�

�ndring medf�ra betydande kostnad eller ol�genhet f�r anl�ggningens

�gare, �r denne ej skyldig att avtr�da den mark som s�lunda tagits i an�
spr�k, f�rr�n anl�ggningen avl�gsnas eller blir obrukbar. Vad som
sagts nu g�ller dock ej, om den som uppf�rde anl�ggningen inkr�ktade

p� den angr�nsande marken med avsikt eller av grov v�rdsl�shet och,
n�r anl�ggningen �verl�tits till annan, denne �gde k�nnedom d�rom vid

sitt f�rv�rv.

Den angr�nsande markens �gare �r ber�ttigad till ers�ttning f�r det

intr�ng som anl�ggningen medf�r.

Om trappa som skjuter �ver gatulinje finns s�rskilda best�mmelser.

4 kap. K�p, byte och g�va

K�pets form

1 � K�p av fast egendom slutes genom uppr�ttande av k�pehandling

som underskrives av s�ljaren och k�paren. Handlingen skall upptaga

k�peskillingen och inneh�lla f�rklaring av s�ljaren att egendomen �ver-

l�tes p� k�paren. K�pes utom fast egendom �ven annat mot en ge�
mensam k�peskilling, �r det tillr�ckligt att denna anges.

K�p som icke uppfyller f�reskrifterna i f�rsta stycket �r ogiltigt.

2 � Har k�p slutits och uppr�ttas d�refter k�pebrev eller annan ytter�

ligare k�pehandling ang�ende samma f�rv�rv, �ger 1 � f�rsta stycket

till�mpning �ven i fr�ga om den senare handlingen. Handling som icke
uppfyller dessa f�reskrifter �r utan verkan som k�pehandling.

3 � Best�mmelse vid k�p som ej intages i k�pehandlingen �r ogiltig,

om den inneb�r att

1. f�rv�rvets fullbordan eller best�nd �r beroende av villkor,

2. s�ljaren ej skall b�ra s�dant ansvar som avses i 21 �,

3. k�parens r�tt att �verl�ta fastigheten eller att s�ka inteckning eller

2752

uppl�ta r�ttighet i fastigheten inskr�nkes.

�

Villkorligt k�p

SFS 1971:1209

4 � K�ps fullbordan eUer bes t�nd f�r ej g�ras beroende av villkor un�
der mer �n tv� �r fr�n den dag d� k�pehandlingen uppr�ttades. Har

l�ngre tid avtalats, �r k�pet ogiltigt. Om tiden ej best�mts, skall den an�

ses vara tv� �r.

F�rsta stycket �ger icke till�mpning p� villkor, varigenom f�rv�rvets

fullbordan eller best�nd g�res beroende av att k�peskillingen erl�gges
eller att i 79 �� avsedd fastighetsbildning sker, och utg�r ej heller
hinder att uppst�lla villkor som grundas p� best�mmelse i lag.

5 � Har i k�pehandlingen f�reskrivits att k�pebrev skall uppr�ttas,

skall det anses som om f�rv�rvets fullbordan eller best�nd gjorts be�

roende av k�peskillingens erl�ggande.

6 � Har enligt k�pehandlingen f�rv�rvets fullbordan eller best�nd

gjorts beroende av villkor och uppr�ttas d�refter k�pebrev eller annan
ytterligare k�pehandling ang�ende f�rv�rvet, beror f�rv�rvets fullbordan
eller best�nd ej l�ngre av villkoret, om icke detta intages �ven i den

senare handlingen.

K�p av de l av fasti ghet

7 � K�p, som inneb�r att visst o mr�de av fastighet kommer i s�rskild
�gares hand, �r giltigt endast om fastighetsbildning sker i �verensst�m�
melse med k�pet genom f�rr�ttning, som �r s�kt senast sex m�nader

efter den dag d� k�pehandlingen uppr�ttades och, om f�rr�ttningen ej
�r avslutad vid utg�ngen av n�mnda tid, skall verkst�llas p� grundval
av k�pet.

8 � Den som k�pt andel i fastighet utan villkor att andelen skall ut�

brytas genom fastighetsbildning innehar fastigheten under sam�gande�
r�tt med den eller de andra del�garna.

Har i k�pehandlingen f�reskrivits att andelen skall utbrytas �ger 7 �

motsvarande till�mpning.

9 � I fr�ga om k�p av mark som �r samf�lld f�r flera fastigheter eller

av fastighets andel i s�dan mark �ger 7 � motsvarande till�mpning.

S�ljarens och k �parens r�ttigheter och f�rpliktelser

10 � Avkastning, som fastigheten frambringar f�re den dag d� till�

tr�de skall ske, tillkommer s�ljaren. Denne f�r dock icke avverka skog
annat �n till husbehov och ej heller avh�nda fastigheten annat �n dess
vanliga avkastning.

Arrendeavgift, hyra och annan inkomst av fastigheten, som bel�per

p� tiden f �re tilltr�desdagen, tillkommer s�ljaren.

Avgift som utg�r f�r fastigheten och bel�per p� tiden fr�n och med

tilltr�desdagen b�res av k�paren. I f�rh�llande till s�ljaren svarar k��

paren f�r st�mpelskatt f�r f�rv�rvet.

2753

�

SFS 1971:1209

11 � S�ljaren st�r faran f�r att fastigheten av v�da skadas eller f�r�

s�mras medan den fortfarande �r i s�ljarens besittning. Faran ligger

dock p� k�paren, om fastigheten ej tilltr�tts till f�ljd av dr�jsm�l p�
k�parens sida.

Har fastigheten skadats eller f�rs�mrats p� grund av h�ndelse f�r vil�

ken s�ljaren st�r faran, f�r k�paren g�ra avdrag p� k�peskillingen eller,

om ej skadan �r av ringa betydelse, h�va k�pet. V�ckes ej talan om

h�vning inom ett �r fr�n det tilltr�det skedde, �r r�tten till s�dan talan

f�rlorad.

12 � Har fastigheten efter k�pet skadats eller f�rs�mrats genom s�lja�

rens vanv�rd eller v�llande, f�r k�paren g�ra avdrag p� k�peskillingen
eller h�va k�pet. Han har dessutom r�tt till ers�ttning f�r skada. Om

skadan �r av ringa betydelse, f�r k�pet h�vas endast om s�ljaren f�r�
farit svikligt.

V�ckes ej talan om h�vning inom ett �r fr�n det tilltr�det skedde, �r

r�tten till s�dan talan f�rlorad, om ej s�ljaren f�rfarit svikligt.

13 � Underl�ter s�ljaren utan sk�l att avtr�da fastigheten i r�tt tid,

skall han ers�tta k�paren dennes skada. K�paren f�r �ven h�va k�pet,

om ej dr�jsm�let �r av ringa betydelse.

14 � Undandrager sig s�ljaren utan sk�l att enligt f�reskrift i k�pe�

handling medverka till uppr�ttande av k�pebrev eller annan ytterligare
k�pehandling ang�ende f�rv�rvet eller att fullg�ra annat som ankommer

p� honom f�r att bereda k�paren m�jlighet till lagfart, �ger 13 � mot�

svarande till�mpning.

15 � Kan k�paren i annat fall �n som avses i 14 � icke erh�lla lag�

fart, har han r�tt att h�va k�pet och f� ers�ttning f�r skada, om ej
hindret mot lagfart beror av k�paren eller var k�nt f�r honom n�r k�pet
sl�ts. Om skadan �r av ringa betydelse, f�r k�pet h�vas endast om s�lja�
ren f�rfarit svikligt.

V�ckes ej talan om h�vning inom ett �r fr�n den dag d� tiden f�r s��

kande av lagfart utgick eller, om lagfart d� var s�kt, den dag d� slutligt
beslut i lagfarts�rendet vann laga kraft, �r r�tten till s�dan talan f�r�

lorad, om ej s�ljaren f�rfarit svikligt.

16 � Svarar fastigheten p� grund av inteckning eller uppl�telse av

pantr�tt f�r h�gre belopp �n som f�rutsattes vid k�pet, f�r k�paren av
k�peskillingen inneh�lla vad som p � grund h�rav kan komma att utg� ur
fastigheten. Om ej s� mycket av k�peskillingen �terst�r att betala och

s�ljaren icke erl�gger skillnaden inom en m�nad efter tills�gelse, har

k�paren r�tt att h�va k�pet och f� ers�ttning f�r skada.

Avser inteckning i den �verl�tna fastigheten �ven annan fastighet och

f�rutsattes ej detta vid k�pet, har k�paren r�tt att h�va k�pet och er�

h�lla ers�ttning f�r skada, om ej s�ljaren inom en m�nad efter tills�

gelse ombes�rjt, att det gemensamma ansvaret uppl�sts.

17 � Besv�ras fastigheten av annan r�ttighet �n som avses i 16 � utan

att k�paren vid k�pet �gde eller bort �ga k�nnedom d�rom, �ger 12 �

2754

motsvarande till�mpning.

&iii

�

F�rsta stycket g�ller �ven n�r annan �n s�ljaren �gde byggnad eller

SFS 1971:1209

annat som, om det �r i samme �gares hand som fastigheten, enligt lag
h�r till denna samt k�paren var i god tro vid k�pet.

18 � Medf�r offentlig myndighets beslut att k�paren icke f�rv�rvat

den r�dighet �ver fastigheten som han vid k�p et hade sk�l att f�ruts�tta,
�ger 12 � motsvarande till�mpning.

19 � Avviker fastigheten fr�n vad som kan anses utf�st eller fr�n vad

som k�paren eljest, utan att fall som avses i 1618 � f�religger, med
h�nsyn till omst�ndigheterna haft anledning r�kna med vid k�pet, �ger

12 � motsvarande till�mpning. Ers�ttning f�r skada skall dock utg� en�

dast om avvikelsen avser egenskap som kan anses utf�st eller s�ljaren
f�rfarit svikligt.

20 � S�ljaren skall till k�paren �verl�mna honom tillh�riga kartor

och andra handlingar ang�ende fastigheten vilka �r av betydelse f�r k��
paren som �gare av denna. Om handlingarna ang�r �ven annan egen�
dom, skall de efter tills�gelse tillhandah�llas k�paren.

21 � Om fastigheten kan fr�nvinnas k�paren efter klander, skall s�l�

jaren �terb�ra k�peskillingen och, om k�paren var i god tro vid k�pet,

ers�tta k�paren dennes skada.

�r f�rsta stycket till�mpligt betr�ffande endast en del av fastigheten,

f�r k�paren, om han var i god tro vid k�pet, h�va detta s�vitt ang�r
fastigheten i �vrigt. Best�mmelserna i 12 � �ger d�rvid motsvarande

till�mpning. Den tid inom vilken talan om h�vning skall v�ckas r�knas
dock fr�n det fastighetsdelen fr�ngick k�paren.

22 � Kan s�ljaren ej erl�gga vad som �ligger honom enligt 21 �, f�r

k�paren kr�va s�ljarens f�ngesm�n i tur och ordning i den m�n de ej �r

fria fr�n ansvar enligt 21 �.

23 � Har k�paren icke erlagt hela k�peskillingen n�r klandertalan
v�ckes, f�r han inneh�lla �terstoden till dess betryggande s�kerhet st�lles
f�r vad som s�ljaren kan �l�ggas att utge, om talan bifalles.

24 � Blir k�p av fastighet ej best�ende p� den grund att fastigheten
�verl�tits �ven till annan och denna �verl�telse skall �tnjuta f�retr�de,

�ger 21 � motsvarande till�mpning. Talan om h�vning skall dock v�ckas

inom den tid som anges i 15 �.

Sedan talan om f�retr�de mellan �verl�telserna v�ckts, �ger �ven 23 �

motsvarande till�mpning.

25 � I fr�ga om s�ljarens r�tt till r�nta p� k�peskillingen �ger de i
9 kap. 10 � handelsbalken angivna grunderna till�mpning.

Om k�pet enligt f�rbeh�ll i k�pehandlingen h�ves p� grund av ute�

bliven betalning av k�peskillingen, skall k�paren ers�tta s�ljaren dennes

skada,

2755

�

SFS 1971:1209

26 � �r f�rv�rvets fullbordan eller best�nd enligt k�pehandlingen be�

roende av att k�peskillingen betalas och har k�paren sedan k�pet sl�ts

blivit f�rsatt i konkurs,

f�tt till st�nd offentlig ackordsf�rhandling utan konkurs,

vid utm�tning funnits salcna tillg�ng at t betala sina skulder,
om han �r k�pman, inst�llt sina betalningar eller
i annat fall funnits vara p� s�dant obest�nd att han m�ste antagas icke

kunna fullg�ra sin betalningsskyldighet mot s�ljaren,

har s�ljaren r�tt att h�va k�pet, om ej utan osk�ligt uppeh�ll efter till�

s�gelse betryggande s�kerhet st�lles f�r k�peskillingen. H�ves k�pet,
skall k�paren ers�tta s�ljaren dennes skada.

27 � Har k�paren erh�llit inteckning eller uppl�tit pantr�tt i fastighe�
ten, f�r han h�va k�pet endast n�r han erlagt s� mycket av k�peskilling�

en att s�ljaren kan inneh�lla belopp som svarar mot vad som kan kom�
ma att utg� ur fastigheten p� grund av inteckningen eller pants�ttningen.
Om vad som k�paren erlagt av k�peskillingen ej f�rsl�r, f�r han h�va

k�pet endast om han betalar skillnaden. Avser inteckningen �ven fastig�

het som icke ingick i k�pet, f�r k�paren h�va k�pet endast om han dess�

utom ombes�rjt, att det gemensamma ansvaret uppl�sts.

Om k�paren uppl�tit annan r�ttighet och denna v�sentligt minskar

fastighetens v�rde eller dess anv�ndbarhet i s�ljarens hand eller om eljest

fastigheten v�sentligt f�rs�mrats eller p� annat s�tt nedg�tt i v�rde p�

grund av �tg�rd eller annan omst�ndighet, som �r att h�nf�ra till k�pa�
ren eller beror av denne, f�r k�paren h�va k�pet endast om s�ljaren f�r�

farit svikligt.

Byte

28 � Best�mmelserna i 127 �� g�ller i till�mpliga delar i fr�ga om
byte. Om fastighet som g�tt i byte mot annan fastighet kan fr�nvinnas

f�rv�rvaren efter klander eller fr�ng�r honom till f�ljd av omst�ndighet

som anges i 24 �, f�r han dock icke �tertaga den fastighet han l�mnade

i byte . I st�llet har han r�tt till ers�ttning i pengar.

G�va

29 � Best�mmelserna i 13 och 79 �� ger motsvarande till�mp�
ning i fr�ga om g�va.

30 � �r g�vas fullbordan eller best�nd beroende av villkor under viss

tid ut�ver tv� �r fr�n den dag d� g�vohandlingen uppr�ttades eller un�

der obest�md tid, g�ller villkoret icke mot den till vilken g�votagaren

�verl�tit fastigheten, s�vida icke talan om �terg�ng av g�van blivit v�ckt

f�re �verl�telsen. Kan till f�ljd av att villkoret s�lunda icke blir g�llande
givaren ej �terf� g�van, har g�votagaren att till givaren utge g�vans
v�rde.

2756

Om g�va till f�rm�n f�r of�dda finns s�rskilda best�mmelser.

�

31 � �terg�r g�va p� grund av villkor som avses i 30 � och skall

SFS 1971:1209

pantr�tt eller annan r�ttighet som tillkommit efter uppl�telse av g�vo-

tagaren alltj�mt best�, skall g�votagaren ers�tta givaren dennes f�rlust.

5 kap. Verkan av att fast egendom fr�nvinnes n�gon efter
klander m. m .

1 � Avtr�der n�gon fast egendom efter klander, skall han dessutom

utge ers�ttning f�r avkastning, som egendomen frambringat under tid
efter det att han fick k�nnedom om att annan �gde b�ttre ratt till egen�

domen eller st�mning delgavs honom. Ers�ttning skall ocks� utges f�r
arrendeavgift, hyra och annan inkomst av egendomen, som bel�per p�

n�mnda tid. Han f�r dock tillgodor�kna sig sk�lig ers�ttning f�r de
kostnader han haft f�r att erh�lla avkastningen och inkomsten samt f�r

att under angivna tid underh�lla egendomen.

Om avkastningen eller inkomsten p� grund av den avtr�dandes f�r�

sumlighet understigit vad som sk�ligen kunnat erh�llas, skall han ers�tta

skillnaden.

2 � Har egendomen skadats eller p� annat s�tt minskat i v�rde till
f�ljd av �tg�rd eller annan omst�ndighet som �r att h�nf�ra till den som
avtr�der egendomen, skall denne ers�tta v�rdeminskningen, om och i den
m�n det med h�nsyn till beskaffenheten av hans f�rfarande och om�

st�ndigheterna i �vrigt ej kan anses obilligt.

3 � Den som vinner egendomen �r skyldig att ers�tta den som avtr�der
egendomen n�dv�ndig kostnad som denne haft ut�ver vad som fordrats
f�r egendomens underh�ll under den tid han innehaft denna. �ven nyt�

tig kostnad skall ers�ttas, om den ej gjorts under tid som anges i 1 �.
Ers�ttning f�r nyttig kostnad utg�r dock med h�gst det belopp varmed
egendomens v�rde h�jts genom den �tg�rd som kostnaden avser.

4 � Den som vill fr amst�lla anspr�k p� ers�ttning enligt 1^3 � skall
v�cka talan inom tv� �r fr�n det egendomen avtr�ddes. lakttages ej ti�
den, �r r�tten till talan f�rlorad. Om den ena parten v�ckt talan i r�tt tid,
har den andra parten r�tt till kvittning, fast�n hans r�tt till talan �r f�r�
lorad.

5 � Har den som avtr�der egendomen haft annan �n n�dv�ndig kost�

nad f�r denna och kan vad som s�lunda p�kostats skiljas fr�n egendo�
men, f�r han f�ra bort det, om icke den vinnande vill l�sa det enligt vad
som s�gs nedan.

Vill den som avtr�der egendomen begagna sin r�tt enligt f�rsta stycket,

skall han inom en m�nad fr�n den dag d� egendomen avtr�ddes eller,

om han f�re utg�ngen av denna tid v�ckt talan om ers�ttning enligt 3 �,
fr�n den dag d� dom, varigenom hans talan helt eller delvis l�mnats
utan bifall, vann laga kraft, erbjuda den som vunnit egendomen att l�sa
vad han �nskar f�ra bort. Vill den vinnande begagna sig av erbjudandet,
skall han inom en m�nad fr�n erbjudandet underr�tta den som avtr�der

2757

174_SFS 1971

�

SFS 1971:1209

egendomen d�rom samt dessutom, om samtidigt med erbjudandet kr�vts
s�kerhet f�r l�sesumman, st�lla betryggande s�kerhet f�r den. F�rsum�
mar den vinnande n�got av vad som s�lunda f�reskrives, �r hans r�tt att
l�sa f�rlorad.

6 � Det som ej f�rts bort inom tre m�nader efter det att erbjudandet
om inl�sen avvisades eUer tiden f�r dess antagande utgick, tillfaller den
vinnande utan ers�ttning.

Den som avtr�der egendomen f�r ej utan den vinnandes samtycke

f�ra bort n�got fr�n egendomen, innan han st�llt betryggande s�kerhet

f�r vad han enligt 1 eller 2 � kan vara skyldig a tt utge eller, om ers�tt�

ningen blivit best�md till beloppet, han betalat detta.

Om den som avtr�der egendomen f�rt bort n�got fr�n denna, skall han

�terst�lla egendomen i dess tidigare skick.

7 � Best�mmelserna i 16 �� ger motsvarande till�mpning n�r fast

egendom �verl�tits till flera och tvist om f�retr�det uppst�r mellan dem.

6 kap. Pantr�tt

Uppl�telse av pantr�tt

1 � �gare av fastighet, som vill u ppl�ta pantr�tt i denna till s�kerhet

f�r fordran, har r�tt att i den ordning som anges i 22 kap. hos inskriv�
ningsmyndigheten erh�lla inskrivning i fastigheten av visst penningbe�
lopp (inteckning). Myndighetens bevis om inskrivningen kallas pantbrev.

Inteckning kan enligt 22 kap. beviljas i flera fastigheter (gemensam

inteckning). Gemensam inteckning kan ocks� uppkomma genom att in�

tecknad fastighet delas.

2 � Pantr�tten uppl�tes genom att fastighetens �gare �verl�mnar pant�

brevet som pant f�r fordringen.

Best�mmelser om fastighets�garens r�tt n�r pantbrev icke alls eller

delvis utnyttjats f�r pants�ttning (�garhypotek) finns i 9 �.

2758

Pantr�ttens inneb�rd

3 � N�r myndighet vid uts�kning eller i annat fall f�rdelar medel mel�

lan r�tts�gare i fastighet, har borgen�r r�tt att f�r fordran, som �r f�r�
enad med pantr�tt i fastigheten, med den f�retr�desr�tt inteckningen

medf�r enligt lag f� betalning ur medlen intill pantbrevets belopp. I den
m�n detta ej f�rsl�r, erh�ller borgen�ren betalning ur medlen genom
ett till�gg. Detta f�r icke �verstiga femton procent av pantbrevets belopp

j�mte sex procent �rlig r�nta p� detta belopp fr�n den dag d� fastigheten

utm�ttes, konkursans�kan gjordes eller de medel ncdsattes som eljest

skall f�rdelas.

�

Har flera pantbrev �verl�mnats som pant f�r fordran och har inteck�

ningarna samma f�retr�desr�tt eller g�ller de omedelbart efter varandra,

skall best�mmelserna i f�rsta stycket om pantbrevets belopp avse pant�

brevens sammanlagda belopp.

SFS mii 1209

4 � Borgen�r har r�tt att f� betalning enligt 3 � �ven om fordringen
preskriberats eller icke blivit anm�ld efter kallelse p� ok�nda borgen�

rer.

5 � Om skyldighet f�r borgen�r att, fast�n fordringen ej �r f�rfallen

till betalning, mottaga betalning ur medel som myndighet skall f�rdela
mellan r�tts�gare i fastigheten finns s�rskilda best�mmelser.

6 � F�rs�mras fastigheten till f�ljd av vanv�rd eller naturh�ndelse el�
ler av annan d�rmed j�mf�rlig orsak s� att pantr�ttens v�rde v�sentligt

minskas, f�r borgen�ren s�ka betalning ur fastigheten fast�n fordringen
ej �r f�rfallen till betalning.

Uppl�telse av p antr�tt i vissa fall

7 � Har fastighet �verl�tits och har d�refter f�rre �garen uppl�tit pant�

r�tt i fastigheten, g�ller uppl�telsen, om borgen�ren vid uppl�telsen eller,

n�r fordringen d�refter �verl�tits till annan, denne vid sitt f�rv�rv var�

ken �gde eller bort �ga k�nnedom om �gander�tts�verl�telsen. Om fas�
tigheten �verl�tits �ven till annan, �ger vad som sagts nu till�mpning i

fr�ga om uppl�telse som den senare f�rv�rvaren gjort.

F�rsta stycket �ger till�mpning �ven n�r fastigheten �verg�tt genom

s�dant f�rv�rv som avses i 17 kap. 11 �.

8 � Fr�ng�r fastighet innehavaren efter klander, �r uppl�telse av pant�

r�tt som skett efter det att fastigheten kom ur r�tte �garens hand utan

verkan, om annat ej f�ljer av 18 kap. eller av annan best�mmelse.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning n�r f�rv�rv av fastighet

�terg�r som ogiltigt eller avtal om s�dant f�rv�rv h�ves av �verl�taren.
Om g�va p� talan av givaren �terg�r till denne p� grund av villkor, var�

av g�vans fullbordan eller best�nd gjorts beroende under viss tid ut�ver

tv� �r fr�n den dag d� g�vohandlingen uppr�ttades eller under obest�md

tid, g�ller dock uppl�telsen, s�vida den icke skett efter det att talan v�ck�

tes.

�garhypotekets inneb�rd

9 � Om pantbrev icke �verl�mnats som pant f�r fordran, �r fastighe�

tens �gare ber�ttigad att vid s�dan f�rdelning som avses i 3 � med den

f�retr�desr�tt inteckningen medf�r enligt la g erh�lla tilldelning ur med�

len med pantbrevets belopp. Har pantbrev �verl�mnats som pant f�r

fordran men understiger fordringen pantbrevets belopp, �r fastighets�ga�

ren ber�ttigad att ur medlen erh�lla skillnaden.

2759

�

SFS 1971J 1209

Gemensamt intecknade fastigh eters inb�rdes ansvar

10 � Ansvaret f�r inteckning som beviljats i flera fastigheter vilar p�

var och en av fastigheterna till det belopp som faller p� fastigheten efter

f�rh�llandet mellan dennas s�rskilda v�rde och sammanlagda v�rdet av
alla fastigheterna. Som fastighets v�rde g�ller d�rvid taxeringsv�rdet f�r
�ret innan inteckningen s�ktes eller, om s�rskilt taxeringsv�rde d� ej
fanns f�r fastigheten, det taxeringsv�rde som d�refter f�rst fastst�lles.
Om n�gon av fastigheterna skall s�ljas utm�tningsvis och taxeringsv�r�
de som angivits nu icke finns f�r var och en av fastigheterna, g�ller de
v�rden som �verexekutor l�ter �s�tta fastigheterna enligt lagen (1971:
494) om exekutiv f�rs�ljning av fast egendom.

Kan borgen�r ej erh�lla betalning ur k�peskillingen f�r intecknad fas�

tighet med det belopp f�r vilket fastigheten svarar enligt f�rsta stycket,

svarar de �vriga fastigheterna f�r �terstoden av beloppet med f�rdelning

efter d�r angivna grunder. Kan ur n�gon av dessa fastigheter betalning
ej erh�llas f�r dess andel i �terstoden, f�rdelas bristen p� samma s�tt

mellan de �terst�ende fastigheterna.

11 � Har intecknad fastighet delats, f�rdelas ansvaret mellan de s�r�

skilda delarna enligt 10 �, om annat ej anges i andra stycket.

Delades fastigheten genom avstyckning och �r stamfastigheten och

den avstyckade fastigheten icke l�ngre i samme �gares hand, svarar

stamfastigheten f�r hela inteckningen och den avstyckade fastigheten en�

dast f�r vad som icke kan utg� ur stamfastigheten. Om flera fastigheter
avstyckats fr�n stamfastigheten, svarar fastighet, p� vilken lagfart icke
s�kts, f�re fastighet, p� vilken lagfart s�kts, och fastighet, p� vilken lag�

fart s�kts senare, f�re fastighet, p� vilken lagfart s�kts tidigare. Har lag�
fart s�kts p� samma inskrivningsdag eller har lagfart icke s�kts p� n�gon
av fastigheterna, svarar fastighet som senare �verg�tt till ny �gare f�re
fastighet som tidigare �verg�tt till ny �gare. Mellan fastigheter som

�verg�tt samma dag f�rdelas ansvaret efter de grunder som anges i 10 �.

Andra stycket hindrar icke att borgen�ren s�ker betalning samtidigt

ur stamfastighet och avstyckad fastighet.

Best�mmelse om att avstyckad fastighet i vissa f all icke svarar f�r in�

teckning i stamfastighet finns i 16 � andra stycket.

Vissa best�mmelser om inteckn ings och pantbr evs giltighet

12 � Avser inteckning endast en fastighet och s�ljes denna p� exeku�

tiv auktion, �r inteckningen, sedan auktionen vunnit laga kraft och k��
peskillingen b etalats, utan verkan till belopp som enligt sak�garf�rteck-
ningen icke t�ckes av k�peskillingen, beh�llen avkastning eller andra in�

flutna medel, om ej �verexekutor f�rordnat om fortsatt inteckningsan�
svar. Har medel influtit genom s�rskild f�rs�ljning av tillbeh�r, �r in�

teckning utan verkan till belopp som ur medlen utfallit p� pantbrevets

belopp.

Avser inteckning flera fastigheter gemensamt och s�ljes dessa p � exc-

2760

kutiv auktion enligt gemensam sak�garf�rteckning, �ger f�rsta stycket

�

motsvarande till�mpning. Sker f�rs�ljningen enligt s�rskilda sak�garf�r-

SFS 1971:1209

teckningar, f�rlorar inteckningen sin verkan, om ej �verexekutor f�rord�
nat om fortsatt inteckningsansvar. S�ljes endast n�gon eller n�gra av

fastigheterna, blir inteckningen s�vitt ang�r f�rs�ld fastighet helt utan
verkan, om ej �verexekutor f�rordnat om fortsatt inteckningsansvar, och
s�vitt ang�r annan fastighet utan verkan till den del medel utfallit p�

pantbrevets belopp.

S�ljes fastighet exekutivt under hand, �r inteckning i fastigheten utan

verkan till belopp som ur medel, vilka influtit genom s�rskild f�rs�lj�

ning av tillbeh�r, utfallit p� pantbrevets belopp.

13 � F�rdelas medel som �r att tillg� vid uts�kning utan att fastig�

heten s�lts, �r inteckning utan verkan till den del medlen utfallit p� pant�
brevets belopp.

F�rsta stycket g�ller ej, om innehavaren av pantbrevet avst�tt fr�n

sin r�tt till betalning och, n�r fr�ga �r om gemensam inteckning, sam�

tycke till avst�endet l�mnats av s�v�l �gare till �vriga av inteckningen
besv�rade fastigheter som innehavare av pantr�tt, vilken g�ller i en eller

flera av fastigheterna med lika r�tt som eller s�mre r�tt �n inteckningen.

14 � Avst�s intecknad fastighet eller omr�de av s�dan fastighet p�

grund av expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv, �r inteckningen

utan verkan i den inl�sta egendomen, sedan inl�sen fullbordats. S�vitt

ang�r annan av inteckningen besv�rad egendom �r inteckningen utan
verkan till belopp som vid f�rdelning av medel med anledning av tv�ngs�

f�rv�rvet utfallit p� pantbrevets belopp. H�rvid �ger 13 � andra stycket
motsvarande till�mpning.

15 � Har myndighet i annat fall �n som avses i 1214 � f�rdelat me�

del mellan r�tts�gare i intecknad fastighet, �r inteckningen utan verkan
till den del medlen utfallit p� pantbrevets belopp. H�rvid �ger 13 � andra

stycket motsvarande till�mpning.

16 � Sammanl�gges fastighet eller del av fastighet med annan fastig�

het eller fastighetsdel, omfattar inteckning som besv�rar n�gon av de
i sammanl�ggningen ing�ende fastigheterna eller fastighetsdelama hela
den nybildade fastigheten.

Avstyckas samf�llighet eller viss �govidd av samf�llighet, svarar den

avstyckade fastigheten icke f�r inteckning i stamfastighet.

17 � Om inteckning blir utan verkan, �r �ven pantbrevet utan verkan.

�ndras i annat fall inteckning till belopp eller omfattning, erh�ller
pantbrevet verkan i enlighet med inteckningens �ndrade inneh�ll.

D�dning av f�rkommet pantbrev medf�r ej att inteckningen blir utan

verkan.

2761

�

SFS 1971:1209

7 kap. Allm�nna best�mmelser om nyttjan der�tt, servitut och r�tt

tai elektrisk kraft

Best�mmelsernas till�mpningsomr�de

1 � Detta kapitel avser arrende, hyra, tomtr�tt och annan nyttjande�

r�tt samt servitut och r�tt till elektrisk kraft, om r�ttigheten uppl�tits

genom avtal.

Om vissa r�ttigheter som anges i f�rsta stycket finns best�mmelser

�ven i 815 kap.

