SFS 1959:612 Byggnadsstadga

Start / Fastighetsrätt / Plan- och bygglag (2010:900) / SFS 1959:612 Byggnadsstadga

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SVENSK F�RFATTNINGSSAMLING X959 " Nr 612 utkom fr�n trycket den 14- jan. I960 Nr 612 KUNGL. MAJ:TS Byggnadsstadga; given Stockholms slott den 30 december 1959. Kungl. Maj :t har, efter riksdagens h�rande^, med st�d av 8 � byggnadsla� gen den 30 juni 1947 (nr 385) funnit gott f�rordna som f�ljer. 1 KAP. Om byggnadsn�mnd 1 �. I varje kommun skall finnas en byggnadsn�mnd, som bar att �va in� seende �ver bur kommunens omr�de bebygges. S�rskilt �ligger det n�mnden att med uppm�rksamhet f�lja den allm�nna utvecklingen inom kom� munen och dess omgivning, ombes�rja utredningar r�rande planl�ggning, fastighetsbildning och byggnadsv�sen samt i dessa �mnen uppr�tta de f�r� slag och g�ra de framst�llningar som finnas p�kallade; alt samarbeta med �vriga myndigbeter, vilkas verksamhet ber�r n�mn� dens arbetsomr�den eller vilkas bed�manden �ro av betydelse f�r n�mn� dens verksamhet; att l�mna allm�nbeten r�d oob upplysningar i planl�ggnings-, fastig- betsbildnings- och byggnadsfr�gor; samt att �vervaka efterlevnaden av byggnadslagen, denna stadga och �vriga f�reskrifter ang�ende byggandet. 2 �. N�r s�dant beg�res av n�gon, vars r�tt kan ber�ras d�rav, �ligger det byggnadsn�mnden att l�mna skriftligt besked huruvida n�mnden meddelat beslut r�rande skyldig,bet f�r fastighets�gare att vidtaga s�rskild �tg�rd med avseende � fastigheten. D�r stadsplan finnes �ligger det byggnadsn�mnden eller annan myndig� het, som kommunens fullm�ktige best�mma, att p� beg�ran av person, som i f�rsta stycket s�gs, utf�rda skriftligt besked r�rande den p� fastig- 1 Prop. 1959: 168; L='U 26; Rslcr 358. 412597025. Svensk f�rfattningssamling 1959, Nr 612 \ t'. .A . � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ill i 1540 1959 . Nr 612 heten bel�pande f�rpliktelsen att till kommunen utgiva bidrag till kostnad f�r gata. I beskedet skall angivas i vad m�n betalningsskyldighet f�r f�rplik� telsen intr�tt eller icke. D�r stadsplan finnes �ligger det b�r j�mte byggnadsn�mnden att, d� det beg�res av person som avses i f�rsta stycket, till denne utl�mna karta (nybyggnadskarta) r�rande fastighet som ing�r i planen. N�mnden b�r ock, d�r det l�mpligen kan ske, tillhandah�lla nybyggnadskarta f�r fastighet inom omr�de, som ej ing�r i stadsplan. i 3 �. Ledam�ter och suppleanter i byggnadsn�mnd v�ljas av kommunens full- ' m�ktige till det antal fullm�ktige best�mma. Antalet ledam�ter m� dock icke vara under fem. Valet skall ske proportionellt i de fall d� s�dant �r f�reskrivet vid val till kommunens styrelse. Sker ej val av suppleanter pro� portionellt, skall tillika best�mmas den ordning, i ^^lken suppleanterna sko� la inkallas till tj�nstg�ring. I �vrigt skall med avseende � byggnadsn�mnd vad i 3242 �� kommu� nallagen �r stadgat om kommunens stjTelse �ga motsvarande till�mpning, dock att f�r byggnadsn�mnden i Stockholm skola g�lla best�mmelserna i 51 � 1 mom. kommunallagen f�r Stockholm samt d�rut�ver vad stadsfull� m�ktige med iakttagande av stadgandena i samma lag f�reskriva. Utan binder av vad i andra stycket s�gs skall g�lla, dels att i kommu� nens tj�nst anst�lld befattningshavare icke p� grund av denna sin tj�nste� st�llning skall vara obeh�rig att vara ledamot eller suppleant i byggnads� n�mnd dels ock att n�mndens protokoll icke beh�ver upptaga annat �n f�rteckning � n�rvarande ledam�ter samt f�r varje �rende beslutet och sk�len d�rf�r. 4 �. Byggnadsn�mnd skall hava tillg�ng till personal i den omfattning som erfordras f�r att n�mnden skall kunna beh�rigen fullg�ra sina uppgifter. D�r planl�ggnings- och byggnadsverksamheten �r av st�rre omfattning eller bebyggelsens art s� kr�ver skall n�mnden s�vitt m�jligt till sitt bitr�de hava stadsarkitekt. Till stadsarkitekt m� ej utses annan �n den, som inom riket avlagt examen vid teknisk h�gskolas avdelning f�r arkitektur samt d�r� efter under en l�ngre tid ut�vat v�l vitsordad praktisk verksamhet inom planl�ggnings- och byggnadsv�sendet. Byggnadsstyrelsen �ger dock, n�r sk�l �ro d�rtill, medgiva att till stadsarkitekt utses annan �n den som avlagt nyss n�mnd examen. I fall som avses i andra stycket skall n�mnden s�vitt m�jligt �ven hava bitr�de av person med s�rskild utbildning ocJi praktisk erfarenhet i kon� struktionsfr�gor (byggnadsinspekt�r). Ang�ende stadsingenj�r och andra befattningshavai-e inom m�tnings� v�sendet �r s�rskilt stadgat. 5 �. Ordf�rande i byggnadsn�mnd skall tillse, att n�mndens ledam�ter er� h�lla kallelse till sammantr�dena samt att suppleanterna underr�ttas om tid och plats f�r sammantr�dena. I kallelse och underr�ttelse skall l�mnas uppgift om de �renden, som .skola f�rekomma vid sammantr�det. 6 �" Befattningshavare, som har till �liggande att f�redraga �renden inf�r byggnadsn�mnden, �ger r�tt att deltaga i �verl�ggning men ej i beslut, samt att, d�r han det beg�r, f� sin s�rskilda mening antecknad till protokollet. " � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> -/s 1959 . Nr 612 1541 Samma r�tt tillkommer l�nsarkitekten eller annan tj�nsteman, som kal� lats att i denna egenskap n�rvara vid sammantr�de med n�mnden. 7 �. SygS^^^s^�mnd �ger uppdraga �t en eller flera ledam�ter i n�mnden eller �t befattningshavare hos n�mnden att � n�mndens v�gnar fatta beslut , i vissa grupper av �renden, vilkas beskaffenhet skall n�rmare angivas i n�mndens beslut. S�dant uppdrag m� dock ej avse befogenhet att besluta om framst�llning eller yttrande till Konungen, l�nsstyrelsen eller kommu� nens fullm�ktige, att meddela f�rel�ggande vid vite eller annat �ventyr eller att slutligt avg�ra �rende, som �r av principiell inneb�rd eller eljest av st�rre vikt. N�mndens beslut r�rande uppdrag, som i f�rsta stycket s�gs, skall under� st�llas l�nsstyrelsens pr�vning. Ertit. Vad i denna stadga s�gs om byggnadsn�mnd skall i till�mpliga delai* g�lla den, som p� grund av uppdrag enligt f�rsta stycket handlar � n�mn- Irj ' dens v�gnar. Beslut, som meddelas p� grund av dylikt uppdrag, skall an- i ;: : m�las vid n�mndens n�sta sammantr�de. 8 �. P� framst�llning av kommunen �ger l�nsstyrelsen utf�rda taxa f�r av� gifter att erl�ggas av den, som hos byggnadsn�mnden p�kallar �tg�rd vil� ken f�ranleder ritningsgranskning, besiktning eller annan tids- eller kost� nadskr�vande f�rr�ttning. Ang�ende avgifter f�r uppr�ttande och utf�rdande av kartor samt f�r andra �tg�rder som ombes�rjas av befattningshavare inom m�tningsv�sen- det g�ller vad s�rskilt �r stadgat. 2 KAP. Om planl�ggning Allm�nna best�mmelser 9 �. Planl�ggning skall ske s�, att den fr�mjar en ur allm�n synpunkt l�mplig utveckling inom det omr�de, som planen skall avse. Tillb�rlig h�nsyn skall tagas till f�rh�llandena inom angr�nsande omr�den samt till den allm�nna samf�rdselns, det milit�ra f�rsvarets, civilf�rsvarets och andra f�r riket gemensamma behov. �ven enskildas intressen skola tillb�rligen beaktas. D�r ej s�rskilda f�rh�llanden f�ranleda annat, skall mark avses f�r det �ndam�l, vartill den �r mest l�mpad med h�nsyn till l�ge, terr�ng- och grundf�rh�llanden samt �vriga omst�ndigheter. Till t�tbebyggelse m� ej av� ses mark, som ur sundhetssynpunkt, med h�nsyn till samf�i*dseln, m�jlig� heterna att ordna vattenf�rs�rjning och avlopp, faran f�r vattenf�rorening eller eljest ur allm�n synpunkt ej �r l�mpad f�r s�dan bebyggelse. Omr�den med s�rskild natursk�nhet eller s�regna naturf�rh�llanden, bebyggelse med s�rskilt v�rde ur historisk eller kulturhistorisk synpunkt eller ur sk�nhets� synpunkt samt omr�den s�m �ro l�mpade och beh�vliga f�r friluftsliv skola s�vitt m�jligt bevaras. Om skyldighet att bevara fasta fornl�mningar �r s�r� skilt stadgat. Plan m� ej g�ras mera detaljerad �n som �r n�dv�ndigt f�r att n� det d�rmed avsedda syftet. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 154:2 1959 . Nr 612 Regionplan Generalplan 11 �. 1 mom. Vid generalplanering skall efterstr�vas att utr�na ocli p� ett �ver� siktligt s�tt redovisa det behov av utrymme f�r olika �ndam�l, som kan f�rutses f�r planomr�det, samt att p� ett l�mpligt s�tt tillgodose detta be� hov. H�r^dd b�r �ven unders�kas, vilka omr�den som fr�n allm�n synpunkt ej �ro l�mpade f�r t�tbebyggelse och f�rdenskull b�ra undantagas fr�n s� dan bebyggelse. 2 mom. Generalplan skall i erforderlig m�n vara avfattad p� karta. Till planen h�rande s�rskilda best�mmelser skola avfattas i s�rskild handling. � kartan skola angivas gr�nserna f�r planen samt f�r de markomr�den som avses f�r olika �ndam�l �vensom, i den m�n s� erfordras, befintliga f�rh�llanden s�som vattenomr�den, h�jdf�rh�llanden, fastighetsgr�nser, v� gar, kraftledningar och byggnader. Stadsplan 12 �. ^ m om. Vid uppg�rande av stadsplan skola de anspr�k tillgodoses, som ur olika synpunkter sk�ligen kunna st�llas p� en v�l ordnad bebyggelse. D�r� vid skall tillses, att marken utnyttjas p� ett ekonomiskt och i �vrigt l�mp� ligt s�tt, att samf�rdselns och trafiks�kerhetens krav tillb�rligen beaktas, att erforderlig trygghet mot brandfara vinnes samt att h�nsyn tages till de fordringar, som b�ra uppst�llas ur sundhets-, sk�nhets- och trevnadssyn� punkt. Sk�lig h�nsyn skall tagas till best�ende �gander�ttsf�rh�llanden, fas� tighetsgr�nser, ser\dtut och andra omst�ndigheter, som kunna inverka p� planens genomf�rande. Planen m� ej givas st�rre omfattning �n att den kan f�rv�ntas bliva ge� nomf�rd inom n�ra f�rest�ende tid. 2 mom. Stadsplan skall vara avfattad � karta. Till planen h�rande best�m� melser skola avfattas i s�rskild handling. Kartan skall tydligt angiva gr�nserna f�r planen samt f�r de markomr� den, som skola anv�ndas till byggnadskvarter, gata, torg, park eller annan allm�n plats eller till specialomr�de. Gators och torgs h�jdl�gen skola vara angivna med siffror i gatukors och i punkter d�r lutningen avsev�rt �ndras. I stadsplanebest�mmelser skola, i den m�n s� erfordras, intagas stadgan- den ang�ende reglering av planomr�dets bebyggande och anv�ndning i �v� rigt, s�som Mjiool (1 liT 10 �. 1 mom. Regionplanering skall bedrivas s�, att den d�rvid f�rebragta ut- redningen �versiktligt belyser de med planl�ggningen sammanh�ngande fr�- cP gor, som �ro gemensamma f�r regionen eller en st�rre del av denna, samt underl�ttar det framtida avg�randet av dylika fr�gor. srilt� 1 regionplan skall i den m�n s� erfordras med h�nsyn till planens syfte upptagas och p� ett �versk�dligt s�tt angivas, vilka omr�den som avses f�r d; olika �ndam�l, 2 mom. Regionplan skall i erforderlig m�n vara avfattad p� karta. Er- fordras regionplanebest�mmelser, b�ra dessa avfattas i s�rskild handling. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> trS 1959 . Nr 612 1543 om kvarters eller specialomr�des anv�ndning f�r visst �ndam�l och om f�rbud mot bebyggande av viss del av kvarter eller specialomr�de; om byggnadss�tt, antal b3'^ggnader � tomtplats, byggnads planyta och l�ge, dess h�jd och v�ningsantal, k�llardjup eller antal k�llarv�ningar samt antalet l�genheter som f� inredas i en byggnad; om planteringar, lekplatser, parkeringsplatser och garage; om utfart eller annan utg�ng mot gata; om r�tt att inom gata, torg, park eller annan allm�n plats njdtja utrym� met under eller �ver markens plan till inredande av lokaler eller f�r annat �ndam�l; om f�rl�ggande under eller �ver markens plan av gata eller annan trafik� led; samt om bevarande av vattenomr�den och andra naturf�rh�llanden. Byggnadsplan 13 �. Byggnadsplan skall uppg�ras s�, att den tillgodoser de krav, som med h�nsjm till de s�rskilda f�rh�llandena inom det till�mnade planomr�det sk�ligen b�ra st�llas p� en v�l ordnad bebyggelse. S�rskild h�nsyn skall ta� gas till bebyggelsens art, �gander�ttsf�rh�llandena samt mark�garnas m�j� ligheter att genomf�ra planen. Byggnadsplan m� ej uppg�ras s�, att jordbruk, skogsbruk eller annan dylik n�ring on�digtvis hindras eller f�rsv�ras. I planen m� upptagas mark f�r jordbruks�ndam�l endast i den m�n s� erfordras f�r planens l�mpliga utformning. I �vrigt skall i till�mpliga delar g�lla vad i 12 � �r stadgat om stadsplan. Uppr�ttande, antagande och fastst�llelse av plan 14 �. Den som uppr�ttar f�rslag till plan skall d�rvid samr�da med kommunens styrelse eller annat organ, som kommunens fullm�ktige best�mma, l�nsar� kitekten samt �vriga myndigheter, sammanslutningar och enskilda perso� ner, som kunna hava ett v�sentligt intresse av fr�gan. 15 �. F�rslag till stadsplan eller byggnadsplan skall uppr�ttas p� grundval �v� en f�r �ndam�let avsedd karta �ver det omr�de, som ber�res av f�rslaget (grundkarta). I s�rskild vid grimdkartan fogad f�rteckning (fastighetsf�rteckning) sko� la redovisas de fastigheter, samf�lligheter och andra omr�den, som ber�ras av f�rslaget, deras �gare samt, i den m�n k�nnedom d�rom kunnat erh�l� las, servitut och andra s�rskilda r�ttigheter, som kunna hav^a betydelse f�r planl�ggningen eller ber�ras av denna. F�rteckningen skall vara bestyrkt av person med beh�righet att vara m�tningsman i stad. D�r i orten f�res fastighetsregister s�som f�r stad, m� dock f�rteckningen bestyrkas av re� gisterf�raren, �ven om denne icke har s�dan beh�righet. Har fr�ga v�ckts att generalplan skall helt eller delvis fastst�llas, skall fastighetsf�rteckning uppr�ttas f�r det omr�de som ber�res av fr�gan. 16 �. F�rslag till plan skall, d� det �verl�mnas till kommunal eller statlig myn� dighet f�r antagande eller fastst�llelse, vara �tf�ljt av \ � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1544 1959 . Nr 612 a) grundkarta och fastighetsf�rteckning d�rest s�dana skola vara upprat- tade; Woj) b) beskrivning �ver f�rslaget med erforderlig motivering; c) utredning ang�ende de tekniska och ekonomiska f�ruts�ttningarna f�r planens genomf�rande med beaktande s�rskilt av grundens beskaffen� het, trafikf�rh�llandena �vensom m�jligheterna att ordna vattenf�rs�rjning och avlopp och att tillgodose vattenv�rdsintresset; samt d) redog�relse f�r det samr�d^ med myndigheter, mark�gare och andra, som �gt rum vid utarbetande av f�rslaget. il--'' ^3 r-t;. Innan fastighetsf�rteckning l�gges till grund f�r underr�ttelser till sak� �gare, skall den i erforderlig m�n kompletteras med h�nsyn till intr�ffade f�r�ndringar. ^ 1 mom. Innan f�rslag till plan antages, skall det under viss tid utst�llas till granskning genom byggnadsn�mndens eller, d�r fr�ga �r om regionplan. genom f�rbundsstyrelsens f�rsorg; och �ger den, som ej �tn�jes med f�r� slaget, att inom samma tid framst�lla anm�rkning d�remot hos den myn� dighet, som ombes�rjt utst�llandet. D�r s� finnes l�mpligt m� p� en g�ng utst�llas tv� eller flera alternativa f�rslag. Tiden f�r granskningen best�mmes av den myndighet, som ombes�rjer utst�llandet. Den m� ej s�ttas kortare �n tre m�nader, d�r fr�ga �r om regionplan, och ej kortare �n tre veckor i �vriga fall. Kung�relse om utst�l� landet skall f�re den best�mda tidens b�rjan ske i den eller de tidningar, i vilka kommunala meddelanden f�r orten inf�ras. Ber�r f�rslaget mark, som st�r under allm�n myndighets f�rvaltning, skall myndigheten s�rskilt un� derr�ttas. 2 mom. Vid utst�llande av f�rslag till regionplan skall f�rbundsstyrelsen �vers�nda kopia och avskrift av f�rslaget till styrelserna f�r de kommuner, som f�rslaget r�r, samt till l�nsstyrelsen och av fr�gan ber�rda centrala mjmdigheter �vensom, d�r s� finnes l�mpligt, till annan som ber�res av f�r� slaget, och d�rvid best�mma viss tid, minst tre m�nader efter delf�endet, inom vilken vederb�rande �ger att till n�mnden inkomma med 5dtrande �ver f�rslaget. 3 mom. Innan f�rslag till generalplan utst�lles, skall byggnadsn�mnden �vers�nda avskrifter och kopior av f�rslaget till byggnadsstyrelsen och l�ns� styrelsen. Skall f�rslaget helt eller delvis fastst�llas, har n�mnden att f�rfara p� s�tt i 4 mom. stadgas om f�rslag till stadsplan eller byggnadsplan, dock att underr�ttelser icke erfordras till andra sak�gare �n dem som ber�ras av fast- st�llelsen. 4 mom. Vid utst�llande av f�rslag till stadsplan eller byggnadsplan skall ^^yggif^^dsn�randen f�re ing�ngen av den tid, som best�mts f�r f�rslagets granskning, med posten under rekommendation eller eljest bevisligen av� s�nda skriftlig underr�ttelse om inneh�llet i den utf�rdade kung�relsen till varje k�nd och inom riket boende mark�gare, som ber�res av fr�gan och icke skriftligen godk�nt f�rslaget. �r markomr�de samf�llt f�r flera fastig� heter med skilda �gare och finnes f�r samf�lligheten k�nd styrelse eller annan, som �r satt att f�rvalta den, erfordras ej underr�ttelse till de s�r� skilda del�garna i samf�lligheten, utan m� underr�ttelsen s�ndas allenast till ledamot av styrelsen eller till f�rvaltaren. �ger denne ej att sj�lv f�ra talan f�r del�garna i samf�lligheten, �r han gentemot del�garna ansvarig f�r att underr�ttelsen tillst�lles n�gon som �ger beh�righet h�rtill eller, om s�dan ej finnes, kommer till del�garnas k�nnedom. Finnes ej k�nd sty� relse eller f�rvaltare, m� underr�ttelsen s�ndas till en av del�garna att vara K.1 Cl i � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1959 . Nr 612 1545 "If/. or dem alla tillg�nglig, och skall f�r s�dant fall tillika uppgift om vilken del�gare underr�ttelsen tillst�llts kung�ras p� s�tt i 1 mom. andra stycket s�gs. Har upplysning vunnits om f�rhandenvaron av servituts- eller arren- der�tt, som ber�res av planl�ggningen, skall underr�ttelse tillst�llas r�ttig- lietens innehavare, s�vitt han �r k�nd och boende inom riket. "'"t/;! Ber�r f�rslaget, i vad det skall fastst�llas, allm�n v�g eller v�g, som om- h�nderhaves av v�gf�rening, eller f�r biltrafiken viktig gata eller mark, som �r avsedd att utl�ggas till s�dan v�g eller gata, eller bef�stning eller annan anl�ggning, som avses i 81 � byggnadslagen eller omfattas av f�r� ordnande enligt 82 � samma lag, skall utdrag av f�rslaget i erforderliga delar tillst�llas vederb�rlig myndighet, v�gf�reningen eller anl�ggningens �gare med anmodan att inom viss av byggnadsn�mnden angiven tid, soni ej m� s�ttas kortare �n den j�mlikt 1 mom. best�mda granskningstiden, till n�mnden inkomma med yttrande �ver f�rslaget. Vad nu stadgats beh�ver dock ej iakttagas med avseende � sak�gare som skriftligen godk�nt f�r� slaget. Ett exemplar av f�rslaget skall tillst�llas kommunens styrelse samt, d�r s� finnes erforderligt, j�mv�l kyrkor�det. Avser f�rslaget omr�de, som gr�n� sar till annan kommun, b�r byggnadsn�mnden bereda dess styrelse tillf�lle att yttra sig �ver f�rslaget. 5 mom. Vidtages �ndring i f�rslag till plan, sedan det varit utst�llt till granskning, skall det �nyo utst�llas. Nytt utst�llande erfordras dock icke om de sak�gare, som ber�ras av �ndringen, skriftligen godk�nt denna eller ock underr�ttats om �ndringen p� s�tt i 4 mom. s�gs samt erh�llit tillf�lle att vid sammantr�de eller annorledes taga del d�rav. 18 �. Sedan f�rslag till generalplan, stadsplan eller hyggnadsplan blivit utst�llt p� s�tt i 17 � s�gs, skall byggnadsn�mnden granska f�rslaget j�mte inkom� na anm�rkningar och yttranden. H�refter skall byggnadsn�mnden, s�vida n�mnden ej sj�lv �ger besluta i �rendet, �verl�mna handlingarna j�mte eget utl�tande till kommunens fullm�ktige. 19 �. 1 mom. Sedan generalplan antagits, skall planen med d�rtill h�rande ut� redning i bestyrkt avskrift och kopia genom byggnadsn�mndens f�rsorg till� st�llas byggnadsstyrelsen, l�nsstyrelsen, l�nsarkitekten, �verlantm�taren och vederb�rande distriktslantm�tare. 2 mom. N�r fastst�llelse s�kes � regionplan, generalplan, stadsplan eller byggnadsplan, skola handlingarna i �rendet ins�ndas till l�nsstyrelsen. 20 �. N�r plan inkommit till l�nsstyrelsen f�r fastst�llelse, skall l�nsstyrelsen, s�vida den ej sj�lv har att besluta i �rendet, �verl�mna handlingarna j�mte eget utl�tande till Konungen. 21 �. Sedan plan blivit fastst�lld, skola handlingarna �vers�ndas till bj^ggnads- n�mnden eller, d�r fr�ga �r om regionplan, till f�rbundsstyrelsen. Om un� derr�ttelse till vederb�rande myndigheter och tj�nstem�n genom statsde� partement eller l�nsstyrelse �r s�rskilt stadgat. N�r l�nsstyrelsen meddelat beslut om fastst�llelse betr�ffande general� plan, stadsplan eller byggnadsplan, skall l�nsstyrelsen samma dag �ver� s�nda undeiT�ttelse d�rom till envar som i �rendet framst�llt yrkande, vil� ket genom beslutet helt eller delvis l�mnats utan bifall. F�r beslutet p� � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1546 1959 . Nr 612 grund av stadgandet i 150 � tredje stycket byggnadslagen ej �verklagas, skall l�nsstyrelsen utf�rda bevis att beslutet p� grund d�rav vunnit laga kraft. D�r enligt best�mmelserna i 45 � byggnadslagen stadsplan fastst�llts un- i-'" " der villkor att inl�sen kommer till st�nd av viss i planen ing�ende mai*k, skall, sedan s�dan inl�sen skett, meddelande h�rom genom byggnadsn�mn- I'Pl dens f�rsorg s� snart ske kan tillst�llas byggnadsstyrelsen, l�nsstyrelsen, l�nsarkitekten, �verlantm�taren, vederb�rande distriktslantm�tare samt, d�r s�rskild fastighetsregisterf�rare f�rordnats, j�mv�l denne. 22 �. D�r f�rslag till generalplan, stadsplan eller byggnadsplan enligt best�m� melserna i byggnadslagen uppr�ttats p� f�ranstaltande av Konungen eller l�nsstyrelsen, har l�nsstyrelsen att fullg�ra vad i 17 � �r stadgat f�r bygg� nadsn�mnd. Sedan l�nsstyrelsen granskat inkomna anm�rkningar och ytt� randen �ver f�rslaget samt kommunens fullm�ktige blivit h�rda i �rendet, skall med avseende � den fortsatta handl�ggningen f�rfaras p� s�tt i 20 och 21 �� s�gs. 23 �. Vad i detta kapitel �r stadgat om uppr�ttande, antagande och fastst�llan� de av plan skall i till�mpliga delar g�lla �ndring eller upph�vande av pla� nen, dock att grundkarta icke i n�got fall erfordras, om de f�rh�llanden, som �ro av betydelse f�r fr�gan, tillr�ckligt tydligt framg� av annan till� g�nglig karta. D�r �ndring ber�r blott ett mindre antal mark�gare, erfordras ej heller utst�llande eller kung�relse i tidning, s�vida mark�garna skrift� ligen medgivit att s�dant f�rfarande ej till�mpas eller ock underr�ttats om f�rslaget samt d�refter under minst tre veckor haft tillf�lle att taga del av detta. Vid �ndring av regionplan m� tiden f�r utst�llandet minskas till tre veckor. S�rskilda best�mmelser 24 �. 7 mom. N�r f�rordnande, innefattande f�rbud mot nybyggnad utan s�r� skilt tillst�nd enligt 15, 35, 80, 82, 86, 97, 106, 109, 110, 119, 121, 122 eller 168 � byggnadslagen eller mot schaktning, fyllning, tr�df�llning eller d�r� med j�mf�rlig �tg�rd meddelas, skall l�nsstyrelsen underr�tta mark�garna d�rom genom kung�relse i den eller de tidningar, i vilka kommunala med� delanden f�r orten intagas, eller p� annat l�mpligt s�tt. ' Det omr�de, som avses med f�rordnandet, skall � karta eller annorledes tydligt angivas till sina gr�nser. Ang�ende skyldighet att, sedan f�rordnandet vunnit laga kraft, tillst�lla 'J byggnadsstyrelsen, lantm�teristyrelsen, �verlantm�taren och andra tj�nste- m�n �vensom vederb�rande byggnadsn�mnd avskrift av f�rordnandet j�rn- le kopia av kartan �r s�rskilt stadgat. il 2 mom. Har f�rordnande j�mlikt 16 eller 36 � byggnadslagen meddelats om f�rbud mot nybyggnad utan s�rskilt tillst�nd, skola mark�garna genom l�nsstyrelsens f�rsorg underr�ttas om f�rordnandet p� s�tt i 1 mom. f�rsta stycket �r stadgat. 25 �. V�ckes fr�ga om meddelande av beslut enligt 59 � byggnadslagen r�rande s�rskild grund f�r f�rdelning av gatumarksers�ttning eller om �ndring i s� dant bes ut eller om antagande av best�mmelser om bidrag till gatubygg- nadskostnad eller �ndring d�rav, och finna kommunens fullm�ktige att fr� gan b�r komma under n�rmare pr�vning, ankommer det p� fullm�ktige � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> -a trlfi-, 1959 . Nr 612 1547 tt l�ta verkst�lla utredning i �rendet och uppg�ra det f�rslag vartill utred- ingen m� f�ranleda. Sedan f�rslag uppr�ttats skall detsamma utst�llas f�r granskning under viss tid, minst tre veckor, efter det kung�relse h�rom skett i den eller de tidningar i vilka kommunala meddelanden f�r orten inf�ras. D�r fr�ga �r , om s�rskild grund f�r f�rdelning av gatumarksers�ttning, skall dessutom < p� s �tt i 17 � 4 mom. f�rsta stycket s�gs underr�ttelse om f�rslagets utst�l� lande f�r granskning tillst�llas k�nda och inom riket boende mark�gare, vilkas r�tt ber�res av f�rslaget, dock att s�dan underr�ttelse ej beh�ver tillst�llas den som skriftligen godk�nt f�rslaget. N�r den f�r granskning best�mda tiden till�ndag�tt �ga fullm�ktige besluta i �rendet. Skall �rendet underst�llas Konungens pr�vning, skola, sedan fullm�kti� ges beslut meddelats, handlingarna ins�ndas till l�nsstyrelsen, som har att med eget utl�tande �verl�mna dem till Konungen. 26 �. Uppkommer fr�ga om f�rpliktande f�r �gare av mark, f�r vilken stads� plan fastst�llts eller skall fastst�llas, att avst� mark eller bekosta utf�rande av s�rskilda anordningar j�mlikt 70 eller 73 � eller 165 � f�rsta stycket bygg� nadslagen, skall byggnadsn�mnden uppg�ra f�rslag i �mnet. Sedan f�rslaget uppgjorts skall tillf�lle beredas vederb�rande mark�gare att under viss tid, minst tre veckor, granska detsamma. H�rom skall mark� �gare, d�rest han ej skriftligen godk�nt f�rslaget, underr�ttas p� s�tt i 17 � 4 m om. f�rsta stycket s�gs. Den mark, som skall avst�s, skall till l�ge och gr�nser angivas p� bestyrkt kopia av stadsplanekartan eller s�rskild karta med samma noggrannhet. Om byggnadsn�mnds skyldighet att g�ra anm�lan till inskrivningsdoma� ren, d� fr�ga v�ckts om till�mpning av 70 � eller 165 � f�rsta stycket bygg� nadslagen, stadgas i f�rstn�mnda paragraf. 27 �. Vad i 26 � f�rsta, andra och tredje styckena stadgas skall �ga motsva� rande till�mpning i �rende om f�rpliktande f�r �gare av mark, f�r vilken byggnadsplan skall fastst�llas eller fastst�llts, att uppl�ta mark till v�g eller annan allm�n plats j�mlikt 113 � eller 165 � andra stycket byggnads� lagen. V�ckes fr�gan hos l�nsstyrelsen, har denna att fullg�ra vad som s� lunda �r f�reskrivet f�r byggnadsn�mnd. Om skyldighet f�r byggnadsn�mnd eller l�nsstyrelse att i nu avsett fall g�ra anm�lan till inskrivningsdomaren stadgas i 113 � byggnadslagen. 