Lag
SFS 1987:133
om ändring i naturvårdslagen (1964:822);
den 6 maj 1987
Utfärdad den 2 april 1987.
Enligt riksdagens
beslut' föreskrivs i fråga om naturvårdslagen
(1964:822)2
dels att 21 § skall upphöra att gälla,
dels att 3, 15, 16, 19, 20, 22, 25, 26 , 28, 31-34, 36, 39, 40 och 43 §§ skall
ha följande lydelse,
dels att i lagen skall införa s en ny paragraf, 27 a §, av följande lydelse.
3 § Vid prövning av frågor som rör naturvård skall tillbörlig hänsyn tas
till övrig a allmänna och enskilda intressen. Härvid skall lagen (1987: 12)
om hushållning med natu rresurser m. m. tillämpas.
Beslut i frågor som avses i 7 -11 §§, 13 §, 18 § första, andra och fjärde
styckena, 18 c §, 19 § samt 20 § andra stycket får inte meddelas i strid mot
len detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller
ibestämmelsema inte motverkas, far dock mindre avvikelser göras.
15 § För att åt allmänheten trygga tillgången till platser för bad och
friluftsliv råder strandskydd vid havet, insjöar och vattendrag. Strand
skyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen
vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde).
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan förordna att
strandområde som uppenbarligen saknar betydelse för bad och friluftsliv ej
skall omfattas av strandskydd. Regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer får också utvidga strandskyddsområdet, när det behövs för att
tillgodose syftet med strandskyddet, dock högst intill 300 meter från
strandlinjen.
Om det finns särskilda skäl får regeringen eller myndighet som regering
en bestämmer förordna att ett strandområde som avses ingå i en detaljplan
eller omfattas av områdesbestämmelser inte skall omfattas av strand
skydd.
'Prop. 1985/86: 90 och prop. 1985/86: 159, Bo U 1 986/87:4, rskr. 126
Lagen omtryckt 1974:1025.
347
¬
SFS 1987:133
16
Inom strand skyddsområde får ej helt ny byggnad uppföras eller
befintlig byggnad än dras för att tillgodose ett väsentligen ann an ändamål
än det, vartill byggnaden tidigare varit använd, och ej heller utföras gräv
nings- och andra förberedelsearbeten för bebyggelse som nu sagts. Ej
heller f år i a nnat fall inom strandskyddsområde utföras anläggning eller
anordning, varigenom mark tages i a nspråk såsom tomt eller allmänheten
på annat sätt hindras eller avhålles från att beträda område där den eljest
skulle ägt att färdas fritt.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela
sådana föreskrifter om vad allmänheten har att iakttaga inom strand-
skyddsområde som behövas för att trygga ändamålet med strandskyddet.
Länsstyrelsen får medgiva undantag från bestämmelserna i första
stycket, när särskilda skäl föreligga. Medgives undantag, skall länsstyrel
sen bestämma i vilken utsträckning mark får tagas i anspråk såsom tomt
eller eljest användas för det avsedda ändamålet.
Första stycket gäller inte anläggningar eller åtgärder som behövs för
jordbruket, fisket, skogsskötseln eller renskötseln och ej tillgodoser bo
stadsändamål. Första stycket gäller inte heller företag till vilka tillstånd har
lämnats enligt 4 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser
m. m., vattenlagen (1983: 291) eller miljöskyddslagen (1969:38 7).
348
19 §'' Område, inom vilket särskilda åtgärder behövs för att skydda eller
vårda naturmiljön men som med hänsyn till den b egränsade omfattningen
av åtgärderna eller andra omständigheter inte lämpligen bör avsättas till
naturreservat, kan av länsstyrelsen förklaras som naturvårdsområde. �r
åtgärd som bör vidtagas så ingripande att pågående markanvändning avse
värt försvåras inom berörd del av en fastighet inom området, skall denna
del dock avsättas till naturreservat.
I beslut om bildande av naturvårdsområde skall angivas grunden för
beslutet och föreskrivas de inskränkningar i nyttjandet av fastighet som
behövas för att trygga ändamålet med beslutet såsom förbud mot eller
föreskrifter i fråga om byggnad, upplag, schaktning, plantering och avverk
ning samt skyldighet för ägaren att tåla att på hans mark utföres röjning,
plantering eller annan liknande åtgärd. Föreskrift kan innefatta förbud att
vidtaga viss åtgärd utan länsstyrelsens tillstånd. 8 § andra stycket och 10-
12 §§ äga motsvarande tillämpning i fråga om natu rvårdsområde.