F�rekommer eljest i lag eller annan f�rfattning s�rskilda best�mmelser

om r�ttighet som avses i detta kapitel, �ger de till�mpning.

2 � Detta kapitel g�ller i till�mpliga delar �ven hyresr�tt i hus, som ej

h�r till fastighet.

3 � Av fastighets�garen �t annan uppl�ten r�tt att avverka skog p�

fastigheten eller att tillgodog�ra sig andra alster av fastigheten eller

dennas naturtillg�ngar eller att jaga eller fiska p� fastigheten �r att anse

som nyttjander�tt, �ven om med r�ttigheten icke �r f�renad r�tt att i

�vrigt nyttja fastigheten.

4 � Best�mmelserna i denna balk om nyttjander�tt avser icke grav�

r�tt, v�gr�tt eller bostadsr�tt.

Uppl�telsetiden

5 � Avtal om uppl�telse av annan nyttjander�tt �n tomtr�tt �r ej

bindande l�ngre �n femtio �r fr�n det avtalet sl�ts. Uppl�telse av fast
egendom inom stadsplan �r dock ej bindande l�ngre �n tjugofem �r.
Uppl�telse av nyttjander�tt f�r n�gons livstid g�ller utan begr�nsning
till viss tid.

Avser uppl�telsen endast eller huvudsakhgen r�tt att avverka skog

f�r annat �ndam�l �n husbehov, �r avtalet ej bindande l�ngre �n fem �r.

F�rsta och andra styckena g�ller ej nyttjander�tt som uppl�tes av

staten. F�rsta stycket inverkar ej p� nyttjander�ttshavares r�tt till f�r�

l�ngning av avtal p� grund av lag.

Har arrende eller hyra uppl�tits p� l�ngre tid �n den i f�rsta stycket

f�reskrivna l�ngsta tiden f�r nyttjander�tts best�nd och vill fastighets�
�garen eller nyttjander�ttshavaren fr�ntr�da avtalet sedan denna tid
g�tt ut, skall upps�gning ske.

6 � Uppl�telse av servitut eller r�tt till elektrisk kraft f�r ske utan be�
gr�nsning till tiden.

2762

�

F�rl�ngning av tiden f�r up pl�telsen samt �ndringar i och

SFS 1971:1209

till�gg till upp l�telseavtalet

7 � �verenskommelse om f�rl�ngning av uppl�telsetiden g�ller som

ny uppl�telse.

F�rl�ngning p� grund av lag eller med till�mpning av best�mmelse i

uppl�telseavtalet inneb�r ej att ny uppl�telse kommer till st�nd.

8 � �verenskommelse om �ndring i eller till�gg till uppl�telseavtalet

g�ller som ny uppl�telse i f�rh�llande till ny �gare av fastigheten eller

innehavare av r�ttighet i denna, om ej annat f�ljer av andra stycket.

�ndring i eller till�gg till nyttjander�ttsavtal med till�mpning av be�

st�mmelse i lag om r�tt till f�rl�ngning av s�dant avtal inneb�r ej att ny

uppl�telse kommer till st�nd.

Sker �ndring i eller till�gg till uppl�telseavtal som uppr�ttats skrift�

ligen, skall detta anm�rkas p� handlingen, om fastighets�garen eller r�t-

tighetshavaren beg�r det.

E�nder mot andelsuppl�telse

9 � Avtal som inneb�r att i detta kapitel avsedd r�ttighet skall g�lla i

andel i fastighet eller i fastighets andel i mark, som �r samf�lld f�r flera

fastigheter, har ej verkan som uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller

r�tt till elektisk kraft.

R�tt till inskrivning

10 � Nyttjander�tt som uppl�tits genom skriftlig handling samt ser�

vitut f�r inskrivas. F�rbeh�ll som strider h�remot �r utan verkan utom
i fr�ga om arrende eller hyra.

R�tt till elektrisk kraft f�r inskrivas, om �garen av den fastighet i

vilken r �ttigheten uppl�tits medgivit skriftligen att inskrivning f�r ske.

R�ttighetens st�llning vid fastighetens �verg�n g till ny �gare

11 � �verl�tes fastighet, som besv�ras av nyttjander�tt eller servitut,

�ligger det �verl�taren i f�rh�llande till r�ttighetshavaren att vid �ver�

l�telsen g�ra f�rbeh�ll om uppl�telsen, om ej inskrivning av r�ttigheten
�r beviljad. S�dant f�rbeh�ll medf�r att uppl�telsen g�ller mot den till

vilken fastigh eten �verl�tes.

�verl�tes fastighet, som besv�ras av r�tt till elektrisk kraft, g�ller upp�

l�telsen mot den nye �garen oberoende av f�rbeh�ll.

12 � Har betr�ffande skriftlig uppl�telse, som skall �ga best�nd mot

ny �gare av fastigheten, tr�ffats �verenskommelse som avses i 7 � f�rsta

stycket eller 8 � f�rsta stycket och �r �verenskommelsen anm�rkt p� fas�
tighets�garens exemplar av uppl�telsehandlingen, g�ller �verenskommel�

sen mot den nye �garen som om f�rbeh�ll skett.

2763

�

SFS 1971: 1209

13 � �ven om f�rbeh�ll ej skett, g�ller uppl�telse som avser arrende

eller hyra mot ny �gare av fastigheten, om uppl�telsen skett genom
skriftligt avtal och tilltr�de �gt rum f�re �verl�telsen.

F�rsta stycket g�ller ej i fr� ga om �verenskommelse som avses i 8 �.

I fr�ga om �verenskommelse som avses i 7 � g�ller f�rsta stycket endast

om den f�rut g�llande uppl�telsetiden utg�tt f�re �verl�telsen, varvid

tilltr�de ej skall anses ha �gt rum innan �verenskommelsen tr�tt i till-

l�mpning.

14 � I annat fall �n som avses i 1113 � g�ller uppl�telsen mot den
till vilken fastigheten �verl�tits endast om uppl�telsen enligt 17 kap.
�ger f�retr�de framf�r �verl�telsen p� grund av inskrivning eller den

nye �garen vid �verl�telsen �gde eller bort �ga k�nnedom om uppl�tel�

sen.

�verl�tes vid arrende eller hyra fastigheten efter r�ttighetshavarens

tilltr�de och g�ller enligt 1113 �� uppl�telsen ej mot den nye �garen ,

skall uppl�telsen likv�l best� mot honom, om han ej upps�ger avtalet

inom tre m�nader fr�n �verl�telsen.

15 � F�rbeh�ll som strider mot best�mmelserna i 1114 �� om r�t�

tighetens best�nd mot ny �gare av fastigheten �r utan verkan.

16 � Efter exekutiv f�rs�ljning av fastighet g�ller uppl�telse av nytt�

jander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft mot den nye �garen en�

dast om f�rs�ljningen skett under f�rbeh�ll om r�ttighetens best�nd en�

ligt lagen (1971: 494) om exekutiv f�rs�ljning av fast egendom eller r�t�
tigheten enligt samma lag �r skyddad utan f�rbeh�ll.

Best�mmelser om verkan av underl�tenhet att upps�ga arrende- eller

hyresavtal som enligt f�rsta stycket ej g�ller mot ny �gare finns i lagen
(1971: 494) om exekutiv f�rs�ljning av fast egendom.

17 � �verl�tes fastigheten och skall uppl�telse av nyttjander�tt, servitut

eller r�tt till elektrisk kraft g�lla mot den nye �garen, �r denne ber�tti�
gad att uppb�ra arrendeavgift, hyra eller annat vederlag f�r r�ttigheten

i den m�n vederlaget f�rfaller till betalning efter det att han tilltr�tt

fastigheten. Efter n�mnda tidpunkt f�r han �ven i �vrigt ut�va de be�
fogenheter som p� grund av uppl�telseavtalet tillkommer fastighetens

�gare. P� belopp, som f�rfaller till betalning mer �n sex m�nader eller,
i fr�ga om arrende, mer �n ett �r efter det att r�ttighetshavaren erh�ll
k�nnedom om �verl�telsen eller fick sk�lig anledning till f�rmodan d�r�

om, f�r r�ttighetshavaren icke avr�kna fordran hos den f�rre �garen.

I fr�ga om s�dant belopp g�ller ej heller betalning som r�ttighetshava�
ren erlagt till den f�rre �garen eller annan uppg�relse med denne, om

icke den nye �garen �gde eller bort �ga k�nnedom d�rom vid �verl�

telsen.

Den nye �garen har att uppfylla tidigare �gares �ligganden i den m�n

de skall fullg�ras efter det att han tilltr�tt fastigheten.

Efter exekutiv f�rs�ljning av fastighet g�ller lagen (1971:494) om

exekutiv f�rs�ljning av fast egendom i fr�ga som avses i f�rsta och

2764

andra styckena.

�

18 � Har den som �verl�tit fastigheten f�rsummat att g�ra f�rbeh�ll

SFS 1971:1209

enligt 11 � f�rsta stycket och kommer uppl�telse av nyttjander�tt eller

servitut till f�ljd d�rav ej att g�lla mot den nye �garen, skall �verl�taren

ers�tta r�ttighetshavaren dennes skada.

19 � Kommer till f�ljd av exekutiv f�rs�ljning av fastighet uppl�telse

av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft ej att g�lla mot
den nye �garen, skall den fr�n vilken f�rs�ljningen �gt rum ers�tta r�t�
tighetshavaren dennes skada. Har r�ttigheten bevarats genom att r�ttig�
hetshavaren tillskjutit medel enligt lagen (1971: 494) om exekutiv f�r�

s�ljning av fast egendom, har r�ttighetshavaren s�som skadest�nd r�tt

till er s�ttning f�r tillskottet i den m�n detta ej �verstiger v�rdet av r�t�

tigheten. Om uppl�telsen skett utan vederlag, �ger vad som sagts f�rut
till�mpning endast om fastigheten s�lts f�r annat �ndam�l �n till betal�
ning av fordran f�r vilken den p� grund av utm�tning eller eljest svarar.

R�tt till er s�ttning enligt f�rsta stycket tillkommer ej r�ttighetshavare

som genom �verenskommelse vid exekutiv auktion l�tit r�ttighetens

f�retr�desl�ge f�rs�mras, om det ej �r uppenbart att r�ttigheten �nd�
skulle ha g�tt f�rlorad.

20 � Underl�ter den nye �garen att fullg�ra vad som anges i 17 �
andra stycket, �r �verl�taren skyldig att ers�tta r�ttighetshavaren dennes

skada. F�r ers�ttningen svarar �ven s�dan tidigare �gare av fastigheten

mot vilken uppl�telsen varit g�llande.

F�r ers�ttning som den fr�n vilken fastigheten �verg�tt har att utgiva

till r�ttighetshavare enligt 18 eller 19 �, svarar �ven s�dan tidigare �gare

av fastigheten mot vilken uppl�telsen varit g�llande. R�tt till ers�ttning
tillkommer dock ej r�ttighetshavare mot s�dan tidigare �gare utan vars

samtycke han l�tit inskrivning av r�ttigheten d�das eller neds�ttas, om

det ej, n�r fr�ga �r om exekutiv f�rs�ljning, �r uppenbart att r�ttighe�

ten � nd� skulle ha g�tt f�rlorad.

Den som �r ers�ttningsskyldig enligt f�rsta eller andra stycket blir fri

fr�n ansvar, om ej r�ttighetshavaren inom sex m�nader fr�n det han fick
k�nnedom om att fastigheten �verg�tt fr�n denne skriftligen anm�lt att
han vill kunn a h�lla sig till honom.

21 � F�rbeh�ll som upph�ver eller inskr�nker r�ttighetshavarens r�tt

till ers�ttning enligt 1820 �� r utan verkan.

} .

R�ttigheters inb�rdes st�llning

22 � Finns i sa mma fastighet flera r�ttigheter som ej �r inskrivna och
kan de ej utan f�rf�ng f�r n�gondera ut�vas vid sidan av varandra, �ger
de sinsemellan f�retr�de efter den tidsf�ljd i vilken de uppl�tits.

�r uppl�telserna samtidiga eller kan det ej utr�nas i vilken tidsf�ljd

de skett, skall r�tten p� talan f�rordna om f�retr�det mellan dem efter
vad som med h�nsyn till omst�ndigheterna �r sk�ligt.

2765

�

SFS 1971:1209

23 � Vid exekutiv auktion �ger r�ttigheter som ej �r inskrivna sins�
emellan f�retr�de efter den tidsf�ljd i vilken de uppl�tits. �r uppl�tel�
serna samtidiga eller kan det ej utr�nas i vilken tidsf�ljd de skett, �ger

de lika r�tt, om ej annat blivit best�mt enligt 22 � andra stycket.

F�rsta stycket g�ller i till�mpliga delar n�r myndighet i annat fall �n

med anledning av exekutiv auktion f�rdelar medel mellan r�tts�gare i

den ordning som g�ller vid f �rdelning av k�peskilling f�r exekutivt f�r�

s�ld fast egendom.

24 � N�r r�ttighet, som ej utan f�rf�ng f�r annan r�ttighet kan ut�vas
vid sidan av denna, skall vika, har r�ttighetshavaren r�tt till ers�ttning

av uppl�taren f�r skada, om han vid uppl�telsen varken �gde elier bort
�ga k�nnedom om den andra uppl�telsen.

R�ttighetens upph�rande i vissa fall

25 � Best�mmelserna i 6 kap. 8 � �ger motsvarande till�mpning i fr�ga
om nyttjander�tt, servitut och r�tt till elektrisk kraft.

�r r�ttighet som uppl�tits mot vederlag utan verkan enligt f�rsta

stycket, har r�ttighetshavaren r�tt till ers�ttning av uppl�taren f�r skada,
om han var i god tro n�r uppl�telsen �gde rum. Best�mmelser om att

r�ttighetshavaren i vissa fall kan f� ers�ttning av staten finns i 18 kap.

26 � Om r�ttighetens upph�r�nde eller inskr�nkning p� grund av ex�

propriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv samt om r�ttighetshavarens r�tt

till ers�ttning med anledning d�rav finns s�rskilda best�mmelser.

Verkan av �ndring i fastighetsindelningen

27 � Delas fastighet som besv�ras av nyttjander�tt eller servitut, g�ller

r�ttigheten i var och en av de nya fastigheterna. �r r�ttighetens ut�v�
ning genom uppl�telseavtalet begr�nsad till visst omr�de, upph�r r�t�

tigheten dock att besv�ra fastighet som icke omfattar n�gon del av om�

r�det.

Delas fastighet, i vilken uppl�tits r�tt till elektrisk kraft, g�ller r�ttig�

heten i den fastighet till vilken den elektriska kraftstationen h�r efter
delningen.

28 � G�ller nyttjander�tt eller servitut efter fastighetsdelning i flera

fastigheter, skall vederlag som utg�r f�r r�ttigheten tillkomma �garna av

dessa i f�rh�llande till belastningen p� varje fastighet.

29 � Om fastighet som besv�ras av nyttjander�tt eller servitut under�
g�r fastighetsreglering, f�r r�ttigheten d�refter ut�vas p� omr�de, som
genom regleringen �verf�res till fastigheten. Detta g�ller dock icke, om

r�ttighetens ut�vning genom uppl�telseavtalet �r begr�nsad till viss del

av fastigheten eller ut�vning av r�ttigheten p� det �verf�rda omr�det

2766

eljest m�ste anses strida mot uppl�telsen. F�reskrift om r�tt f�r fastig-

�

hetsbildningsmyndigheten att best�mma nytt omr�de f�r ut�vning av

SFS 1971; 1209

nyttjander�tt finns i fastighetsbildningslagen (1970: 988).

Nyttjander�tt, servitut och r�tt till elektrisk kraft g�ller ej vidare i

mark eller byggnad som genom fastighetsreglering fr�ng�r fastighet vari
r�ttigheten uppl�tits. Det �ligger den som tilltr�der s�dan byggnad att
inom en m�nad fr�n tilltr�det upps�ga hyresavtal som g�llde mot av�

tr�daren. I annat fall g�ller avtalet mot honom.

30 � Har fastighet som besv�ras av tomtr�tt eller servitut genom fas�

tighetsreglering underg�tt f�r�ndring av betydelse f�r r�ttighetens ut�
�vning, skall vederlag som utg�r f�r r�ttigheten j�mkas.

Om fastighet genom fastighetsreglering underg�tt f�r�ndring som

medf�rt att v�rdet av annan nyttjander�tt �n tomtr�tt minskats, skall
vederlaget neds�ttas med sk�ligt belopp. Vill nyttjander�ttshavaren hellre

upps�ga avtalet, f�r han g�ra det, om f�r�ndringen ej �r av ringa bety�

delse. Inneb�r f�r�ndringen att nyttjander�ttens v�rde �kas, f�r fastig�
hets�garen upps�ga avtalet, om nyttjander�ttshavaren icke medger sk�lig
h�jning av vederlaget.

Talan om j�mkning av vederlaget enligt f�rsta stycket eller om ned�

s�ttning d�rav enligt andra stycket skall v�ckas inom tv� m�nader fr�n
det fastighetsbildningsbeslutet vann laga kraft. F�r upps�gning enligt
andra stycket g�ller samma tid. lakttages ej tiden, �r r�tten till talan
eller upps�gning f�rlorad.

Om r�ttighetshavares r�tt till ers�ttning i vissa fall vid f astighetsregle�

ring finns s�rskilda best�mmelser.

8 kap. Arrende i allm�nhet

Inledande best�mmelser

1 � Uppl�telse av jord till nyttjande mot vederlag kan enligt best�m�

melserna i detta kapitel och 911 kap. ske som jordbruksarrende, bo�

stadsarrende, anl�ggningsarrende eller l�genhetsarrende.

L�genhetsarrende f�religger n�r jord uppl�tes p� arrende f�r annat

�ndam�l �n jordbruk och uppl�telsen icke �r att anse som bostads�

arrende eller anl�ggningsarrende.

2 � F�rbeh�ll som strider mot best�mmelse i detta kapitel eller i 911

kap. �r utan verkan mot arrendatorn eller den som har r�tt att tr�da i

hans st�lle, om ej annat anges.

I de fall d� enligt vad d�rom �r f�reskrivet arrenden�mndens god�

k�nnande fordras f�r giltighet av f�rbeh�ll som avses i f�rsta stycket

eller annat avtalsvillkor, f�r godk�nnande s�kas endast om detta an�
givits i avtalet. Avsl�r n�mnden framst�llning om godk�nnande, f�rfal�
ler avtalet, om ej annat �verenskommits.

2767

�

SFS 1971:1209

Arrendeavtals ing�ende

3 � Avtal om jordbruksarrende, bostadsarrende och anl�ggningsarren�
de skall uppr�ttas skriftligen. I handlingen skall samtliga avtalsvillkor
anges. �ndring eller till�gg som ej avfattas skriftligen �r utan verkan.

Har arrendatorn tilltr�tt arrendest�llet utan att skriftligt avtal blivit upp�

r�ttat och har det ej berott p� honom att giltigt ar rendeavtal sedermera

icke kommit till st�nd, har han r�tt till ers�ttning f�r skada. V�ckes ej

talan om ers�ttning inom ett �r fr�n det jorden avtr�ddes, �r r�tten till

s�dan talan f�rlorad.

Avtal om l�genhetsarrende skall uppr�ttas skriftligen, om ej annat

�verenskommes.

Arrendeavtals upph�rande vi d upps�g ning m. ni.

4 � Upps�ges a rrendeavtal med anledning av att arrender�tten �r f�r�
verkad, upph�r avtalet att g�lla p� den fardag som intr�ffar n�rmast
efter upps�gningen, om ej r�tten eller �verexekutor finner sk�ligt �l�gga

arrendatorn att avflytta tidigare eller annat f�ljer av 25 �.

Om arrendeavtal upps�ges av annan orsak som ger jord�gare eller

arrendator r�tt att fr�ntr�da avtalet, upph�r avtalet att g�lla p� den
fardag som intr�ffar n�rmast efter sex m�nader fr�n upps�gningen.
Sker upps�gningen innan arrendatorn tilltr�tt arrendest�llet, upph�r

avtalet dock genast att g�lla.

Fardag �r den 14 mars.

5 � �r vid l�genhetsarrende arrendetiden ej best�md, upph�r avtalet

att g�lla p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter sex m�nader fr�n
det upps�gning skedde. Sker upps�gningen innan arrendatorn tilltr�tt

arrendest�llet, upph�r avtalet dock genast att g�lla. Vad som sagts nu

g�ller ej, om upps�gningstid avtalats.

6 � �r jordbruksarrende, bostadsarrende eller l�genhetsarrende upp�

l�tet f�r arrendatorns livstid, h ar vid dennes d�d hans make r�tt att in�

tr�da som arrendator under sin livstid, om �ktenskapet ing�tts innan
avtalet tr�ffades. Ing�r den efterlevande maken nytt �ktenskap, f�r

jord�garen dock upps�ga avtalet. N�r avtalet upph�r att g�lla p� grund

av arrendatorns eller den efterlevande makens d�d, skall arrendest�llet

avtr�das p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter sex m�nader fr�n
d�dsfallet.

7 � Infaller dag d� arrendest�lle enligt lag eller avtal skall tilltr�das

eller avtr�das p� s�ndag eller annan allm�n helgdag, skall tilltr�de eller

avtr�de i st�llet ske n�sta vardag, om ej annat avtalats.

S�ttet f�r upps�gning

8 � Upps�gning skall vara skriftlig, om ej skriftligt erk�nnande av

upps�gningen l�mnas. Upps�gning f�r ske hos den som �r beh�rig att

2768

mottaga arrendeavgift p� jord�garens v�gnar.

�

Skriftlig upps�gning skall delges den som sokes f�r upps�gning, dock

SFS 1971:1209

utan till�mpning av 1215 �� delgivningslagen (1970 : 428).

Tr�ffas ej den som sokes i sitt hemvist, f�r upps�gningen s�ndas i re�

kommenderat brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av upps�g�
ningen skall dessutom l�mnas antingen i den s�ktes bostad till vuxen
medlem i det hush�ll som han tillh�r eller, om han driver r�relse med

fast kontor, p� kontoret till n�gon som �r anst�lld d�r. P�tr�ffas icke

n�gon som angivits nu, skall upps�gningen i st�llet l�ggas i den s�ktes
postl�da, om s�dan finns. Upps�gning har skett n�r vad som sagts nu
blivit fullgjort.

Har jord�gare eller arrendator, hos vilken upps�gning skall ske, ej

k�nt hemvist h�r i riket och finns ej heller k�nt ombud som har r�tt att
mottaga upps�gning f�r honom, f�r upps�gning ske genom kung�relse

i Post- och Inrikes Tidningar.

St�mningsans�kan med yrkande att arrendef�rh�llande skall upph�ra

och ans�kan om vr�kning av arrendator g�ller som upps�gning n�r
delgivning skett i beh�rig ordning.

Hinder i arrender�tten

9 � Har jord�garen i arrendeavtalet uppgivit att arrendest�llets �go�

vidd � r st�rre �n den �r eller har han i avtalet l�mnat liknande oriktig

J|V'

uppgift, har arrendatorn r�tt till sk�lig neds�ttning av arrendeavgiften

' ]|j ;

och ers�ttning f�r skada. Han f�r �ven upps�ga avtalet. �r bristen av

i IjlM

ringa betydelse eller har mer �n ett �r g�tt fr�n tilltr�det, f�r upps�g-

ning sk e endast om jord�garen f�rfarit svikligt.

. " ""

I"'

10 � Minskas eller f�rs�mras arrendest�llets �gor genom vattenfl�de,

i ji*

jordras eller annan s�dan h�ndelse och �r ej arrendatorn v�llande till

i I j f

skadan, har arrendatorn r�tt till sk�lig neds�ttning av arrendeavgiften.

Han f�r �ven upps�ga avtalet, om ej f�r�ndringen �r av ringa betydelse.

Upps�gning f�r ej ske sedan mer �n ett �r g�tt fr�n f�r�ndringen eller,

om denna intr�ffade innan arrendatorn tilltr�dde arrendest�llet, fr�n

tilltr�det.

11 � Om n�gon del av arrendest�llet fr�ng�r arrendatorn p� grund av

att annat f�rv�rv �ger f�retr�de eller till f�ljd av omst�ndighet som
avses i 7 kap. 25 �, har arrendatorn r�tt till sk�lig neds�ttning av ar�
rendeavgiften. Arrendatorn har �ven r�tt att upps�ga avtalet enligt

reglerna i 10 �, om han var i god tro n�r avtalet tr�ffades. Best�m�
melser om ers�ttning f�r skada finns i 7 kap.

Betalning av arrendeavgift

12 � Arrendeavgift skall betalas senast tre m�nader f�re varje ar-

rende�rs utg�ng, om ej annat avtalats.

2769

"f,

�

SFS 1971:1209

Besiktning m. m.

13 � Jord�garen har r�tt att erh�lla tilltr�de till arrendest�llet f�r

besiktning. Skall arrendest�llet avtr�das, �r arrendatorn skyldig att

l�ta det visas p� l�mplig tid. Jord�garen skall i god tid underr�tta ar�
rendatorn om dagen f�r besiktningen eller visningen.

Pant eller borgen

14 � �r pant eller borgen st�lld f�r arrendeavtalets fullg�rande och

f�rs�mras s�kerheten, �r arrendatorn skyldig att p� anfordran st�lla

ny s�kerhet med vilken jord�garen sk�ligen kan n�jas. G�r han det ej

inom tre m�nader, f�r jord�garen upps�ga avtalet. Upps�ges avtalet,
har jord�garen r�tt till ers�ttning f�r skada.

Utm�tning och konkurs

15 � Om fastigheten blivit utm�tt f�re tilltr�desdagen, f�r arrenda�

torn upps�ga avtalet. Han har �ven r�tt till ers�ttning f�r skada. Upp�

s�gning skall dock ske inohi en m�nad fr�n det arrendatorn fick k�n�

nedom om att fastigheten blivit utm�tt. Upph�ves utm�tningen eller

f�rfaller eljest fr�gan om fastighetens f�rs�ljning, f�r ej upps�gning

ske d�refter.

16 � Best�mmelserna i 15 � �ger motsvarande till�mpning, om jord�

�garen f�rs�ttes i konkurs f�re tilltr�desdagen.

17 � F�rs�ttes arrendatorn i konkurs, f�r konkursboet upps�ga avta�

let. Jord�garen har d�rvid r�tt till ers�ttning f�r skada.

18 � F�rs�ttes vid bostadsarrende, anl�ggningsarrende eller l�genhets-

arrende arrendatorn i konkurs innan han tilltr�tt arrendest�llet och har

ej jord�garen s�kerhet f�r avtalets fullg�rande med vilken han sk�ligen
kan n�jas, f�r jord�garen upps�ga avtalet, om han ej erh�ller s�dan s�
kerhet inom en vecka efter anfordran.

Upps�ger jord�garen avtalet och �r detta tr�ffat f�r viss tid som ej

understiger tio �r, skall jord�garen utge sk�lig ers�ttning f�r arrender�t�
tens v�rde, om ej annat avtalats. I annat fall �n d� avtalet tr�ffats f�r

viss tid som ej understiger tio �r har jord�garen, om han upps�ger avta�
let, r�tt till ers�ttning f�r skada.

Om jordbruksarrende finns s�rskilda best�mmelser i 9 ka p.

Arrendatoms r�tt att uppl�ta nyttjander�tt

19 � Arrendatorn f�r ej utan jord�garens samtycke uppl�ta nyttjande�

r�tt till arrendest�llet eller del av detta. Han f�r dock, om ej annat avta-

2770

lats, hyra ut ledigt utrymme i byggnad eller uppl�ta omr�de av oupp-

�

odlad mark till upplagsplats eller f�r liknande �ndam�l, om det kan ske

SFS 1971:1209

utan ol�genhet f�r jord�garen,

20 � Arrendatorn f�r hyra ut egen byggnad p� arrendest�llet, om det

kan ske utan avsev�rd ol�genhet f�r jord�garen och ej annat avtalats.

Bortf�rande av arrendatorn tillh�rig egendom

21 � Har arrendatorn uppf�rt egen byggnad p� arrendest�llet eller har
han i �vrigt nedlagt kostnad p� detta ut�ver vad som �legat honom, skall
byggnaden eller vad som eljest utf�rts erbjudas jord�garen till inl�sen,
n�r arrendatorn fr�ntr�der arrendet. Har jord�garen ej inom en m�nad

fr�n det erbjudandet gjordes f�rklarat sig villig a ntaga detta, f�r arren�
datorn f�ra bort egendomen. Han skall dock �terst�lla arrendest�llet i

tj�nligt skick.

�r ej vad som arrendatorn enligt f�rsta stycket f�r skilja fr�n arren�

dest�llet bortf�rt inom tre m�nader fr�n det arrendest�llet avtr�ddes el�
ler anspr�k p� l�sen slutligt ogillades, tillfaller det jord�garen utan l��
sen.

Har �mnen h�mtats fr�n jord�garens fastighet till byggnad eller annan

anl�ggning, f�r anl�ggningen ej tagas bort, innan arrendatorn ersatt

jord�garen v�rdet av vad som tagits fr�n fastigheten.

Best�mmelserna i denna paragraf g�ller ej, om annat avtalats.

22 � Har avtr�dande arrendator p� arrendest�llet l�mnat kvar annan

honom tillh�rig egendom �n som avses i 21 � och f�rsummar han att
inom tre m�nader efter anmaning f�ra bort egendomen, tillfaller den

jord�garen utan l�sen.

il;

Arrender�ttens f�rverkande

23 � Arrender�tten �r f�rverkad och jord�garen s�ledes ber�ttigad att

upps�ga avtalet,

1. om arrendatorn dr�jer med betalning av arrendeavgiften ut�ver en

m�nad efter f�rfallodagen,

2. om arrendatorn vid jordbruksarrende undandrager sig att utf�ra

arbete som �ligger honom enligt avtalet,

3. om arrendatorn vanv�rdar arrendest�llet eller om han efters�tter

vad som �ligger honom enligt 9 kap. 35 � och icke efter tills�gelse vid�
tager r�ttelse,

4. om arrendatorn nyttjar arrendest�llet f�r annat �ndam�l �n som

f�rutsatts vid uppl�telsen eller, om viss odlingsplan �r fastst�lld i avta�
let eller detta inneh�ller annan best�mmelse om h�vden, avviker fr�n

i ,

vad som s�lunda best�mts och icke efter tills�gelse vidtager r�ttelse,

5. om arrendatorn i strid med best�mmelserna i denna balk �verl�ter

arrender�tten eller eljest s�tter annan i sitt st�lle eller uppl�ter nyttjan�
der�tt,

6. om arrendatorn �sidos�tter avtalsenlig skyldighet, som g�r ut�ver

2771

I ^ 1

�

SFS 1971:1209

hans �ligganden enligt d enna balk, och det m�ste anses vara av synner�
lig vikt f�r jord�garen att skyldigheten fullg�res.

Arrender�tten �r icke f�rverkad, om det som ligger arrendatorn till

last �r av ringa betydelse.

Upps�ges avtalet, har jord�garen r�tt till ers�ttning f�r skada.

24 � �r arrender�tten f�rverkad p� grund av f�rh�llande som avses i
23 � f�rsta stycket 14 men sker r�ttelse innan jord�garen gjort bruk
av sin r�tt att upps�ga avtalet, kan arrendatorn icke d�refter skiljas fr�n
arrendest�llet p� den grunden. Detsamma g�ller, om jord�garen icke

uppsagt avtalet inom sex m�nader fr�n det han fick k�nnedom om f�r�
h�llande som avses i 23 � f�rsta stycket 5 eller 6.