28 �. Vid handl�ggning av fr�ga om uppr�ttande eller fastst�llande av bygg� nadsplan skall l�nsstyrelsen tillika taga under �verv�gande, huruvida v�g- f�rening, varom stadgas i lagen om enskilda v�gar, b�r bildas f�r planom� r�det. 3 KAP. Om utomplansbest�mmelser 29 �. D�r i enlighet med f�reskrifterna i byggnadslagen best�mts att utomplans� best�mmelser skola till�mpas, skall, s�vida ej Konungen annorlunda f�rord� nat, i s�dant h�nseende g�lla f�ljande: 41359702/f. Svensk f�rfattningssamling 1959, Nr 612 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1548 1959 . Nr 612 dl2" 1) Byggnad m� ej uppf�ras med mindre tomtplatsen kan anses tillr�ck� ligt stor och i �vrigt l�mpad f�r den till�mnade bebyggelsen. 2) Tomtplats m� ej bebyggas i st�rre omfattning �n att till g�rdsplan ocb f�r andra fastighetens behov �terst�r det utrymme som med h�nsyn till ortens sed, fastighetens anv�ndningss�tt ocb �vriga omst�ndigheter kan an- ses sk�ligt. 3) Byggnad, vars anv�ndande kan antagas orsaka behov av anordning f�r vattenf�rs�rjning eller f�r bortledande av spillvatten eller annan flytande orenligbet, m� ej uppf�ras, med mindre m�jlighet f�religger att tillgodose sagda behov. 4) Byggnad m� ej uppf�ras p� mindre avst�nd �n 4,5 meter fr�n enskild v�g, som �r av bet3'^delse med h�nsyn till allm�nna samf�rdseln, och ej n�r� mare v�gens mittlinje �n 9 meter. 5) Bostadsbyggnad m� ej uppf�ras 1 flera �n tv� v�ningar eller till st�rre h�jd �n 7,5 meter och m� ej inneh�lla flera �n tv� bostadsl�genheter. N�r s�rskilda omst�ndigheter f�ranleda det �ger b3'^ggnadsn�mnden med� giva undantag fr�n best�mmelserna under 35) h�r ovan, s�vitt det kan ske utan att sundheten, trafiks�kerheten, tryggheten mot brand eller trev- n�den efters�ttes. tu 30 �. s-iut N�r fr�ga v�ckts att utomplansbest�mmelser skola till�mpas inom visst omr�de, �ligger det byggnadsn�mnden att utreda fr�gan och uppg�ra f�r� slag till n�rmare avgr�nsning av omr�det. F�rslaget skall i erforderlig m�n vara avfattat p� karta. I �vrigt skall med avseende � handl�ggning av fr�ga om till�mpning av utomplansbest�mmelser i erforderliga delar g�lla vad i 14 �, 17 � 1 mom. samt 1823 �� r stadgat om antagande, fastst�llande och upph�vande av byggnadsplan, 4 KAP. Om tomtindelning m. m. 31 �. D�r stadsplan eller byggnadsplan finnes, �ligger det byggnadsn�mnden att med s�rskild uppm�rksamhet f�lja och i m�n av behov � skiss eller karta angiva, hur bebyggandet fortskrider inom det planlagda omr�det. D�r s� finnes p�kallat, skall n�mnden verkst�lla s�rskild utredning f�r bed�mande hur bebyggelse och fastighetsbildning l�mpligen b�r ske f�r att ing� som led i ett �ndam�lsenligt utnyttjande av omr�det. 32 �. I fr�ga om omr�de med stadsplan skall byggnadsn�mnden vaka �ver att tomtindelning kommer till st�nd n�r s�dan erfordras. Har stadsplanen �nd� rats och f�ljer d�rav, att �ndring b�r ske j�mv�l av tomtindelningen, eller �r g�llande tomtindelning eljest icke �ndam�lsenlig, bar n�mnden att vid� taga �tg�rd f�r �ndring av denna, n�r s� kan ske och n�mnden finner det erforderligt. 33 �. Vid tomtindelning skall efterstr�vas att i anslutning till stadsplanen n� en �ndam�lsenlig, enkel och redig indelning av kvarteret. Varje fastighet skall hava erforderlig f�rbindelse med gata. Beh�rig h�nsyn skall tagas till be- ra, � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1959 . Nr 612 1549 st�ende �gander�tts- och servitutsf�rh�llanden samt av markens �gare ut� tryckta �nskem�l. ' 34 �. 1 mom. F�rslag till tomtindelning skall uppr�ttas av person, som �r be� h�rig att vara m�tningsman i stad. F�rslaget skall utm�rkas � karta. Till f�rslaget skall ock h�ra beskrivning, i vilken f�r varje tomt skola upptagas storleken av vart och ett av de omr�den av vilka tomten skall bildas, tom� tens ytinneh�ll och l�ngden av dess s�rskilda sidor. Vid f�rslaget skall vara fogad f�rteckning �ver �gare av mark inom kvarteret. Vid f�rslagets uppg�rande b�r samr�d ske med mark�garna varj�mte, d�r s� pr�vas l�mpligt, tillf�lle b�r beredas kommunens styrelse att yttra sig i fr�gan. 2 mom. F�rslag till tomtindelning skall genom byggnadsn�mndens f�r� sorg utst�llas till granskning under viss tid, minst tre veckor; och �ger den, som ej �tn�jes med f�rslaget, att under samma tid framst�lla anm�rkning d�remot hos n�mnden. Utst�llande erfordras dock icke, om samtliga �gare av mark inom kvarteret skriftligen medgivit att dylikt f�rfarande ej till- l�mpas. Om utst�llande av f�rslag till tomtindelning skola �garna av mark inom kvarteret underr�ttas p� s�tt i 17 � 4 mom. f�rsta stycket s�gs. �r mark�ga� res vistelseort ok�nd och finnes ej n�gon, som veterligen �ger att f�ra talan f�r honom, skall kung�relse om utst�llandet f�re den best�mda tidens b�r� jan ske i den eller de tidningar, i Aulka kommunala meddelanden f�r orten inf�ras. Vidtages �ndring i f�rslaget, sedan det varit utst�llt till granskning, skall stadgandet i 17 � 5 mom. �ga motsvarande till�mpning. 3 mom. Sedan byggnadsn�mnden antagit f�rslag till tomtindelning, skall n�mnden �vers�nda handlingarna i �rendet till l�nsstyi-elsen. D� l�nsstyrelsen fastst�llt tomtindelning, skall l�nsstyrelsen samma dag �vers�nda underr�ttelse d�rom till byggnadsn�mnden, kommunens styrelse och de mark�gare, som i �rendet framst�llt yrkande, vilket helt eller delvis l�mnats utan bifall. Beslutet skall h�rj�mte delgivas den som f�r fastig� hetsregistret. D�r till f�ljd av stadgandet i 150 � tredje stycket byggnadsla� gen klagan �ver beslutet ej f�r f�ras, har l�nsstyrelsen att � kartan tecluia bevis att beslutet p� grund d�rav vunnit laga kraft. 4 mom. Vad i denna paragraf �r stadgat om antagande och fastst�llande av tomtindelning skall i till�mpliga delar g�lla j�mv�l �ndring eller upph�van� de av s�dan indelning. 5 KAP. Om byggande Inledande best�mmelser 35 �. Stadgandena i detta kapitel �ro, d�r annat ej angives, till�mpliga allenast inom omr�de med fastst�lld generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller ut- omplansbest�mmelser. Inom omr�de med allenast utomplansbest�mmelser �ga stadgandena i detta kapitel icke till�mpning i fr�ga om ekonomibyggnader f�r jordbruk, skogsbruk eller d�rmed j�mf�rlig n�ring. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1550 1959 . Nr 612 36 �. Vad i detta kapitel stadgas om tomt skall g�lla �ven annan f�r bebyggan� de avsedd fastighet. Med gata f�rst�s i detta kapitel omr�de som i fastst�lld generalplan eller stadsplan avsetts till gata, torg eller eljest f�r allm�n trafik, omr�de som i byggnadsplan avsetts till v�g eller annan allm�n plats, inom omr�de med iitomplansbest�mmelser bel�gen enskild v�g som �r av betydelse f�r all� m�nna samf�rdseln inom omr�det, s� ock allm�n v�g. Ang�ende vad som �r att h�nf�ra till nybyggnad stadgas i 75 �. 37 �. D�r i detta kapitel eller i stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbest�m- melser ghdts f�reskrift om hush�jd, k�llardjup eller dylikt, skall, s�vida annat ej angivits, m�ttet r�knas fr�n angr�nsande gatas medelniv� invid tomten. F�r fritt liggande byggnad inne � tomt r�knas m�ttet fr�n markens medelniv� inAud byggnaden. Byggnad m� h�rvid ej, med mindre s�rskilda sk�l f�religga, anses s�som fritt liggande inne � tomt, om n�gon del d�rav ligger n�rmare gata �n 6 meter. Byggnads h�jd r�knas till sk�rningen mel� lan fasadplanet och takplanet. Har f�reskrift givits om visst antal v�ningar, skall s�som v�ning anses k�llare, om golvet i den n�rmast h�gre v�ningen l�gges mer �n 1,5 meter �ver omgivande markyta och byggnadsn�mnden ej med h�nsyn till terr�ng� f�rh�llandena medgiver annan bed�mning. Nybyggnad Bsds 38 �. �t byggnads yttre skall givas s�dan utformning och f�rg, som stads- eller iixi landskapsbilden fordrar och som befinnes l�mplig s�v�l f�r bj'ggnaden i och f�r sig som f�r en god helhetsverkan. tiji.l Byggnad av st�rre v�rde ur historisk, kulturhistorisk eller konstn�rlig synpunkt m� icke f�rvanskas vare sig genom arbeten � sj�lva byggnaden el� ler genom bebyggelse i grannskapet. Om skyldighet att bevara fasta forn- l�mningar �r s�rskilt stadgat. 39 �. Byggnad skall f�rl�ggas till s�dant st�lle � tomten att den p� l�mpligt s�tt ansluter till �wig bebyggelse � denna och � n�rbel�gen mark. Byggnad inom omr�de med stadsplan eller byggnadsplan skall, s�vida annat ej f�re� skrivits i planen eller medgives av byggnadsn�mnden, l�ggas i gatulinjen eller, om f�rg�rd finnes, i inre f�rg�rdslinjen. I �vrigt skall, d�r annat ej �r f�reskrivet, vid val av plats f�r byggnad iakttagas a) att byggnad, som ej sammanbygges eller kan f�rv�ntas komma att sammanbyggas med byggnad p� granntomt, icke m� l�ggas p� mindre av� st�nd fr�n gr�nsen mot denna �n som motsvai-ar h�lften av den f�r bygg� naden till�tna st�rsta h�jden och ej n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter; samt b) att avst�ndet mellan byggnader � samma tomt ej m� vara mindre �n den f�r n�gondera byggnaden till�tna st�rsta h�jden. Byggnadsn�mnden �ger medgiva undantag fr�n best�mmelserna i andra stycket, om det finnes p�kallat av s�rskilda sk�l samt kan ske utan men f�r granne eller fara f�r sundhet, brands�kerhet eller trafiks�kerhet och utan att ett l�mpligt bebyggande av omr�det f�rsv�ras. Kan �tg�rden in� verka p� f�rh�llandena � angr�nsande tomt, skall dess �gare b�ras i saken. � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1959 . Nr 612 1551 40 �. B3''ggnads tak m� icke skjuta �ver ett plan, som sk�r n�rmaste fasadplan p� den f�r byggnaden till�tna h�gsta h�jden och h�jer sig in�t byggnaden med en lutning av 45�. Byggnadsn�mnden �ger dock medgiva, att takkupor och andra anordningar, som kunna anses p�kallade med h�nsyn till bygg� nadens utseende eller av praktiska sk�l, skjuta �ver detta plan. 41 �. 1 mom. D�r icke annat f�reskrivits i g�llande plan, m� byggnad ej upp� f�ras s�, att n�gon del d�rav n�r �ver gata. Byggnadsn�mnden �ger dock medgiva a) att gimndkonstruktion, fasadlist, trappsteg ovan gatuplanet, flagg� st�ng, intagningsbrunn f�r kablar eller annan liknande mindre byggnads� del skjuter �ver gr�ns mot gata; b) att balkong, burspr�k eller annan liknande byggnadsdel utbj^gges �ver gata; samt c) att port, d�rr, grind eller f�nster vid �ppnandet n�r ut �ver gata. Medgivande, som nu sagts, m� l�mnas endast n�r det med h�nsyn till gatans bredd och �viuga omst�ndigheter kan ske utan ol�genhet f�r trafi� ken eller eljest. I fall, som avses i andra stycket b), skall s�rskilt tillses, att anordningen icke medf�r men f�r grannfastighet. 2 mom. Vad i 1 mom. �r f�reskrivet om befogenhet f�r byggnadsn�mnd att medgiva byggande � gatumark skall �ga motsvarande till�mpning d�r n�gon vill uppf�ra byggnad s�, att den skjuter in p� annan mark, som en� ligt g�llande plan eller andra g�llande f�reskrifter ej f�r bebyggas. 42 �. Byggnads grundkonstruktion och stomme samt �vriga byggnadsdelar, som kunna uts�ttas f�r belastning, skola hava betrj'^ggande b�rf�rm�ga, stadga och best�ndighet. 43 �. 1 mom. Uppf�res byggnad i gr�ns mot annan tomt och �r ej det fram� f�rvarande omr�det undantaget fr�n bebyggande till minst 9 meters bredd, skall byggnaden, s�vida annat ej f�reskrmts i g�llande plan, skiljas fr�n granntomten medelst brandmur. D�r fr�ga �r om byggnader i h�gst tv� v�ningar, m� byggnadsn�mnden medgiva befrielse fr�n skyldigheten att uppf�ra brandmur, om grannaima �ro ense d�rom och byggnaderna i �vrigt anordnas p� ett med h�nsyn till brandfaran betryggande s�tt. 1 fr�ga om env�ningsbyggnad m� anst�nd med eller befrielse fr�n skjd- digheten att uppf�ra brandmur medgivas av byggnadsn�mnden, d�r n�mn� den efter grannens h�rande finner detta med h�nsyn till byggnadens ringa storlek, avst�ndet till byggnad p� angr�nsande tomt och �\Tiga omst�ndig� heter kunna ske utan ol�genhet. 2 mom. Om s�rskilda sk�l tala d�rf�r m� b3'^ggnadsn�mnden medgiva att brandmur eller annan v�gg anordnas gemensamt f�r byggnader som sam� manbyggas, d�r det kan site utan ol�genhet och grannarna �ro ense d�rom. 44 �. 1 mom. Byggnad skall med avseende � konstruktion och' inredning ut� f�ras s�, att faran f�r brand ej blir st�rre �n som betingas av h�nsyn lill dess �ndam�l, angr�nsande bebyggelse och omst�ndigheterna i �wigt. D�r annan bebyggelse finnes i grannskapet, skall byggnads tak utf�ras av eller t�ckas med material, som i tillr�cklig m�n skyddar mot spridning av brand. St�rre byggnad skall, om byggnadsn�mnden finner det erforderligt, uppde� las i l�mpligt stora enheter genom brands�ker mur. � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1552 1959 . Nr 612 2 mom. B3^ggnad i tv� v�ningar skall, oni den upptager st�rre planyta �n 200 kvadratmeter ocli icke genom brands�ker mur uppdelas i enheter av h�gst denna storlek, utf�ras s�, att den kan betecknas som brandh�rdig. Detsamma g�ller byggnad i tv� v�ningar med flera �n tv� bostadsl�gen- beter, d�i'est bostads- eller arbetsrum inredes p� vinden. 3 mom. Byggnad i tre eller flera v�ningar skall utf�ras s�, att den kan betecknas s�som brands�ker. Vad nu sagts g�ller ock byggnad i tv� v�ningar, om i byggnaden skall inrymmas: a) samlingslokal f�r mer �n 150 personer; b) undervisningsanstalt f�r mer �n 150 elever; c) hotell eller pensionat f�r mer �n 50 g�ster; d) v�rdanstalt, elevhem eller d�rmed j�mf�rlig inr�ttning med mer �n 50 platser; eller e) industriell r�relse som i regel syssels�tter mer �n 50 personer eller som med h�nsyn till verksamhetens art inneb�r s�rskild fara f�r brand. 4- m om. Skulle till�mpning av best�mmelserna i 2 eller 3 mom. medf�ra osk�lig kostnad eller f�religger eljest s�rskilt sk�l till undantag, m� s�dant medgivas av byggnadsn�mnden. 5 mom. Inom utrjnnme ovan inredd vind m� boningsrum ej anordnas s� vida ej byggnadsn�mnden medgiver undantag med h�nsyn till vidtagna �t� g�rder mot brandfara. 6 mom. Byggnad skall hava erforderligt antal utg�ngar, trappor och andra utrymningsv�gar, �gnade att bereda trygghet vid brand. Trappa skall hava tillr�cklig bredd och l�mplig stigning samt skall, i den m�n s� erfordras, vara f�rsedd med ledst�ng och r�cke. 7 mom. Eldst�der och andra anordningar f�r uppv�rmning, r�k- och ven� tilationskanaler, sopnedkast, hissar, g�rdslanterniner, ledningar f�r gas, elektrisk str�m, vatten och avlopp samt utrymmen f�r s�rskilda �ndam�l, s�som pannrum, garage, tv�tt- och torkrum, br�nslef�rr�d och dylikt skola anordnas s�, att brandfara, risk f�r olycksfall eller sanit�r ol�genhet icke uppkommer. 45 �. Byggnad skall, i den m�n det erfordras, vara f�rsedd med anordning f�r uppstigning p� taket. D�r s� erfordras skall h�rj�mte finnas anordning f�r uppstigning p� skorsten. Uppg�r byggnads h�jd �ver n�rmast kringliggande mark p� n�gon punkt till �tta meter eller finnes p� taket lanternin, ljusbrunn eller liknande, skall bj'-ggnaden, d�r det icke av s�rskild orsak kan anses obeh�vligt, vara f�r� sedd med anordningar till skydd mot olycksfall genom nedst�rtning fr�n taket. 46 �. Byggnad f�r stadigvarande bruk, vari inrymmes bostads- eller arbetsrum, skall anordnas och inredas s�, att den bereder m�jlighet till trevnad och god hygien. Den skall inneh�lla n�diga f�rvaringsutrymmen samt vara f�r� sedd med beh�vlig sanit�r utrustning. S�rskilt skall beaktas f�ljande: 1. Byggnaden skall bereda erforderlig v�rme- och ljudisolering samt till� fredsst�llande skydd mot fukt. 2. Bj^ggnaden skall kunna uppv�rmas och ventileras p� tillfredsst�llande s�tt. 3. I boningsrum samt i k�k, som h�r till bostadsl�genhet, skall finnas f�nster, som vetter omedelbart �t det fria och l�mnar god dager. I tfbe' niio! f�fi t fe � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1959 . Nr 6X2 1553 4. Arbetsrum och d�rtill h�rande personalrum skola hava tillr�ckligt luft� utrymme och kunna tillfredsst�llande belysas, d�rvid dagerbelysning b�r anordnas, om f�rh�llandena medgiva s�dan. 5. Till byggnaden skall h�ra soprum, om s� erfordras. Med avseende � arbetsrum m� byggnadsn�mnden medgiva undantag fr�n ; best�mmelserna i denna paragraf, d�r s�dant p�kallas med h�nsyn till ar� ten av den verksamhet, f�r vilken rummet �r avsett. N�mnden m� ock med� giva, att mindre utrymme f�r matlagning inr�ttas utan f�nster, s�vida an� ordningar vidtagas f�r att p� annat s�tt tillgodose behovet av luftv�xling och god belysning. 47 �. I fr�ga om byggnad med mer �n tv� bostadsl�genheter skall ut�ver vad ''i i h�r f�rut �r stadgat iakttagas f�ljande: 1. L�genhet skall om m�jligt hava soligt l�ge och helst g�ras genomluft- bar. 2. Golvytan i boningsrum m� ej understiga 7 kvadratmeter. 3. Rumsh�jden i bostadsl�genhet skall, r�knat fr�n golv till tak, vara minst 2,50 meter. 4. Till bostadsl�genhet skola h�ra vindskontor eller annat d�rmed j�m- i i i ; f�rligt f�rvaringsrum samt l�mpligt utrymme f�r f�rvaring av matvaror, i'pf. 5. F�r dem som bo i byggnaden skall finnas tillg�ng till tv�ttstuga och torkrum, plats f�r reng�ring och A^�dring av s�ngkl�der, mattor och dylikt d� samt, d�r s� erfordras, utifr�n l�tt tillg�nglig f�rvaringsplats f�r cyklar och [iJbi barnvagnar. fe 6. Omfattar byggnaden flera v�ningar �n tv�, skall sopnedkast vara an� ordnat. M�ter i s�rskilt fall betydande sv�righet att iakttaga stadgandena i denna paragraf eller tala eljest synnerliga sk�l f�r att n�got av dessa stadganden fr�ng�s, m� byggnadsn�mnden medgiva s�dant undantag, som �r f�renligt med trevnad, bekv�mlighet och god hygien. Ej m� i n�got fall medgivas l�g� re rumsh�jd i bostadsl�genhet �n 2,10 meter. 48 �. Byggnad f�r s�rsldlt �ndam�l, s�som industribyggnad, byggnad f�r un� dervisning, v�rdanstalt, hotell, pensionat, samlingslokal samt lokal f�r hant� verk eller handel, skall ut�ver vad f�rut �r stadgat fylla de s�rskilda krav, som med h�nsyn till verksamhetens art sk�ligen b�ra uppst�llas p� hygien, skydd mot oh�lsa, olycksfall och brandfara samt p� trcAmad och bekv�m� lighet f�r dem, som skola vistas i byggnaden. S�rskilt skall iakttagas, a) att v�ggar, tak och golv utf�ras i s�dant material och f� s�dan ut� formning, att de utan sv�righet kunna reng�ras i den omfattning och p� det s�tt verksamheten fordrar; b) att erforderliga anordningar A�dtagas f�r att aAd�gsna och oskadlig� g�ra fast eller flytande avfall och orenlighet �vensom damm, r�k, gas eller �nga, som uppkommer i verksamheten; samt c) att tillr�ckliga utrymmen avses till personalrum. �ndring av byggnad 49 �. Vid s�dan �ndring av byggnad, som ej �r att h�nf�ra till nybyggnad, skola best�mmelserna i 3848 �� ga motsvarande till�mpning i fr�ga om de de� lar av byggnaden, som ber�ras av �ndringen. � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1554 1959 . Nr 612 p!^ niiri rarf Byggnadsn�mnden �ger medgiva undantag, d�r s�dant p�kallas av om- ^ st�ndigheterna ocli icke medf�r brandfara eller ol�genhet i sanit�rt avse- ende eller eljest. Underh�ll av byggnad 50 �. Byggnad skall underh�llas s�, att h�llfastheten icke �vent3Tas samt brand- fara, sanit�r ol�genhet eller vanprydnad icke uppkommer. Rivning av byggnad 51 �. 1 mom. Har byggnad genom brand eller annorledes blivit skadad i v� sentlig m�n och blir den ej ist�ndsatt inom sk�lig tid, �ger byggnadsn�mn� den, om s� pr�vas erforderligt, f�reskriva att byggnaden skall rivas. 2 mom. Kan bj'ggnad, som skall rivas, antagas vara beh�ftad med ohyra eller virkesf�rst�rande insekter, skall �tg�rd vidtagas till deras utrotande. Skylt, annan fast anordning, upplag m. m. 52 �. Skylt skall till form, f�rg och utf�rande i �vrigt fylla sk�liga anspr�k p� prj^dlighet och vara l�mpad f�r platsen. S�rskilt skall tillses, att den ej in� verkar menligt p� stads- eller landskapsbilden eller medf�r brandfara eller risk f�r olycksfall samt att den ej skymmer sikten l�ngs gata eller p� annat s�tt verkar st�rande p� trafiken � gata eller annorst�des eller f�r n�rbo� ende. Skadad eller eljest bristf�llig anordning skall, om den ej ist�nds�ttes, snarast borttagas. Vad nu sagts skall ock g�lla annan fast anordning, s�som radioantenn, mur och bensinpump, s� ock ljusanordning vare sig den �r fast anbragt eller icke. Upplag m� ej anordnas s�, att det orsakar brandfara eller risk f�r olycks� fall, skymmer sikten f�r trafiken eller f�r n�rboende, vanpryder omgiv� ningen eller eljest v�llar ol�genhet av betydelse. Tomts ordnande 53 �. 1 mom. Tomt skall, vare sig den tagits i anspr�k f�r sitt �ndam�l eller icke, h�llas i v�rdat skick. D�rvid skall tillses, att v�xtligheten ej hindrar sikten f�r trafiken. 2 mom. Bebyggd tomt skall betr�ffande lutning och h�jdl�ge samt plan� tering och inh�gnad vara anordnad p� l�mpligt s�tt med h�nsyn s�rskilt till ljustillf�rseln samt till stads- eller landskapsbilden. Byggnadsn�mnden �ger f�reskriva att � tomten skall anordnas och vidmakth�llas plantering eller annan liknande anordning. N�mnden �ger ock f�reskriva, att st�ngsel skall h�llas mot gata. 3 mom. � to mt skall inom- eller utomhus finnas s�rskilt, tillr�ckligt stort utrymme till parkering, lastning och lossning av fordon f�r dem som bo eller vistas p� tomten samt f�r verksamhet som d�r bedrives, s�vida dylikt ut� rymme kan beredas f�r rimlig kostnad och utan synnerlig ol�genhet i �vrigt. � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1959 . Nr 612 1555 Fr�n vad s�lunda f�reskrivits �ger byggnadsn�mnden medgiva undantag, om s�rskild plats f�r fordonen beretts annorst�des �n � tomten s� ock eljest om s�rskilda sk�l �ro d�rtill. Byggnadslov 54 �. 1 mom. �tg�rd, som enligt 75 � �r att h�nf�ra till nybyggnad, m� ej f�re� tagas utan byggnadsn�mndens lov (byggnadslov). Byggnadslov erfordras j�mv�l f�r f�ljande �tg�rder, n�mligen s�dan till nybyggnad ej h�nf�rlig �ndring av byggnad, som ber�r kon� struktionen av dess b�rande delar eller av eldst�der, r�k- eller ventilations� kanaler eller som avsev�rt p�verkar dess planl�sning eller yttre utseende; ianspr�ktagande av byggnad eller del d�rav f�r v�sentligen annat �nda� m�l �n det, vartill byggnaden f�rut varit anv�nd eller som finnes angivet � godk�nd ritning; uppf�rande eller v�sentlig �ndring av mur, plank eller d�rmed j�mf�rlig anordning; schaktning, fyllning eller annan liknande �tg�rd inom tomt, s�vida �tg�r� den inneb�r avsev�rd �ndring av h�jdl�get f�r tomten eller del d�rav; inr�ttande av fast cistern eller annan fast anordning f�r hantering eller f�rvaring av br�nnbara v�tskor, s�vida �tg�rden ej avser allenast att till� godose viss fastighets husbehov; samt inr�ttande av upplag. Inom omr�de med stadsplan erfordras h�rut�ver byggnadslov f�r omf�rg- ning av fasad som ej vetter mot kringbyggd g�rd eller annan s�dan plats, f�r utbyte av talct�ckningsmaterial, f�r rivning av byggnad samt f�r upps�t� tande eller v�sentlig �ndring av skylt eller ljusanordning. Med avseende � omr�de, som �r bel�get i n�rheten av befintlig eller till- �mnad bef�stning, statlig flygplats, annan �n staten tillh�rig flygplats f�r allm�nt bruk, atomreaktor eller annan atomenergianl�ggning, �ger l�nssty� relsen i den omfattning som finnes erforderlig f�reskriva skyldighet att s�ka byggnadslov f�r inr�ttande av materialg�rd eller ljusanordning eller schakt� ning, fyllning eller d�rmed j�mf�rlig �tg�rd j�mv�l d�r s�dan skyldighet ej f�ljer av de h�r f�rut givna best�mmelserna. F�reskriften skall kung�ras p� s�tt i 24 � 1 mom. f�rsta stycket s�gs. 2 mom. Utan hinder av vad i 1 mom. �r stadgat m� utan byggnadslov f�� retagas inv�ndig �ndring av bostadsbyggnad som ej inneh�ller flera �n tv� bostadsl�genheter eller av d�rtill h�rande uthus, s�vida �tg�rden icke best�i* i inredande av ytterligare bostadsl�genhet eller av lokal f�r handelsr�relse, hantverk eller industri och ej heller ber�r konstruktionen av byggnadens b�rande delar, eldst�der eller r�kkanaler. Stadgandena i 1 mom. �ga ej till�mpning i fr�ga om byggnad, som tillh�r kronan eller landsting. 3 mom. Befrielse fr�n skyldighet att s�ka byggnadslov m� av l�nsstyrelsen medgivas i fr�ga om industriomr�de, som ligger avskilt fr�n annan bebyggel� se och �r i en �gares hand, s�framt det kan anses uppenbart att omr�det �n� dock kommer att bebyggas p� tillfredsst�llande s�tt samt medgivandet till� styrkts av byggnadsn�mnden. Medgivandet m� n�r som helst �terkallas. 4 mom. Den som �mnar verkst�lla byggnadsarbete, f�r vilket byggnadslov ej erfordras, �ger �ndock, om han s� �nskar, genom ans�kan p�kalla bygg� nadsn�mndens pr�vning av �tg�rden. Om s�dant �rende skall i till�mpliga delar g�lla vad som �r f�reskrivet om �rende r�rande byggnadslov. 41459702i. Svensk f�rfattningssamling 1959, Nr 612 ' \ � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1556 1959 . Nr 612 55 �. 7 mom. Ans�kan om byggnadslov g�res skriftligen hos byggnadsn�mnden. Vid ans�kan om byggnadslov f�r uppf�rande av nybyggnad eller tillbygg- '"Ijj nad av f�rut befintlig byggnad skola fogas situationsplan �ver tomten, ut- ^ ^ visande befintliga byggnaders och till�mnad byggnads l�ge, samt ritningar r�rande f�retaget med erforderlig beskrivning. Inom omr�de, varest bj^gg- ir# nadsn�mnden tillhandah�ller nybyggnadskarta, skall situationsplanen vara grundad � s�dan karta. D�r ej s�rskilda omst�ndigheter f�ranleda annat, skola situationsplan och ritningar ingivas i tre exemplar. Vid ans�kan om byggnadslov f�r annan �tg�rd �n nu sagts skola fogas erforderliga ritningar och beskrivningar. 2 mom. Erfordras ytterligare utredning som icke l�mpligen kan inf�rskaf- ^ fas genom byggnadsn�mndens f�rsorg, �ger n�mnden f�rel�gga s�kanden att inom viss tid inkomma d�rmed vid �ventyr att ans�kningen eljest f�r- Idaras f�rfallen. 3 mom. D�r s� finnes l�mpligt �ger byggnadsn�mnden medgiva att ritning� ar och beskrivningar ingivas i m�n av arbetets fortg�ng. N�mnden m� ock i fr�ga om arbete av mindre omfattning medgiva befrielse fr�n skyldighe� ten att ingiva ritning. 56 �. 1 mom. Vid pr�vning av ans�kan om byggnadslov skall byggnadsn�mnden tillse, att det till�mnade f�retaget ej strider mot byggnadslagen, lagen om allm�nna v�gar, lagen om enskilda v�gar, strandlagen, denna stadga eller med st�d av n�mnda f�rfattningar meddelade f�reskrifter. �r tomtens �gare enligt byggnadslagen skyldig att g�lda bidrag till kostnad f�r gata eller att anordna ulfartsv�g eller avlopp fr�n tomten, m� byggnadslov f�r nybyggnad ej beviljas innan skyldigheten fullgjorts eller n�jaktig s�kerhet st�llts. Inom omr�de, som icke ing�r i stadsplan eller byggnadsplan, m� lov ej gi- A^as till nybyggnad som skulle innefatta t�tbebyggelse, i vidare m�n �n f�r tillgodoseende av jordbrukets, fiskets, skogssk�tselns eller d�rmed j�mf�r� ligt behov. 