SFS 1971:1209

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

sfs 1971;1209 lag utkom från trycket om ändring 1 j ordabalken; den 29 dec. 1971 given stockholms slott den 17 december 1971. v i gustaf adolf, med guds nåde, sveriges, götes och vendes konung, göra veterligt: att vi, med riks- dagen^, funnit gott förordna, att 6 kap. 3 och 7 §§ samt 18 kap. 8 § jor dabalken skall ha nedan angivna lydelse. till följd härav kommer jorda balken att ha följande lydelse från och med den dag då denna lag träder i kraft. första avdelningen rättsförhållanden rörande fast egendom 1 kap. fastighet och dess gränser 1 § fast egendom är jord. denna är indelad i fastigheter. om fastig hetsbildning finns särskilda bestämmelser. sämjedelning är utan verkan. ' 2 § om allmänt vattenområde och fastighets gräns mot sådant om- råde finns särskilda bestämmelser. 3 § gräns som blivit lagligen bestämd har den sträckning som ut- ijj märkts på marken i laga ordning. kan utmärkningen ej längre fast- [.j ställas med säkerhet, har gränsen den sträckning som med ledning av förrättningskarta jämte handlingar, innehav och andra omständigheter kan antagas ha varit åsyftad. om gränsens sträckning ej utmärkts på marken i laga ordning, har gränsen den sträckning som framgår av karta ^ och handlingar. ti 1 2748 1 prop. 1971: 179, lu 27, rskr 354. . ¬ 4 § har gräns ej blivit lagligen bestämd, gäller de rå och rör eller sfs 1971:1209 andra märken som av ålder ansetts utmärka gränsen. om gränsen tillkommit genom expropriation eller liknande tvångs förvärv, har gränsen den sträckning som med ledning av fångeshand ling, innehav och andra omständigheter kan antagas ha varit åsyftad. 5 § om gräns i vattenområde ej kan bestämmas med ledning av 3 eller 4 §, har gränsen sådan sträckning att till varje fastighet föres den del av vattenområdet som är närmast fastighetens strand. för mindre holme eller skär föres dock ej någon del av vattenområdet till fastig heten. har stranden förskjutits, är dess tidigare läge, om det kan fast ställas, avgörande för gränsens sträckning. sträckning av gräns i vattenområde bestämmes efter normalt medel vattenstånd. i vänern, vättern och hjälmaren samt i storsjön i jämt land fastställes dock sträckningen efter ett vattenstånd av i vänern 3,60 meter över nedre slusströskeln vid sjötorp, i vättern 2,97 meter över västra slusströskeln vid motala, i hjälmaren 2,77 meter över södra slusströskeln vid notholmen och i storsjön 292,45 meter över nouplanet i det höjdsystem som ligger till g rund för sjöns reglering. 6 § har fastighet blivit skild från angränsande vattenområde genom att stranden förskjutits, har fastighetens ägare rätt att nyttja området mellan fastigheten och vattnet under förutsättning att området är av ringa omfattning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse. fastighetens ägare har därvid samma rätt som enligt 1 kap. 3 § vattenlagen (1918: 523) tillkommer strandägare. 2 kap. tillbehör till fastighet 1 § till fastighet hör byggnad, ledning, stängsel och annan anläggning som anbragts i el ler ovan jord för stadigvarande bruk, på rot stående träd och andra växter, naturlig gödsel. till fastighet hör även sådan byggnad eller annan anläggning som är uppförd utanför fastigheten, om den är avsedd för stadigvarande bruk vid utövning av servitut till förmån för fastigheten och icke hör till den fastighet där den finns. 2 § till byggnad hör fast inredning och annat varmed byggnaden blivit försedd, om det är ägnat till stadigvarande bruk för byggnaden eller del av denna, såsom fast avbalkning, hiss, ledstång, ledning för vatten, värme, ljus eller annat med kranar, kontakter och annan så dan utrustning, värmepanna, element till värmeledning, kamin, kakel ugn, innanfönster, markis, brandredskap, civilförsvarsmateriel och nyc kel. i enlighet med vad som sägs i första stycket hör därjämte i regel till byggnad, såvitt angår 2749 ¬ sfs 1971:1209 1. bostad: badkar och annan sanitetsanläggning, spis, värmeskåp och kylskåp samt maskin för tvätt eller mangling, 2. butikslokal; hylla, disk och skyltfönsteranordning, 3. samlingslokal: estrad och sittplatsanordning, 4. ekonomibyggnad till jordbruk: anordning för utfodring av djur och anläggning för maskinmjölkning, 5. fabrikslokal: kylsystem och fläktmaskineri. reservdel och dubblett till föremål som avses i första eller andra stycket hör ej till byggnaden. 3 § till fastighet som helt eller delvis är inrättad för industriell verk samhet hör, utöver vad som följer av 1 och 2 §§, maskin och annan utrustning som tillförts fastigheten för att användas i verksamheten huvudsakligen på denna. fordon, kontorsutrustning och handverktyg hör dock icke till fastigheten. 4 § föremål som nyttjanderättshavare eller eljest annan än fastig hetsägaren tillfört fastigheten hör ej till denna, om icke föremålet och fastigheten kommit i samme ägares hand. detsamma gäller i fråga om föremål som enligt 3 § kan höra till fastigheten och tillförts denna av fastighetsägaren utan att han ägde föremålet. har fastighetsägaren tillfört fastigheten föremål som enligt 3 § kan höra till fastigheten och som han förvärvat under villkor att överlåtaren har rätt att åter taga föremålet om förvärvaren åsidosätter vad som åligger honom en ligt överlåtelseavtalet, hör föremålet icke till fastigheten så länge vill koret gäller. ingår föremål, som tillförts fastighet av annan än fastighetsägaren, i företagsintecknad verksamhet och har föremålet och fastigheten kom mit i samme ägares hand genom att fastighetsägaren förvärvat verk samheten eller näringsidkaren förvärvat fastigheten, hör föremålet lik väl icke till fastigheten, om det icke upphört att svara för inteckningen eller, i det fall näringsidkaren förvärvat fastigheten, om icke sex må nader förflutit från det han sökt lagfart på sitt fång. har intecknings- havaren före utgången av angivna tid väckt talan om betalning och anmält detta till inskrivningsmyndigheten för det område där fastig heten ligger, hör föremålet ej till fastigheten, om icke två månader för flutit från det talan avgjorts genom dom eller beslut som vunnit laga kraft. 5 § förvärvar fastighetsägaren föremål under villkor att överlåtaren har rätt att återtaga föremålet, om förvärvaren åsidosätter vad som åligger honom enligt överlåtelseavtalet, eller att äganderätten till före målet skall förbli hos överlåtaren till dess betalning erlagts eller annan förutsättning uppfyllts, får villkoret ej göras gällande sedan fastighets ägaren tillfört fastigheten föremålet så att det enligt 1 eller 2 § hör till fastigheten. i fråga om möjligheten att göra avtalet gällande äger första stycket motsvarande tillämpning för det fall att avtalet betecknats som hyres avtal eller betalningen erlagts som vederlag för föremålets bruk och nyttjande, om det är åsyftat att den som fått föremålet utgivet till sig 2750 skall bli ägare av detta. ¬ 6 § byggnad, stängsel och annan anläggning på område, som besväras sfs 1971:1209 av inskriven tomträtt, samt anläggning för gruvdrift hör ej till fastig heten även om de tillhör fastighetens ägare. 7 § överlåtelse av föremål som hör till fastighet gäller ej mot tredje man, förrän föremålet skiljes från fastigheten på sådant sätt att det ej längre kan anses höra till denna. 3 kap. rättsförhållanden mellan granna r 1 § var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom • taga skälig hänsyn till omgivningen. j 2 § tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne taga bort i roten eller grenen. områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv | utföra åtgärden, om denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom. i 3 § den som ämnar utföra grävning eller liknande arbete på sin mark ! skall vidtaga varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att före- j bygga skada på angränsande mark. han skall ersätta skada som upp- ! kommer till följd av att han eller någon som han anlitat underlåtit att vidtaga sådan åtgärd eller i annat hänseende brustit i omsorg vid ar betets utförande. medför skyddsåtgärd uppenbarligen högre kostnad än den skada som åtgärden avser att förebygga, får åtgärden underlåtas. skadan skall dock ersättas. om det begäres, skall pant eller borgen enligt utsökningslagen (1877: 31 s. 1) ställas hos länsstyrelsen till säkerhet för ersättningen in- nan arbetet börjar. är byggnad eller annan anläggning som hör till angränsande mark, | till fö ljd av vårdslöshet vid uppförandet eller brist i underhållet, av så dan beskaffenhet att särskild skyddsåtgärd är nödvändig för att före- i bygga skada med anledning av arbete som icke sträckes nedanför van- } ligt källardjup, skall åtgärden bekostas av den angränsande markens ägare. 4 § är grävning eller liknande arbete särskilt ingripande eller medför det av annan anledning särskild risk för omgivningen, skall den skada som uppkommer till följd av arbetet ersättas även om försumlighet icke föreligger. 5 § åtgärd för att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete får vidtagas på annans mark, om det är nödvändigt för att und vika oskälig kostnad eller annan synnerlig olägenhet. skada och intrång skall ersättas, om markens ägare ej är skyldig att bekosta arbetet. om det begäres, skall pant eller borgen enligt utsökningslagen (1877: 31 s. 1) ställas hos länsstyrelsen till säkerhet för ersättningen innan arbetet börjar. 2751 ¬ sfs 1971:1209 6 § ersättning enligt 3 § första eller andra stycket eller enligt 4 eller 5 § skall nedsättas hos länsstyrelsen. om fördelning och utbetalning av nedsatt belopp samt verkan därav gäller bestämmelserna om expropria tion i tillämpliga delar. beloppet får dock utbetalas till ägaren av den angränsande marken utan att nedsättning sker, om det är väsentligen utan betydelse för innehavare av fordran för vilken marken svarar. har beloppet nedsatts men fördelning ännu ej skett, får länsstyrelsen utbetala beloppet till den angränsande markens ägare, om medgivanden från fordringshavarna företes hos länsstyrelsen. har beloppet utbetalats utan nedsättning, svarar den ersättningsskyl dige för förlust som till följd därav uppkommer för fordringshavare som anges i första stycket. 7 § har byggnad eller annan anläggning uppförts så att den skjuter in på angränsande mark, och skulle anläggningens borttagande eller för ändring medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är denne ej skyldig att avträda den mark som sålunda tagits i an språk, förrän anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. vad som sagts nu gäller dock ej, om den som uppförde anläggningen inkräktade på den angränsande marken med avsikt eller av grov vårdslöshet och, när anläggningen överlåtits till annan, denne ägde kännedom därom vid sitt förvärv. den angränsande markens ägare är berättigad till ersättning för det intrång som anläggningen medför. om trappa som skjuter över gatulinje finns särskilda bestämmelser. 4 kap. köp, byte och gåva köpets form 1 § köp av fast egendom slutes genom upprättande av köpehandling som underskrives av säljaren och köparen. handlingen skall upptaga köpeskillingen och innehålla förklaring av säljaren att egendomen över- låtes på köparen. köpes utom fast egendom även annat mot en ge mensam köpeskilling, är det tillräckligt att denna anges. köp som icke uppfyller föreskrifterna i första stycket är ogiltigt. 2 § har köp slutits och upprättas därefter köpebrev eller annan ytter ligare köpehandling angående samma förvärv, äger 1 § första stycket tillämpning även i fråga om den senare handlingen. handling som icke uppfyller dessa föreskrifter är utan verkan som köpehandling. 3 § bestämmelse vid köp som ej intages i köpehandlingen är ogiltig, om den innebär att 1. förvärvets fullbordan eller bestånd är beroende av villkor, 2. säljaren ej skall bära sådant ansvar som avses i 21 §, 3. köparens rätt att överlåta fastigheten eller att söka inteckning eller 2752 upplåta rättighet i fastigheten inskränkes. ¬ villkorligt köp sfs 1971:1209 4 § köps fullbordan euer bestånd får ej göras beroende av villkor un der mer än två år från den dag då köpehandlingen upprättades. har längre tid avtalats, är köpet ogiltigt. om tiden ej bestämts, skall den an ses vara två år. första stycket äger icke tillämpning på villkor, varigenom förvärvets fullbordan eller bestånd göres beroende av att köpeskillingen erlägges eller att i 7—9 §§ avsedd fastighetsbildning sker, och utgör ej heller hinder att uppställa villkor som grundas på bestämmelse i lag. 5 § har i köpehandlingen föreskrivits att köpebrev skall upprättas, skall det anses som om förvärvets fullbordan eller bestånd gjorts be roende av köpeskillingens erläggande. 6 § har enligt köpehandlingen förvärvets fullbordan eller bestånd gjorts beroende av villkor och upprättas därefter köpebrev eller annan ytterligare köpehandling angående förvärvet, beror förvärvets fullbordan eller bestånd ej längre av villkoret, om icke detta intages även i den senare handlingen. köp av de l av fasti ghet 7 § köp, som innebär att visst o mråde av fastighet kommer i särskild ägares hand, är giltigt endast om fastighetsbildning sker i överensstäm melse med köpet genom förrättning, som är sökt senast sex månader efter den dag då köpehandlingen upprättades och, om förrättningen ej är avslutad vid utgången av nämnda tid, skall verkställas på grundval av köpet. 8 § den som köpt andel i fastighet utan villkor att andelen skall ut brytas genom fastighetsbildning innehar fastigheten under samägande rätt med den eller de andra delägarna. har i köpehandlingen föreskrivits att andelen skall utbrytas äger 7 § motsvarande tillämpning. 9 § i fråga om köp av mark som är samfälld för flera fastigheter eller av fastighets andel i sådan mark äger 7 § motsvarande tillämpning. säljarens och k öparens rättigheter och förpliktelser 10 § avkastning, som fastigheten frambringar före den dag då till träde skall ske, tillkommer säljaren. denne får dock icke avverka skog annat än till husbehov och ej heller avhända fastigheten annat än dess vanliga avkastning. arrendeavgift, hyra och annan inkomst av fastigheten, som belöper på tiden före tillträdesdagen, tillkommer säljaren. avgift som utgår för fastigheten och belöper på tiden från och med tillträdesdagen bäres av köparen. i förhållande till säljaren svarar kö paren för stämpelskatt för förvärvet. 2753 ¬ sfs 1971:1209 11 § säljaren står faran för att fastigheten av våda skadas eller för sämras medan den fortfarande är i säljarens besittning. faran ligger dock på köparen, om fastigheten ej tillträtts till följd av dröjsmål på köparens sida. har fastigheten skadats eller försämrats på grund av händelse för vil ken säljaren står faran, får köparen göra avdrag på köpeskillingen eller, om ej skadan är av ringa betydelse, häva köpet. väckes ej talan om hävning inom ett år från det tillträdet skedde, är rätten till sådan talan förlorad. 12 § har fastigheten efter köpet skadats eller försämrats genom sälja rens vanvård eller vållande, får köparen göra avdrag på köpeskillingen eller häva köpet. han har dessutom rätt till ersättning för skada. om skadan är av ringa betydelse, får köpet hävas endast om säljaren för farit svikligt. väckes ej talan om hävning inom ett år från det tillträdet skedde, är rätten till sådan talan förlorad, om ej säljaren förfarit svikligt. 13 § underlåter säljaren utan skäl att avträda fastigheten i rätt tid, skall han ersätta köparen dennes skada. köparen får även häva köpet, om ej dröjsmålet är av ringa betydelse. 14 § undandrager sig säljaren utan skäl att enligt föreskrift i köpe handling medverka till upprättande av köpebrev eller annan ytterligare köpehandling angående förvärvet eller att fullgöra annat som ankommer på honom för att bereda köparen möjlighet till lagfart, äger 13 § mot svarande tillämpning. 15 § kan köparen i annat fall än som avses i 14 § icke erhålla lag fart, har han rätt att häva köpet och få ersättning för skada, om ej hindret mot lagfart beror av köparen eller var känt för honom när köpet slöts. om skadan är av ringa betydelse, får köpet hävas endast om sälja ren förfarit svikligt. väckes ej talan om hävning inom ett år från den dag då tiden för sö kande av lagfart utgick eller, om lagfart då var sökt, den dag då slutligt beslut i lagfartsärendet vann laga kraft, är rätten till sådan talan för lorad, om ej säljaren förfarit svikligt. 16 § svarar fastigheten på grund av inteckning eller upplåtelse av panträtt för högre belopp än som förutsattes vid köpet, får köparen av köpeskillingen innehålla vad som p å grund härav kan komma att utgå ur fastigheten. om ej så mycket av köpeskillingen återstår att betala och säljaren icke erlägger skillnaden inom en månad efter tillsägelse, har köparen rätt att häva köpet och få ersättning för skada. avser inteckning i den överlåtna fastigheten även annan fastighet och förutsattes ej detta vid köpet, har köparen rätt att häva köpet och er hålla ersättning för skada, om ej säljaren inom en månad efter tillsä gelse ombesörjt, att det gemensamma ansvaret upplösts. 17 § besväras fastigheten av annan rättighet än som avses i 16 § utan att köparen vid köpet ägde eller bort äga kännedom därom, äger 12 § 2754 motsvarande tillämpning. &iii ¬ första stycket gäller även när annan än säljaren ägde byggnad eller sfs 1971:1209 annat som, om det är i samme ägares hand som fastigheten, enligt lag hör till denna samt köparen var i god tro vid köpet. 18 § medför offentlig myndighets beslut att köparen icke förvärvat den rådighet över fastigheten som han vid köpet hade skäl att förutsätta, äger 12 § motsvarande tillämpning. 19 § avviker fastigheten från vad som kan anses utfäst eller från vad som köparen eljest, utan att fall som avses i 16—18 § föreligger, med hänsyn till omständigheterna haft anledning räkna med vid köpet, äger 12 § motsvarande tillämpning. ersättning för skada skall dock utgå en dast om avvikelsen avser egenskap som kan anses utfäst eller säljaren förfarit svikligt. 20 § säljaren skall till köparen överlämna honom tillhöriga kartor och andra handlingar angående fastigheten vilka är av betydelse för kö paren som ägare av denna. om handlingarna angår även annan egen dom, skall de efter tillsägelse tillhandahållas köparen. 21 § om fastigheten kan frånvinnas köparen efter klander, skall säl jaren återbära köpeskillingen och, om köparen var i god tro vid köpet, ersätta köparen dennes skada. är första stycket tillämpligt beträffande endast en del av fastigheten, får köparen, om han var i god tro vid köpet, häva detta såvitt angår fastigheten i övrigt. bestämmelserna i 12 § äger därvid motsvarande tillämpning. den tid inom vilken talan om hävning skall väckas räknas dock från det fastighetsdelen frångick köparen. 22 § kan säljaren ej erlägga vad som åligger honom enligt 21 §, får köparen kräva säljarens fångesmän i tur och ordning i den mån de ej är fria från ansvar enligt 21 §. 23 § har köparen icke erlagt hela köpeskillingen när klandertalan väckes, får han innehålla återstoden till dess betryggande säkerhet ställes för vad som säljaren kan åläggas att utge, om talan bifalles. 24 § blir köp av fastighet ej bestående på den grund att fastigheten överlåtits även till annan och denna överlåtelse skall åtnjuta företräde, äger 21 § motsvarande tillämpning. talan om hävning skall dock väckas inom den tid som anges i 15 §. sedan talan om företräde mellan överlåtelserna väckts, äger även 23 § motsvarande tillämpning. 25 § i fråga om säljarens rätt till ränta på köpeskillingen äger de i 9 kap. 10 § handelsbalken angivna grunderna tillämpning. om köpet enligt förbehåll i köpehandlingen häves på grund av ute bliven betalning av köpeskillingen, skall köparen ersätta säljaren dennes skada, 2755 ¬ sfs 1971:1209 26 § är förvärvets fullbordan eller bestånd enligt köpehandlingen be roende av att köpeskillingen betalas och har köparen sedan köpet slöts blivit försatt i konkurs, fått till stånd offentlig ackordsförhandling utan konkurs, vid utmätning funnits salcna tillgång at t betala sina skulder, om han är köpman, inställt sina betalningar eller i annat fall funnits vara på sådant obestånd att han måste antagas icke kunna fullgöra sin betalningsskyldighet mot säljaren, har säljaren rätt att häva köpet, om ej utan oskäligt uppehåll efter till sägelse betryggande säkerhet ställes för köpeskillingen. häves köpet, skall köparen ersätta säljaren dennes skada. 27 § har köparen erhållit inteckning eller upplåtit panträtt i fastighe ten, får han häva köpet endast när han erlagt så mycket av köpeskilling en att säljaren kan innehålla belopp som svarar mot vad som kan kom ma att utgå ur fastigheten på grund av inteckningen eller pantsättningen. om vad som köparen erlagt av köpeskillingen ej förslår, får han häva köpet endast om han betalar skillnaden. avser inteckningen även fastig het som icke ingick i köpet, får köparen häva köpet endast om han dess utom ombesörjt, att det gemensamma ansvaret upplösts. om köparen upplåtit annan rättighet och denna väsentligt minskar fastighetens värde eller dess användbarhet i säljarens hand eller om eljest fastigheten väsentligt försämrats eller på annat sätt nedgått i värde på grund av åtgärd eller annan omständighet, som är att hänföra till köpa ren eller beror av denne, får köparen häva köpet endast om säljaren för farit svikligt. byte 28 § bestämmelserna i 1—27 §§ gäller i tillämpliga delar i fråga om byte. om fastighet som gått i byte mot annan fastighet kan frånvinnas förvärvaren efter klander eller frångår honom till följd av omständighet som anges i 24 §, får han dock icke återtaga den fastighet han lämnade i byte. i stället har han rätt till ersättning i pengar. gåva 29 § bestämmelserna i 1—3 och 7—9 §§ äger motsvarande tillämp ning i fråga om gåva. 30 § är gåvas fullbordan eller bestånd beroende av villkor under viss tid utöver två år från den dag då gåvohandlingen upprättades eller un der obestämd tid, gäller villkoret icke mot den till vilken gåvotagaren överlåtit fastigheten, såvida icke talan om återgång av gåvan blivit väckt före överlåtelsen. kan till följd av att villkoret sålunda icke blir gällande givaren ej återfå gåvan, har gåvotagaren att till givaren utge gåvans värde. 2756 om gåva till förmän för ofödda finns särskilda bestämmelser. ¬ 31 § ätergår gåva på grund av villkor som avses i 30 § och skall sfs 1971:1209 panträtt eller annan rättighet som tillkommit efter upplåtelse av gåvo- tagaren alltjämt bestå, skall gåvotagaren ersätta givaren dennes förlust. 5 kap. verkan av att fast egendom frånvinnes någon efter klander m. m . 1 § avträder någon fast egendom efter klander, skall han dessutom utge ersättning för avkastning, som egendomen frambringat under tid efter det att han fick kännedom om att annan ägde bättre ratt till egen domen eller stämning delgavs honom. ersättning skall också utges för arrendeavgift, hyra och annan inkomst av egendomen, som belöper på nämnda tid. han får dock tillgodoräkna sig skälig ersättning för de kostnader han haft för att erhålla avkastningen och inkomsten samt för att under angivna tid underhålla egendomen. om avkastningen eller inkomsten på grund av den avträdandes för sumlighet understigit vad som skäligen kunnat erhållas, skall han ersätta skillnaden. 2 § har egendomen skadats eller på annat sätt minskat i värde till följd av åtgärd eller annan omständighet som är att hänföra till den som avträder egendomen, skall denne ersätta värdeminskningen, om och i den mån det med hänsyn till beskaffenheten av hans förfarande och om ständigheterna i övrigt ej kan anses obilligt. 3 § den som vinner egendomen är skyldig att ersätta den som avträder egendomen nödvändig kostnad som denne haft utöver vad som fordrats för egendomens underhåll under den tid han innehaft denna. även nyt tig kostnad skall ersättas, om den ej gjorts under tid som anges i 1 §. ersättning för nyttig kostnad utgår dock med högst det belopp varmed egendomens värde höjts genom den åtgärd som kostnaden avser. 4 § den som vill fr amställa anspråk på ersättning enligt 1—^3 § skall väcka talan inom två år från det egendomen avträddes. lakttages ej ti den, är rätten till talan förlorad. om den ena parten väckt talan i rätt tid, har den andra parten rätt till kvittning, fastän hans rätt till talan är för lorad. 5 § har den som avträder egendomen haft annan än nödvändig kost nad för denna och kan vad som sålunda påkostats skiljas från egendo men, får han föra bort det, om icke den vinnande vill lösa det enligt vad som sägs nedan. vill den som avträder egendomen begagna sin rätt enligt första stycket, skall han inom en månad från den dag då egendomen avträddes eller, om han före utgången av denna tid väckt talan om ersättning enligt 3 §, från den dag då dom, varigenom hans talan helt eller delvis lämnats utan bifall, vann laga kraft, erbjuda den som vunnit egendomen att lösa vad han önskar föra bort. vill den vinnande begagna sig av erbjudandet, skall han inom en månad från erbjudandet underrätta den som avträder 2757 174_sfs 1971 • • ¬ sfs 1971:1209 egendomen därom samt dessutom, om samtidigt med erbjudandet krävts säkerhet för lösesumman, ställa betryggande säkerhet för den. försum mar den vinnande något av vad som sålunda föreskrives, är hans rätt att lösa förlorad. 6 § det som ej förts bort inom tre månader efter det att erbjudandet om inlösen avvisades euer tiden för dess antagande utgick, tillfaller den vinnande utan ersättning. den som avträder egendomen får ej utan den vinnandes samtycke föra bort något från egendomen, innan han ställt betryggande säkerhet för vad han enligt 1 eller 2 § kan vara skyldig a tt utge eller, om ersätt ningen blivit bestämd till beloppet, han betalat detta. om den som avträder egendomen fört bort något från denna, skall han återställa egendomen i dess tidigare skick. 7 § bestämmelserna i 1—6 §§ äger motsvarande tillämpning när fast egendom överlåtits till flera och tvist om företrädet uppstår mellan dem. 6 kap. panträtt upplåtelse av panträtt 1 § ägare av fastighet, som vill upplåta panträtt i denna till säkerhet för fordran, har rätt att i den ordning som anges i 22 kap. hos inskriv ningsmyndigheten erhålla inskrivning i fastigheten av visst penningbe lopp (inteckning). myndighetens bevis om inskrivningen kallas pantbrev. inteckning kan enligt 22 kap. beviljas i flera fastigheter (gemensam inteckning). gemensam inteckning kan också uppkomma genom att in tecknad fastighet delas. 2 § panträtten upplåtes genom att fastighetens ägare överlämnar pant brevet som pant för fordringen. bestämmelser om fastighetsägarens rätt när pantbrev icke alls eller delvis utnyttjats för pantsättning (ägarhypotek) finns i 9 §. 