SFS 1971:1088

Start / Fastighetsrätt / Plan- och bygglag (2010:900) / SFS 1971:1088

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                  </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1971:1088 om �ndring i byggnadslagen (1947:385); utkom f r�n tr ycket given Stockholms slott den 10 december 1971. den 28 dec. 1971 V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, g�ra veterligt; att Vi, med riks- f dagen^, funnit gott f�rordna, att 6, 87 och 107 �� byggnadslagen (1947: 385) skall ha nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. F�rsta avd. Inledande best�mmels er 1 � Marks anv�ndning f�r bebyggelse skall i den omfattning som stadgas i denna lag f�reg�s av planl�ggning. 2 � Grunddragen f�r marks anv�ndning inom kommun eller sam� h�lle angivas i generalplan. N�rmare reglering av bebyggelsen sker genom stadsplan eller bygg- nadsplan. Byggnadsverksamheten inom omr�de som ej ing�r i stadsplan eller byggnadsplan regleras genom utomplansbest�mmelser. 3 � F�r samordning av flera kommuners eller samh�llens planl�gg� ning uppr�ttas regionplan. 4 � Vid planl�ggning skola s�v�l allm�nna som enskilda intressen till- b�rligen beaktas. 5 � Markens �gare �r med avseende � dess anv�ndning f�r olika slag av bebyggelse underkastad de inskr�nkningar som stadgas i denna lag eller med st�d av lagen. F�r att mark skall f� anv�ndas till t�tbebyggelse f�ruts�ttes, att den vid planl�ggning enligt denna lag pr�vats fr�n allm�n synpunkt l�mpad f�r �ndam�let. 1 Prop. 1971:118, CU 26, rskr 309. 2507 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1088 6 � Med t�tbebyggelse f�rst�s i denna lag s�dan samlad bebyggelse som n�dv�ndigg�r eller kan v�ntas n�dv�ndigg�ra s�rskilda anord� ningar f�r tillgodoseende av gemensamma behov. Vid pr�vning huru� vida t�tbebyggelse f�religger skall h�nsyn tagas �ven till bebyggelse so m �r att v�nta. Annan bebyggelse ben�mnes glesbebyggelse. 7 �2 Det n�rmaste inseendet �ver byggnadsverksamheten ut�vas av byggnadsn�mnd. L�nsstyrelsen har att �va tillsyn �ver planl�ggningen och byggnads� v�sendet inom l�net. Den allm�nna uppsikten �ver planl�ggningen och byggnadsv�sendet inom riket tillkommer statens planverk. 8 � N�rmare f�reskrifter om byggnadsn�mnd, om byggande och lov d�rtill sant r�rande till�mpningen i �vrigt av denna lag meddelas av Konungen. Andra avd. Best�mmelser f�r stad I. Om generalplan 9 � Generalplan skall genom stadens f�rsorg uppr�ttas i den m�n s� erfordras till ledning f� r n�rmare planl�ggning betr�ffande stadens ord� nande och bebyggande. Planen skall angiva grunddragen f�r markens anv�ndning till olika �ndam�l, s�som till t�tbebyggelse, viktigare trafikleder och andra all� m�nna platser. Finnes till fr�mjande av stadens �ndam�lsenliga utbyggande erforder� ligt, att visst omr�de tills vidare undantages fr�n t�tbebyggelse eller fr�n viss annan bebyggelse, oaktat det i och f�r sig �r l�mpat d�rf�r, skall det ock angivas i generalplanen. S�dant undantag m� icke avse bebyg� gelse f�r jordbrukets, fiskets, skogssk�tselns eller d�rmed j�mf�rligt be� hov. Erfordras eljest s�rskild a best�mmelser ang�ende markens bebyggan� de eller anv�ndning i �vrigt, skall generalplanen inneh�lla s�dana be� st�mmelser. 2508 10 � Generalplan s� ock �ndring d�rav antages av stadsfullm�ktige. Planen m� p� framst�llning av staden helt eller delvis fastst�llas av Konungen och skall, i vad den blivit fastst�lld, l�nda till efterr�ttelse enligt vad nedan s�gs. Generalplan som blivit f�rem�l f�r fastst�llelse ben�mnes fastst�lld generalplan. D�rmed avses, om planen �r fastst�lld allenast i vissa h�n� seenden, endast de best�mmelser som s�lunda skola g�lla. �ndring av fastst�lld generalplan m�, om �ndringen ej innefattar v�sentlig avvikelse fr�n vad f�rut g�llt, p� framst�llning av staden fast� st�llas av l�nsstyrelsen. 