2 mom. Utan hinder av vad i 1 mom. s�gs m� byggnadsn�mnden meddela lov till anordningar och mindre byggnader, som avse att tillgodose den all� m�nna nyttan och trevnaden, �ven om de skulle strida mot fastst�lld gene� ralplan, stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbest�mmelser eller innefatta t�tbebyggelse, s�framt de i^r�A^as ej avsev�rt f�rsv�ra markens anv�ndning f�r avsett �ndam�l. Byggnadsn�mnden m� ock meddela lov till uppf�randet av tillf�llig bygg� nad, oaktat f�retaget strider mot plan eller best�mmelser som nu sagts eller mot best�mmelserna i 37 � f�rsta eller andra stycket byggnadslagen, s�framt f�retaget pr�vas ej avsev�rt motverka det med planen eller best�mmelserna avsedda syftet. S�dant byggnadslov m� avse r�tt att l�ta byggnaden kvarst� h�gst tre �r fr�n det byggnadslovet meddelades, n�mnden dock obetaget att sedermera p� ans�kan medgiva f�rl�ngning av tiden med h�gst tre �r i s�nder. Ang�ende befogenhet i vissa fall f�r byggnadsn�mnd att medgiva undan� tag fr�n g�llande planer, best�mmelser och f�rbud i vidare m�n �n nu sagts stadgas i 67 �. 57 �. �r �tg�rd, f�r vilken byggnadslov s�kes, enligt stadgande i lag eller f�r� fattning d�rj�mte beroende p� tillst�nd av annan myndighet �n byggnads� n�mnd, skall n�mnden h�nvisa vederb�rande att s�ka s�dant tillst�nd. Ber�r �tg�rden omr�de, varest g�ller f�rbud mot bebyggelse med h�nsyn till befintlig eller till�mnad anl�ggning f�r f�rsvars�ndam�l eller luftfart san � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1959 . Nr 612 1557 eller atomreaktor eller annan atoinenergianl�ggning, och finner n�mnden tvekan r�da huruvida hinder mot byggnadslov f�religger med h�nsyn d�r� till, har n�mnden att h�nv�nda sig till l�nsstyrelsen f�r erh�llande av n�� diga upplysningar i saken. 58 �. 7 mom. Beslut i �rende r�rande byggnadslov skall meddelas s�kanden skriftligen. Beviljas byggnadslov, skall underr�ttelse om beslutet of�rdr�jligen i re� kommenderat brev eller eljest bevisligen tillst�llas mark�gare eller annan sak�gare, som av byggnadsn�mnden h�rts i �rendet. I beslut, varigenom byggnadslov beviljas, skola meddelas erforderliga f�reskrifter r�rande arbe� tets utf�rande samt r�rande de anm�lningar, som skola g�ras hos n�mn� den. Erfordras tillst�nd av annan myndighet �n n�mnden, b�r i beslutet in� tagas erinran d�rom, s�vida icke n�mnden f�rmedlat ans�kan om s�dant tillst�nd. I beslutet skall d�rj�mte intagas anmaning till s�kanden att om beslutet bevisligen underr�tta grannar och andra, vilka kunna ber�ras d�rav. 2 mom. Vid byggnadslov f�r nybyggnad m�, om byggnadsn�mnden finner det n�digt och s�kanden skriftligen samtyckt d�rtill, fogas villkor att annan byggnad � tomten skall rivas, ombyggas eller �ndras, I beslutet skall angivas viss tid f�r villkorets fullg�rande. 3 mom. Av handlingar, som j�mlikt 55 � ingivits till byggnadsn�mnd, skall ett exemplar f�rses med p�skrift om n�mndens beslut och �terst�llas till s�� kanden. Beviljas byggnadslov, skall ett exemplar av handlingarna f�rvaras i n�mndens arkiv. 4^ mo m. Har byggnadsn�mnden i beslut om byggnadslov fr�ng�tt mening, som i �rendet uttalats av annan myndighet, skall n�mnden of�rdr�jligen un� derr�tta myndigheten om beslutet. 59 �. Byggnadslov �r f�rfallet, s�vida icke inom tv� �r det medgivna arbetet p� b�rjats eller efter intr�ffat avbrott �terupptagits. I intet fall �ger bygg� nadslov giltighet f�r l�ngre tid �n fem �r. Intr�der f�rbud mot nybyggnad enligt best�mmelserna i byggnadslagen, m� dessf�rinnan meddelat byggnadslov ej utnyttjas i vad det strider mot f�rbudet. P�b�rjat byggnadsarbete m� dock slutf�ras. Byggnadsarbete och tillsyn � s�dant arbete 60 �. Byggnadsarbete skall utf�ras enligt g�llande best�mmelser och fastst�llda ritningar samt med �ndam�lsenligt material och i �vrigt p� betryggande s�tt. Vid arbetet skola iakttagas de f�rsiktighetsm�tt, som �ro erforderliga till f�rekommande av skada � person och egendom, samt vad som sk�ligen p� kallas till undvikande av obehag f�r trafikanter och n�rboende. S�rskilt b�r vid arbetet beaktas att schaktnings- samt grundl�ggnings- och rivningsarbeten verkst�llas med f�rsiktighet, s� att grannbyggnad eller gafa med dess ledningar ej lider skada; att byggnadsst�llningar g�ras h�llfasta och stadiga; samt att maskinella anordningar, tillf�lliga uppv�rmningsanordningar och dy� likt anordnas s�, att brandfara och andra ol�genheter s�vitt m�jligt und� vikas. � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1558 1959 . Nr 612 61 �. >loc 1 mom. F�r arbete, som avser nybyggnad, rivning av byggnad eller �nd� ring av bjrggnad, skall, om byggnadslov erfordras, finnas en av den byggan� de utsedd ansvarig arbetsledare, s�framt ej byggnadsn�mnden betr�ffande arbete av ringa omfatttning funnit att s�rskild arbetsledare icke erfordras. 2 mom. Till arbetsledare m� ej utses annan �n den, som byggnadsn�mn� den pr�vat �ga erforderlig kunskap, erfarenhet, p�litlighet och ordentlighet. Avser arbetet uppf�rande av byggnad i flera �n tv� v�ningar eller ing� d�ri arbeten av tekniskt mera kr�vande art, skall arhetsledaren hava avlagt exa� men vid h�gre teknisk l�roanstalt eller p� annat s�tt hos n�mnden styrkt sig �ga n�j^ctig k�nnedom om dylika arbeten. Fordrar viss del av arbetet s�rskild sakkunskap, �ger n�mnden f�reskriva, att ledningen av arbetet i Ijamijl denna del skall anf�rtros n�gon, som besitter s�dan kunskap. 3 mom. Innan arbetet p�b�rjas, skall till byggnadsn�mnden avl�mnas skriftlig f�rklaring av arhetsledaren, att denne �tager sig uppdraget. ^ mom. Arhetsledaren �ligger att �va fortl�pande ledning och tillsyn �ver arbetet och svara f�r dess beh�riga fullg�rande, att avgiva f�reskrivna an� m�lningar till byggnadsn�mnden och andra myndigheter samt att n�rvara vid n�mndens besiktningar av arbetet. G�r han sig skyldig till allvarlig f�r� summelse, �ger n�mnden fr�ntaga honom ledningen av arbetet s� ock, om synnerliga sk�l �ro d�rtill, f�rklara honom f�r viss tid f�rlustig r�tten att vara ansvarig arbetsledare inom kommunen. Skulle den byggande mots�tta sig att g�llande best�mmelser ang�ende arbetet iakttagas, har arhetsledaren att anm�la f�rh�llandet hos n�mnden. 05151 62 �. 1 mom. ATd uppf�rande av ny byggnad, vartill byggnadslov erfordras, skall till byggnadsn�mnden g�ras anm�lan; a) d� f�retaget p�b�rjas; b) d� schaktning eller spr�ngning till grundbotten blivit utf�rd eller p�lning skall p�b�rjas; c) d� grundl�ggning verkst�llts men innan f�rsta bj�lklaget utf�res; d) d� byggnadens b�rande stomme samt skorsten uppf�rts men innan putsning eller annan ytbehandling verkst�lles eller golv inl�gges; samt e) d� f�retaget sluf�rts. Vid s�dan rivning av byggnad eller �ndring av byggnad, vartill byggnads� lov erfordras, skall anm�lan g�ras till n�mnden innan f�retaget p�b�rjas samt d� det slutf�rts. N�mnden �ger f�r s�rskilt fall f�reskriva, att anm�lan skall g�ras j�mv�l vid annan tidpunkt �n nu n�mnts. N�mnden �ger ock medgiva befrielse helt eller delvis fr�n anm�lningsskyldigheten. 2 mom. Vad i 1 mom. s�gs skall ock g�lla f�retag, f�r vilket j�mlikt 54 � 3 mom. g�ller befrielse fr�n skyldighet att s�ka byggnadslov. N�r anm�lan f�rsta g�ngen g�res, skola d�rvid i tv� exemplar fogas situationsplan, rit� ningar och beskrivningar i enlighet med vad som g�ller vid s�kande av bygg� nadslov. N�mnden �ger dock medgiva anst�nd med eller befrielse fr�n skyl� digheten att ingiva ritningar och beskrivningar. 63 �. N�r till byggnadsn�mnd inkommit anm�lan om p�h�i-jande av f�retag, som avser uppf�rande av byggnad eller tillbyggnad inom omr�de med stadsplan, skall n�mnden skyndsamt l�ta utstaka byggnaden � marken samt utm�rka dess h�jdl�ge. �r byggnaden till sitt l�ge direkt beroende av gr�ns mot gran� nes tomt, skall grannen kallas till utstakningen. Inom omr�de, f�r vilket stadsplan ej fastst�llts, skall n�mnden f�ranstalta to? � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1959 . Nr 612 1559 . om iitstalming av byggnad och utm�rkande av dess h�jdl�ge d�r s� finnes p�kallat och det l�mpligen kan ske. , 64 �. i mom. Byggnadsn�mnd skall �va tillsyn �ver byggnadsf�retag, f�r villca i viK byggnadslov erfordras, samt �ger verkst�lla h�rf�r erforderliga besiktningar. N�mnden �ger ock besiktiga byggnadsf�retag, vartill byggnadslov ej er- fordras. ^ I fr�msta rummet b�r genom besiktningar utr�nas, huruvida byggnaden ci!}iv f�rlagts i r�tt l�ge, samt beskaffenheten av grundbottnen, stommen och byggnaden i f�rdigt skick. D�r byggnadslov beviljats f�r uppf�rande av aj[;|3j ^ byggnad inom omr�de med stadsplan, skall, s�vida icke s�rskilda sk�l f�r� anleda annat, s�rskild besiktning f�retagas vid ettvart av de tillf�llen, som omn�mnas i 62 � f�rsta stycket b), c), d) och e) (grundbottenbesiktning, l�gesbesiktning, stombesiktning, slutbesiktning). 1 fall d� byggnadslov beviljats m� slutbesiktning ej underl�tas, om den byggande beg�r s�dan besiktning. Skall byggnad underg� besiktning av annan myndighet �n byggnads� n�mnd, b�r n�mnden verka f�r att arbetet d�rmed p� l�mpligt s�tt sam� ordnas med n�mndens besiktningar. 2 mom. Den byggande skall vid besiktning f�rete ritningar och �vriga handlingar r�rande f�retaget samt l�mna besiktningsmannen erforderlig handr�ckning. Vid slutbesiktning av byggnad skall den byggande f�rete bevis av veder� b�rande skorstensfejare, att eldst�der samt s�dana r�k- och ventilations� kanaler, som skola sotas, blivit unders�kta, samt, d�r i byggnaden skall fin� nas centralv�rmepanna eller annan st�rre pannanl�ggning, att skorstenen till denna underg�tt t�thetsprovning. D�r byggnadsn�mnden s� pr�var er� forderligt, skall h�rj�mte f�retes bevis av sakkunnig person, att kontroll verkst�llts av v�rmeledningsanl�ggning, mekanisk ventilationsanl�ggning eller ventilationskanal fr�n garage eller annan lokal, d�r giftiga eller illaluk� tande gaser kunna uppkomma. 3 mom. �ver verkst�lld besiktning och vad d�rvid f�rekommit skall bygg� nadsn�mnden meddela den byggande skriftligt bevis. Byggande inom vissa icke planlagda omr�den 65 �. Inom omr�de, som ej omfattas av fastst�lld generalplan, stadsplan, bygg- nadsplan eller utomplansbest�mmelser, skola stadgandena i detta kapitel i till�mpliga delar l�nda till efterr�ttelse i fr�ga om uppf�rande eller till ny� byggnad h�nf�rlig �ndring av byggnad i tre eller flera v�ningar, s�vida fr�ga ej �r om ekonomibyggnad f�r jordbruk, skogsbruk eller d�rmed j�mf�rlig n�ring. Vad nu sagts g�ller ock uppf�rande eller anordnande av a) samlingslokal som rymmer mer �n 150 personer eller som �r avsedd att nyttjas till biograf; b) undervisningsanstalt f�r mer �n 150 elever; c) hotell eller pensionat, f�r vars drivande fordras myndighets tillst�nd; d) v�rdanstalt, elevhem eller d�rmed j�mf�rlig inr�ttning med mer �n 50 platser; eller e) fabriksbyggnad eller byggnad f�r annan industriell r�relse. � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1560 1959 . Nr 612 sags. Vissa allm�tma byggnader 66 �. Med avseende � byggnad som tillh�r kronan �ger den myndighet, vilken har att pr�va ritningarna till byggnaden, medgiva avvikelser fr�n best�m� melserna i denna stadga och med st�d d�rav meddelade f�reskrifter. Det� samma g�ller tomt till s�dan byggnad, som nu sagts, samt skyltar, st�ngsel och andra anordningar � byggnaden eller tomten. Innan byggnad p�b�rjas f�r kronans eller landstings r�kning, skall an� m�lan om f�retaget i god tid g�ras hos byggnadsn�mnden. Anm�lan skall vara �tf�ljd av situationsplan som i 55 � 1 mom. s�gs samt av ritningar och beslijivningar i den omfattning som erfordras f�r att bed�ma f�retagets l�mplighet. Finner n�mnden att byggnaden ej motsvarar sk�liga anspr�k p� sundhet, s�kerhet mot brandfara, h�llfasthet, prydlighet eller h�nsyn tiU stads- eller landskapsbilden, eller �r anledning till erinran i fr�ga om bygg� nadens �ndam�l, l�ge eller inverkan � grannes r�tt, m� n�mnden inom tre veckor efter handlingarnas mottagande hos vederb�rande f�rvaltning beg�ra, att fr�gan underst�lles Konungens pr�vning; och m� i s� fall byggnaden ej uppf�ras, innan Konungen givit lov d�rtill. Finner n�mnden vid besiktning eller eljest att fastst�llda ritningar ej f�l� jas eller eljest att g�llande f�reskrifter �sidos�ttas, �ger n�mnden g�ra an� m�lan d�rom hos den myndighet, som �r ansvarig f�r arbetets utf�rande, eller, d�r n�mnden s� finner n�digt, hos Konungen. D�r fr�ga �r om bef�stning eller annan anl�ggning av hemlig natur, �ger l�nsstyrelsen f�rordna, att situationsplan, ritningar och beskrivningar icke skola tillst�llas n�mnden samt att utstakning av byggnad och besiktning av f�retaget genom n�mnden icke skall �ga rum. L�nsstyrelsen har att p� l�mp� ligt s�tt l�mna n�mnden meddelande om f�retaget. Undantag i vissa fall fr�n g�llande f�reslcrifter 67 �. 1 mom. L�nsstyrelsen �ger f�r s�rskilt fall medgiva avvikelse fr�n fast� st�lld generalplan eller stadsplan, s�vida byggnadsn�mnden tillstyrkt �tg�r� den och det till�mnade byggnadsf�retaget ej avsev�rt f�rsv�rar markens anv�ndning f�r det i planen avsedda �ndam�let. F�religga s�rskilda sk�l f�r tillst�nd till nybyggnad, som skulle innefatta t�tbebyggelse, inom om� r�de vilket icke ing�r i stadsplan eller byggnadsplan, m� s�dant tillst�nd l�mnas av l�nsstyrelsen. Om s�rskilda sk�l �ro d�rtill och �tg�rden finnes icke utg�ra hinder f�r framtida l�mplig tomtindelning, m� l�nsstyrelsen meddela tillst�nd till nybyggnad � mark inom byggnadskvarter utan hinder av att marken icke blivit indelad till tomter eller att fr�ga v�ckts om �nd� ring av best�ende tomtindelning. L�nsstyrelsen m� ock med avseende � visst byggnadsf�retag medgiva mindre avvikelse fr�n vad i denna stadga eller med st�d d�rav f�reskrivits om byggnads yttre och inre anordnande, s�vida f�retaget bed�mes vara tekniskt tillfredsst�llande och icke medf�r avsev�rd ol�genhet ur annan synpunkt. F�religga s�rskilda sk�l att n�gon vid nybyggnad till�tes fr�ng� g�llande Vad i 54 � 4 mom. �r stadgat om r�tt att p�kalla byggnadsn�mndens pr�v- ning av �tg�rd, vartill byggnadslov ej erfordras, samt om f�rfarandet i s� dant �rende skall �ga till�mpning j�mv�l inom omr�de som i f�rsta stycket :r:3. si'ffSi i � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ^-V: 1959 . Nr 612 1561 tomtindelning eller bygga � tomt, som icke �r r�ttsligen best�ende, m� med� givande d�rtill l�mnas av l�nsstyrelsen, s�vida �tg�rden ej kan antagas med� f�ra hinder f�r ett �ndam�lsenligt ordnande av fastighetsf�rb�llandena in� om kvarteret. 2 mom. D�r s� pr�vas l�mpligt m� l�nsstyrelsen f�rordna, att den. i 1 mom. f�rsta stycket angivna befogenheten samt den befogenhet att med� giva undantag fr�n f�rbud mot nybyggnad som enligt 14, 15, 35, 80, 97, 106, 109 och 119 �� samt 110 � andra stycket byggnadslagen tillkommer l�ns� styrelsen, skall tillkomma �ven viss byggnadsn�mnd. L�nsstyrelsen �ger j�mv�l f�rordna, att n�mnden skall �ga medgiva avvikelse fr�n byggnads- plan, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill och det till�mnade byggnadsf�retaget ej avsev�rt f�rsv�rar att markomr�det i �vrigt utnyttjas f�r det i planen av� sedda �ndam�let. S�som villkor f�r f�rordnande enligt f�rsta stycket skall g�lla att bygg� nadsn�mnden har tillg�ng till personal med den utbildning och erfarenhet, som kan anses erforderlig f�r uppgiftens beh�riga fullg�rande. Meddelat f�r� ordnande m� �terkallas. 3 mom. D�r �tg�rd, vartill l�nsstyrelsen eller byggnadsn�mnden �ger meddela tillst�nd enligt denna paragraf, kan inverka p� grannes r�tt, skall denne erh�lla tillf�lle att yttra sig, innan tillst�ndet gives. 6 KAP. Om ansvar, vitesf�rel�ggande m. m. 68 �. Strider p�b�rjat byggnadsarbete uppenbarligen mot denna stadga eller mot fastst�lld generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbest�m- melser, �ger byggnadsn�mnden f�rbjuda arbetets forts�ttande. �r u ppenbart att p�b�rjat byggnadsarbete �ventyrar byggnadens eller n�r� liggande byggnads h�llfasthet eller medf�r fara f�r m�nniskors liv eller h�lsa, skall n�mnden f�rbjuda arbetets forts�ttande, �ven om de i f�rsta stycket angivna f�ruts�ttningarna icke �ro f�r handen. 69 �. Vidtager n�gon �tg�rd, varom i denna stadga f�rm�les, utan att hava erh�llit byggnadslov, d�r s�dant erfordras, eller underl�ter n�gon att st�lla sig till efterr�ttelse vad i denna stadga eljest �r f�reskrivet r�rande r�tt att vidtaga s�dan �tg�rd, eller underl�ter n�gon att fullg�ra f�reskriven anm�lningsskyldighet eller att vid utf�rande av arbete f�lja fastst�llda ritningar eller av byggnads� n�mnden meddelade f�reskrifter, eller �vertr�der n�gon f�rbud, varom stadgas i 68 �, d�mes till dagsb�ter eller, d�r omst�ndigheterna �ro synnerligen f�rsv� rande, till f�ngelse i h�gst sex m�nader. 70 �. Har byggnad uppf�rts eller annan anordning vidtagits utan byggnadslov, d�r s�dant erfordras, eller i strid mot godk�nda ritningar eller av byggnads� n�mnden meddelade eller eljest g�llande f�reskrifter, �r byggnadens eller anordningens �gare skyldig att undanr�ja eller �ndra det utf�rda i den m�n n�mnden finner n�digt att meddela f�rel�ggande d�rom. Vid meddelande av f�rel�ggande m� uts�ttas vite eller f�reskrivas det �ventyr, att �tg�rden \ � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1562 1959 . Nr 612 i h�ndelse av tredska verkst�lles genom n�mndens f�rsorg p� den tredskan- des bekostnad. F�rel�ggande m� meddelas �nd� att handr�ckning kan be� viljas enligt 148 � hyggnadslagen. Underl�ter n�gon att utf�ra arbete eller vidtaga annan �tg�rd, som �lig� ger honom j�mlikt denna stadga eller med st�d d�rav meddelat beslut, �ger n�mnden ock den befogenhet att f�rel�gga ^nte, som i f�rsta stycket s�gs, 7 KAP. Om fuUf�Ijd av talan 71 �. t mom. �ver byggnadsn�mnds beslut enligt byggnadslagen eller denna stadga m� besv�r anf�ras bos l�nsstyrelsen. Klagan m� ej f�ras �ver byggnadsn�mnds beslut, varigenom medgivande till avvikelse fr�n fastst�lld generalplan eller stadsplan v�grats, vederb�� rande obetaget att s�ka medgivande till �tg�rden bos Konungen. Att s�r� skild klagan ej m� f�ras �ver byggnadsn�mnds beslut i vissa �renden r�ran� de stadsplan, byggnadsplan, utomplansbest�mmelser eller tomtindelning, d�rom stadgas i 149 � byggnadslagen. Har �t annan myndighet �n byggnadsn�mnd uppdragits att pr�va �ren� den r�rande st�llande av s�kerhet enligt 38 � byggnadslagen f�r fullg�randet av tomt�gares skyldighet att anordna utfartsv�g eller avlopp fr�n tomt eller att utgiva bidrag till kostnad f�r gata, skall om besv�r �ver den myndigbe� tens beslut i s�dant �rende g�lla vad ovan stadgats om besv�r �ver bygg� nadsn�mnds beslut. 2 mom. �ver l�nsstyrelsens beslut enligt denna stadga m� talan f�ras bos Konungen. 72 �. Kommunens stjTelse �ger p� kommunens v�gnar �verklaga l�nsstyrelsens beslut i �rende r�rande av byggnadsn�mnd antaget f�rslag till �ndring av stadsplan eller byggnadsplan eller till tomtindelning eller �ndring d�rav, s� framt ej klagan p� grund av stadgandet i 150 � tredje stycket byggnadsla� gan �r utesluten, och m� �ven eljest i s�dant �rende f�ra kommunens talan och bevaka dess r�tt. Mot beslut av byggnadsn�mnd eller l�nsstyrelsen i fr�ga om tillst�nd till nybyggnad eller annan �tg�rd i n�rbeten av bef�stning, flygplats eller an� nan anl�ggning, som avses i 81 � byggnadslagen eller omfattas av f�rordnan� de enligt 82 � samma lag, m� talan f�ras av luftfartsstyrelsen om fr�gan r�r civil flygplats, av den i atomenergilagen omn�mnda tillsynsmyndigheten om fr�gan r�r atomreaktor eller annan atomenergianl�ggning samt eljest av chefen f�r f�rsvarsstaben eller myndighet som denne best�mmer. 8 KAP. Allm�nna best�nunelser 73 �. Vad i denna stadga s�gs om kommun skall i till�mpliga delar g�lla muni- cipalsamb�lle varest byggnadslagens best�mmelser f�r stad �ga till�mpning. 74 �. Med �gare av fast egendom skall ^�d till�mpning av denna stadga j�m� st�llas den, som innebar egendomen med tomtr�tt eller med st�ndig eller �rftlig besittningsr�tt. 1. OPI � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> -salt. fsl-ifii 1959 . Nr 612 1563 75 �. Till nybyggnad h�nf�res: ^ a) uppf�rande av helt ny byggnad; b) till- eller p�byggnad av f�rut befintlig byggnad; c) ombyggnad eller annan �ndring med avseende � byggnads yttre eller inre utf�rande av s� genomgripande beskaffenhet, att den kan anses j�m� f�rlig med ombyggnad; d) byggnads inredande helt eller delvis till v�sentligen annat �ndam�l �n det vartill byggnaden f�rut varit anv�nd; e) s�dan f�r�ndring av byggnad, som medf�r att byggnaden kommer att ,, strida mot fastst�lld generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utomplans- ^ best�mmelser; samt f) annan f�r�ndring av byggnad, vilken i befintligt skick strider mot plan eller best�mmelser som nj^ss sagts, s�vida ej fr�ga �r om bostadsbyggnad med h�gst tv� bostadsl�genheter eller d�rtill h�rande uthus. Vad ovan i denna paragraf stadgas skall ej medf�ra att s�som nybyggnad anses anordnande av v�rmeledning eller vattenklosett eller andra hygieniska f�rb�ttringar i befintlig byggnad som, �ven om s�dan anordning ej medg�- ves, m�ste antagas komma att kvarst� under l�ngre tid. 76 �. 1 mom. N�rmare f�reskrifter r�rande ritningar och andra handlingar, vil� ka skola fogas vid ans�kan om byggnadslov, r�rande arkivering och expedi� tion av handlingar, r�rande konstruktion och utf�rande i �vrigt av byggna� der och andra anordningar, om vilka best�mmelser �ro givna i denna stad� ga, samt r�rande byggnadsarbeten meddelar byggnadsst5Telsen. P� lantm�teristyrelsen ankommer att meddela n�rmare f�reskrifter an� g�ende kartor, beskrivningar och f�rteckningar, som omf�rm�las i 2, 15 och 34 ��. F�reskrifter, som nu sagts, skola f�r att bliva g�llande fastst�llas av Konungen. 2 mom. Byggnadsstyrelsen har att utf�rda de ytterligare r�d och anvis� ningar, som m� finnas erforderliga f�r till�mpning av denna stadga. �verg�ngsbest�mmelser 77 �. Denna stadga tr�der i kraft den 1 juli 1960. Genom denna stadga upph�ves, med nedan angivna undantag, byggnads� stadgan den 30 juni 1947 (nr 390) �vensom de byggnadsordningar, som an� tagits med st�d av n�mnda stadga eller motsvarande �ldre best�mmelser. F�rekommer i lag eller f�rfattning h�n\Tisning till f�reskrift, som ersatts med best�mmelse i nya stadgan, skall den best�mmelsen i st�llet till�mpas. Intill utg�ngen av �r 1960 skall i fr�ga om byggnadsn�mnds samman� s�ttning, utseende av ledam�ter och ers�ttare f�r ledam�ter, beh�righet att vara ledamot, r�tt till avs�gelse, ordf�randeskap, antal ledam�ter som erfordras f�r beslutf�rhet samt ordning f�r omr�stning inom n�mnden g�lla vad d�rom �r f�reskrivet i den �ldre stadgan. D�r i kommun finnas tv� eller flera byggnadsn�mnder s� ock d�r kommunens styrelse tillika �r byggnads� n�mnd eller byggnadsn�mnds �ligganden enligt s�rskilt f�rordnande helt eller delvis fullg�ras av byggnadsinspekt�r, skall vad som s�lunda g�ller alltj�mt �ga till�mpning under samma tid. Val av byggnadsn�mnd enligt denna stadga skall f�rsta g�ngen �ga rum i december 1960. Valet skall avse tiden intill utg�ngen av �ret efter det, d� 11559702^. Sv ensk f�rfatiningssamling 1959, Nr 612 v: ^ d)' ' " � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " ftr 156� 1959 . Nr 612 allm�nna val av kommunens fullm�ktige f�rsta g�ngen efter stadgans ikrafttr�dande �ger rum. 78 �. Har f�re nya stadgans ila*afttr�dande f�rslag till plan eller tomtindelning utst�llts till granskning i enligliet med byggnadsstadgan den 30 juni 1947, skola f�reskrifterna i sistn�mnda stadga till�mpas med avseende � �rendets fortsatta handl�ggning. 79 �. Ans�kan om byggnadslov eller annat tillst�nd till byggande, som ingivits f�re nya stadgans ikrafttr�dande, skall bed�mas enligt dessf�rinnan g�llan� de best�mmelser, om ej s�rskilda sk�l f�ranleda annat. Inom omr�de, f�r vilket stadsplan eller byggnadsplan fastst�llts f�re stad- gans ikrafttr�dande, m� intill den 1 januari 1963 iDyggnadslov ej meddelas f�r inredande av bostads- eller arbetsrum p� vind med mindre �tg�rden varit till�tlig j�mv�l enligt �ldre best�mmelser eller byggnadsn�mnden av s�rskilt sk�l finner den b�ra medgivas. 80 �. Av Konungen med st�d av 128 � f�rsta stycket byggnadsstadgan den 20 i')bn november 1931 fastst�llda provisoriska byggnadsf�reskrifter, stadgandena i �� 23, 25 och 28 byggnadsstadgan f�r rikets st�der den 8 maj 1874 i vad de alltj�mt g�lla samt de best�mmelser i byggnadsordningar, ^^lka utf�r� dats med st�d av dessa f�reskrifter och stadganden, skola fortfarande �ga till�mpning intill den 1 januari 1963. 81 �. D�r i stad, k�ping, samh�lle eller annan ort, varest byggnadslagens be� st�mmelser f�r stad �ga till�mpning, finnes omr�de f�r vilket icke g�ller vare sig fastst�lld generalplan, stadsplan, b3^ggnadsplan, utomplansbest�m- melser eller av Konungen med st�d av lagen den 31 augusti 1907 ang�ende r stadsplan och tomtindelning eller lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbild� ning i stad fastst�llda s�rskilda best�mmelser f�r bj^ggnadsverksamhetens orduande, skall intill den 1 januari 1964 med avseende � bebyggande av omr�det g�lla enahanda regler, som om f�r omr�det fastst�llts utomplans- best�mmelser av det i 29 � angivna inneh�llet, 82 �. Best�mmelserna i 45 � f�rsta och tredje st^^ckena skola g�lla �ven i fr�ga om byggnad, som uppf�rts eller f�r vilken byggnadslov beviljats f�re nya stadgans ikrafttr�dande. 83 �. Avstj^ckningsplan skall i de h�nseenden, varom i 5 kap. s�gs, j�mst�llas med byggnadsplan, d�r ej l�nsstyi-elsen annorlunda f�rordnar. L�nsstyrel� sens f�rordnande skall kung�ras p� s�tt i 24 � 1 mom. �r stadgat. Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till yttermera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill bekr�fta l�tit. Stockholms slott den 30 december 1959. GUSTAF ADOLF (L, S.) (Kommunikationsdepartementet) G�STA SKOGLUND Nr 612, ark. Slockholm 1960. Kungl. Bolitryc orslcdt & S�ner El: c!i � </div> </div>