2758 panträttens innebörd 3 § när myndighet vid utsökning eller i annat fall fördelar medel mel lan rättsägare i fastighet, har borgenär rätt att för fordran, som är för enad med panträtt i fastigheten, med den företrädesrätt inteckningen medför enligt lag få betalning ur medlen intill pantbrevets belopp. i den mån detta ej förslår, erhåller borgenären betalning ur medlen genom ett tillägg. detta får icke överstiga femton procent av pantbrevets belopp jämte sex procent årlig ränta på detta belopp från den dag då fastigheten utmättes, konkursansökan gjordes eller de medel ncdsattes som eljest skall fördelas. ¬ har flera pantbrev överlämnats som pant för fordran och har inteck ningarna samma företrädesrätt eller gäller de omedelbart efter varandra, skall bestämmelserna i första stycket om pantbrevets belopp avse pant brevens sammanlagda belopp. sfs mii 1209 4 § borgenär har rätt att få betalning enligt 3 § även om fordringen preskriberats eller icke blivit anmäld efter kallelse på okända borgenä rer. 5 § om skyldighet för borgenär att, fastän fordringen ej är förfallen till betalning, mottaga betalning ur medel som myndighet skall fördela mellan rättsägare i fastigheten finns särskilda bestämmelser. 6 § försämras fastigheten till följd av vanvård eller naturhändelse el ler av annan därmed jämförlig orsak så att panträttens värde väsentligt minskas, får borgenären söka betalning ur fastigheten fastän fordringen ej är förfallen till betalning. upplåtelse av p anträtt i vissa fall 7 § har fastighet överlåtits och har därefter förre ägaren upplåtit pant rätt i fastigheten, gäller upplåtelsen, om borgenären vid upplåtelsen eller, när fordringen därefter överlåtits till annan, denne vid sitt förvärv var ken ägde eller bort äga kännedom om äganderättsöverlåtelsen. om fas tigheten överlåtits även till annan, äger vad som sagts nu tillämpning i fråga om upplåtelse som den senare förvärvaren gjort. första stycket äger tillämpning även när fastigheten övergått genom sådant förvärv som avses i 17 kap. 11 §. 8 § frångår fastighet innehavaren efter klander, är upplåtelse av pant rätt som skett efter det att fastigheten kom ur rätte ägarens hand utan verkan, om annat ej följer av 18 kap. eller av annan bestämmelse. första stycket äger motsvarande tillämpning när förvärv av fastighet återgår som ogiltigt eller avtal om sådant förvärv häves av överlåtaren. om gåva på talan av givaren återgår till denne på grund av villkor, var av gåvans fullbordan eller bestånd gjorts beroende under viss tid utöver två år från den dag då gåvohandlingen upprättades eller under obestämd tid, gäller dock upplåtelsen, såvida den icke skett efter det att talan väck tes. ägarhypotekets innebörd 9 § om pantbrev icke överlämnats som pant för fordran, är fastighe tens ägare berättigad att vid sådan fördelning som avses i 3 § med den företrädesrätt inteckningen medför enligt lag erhålla tilldelning ur med len med pantbrevets belopp. har pantbrev överlämnats som pant för fordran men understiger fordringen pantbrevets belopp, är fastighetsäga ren berättigad att ur medlen erhålla skillnaden. 2759 ¬ sfs 1971j 1209 gemensamt intecknade fastigh eters inbördes ansvar 10 § ansvaret för inteckning som beviljats i flera fastigheter vilar på var och en av fastigheterna till det belopp som faller på fastigheten efter förhållandet mellan dennas särskilda värde och sammanlagda värdet av alla fastigheterna. som fastighets värde gäller därvid taxeringsvärdet för året innan inteckningen söktes eller, om särskilt taxeringsvärde då ej fanns för fastigheten, det taxeringsvärde som därefter först fastställes. om någon av fastigheterna skall säljas utmätningsvis och taxeringsvär de som angivits nu icke finns för var och en av fastigheterna, gäller de värden som överexekutor låter åsätta fastigheterna enligt lagen (1971: 494) om exekutiv försäljning av fast egendom. kan borgenär ej erhålla betalning ur köpeskillingen för intecknad fas tighet med det belopp för vilket fastigheten svarar enligt första stycket, svarar de övriga fastigheterna för återstoden av beloppet med fördelning efter där angivna grunder. kan ur någon av dessa fastigheter betalning ej erhållas för dess andel i återstoden, fördelas bristen på samma sätt mellan de återstående fastigheterna. 11 § har intecknad fastighet delats, fördelas ansvaret mellan de sär skilda delarna enligt 10 §, om annat ej anges i andra stycket. delades fastigheten genom avstyckning och är stamfastigheten och den avstyckade fastigheten icke längre i samme ägares hand, svarar stamfastigheten för hela inteckningen och den avstyckade fastigheten en dast för vad som icke kan utgå ur stamfastigheten. om flera fastigheter avstyckats från stamfastigheten, svarar fastighet, på vilken lagfart icke sökts, före fastighet, på vilken lagfart sökts, och fastighet, på vilken lag fart sökts senare, före fastighet, på vilken lagfart sökts tidigare. har lag fart sökts på samma inskrivningsdag eller har lagfart icke sökts på någon av fastigheterna, svarar fastighet som senare övergått till ny ägare före fastighet som tidigare övergått till ny ägare. mellan fastigheter som övergått samma dag fördelas ansvaret efter de grunder som anges i 10 §. andra stycket hindrar icke att borgenären söker betalning samtidigt ur stamfastighet och avstyckad fastighet. bestämmelse om att avstyckad fastighet i vissa f all icke svarar för in teckning i stamfastighet finns i 16 § andra stycket. vissa bestämmelser om inteckn ings och pantbr evs giltighet 12 § avser inteckning endast en fastighet och säljes denna på exeku tiv auktion, är inteckningen, sedan auktionen vunnit laga kraft och kö peskillingen b etalats, utan verkan till belopp som enligt sakägarförteck- ningen icke täckes av köpeskillingen, behållen avkastning eller andra in flutna medel, om ej överexekutor förordnat om fortsatt inteckningsan svar. har medel influtit genom särskild försäljning av tillbehör, är in teckning utan verkan till belopp som ur medlen utfallit på pantbrevets belopp. avser inteckning flera fastigheter gemensamt och säljes dessa p å exc- 2760 kutiv auktion enligt gemensam sakägarförteckning, äger första stycket ¬ motsvarande tillämpning. sker försäljningen enligt särskilda sakägarför- sfs 1971:1209 teckningar, förlorar inteckningen sin verkan, om ej överexekutor förord nat om fortsatt inteckningsansvar. säljes endast någon eller några av fastigheterna, blir inteckningen såvitt angår försåld fastighet helt utan verkan, om ej överexekutor förordnat om fortsatt inteckningsansvar, och såvitt angår annan fastighet utan verkan till den del medel utfallit på pantbrevets belopp. säljes fastighet exekutivt under hand, är inteckning i fastigheten utan verkan till belopp som ur medel, vilka influtit genom särskild försälj ning av tillbehör, utfallit på pantbrevets belopp. 13 § fördelas medel som är att tillgå vid utsökning utan att fastig heten sålts, är inteckning utan verkan till den del medlen utfallit på pant brevets belopp. första stycket gäller ej, om innehavaren av pantbrevet avstått från sin rätt till betalning och, när fråga är om gemensam inteckning, sam tycke till avståendet lämnats av såväl ägare till övriga av inteckningen besvärade fastigheter som innehavare av panträtt, vilken gäller i en eller flera av fastigheterna med lika rätt som eller sämre rätt än inteckningen. 14 § avstås intecknad fastighet eller område av sådan fastighet på grund av expropriation eller liknande tvångsförvärv, är inteckningen utan verkan i den inlösta egendomen, sedan inlösen fullbordats. såvitt angår annan av inteckningen besvärad egendom är inteckningen utan verkan till belopp som vid fördelning av medel med anledning av tvångs förvärvet utfallit på pantbrevets belopp. härvid äger 13 § andra stycket motsvarande tillämpning. 15 § har myndighet i annat fall än som avses i 12—14 § fördelat me del mellan rättsägare i intecknad fastighet, är inteckningen utan verkan till den del medlen utfallit på pantbrevets belopp. härvid äger 13 § andra stycket motsvarande tillämpning. 16 § sammanlägges fastighet eller del av fastighet med annan fastig het eller fastighetsdel, omfattar inteckning som besvärar någon av de i sammanläggningen ingående fastigheterna eller fastighetsdelama hela den nybildade fastigheten. avstyckas samfällighet eller viss ägovidd av samfällighet, svarar den avstyckade fastigheten icke för inteckning i stamfastighet. 17 § om inteckning blir utan verkan, är även pantbrevet utan verkan. ändras i annat fall inteckning till belopp eller omfattning, erhåller pantbrevet verkan i enlighet med inteckningens ändrade innehåll. dödning av förkommet pantbrev medför ej att inteckningen blir utan verkan. 2761 ¬ sfs 1971:1209 7 kap. allmänna bestämmelser om nyttjan derätt, servitut och rätt tai elektrisk kraft bestämmelsernas tillämpningsområde 1 § detta kapitel avser arrende, hyra, tomträtt och annan nyttjande rätt samt servitut och rätt till elektrisk kraft, om rättigheten upplåtits genom avtal. om vissa rättigheter som anges i första stycket finns bestämmelser även i 8—15 kap. förekommer eljest i lag eller annan författning särskilda bestämmelser om rättighet som avses i detta kapitel, äger de tillämpning. 2 § detta kapitel gäller i tillämpliga delar även hyresrätt i hus, som ej hör till fastighet. 3 § av fastighetsägaren åt annan upplåten rätt att avverka skog på fastigheten eller att tillgodogöra sig andra alster av fastigheten eller dennas naturtillgångar eller att jaga eller fiska på fastigheten är att anse som nyttjanderätt, även om med rättigheten icke är förenad rätt att i övrigt nyttja fastigheten. 4 § bestämmelserna i denna balk om nyttjanderätt avser icke grav rätt, vägrätt eller bostadsrätt. upplåtelsetiden 5 § avtal om upplåtelse av annan nyttjanderätt än tomträtt är ej bindande längre än femtio år från det avtalet slöts. upplåtelse av fast egendom inom stadsplan är dock ej bindande längre än tjugofem år. upplåtelse av nyttjanderätt för någons livstid gäller utan begränsning till viss tid. avser upplåtelsen endast eller huvudsakhgen rätt att avverka skog för annat ändamål än husbehov, är avtalet ej bindande längre än fem år. första och andra styckena gäller ej nyttjanderätt som upplåtes av staten. första stycket inverkar ej på nyttjanderättshavares rätt till för längning av avtal på grund av lag. har arrende eller hyra upplåtits på längre tid än den i första stycket föreskrivna längsta tiden för nyttjanderätts bestånd och vill fastighets ägaren eller nyttjanderättshavaren frånträda avtalet sedan denna tid gått ut, skall uppsägning ske. 6 § upplåtelse av servitut eller rätt till elektrisk kraft får ske utan be gränsning till tiden. 2762 ¬ förlängning av tiden för up plåtelsen samt ändringar i och sfs 1971:1209 tillägg till upp låtelseavtalet 7 § överenskommelse om förlängning av upplåtelsetiden gäller som ny upplåtelse. förlängning på grund av lag eller med tillämpning av bestämmelse i upplåtelseavtalet innebär ej att ny upplåtelse kommer till stånd. 8 § överenskommelse om ändring i eller tillägg till upplåtelseavtalet gäller som ny upplåtelse i förhållande till ny ägare av fastigheten eller innehavare av rättighet i denna, om ej annat följer av andra stycket. ändring i eller tillägg till nyttjanderättsavtal med tillämpning av be stämmelse i lag om rätt till förlängning av sådant avtal innebär ej att ny upplåtelse kommer till stånd. sker ändring i eller tillägg till upplåtelseavtal som upprättats skrift ligen, skall detta anmärkas på handlingen, om fastighetsägaren eller rät- tighetshavaren begär det. eänder mot andelsupplåtelse 9 § avtal som innebär att i detta kapitel avsedd rättighet skall gälla i andel i fastighet eller i fastighets andel i mark, som är samfälld för flera fastigheter, har ej verkan som upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektisk kraft. rätt till inskrivning 10 § nyttjanderätt som upplåtits genom skriftlig handling samt ser vitut får inskrivas. förbehåll som strider häremot är utan verkan utom i fråga om arrende eller hyra. rätt till elektrisk kraft får inskrivas, om ägaren av den fastighet i vilken r ättigheten upplåtits medgivit skriftligen att inskrivning får ske. rättighetens ställning vid fastighetens övergån g till ny ägare 11 § överlåtes fastighet, som besväras av nyttjanderätt eller servitut, åligger det överlåtaren i förhållande till rättighetshavaren att vid över låtelsen göra förbehåll om upplåtelsen, om ej inskrivning av rättigheten är beviljad. sådant förbehåll medför att upplåtelsen gäller mot den till vilken fastigh eten överlåtes. överlåtes fastighet, som besväras av rätt till elektrisk kraft, gäller upp låtelsen mot den nye ägaren oberoende av förbehåll. 12 § har beträffande skriftlig upplåtelse, som skall äga bestånd mot ny ägare av fastigheten, träffats överenskommelse som avses i 7 § första stycket eller 8 § första stycket och är överenskommelsen anmärkt på fas tighetsägarens exemplar av upplåtelsehandlingen, gäller överenskommel sen mot den nye ägaren som om förbehåll skett. 2763 ¬ sfs 1971: 1209 13 § även om förbehåll ej skett, gäller upplåtelse som avser arrende eller hyra mot ny ägare av fastigheten, om upplåtelsen skett genom skriftligt avtal och tillträde ägt rum före överlåtelsen. första stycket gäller ej i frå ga om överenskommelse som avses i 8 §. i fråga om överenskommelse som avses i 7 § gäller första stycket endast om den förut gällande upplåtelsetiden utgått före överlåtelsen, varvid tillträde ej skall anses ha ägt rum innan överenskommelsen trätt i till- lämpning. 14 § i annat fall än som avses i 11—13 § gäller upplåtelsen mot den till vilken fastigheten överlåtits endast om upplåtelsen enligt 17 kap. äger företräde framför överlåtelsen på grund av inskrivning eller den nye ägaren vid överlåtelsen ägde eller bort äga kännedom om upplåtel sen. överlåtes vid arrende eller hyra fastigheten efter rättighetshavarens tillträde och gäller enligt 11—13 §§ upplåtelsen ej mot den nye ägaren, skall upplåtelsen likväl bestå mot honom, om han ej uppsäger avtalet inom tre månader från överlåtelsen. 15 § förbehåll som strider mot bestämmelserna i 11—14 §§ om rät tighetens bestånd mot ny ägare av fastigheten är utan verkan. 16 § efter exekutiv försäljning av fastighet gäller upplåtelse av nytt janderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft mot den nye ägaren en dast om försäljningen skett under förbehåll om rättighetens bestånd en ligt lagen (1971: 494) om exekutiv försäljning av fast egendom eller rät tigheten enligt samma lag är skyddad utan förbehåll. bestämmelser om verkan av underlåtenhet att uppsäga arrende- eller hyresavtal som enligt första stycket ej gäller mot ny ägare finns i lagen (1971: 494) om exekutiv försäljning av fast egendom. 17 § överlåtes fastigheten och skall upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft gälla mot den nye ägaren, är denne berätti gad att uppbära arrendeavgift, hyra eller annat vederlag för rättigheten i den mån vederlaget förfaller till betalning efter det att han tillträtt fastigheten. efter nämnda tidpunkt får han även i övrigt utöva de be fogenheter som på grund av upplåtelseavtalet tillkommer fastighetens ägare. på belopp, som förfaller till betalning mer än sex månader eller, i fråga om arrende, mer än ett år efter det att rättighetshavaren erhöll kännedom om överlåtelsen eller fick skälig anledning till förmodan där om, får rättighetshavaren icke avräkna fordran hos den förre ägaren. i fråga om sådant belopp gäller ej heller betalning som rättighetshava ren erlagt till den förre ägaren eller annan uppgörelse med denne, om icke den nye ägaren ägde eller bort äga kännedom därom vid överlå telsen. den nye ägaren har att uppfylla tidigare ägares åligganden i den mån de skall fullgöras efter det att han tillträtt fastigheten. efter exekutiv försäljning av fastighet gäller lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom i fråga som avses i första och 2764 andra styckena. ¬ 18 § har den som överlåtit fastigheten försummat att göra förbehåll sfs 1971:1209 enligt 11 § första stycket och kommer upplåtelse av nyttjanderätt eller servitut till följd därav ej att gälla mot den nye ägaren, skall överlåtaren ersätta rättighetshavaren dennes skada. 19 § kommer till följd av exekutiv försäljning av fastighet upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft ej att gälla mot den nye ägaren, skall den från vilken försäljningen ägt rum ersätta rät tighetshavaren dennes skada. har rättigheten bevarats genom att rättig hetshavaren tillskjutit medel enligt lagen (1971: 494) om exekutiv för säljning av fast egendom, har rättighetshavaren såsom skadestånd rätt till ersättning för tillskottet i den mån detta ej överstiger värdet av rät tigheten. om upplåtelsen skett utan vederlag, äger vad som sagts förut tillämpning endast om fastigheten sålts för annat ändamål än till betal ning av fordran för vilken den på grund av utmätning eller eljest svarar. rätt till ersättning enligt första stycket tillkommer ej rättighetshavare som genom överenskommelse vid exekutiv auktion låtit rättighetens företrädesläge försämras, om det ej är uppenbart att rättigheten ändå skulle ha gått förlorad. 20 § underlåter den nye ägaren att fullgöra vad som anges i 17 § andra stycket, är överlåtaren skyldig att ersätta rättighetshavaren dennes skada. för ersättningen svarar även sådan tidigare ägare av fastigheten mot vilken upplåtelsen varit gällande. för ersättning som den från vilken fastigheten övergått har att utgiva till rättighetshavare enligt 18 eller 19 §, svarar även sådan tidigare ägare av fastigheten mot vilken upplåtelsen varit gällande. rätt till ersättning tillkommer dock ej rättighetshavare mot sådan tidigare ägare utan vars samtycke han låtit inskrivning av rättigheten dödas eller nedsättas, om det ej, när fråga är om exekutiv försäljning, är uppenbart att rättighe ten ä ndå skulle ha gått förlorad. den som är ersättningsskyldig enligt första eller andra stycket blir fri från ansvar, om ej rättighetshavaren inom sex månader från det han fick kännedom om att fastigheten övergått från denne skriftligen anmält att han vill kunn a hålla sig till honom. 21 § förbehåll som upphäver eller inskränker rättighetshavarens rätt till ersättning enligt 18—20 §§ är utan verkan. i } . rättigheters inbördes ställning 22 § finns i sa mma fastighet flera rättigheter som ej är inskrivna och kan de ej utan förfång för någondera utövas vid sidan av varandra, äger de sinsemellan företräde efter den tidsföljd i vilken de upplåtits. är upplåtelserna samtidiga eller kan det ej utrönas i vilken tidsföljd de skett, skall rätten på talan förordna om företrädet mellan dem efter vad som med hänsyn till omständigheterna är skäligt. 2765 ¬ sfs 1971:1209 23 § vid exekutiv auktion äger rättigheter som ej är inskrivna sins emellan företräde efter den tidsföljd i vilken de upplåtits. är upplåtel serna samtidiga eller kan det ej utrönas i vilken tidsföljd de skett, äger de lika rätt, om ej annat blivit bestämt enligt 22 § andra stycket. första stycket gäller i tillämpliga delar när myndighet i annat fall än med anledning av exekutiv auktion fördelar medel mellan rättsägare i den ordning som gäller vid fördelning av köpeskilling för exekutivt för såld fast egendom. 24 § när rättighet, som ej utan förfång för annan rättighet kan utövas vid sidan av denna, skall vika, har rättighetshavaren rätt till ersättning av upplåtaren för skada, om han vid upplåtelsen varken ägde elier bort äga kännedom om den andra upplåtelsen. rättighetens upphörande i vissa fall 25 § bestämmelserna i 6 kap. 8 § äger motsvarande tillämpning i fråga om nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft. är rättighet som upplåtits mot vederlag utan verkan enligt första stycket, har rättighetshavaren rätt till ersättning av upplåtaren för skada, om han var i god tro när upplåtelsen ägde rum. bestämmelser om att rättighetshavaren i vissa fall kan få ersättning av staten finns i 18 kap. 26 § om rättighetens upphörände eller inskränkning på grund av ex propriation eller liknande tvångsförvärv samt om rättighetshavarens rätt till ersättning med anledning därav finns särskilda bestämmelser. verkan av ändring i fastighetsindelningen 27 § delas fastighet som besväras av nyttjanderätt eller servitut, gäller rättigheten i var och en av de nya fastigheterna. är rättighetens utöv ning genom upplåtelseavtalet begränsad till visst område, upphör rät tigheten dock att besvära fastighet som icke omfattar någon del av om rådet. delas fastighet, i vilken upplåtits rätt till elektrisk kraft, gäller rättig heten i den fastighet till vilken den elektriska kraftstationen hör efter delningen. 28 § gäller nyttjanderätt eller servitut efter fastighetsdelning i flera fastigheter, skall vederlag som utgår för rättigheten tillkomma ägarna av dessa i förhållande till belastningen på varje fastighet. 29 § om fastighet som besväras av nyttjanderätt eller servitut under går fastighetsreglering, får rättigheten därefter utövas på område, som genom regleringen överföres till fastigheten. detta gäller dock icke, om rättighetens utövning genom upplåtelseavtalet är begränsad till viss del av fastigheten eller utövning av rättigheten på det överförda området 2766 eljest måste anses strida mot upplåtelsen. föreskrift om rätt för fastig- ¬ hetsbildningsmyndigheten att bestämma nytt område för utövning av sfs 1971; 1209 nyttjanderätt finns i fastighetsbildningslagen (1970: 988). nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft gäller ej vidare i mark eller byggnad som genom fastighetsreglering frångår fastighet vari rättigheten upplåtits. det åligger den som tillträder sådan byggnad att inom en månad från tillträdet uppsäga hyresavtal som gällde mot av trädaren. i annat fall gäller avtalet mot honom. 30 § har fastighet som besväras av tomträtt eller servitut genom fas tighetsreglering undergått förändring av betydelse för rättighetens ut övning, skall vederlag som utgår för rättigheten jämkas. om fastighet genom fastighetsreglering undergått förändring som medfört att värdet av annan nyttjanderätt än tomträtt minskats, skall vederlaget nedsättas med skäligt belopp. vill nyttjanderättshavaren hellre uppsäga avtalet, får han göra det, om förändringen ej är av ringa bety delse. innebär förändringen att nyttjanderättens värde ökas, får fastig hetsägaren uppsäga avtalet, om nyttjanderättshavaren icke medger skälig höjning av vederlaget. talan om jämkning av vederlaget enligt första stycket eller om ned sättning därav enligt andra stycket skall väckas inom två månader från det fastighetsbildningsbeslutet vann laga kraft. för uppsägning enligt andra stycket gäller samma tid. lakttages ej tiden, är rätten till talan eller uppsägning förlorad. om rättighetshavares rätt till ersättning i vissa fall vid fastighetsregle ring finns särskilda bestämmelser. 8 kap. arrende i allmänhet inledande bestämmelser 1 § upplåtelse av jord till nyttjande mot vederlag kan enligt bestäm melserna i detta kapitel och 9—11 kap. ske som jordbruksarrende, bo stadsarrende, anläggningsarrende eller lägenhetsarrende. lägenhetsarrende föreligger när jord upplåtes på arrende för annat ändamål än jordbruk och upplåtelsen icke är att anse som bostads arrende eller anläggningsarrende. 2 § förbehåll som strider mot bestämmelse i detta kapitel eller i 9—11 kap. är utan verkan mot arrendatorn eller den som har rätt att träda i hans ställe, om ej annat anges. i de fall då enligt vad därom är föreskrivet arrendenämndens god kännande fordras för giltighet av förbehåll som avses i första stycket eller annat avtalsvillkor, får godkännande sökas endast om detta an givits i avtalet. avslår nämnden framställning om godkännande, förfal ler avtalet, om ej annat överenskommits. 2767 ¬ sfs 1971:1209 arrendeavtals ingående 3 § avtal om jordbruksarrende, bostadsarrende och anläggningsarren de skall upprättas skriftligen. i handlingen skall samtliga avtalsvillkor anges. ändring eller tillägg som ej avfattas skriftligen är utan verkan. har arrendatorn tillträtt arrendestället utan att skriftligt avtal blivit upp rättat och har det ej berott på honom att giltigt arrendeavtal sedermera icke kommit till stånd, har han rätt till ersättning för skada. väckes ej talan om ersättning inom ett år från det jorden avträddes, är rätten till sådan talan förlorad. avtal om lägenhetsarrende skall upprättas skriftligen, om ej annat överenskommes. arrendeavtals upphörande vid uppsäg ning m. ni. 4 § uppsäges arrendeavtal med anledning av att arrenderätten är för verkad, upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast efter uppsägningen, om ej rätten eller överexekutor finner skäligt ålägga arrendatorn att avflytta tidigare eller annat följer av 25 §. om arrendeavtal uppsäges av annan orsak som ger jordägare eller arrendator rätt att frånträda avtalet, upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast efter sex månader från uppsägningen. sker uppsägningen innan arrendatorn tillträtt arrendestället, upphör avtalet dock genast att gälla. fardag är den 14 mars. 5 § är vid lägenhetsarrende arrendetiden ej bestämd, upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast efter sex månader från det uppsägning skedde. sker uppsägningen innan arrendatorn tillträtt arrendestället, upphör avtalet dock genast att gälla. vad som sagts nu gäller ej, om uppsägningstid avtalats. 6 § är jordbruksarrende, bostadsarrende eller lägenhetsarrende upp låtet för arrendatorns livstid, h ar vid dennes död hans make rätt att in träda som arrendator under sin livstid, om äktenskapet ingåtts innan avtalet träffades. ingår den efterlevande maken nytt äktenskap, får jordägaren dock uppsäga avtalet. när avtalet upphör att gälla på grund av arrendatorns eller den efterlevande makens död, skall arrendestället avträdas på den fardag som inträffar närmast efter sex månader från dödsfallet. 