2 Senaste lydelse 1967; 327. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 � Underl�ter stad att vidtaga erforderliga �tg�rder f�r uppr�ttande SFS 1971:1088 av generalplan, d�r s�dan erfordras, m� Konungen f�rel�gga stadsfull� m�ktige viss tid inom vilken s�dan plan skall vara uppr�ttad. St�lla stadsfullm�ktige sig ej f�rel�ggandet till efterr�ttelse, �ger Konungen efter h�rande av stadsfullm�ktige l�ta p� stadens bekostnad uppr�tta generalplan. Finnes generalplan men pr�vas den uppenbarligen icke fylla de krav som med h�nsyn till stadens utveckling sk�ligen b�ra st�llas p� den� samma, skall i fr�ga om �ndring av planen vad i f�rsta stycket stadgas �ga motsvarande till�mpning. 12 � Beslut om fastst�llelse av generalplan g�ller ej med avseende � omr�de som ing�r i stadsplan eller byggnadsplan. Betr�ffande s�dant undantag fr�n bebyggelse som omf�rm�les i 9 � tredje stycket m� fastst�llelse ej meddelas att g�lla f�r l�ngre tid �n fem �r. Konungen �ger dock p� framst�llning av staden f�rl�nga tiden f�r beslutets giltighet, varje g�ng med h�gst n�mnda tid. 13 � Nybyggnad m� icke f�retagas i strid mot fastst�lld generalplan; dock m� Konungen och, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, myndighet som Konungen best�mmer medgiva undantag, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill och generalplanens syfte icke motverkas. Kan fastighet, vilken bildats f�re planens fastst�llande, d�refter icke tagas i anspr�k f�r byggnads�ndam�l, m� ock undantag enligt vad nu sagts medgivas, om generalplanens syfte icke avsev�rt motverkas. 14 �3 Hava stadsfullm�ktige beslutat g�ra framst�llning om fastst�llel� se av generalplan betr�ffande visst omr�de eller �ndring av fastst�lld generalplan, m� nybyggnad, innan framst�llningen pr�vats, ej f�retagas inom omr�de som avses med denna; dock m� l�nsstyrelsen och, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, annan myndighet som Konungen best�mmer medgiva undantag, s�vitt generalplanens genomf�rande icke f�rsv�ras. 15 �4 �r fr�ga v�ckt om framst�llning ang�ende fastst�llelse av gene� ralplan betr�ffande visst o mr�de eller �ndring av fastst�lld generalplan, �ger l�nsstyrelsen p� framst�llning av staden f�rordna, att nybyggnad inom omr�det icke m� f�retagas. S�dant f�rordnande g�ller intill dess stadsfullm�ktige beslutat i fr�gan, dock ej l�ngre �n ett �r. D�r s� er� fordras �ger l�nsstyrelsen p� framst�llning av staden f�rl�nga f�rbudets giltighetstid med h�gst tv� �r i s�nder. Fr�n f�rbud som i f�rsta stycket s�gs m� undantag medgivas av l�ns� styrelsen och, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, av annan myndighet som Konungen best�mmer. 16 � Finner Konungen framst�llning om fastst�llelse av generalplan icke kunna bifallas, �ger Konungen f�r viss tid meddela det f�rbud mot nybyggnad som f�ranledes av omst�ndigheterna. 3 Senaste lydelse 1959: 611. 4 Senaste lydelse 1959: 611. 2509 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1088 17 � Inom omr�de som ing�r i fastst�lld generalplan m� schaktning, fyllning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd icke vidtagas, s�vitt �tg�rden uppenbarligen �r av beskaffenhet att kunna v�sentligt f�rsv�ra omr�dets anv�ndning f�r avsett �ndam�l. Har med avseende � visst omr�de beslut fattats eller fr�ga v�ckts an� g�ende framst�llning om fastst�llelse av generalplan eller �ndring av fastst�lld generalplan eller har f�rbud mot nybyggnad meddelats enligt 16 �, �ger l�nsstyrelsen, i den utstr�ckning som f�ranledes av omst�n� digheterna, stadga f�rbud mot �tg�rd varom s�gs i f�rsta stycket. 