SVENSK F�RFATTNINGSSAMLING

X959 " Nr 612

utkom fr�n trycket den 14- jan. I960

Nr 612

KUNGL. MAJ:TS

Byggnadsstadga;

given Stockholms slott den 30 december 1959.

Kungl. Maj :t har, efter riksdagens h�rande^, med st�d av 8 � byggnadsla�

gen den 30 juni 1947 (nr 385) funnit gott f�rordna som f�ljer.

1 KAP.

Om byggnadsn�mnd

1 �.

I varje kommun skall finnas en byggnadsn�mnd, som bar att �va in�

seende �ver bur kommunens omr�de bebygges.

S�rskilt �ligger det n�mnden

att med uppm�rksamhet f�lja den allm�nna utvecklingen inom kom�

munen och dess omgivning, ombes�rja utredningar r�rande planl�ggning,

fastighetsbildning och byggnadsv�sen samt i dessa �mnen uppr�tta de f�r�

slag och g�ra de framst�llningar som finnas p�kallade;

alt samarbeta med �vriga myndigbeter, vilkas verksamhet ber�r n�mn�

dens arbetsomr�den eller vilkas bed�manden �ro av betydelse f�r n�mn�

dens verksamhet;

att l�mna allm�nbeten r�d oob upplysningar i planl�ggnings-, fastig-

betsbildnings- och byggnadsfr�gor; samt

att �vervaka efterlevnaden av byggnadslagen, denna stadga och �vriga

f�reskrifter ang�ende byggandet.