7 § infaller dag då arrendeställe enligt lag eller avtal skall tillträdas eller avträdas på söndag eller annan allmän helgdag, skall tillträde eller avträde i stället ske nästa vardag, om ej annat avtalats. sättet för uppsägning 8 § uppsägning skall vara skriftlig, om ej skriftligt erkännande av uppsägningen lämnas. uppsägning får ske hos den som är behörig att 2768 mottaga arrendeavgift på jordägarens vägnar. ¬ skriftlig uppsägning skall delges den som sokes för uppsägning, dock sfs 1971:1209 utan tillämpning av 12—15 §§ delgivningslagen (1970 : 428). träffas ej den som sokes i sitt hemvist, får uppsägningen sändas i re kommenderat brev under hans vanliga adress. ett exemplar av uppsäg ningen skall dessutom lämnas antingen i den söktes bostad till vuxen medlem i det hushåll som han tillhör eller, om han driver rörelse med fast kontor, på kontoret till någon som är anställd där. påträffas icke någon som angivits nu, skall uppsägningen i stället läggas i den söktes postlåda, om sådan finns. uppsägning har skett när vad som sagts nu blivit fullgjort. har jordägare eller arrendator, hos vilken uppsägning skall ske, ej känt hemvist här i riket och finns ej heller känt ombud som har rätt att mottaga uppsägning för honom, får uppsägning ske genom kungörelse i post- och inrikes tidningar. stämningsansökan med yrkande att arrendeförhållande skall upphöra och ansökan om vräkning av arrendator gäller som uppsägning när delgivning skett i behörig ordning. hinder i arrenderätten f 9 § har jordägaren i arrendeavtalet uppgivit att arrendeställets ägo vidd ä r större än den är eller har han i avtalet lämnat liknande oriktig j|v' uppgift, har arrendatorn rätt till skälig nedsättning av arrendeavgiften ' ]|jj; och ersättning för skada. han får även uppsäga avtalet. är bristen av i ijlm ringa betydelse eller har mer än ett år gått från tillträdet, får uppsäg- ' ning sk e endast om jordägaren förfarit svikligt. . • "" i"' 10 § minskas eller försämras arrendeställets ägor genom vattenflöde, i ji* jordras eller annan sådan händelse och är ej arrendatorn vållande till i i jjf skadan, har arrendatorn rätt till skälig nedsättning av arrendeavgiften. han får även uppsäga avtalet, om ej förändringen är av ringa betydelse. uppsägning får ej ske sedan mer än ett år gått från förändringen eller, om denna inträffade innan arrendatorn tillträdde arrendestället, från tillträdet. 11 § om någon del av arrendestället frångår arrendatorn på grund av att annat förvärv äger företräde eller till följd av omständighet som avses i 7 kap. 25 §, har arrendatorn rätt till skälig nedsättning av ar rendeavgiften. arrendatorn har även rätt att uppsäga avtalet enligt reglerna i 10 §, om han var i god tro när avtalet träffades. bestäm melser om ersättning för skada finns i 7 kap. betalning av arrendeavgift j, 'j 12 § arrendeavgift skall betalas senast tre månader före varje ar- i rendeårs utgång, om ej annat avtalats. 2769 •f, ¬ sfs 1971:1209 besiktning m. m. 13 § jordägaren har rätt att erhålla tillträde till arrendestället för besiktning. skall arrendestället avträdas, är arrendatorn skyldig att låta det visas på lämplig tid. jordägaren skall i god tid underrätta ar rendatorn om dagen för besiktningen eller visningen. pant eller borgen 14 § är pant eller borgen ställd för arrendeavtalets fullgörande och försämras säkerheten, är arrendatorn skyldig att på anfordran ställa ny säkerhet med vilken jordägaren skäligen kan nöjas. gör han det ej inom tre månader, får jordägaren uppsäga avtalet. uppsäges avtalet, har jordägaren rätt till ersättning för skada. utmätning och konkurs 15 § om fastigheten blivit utmätt före tillträdesdagen, får arrenda torn uppsäga avtalet. han har även rätt till ersättning för skada. upp sägning skall dock ske inohi en månad från det arrendatorn fick kän nedom om att fastigheten blivit utmätt. upphäves utmätningen eller förfaller eljest frågan om fastighetens försäljning, får ej uppsägning ske därefter. 16 § bestämmelserna i 15 § äger motsvarande tillämpning, om jord ägaren försättes i konkurs före tillträdesdagen. 17 § försättes arrendatorn i konkurs, får konkursboet uppsäga avta let. jordägaren har därvid rätt till ersättning för skada. 18 § försättes vid bostadsarrende, anläggningsarrende eller lägenhets- arrende arrendatorn i konkurs innan han tillträtt arrendestället och har ej jordägaren säkerhet för avtalets fullgörande med vilken han skäligen kan nöjas, får jordägaren uppsäga avtalet, om han ej erhåller sådan sä kerhet inom en vecka efter anfordran. uppsäger jordägaren avtalet och är detta träffat för viss tid som ej understiger tio år, skall jordägaren utge skälig ersättning för arrenderät tens värde, om ej annat avtalats. i annat fall än då avtalet träffats för viss tid som ej understiger tio år har jordägaren, om han uppsäger avta let, rätt till ersättning för skada. om jordbruksarrende finns särskilda bestämmelser i 9 kap. arrendatoms rätt att upplåta nyttjanderätt 19 § arrendatorn får ej utan jordägarens samtycke upplåta nyttjande rätt till arrendestället eller del av detta. han får dock, om ej annat avta- 2770 lats, hyra ut ledigt utrymme i byggnad eller upplåta område av oupp- ¬ odlad mark till upplagsplats eller för liknande ändamål, om det kan ske sfs 1971:1209 utan olägenhet för jordägaren, 20 § arrendatorn får hyra ut egen byggnad på arrendestället, om det kan ske utan avsevärd olägenhet för jordägaren och ej annat avtalats. bortförande av arrendatorn tillhörig egendom 21 § har arrendatorn uppfört egen byggnad på arrendestället eller har han i övrigt nedlagt kostnad på detta utöver vad som ålegat honom, skall byggnaden eller vad som eljest utförts erbjudas jordägaren till inlösen, när arrendatorn frånträder arrendet. har jordägaren ej inom en månad från det erbjudandet gjordes förklarat sig villig a ntaga detta, får arren datorn föra bort egendomen. han skall dock återställa arrendestället i tjänligt skick. är ej vad som arrendatorn enligt första stycket får skilja från arren destället bortfört inom tre månader från det arrendestället avträddes el ler anspråk på lösen slutligt ogillades, tillfaller det jordägaren utan lö sen. har ämnen hämtats från jordägarens fastighet till byggnad eller annan anläggning, får anläggningen ej tagas bort, innan arrendatorn ersatt jordägaren värdet av vad som tagits från fastigheten. bestämmelserna i denna paragraf gäller ej, om annat avtalats. 22 § har avträdande arrendator på arrendestället lämnat kvar annan honom tillhörig egendom än som avses i 21 § och försummar han att inom tre månader efter anmaning föra bort egendomen, tillfaller den jordägaren utan lösen. i i i |, il; arrenderättens förverkande 23 § arrenderätten är förverkad och jordägaren således berättigad att uppsäga avtalet, 1. om arrendatorn dröjer med betalning av arrendeavgiften utöver en månad efter förfallodagen, 2. om arrendatorn vid jordbruksarrende undandrager sig att utföra arbete som åligger honom enligt avtalet, 3. om arrendatorn vanvårdar arrendestället eller om han eftersätter vad som åligger honom enligt 9 kap. 35 § och icke efter tillsägelse vid tager rättelse, 4. om arrendatorn nyttjar arrendestället för annat ändamål än som förutsatts vid upplåtelsen eller, om viss odlingsplan är fastställd i avta let eller detta innehåller annan bestämmelse om hävden, avviker från i , vad som sålunda bestämts och icke efter tillsägelse vidtager rättelse, 5. om arrendatorn i strid med bestämmelserna i denna balk överlåter arrenderätten eller eljest sätter annan i sitt ställe eller upplåter nyttjan derätt, 6. om arrendatorn åsidosätter avtalsenlig skyldighet, som går utöver 2771 i ^ 1 ¬ sfs 1971:1209 hans åligganden enligt denna balk, och det måste anses vara av synner lig vikt för jordägaren att skyldigheten fullgöres. arrenderätten är icke förverkad, om det som ligger arrendatorn till last är av ringa betydelse. uppsäges avtalet, har jordägaren rätt till ersättning för skada. 24 § är arrenderätten förverkad på grund av förhållande som avses i 23 § första stycket 1—4 men sker rättelse innan jordägaren gjort bruk av sin rätt att uppsäga avtalet, kan arrendatorn icke därefter skiljas från arrendestället på den grunden. detsamma gäller, om jordägaren icke uppsagt avtalet inom sex månader från det han fick kännedom om för hållande som avses i 23 § första stycket 5 eller 6. 25 § är arrenderätten enligt 23 § första stycket 1 förverkad på grund av dröjsmål med betalning av arrendeavgift och har jordägaren med an ledning därav uppsagt avtalet, får arrendatorn ej på grund av dröjsmålet skiljas från arrendestället, om arrendeavgiften betalas senast tolfte var dagen från uppsägningen. i avvaktan på att arrendatorn visar sig ha fullgjort vad som sålunda fordras för att återvinna arrenderätten, får beslut om vräkning icke meddelas förrän fjorton vardagar förflutit från uppsägningen. särskilda bestämmelser 26 § jordägare eller arrendator, som vill framställa fordringsanspråk på grund av arrendeförhållande, skall väcka talan därom inom två år från det arrendatorn avträdde arrendestället. om vid jordbruksarrende syn som skall ligga till grund för avräkning klandras före utgången av tid som angivits nu, får talan väckas inom två år från det klandret slut ligt avgjordes. lakttages ej tiden, är rätten till talan förlorad, om ej an nat avtalats. om den ena parten väckt talan i rätt tid, har den andra parten rätt till kvittning, fastän hans rätt till talan ä r förlorad. 27 § skulle tillämpning av a rrendevillkor uppenbarligen strida mot god sed i arrendeförhållanden eller eljest vara otillbörlig, får villkoret jäm kas eller lämnas utan avseende. 28 § vid jordbruksarrende och bostadsarrende får avtal mellan jord ägare och arrendator, att framtida tvist med anledning av arrendeför hållandet skall hänskjutas till avgörande av skiljemän utan förbehåll om rätt för parterna att klandra skiljedomen, ej göras gällande i fråga om arrendatorns rätt eller skyldighet att tillträda eller kvarsitta på arrende stället, fastställande av arrendevillkor i f all som avses i 9 kap. 12 eller 13 § eller 10 kap. 6 § eller bestämmande av ersättning enligt 9 kap. 14 §. i övrigt gäller skiljeavtalet ej såvitt därigenom skiljemän utsetts eller be stämmelse meddelats om skiljemännens antal, sättet för deras utseende eller förfarandet vid skiljenämnden. i berörda hänseenden skall lagen (1929: 145) om skiljemän tillämpas. vad som sagts nu utgör dock cj 2772 hinder för att i skiljeavtalet utse arrendenämnden till skiljenämnd eller ¬ bestämma kortare tid för skiljemannaåtgärdens avslutande än den tid sfs 1971:1209 om sex månader som anges i nämnda lag. förfarandet i arrendetvister 29 § i varje län skall finnas en arrendenämnd. konungen kan dock bestämma, att annat område än län skall utgöra verksamhetsområde för arrendenämnd. 30 § arrendenämnd har till uppgift att medla i a rrendetvister och att pröva frågor om förlängning av arrendeavtal vid jordbruksarrende eller bostadsarrende, fastställande av villkoren för sådan förlängning och be stämmande av ersättning enligt 9 kap. 14 § samt övriga frågor som enligt denna balk ankommer på nämnden. nämnden kan även vara skiljenämnd i arrendetvister. närmare bestämmelser om arrendenämnd meddelas i särskild lag. 31 § om part ej godtager arrendenämnds beslut i fråga om förlängning av arrendeavtal, fastställande av villkoren för sådan förlängning eller bestämmande av ersättning enligt 9 kap. 14 § eller i fråga som avses i 9 kap. 18 eller 21 §, får parten klandra beslutet genom att väcka talan mot den andra parten inom två månader från det parten erhöll del av beslutet. klandras icke beslutet inom denna tid, är parts rätt till talan |[ förlorad. arrendenämnds beslut i ärende enligt 9 kap. 2, 3, 7 eller 1 7 §, 10 kap. n i j 2—4 eller 7 § eller 11 kap. 2 § får ej klandras. 32 § arrendetvist som ej enligt 30 § ankommer på arrendenämnds prövning skall upptagas av den fastighetsdomstol inom vars område fas tigheten är belägen. även klandertalan som avses i 31 § och ärende en ligt 9 kap. 24 § upptages av denna domstol. tvist som efter klander mot arrendenämnds beslut är anhängig vid domstol får återförvisas till nämnden. •' i i ''^:1 33 § talan får ej föras mot fastighetsdomstols dom i fråga om fast- [jjjii ställande av arrendevillkor i fall som avses i 9 kap. 12 eller 13 § eller lill i 10 kap. 6 § eller i fråga som avses i 9 kap. 18 eller 21 § och ej heller ' > " mot hovrätts dom i fråga om förlängning av arrendeavtal, fastställande av arrendevillkor i fall som nyss angivits eller bestämmande av ersätt ning enligt 9 kap. 14 §. 9 kap. jordbruksarrende inledande bestämmelse 1 § detta kapitel avser arrendeavtal, varigenom jord upplåtes till bru kande. 2773 175—sfs 1971 i!-i t, •i ii; ::if' •i ; ii % ^!j' i ' . 1 vj • , , i • 1 ¬ sfs 1971:1209 arrendetid 2 § avtal om jordbruksarrende skall träffas för viss tid eller för arren- datorns livstid. avser upplåtelsen jord, varöver upplåtaren icke kan för foga utöver sin egen besittningstid, f år avtal träffas även för sådan tid. är arrendetiden icke bestämd enligt vad som sagts nu, gäller avtalet för fem år. omfattar arrende för viss tid bostad för arrendatorn, skall arrendeti den utgöra minst fem år eller, om jordägaren är kommun, minst ett år. har avtal träffats för kortare tid, gäller det för den nu angivna minsta tiden. om arrendenämnden godkänt avtalet i denna del, gäller det dock för den överenskomna tiden. förbehåll om rätt för jordägaren att i annat fall än som anges i 7 kap. 5 och 30 §§, 8 kap. 6, 14 och 23 §§ samt 30, 32 och 33 §§ detta kapitel återtaga arrendestället eller del därav före arrendetidens utgång gäller endast om det godkänts av arrendenämnden. 3 § vid a rrende för viss tid som ej understiger ett år skall uppsägning alltid ske för att avtalet skall upphöra att gälla vid arrendetidens utgång. uppsägningen skall ske senast ett år före arrendetidens utgång, om av talet träffats för minst fem år, och i annat fall senast åtta månader dess förinnan. om avtalet ej uppsäges inom rätt tid, anses det förlängt på tid som motsvarar arrendetiden, dock längst fem år. förbehåll som strider mot första eller andra stycket gäller mot arren datorn, om det godkänts av arrendenämnden. förbehåll om längre tid för förlängning av avtalet än som anges i andra stycket gäller utan sådant godkännande, 4 § gäller arrendeavtal för viss tid som understiger ett år och har ej förbehåll gjorts om uppsägning, anses avtalet förlängt på tid som mot svarar arrendetiden, om arrendatorn fortsatt med brukandet två månader efter arrendetidens utgång utan att jordägaren anmodat honom att lämna arrendestället. vad som sagts nu gäller ej, om annat avtalats. 5 § avlider arrendatorn före arrendetidens utgång, får dödsboet upp säga avtalet inom sex månader från dödsfallet, om ej annat avtalats. 6 § den som skall tillträda arrendeställe har rätt att fjorton dagar före tillträdesdagen få åt sig upplåten hälften i arrendeställets hus, om ej annat avtalats. rätt till förlängning arv a rrendeavtalet ra. ra. 7 § bestämmelserna i 8—13 §§ gäller vid arrende för viss tid, utom när 1. arrendetiden uppgår till högst ett år och arrendet icke omfattar bostad för arrendatorn, eller 2. arrendeförhållandet upphör på den grund att arrenderätten är för verkad eller förhållande som avses i 8 kap. 14 § föreligger. förbehåll att arrenderätten icke skall vara förenad med rätt till för- 2774 längning gäller, om det godk änts av arrendenämnden. ¬ ft w; 8 § om jordägaren uppsagt arrendeavtalet eller om arrendatorn upp- sfs 1971:1209 sagt avtalet enligt 3 § och i uppsägningen begärt förlängning av avtalet på ändrade villkor, har arrendatorn rätt till förlängning av avtalet, utom när 1. arrenderätten är förverkad eller avtalet kan uppsägas enligt 8 kap. 14 § utan att likväl jordägaren uppsagt avtalet att upphöra på någon av dessa grunder, 2. arrendatorn i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att avtalet skäligen icke bör förlängas, 3. jordägaren gör sannolikt, att han själv, hans make eller avkomling skall bruka arrendestället, 4. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället behövs för en mera än damålsenlig indelning i brukningsenheter, och det ej av särskilda skäl är obilligt mot a rrendatorn att arrendeförhållandet upphör, ,i'i| 5. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället skall användas i enlig het med fastställd stadsplan eller byggnadsplan, 6. jordägaren i annat fall gör sannolikt, att arrendestället skall an vändas för annat ändamål än jordbruk, och det ej är obilligt mo t arren datorn att arrendeförhållandet upphör. om jordägarens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avträ der endast en del av arrendestället och avtalet lämpligen kan förlängas såvitt avser arrendestället i övrigt, har arrendatorn utan hinder av första ijli stycket ratt till sådan förlängning. 9 § vid förlängning av arrendeavtal är arrendatorn skyldig att godtaga den arrendeavgift som jordägaren fordrar. om hans krav är oskäligt, skall dock avgiften utgå med skäligt belopp. annat av jordägaren upp ställt villkor skall gälla, om det ej strider mot god sed i arrendeförhållan den eller eljest är obilligt. förlängning skall dock ske för tid som mot svarar arrendetiden, om denna ej överstiger fem år, och i annat fall för fem år. förlängning kan även ske för annan tid än som sagts nu, om detta av särskild anledning är lämpligare. i den mån ändring av arrende villkoren ej påkallas, skall samma villkor som förut gälla. träffas vid förlängning av arrendeavtal överenskommelse om villkoren för det fortsatta arrendet, skall överenskommelsen, oavsett bestämmel serna i första stycket, lända till efterrättelse i den mån ej annat följer av bestämmelserna i övrigt i denna balk. 10 § uppsäges arrendeavtal och föreligger tvist om förlängning av avtalet eller om villkor för sådan förlängning, åligger det jordägaren att skriftligen meddela arrendatorn att denne, om han icke går med på att flytta, har att senast två månader efter det att han fått del av meddelandet hänskjuta tvisten till arrendenämnden. meddelandet skall lämnas i den ordning som enligt 8 kap. 8 § gäller för uppsägning. be stämmelsen i 8 kap. 8 § tredje stycket tredje punkten gäller dock ej. om jordägaren fullgjort vad som åligger honom enligt första styc ket, har arrendatorn att hänskjuta tvisten till arrendenämnden inom den i först a stycket angivna tiden. lakttages ej denna, förfaller rätten till förlängning av avtalet. 2775 ¬ sfs 1971; 1209 11 § är fråga om förlängning av arrendeavtalet ännu ej avgjord när arrendetiden går ut, har arrendatorn rätt att kvarsitta på arrendestäl let till dess frågan är slutligt avgjord. för tid som arrendatorn sålunda kvarsitter skall de förut gällande arrendevillkoren tillämpas till dess vill kor för samma tid blir slutligt bestämda. 12 § bifalles arrendatorns talan om förlängning av arrendeavtalet, skall villkoren för det fortsatta arrendet fastställas enligt 9 §. dom eller beslut varigenom arrendatorns talan bifalles anses som avtal orh fortsatt arrende. 13 § bifalles ej arrendatorns talan om förlängning av arrendeavta let, får i domen eller beslutet skäligt uppskov med avträdet medges, om jordägaren eller arrendatorn begär det. avgöres tvisten efter arrendetidens utgång eller medges uppskov med avträdet, skall arrendevillkoren för tiden från avtalets upphörande till avträdet fastställas enligt 9 §. 14 § kommer förlängning av arrendeavtal som omfattar bostad för arrendatorn ej till stånd på grund av att förhållande som avses i 8 § första stycket 5 eller 6 föreligger och skall marken efter avtalets upp hörande användas för ändamål som kan antagas lämna väsentligt hög re avkastning eller som kan tillgodoses genom expropriation eller lik nande tvångsförvärv, skall jordägaren till arrendatorn utge ett belopp som motsvarar den genomsnittliga arrendeavgiften för ett år under den senaste arrendeperioden. uppgår arrendatorns förlust på grund av att arrendeförhållandet upphör till högre belopp, skall jordägaren i stäl let i skälig omfattning ersätta förlusten, dock högst med belopp som motsvarar tre års arrendeavgifter, beräknade så som nyss angivits. första stycket gäller ej, om det av särskilda skäl är obilligt mot jordägaren att han ålägges ersättningsskyldighet. underhåll och nyby ggnad m. ra. 15 § arrendatorn skall vårda och underhålla arrendestället. försäm ras det genom att arrendatorn eftersätter vad som sålunda åligger honom, har jordägaren rätt till ersättning vid avräkning enligt 23 §. 16 § avhjälper arrendatorn brist som förelegat vid tillträdet och har han ej enligt 17 § rätt till ersättning för arbetet så snart det fullbor dats, är han berättigad till ersättning vid avräkning enligt 23 §. detta gäller dock ej sådan del av arrendestället beträffande vilken arrenda torn enligt avtalet är fritagen från underhållsskyldighet. 17 § omfattar arrende bostad för arrendatorn eller hans anställda, skall jordägaren vid tillträdet avlämna bostaden i det skick som före- skrives i gällande hälsovårdsstadga. fråga huruvida bostad vid tillträdet är i sådant skick som anges i 2776 första stycket skall prövas vid syn enligt 24—28 §§. finnes brist före- ¬ ligga i detta hänseende, skall synemännen föreskriva vilka åtgärder sfs 1971:1209 som skall vidtagas för bristens avhjälpande samt fastställa beräknad kostnad för dessa. de skall även utsätta viss tid inom vilken åtgärder na skall vara vidtagna. underlåter jordägaren att inom utsatt tid vidtaga föreskriven åt gärd, får arrendatorn utföra åtgärden i jordägarens ställe. sedan arbe tet fullbordats, har arrendatorn rätt till ersättning av jordägaren med det vid synen fastställda beloppet. vill arrendatorn hellre uppsäga av talet, får han göra det, om icke bristen är av ringa betydelse. för den ' j' tid arrendestället är i bristfälligt skick har arrendatorn rätt till skälig .'iilj nedsättning av arrendeavgiften och ersättning för skada. förbehåll som strider mot första—tredje stycket gäller mot arrenda torn, om det godkänts av arrendenämnden. 18 § har byggnad, täckdikning eller annan anläggning utan arrenda- torns vållande så skadats eller förslitits att anläggningen för att tjä na sitt ändamål måste byggas om eller ersättas med en ny, skall jord ägaren utföra arbetet. sådan skyldighet åvilar dock jordägaren endast om anläggningen behövs med hänsyn till en ändamålsenlig planlägg ning av jordbruket på arrendestället. om jordägaren ej inom skälig tid efter anmaning avhjälper brist som avses i första stycket, får arrendatorn utföra arbetet i hans ställe. har kostnaden för arbetet fastställts av arrendenämnden på sätt som an- :i ges i tredje stycket, är arrendatorn, sedan arbetet fullbordats, berät- tigad till ersättning av jordägaren med det fastställda beloppet. vill ||i arrendatorn hellre uppsäga avtalet, får han göra det, om ej bristen är | av ringa betydelse. för den tid arrendestället är i bristfälligt skick har 11^' arrendatorn rätt till skälig nedsättning av arrendeavgiften och ersätt- ii ning för skada. \ fråga om jordägarens byggnadsskyldighet enligt första stycket prö- j vas av arrendenämnden. prövning kan påkallas av såväl jordägaren ; som arrendatorn. på begäran av arrendatorn skall nämnden även fast ställa beräknad kostnad för arbete som arrendatorn kan komma att ;! utföra i jordägarens ställe. •] första—tredje styckena äger ej tillämpning beträffande hägnad eller [[ annan anläggning av sådan art, att ett fullständigt iståndsättande in- |! går i arrendatorns underhållsskyldighet enligt 15 §, och ej heller be träffande anläggning som enligt avtalet är undantagen från hans un- ; derhållsskyldighet. ] är jordägaren på grund av första stycket andra punkten ej skyldig ; att avhjälpa brist som avses i nämnda stycke, har arrendatorn rätt till skälig nedsättning av arrendeavgiften. han får även uppsäga avtalet, |j il om ej bristen är av ringa betydelse. har ej annat avtalats, äger vad som i j sagts nu motsvarande tillämpning, om anläggning som enligt avtalet 'ji är undantagen från arrendatorns underhållsskyldighet genom brand el- ler på liknande sätt utan arrendatorns vållande drabbas av sådan skada ^ som anges i första stycket. j •n 19 § skadas anläggning som avses i 18 § av brand och är skadan ' mindre omfattande än där anges, skall arrendatorn avhjälpa skadan. 2777 ¬ sfs 1971:1209 om han ej själv är vållande, har han rätt att av jordägaren erhålla er sättning för den nödvändiga kostnaden sedan arbetet fullbordats. 20 § har arrendatorn uppfört ny byggnad i stället för byggnad som han mottagit och är han icke enligt 17 eller 18 § berättigad till er sättning därför, har han vid avräkning enligt 23 § rätt till ersättning för brist som vid tillträdet fanns på den mottagna byggnaden, om den nya byggnaden är lämplig för sitt ändamål eller uppförts enligt plan som godkänts av jordägaren. avdrag skall dock göras med kostnaden för avhjälpande av brist på den nya byggnaden. första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om annan an läggning som ingår i arrendet. 21 § utför arrendatorn ny täckdikning, som arrendenämnden funnit behövlig med hänsyn till en ändamålsenlig planläggning av jordbruket på arrendestället, är han, om ej annat avtalats, efter arbetets fullbordan de berättigad till ersättning av jordägaren med belopp vartill arrende nämnden fastställt beräknad kostnad för arbetet. har arrendatorn anlagt markväg, förbättrat ägoanordningen eller vidtagit annan åtgärd som medfört varaktig nytta för jordbruket och ej är att hänföra till uppförande av byggnad eller till täckdikning, är han vid avräkning enligt 23 § berättigad till ersättning motsvarande vad arrendestället ökat i värde, om ej annat avtalats. ersättning får dock ej utgå med högre belopp än som motsvarar den nödvändiga kost naden. 22 § har jordägaren utfört arbete som avses i 18 § eller utgivit ersätt ning enligt andra stycket i nämnda paragraf eller enligt 21 § första stycket för arbete som arrendatorn utfört och har arrenderättens vär de ökat genom arbetet, är arrendatorn skyldig att godtaga skälig höj ning av arrendeavgiften. avräkning och syn 23 § avräkning mellan jordägaren och arrendatorn skall ske, när arrendestället avträdes. avräkning skall även ske vid tidigare tidpunkt i den mån avtal därom träffats. i samband med förlängning av arrende avtalet skall avräkning alltid ske, om mer än nio år förflutit från till trädet eller från närmast föregående avräkning. om ej annat avtalats, skall avräkning grundas på syn vid avräk ningsperiodens början och slut. 24 § syn skall förrättas av minst två med ortens jordbruksförhållan den förtrogna synemän, vilka utses bland personer som av länssty relse förklarats behöriga att hålla syn. synemännen skall utses av jord ägaren och arrendatorn gemensamt. enas parterna ej om valet, utser rätten synemän. mot syncman gäller samma jäv som mot domare. har synemännen olika meningar, skall flertalets mening gälla. kan 2778 beslut ej åstadkommas på sådant sätt, skall, om synemännen är flera ¬ än två samt parterna eller rätten utsett en av synemännen att vara ord- sfs 1971:1209 förande, dennes mening gälla som synemännens beslut. kan ej heller på detta sätt beslut åstadkommas, skall synemännen välja ytterligare en syneman, som då blir ordförande. enas ej synemännen om valet, skall rätten utse synemannen. syn får ej påbörjas tidigare än sex månader före den dag till vilken den hänför sig och skall vara avslutad inom fyra månader från nämnda dag, om ej rätten på begäran av synemännen medger att synen får av slutas senare. 