18 Mark som enligt fastst�lld generalplan �r avsedd till trafikled eller annan allm�n plats m� l�sas av staden, n�r staden beg�r det. Annan mark f�r vilken generalplan fastst�llts m�, till den del marken ej �r avsedd f�r enskilt bebyggande, l�sas av staden, s�vitt markens an� v�ndning f �r avsett �ndam�l ej �ndock kan anses s�kerst�lld. �r marken i stadens �go, m� staden l�sa s�rskild r�tt som besv�rar marken. Inl�sen av s�rskild r�tt till mark som avses i andra stycket m� dock ske endast under d�r angiven f�ruts�ttning. 18 a �� Inneh�ller fastst�lld generalplan best�mmelse att mark, som ej m� l�sas enligt 18 � f�rsta stycket, skall kunna nyttjas f�r allm�n trafikanl�ggning eller allm�n ledning, skall p� stadens yrkande servitut eller nyttjander�tt uppl�tas i den omfattning som erfordras f�r �nda� m�let. Kan �garen till f�ljd av planen nyttja marken endast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till dess tidigare v�rde, m� han p�fordra att staden f�rv�rvar r�ttighet som nu sagts. Staden �ger best�mma om f�rv�rvet skall avse servitut eller nyttjander�tt. 19 � Ing�r allm�n v�g i mark som enligt fastst�lld generalplan �r av� sedd till trafikled eller annan allm�n plats eller till s�rskilt trafikomr�de som skall tillh�ra staden, skall v�gm�rken utan ers�ttning tillfalla sta� den i den m�n den tages i anspr�k f�r avsett �ndam�l. 20 � Ing�r enskild v�g f�r tv� eller flera fastigheter i mark som enligt fastst�lld generalplan �r avsedd till trafikled eller annan allm�n plats, �ger staden nyttja v�gm�rken f�r avsett �ndam�l utan hinder av den r�tt annan kan �ga till marken. Har v�gen uppl�tits allenast p� viss tid, g�lle stadens nyttjander�tt f�r samma tid. Besv�ras v�gm�rken av fordran eller annan r�ttighet med b�ttre r�tt �n v�guppl�telsen, njute innehavaren mot avskrivning � handling, var� r�ttigheten grundas, ers�ttning av staden f�r f�rlust som uppst�tt genom stadens nyttjander�tt. Den som vill framst�lla ers�ttningsanspr�k skall v�cka talan, om han �r innehavare av fordran, inom tio �r och eljest inom tv� �r fr�n det planen fastst�lldes. Sedan marken tagits i anspr�k av staden, vare staden ansvarig f�r avg�ld eller annan f�rm�n som ut� g�r f�r v�gens begagnande. Senaste lydelse 1965: 718. 2510 c Senaste lydelse 1965: 718. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �r v�gen anv�nd f�r ledning som hindrar eller v�sentligt f�rsv�rar f�r SFS 1971:1088 staden att nyttja v�gm�rken, �ger staden f� ledningen p� sin bekostnad flyttad till l�mplig av staden anvisad plats. 21 � Skall mark enligt fastst�lld generalplan anv�ndas f�r annat �nda� m�l �n enskilt bebyggande och kan markens �gare till f�ljd h�rav nyttja marken allenast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till dess tidigare v�rde, vare staden skyldig att l�sa marken. Fr�gan huruvida l�sningsplikt f�religger skall bed�mas efter den fastighetsindelning som g�llde vid tiden f�r generalplanens fastst�llande, med de �ndringar av indelningen som skett f�r planens genomf�rande. 22 � F�r mark enligt fastst�lld generalplan icke anv�ndas f�r annan glesbebyggelse �n f�r jordbrukets, fiskets, skogssk�tselns och d�rmed j�mf�rligt behov, och kan markens �gare till f�ljd h�rav nyttja marken allenast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till dess tidigare v�rde, vare markens �gare ber�ttigad till ers�ttning av staden f�r den skada som han h�rigenom lider. Samma lag vare om innehavare av s� dan nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt till marken som uppl�tits in� nan planen fastst�lldes. Ers�ttningen