25 � �r arrender�tten enligt 23 � f�rsta stycket 1 f�rverkad p� grund
av dr�jsm�l med betalning av arrendeavgift och har jord�garen med an�
ledning d�rav uppsagt avtalet, f�r arrendatorn ej p� grund av dr�jsm�let

skiljas f r�n arrendest�llet, om arrendeavgiften betalas senast tolfte var�

dagen fr�n upps�gningen. I avvaktan p� att arrendatorn visar sig ha
fullgjort vad som s�lunda fordras f�r att �tervinna arrender�tten, f�r

beslut om vr�kning icke meddelas f�rr�n fjorton vardagar f�rflutit fr�n

upps�gningen.

S�rskilda best�mmelser

26 � Jord�gare eller arrendator, som vill framst�lla fordringsanspr�k

p� grund av arrendef�rh�llande, skall v�cka talan d�rom inom tv� �r

fr�n det arrendatorn avtr�dde arrendest�llet. Om vid jordbruksarrende
syn som skall ligga till grund f�r avr�kning klandras f�re utg�ngen av

tid som angivits nu, f�r talan v�ckas inom tv� �r fr�n det klandret slut�
ligt avgjordes. lakttages ej tiden, �r r�tten till talan f�rlorad, om ej an�

nat avtalats. Om den ena parten v�ckt talan i r�tt tid, har den andra
parten r�tt till kvittning, fast�n hans r�tt till talan � r f�rlorad.

27 � Skulle till�mpning av a rrendevillkor uppenbarligen strida mot god

sed i arrendef�rh�llanden eller eljest vara otillb�rlig, f�r villkoret j�m�

kas eller l�mnas utan avseende.

28 � Vid jordbruksarrende och bostadsarrende f�r avtal mellan jord�
�gare och arrendator, att framtida tvist med anledning av arrendef�r�
h�llandet skall h�nskjutas till avg�rande av skiljem�n utan f�rbeh�ll om

r�tt f�r parterna att klandra skiljedomen, ej g�ras g�llande i fr�ga om

arrendatorns r�tt eller skyldighet att tilltr�da eller kvarsitta p� arrende�
st�llet, fastst�llande av arrendevillkor i f all som avses i 9 kap. 12 eller
13 � eller 10 kap. 6 � eller best�mmande av ers�ttning enligt 9 kap. 14 �.

I �vrigt g�ller skiljeavtalet ej s�vitt d�rigenom skiljem�n utsetts eller be�

st�mmelse meddelats om skiljem�nnens antal, s�ttet f�r deras utseende
eller f�rfarandet vid skiljen�mnden. I ber�rda h�nseenden skall lagen

(1929: 145) om skiljem�n till�mpas. Vad som sagts nu utg�r dock cj

2772

hinder f�r att i skiljeavtalet utse arrenden�mnden till skiljen�mnd eller

�

best�mma kortare tid f�r skiljemanna�tg�rdens avslutande �n den tid

SFS 1971:1209

om sex m�nader som anges i n�mnda lag.

F�rfarandet i arrendetvister

29 � I varje l�n skall finnas en arrenden�mnd. Konungen kan dock
best�mma, att annat omr�de �n l�n skall utg�ra verksamhetsomr�de f�r
arrenden�mnd.

30 � Arrenden�mnd har till uppgift att medla i a rrendetvister och att

pr�va fr�gor om f�rl�ngning av arrendeavtal vid jordbruksarrende eller
bostadsarrende, fastst�llande av villkoren f�r s�dan f�rl�ngning och be�

st�mmande av ers�ttning enligt 9 kap. 14 � samt �vriga fr�gor som

enligt denna balk ankommer p� n�mnden. N�mnden kan �ven vara

skiljen�mnd i arrendetvister. N�rmare best�mmelser om arrenden�mnd

meddelas i s�rskild lag.

31 � Om part ej godtager arrenden�mnds beslut i fr�ga om f�rl�ngning

av arrendeavtal, fastst�llande av villkoren f�r s�dan f�rl�ngning eller
best�mmande av ers�ttning enligt 9 kap. 14 � eller i fr�ga som avses i
9 kap. 18 eller 21 �, f�r parten klandra beslutet genom att v�cka talan
mot den andra parten inom tv� m�nader fr�n det parten erh�ll del av
beslutet. Klandras icke beslutet inom denna tid, �r parts r�tt till talan

f�rlorad.

Arrenden�mnds beslut i �rende enligt 9 kap. 2, 3, 7 eller 1 7 �, 10 kap.

n i j

24 eller 7 � eller 11 kap. 2 � f�r ej klandras.

32 � Arrendetvist som ej enligt 30 � ankommer p� arrenden�mnds

pr�vning skall upptagas av den fastighetsdomstol inom vars omr�de fas�

tigheten �r bel�gen. �ven klandertalan som avses i 31 � och �rende en�
ligt 9 kap. 24 � upptages av denna domstol.

Tvist som efter klander mot arrenden�mnds beslut �r anh�ngig vid

domstol f�r �terf�rvisas till n�mnden.

"' i I

'^:1

33 � Talan f�r ej f�ras mot fastighetsdomstols dom i fr�ga om fast-

[jjjii

st�llande av arrendevillkor i fall som avses i 9 kap. 12 eller 13 � eller

lill i

10 kap. 6 � eller i fr�ga som avses i 9 kap. 18 eller 21 � och ej heller

' > "

mot hovr�tts dom i fr�ga om f�rl�ngning av arrendeavtal, fastst�llande

av arrendevillkor i fall som nyss angivits eller best�mmande av ers�tt�

ning enligt 9 kap. 14 �.

9 kap. Jordbruksarrende

Inledande best�mmelse

1 � Detta kapitel avser arrendeavtal, varigenom jord uppl�tes till bru�

kande.

2773

175SFS 1971

i!-i

Ii;

::if'

"I ; ii

^!j' i

' . 1 VJ " ,

, i " 1

�

SFS 1971:1209

Arrendetid

2 � Avtal om jordbruksarrende skall tr�ffas f�r viss tid eller f�r arren-
datorns livstid. Avser uppl�telsen jord, var�ver uppl�taren icke kan f�r�
foga ut�ver sin egen besittningstid, f �r avtal tr�ffas �ven f�r s�dan tid.
�r arrendetiden icke best�md enligt vad som sagts nu, g�ller avtalet f�r
fem �r.

Omfattar arrende f�r viss tid bostad f�r arrendatorn, skall arrendeti�

den utg�ra minst fem �r eller, om jord�garen �r kommun, minst ett �r.

Har avtal tr�ffats f�r kortare tid, g�ller det f�r den nu angivna minsta
tiden. Om arrenden�mnden godk�nt avtalet i denna del, g�ller det dock

f�r den �verenskomna tiden.

F�rbeh�ll om r�tt f�r jord�garen att i annat fall �n som anges i 7 kap.

5 och 30 ��, 8 kap. 6, 14 och 23 �� samt 30, 32 och 33 �� detta kapitel
�tertaga arrendest�llet eller del d�rav f�re arrendetidens utg�ng g�ller
endast om det godk�nts av arrenden�mnden.

3 � Vid a rrende f�r viss tid som ej understiger ett �r skall upps�gning
alltid ske f�r att avtalet skall upph�ra att g�lla vid arrendetidens utg�ng.

Upps�gningen skall ske senast ett �r f�re arrendetidens utg�ng, om av�
talet tr�ffats f�r minst fem �r, och i an nat fall senast �tta m�nader dess�

f�rinnan.

Om avtalet ej upps�ges inom r�tt tid, anses det f�rl�ngt p� tid som

motsvarar arrendetiden, dock l�ngst fem �r.

F�rbeh�ll som strider mot f�rsta eller andra stycket g�ller mot arren�

datorn, om det godk�nts av arrenden�mnden. F�rbeh�ll om l�ngre tid f�r

f�rl�ngning av avtalet �n som anges i andra stycket g�ller utan s�dant

godk�nnande,

4 � G�ller arrendeavtal f�r viss tid som understiger ett �r och har ej

f�rbeh�ll gjorts om upps�gning, anses avtalet f�rl�ngt p� tid som mot�
svarar arrendetiden, om arrendatorn fortsatt med brukandet tv� m�nader

efter arrendetidens utg�ng utan att jord�garen anmodat honom att l�mna
arrendest�llet. Vad som sagts nu g�ller ej, om a nnat avtalats.

5 � Avlider arrendatorn f�re arrendetidens utg�ng, f�r d�dsboet upp�
s�ga avtalet inom sex m�nader fr�n d�dsfallet, om ej annat avtalats.

6 � Den som skall tilltr�da arrendest�lle har r�tt att fjorton dagar f�re

tilltr�desdagen f� �t sig uppl�ten h�lften i arrendest�llets hus, om ej

annat avtalats.

R�tt till f�rl�n gning arv a rrendeavtalet ra. ra.

7 � Best�mmelserna i 813 �� g�ller vid arrende f�r viss tid, utom n�r

1. arrendetiden uppg�r till h�gst ett �r och arrendet icke omfattar

bostad f�r arrendatorn, eller

2. arrendef�rh�llandet upph�r p� den grund att arrender�tten �r f�r�

verkad eller f�rh�llande som avses i 8 kap. 14 � f�religger.

F�rbeh�ll att arrender�tten icke skall vara f�renad med r�tt till f�r-

2774

l�ngning g�ller, om det godk �nts av arrenden�mnden.

�

8 � Om jord�garen uppsagt arrendeavtalet eller om arrendatorn upp-

SFS 1971:1209

sagt av talet enligt 3 � och i upps�gningen beg�rt f�rl�ngning av avtalet

p� �ndrade villkor, har arrendatorn r�tt till f�rl�ngning av avtalet, utom
n�r

1. arrender�tten �r f�rverkad eller avtalet kan upps�gas enligt 8 kap.

14 � utan att likv�l jord�garen uppsagt avtalet att upph�ra p� n�gon av

dessa grunder,

2. arrendatorn i annat fall �sidosatt sina f�rpliktelser i s�dan m�n att

avtalet sk�ligen icke b�r f�rl�ngas,

3. jord�garen g�r sannolikt, att han sj�lv, hans make eller avkomling

skall bruka arrendest�llet,

4. jord�garen g�r sannolikt, att arrendest�llet beh�vs f�r en mera �n�

dam�lsenlig indelning i brukningsenheter, och det ej av s�rskilda sk�l

�r obilligt mot a rrendatorn att arrendef�rh�llandet upph�r,

,i'i|

5. jord�garen g�r sannolikt, att arrendest�llet skall anv�ndas i enlig�

het med fastst�lld stadsplan eller byggnadsplan,

6. jord�garen i annat fall g�r sannolikt, att arrendest�llet skall an�

v�ndas f�r annat �ndam�l �n jordbruk, och det ej �r obilligt mo t arren�
datorn att arrendef�rh�llandet upph�r.

Om jord�garens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avtr�

der endast en del av arrendest�llet och avtalet l�mpligen kan f�rl�ngas

s�vitt avser arrendest�llet i �vrigt, har arrendatorn utan hinder av f�rsta

Ijli

stycket ratt till s�dan f�rl�ngning.

9 � Vid f�rl�ngning av arrendeavtal �r arrendatorn skyldig att godtaga

den arrendeavgift som jord�garen fordrar. Om hans krav �r osk�ligt,

skall dock avgiften utg� med sk�ligt belopp. Annat av jord�garen upp�
st�llt villkor skall g�lla, om det ej strider mot god sed i arren def�rh�llan�

den eller eljest �r obilligt. F�rl�ngning skall dock ske f�r tid som mot�

svarar arrendetiden, om denna ej �verstiger fem �r, och i annat fall f�r
fem �r. F�rl�ngning kan �ven ske f�r annan tid �n som sagts nu, om

detta av s�rskild anledning �r l�mpligare. I den m�n �ndring av arrende�
villkoren ej p�kallas, skall samma villkor som f�rut g�lla.

Tr�ffas vid f�rl�ngning av arrendeavtal �verenskommelse om villkoren

f�r det fortsatta arrendet, skall �verenskommelsen, oavsett best�mmel�

serna i f�rsta stycket, l�nda till efterr�ttelse i den m�n ej annat f�ljer

av best�mmelserna i �vrigt i denna balk.

10 � Upps�ges arrendeavtal och f�religger tvist om f�rl�ngning av

avtalet eller om villkor f�r s�dan f�rl�ngning, �ligger det jord�garen
att skriftligen meddela arrendatorn att denne, om han icke g�r med
p� att flytta, har att senast tv� m�nader efter det att han f�tt del av

meddelandet h�nskjuta tvisten till arrenden�mnden. Meddelandet skall
l�mnas i den ordning som enligt 8 kap. 8 � g�ller f�r upps�gning. Be�

st�mmelsen i 8 kap. 8 � tredje stycket tredje punkten g�ller dock ej.

Om jord�garen fullgjort vad som �ligger honom enligt f�rsta styc�

ket, har arrendatorn att h�nskjuta tvisten till arrenden�mnden inom
den i f�rst a stycket angivna tiden. lakttages ej denna, f�rfaller r�tten till

f�rl�ngning av avtalet.

2775

�

SFS 1971; 1209

11 � �r fr�ga om f�rl�ngning av arrendeavtalet �nnu ej avgjord n�r

arrendetiden g�r ut, har arrendatorn r�tt att kvarsitta p� arrendest�l�

let till dess fr�gan �r slutligt avgjord. F�r tid som arrendatorn s�lunda

kvarsitter skall de f�rut g�llande arrendevillkoren till�mpas till dess vill�
kor f�r samma tid blir slutligt best�mda.

12 � Bifalles arrendatorns talan om f�rl�ngning av arrendeavtalet,

skall villkoren f�r det fortsatta arrendet fastst�llas enligt 9 �.

Dom eller beslut varigenom arrendatorns talan bifalles anses som

avtal orh fortsatt arrende.

13 � Bifalles ej arrendatorns talan om f�rl�ngning av arrendeavta�

let, f�r i domen eller beslutet sk�ligt uppskov med avtr�det medges,
om jord�garen eller arrendatorn beg�r det.

Avg�res tvisten e fter arrendetidens utg�ng eller medges uppskov med

avtr�det, skall arrendevillkoren f�r tiden fr�n avtalets upph�rande till
avtr�det fastst�llas enligt 9 �.

14 � Kommer f�rl�ngning av arrendeavtal som omfattar bostad f�r

arrendatorn ej till st�nd p� grund av att f�rh�llande som avses i 8 �

f�rsta stycket 5 eller 6 f�religger och skall marken efter avtalets upp�

h�rande anv�ndas f�r �ndam�l som kan antagas l�mna v�sentligt h�g�

re avkastning eller som kan tillgodoses genom expropriation eller lik�
nande tv�ngsf�rv�rv, skall jord�garen till arrendatorn utge ett belopp

som motsvarar den genomsnittliga arrendeavgiften f�r ett �r under den
senaste arrendeperioden. Uppg�r arrendatorns f�rlust p� grund av att

arrendef�rh�llandet upph�r till h�gre belopp, skall jord�garen i st�l�
let i sk�lig omfattning ers�tta f�rlusten, dock h�gst med belopp som

motsvarar tre �rs arrendeavgifter, ber�knade s� som nyss angivits.

F�rsta stycket g�ller ej, om det av s�rskilda sk�l �r obilligt mot

jord�garen att han �l�gges ers�ttningsskyldighet.

Underh�ll och nyby ggnad m. ra.

15 � Arrendatorn skall v�rda och underh�lla arrendest�llet. F�rs�m�

ras det genom att arrendatorn efters�tter vad som s�lunda �ligger
honom, har jord�garen r�tt till ers�ttning vid avr�kning enligt 23 �.

16 � Avhj�lper arrendatorn brist som f�relegat vid tilltr�det och har

han ej enligt 17 � r�tt till ers�ttning f�r arbetet s� snart det fullbor�

dats, �r han ber�ttigad till ers�ttning vid avr�kning enligt 23 �. Detta

g�ller dock ej s�dan del av arrendest�llet betr�ffande vilken arrenda�
torn enligt avtalet �r fritagen fr�n underh�llsskyldighet.

17 � Omfattar arrende bostad f�r arrendatorn eller hans anst�llda,

skall jord�garen vid tilltr�det avl�mna bostaden i det skick som f�re-
skrives i g�llande h�lsov�rdsstadga.

Fr�ga huruvida bostad vid tilltr�det �r i s�dant skick som anges i

2776

f�rsta stycket skall pr�vas vid syn enligt 2428 ��. Finnes brist f�re-

�

ligga i detta h�nseende, skall synem�nnen f�reskriva vilka �tg�rder

SFS 1971:1209

som skall vidtagas f�r bristens avhj�lpande samt fastst�lla ber�knad

kostnad f�r dessa. De skall �ven uts�tta viss tid inom vilken �tg�rder�

na skall vara vidtagna.

Underl�ter jord�garen att inom utsatt tid vidtaga f�reskriven �t�

g�rd, f�r arrendatorn utf�ra �tg�rden i jord�garens st�lle. Sedan arbe�
tet fullbordats, har arrendatorn r�tt till ers�ttning av jord�garen med
det vid synen fastst�llda beloppet. Vill arrendatorn hellre upps�ga av�
talet, f�r han g�ra det, om icke bristen �r av ringa betydelse. F�r den

' j'

tid arrendest�llet �r i bristf�lligt skick har arrendatorn r�tt till sk�lig

.'i lj

neds�ttning av arrendeavgiften och ers�ttning f�r skada.

F�rbeh�ll som strider mot f�rstatredje stycket g�ller mot arrenda�

torn, om det godk�nts av arrenden�mnden.

18 � Har byggnad, t�ckdikning eller annan anl�ggning utan arrenda-

torns v�llande s� skadats eller f�rslitits att anl�ggningen f�r att tj�
na sitt �ndam�l m�ste byggas om eller ers�ttas med en ny, skall jord�

�garen utf�ra arbetet. S�dan skyldighet �vilar dock jord�garen endast

om anl�ggningen beh�vs med h�nsyn till en �ndam�lsenlig planl�gg�
ning av jordbruket p� arrendest�llet.

Om jord�garen ej inom sk�lig tid efter anmaning avhj�lper brist som

avses i f�rsta stycket, f�r arrendatorn utf�ra arbetet i hans st�lle. Har

kostnaden f�r arbetet fastst�llts av arrenden�mnden p� s�tt som an-

ges i tredje stycket, �r arrendatorn, sedan arbetet fullbordats, ber�t-

tigad till ers�ttning av jord�garen med det fastst�llda beloppet. Vill

||I

arrendatorn hellre upps�ga avtalet, f�r han g�ra det, om ej bristen �r

av ringa betydelse. F�r den tid arrendest�llet �r i bristf�lligt skick har

1 ^'

arrendatorn r�tt till sk�lig neds�ttning av arrendeavgiften och ers�tt-

ning f�r skada.

Fr�ga om jord�garens byggnadsskyldighet enligt f�rsta stycket pr�-

vas av arrenden�mnden. Pr�vning kan p�kallas av s�v�l jord�garen

;

som arrendatorn. P� beg�ran av arrendatorn skall n�mnden �ven fast�

st�lla ber�knad kostnad f�r arbete som arrendatorn kan komma att

utf�ra i jord�garens st�lle.

F�rstatredje styckena �ger ej till�mpning betr�ffande h�gnad eller

[[

annan anl�ggning av s�dan art, att ett fullst�ndigt ist�nds�ttande in-

g�r i arrendatorns underh�llsskyldighet enligt 15 �, och ej heller be�

tr�ffande anl�ggning som enligt avtalet �r undantagen fr�n hans un-

;

derh�llsskyldighet.

]

�r jord�garen p� grund av f�rsta stycket andra punkten ej skyldig

;

att avhj�lpa brist som avses i n�mnda stycke, har arrendatorn r�tt till

sk�lig neds�ttning av arrendeavgiften. Han f�r �ven upps�ga avtalet,

om ej bristen �r av ringa betydelse. Har ej annat avtalats, �ger vad som

i j

sagts nu motsvarande till�mpning, om anl�ggning som enligt avtalet

'ji

�r undantagen fr�n arrendatorns underh�llsskyldighet genom brand el-
ler p� liknande s�tt utan arrendatorns v�llande drabbas av s�dan skada

som anges i f�rsta stycket.

19 � Skadas anl�ggning som avses i 18 � av brand och �r skadan

mindre omfattande �n d�r anges, skall arrendatorn avhj�lpa skadan.

2777

�

SFS 1971:1209

Om han ej sj�lv �r v�llande, har han r�tt att av jord�garen erh�lla er�

s�ttning f�r den n�dv�ndiga kostnaden sedan arbetet fullbordats.

20 � Har arrendatorn uppf�rt ny byggnad i st�llet f�r byggnad som
han mottagit och �r han icke enligt 17 eller 18 � ber�ttigad till er�

s�ttning d�rf�r, har han vid avr�kning enligt 23 � r�tt till ers�ttning
f�r brist som vid tilltr�det fanns p� den mottagna byggnaden, om den

nya byggnaden �r l�mplig f�r sitt �ndam�l eller uppf�rts enligt plan

som godk�nts av jord�garen. Avdrag skall dock g�ras med kostnaden
f�r avhj�lpande av brist p� den nya byggnaden.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om annan an�

l�ggning som ing�r i arrendet.

21 � Utf�r arrendatorn ny t�ckdikning, som arrenden�mnden funnit

beh�vlig med h�nsyn till en �ndam�lsenlig planl�ggning av jordbruket

p� arrendest�llet, �r han, om ej annat avtalats, efter arbetets fullbordan�

de ber�ttigad till ers�ttning av jord�garen med belopp vartill arrende�

n�mnden fastst�llt ber�knad kostnad f�r arbetet.

Har arrendatorn anlagt markv�g, f�rb�ttrat �goanordningen eller

vidtagit annan �tg�rd som medf�rt varaktig nytta f�r jordbruket och

ej �r att h�nf�ra till uppf�rande av byggnad eller till t�ckdikning, �r
han vid avr�kning enligt 23 � ber�ttigad till ers�ttning motsvarande

vad arrendest�llet �kat i v�rde, om ej annat avtalats. Ers�ttning f�r
dock ej utg� med h�gre belopp �n som motsvarar den n�dv�ndiga kost�
naden.

22 � Har jord�garen utf�rt arbete som avses i 18 � eller utgivit ers�tt�
ning enligt andra stycket i n�mnda paragraf eller enligt 21 � f�rsta

stycket f�r arbete som arrendatorn utf�rt och har arrender�ttens v�r�

de �kat genom arbetet, �r arrendatorn skyldig att godtaga sk�lig h�j�

ning av arrendeavgiften.

Avr�kning och syn

23 � Avr�kning mellan jord�garen och arrendatorn skall ske, n�r
arrendest�llet avtr�des. Avr�kning skall �ven ske vid tidigare tidpunkt i
den m�n avtal d�rom tr�ffats. I samband med f�rl�ngning av arrende�

avtalet skall avr�kning alltid ske, om mer �n nio �r f�rflutit fr�n till�
tr�det eller fr�n n�rmast f�reg�ende avr�kning.

Om ej annat avtalats, skall avr�kning grundas p� syn vid avr�k�

ningsperiodens b�rjan och slut.

24 � Syn skall f�rr�ttas av minst tv� med ortens jordbruksf�rh�llan�

den f�rtrogna synem�n, vilka utses bland personer som av l�nssty�
relse f�rklarats beh�riga att h�lla syn. Synem�nnen skall utses av jord�

�garen och arrendatorn gemensamt. Enas parterna ej om valet, utser

r�tten synem�n. Mot syncman g�ller samma j�v som mot domare.

Har synem�nnen olika meningar, skall flertalets mening g�lla. Kan

2778

beslut ej �stadkommas p� s�dant s�tt, skall, om synem�nnen �r flera

�

�n tv� samt parterna eller r�tten utsett en av synem�nnen att vara ord-

SFS 1971:1209

f�rande, dennes mening g�lla som synem�nnens beslut. Kan ej heller

p� detta s�tt beslut �stadkommas, skall synem�nnen v�lja ytterligare
en syneman, som d� blir ordf�rande. Enas ej synem�nnen om valet,
skall r�tten utse synemannen.

Syn f�r ej p�b�rjas tidigare �n sex m�nader f�re den dag till vilken

den h�nf�r sig oc h skall vara avslutad inom fyra m�nader fr�n n�mnda

dag, om ej r�tten p� beg�ran av synem�nnen medger att synen f�r av�

slutas senare.

25 � Synem�nnen skall uts�tta synen till tid d� marken �r tj�nlig samt

underr�tta partema om dagen. Uteblir part, f�r synen h�llas endast om
parten bevisligen underr�ttats i god tid f�re synens p�b�rjande.

Menar part att syneman �r j�vig eller icke f�rtrogen med ortens jord�

bruksf�rh�llanden, skall parten framst�lla inv�ndning d�rom innan syne�
g�ngen b�rjar. Synem�nnen skall s� snart det kan ske besluta �ver in�
v�ndningen, Senare f�r inv�ndning framst�llas endast i samband med

klander av synen och d� endast under f�ruts�ttning att parten icke varit

n�rvarande vid synen innan syneg�ngen b�rjat eller f�rst efter syne�
g�ngens b�rjan f�tt vetskap om det f�rh�llande p� vilket inv�ndningen
grundas. I fr�ga om parts r�tt att i m�let om klander �beropa s�dant

f�rh�llande �ger dessutom best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om j�v

mot domare motsvarande till�mpning.

til

26 � Vid synen skall unders�kas allt som h�r till ar rendest�llet, s�som

byggnader, tr�dg�rd, �ker och �ng, beteshagar, h�gnader, diken, v�gar,

broar, brunnar och ledningar. Fr�n synen f�r dock undantagas viss del

av arrendest�llet, om jord�garen och arrendatorn kommer �verens om i

vad m�n brist skall tagas i ber�kning och anteckning om �verenskom-

j i

melsen g�res av synem�nnen.

Kan �verenskommelse ej tr�ffas om ers�ttning enligt 21 � andra styc-

i:, .

ket, 30 � andra stycket eller 31 �, skall synem�nnen best�mma ers�tt-

ningen.

'';

Synem�nnen f�r anlita sakkunnig eller bitr�de.

�ver allt som f�rekommer vid synen skall uppr�ttas skriftlig handling,

,j :

som undertecknas av synem�nnen. Om brist f�religger, skall anteckning

;;

g�ras om bristens beskaffenhet, de �tg�rder som beh�vs f�r dess avhj�l-

pande samt kostnaden f�r detta. Tydlig h�nvisning skall l�mnas om vad

I!; ;

den har att iakttaga som vill klandra synen. Synehandlingen skall inom

j j ,

tre m�nader fr�n synens avslutande genom synem�nnens f�rsorg delges

parterna i den ordning som enligt 8 kap. 8 � g�ller f�r upps�gning.

Best�mmelsen i 8 kap. 8 � tredje stycket tredje punkten g�ller dock ej.

27 � Parterna svarar solidariskt f�r synekostnaden. Sinsemellan svarar
de f�r h�lften var.

28 � Om part ej godtager syn, som h�llits p� s�tt och inom tid som

anges i 24 �, f�r parten klandra synen genom att v�cka talan mot den
andra parten inom tv� m�nader fr�n det synehandlingen delgavs honom.
Klandras icke synen, g�ller den som fullt bevis f� r arrendest�llets skick

2779

�

SFS 1971: 1209

den dag till vilken synen h�nf�r sig. Motbevisning mot synen �r i s�dant

fall ej till�ten.

Synem�nnen �r skyldiga att i m �l om klander avge skriftligt yttrande,

om r�tten beg�r det.

Arrendeavgiften

29 � Arrendeavgiften skall best�mmas i pengar. Har avtal tr�ffats i
strid med vad som sagts nu, skall arrendeavgiften utg� med belopp, som
�r sk�ligt med h�nsyn fr�mst till parternas avsikter och �vriga f�rh�l�
landen n�r avtalet tr�ffades. Om f�rbeh�ll att arrendatom skall utf�ra
arbete finns best�mmelser i 3639 ��.

Arrendatorns konkurs

30 � F�rs�ttes arrendatom i konkurs innan han tilltr�tt arrendest�llet,

f�r jord�garen upps�ga avtalet. Intr�ffar konkursen efter tilltr�det och
har ej jord�garen s�kerhet f�r avtalets fullg�rande med vilken han sk�-
ligen kan n�jas, f�r jord�garen upps�ga avtalet, om ej s�dan s�kerhet

st�lles inom en m�nad efter anfordran eller inom samma tid konkurs�

boet f�rklarar sig vilja svara f�r arrendatorns skyldigheter under ar�
rendetiden eller, n�r arrender�tten f�r �verl�tas, �verl�telse sker i enlig�

het med avtalet.

Har arrendeavtalet tr�ffats f�r viss tid som ej understiger tio �r, har

arrendatom, i fall d� jord�garen upps�ger avtalet, vid avr�kning enligt
23 � r�tt till sk�lig ers�ttning f�r arrender�ttens v�rde, om ej annat av�

talats.

I annat fall �n d� arrendeavtalet tr�ffats f�r viss tid som ej understiger

tio �r har jord�garen, om han upps�ger avtalet, r�tt till ers�ttning f�r

skada.

�verl�telse av arrender�tten

31 � Arrendatom f�r icke �verl�ta arrender�tten utan jord�garens

samtycke, om ej annat f�ljer av andra och tredje styckena.

�r arrendeavtalet slutet f�r viss tid som ej understiger tio �r, f�r ar-

rendatorn, om ej annat avtalats. �verl�ta arrender�tten till annan med
vilken jord�garen sk�ligen k an n�jas. Han skall dock f�rst erbjuda jord�

�garen att �tertaga arrendest�llet mot skyldighet a tt vid avr�kning enligt
23 � utge sk�lig ers�ttning f�r arrender�ttens v�rde. Vill jord�garen an�

taga erbjudandet, skall han l�mna besked d �rom inom en m�nad.

Avlider arrendatom under arrendetiden, har d�dsboet, oavsett f�r vil�

ken tid avtalet �r ing�nget, samma r�tt som enligt andra stycket tillkom�

mer arrendator f�r d�r avsett fall, om ej annat avtalats. Erbjudandet till

jord�garen skall g�ras inom sex m�nader efter d�dsfallet.

F�rsta och andra styckena �ger motsvarande till�mpning p� arrende�

r�ttens �verg�ng genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller lik-

2780

nande f�rv�rv.

�

�vriga r�ttigheter och skyldigheter vid n yttjandet av ar rendest�llet

SFS 1971:1209

32 � �verger arrendatorn arrendest�llet och l�mnar det obrukat eller

utan v�rd, f�r jord�garen genast �tertaga det. Jord�garen har �ven r�tt

till ers�ttning f�r skada.

33 � Har jord�garen utgivit ers�ttning f�r torrl�ggning av mark enligt

vattenlagen (1918: 523) eller f�r byggande av enskild v�g enligt lagen

(1939: 608) om enskilda v�gar, f�r jord�garen upps�ga avtalet, om ar�

rendatorn icke medger sk�lig h�jning av arrendeavgiften. Upps�gning
skall ske inom ett �r fr�n det f�retaget fullbordades.

34 � Arrendatorn f�r ej avverka skog eller eljest nyttja skogsmark eller

taga torv fr�n torvmosse som finns p� arrendest�llet. Han f�r ej heller
avh�nda arrendest�llet annat, som ej �r att h�nf�ra till den �rliga av�
kastningen.

Om arrendatorns r�tt till jakt och fiske finns s�rskilda best�mmelser.