25 § synemännen skall utsätta synen till tid då marken är tjänlig samt underrätta partema om dagen. uteblir part, får synen hållas endast om parten bevisligen underrättats i god tid före synens påbörjande. menar part att syneman är jävig eller icke förtrogen med ortens jord bruksförhållanden, skall parten framställa invändning därom innan syne gången börjar. synemännen skall så snart det kan ske besluta över in vändningen, senare får invändning framställas endast i samband med klander av synen och då endast under förutsättning att parten icke varit närvarande vid synen innan synegången börjat eller först efter syne gångens början fått vetskap om det förhållande på vilket invändningen grundas. i fråga om parts rätt att i målet om klander åberopa sådant förhållande äger dessutom bestämmelserna i rättegångsbalken om jäv i; mot domare motsvarande tillämpning. til 26 § vid synen skall undersökas allt som hör till arrendestället, såsom : byggnader, trädgård, åker och äng, beteshagar, hägnader, diken, vägar, i broar, brunnar och ledningar. från synen får dock undantagas viss del j; av arrendestället, om jordägaren och arrendatorn kommer överens om i j vad mån brist skall tagas i beräkning och anteckning om överenskom- jji melsen göres av synemännen. ^ kan överenskommelse ej träffas om ersättning enligt 21 § andra styc- i:, . ket, 30 § andra stycket eller 31 §, skall synemännen bestämma ersätt- ^1 ningen. ''; synemännen får anlita sakkunnig eller biträde. över allt som förekommer vid synen skall upprättas skriftlig handling, ,j : som undertecknas av synemännen. om brist föreligger, skall anteckning ;; göras om bristens beskaffenhet, de åtgärder som behövs för dess avhjäl- jl pande samt kostnaden för detta. tydlig hänvisning skall lämnas om vad i!; ; den har att iakttaga som vill klandra synen. synehandlingen skall inom j j , tre månader från synens avslutande genom synemännens försorg delges i| parterna i den ordning som enligt 8 kap. 8 § gäller för uppsägning. !; bestämmelsen i 8 kap. 8 § tredje stycket tredje punkten gäller dock ej. 'i 27 § parterna svarar solidariskt för synekostnaden. sinsemellan svarar de för hälften var. 28 § om part ej godtager syn, som hållits på sätt och inom tid som anges i 24 §, får parten klandra synen genom att väcka talan mot den andra parten inom två månader från det synehandlingen delgavs honom. klandras icke synen, gäller den som fullt bevis fö r arrendeställets skick 2779 ¬ sfs 1971: 1209 den dag till vilken synen hänför sig. motbevisning mot synen är i sådant fall ej tillåten. synemännen är skyldiga att i m ål om klander avge skriftligt yttrande, om rätten begär det. arrendeavgiften 29 § arrendeavgiften skall bestämmas i pengar. har avtal träffats i strid med vad som sagts nu, skall arrendeavgiften utgå med belopp, som är skäligt med hänsyn främst till parternas avsikter och övriga förhål landen när avtalet träffades. om förbehåll att arrendatom skall utföra arbete finns bestämmelser i 36—39 §§. arrendatorns konkurs 30 § försättes arrendatom i konkurs innan han tillträtt arrendestället, får jordägaren uppsäga avtalet. inträffar konkursen efter tillträdet och har ej jordägaren säkerhet för avtalets fullgörande med vilken han skä- ligen kan nöjas, får jordägaren uppsäga avtalet, om ej sådan säkerhet ställes inom en månad efter anfordran eller inom samma tid konkurs boet förklarar sig vilja svara för arrendatorns skyldigheter under ar rendetiden eller, när arrenderätten får överlåtas, överlåtelse sker i enlig het med avtalet. har arrendeavtalet träffats för viss tid som ej understiger tio år, har arrendatom, i fall då jordägaren uppsäger avtalet, vid avräkning enligt 23 § rätt till skälig ersättning för arrenderättens värde, om ej annat av talats. i annat fall än då arrendeavtalet träffats för viss tid som ej understiger tio år har jordägaren, om han uppsäger avtalet, rätt till ersättning för skada. överlåtelse av arrenderätten 31 § arrendatom får icke överlåta arrenderätten utan jordägarens samtycke, om ej annat följer av andra och tredje styckena. är arrendeavtalet slutet för viss tid som ej understiger tio år, får ar- rendatorn, om ej annat avtalats. överlåta arrenderätten till annan med vilken jordägaren skäligen kan nöjas. han skall dock först erbjuda jord ägaren att återtaga arrendestället mot skyldighet att vid avräkning enligt 23 § utge skälig ersättning för arrenderättens värde. vill jordägaren an taga erbjudandet, skall han lämna besked därom inom en månad. avlider arrendatom under arrendetiden, har dödsboet, oavsett för vil ken tid avtalet är ingånget, samma rätt som enligt andra stycket tillkom mer arrendator för där avsett fall, om ej annat avtalats. erbjudandet till jordägaren skall göras inom sex månader efter dödsfallet. första och andra styckena äger motsvarande tillämpning på arrende rättens övergång genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller lik- 2780 nande förvärv. ¬ övriga rättigheter och skyldigheter vid n yttjandet av ar rendestället sfs 1971:1209 32 § överger arrendatorn arrendestället och lämnar det obrukat eller utan vård, får jordägaren genast återtaga det. jordägaren har även rätt till ersättning för skada. 33 § har jordägaren utgivit ersättning för torrläggning av mark enligt vattenlagen (1918: 523) eller för byggande av enskild väg enligt lagen (1939: 608) om enskilda vägar, får jordägaren uppsäga avtalet, om ar rendatorn icke medger skälig höjning av arrendeavgiften. uppsägning skall ske inom ett år från det företaget fullbordades. 34 § arrendatorn får ej avverka skog eller eljest nyttja skogsmark eller taga torv från torvmosse som finns på arrendestället. han får ej heller avhända arrendestället annat, som ej är att hänföra till den årliga av kastningen. om arrendatorns rätt till jakt och fiske finns särskilda bestämmelser. 35 § har jordägaren lämnat arrendatorn kreatur eller redskap för att användas på arrendestället och är visst v ärde bestämt för det som läm nats, skall arrendatorn hålla sådan egendom på arrendestället under som han mottagit. vad som sättes i stället för det som lämnats tillhör jordägaren utan särskilt förbehåll. arbetsavtal i samband med arrend e 36 § bestämmelse i arrendeavtal att arrendatorn skall utföra arbete får ej innefatta skyldighet att utföra arbete utöver fastställt antal dagsverken eller annat bestämt arbete. skall arrendatorn enligt arrendeavtalet utföra dagsverken men är ej bestämt, hur de skall fördelas på särskilda tider av året, skall hela an talet dagsverken jämnt fördelas på årets veckor, i den mån det kan ske. för varje arrendeår eller, då avtalet föreskriver visst antal dagsverken under viss tid av åre t, för varje sådan tid skall jordägaren i god tid lämna arrendatorn uppgift om de dagar när arbetet skall utföras. arrendatorn är ej skyldig att inställa sig till arbete tidigare än på andra dagen efter det att uppgiften lämnats honom. arbetet får ej utkrävas på sådant sätt att arrendatorn hindras att behörigen sköta sitt jordbruk. jordbruksdags verken får dock utan hinder av vad som sagts nu utkrävas enligt den fördelning som föreskrives i avtalet. i arrendeavtalet får ej intagas förbud för arrendatorn att utföra arbete åt annan än jordägaren. 37 § är arrendatorn enligt arrendeavtalet eller annat avtal mellan ho nom och jordägaren skyldig att utföra arbete, skall ersättning till arren datorn utgå efter ortens pris vid tiden för arbetet. 38 § tillhandahåller jordägaren ej arbete som arrendatorn enligt ar rendeavtalet eller annat avtal mellan jordägaren och arrendatorn är 2781 i r ti •, h-s'i ml l! ill [ if •pl i: i .1 arrendetiden. egendomen skall för vartdera slaget i värde motsvara det ] 11 •ii 'ii iii k., ! ¬ sfs 1971:1209 skyldig att utföra eller annat för arrendatorn lika förmånligt arbete, får arrendatom uppsäga arrendeavtalet. uppsägning får dock ej ske, om arrendatoms förlust av arbetsinkomst är av ringa betydelse, och ej hel ler sedan arbetet tillhandahållits arrendatorn. har jordägaren ej inom en månad från uppsägningen meddelat arrendatorn att den ej godtages, skall jordägaren anses ha godkänt uppsägningen. i fall som avses i första stycket har arrendatom, vare sig uppsägning sker eller ej, rätt till ersättning för skada, om icke underlåtenheten att tillhandahålla arbete nödvändiggjorts av ändrade ekonomiska eller tek niska förhållanden. 39 § bestämmelserna i 36—38 §§ gäller ej, om arrendatoms åliggan de är av ringa betydelse. j 10 kap. bostadsarrende ij 1 § bostadsarrende föreligger när jord upplåtes på arrende för annat 1; ändamål än jordbmk samt arrendatorn enligt arrendeupplåtelsen har rätt i att på arrendestället uppföra eller bibehålla bostadshus och det ej är i uppenbart att upplåtelsens huvudsakliga syfte är att tillgodose annat ' ändamål än att bereda bostad åt arrendatom och honom närstående. 2 § avtal om bostadsarrende skall träffas för viss tid, minst fem år, eller för arrendatoms livstid. är arrendetiden icke bestämd enligt vad som sagts nu, gäller avtalet för fem år. har avtal träffats för kortare tid, gäller det dock för den överenskomna tiden, om arrendenämnden god känt avtalet i denna del. förbehåll om rätt för jordägaren att i annat fall än som anges i 7 kap. 5 och 30 §§ samt 8 kap. 6, 14, 18 och 23 §§ återtaga arrende stället eller del därav före arrendetidens utgång gäller endast om det godkänts av arrendenämnden. 3 § vid arrende för viss tid skall uppsägning alltid ske för att av talet skall upphöra att gälla vid arrendetidens utgång. uppsägningen skall ske senast ett år före arrendetidens utgång. om avtalet ej uppsäges inom rätt tid, anses det förlängt på fem år. förbehåll som strider mot första eller andra stycket gäller mot ar rendatorn, om det godkänts av arrendenämnden. förbehåll om längre tid för förlängning av avtalet än som anges i andra stycket gäller dock utan sådant godkännande. 4 § bestämmelsema i 5 och 6 §§ om förlängning av arrendeavtal gäller vid arrende för viss tid, utom när 1. hus som avses i 1 § ej finns på arrendestället då avtalet senast kan uppsägas från jordägarens sida eller, om sådant hus finns, det då ej åsatts taxeringsvärde, eller 2. arrendeförhållandet upphör på den gmnd att arrenderätten är för- 2782 verkad eller förhållande som avses i 8 kap. 14 § föreligger. ¬ förbehåll att arrenderätten icke skall vara förenad med rätt till sfs 1971:1209 förlängning gäller, om det godkänts av arrendenämnden. 5 § om jordägaren uppsagt arrendeavtalet eller om arrendatorn upp sagt avtalet enligt 3 § och i uppsägningen begärt förlängning av av talet på ändrade villkor, har arrendatorn rätt till förlängning av avta let, utom när 1. arrenderätten är förverkad eller avtalet kan uppsägas enligt 8 kap. 14 § utan att likväl jordägaren uppsagt avtalet att upphöra på någon av dessa grunder, 2. arrendatorn i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att avtalet skäligen icke bör förlängas, 3. byggnad på arrendestället uppförts utan byggnadslov i fall då så dant erfordrats eller i strid med plan eller därmed jämförligt beslut av myndighet angående markens bebyggande eller användning, 4. i annat fall byggnad på arrendestället icke står i överensstämmel se med gällande plan och jordägaren gör sannolikt, att han skall an vända marken i enlighet med planen, 5. jordägaren gör sannolikt, att marken skall användas för bebyggel se av annat slag än det som avses med upplåtelsen eller för jordbruk, industri eller annan ekonomisk verksamhet, samt intresset för honom att kunna förfoga över marken för sådant ändamål påtagligt överväger arrendatorns intresse av fortsatt arrende, 6. jordägaren i annat fall har befogad anledning att upplösa arren deförhållandet. om jordägarens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn av träder endast en del av arrendestället och avtalet lämpligen kan för längas såvitt avser arrendestället i övrigt, har arrendatorn utan hinder av första stycket rätt till sådan förlängning. 6 § i fråga om förlängning av arrendeavtal äger 9 kap. 9—13 §§ motsvarande tillämpning. 7 § utan jordägarens samtycke får arrendatorn ej sätta annan i sitt ställe, om ej annat följer av andra och tredje styckena. är arrendeavtalet slutet för viss tid, får arrendatorn överlåta arren derätten till annan med vilken jordägaren skäligen kan nöjas. han skall dock först erbjuda jordägaren att återtaga arrendestället mot er- läggande av skälig ersättning för arrenderättens värde. har arrenda torn uppfört byggnad på arrendestället eller har han i övrigt nedlagt kostnad på detta och önskar han att jordägaren skall övertaga vad han utfört, skall även det erbjudas jordägaren till inlösen. vill jordägaren antaga erbjudande som sagts nu skall han lämna besked därom inom en månad. genom bodelning, arv eller testamente eller genom exekutiv för säljning eller i arrendatorns konkurs kan arrenderätten övergå till annan med vilken jordägaren skäligen kan nöjas, utan att erbjudande enligt andra stycket lämnats. förbehåll som strider mot andra eller tredje stycket gäller mot arren datorn, om det godkänts av arrendenämnden. 2783 .•rib • '> i i lljl: i. (1; ¬ sfs 1971:1209 11 kap. anläggningsarrende 1 § anläggningsarrende föreligger när jord upplåtes på arrende för annat ändamål än jordbruk samt arrendatorn enligt arrendeupplåtelsen har rätt att för förvärvsverksamhet på arrendestället uppföra eller bi behålla byggnad, som ej är av endast ringa betydelse för verksamhetens bedrivande. har upplåtelsen skett för arrendatorns livstid eller för viss tid som understiger ett år, föreligger dock icke anläggningsarrende. 2 § avtal om anläggningsarrende skall träffas för viss tid. är arrende tiden icke bestämd enligt vad som sagts nu, gäller avtalet för fem år. förbehåll om rätt för jordägaren att i annat fall än som anges i 7 kap. 5 och 30 §§ samt 8 kap. 14, 18 och 23 §§ återtaga arrende stället eller del därav före arrendetidens utgång gäller endast om det godkänts av arrendenämnden. 3 § har ej annat avtalats, anses arrendeavtal innefatta villkor att, om uppsägning ej sker inom rätt tid, avtalet skall anses förlängt på tid som motsvarar arrendetiden, dock längst fem år. uppsägning skall ske senast sex månader före arrendetidens utgång, om ej annan tid avtalats. 4 § bestämmelserna i 5 och 6 §§ om rätt till ersättning för arrenda torn med anledning av arrendets upphörande gäller, om ej annat av talats och ej heller arrendeförhållandet upphör på den grund att ar renderätten är förverkad eller förhållande som avses i 8 kap. 14 § föreligger. 5 § har jordägaren uppsagt arrendeavtalet och vägrar han att för länga arrendeförhållandet eller kommer förlängning i annat fall ej till stånd på den grund att jordägaren för förlängning kräver arrende avgift som ej är skälig eller uppställer annat villkor som strider mot god sed i arrendeförhållanden eller eljest är obilligt, skall han i skälig omfattning ersätta arrendatorn dennes förlust på grund av arrendeför hållandets upphörande, om ej 1. arrendatorn åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att det icke skäligen kan fordras att jordägaren förlänger arrendeförhållandet, 2. jordägaren gör sannolikt, att marken skall användas för annat ändamål än det med upplåtelsen avsedda, och intresset för honom att kunna förfoga över marken för sådant ändamål påtagligt överväger arrendatorns intresse av fortsatt arrende, eller 3. jordägaren i annat fall har befogad anledning att upplösa arren deförhållandet. förlust för arrendatorn som har samband med att denne bekostat uppförande av byggnad eller utförande av annat arbete på arrende stället skall beaktas vid ersättningens bestämmande endast om åtgärden 2784 vidtagits i enlighet med arrendeavtalet. ¬ 6 § om arrendatorn icke inom tre veckor från uppsägningen med- sfs 1971:1209 delar jordägaren att han önskar behålla arrendestället, är hans rätt till ersättning enligt 5 § förfallen. lämnas sådant meddelande inom den angivna tiden, har jordägaren att inom tre veckor från det meddelan det lämnades underrätta arrendatorn om de villkor han uppställer för att förlänga arrendeförhållandet eller om orsaken till att han vägrar medge förlängning. underlåter han detta, har arrendatorn rätt till er sättning för förlust som avses i 5 §. arrendatorns meddelande enligt första stycket skall lämnas i den ordning som enligt 8 kap. 8 § gäller för uppsägning. är jordägarens underrättelse enligt första stycket avsänd i rekommenderat brev under mottagarens vanliga adress, skall jordägaren anses ha fullgjort vad som ankommer på honom. 7 § har ej annat avtalats, får arrendatorn överlåta arrenderätten till •i - ji'; ' n annan med vilken jordägaren skäligen kan nöjas. förbehåll varigenom ii denna rätt begränsas får ej göras gällande, när överlåtelse sker genom i! exekutiv försäljning eller i arrendatorns konkurs. första stycket första punkten äger motsvarande tillämpning på arrenderättens övergång genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte ; eller liknande förvärv. i;;} 12 kap. hyra inledande bestämmelser 1 § detta kapitel avser avtal, varigenom hus eller del av hus upplåtes till nyttjande mot vederlag. detta gäller även om lägenheten upplå tits genom tjänsteavtal eller avtal i anslutning till sådant avtal. innefattar avtalet även upplåtelse av jord att nyttjas i förening med lägenheten, äger detta kapitel tillämpning på avtalet, om jorden skall användas för trädgårdsodling i mindre omfattning eller för annat än damål än jordbruk. förenas tjänsteavtal, som ej är av ringa betydelse, med upplåtelse av såväl lägenhet för bostadsändamål som jord, äger ka pitlet tillämpning, om upplåtelsen av lägenheten är mera betydelsefull än upplåtelsen av jorden. med bostadslägenhet avses lägenhet som upplåtits för att helt eller till icke oväsentlig del användas som bostad. förbehåll som strider mot bestämmelse i detta kapitel är utan ver kan mot hyresgästen eller den som har rätt att träda i hans ställe, om ej annat anges. hyresavtals ingående 2 § hyresavtal skall upprättas skriftligen, om hyresvärden eller hy resgästen begär det. 2785 \ ¬ sfs 1971: 1209 har hyresavtal upprättats skriftligen och träder någon i laga ordning i hyresgästens ställe, skall anteckning därom på begäran göras på hand lingen. 11 hyrestid och uppsägning i jl 3 § är hyresavtal träffat för bestämd tid, skall, om hyresförhållandet ' vid hyrestidens utgång varat längre än nio månader i f öljd, uppsägning ! alltid ske för att avtalet skall upphöra att gälla vid hyrestidens utgång. innehåller avtal, som skall uppsägas för att upphöra vid hyrestidens i utgång, ej bestämmelse om uppsägningstid, skall uppsägningen ske, om i hyrestiden är 1. längst en vecka, senast en dag i förväg, 2. längre än en men längst två veckor, senast två dagar i förväg, ! 3. längre än två veckor men längst tre månader, senast en vecka i för väg, 4. längre än tre men längst sex månader, senast en månad i förväg, i 5. längre än sex månader men längst ett år, senast tre månader i för- i väg, 6. längre än ett men längst fem år, senast sex månader i förväg, 7. längre än fem år, senast ett år i förväg. saknar avtalet bestämmelse om verkan av utebliven uppsägning och uppsäges det ej inom rätt tid, anses det, om hyrestiden överstiger nio månader, förlängt på ett år och i annat fall på tid som motsvarar hyres tiden. 4 § är hyresavtal träffat för bestämd tid utan förbehåll om uppsäg ning och har hyresförhållandet vid hyrestidens utgång icke varat längre än nio månader i följd, anses avtalet förlängt på obestämd tid, om hyres gästen suttit kvar i lägenheten en månad efter hyrestidens utgång utan att hyresvärden anmodat honom att flytta. är hyrestiden ej bestämd, skall den, om uppsägningstid icke avtalats, utgå en månad efter uppsägning eller, såvida hyresförhållandet varat längre än ett år, på den fardag som inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen. beror hyresförhållandet av annan anställning än som avses i 46 § första stycket 7, har hyresgästen alltid rätt till en uppsäg ningstid av minst en m ånad. fardagar är den 1 april och den 1 oktober. 5 § avlider hyresgäst som hyrt bostadslägenhet före hyrestidens ut gång, får dödsboet uppsäga avtalet inom en månad från dödsfallet. av talet upphör att gälla en månad efter uppsägningen. har bostadslägenhet hyrts av makar gemensamt och avlider den ena av makarna, tillkommer den rätt som angivits nu dödsboet och den efterlevande maken i förening. är lägenhet upplåten för hyresgästens livstid, får vid dennes död hans make inträda som hyresgäst under sin livstid, om äktenskapet ingåtts in nan avtalet träffades och annat ej avtalats. ingår den efterlevande ma ken nytt äktenskap, får hyresvärden dock uppsäga avtalet att upphöra tidigast på den fardag som inträffar närmast efter tre månader från 2786 uppsägningen. när avtalet upphör att gälla på grund av hyresgästens el- cj ^.1 ¬ ler den efterlevande makens död, skall lägenheten avträdas på den far- sfs 1971:1209 dag som inträffar närmast efter en månad från dödsfallet. 6 § uppsäges hyresavtal av orsak som anges i 11—14 eller 16—19 §. upphör det genast att gälla. detsamma gäller i fall som anges i 42 §, om ej annat följer av 44 §. om hyresavtal uppsäges av annan orsak som ger hyresvärd eller hyres gäst rätt att frånträda avtalet, äger bestämmelserna i 3 § andra stycket och 4 § andra stycket om uppsägningstid och tid för avtals upphörande motsvarande tillämpning, om ej annat föreskrivits. sker uppsägning in nan hyresgästen tillträtt lägenheten, upphör avtalet dock genast att gälla. 7 § infaller dag då lägenhet enligt lag eller avtal skall tillträdas eller avträdas på söndag eller annan allmän helgdag, skall tillträde eller av träde i stället ske nästa vardag. den som har att avträda lägenhet skall senast klockan 12 avträdesda- gen hålla lägenheten tillgänglig för den som skall tillträda den. om fattar lägenhet som helt eller delvis är uthyrd till bostad minst två rum som är avsedda för bostadsändamål, skall hälften av bostadsrummen hållas tillgänglig k lockan 12 föregående dag eller, om denna är söndag ;j ji eller annan allmän helgdag, klockan 8 avträdesdagen. första och andra styckena gäller ej, om annat avtalats. j' i 8 § uppsägning skall vara skriftlig, om hyresförhållandet varat längre än nio månader i följd vid den tidpunkt till vilken uppsägningen sker. uppsägningen behöver dock ej vara skriftlig, om skriftligt erkännande av uppsägningen lämnas. uppsägning får ske hos den som är behörig att mottaga hyra på hyresvärdens vägnar. skriftlig uppsägning skall delges den som sökes för uppsägning, dock utan tillämpning av 12—15 §§ delgivningslagen (1970: 428). träffas ej den som sökes i sitt hemvist, får uppsägningen sändas i re kommenderat brev under hans vanliga adress. ett exemplar av uppsäg ningen skall dessutom lämnas antingen i den söktes bostad till vuxen medlem i det hushåll som han tillhör eller, om han driver rörelse med fast kontor, på kontoret till någon som är anställd där. påträffas icke någon som angivits nu, skall uppsägningen i stället läggas i den söktes postlåda, om sådan finns. uppsägning har skett när vad som sagts nu blivit fullgjort. har hyresvärd eller hyresgäst, hos vilken uppsägning skall ske, ej känt hemvist här i riket och finns ej heller känt ombud som har rätt att mot taga uppsägning för honom, får uppsägning ske genom kungörelse i post- och inrikes tidningar. stämningsansökan med yrkande att hyresförhållande skall upphöra och ansökan om vräkning av hyresgäst gäller som uppsägning när del givning skett i behörig ordning. lägenhetens skick och hinder i hyresrätten 9 § på tillträdesdagen skall hyresvärden, om ej annat avtalats, tillhan dahålla lägenheten i sådant skick att den enligt den allmänna uppfatt ningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet. 2787 ¬ sfs 1971:1209 10 § blir lägenheten före den avtalade tidpunkten for tillträdet så för störd att den ej kan användas för det avsedda ändamålet, förfaller av talet. är hyresvärden vållande till händelsen eller lämnar han ej utan dröjsmål hyresgästen meddelande om denna, har hyresgästen rätt till ersättning för skada. meddelar myndighet före tillträdesdagen på grund av lägenhetens be skaffenhet förbud mot att använda lägenheten för det avsedda ändamå let, förfaller avtalet, även om beslutet ej vunnit laga kraft. beror det för hållande som föranlett beslutet på försummelse av hyresvärden eller lämnar denne ej utan dröjsmål hyresgästen meddelande om beslutet, har hyresgästen rätt till ersättning för skada. 11 § uppkommer före hyrestidens början ringare skada på lägenheten än som anges i 10 § första stycket och är skadan ej avhjälpt när lägen heten skall tillträdas eller är lägenheten eljest, i annat fall än som avses i 13 §, på tillträdesdagen icke i det skick som hyresgästen har rätt att fordra, får han avhjälpa bristen på hyresvärdens bekostnad, om hyres värden underlåter att efter tillsägelse ombesörja åtgärden så snart det kan ske. kan bristen ej avhjälpas utan dröjsmål eller underlåter hyres värden att efter tillsägelse ombesörja åtgärden så snart det kan ske, får hyresgästen uppsäg a avtalet. uppsägning får dock ske endast om bristen är av väsentlig betydelse. sedan bristen blivit avhjälpt av hyresvärden får avtalet ej uppsägas. för den tid lägenheten är i bristfälligt skick har hyresgästen rätt till skälig nedsättning i hyran. i fall som avses i första stycket har hyresgästen även rätt till ersättning för skada, om hyresvärden ej visar att bristen icke beror på hans för summelse. första och andra styckena äger tillämpning även när lägenheten ut hyrts i befintligt skick, om lägenheten icke är i sådant skick som anges i 9 § och hyresgästen ej vid avtalets ingående kände till bristen eller kun nat upptäcka den med vanlig u ppmärksamhet. 12 § meddelar myndighet före tillträdesdagen på grund av lägenhetens beskaffenhet beslut varigenom del av lägenheten kommer att frångå hy resgästen eller denne på annat sätt lider intrång i sin nyttjanderätt, har han rätt till skälig nedsättning i hyran. innebär beslutet väsentlig in skränkning i nyttjanderätten, får hyresgästen uppsäga avtalet, även om beslutet ej vunnit laga kraft. i fråga om ersättning för skada äger 10 § andra stycket motsvarande tillämpning. 