2 �.

N�r s�dant beg�res av n�gon, vars r�tt kan ber�ras d�rav, �ligger det

byggnadsn�mnden att l�mna skriftligt besked huruvida n�mnden meddelat

beslut r�rande skyldig,bet f�r fastighets�gare att vidtaga s�rskild �tg�rd med

avseende � fastigheten.

D�r stadsplan finnes �ligger det byggnadsn�mnden eller annan myndig�

het, som kommunens fullm�ktige best�mma, att p� beg�ran av person,

som i f�rsta stycket s�gs, utf�rda skriftligt besked r�rande den p� fastig-

1 Prop. 1959: 168; L='U 26; Rslcr 358.

412597025. Svensk f�rfattningssamling 1959, Nr 612

\ t'. .A

�

ill i

1540

1959 . Nr 612

heten bel�pande f�rpliktelsen att till kommunen utgiva bidrag till kostnad

f�r gata. I beskedet skall angivas i vad m�n betalningsskyldighet f�r f�rplik�

telsen intr�tt eller icke.

D�r stadsplan finnes �ligger det b�r j�mte byggnadsn�mnden att, d� det

beg�res av person som avses i f�rsta stycket, till denne utl�mna karta

(nybyggnadskarta) r�rande fastighet som ing�r i planen. N�mnden b�r ock,

d�r det l�mpligen kan ske, tillhandah�lla nybyggnadskarta f�r fastighet inom

omr�de, som ej ing�r i stadsplan.

3 �.

Ledam�ter och suppleanter i byggnadsn�mnd v�ljas av kommunens full-

m�ktige till det antal fullm�ktige best�mma. Antalet ledam�ter m� dock

icke vara under fem. Valet skall ske proportionellt i de fall d� s�dant �r

f�reskrivet vid val till kommunens styrelse. Sker ej val av suppleanter pro�

portionellt, skall tillika best�mmas den ordning, i ^^lken suppleanterna sko�

la inkallas till tj�nstg�ring.

I �vrigt skall med avseende � byggnadsn�mnd vad i 3242 �� kommu�

nallagen �r stadgat om kommunens stjTelse �ga motsvarande till�mpning,

dock att f�r byggnadsn�mnden i Stockholm skola g�lla best�mmelserna i

51 � 1 mom. kommunallagen f�r Stockholm samt d�rut�ver vad stadsfull�

m�ktige med iakttagande av stadgandena i samma lag f�reskriva.

Utan binder av vad i andra stycket s�gs skall g�lla, dels att i kommu�

nens tj�nst anst�lld befattningshavare icke p� grund av denna sin tj�nste�

st�llning skall vara obeh�rig att vara ledamot eller suppleant i byggnads�

n�mnd dels ock att n�mndens protokoll icke beh�ver upptaga annat �n

f�rteckning � n�rvarande ledam�ter samt f�r varje �rende beslutet och

sk�len d�rf�r.

4 �.

Byggnadsn�mnd skall hava tillg�ng till personal i den omfattning som

erfordras f�r att n�mnden skall kunna beh�rigen fullg�ra sina uppgifter.

D�r planl�ggnings- och byggnadsverksamheten �r av st�rre omfattning

eller bebyggelsens art s� kr�ver skall n�mnden s�vitt m�jligt till sitt bitr�de

hava stadsarkitekt. Till stadsarkitekt m� ej utses annan �n den, som inom

riket avlagt examen vid teknisk h�gskolas avdelning f�r arkitektur samt d�r�

efter under en l�ngre tid ut�vat v�l vitsordad praktisk verksamhet inom

planl�ggnings- och byggnadsv�sendet. Byggnadsstyrelsen �ger dock, n�r sk�l

�ro d�rtill, medgiva att till stadsarkitekt utses annan �n den som avlagt

nyss n�mnd examen.

I fall som avses i andra stycket skall n�mnden s�vitt m�jligt �ven hava

bitr�de av person med s�rskild utbildning ocJi praktisk erfarenhet i kon�

struktionsfr�gor (byggnadsinspekt�r).

Ang�ende stadsingenj�r och andra befattningshavai-e inom m�tnings�

v�sendet �r s�rskilt stadgat.

5 �.

Ordf�rande i byggnadsn�mnd skall tillse, att n�mndens ledam�ter er�

h�lla kallelse till sammantr�dena samt att suppleanterna underr�ttas om

tid och plats f�r sammantr�dena.

I kallelse och underr�ttelse skall l�mnas uppgift om de �renden, som

.skola f�rekomma vid sammantr�det.

6 �"

Befattningshavare, som har till �liggande att f�redraga �renden inf�r

byggnadsn�mnden, �ger r�tt att deltaga i �verl�ggning men ej i beslut, samt

att, d�r han det beg�r, f� sin s�rskilda mening antecknad till protokollet. "

�

-/s

1959 . Nr 612

1541

Samma r�tt tillkommer l�nsarkitekten eller annan tj�nsteman, som kal�

lats att i denna egenskap n�rvara vid sammantr�de med n�mnden.

7 �.

SygS^^^s^�mnd �ger uppdraga �t en eller flera ledam�ter i n�mnden

eller �t befattningshavare hos n�mnden att � n�mndens v�gnar fatta beslut

, i vissa grupper av �renden, vilkas beskaffenhet skall n�rmare angivas i

n�mndens beslut. S�dant uppdrag m� dock ej avse befogenhet att besluta

om framst�llning eller yttrande till Konungen, l�nsstyrelsen eller kommu�

nens fullm�ktige, att meddela f�rel�ggande vid vite eller annat �ventyr

eller att slutligt avg�ra �rende, som �r av principiell inneb�rd eller eljest av

st�rre vikt.

N�mndens beslut r�rande uppdrag, som i f�rsta stycket s�gs, skall under�

st�llas l�nsstyrelsens pr�vning.

Ertit.

Vad i denna stadga s�gs om byggnadsn�mnd skall i till�mpliga delai*

g�lla den, som p� grund av uppdrag enligt f�rsta stycket handlar � n�mn-

Irj '

dens v�gnar. Beslut, som meddelas p� grund av dylikt uppdrag, skall an-

i ;: :

m�las vid n�mndens n�sta sammantr�de.

8 �.

P� framst�llning av kommunen �ger l�nsstyrelsen utf�rda taxa f�r av�

gifter att erl�ggas av den, som hos byggnadsn�mnden p�kallar �tg�rd vil�

ken f�ranleder ritningsgranskning, besiktning eller annan tids- eller kost�

nadskr�vande f�rr�ttning.

Ang�ende avgifter f�r uppr�ttande och utf�rdande av kartor samt f�r

andra �tg�rder som ombes�rjas av befattningshavare inom m�tningsv�sen-

det g�ller vad s�rskilt �r stadgat.

2 KAP.

Om planl�ggning

Allm�nna best�mmelser

9 �.

Planl�ggning skall ske s�, att den fr�mjar en ur allm�n synpunkt l�mplig

utveckling inom det omr�de, som planen skall avse. Tillb�rlig h�nsyn skall

tagas till f�rh�llandena inom angr�nsande omr�den samt till den allm�nna

samf�rdselns, det milit�ra f�rsvarets, civilf�rsvarets och andra f�r riket

gemensamma behov. �ven enskildas intressen skola tillb�rligen beaktas.

D�r ej s�rskilda f�rh�llanden f�ranleda annat, skall mark avses f�r det

�ndam�l, vartill den �r mest l�mpad med h�nsyn till l�ge, terr�ng- och

grundf�rh�llanden samt �vriga omst�ndigheter. Till t�tbebyggelse m� ej av�

ses mark, som ur sundhetssynpunkt, med h�nsyn till samf�i*dseln, m�jlig�

heterna att ordna vattenf�rs�rjning och avlopp, faran f�r vattenf�rorening

eller eljest ur allm�n synpunkt ej �r l�mpad f�r s�dan bebyggelse. Omr�den

med s�rskild natursk�nhet eller s�regna naturf�rh�llanden, bebyggelse med

s�rskilt v�rde ur historisk eller kulturhistorisk synpunkt eller ur sk�nhets�

synpunkt samt omr�den s�m �ro l�mpade och beh�vliga f�r friluftsliv skola

s�vitt m�jligt bevaras. Om skyldighet att bevara fasta fornl�mningar �r s�r�

skilt stadgat.

Plan m� ej g�ras mera detaljerad �n som �r n�dv�ndigt f�r att n� det

d�rmed avsedda syftet.

�

154:2

1959 . Nr 612

Regionplan

Generalplan

11 �.

1 mom. Vid generalplanering skall efterstr�vas att utr�na ocli p� ett �ver�

siktligt s�tt redovisa det behov av utrymme f�r olika �ndam�l, som kan

f�rutses f�r planomr�det, samt att p� ett l�mpligt s�tt tillgodose detta be�

hov. H�r^dd b�r �ven unders�kas, vilka omr�den som fr�n allm�n synpunkt

ej �ro l�mpade f�r t�tbebyggelse och f�rdenskull b�ra undantagas fr�n s�

dan bebyggelse.

2 mom. Generalplan skall i erforderlig m�n vara avfattad p� karta. Till

planen h�rande s�rskilda best�mmelser skola avfattas i s�rskild handling.

� kartan skola angivas gr�nserna f�r planen samt f�r de markomr�den

som avses f�r olika �ndam�l �vensom, i den m�n s� erfordras, befintliga

f�rh�llanden s�som vattenomr�den, h�jdf�rh�llanden, fastighetsgr�nser, v�

gar, kraftledningar och byggnader.

Stadsplan

12 �.

^ m om. Vid uppg�rande av stadsplan skola de anspr�k tillgodoses, som ur

olika synpunkter sk�ligen kunna st�llas p� en v�l ordnad bebyggelse. D�r�

vid skall tillses, att marken utnyttjas p� ett ekonomiskt och i �vrigt l�mp�

ligt s�tt, att samf�rdselns och trafiks�kerhetens krav tillb�rligen beaktas,

att erforderlig trygghet mot brandfara vinnes samt att h�nsyn tages till de

fordringar, som b�ra uppst�llas ur sundhets-, sk�nhets- och trevnadssyn�

punkt. Sk�lig h�nsyn skall tagas till best�ende �gander�ttsf�rh�llanden, fas�

tighetsgr�nser, ser\dtut och andra omst�ndigheter, som kunna inverka p�

planens genomf�rande.

Planen m� ej givas st�rre omfattning �n att den kan f�rv�ntas bliva ge�

nomf�rd inom n�ra f�rest�ende tid.

2 mom. Stadsplan skall vara avfattad � karta. Till planen h�rande best�m�

melser skola avfattas i s�rskild handling.

Kartan skall tydligt angiva gr�nserna f�r planen samt f�r de markomr�

den, som skola anv�ndas till byggnadskvarter, gata, torg, park eller annan

allm�n plats eller till specialomr�de. Gators och torgs h�jdl�gen skola vara

angivna med siffror i gatukors och i punkter d�r lutningen avsev�rt �ndras.

I stadsplanebest�mmelser skola, i den m�n s� erfordras, intagas stadgan-

den ang�ende reglering av planomr�dets bebyggande och anv�ndning i �v�

rigt, s�som

Mjiool

(1 liT

10 �.

1 mom. Regionplanering skall bedrivas s�, att den d�rvid f�rebragta ut-

redningen �versiktligt belyser de med planl�ggningen sammanh�ngande fr�-

gor, som �ro gemensamma f�r regionen eller en st�rre del av denna, samt

underl�ttar det framtida avg�randet av dylika fr�gor.

srilt�

1 regionplan skall i den m�n s� erfordras med h�nsyn till planens syfte

upptagas och p� ett �versk�dligt s�tt angivas, vilka omr�den som avses f�r

olika �ndam�l,

2 mom. Regionplan skall i erforderlig m�n vara avfattad p� karta. Er-

fordras regionplanebest�mmelser, b�ra dessa avfattas i s�rskild handling.

�

trS

1959 . Nr 612

1543

om kvarters eller specialomr�des anv�ndning f�r visst �ndam�l och om

f�rbud mot bebyggande av viss del av kvarter eller specialomr�de;

om byggnadss�tt, antal b3'^ggnader � tomtplats, byggnads planyta och

l�ge, dess h�jd och v�ningsantal, k�llardjup eller antal k�llarv�ningar samt

antalet l�genheter som f� inredas i en byggnad;

om planteringar, lekplatser, parkeringsplatser och garage;

om utfart eller annan utg�ng mot gata;

om r�tt att inom gata, torg, park eller annan allm�n plats njdtja utrym�

met under eller �ver markens plan till inredande av lokaler eller f�r annat

�ndam�l;

om f�rl�ggande under eller �ver markens plan av gata eller annan trafik�

led; samt

om bevarande av vattenomr�den och andra naturf�rh�llanden.

Byggnadsplan

13 �.

Byggnadsplan skall uppg�ras s�, att den tillgodoser de krav, som med

h�nsjm till de s�rskilda f�rh�llandena inom det till�mnade planomr�det

sk�ligen b�ra st�llas p� en v�l ordnad bebyggelse. S�rskild h�nsyn skall ta�

gas till bebyggelsens art, �gander�ttsf�rh�llandena samt mark�garnas m�j�

ligheter att genomf�ra planen.

Byggnadsplan m� ej uppg�ras s�, att jordbruk, skogsbruk eller annan

dylik n�ring on�digtvis hindras eller f�rsv�ras. I planen m� upptagas mark

f�r jordbruks�ndam�l endast i den m�n s� erfordras f�r planens l�mpliga

utformning.

I �vrigt skall i till�mpliga delar g�lla vad i 12 � �r stadgat om stadsplan.

Uppr�ttande, antagande och fastst�llelse av plan

14 �.

Den som uppr�ttar f�rslag till plan skall d�rvid samr�da med kommunens

styrelse eller annat organ, som kommunens fullm�ktige best�mma, l�nsar�

kitekten samt �vriga myndigheter, sammanslutningar och enskilda perso�

ner, som kunna hava ett v�sentligt intresse av fr�gan.

15 �.

F�rslag till stadsplan eller byggnadsplan skall uppr�ttas p� grundval �v�

en f�r �ndam�let avsedd karta �ver det omr�de, som ber�res av f�rslaget

(grundkarta).

I s�rskild vid grimdkartan fogad f�rteckning (fastighetsf�rteckning) sko�

la redovisas de fastigheter, samf�lligheter och andra omr�den, som ber�ras

av f�rslaget, deras �gare samt, i den m�n k�nnedom d�rom kunnat erh�l�

las, servitut och andra s�rskilda r�ttigheter, som kunna hav^a betydelse f�r

planl�ggningen eller ber�ras av denna. F�rteckningen skall vara bestyrkt

av person med beh�righet att vara m�tningsman i stad. D�r i orten f�res

fastighetsregister s�som f�r stad, m� dock f�rteckningen bestyrkas av re�

gisterf�raren, �ven om denne icke har s�dan beh�righet.

Har fr�ga v�ckts att generalplan skall helt eller delvis fastst�llas, skall

fastighetsf�rteckning uppr�ttas f�r det omr�de som ber�res av fr�gan.

16 �.

F�rslag till plan skall, d� det �verl�mnas till kommunal eller statlig myn�

dighet f�r antagande eller fastst�llelse, vara �tf�ljt av

�

1544

1959 . Nr 612

a) grundkarta och fastighetsf�rteckning d�rest s�dana skola vara upprat-

tade;

Woj)

b) beskrivning �ver f�rslaget med erforderlig motivering;

c) utredning ang�ende de tekniska och ekonomiska f�ruts�ttningarna

f�r planens genomf�rande med beaktande s�rskilt av grundens beskaffen�

het, trafikf�rh�llandena �vensom m�jligheterna att ordna vattenf�rs�rjning

och avlopp och att tillgodose vattenv�rdsintresset; samt

d) redog�relse f�r det samr�d^ med myndigheter, mark�gare och andra,

som �gt rum vid utarbetande av f�rslaget.

il--''

r-t;.

Innan fastighetsf�rteckning l�gges till grund f�r underr�ttelser till sak�

�gare, skall den i erforderlig m�n kompletteras med h�nsyn till intr�ffade

f�r�ndringar.

1 mom. Innan f�rslag till plan antages, skall det under viss tid utst�llas

till granskning genom byggnadsn�mndens eller, d�r fr�ga �r om regionplan.

genom f�rbundsstyrelsens f�rsorg; och �ger den, som ej �tn�jes med f�r�

slaget, att inom samma tid framst�lla anm�rkning d�remot hos den myn�

dighet, som ombes�rjt utst�llandet. D�r s� finnes l�mpligt m� p� en g�ng

utst�llas tv� eller flera alternativa f�rslag.

Tiden f�r granskningen best�mmes av den myndighet, som ombes�rjer

utst�llandet. Den m� ej s�ttas kortare �n tre m�nader, d�r fr�ga �r om

regionplan, och ej kortare �n tre veckor i �vriga fall. Kung�relse om utst�l�

landet skall f�re den best�mda tidens b�rjan ske i den eller de tidningar, i

vilka kommunala meddelanden f�r orten inf�ras. Ber�r f�rslaget mark, som

st�r under allm�n myndighets f�rvaltning, skall myndigheten s�rskilt un�

derr�ttas.

2 mom. Vid utst�llande av f�rslag till regionplan skall f�rbundsstyrelsen

�vers�nda kopia och avskrift av f�rslaget till styrelserna f�r de kommuner,

som f�rslaget r�r, samt till l�nsstyrelsen och av fr�gan ber�rda centrala

mjmdigheter �vensom, d�r s� finnes l�mpligt, till annan som ber�res av f�r�

slaget, och d�rvid best�mma viss tid, minst tre m�nader efter delf�endet,

inom vilken vederb�rande �ger att till n�mnden inkomma med 5dtrande

�ver f�rslaget.

3 mom. Innan f�rslag till generalplan utst�lles, skall byggnadsn�mnden

�vers�nda avskrifter och kopior av f�rslaget till byggnadsstyrelsen och l�ns�

styrelsen.

Skall f�rslaget helt eller delvis fastst�llas, har n�mnden att f�rfara p�

s�tt i 4 mom. stadgas om f�rslag till stadsplan eller byggnadsplan, dock att

underr�ttelser icke erfordras till andra sak�gare �n dem som ber�ras av fast-

st�llelsen.

4 mom. Vid utst�llande av f�rslag till stadsplan eller byggnadsplan skall

^^yggif^^dsn�randen f�re ing�ngen av den tid, som best�mts f�r f�rslagets

granskning, med posten under rekommendation eller eljest bevisligen av�

s�nda skriftlig underr�ttelse om inneh�llet i den utf�rdade kung�relsen till

varje k�nd och inom riket boende mark�gare, som ber�res av fr�gan och

icke skriftligen godk�nt f�rslaget. �r markomr�de samf�llt f�r flera fastig�

heter med skilda �gare och finnes f�r samf�lligheten k�nd styrelse eller

annan, som �r satt att f�rvalta den, erfordras ej underr�ttelse till de s�r�

skilda del�garna i samf�lligheten, utan m� underr�ttelsen s�ndas allenast

till ledamot av styrelsen eller till f�rvaltaren. �ger denne ej att sj�lv f�ra

talan f�r del�garna i samf�lligheten, �r han gentemot del�garna ansvarig

f�r att underr�ttelsen tillst�lles n�gon som �ger beh�righet h�rtill eller, om

s�dan ej finnes, kommer till del�garnas k�nnedom. Finnes ej k�nd sty�

relse eller f�rvaltare, m� underr�ttelsen s�ndas till en av del�garna att vara

K.1

Cl i

�

1959 . Nr 612

1545

"If/.

or dem alla tillg�nglig, och skall f�r s�dant fall tillika uppgift om vilken

del�gare underr�ttelsen tillst�llts kung�ras p� s�tt i 1 mom. andra stycket

s�gs. Har upplysning vunnits om f�rhandenvaron av servituts- eller arren-

der�tt, som ber�res av planl�ggningen, skall underr�ttelse tillst�llas r�ttig-

lietens innehavare, s�vitt han �r k�nd och boende inom riket.

"'"t/;!

Ber�r f�rslaget, i vad det skall fastst�llas, allm�n v�g eller v�g, som om-

h�nderhaves av v�gf�rening, eller f�r biltrafiken viktig gata eller mark,

som �r avsedd att utl�ggas till s�dan v�g eller gata, eller bef�stning eller

annan anl�ggning, som avses i 81 � byggnadslagen eller omfattas av f�r�

ordnande enligt 82 � samma lag, skall utdrag av f�rslaget i erforderliga

delar tillst�llas vederb�rlig myndighet, v�gf�reningen eller anl�ggningens

�gare med anmodan att inom viss av byggnadsn�mnden angiven tid, soni

ej m� s�ttas kortare �n den j�mlikt 1 mom. best�mda granskningstiden, till

n�mnden inkomma med yttrande �ver f�rslaget. Vad nu stadgats beh�ver

dock ej iakttagas med avseende � sak�gare som skriftligen godk�nt f�r�

slaget.

Ett exemplar av f�rslaget skall tillst�llas kommunens styrelse samt, d�r

s� finnes erforderligt, j�mv�l kyrkor�det. Avser f�rslaget omr�de, som gr�n�

sar till annan kommun, b�r byggnadsn�mnden bereda dess styrelse tillf�lle

att yttra sig �ver f�rslaget.

5 mom. Vidtages �ndring i f�rslag till plan, sedan det varit utst�llt till

granskning, skall det �nyo utst�llas. Nytt utst�llande erfordras dock icke

om de sak�gare, som ber�ras av �ndringen, skriftligen godk�nt denna eller

ock underr�ttats om �ndringen p� s�tt i 4 mom. s�gs samt erh�llit tillf�lle

att vid sammantr�de eller annorledes taga del d�rav.

18 �.

Sedan f�rslag till generalplan, stadsplan eller hyggnadsplan blivit utst�llt

p� s�tt i 17 � s�gs, skall byggnadsn�mnden granska f�rslaget j�mte inkom�

na anm�rkningar och yttranden. H�refter skall byggnadsn�mnden, s�vida

n�mnden ej sj�lv �ger besluta i �rendet, �verl�mna handlingarna j�mte

eget utl�tande till kommunens fullm�ktige.

19 �.

1 mom. Sedan generalplan antagits, skall planen med d�rtill h�rande ut�

redning i bestyrkt avskrift och kopia genom byggnadsn�mndens f�rsorg till�

st�llas byggnadsstyrelsen, l�nsstyrelsen, l�nsarkitekten, �verlantm�taren

och vederb�rande distriktslantm�tare.

2 mom. N�r fastst�llelse s�kes � regionplan, generalplan, stadsplan eller

byggnadsplan, skola handlingarna i �rendet ins�ndas till l�nsstyrelsen.

20 �.

N�r plan inkommit till l�nsstyrelsen f�r fastst�llelse, skall l�nsstyrelsen,

s�vida den ej sj�lv har att besluta i �rendet, �verl�mna handlingarna j�mte

eget utl�tande till Konungen.

21 �.

Sedan plan blivit fastst�lld, skola handlingarna �vers�ndas till bj^ggnads-

n�mnden eller, d�r fr�ga �r om regionplan, till f�rbundsstyrelsen. Om un�

derr�ttelse till vederb�rande myndigheter och tj�nstem�n genom statsde�

partement eller l�nsstyrelse �r s�rskilt stadgat.

N�r l�nsstyrelsen meddelat beslut om fastst�llelse betr�ffande general�

plan, stadsplan eller byggnadsplan, skall l�nsstyrelsen samma dag �ver�

s�nda undeiT�ttelse d�rom till envar som i �rendet framst�llt yrkande, vil�

ket genom beslutet helt eller delvis l�mnats utan bifall. F�r beslutet p�

�

1546

1959 . Nr 612

grund av stadgandet i 150 � tredje stycket byggnadslagen ej �verklagas, skall

l�nsstyrelsen utf�rda bevis att beslutet p� grund d�rav vunnit laga kraft.