20 §⬢'' Kan arbetsföretag, som ej omfattas av tillståndstvång enligt 18,
18 c eller 19 §, komma att väsentligt ändra naturmiljön, skall, innan företa
get utföres, samråd ske med länsstyrelsen. Regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer kan fö reskriva att inom landet eller del därav
anmälan för samråd alltid skall göras i fråga om särskilda slag av arbets
företag.
Beträffande arbetsföretag som sägs i första stycket får länsstyrelsen
förelägga företagaren att vidtaga de åtgärder som behövs för att begränsa
eller motverka skada på naturmiljön.
Bestämmelserna i denna paragraf omfattar inte företag till vilka ti llstånd
^ Senaste lydelse 1983:65 4.
�ndringen innebär bl. a. att tredje stycket upphävs.
^ Senaste lydelse 198 6: 262.
¬
har lämnats enligt vattenlagen (1983:291) eller miljöskyddslagen
SFS 1987:133
(1969:387).
22 § Tavla, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning för reklam,
propaganda eller liknande ändamål får ej finnas varaktigt anbringad utom
hus utan tillstånd av regeringen eller statlig eller kommunal myndighet som
regeringen bestämmer.
Vad i första stycket sägs gäller icke anordning som tjänar till upplysning
om på stället bedriven affärsrörelse eller annan verksamhet och ej heller
anslagstavla för meddelanden rörande kommunala angelägenheter, för
eningssammanträden, auktioner eller dylikt. Dock får hos myndighet som
avses i första stycket sökas tillstånd jämväl beträffande anordning som här
avses. Har sådan anordning anbringats utan tillstånd eller i strid mot givet
tillstånd och finnes den vara uppenbart vanprydande i landskapsbilden, får
myndigheten meddela föreläggande om avlägsnande av anordningen eller
vidtagande av annan erforderlig åtgärd därmed.
Affisch eller annan tillfällig anordning utomhus för reklam, propaganda
eller liknande ändamål skall av den som anbringat eller låtit anbringa
anordningen a vlägsnas inom fyra veckor efter anbringandet, om ej rege
ringen eller statlig eller kommunal myndighet som regeringen bestämmer
medgivit annat. Vad nu sagts gäller ej anordning eller på anslagstavla
anbringade meddelanden som avses i andra stycket.
Bestämmelserna i de nna paragraf gäller inte anordningar inom vägom
råde eller för vilka bygglov krävs eller har lämnats.
25
�gare av fastighet och innehavare av särskild rätt till fastighet är
berättigade till ersättn ing i den utsträckning som anges i 26, 28 och 30 §§.
Att i vissa fal l även borgenär, som har panträtt i fastigheten, är berättigad
till ersättning framgår av 34 § andra stycket. Om inlösen av fastighet finns
föreskrifter i 27 §.
I fråga om er sättning och inlösen skall expropriationslagen (1972:719) i
tillämpliga delar lända till efterrättelse i den mån avvikande bestämmelser
ej meddelas i den na lag. 4 kap. 3 § ex propriationslagen skall äga tillämp
ning i fråga om värdeökning som ägt rum under tiden från dagen tio år före
det talan väcktes vid domstol.
26 § ' Medför föreskrifter enligt 8 eller 9 § att pågående markanvändning
avsevärt försvåras inom berörd del av en fastighet eller att mark tas i
anspråk, är fastighetsägaren och innehavare av särskild rätt till fastigheten
berättigade till ersätt ning av staten för den skada de härigenom lider. Har
föreskrifterna efter förordnande enligt 43 § tredj e stycket beslutats av en
kommunal myndighet, skall ersättningen i stället betalas av kommunen.
Innebär föreskrift enligt 8 § förbud att vidta viss åtgärd utan länsstyrel
sens eller en kommunal myndighets tillstånd, utgår ej ersättning i anle d
ning av den föreskriften om inte tillstånd vägrats eller förenats med särskil
da villkor.
Har förbud meddelats enligt II § och vägras tillstånd som där avses,
äger vad i första stycket stadgas om föreskrifter enligt 8 eller 9 § motsva
rande tillämpning.
^ Senaste lydelse 1984: 121.
349
' Senaste lydelse 1982: 1097.
/
¬
SFS 1987:133
27 a § Vid tillämpningen av 26 och 27 §§ skall även beaktas andra beslut
enligt 8 och 9 §§, beslut enligt 19 kap. 2 § vattenlagen (1983:291) samt
beslut som avses i 14 kap. 8 § första stycket plan- och bygglagen (1987; 10),
under förutsättning att besluten har meddelats inom tio år före det senaste
beslutet. Dessutom skall beaktas sådan inverkan av hänsynstaganden en
ligt 21 § skogsvå rdslagen (1979:429) som i sä rskilda fall har inträtt inom
samma tid.