13 § avser hyresavtalet lägenhet som icke färdigställts vid avtalets in gående och är lägenheten ännu ej i färdigt skick när tillträde skall ske, har hyresgästen rätt till skälig nedsättning i hyran och sådan rätt att uppsäga avtalet som anges i 11 §. uppsägning får ske även före den avtalade tidpunkten för tillträde, om det är uppenbart att lägenheten på tillträdesdagen ej kan användas för det avsedda ändamålet. hyresgästen har även rätt till ersättning för skada, om hyresvärden 2788 ej visar att dröjsmålet icke beror på hans försummelse. ¬ 14 § är lägenheten ej utrymd i rätt tid av den som skall avflytta, har sfs 1971:1209 hyresgästen rätt till skälig nedsättning i hyran för den tid han ej kan nyttja lägenheten eller del därav. undanröjes hindret icke genast efter det att hyresvärden underrättats om förhållandet, äger bestämmelserna i 11 § om rätt för hyresgästen att uppsäga avtalet på grund av brist i lägenheten motsvarande tillämpning. hyresgästen har även rätt till ersättning för skada, om hyresvärden ej visar att hindret icke beror på hans försummelse. 15 § under hyrestiden skall hyresvärden hålla lägenheten i sådant skick som anges i 9 §, om ej annat avtalats eller följer av andra stycket. om lägenhet helt eller delvis är uthyrd till bostad, skall hyresvärden i bostadsdelen med sk äliga tidsmellanrum ombesörja tapetsering, målning och andra sedvanliga reparationer med anledning av lägenhetens försäm ring genom ålder och bruk. avser hyresavtalet enfamiljshus, gäller dock vad som sagts nu endast om ej annat avtalats. 16 § skadas lägenheten under hyrestiden och är hyresgästen ej an svarig för skadan eller brister hyresvärden i sin underhållsskyldighet enligt 15 § andra stycket eller uppstår på annat sätt utan hyresgästens vållande hinder eller men i nyttjanderätten, äger 10—12 §§ motsvarande tillämpning. detsamma gäller, om myndighet under hyrestiden meddelar beslut som avses i 10 § andra stycket eller 12 § utan att hyresgästen givit anledning till det, dock ej förrän beslutet länder till efterrättelse. hyresvärden och hyresgästen kan med bindande verkan träffa avtal om inskränkning i rätten att enligt första stycket erhålla nedsättning i hyran för hinder eller men i nyttjanderätten till följd av att hyresvärden låter utföra arbete för att sätta lägenheten i avtalat skick eller för att utföra sedvanligt underhåll av lägenheten eller fastigheten i övrigt eller annat arbete som särskilt anges i avtalet. 17 § bestämmelserna om skada eller brist på lägenheten äger mot svarande tillämpning, om ohyra förekommer i lägenheten till men för hyresgästen. i fråga om bostadslägenhet som utgör del av hus är hyresvärden skyl dig att vidtaga tjänliga åtgärder för att utrota ohyra, även om hyres gästen är ansvarig för att sådan förekommer i lägenheten. ar hyres gästen utan ansvar för ohyran, har han rätt till ersättning för nödvändig kostnad som åsamkas honom genom åtgärd för att utrota ohyran. 18 § om någon del av lägenheten frångår hyresgästen på grund av att annat förvärv äger företräde eller till följd av omständighet som avses i 7 kap. 25 §, har hyresgästen rätt till skälig nedsättning i hyran. hyres gästen har även sådan rätt att uppsäga avtalet som anges i 11 §, om han var i god tro när avtalet träffades. bestämmelser om ersättning för skada finns i 7 kap. 19 § ar bostadslägenhet så beskaffad att det är förenat med uppenbar våda för inneboendes hälsa att använda lägenheten och avhjälper hyres värden ej bristen genast efter tillsägelse, får hyresgästen uppsäga avtalet, även om han icke har rätt till det enligt annan bestämmelse. 2789 176—sfs 1971 1'^ '^1 • ¬ sfs 1971:1209 betalning av hy ra m. m. 20 § har avtal ej träffats om tiden for betalning av hyra som skall utgå i pengar, skall hyran betalas senast sista vardagen före varje ka lendermånads början eller, om hyran beräknas för kortare tid än en månad, senast sista vardagen före början av den tid för vilken hyran beräknas. för bostadslägenhet som omfattar högst fyra rum, varvid kök räknas som rum, får dock den hyra som belöper på annan kalender månad än den första betalas senast sista vardagen före månadens början, även om avtal träffats om tidigare förfallodag. hyran skall betalas i hyresvärdens hemvist eller på annan plats som anvisas av honom. betalning får alltid ske genom postanvisning, post giro eller bankgiro. skall hyran betalas på ort utom riket, är hyresvärden skyldig att svara för de särskilda kostnader detta medför. har hyran sänts till hyresvärden från postanstalt inom riket genom postanvisning eller inbetalningskort till hyresvärdens postgirokonto eller har innehavare av sådant konto betalat hyran till hyresvärden genom giro- eller utbetalningskort, anses hyran ha kommit hyresvärden till handa den dag då postanvisningen eller inbetalningskortet lämnades på postanstalten eller giro- eller utbetalningskortet inkom till postgirokon toret. vid betalning av hyra genom bankgiro på bankkontor inom riket anses hyran ha kommit hyresvärden till handa den dag då betalnings uppdraget mottogs av bankkontoret. 21 § anser hyresgästen, att han enligt 11—14, 16—18 eller 26 § har rätt till nedsättning i hyran eller till ersättning för skada eller för av hjälpande av brist eller att han har annan motfordran hos hyresvärden, och vill hyresgästen avdraga motsvarande belopp på hyra som utgår i pengar, får han nedsätta beloppet hos överexekutor. vad som sagts nu äger motsvarande tillämpning, när det råder tvist om storleken av hyra som skall utgå i pengar men ej är till beloppet bestämd i avtalet. när hyresgästen enligt första stycket nedsätter belopp hos överexeku tor, skall han lämna skriftlig uppgift i två exemplar om hyresförhållan det, förfallodagen och grunden för avdraget eller tvistens beskaffenhet samt ställa pant eller borgen, som överexekutor finner skälig, för den kostnad för beloppets utfående som kan åsamkas hyresvärden och för ränta på beloppet. har hyresgästen sålunda nedsatt hyra hos överexekutor, får hyresvär den icke göra gällande, att hyresrätten blivit förverkad på grund av att det nedsatta beloppet ej betalats till honom. 22 § överexekutor skall ofördröjligen underrätta hyresvärden i re kommenderat brev om nedsättning enligt 21 §. visar hyresvärden ej inom tre månader från det beloppet förfallit till betalning och underrättelse om nedsättningen sänts till honom att han träffat överenskommelse med hyresgästen om att få lyfta beloppet eller att han väckt talan därom mot hyresgästen, har denne rätt att återfå be loppet, har hyresvärden väckt talan inom angiven tid, får beloppet ej lyftas, förrän hyresvärdens talan blivit slutligt avgjord. nedsatt belopp skall ofördröjligen insättas i bank mot ränta. räntan 2790 skall betalas till den som f år lyfta beloppet. ¬ i; ''ft li! -i li 'm ; n j i i'' i i hyresgästens skyldigheter vid n yttjandet av lä genheten sfs 1971:1209 23 § hyresgästen får icke använda lägenheten för annat ändamål än det avsedda. hyresvärden får dock icke åberopa avvikelse som är utan betydelse för honom, 24 § hyresgästen skall under hyrestiden väl vårda lägenheten med vad därtill hör. han är skyldig att ersätta all skada som uppkommer genom hans vållande eller genom vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till h ans hushåll eller gästar honom eller av annan som han inrymt i lägenheten eller som där utför arbete för hans räkning. för brand skada som han själv icke vållat är han dock ansvarig endast om han brustit i den omsorg och tillsyn som han bort iakttaga. uppkommer skada eller visar sig brist som ofördröjligen måste av hjälpas för att allvarlig olägenhet icke skall uppstå, är hyresgästen skyl- ; | dig att genast lämna hyresvärden meddelande om skadan eller bristen. är hyresgästen och medlemmarna i hans hushåll borta när skadan upp kommer eller bristen visar sig och har hyresgästen berett hyresvärden tillfälle att vid behov komma in i lägenheten under bortovaron, är det dock, om lägenheten utgör del av hus, tillräckligt att hyresgästen ome delbart efter återkomsten lämnar hyresvärden meddelande om skadan , v eller bri sten. meddelande om annan skada eller brist än sådan som an givits förut i detta stycke skall lämnas hyresvärden utan oskäligt dröjs mål. försummar hyresgästen att underrätta hyresvärden enligt vad som föreskrivits i detta stycke, är han ansvarig för skada som föranledes av hans försummelse. bestämmelserna i första och andra styckena om skada eller brist äger motsvarande tillämpning, om ohyra förekommer i lägenheten. har hyresgästen utan behövligt samtycke eller tillstånd överlåtit hyres rätten eller åt annan upplåtit rätt att begagna lägenheten, är hyresgästen ansvarig för skada som den nye innehavaren skolat ersätta enligt första, andra eller tredje stycket, om lägenheten hade varit förhyrd av honom. har i fråga om lägenhet, som upplåtits för att helt eller delvis an vändas för annat ändamål än bostad, träffats avtal, varigenom hyres gästens ansvar utsträckts utöver vad som föreskrives i första—fjärde styckena, gäller avtalet. 25 § hyresgästen ar skyldig att vid lägenhetens begagnande iakttaga allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och skick inom fastig heten. hyresgästen skall hålla noggrann tillsyn över att vad som så lunda åligger honom själv iakttages även av dem för vilka han svarar enligt 24 § första stycket. gods som veterligt är eller med skäl kan misstänkas vara behäftat med ohyra får icke införas i lägenheten. 26 § hyresvärden har rätt att utan uppskov erhålla tillträde till lägen heten för att utöva nödig tillsyn eller utföra förbättringsarbete som ej kan uppskjutas utan skada. när lägenheten är ledig till uthyrning, är hyresgästen skyldig att låta den visas på lämplig tid. efter tillsägelse minst en månad i förväg får hyresvärden i lägenheten låta utföra mindre brådskande förbättringsarbete som icke vållar väsent- 2791 ¬ sfs 1971: 1209 ligt hinder eller men i nyttjanderätten. sådant arbete får dock ej utan hyresgästens medgivande utföras under sista månaden av hyresförhål landets bestånd. vill hyresvärden utföra annat arbete i lägenheten, får hyresgästen inom en vecka från det att han erhöll meddelande därom uppsäga avtalet till upphörande på den fardag som inträffar närmast efter sex månader från uppsägningen. sådant arbete får icke utan hyres gästens medgivande påbörjas förrän avtalet sålunda kunnat bringas att upphöra. bestämmelserna i detta stycke gäller ej arbete som hyres värden utfäst sig att utföra åt hyresgästen. i fall som anges i första eller andra stycket skall hyresvärden tillse att hyresgästen ej tillskyndas större olägenhet än nödvändigt. skada som åsamkas hyresgästen genom arbete som avses i andra stycket skall er sättas av hyresvärden, även om skadan icke beror på hans försummelse. hyresgästen är skyldig att tåla inskränkningar i nyttjanderätten, som föranledes av nödvändiga åtgärder för att utrota ohyra i fastigheten, även om den av honom hyrda lägenheten icke besväras av ohyra. där vid äger 17 § motsvarande tillämpning. 27 § underlåter hyresgästen att bereda hyresvärden tillträde till lägen heten när denne enligt 26 § har rätt till det, kan överexekutor förordna om handräckning. i fråga om sådan handräckning gäller bestämmelserna om handräckning enligt 191 § utsökningslagen (1877: 31 s. 1). pant eller borge n 28 § är pant eller borgen ställd för hyresavtalets fullgörande och för sämras säkerheten, är hyresgästen skyldig att på anfordran ställa ny säkerhet med vilken hyresvärden skäligen kan nöjas. gör han det ej inom en månad, får hyresvärden uppsäga avtalet. i fråga om bostads lägenhet får dock hyresvärden uppsäga avtalet endast om det är av väsentlig betydelse för hyresvärden att sådan säkerhet ställes och det icke är obilligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upplöses. utmätning och konkurs 29 § om fastigheten blivit utmätt före tillträdesdagen, får hyres gästen uppsäga avtalet. han har även rätt till ersättning för skada. uppsägning skall dock ske inom en månad från det hyresgästen fick kännedom om att fastigheten blivit u tmätt. upphäves utmätningen eller förfaller eljest frågan om fastighetens försäljning, får ej uppsägning ske därefter. 30 § bestämmelserna i 29 § äger motsvarande tillämpning, om hyres värden försättes i konkurs före tillträdesdagen. 31 § försättes hyresgästen i kon kurs, får ko nkursboet uppsäga avtalet. beträffande bostad slägenhet fordras dock att gäldenären samtyc ker till 2792 uppsägningen eller att rättens ombudsman godkänner denna. ¬ har lägenheten ej tillträtts när konkursen inträffar och har ej hyres- sfs 1971:1209 värden säkerhet för avtalets fullgörande med vilken han skäligen kan nöjas, får hyresvärden uppsäga avtalet, om han ej erhåller sådan säker het inom en vecka efter anfordran. inträffar i fråga om annan lägenhet än bostadslägenhet konkursen efter tillträdet och har ej hyresvärden säkerhet för avtalets fullgörande med vilken ha n skäligen kan nöjas, får hyresvärden uppsäga avtalet, om ej sådan säkerhet ställes inom en månad efter anfordran eller inom samma tid konkursboet förklarar sig vilja svara för hyresgästens skyldig heter under hyrestiden eller, när hyresrätten får överlåtas, överlåtelse sker i enlighet med avtalet. uppsäges avtalet enligt första—tredje stycket, har hyresvärden rätt till ersättning för skada. överlåtelse av hyresrätten 32 § hyresgästen får icke överlåta hyresrätten utan hyresvärdens sam tycke, om ej annat följer av 34—36 §§. vägras samtycke utan skälig anledning eller lämnar hyresvärden ej besked inom tre veckor efter det att samtycke begärdes, får hyresgästen uppsäga hyresavtalet. 33 § bestämmelserna i 32 § äger motsvarande tillämpning på hyres rättens övergång genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande förvärv. har hyresrätten till lägenhet, som varit avsedd att uteslutande eller huvudsakligen användas som gemensam bostad för hyresgästen och hans make, tillagts maken genom bodelning eller skifte med anledning av boskillnad, hemskillnad, äktenskapsskillnad, äktenskapets återgång eller hyresgästens död, får dock maken träda i hyresgästens eller döds boets ställe. sådan rätt tillkommer även efterlevande make som är en sam arvinge efter hyresgästen. för tid efter det att hyresvärden underrättats om att hyresrätten till lagts hyresgästens make enligt andra stycket svarar hyresgästen eller hans dödsbo ej för sina förpliktelser enligt hyresavtalet. hyresgästens make svarar jämte hyresgästen eller hans dödsbo för sådana förpliktelser enligt avtalet som hänför sig till tiden före underrättelsen. andra och tredje styckena äger motsvarande tillämpning, när lägen heten hyrts av makar gemensamt. 34 § hyresgäst, som ej är i tillfälle att använda bostadslägenhet för återstående hyrestid, får överlåta hyresrätten till närstående som var aktigt sammanbor med honom, om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen. sådant tillstånd skall lämnas, om hyresvärden skäligen kan nöjas med förändringen. första stycket äger motsvarande tillämpning om hyresgästen avlider under hyrestiden och dödsboet vill överlåta hyresrätten till sådan döds bodelägare eller annan hyresgästen närstående som varaktigt samman bodde med honom. 2793 • l,!i.; ,1 i! ii ¬ sfs 1971; 1209 35 § hyresgästen får överlåta hyresrätten till bostadslägenhet i syfte att genom byte erhålla annan bostad, om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen. sådant tillstånd skall lämnas, om hyresgästen har be- aktansvärda skäl för bytet och detta kan äga rum utan påtaglig olägen het för hyresvärden. har hyresgästen erhållit lägenheten genom byte och innehaft lägenheten mindre än tre år, får tillstånd dock lämnas endast om synnerliga skäl föreligger. första stycket gäller ej, om 1. lägenheten är förhyrd i andra hand, 2. lägenheten utgör del av upplåtarens bostad, 3. lägenheten är belägen i enfamiljshus som icke är avsett att uthyras varaktigt eller i tvåfamiljshus, 4. upplåtaren innehar lägenheten med bostadsrätt, 5. hyresförhållandet ej varat längre än nio månader i följd. 36 § hyresgäst, som hyr lägenhet för att helt eller till väsentlig del använda den för handel, hantverk, industri eller annan förvärvsverk samhet, får överlåta hyresrätten till den som skall övertaga verksamhe ten, om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen. sådant till stånd skall lämnas, om hyresvärden ej har befogad anledning motsätta sig att hyresrätten överlåtes. har hyresgästen innehaft lägenheten mindre än tre år, får tillstånd dock lämnas endast om synnerliga skäl föreligger. 37 § tillstånd som avses i 34, 35 eller 36 § kan förenas med villkor. 38 § överlåter hyresgästen hyresrätten med samtycke av hyresvärden eller med tillstånd av hyresnämnden, är han fri från de förpliktelser som hyresavtalet ålägger honom för tiden efter överlåtelsen, om ej annat villkor fogats till samtycket eller tillståndet. den tillträdande hyresgäs ten svarar jämte den avträdande för förpliktelserna enligt avtalet för tiden före överlåtelsen, om ej annat avtalas med hyresvärden. upplåtelse av lä genheten i and ra hand 39 § hyresgästen får ej utan hyresvärdens samtycke i andra hand upplåta lägenheten i dess helhet utom i fall som avses i 40 §. 40 § hyresgäst, som under viss tid ej är i tillfälle att använda sin bo stadslägenhet, får upplåta lägenheten i dess helhet i andra hand, om hyresnämnden lämnar tillstånd till upplåtelsen. sådant tillstånd skall lämnas, om hyresgästen har beaktansvärda skäl för upplåtelsen och hy resvärden ej har befogad anledning att vägra samtycke. tillstånd enligt första stycket kan begränsas till viss tid och förenas med villkor. 41 § hyresgästen får ej inrymma utomstående personer i lägenheten, om det kan medföra men för hyresvärden. hyresrättens förverkande 42 § hyresrätten är förverkad och hyresvärden således berättigad att 2794 uppsäga avtalet, ¬ 1. om hyresgästen dröjer med betalning av hyra som utgår i pengar sfs 1971:1209 utöver två vardagar efter förfallodagen och annat ej följer av 53 §, dock, i fall då hyran skall betalas i förskott för längre tid än en månad, endast om hyresgästen dröjer med betalning av den på en kalender månad belöpande hyran utöver två vardagar efter månadens början eller, såvitt angår hyran för första kalendermånaden under hyresför hållandet, efter förfallodagen, 2. om hyresgästen utan behövligt samtycke eller tillstånd överlåter hyresrätten eller eljest sätter annan i sitt ställe eller upplåter lägenheten i andra hand och ej efter tillsägelse vidtager rättelse utan dröjsmål, 3. om lägenheten användes i strid med 23 eller 41 § och hyresgästen icke efter tillsägelse vidtager rättelse utan dröjsmål, 4. om hyresgästen eller annan, till vilken hyresrätten överlåtits eller lägenheten upplåtits, genom vårdslöshet är vållande till att ohyra före kommer i lägenheten eller genom underlåtenhet att underrätta hyres värden därom bidrager till att ohyran sprides i fastigheten, 5. om lägenheten på annat sätt vanvårdas eller om hyresgästen eller annan, till vilken hyresrätten överlåtits eller lägenheten upplåtits, åsido sätter något av vad som enligt 25 § skall iakttagas vid lägenhetens be gagnande eller brister i den tillsyn som enligt nämnda paragraf åligger hyresgäst och rättelse icke utan dröjsmål sker efter tillsägelse, 6. om i strid med 26 § tillträde till lägenheten vägras och hyresgästen ej kan visa giltig ursäkt, 7. om hyresgästen åsidosätter avtalsenlig skyldighet, som går utöver hans åligganden enligt detta kapitel, och det måste anses vara av syn nerlig vikt för hyresvärden att skyldigheten fullgöres. hyresrätten är icke förverkad, om det som ligger hyresgästen till last är av ringa betydelse. uppsäges avtalet, har hyresvärden rätt till ersättning för skada. 43 § är hyresrätten förverkad på grund av förhållande som avses i 42 § första stycket 1—3, 5 eller 6 men sker rättelse innan hyresvärden gjort bruk av sin rätt att uppsäga avtalet, kan hyresgästen icke därefter skiljas från lägenheten på den grunden. detsamma gäller om hyresvär den icke uppsagt avtalet inom två månader från det han fick kännedom om förhållande som avses i 42 § första stycket 4 eller 7 eller hyres värden icke inom två månader från det han erhöll vetskap om förhål lande som avses i nämnda stycke under 2 tillsagt hyresgästen att vid taga rättelse. 44 § är hyresrätten enligt 42 § första stycket 1 förverkad på grund av dröjsmål med betalning av hyra och har hyresvärden med anledning därav uppsagt avtalet, får hyresgästen ej på grund av dröjsmålet skiljas från lägenheten, om hyran senast tolfte vardagen från uppsägningen betalas på sätt som anges i 20 § andra eller tredje stycket eller nedsättes hos överexekutor enligt 21 §. i avvaktan på att hyresgästen visar sig ha fullgjort vad som sålunda fordras för att återvinna hyresrätten får be slut om vräkning icke meddelas förrän fjorton vardagar förflutit från uppsägningen. första stycket gäller ej, om skyldighet att flytta inträder inom kortare tid än en månad efter det att hyresrätten förverkades. 2795 , r ' ¬ sfs 1971: 1209 rätt till förlängning av hyresav talet 45 § bestämmelserna i 46—53 §§ gäller vid upplåtelse av bostads lägenhet, om ej 1. hyresförhållandet upphör innan det varat längre än nio må nader i följd, 2. lägenheten utgör del av upplåtarens egen bostad, eller 3. hyresförhållandet upphör på den grund att hyresrätten är förver kad eller förhållande som avses i 28 § föreligger samt annat ej följer av 47 §. har hyresvärden och hyresgästen i särskilt upprättad handling över enskommit, att hyresrätten icke skall vara förenad med rätt till för längning, är överenskommelsen gällande. har överenskommelsen träf fats innan hyresförhållandet varat längre än nio månader i följd, gäl ler den dock endast om den godkänts av hyresnämnden. hade make som ej har del i hyresrätten sin bostad i lägenheten när överenskom melsen träffades, gäller överenskommelsen mot honom endast om han godtagit den. 46 § om hyresvärden uppsagt hyresavtalet, har hyresgästen rätt till förlängning av avtalet, utom när 1. hyresrätten är förverkad eller avtalet kan uppsägas enligt 28 § utan att likväl hyresvärden uppsagt avtalet att upphöra på någon av dessa grunder, 2. hyresgästen i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att avtalet skäligen icke bör förlängas, 3. huset skall rivas och det ej är obilligt mot hyresgästen att hyres förhållandet upphör, 4. huset skall undergå större ombyggnad och det icke är uppenbart att hyresgästen kan sitta kvar i lägenheten utan nämnvärd olägenhet för ombyggnadens genomförande samt det ej är obilligt mot hyres gästen att hyresförhållandet upphör, 5. lägenheten ej vidare skall användas för bostadsändamål och det ej är obilligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör, 6. avtalet avser lägenhet i en- eller tvåfamiljehus eller lägenhet som upplåtaren innehar med bostadsrätt och upplåtaren har sådant intres se att förfoga över lägenheten att hyresgästen skäligen bör flytta, 7. hyresförhållandet beror av sådan anställning i statlig eller kom munal verksamhet som är förenad med bostadstvång eller av anställ ning inom lantbruket eller för skötsel och tillsyn av fastighet eller av annan anställning, om den är av sådan art att det är nödvändigt för arbetsgivaren att förfoga över lägenheten för upplåtelse åt anställ ningens innehavare, samt anställningen har upphört, 8. hyresförhållandet beror av annan anställning som upphört och det ej är obilligt mot hyresgästen att även hyresförhållandet upphör samt, om hyresförhållandet varat längre än tre år, hyresvärden har synnerliga skäl för att upplösa hyresförhållandet, 9. det i annat fall icke strider mot god sed i hyresförhållanden eller eljest är obilligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör. 2796 om hyresvärdens intresse blir tillgodosett genom att hyresgästen av- ¬ träder endast en del av lägenheten och avtalet lämpligen kan förlängas sfs 1971: 1209 såvitt avser lägenheten i övrigt, har hyresgästen utan hinder av första stycket rätt till sådan förlängning. 47 § har lägenheten hyrts av flera gemensamt och har de på grund [! av uppsägning, som gjorts av en av dem, eller till följd av annan om- j! ständighet, som hänför sig till endast en av dem, ej gemensamt rätt -j it till förlängning av hyresavtalet, är medhyresgäst berättigad till för- i/ längning, om hyresvärden skäligen kan nöjas med honom som hyres- | gäst. vad som sagts nu gäller ej när hyresrätten är förverkad eller j hyresavtalet kan uppsägas enligt 28 § utan att likväl hyresvärden upp sagt avtalet på någon av dessa grunder. är medhyresgästen make till den som uppsagt avtalet eller eljest föranlett att hyresgästerna ej ge mensamt har rätt till förlängning av avtalet, har han den rätt som angivits ä ven när hyresrätten är förverkad på annan grund än dröjsmål i ' med b etalning av hyra. detta gäller också när hyresvärden bringar hy- i » resavtalet att upphöra på grund av förverkandet. om hyresgäst, som är gift och vars make ej har del i hyresrätten, |l|;' uppsäger hyresavtalet eller vidtager annan åtgärd för att bringa det | l att upphöra eller om han i annat fall ej har rätt till förlängning av i|i avtalet, är maken, om han har sin bostad i lägenheten, berättigad till förlängning, såvida hyresvärden skäligen kan nöjas med honom som h3t:esgäst. vad som sagts nu gäller också när hyresvärden uppsagt hyresavtalet att upphöra på grund av förverkande eller förhållande som avses i 28 §. bestämmelserna i 48—53 §§ om hyresgäst äger till- lämpning även i fråga om hyresgästs make. förlänges hyresavtal i fall som avses i andra stycket, svarar båda makarna för förpliktelserna enligt avtalet för tiden före förlängningen, om ej annat avtalas med hyresvärden. 