D�r enligt best�mmelserna i 45 � byggnadslagen stadsplan fastst�llts un-

i-'" "

der villkor att inl�sen kommer till st�nd av viss i planen ing�ende mai*k,

skall, sedan s�dan inl�sen skett, meddelande h�rom genom byggnadsn�mn-

I'Pl

dens f�rsorg s� snart ske kan tillst�llas byggnadsstyrelsen, l�nsstyrelsen,

l�nsarkitekten, �verlantm�taren, vederb�rande distriktslantm�tare samt,

d�r s�rskild fastighetsregisterf�rare f�rordnats, j�mv�l denne.

22 �.

D�r f�rslag till generalplan, stadsplan eller byggnadsplan enligt best�m�

melserna i byggnadslagen uppr�ttats p� f�ranstaltande av Konungen eller

l�nsstyrelsen, har l�nsstyrelsen att fullg�ra vad i 17 � �r stadgat f�r bygg�

nadsn�mnd. Sedan l�nsstyrelsen granskat inkomna anm�rkningar och ytt�

randen �ver f�rslaget samt kommunens fullm�ktige blivit h�rda i �rendet,

skall med avseende � den fortsatta handl�ggningen f�rfaras p� s�tt i 20 och

21 �� s�gs.

23 �.

Vad i detta kapitel �r stadgat om uppr�ttande, antagande och fastst�llan�

de av plan skall i till�mpliga delar g�lla �ndring eller upph�vande av pla�

nen, dock att grundkarta icke i n�got fall erfordras, om de f�rh�llanden,

som �ro av betydelse f�r fr�gan, tillr�ckligt tydligt framg� av annan till�

g�nglig karta. D�r �ndring ber�r blott ett mindre antal mark�gare, erfordras

ej heller utst�llande eller kung�relse i tidning, s�vida mark�garna skrift�

ligen medgivit att s�dant f�rfarande ej till�mpas eller ock underr�ttats om

f�rslaget samt d�refter under minst tre veckor haft tillf�lle att taga del av

detta. Vid �ndring av regionplan m� tiden f�r utst�llandet minskas till tre

veckor.

S�rskilda best�mmelser

24 �.

7 mom. N�r f�rordnande, innefattande f�rbud mot nybyggnad utan s�r�

skilt tillst�nd enligt 15, 35, 80, 82, 86, 97, 106, 109, 110, 119, 121, 122 eller

168 � byggnadslagen eller mot schaktning, fyllning, tr�df�llning eller d�r�

med j�mf�rlig �tg�rd meddelas, skall l�nsstyrelsen underr�tta mark�garna

d�rom genom kung�relse i den eller de tidningar, i vilka kommunala med�

delanden f�r orten intagas, eller p� annat l�mpligt s�tt.

Det omr�de, som avses med f�rordnandet, skall � karta eller annorledes

tydligt angivas till sina gr�nser.

Ang�ende skyldighet att, sedan f�rordnandet vunnit laga kraft, tillst�lla

byggnadsstyrelsen, lantm�teristyrelsen, �verlantm�taren och andra tj�nste-

m�n �vensom vederb�rande byggnadsn�mnd avskrift av f�rordnandet j�rn-

le kopia av kartan �r s�rskilt stadgat.

2 mom. Har f�rordnande j�mlikt 16 eller 36 � byggnadslagen meddelats

om f�rbud mot nybyggnad utan s�rskilt tillst�nd, skola mark�garna genom

l�nsstyrelsens f�rsorg underr�ttas om f�rordnandet p� s�tt i 1 mom. f�rsta

stycket �r stadgat.

25 �.

V�ckes fr�ga om meddelande av beslut enligt 59 � byggnadslagen r�rande

s�rskild grund f�r f�rdelning av gatumarksers�ttning eller om �ndring i s�

dant bes ut eller om antagande av best�mmelser om bidrag till gatubygg-

nadskostnad eller �ndring d�rav, och finna kommunens fullm�ktige att fr�

gan b�r komma under n�rmare pr�vning, ankommer det p� fullm�ktige

�

-a

trlfi-,

1959 . Nr 612

1547

tt l�ta verkst�lla utredning i �rendet och uppg�ra det f�rslag vartill utred-

ingen m� f�ranleda.

Sedan f�rslag uppr�ttats skall detsamma utst�llas f�r granskning under

viss tid, minst tre veckor, efter det kung�relse h�rom skett i den eller de

tidningar i vilka kommunala meddelanden f�r orten inf�ras. D�r fr�ga �r

, om s�rskild grund f�r f�rdelning av gatumarksers�ttning, skall dessutom

< p� s �tt i 17 � 4 mom. f�rsta stycket s�gs underr�ttelse om f�rslagets utst�l�

lande f�r granskning tillst�llas k�nda och inom riket boende mark�gare,

vilkas r�tt ber�res av f�rslaget, dock att s�dan underr�ttelse ej beh�ver

tillst�llas den som skriftligen godk�nt f�rslaget. N�r den f�r granskning

best�mda tiden till�ndag�tt �ga fullm�ktige besluta i �rendet.

Skall �rendet underst�llas Konungens pr�vning, skola, sedan fullm�kti�

ges beslut meddelats, handlingarna ins�ndas till l�nsstyrelsen, som har att

med eget utl�tande �verl�mna dem till Konungen.

26 �.

Uppkommer fr�ga om f�rpliktande f�r �gare av mark, f�r vilken stads�

plan fastst�llts eller skall fastst�llas, att avst� mark eller bekosta utf�rande

av s�rskilda anordningar j�mlikt 70 eller 73 � eller 165 � f�rsta stycket bygg�

nadslagen, skall byggnadsn�mnden uppg�ra f�rslag i �mnet.

Sedan f�rslaget uppgjorts skall tillf�lle beredas vederb�rande mark�gare

att under viss tid, minst tre veckor, granska detsamma. H�rom skall mark�

�gare, d�rest han ej skriftligen godk�nt f�rslaget, underr�ttas p� s�tt i 17 �

4 m om. f�rsta stycket s�gs.

Den mark, som skall avst�s, skall till l�ge och gr�nser angivas p� bestyrkt

kopia av stadsplanekartan eller s�rskild karta med samma noggrannhet.

Om byggnadsn�mnds skyldighet att g�ra anm�lan till inskrivningsdoma�

ren, d� fr�ga v�ckts om till�mpning av 70 � eller 165 � f�rsta stycket bygg�

nadslagen, stadgas i f�rstn�mnda paragraf.

27 �.

Vad i 26 � f�rsta, andra och tredje styckena stadgas skall �ga motsva�

rande till�mpning i �rende om f�rpliktande f�r �gare av mark, f�r vilken

byggnadsplan skall fastst�llas eller fastst�llts, att uppl�ta mark till v�g

eller annan allm�n plats j�mlikt 113 � eller 165 � andra stycket byggnads�

lagen. V�ckes fr�gan hos l�nsstyrelsen, har denna att fullg�ra vad som s�

lunda �r f�reskrivet f�r byggnadsn�mnd.

Om skyldighet f�r byggnadsn�mnd eller l�nsstyrelse att i nu avsett fall

g�ra anm�lan till inskrivningsdomaren stadgas i 113 � byggnadslagen.

28 �.

Vid handl�ggning av fr�ga om uppr�ttande eller fastst�llande av bygg�

nadsplan skall l�nsstyrelsen tillika taga under �verv�gande, huruvida v�g-

f�rening, varom stadgas i lagen om enskilda v�gar, b�r bildas f�r planom�

r�det.

3 KAP.

Om utomplansbest�mmelser

29 �.

D�r i enlighet med f�reskrifterna i byggnadslagen best�mts att utomplans�

best�mmelser skola till�mpas, skall, s�vida ej Konungen annorlunda f�rord�

nat, i s�dant h�nseende g�lla f�ljande:

41359702/f. Svensk f�rfattningssamling 1959, Nr 612

�

1548

1959 . Nr 612

dl2"

1) Byggnad m� ej uppf�ras med mindre tomtplatsen kan anses tillr�ck�

ligt stor och i �vrigt l�mpad f�r den till�mnade bebyggelsen.

2) Tomtplats m� ej bebyggas i st�rre omfattning �n att till g�rdsplan

ocb f�r andra fastighetens behov �terst�r det utrymme som med h�nsyn till

ortens sed, fastighetens anv�ndningss�tt ocb �vriga omst�ndigheter kan an-

ses sk�ligt.

3) Byggnad, vars anv�ndande kan antagas orsaka behov av anordning f�r

vattenf�rs�rjning eller f�r bortledande av spillvatten eller annan flytande

orenligbet, m� ej uppf�ras, med mindre m�jlighet f�religger att tillgodose

sagda behov.

4) Byggnad m� ej uppf�ras p� mindre avst�nd �n 4,5 meter fr�n enskild

v�g, som �r av bet3'^delse med h�nsyn till allm�nna samf�rdseln, och ej n�r�

mare v�gens mittlinje �n 9 meter.

5) Bostadsbyggnad m� ej uppf�ras 1 flera �n tv� v�ningar eller till st�rre

h�jd �n 7,5 meter och m� ej inneh�lla flera �n tv� bostadsl�genheter.

N�r s�rskilda omst�ndigheter f�ranleda det �ger b3'^ggnadsn�mnden med�

giva undantag fr�n best�mmelserna under 35) h�r ovan, s�vitt det kan

ske utan att sundheten, trafiks�kerheten, tryggheten mot brand eller trev-

n�den efters�ttes.

30 �.

s-iut

N�r fr�ga v�ckts att utomplansbest�mmelser skola till�mpas inom visst

omr�de, �ligger det byggnadsn�mnden att utreda fr�gan och uppg�ra f�r�

slag till n�rmare avgr�nsning av omr�det. F�rslaget skall i erforderlig m�n

vara avfattat p� karta.

I �vrigt skall med avseende � handl�ggning av fr�ga om till�mpning av

utomplansbest�mmelser i erforderliga delar g�lla vad i 14 �, 17 � 1 mom.

samt 1823 �� r stadgat om antagande, fastst�llande och upph�vande av

byggnadsplan,

4 KAP.

Om tomtindelning m. m.

31 �.

D�r stadsplan eller byggnadsplan finnes, �ligger det byggnadsn�mnden

att med s�rskild uppm�rksamhet f�lja och i m�n av behov � skiss eller karta

angiva, hur bebyggandet fortskrider inom det planlagda omr�det.

D�r s� finnes p�kallat, skall n�mnden verkst�lla s�rskild utredning f�r

bed�mande hur bebyggelse och fastighetsbildning l�mpligen b�r ske f�r att

ing� som led i ett �ndam�lsenligt utnyttjande av omr�det.

32 �.

I fr�ga om omr�de med stadsplan skall byggnadsn�mnden vaka �ver att

tomtindelning kommer till st�nd n�r s�dan erfordras. Har stadsplanen �nd�

rats och f�ljer d�rav, att �ndring b�r ske j�mv�l av tomtindelningen, eller

�r g�llande tomtindelning eljest icke �ndam�lsenlig, bar n�mnden att vid�

taga �tg�rd f�r �ndring av denna, n�r s� kan ske och n�mnden finner det

erforderligt.

33 �.

Vid tomtindelning skall efterstr�vas att i anslutning till stadsplanen n� en

�ndam�lsenlig, enkel och redig indelning av kvarteret. Varje fastighet skall

hava erforderlig f�rbindelse med gata. Beh�rig h�nsyn skall tagas till be-

ra,

�

1959 . Nr 612

1549

st�ende �gander�tts- och servitutsf�rh�llanden samt av markens �gare ut�

tryckta �nskem�l.

34 �.

1 mom. F�rslag till tomtindelning skall uppr�ttas av person, som �r be�

h�rig att vara m�tningsman i stad. F�rslaget skall utm�rkas � karta. Till

f�rslaget skall ock h�ra beskrivning, i vilken f�r varje tomt skola upptagas

storleken av vart och ett av de omr�den av vilka tomten skall bildas, tom�

tens ytinneh�ll och l�ngden av dess s�rskilda sidor. Vid f�rslaget skall vara

fogad f�rteckning �ver �gare av mark inom kvarteret.

Vid f�rslagets uppg�rande b�r samr�d ske med mark�garna varj�mte,

d�r s� pr�vas l�mpligt, tillf�lle b�r beredas kommunens styrelse att yttra sig

i fr�gan.

2 mom. F�rslag till tomtindelning skall genom byggnadsn�mndens f�r�

sorg utst�llas till granskning under viss tid, minst tre veckor; och �ger den,

som ej �tn�jes med f�rslaget, att under samma tid framst�lla anm�rkning

d�remot hos n�mnden. Utst�llande erfordras dock icke, om samtliga �gare

av mark inom kvarteret skriftligen medgivit att dylikt f�rfarande ej till-

l�mpas.

Om utst�llande av f�rslag till tomtindelning skola �garna av mark inom

kvarteret underr�ttas p� s�tt i 17 � 4 mom. f�rsta stycket s�gs. �r mark�ga�

res vistelseort ok�nd och finnes ej n�gon, som veterligen �ger att f�ra talan

f�r honom, skall kung�relse om utst�llandet f�re den best�mda tidens b�r�

jan ske i den eller de tidningar, i Aulka kommunala meddelanden f�r orten

inf�ras.

Vidtages �ndring i f�rslaget, sedan det varit utst�llt till granskning, skall

stadgandet i 17 � 5 mom. �ga motsvarande till�mpning.

3 mom. Sedan byggnadsn�mnden antagit f�rslag till tomtindelning, skall

n�mnden �vers�nda handlingarna i �rendet till l�nsstyi-elsen.

D� l�nsstyrelsen fastst�llt tomtindelning, skall l�nsstyrelsen samma dag

�vers�nda underr�ttelse d�rom till byggnadsn�mnden, kommunens styrelse

och de mark�gare, som i �rendet framst�llt yrkande, vilket helt eller delvis

l�mnats utan bifall. Beslutet skall h�rj�mte delgivas den som f�r fastig�

hetsregistret. D�r till f�ljd av stadgandet i 150 � tredje stycket byggnadsla�

gen klagan �ver beslutet ej f�r f�ras, har l�nsstyrelsen att � kartan tecluia

bevis att beslutet p� grund d�rav vunnit laga kraft.

4 mom. Vad i denna paragraf �r stadgat om antagande och fastst�llande av

tomtindelning skall i till�mpliga delar g�lla j�mv�l �ndring eller upph�van�

de av s�dan indelning.

5 KAP.

Om byggande

Inledande best�mmelser

35 �.

Stadgandena i detta kapitel �ro, d�r annat ej angives, till�mpliga allenast

inom omr�de med fastst�lld generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller ut-

omplansbest�mmelser.

Inom omr�de med allenast utomplansbest�mmelser �ga stadgandena i

detta kapitel icke till�mpning i fr�ga om ekonomibyggnader f�r jordbruk,

skogsbruk eller d�rmed j�mf�rlig n�ring.

�

1550

1959 . Nr 612

36 �.

Vad i detta kapitel stadgas om tomt skall g�lla �ven annan f�r bebyggan�

de avsedd fastighet.

Med gata f�rst�s i detta kapitel omr�de som i fastst�lld generalplan eller

stadsplan avsetts till gata, torg eller eljest f�r allm�n trafik, omr�de som i

byggnadsplan avsetts till v�g eller annan allm�n plats, inom omr�de med

iitomplansbest�mmelser bel�gen enskild v�g som �r av betydelse f�r all�

m�nna samf�rdseln inom omr�det, s� ock allm�n v�g.

Ang�ende vad som �r att h�nf�ra till nybyggnad stadgas i 75 �.

37 �.

D�r i detta kapitel eller i stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbest�m-

melser ghdts f�reskrift om hush�jd, k�llardjup eller dylikt, skall, s�vida

annat ej angivits, m�ttet r�knas fr�n angr�nsande gatas medelniv� invid

tomten. F�r fritt liggande byggnad inne � tomt r�knas m�ttet fr�n markens

medelniv� inAud byggnaden. Byggnad m� h�rvid ej, med mindre s�rskilda

sk�l f�religga, anses s�som fritt liggande inne � tomt, om n�gon del d�rav

ligger n�rmare gata �n 6 meter. Byggnads h�jd r�knas till sk�rningen mel�

lan fasadplanet och takplanet.

Har f�reskrift givits om visst antal v�ningar, skall s�som v�ning anses

k�llare, om golvet i den n�rmast h�gre v�ningen l�gges mer �n 1,5 meter

�ver omgivande markyta och byggnadsn�mnden ej med h�nsyn till terr�ng�

f�rh�llandena medgiver annan bed�mning.

Nybyggnad

Bsds

38 �.

�t byggnads yttre skall givas s�dan utformning och f�rg, som stads- eller

iixi

landskapsbilden fordrar och som befinnes l�mplig s�v�l f�r bj'ggnaden i och

f�r sig som f�r en god helhetsverkan.

tiji.l

Byggnad av st�rre v�rde ur historisk, kulturhistorisk eller konstn�rlig

synpunkt m� icke f�rvanskas vare sig genom arbeten � sj�lva byggnaden el�

ler genom bebyggelse i grannskapet. Om skyldighet att bevara fasta forn-

l�mningar �r s�rskilt stadgat.

39 �.

Byggnad skall f�rl�ggas till s�dant st�lle � tomten att den p� l�mpligt

s�tt ansluter till �wig bebyggelse � denna och � n�rbel�gen mark. Byggnad

inom omr�de med stadsplan eller byggnadsplan skall, s�vida annat ej f�re�

skrivits i planen eller medgives av byggnadsn�mnden, l�ggas i gatulinjen

eller, om f�rg�rd finnes, i inre f�rg�rdslinjen.

I �vrigt skall, d�r annat ej �r f�reskrivet, vid val av plats f�r byggnad

iakttagas

a) att byggnad, som ej sammanbygges eller kan f�rv�ntas komma att

sammanbyggas med byggnad p� granntomt, icke m� l�ggas p� mindre av�

st�nd fr�n gr�nsen mot denna �n som motsvai-ar h�lften av den f�r bygg�

naden till�tna st�rsta h�jden och ej n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter; samt

b) att avst�ndet mellan byggnader � samma tomt ej m� vara mindre �n

den f�r n�gondera byggnaden till�tna st�rsta h�jden.

Byggnadsn�mnden �ger medgiva undantag fr�n best�mmelserna i andra

stycket, om det finnes p�kallat av s�rskilda sk�l samt kan ske utan men

f�r granne eller fara f�r sundhet, brands�kerhet eller trafiks�kerhet och

utan att ett l�mpligt bebyggande av omr�det f�rsv�ras. Kan �tg�rden in�

verka p� f�rh�llandena � angr�nsande tomt, skall dess �gare b�ras i saken.

�

1959 . Nr 612

1551

40 �.

B3''ggnads tak m� icke skjuta �ver ett plan, som sk�r n�rmaste fasadplan

p� den f�r byggnaden till�tna h�gsta h�jden och h�jer sig in�t byggnaden

med en lutning av 45�. Byggnadsn�mnden �ger dock medgiva, att takkupor

och andra anordningar, som kunna anses p�kallade med h�nsyn till bygg�

nadens utseende eller av praktiska sk�l, skjuta �ver detta plan.

41 �.

1 mom. D�r icke annat f�reskrivits i g�llande plan, m� byggnad ej upp�

f�ras s�, att n�gon del d�rav n�r �ver gata.

Byggnadsn�mnden �ger dock medgiva

a) att gimndkonstruktion, fasadlist, trappsteg ovan gatuplanet, flagg�

st�ng, intagningsbrunn f�r kablar eller annan liknande mindre byggnads�

del skjuter �ver gr�ns mot gata;

b) att balkong, burspr�k eller annan liknande byggnadsdel utbj^gges �ver

gata; samt

c) att port, d�rr, grind eller f�nster vid �ppnandet n�r ut �ver gata.

Medgivande, som nu sagts, m� l�mnas endast n�r det med h�nsyn till

gatans bredd och �viuga omst�ndigheter kan ske utan ol�genhet f�r trafi�

ken eller eljest. I fall, som avses i andra stycket b), skall s�rskilt tillses,

att anordningen icke medf�r men f�r grannfastighet.

2 mom. Vad i 1 mom. �r f�reskrivet om befogenhet f�r byggnadsn�mnd

att medgiva byggande � gatumark skall �ga motsvarande till�mpning d�r

n�gon vill uppf�ra byggnad s�, att den skjuter in p� annan mark, som en�

ligt g�llande plan eller andra g�llande f�reskrifter ej f�r bebyggas.

42 �.

Byggnads grundkonstruktion och stomme samt �vriga byggnadsdelar,

som kunna uts�ttas f�r belastning, skola hava betrj'^ggande b�rf�rm�ga,

stadga och best�ndighet.

43 �.

1 mom. Uppf�res byggnad i gr�ns mot annan tomt och �r ej det fram�

f�rvarande omr�det undantaget fr�n bebyggande till minst 9 meters bredd,

skall byggnaden, s�vida annat ej f�reskrmts i g�llande plan, skiljas fr�n

granntomten medelst brandmur.

D�r fr�ga �r om byggnader i h�gst tv� v�ningar, m� byggnadsn�mnden

medgiva befrielse fr�n skyldigheten att uppf�ra brandmur, om grannaima

�ro ense d�rom och byggnaderna i �vrigt anordnas p� ett med h�nsyn till

brandfaran betryggande s�tt.

1 fr�ga om env�ningsbyggnad m� anst�nd med eller befrielse fr�n skjd-

digheten att uppf�ra brandmur medgivas av byggnadsn�mnden, d�r n�mn�

den efter grannens h�rande finner detta med h�nsyn till byggnadens ringa

storlek, avst�ndet till byggnad p� angr�nsande tomt och �\Tiga omst�ndig�

heter kunna ske utan ol�genhet.

2 mom. Om s�rskilda sk�l tala d�rf�r m� b3'^ggnadsn�mnden medgiva att

brandmur eller annan v�gg anordnas gemensamt f�r byggnader som sam�

manbyggas, d�r det kan site utan ol�genhet och grannarna �ro ense d�rom.

44 �.

1 mom. Byggnad skall med avseende � konstruktion och' inredning ut�

f�ras s�, att faran f�r brand ej blir st�rre �n som betingas av h�nsyn lill

dess �ndam�l, angr�nsande bebyggelse och omst�ndigheterna i �wigt. D�r

annan bebyggelse finnes i grannskapet, skall byggnads tak utf�ras av eller

t�ckas med material, som i tillr�cklig m�n skyddar mot spridning av brand.

St�rre byggnad skall, om byggnadsn�mnden finner det erforderligt, uppde�

las i l�mpligt stora enheter genom brands�ker mur.

�

1552

1959 . Nr 612

2 mom. B3^ggnad i tv� v�ningar skall, oni den upptager st�rre planyta �n

200 kvadratmeter ocli icke genom brands�ker mur uppdelas i enheter av

h�gst denna storlek, utf�ras s�, att den kan betecknas som brandh�rdig.

Detsamma g�ller byggnad i tv� v�ningar med flera �n tv� bostadsl�gen-

beter, d�i'est bostads- eller arbetsrum inredes p� vinden.

3 mom. Byggnad i tre eller flera v�ningar skall utf�ras s�, att den kan

betecknas s�som brands�ker.

Vad nu sagts g�ller ock byggnad i tv� v�ningar, om i byggnaden skall

inrymmas:

a) samlingslokal f�r mer �n 150 personer;

b) undervisningsanstalt f�r mer �n 150 elever;

c) hotell eller pensionat f�r mer �n 50 g�ster;

d) v�rdanstalt, elevhem eller d�rmed j�mf�rlig inr�ttning med mer �n 50

platser; eller

e) industriell r�relse som i regel syssels�tter mer �n 50 personer eller som

med h�nsyn till verksamhetens art inneb�r s�rskild fara f�r brand.

4- m om. Skulle till�mpning av best�mmelserna i 2 eller 3 mom. medf�ra

osk�lig kostnad eller f�religger eljest s�rskilt sk�l till undantag, m� s�dant

medgivas av byggnadsn�mnden.

5 mom. Inom utrjnnme ovan inredd vind m� boningsrum ej anordnas s�

vida ej byggnadsn�mnden medgiver undantag med h�nsyn till vidtagna �t�

g�rder mot brandfara.