skall, om f�rbudet �r tidsbegr�nsat, best�mmas att utg� med visst �rligt belopp, med r�tt f�r s�v�l staden som markens �gare eller annan sak�gare att erh�lla ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden eller vid f�rl�ngning av giltighetstiden f�r best�mmelsen. Vad i fr�ga om ers�ttningen avtalats eller uppenbarligen f�rutsatts skola g�lla mellan sta� den och sak�gare g�lle j�mv�l mot den som efter planens fastst�llande f�rv�rvat sak�garens r�tt till marken. Vid bed�mandet av fr�gan huruvida ers�ttningsplikt f�religger skall vad i 21 � andra stycket stadgas �ga motsvarande till�mpning. 23 Kan �verenskommelse i ers�ttningsfr�gan icke tr�ffas, skall den som vill framst�lla ers�ttningsanspr�k inst�mma sin talan till fastig� hetsdomstolen. J�mv�l staden �ger p�kalla pr�vning av ers�ttningsfr� gan enligt vad nu sagts. Staden skall vidk�nnas � �mse sidor uppkomna kostnader � m�let, s�framt ej domstolen med h�nsyn till omst�ndigheterna finner sk�ligt annorlunda f�rordna. II. Om st adsplan Om stadsplans uppr�ttande och a ntagande 24 � Stadsplan skall genom stadens f�rsorg uppr�ttas i den m�n det genom stadens utveckling p�kallas f�r den n�rmare regleringen av be� byggelsen. 25 � Stadsplan skall utm�rka och till gr�nserna angiva de f�r olika �ndam�l avsedda omr�den som ing� i planen , n�mligen ' Senaste lydelse 1971: 537. 2511 ,rK' - � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> t SFS 1971:1088 byggnadskvarter, gator, torg, parker och andra allm�nna platser samt specialomr�den, s�som j�rnv�gs- och andra s�rskilda trafikomr�den, skydds- eller s�kerhetsomr�den f�r vissa anl�ggningar, hamnomr�den, idrottsorar�den, begravningsplatser och vattenomr�den. J�mv�l h�jdl�gen skola i e rforderlig omfattning angivas. Stadsplan skall ock inneh�lla de ytterligare best�mmelser ang�ende omr�denas bebyggande eller anv�ndning i �vrigt som finnas erforderliga. 26 Stadsplan antages av stadsfullm�ktige; dock �ga fullm�ktige i den omfattning som pr�vas l�mplig uppdraga �t byggnadsn�mnden att i fullm�ktiges st�lle antaga s�dan plan. Planen skall f�r att bliva g�llande fastst�llas av l�nsstyrelsen. L�ns� styrelsen �ger, om s�rskild anledning d�rtill f�religger, underst�lla planen Konungens pr�vning. �r planen av st�rre omfattning eller eljest av st�rre allm�n betydelse eller har i �rendet uppkommit fr�ga vars avg�rande enligt denna lag ankommer p� Konungen, skall underst�ll� ning alltid ske. Vad nu sagts g�ller ock �nd ring av stadsplan. 27 � Finnes f�r stads �ndam�lsenliga utveckling eller till fr�mjande av betydande allm�nt intresse n�digt att stadsplan uppr�ttas f�r visst omr� de men underl�ter staden att vidtaga h�rf�r erforderliga �tg�rder, m� Konungen f�rel�gga stadsfullm�ktige viss tid inom vilken s�dan plan skall vara underst�lld Konungens pr�vning. St�lla stadsfullm�ktige sig ej f�rel�ggandet tU l efterr�ttelse, �ger Konungen p� stadens bekostnad l�ta uppr�tta och, efter h�rande av stadsfullm�ktige och dem fr�gan eljest r�r, fastst�lla stadsplan f�r omr�det. Vad nu sagts �ger motsvarande till�mpning med avseende � �ndring av stadsplan. Om tomtindelning 28 � Byggnadskvarter skall indelas till tomter s�lunda att det kan �ndam�lsenligt bebyggas i �verensst�mmelse med stadsplanen . 29 � Tomtindelning b�r s�vitt m�jligt ske i ett sammanhang f�r hela kvarteret. Omfattar tomtindelning endast en del av ett kvarter, skall iakttagas att �terstoden kan indelas till l�mpliga tomter. 