35 � Har jord�garen l�mnat arrendatorn kreatur eller redskap f�r att

anv�ndas p� arrendest�llet och �r visst v �rde best�mt f�r det som l�m�

nats, skall arrendatorn h�lla s�dan egendom p� arrendest�llet under

som han mottagit. Vad som s�ttes i st�llet f�r det som l�mnats tillh�r

jord�garen utan s�rskilt f�rbeh�ll.

Arbetsavtal i samband med arrend e

36 � Best�mmelse i arrendeavtal att arrendatorn skall utf�ra arbete f�r

ej innefatta skyldighet att utf�ra arbete ut�ver fastst�llt antal dagsverken

eller annat best�mt arbete.

Skall arrendatorn enligt arrendeavtalet utf�ra dagsverken men �r ej

best�mt, hur de skall f�rdelas p� s�rskilda tider av �ret, skall hela an�
talet dagsverken j�mnt f�rdelas p� �rets veckor, i den m�n det kan ske.

F�r varje arrende�r eller, d� avtalet f�reskriver visst antal dagsverken

under viss tid av �re t, f�r varje s�dan tid skall jord�garen i god tid l�mna

arrendatorn uppgift om de dagar n�r arbetet skall utf�ras. Arrendatorn

�r ej skyldig att inst�lla sig till arbete tidigare �n p� andra dagen efter
det att uppgiften l�mnats honom. Arbetet f�r ej utkr�vas p� s�dant s�tt
att arrendatorn hindras att beh�rigen sk�ta sitt jordbruk. Jordbruksdags�
verken f�r dock utan hinder av vad som sagts nu utkr�vas enligt den

f�rdelning som f�reskrives i avtalet.

I arrendeavtalet f�r ej intagas f�rbud f�r arrendatorn att utf�ra arbete

�t annan �n jord�garen.

37 � �r arrendatorn enligt arrendeavtalet eller annat avtal mellan ho�

nom och jord�garen skyldig att utf�ra arbete, skall ers�ttning till arren�

datorn utg� efter ortens pris vid tiden f�r arbetet.

38 � Tillhandah�ller jord�garen ej arbete som arrendatorn enligt ar�

rendeavtalet eller annat avtal mellan jord�garen och arrendatorn �r

2781

I r

ti ",

H-s'i

l! ill

[

"pl

I: i

arrendetiden. Egendomen skall f�r vartdera slaget i v�rde motsvara det

] 11

"ii
'ii

i i

k.,

�

SFS 1971:1209

skyldig att utf�ra eller annat f�r arrendatorn lika f�rm�nligt arbete, f�r

arrendatom upps�ga arrendeavtalet. Upps�gning f�r dock ej ske, om
arrendatoms f�rlust av arbetsinkomst �r av ringa betydelse, och ej hel�
ler sedan arbetet tillhandah�llits arrendatorn. Har jord�garen ej inom en
m�nad fr�n upps�gningen meddelat arrendatorn att den ej godtages,

skall jord�garen anses ha godk�nt upps�gningen.

I fall som avses i f�rsta stycket har arrendatom, vare sig upps�gning

sker eller ej, r�tt till ers�ttning f�r skada, om icke underl�tenheten att
tillhandah�lla arbete n�dv�ndiggjorts av �ndrade ekonomiska eller tek�

niska f�rh�llanden.

39 � Best�mmelserna i 3638 �� g�ller ej, om arrendatoms �liggan�

de �r av ringa betydelse.

10 kap. Bostadsarrende

1 � Bostadsarrende f�religger n�r jord uppl�tes p� arrende f�r annat

�ndam�l �n jordbmk samt arrendatorn enligt arrendeuppl�telsen har r�tt

att p� arrendest�llet uppf�ra eller bibeh�lla bostadshus och det ej �r

uppenbart att uppl�telsens huvudsakliga syfte �r att tillgodose annat

�ndam�l �n att bereda bostad �t arrendatom och honom n�rst�ende.

2 � Avtal om bostadsarrende skall tr�ffas f�r viss tid, minst fem �r,
eller f�r arrendatoms livstid. �r arrendetiden icke best�md enligt vad
som sagts nu, g�ller avtalet f�r fem �r. Har avtal tr�ffats f�r kortare tid,
g�ller det dock f�r den �verenskomna tiden, om arrenden�mnden god�

k�nt avtalet i denna del.

F�rbeh�ll om r�tt f�r jord�garen att i annat fall �n som anges i

7 kap. 5 och 30 �� samt 8 kap. 6, 14, 18 och 23 �� tertaga arrende�

st�llet eller del d�rav f�re arrendetidens utg�ng g�ller endast om det

godk�nts av arrenden�mnden.

3 � Vid arrende f�r viss tid skall upps�gning alltid ske f�r att av�

talet skall upph�ra att g�lla vid arrendetidens utg�ng. Upps�gningen

skall ske senast ett �r f�re arrendetidens utg�ng.

Om avtalet ej upps�ges inom r�tt tid, anses det f�rl�ngt p� fem �r.
F�rbeh�ll som strider mot f�rsta eller andra stycket g�ller mot ar�

rendatorn, om det godk�nts av arrenden�mnden. F�rbeh�ll om l�ngre

tid f�r f�rl�ngning av avtalet �n som anges i andra stycket g�ller dock
utan s�dant godk�nnande.

4 � Best�mmelsema i 5 och 6 �� om f�rl�ngning av arrendeavtal
g�ller vid arrende f�r viss tid, utom n�r

1. hus som avses i 1 � ej finns p� arrendest�llet d� avtalet senast

kan upps�gas fr�n jord�garens sida eller, om s�dant hus finns, det d� ej

�satts taxeringsv�rde, eller

2. arrendef�rh�llandet upph�r p� den gmnd att arrender�tten �r f�r-

2782

verkad eller f�rh�llande som avses i 8 kap. 14 � f�religger.

�

F�rbeh�ll att arrender�tten icke skall vara f�renad med r�tt till

SFS 1971:1209

f�rl�ngning g�ller, om det godk�nts av arrenden�mnden.

5 � Om jord�garen uppsagt arrendeavtalet eller om arrendatorn upp�
sagt avtalet enligt 3 � och i upps�gningen beg�rt f�rl�ngning av av�

talet p� �ndrade villkor, har arrendatorn r�tt till f�rl�ngning av avta�

let, utom n�r

1. arrender�tten �r f�rverkad eller avtalet kan upps�gas enligt 8 kap.

14 � utan att likv�l jord�garen uppsagt avtalet att upph�ra p� n�gon

av dessa grunder,

2. arrendatorn i annat fall �sidosatt sina f�rpliktelser i s�dan m�n

att avtalet sk�ligen icke b�r f�rl�ngas,

3. byggnad p� arrendest�llet uppf�rts utan byggnadslov i fall d� s�

dant erfordrats eller i strid med plan eller d�rmed j�mf�rligt beslut
av myndighet ang�ende markens bebyggande eller anv�ndning,

4. i annat fall byggnad p� arrendest�llet icke st�r i �verensst�mmel�

se med g�llande plan och jord�garen g�r sannolikt, att han skall an�

v�nda marken i enlighet med planen,

5. jord�garen g�r sannolikt, att marken skall anv�ndas f�r bebyggel�

se av annat slag �n det som avses med uppl�telsen eller f�r jordbruk,
industri eller annan ekonomisk verksamhet, samt intresset f�r honom

att kunna f�rfoga �ver marken f�r s�dant �ndam�l p�tagligt �verv�ger
arrendatorns intresse av fortsatt arrende,

6. jord�garen i annat fall har befogad anledning att uppl�sa arren�

def�rh�llandet.

Om jord�garens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn av�

tr�der endast en del av arrendest�llet och avtalet l�mpligen kan f�r�
l�ngas s�vitt avser arrendest�llet i �vrigt, har arrendatorn utan hinder

av f�rsta stycket r�tt till s�dan f�rl�ngning.

6 � I fr�ga om f�rl�ngning av arrendeavtal �ger 9 kap. 913 ��
motsvarande till�mpning.

7 � Utan jord�garens samtycke f�r arrendatorn ej s�tta annan i sitt
st�lle, om ej annat f�ljer av andra och tredje styckena.

�r arrendeavtalet slutet f�r viss tid, f�r arrendatorn �verl�ta arren�

der�tten till annan med vilken jord�garen sk�ligen kan n�jas. Han

skall dock f�rst erbjuda jord�garen att �tertaga arrendest�llet mot er-
l�ggande av sk�lig ers�ttning f�r arrender�ttens v�rde. Har arrenda�

torn uppf�rt byggnad p� arrendest�llet eller har han i �vrigt nedlagt
kostnad p� detta och �nskar han att jord�garen skall �vertaga vad han

utf�rt, skall �ven det erbjudas jord�garen till inl�sen. Vill jord�garen
antaga erbjudande som sagts nu skall han l�mna besked d�rom inom

en m�nad.

Genom bodelning, arv eller testamente eller genom exekutiv f�r�

s�ljning eller i arrendatorns konkurs kan arrender�tten �verg� till annan
med vilken jord�garen sk�ligen kan n�jas, utan att erbjudande enligt
andra stycket l�mnats.

F�rbeh�ll som strider mot andra eller tredje stycket g�ller mot arren�

datorn, om det godk�nts av arrenden�mnden.

2783

."rib
" '> i i

lljl:
I. (1;

�

SFS 1971:1209

11 kap. Anl�ggningsarrende

1 � Anl�ggningsarrende f�religger n�r jord uppl�tes p� arrende f�r

annat �ndam�l �n jordbruk samt arrendatorn enligt arrendeuppl�telsen
har r�tt att f�r f�rv�rvsverksamhet p� arrendest�llet uppf�ra eller bi�

beh�lla byggnad, som ej �r av endast ringa betydelse f�r verksamhetens
bedrivande. Har uppl�telsen skett f�r arrendatorns livstid eller f�r viss
tid som understiger ett �r, f�religger dock icke anl�ggningsarrende.

2 � Avtal om anl�ggningsarrende skall tr�ffas f�r viss tid. �r arrende�

tiden icke best�md enligt vad som sagts nu, g�ller avtalet f�r fem �r.

F�rbeh�ll om r�tt f�r jord�garen att i annat fall �n som anges i

7 kap. 5 och 30 �� samt 8 kap. 14, 18 och 23 �� tertaga arrende�

st�llet eller del d�rav f�re arrendetidens utg�ng g�ller endast om det

godk�nts av arrenden�mnden.

3 � Har ej annat avtalats, anses arrendeavtal innefatta villkor att, om

upps�gning ej sker inom r�tt tid, avtalet skall anses f�rl�ngt p� tid som

motsvarar arrendetiden, dock l�ngst fem �r.

Upps�gning skall ske senast sex m�nader f�re arrendetidens utg�ng,

om ej annan tid avtalats.

4 � Best�mmelserna i 5 och 6 �� om r�tt till ers�ttning f�r arrenda�
torn med anledning av arrendets upph�rande g�ller, om ej annat av�
talats och ej heller arrendef�rh�llandet upph�r p� den grund att ar�

render�tten �r f�rverkad eller f�rh�llande som avses i 8 kap. 14 �

f�religger.

5 � Har jord�garen uppsagt arrendeavtalet och v�grar han att f�r�

l�nga arrendef�rh�llandet eller kommer f�rl�ngning i annat fall ej

till st�nd p� den grund att jord�garen f�r f�rl�ngning kr�ver arrende�
avgift som ej �r sk�lig eller uppst�ller annat villkor som strider mot

god sed i arrendef�rh�llanden eller eljest �r obilligt, skall han i sk�lig

omfattning ers�tta arrendatorn dennes f�rlust p� grund av arrendef�r�
h�llandets upph�rande, om ej

1. arrendatorn �sidosatt sina f�rpliktelser i s�dan m�n att det icke

sk�ligen kan fordras att jord�garen f�rl�nger arrendef�rh�llandet,

2. jord�garen g�r sannolikt, att marken skall anv�ndas f�r annat

�ndam�l �n det med uppl�telsen avsedda, och intresset f�r honom
att kunna f�rfoga �ver marken f�r s�dant �ndam�l p�tagligt �verv�ger
arrendatorns intresse av fortsatt arrende, eller

3. jord�garen i annat fall har befogad anledning att uppl�sa arren�

def�rh�llandet.

F�rlust f�r arrendatorn som har samband med att denne bekostat

uppf�rande av byggnad eller utf�rande av annat arbete p� arrende�
st�llet skall beaktas vid ers�ttningens best�mmande endast om �tg�rden

2784

vidtagits i enlighet med arrendeavtalet.

�

6 � Om arrendatorn icke inom tre veckor fr�n upps�gningen med-

SFS 1971:1209

delar jord�garen att han �nskar beh�lla arrendest�llet, �r hans r�tt till
ers�ttning enligt 5 � f�rfallen. L�mnas s�dant meddelande inom den
angivna tiden, har jord�garen att inom tre veckor fr�n det meddelan�
det l�mnades underr�tta arrendatorn om de villkor han uppst�ller f�r
att f�rl�nga arrendef�rh�llandet eller om orsaken till att han v�grar

medge f�rl�ngning. Underl�ter han detta, har arrendatorn r�tt till er�

s�ttning f�r f�rlust som avses i 5 �.

Arrendatorns meddelande enligt f�rsta stycket skall l�mnas i den

ordning som enligt 8 kap. 8 � g�ller f�r upps�gning. �r jord�garens

underr�ttelse enligt f�rsta stycket avs�nd i rekommenderat brev under
mottagarens vanliga adress, skall jord�garen anses ha fullgjort vad som
ankommer p� honom.

7 � Har ej annat avtalats, f�r arrendatorn �verl�ta arrender�tten till

ji';

' n

annan med vilken jord�garen sk�ligen kan n�jas. F�rbeh�ll varigenom

denna r�tt begr�nsas f�r ej g�ras g�llande, n�r �verl�telse sker genom

exekutiv f�rs�ljning eller i arrendatorns konkurs.

F�rsta stycket f�rsta punkten �ger motsvarande till�mpning p�

arrender�ttens �verg�ng genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte

;

eller likn ande f�rv�rv.

i; }

12 kap. Hyra

Inledande best�mmelser

1 � Detta kapitel avser avtal, varigenom hus eller del av hus uppl�tes

till nyttjande mot vederlag. Detta g�ller �ven om l�genheten uppl�

tits genom tj�nsteavtal eller avtal i anslutning till s�dant avtal.

Innefattar avtalet �ven uppl�telse av jord att nyttjas i f�rening med

l�genheten, �ger detta kapitel till�mpning p� avtalet, om jorden skall

anv�ndas f�r tr�dg�rdsodling i mindre omfattning eller f�r annat �n�
dam�l �n jordbruk. F�renas tj�nsteavtal, som ej �r av ringa betydelse,

med uppl�telse av s�v�l l�genhet f�r bostads�ndam�l som jord, �ger ka�
pitlet till�mpning, om uppl�telsen av l�genheten �r mera betydelsefull

�n uppl�telsen av jorden.

Med bostadsl�genhet avses l�genhet som uppl�tits f�r att helt eller

till icke ov�sentlig del anv�ndas som bostad.

F�rbeh�ll som strider mot best�mmelse i detta kapitel �r utan ver�

kan mot hyresg�sten eller den som har r�tt att tr�da i hans st�lle, om
ej annat anges.

Hyresavtals ing�ende

2 � Hyresavtal skall uppr�ttas skriftligen, om hyresv�rden eller hy�

resg�sten beg�r det.

2785

�

SFS 1971: 1209

Har hyresavtal uppr�ttats skriftligen och tr�der n�gon i laga ordning

i hyresg�stens st�lle, skall anteckning d�rom p� beg�ran g�ras p� hand�

lingen.

Hyrestid och upps�gning

3 � �r hyresavtal tr�ffat f�r best�md tid, skall, om hyresf�rh�llandet

vid hyrestidens utg�ng varat l�ngre �n nio m�nader i f �ljd, upps�gning

alltid ske f�r att avtalet skall upph�ra att g�lla vid hyrestidens utg�ng.

Inneh�ller avtal, som skall upps�gas f�r att upph�ra vid hyrestidens

utg�ng, ej best�mmelse om upps�gningstid, skall upps�gningen ske, om

hyrestiden �r

1. l�ngst en vecka, senast en dag i f�rv�g,
2. l�ngre �n en men l�ngst tv� veckor, senast tv� dagar i f�rv�g,

3. l�ngre �n tv� veckor men l�ngst tre m�nader, senast en vecka i f�r�

v�g,

4. l�ngre �n tre men l�ngst sex m�nader, senast en m�nad i f�rv�g,

5. l�ngre �n sex m �nader men l�ngst ett �r, senast tre m�nader i f�r-

v�g,

6. l�ngre �n ett men l�ngst fem �r, senast sex m�nader i f�rv�g,
7. l�ngre �n fem �r, senast ett �r i f�rv�g.

Saknar avtalet best�mmelse om verkan av utebliven upps�gning och

upps�ges det ej inom r�tt tid, anses det, om hyrestiden �verstiger nio
m�nader, f�rl�ngt p� ett �r och i annat fall p� tid som motsvarar hyres�
tiden.

4 � �r hyresavtal tr�ffat f�r best�md tid utan f�rbeh�ll om upps�g�
ning och har hyresf�rh�llandet vid hyrestidens utg�ng icke varat l�ngre
�n nio m�nader i f�ljd, anses avtalet f�rl�ngt p� obest�md tid, om hyres�

g�sten suttit kvar i l�genheten en m�nad efter hyrestidens utg�ng utan att
hyresv�rden anmodat honom att flytta.

�r hyrestiden ej best�md, skall den, om upps�gningstid icke avtalats,

utg� en m�nad efter upps�gning eller, s�vida hyresf�rh�llandet varat
l�ngre �n ett �r, p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter tre m�nader

fr�n upps�gningen. Beror hyresf�rh�llandet av annan anst�llning �n som
avses i 46 � f�rsta stycket 7, har hyresg�sten alltid r�tt till en upps�g�
ningstid av minst en m �nad.

Fardagar �r den 1 april och den 1 oktober.

5 � Avlider hyresg�st som hyrt bostadsl�genhet f�re hyrestidens ut�
g�ng, f�r d�dsboet upps�ga avtalet inom en m�nad fr�n d�dsfallet. Av�

talet upph�r att g�lla en m�nad efter upps�gningen. Har bostadsl�genhet
hyrts av makar gemensamt och avlider den ena av makarna, tillkommer

den r�tt som angivits nu d�dsboet och den efterlevande maken i f�rening.

�r l�genhet uppl�ten f�r hyresg�stens livstid, f�r vid dennes d�d hans

make intr�da som hyresg�st under sin livstid, om �ktenskapet ing�tts in�

nan avtalet tr�ffades och annat ej avtalats. Ing�r den efterlevande ma�
ken nytt �ktenskap, f�r hyresv�rden dock upps�ga avtalet att upph�ra
tidigast p� den fardag som intr�ffar n�rmast efter tre m�nader fr�n

2786

upps�gningen. N�r avtalet upph�r att g�lla p� grund av hyresg�stens el-

^.1

�

ler den efterlevande makens d�d, skall l�genheten avtr�das p� den far-

SFS 1971:1209

dag som intr�ffar n�rmast efter en m�nad fr�n d�dsfallet.

6 � Upps�ges hyresavtal av orsak som anges i 1114 eller 1619 �.

upph�r det genast att g�lla. Detsamma g�ller i fall som anges i 42 �, om
ej annat f�ljer av 44 �.

Om hyresavtal upps�ges av annan orsak som ger hyresv�rd eller hyres�

g�st r�tt att fr�ntr�da avtalet, �ger best�mmelserna i 3 � andra stycket

och 4 � andra stycket om upps�gningstid och tid f�r avtals upph�rande
motsvarande till�mpning, om ej annat f�reskrivits. Sker upps�gning in�
nan hyresg�sten tilltr�tt l�genheten, upph�r avtalet dock genast att g�lla.

7 � Infaller dag d� l�genhet enligt lag eller avtal skall tilltr�das eller

avtr�das p� s�ndag eller annan allm�n helgdag, skall tilltr�de eller av�
tr�de i st�llet ske n�sta vardag.

Den som har att avtr�da l�genhet skall senast klockan 12 avtr�desda-

gen h�lla l�genheten tillg�nglig f�r den som skall tilltr�da den. Om�
fattar l�genhet som helt eller delvis �r uthyrd till bostad minst tv� rum
som �r avsedda f�r bostads�ndam�l, skall h�lften av bostadsrummen

h�llas tillg�nglig k lockan 12 f�reg�ende dag eller, om denna �r s�ndag

;j ji

eller annan allm�n helgdag, klockan 8 avtr�desdagen.

F�rsta och andra styckena g�ller ej, om annat avtalats.

8 � Upps�gning skall vara skriftlig, om hyresf�rh�llandet varat l�ngre

�n nio m�nader i f�ljd vid den tidpunkt till vilken upps�gningen sker.
Upps�gningen beh�ver dock ej vara skriftlig, om skriftligt erk�nnande
av upps�gningen l�mnas. Upps�gning f�r ske hos den som �r beh�rig att
mottaga hyra p� hyresv�rdens v�gnar.

Skriftlig upps�gning skall delges den som s�kes f�r upps�gning, dock

utan till�mpning av 1215 �� delgivningslagen (1970: 428).

Tr�ffas ej den som s�kes i sitt hemvist, f�r upps�gningen s�ndas i re�

n�gon som angivits nu, skall upps�gningen i st�llet l�ggas i den s�ktes
postl�da, om s�dan finns. Upps�gning har skett n�r vad som sagts nu

blivit fullgjort.

Har hyresv�rd eller hyresg�st, hos vilken upps�gning skall ske, ej k�nt

hemvist h�r i riket och finns ej heller k�nt ombud som har r�tt att mot�

taga upps�gning f�r honom, f�r upps�gning ske genom kung�relse i

Post- och Inrikes Tidningar.

St�mningsans�kan med yrkande att hyresf�rh�llande skall upph�ra

och ans�kan om vr�kning av hyresg�st g�ller som upps�gning n�r del�
givning skett i beh�rig ordning.

L�genhetens skick och hinder i hyresr�tten

9 � P� tilltr�desdagen skall hyresv�rden, om ej annat avtalats, tillhan�

dah�lla l�genheten i s�dant skick att den enligt den allm�nna uppfatt�
ningen i orten �r fullt brukbar f�r det avsedda �ndam�let.

2787

�

SFS 1971:1209

10 � Blir l�genheten f�re den avtalade tidpunkten for tilltr�det s� f�r�

st�rd att den ej kan anv�ndas f�r det avsedda �ndam�let, f�rfaller av�

talet. �r hyresv�rden v�llande till h�ndelsen eller l�mnar han ej utan
dr�jsm�l hyresg�sten meddelande om denna, har hyresg�sten r�tt till

ers�ttning f�r skada.

Meddelar myndighet f�re tilltr�desdagen p� grund av l�genhetens be�

skaffenhet f�rbud mot att anv�nda l�genheten f�r det avsedda �ndam�
let, f�rfaller avtalet, �ven om beslutet ej vunnit laga kraft. Beror det f�r�

h�llande som f�ranlett beslutet p� f�rsummelse av hyresv�rden eller
l�mnar denne ej utan dr�jsm�l hyresg�sten meddelande om beslutet,

har hyresg�sten r�tt till ers�ttning f�r skada.

11 � Uppkommer f�re hyrestidens b�rjan ringare skada p� l�genheten

�n som anges i 10 � f�rsta stycket och �r skadan ej avhj�lpt n�r l�gen�
heten skall tilltr�das eller �r l�genheten eljest, i annat fall �n som avses

i 13 �, p� tilltr�desdagen icke i det skick som hyresg�sten har r�tt att

fordra, f�r han avhj�lpa bristen p� hyresv�rdens bekostnad, om hyres�
v�rden underl�ter att efter tills�gelse ombes�rja �tg�rden s� snart det
kan ske. Kan bristen ej avhj�lpas utan dr�jsm�l eller underl�ter hyres�

v�rden att efter tills�gelse ombes�rja �tg�rden s� snart det kan ske, f�r
hyresg�sten upps�g a avtalet. Upps�gning f�r dock ske endast om bristen
�r av v�sentlig betydelse. Sedan bristen blivit avhj�lpt av hyresv�rden f�r

avtalet ej upps�gas. F�r den tid l�genheten �r i bristf�lligt skick har

hyresg�sten r�tt till sk�lig neds�ttning i hyran.

I fall som avses i f�rsta stycket har hyresg�sten �ven r�tt till ers�ttning

f�r skada, om hyresv�rden ej visar att bristen icke beror p� hans f�r�
summelse.

F�rsta och andra styckena �ger till�mpning �ven n�r l�genheten ut�

hyrts i befintligt skick, om l�genheten icke �r i s�dant skick som anges

i 9 � och hyresg�sten ej vid avtalets ing�ende k�nde till bristen eller kun�
nat uppt�cka den med vanlig u ppm�rksamhet.

12 � Meddelar myndighet f�re tilltr�desdagen p� grund av l�genhetens

beskaffenhet beslut varigenom del av l�genheten kommer att fr�ng� hy�
resg�sten eller denne p� annat s�tt lider intr�ng i sin nyttjander�tt, har

han r�tt till sk�lig neds�ttning i hyran. Inneb�r beslutet v�sentlig in�
skr�nkning i nyttjander�tten, f�r hyresg�sten upps�ga avtalet, �ven om

beslutet ej vunnit laga kraft. I fr�ga om ers�ttning f�r skada �ger 10 �
andra stycket motsvarande till�mpning.

13 � Avser hyresavtalet l�genhet som icke f�rdigst�llts vid avtalets in�

g�ende och �r l�genheten �nnu ej i f�rdigt skick n�r tilltr�de skall ske,
har hyresg�sten r�tt till sk�lig neds�ttning i hyran och s�dan r�tt att
upps�ga avtalet som anges i 11 �. Upps�gning f�r ske �ven f�re den
avtalade tidpunkten f�r tilltr�de, om det �r uppenbart att l�genheten
p� tilltr�desdagen ej kan anv�ndas f�r det avsedda �ndam�let.

Hyresg�sten har �ven r�tt till ers�ttning f�r skada, om hyresv�rden

2788

ej visar att dr�jsm�let icke beror p� hans f�rsummelse.

�

14 � �r l�genheten ej utrymd i r�tt tid av den som skall avflytta, har

SFS 1971:1209

hyresg�sten r�tt till sk�lig neds�ttning i hyran f�r den tid han ej kan
nyttja l�genheten eller del d�rav. Undanr�jes hindret icke genast efter
det att hyresv�rden underr�ttats om f�rh�llandet, �ger best�mmelserna
i 11 � om r�tt f�r hyresg�sten att upps�ga avtalet p� grund av brist i
l�genheten motsvarande till�mpning.

Hyresg�sten har �ven r�tt till ers�ttning f�r skada, om hyresv�rden ej

visar att hindret icke beror p� hans f�rsummelse.

15 � Under hyrestiden skall hyresv�rden h�lla l�genheten i s�dant

skick som anges i 9 �, om ej annat avtalats eller f�ljer av andra stycket.

Om l�genhet helt eller delvis �r uthyrd till bostad, skall hyresv�rden

i bostadsdelen med sk �liga tidsmellanrum ombes�rja tapetsering, m�lning

och andra sedvanliga reparationer med anledning av l�genhetens f�rs�m�

ring genom �lder och bruk. Avser hyresavtalet enfamiljshus, g�ller dock

vad som sagts nu endast om ej annat avtalats.

16 � Skadas l�genheten under hyrestiden och �r hyresg�sten ej an�

svarig f�r skadan eller brister hyresv�rden i sin underh�llsskyldighet

enligt 15 � andra stycket eller uppst�r p� annat s�tt utan hyresg�stens
v�llande hinder eller men i nyttjander�tten, �ger 1012 �� motsvarande
till�mpning. Detsamma g�ller, om myndighet under hyrestiden meddelar

beslut som avses i 10 � andra stycket eller 12 � utan att hyresg�sten givit
anledning till det, dock ej f�rr�n beslutet l�nder till efterr�ttelse.

Hyresv�rden och hyresg�sten kan med bindande verkan tr�ffa avtal

om inskr�nkning i r�tten att enligt f�rsta stycket erh�lla neds�ttning i
hyran f�r hinder eller men i nyttjander�tten till f�ljd av att hyresv�rden
l�ter utf�ra arbete f�r att s�tta l�genheten i avtalat skick eller f�r att
utf�ra sedvanligt underh�ll av l�genheten eller fastigheten i �vrigt eller

annat arbete som s�rskilt anges i avtalet.

17 � Best�mmelserna om skada eller brist p� l�genheten �ger mot�

svarande till�mpning, om ohyra f�rekommer i l�genheten till men f�r
hyresg�sten.

I fr�ga om bostadsl�genhet som utg�r del av hus �r hyresv�rden skyl�

dig att vidtaga tj�nliga �tg�rder f�r att utrota ohyra, �ven om hyres�

g�sten �r ansvarig f�r att s�dan f�rekommer i l�genheten. Ar hyres�

g�sten utan ansvar f�r ohyran, har han r�tt till ers�ttning f�r n�dv�ndig

kostnad som �samkas honom genom �tg�rd f�r att utrota ohyran.

18 � Om n�gon del av l�genheten fr�ng�r hyresg�sten p� grund av att

annat f�rv�rv �ger f�retr�de eller till f�ljd av omst�ndighet som avses

i 7 kap. 25 �, har hyresg�sten r�tt till sk�lig neds�ttning i hyran. Hyres�
g�sten har �ven s�dan r�tt att upps�ga avtalet som anges i 11 �, om han
var i god tro n�r avtalet tr�ffades. Best�mmelser om ers�ttning f�r skada

finns i 7 kap.

19 � Ar bostadsl�genhet s� beskaffad att det �r f�renat med uppenbar

v�da f�r inneboendes h�lsa att anv�nda l�genheten och avhj�lper hyres�
v�rden ej bristen genast efter tills�gelse, f�r hyresg�sten upps�ga avtalet,
�ven om han icke har r�tt till det enligt annan best�mmelse.

2789

176SFS 1971

1'^

'^1 "

�

SFS 1971:1209

Betalning av hy ra m. m.

20 � Har avtal ej tr�ffats om tiden for betalning av hyra som skall
utg� i pengar, skall hyran betalas senast sista vardagen f�re varje ka�
lenderm�nads b�rjan eller, om hyran ber�knas f�r kortare tid �n en
m�nad, senast sista vardagen f�re b�rjan av den tid f�r vilken hyran
ber�knas. F�r bostadsl�genhet som omfattar h�gst fy ra rum, varvid k�k
r�knas som rum, f�r dock den hyra som bel�per p� annan kalender�
m�nad �n den f�rsta betalas senast sista vardagen f�re m�nadens b�rjan,
�ven om avtal tr�ffats om tidigare f�rfallodag.

Hyran skall betalas i hyresv�rdens hemvist eller p� annan plats som

anvisas av honom. Betalning f�r alltid ske genom postanvisning, post�
giro eller bankgiro. Skall hyran betalas p� ort utom riket, �r hyresv�rden

skyldig att svara f�r de s�rskilda kostnader detta medf�r.

Har hyran s�nts till hyresv�rden fr�n postanstalt inom riket genom

postanvisning eller inbetalningskort till hyresv�rdens postgirokonto eller
har innehavare av s�dant konto betalat hyran till hyresv�rden genom
giro- eller utbetalningskort, anses hyran ha kommit hyresv�rden till
handa den dag d� postanvisningen eller inbetalningskortet l�mnades p�
postanstalten eller giro- eller utbetalningskortet inkom till postgirokon�
toret. Vid betalning av hyra genom bankgiro p� bankkontor inom riket
anses hyran ha kommit hyresv�rden till handa den dag d� betalnings�
uppdraget mottogs av bankkontoret.