6 mom. Byggnad skall hava erforderligt antal utg�ngar, trappor och andra

utrymningsv�gar, �gnade att bereda trygghet vid brand. Trappa skall hava

tillr�cklig bredd och l�mplig stigning samt skall, i den m�n s� erfordras,

vara f�rsedd med ledst�ng och r�cke.

7 mom. Eldst�der och andra anordningar f�r uppv�rmning, r�k- och ven�

tilationskanaler, sopnedkast, hissar, g�rdslanterniner, ledningar f�r gas,

elektrisk str�m, vatten och avlopp samt utrymmen f�r s�rskilda �ndam�l,

s�som pannrum, garage, tv�tt- och torkrum, br�nslef�rr�d och dylikt skola

anordnas s�, att brandfara, risk f�r olycksfall eller sanit�r ol�genhet icke

uppkommer.

45 �.

Byggnad skall, i den m�n det erfordras, vara f�rsedd med anordning f�r

uppstigning p� taket.

D�r s� erfordras skall h�rj�mte finnas anordning f�r uppstigning p�

skorsten.

Uppg�r byggnads h�jd �ver n�rmast kringliggande mark p� n�gon punkt

till �tta meter eller finnes p� taket lanternin, ljusbrunn eller liknande, skall

bj'-ggnaden, d�r det icke av s�rskild orsak kan anses obeh�vligt, vara f�r�

sedd med anordningar till skydd mot olycksfall genom nedst�rtning fr�n

taket.

46 �.

Byggnad f�r stadigvarande bruk, vari inrymmes bostads- eller arbetsrum,

skall anordnas och inredas s�, att den bereder m�jlighet till trevnad och

god hygien. Den skall inneh�lla n�diga f�rvaringsutrymmen samt vara f�r�

sedd med beh�vlig sanit�r utrustning.

S�rskilt skall beaktas f�ljande:

1. Byggnaden skall bereda erforderlig v�rme- och ljudisolering samt till�

fredsst�llande skydd mot fukt.

2. Bj^ggnaden skall kunna uppv�rmas och ventileras p� tillfredsst�llande

s�tt.

3. I boningsrum samt i k�k, som h�r till bostadsl�genhet, skall finnas

f�nster, som vetter omedelbart �t det fria och l�mnar god dager.

I tfbe'

niio!

f�fi

t fe

�

1959 . Nr 6X2

1553

4. Arbetsrum och d�rtill h�rande personalrum skola hava tillr�ckligt luft�

utrymme och kunna tillfredsst�llande belysas, d�rvid dagerbelysning b�r

anordnas, om f�rh�llandena medgiva s�dan.

5. Till byggnaden skall h�ra soprum, om s� erfordras.

Med avseende � arbetsrum m� byggnadsn�mnden medgiva undantag fr�n

; best�mmelserna i denna paragraf, d�r s�dant p�kallas med h�nsyn till ar�

ten av den verksamhet, f�r vilken rummet �r avsett. N�mnden m� ock med�

giva, att mindre utrymme f�r matlagning inr�ttas utan f�nster, s�vida an�

ordningar vidtagas f�r att p� annat s�tt tillgodose behovet av luftv�xling och

god belysning.

47 �.

I fr�ga om byggnad med mer �n tv� bostadsl�genheter skall ut�ver vad

''i i

h�r f�rut �r stadgat iakttagas f�ljande:

1. L�genhet skall om m�jligt hava soligt l�ge och helst g�ras genomluft-

bar.

2. Golvytan i boningsrum m� ej understiga 7 kvadratmeter.

3. Rumsh�jden i bostadsl�genhet skall, r�knat fr�n golv till tak, vara

minst 2,50 meter.

4. Till bostadsl�genhet skola h�ra vindskontor eller annat d�rmed j�m-

i i i ;

f�rligt f�rvaringsrum samt l�mpligt utrymme f�r f�rvaring av matvaror,

i'pf.

5. F�r dem som bo i byggnaden skall finnas tillg�ng till tv�ttstuga och

torkrum, plats f�r reng�ring och A^�dring av s�ngkl�der, mattor och dylikt

d�

samt, d�r s� erfordras, utifr�n l�tt tillg�nglig f�rvaringsplats f�r cyklar och

[iJbi

barnvagnar.

6. Omfattar byggnaden flera v�ningar �n tv�, skall sopnedkast vara an�

ordnat.

M�ter i s�rskilt fall betydande sv�righet att iakttaga stadgandena i denna

paragraf eller tala eljest synnerliga sk�l f�r att n�got av dessa stadganden

fr�ng�s, m� byggnadsn�mnden medgiva s�dant undantag, som �r f�renligt

med trevnad, bekv�mlighet och god hygien. Ej m� i n�got fall medgivas l�g�

re rumsh�jd i bostadsl�genhet �n 2,10 meter.

48 �.

Byggnad f�r s�rsldlt �ndam�l, s�som industribyggnad, byggnad f�r un�

dervisning, v�rdanstalt, hotell, pensionat, samlingslokal samt lokal f�r hant�

verk eller handel, skall ut�ver vad f�rut �r stadgat fylla de s�rskilda krav,

som med h�nsyn till verksamhetens art sk�ligen b�ra uppst�llas p� hygien,

skydd mot oh�lsa, olycksfall och brandfara samt p� trcAmad och bekv�m�

lighet f�r dem, som skola vistas i byggnaden.

S�rskilt skall iakttagas,

a) att v�ggar, tak och golv utf�ras i s�dant material och f� s�dan ut�

formning, att de utan sv�righet kunna reng�ras i den omfattning och p�

det s�tt verksamheten fordrar;

b) att erforderliga anordningar A�dtagas f�r att aAd�gsna och oskadlig�

g�ra fast eller flytande avfall och orenlighet �vensom damm, r�k, gas eller

�nga, som uppkommer i verksamheten; samt

c) att tillr�ckliga utrymmen avses till personalrum.

�ndring av byggnad

49 �.

Vid s�dan �ndring av byggnad, som ej �r att h�nf�ra till nybyggnad, skola

best�mmelserna i 3848 �� ga motsvarande till�mpning i fr�ga om de de�

lar av byggnaden, som ber�ras av �ndringen.

�

1554

1959 . Nr 612

p!^
niiri

rarf

Byggnadsn�mnden �ger medgiva undantag, d�r s�dant p�kallas av om-

st�ndigheterna ocli icke medf�r brandfara eller ol�genhet i sanit�rt avse-

ende eller eljest.

Underh�ll av byggnad

50 �.

Byggnad skall underh�llas s�, att h�llfastheten icke �vent3Tas samt brand-

fara, sanit�r ol�genhet eller vanprydnad icke uppkommer.

Rivning av byggnad

51 �.

1 mom. Har byggnad genom brand eller annorledes blivit skadad i v�

sentlig m�n och blir den ej ist�ndsatt inom sk�lig tid, �ger byggnadsn�mn�

den, om s� pr�vas erforderligt, f�reskriva att byggnaden skall rivas.

2 mom. Kan bj'ggnad, som skall rivas, antagas vara beh�ftad med ohyra

eller virkesf�rst�rande insekter, skall �tg�rd vidtagas till deras utrotande.

Skylt, annan fast anordning, upplag m. m.

52 �.

Skylt skall till form, f�rg och utf�rande i �vrigt fylla sk�liga anspr�k p�

prj^dlighet och vara l�mpad f�r platsen. S�rskilt skall tillses, att den ej in�

verkar menligt p� stads- eller landskapsbilden eller medf�r brandfara eller

risk f�r olycksfall samt att den ej skymmer sikten l�ngs gata eller p� annat

s�tt verkar st�rande p� trafiken � gata eller annorst�des eller f�r n�rbo�

ende. Skadad eller eljest bristf�llig anordning skall, om den ej ist�nds�ttes,

snarast borttagas.

Vad nu sagts skall ock g�lla annan fast anordning, s�som radioantenn,

mur och bensinpump, s� ock ljusanordning vare sig den �r fast anbragt eller

icke.

Upplag m� ej anordnas s�, att det orsakar brandfara eller risk f�r olycks�

fall, skymmer sikten f�r trafiken eller f�r n�rboende, vanpryder omgiv�

ningen eller eljest v�llar ol�genhet av betydelse.

Tomts ordnande

53 �.

1 mom. Tomt skall, vare sig den tagits i anspr�k f�r sitt �ndam�l eller

icke, h�llas i v�rdat skick. D�rvid skall tillses, att v�xtligheten ej hindrar

sikten f�r trafiken.

2 mom. Bebyggd tomt skall betr�ffande lutning och h�jdl�ge samt plan�

tering och inh�gnad vara anordnad p� l�mpligt s�tt med h�nsyn s�rskilt till

ljustillf�rseln samt till stads- eller landskapsbilden. Byggnadsn�mnden �ger

f�reskriva att � tomten skall anordnas och vidmakth�llas plantering eller

annan liknande anordning. N�mnden �ger ock f�reskriva, att st�ngsel skall

h�llas mot gata.

3 mom. � to mt skall inom- eller utomhus finnas s�rskilt, tillr�ckligt stort

utrymme till parkering, lastning och lossning av fordon f�r dem som bo eller

vistas p� tomten samt f�r verksamhet som d�r bedrives, s�vida dylikt ut�

rymme kan beredas f�r rimlig kostnad och utan synnerlig ol�genhet i �vrigt.

�

1959 . Nr 612

1555

Fr�n vad s�lunda f�reskrivits �ger byggnadsn�mnden medgiva undantag,

om s�rskild plats f�r fordonen beretts annorst�des �n � tomten s� ock eljest

om s�rskilda sk�l �ro d�rtill.

Byggnadslov

54 �.

1 mom. �tg�rd, som enligt 75 � �r att h�nf�ra till nybyggnad, m� ej f�re�

tagas utan byggnadsn�mndens lov (byggnadslov).

Byggnadslov erfordras j�mv�l f�r f�ljande �tg�rder, n�mligen

s�dan till nybyggnad ej h�nf�rlig �ndring av byggnad, som ber�r kon�

struktionen av dess b�rande delar eller av eldst�der, r�k- eller ventilations�

kanaler eller som avsev�rt p�verkar dess planl�sning eller yttre utseende;

ianspr�ktagande av byggnad eller del d�rav f�r v�sentligen annat �nda�

m�l �n det, vartill byggnaden f�rut varit anv�nd eller som finnes angivet �

godk�nd ritning;

uppf�rande eller v�sentlig �ndring av mur, plank eller d�rmed j�mf�rlig

anordning;

schaktning, fyllning eller annan liknande �tg�rd inom tomt, s�vida �tg�r�

den inneb�r avsev�rd �ndring av h�jdl�get f�r tomten eller del d�rav;

inr�ttande av fast cistern eller annan fast anordning f�r hantering eller

f�rvaring av br�nnbara v�tskor, s�vida �tg�rden ej avser allenast att till�

godose viss fastighets husbehov; samt

inr�ttande av upplag.

Inom omr�de med stadsplan erfordras h�rut�ver byggnadslov f�r omf�rg-

ning av fasad som ej vetter mot kringbyggd g�rd eller annan s�dan plats,

f�r utbyte av talct�ckningsmaterial, f�r rivning av byggnad samt f�r upps�t�

tande eller v�sentlig �ndring av skylt eller ljusanordning.

Med avseende � omr�de, som �r bel�get i n�rheten av befintlig eller till-

�mnad bef�stning, statlig flygplats, annan �n staten tillh�rig flygplats f�r

allm�nt bruk, atomreaktor eller annan atomenergianl�ggning, �ger l�nssty�

relsen i den omfattning som finnes erforderlig f�reskriva skyldighet att s�ka

byggnadslov f�r inr�ttande av materialg�rd eller ljusanordning eller schakt�

ning, fyllning eller d�rmed j�mf�rlig �tg�rd j�mv�l d�r s�dan skyldighet ej

f�ljer av de h�r f�rut givna best�mmelserna. F�reskriften skall kung�ras p�

s�tt i 24 � 1 mom. f�rsta stycket s�gs.

2 mom. Utan hinder av vad i 1 mom. �r stadgat m� utan byggnadslov f��

retagas inv�ndig �ndring av bostadsbyggnad som ej inneh�ller flera �n tv�

bostadsl�genheter eller av d�rtill h�rande uthus, s�vida �tg�rden icke best�i*

i inredande av ytterligare bostadsl�genhet eller av lokal f�r handelsr�relse,

hantverk eller industri och ej heller ber�r konstruktionen av byggnadens

b�rande delar, eldst�der eller r�kkanaler.

Stadgandena i 1 mom. �ga ej till�mpning i fr�ga om byggnad, som tillh�r

kronan eller landsting.

3 mom. Befrielse fr�n skyldighet att s�ka byggnadslov m� av l�nsstyrelsen

medgivas i fr�ga om industriomr�de, som ligger avskilt fr�n annan bebyggel�

se och �r i en �gares hand, s�framt det kan anses uppenbart att omr�det �n�

dock kommer att bebyggas p� tillfredsst�llande s�tt samt medgivandet till�

styrkts av byggnadsn�mnden. Medgivandet m� n�r som helst �terkallas.

4 mom. Den som �mnar verkst�lla byggnadsarbete, f�r vilket byggnadslov

ej erfordras, �ger �ndock, om han s� �nskar, genom ans�kan p�kalla bygg�

nadsn�mndens pr�vning av �tg�rden. Om s�dant �rende skall i till�mpliga

delar g�lla vad som �r f�reskrivet om �rende r�rande byggnadslov.

41459702i. Svensk f�rfattningssamling 1959, Nr 612

�

1556

1959 . Nr 612

55 �.

7 mom. Ans�kan om byggnadslov g�res skriftligen hos byggnadsn�mnden.

Vid ans�kan om byggnadslov f�r uppf�rande av nybyggnad eller tillbygg-

'"Ijj

nad av f�rut befintlig byggnad skola fogas situationsplan �ver tomten, ut-

^ ^

visande befintliga byggnaders och till�mnad byggnads l�ge, samt ritningar

r�rande f�retaget med erforderlig beskrivning. Inom omr�de, varest bj^gg-

ir#

nadsn�mnden tillhandah�ller nybyggnadskarta, skall situationsplanen vara

grundad � s�dan karta. D�r ej s�rskilda omst�ndigheter f�ranleda annat,

skola situationsplan och ritningar ingivas i tre exemplar.

Vid ans�kan om byggnadslov f�r annan �tg�rd �n nu sagts skola fogas

erforderliga ritningar och beskrivningar.

2 mom. Erfordras ytterligare utredning som icke l�mpligen kan inf�rskaf-

fas genom byggnadsn�mndens f�rsorg, �ger n�mnden f�rel�gga s�kanden

att inom viss tid inkomma d�rmed vid �ventyr att ans�kningen eljest f�r-

Idaras f�rfallen.

3 mom. D�r s� finnes l�mpligt �ger byggnadsn�mnden medgiva att ritning�

ar och beskrivningar ingivas i m�n av arbetets fortg�ng. N�mnden m� ock

i fr�ga om arbete av mindre omfattning medgiva befrielse fr�n skyldighe�

ten att ingiva ritning.

56 �.

1 mom. Vid pr�vning av ans�kan om byggnadslov skall byggnadsn�mnden

tillse, att det till�mnade f�retaget ej strider mot byggnadslagen, lagen om

allm�nna v�gar, lagen om enskilda v�gar, strandlagen, denna stadga eller

med st�d av n�mnda f�rfattningar meddelade f�reskrifter. �r tomtens �gare

enligt byggnadslagen skyldig att g�lda bidrag till kostnad f�r gata eller att

anordna ulfartsv�g eller avlopp fr�n tomten, m� byggnadslov f�r nybyggnad

ej beviljas innan skyldigheten fullgjorts eller n�jaktig s�kerhet st�llts.

Inom omr�de, som icke ing�r i stadsplan eller byggnadsplan, m� lov ej gi-

A^as till nybyggnad som skulle innefatta t�tbebyggelse, i vidare m�n �n f�r

tillgodoseende av jordbrukets, fiskets, skogssk�tselns eller d�rmed j�mf�r�

ligt behov.

2 mom. Utan hinder av vad i 1 mom. s�gs m� byggnadsn�mnden meddela

lov till anordningar och mindre byggnader, som avse att tillgodose den all�

m�nna nyttan och trevnaden, �ven om de skulle strida mot fastst�lld gene�

ralplan, stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbest�mmelser eller innefatta

t�tbebyggelse, s�framt de i^r�A^as ej avsev�rt f�rsv�ra markens anv�ndning

f�r avsett �ndam�l.

Byggnadsn�mnden m� ock meddela lov till uppf�randet av tillf�llig bygg�

nad, oaktat f�retaget strider mot plan eller best�mmelser som nu sagts eller

mot best�mmelserna i 37 � f�rsta eller andra stycket byggnadslagen, s�framt

f�retaget pr�vas ej avsev�rt motverka det med planen eller best�mmelserna

avsedda syftet. S�dant byggnadslov m� avse r�tt att l�ta byggnaden kvarst�

h�gst tre �r fr�n det byggnadslovet meddelades, n�mnden dock obetaget

att sedermera p� ans�kan medgiva f�rl�ngning av tiden med h�gst tre �r

i s�nder.

Ang�ende befogenhet i vissa fall f�r byggnadsn�mnd att medgiva undan�

tag fr�n g�llande planer, best�mmelser och f�rbud i vidare m�n �n nu sagts

stadgas i 67 �.

57 �.

�r �tg�rd, f�r vilken byggnadslov s�kes, enligt stadgande i lag eller f�r�

fattning d�rj�mte beroende p� tillst�nd av annan myndighet �n byggnads�

n�mnd, skall n�mnden h�nvisa vederb�rande att s�ka s�dant tillst�nd.

Ber�r �tg�rden omr�de, varest g�ller f�rbud mot bebyggelse med h�nsyn

till befintlig eller till�mnad anl�ggning f�r f�rsvars�ndam�l eller luftfart

san

�

1959 . Nr 612

1557

eller atomreaktor eller annan atoinenergianl�ggning, och finner n�mnden

tvekan r�da huruvida hinder mot byggnadslov f�religger med h�nsyn d�r�

till, har n�mnden att h�nv�nda sig till l�nsstyrelsen f�r erh�llande av n��

diga upplysningar i saken.

58 �.

7 mom. Beslut i �rende r�rande byggnadslov skall meddelas s�kanden

skriftligen.

Beviljas byggnadslov, skall underr�ttelse om beslutet of�rdr�jligen i re�

kommenderat brev eller eljest bevisligen tillst�llas mark�gare eller annan

sak�gare, som av byggnadsn�mnden h�rts i �rendet. I beslut, varigenom

byggnadslov beviljas, skola meddelas erforderliga f�reskrifter r�rande arbe�

tets utf�rande samt r�rande de anm�lningar, som skola g�ras hos n�mn�

den. Erfordras tillst�nd av annan myndighet �n n�mnden, b�r i beslutet in�

tagas erinran d�rom, s�vida icke n�mnden f�rmedlat ans�kan om s�dant

tillst�nd. I beslutet skall d�rj�mte intagas anmaning till s�kanden att om

beslutet bevisligen underr�tta grannar och andra, vilka kunna ber�ras d�rav.

2 mom. Vid byggnadslov f�r nybyggnad m�, om byggnadsn�mnden finner

det n�digt och s�kanden skriftligen samtyckt d�rtill, fogas villkor att annan

byggnad � tomten skall rivas, ombyggas eller �ndras, I beslutet skall angivas

viss tid f�r villkorets fullg�rande.

3 mom. Av handlingar, som j�mlikt 55 � ingivits till byggnadsn�mnd, skall

ett exemplar f�rses med p�skrift om n�mndens beslut och �terst�llas till s��

kanden. Beviljas byggnadslov, skall ett exemplar av handlingarna f�rvaras

i n�mndens arkiv.

4^ mo m. Har byggnadsn�mnden i beslut om byggnadslov fr�ng�tt mening,

som i �rendet uttalats av annan myndighet, skall n�mnden of�rdr�jligen un�

derr�tta myndigheten om beslutet.

59 �.

Byggnadslov �r f�rfallet, s�vida icke inom tv� �r det medgivna arbetet p�

b�rjats eller efter intr�ffat avbrott �terupptagits. I intet fall �ger bygg�

nadslov giltighet f�r l�ngre tid �n fem �r.

Intr�der f�rbud mot nybyggnad enligt best�mmelserna i byggnadslagen,

m� dessf�rinnan meddelat byggnadslov ej utnyttjas i vad det strider mot

f�rbudet. P�b�rjat byggnadsarbete m� dock slutf�ras.

Byggnadsarbete och tillsyn � s�dant arbete

60 �.

Byggnadsarbete skall utf�ras enligt g�llande best�mmelser och fastst�llda

ritningar samt med �ndam�lsenligt material och i �vrigt p� betryggande

s�tt.

Vid arbetet skola iakttagas de f�rsiktighetsm�tt, som �ro erforderliga till

f�rekommande av skada � person och egendom, samt vad som sk�ligen p�

kallas till undvikande av obehag f�r trafikanter och n�rboende.

S�rskilt b�r vid arbetet beaktas

att schaktnings- samt grundl�ggnings- och rivningsarbeten verkst�llas med

f�rsiktighet, s� att grannbyggnad eller gafa med dess ledningar ej lider

skada;

att byggnadsst�llningar g�ras h�llfasta och stadiga; samt

att maskinella anordningar, tillf�lliga uppv�rmningsanordningar och dy�

likt anordnas s�, att brandfara och andra ol�genheter s�vitt m�jligt und�

vikas.

�

1558

1959 . Nr 612

61 �.

>loc

1 mom. F�r arbete, som avser nybyggnad, rivning av byggnad eller �nd�

ring av bjrggnad, skall, om byggnadslov erfordras, finnas en av den byggan�

de utsedd ansvarig arbetsledare, s�framt ej byggnadsn�mnden betr�ffande

arbete av ringa omfatttning funnit att s�rskild arbetsledare icke erfordras.

2 mom. Till arbetsledare m� ej utses annan �n den, som byggnadsn�mn�

den pr�vat �ga erforderlig kunskap, erfarenhet, p�litlighet och ordentlighet.

Avser arbetet uppf�rande av byggnad i flera �n tv� v�ningar eller ing� d�ri

arbeten av tekniskt mera kr�vande art, skall arhetsledaren hava avlagt exa�

men vid h�gre teknisk l�roanstalt eller p� annat s�tt hos n�mnden styrkt

sig �ga n�j^ctig k�nnedom om dylika arbeten. Fordrar viss del av arbetet

s�rskild sakkunskap, �ger n�mnden f�reskriva, att ledningen av arbetet i

Ijamijl

denna del skall anf�rtros n�gon, som besitter s�dan kunskap.

3 mom. Innan arbetet p�b�rjas, skall till byggnadsn�mnden avl�mnas

skriftlig f�rklaring av arhetsledaren, att denne �tager sig uppdraget.

^ mom. Arhetsledaren �ligger att �va fortl�pande ledning och tillsyn �ver

arbetet och svara f�r dess beh�riga fullg�rande, att avgiva f�reskrivna an�

m�lningar till byggnadsn�mnden och andra myndigheter samt att n�rvara

vid n�mndens besiktningar av arbetet. G�r han sig skyldig till allvarlig f�r�

summelse, �ger n�mnden fr�ntaga honom ledningen av arbetet s� ock, om

synnerliga sk�l �ro d�rtill, f�rklara honom f�r viss tid f�rlustig r�tten att

vara ansvarig arbetsledare inom kommunen. Skulle den byggande mots�tta

sig att g�llande best�mmelser ang�ende arbetet iakttagas, har arhetsledaren

att anm�la f�rh�llandet hos n�mnden.

05151

62 �.

1 mom. ATd uppf�rande av ny byggnad, vartill byggnadslov erfordras,

skall till byggnadsn�mnden g�ras anm�lan;

a) d� f�retaget p�b�rjas;

b) d� schaktning eller spr�ngning till grundbotten blivit utf�rd eller

p�lning skall p�b�rjas;

c) d� grundl�ggning verkst�llts men innan f�rsta bj�lklaget utf�res;

d) d� byggnadens b�rande stomme samt skorsten uppf�rts men innan

putsning eller annan ytbehandling verkst�lles eller golv inl�gges; samt

e) d� f�retaget sluf�rts.