48 § vid förlängning av hyresavtal är hyresgästen skyldig att god taga den hyra som hyresvärden fordrar. om hans krav är oskäligt, skall dock hyran utgå med skäligt belopp. fordrad hyra är att anse som oskälig, om den väsentligt överstiger hyran för lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. annat av hyresvärden uppställt villkor skall gälla, om det ej strider mot god sed i hyresförhållanden eller eljest är obilligt. hyrestiden skall dock utgöra ett år med tre må naders uppsägningstid, om ej annan hyres- eller uppsägningstid av sär skild anledning är lämpligare. i den mån ändring i hyresvillkoren ej påkallas, skall samma villkor som förut gälla. i ort för vilken förordnande enligt 54 § gäller skall vid tillämpning av första stycket tredje punkten bortses från lägenhet vars hyra icke är rimlig med hänsyn till det allmänna hyresläget i orten för närmast jämförliga lägenheter i nybyggda bostadshus. träffas vid förlängning av hyresavtal överenskommelse om villkoren för det fortsatta hyresförhållandet, skall överenskommelsen, oavsett bestämmelserna i första och andra styckena, lända till efterrättelse i den mån ej annat följer av bestämmelserna i övrigt i denna balk. 49 § föreligger tvist om förlängning av hyresavtalet enligt 46 eller 47 § eller om villkor för sådan förlängning, åligger det hyresvärden 2797 ¬ •' t > j sfs 1971: 1209 att skriftligen meddela hyresgästen att denne, om han icke går med på att flytta, har att senast tre veckor efter det att han fått del av med delandet hänskjuta tvisten till hyresnämnden. meddelandet skall läm nas i den ordning som enligt 8 § gäller för uppsägning. bestämmelsen i 8 § tredje stycket tredje punkten gäller dock ej. om hyresvärden fullgjort vad som åligger honom enligt första styc ket, har den som fordrar förlängning att hänskjuta tvisten till hyres nämnden inom den i första stycket angivna tiden. lakttages ej denna, förfaller rätten till förlängning av avtalet. 50 § är fråga om förlängning av hyresavtalet ännu ej avgjord när hyrestiden går ut, har hyresgästen rätt att kvarbo i lägenheten till dess frågan är slutligt avgjord. för tid som hyresgästen sålunda kvarbor i lägenheten skall de förut gällande hyresvillkoren tillämpas till dess hyresvillkoren för samma tid blir slutligt bestämda. 51 § b if allés hyresgästens talan om förlängning av hyresavtalet, skall villkoren för den fortsatta förhyrningen fastställas enligt 48 §. dom eller beslut varigenom hyresgästens talan bifalles anses som avtal om fortsatt förhyrning. 52 § bifalles ej hyresgästens talan om förlängning av hyresavtalet, får i domen eller beslutet skäligt uppskov med avflyttningen medges, om hyresvärden eller hyresgästen begär det. är hyresrätten förverkad eller kan hyresavtalet uppsägas enligt 28 § utan att likväl hyresvärden uppsagt avtalet att upphöra på någon av dessa grunder eller är rätten till förlängning förfallen, får på begäran av hyresgästen uppskov dock medges endast om hyresvärden samtycker till det. avgöres tvisten efter hyrestidens utgång eller medges uppskov med avflyttningen, skall hyresvillkoren för tiden från avtalets upphörande till avflyttmngen fastställas enligt 48 §. 53 § skall hyresgäst utge högre hyra för förfluten tid än som skolat utgå förut, är hyresrätten icke förverkad på grund av dröjsmål med be talning av det överskjutande beloppet, om betalningen sker inom en månad från den dag då den högre hyran fastställdes. vad som sagts nu gäller ej, om skyldighet att flytta inträder för hyresgästen inom kortare tid än två månader efter nämnda dag. på det överskjutande beloppet skall hyresgästen betala sex procent ränta som om beloppet förfallit till betalning samtidigt med den förut utgående hyran. prövning av förstagångshyra i vissa ort er 54 § konungen kan förordna, att 55 § skall tillämpas i ort där sär skild uppmärksamhet är påkallad till förekommande av sådan hyres- stegring för bostadslägenhet som icke är godtagbar från samhällssyn punkt. 55 § i ort för vilken förordnande enligt 54 § gäller får hyresvärd 2798 eller hyresgäst begära att hyresnämnden prövar hyra som avtalats vid ¬ lägenhetens upplåtande till hyresgästen eller därefter innan hyresförhål- sfs 1971:1209 landet varat längre än nio månader i följd (förstagångshyra). detta gäller dock icke lägenhet som utgör del av upplåtarens egen bostad. vid prövning enligt första stycket äger 48 § motsvarande tillämp ning. nedsättes förstagångshyra, skall den lägre hyran gälla från och med månaden närmast efter den då prövning av hyran påkallades. begäres ej prövning av förstagångshyra inom ett år från det hyres- ji j | förhållandet började, är rätten till sådan prövning förlorad. ^ rätt till ersättning med anledning av hyresförhållandets upphörande m. m. 56 § bestämmelserna i 57—60 §§ gäller för upplåtelse av annan lägen het än bostadslägenhet, om ej 1. hyresförhållandet upphör innan det varat längre än nio månader i följd, eller 2. hyresförhållandet upphör på den grund att hyresrätten är för verkad eller förhållande som avses i 28 § föreligger. har hyresvärden och hyresgästen i särskilt upprättad handling överenskommit om villkor som strider mot 57—60 §§, är överens kommelsen gällande. har överenskommelsen träffats innan hyresför hållandet varat längre än nio månader i följd, gäller den dock endast om den godkänts av hyresnämnden. 57 § har hyresvärden uppsagt hyresavtalet och vägrar han att för länga hyresförhållandet eller kommer förlängning i annat fall ej till stånd på den grund att hyresvärden för förlängning kräver hyra som ej är skälig eller uppställer annat villkor som strider mot god sed i hyres förhållanden eller eljest är obilligt, skall han i skälig omfattning ersätta hyresgästen dennes förlust på grund av hyresförhållandets upphörande, om ej 1. hyresgästen åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att det icke skäligen kan fordras att hyresvärden förlänger hyresförhållandet, 2. huset skall rivas eller undergå sådan större ombyggnad att hyres gästen uppenbarligen icke kan sitta kvar i lägenheten utan nämnvärd olägenhet för ombyggnadens genomförande samt därjämte antingen hyresvärden anvisar annan lägenhet med vilken hyresgästen skäligen kan nöjas eller hyresavtalet innehåller villkor om att hyresförhållandet skall upphöra på grund av rivning eller ombyggnad av huset och riv ningen eller ombyggnaden skall påbörjas inom fem år från villkorets tillkomst, eller 3. hyresvärden i annat fall har befogad anledning att upplösa hyres förhållandet. förlust för hyresgästen som har samband med att denne bekostat ändring av lägenheten skall beaktas vid ersättningens bestämmande en dast om hyresvärden samtyckt till ändringen eller hyresgästen träffat hyresavtalet under förutsättning att han skulle få utföra ändringen. förlusten beräknas i sådant fall till hö gst det belopp varmed lägenheten genom ändringen ökat i värde som hyreslägenhet. 2799 \ ¬ sfs 1971:1209 58 § om hyresgästen icke inom tre veckor från uppsägningen medde lar hyresvärden att han önskar behålla lägenheten, är hans rätt till er sättning enligt 57 § förfallen. lämnas sådant meddelande inom den angivna tiden, har hyresvärden att inom tre veckor från det att medde landet lämnades underrätta hyresgästen om de villkor han uppställer för att förlänga hyresförhållandet eller om orsaken till att han vägrar medge förlängning. underlåter han detta, har hyresgästen rätt till er sättning för förlust som avses i 57 §. hyresgästens meddelande enligt första stycket skall lämnas i den ordning som enligt 8 § gäller för uppsägning. t 59 § skall hyresförhållandet upphöra efter uppsägning som gjorts av hyresvärden och har hyresgästen behov av uppskov med avflyttningen, } får hyresnämnden före hyrestidens utgång på begäran av hyresgästen i ' medge denne sådant uppskov under skälig tid, dock högst ett år. ') uppskov enligt första stycket får ej medges, om hyresvärden eller i • annan därigenom skulle tillskyndas betydande skada eller olägenhet el- ler om hyresgästen med hänsyn till tidpunkten för uppsägningen er- [ j hållit tillräckligt rådrum med avflyttningen. medges uppskov enligt första stycket, skall hyresnämnden fastställa ; skäliga hyresvillkor f ör tiden från avtalets upphörande till avflyttningen. j'-:j 60 § i mål om ersättning enligt 57 eller 58 § skall rätten på yrkande • av hyresgästen, om hyresvärden medger skyldighet att utge ersättning eller sådan skyldighet fastställts genom dom som vunnit laga kraft, för plikta hyresvärden att utge förskott i avräkning på den ersättning som kan komma att bestämmas. första stycket äger ej tillämpning, om det är uppenbart att förskot tet blir obetydligt. har beslut i fråga om förskott meddelats, får nytt yrkande om förskott ej upptagas till prövning förrän tre månader för flutit sedan det föregående beslutet vann laga kraft. beslut i fråga om förskott får meddelas utan huvudförhandling. in nan beslut meddelas, skall parterna beredas tillfälle att yttra sig. mot beslut som meddelats under rättegången skall talan föras särskilt. mot hovrättens beslut får talan ej föras. har hyresgästen uppburit förskott som överstiger den slutligt be stämda ersättningen, är han skyldig att till hyresvärden betala tillbaka det överskjutande beloppet jämte sex procent ränta från dagen för be loppets mottagande. särskilda bestämmelser 61 § hyresvärd eller hyresgäst, som vill framställa fordringsanspråk på grund av hyresförhållande, skall väcka talan därom inom två år från det hyresgästen avträdde lägenheten. lakttages ej denna tid, är rätten till tal an förlorad, om ej annat avtalats. har den ena parten väckt talan i rätt tid, har den andra parten rätt till kvittning, fastän hans rätt till 2800 talan är förlorad. ¬ 62 § beror fråga om förlängning av hyresavtal på prövning av rätten, sfs 1971:1209 får denna, utan hinder av att tiden för lägenhetens avträdande ännu icke inträtt, i samband med nämnda frågas avgörande till prövning upptaga talan av hyresvärden om åläggande för hyresgästen att flytta. 63 § är sådant meddelande från hyresvärden som avses i 10 eller 58 § avsänt i rekommenderat brev under mottagarens vanliga adress, skall hyresvärden anses ha fullgjort vad som ankommer på honom. detsam ma gäller beträffande sådant meddelande från hyresgästen som avses i 11, 14, 19, 24 eller 33 §. i fall som avses i 24 § är det dock till fyllest att meddelandet är avsänt på annat ändamålsenligt sätt. 64 § skulle tillämpning av hyresvillkor uppenbarligen strida mot god sed i hyresförhållanden eller eljest vara otillbörlig, får villkoret jämkas eller lämnas utan avseende. 65 § har någon utnyttjat annans trångmål i följd av det allmänna läget på bostadsmarknaden till att uppställa villkor om särskilt veder lag för upplåtelse av bostadslägenhet i ort, där förordnande enligt 54 § gäller, eller för överlåtelse av hyresrätt till sådan lägenhet, gäller ej villkoret, och är han skyldig att återbära vad han mottagit. talan om återbäring skall väckas inom ett år från det vederlaget mottogs. lakt- tages ej denna tid, är rätten till talan förlorad. 66 § avtal mellan hyresvärd och hyresgäst, att framtida tvist med anledning av hyresförhållandet skall hänskjutas till avgörande av skilje män utan förbehåll om rätt för parterna att klandra skiljedomen, får ej göras gällande i fråga om hyresgästens rätt eller skyldighet att tillträda eller behålla lägenheten, nedsättning av förstagångshyra, fastställande av hyresvillkor i fall som avses i 51 eller 52 § eller bestämmande av er sättning enligt 57 eller 58 §. i övrigt gäller skiljeavtalet ej såvitt där igenom skiljemän utsetts eller bestämmelse meddelats om skiljemännens antal, sättet för deras utseende eller förfarandet vid skiljenämnden. i berörda hänseenden skall lagen (1929: 145) om skiljemän tillämpas. vad som sagts nu utgör dock ej hinder för att i skiljeavtalet utse hyres nämnden till skiljenämnd eller bestämma kortare tid för skiljemanna- åtgärdens avslutande än den tid om sex månader som anges i nämnda lag. 67 § överenskommelse om villkor i fråga om hyresförhållande som beror av anställning gäller mot hyresgästen eller den som har rätt att träda i hyresgästens ställe även om överenskommelsen strider mot be stämmelse i 33—35, 40, 46, 47, 49—55 eller 66 §, såvida den har for men av kollektivavtal och på arbetstagarsidan slutits eller godkänts av organisation som enligt lagen (1936: 506) om förenings- och förhand lingsrätt är att anse såsom huvudorganisation. förfarandet i hyrestvister 68 § i varje län skall finnas en hyresnämnd. konungen kan dock bestämma, att annat område än län skall utgöra verksamhetsområde för hyresnämnd. 2801 j h • ¬ sfs 1971:1209 69 § hyresnämnd har till uppgift att medla i hyrestvister samt att pröva frågor enligt 49 och 55 §§ samt övriga frågor som enligt detta kapitel ankommer på nämnden. nämnden kan även vara skiljenämnd i hyrestvister. närmare bestämmelser om hyresnämnd meddelas i sär skild lag. 70 § om part ej godtager hyresnämnds beslut i fråga som avses i 34—36, 40, 49 eller 55 §, får parten klandra beslutet genom att väcka talan mot den andra parten inom tre veckor från det parten erhöll del av beslutet. klandras icke beslutet inom denna tid, är parts rätt till talan förlorad. hyresnämnds beslut i ärende enligt 45, 56 eller 59 § får ej klandras. 71 § hyrestvist som ej enligt 69 § ankommer på hyresnämnds pröv ning och ej heller rör kollektivavtal skall upptagas av den fastighets domstol inom vars område fastigheten är belägen. klandertalan som avses i 70 § upptages, om den rör kollektivavtal, av arbetsdomstolen och i annat fall av domstol som nyss nämnts. tvist som efter klander mot hyresnämnds beslut är anhängig vid domstol får återförvisas till nämnden. 72 § talan får ej föras mot fastighetsdomstols dom i fråga om till stånd som avses i 34—36 eller 40 § eller i fråga om fastställande av hyresvillkor i fall som avses i 51 eller 52 § och ej heller mot hovrätts dom i fråga om förlängning av hyresavtal eller fastställande av hyres villkor i fall som nyss angivits. 73 § i hyrestvist som avses i 49 eller 55 § skall vardera parten svara för sin rättegångskostnad i fastighetsdomstolen, i den mån annat ej följer av 18 kap. 6 § rättegångsbalken. 13 kap. tomträtt 1 § nyttjanderätt till fastighet under obestämd tid kan för visst ända mål mot årlig avgäld i pengar upplåtas som tomträtt enligt detta kapitel. i tomträtt får upplåtas panträtt och annan nyttjanderätt än tomträtt samt servitut och rätt till elektrisk kraft. till förmån för tomträtt får upplåtas servitut. 2 § tomträtt får upplåtas i fastighet som tillhör staten eller kommun eller som eljest är i allmän ägo. om konungen för särskilt fall medger det, får tomträtt upplåtas även i fastighet som tillhör stiftelse. tomträtt får ej upplåtas i del av fastighet eller i flera fastigheter ge mensamt. 3 § avtal varigenom tomträtt upplåtes skall upprättas slcriftligen. i handlingen skall uttryckligen anges att upplåtelsen avser tomträtt. änd- 2802 ring eller tillägg som ej avfa ttas skriftligen är utan verkan. ¬ 4 § i upplåtelsehandlingen skall anges ändamålet med upplåtelsen sfs 1971:1209 och det belopp varmed avgälden skall utgå till dess annat bestämmes. handlingen skall dessutom innehålla de närmare föreskrifter rörande fastighetens användning och bebyggelse s amt de bestämmelser i övrigt som skall gälla i fråga om tomträtten. finns vid tiden för upplåtelsen särskilda byggnadsbestämmelser rö rande fastigheten i stadsplan eller eljest, anses de ingå i upplåtelsen, om ej annat avtalats. 5 § tomträttsupplåtelse innefattar överlåtelse på tomträttshavaren av byggnad och annan egendom som vid upplåtelsen hör till fastigheten enligt lag. vill fastighetsägaren betinga sig ersättning för den överlåtna egendomen, skall den bestämmas särskilt. 6 § tomträttens inträde eller bestånd får ej göras beroende av villkor. ej heller får inskränkning ske i tomträttshavarens rätt att överlåta tomt rätten eller att upplåta panträtt eller nyttjanderätt i denna. 7 § om överlåtelse av tomträtt och om rättighet i eller till förmån för tomträtt samt om rättsförhållanden i övrigt angående tomträtt äger be stämmelserna rörande fast egendom i första avdelningen av denna balk motsvarande tillämpning, om ej annat följer av särskilda bestämmelser om tomträtt. 8 § har fastighetsägaren eller tomträttshavaren överskridit sin rätt eller åsidosatt sin skyldighet på grund av upplåtelsen, åligger det honom att återställa vad som rubbats eller fullgöra vad som eftersatts och att er sätta skada. avtalet får ej hävas med anledning av vad som någondera sidan låtit komma sig till last. 9 § tomträtt får ej uppdelas på särskilda områden av den fastighet i vilken den upp låtits. bestämmelserna om tillbehör till fastighet äger motsvarande tillämp ning i fråga om tomträtt som inskrivits. 10 § avgälden skall utgå med oförändrat belopp under vissa tidspe rioder. om ej längre tid överenskommes, utgör varje period tio år, den första räknad från upplåtelsen eller den senare dag som angivits i upplåtelsehandlingen. 11 § överenskommelse om ändring av avgälden för den kommande tidsperioden får ej träffas senare än ett år före utgången av den löpande perioden. väcker fastighetsägaren eller tomträttshavaren under näst sista året av den löpande perioden talan om omprövning av avgälden, skall rätten på grundval av det värde marken äger vid tiden för omprövningen be stämma avgälden för den kommande perioden. vid bedömande av 2803 ¬ sfs 1971:1209 markvärdet skall hänsyn tagas till ändamålet med upplåtelsen och de närmare föreskrifter som skall tillämpas i fråga om fastighetens an vändning och bebyggelse. har avgälden för den kommande perioden ej bestämts enligt första eller andra stycket, skall den utgå med samma belopp som förut. 12 § utan hinder av 10 § får fastighetsägaren och tomträttshavaren överenskomma om sådan jämkning i avgäldens belopp som påkallas av ändrade förhållanden rörande tomträttens utövning. kommer tomträttens värde att avsevärt minskas till följd av nya eller ändrade byggnadsbestämmelser eller av annan särskild omständighet som icke är att hänföra till tomträttshavaren eller beror av denne, får tomträttshavaren påkalla därav föranledd jämkning i avgäldens belopp. 13 § tomträttsavtal får ej uppsägas av tomträttshavaren. 14 § genom uppsägning från fastighetsägarens sida kan tomträtt bringas att upphöra endast vid utgången av vissa tidsperioder. om ej längre tid överenskommits, utgör den första perioden sextio år, räknat från upplåtelsen eller den senare dag som angivits i upplåtelsehandling en, samt varje följande period fyrtio år från utgången av närmast före gående period. upplåtes tomträtt väsentligen f ör annat ändamål än bostadsbebyggel se, får överenskommelse träffas om kortare tidsperioder. period får dock ej vara kortare än tjugo år. uppsägning får ske endast om det är av vikt för ägaren att fastigheten användes för bebyggelse av annan art eller eljest på annat sätt än tidi gare. 15 § uppsägning av tomträttsavtal skall ske minst två år före perio dens utgång, om ej längre uppsägningstid överenskommits. uppsägning som sker tidigare än fem år före periodens utgång är utan verkan. det åligger fastighetsägaren att inom samma tid som gäller för uppsägning en anmäla denna till inskrivningsmyndigheten för anteckning i tomt rättsboken. om sådan anteckning ej skett, är uppsägningen ogiltig. uppsägning skall ske skriftligen. därvid bör skälen för uppsägningen anges. angående sättet för uppsägning gäller i övrigt 8 kap. 8 § i till lämpliga delar. 16 § anser tomträttshavaren att skäl för uppsägning ej föreligger, får han klandra uppsägningen. väckes ej talan inom tre månader efter det att uppsägningen antecknades i tomträttsboken, är rätten till talan förlorad. 17 § upphör tomträtten på grund av uppsägning, åligger det fastig hetsägaren att lösa byggnad och annan egendom som utgör tillbehör till tomträtten. lösesumman skall motsvara egendomens värde vid tomt rättens upphörande under antagande av att tomträtten alltjämt skulle bestå med samma ändamål och i övrigt oförändrade föreskrifter angåen- 2804 de fastighetens användning och bebyggelse. . 'j.« ¬ har kostnad som icke varit nödvändig nedlagts på tomträtten efter sfs 1971:1209 uppsägningen, får värdeökning som uppkommit därigenom icke tagas i beräkning vid bestämmande av lösesumman. upplåtes tomträtt väsentligen för annat ändamål än bostadsbebyggel se, får parterna överenskomma att det icke alls eller endast i begränsad omfattning skall åligga fastighetsägaren att lösa egendomen. 18 § när det åligger fastighetsägaren att lösa egendom, skall talan om lösesummans bestämmande väckas inom ett år efter det att uppsäg ningen antecknades i tomträttsboken eller, om talan väckts enligt 16 §, inom ett år efter det att domen i målet vann laga kraft. om tiden ej iakttages, förfaller uppsägningen. talan får väckas av såväl fastighets ägaren som tomträttshavaren. sedan dom varigenom lösesumman blivit bestämd vunnit laga kraft, skall lösesumman inom en månad nedsättas hos länsstyrelsen. nedsätt ning behöver dock icke ske tidigare än en månad före den dag till vilken uppsägningen ägt rum. sker nedsättning ej inom föreskriven tid, skall länsstyrelsen på ansökan låta uttaga beloppet som om betalningsskyldig het ålagts genom domen. när nedsättning ägt rum, skall länsstyrelsen genast göra anmälan därom till inskrivningsmyndigheten för anteckning i tomträttsboken. medel som ne dsatts skall ofördröjligen insättas i bank mot ränta. 19 § när den genom uppsägningen bestämda tillträdesdagen är inne och lösesumman nedsatts enligt 18 §, upphör tomträtten med däri upp låtna rättigheter och blir inskrivningar i denna utan verkan. innan ned sättning skett, får tillträde ej äga rum utan tomträttshavarens medgi vande. har tomträtten frånträtts på den genom uppsägningen bestämda till trädesdagen men är lösesumman då ännu icke nedsatt, är fastighets ägaren skyldig att betala ränta till tomträttshavaren efter sex procent om året från nämnda dag. 20 § det nedsatta beloppet jämte upplupen ränta skall av länsstyrel sen utbetalas till den som är berättigad därtill. utan fastighetsägarens medgivande får utbetalning dock ej ske före tillträdesdagen. ränta som upplupit före tillträdesdagen tillfaller fastighetsägaren. svarar tomträtten för beviljad eller sökt inteckning, äger bestämmel serna om fördelning av köpeskilling för exekutivt försåld fast egendom motsvarande tillämpning. har rätten bestämt lösesumman till högre be lopp än tomträttshavaren yrkat och uppstår, efter betalning av de ford ringar som skall utgå ur denna, överskott som ej faller inom det yrkade beloppet, återställes överskottet till fastighetsägaren. sammanträde för fördelningen hålles så snart det kan ske. kallelse till sam manträdet sändes genom länsstyrelsens försorg minst två veckor i förväg till tomträttshavaren och kända borgenärer som har panträtt i tomträtten. om borgenär är okänd, införes kallelsen i post- och inrikes tidningar och tidning inom orten. de med fördelningen förenade kostnaderna betalas av fastighetsäga ren. 2805 177—sfs 1971 ¬ sfs 1971:1209 21 § har fastighetsägaren och tomträttshavaren sedan tomträtten upplåtits slutit avtal om utvidgning eller inskränkning av det område tomträtten avser eller om ändring av ändamålet med tomträtten eller av de föreskrifter som i övrigt gäller angående tomträttens utövning eller i fråga varom överenskommelse är tillåten enligt 11, 12, 14, 15 eller 17 §, gäller ändringsavtalet mot den som har rättighet i to mträtten endast om inskrivning av avtalet är beviljad eller ansökan därom förklarad vilande i avvaktan på att annat hinder än som avses i 21 kap. 5 § andra stycket undanröjes. angår avtalet utvidgning eller inskränkning av det område tomträtten avser, är avtalet för sin giltighet beroende av att fastighets bildning kommer till stånd i enlighet med avtalet. angående avtal som avses i första stycket gäller i övrigt bestämmel serna i detta kapitel om upplåtelse av tomträtt i tillämpliga delar. 22 § överenskommer fastighetsägaren och tomträttshavaren om tomt rättens upphörande euer kommer tomträtten i fastighetsägarens hand eller övergår äganderätten till fastigheten på tomträttshavaren och är tomträtten inskriven, gäller dock tomträtten till dess inskrivningen dö das. även om inskrivningen av tomträtten dödas, svarar fastighetsägaren för rättighet som gäller i tomträtten oberoende av inskrivning. 23 § mål angående omprövning eller jämkning av avgäld, klander av uppsägning eller bestämmande av lösesumma upptages av fastighetsdom stol. 24 § angående rättegången i mål som avses i 23 § gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om expropriation i allmänhet. rör tvisten fråga som kan inverka på den rätt som tillkommer innehavare av panträtt el ler rättighet som är inskriven, är rätten ej bunden av parts yrkande eller medgivande. i mål angående bestämmande av lösesumma skall fastighetsägaren vidkännas på ömse sidor uppkomna rättegångskostnader vid fastighets domstolen, i den mån ej annat föranledes av 18 kap. 6 och 8 §§ rätte gångsbalken. beträffande skyldigheten att svara för kostnad i högre rätt gäller med tillämpning i övrigt av 18 kap. rättegångsbalken, att fastig hetsägaren, om ej annat föranledes av 18 kap. 6 och 8 §§ samma balk, alltid själv skall vidkännas såväl sina egna kostnader som kostnad som åsamkas motpart genom att fastighetsägaren fullföljt talan. 25 § när talan väckes angående omprövning eller jämkning av avgäld eller om klander av uppsägning, skall rätten genast göra anmälan därom till inskrivningsmyndighe ten för anteckning i tomträttsboken. detsamma gäller när dom eller slutligt beslut i sådant mal vunnit laga kraft. 26 § bestämmelserna i utsökningslagen (1877: 31 s. 1), lagen (1971: 494) om exekutiv försäljning av fast egendom, lagsökningslagen (1946: 808) och konkurslagen (1921: 225) angående fast egendom och rättighet däri äger motsvarande tillämpning i fråga om tomträtt. vid expropriation eller liknande tvångsförvärv som avser tomträtt är 2806 denna likställd med fast egendom. ¬ 14 kap. servitut sfs 1971:1209 1 § om det är ägnat att främja en ändamålsenlig markanvändning, får 1 fastighet (den tjänande fastigheten) upplåtas rätt för ägaren av annan fastighet (den härskande fastigheten) att i visst hänseende nyttja eller på annat sätt taga i anspråk den tjänande fastigheten eller byggnad eller annan anläggning som hör till denna eller att råda över den tjänande fastigheten i fråga om dess användning i visst hänseende (servitut). servitut får avse endast ändamål som är av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten och får icke förenas med skyldighet för ägaren av den tjänande fastigheten att fullgöra annat än underhåll av väg, byggnad eller annan anläggning som avses med servitutet. bestämmelserna i detta kapitel avser icke servitut som tillkommit genom förrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970: 988) eller genom expropriation eller liknande tvångsförvärv. 2 § servitut får upplåtas till förmån även för gruvegendom. i fråga om sådan upplåtelse äger bestämmelserna i detta kapitel om servitut till förmån för fastighet motsvarande tillämpning. 3 § servitut är förenat med äganderätten till den härskande fastig heten och får ej överlåtas särskilt. 