21 � Anser hyresg�sten, att han enligt 1114, 1618 eller 26 � har

r�tt till neds�ttning i hyran eller till ers�ttning f�r skada eller f�r av�
hj�lpande av brist eller att han har annan motfordran hos hyresv�rden,
och vill hyresg�sten avdraga motsvarande belopp p� hyra som utg�r i

pengar, f�r han neds�tta beloppet hos �verexekutor. Vad som sagts nu

�ger motsvarande till�mpning, n�r det r�der tvist om storleken av hyra
som skall utg� i pen gar men ej �r till beloppet best�md i av talet.

N�r hyresg�sten enligt f�rsta stycket neds�tter belopp hos �verexeku�

tor, skall han l�mna skriftlig uppgift i tv� exemplar om hyresf�rh�llan�
det, f�rfallodagen och grunden f�r avdraget eller tvistens beskaffenhet

samt st�lla pant eller borgen, som �verexekutor finner sk�lig, f�r den

kostnad f�r beloppets utf�ende som kan �samkas hyresv�rden och f�r

r�nta p� beloppet.

Har hyresg�sten s�lunda nedsatt hyra hos �verexekutor, f�r hyresv�r�

den icke g�ra g�llande, att hyresr�tten blivit f�rverkad p� grund av att
det nedsatta beloppet ej betalats till honom.

22 � �verexekutor skall of�rdr�jligen underr�tta hyresv�rden i re�
kommenderat brev om neds�ttning enligt 21 �.

Visar hyresv�rden ej inom tre m�nader fr�n det beloppet f�rfallit till

betalning och underr�ttelse om neds�ttningen s�nts till honom att han

tr�ffat �verenskommelse med hyresg�sten om att f� lyfta beloppet eller
att han v�ckt talan d�rom mot hyresg�sten, h ar denne r�tt att �terf� be�
loppet, Har hyresv�rden v�ckt talan inom angiven tid, f�r beloppet ej

lyftas, f�rr�n hyresv�rdens talan blivit slutligt avgjord.

Nedsatt belopp skall of�rdr�jligen ins�ttas i bank mot r�nta. R�ntan

2790

skall betalas till den som f �r lyfta beloppet.

�

' ft

li! -i

'M ;

N J i

I'' I

Hyresg�stens skyldigheter vid n yttjandet av l� genheten

SFS 1971:1209

23 � Hyresg�sten f�r icke anv�nda l�genheten f�r annat �ndam�l �n

det avsedda. Hyresv�rden f�r dock icke �beropa avvikelse som �r utan

betydelse f�r honom,

24 � Hyresg�sten skall under hyrestiden v�l v�rda l�genheten med vad

d�rtill h�r. Han �r skyldig att ers�tta all skada som uppkommer genom

hans v�llande eller genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse av n�gon som

h�r till h ans hush�ll eller g�star honom eller av annan som han inrymt

i l�genheten eller som d�r utf�r arbete f�r hans r�kning. F�r brand�

skada som han sj�lv icke v�llat �r han dock ansvarig endast om han

brustit i den omsorg och tillsyn som han bort iakttaga.

Uppkommer skada eller visar sig brist som of�rdr�jligen m�ste av�

hj�lpas f�r att allvarlig ol�genhet icke skall uppst�, �r hyresg�sten skyl-

; |

dig att genast l�mna hyresv�rden meddelande om skadan eller bristen. �r

hyresg�sten och medlemmarna i hans hush�ll borta n�r skadan upp�

kommer eller bristen visar sig och har hyresg�sten berett hyresv�rden

tillf�lle att vid behov komma in i l�genheten under bortovaron, �r det
dock, om l�genheten utg�r del av hus, tillr�ckligt att hyresg�sten ome�
delbart efter �terkomsten l�mnar hyresv�rden meddelande om skadan

, V

eller bri sten. Meddelande om annan skada eller brist �n s�dan som an�
givits f�rut i detta stycke skall l�mnas hyresv�rden utan osk�ligt dr�js�

m�l. F�rsummar hyresg�sten att underr�tta hyresv�rden enligt vad som

f�reskrivits i detta stycke, �r han ansvarig f�r skada som f�ranledes av
hans f�rsummelse.

Best�mmelserna i f�rsta och andra styckena om skada eller brist �ger

motsvarande till�mpning, om ohyra f�rekommer i l�genheten.

Har hyresg�sten utan beh�vligt samtycke eller tillst�nd �verl�tit hyres�

r�tten eller �t annan uppl�tit r�tt att begagna l�genheten, �r hyresg�sten
ansvarig f�r skada som den nye innehavaren skolat ers�tta enligt f�rsta,

andra eller tredje stycket, om l�genheten hade varit f�rhyrd av honom.

Har i fr�ga om l�genhet, som uppl�tits f�r att helt eller delvis an�

v�ndas f�r annat �ndam�l �n bostad, tr�ffats avtal, varigenom hyres�

g�stens ansvar utstr�ckts ut�ver vad som f�reskrives i f�rstafj�rde

styckena, g�ller avtalet.

25 � Hyresg�sten ar skyldig att vid l�genhetens begagnande iakttaga

allt som fordras f�r att bevara sundhet, ordning och skick inom fastig�
heten. Hyresg�sten skall h�lla noggrann tillsyn �ver att vad som s�

lunda �ligger honom sj�lv iakttages �ven av dem f�r vilka han svarar
enligt 24 � f�rsta stycket.

Gods som veterligt �r eller med sk�l kan misst�nkas vara beh�ftat med

ohyra f�r icke inf�ras i l�genheten.

26 � Hyresv�rden har r�tt att utan uppskov erh�lla tilltr�de till l�gen�

heten f�r att ut�va n�dig tillsyn eller utf�ra f�rb�ttringsarbete som ej
kan uppskjutas utan skada. N�r l�genheten �r ledig till uthyrning, �r
hyresg�sten skyldig att l�ta den visas p� l�mplig tid.

Efter tills�gelse minst en m�nad i f�r v�g f�r hyresv�rden i l�genh eten

l�ta utf�ra mindre br�dskande f�rb�ttringsarbete som icke v�llar v�sent-

2791

�

SFS 1971: 1209

ligt hinder eller men i nyttjander�tten. S�dant arbete f�r dock ej utan
hyresg�stens medgivande utf�ras under sista m�naden av hyresf�rh�l�
landets best�nd. Vill hyresv�rden utf�ra annat arbete i l�genheten, f�r
hyresg�sten inom en vecka fr�n det att han erh�ll meddelande d�rom

upps�ga avtalet till upph�rande p� den fardag som intr�ffar n�rmast
efter sex m�nader fr�n upps�gningen. S�dant arbete f�r icke utan hyres�

g�stens medgivande p�b�rjas f�rr�n avtalet s�lunda kunnat bringas att

upph�ra. Best�mmelserna i detta stycke g�ller ej arbete som hyres�

v�rden utf�st sig att utf�ra �t hyresg�sten.

I fall som anges i f�rsta eller andra stycket skall hyresv�rden tillse att

hyresg�sten ej tillskyndas st�rre ol�genhet �n n�dv�ndigt. Skada som
�samkas hyresg�sten genom arbete som avses i andra stycket skall er�

s�ttas av hyresv�rden, �ven om skadan icke beror p� hans f�rsummelse.

Hyresg�sten �r skyldig att t�la inskr�nkningar i nyttjander�tten, som

f�ranledes av n�dv�ndiga �tg�rder f�r att utrota ohyra i fastigheten,
�ven om den av honom hyrda l�genheten icke besv�ras av ohyra. D�r�

vid �ger 17 � motsvarande till�mpning.

27 � Underl�ter hyresg�sten att bereda hyresv�rden tilltr�de till l�gen�
heten n�r denne enligt 26 � har r�tt till det, kan �verexekutor f�rordna
om handr�ckning. I fr�ga om s�dan handr�ckning g�ller best�mmelserna
om handr�ckning enligt 191 � uts�kningslagen (1877: 31 s. 1).

Pant eller borge n

28 � �r pant eller borgen st�lld f�r hyresavtalets fullg�rande och f�r�

s�mras s�kerheten, �r hyresg�sten skyldig att p� anfordran st�lla ny
s�kerhet med vilken hyresv�rden sk�ligen kan n�jas. G�r han det ej

inom en m�nad, f�r hyresv�rden upps�ga avtalet. I fr�ga om bostads�
l�genhet f�r dock hyresv�rden upps�ga avtalet endast om det �r av
v�sentlig betydelse f�r hyresv�rden att s�dan s�kerhet st�lles och det
icke �r obilligt mot hyresg�sten att hyresf�rh�llandet uppl�ses.

Utm�tning och konkurs

29 � Om fastigheten blivit utm�tt f�re tilltr�desdagen, f�r hyres�
g�sten upps�ga avtalet. Han har �ven r�tt till ers�ttning f�r skada.
Upps�gning skall dock ske inom en m�nad fr�n det hyresg�sten fick
k�nnedom om att fastigheten blivit u tm�tt. Upph�ves utm�tningen eller

f�rfaller eljest fr�gan om fastighetens f�rs�ljning, f�r ej upps�gning

ske d�refter.

30 � Best�mmelserna i 29 � �ger motsvarande till�mpning, om hyres�

v�rden f�rs�ttes i konkurs f�re tilltr�desdagen.

31 � F�rs�ttes hyresg�sten i kon kurs, f�r ko nkursboet upps�ga avtalet.
Betr�ffande bostad sl�genhet fordras dock att g�lden�ren samtyc ker till

2792

upps�gningen eller att r�ttens ombudsman godk�nner denna.

�

Har l�genheten ej tilltr�tts n�r konkursen intr�ffar och har ej hyres-

SFS 1971:1209

v�rden s�kerhet f�r avtalets fullg�rande med vilken han sk�ligen kan
n�jas, f�r hyresv�rden upps�ga avtalet, om han ej erh�ller s�dan s�ker�
het inom en vecka efter anfordran.

Intr�ffar i fr�ga om annan l�genhet �n bostadsl�genhet konkursen

efter tilltr�det och har ej hyresv�rden s�kerhet f�r avtalets fullg�rande

med vilken ha n sk�ligen kan n�jas, f�r hyresv�rden upps�ga avtalet, om

ej s�dan s�kerhet st�lles inom en m�nad efter anfordran eller inom
samma tid konkursboet f�rklarar sig vilja svara f�r hyresg�stens skyldig�

heter under hyrestiden eller, n�r hyresr�tten f�r �verl�tas, �verl�telse
sker i enlighet med avtalet.

Upps�ges avtalet enligt f�rstatredje stycket, har hyresv�rden r�tt

till ers�ttning f�r skada.

�verl�telse av hyresr�tten

32 � Hyresg�sten f�r icke �verl�ta hyresr�tten utan hyresv�rdens sam�
tycke, om ej annat f�ljer av 3436 ��.

V�gras samtycke utan sk�lig anledning eller l�mnar hyresv�rden ej

besked inom tre veckor efter det att samtycke beg�rdes, f�r hyresg�sten
upps�ga hyresavtalet.

33 � Best�mmelserna i 32 � �ger motsvarande till�mpning p� hyres�

r�ttens �verg�ng genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller

liknande f�rv�rv.

Har hyresr�tten till l�genhet, som varit avsedd att uteslutande eller

huvudsakligen anv�ndas som gemensam bostad f�r hyresg�sten och

hans make, tillagts maken genom bodelning eller skifte med anledning
av boskillnad, hemskillnad, �ktenskapsskillnad, �ktenskapets �terg�ng
eller hyresg�stens d�d, f�r dock maken tr�da i hyresg�stens eller d�ds�

boets st�lle. S�dan r�tt tillkommer �ven efterlevande make som �r en�

sam arvinge efter hyresg�sten.

F�r tid efter det att hyresv�rden underr�ttats om att hyresr�tten till�

lagts hyresg�stens make enligt andra stycket svarar hyresg�sten eller

hans d�dsbo ej f�r sina f�rpliktelser enligt hyresavtalet. Hyresg�stens
make svarar j�mte hyresg�sten eller hans d�dsbo f�r s�dana f�rpliktelser

enligt avtalet som h�nf�r sig till tiden f�re underr�ttelsen.

Andra och tredje styckena �ger motsvarande till�mpning, n�r l�gen�

heten hyrts av makar gemensamt.

34 � Hyresg�st, som ej �r i tillf�lle att anv�nda bostadsl�genhet f�r
�terst�ende hyrestid, f�r �verl�ta hyresr�tten till n�rst�ende som var�

aktigt sammanbor med honom, om hyresn�mnden l�mnar tillst�nd till

�verl�telsen. S�dant tillst�nd skall l�mnas, om hyresv�rden sk�ligen kan

n�jas med f�r�ndringen.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning om hyresg�sten avlider

under hyrestiden och d�dsboet vill �verl�ta hyresr�tten till s�dan d�ds�
bodel�gare eller annan hyresg�sten n�rst�ende som varaktigt samman�
bodde med honom.

2793

" l,!i.;

i! Ii

�

SFS 1971; 1209

35 � Hyresg�sten f�r �verl�ta hyresr�tten till bostadsl�genhet i syfte

att genom byte erh�lla annan bostad, om hyresn�mnden l�mnar tillst�nd

till �verl�telsen. S�dant tillst�nd skall l�mnas, om hyresg�sten har be-

aktansv�rda sk�l f�r bytet och detta kan �ga rum utan p�taglig ol�gen�
het f�r hyresv�rden. Har hyresg�sten erh�llit l�genheten genom byte och
innehaft l�genheten mindre �n tre �r, f�r tillst�nd dock l�mnas endast

om synnerliga sk�l f�religger.

F�rsta stycket g�ller ej, om

1. l�genheten �r f�rhyrd i andra hand,

2. l�genheten utg�r del av uppl�tarens bostad,

3. l�genheten �r bel�gen i enfamiljshus som icke �r avsett att uthyras

varaktigt eller i tv�familjshus,

4. uppl�taren innehar l�genheten med bostadsr�tt,
5. hyresf�rh�llandet ej varat l�ngre �n nio m�nader i f�ljd.

36 � Hyresg�st, som hyr l�genhet f�r att helt eller till v�sentlig del
anv�nda den f�r handel, hantverk, industri eller annan f�rv�rvsverk�

samhet, f�r �verl�ta hyresr�tten till den som skall �vertaga verksamhe�

ten, om hyresn�mnden l�mnar tillst�nd till �verl�telsen. S�dant till�

st�nd skall l�mnas, om hyresv�rden ej har befogad anledning mots�tta

sig att hyresr�tten �verl�tes. Har hyresg�sten innehaft l�genheten mindre

�n tre �r, f�r tillst�nd dock l�mnas endast om synnerliga sk�l f�religger.

37 � Tillst�nd som avses i 34, 35 eller 36 � kan f�renas med villkor.

38 � �verl�ter hyresg�sten hyresr�tten med samtycke av hyresv�rden
eller med tillst�nd av hyresn�mnden, �r han fri fr�n de f�rpliktelser

som hyresavtalet �l�gger honom f�r tiden efter �verl�telsen, om ej annat
villkor fogats till samtycket eller tillst�ndet. Den tilltr�dande hyresg�s�

ten svarar j�mte den avtr�dande f�r f�rpliktelserna enligt avtalet f�r
tiden f�re �verl�telsen, om ej annat avtalas med hyresv�rden.

Uppl�telse av l� genheten i and ra h and

39 � Hyresg�sten f�r ej utan hyresv�rdens samtycke i andra hand

uppl�ta l�genheten i dess helhet utom i fall som avses i 40 �.

40 � Hyresg�st, som under viss tid ej �r i tillf�lle att anv�nda sin bo�
stadsl�genhet, f�r uppl�ta l�genheten i dess helhet i andra hand, om
hyresn�mnden l�mnar tillst�nd till uppl�telsen. S�dant tillst�nd skall

l�mnas, om hyresg�sten har beaktansv�rda sk�l f�r uppl�telsen och hy�

resv�rden ej har befogad anledning att v�gra samtycke.

Tillst�nd enligt f�rsta stycket kan begr�nsas till viss tid och f�renas

med villkor.

41 � Hyresg�sten f�r ej inrymma utomst�ende personer i l�genheten,
om det kan medf�ra men f�r hyresv�rden.

Hyresr�ttens f�rverkande

42 � Hyresr�tten �r f�rverkad och hyresv�rden s�ledes ber�ttigad att

2794

upps�ga avtalet,

�

1. om hyresg�sten dr�jer med betalning av hyra som utg�r i pengar

SFS 1971:1209

ut�ver tv� vardagar efter f�rfallodagen och annat ej f�ljer av 53 �,
dock, i fall d� hyran skall betalas i f� rskott f�r l�ngre tid �n en m�nad,

endast om hyresg�sten dr�jer med betalning av den p� en kalender�

m�nad bel�pande hyran ut�ver tv� vardagar efter m�nadens b�rjan

eller, s�vitt ang�r hyran f�r f�rsta kalenderm�naden under hyresf�r�
h�llandet, efter f�rfallodagen,

2. om hyresg�sten utan beh�vligt samtycke eller tillst�nd �verl�ter

hyresr�tten eller eljest s�tter annan i sitt st�lle eller uppl�ter l�genheten

i andra hand och ej efter tills�gelse vidtager r�ttelse utan dr�jsm�l,

3. om l�genheten anv�ndes i strid med 23 eller 41 � och hyresg�sten

icke efter tills�gelse vidtager r�ttelse utan dr�jsm�l,

4. om hyresg�sten eller annan, till vilken hyresr�tten �verl�tits eller

l�genheten uppl�tits, genom v�rdsl�shet �r v�llande till att ohyra f�re�

kommer i l�genheten eller genom underl�tenhet att underr�tta hyres�

v�rden d�rom bidrager till att ohyran sprides i fastigheten,

5. om l�genheten p� annat s�tt vanv�rdas eller om hyresg�sten eller

annan, till vilken hyresr�tten �verl�tits eller l�genheten uppl�tits, �sido�
s�tter n�got av vad som enligt 25 � skall iakttagas vid l�genhetens be�
gagnande eller brister i den tillsyn som enligt n�mnda paragraf �ligger
hyresg�st och r�ttelse icke utan dr�jsm�l sker efter tills�gelse,

6. om i strid med 26 � tilltr�de till l�genheten v�gras och hyresg�sten

ej kan visa giltig urs�kt,

7. om hyresg�sten �sidos�tter avtalsenlig skyldighet, som g�r ut�ver

hans �ligganden enligt detta kapitel, och det m�ste anses vara av syn�

nerlig vikt f�r hyresv�rden att skyldigheten fullg�res.

Hyresr�tten �r icke f�rverkad, om det som ligger hyresg�sten till last

�r av ringa betydelse.

Upps�ges avtalet, har hyresv�rden r�tt till ers�ttning f�r skada.

43 � �r hyresr�tten f�rverkad p� grund av f�rh�llande som avses i
42 � f�rsta stycket 13, 5 eller 6 men sker r�ttelse innan hyresv�rden
gjort bruk av sin r�tt att upps�ga avtalet, kan hyresg�sten icke d�refter

skiljas fr�n l�genheten p� den grunden. Detsamma g�ller om hyresv�r�

den icke uppsagt avtalet inom tv� m�nader fr�n det han fick k�nnedom
om f�rh�llande som avses i 42 � f�rsta stycket 4 eller 7 eller hyres�

v�rden icke inom tv� m�nader fr�n det han erh�ll vetskap om f�rh�l�
lande som avses i n�mnda stycke under 2 tillsagt hyresg�sten att vid�
taga r�ttelse.

44 � �r hyresr�tten enligt 42 � f�rsta stycket 1 f�rverkad p� grund
av dr�jsm�l med betalning av hyra och har hyresv�rden med anledning

d�rav uppsagt avtalet, f�r hyresg�sten ej p� grund av dr�jsm�let skiljas

fr�n l�genheten, om hyran senast tolfte vardagen fr�n upps�gningen

betalas p� s�tt som anges i 20 � andra eller tredje stycket eller neds�ttes

hos �verexekutor enligt 21 �. I avvaktan p� att hyresg�sten visar sig ha
fullgjort vad som s�lunda fordras f�r att �tervinna hyresr�tten f�r be�

slut om vr�kning icke meddelas f�rr�n fjorton vardagar f�rflutit fr�n

upps�gningen.

F�rsta stycket g�ller ej, om skyldighet att flytta intr�der inom kortare

tid �n en m�nad efter det att hyresr�tten f�rverkades.

2795

, r '

�

SFS 1971: 1209

R�tt till f�rl�ngning av hyresav talet

45 � Best�mmelserna i 4653 �� g�ller vid uppl�telse av bostads�
l�genhet, om ej

1. hyresf�rh�llandet upph�r innan det varat l�ngre �n nio m�

nader i f�ljd,

2. l�genheten utg�r del av uppl�tarens egen bostad, eller

3. hyresf�rh�llandet upph�r p� den grund att hyresr�tten �r f�rver�

kad eller f�rh�llande som avses i 28 � f�religger samt annat ej f�ljer av

47 �.

Har hyresv�rden och hyresg�sten i s�rskilt uppr�ttad handling �ver�

enskommit, att hyresr�tten icke skall vara f�renad med r�tt till f�r�
l�ngning, �r �verenskommelsen g�llande. Har �verenskommelsen tr�f�
fats innan hyresf�rh�llandet varat l�ngre �n nio m�nader i f�ljd, g�l�

ler den dock endast om den godk�nts av hyresn�mnden. Hade make

som ej har del i hyresr�tten sin bostad i l�genheten n�r �verenskom�

melsen tr�ffades, g�ller �verenskommelsen mot honom endast om han
godtagit den.

46 � Om hyresv�rden uppsagt hyresavtalet, har hyresg�sten r�tt till

f�rl�ngning av avtalet, utom n�r

1. hyresr�tten �r f�rverkad eller avtalet kan upps�gas enligt 28 �

utan att likv�l hyresv�rden uppsagt avtalet att upph�ra p� n�gon av

dessa grunder,

2. hyresg�sten i annat fall �sidosatt sina f�rpliktelser i s�dan m�n

att avtalet sk�ligen icke b�r f�rl�ngas,

3. huset skall rivas och det ej �r obilligt mot hyresg�sten att hyres�

f�rh�llandet upph�r,

4. huset skall underg� st�rre ombyggnad och det icke �r uppenbart

att hyresg�sten kan sitta kvar i l�genheten utan n�mnv�rd ol�genhet

f�r ombyggnadens genomf�rande samt det ej �r obilligt mot hyres�

g�sten att hyresf�rh�llandet upph�r,

5. l�genheten ej vidare skall anv�ndas f�r bostads�ndam�l och det

ej �r obilligt mot hyresg�sten att hyresf�rh�llandet upph�r,

6. avtalet avser l�genhet i en- eller tv�familjehus eller l�genhet som

uppl�taren innehar med bostadsr�tt och uppl�taren har s�dant intres�

se att f�rfoga �ver l�genheten att hyresg�sten sk�ligen b�r flytta,

7. hyresf�rh�llandet beror av s�dan anst�llning i statlig eller kom�

munal verksamhet som �r f�renad med bostadstv�ng eller av anst�ll�
ning inom lantbruket eller f�r sk�tsel och tillsyn av fastighet eller av

annan anst�llning, om den �r av s�dan art att det �r n�dv�ndigt f�r
arbetsgivaren att f�rfoga �ver l�genheten f�r uppl�telse �t anst�ll�

ningens innehavare, samt anst�llningen har upph�rt,

8. hyresf�rh�llandet beror av annan anst�llning som upph�rt och

det ej �r obilligt mot hyresg�sten att �ven hyresf�rh�llandet upph�r

samt, om hyresf�rh�llandet varat l�ngre �n tre �r, hyresv�rden har
synnerliga sk�l f�r att uppl�sa hyresf�rh�llandet,

9. det i annat fall icke strider mot god sed i hyresf�rh�llanden eller

eljest �r obilligt mot hyresg�sten att hyresf�rh�llandet upph�r.

2796

Om hyresv�rdens intresse blir tillgodosett genom att hyresg�sten av-

�

tr�der endast en del av l�genheten och avtalet l�mpligen kan f�rl�ngas

SFS 1971: 1209

s�vitt avser l�genheten i �vrigt, har hyresg�sten utan hinder av f�rsta
stycket r�tt till s�dan f�rl�ngning.

47 � Har l�genheten hyrts av flera gemensamt och har de p� grund

av upps�gning, som gjorts av en av dem, eller till f�ljd av annan om-

st�ndighet, som h�nf�r sig till endast en av dem, ej gemensamt r�tt

-j It

till f�rl�ngning av hyresavtalet, �r medhyresg�st ber�ttigad till f�r-

l�ngning, om hyresv�rden sk�ligen kan n�jas med honom som hyres-

g�st. Vad som sagts nu g�ller ej n�r hyresr�tten �r f�rverkad eller

hyresavtalet kan upps�gas enligt 28 � utan att likv�l hyresv�rden upp�

sagt avtalet p� n�gon av dessa grunder. �r medhyresg�sten make till
den som uppsagt avtalet eller eljest f�ranlett att hyresg�sterna ej ge�

mensamt har r�tt till f�rl�ngning av avtalet, har han den r�tt som
angivits � ven n�r hyresr�tten �r f�rverkad p� annan grund �n dr�jsm�l

i '

med b etalning av hyra. Detta g�ller ocks� n�r hyresv�rden bringar hy-

i �

resavtalet att upph�ra p� grund av f�rverkandet.

Om hyresg�st, som �r gift och vars make ej har del i hyresr�tten,

|l|;'

upps�ger hyresavtalet eller vidtager annan �tg�rd f�r att bringa det

| l

att upph�ra eller om han i annat fall ej har r�tt till f�rl�ngning av

i|i

avtalet, �r maken, om han har sin bostad i l�genheten, ber�ttigad till

f�rl�ngning, s�vida hyresv�rden sk�ligen kan n�jas med honom som

h3T:esg�st. Vad som sagts nu g�ller ocks� n�r hyresv�rden uppsagt

hyresavtalet att upph�ra p� grund av f�rverkande eller f�rh�llande
som avses i 28 �. Best�mmelserna i 4853 �� om hyresg�st �ger till-
l�mpning �ven i fr�ga om hyresg�sts make.

F�rl�nges hyresavtal i fall som avses i andra stycket, svarar b�da

makarna f�r f�rpliktelserna enligt avtalet f�r tiden f�re f�rl�ngningen,

om ej annat avtalas med hyresv�rden.

48 � Vid f�rl�ngning av hyresavtal �r hyresg�sten skyldig att god�

taga den hyra som hyresv�rden fordrar. Om hans krav �r osk�ligt, skall

dock hyran utg� med sk�ligt belopp. Fordrad hyra �r att anse som

osk�lig, om den v�sentligt �verstiger hyran f�r l�genheter som med

h�nsyn till bruksv�rdet �r likv�rdiga. Annat av hyresv�rden uppst�llt

villkor skall g�lla, om det ej strider mot god sed i hyresf�rh�llanden
eller eljest �r obilligt. Hyrestiden skall dock utg�ra ett �r med tre m�
naders upps�gningstid, om ej annan hyres- eller upps�gningstid av s�r�

skild anledning �r l�mpligare. I den m�n �ndring i hyresvillkoren ej

p�kallas, skall samma villkor som f�rut g�lla.

I ort f�r vilken f�rordnande enligt 54 � g�ller skall vid till�mpning

av f�rsta stycket tredje punkten bortses fr�n l�genhet vars hyra icke �r
rimlig med h�nsyn till det allm�nna hyresl�get i orten f�r n�rmast

j�mf�rliga l�genheter i nybyggda bostadshus.

Tr�ffas vid f�rl�ngning av hyresavtal �verenskommelse om villkoren

f�r det fortsatta hyresf�rh�llandet, skall �verenskommelsen, oavsett

best�mmelserna i f�rsta och andra styckena, l�nda till efterr�ttelse i
den m�n ej annat f�ljer av best�mmelserna i �vrigt i denna balk.

49 � F�religger tvist om f�rl�ngning av hyresavtalet enligt 46 eller

47 � eller om villkor f�r s�dan f�rl�ngning, �ligger det hyresv�rden

2797

�

"' T

> J

SFS 1971: 1209

att skriftligen meddela hyresg�sten att denne, om han icke g�r med

p� att flytta, har att senast tre veckor efter det att han f�tt del av med�

delandet h�nskjuta tvisten till hyresn�mnden. Meddelandet skall l�m�

nas i den ordning som enligt 8 � g�ller f�r upps�gning. Best�mmelsen

i 8 � tredje stycket tredje punkten g�ller dock ej.

Om hyresv�rden fullgjort vad som �ligger honom enligt f�rsta styc�

ket, har den som fordrar f�rl�ngning att h�nskjuta tvisten till hyres�
n�mnden inom den i f�rsta stycket angivna tiden. lakttages ej denna,
f�rfaller r�tten till f�rl�ngning av avtalet.

50 � �r fr�ga om f�rl�ngning av hyresavtalet �nnu ej avgjord n�r

hyrestiden g�r ut, har hyresg�sten r�tt att kvarbo i l�genheten till dess

fr�gan �r slutligt avgjord. F�r tid som hyresg�sten s�lunda kvarbor i

l�genheten skall de f�rut g�llande hyresvillkoren till�mpas till dess
hyresvillkoren f�r samma tid blir slutligt best�mda.

51 � B if all�s hyresg�stens talan om f�rl�ngning av hyresavtalet, skall

villkoren f�r den fortsatta f�rhyrningen fastst�llas enligt 48 �.

Dom eller beslut varigenom hyresg�stens talan bifalles anses som

avtal om fortsatt f�rhyrning.

52 � Bifalles ej hyresg�stens talan om f�rl�ngning av hyresavtalet,
f�r i domen eller beslutet sk�ligt uppskov med avflyttningen medges,

om hyresv�rden eller hyresg�sten beg�r det. �r hyresr�tten f�rverkad
eller kan hyresavtalet upps�gas enligt 28 � utan att likv�l hyresv�rden

uppsagt avtalet att upph�ra p� n�gon av dessa grunder eller �r r�tten

till f�rl�ngning f�rfallen, f�r p� beg�ran av hyresg�sten uppskov dock
medges endast om hyresv�rden samtycker till det.

Avg�res tvisten efter hyrestidens utg�ng eller medges uppskov med

avflyttningen, skall hyresvillkoren f�r tiden fr�n avtalets upph�rande

till avflyttmngen fastst�llas enligt 48 �.

53 � Skall hyresg�st utge h�gre hyra f�r f�rfluten tid �n som skolat

utg� f�rut, �r hyresr�tten icke f�rverkad p� grund av dr�jsm�l med be�

talning av det �verskjutande beloppet, om betalningen sker inom en

m�nad fr�n den dag d� den h�gre hyran fastst�lldes. Vad som sagts

nu g�ller ej, om skyldighet att flytta intr�der f�r hyresg�sten inom
kortare tid �n tv� m�nader efter n�mnda dag. P� det �verskjutande

beloppet skall hyresg�sten betala sex procent r�nta som om beloppet
f�rfallit till betalning samtidigt med den f�rut utg�ende hyran.

Pr�vning av f�rs tag�ngshyra i vissa ort er

54 � Konungen kan f�rordna, att 55 � skall till�mpas i ort d�r s�r�
skild uppm�rksamhet �r p�kallad till f�rekommande av s�dan hyres-

stegring f�r bostadsl�genhet som icke �r godtagbar fr�n samh�llssyn�
punkt.