Har talan eller rätt till ersä ttning eller inlösen med anledning av beslut
som anges i första stycket förlorats på grund av bestämmelserna i 32 § eller
33 § eller motsvarande bestämmelser i vattenla gen eller plan- och byggla
gen, utgör detta förhållande inte något hinder mot att beslutet beaktas
enligt första stycket.
28 §® För skada och intrång som tillfogas äga re av fastighet och inneha
vare av särskild rätt till fastighet genom undersökning enligt 42 § första
eller andra stycket utgår ersättning av staten. Talan om ersättning väcks
vid den fastighetsdomstol inom vars område marken eller större delen
därav ligger.
31 §' Ersättning enligt 26 § tredje stycket skall bestämmas att utgå med
visst årligt belopp. Ersättningen må, om särskilda skäl äro därtill, avräknas
å gottgörelse som sedermera kan komma att utgå jämlikt 26 § första
stycket eller 27 §.
Om det finns särskilda skäl, kan jämväl ersättning enligt 26 § första
stycket eller 30 § på begäran av staten, kommunen, fastighetsägaren eller
annan sakägare fastställas att utgå med visst årligt belopp med rätt för
staten eller kommunen samt den ersättningsberättigade att erhålla ompröv
ning vid ändrade förhållanden.
32 §'° Innan beslut fattas som kan föranleda ersättningsskyldighet enligt
denna lag, får länsstyrelsen eller kommunen förelägga den, som vill göra
anspråk på ersättning eller fordra inlösen av fastighet, att inom viss tid,
minst två månader, göra anmälan därom hos länsstyrelsen eller kommunen
vid påföljd att han annars skall ha förlorat sin talan.
Vad som i fråga om ersättning eller lösen har avtalats eller uppenbarligen
förutsatts gälla mellan staten och sakägare eller mellan kommunen och
sakägare skall gälla även mot den som efter det att rätten till gottgörelse
uppkom har förvärvat sakägarens rätt i avseende på fastigheten.
33 §" Har ej överenskommelse träffats om ersättning enligt 26 eller 30 §
eller om inlösen av fastighet enligt 27 § och har icke den, som vill gör a
anspråk på ersättning eller fordra inlösen, jämlikt 32 § första stycket förlo
rat sin talan, åligger d et honom att väcka talan hos fastighetsdomstolen
mot staten eller kommunen inom ett år från det att beslutet på vilket
anspråket grundas har vunnit laga kraft, vid påföljd att han annars förlorar
rätten att kräva ersättning eller inlösen.
Senaste lydelse 198 2: 1097.
^ Senaste lydelse 1982: 1097.
Senaste lydelse 1982: 1097.
" Senaste lydelse 198 2: 1097.
350
¬
Staten eller kommunen får, då fråga uppkommit om meddelande av
SFS 1987:133
föreskrifter enligt 8 eller 9 §, vid fastighetsdomstolen väcka talan mot
sakägare om fastställande av de villkor som, därest föreskrifterna medde-
las, skall gälla beträffande ersättning eller inlösen. Meddelas ej föreskrifter
av det innehåll, som förutsatts vid fastighetsdomstolen, inom ett år från det
att målet har avgjorts genom lagakraftägande dom, skall domen ej längre
vara bindande för parterna.
34 §'^ �r fastighetsägaren enligt 26 § första stycket tillkommande ersätt
ning bestämd att utgå på en gång och har fastigheten genom det beslut, som
föranlett rätten till ersä ttning, undergått sådan minskning i värde att den
kan antagas ej utgöra full säkerhet för borgenär, som då rätten till ers ätt
ning uppkom hade panträtt i fastigheten, skall ersättningen nedsättas hos
länsstyrelsen.
Om borgenär som avses i första stycket lider förlust till följd av att
nedsättning ej skett, har han rätt till ersättning av staten eller kommunen
för förlusten mot avskrivning på fordringshandlingen. Detsamma gäller,
om borgenär lider förlust därigenom att ersättning blivit för lågt b eräknad
och ersättningen till följd av överenskommelse mellan staten eller kommu
nen och den ersättningsberättigade eller av annan anledning ej blivit prö
vad av domsto l. Talan om ersättning enligt detta stycke skall väckas vid
fastighetsdomstolen.
36 §'^ Ogillas i mål enligt 33 § talan som har väckts av fastighetsägaren
eller den som innehar särskild rätt till fastigheten, kan domstolen förordna
att han skall bära sina egna kostnader, om han befinns ha inlett rättegången
utan tillräckliga skäl. Har rättegången uppenbart inletts utan skälig grund,
får domstolen dessutom förplikta honom att ersätta motparten dennes
rättegångskostnader.