Vid s�dan rivning av byggnad eller �ndring av byggnad, vartill byggnads�

lov erfordras, skall anm�lan g�ras till n�mnden innan f�retaget p�b�rjas

samt d� det slutf�rts.

N�mnden �ger f�r s�rskilt fall f�reskriva, att anm�lan skall g�ras j�mv�l

vid annan tidpunkt �n nu n�mnts. N�mnden �ger ock medgiva befrielse

helt eller delvis fr�n anm�lningsskyldigheten.

2 mom. Vad i 1 mom. s�gs skall ock g�lla f�retag, f�r vilket j�mlikt 54 �

3 mom. g�ller befrielse fr�n skyldighet att s�ka byggnadslov. N�r anm�lan

f�rsta g�ngen g�res, skola d�rvid i tv� exemplar fogas situationsplan, rit�

ningar och beskrivningar i enlighet med vad som g�ller vid s�kande av bygg�

nadslov. N�mnden �ger dock medgiva anst�nd med eller befrielse fr�n skyl�

digheten att ingiva ritningar och beskrivningar.

63 �.

N�r till byggnadsn�mnd inkommit anm�lan om p�h�i-jande av f�retag, som

avser uppf�rande av byggnad eller tillbyggnad inom omr�de med stadsplan,

skall n�mnden skyndsamt l�ta utstaka byggnaden � marken samt utm�rka

dess h�jdl�ge. �r byggnaden till sitt l�ge direkt beroende av gr�ns mot gran�

nes tomt, skall grannen kallas till utstakningen.

Inom omr�de, f�r vilket stadsplan ej fastst�llts, skall n�mnden f�ranstalta

to?

�

1959 . Nr 612

1559

. om iitstalming av byggnad och utm�rkande av dess h�jdl�ge d�r s� finnes

p�kallat och det l�mpligen kan ske.

64 �.

i mom. Byggnadsn�mnd skall �va tillsyn �ver byggnadsf�retag, f�r villca

i viK

byggnadslov erfordras, samt �ger verkst�lla h�rf�r erforderliga besiktningar.

N�mnden �ger ock besiktiga byggnadsf�retag, vartill byggnadslov ej er-

fordras.

I fr�msta rummet b�r genom besiktningar utr�nas, huruvida byggnaden

ci!}iv

f�rlagts i r�tt l�ge, samt beskaffenheten av grundbottnen, stommen och

byggnaden i f�rdigt skick. D�r byggnadslov beviljats f�r uppf�rande av

aj[;|3j ^

byggnad inom omr�de med stadsplan, skall, s�vida icke s�rskilda sk�l f�r�

anleda annat, s�rskild besiktning f�retagas vid ettvart av de tillf�llen, som

omn�mnas i 62 � f�rsta stycket b), c), d) och e) (grundbottenbesiktning,

l�gesbesiktning, stombesiktning, slutbesiktning).

1 fall d� byggnadslov beviljats m� slutbesiktning ej underl�tas, om den

byggande beg�r s�dan besiktning.

Skall byggnad underg� besiktning av annan myndighet �n byggnads�

n�mnd, b�r n�mnden verka f�r att arbetet d�rmed p� l�mpligt s�tt sam�

ordnas med n�mndens besiktningar.

2 mom. Den byggande skall vid besiktning f�rete ritningar och �vriga

handlingar r�rande f�retaget samt l�mna besiktningsmannen erforderlig

handr�ckning.

Vid slutbesiktning av byggnad skall den byggande f�rete bevis av veder�

b�rande skorstensfejare, att eldst�der samt s�dana r�k- och ventilations�

kanaler, som skola sotas, blivit unders�kta, samt, d�r i byggnaden skall fin�

nas centralv�rmepanna eller annan st�rre pannanl�ggning, att skorstenen

till denna underg�tt t�thetsprovning. D�r byggnadsn�mnden s� pr�var er�

forderligt, skall h�rj�mte f�retes bevis av sakkunnig person, att kontroll

verkst�llts av v�rmeledningsanl�ggning, mekanisk ventilationsanl�ggning

eller ventilationskanal fr�n garage eller annan lokal, d�r giftiga eller illaluk�

tande gaser kunna uppkomma.

3 mom. �ver verkst�lld besiktning och vad d�rvid f�rekommit skall bygg�

nadsn�mnden meddela den byggande skriftligt bevis.

Byggande inom vissa icke planlagda omr�den

65 �.

Inom omr�de, som ej omfattas av fastst�lld generalplan, stadsplan, bygg-

nadsplan eller utomplansbest�mmelser, skola stadgandena i detta kapitel i

till�mpliga delar l�nda till efterr�ttelse i fr�ga om uppf�rande eller till ny�

byggnad h�nf�rlig �ndring av byggnad i tre eller flera v�ningar, s�vida fr�ga

ej �r om ekonomibyggnad f�r jordbruk, skogsbruk eller d�rmed j�mf�rlig

n�ring.

Vad nu sagts g�ller ock uppf�rande eller anordnande av

a) samlingslokal som rymmer mer �n 150 personer eller som �r avsedd

att nyttjas till biograf;

b) undervisningsanstalt f�r mer �n 150 elever;

c) hotell eller pensionat, f�r vars drivande fordras myndighets tillst�nd;

d) v�rdanstalt, elevhem eller d�rmed j�mf�rlig inr�ttning med mer �n 50

platser; eller

e) fabriksbyggnad eller byggnad f�r annan industriell r�relse.

�

1560

1959 . Nr 612

sags.

Vissa allm�tma byggnader

66 �.

Med avseende � byggnad som tillh�r kronan �ger den myndighet, vilken

har att pr�va ritningarna till byggnaden, medgiva avvikelser fr�n best�m�

melserna i denna stadga och med st�d d�rav meddelade f�reskrifter. Det�

samma g�ller tomt till s�dan byggnad, som nu sagts, samt skyltar, st�ngsel

och andra anordningar � byggnaden eller tomten.

Innan byggnad p�b�rjas f�r kronans eller landstings r�kning, skall an�

m�lan om f�retaget i god tid g�ras hos byggnadsn�mnden. Anm�lan skall

vara �tf�ljd av situationsplan som i 55 � 1 mom. s�gs samt av ritningar och

beslijivningar i den omfattning som erfordras f�r att bed�ma f�retagets

l�mplighet. Finner n�mnden att byggnaden ej motsvarar sk�liga anspr�k p�

sundhet, s�kerhet mot brandfara, h�llfasthet, prydlighet eller h�nsyn tiU

stads- eller landskapsbilden, eller �r anledning till erinran i fr�ga om bygg�

nadens �ndam�l, l�ge eller inverkan � grannes r�tt, m� n�mnden inom tre

veckor efter handlingarnas mottagande hos vederb�rande f�rvaltning beg�ra,

att fr�gan underst�lles Konungens pr�vning; och m� i s� fall byggnaden ej

uppf�ras, innan Konungen givit lov d�rtill.

Finner n�mnden vid besiktning eller eljest att fastst�llda ritningar ej f�l�

jas eller eljest att g�llande f�reskrifter �sidos�ttas, �ger n�mnden g�ra an�

m�lan d�rom hos den myndighet, som �r ansvarig f�r arbetets utf�rande,

eller, d�r n�mnden s� finner n�digt, hos Konungen.

D�r fr�ga �r om bef�stning eller annan anl�ggning av hemlig natur, �ger

l�nsstyrelsen f�rordna, att situationsplan, ritningar och beskrivningar icke

skola tillst�llas n�mnden samt att utstakning av byggnad och besiktning av

f�retaget genom n�mnden icke skall �ga rum. L�nsstyrelsen har att p� l�mp�

ligt s�tt l�mna n�mnden meddelande om f�retaget.

Undantag i vissa fall fr�n g�llande f�reslcrifter

67 �.

1 mom. L�nsstyrelsen �ger f�r s�rskilt fall medgiva avvikelse fr�n fast�

st�lld generalplan eller stadsplan, s�vida byggnadsn�mnden tillstyrkt �tg�r�

den och det till�mnade byggnadsf�retaget ej avsev�rt f�rsv�rar markens

anv�ndning f�r det i planen avsedda �ndam�let. F�religga s�rskilda sk�l

f�r tillst�nd till nybyggnad, som skulle innefatta t�tbebyggelse, inom om�

r�de vilket icke ing�r i stadsplan eller byggnadsplan, m� s�dant tillst�nd

l�mnas av l�nsstyrelsen. Om s�rskilda sk�l �ro d�rtill och �tg�rden finnes

icke utg�ra hinder f�r framtida l�mplig tomtindelning, m� l�nsstyrelsen

meddela tillst�nd till nybyggnad � mark inom byggnadskvarter utan hinder

av att marken icke blivit indelad till tomter eller att fr�ga v�ckts om �nd�

ring av best�ende tomtindelning. L�nsstyrelsen m� ock med avseende �

visst byggnadsf�retag medgiva mindre avvikelse fr�n vad i denna stadga

eller med st�d d�rav f�reskrivits om byggnads yttre och inre anordnande,

s�vida f�retaget bed�mes vara tekniskt tillfredsst�llande och icke medf�r

avsev�rd ol�genhet ur annan synpunkt.

F�religga s�rskilda sk�l att n�gon vid nybyggnad till�tes fr�ng� g�llande

Vad i 54 � 4 mom. �r stadgat om r�tt att p�kalla byggnadsn�mndens pr�v-

ning av �tg�rd, vartill byggnadslov ej erfordras, samt om f�rfarandet i s�

dant �rende skall �ga till�mpning j�mv�l inom omr�de som i f�rsta stycket

:r:3.

si'ffSi i

�

^-V:

1959 . Nr 612

1561

tomtindelning eller bygga � tomt, som icke �r r�ttsligen best�ende, m� med�

givande d�rtill l�mnas av l�nsstyrelsen, s�vida �tg�rden ej kan antagas med�

f�ra hinder f�r ett �ndam�lsenligt ordnande av fastighetsf�rb�llandena in�

om kvarteret.

2 mom. D�r s� pr�vas l�mpligt m� l�nsstyrelsen f�rordna, att den. i 1

mom. f�rsta stycket angivna befogenheten samt den befogenhet att med�

giva undantag fr�n f�rbud mot nybyggnad som enligt 14, 15, 35, 80, 97, 106,

109 och 119 �� samt 110 � andra stycket byggnadslagen tillkommer l�ns�

styrelsen, skall tillkomma �ven viss byggnadsn�mnd. L�nsstyrelsen �ger

j�mv�l f�rordna, att n�mnden skall �ga medgiva avvikelse fr�n byggnads-

plan, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill och det till�mnade byggnadsf�retaget ej

avsev�rt f�rsv�rar att markomr�det i �vrigt utnyttjas f�r det i planen av�

sedda �ndam�let.

S�som villkor f�r f�rordnande enligt f�rsta stycket skall g�lla att bygg�

nadsn�mnden har tillg�ng till personal med den utbildning och erfarenhet,

som kan anses erforderlig f�r uppgiftens beh�riga fullg�rande. Meddelat f�r�

ordnande m� �terkallas.

3 mom. D�r �tg�rd, vartill l�nsstyrelsen eller byggnadsn�mnden �ger

meddela tillst�nd enligt denna paragraf, kan inverka p� grannes r�tt, skall

denne erh�lla tillf�lle att yttra sig, innan tillst�ndet gives.

6 KAP.

Om ansvar, vitesf�rel�ggande m. m.

68 �.

Strider p�b�rjat byggnadsarbete uppenbarligen mot denna stadga eller

mot fastst�lld generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbest�m-

melser, �ger byggnadsn�mnden f�rbjuda arbetets forts�ttande.

�r u ppenbart att p�b�rjat byggnadsarbete �ventyrar byggnadens eller n�r�

liggande byggnads h�llfasthet eller medf�r fara f�r m�nniskors liv eller

h�lsa, skall n�mnden f�rbjuda arbetets forts�ttande, �ven om de i f�rsta

stycket angivna f�ruts�ttningarna icke �ro f�r handen.

69 �.

Vidtager n�gon �tg�rd, varom i denna stadga f�rm�les, utan att hava

erh�llit byggnadslov, d�r s�dant erfordras,

eller underl�ter n�gon att st�lla sig till efterr�ttelse vad i denna stadga

eljest �r f�reskrivet r�rande r�tt att vidtaga s�dan �tg�rd,

eller underl�ter n�gon att fullg�ra f�reskriven anm�lningsskyldighet eller

att vid utf�rande av arbete f�lja fastst�llda ritningar eller av byggnads�

n�mnden meddelade f�reskrifter,

eller �vertr�der n�gon f�rbud, varom stadgas i 68 �,

d�mes till dagsb�ter eller, d�r omst�ndigheterna �ro synnerligen f�rsv�

rande, till f�ngelse i h�gst sex m�nader.

70 �.

Har byggnad uppf�rts eller annan anordning vidtagits utan byggnadslov,

d�r s�dant erfordras, eller i strid mot godk�nda ritningar eller av byggnads�

n�mnden meddelade eller eljest g�llande f�reskrifter, �r byggnadens eller

anordningens �gare skyldig att undanr�ja eller �ndra det utf�rda i den m�n

n�mnden finner n�digt att meddela f�rel�ggande d�rom. Vid meddelande

av f�rel�ggande m� uts�ttas vite eller f�reskrivas det �ventyr, att �tg�rden

�

1562

1959 . Nr 612

i h�ndelse av tredska verkst�lles genom n�mndens f�rsorg p� den tredskan-

des bekostnad. F�rel�ggande m� meddelas �nd� att handr�ckning kan be�

viljas enligt 148 � hyggnadslagen.

Underl�ter n�gon att utf�ra arbete eller vidtaga annan �tg�rd, som �lig�

ger honom j�mlikt denna stadga eller med st�d d�rav meddelat beslut, �ger

n�mnden ock den befogenhet att f�rel�gga ^nte, som i f�rsta stycket s�gs,

7 KAP.

Om fuUf�Ijd av talan

71 �.

t mom. �ver byggnadsn�mnds beslut enligt byggnadslagen eller denna

stadga m� besv�r anf�ras bos l�nsstyrelsen.

Klagan m� ej f�ras �ver byggnadsn�mnds beslut, varigenom medgivande

till avvikelse fr�n fastst�lld generalplan eller stadsplan v�grats, vederb��

rande obetaget att s�ka medgivande till �tg�rden bos Konungen. Att s�r�

skild klagan ej m� f�ras �ver byggnadsn�mnds beslut i vissa �renden r�ran�

de stadsplan, byggnadsplan, utomplansbest�mmelser eller tomtindelning,

d�rom stadgas i 149 � byggnadslagen.

Har �t annan myndighet �n byggnadsn�mnd uppdragits att pr�va �ren�

den r�rande st�llande av s�kerhet enligt 38 � byggnadslagen f�r fullg�randet

av tomt�gares skyldighet att anordna utfartsv�g eller avlopp fr�n tomt eller

att utgiva bidrag till kostnad f�r gata, skall om besv�r �ver den myndigbe�

tens beslut i s�dant �rende g�lla vad ovan stadgats om besv�r �ver bygg�

nadsn�mnds beslut.

2 mom. �ver l�nsstyrelsens beslut enligt denna stadga m� talan f�ras bos

Konungen.

72 �.

Kommunens stjTelse �ger p� kommunens v�gnar �verklaga l�nsstyrelsens

beslut i �rende r�rande av byggnadsn�mnd antaget f�rslag till �ndring av

stadsplan eller byggnadsplan eller till tomtindelning eller �ndring d�rav, s�

framt ej klagan p� grund av stadgandet i 150 � tredje stycket byggnadsla�

gan �r utesluten, och m� �ven eljest i s�dant �rende f�ra kommunens talan

och bevaka dess r�tt.

Mot beslut av byggnadsn�mnd eller l�nsstyrelsen i fr�ga om tillst�nd till

nybyggnad eller annan �tg�rd i n�rbeten av bef�stning, flygplats eller an�

nan anl�ggning, som avses i 81 � byggnadslagen eller omfattas av f�rordnan�

de enligt 82 � samma lag, m� talan f�ras av luftfartsstyrelsen om fr�gan r�r

civil flygplats, av den i atomenergilagen omn�mnda tillsynsmyndigheten om

fr�gan r�r atomreaktor eller annan atomenergianl�ggning samt eljest av

chefen f�r f�rsvarsstaben eller myndighet som denne best�mmer.

8 KAP.

Allm�nna best�nunelser

73 �.

Vad i denna stadga s�gs om kommun skall i till�mpliga delar g�lla muni-

cipalsamb�lle varest byggnadslagens best�mmelser f�r stad �ga till�mpning.

74 �.

Med �gare av fast egendom skall ^�d till�mpning av denna stadga j�m�

st�llas den, som innebar egendomen med tomtr�tt eller med st�ndig eller

�rftlig besittningsr�tt.

1. OPI

�

-salt.

fsl-ifii

1959 . Nr 612

1563

75 �.

Till nybyggnad h�nf�res:

a) uppf�rande av helt ny byggnad;

b) till- eller p�byggnad av f�rut befintlig byggnad;

c) ombyggnad eller annan �ndring med avseende � byggnads yttre eller

inre utf�rande av s� genomgripande beskaffenhet, att den kan anses j�m�

f�rlig med ombyggnad;

d) byggnads inredande helt eller delvis till v�sentligen annat �ndam�l �n

det vartill byggnaden f�rut varit anv�nd;

e) s�dan f�r�ndring av byggnad, som medf�r att byggnaden kommer att

strida mot fastst�lld generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utomplans-

best�mmelser; samt

f) annan f�r�ndring av byggnad, vilken i befintligt skick strider mot plan

eller best�mmelser som nj^ss sagts, s�vida ej fr�ga �r om bostadsbyggnad

med h�gst tv� bostadsl�genheter eller d�rtill h�rande uthus.

Vad ovan i denna paragraf stadgas skall ej medf�ra att s�som nybyggnad

anses anordnande av v�rmeledning eller vattenklosett eller andra hygieniska

f�rb�ttringar i befintlig byggnad som, �ven om s�dan anordning ej medg�-

ves, m�ste antagas komma att kvarst� under l�ngre tid.

76 �.

1 mom. N�rmare f�reskrifter r�rande ritningar och andra handlingar, vil�

ka skola fogas vid ans�kan om byggnadslov, r�rande arkivering och expedi�

tion av handlingar, r�rande konstruktion och utf�rande i �vrigt av byggna�

der och andra anordningar, om vilka best�mmelser �ro givna i denna stad�

ga, samt r�rande byggnadsarbeten meddelar byggnadsst5Telsen.

P� lantm�teristyrelsen ankommer att meddela n�rmare f�reskrifter an�

g�ende kartor, beskrivningar och f�rteckningar, som omf�rm�las i 2, 15 och

34 ��.

F�reskrifter, som nu sagts, skola f�r att bliva g�llande fastst�llas av

Konungen.

2 mom. Byggnadsstyrelsen har att utf�rda de ytterligare r�d och anvis�

ningar, som m� finnas erforderliga f�r till�mpning av denna stadga.

�verg�ngsbest�mmelser

77 �.

Denna stadga tr�der i kraft den 1 juli 1960.

Genom denna stadga upph�ves, med nedan angivna undantag, byggnads�

stadgan den 30 juni 1947 (nr 390) �vensom de byggnadsordningar, som an�

tagits med st�d av n�mnda stadga eller motsvarande �ldre best�mmelser.

F�rekommer i lag eller f�rfattning h�n\Tisning till f�reskrift, som ersatts

med best�mmelse i nya stadgan, skall den best�mmelsen i st�llet till�mpas.

Intill utg�ngen av �r 1960 skall i fr�ga om byggnadsn�mnds samman�

s�ttning, utseende av ledam�ter och ers�ttare f�r ledam�ter, beh�righet

att vara ledamot, r�tt till avs�gelse, ordf�randeskap, antal ledam�ter som

erfordras f�r beslutf�rhet samt ordning f�r omr�stning inom n�mnden g�lla

vad d�rom �r f�reskrivet i den �ldre stadgan. D�r i kommun finnas tv� eller

flera byggnadsn�mnder s� ock d�r kommunens styrelse tillika �r byggnads�

n�mnd eller byggnadsn�mnds �ligganden enligt s�rskilt f�rordnande helt

eller delvis fullg�ras av byggnadsinspekt�r, skall vad som s�lunda g�ller

alltj�mt �ga till�mpning under samma tid.

Val av byggnadsn�mnd enligt denna stadga skall f�rsta g�ngen �ga rum

i december 1960. Valet skall avse tiden intill utg�ngen av �ret efter det, d�

11559702^. Sv ensk f�rfatiningssamling 1959, Nr 612

v: ^ d)'

' "

�

" ftr

156�

1959 . Nr 612

allm�nna val av kommunens fullm�ktige f�rsta g�ngen efter stadgans

ikrafttr�dande �ger rum.

78 �.

Har f�re nya stadgans ila*afttr�dande f�rslag till plan eller tomtindelning

utst�llts till granskning i enligliet med byggnadsstadgan den 30 juni 1947,

skola f�reskrifterna i sistn�mnda stadga till�mpas med avseende � �rendets

fortsatta handl�ggning.

79 �.

Ans�kan om byggnadslov eller annat tillst�nd till byggande, som ingivits

f�re nya stadgans ikrafttr�dande, skall bed�mas enligt dessf�rinnan g�llan�

de best�mmelser, om ej s�rskilda sk�l f�ranleda annat.

Inom omr�de, f�r vilket stadsplan eller byggnadsplan fastst�llts f�re stad-

gans ikrafttr�dande, m� intill den 1 januari 1963 iDyggnadslov ej meddelas

f�r inredande av bostads- eller arbetsrum p� vind med mindre �tg�rden

varit till�tlig j�mv�l enligt �ldre best�mmelser eller byggnadsn�mnden av

s�rskilt sk�l finner den b�ra medgivas.

80 �.

Av Konungen med st�d av 128 � f�rsta stycket byggnadsstadgan den 20

i')bn

november 1931 fastst�llda provisoriska byggnadsf�reskrifter, stadgandena

i �� 23, 25 och 28 byggnadsstadgan f�r rikets st�der den 8 maj 1874 i vad

de alltj�mt g�lla samt de best�mmelser i byggnadsordningar, ^^lka utf�r�

dats med st�d av dessa f�reskrifter och stadganden, skola fortfarande �ga

till�mpning intill den 1 januari 1963.

81 �.

D�r i stad, k�ping, samh�lle eller annan ort, varest byggnadslagens be�

st�mmelser f�r stad �ga till�mpning, finnes omr�de f�r vilket icke g�ller

vare sig fastst�lld generalplan, stadsplan, b3^ggnadsplan, utomplansbest�m-

melser eller av Konungen med st�d av lagen den 31 augusti 1907 ang�ende

stadsplan och tomtindelning eller lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbild�

ning i stad fastst�llda s�rskilda best�mmelser f�r bj^ggnadsverksamhetens

orduande, skall intill den 1 januari 1964 med avseende � bebyggande av

omr�det g�lla enahanda regler, som om f�r omr�det fastst�llts utomplans-

best�mmelser av det i 29 � angivna inneh�llet,

82 �.

Best�mmelserna i 45 � f�rsta och tredje st^^ckena skola g�lla �ven i fr�ga

om byggnad, som uppf�rts eller f�r vilken byggnadslov beviljats f�re nya

stadgans ikrafttr�dande.

83 �.

Avstj^ckningsplan skall i de h�nseenden, varom i 5 kap. s�gs, j�mst�llas

med byggnadsplan, d�r ej l�nsstyi-elsen annorlunda f�rordnar. L�nsstyrel�

sens f�rordnande skall kung�ras p� s�tt i 24 � 1 mom. �r stadgat.

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till yttermera

visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill

bekr�fta l�tit.

Stockholms slott den 30 december 1959.

GUSTAF ADOLF

(L, S.)

(Kommunikationsdepartementet)

G�STA SKOGLUND

Nr 612,

ark. Slockholm 1960. Kungl. Bolitryc

orslcdt & S�ner

El:

c!i

�

;

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Anläggningslag (1973:1149)
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1959:612 Byggnadsstadga

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se