55 � I ort f�r vilken f�rordnande enligt 54 � g�ller f�r hyresv�rd

2798

eller hyresg�st beg�ra att hyresn�mnden pr�var hyra som avtalats vid

�

l�genhetens uppl�tande till hyresg�sten eller d�refter innan hyresf�rh�l-

SFS 1971:1209

landet varat l�ngre �n nio m�nader i f�ljd (f�rstag�ngshyra). Detta
g�ller dock icke l�genhet som utg�r del av uppl�tarens egen bostad.

Vid pr�vning enligt f�rsta stycket �ger 48 � motsvarande till�mp�

ning. Neds�ttes f�rstag�ngshyra, skall den l�gre hyran g�lla fr�n och

med m�naden n�rmast efter den d� pr�vning av hyran p�kallades.

Beg�res ej pr�vning av f�rstag�ngshyra inom ett �r fr�n det hyres-

ji j |

f�rh�llandet b�rjade, �r r�tten till s�dan pr�vning f�rlorad.

R�tt till ers�ttning med anledning av hyresf�rh�llandets
upph�rande m. m.

56 � Best�mmelserna i 5760 �� g�ller f�r uppl�telse av annan l�gen�

het �n bostadsl�genhet, om ej

1. hyresf�rh�llandet upph�r innan det varat l�ngre �n nio m�nader

i f�ljd, eller

2. hyresf�rh�llandet upph�r p� den grund att hyresr�tten �r f�r�

verkad eller f�rh�llande som avses i 28 � f�religger.

Har hyresv�rden och hyresg�sten i s�rskilt uppr�ttad handling

�verenskommit om villkor som strider mot 5760 ��, �r �verens�
kommelsen g�llande. Har �verenskommelsen tr�ffats innan hyresf�r�
h�llandet varat l�ngre �n nio m�nader i f�ljd, g�ller den dock endast
om den godk�nts av hyresn�mnden.

57 � Har hyresv�rden uppsagt hyresavtalet och v�grar han att f�r�

l�nga hyresf�rh�llandet eller kommer f�rl�ngning i annat fall ej till

st�nd p� den grund att hyresv�rden f�r f�rl�ngning kr�ver hyra som ej

�r sk�lig eller uppst�ller annat villkor som strider mot god sed i hyres�

f�rh�llanden eller eljest �r obilligt, skall han i sk�lig omfattning ers�tta

hyresg�sten dennes f�rlust p� grund av hyresf�rh�llandets upph�rande,

om ej

1. hyresg�sten �sidosatt sina f�rpliktelser i s�dan m�n att det icke

sk�ligen kan fordras att hyresv�rden f�rl�nger hyresf�rh�llandet,

2. huset skall rivas eller underg� s�dan st�rre ombyggnad att hyres�

g�sten uppenbarligen icke kan sitta kvar i l�genheten utan n�mnv�rd
ol�genhet f�r ombyggnadens genomf�rande samt d�rj�mte antingen
hyresv�rden anvisar annan l�genhet med vilken hyresg�sten sk�ligen
kan n�jas eller hyresavtalet inneh�ller villkor om att hyresf�rh�llandet

skall upph�ra p� grund av rivning eller ombyggnad av huset och riv�

ningen eller ombyggnaden skall p�b�rjas inom fem �r fr�n villkorets
tillkomst, eller

3. hyresv�rden i annat fall har befogad anledning att uppl�sa hyres�

f�rh�llandet.

F�rlust f�r hyresg�sten som har samband med att denne bekostat

�ndring av l�genheten skall beaktas vid ers�ttningens best�mmande en�
dast om hyresv�rden samtyckt till �ndringen eller hyresg�sten tr�ffat
hyresavtalet under f�ruts�ttning att han skulle f� utf�ra �ndringen.
F�rlusten ber�knas i s �dant fall till h� gst det belopp varmed l�genheten

genom �ndringen �kat i v�rde som hyresl�genhet.

2799

�

SFS 1971:1209

58 � Om hyresg�sten icke inom tre veckor fr�n upps�gningen medde�
lar hyresv�rden att han �nskar beh�lla l�genheten, �r hans r�tt till er�

s�ttning enligt 57 � f�rfallen. L�mnas s�dant meddelande inom den
angivna tiden, har hyresv�rden att inom tre veckor fr�n det att medde�
landet l�mnades underr�tta hyresg�sten om de villkor han uppst�ller

f�r att f�rl�nga hyresf�rh�llandet eller om orsaken till att han v�grar

medge f�rl�ngning. Underl�ter han detta, har hyresg�sten r�tt till er�

s�ttning f�r f�rlust som avses i 57 �.

Hyresg�stens meddelande enligt f�rsta stycket skall l�mnas i den

ordning som enligt 8 � g�ller f�r upps�gning.

59 � Skall hyresf�rh�llandet upph�ra efter upps�gning som gjorts av

hyresv�rden och har hyresg�sten behov av uppskov med avflyttningen,

}

f�r hyresn�mnden f�re hyrestidens utg�ng p� beg�ran av hyresg�sten

I '

medge denne s�dant uppskov under sk�lig tid, dock h�gst ett �r.

Uppskov enligt f�rsta stycket f�r ej medges, om hyresv�rden eller

i "

annan d�rigenom skulle tillskyndas betydande skada eller ol�genhet el-
ler om hyresg�sten med h�nsyn till tidpunkten f�r upps�gningen er-

[ j

h�llit tillr�ckligt r�drum med avflyttningen.

Medges uppskov enligt f�rsta stycket, skall hyresn�mnden fastst�lla

;

sk�liga hyresvillkor f �r tiden fr�n avtalets upph�rande till avflyttningen.

j'-

60 � I m�l om ers�ttning enligt 57 eller 58 � skall r�tten p� yrkande

av hyresg�sten, om hyresv�rden medger skyldighet att utge ers�ttning
eller s�dan skyldighet fastst�llts genom dom som vunnit laga kraft, f�r�

plikta hyresv�rden att utge f�rskott i avr�kning p� den ers�ttning som
kan komma att best�mmas.

F�rsta stycket �ger ej till�mpning, om det �r uppenbart att f�rskot�

tet blir obetydligt. Har beslut i fr�ga om f�rskott meddelats, f�r nytt
yrkande om f�rskott ej upptagas till pr�vning f�rr�n tre m�nader f�r�

flutit sedan det f�reg�ende beslutet vann laga kraft.

Beslut i fr�ga om f�rskott f�r meddelas utan huvudf�rhandling. In�

nan beslut meddelas, skall parterna beredas tillf�lle att yttra sig. Mot
beslut som meddelats under r�tteg�ngen skall talan f�ras s�rskilt. Mot
hovr�ttens beslut f�r talan ej f�ras.

Har hyresg�sten uppburit f�rskott som �verstiger den slutligt be�

st�mda ers�ttningen, �r han skyldig att till hyresv�rden betala tillbaka
det �verskjutande beloppet j�mte sex procent r�nta fr�n dagen f�r be�

loppets mottagande.

S�rskilda best�mmelser

61 � Hyresv�rd eller hyresg�st, som vill framst�lla fordringsanspr�k

p� grund av hyresf�rh�llande, skall v�cka talan d�rom inom tv� �r fr�n
det hyresg�sten avtr�dde l�genheten. lakttages ej denna tid, �r r�tten
till tal an f�rlorad, om ej annat avtalats. Har den ena parten v�ckt talan
i r�tt tid, har den andra parten r�tt till kvittning, fast�n hans r�tt till

2800

talan �r f�rlorad.

�

62 � Beror fr�ga om f�rl�ngning av hyresavtal p� pr�vning av r�tten,

SFS 1971:1209

f�r denna, utan hinder av att tiden f�r l�genhetens avtr�dande �nnu
icke intr�tt, i samband med n�mnda fr�gas avg�rande till pr�vning

upptaga talan av hyresv�rden om �l�ggande f�r hyresg�sten att flytta.

63 � �r s�dant meddelande fr�n hyresv�rden som avses i 10 eller 58 �

avs�nt i rekommenderat brev under mottagarens vanliga adress, skall
hyresv�rden anses ha fullgjort vad som ankommer p� honom. Detsam�
ma g�ller betr�ffande s�dant meddelande fr�n hyresg�sten som avses i

11, 14, 19, 24 eller 33 �. I fall som avses i 24 � �r det dock till fyllest

att meddelandet �r avs�nt p� annat �ndam�lsenligt s�tt.

64 � Skulle till�mpning av hyresvillkor uppenbarligen strida mot god
sed i hyresf�rh�llanden eller eljest vara otillb�rlig, f�r villkoret j�mkas

eller l�mnas utan avseende.

65 � Har n�gon utnyttjat annans tr�ngm�l i f�ljd av det allm�nna
l�get p� bostadsmarknaden till att uppst�lla villkor om s�rskilt veder�
lag f�r uppl�telse av bostadsl�genhet i ort, d�r f�rordnande enligt 54 �
g�ller, eller f�r �verl�telse av hyresr�tt till s�dan l�genhet, g�ller ej
villkoret, och �r han skyldig att �terb�ra vad han mottagit. Talan om

�terb�ring skall v�ckas inom ett �r fr�n det vederlaget mottogs. lakt-
tages ej denna tid, �r r�tten till talan f�rlorad.

66 � Avtal mellan hyresv�rd och hyresg�st, att framtida tvist med

anledning av hyresf�rh�llandet skall h�nskjutas till avg�rande av skilje �
m�n utan f�rbeh�ll om r�tt f�r parterna att klandra skiljedomen, f�r ej
g�ras g�llande i fr�ga om hyresg�stens r�tt eller skyldighet att tilltr�da

eller beh�lla l�genheten, neds�ttning av f�rstag�ngshyra, fastst�llande av
hyresvillkor i fall som avses i 51 eller 52 � eller best�mmande av er�

s�ttning enligt 57 eller 58 �. I �vrigt g�ller skiljeavtalet ej s�vitt d�r�

igenom skiljem�n utsetts eller best�mmelse meddelats om skiljem�nnens
antal, s�ttet f�r deras utseende eller f�rfarandet vid skiljen�mnden. I

ber�rda h�nseenden skall lagen (1929: 145) om skiljem�n till�mpas.

Vad som sagts nu utg�r dock ej hinder f�r att i skilje avtalet utse hyres�
n�mnden till skiljen�mnd eller best�mma kortare tid f�r skiljemanna-
�tg�rdens avslutande �n den tid om sex m�nader som anges i n�mnda
lag.

67 � �verenskommelse om villkor i fr�ga om hyresf�rh�llande som

beror av anst�llning g�ller mot hyresg�sten eller den som har r�tt att
tr�da i hyresg�stens st�lle �ven om �verenskommelsen strider mot be�

st�mmelse i 3335, 40, 46, 47, 4955 eller 66 �, s�vida den har for�

men av kollektivavtal och p� arbetstagarsidan slutits eller godk�nts av
organisation som enligt lagen (1936: 506) om f�renings- och f�rhand�
lingsr�tt �r att anse s�som huvudorganisation.

F�rfarandet i hyrestvister

68 � I varje l�n skall finnas en hyresn�mnd. Konungen kan dock

best�mma, att annat omr�de �n l�n skall utg�ra verksamhetsomr�de f�r

hyresn�mnd.

2801

J h "

�

SFS 1971:1209

69 � Hyresn�mnd har till uppgift att medla i hyrestvister samt att
pr�va fr�gor enligt 49 och 55 �� samt �vriga fr�gor som enligt detta

kapitel ankommer p� n�mnden. N�mnden kan �ven vara skiljen�mnd
i hyrestvister. N�rmare best�mmelser om hyresn�mnd meddelas i s�r�

skild lag.

70 � Om part ej godtager hyresn�mnds beslut i fr�ga som avses i

3436, 40, 49 eller 55 �, f�r parten klandra beslutet genom att v�cka

talan mot den andra parten inom tre veckor fr�n det parten erh�ll del
av beslutet. Klandras icke beslutet inom denna tid, �r parts r�tt till talan

f�rlorad.

Hyresn�mnds beslut i �rende enligt 45, 56 eller 59 � f�r ej klandras.

71 � Hyrestvist som ej enligt 69 � ankommer p� hyresn�mnds pr�v�
ning och ej heller r�r kollektivavtal skall upptagas av den fastighets�

domstol inom vars omr�de fastigheten �r bel�gen. Klandertalan som
avses i 70 � upptages, om den r�r kollektivavtal, av arbetsdomstolen
och i annat fall av domstol som nyss n�mnts.

Tvist som efter klander mot hyresn�mnds beslut �r anh�ngig vid

domstol f�r �terf�rvisas till n�mnden.

72 � Talan f�r ej f�ras mot fastighetsdomstols dom i fr�ga om till�
st�nd som avses i 3436 eller 40 � eller i fr�ga om fastst�llande av

hyresvillkor i fall som avses i 51 eller 52 � och ej heller mot hovr�tts
dom i fr�ga om f�rl�ngning av hyresavtal eller fastst�llande av hyres�
villkor i fall som nyss angivits.

73 � I hyrestvist som avses i 49 eller 55 � skall vardera parten svara

f�r sin r�tteg�ngskostnad i fastighetsdomstolen, i den m�n annat ej
f�ljer av 18 kap. 6 � r�tteg�ngsbalken.

13 kap. Tomtr�tt

1 � Nyttjander�tt till fastighet under obest�md tid kan f�r visst �nda�

m�l mot �rlig avg�ld i pengar uppl�tas som tomtr�tt enligt detta kapitel.

I tomtr�tt f�r uppl�tas pantr�tt och annan nyttjander�tt �n tomtr�tt

samt servitut och r�tt till elektrisk kraft. Till f�rm�n f�r tomtr�tt f�r

uppl�tas servitut.

2 � Tomtr�tt f�r uppl�tas i fastighet som tillh�r staten eller kommun

eller som eljest �r i allm�n �go. Om Konungen f�r s�rskilt fall medger

det, f�r tomtr�tt uppl�tas �ven i fastighet som tillh�r stiftelse.

Tomtr�tt f�r ej uppl�tas i del av fastighet eller i flera fastigheter ge�

mensamt.

3 � Avtal varigenom tomtr�tt uppl�tes skall uppr�ttas slcriftligen. I

handlingen skall uttryckligen anges att uppl�telsen avser tomtr�tt. �nd-

2802

ring eller till�gg som ej avfa ttas skriftligen �r utan verkan.

�

4 � I uppl�telsehandlingen skall anges �ndam�let med uppl�telsen

SFS 1971:1209

och det belopp varmed avg�lden skall utg� till dess annat best�mmes.
Handlingen skall dessutom inneh�lla de n�rmare f�reskrifter r�rande

fastighetens anv�ndning och bebyggelse s amt de best�mmelser i �vrigt
som skall g�lla i fr�ga om tomtr�tten.

Finns vid tiden f�r uppl�telsen s�rskilda byggnadsbest�mmelser r��

rande fastigheten i stadsplan eller eljest, anses de ing� i uppl�telsen,
om ej annat avtalats.

5 � Tomtr�ttsuppl�telse innefattar �verl�telse p� tomtr�ttshavaren av

byggnad och annan egendom som vid uppl�telsen h�r till fastigheten

enligt lag. Vill fastighets�garen betinga sig ers�ttning f�r den �verl�tna

egendomen, skall den best�mmas s�rskilt.

6 � Tomtr�ttens intr�de eller best�nd f�r ej g�ras beroende av villkor.
Ej heller f�r inskr�nkning ske i tomtr�ttshavarens r�tt att �verl�ta tomt�
r�tten eller att uppl�ta pantr�tt eller nyttjander�tt i denna.

7 � Om �verl�telse av tomtr�tt och om r�ttighet i eller till f�rm�n f�r

tomtr�tt samt om r�ttsf�rh�llanden i �vrigt ang�ende tomtr�tt �ger be�

st�mmelserna r�rande fast egendom i f�rsta avdelningen av denna balk

motsvarande till�mpning, om ej annat f�ljer av s�rskilda best�mmelser
om tomtr�tt.

8 � Har fastighets�garen eller tomtr�ttshavaren �verskridit sin r�tt

eller �sidosatt sin skyldighet p� grund av uppl�telsen, �ligger det honom

att �terst�lla vad som rubbats eller fullg�ra vad som eftersatts och att er�
s�tta skada. Avtalet f�r ej h�vas med anledning av vad som n�gondera

sidan l�tit komma sig till last.

9 � Tomtr�tt f�r ej uppdelas p� s�rskilda omr�den av den fastighet

i vilken den upp l�tits.

Best�mmelserna om tillbeh�r till fastighet �ger motsvarande till�mp�

ning i fr�ga om tomtr�tt som inskrivits.

10 � Avg�lden skall utg� med of�r�ndrat belopp under vissa tidspe�

rioder. Om ej l�ngre tid �verenskommes, utg�r varje period tio �r, den

f�rsta r�knad fr�n uppl�telsen eller den senare dag som angivits i
uppl�telsehandlingen.

11 � �verenskommelse om �ndring av avg�lden f�r den kommande

tidsperioden f�r ej tr�ffas senare �n ett �r f�re utg�ngen av den l�pande

perioden.

V�cker fastighets�garen eller tomtr�ttshavaren under n�st sista �ret av

den l�pande perioden talan om ompr�vning av avg�lden, skall r�tten

p� grundval av det v�rde marken �ger vid tiden f�r ompr�vningen be�

st�mma avg�lden f�r den kommande perioden. Vid bed�mande av

2803

�

SFS 1971:1209

markv�rdet skall h�nsyn tagas till �ndam�let med uppl�telsen och de
n�rmare f�reskrifter som skall till�mpas i fr�ga om fastighetens an�

v�ndning och bebyggelse.

Har avg�lden f�r den kommande perioden ej best�mts enligt f�rsta

eller andra stycket, skall den utg� med samma belopp som f�rut.

12 � Utan hinder av 10 � f�r fastighets�garen och tomtr�ttshavaren

�verenskomma om s�dan j�mkning i avg�ldens belopp som p�kallas av
�ndrade f�rh�llanden r�rande tomtr�ttens ut�vning.

Kommer tomtr�ttens v�rde att avsev�rt minskas till f�ljd av nya eller

�ndrade byggnadsbest�mmelser eller av annan s�rskild omst�ndighet

som icke �r att h�nf�ra till tomtr�ttshavaren eller beror av denne, f�r

tomtr�ttshavaren p�kalla d�rav f�ranledd j�mkning i avg�ldens belopp.

13 � Tomtr�ttsavtal f�r ej upps�gas av tomtr�ttshavaren.

14 � Genom upps�gning fr�n fastighets�garens sida kan tomtr�tt

bringas att upph�ra endast vid utg�ngen av vissa tidsperioder. Om ej

l�ngre tid �verenskommits, utg�r den f�rsta perioden sextio �r, r�knat
fr�n uppl�telsen eller den senare dag som angivits i uppl�telsehandling�

en, samt varje f�ljande period fyrtio �r fr�n utg�ngen av n�rmast f�re�
g�ende period.

Uppl�tes tomtr�tt v�sentligen f �r annat �ndam�l �n bostadsbebyggel�

se, f�r �verenskommelse tr�ffas om kortare tidsperioder. Period f�r
dock ej vara kortare �n tjugo �r.

Upps�gning f�r ske endast om det �r av vikt f�r �garen att fastigheten

anv�ndes f�r bebyggelse av annan art eller eljest p� annat s�tt �n tidi�
gare.

15 � Upps�gning av tomtr�ttsavtal skall ske minst tv� �r f�re perio�

dens utg�ng, om ej l�ngre upps�gningstid �verenskommits. Upps�gning

som sker tidigare �n fem �r f�re periodens utg�ng �r utan verkan. Det
�ligger fastighets�garen att inom samma tid som g�ller f�r upps�gning�

en anm�la denna till inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i tomt�
r�ttsboken. Om s�dan anteckning ej skett, �r upps�gningen ogiltig.

Upps�gning skall ske skriftligen. D�rvid b�r sk�len f�r upps�gningen

anges. Ang�ende s�ttet f�r upps�gning g�ller i �vrigt 8 kap. 8 � i till�
l�mpliga delar.

16 � Anser tomtr�ttshavaren att sk�l f�r upps�gning ej f�religger,

f�r han klandra upps�gningen. V�ckes ej talan inom tre m�nader efter
det att upps�gningen antecknades i tomtr�ttsboken, �r r�tten till talan

f�rlorad.

17 � Upph�r tomtr�tten p� grund av upps�gning, �ligger det fastig�

hets�garen att l�sa byggnad och annan egendom som utg�r tillbeh�r

till to mtr�tten. L�sesumman skall motsvara egendomens v�rde vid tomt�

r�ttens upph�rande under antagande av att tomtr�tten alltj�mt skulle

best� med samma �ndam�l och i �vrigt of�r�ndrade f�reskrifter ang�en-

2804

de fastighetens anv�ndning och bebyggelse.

. 'J.�

�

Har kostnad som icke varit n�dv�ndig nedlagts p� tomtr�tten efter

SFS 1971:1209

upps�gningen, f�r v�rde�kning som uppkommit d�rigenom icke tagas i
ber�kning vid best�mmande av l�sesumman.

Uppl�tes tomtr�tt v�sentligen f�r annat �ndam�l �n bostadsbebyggel�

se, f�r parterna �verenskomma att det icke alls eller endast i begr�nsad

omfattning skall �ligga fastighets�garen att l�sa egendomen.

18 � N�r det �ligger fastighets�garen att l�sa egendom, skall talan

om l�sesummans best�mmande v�ckas inom ett �r efter det att upps�g�
ningen antecknades i tomtr�ttsboken eller, om talan v�ckts enligt 16 �,
inom ett �r efter det att domen i m�let vann laga kraft. Om tiden ej
iakttages, f�rfaller upps�gningen. Talan f�r v�ckas av s�v�l fastighets�
�garen som tomtr�ttshavaren.

Sedan dom varigenom l�sesumman blivit best�md vunnit laga kraft,

skall l�sesumman inom en m�nad neds�ttas hos l�nsstyrelsen. Neds�tt�

ning beh�ver dock icke ske tidigare �n en m�nad f�re den dag till vilken

upps�gningen �gt rum. Sker neds�ttning ej inom f�reskriven tid, skall
l�nsstyrelsen p� ans�kan l�ta uttaga beloppet som om betalningsskyldig�
het �lagts genom domen. N�r neds�ttning �gt rum, skall l�nsstyrelsen
genast g�ra anm�lan d�rom till inskrivningsmyndigheten f�r anteckning
i tomtr�ttsboken.

Medel som ne dsatts skall of�rdr�jligen ins�ttas i bank mot r�nta.

19 � N�r den genom upps�gningen best�mda tilltr�desdagen �r inne

och l�sesumman nedsatts enligt 18 �, upph�r tomtr�tten med d�ri upp�
l�tna r�ttigheter och blir inskrivningar i denna utan verkan. Innan ned�

s�ttning skett, f�r tilltr�de ej �ga rum utan tomtr�ttshavarens medgi�

vande.

Har tomtr�tten fr�ntr�tts p� den genom upps�gningen best�mda till�

tr�desdagen men �r l�sesumman d� �nnu icke nedsatt, �r fastighets�
�garen skyldig att betala r�nta till tomtr�ttshavaren efter sex procent om

�ret fr�n n�mnda dag.

20 � Det nedsatta beloppet j�mte upplupen r�nta skall av l�nsstyrel�

sen utbetalas till den som �r ber�ttigad d�rtill. Utan fastighets�garens

medgivande f�r utbetalning dock ej ske f�re tilltr�desdagen. R�nta som

upplupit f�re tilltr�desdagen tillfaller fastighets�garen.

Svarar tomtr�tten f�r beviljad eller s�kt inteckning, �ger best�mmel�

serna om f�rdelning av k�peskilling f�r exekutivt f�rs�ld fast egendom

motsvarande till�mpning. Har r�tten best�mt l�sesumman till h�gre be�
lopp �n tomtr�ttshavaren yrkat och uppst�r, efter betalning av de ford�

ringar som skall utg� ur denna, �verskott som ej faller inom det yrkade
beloppet, �terst�lles �verskottet till fastighets�garen.

Sammantr�de f�r f�rdelningen h�lles s� snart det kan ske. Kallelse

till sam mantr�det s�ndes genom l�nsstyrelsens f�rsorg minst tv� veckor

i f�rv�g till tomtr�ttshavaren och k�nda borgen�rer som har pantr�tt i
tomtr�tten. Om borgen�r �r ok�nd, inf�res kallelsen i Post- och Inrikes

Tidningar och tidning inom orten.

De med f�rdelningen f�renade kostnaderna betalas av fastighets�ga�

ren.

2805

177SFS 1971

�

SFS 1971:1209

21 � Har fastighets�garen och tomtr�ttshavaren sedan tomtr�tten
uppl�tits slutit avtal om utvidgning eller inskr�nkning av det omr�de

tomtr�tten avser eller om �ndring av �ndam�let med tomtr�tten eller av

de f�reskrifter som i �vrigt g�ller ang�ende tomtr�ttens ut�vning eller i

fr�ga varom �verenskommelse �r till�ten enligt 11, 12, 14, 15 eller 17 �,
g�ller �ndringsavtalet mot den som har r�ttighet i to mtr�tten endast om

inskrivning av avtalet �r beviljad eller ans�kan d�rom f�rklarad vilande

i avvaktan p� att annat hinder �n som avses i 21 kap. 5 � andra stycket

undanr�jes. Ang�r avtalet utvidgning eller inskr�nkning av det omr�de
tomtr�tten avser, �r avtalet f�r sin giltighet beroende av att fastighets�

bildning kommer till st�nd i enlighet med avtalet.

Ang�ende avtal som avses i f�rsta stycket g�ller i �vrigt best�mmel�

serna i detta kapitel om uppl�telse av tomtr�tt i till�mpliga delar.

22 � �verenskommer fastighets�garen och tomtr�ttshavaren om tomt�
r�ttens upph�rande eUer kommer tomtr�tten i fastighets�garens hand
eller �verg�r �gander�tten till fastigheten p� tomtr�ttshavaren och �r

tomtr�tten inskriven, g�ller dock tomtr�tten till dess inskrivningen d��

das. �ven om inskrivningen av tomtr�tten d�das, svarar fastighets�garen
f�r r�ttighet som g�ller i tomtr�tten oberoende av inskrivning.

23 � M�l ang�ende ompr�vning eller j�mkning av avg�ld, klander av
upps�gning eller best�mmande av l�sesumma upptages av fastighetsdom�

stol.

24 � Ang�ende r�tteg�ngen i m�l som avses i 23 � g�ller i till�mpliga

delar best�mmelserna om expropriation i allm�nhet. R�r tvisten fr�ga
som kan inverka p� den r�tt som tillkommer innehavare av pantr�tt el�
ler r�ttighet som �r inskriven, �r r�tten ej bunden av parts yrkande eller

medgivande.

I m�l ang�ende best�mmande av l�sesumma skall fastighets�garen

vidk�nnas p� �mse sidor uppkomna r�tteg�ngskostnader vid fastighets�

domstolen, i den m�n ej annat f�ranledes av 18 kap. 6 och 8 �� r�tte�
g�ngsbalken. Betr�ffande skyldigheten att svara f�r kostnad i h�gre r�tt
g�ller med till�mpning i �vrigt av 18 kap. r�tteg�ngsbalken, att fastig�
hets�garen, om ej annat f�ranledes av 18 kap. 6 och 8 �� samma balk,

alltid sj�lv skall vidk�nnas s�v�l sina egna kostnader som kostnad som
�samkas motpart genom att fastighets�garen fullf�ljt talan.

25 � N�r talan v�ckes ang�ende ompr�vning eller j�mkning av avg�ld
eller om klander av upps�gning, skall r�tten genast g�ra anm�lan d�rom
till inskrivningsmyndighe ten f�r anteckning i tomtr�ttsboken. Detsamma

g�ller n�r dom eller slutligt beslut i s�dant mal vunnit laga kraft.

26 � Best�mmelserna i uts�kningslagen (1877: 31 s. 1), lagen (1971:
494) om exekutiv f�rs�ljning av fast egendom, lags�kningslagen (1946:
808) och konkurslagen (1921: 225) ang�ende fast egendom och r�ttighet
d�ri �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om tomtr�tt.

Vid expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv som avser tomtr�tt �r

2806

denna likst�lld med fast egendom.

�

14 kap. Servitut

SFS 1971:1209

1 � Om det �r �gnat att fr�mja en �ndam�lsenlig markanv�ndning, f�r

1 fastighet (den tj�nande fastigheten) uppl�tas r�tt f�r �garen av annan

fastighet (den h�rskande fastigheten) att i visst h�nseende nyttja eller
p� annat s�tt taga i anspr�k den tj�nande fastigheten eller byggnad eller
annan anl�ggning som h�r till denna eller att r�da �ver den tj�nande

fastigheten i fr�ga om dess anv�ndning i visst h�nseende (servitut).

Servitut f�r avse endast �ndam�l som �r av stadigvarande betydelse

f�r den h�rskande fastigheten och f�r icke f�renas med skyldighet f�r
�garen av den tj�nande fastigheten att fullg�ra annat �n underh�ll av

v�g, byggnad eller annan anl�ggning som avses med servitutet.

Best�mmelserna i detta kapitel avser icke servitut som tillkommit

genom f�rr�ttning enligt fastighetsbildningslagen (1970: 988) eller genom

expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv.

2 � Servitut f�r uppl�tas till f�rm�n �ven f�r gruvegendom. I fr�ga
om s�dan uppl�telse �ger best�mmelserna i detta kapitel om servitut
till f�rm�n f�r fastighet motsvarande till�mpning.

3 � Servitut �r f�renat med �gander�tten till den h�rskande fastig�

heten och f�r ej �verl�tas s�rskilt.

4 � Servitut f�r ej avse r�tt till skogsf�ng eller bete.

5 � Servitut uppl�tes skriftligen av den tj�nande fastighetens �gare. I

uppl�telsehandlingen skall anges den h�rskande och den tj�nande fastig�

heten samt �ndam�let med uppl�telsen. Uppl�telse som icke uppfyller
dessa f�reskrifter har ej verkan som uppl�telse av servitut.

6 � �garen av den h�rskande fastigheten skall vid servitutets ut�vning
f�rfara s�, att den tj�nande fastigheten icke betungas mer �n n�dv�n�
digt.

Har den h�rskande fastighetens �gare p� den tj�nande fastigheten

v�g, byggnad eller annan anl�ggning, �ligger det honom att h�lla den i
s�dant skick att skada eller ol�genhet icke v�llas on�digtvis.

7 � Har den h�rskande fastighetens �gare �verskridit sin r�tt eller

�garen av n�gondera fastigheten �sidosatt sin skyldighet, �ligger det ho�

nom a tt �terst�lla vad som rubbats eller fullg�ra vad som eftersatts och

att ers�tta skada.

8 � �r i fall som avses i 7 � vad den ene fastighets�garen l�tit kom�

ma sig till last av v�sentlig betydelse f�r den andre och sker ej r�ttelse
inom sk�lig tid efter anmaning, har denne r�tt att h�va servitutet och att

erh�lla ers�ttning f�r skada.

9 � Skall vederlag utg� f�r servitut och betalas ej vederlaget inom en

m�nad efter f�rfallodagen, har den tj�nande fastighetens �gare r�tt att

2807

�

SFS 1971:1209

h�va servitutet och att erh�lla ers�ttning f�r skada, om f�rsummelsen

icke �r av ringa betydelse.

10 � Fastighets�gare som vill h�va servitutet enligt 8 eller 9 � skall

underr�tta den andre fastighets�garen d�rom utan osk�ligt dr�jsm�l.

Sker det ej, �r r�tten att h�va f�rlorad.