30 � Tomtindelning av mark som ej varit f�rem�l f�r dylik indelning skall ske, n�r �g are av s�dan mark beg�r det eller n�r byggnadsn�mnden s� finner n�digt och m ark�gare ej visar s�rskilt sk�l till a nst�nd. 31 �0 Tomtindelning m� p� beg�ran av mark�gare eller p� byggnads� n�mndens f�ranstaltande �ndras, om fastst�lld �ndring av stadsplan f�ruts�tter �ndring j�mv�l av tomtindelningen, s� ock d �r bebyggelsen � tv� eller flera tomter �r i behov av f�rny else, som icke l�mpligen kan ske ^ Senaste lydelse 1959; 611. 2512 " Senaste lydelse 1959: 611. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> annorledes �n i ett sammanhang, och den best�ende tomtindelningen ut- SFS 1971:1088 g�r hinder f�r att marken inom kvarteret eller del d�rav utnyttjas p� ett �ndam�lsenligt s�tt. I fr�ga om obebyggd mark m� �ndring av tomtindel� ning �ga rum n�r s�dan p�kallas av mark�gare eller av byggnadsn�mn� den, s�vida �ndringen kan antagas vara en f�ruts�ttning f�r att marken eller angr�nsande mark i kvarteret inom sk�lig tid blir bebyggd p� ett �ndam�lsenligt s�tt. �ndring av tomtindelning m� ock p� beg�ran av mark�gare eller p� byggnadsn�mndens eget f�ranstaltande �ga rum, om d�rigenom b�ttre �verensst�mmelse med best�ende �gander�ttsf�rh�llanden kan vinnas utan avsev�rd ol�genhet. Ej m� tomtindelning �ndras i andra fall �n nu sagts, med mindre �garna av de tomter som ber�ras av �ndringen �ro ense d�rom och �nd� ringen finnes l�mplig f�r ett �ndam�lsenligt utnyttjande av tomterna. 32 � Kostnaden f�r tomtindelning eller �ndring d�rav skall bestridas av staden. Mark�gare skall dock efter vad som pr�vas sk�ligt bekosta �ndring som han p�kallat och som ej f�ranledes av �ndring av stads� planen eller annan av staden vidtagen �tg�rd. 33 � Tomtindelning s� ock �ndring d�rav antages av byggnadsn�mn� den men skall f�r att bliva g�llande fastst�llas av l�nsstyrelsen. Om f�rbud mot nybyggnad m. m. 34 �10 Nybyggnad m� ej f�retagas i strid mot stadsplan; dock m� Konungen medgiva undantag, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill och en �ndam�lsenlig anv�ndning av marken icke d�rigenom f�rsv�ras. Enligt av Konungen meddelade f�reskrifter m� j�mv�l l�nsstyrelsen eller annan myndighet som Konungen best�mmer medgiva undantag fr�n f�rbud som i f�rsta stycket s�gs, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill och nybyggnaden ej avsev�rt f�rsv�rar markens anv�ndning f�r det i planen avsedda �ndam�let, 35 � Har beslut fattats eller fr�ga v�ckts om antagande eller �ndring av stadsplan f�r visst omr�de, skall ang�ende f�rbud mot nybyggnad inom omr�det vad i 14 och 15 �� stadgas �ga motsvarande till�mpning. �r nybyggnaden beroende av Konungens medgivande enligt 13 eller 34 �, skall dock j�mv�l fr�ga om undantag fr�n f�rbud som nyss n�mnts pr�vas av Konungen. 36 �11 Befinnes stadsplan icke kunna fastst�llas eller ock b�ra i viss del undantagas fr�n fastst�llelse, �ger Konungen eller, d�r fastst�llelse- pr�vningen ankommer p� l�nsstyrelsen, denna f�r viss tid meddela det f�rbud mot nybyggnad som f�ranledes av omst�ndigheterna. 10 Senaste lydelse 1959: 611. 11 Senaste lydelse 1959: 611. 2513 ";r' � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971; 1088 F�religger fr�ga om till�mpning av 27 �, �ger Konungen ock f�rordna om erforderligt nybyggnadsf�rbud. 37 �12 Inom byggnadskvarter vare nybyggnad icke till�ten � mark som ej blivit indelad till tom ter. �r fr�ga v�ckt om �ndring av tomtindelning, m� nybyggnad ej f�re� tagas � mark som ber�res d�rav innan fr�gan slutligt pr�vats. Utan hinder av vad i f�rsta och andra styckena s�gs m� dock Konung� en och, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, myndighet som Konungen best�mmer meddela tillst�nd till nybyggnad, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill och nybyggnaden pr�vas ej medf�ra hinder f�r l�mplig tomtindelning inom kvarteret. 