4 § servitut får ej avse rätt till skogsfång eller bete. 5 § servitut upplåtes skriftligen av den tjänande fastighetens ägare. i upplåtelsehandlingen skall anges den härskande och den tjänande fastig heten samt ändamålet med upplåtelsen. upplåtelse som icke uppfyller dessa föreskrifter har ej verkan som upplåtelse av servitut. 6 § ägaren av den härskande fastigheten skall vid servitutets utövning förfara så, att den tjänande fastigheten icke betungas mer än nödvän digt. har den härskande fastighetens ägare på den tjänande fastigheten väg, byggnad eller annan anläggning, åligger det honom att hålla den i sådant skick att skada eller olägenhet icke vållas onödigtvis. 7 § har den härskande fastighetens ägare överskridit sin rätt eller ägaren av någondera fastigheten åsidosatt sin skyldighet, åligger det ho nom att återställa vad som rubbats eller fullgöra vad som eftersatts och att ersätta skada. 8 § är i fall som avses i 7 § vad den ene fastighetsägaren låtit kom ma sig till last av väsentlig betydelse för den andre och sker ej rättelse inom skälig tid efter anmaning, har denne rätt att häva servitutet och att erhålla ersättning för skada. 9 § skall vederlag utgå för servitut och betalas ej vederlaget inom en månad efter förfallodagen, har den tjänande fastighetens ägare rätt att 2807 ¬ sfs 1971:1209 häva servitutet och att erhålla ersättning för skada, om försummelsen icke är av ringa betydelse. 10 § fastighetsägare som vill häva servitutet enligt 8 eller 9 § skall underrätta den andre fastighetsägaren därom utan oskäligt dröjsmål. sker det ej, är rätten att häva förlorad. servitut får ej hävas, sedan vederlag betalats eller annan rättelse skett. 11 § den fasta egendom som servitutet avser får ej belastas utöver vad som f öljer av upplåtelsen till följd av ändring i fastighetsindelningen eller annan ändring i förhållandena. 12 § sammanlägges den härskande fastigheten med den tjänande, upphör servitutet att gälla. 13 § bortför den härskande fastighetens ägare byggnad eller annan anläggning som är avsedd för servitutet och som tillhör honom men finns på den tjänande fastigheten, åligger det honom att återställa mar ken i tjänligt skick. upphör servitutet, är han skyldig att föra bort så dan anläggning inom ett år därefter. sker det ej, tillfaller anläggningen den tjänande fastighetens ägare utan lösen. 14 § om ändring och upphävande av servitut i fastighet genom fas tighetsreglering finns bestämmelser i fastighetsbildningslagen (1970: 988). de äger motsvarande tillämpning i fråga om ändring och upphävande av servitut i tomträtt. 15 kap. rätt till elektrisk kraft 1 § rätt till elektrisk kraft för belysning, drivkraft eller annat sådant ändamål får upplåtas i fastighet till vilken elektrisk kraftstation hör. med elektrisk kraftstation avses generator-, transformator-, omformare-, ackumulator- eller kopplingsstation. 2 § avtal om rätt till elektrisk kraft skall upprättas skriftligen. i upp låtelsehandlingen skall anges den kraftstation från vilken kraften skall tillhandahållas samt den fastighet till vilken stationen hör. upplåtelse som icke uppfyller dessa föreskrifter har ej verkan som upplåtelse av rätt till elektrisk kraft. 3 § rätt till elektrisk kraft får överlåtas. överlåtaren svarar dock för de skyldigheter som enligt upplåtelseavtalet åligger honom, om ej upp låtaren godtager den till vilken rättigheten överlåtits. första stycket äger motsvarande tillämpning på rättighetens över gång genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande för- 2808 värv. ¬ 16 kap. hävd till fast egendom sfs 1971:1209 1 § om någon erhållit lagfart på fast egendom, som kommit ur rätte ägarens hand, och därefter under tjugo år i följd med äganderättsan språk innehaft egendomen utan att talan om bättre rätt till egendomen väckts mot honom, har han på grund av hävden rätt till egendomen framför den andre. om innehavet grundas på överlåtelse och innehavaren varken ägde eller bort äga kännedom om att överlåtaren icke var rätt ägare, gäller första stycket fastän tiden för innehavet uppgår till endast tio år. om egendomen under hävdetiden innehafts av flera efter varandra, äger första och andra styckena motsvarande tillämpning, varvid kravet på lagfart gäller endast den förste innehavarens förvärv. vid tillämp ning av andra stycket gäller villkoren om att innehavet grundas på över låtelse och att innehavaren var i god tro endast den förste innehavaren. 2 § vad som följer av lag eller annan författning om verkan av under låtenhet att inom viss tid väcka talan om bättre rätt till fast egendom äger tillämpning endast om det innebär att frihet från rätte ägarens an språk på egendomen vinnes tidigare än enligt 1 §. om skyldighet att återbära egendom som tillträtts till följd av död förklaring finns särskilda bestämmelser. 17 kap. företräde på grund av inskrivning företräde mellan förvär v som grundas på överlåtelse eller på upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft 1 § har fast egendom överlåtits eller nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft upplåtits i egendomen till flera var för sig, har det förvärv för vilket inskrivning först sökes företräde, om ej annat följer av 2 och 3 §§. 2 § inskrivning av överlåtelse av fast egendom ger ej företräde fram för tidigare överlåtelse av egendomen, om förvärvaren vid förvärvet ägde eller bort äga kännedom om den tidigare överlåtelsen. första stycket gäller ej, om förvärvaren i sin tur överlåtit egendomen till annan och denne vid sitt förvärv varken ägde eller bort äga känne dom om den första överlåtelsen. har förvärvaren upplåtit nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft i egendomen och var den till vilken upplåtelsen skedde därvid i god tro beträffande den tidigare överlåtel sen, medför förvärvet, utan hinder av första stycket, den verkan att upp låtelsen har företräde framför överlåtelsen. överlåtelse har ej på grund av inskrivning företräde framför sådan upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft som en ligt 7 kap. gäller mot förvärvaren. 3 § upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft i fast egendom har ej på grund av inskrivning företräde framför tidigare 2809 ¬ sfs 1971: 1209 överlåtelse eller upplåtelse, om rättighetshavaren vid upplåtelsen ägde eller bort äga kännedom om denna. vad som sagts nu med avseende på företräde mellan upplåtelser av rättigheter gäller endast om dessa ej utan förfång för någondera kan utövas vid sidan av varandra. 4 § sökes på samma inskrivningsdag inskrivning av flera förvärv, har de sinsemellan företräde efter den tidsföljd i vilken de ägt rum. över låtelse av fast egendom har dock företräde framför upplåtelse av nytt janderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft, om ej annat följer av 7 kap. är förvärv avseende överlåtelse av fast egendom samtidiga eller kan det ej utrönas i vilken tidsföljd de skett, skall rätten på talan av endera förvärvaren förordna om företrädet mellan dem efter vad som med hänsyn till omständigheterna är skäligt. motsvarande gäller i fråga om företrädet mellan förvärv som avser upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft, om rättigheterna ej utan förfång för någon dera kan utövas vid sidan av varandra. 5 § har överlåtelse av fast egendom företräde framför annat förvärv, medför det andra förvärvet icke någon rätt till egendomen. om före träde tillkommer nyttjanderätt, sevitut eller rätt till elektrisk kraft, får rätten enligt det andra förvärvet utövas endast i den mån det kan ske utan förfång för det förvärv som har företräde. företräde på grund av inteckning 6 § inteckning ger företräde i förhållande till annan inteckning efter den tidsföljd i vilken inteckningarna sökes. inteckningar som sökes på samma inskrivningsdag ger lika r ätt. i förhållande till nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft ger inteckning företräde, om den sökes innan inskrivning av rättigheten sökes. inskrivning av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft ger företräde framför inteckning som sökes på samma inskrivningsdag. 7 § om rätt att göra gällande det företräde som inteckning ger finns bestämmelser i 6 kap. övriga bestämmelser 8 § om möjlighet att bestämma företrädet mellan flera inskrivningar som sökes på samma inskrivningsdag på annat sätt än som angivits förut samt om ändring i företrädesordningen genom nedsättning finns be stämmelser i 22 och 23 kap. 9 § det företräde som ansökan om inskrivning ger enligt detta kapitel förfaller, om ansökningen avslås. visar sig inskrivet förvärv vara ogiltigt eller kan det av annan anledning än som avses i detta kapitel ej göras 2810 gällande av förvärvaren, förfaller rätten till företräde. ¬ 10 § detta kapitel äger icke tillämpning beträffande företräde mellan sfs 1971:1209 å ena sidan förvärv av fast egendom, som skett vid exekutiv försäljning, och å andra sidan upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elekt risk kraft samt ej heller beträffande företräde mellan förvärv som skett vid exekutiv försäljning och annan överlåtelse utom när egendomen sålts för annat ändamål än till betalning av fordran, för vilken egendo men svarar till följd av utmätning eller på annan grund. i fråga om företräde mellan upplåtelser av nyttjanderätt, servitut el ler rätt till elektrisk kraft vid exekutiv auktion gäller ej 3 §. i fall då inskrivning av rättigheterna sökts samma inskrivningsdag har förvärven lika rätt, om ej annan företrädesordning fastställts. andra stycket gäller i tillämpliga delar, när myndighet i annat fall än med anledning av exekutiv auktion fördelar medel mellan rättsägare i den ordning som gäller vid fördelning av köpeskilling för exekutivt försåld fast egendom. 11 § bestämmelserna i 1—10 §§ om överlåtelse och upplåtelse äger motsvarande tillämpning på förvärv genom bodelning, arv, testamente eller bolagsskifte och på liknande förvärv, när fråga uppkommer om företräde mellan sådant förvärv och senare förvärv som avses i 1 § eller om företräde på grund av inteckning. 18 kap. godtrosförvärv på grund av inskriv ning och betydelse av inskrivning i vissa andra fall 1 § har fast egendom förvärvats genom överlåtelse och var över låtaren ej rätt ägare till egendomen på den grund att hans eller någon hans företrädares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl ej gällde mot rätte ägaren, är förvärvet likväl giltigt, om lagfart på egendomen vid överlåtelsen var beviljad för överlåtaren och om förvärvaren vid över låtelsen eller, när egendomen därefter överlåtits till annan, denne vid sitt förvärv varken ägde eller bort äga kännedom om att överlåtaren ej var rätt ägare. i fråga om upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft, vilken gjorts av den som ej var rätt ägare till egendomen på den grund att hans eller någon hans företrädares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl ej gällde mot rätte ägaren, äger första stycket motsvarande tillämpning, dock endast om den till vilken rättigheten upplåts vid upp låtelsen varken ägde eller bort äga kännedom om att upplåtaren ej var rätt ägare. om företräde på grund av inskrivning finns bestämmelser i 17 kap. 2 § har panträtt i fast egendom upplåtits och var upplåtaren ej rätt ägare till egendomen på den grund att hans eller någon hans före trädares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl ej gällde mot rätte ägaren, är upplåtelsen likväl giltig, om lagfart på egendomen var bevil- 2811 ¬ sfs 1971: 1209 jad för upplåtaren vid upplåtelsen eller därefter beviljas för honom och om borgenären vid upplåtelsen eller, när fordringen därefter överlåtits till annan, denne vid sitt förvärv varken ägde eller bort äga kännedom om att upplåtaren ej var rätt ägare. 3 § bestämmelserna i 1 och 2 §§ äger ej tillämpning, om 1. handling på vilken äganderätten grundats är förfalskad eller på rätte ägarens vägnar utfärdad av någon som saknade behörighet därtill eller är ogiltig såsom tillkommen under sådant tvång som avses i 28 § lagen (1915: 218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhets rättens område, 2. rätte ägaren, när han utfärdade den handling på vilken ägande rätten grundats, var i konkurs eller omyndig eller handlade under in flytande av rubbad själsverksamhet, 3. förvärvet enligt lag är ogiltigt, enär det icke skett i föreskriven form eller med iakttagande av andra föreskrivna villkor eller med sam tycke av någon vars rätt beröres eller med stöd av tillstånd eller annan åtgärd av domstol eller annan myndighet. 4 § kommer till följd av 1 eller 2 § förvärv som avses där att gälla mot rätte ägaren, har denne rätt till ersättning av staten för sin förlust. har den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning underlåta att vidtaga åtgärd för bevarande av sin rätt eller har han på annat sätt medverkat till förlusten genom eget vållande, skall ersättningen efter vad som finnes skäligt nedsättas eller helt bortfalla. även den vars förvärv till följd av 3 § icke skall gälla har rätt till er sättning enligt första stycket, om han vid förvärvet varken ägde eller bort äga kännedom om att överlåtaren eller upplåtaren icke var rätt ägare. 5 § staten företrädes i ärende om ersättning enligt 4 § av den myndig het som konungen bestämmer. om laga domstol i mål om ersättning enligt 4 § äger bestämmelser na i rättegångsbalken angående tvist om äganderätt till fast egendom motsvarande tillämpning. 6 § vill den som är part i mål om äganderätten till fast egendom eller om beståndet av rättighet i sådan egendom framställa anspråk att, om han förlorar målet, erhålla ersättning enligt 4 §, skall han anting en till gemensam handläggning med målet väcka talan mot staten om sitt ersättningsanspråk eller på sätt konungen bestämmer lämna underrättelse om rättegången för att staten skall kunna inträda i den na. har förberedelsen i övrigt slutförts utan att talan om ersättnings anspråket väckts eller underrättelse om rättegången lämnats, skall rät ten förelägga parten att vidtaga endera åtgärden inom viss tid. lakt- tages ej tiden, är ersättningsanspråket förfallet. erinran därom skall intagas i föreläggandet. 7 § har den som är berättigad till ersättning enligt 4 § haft rätt att utkräva beloppet av annan såsom skadestånd, inträder staten i rätten 2812 mot denne. ¬ ersättning enligt 4 § på grund av domstols dom utbetalas sedan domen vunnit laga kraft. 8 § har ärende angående anteckning enligt 19 kap. 20 § att talan blivit väckt om äganderätt till fast egendom eller enligt 20 kap. 14 § att ägares rätt att förfoga över egendomen är inskränkt eller enligt 7 § förköpslagen (1967: 868) att kommun beslutat utöva förköpsrätt i fråga om egendomen upptagits på inskrivningsdag, får den som där efter förvärvat egendomen eller annan rättighet i denna än panträtt icke till stöd för beståndet av förvärvet eller rätten till ersättning enligt 4 § andra stycket åberopa att han vid förvärvet varken ägde eller bort äga kännedom om omständighet som avses med anteckningen. mot svarande gäller i fråga om anteckning enligt 21 kap. 4 § att tomträtts- havares rätt att upplåta servitut eller rätt till elektrisk kraft i tomträtten är inskränkt. sfs 1971:1209 9 § talan om bättre rätt till fast egendom kan med laga verkan rik tas mot den för vilken lagfart senast är beviljad eller sökt även om denne före talans väckande överlåtit egendomen. den till vilken egen domen sålunda överlåtits har i rättegången samma ställning som om överlåtelsen skett under rättegången. 10 § bestämmelserna i 9 § äger motsvarande tillämpning när någon vill söka betalning ur fast egendom för fordran för vilken panträtt upp låtits eller fordran som enligt lag utgår med förmånsrätt framför pant rätt. om tvist angående äganderätten är antecknad i fastighetsboken, kan talan om betalning i stället riktas mot den som innehar egen domen med äganderättsanspråk. i fråga om tomträtt gäller första stycket även när fastighetsägaren vill uppsäga tomträttsavtalet eller väcka talan som avses i 13 kap. 11 eller 18 §. andra avdelningen inskrivningsväsendet 19 kap. allmänn a bestämmelser om inskrivn ing 1 § inskrivning enligt denna balk sker i fastighetsbok eller tomträtts bok. om uppläggande och förande av sådan bok gäller särskilda be stämmelser. inskrivningsärenden är ärenden om lagfart, inteckning eller annan inskrivning i fastighetsbok eller tomträttsbok samt ärenden om anteck ning i sådan bok på grund av föreskrift i lag eller annan författning. 2 § inskrivningsärende handlägges av inskrivningsmyndighet. sådan myndighets område är domsaga. konungen kan dock bestämma an nan indelning, om särskilda skäl föreligger. 2813 ¬ sfs 1971:1209 inskrivningsmyndighet förestås av en inskrivningsdomare. denne skall vara lagfaren. 3 § inskrivningsärende upptages av den inskrivningsmyndighet inom vars område den fastighet som ärendet rör är belägen. om behandlingen av inskrivningsärende gäller bestämmelserna om tvistemål i tillämpliga delar i den mån ej annat följer av denna balk. 4 § vite som inskrivningsmyndigheten förelägger med stöd av denna balk får bestämmas till högre belopp än eljest gäller. vite utdömes av inskrivningsmyndigheten. 5 § inskrivningsärende upptages på inskrivningsdag. inskrivningsdag hålles en gång i veckan. ansökan som inkommit mellan två inskrivningsdagar anses gjord på den senare. utan hinder av första och andra styckena får ärende som avses i 20 kap. 10 § upptagas på annan dag än inskrivningsdag. 6 § hos inskrivningsmyndigheten föres dagbok över inskrivnings ärenden. 7 § handlingar i inskrivningsärenden sammanföres i akter. har sökanden eller annan lämnat uppgift eller avgivit förklaring av betydelse för ärendets prövning eller har särskild utredning verkställts i ärendet, skall anteckning därom göras i akten. i denna skall även upptagas kallelser, förelägganden och andra beslut som ej skall införas i fastighetsboken eller tomträttsboken. att skälen för vissa beslut skall antecknas i akten framgår av 12 och 17 §§. 8 § har ansökan ej gjorts hos rätt inskrivningsmyndighet eller är det förvärv som sökanden åberopar uppenbarligen av beskaffenhet att ej kunna inskrivas, skall ansökningen omedelbart avvisas. 9 § avser ansökan fastighet eller del av fastighet som ingår i beslutad men icke fullbordad sammanläggning och skall ansökningen ej avvisas enligt 8 § eller omedelbart avslås enligt föreskrift i 20—23 kap., skall ärendet uppskjutas till den inskrivningsdag som infaller närmast efter det meddelande att sammanläggningen fullbordats eller frågan där om förfallit kommit inskrivningsmyndigheten till handa. om det är nödvändigt för utredningen, får inskrivningsärende även i annat fall än som avses i första stycket uppskjutas till viss senare in skrivningsdag. uppskjutes ärendet, får sökanden föreläggas att före bringa den utredning som fordras eller, i fall som avses i 10 §, in finna sig personligen eller genom ombud hos inskrivningsmyndigheten. i föreläggandet får vite utsättas. efterkommas ej föreläggandet, kan an sökningen förklaras förfallen. erinran om detta skall intagas i förc- 2814 läggandet. ¬ 10 § förekommer på grund av särskild omständighet anledning an- sfs 1971:1209 taga att det förvärv som sökanden åberopar är ogiltigt eller ej kan göras gällande eller att den sökta åtgärden på annat sätt skulle kränka annans rätt, skall den vars rätt beröres beredas tillfälle att yttra sig. i samband därmed får även sökanden eller annan höras. finnes sökan dens rätt tvistig, kan föreläggande meddelas honom att inom viss tid väcka talan vid domstol. efterkommes ej föreläggandet, kan ansök ningen förklaras förfallen. erinran om detta skall intagas i föreläggan det. 11 § ansökan som förklarats vilande enligt föreskrift i 20—23 kap. skall upptagas till ny prövning så snart anledning därtill förekommer. ansökningen får dock ej avslås utan att sökanden beretts tillfälle att yttra sig. i samband med vilandeförklaring eller i ärende som avses i första stycket får sökanden föreläggas att visa huruvida hinder som föranlett vilandeförklaringen blivit undanröjt. i föreläggandet får vite utsättas. efterkommes ej föreläggandet, kan ansökningen förklaras förfallen. erinran om detta skall intagas i föreläggandet. 12 § beslut i inskrivningsärende som enligt därom gällande bestäm melser skall införas i fastighetsbok eller tomträttsbok meddelas genom införing i boken. beslutet skall anses ha det innehåll som framgår av boken. om beslutet innebär att ansökan ej bifalles, skall skälen för be slutet antecknas i akten. bestämmelser om rättelse av införing finns i 17 och 18 §§. 13 § har beslut i inskrivningsärende gått emot sökanden eller annan som hörts i ärendet, skall denne genast underrättas om beslutet i re kommenderat brev. i underrättelse som avses i första stycket skall anges de skäl för be slutet som antecknats i akten och vad den som vill fullfölja talan mot beslutet har att iakttaga. 14 § talan mot beslut i inskrivningsärende föres i hovrätten. besvärs inlagan skall inges till inskrivningsmyndigheten. besvärstiden är i fråga om slutligt beslut fyra veekor från den in skrivningsdag till vilken beslutet är att hänföra. detsamma gäller beslut varigenom ansökan förklarats vilande. besvär över beslut som införts i fastighetsboken eller tomträttsboken skall antecknas i denna. när slutligt beslut med anledning av besvären vunnit laga kraft, skall anteckning ske om innehållet i beslutet. 15 § om inskrivningsärende enligt beslut av högre rätt skall upptagas till ny handläggning av inskrivningsmyndigheten, skall ärendet upptagas på första inskrivningsdagen efter det att beslutet kommit myndigheten till handa. 16 § fråga huruvida förvärv som ligger till grund för inskrivning är ogiltigt eller ej kan göras gällande eller huruvida inskrivningen av annat skäl kränker någons rätt får prövas utan hinder av inskrivningen. är 2815 ¬ sfs 1971: 1209 särskild föreskrift meddelad rörande rättsverkan av inskrivning eller om tid inom vilken talan skall väckas, gäller dock denna. 17 § om införing i fastighetsboken eller tomträttsboken finnes inne hålla uppenbar oriktighet till följd av skrivfel eller annat dylikt förbi seende, skall införingen rättas. kan rättelse bli till för fång för ägare eller innehavare av panträtt eller innehavare av rättighet, för vilken inskriv ning är beviljad eller sökt, skall det inbördes företrädet mellan berörda förvärv bestämmas efter vad som finnes skäligt. tillfälle att yttra sig skall lämnas part som beröres, om han är känd, samt myndighet som av ses i 18 ka p. 5 § första stycket. beslut i ärende som avses i f örsta stycket meddelas genom införing i fastighetsboken eller tomträttsboken. skälen för beslutet skall antecknas i akten. 18 § beslut i ärende som avses i 17 § skall snarast möjligt anmärkas på bevis eller handling som utfärdats i enlighet med den tidigare infö ringen. det åligger den som innehar sådan handling att på anmodan tillhandahålla denna. i föreläggande att fullgöra angivna skyldighet får vite utsättas. mot beslut i ärende som avses i 17 § får talan föras även av myndig het som avses i 18 kap. 5 § första stycket. när ärende som avses i 17 § upptagits, skall anteckning därom ske i fastighetsboken eller tomträttsboken, om beslut i ärendet ej meddelas samma dag. 19 § lider någon förlust till följd av fel eller försummelse i frå ga om handläggning av eller beslut i inskrivningsärende eller vid utfärdande av pantbrev eller annat bevis p å grundval av innehållet i fastighetsbok eller tomträttsbok eller vid uppläggande eller förande av sådan bok utan samband med handläggning av inskrivningsärende, har han rätt till ersättning av staten. har den skadelidande medverkat till förlusten ge nom att utan skälig anledning underlåta att vidtaga åtgärd för beva rande av sin rätt eller har han på annat sätt medverkat till förlusten genom eget vållande, skall ersättningen efter vad som finnes skäligt ned sättas eller helt bortfalla. kommer till följd av beslut i ärende som avses i 17 § förlust att till skyndas ägare eller rättighetshavare, har han rätt till ersättning av staten. ersättning utgår dock icke, om han med hänsyn till felets beskaffenhet eller andra omständigheter bort inse att fel förekommit. bestämmelserna i 1 8 kap. 5 och 7 §§ gäller även i fråga om ersättning som avses i denna paragraf. 20 § väckes talan om hävning eller återgång av förvärv av fast egen dom eller tomträtt eller om bättre rätt till sådan egendom, skall rätten genast göra anmälan därom till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken eller tomträttsboken. detsamma gäller tvist som angår upplåtelse av tomträtt. när dom eller slutligt beslut i målet vunnit laga kraft, skall rätten genast göra anmälan därom till inskrivningsmyndigheten för anteckning 2816 i fastighetsboken eller tomträttsboken. ¬ andra stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om annan tvist sfs 1971:1209 som angår inskrivning. 21 § har fast egendom eller tomträtt utmätts eller har beträffande fast egendom eller tomträtt som ingår i konkursbo begärts försäljning i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom eller har utmätningen upphävts eller frågan om egendomens försäljning av annat skäl förfallit, skall anteckning därom göras i fastighetsboken eller tomträttsboken. an teckning att egendomen försålts utmätningsvis skall ske när handling som visar köpeskillingens förd elning inkommit. om inverkan på inteckning eller inskriven rättighet av exekutiv för säljning eller av expropriation eller liknande tvångsförvärv eller av myn dighets fördelning av medel skall anteckning göras i f astighetsboken el ler tomträttsboken när anmälan, bevis eller fördelningslängd som utvi sar förhållandet inkommit. förekommer i övrigt i lag eller annan författning bestämmelse om att visst förhållande skall antecknas i fastighetsbok eller tomträttsbok, gäller bestämmelsen. 22 § kan anteckning i fastighetsboken eller tomträttsboken uppenbar ligen ej längre vara av betydelse, skall anteckningen avföras. 23 § närmare föreskrifter för tillämpningen av detta kapitel meddelas av konungen. 20 kap. lagfart 1 § den som med äganderätt förvärvat fast egendom skall söka in skrivning av förvärvet (lagfart) inom tid som anges i 2 §. dödsbo är icke skyldigt att söka lagfart på förvärv av egendom från den döde i annat fall än när dödsboet överlåter egendomen. make som tillskiftats egendom vid bodelning är ej skyldig att söka lagfart på för värvet utom när egendomen förut tillhört andra maken. 