Servitut f�r ej h�vas, sedan vederlag betalats eller annan r�ttelse skett.

11 � Den fasta egendom som servitutet avser f�r ej belastas ut�ver

vad som f �ljer av uppl�telsen till f�ljd av �ndring i fastighetsindelningen
eller annan �ndring i f�rh�llandena.

12 � Sammanl�gges den h�rskande fastigheten med den tj�nande,

upph�r servitutet att g�lla.

13 � Bortf�r den h�rskande fastighetens �gare byggnad eller annan

anl�ggning som �r avsedd f�r servitutet och som tillh�r honom men

finns p� den tj�nande fastigheten, �ligger det honom att �terst�lla mar�

ken i tj�nligt skick. Upph�r servitutet, �r han skyldig att f�ra bort s�

dan anl�ggning inom ett �r d�refter. Sker det ej, tillfaller anl�ggningen
den tj�nande fastighetens �gare utan l�sen.

14 � Om �ndring och upph�vande av servitut i fastighet genom fas�

tighetsreglering finns best�mmelser i fastighetsbildningslagen (1970: 988).

De �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om �ndring och upph�vande
av servitut i tomtr�tt.

15 kap. R�tt till elektrisk kraft

1 � R�tt till elektrisk kraft f�r belysning, drivkraft eller annat s�dant

�ndam�l f�r uppl�tas i fastighet till vilken elektrisk kraftstation h�r.

Med elekt risk kraftstation avses generator-, transformator-, omformare-,

ackumulator- eller kopplingsstation.

2 � Avtal om r�tt till elektrisk kraft skall uppr�ttas skriftligen. I upp�
l�telsehandlingen skall anges den kraftstation fr�n vilken kraften skall
tillhandah�llas samt den fastighet till vilken stationen h�r. Uppl�telse

som icke uppfyller dessa f�reskrifter har ej verkan som uppl�telse av

r�tt till elektrisk kr aft.

3 � R�tt till elektrisk kraft f�r �verl�tas. �verl�taren svarar dock f�r

de skyldigheter som enligt uppl�telseavtalet �ligger honom, om ej upp�

l�taren godtager den till vilken r�ttigheten �verl�tits.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning p� r�ttighetens �ver�

g�ng genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande f�r-

2808

v�rv.

�

16 kap. H�vd till fast egendom

SFS 1971:1209

1 � Om n�gon erh�llit lagfart p� fast egendom, som kommit ur r�tte

�garens hand, och d�refter under tjugo �r i f�ljd med �gander�ttsan�

spr�k innehaft egendomen utan att talan om b�ttre r�tt till egendomen

v�ckts mot honom, har han p� grund av h�vden r�tt till egendomen

framf�r den andre.

Om innehavet grundas p� �verl�telse och innehavaren varken �gde

eller bort �ga k�nnedom om att �verl�taren icke var r�tt �gare, g�ller
f�rsta stycket fast�n tiden f�r innehavet uppg�r till endast tio �r.

Om egendomen under h�vdetiden innehafts av flera efter varandra,

�ger f�rsta och andra styckena motsvarande till�mpning, varvid kravet
p� lagfart g�ller endast den f�rste innehavarens f�rv�rv. Vid till�mp�

ning av andra stycket g�ller villkoren om att innehavet grundas p� �ver�

l�telse och att innehavaren var i god tro endast den f�rste innehavaren.

2 � Vad som f�ljer av lag eller annan f�rfattning om verkan av under�
l�tenhet att inom viss tid v�cka talan om b�ttre r�tt till fast egendom

�ger till�mpning endast om det inneb�r att frihet fr�n r�tte �garens an�
spr�k p� egendomen vinnes tidigare �n enligt 1 �.

Om skyldighet att �terb�ra egendom som tilltr�tts till f�ljd av d�d�

f�rklaring finns s�rskilda best�mmelser.

17 kap. F�retr�de p� grund av inskrivning

F�retr�de mellan f�rv�r v som grundas p� �verl�telse eller p� uppl�telse
av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft

1 � Har fast egendom �verl�tits eller nyttjander�tt, servitut eller r�tt

till elektrisk kraft uppl�tits i egendomen till flera var f�r sig, har det

f�rv�rv f�r vilket inskrivning f�rst s�kes f�retr�de, om ej annat f�ljer
av 2 och 3 ��.

2 � Inskrivning av �verl�telse av fast egendom ger ej f�retr�de fram�

f�r tidigare �verl�telse av egendomen, om f�rv�rvaren vid f�rv�rvet

�gde eller bort �ga k�nnedom om den tidigare �verl�telsen.

F�rsta stycket g�ller ej, om f�rv�rvaren i sin tur �verl�tit egendomen

till a nnan och denne vid sitt f�rv�rv varken �gde eller bort �ga k�nne�

dom om den f�rsta �verl�telsen. Har f�rv�rvaren uppl�tit nyttjander�tt,

servitut eller r�tt till elektrisk kraft i egendomen och var den till vilken

uppl�telsen skedde d�rvid i god tro betr�ffande den tidigare �verl�tel�

sen, medf�r f�rv�rvet, utan hinder av f�rsta stycket, den verkan att upp�
l�telsen har f�retr�de framf�r �verl�telsen.

�verl�telse har ej p� grund av inskrivning f�retr�de framf�r s�dan

uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft som en�

ligt 7 kap. g�ller mot f�rv�rvaren.

3 � Uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft i
fast egendom har ej p� grund av inskrivning f�retr�de framf�r tidigare

2809

�

SFS 1971: 1209

�verl�telse eller uppl�telse, om r�ttighetshavaren vid uppl�telsen �gde

eller bort �ga k�nnedom om denna. Vad som sagts nu med avseende p�

f�retr�de mellan uppl�telser av r�ttigheter g�ller endast om dessa ej

utan f�rf�ng f�r n�gondera kan ut�vas vid sidan av varandra.

4 � S�kes p� samma inskrivningsdag inskrivning av flera f�rv�rv, har
de sinsemellan f�retr�de efter den tidsf�ljd i vilken de �gt rum. �ver�

l�telse av fast egendom har dock f�retr�de framf�r uppl�telse av nytt�

jander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft, om ej annat f�ljer av 7

kap.

�r f�rv�rv avseende �verl�telse av fast egendom samtidiga eller kan

det ej utr�nas i vilken tidsf�ljd de skett, skall r�tten p� talan av endera

f�rv�rvaren f�rordna om f�retr�det mellan dem efter vad som med

h�nsyn till omst�ndigheterna �r sk�ligt. Motsvarande g�ller i fr�ga om
f�retr�det mellan f�rv�rv som avser uppl�telse av nyttjander�tt, servitut
eller r�tt till elektrisk kraft, om r�ttigheterna ej utan f�rf�ng f�r n�gon�
dera kan ut�vas vid sidan av varandra.

5 � Har �verl�telse av fast egendom f�retr�de framf�r annat f�rv�rv,

medf�r det andra f�rv�rvet icke n�gon r�tt till egendomen. Om f�re�

tr�de tillkommer nyttjander�tt, sevitut eller r�tt till elektrisk kraft, f�r

r�tten enligt det andra f�rv�rvet ut�vas endast i den m�n det kan ske
utan f�rf�ng f�r det f�rv�rv som har f�retr�de.

F�retr�de p� grund av inteckning

6 � Inteckning ger f�retr�de i f�rh�llande till annan inteckning efter
den tidsf�ljd i vilken inteckningarna s�kes. Inteckningar som s�kes p�
samma inskrivningsdag ger lika r �tt.

I f�rh�llande till nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft

ger inteckning f�retr�de, om den s�kes innan inskrivning av r�ttigheten
s�kes. Inskrivning av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft
ger f�retr�de framf�r inteckning som s�kes p� samma inskrivningsdag.

7 � Om r�tt att g�ra g�llande det f�retr�de som inteckning ger finns
best�mmelser i 6 kap.

�vriga best�mmelser

8 � Om m�jlighet att best�mma f�retr�det mellan flera inskrivningar

som s�kes p� samma inskrivningsdag p� annat s�tt �n som angivits f�rut
samt om �ndring i f�retr�desordningen genom neds�ttning finns be�
st�mmelser i 22 och 23 kap.

9 � Det f�retr�de som ans�kan om inskrivning ger enligt detta kapitel

f�rfaller, om ans�kningen avsl�s. Visar sig inskrivet f�rv�rv vara ogiltigt

eller kan det av annan anledning �n som avses i detta kapitel ej g�ras

2810

g�llande av f�rv�rvaren, f�rfaller r�tten till f�retr�de.

�

10 � Detta kapitel �ger icke till�mpning betr�ffande f�retr�de mellan

SFS 1971:1209

� ena sidan f�rv�rv av fast egendom, som skett vid exekutiv f�rs�ljning,

och � andra sidan uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elekt�
risk kraft samt ej heller betr�ffande f�retr�de mellan f�rv�rv som skett

vid exekutiv f�rs�ljning och annan �verl�telse utom n�r egendomen
s�lts f�r annat �ndam�l �n till betalning av fordran, f�r vilken egendo�
men svarar till f�ljd av utm�tning eller p� annan grund.

I fr�ga om f�retr�de mellan uppl�telser av nyttjander�tt, servitut el�

ler r�tt till elektrisk kraft vid exekutiv auktion g�ller ej 3 �. I fall d�

inskrivning av r�ttigheterna s�kts samma inskrivningsdag har f�rv�rven
lika r�tt, om ej annan f�retr�desordning fastst�llts.

Andra stycket g�ller i till�mpliga delar, n�r myndighet i annat fall

�n med anledning av exekutiv auktion f�rdelar medel mellan r�tts�gare

i den ordning som g�ller vid f�rdelning av k�peskilling f�r exekutivt

f�rs�ld fast egendom.

11 � Best�mmelserna i 110 �� om �verl�telse och uppl�telse �ger

motsvarande till�mpning p� f�rv�rv genom bodelning, arv, testamente
eller bolagsskifte och p� liknande f�rv�rv, n�r fr�ga uppkommer om
f�retr�de mellan s�dant f�rv�rv och senare f�rv�rv som avses i 1 � eller
om f�retr�de p� grund av inteckning.

18 kap. Godtrosf� rv�rv p� grund av inskriv ning och betydelse av
inskrivning i vissa andra fall

1 � Har fast egendom f�rv�rvats genom �verl�telse och var �ver�

l�taren ej r�tt �gare till egendomen p� den grund att hans eller n�gon
hans f�retr�dares �tkomst var ogiltig eller av annat sk�l ej g�llde mot
r�tte �garen, �r f�rv�rvet likv�l giltigt, om lagfart p� egendomen vid

�verl�telsen var beviljad f�r �verl�taren och om f�rv�rvaren vid �ver�
l�telsen eller, n�r egendomen d�refter �verl�tits till annan, denne vid sitt
f�rv�rv varken �gde eller bort �ga k�nnedom om att �verl�taren ej var
r�tt �gare.

I fr�ga om uppl�telse av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk

kraft, vilken gjorts av den som ej var r�tt �gare till egendomen p� den
grund att hans eller n�gon hans f�retr�dares �tkomst var ogiltig elle r av
annat sk�l ej g�llde mot r�tte �garen, �ger f�rsta stycket motsvarande
till�mpning, dock endast om den till vilken r�ttigheten uppl�ts vid upp�

l�telsen varken �gde eller bort �ga k�nnedom om att uppl�taren ej var

r�tt �gare.

Om f�retr�de p� grund av inskrivning finns best�mmelser i 17 kap.

2 � Har pantr�tt i fast egendom uppl�tits och var uppl�taren ej r�tt
�gare till egendomen p� den grund att hans eller n�gon hans f�re�

tr�dares �tkomst var ogiltig eller av annat sk�l ej g�llde mot r�tte
�garen, �r uppl�telsen likv�l giltig, om lagfart p� egendomen var bevil-

2811

�

SFS 1971: 1209

jad f�r uppl�taren vid u ppl�telsen eller d�refter beviljas f�r honom och

om borgen�ren vid uppl�telsen eller, n�r fordringen d�refter �verl�tits

till annan, denne vid sitt f�rv�rv varken �gde eller bort �ga k�nnedom

om att uppl�taren ej var r�tt �gare.

3 � Best�mmelserna i 1 och 2 �� ger ej till�mpning, om

1. handling p� vilken �gander�tten grundats �r f�rfalskad eller p�

r�tte �garens v�gnar utf�rdad av n�gon som saknade beh�righet d�rtill

eller �r ogiltig s� som tillkommen under s�dant tv�ng som avses i 28 �

lagen (1915: 218) om avtal och andra r�ttshandlingar p� f�rm�genhets�
r�ttens omr�de,

2. r�tte �garen, n�r han utf�rdade den handling p� vilken �gande�

r�tten grundats, var i konkurs eller omyndig eller handlade under in�

flytande av rubbad sj�lsverksamhet,

3. f�rv�rvet enligt lag �r ogiltigt, en�r det icke skett i f�reskriven

form eller med iakttagande av andra f�reskrivna villkor eller med sam�

tycke av n�gon vars r�tt ber�res eller med st�d av tillst�nd eller annan

�tg�rd av domstol eller annan myndighet.

4 � Kommer till f�ljd av 1 eller 2 � f�rv�rv som avses d�r att g�lla
mot r�tte �garen, har denne r�tt till ers�ttning av staten f�r sin f�rlust.
Har den skadelidande medverkat till f�rlusten genom att utan sk�lig

anledning underl�ta att vidtaga �tg�rd f�r bevarande av sin r�tt eller
har han p� annat s�tt medverkat till f�rlusten genom eget v�llande, skall
ers�ttningen efter vad som finnes sk�ligt neds�ttas eller helt bortfalla.

�ven den vars f�rv�rv till f�ljd av 3 � icke skall g�lla har r�tt till er�

s�ttning enligt f�rsta stycket, om han vid f�rv�rvet varken �gde eller

bort �ga k�nnedom om att �verl�taren eller uppl�taren icke var r�tt
�gare.

5 � Staten f�retr�des i �rende om ers�ttning enligt 4 � av den myndig�

het som Konungen best�mmer.

Om laga domstol i m�l om ers�ttning enligt 4 � �ger best�mmelser�

na i r�tteg�ngsbalken ang�ende tvist om �gander�tt till fast egendom
motsvarande till�mpning.

6 � Vill den som �r part i m�l om �gander�tten till fast egendom

eller om best�ndet av r�ttighet i s�dan egendom framst�lla anspr�k att,
om han f�rlorar m�let, erh�lla ers�ttning enligt 4 �, skall han anting�

en till gemensam handl�ggning med m�let v�cka talan mot staten
om sitt ers�ttningsanspr�k eller p� s�tt Konungen best�mmer l�mna

underr�ttelse om r�tteg�ngen f�r att staten skall kunna intr�da i den�
na. Har f�rberedelsen i �vrigt slutf�rts utan att talan om ers�ttnings�

anspr�ket v�ckts eller underr�ttelse om r�tteg�ngen l�mnats, skall r�t�

ten f�rel�gga parten att vidtaga endera �tg�rden inom viss tid. lakt-

tages ej tiden, �r ers�ttningsanspr�ket f�rfallet. Erinran d�rom skall

intagas i f�rel�ggandet.

7 � Har den som �r ber�ttigad till ers�ttning enligt 4 � haft r�tt att

utkr�va beloppet av annan s�som skadest�nd, intr�der staten i r�tten

2812

mot denne.

�

Ers�ttning enligt 4 � p� grund av domstols dom utbetalas sedan

domen vunnit laga kraft.

8 � Har �rende ang�ende anteckning enligt 19 kap. 20 � att talan

blivit v�ckt om �gander�tt till fast egendom eller enligt 20 kap. 14 �

att �gares r�tt att f�rfoga �ver egendomen �r inskr�nkt eller enligt 7 �
f�rk�pslagen (1967: 868) att kommun beslutat ut�va f�rk�psr�tt i

fr�ga om egendomen upptagits p� inskrivningsdag, f�r den som d�r�

efter f�rv�rvat egendomen eller annan r�ttighet i denna �n pantr�tt

icke till st� d f�r best�ndet av f�rv�rvet eller r�tten till ers�ttning enligt

4 � andra stycket �beropa att han vid f�rv�rvet varken �gde eller bort
�ga k�nnedom om omst�ndighet som avses med anteckningen. Mot�

svarande g�ller i fr�ga om anteckning enligt 21 kap. 4 � att tomtr�tts-

havares r�tt att uppl�ta servitut eller r�tt till elektrisk kraft i tomtr�tten
�r inskr�nkt.

SFS 1971:1209

9 � Talan om b�ttre r�tt till fast egendom kan med laga verkan rik�
tas mot den f�r vilken lagfart senast �r beviljad eller s�kt �ven om
denne f�re talans v�ckande �verl�tit egendomen. Den till vilken egen�
domen s�lunda �verl�tits har i r�tteg�ngen samma st�llning som om
�verl�telsen skett under r�tteg�ngen.

10 � Best�mmelserna i 9 � �ger motsvarande till�mpning n�r n�gon

vill s �ka betalning ur fast egendom f�r fordran f�r vilken pantr�tt upp�

l�tits eller fordran som enligt lag utg�r med f�rm�nsr�tt framf�r pant�

r�tt. Om tvist ang�ende �gander�tten �r antecknad i fastighetsboken,

kan talan om betalning i st�llet riktas mot den som innehar egen�
domen med �gander�ttsanspr�k.

I fr�ga om tomtr�tt g�ller f�rsta stycket �ven n�r fastighets�garen

vill upps�ga tomtr�ttsavtalet eller v�cka talan som avses i 13 kap.

11 eller 18 �.

ANDRA AVDELNINGEN

Inskrivningsv�sendet

19 kap. Allm�nn a best�mmelser om inskrivn ing

1 � Inskrivning enligt denna balk sker i fastighetsbok eller tomtr�tts�

bok. Om uppl�ggande och f�rande av s�dan bok g�ller s�rskilda be�

st�mmelser.

Inskrivnings�renden �r �renden om lagfart, inteckning eller annan

inskrivning i fastighetsbok eller tomtr�ttsbok samt �renden om anteck�

ning i s�dan bok p� grund av f�reskrift i lag eller annan f�rfattning.

2 � Inskrivnings�rende handl�gges av inskrivningsmyndighet. S�dan

myndighets omr�de �r domsaga. Konungen kan dock best�mma an�

nan indelning, om s�rskilda sk�l f�religger.

2813

�

SFS 1971:1209

Inskrivningsmyndighet f�rest�s av en inskrivningsdomare. Denne

skall vara lagfaren.

3 � Inskrivnings�rende upptages av den inskrivningsmyndighet inom

vars omr�de den fastighet som �rendet r�r �r bel�gen.

Om behandlingen av inskrivnings�rende g�ller best�mmelserna om

tvistem�l i till�mpliga delar i den m�n ej annat f�ljer av denna balk.

4 � Vite som inskrivningsmyndigheten f�rel�gger med st�d av denna
balk f�r best�mmas till h�gre belopp �n eljest g�ller.

Vite utd�mes av inskrivningsmyndigheten.

5 � Inskrivnings�rende upptages p� inskrivningsdag. Inskrivningsdag

h�lles en g�ng i veckan.

Ans�kan som inkommit mellan tv� inskrivningsdagar anses gjord

p� den senare.

Utan hinder av f�rsta och andra styckena f�r �rende som avses i 20

kap. 10 � upptagas p� annan dag �n inskrivningsdag.

6 � Hos inskrivningsmyndigheten f�res dagbok �ver inskrivnings�
�renden.

7 � Handlingar i inskrivnings�renden sammanf�res i akter.

Har s�kanden eller annan l�mnat uppgift eller avgivit f�rklaring av

betydelse f�r �rendets pr�vning eller har s�rskild utredning verkst�llts
i �rendet, skall anteckning d�rom g�ras i akten. I denna skall �ven
upptagas kallelser, f�rel�gganden och andra beslut som ej skall inf�ras

i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken.

Att sk�len f�r vissa beslut skall antecknas i akten framg�r av 12

och 17 ��.

8 � Har ans�kan ej gjorts hos r�tt inskrivningsmyndighet eller �r det
f�rv�rv som s�kanden �beropar uppenbarligen av beskaffenhet att ej

kunna inskrivas, skall ans�kningen omedelbart avvisas.

9 � Avser ans�kan fastighet eller del av fastighet som ing�r i beslutad

men icke fullbordad sammanl�ggning och skall ans�kningen ej avvisas
enligt 8 � eller omedelbart avsl�s enligt f�reskrift i 2023 kap.,

skall �rendet uppskjutas till den inskrivningsdag som infaller n�rmast

efter det meddelande att sammanl�ggningen fullbordats eller fr�gan d�r�
om f�rfallit kommit inskrivningsmyndigheten till handa.

Om det �r n�dv�ndigt f�r utredningen, f�r inskrivnings�rende �ven

i annat fall �n som avses i f�rsta stycket uppskjutas till viss senare in�

skrivningsdag. Uppskjutes �rendet, f�r s�kanden f�rel�ggas att f�re�

bringa den utredning som fordras eller, i fall som avses i 10 �, in�

finna sig personligen eller genom ombud hos inskrivningsmyndigheten.
I f�rel�ggandet f�r vite uts�ttas. Efterkommas ej f�rel�ggandet, kan an�
s�kningen f�rklaras f�rfallen. Erinran om detta skall intagas i f�rc-

2814

l�ggandet.

�

10 � F�rekommer p� grund av s�rskild omst�ndighet anledning an-

SFS 1971:1209

taga att det f�rv�rv som s�kanden �beropar �r ogiltigt eller ej kan

g�ras g�llande eller att den s�kta �tg�rden p� annat s�tt skulle kr�nka

annans r�tt, skall den vars r�tt ber�res beredas tillf�lle att yttra sig.

I samband d�rmed f�r �ven s�kanden eller annan h�ras. Finnes s�kan�
dens r�tt tvistig, kan f�rel�ggande meddelas honom att inom viss tid
v�cka talan vid domstol. Efterkommes ej f�rel�ggandet, kan ans�k�
ningen f�rklaras f�rfallen. Erinran om detta skall intagas i f�rel�ggan�
det.

11 � Ans�kan som f�rklarats vilande enligt f�reskrift i 2023 kap.

skall upptagas till ny pr�vning s� snart anledning d�rtill f�rekommer.

Ans�kningen f�r dock ej avsl�s utan att s�kanden beretts tillf�lle att

yttra sig.

I samband med vilandef�rklaring eller i �rende som avses i f�rsta

stycket f�r s�kanden f�rel�ggas att visa huruvida hinder som f�ranlett
vilandef�rklaringen blivit undanr�jt. I f�rel�ggandet f�r vite uts�ttas.
Efterkommes ej f�rel�ggandet, kan ans�kningen f�rklaras f�rfallen.
Erinran om detta skall intagas i f�rel�ggandet.

12 � Beslut i inskrivnings�rende som enligt d�rom g�llande best�m�

melser skall inf�ras i fastighetsbok eller tomtr�ttsbok meddelas genom
inf�ring i boken. Beslutet skall anses ha det inneh�ll som framg�r av

boken. Om beslutet inneb�r att ans�kan ej bifalles, skall sk�len f�r be�

slutet antecknas i akten.

Best�mmelser om r�ttelse av inf�ring finns i 17 och 18 ��.

13 � Har beslut i inskrivnings�rende g�tt emot s�kanden eller annan

som h�rts i �rendet, skall denne genast underr�ttas om beslutet i re�

kommenderat brev.

I underr�ttelse som avses i f�rsta stycket skall anges de sk�l f�r be�

slutet som antecknats i akten och vad den som vill fullf�lja talan mot

beslutet har att iakttaga.

14 � Talan mot beslut i inskrivnings�rende f�res i hovr�tten. Besv�rs�

inlagan skall inges till inskrivningsmyndigheten.

Besv�rstiden �r i fr�ga om slutligt beslut fyra veekor fr�n den in�

skrivningsdag till vilken beslutet �r att h�nf�ra. Detsamma g�ller beslut

varigenom ans�kan f�rklarats vilande.

Besv�r �ver beslut som inf�rts i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken

skall antecknas i denna. N�r slutligt beslut med anledning av besv�ren

vunnit laga kraft, skall anteckning ske om inneh�llet i beslutet.

15 � Om inskrivnings�rende enligt beslut av h�gre r�tt skall upptagas

till ny handl�ggning av inskrivningsmyndigheten, skall �rendet upptagas
p� f�rsta inskrivningsdagen efter det att beslutet kommit myndigheten
till handa.

16 � Fr�ga huruvida f�rv�rv som ligger till grund f�r inskrivning �r

ogiltigt eller ej kan g�ras g�llande eller huruvida inskrivningen av annat

sk�l kr�nker n�gons r�tt f�r pr�vas utan hinder av inskrivningen. �r

2815

�

SFS 1971: 1209

s�rskild f�reskrift meddelad r�rande r�ttsverkan av Inskrivning eller om

tid inom vilken talan skall v�ckas, g�ller dock denna.

17 � Om inf�ring i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken finnes inne�

h�lla uppenbar oriktighet till f�ljd av skrivfel eller annat dylikt f�rbi�

seende, skall inf�ringen r�ttas. Kan r�ttelse bli till f�r f�ng f�r �gare eller

innehavare av pantr�tt eller innehavare av r�ttighet, f�r vilken inskriv�
ning �r beviljad eller s�kt, skall det inb�rdes f�retr�det mellan ber�rda

f�rv�rv best�mmas efter vad som finnes sk�ligt. Tillf�lle att yttra sig
skall l�mnas part som ber�res, om han �r k�nd, samt myndighet som av�

ses i 18 ka p. 5 � f�rsta stycket.

Beslut i �rende som avses i f �rsta stycket meddelas genom inf�ring i

fastighetsboken eller tomtr�ttsboken. Sk�len f�r beslutet skall antecknas
i akten.

18 � Beslut i �rende som avses i 17 � skall snarast m�jligt anm�rkas

p� bevis eller handling som utf�rdats i enlighet med den tidigare inf��

ringen. Det �ligger den som innehar s�dan handling att p� anmodan
tillhandah�lla denna. I f�rel�ggande att fullg�ra angivna skyldighet f�r
vite uts�ttas.

Mot beslut i �rende som avses i 17 � f�r talan f�ras �ven av myndig�

het som avses i 18 kap. 5 � f�rsta stycket.

N�r �rende som avses i 17 � upptagits, skall anteckning d�rom ske i

fastighetsboken eller tomtr�ttsboken, om beslut i �rendet ej meddelas
samma dag.

19 � Lider n�gon f�rlust till f�ljd av fel eller f�rsummelse i fr� ga om

handl�ggning av eller beslut i inskrivnings�rende eller vid utf�rdande av
pantbrev eller annat bevis p � grundval av inneh�llet i fastighetsbok eller
tomtr�ttsbok eller vid uppl�ggande eller f�rande av s�dan bok utan

samband med handl�ggning av inskrivnings�rende, har han r�tt till
ers�ttning av staten. Har den skadelidande medverkat till f�rlusten ge�

nom att utan sk�lig anledning underl�ta att vidtaga �tg�rd f�r beva�
rande av sin r�tt eller har han p� annat s�tt medverkat till f�rlusten

genom eget v�llande, skall ers�ttningen efter vad som finnes sk�ligt ned�
s�ttas eller helt bortfalla.

Kommer till f�lj d av beslut i �rende som avses i 17 � f�rlust att till�

skyndas �gare eller r�ttighetshavare, har han r�tt till ers�ttning av staten.

Ers�ttning utg�r dock icke, om han med h�nsyn till felets beskaffenhet

eller andra omst�ndigheter bort inse att fel f�rekommit.

Best�mmelserna i 1 8 kap. 5 och 7 �� g�ller �ven i fr�ga om ers�ttning

som avses i denna paragraf.

20 � V�ckes talan om h�vning eller �terg�ng av f�rv�rv av fast egen�

dom eller tomtr�tt eller om b�ttre r�tt till s�dan egendom, skall r�tten

genast g�ra anm�lan d�rom till inskrivningsmyndigheten f�r anteckning
i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken. Detsamma g�ller tvist som ang�r

uppl�telse av tomtr�tt.

N�r dom eller slutligt beslut i m�let vunnit laga kraft, skall r�tten

genast g�ra anm�lan d�rom till inskrivningsmyndigheten f�r anteckning

2816

i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken.

�

Andra stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om annan tvist

SFS 1971:1209

som ang�r inskrivning.

21 � Har fast egendom eller tomtr�tt utm�tts eller har betr�ffande

fast egendom eller tomtr�tt som ing�r i konkursbo beg�rts f�rs�ljning i

den ordning som g�ller f�r utm�tt s�dan egendom eller har utm�tningen
upph�vts eller fr�gan om egendomens f�rs�ljning av annat sk�l f�rfallit,
skall anteckning d�rom g�ras i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken. An�

teckning att egendomen f�rs�lts utm�tningsvis skall ske n�r handling

som visar k�peskillingens f�rd elning inkommit.

Om inverkan p� inteckning eller inskriven r�ttighet av exekutiv f�r�

s�ljning eller av expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv eller av myn�

dighets f�rd elning av medel skall anteckning g�ras i f astighetsboken el�

ler tomtr�ttsboken n�r anm�lan, bevis eller f�rdelningsl�ngd som utvi�
sar f�rh�llandet inkommit.

F�rekommer i �vrigt i lag eller annan f�rfattning best�mmelse om

att visst f�rh�llande skall antecknas i fastighetsbok eller tomtr�ttsbok,
g�ller best�mmelsen.

22 � Kan anteckning i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken uppenbar�
ligen ej l�ngre vara av betydelse, skall anteckningen avf�ras.

23 � N�rmare f�reskrifter f�r till�mpningen av detta kapitel meddelas

av Konungen.

20 kap. Lagfart

1 � Den som med �gander�tt f�rv�rvat fast egendom skall s�ka in�

skrivning av f�rv�rvet (lagfart) inom tid som anges i 2 �.

D�dsbo �r icke skyldigt att s�ka lagfart p� f�rv�rv av egendom fr�n

den d�de i annat fall �n n�r d�dsboet �verl�ter egendomen. Make som
tillskiftats egendom vid bodelning �r ej skyldig att s�ka lagfart p� f�r�
v�rvet utom n�r egendomen f�rut tillh�rt andra maken.

2 � Lagfart skall s�kas inom tre m�nader efter det att den handling

p� vilken f�rv�rvet grundas (f�ngeshandlingen) uppr�ttades.

Tiden f�r s�kande av lagfart r�knas dock
1. f�r f�rv�rv som beror av villkor, myndighets tillst�nd eller annan

s�dan omst�ndighet, fr�n det f�rv�rvet fullbordades,

2. f�r d�dsbo, i fall som avses i 1 � andra stycket, fr�n det egendo�

men �verl�ts eller, om bouppteckning d� ej registrerats, fr�n det re�
gistreringen skedde,

3. f�r den som �r ensam del�gare i d�dsbo, fr�n det bouppteckningen

registrerades eller, om han f�rst d�refter blivit ensam del�gare, fr�n
det s� skedde, dock, om boets f�rvaltning omh�nderhas av boutrednings�
man eller testamentsexekut�r eller om boet �r avtr�tt till konkurs, ej i
n�got fall tidigare �n fr�n det egendomen utgavs till del�garen,

2817

�

SFS 1971:1209

4. f�r testamentstagare som tillagts egendom i legat, fr�n det testa�

mentet vann laga kraft och legatet utgavs eller, om bouppteckning d�

ej registrerats, fr�n det registreringen skedde,

5. n�r talan v�ekts om �terg�ng eller h�vande av f�rv�rv innan tiden

f�r s�kande av lagfart utgick, fr�n det dom varigenom talan ogillades

vann laga kraft.