39 § ''' Har någon överträtt beslut eller föreskrift som avses i 37 § första
stycket I, 2, 4, 6 eller 8 får länsstyrelsen förelägga honom att åstadkomma
rättelse. Har i fråga om en viss fastighet eller byggnad, anordning eller
anläggning på annans mark ägaren till egendomen begått överträdelsen och
övergår egendomen till ny ägare, får denne föreläggas att vidta rättelse, om
det inte är oskäligt. �r fråga om överträdelse av beslut eller föreskrift över
vars efterlevnad kommunal nämnd med stöd av överlåtelse enligt 18 b §
utövar tillsyn, tillkommer det i stället nämnden att meddela sådant föreläg
gande. I beslut om före läggande får vite sättas ut. Vidare får tingsrätten
meddela handräckning för att åstadkomma rättelse. Ansökan om hand
räckning får göras av allmän åklagare, statens naturvårdsverk, länsstyrel
sen, den kommunala nämnd som handhar naturvårdsfrågor eller, i fall där
kommunal nämnd h ar att meddela föreläggande, av den nämnden. Beträf
fande sådan handräckning finns bestämmelser i 17 § han dräckningslagen
(1981:847).
Senaste lydelse 1982; 1097.
" Senaste lydelse 1982: 1097.
Senaste lydelse 1985:211.
35 j
¬
\.
SFS 1987:133
Vid meddelande av föreläggande enligt 17 § fö rsta stycket, 20 § eller
22 § andra stycket får länsstyrelsen utsätta vite. Efterkoms ej sådant
föreläggande, skall på anmodan av länsstyrelsen kronofogdemyndigheten
föranstalta om att åtgärden vidtages.
Byggnadsnämnden får utsätta vite vid med delande av föreläggande en
ligt 17 § tredje stycket. Miljö- och hälsoskyddsnämnden får utsätta vite vid
meddelande av föreläggande enligt 24 §. Efterkommes ej föreläggandet,
äger vederbörande nämnd låta vidtaga åtgärden på den försumliges bekost
nad.
I beslut om föreläggande som avses i första, andra eller tredje stycket får
förordnas att beslutet skall gälla utan hinder av att det inte har vunnit laga
kraft.
40 §'^ En kommunal myndighets beslut enligt denna lag får överklagas
hos länsstyrelsen genom besvär.
Beslut av annan statlig myndighet än regeringen i ärende enligt 13 §,
17 §, 20 § an dra stycket, 22 §, 24 §, 39 § s åvitt avser annat än handräck
ning eller 47 § få r överklagas hos kammarrätten genom besvär. Beslut i
övrigt enligt d enna lag av anna n statlig myndighet än regeringen får över
klagas hos regeringen genom besvär.
Statens naturvårdsverk får överklaga beslut enligt denna lag eller enligt
bestämmelser som meddelats med stöd av lagen.
Finner myndighet att den ej kan helt bifalla framställning från fortifika
tionsförvaltningen eller statens vägverk om undantag som avses i 16 §
tredje stycket, hänskjutes ärendet till regeringens prövning.
43 § Innan länsstyrelsen fattar beslut om bildande av naturreservat eller
naturvårdsområde eller avgör annat naturvårdsärende av vikt, skall läns
styrelsen samråda med kommunen.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får förordna att
befogenhet som enligt 16 § tredje st ycket, 17 § samt 39 § första och andr a
styckena ankommer på länsstyrelse, skall ankomma på kommunal myndig
het.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får förordna att
de befogenheter som enligt 7-9, 11, 12 och 19 §§ tillkommer länsstyrelsen
även skall tillkomma en kommunal myndighet.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.
2. Beträffande ärenden enligt 21 § som länsstyrelsen har avgjort före
ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas.
3. Vid prövning av fråga om r ätt till ersättning med anledning av sådana
beslut enligt 8 § eller 9 § som länssty relsen har meddelat före ikraftträdan
det, skall 26 § i sin äldre lydelse tillämpas. Vad nu sagts utgör dock inte
något hinder för tillämpningen av 27 a § i fråga om de beslut som avses i
den paragrafen och som har meddelats före ikraftträdandet.
352
.Senaste lydelse 1981:859.
¬
4. I mål enligt 33 § i vilka talan har väckts före ikraftträdandet skall 36 §
SFS 1987:133
i sin äldre lydelse tillämpas.
På regeringens vägnar
BIRGITTA DAHL
Rolf Strömberg
(Miljö- och energidepartementet)
¬