2 § lagfart skall sökas inom tre månader efter det att den handling på vilken förvärvet grundas (fångeshandlingen) upprättades. tiden för sökande av lagfart räknas dock 1. för förvärv som beror av villkor, myndighets tillstånd eller annan sådan omständighet, från det förvärvet fullbordades, 2. för dödsbo, i fall som avses i 1 § andra stycket, från det egendo men överläts eller, om bouppteckning då ej registrerats, från det re gistreringen skedde, 3. för den som är ensam delägare i dödsbo, från det bouppteckningen registrerades eller, om han först därefter blivit ensam delägare, från det så skedde, dock, om boets förvaltning omhänderhas av boutrednings man eller testamentsexekutör eller om boet är avträtt till konkurs, ej i något fall tidigare än från det egendomen utgavs till delägaren, 2817 ¬ sfs 1971:1209 4. för testamentstagare som tillagts egendom i legat, från det testa mentet vann laga kraft och legatet utgavs eller, om bouppteckning då ej registrerats, från det registreringen skedde, 5. när talan väekts om återgång eller hävande av förvärv innan tiden för sökande av lagfart utgick, från det dom varigenom talan ogillades vann laga kraft. 3 § sökes ej lagfart inom föreskriven tid, får inskrivningsmyndigheten förelägga vite för lagfartsskyldighetens fullgörande. 4 § är bifall till förvärvarens lagfartsansökan beroende av att före gående ägares förvärv lagfares och har tiden för sökande av lagfart på dennes förvärv börjat löpa, får förvärvaren söka lagfart även på detta förvärv. företrädaren i äganderätten är skyldig att för sådant ändamål tillhandahålla erforderliga handlingar som han innehar. har fast egendom på grund av förordnande i testamente eller annan rättshandling tills vidare ställts utan ägare, kan god man eller annan som har att företräda den blivande ägaren söka lagfart på egendomen för dennes räkning. sedan ägaren blivit bestämd, får anteckning om denne göras i fastighetsboken, 5 § den som söker lagfart skall inge fångeshandlingen samt de övriga handlingar som fordras till styrkande av förvärvet. söker dödsbo eller arvinge som är ensam delägare i dödsbo lagfart på förvärv av egendom från den döde, anses inregistrerad bouppteckning efter denne såsom fångeshandling. 6 § lagfartsansökan skall avslås, om 1. fångeshandlingen ej ingivits, 2. fångeshandlingen ej är upprättad såsom föreskrives i lag, 3. förvärvet avser köp eller byte och fångeshandlingen innehåller villkor, som enligt 4 kap. 4 eller 28 § medför att förvärvet är ogiltigt, 4. förvärvet avser del av fastighet och i 4 kap. 7—9, 28 eller 29 § eller eljest i lag föreskriven tid för ansökan om fastighetsbildning för suttits eller ansökan därom avslagits eller sådant förvärv eljest enligt lag är ogiltigt, 5. överlåtelsen står i strid med en mot överlåtaren gällande inskränk ning i hans rätt att förfoga över egendomen och, när överlåtelsen skedde, lagfart ej var beviljad för överlåtaren eller, om så var fallet, ärende om anteckning i fastighetsboken av inskränkningen var upptaget på in skrivningsdag, 6. fastigheten tidigare överlåtits till någon vars förvärv enligt 17 kap. 1 eller 4 § äger företräde framför sökandens förvärv, 7. fastigheten sålts exekutivt till annan än sökanden och försäljningen enligt lag äger företräde framför dennes förvärv, 8. för sökandens rätt att förvärva fastigheten fordras myndighets till stånd och i lag föreskriven tid för sökande av sådant tillstånd försut tits eller ansökan därom avslagits, 9. det är uppenbart att förvärvet av annan grund är ogiltigt eller 2818 ej kan göras gällande. ¬ 7 § förekommer icke omständighet som avses i 6 §, skall lagfarts- sfs 1971:1209 ansökan förklaras vilande, om 1. vid köp, byte eller gåva överlåtarens underskrift på fångeshand lingen icke är styrkt av två vittnen och överlåtelsen ej skett genom stat lig myndighet, 2. fångesmannen ej har lagfart och fall som avses i 9 § icke före ligger, 3. rättegång pågår om hävning eller återgång av förvärv av fastig heten eller om bättre rätt till denna, 4. lagfart sökes på grund av testamente, dom eller förrättning som ännu icke vunnit laga kraft, 5. vid förvärv genom legat detta ej utgivits, 6. vid förvärv på exekutiv försäljning köpebrev ej utfärdats eller vid expropriation eller liknande tvångsförvärv inlösen ej fullbordats, 7. vid överlåtelse överlåtaren är gift och förvärvet enligt giftermåls- balkens bestämmelser är beroende av andra makens samtycke, 8. vid överlåtelse genom boutredningsman förvärvet enligt ärvdabal- kens bestämmelser är beroende av dödsbodelägares samtycke, 9. förvärvet avser del av fastighet och är beroende av fastighets bildning, 10. vid köp eller byte förvärvet är beroende av att förköp ej sker eller vid förköp detta ej är fullbordat, 11. förvärvet i annat fall enligt lag är beroende av domstols eller annan myndighets tillstånd, 12. förvärvet är beroende av villkor och, i fråga om gåva, villkoret avser viss tid som ej överstiger två år från den dag då gåvohandlingen upprättades. 8 § har lagfartsansökan förklarats vilande på den grund att över låtarens underskrift på fångeshandlingen icke är styrkt av två vittnen, skall överlåtaren föreläggas att inom viss tid väcka talan vid domstol, om han anser att förvärvet är ogiltigt. efterkommes ej föreläggandet, utgör bristen i fråga om bevittning icke hinder mot lagfart. erinran om detta skall intagas i föreläggandet. 9 § har fastighet förvärvats genom expropriation eller liknande tvångsförvärv eller sålts exekutivt till betalning av fordran för vilken den till följd av upplåtelse av panträtt eller på annan grund svarar oavsett vem den tillhör, har förvärvaren rätt att erhålla lagfart utan hinder av att den föregående ägaren ej har lagfart. 10 § kan förvärvare av fast egendom göra sannolikt att hans fånges handling förkommit eller förstörts, skall inskrivningsmyndigheten på hans begäran utsätta sammanträde för utredning angående äganderätten till fastigheten (lagfartssammanträde). detsamma gäller när bifall till förvärvarens lagfartsansökan är beroende av att föregående ägares för värv lagfares och förvärvaren kan göra sannolikt att dennes fångeshand ling förkommit eller förstörts. 2819 ;;f ¬ sfs 1971:1209 ansökan om lagfartssammanträde skall göras skriftligen och inne hålla redogörelse på heder och samvete för vad som sökanden vet om hur fångeshandlingen förlorats, vem som var fångesman, när och hur förvärvet skedde, handlingens huvudsakliga innehåll samt de övriga om ständigheter som kan vara av intresse för äganderättsfrågans bedömande. sökanden skall inge intyg om vad som fastighetslängden utvisar angåen de äganderätten under de tio åren närmast före ansökningen och den skriftliga utredning i ö vrigt som kan finnas tillgänglig. 11 § till lagfartssammanträde skall inskrivningsmyndigheten kalla sökanden och annan som ärendet kan antagas angå. inskrivningsmyn digheten kan vid vite förelägga sökanden eller annan att infinna sig personligen eller genom ombud. sammanträde får hållas även om sö kanden eller annan som kallats uteblir. kungörelse om sammanträdet anslås i inskrivningsmyndighetens kansli samt införes i tidning inom orten och i första numret för ett kvartal av post- och inrikes tidningar. kungörelsen skall innehålla uppgift om sökandens namn och adress samt fastighetens beteckning ävensom erinran om att sammanträdet syftar till att vinna utredning angående äganderätten till fastigheten och att lagfart på denna kan komma att meddelas med stöd av vad som framkommer vid samman trädet. sammanträdet skall utsättas till sådan tid att minst tre månader kom mer att förflyta mellan sista kungörandet och dagen för sammanträdet. 12 § vid lagfartssammanträde skall upplysningar inhämtas angående förvärvet. såvitt möjligt skall även utredas vem eller vilka som under de tio åren närmast före ansökan innehaft fastigheten med äganderätts anspråk. protokoll skall föras rörande vad som förekommit vid sam manträdet och i öv rigt framkommit i är endet. sedan protokollet uppsatts, skall ansökan om lagfart på egendomen, under åberopande av protokollet såsom fångeshandling, anses gjord på den inskrivningsdag som infaller närmast därefter. 13 § om det på grund av innehållet i protokollet och vad som i övr igt framkommit måste antagas, att det påstådda förvärvet ägt rum samt att det är giltigt och kan göras gällande, skall den omständigheten att en dast protokollet kan åberopas som fångeshandling ej utgöra hinder mot lagfart. har i fall som avses i första stycket förvärvaren eller någon som här leder sin rätt från honom innehaft fastigheten med äganderättsanspråk under de tio åren närmast före det år då lagfartsansökan föietages till prövning, utgör omständighet som avses i 7 § 2 hinder mot lagfart en dast om inskrivning eller anteckning, som grundar sig på annans ägande rätt till fastigheten eller anspråk därpå, skett i fastighetsboken under nämnda tid. i ärende som avses i denna paragraf skall, om så finnes erforderligt, inhämtas yttrande från kammarkollegiet. koiicgiet får föra talan mot 2820 beslut, varigenom lagfart beviljats. ¬ 14 § är sökandens förvärv förenat med förbehåll, som inskränker hans sfs 1971:1209 rätt att överlåta egendomen eller söka inteckning eller upplåta rättighet i denna, eller är hans behörighet i sådant avseende inskränkt genom annans rätt att nyttja egendomen på grund av testamente, skall an teckning om inskränkningen göras i fastighetsboken när lagfart sokes eller när upplysning om inskränkningen därefter vinnes. 21 kap. inskrivning av tomträtt inskrivning av up plåtelse m. m. 1 § den som fått tomträtt upplåten till sig skall söka inskrivning av tomträtten inom tre månader efter det att tomträtten upplåts eller, om lagfart då icke är sökt för upplåtaren, efter det att lagfart söktes. in skrivning får sökas även av fastighetsägaren. sokes ej inskrivning inom föreskriven tid, får inskrivningsmyndigheten förelägga vite för inskrivningsskyldighetens fullgörande. 2 § ansökan om inskrivning skall avslås, om 1. upplåtelsehandlingen ej ingivits, 2. föreskrifterna i 13 kap. 1—4 och 6 §§ ej iakttagits, 3. lagfart ej är sökt för upplåtaren, 4. inskrivning i fastigheten är beviljad eller sökt, 5. fastigheten är utmätt, 6. det är uppenbart att upplåtelsen på annan grund är ogiltig elle r ej kan göras gällande. har ärende angående lagfart för upplåtaren uppskjutits till sen are in skrivningsdag, skall behandlingen av ansökan om inskrivning av tomt rätten uppskjutas till samma dag. 3 § förekommer icke omständighet som avses i 2 §, skall ansökan om inskrivning förklaras vilande, om 1. ansökan om lagfart för upplåtaren är vilandeförklarad, eller 2. rättegång pågår om upplåtelsens giltighet eller om hävning eller återgång av förvärv av fastigheten eller om bättre rätt till denna. 4 § framgår av upplåtelsehandlingen att tomträttshavarens rätt att upplåta servitut eller rätt till elektrisk kraft i tomträtten är inskränkt, skall anteckning om detta göras i tomträttsboken när inskrivning sökes. 5 § ansökan om inskrivning av avtal om sådan ändring i tomträttens innehåll som avses i 13 kap. 21 § får göras av fastighetsägaren eller tomträttshavaren sedan tomträtten inskrivits. om sådan inskrivning gäller i tillämpliga delar 2—4 §§ med följande avvikelser. är inteckning förut beviljad eller sökt i tomträtten eller är inskriv ning av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft förut beviljad eller sökt i denna eller sökes sådan inskrivning samma dag, får ansökan om inskrivning av avtal som avses i första stycket bifallas endast om 2821 178—sfs 1971 ¬ sfs 1971; 1209 rättighetshavaren medgivit imkrivning av ändringsavtalet eller detta är väsentligen utan betydelse för rättighetshavarens säkerhet. om fastig- heten eller tomträtten utmätts före den dag dä inskrivning sokes, gäller vad som sagts nu om rättighetshavaren även utmätningssökanden. är avtal som avses i första stycket beroende av att fastighetsbildning äger rum, får ansökan bifallas endast om nämnda åtgärd kommit till stånd. i avvaktan på att hinder som anges i andra eller tredje stycket undan- röjes skall ansökan förklaras vilande. 6 § framgår av anteckning i tomträttsboken eller upplyses eljest att tomträtten upphört enligt 13 kap. 19 §, skall anteckning om tomträttens upphörande göras i boken. ansökan om dödning av tomträttsinskrivning i fall som anges i 13 kap. 22 § får ej bifallas, om inskrivning i tomträtten är beviljad eller sökt eller om tomträtten är utmätt. inskrivning av tomträttens övergång till ny innehava re 7 § övergår tomträtt till ny innehavare, skall denne söka inskrivning av sitt förvärv. om inskrivningen gäller i tillämpliga delar 20 kap. med följande avvikelser. ansökningen skall avslås, om inskrivning av upplåtelsen ej är be viljad eller sökt eller om förvärvet strider mot 13 kap. 9 § första styc ket. den tid inom vilken inskrivning skall sökas börjar icke löpa förrän inskrivning av upplåtelsen blivit sökt. bestämmelserna i 20 kap. 13 § tredje stycket gäller ej. 22 kap. inteckning inteckning i fast egendom 1 § som fastighetsägare anses i detta kapitel den för vilken lagfart senast är sökt. 2 § ansökan om inteckning skall göras skriftligen av fastighetsägaren. ansökningshandlingen skall innehålla uppgift om dels det penningbe lopp på vilket inteckningen skall lyda, dels den eller de fastigheter som avses. beloppet skall vara bestämt i svenskt mynt. arfsökan får ej avse del av fastighet. den får avse flera fastigheter gemensamt endast om dessa är i samme ägares hand och belägna inom samma inskrivningsmyndighets område. angår ansökan fastighet som svarar för beviljad eller sökt inteckning, måste ansökningen avse sam ma fasta egendom som inteckningen och får icke därjämte avse fas- 2822 tighet som ej svarar för inteckningen. ¬ 3 § ansökan om inteckn ing skall avslås, om sfs 1971: 1209 1. föreskrifterna i 2 § icke iakttagits, 2. på grund av särskild föreskrift eller enligt anteckning i fastighets boken inteckning ej får beviljas i fastigheten, 3. inskrivning av tomträtt i fastigheten är beviljad eller sökt, 4. fastigheten frångått sökanden på grund 'av exekutiv försäljning eller genom expropriation eller liknande tvångsförvärv, 5. sökanden är i konkurs eller försättes i konkurs den dag då in teckningen sökes samt fastigheten hör till konkursboet, 6. del av fastigheten är utmätt eller utmätes den dag då inteckning en sökes, 7. ärende angående anteckning enligt 7 § förköpslagen (1967: 868) att kommun beslutat utöva förköpsrätt i fråga om egendomen uppta gits på inskrivningsdag och ansökningen göres av den som överlåtit egendomen. har ärende angående lagfart för sökanden uppskjutits till senare in skrivningsdag, skall behandlingen av ansökan om inteckning uppskjutas till samma dag. 4 § förekommer icke omständighet som avses i 3 §, skall ansökan om inteckning förklaras vilande, om 1. ansökan om lagfart för sökanden är vilandeförklarad samt in teckningsansökningen ej medgivits av den som har lagfart, 2. rättegång pågår om hävande eller återgång av förvärv av fastig heten eller om bättre rätt till denna, 3. sökanden är gift samt andra makens samtycke fordras enligt gif- termålsbalkens bestämmelser och samtycke eller annan tillåtelse enligt nämnda balk icke givits, 4. ansökningen enligt lag är beroende av domstols eller annan myn dighets tillstånd. förklaras ansökan vilande, skall inskrivningsmyndigheten utfärda bevis om detta (vilandebevis). 5 § föreligger ej hinder enligt 3 eller 4 §, skall inskrivningsmyndig heten bevilja inteckning. på grund av ansökan som förklarats vilande får detta dock ske först sedan vilandebeviset ingivits. när inteckning beviljats, s kall pantbrev utfärdas på grundval av inteckningen. om skyldighet för inskrivningsmyndigheten att utfärda nytt pant brev eller vilandebevis i stället för dödad sådan handling samt att i visst fall bevilja inteckning och utfärda pantbrev när ersättning på grund av brandförsäkringsavtal tillfallit borgenär som har panträtt för sin fordran gäller särskilda bestämmelser. har efter exekutiv försäljning medel nedsatts som motsvarar pant brevs belopp, skall inskrivningsmyndigheten på ansökan av fastighetens nye ägare utfärda nytt pantbrev på grundval av inteckningen. det förra pantbrevet gäller därefter endast rätten till de nedsatta medlen. 6 § inteckning som skulle medföra lika företrädesrätt som annan in teckning skall vid inskrivningen förklaras gälla efter den andra in- 2823 ¬ sfs 1971:1209 teckningen, om sökanden begär det. inteckning som sättes efter an nan gäller efter inteckning med lika rätt som eller bättre rätt än den na, även om detta ej anges i beslutet. 7 § inteckning far pa ansökan av fastighetsägaren och efter medgi vande av pantbrevets innehavare utsträckas till att avse ytterligare en eller flera fastigheter (utsträckning). om sådan ansökan gäller i till lämpliga delar bestämmelserna i detta kapitel angående ansökan om inteckning i flera fastigheter. 8 § pantbrev får på ansökan av fastighetsägaren och efter medgi vande av pantbrevets innehavare utbytas mot två eller flera nya pant brev (utbyte). på begäran skall därvid bestämmas i vilken ordning pant breven sinsemellan skall medföra företrädesrätt. härom gäller i övrigt 6 § andra punkten. 9 § inteckning som besvärar endast en fastighet får på ansökan av fastighetsägaren och efter medgivande av pantbrevets innehavare ned sättas efter annan inteckning eller inskrivning av rättighet (nedsättning). inteckning som nedsättes efter annan inskrivning gäller efter inskrivning med lika rätt som eller bättre rätt än denna, även om detta ej anges i beslutet. första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om gemensam inteckning med följande avvikelser. nedsättning efter annan inteckning får ske endast om inteckningar na besvärar samma fastigheter och nedsättningen skall genomföras på samma sätt i samtliga dessa. svarar fastighet endast enligt 6 kap. 11 § andra stycket fordras ej att den fastighetens ägare biträtt an sökningen. för nedsättning efter inskrivning av rättighet som besvärar endast en av fastigheterna fordras medgivande även av innehavare av sådan inskriven rättighet i annan av inteckningen besvärad fastighet som efter nedsättningen kommer att gälla med lika rätt som eller sämre rätt än inteckningen. svarar fastigheten endast enligt 6 kap. 11 § andra stycket, får nedsättning ske utan att den biträtts eller medgivits av den fastighetens ägare eller av ägaren av eller rättighetshavare i stamfastigheten eller fastighet som före den ifrågavarande svarar för brist i stamfastigheten. fordras ej fastighetsägares medverkan till ned sättningen, får nedsättning ske på ansökan av pantbrevets innehavare. är fråga om nedsättning efter inskrivning av rättighet som besvärar flera av fastigheterna, äger fjärde stycket tillämpning beträffande var och en av dem. 10 § inteckning får på ansökan av fastighetsägaren och efter medgi vande av pantbrevets innehavare dödas (dödning). för dödning av ge mensam inteckning kräves dock icke att ägare av fastighet som sva rar endast enligt 6 kap. 11 § andra stycket biträtt ansökningen. om dödning av inteckning när pantbrevet eller vilandebeviset för- 2824 kommit finns särskilda bestämmelser. ti-. ¬ 11 § gemensam inteckning får på ansökan av fastigheternas ägare sfs 1971:1209 och efter medgivande av pantbrevets innehavare avlyftas från någon eller några av fastigheterna (relaxation). besväras fastighet, i vilken in teckningen skall kvarstå, av panträtt eller annan rättighet som är in skriven och äger rättigheten lika rätt som eller sämre rätt än inteck ningen, fordras att innehavaren av sådan rättighet medger relaxationen. svarar fastighet, från vilken inteckningen skall avlyftas, endast enligt 6 kap. 11 § andra stycket, får relaxation ske utan att den biträtts eller medgivits av den fastighetens ägare eller av ägaren av eller rät- tighetshavare i stamfastigheten eller fastighet som före den ifråga varande svarar för brist i stamfastigheten. fordras ej fastighetsäga res medverkan till relaxationen, får relaxation ske på ansökan av pant brevets innehavare. svarar fastigheterna för flera gemensamma inteckningar, får en av inteckningarna icke avlyftas från en fastighet utan att sådana åtgärder vidtages med de övriga inteckningarna att fastigheten icke vidare svarar för dem gemensamt med någon av de andra fastigheterna. i fastighet, som bildats genom avstyckning av område vilket för värvats av kommun för att ingå i allmän plats inom stadsplan eller byggnadsplan, får på begäran av kommunen relaxation ske utan hin der av bestämmelserna i första stycket om att för relaxation fordras medgivande av fastighetsägare och rättighetshavare, om sannolika skäl föreligger för att områdets värde uppgår till högst två procent av den odelade fastighetens värde och relaxationen är väsentligen utan bety delse för fastighetsägarnas och rättighetshavarnas rätt. 12 § på ansökan av innehavare av pantbrev eller vilandebevis skall anteckning göras i fastighetsboken om innehavet. är annan förut anteck nad som innehavare, skall inskrivningsmyndigheten sedan anteckning om det nya innehavet skett avföra den tidigare anteckningen och under rätta den som var antecknad som innehavare om åtgärden genom rekommenderat brev. föreligger anledning till antagande att sökanden icke innehar pantbrevet eller beviset, skall föreläggande meddelas honom att uppvisa detta. anmäler den som antecknats som innehavare att innehavet upphört, skall anteckningen avföras. 13 § när innehavare av pantbrev lämnar medgivande till åtgärd som anges i 7—11 §, skall pantbrevet inges. 14 § om åtgärd som anges i 7—11 § berör vilandeförklarad ansökan om inteckning, gäller vad som för sådan åtgärd är föreskrivet om pant brevet och dess innehavare i stället vilandebeviset och innehavaren av detta. inteckning i tomträtt 15 § bestämmelserna i 1—14 §§, utom i vad avser gemensam inteck ning, äger motsvarande tillämpning i fråga om inteckning i tomträtt, varvid med lagfart likställes inskrivning av tomträtt. 2825 ¬ sfs 1971:1209 23 kap. inskrivning av annan nyttjanderätt än tomträtt samt av servitut och rätt till elektrisk kraft inskrivning i fast egendom 1 § vill innehavaren av annan genom avtal upplåten nyttjanderätt än tomträtt eller av servitut eller rätt till elektrisk kraft, som upplåtits ge nom avtal, söka inskrivning, skall han inge den handling på vilken rättig heten grundas. inskrivning får sökas även av fastighetsägaren. 2 § ansökan om inskrivning skall avslås, om 1. den handling på vilken rä ttigheten grundas ej ingivits, 2. föreskrift i lag beträffande sådan upplåtelse som ansökan angår icke iakttagits och föreskriften ej avser giltigheten av endast visst för behåll, 3. upplåtelsen står i strid med en mot upplåtaren gällande inskränk ning i hans rätt att förfoga över egendomen och, när upplåtelsen sked de, lagfart ej var beviljad för upplåtaren eller, om så var fallet, ärende om anteckning i fastighetsboken av inskränkningen var upptaget på in skrivningsdag, 4. inskrivning av t omträtt i fastigheten är beviljad eller sökt, 5. fastigheten före upplåtelsen överlåtits till någon vars förvärv en ligt 17 kap. 1 eller 4 § äger företräde framför upplåtelsen, 6. fastigheten före upplåtelsen frångått upplåtaren på grund av exe kutiv försäljning eller genom expropriation eller liknande tvångsförvärv, 7. upplåtelsen avser arrende eller hyra som enligt förbehåll i upp låtelsehandlingen icke får inskrivas, 8. upplåtelsen avser rätt till elektrisk kraft och skriftligt medgivande till inskrivning icke föreligger, 9. det är uppenbart att upplåtelsen av annan grund är ogiltig eller att rättigheten upphört eller av annat skäl ej kan göras gällande. har ärende angående lagfart för upplåtaren uppskjutits till senare inskrivningsdag, skall behandlingen av ansökan om inskrivning upp skjutas till samma dag. 3 § förekommer icke omständighet som avses i 2 §, skall ansökan om inskrivning förklaras vilande, om 1. upplåtaren ej har lagfart, 2. rättegång pågår om upplåtelsens giltighet eller om hävande eller återgång av förvärv av fastigheten eller om bättre rätt till denna, 3. rättigheten är upplåten i del av fastighet, vilken återstår efter för värv av område eller av andel som enligt fångeshandlingen skall utbry tas, och frågan om fastighetsbildning icke blivit slutligen avgjord, 4. upplåtelsen enligt lag är beroende av domstols eller annan myndig hets tillstånd. kommer i fall som anges i första stycket 3 fastighetsbildning ej till stånd, anses ansökningen avse den odelade fastigheten. 4 § rättighet, som skulle ha företräde framför annan rättighet som avses i detta kapitel eller utgöres av inteckning, skall vid inskrivningen 2826 förklaras gälla efter den andra rättigheten, om sökanden begär det. ¬ rättighet som sättes efter annan rättighet gäller efter rättighet med sfs 1971:1209 lika rätt som eller bättre rätt än denna även om detta ej anges i be slutet. 5 § inskriven rättighet får på ansökan av rättighetshavaren med fas tighetsägarens samtycke nedsättas efter annan inskriven rättighet (ned sättning). bestämmelsen i 4 § andra stycket äger därvid motsvarande till- lämpning. 6 § inskrivning får på ansökan av rättighetshavaren med fastighets ägarens samtycke dödas helt eller till viss del (dödning). har rättigheten upphört helt eller till viss del, får inskrivningen på ansökan av fastig hetsägaren dödas till motsvarande del. inskrivning får avföras, om det är uppenbart att den inskrivna rättig heten icke gäller i fastigheten. 7 § bestämmelserna i 1—6 §§ äger med följande avvikelser motsva rande tillämpning i fråga om rättighet som grundar sig på förvärv som anges i 17 kap. 11 § och i övrigt är av den beskaffenhet som avses i detta kapitel. nyttjanderätt som anges i 12 kap. 2 § ärvdabalken får ej inskrivas. ansökan om inskrivning på grund av testamente eller förrättning får ej bifallas innan testamentet eller förrättningen vunnit laga kraft. i avvaktan på att hindret undanröjes skall ansökningen förklaras vilande. inskrivning i tomträtt 8 § bestämmelserna i 1—7 §§ äger motsvarande tillämpning i fråga om inskrivning i tomträtt, varvid med lagfart likställes inskrivning av tomträtt. ansökan om inskrivning i tomträtt skall dock avslås, om in skrivning av tomträttsupplåtelsen ej är beviljad eller sökt. om balkens ikraftträdande förordnar konungen med riksdagen. denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. till ytter mera visso hava vi detta med egen hand underskrivit och med vårt kungl. sigill bekräfta låtit. stockholms slott den 17 december 1971. gustaf adolf carl lidbom (l. s.) (justitiedepartementet) 2827 ¬