3 � S�kes ej lagfart inom f�reskriven tid, f�r inskrivningsmyndigheten
f�rel�gga vite f�r lagfartsskyldighetens fullg�rande.

4 � �r bifall till f�rv�rvarens lagfartsans�kan beroende av att f�re�

g�ende �gares f�rv�rv lagfares och har tiden f�r s�kande av lagfart p�
dennes f�rv�rv b�rjat l�pa, f�r f�rv�rvaren s�ka lagfart �ven p� detta
f�rv�rv. F�retr�daren i �gander�tten �r skyldig att f�r s�dant �ndam�l

tillhandah�lla erforderliga handlingar som han innehar.

Har fast egendom p� grund av f�rordnande i testamente eller annan

r�ttshandling tills vidare st�llts utan �gare, kan god man eller annan som

har att f�retr�da den blivande �garen s�ka lagfart p� egendomen f�r
dennes r�kning. Sedan �garen blivit best�md, f�r anteckning om denne
g�ras i fastighetsboken,

5 � Den som s�ker lagfart skall inge f�ngeshandlingen samt de �vriga

handlingar som fordras till styrkande av f�rv�rvet. S�ker d�dsbo eller
arvinge som �r ensam del�gare i d�dsbo lagfart p� f�rv�rv av egendom
fr�n den d�de, anses inregistrerad bouppteckning efter denne s�som
f�ngeshandling.

6 � Lagfartsans�kan skall avsl�s, om

1. f�ngeshandlingen ej ingivits,

2. f�ngeshandlingen ej �r uppr�ttad s�som f�reskrives i lag,
3. f�rv�rvet avser k�p eller byte och f�ngeshandlingen inneh�ller

villkor, som enligt 4 kap. 4 eller 28 � medf�r att f�rv�rvet �r ogiltigt,

4. f�rv�rvet avser del av fastighet och i 4 kap. 79, 28 eller 29 �

eller eljest i lag f�reskriven tid f�r ans�kan om fastighetsbildning f�r�
suttits eller ans�kan d�rom avslagits eller s�dant f�rv�rv eljest enligt lag

�r ogiltigt,

5. �verl�telsen st�r i strid med en mot �verl�taren g�llande inskr�nk�

ning i hans r�tt att f�rfoga �ver egendomen och, n�r �verl�telsen skedde,
lagfart ej var beviljad f�r �verl�taren eller, om s� var fallet, �rende
om anteckning i fastighetsboken av inskr�nkningen var upptaget p� in�
skrivningsdag,

6. fastigheten tidigare �verl�tits till n�gon vars f�rv�rv enligt 17 kap.

1 eller 4 � �ger f�retr�de framf�r s�kandens f�rv�rv,

7. fastigheten s�lts exekutivt till annan �n s�kanden och f�rs�ljningen

enligt lag �ger f�retr�de framf�r dennes f�rv�rv,

8. f�r s�kandens r�tt att f�rv�rva fastigheten fordras myndighets till�

st�nd och i lag f�reskriven tid f�r s�kande av s�dant tillst�nd f�rsut�

tits eller ans�kan d�rom avslagits,

9. det �r uppenbart att f�rv�rvet av annan grund �r ogiltigt eller

2818

ej kan g�ras g�llande.

�

7 � F�rekommer icke omst�ndighet som avses i 6 �, skall lagfarts-

SFS 1971:1209

ans�kan f�rklaras vilande, om

1. vid k�p, byte eller g�va �verl�tarens underskrift p� f�ngeshand�

lingen icke �r styrkt av tv� vittnen och �verl�telsen ej skett genom stat�
lig myndighet,

2. f�ngesmannen ej har lagfart och fall som avses i 9 � icke f�re�

ligger,

3. r�tteg�ng p�g�r om h�vning eller �terg�ng av f�rv�rv av fastig�

heten eller om b�ttre r�tt till denna,

4. lagfart s�kes p� grund av testamente, dom eller f�rr�ttning som

�nnu icke vunnit laga kraft,

5. vid f�rv�rv genom legat detta ej utgivits,
6. vid f�rv�rv p� exekutiv f�rs�ljning k�pebrev ej utf�rdats eller vid

expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv inl�sen ej fullbordats,

7. vid �verl�telse �verl�taren �r gift och f�rv�rvet enligt gifterm�ls-

balkens best�mmelser �r beroende av andra makens samtycke,

8. vid �verl�telse genom boutredningsman f�rv�rvet enligt �rvdabal-

kens best�mmelser �r beroende av d�dsbodel�gares samtycke,

9. f�rv�rvet avser del av fastighet och �r beroende av fastighets�

bildning,

10. vid k�p eller byte f�rv�rvet �r beroende av att f�rk�p ej sker

eller vid f�rk�p detta ej �r fullbordat,

11. f�rv�rvet i annat fall enligt lag �r beroende av domstols eller

annan myndighets tillst�nd,

12. f�rv�rvet �r beroende av villkor och, i fr�ga om g�va, villkoret

avser viss tid som ej �verstiger tv� �r fr�n den dag d� g�vohandlingen

uppr�ttades.

8 � Har lagfartsans�kan f�rklarats vilande p� den grund att �ver�
l�tarens underskrift p� f�ngeshandlingen icke �r styrkt av tv� vittnen,
skall �verl�taren f�rel�ggas att inom viss tid v�cka talan vid domstol,

om han anser att f�rv�rvet �r ogiltigt. Efterkommes ej f�rel�ggandet,

utg�r bristen i fr�ga om bevittning icke hinder mot lagfart. Erinran om

detta skall intagas i f�rel�ggandet.

9 � Har fastighet f�rv�rvats genom expropriation eller liknande

tv�ngsf�rv�rv eller s�lts exekutivt till betalning av fordran f�r vilken den

till f�ljd av uppl�telse av pantr�tt eller p� annan grund svarar oavsett

vem den tillh�r, har f�rv�rvaren r�tt att erh�lla lagfart utan hinder

av att den f�reg�ende �garen ej har lagfart.

10 � Kan f�rv�rvare av fast egendom g�ra sannolikt att hans f�nges�

handling f�rkommit eller f�rst�rts, skall inskrivningsmyndigheten p�
hans beg�ran uts�tta sammantr�de f�r utredning ang�ende �gander�tten
till fastigheten (lagfartssammantr�de). Detsamma g�ller n�r bifall till
f�rv�rvarens lagfartsans�kan �r beroende av att f�reg�ende �gares f�r�
v�rv lagfares och f�rv�rvaren kan g�ra sannolikt att dennes f�ngeshand�

ling f�rkommit eller f�rst�rts.

2819

;;f

�

SFS 1971:1209

Ans�kan om lagfartssammantr�de skall g�ras skriftligen och inne�

h�lla redog�relse p� heder och samvete f�r vad som s�kanden vet om

hur f�ngeshandlingen f�rlorats, vem som var f�ngesman, n�r och hur
f�rv�rvet skedde, handlingens huvudsakliga inneh�ll samt de �vriga om�

st�ndigheter som kan vara av intresse f�r �gander�ttsfr�gans bed�mande.
S�kanden skall inge intyg om vad som fastighetsl�ngden utvisar ang�en�
de �gander�tten under de tio �ren n�rmast f�re ans�kningen och den

skriftliga utredning i � vrigt som kan finnas tillg�nglig.

11 � Till lagfartssammantr�de skall inskrivningsmyndigheten kalla

s�kanden och annan som �rendet kan antagas ang�. Inskrivningsmyn�
digheten kan vid vite f�rel�gga s�kanden eller annan att infinna sig

personligen eller genom ombud. Sammantr�de f�r h�llas �ven om s��

kanden eller annan som kallats uteblir.

Kung�relse om sammantr�det ansl�s i inskrivningsmyndighetens

kansli samt inf�res i tidning inom orten och i f�rsta numret f�r ett
kvartal av Post- och Inrikes Tidningar. Kung�relsen skall inneh�lla
uppgift om s�kandens namn och adress samt fastighetens beteckning

�vensom erinran om att sammantr�det syftar till att vinna utredning
ang�ende �gander�tten till fastigheten och att lagfart p� denna kan

komma att meddelas med st�d av vad som framkommer vid samman�
tr�det.

Sammantr�det skall uts�ttas till s�dan tid att minst tre m�nader kom�

mer att f�rflyta mellan sista kung�randet och dagen f�r sammantr�det.

12 � Vid lagfartssammantr�de skall upplysningar inh�mtas ang�ende

f�rv�rvet. S�vitt m�jligt skall �ven utredas vem eller vilka som under
de tio �ren n�rmast f�re ans�kan innehaft fastigheten med �gander�tts�
anspr�k. Protokoll skall f�ras r�rande vad som f�rekommit vid sam�
mantr�det och i �v rigt framkommit i �r endet.

Sedan protokollet uppsatts, skall ans�kan om lagfart p� egendomen,

under �beropande av protokollet s�som f�ngeshandling, anses gjord p�

den inskrivningsdag som infaller n�rmast d�refter.

13 � Om det p� grund av inneh�llet i protokollet och vad som i �vr igt

framkommit m�ste antagas, att det p�st�dda f�rv�rvet �gt rum samt att
det �r giltigt och kan g�ras g�llande, skall den omst�ndigheten att en�
dast protokollet kan �beropas som f�ngeshandling ej utg�ra hinder mot

lagfart.

Har i fall som avses i f�rsta stycket f�rv�rvaren eller n�gon som h�r�

leder sin r�tt fr�n honom innehaft fastigheten med �gander�ttsanspr�k

under de tio �ren n�rmast f�re det �r d� lagfartsans�kan f�ietages till
pr�vning, utg�r omst�ndighet som avses i 7 � 2 hinder mot lagfart en�

dast om inskrivning eller anteckning, som grundar sig p� annans �gande�

r�tt till fastigheten eller anspr�k d�rp�, skett i fastighetsboken under
n�mnda tid.

I �rende som avses i denna paragraf skall, om s� finnes erforderligt,

inh�mtas yttrande fr�n kammarkollegiet. Koiicgiet f�r f�ra talan mot

2820

beslut, varigenom lagfart beviljats.

�

14 � �r s�kandens f�rv�rv f�renat med f�rbeh�ll, som inskr�nker hans

SFS 1971:1209

r�tt att �verl�ta egendomen eller s�ka inteckning eller uppl�ta r�ttighet

i denna, eller �r hans beh�righet i s�dant avseende inskr�nkt genom
annans r�tt att nyttja egendomen p� grund av testamente, skall an�

teckning om inskr�nkningen g�ras i fastighetsboken n�r lagfart sokes

eller n�r upplysning om inskr�nkningen d�refter vinnes.

21 kap. Inskrivning av tomtr�tt

Inskrivning av up pl�telse m. m.

1 � Den som f�tt tomtr�tt uppl�ten till sig skall s�ka inskrivning av

tomtr�tten inom tre m�nader efter det att tomtr�tten uppl�ts eller, om

lagfart d� icke �r s�kt f�r uppl�taren, efter det att lagfart s�ktes. In�

skrivning f�r s�kas �ven av fastighets�garen.

Sokes ej inskrivning inom f�reskriven tid, f�r inskrivningsmyndigheten

f�rel�gga vite f�r inskrivningsskyldighetens fullg�rande.

2 � Ans�kan om inskrivning skall avsl�s, om

1. uppl�telsehandlingen ej ingivits,

2. f�reskrifterna i 13 kap. 14 och 6 �� ej iakttagits,

3. lagfart ej �r s�kt f�r uppl�taren,

4. inskrivning i fastigheten �r beviljad eller s�kt,

5. fastigheten �r utm�tt,

6. det �r uppenbart att uppl�telsen p� annan grund �r ogiltig elle r ej

kan g�ras g�llande.

Har �rende ang�ende lagfart f�r uppl�taren uppskjutits till sen are in�

skrivningsdag, skall behandlingen av ans�kan om inskrivning av tomt�

r�tten uppskjutas till samma dag.

3 � F�rekommer icke omst�ndighet som avses i 2 �, skall ans�kan om
inskrivning f�rklaras vilande, om

1. ans�kan om lagfart f�r uppl�taren �r vilandef�rklarad, eller

2. r�tteg�ng p�g�r om uppl�telsens giltighet eller om h�vning eller

�terg�ng av f�rv�rv av fastigheten eller om b�ttre r�tt till denna.

4 � Framg�r av uppl�telsehandlingen att tomtr�ttshavarens r�tt att

uppl�ta servitut eller r�tt till elektrisk kraft i tomtr�tten �r inskr�nkt,

skall anteckning om detta g�ras i tomtr�ttsboken n�r inskrivning s�kes.

5 � Ans�kan om inskrivning av avtal om s�dan �ndring i tomtr�ttens

inneh�ll som avses i 13 kap. 21 � f�r g�ras av fastighets�garen eller

tomtr�ttshavaren sedan tomtr�tten inskrivits. Om s�dan inskrivning

g�ller i till�mpliga delar 24 �� med f�ljande avvikelser.

�r inteckning f�rut beviljad eller s�kt i tomtr�tten eller �r inskriv�

ning av nyttjander�tt, servitut eller r�tt till elektrisk kraft f�rut beviljad
eller s�kt i denna eller s�kes s�dan inskrivning samma dag, f�r ans�kan
om inskrivning av avtal som avses i f�rsta stycket bifallas endast om

2821

178SFS 1971

�

SFS 1971; 1209

r�ttighetshavaren medgivit imkrivning av �ndringsavtalet eller detta �r
v�sentligen utan betydelse f�r r�ttighetshavarens s�kerhet. Om fastig-

heten eller tomtr�tten utm�tts f�re den dag d� inskrivning sokes, g�ller
vad som sagts nu om r�ttighetshavaren �ven utm�tningss�kanden.

�r avtal som avses i f�rsta stycket beroende av att fastighetsbildning

�ger rum, f�r ans�kan bifallas endast om n�mnda �tg�rd kommit till

st�nd.

I avvaktan p� att hinder som anges i andra eller tredje stycket undan-

r�jes skall ans�kan f�rklaras vilande.

6 � Framg�r av anteckning i tomtr�ttsboken eller upplyses eljest att

tomtr�tten upph�rt enligt 13 kap. 19 �, skall anteckning om tomtr�ttens
upph�rande g�ras i boken.

Ans�kan om d�dning av tomtr�ttsinskrivning i fall som anges i 13

kap. 22 � f�r ej bifallas, om inskrivning i tomtr�tten �r beviljad eller
s�kt eller om tomtr�tten �r utm�tt.

Inskrivning av tomtr�ttens �verg�ng till ny innehava re

7 � �verg�r tomtr�tt till ny innehavare, skall denne s�ka inskrivning

av sitt f�rv�rv. Om inskrivningen g�ller i till�mpliga delar 20 kap.

med f�ljande avvikelser.

Ans�kningen skall avsl�s, om inskrivning av uppl�telsen ej �r be�

viljad eller s�kt eller om f�rv�rvet strider mot 13 kap. 9 � f�rsta styc�
ket. Den tid inom vilken inskrivning skall s�kas b�rjar icke l�pa f�rr�n

inskrivning av uppl�telsen blivit s�kt. Best�mmelserna i 20 kap. 13 �

tredje stycket g�ller ej.

22 kap. Inteckning

Inteckning i fast egendom

1 � Som fastighets�gare anses i detta kapitel den f�r vilken lagfart

senast �r s�kt.

2 � Ans�kan om inteckning skall g�ras skriftligen av fastighets�garen.

Ans�kningshandlingen skall inneh�lla uppgift om dels det penningbe�

lopp p� vilket inteckningen skall lyda, dels den eller de fastigheter

som avses. Beloppet skall vara best�mt i svenskt mynt.

Arfs�kan f�r ej avse del av fastighet. Den f�r avse flera fastigheter

gemensamt endast om dessa �r i samme �gares hand och bel�gna inom
samma inskrivningsmyndighets omr�de. Ang�r ans�kan fastighet som

svarar f�r beviljad eller s�kt inteckning, m�ste ans�kningen avse sam�

ma fasta egendom som inteckningen och f�r icke d�rj�mte avse fas-

2822

tighet som ej svarar f�r inteckningen.

�

3 � Ans�kan om inteckn ing skall avsl�s, om

SFS 1971: 1209

1. f�reskrifterna i 2 � icke iakttagits,

2. p� grund av s�rskild f�reskrift eller enligt anteckning i fastighets�

boken inteckning ej f�r beviljas i fastigheten,

3. inskrivning av tomtr�tt i fastigheten �r beviljad eller s�kt,

4. fastigheten fr�ng�tt s�kanden p� grund 'av exekutiv f�rs�ljning

eller genom expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv,

5. s�kanden �r i konkurs eller f�rs�ttes i konkurs den dag d� in�

teckningen s�kes samt fastigheten h�r till konkursboet,

6. del av fastigheten �r utm�tt eller utm�tes den dag d� inteckning�

en s�kes,

7. �rende ang�ende anteckning enligt 7 � f�rk�pslagen (1967: 868)

att kommun beslutat ut�va f�rk�psr�tt i fr�ga om egendomen uppta�

gits p� inskrivningsdag och ans�kningen g�res av den som �verl�tit
egendomen.

Har �rende ang�ende lagfart f�r s�kanden uppskjutits till senare in�

skrivningsdag, skall behandlingen av ans�kan om inteckning uppskjutas

till samma dag.

4 � F�rekommer icke omst�ndighet som avses i 3 �, skall ans�kan
om inteckning f�rklaras vilande, om

1. ans�kan om lagfart f�r s�kanden �r vilandef�rklarad samt in�

teckningsans�kningen ej medgivits av den som har lagfart,

2. r�tteg�ng p�g�r om h�vande eller �terg�ng av f�rv�rv av fastig�

heten eller om b�ttre r�tt till denna,

3. s�kanden �r gift samt andra makens samtycke fordras enligt gif-

term�lsbalkens best�mmelser och samtycke eller annan till�telse enligt

n�mnda balk icke givits,

4. ans�kningen enligt lag �r beroende av domstols eller annan myn�

dighets tillst�nd.

F�rklaras ans�kan vilande, skall inskrivningsmyndigheten utf�rda

bevis om detta (vilandebevis).

5 � F�religger ej hinder enligt 3 eller 4 �, skall inskrivningsmyndig�

heten bevilja inteckning. P� grund av ans�kan som f�rklarats vilande

f�r detta dock ske f�rst sedan vilandebeviset ingivits. N�r inteckning

beviljats, s kall pantbrev utf�rdas p� grundval av inteckningen.

Om skyldighet f�r inskrivningsmyndigheten att utf�rda nytt pant�

brev eller vilandebevis i st�llet f�r d�dad s�dan handling samt att i

visst fall bevilja inteckning och utf�rda pantbrev n�r ers�ttning p�

grund av brandf�rs�kringsavtal tillfallit borgen�r som har pantr�tt f�r
sin fordran g�ller s�rskilda best�mmelser.

Har efter exekutiv f�rs�ljning medel nedsatts som motsvarar pant�

brevs belopp, skall inskrivningsmyndigheten p� ans�kan av fastighetens

nye �gare utf�rda nytt pantbrev p� grundval av inteckningen. Det

f�rra pantbrevet g�ller d�refter endast r�tten till de nedsatta medlen.

6 � Inteckning som skulle medf�ra lika f�retr�desr�tt som annan in�
teckning skall vid inskrivningen f�rklaras g�lla efter den andra in-

2823

�

SFS 1971:1209

teckningen, om s�kanden beg�r det. Inteckning som s�ttes efter an�

nan g�ller efter inteckning med lika r�tt som eller b�ttre r�tt �n den�

na, �ven om detta ej anges i beslutet.

7 � Inteckning far pa ans�kan av fastighets�garen och efter medgi�

vande av pantbrevets innehavare utstr�ckas till att avse ytterligare en
eller flera fastigheter (utstr�ckning). Om s�dan ans�kan g�ller i till�
l�mpliga delar best�mmelserna i detta kapitel ang�ende ans�kan om

inteckning i flera fastigheter.

8 � Pantbrev f�r p� ans�kan av fastighets�garen och efter medgi�

vande av pantbrevets innehavare utbytas mot tv� eller flera nya pant�
brev (utbyte). P� beg�ran skall d�rvid best�mmas i vilken ordning pant�

breven sinsemellan skall medf�ra f�retr�desr�tt. H�rom g�ller i �vrigt
6 � andra punkten.

9 � Inteckning som besv�rar endast en fastighet f�r p� ans�kan av
fastighets�garen och efter medgivande av pantbrevets innehavare ned�

s�ttas efter annan inteckning eller inskrivning av r�ttighet (neds�ttning).

Inteckning som n eds�ttes efter annan inskrivning g�ller efter inskrivning

med lika r�tt som eller b�ttre r�tt �n denna, �ven om detta ej anges i

beslutet.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om gemensam

inteckning med f�ljande avvikelser.

Neds�ttning efter annan inteckning f�r ske endast om inteckningar�

na besv�rar samma fastigheter och neds�ttningen skall genomf�ras

p� samma s�tt i samtliga dessa. Svarar fastighet endast enligt 6 kap.

11 � andra stycket fordras ej att den fastighetens �gare bitr�tt an�
s�kningen.

F�r neds�ttning efter inskrivning av r�ttighet som besv�rar endast

en av fastigheterna fordras medgivande �ven av innehavare av s�dan

inskriven r�ttighet i annan av inteckningen besv�rad fastighet som
efter neds�ttningen kommer att g�lla med lika r�tt som eller s�mre

r�tt �n inteckningen. Svarar fastigheten endast enligt 6 kap. 11 �

andra stycket, f�r neds�ttning ske utan att den bitr�tts eller medgivits
av den fastighetens �gare eller av �garen av eller r�ttighetshavare i

stamfastigheten eller fastighet som f�re den ifr�gavarande svarar f�r

brist i stamfastigheten. Fordras ej fastighets�gares medverkan till ned�

s�ttningen, f�r neds�ttning ske p� ans�kan av pantbrevets innehavare.

�r fr�ga om neds�ttning efter inskrivning av r�ttighet som besv�rar

flera av fastigheterna, �ger fj�rde stycket till�mpning betr�ffande var

och en av dem.

10 � Inteckning f�r p� ans�kan av fastighets�garen och efter medgi�

vande av pantbrevets innehavare d�das (d�dning). F�r d�dning av ge�

mensam inteckning kr�ves dock icke att �gare av fastighet som sva�

rar endast enligt 6 kap. 11 � andra stycket bitr�tt ans�kningen.

Om d�dning av inteckning n�r pantbrevet eller vilandebeviset f�r-

2824

kommit finns s�rskilda best�mmelser.

ti-.

�

11 � Gemensam inteckning f�r p� ans�kan av fastigheternas �gare

SFS 1971:1209

och efter medgivande av pantbrevets innehavare avlyftas fr�n n�gon
eller n�gra av fastigheterna (relaxation). Besv�ras fastighet, i vilken in�

teckningen skall kvarst�, av pantr�tt eller annan r�ttighet som �r in�

skriven och �ger r�ttigheten lika r�tt som eller s�mre r�tt �n inteck�

ningen, fordras att innehavaren av s�dan r�ttighet medger relaxationen.
Svarar fastighet, fr�n vilken inteckningen skall avlyftas, endast enligt

6 kap. 11 � andra stycket, f�r relaxation ske utan att den bitr�tts

eller medgivits av den fastighetens �gare eller av �garen av eller r�t-

tighetshavare i stamfastigheten eller fastighet som f�re den ifr�ga�

varande svarar f�r brist i stamfastigheten. Fordras ej fastighets�ga�
res medverkan till relaxationen, f�r relaxation ske p� ans�kan av pant�
brevets innehavare.

Svarar fastigheterna f�r flera gemensamma inteckningar, f�r en av

inteckningarna icke avlyftas fr�n en fastighet utan att s�dana �tg�rder

vidtages med de �vriga inteckningarna att fastigheten icke vidare svarar

f�r dem gemensamt med n�gon av de andra fastigheterna.

I fastighet, som bildats genom avstyckning av omr�de vilket f�r�

v�rvats av kommun f�r att ing� i allm�n plats inom stadsplan eller

byggnadsplan, f�r p� beg�ran av kommunen relaxation ske utan hin�

der av best�mmelserna i f�rsta stycket om att f�r relaxation fordras
medgivande av fastighets�gare och r�ttighetshavare, om sannolika sk�l

f�religger f�r att omr�dets v�rde uppg�r till h�gst tv� procent av den
odelade fastighetens v�rde och relaxationen �r v�sentligen utan bety�

delse f�r fastighets�garnas och r�ttighetshavarnas r�tt.

12 � P� ans�kan av innehavare av pantbrev eller vilandebevis skall

anteckning g�ras i fastighetsboken om innehavet. �r annan f�rut anteck�
nad som innehavare, skall inskrivningsmyndigheten sedan anteckning

om det nya innehavet skett avf�ra den tidigare anteckningen och under�

r�tta den som var antecknad som innehavare om �tg�rden genom
rekommenderat brev. F�religger anledning till antagande att s�kanden
icke innehar pantbrevet eller beviset, skall f�rel�ggande meddelas
honom att uppvisa detta.

Anm�ler den som antecknats som innehavare att innehavet upph�rt,

skall anteckningen avf�ras.

13 � N�r innehavare av pantbrev l�mnar medgivande till �tg�rd som

anges i 711 �, skall pantbrevet inges.

14 � Om �tg�rd som anges i 711 � ber�r vilandef�rklarad ans�kan

om inteckning, g�ller vad som f�r s�dan �tg�rd �r f�reskrivet om pant�

brevet och dess innehavare i st�llet vilandebeviset och innehavaren av

detta.

Inteckning i tomtr�tt

15 � Best�mmelserna i 114 ��, utom i vad avser gemensam inteck�

ning, �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om inteckning i tomtr�tt,
varvid med lagfart likst�lles inskrivning av tomtr�tt.

2825

�

SFS 1971:1209

23 kap. Inskrivning av annan nyttjander�tt �n tomtr�tt samt av

servitut och r�tt till elektrisk kraft

Inskrivning i fast egendom

1 � Vill innehavaren av annan genom avtal uppl�ten nyttjander�tt �n

tomtr�tt eller av servitut eller r�tt till elektrisk kraft, som uppl�tits ge�

nom avtal, s�ka inskrivning, skall han inge den handling p� vilken r�ttig�
heten grundas. Inskrivning f�r s�kas �ven av fastighets�garen.

2 � Ans�kan om inskrivning skall avsl�s, om

1. den handling p� vilken r� ttigheten grundas ej ingivits,

2. f�reskrift i lag betr�ffande s�dan uppl�telse som ans�kan ang�r

icke iakttagits och f�reskriften ej avser giltigheten av endast visst f�r�

beh�ll,

3. uppl�telsen st�r i strid med en mot uppl�taren g�llande inskr�nk�

ning i hans r�tt att f�rfoga �ver egendomen och, n�r uppl�telsen sked�

de, lagfart ej var beviljad f�r uppl�taren eller, om s� var fallet, �rende
om anteckning i fastighetsboken av inskr�nkningen var upptaget p� in�
skrivningsdag,

4. inskrivning av t omtr�tt i fastigheten �r beviljad eller s�kt,
5. fastigheten f�re uppl�telsen �verl�tits till n�gon vars f�rv�rv en�

ligt 17 kap. 1 eller 4 � �ger f�retr�de framf�r uppl�telsen,

6. fastigheten f�re uppl�telsen fr�ng�tt uppl�taren p� grund av exe�

kutiv f�rs�ljning eller genom expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv,

7. uppl�telsen avser arrende eller hyra som enligt f�rbeh�ll i upp�

l�telsehandlingen icke f�r inskrivas,

8. uppl�telsen avser r�tt till elektrisk kraft och skriftligt medgivande

till inskrivning icke f�religger,

9. det �r uppenbart att uppl�telsen av annan grund �r ogiltig eller

att r�ttigheten upph�rt eller av annat sk�l ej kan g�ras g�llande.

Har �rende ang�ende lagfart f�r uppl�taren uppskjutits till senare

inskrivningsdag, skall behandlingen av ans�kan om inskrivning upp�

skjutas till samma d ag.

3 � F�rekommer icke o mst�ndighet som avses i 2 �, skall ans�kan om
inskrivning f�rklaras vilande, om

1. uppl�taren ej har lagfart,

2. r�tteg�ng p�g�r om uppl�telsens giltighet eller om h�vande eller

�terg�ng av f�rv�rv av fastigheten eller om b�ttre r�tt till denna,

3. r�ttigheten �r uppl�ten i del av fastighet, vilken �terst�r efter f�r�

v�rv av omr�de eller av andel som enligt f�ngeshandlingen skall utbry�
tas, och fr �gan om fastighetsbildning icke blivit slutligen avgjord,

4. uppl�telsen enligt lag �r beroende av domstols eller annan myndig�

hets tillst�nd.

Kommer i fall som anges i f�rsta stycket 3 fastighetsbildning ej till

st�nd, anses ans�kningen avse den odelade fastigheten.

4 � R�ttighet, som skulle ha f�retr�de framf�r annan r�ttighet som
avses i detta kapitel eller utg�res av inteckning, skall vid inskrivningen

2826

f�rklaras g�lla efter den andra r�ttigheten, om s�kanden beg�r det.

�

R�ttighet som s�ttes efter annan r�ttighet g�ller efter r�ttighet med

SFS 1971:1209

lika r�tt som eller b�ttre r�tt �n denna �ven om detta ej anges i be�

slutet.

5 � Inskriven r�ttighet f�r p� ans�kan av r�ttighetshavaren med fas�

tighets�garens samtycke neds�ttas efter annan inskriven r�ttighet (ned�

s�ttning). Best�mmelsen i 4 � andra stycket �ger d�rvid motsvarande till-
l�mpning.

6 � Inskrivning f�r p� ans�kan av r�ttighetshavaren med fastighets�

�garens samtycke d�das helt eller till viss del (d�dning). Har r�ttigheten
upph�rt helt eller till viss del, f�r inskrivningen p� ans�kan av fastig�
hets�garen d�das till motsvarande del.

Inskrivning f�r avf�ras, om det �r uppenbart att den inskrivna r�ttig�

heten icke g�ller i fastigheten.

7 � Best�mmelserna i 16 �� ger med f�ljande avvikelser motsva�

rande till�mpning i fr�ga om r�ttighet som grundar sig p� f�rv�rv som
anges i 17 kap. 11 � och i �vrigt �r av den beskaffenhet som avses i

detta kapitel.

Nyttjander�tt som anges i 12 kap. 2 � �rvdabalken f�r ej inskrivas.

Ans�kan om inskrivning p� grund av testamente eller f�rr�ttning f�r

ej bifallas innan testamentet eller f�rr�ttningen vunnit laga kraft. I
avvaktan p� att hindret undanr�jes skall ans�kningen f�rklaras vilande.

Inskrivning i tomtr�tt

8 � Best�mmelserna i 17 �� ger motsvarande till�mpning i fr�ga

om inskrivning i tomtr�tt, varvid med lagfart likst�lles inskrivning av

tomtr�tt. Ans�kan om inskrivning i tomtr�tt skall dock avsl�s, om in�

skrivning av tomtr�ttsuppl�telsen ej �r beviljad eller s�kt.

Om balkens ikrafttr�dande f�rordnar Konungen med riksdagen.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1972.
Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter�

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt

kungl. sigill bekr�fta l�tit.

Stockholms slott den 17 december 1971.

GUSTAF ADOLF

CARL LIDBOM

(L. S.)

(Justitiedepartementet)

2827

�

;

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Anläggningslag (1973:1149)
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1971:1209

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se