38 �12 Nybyggnad m� ej f�retagas i strid mot tomtindelning eller � fastighet som icke �verensst�mmer med tomtindelningen. Ej heller m� nybyggnad ske, innan skyldighet att anordna utfartsv�g och avlopp fr�n fastigheten som enligt denna lag �ligger �gar en eller att utgiva det bidrag till kostnad f�r gata som bel�per � fastigheten blivit fullgjord eller n�jaktig s�kerhet blivit st�lld. N�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill, m� Konungen och, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, myndighet som Konungen best�mmer medgiva undantag fr�n f�rbudet i f�rsta stycket. 39 �1^ Skjuter trappa fr�n fastighet inom byggnadskvarter �ver gatu- linjen, �ger l�nsstyrelsen medgiva att den kvarst�r � gatumarken under viss tid eller tills vidare. Har byggnad i annat fall uppf�rts s� att den skjuter in p� angr�nsan� de mark och �r enligt jordabalken �garen ej skyldig att avtr�da den mark som s�lunda tagits i an spr�k, skall vad i 34, 38 och 158 �� r f�re� skrivet e j medf�ra hinder mot s�dan �ndring av byggnaden som �r att h�nf�ra till nybyggnad. �ndringen m� dock vidtagas, endast om �garen av den ber�rda marken medgiver det. 40 � Inom omr�de som ing�r i stadsplan m� schaktning, fyllning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd icke vidtagas s�vitt �tg�rden uppenbarligen �r av beskaffenhet att kunna v�sentligt f�rsv�ra omr�dets anv�ndning f�r avsett �ndam�l. Har med avseende � visst omr�de beslut fattats eller fr�ga v�ckts om antagande eller �ndring av stadsplan eller har f�rbud mot nybygg� nad meddelats enligt 36 �, �ger l�nsstyrelsen, i den utstr�ckning som f�ranledes av omst�ndigheterna, stadga f�rbud mot �tg�rd varom s�gs i f�rsta stycket. Om avst�ende av mark m. m.'� 41 �12 I stadsplan ing�ende mark som �r avsedd till gata eller annan allm�n plats �ger staden l�sa, n�r staden beg�r det. 12 Senaste lydelse 1970: 992. 12 Senaste lydelse 1970: 992. 11 Senaste lydelse 1970; 992. 1� Senaste lydelse 1965: 718. 2514 10 Senaste lydelse 1965: 718. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Annan i stadsplan ing�ende mark som ej �r avsedd f�r enskilt bebyg- SFS 1971; 1088 gande �ger staden l�sa, s�vitt markens anv�ndning f�r avsett �ndam�l ej �ndock kan anses s�kerst�lld. �r marken i stadens �go, m� staden l�sa s�rskild r�tt som besv�rar marken. Inl�sen av s�rskild r�tt till mark som avses i andra stycket m� dock ske endast under d�r angiven f�ruts�ttning. 41 a Inneh�ller stadsplan best�mmelse att mark, som ej m� l�sas enligt 41 � f�rsta stycket, skall kunna nyttjas f�r allm�n trafikanl�gg� ning eller allm�n ledning, skall p� stadens yrkande servitut eller nytt� jander�tt uppl�tas i den omfattning som erfordras f�r �ndam�let. Kan �garen till f�ljd av planen nyttja marken endast p� s�tt som st�r i up� penbart missf�rh�llande till dess tidigare v�rde, m� han p�fordra att staden f�rv�rvar r�ttighet som nu sagts. Staden �ger best�mma om f�r� v�rvet skall avse servitut eller nyttjander�tt. 42 � Ing�r allm�n v�g i mark som enligt stadsplan �r avsedd till gata eller annan allm�n plats eller till s�rskilt trafikomr�de som skall tillh�ra staden, skall v�gm�rken utan ers�ttning tillfalla staden i den m�n den tages i anspr�k f�r avsett �ndam�l. 43 � Ing�r enskild v�g f�r tv� eller flera fastigheter i mark som enligt stadsplan �r avsedd till gata eller annan allm�n plats, skall ang�ende sta� dens r�ttigheter och skyldigheter med avseende � v�gm�rken vad i 20 � stadgas �ga motsvarande till�mpning. 44 �18 44 a �10 45 �20 Finnes i samband med pr�vning av f�rslag till stads plan expro� priation av viss i planen ing�ende mark b�ra ske enligt vad d�rom fin� nes s�rskilt f�reskrivet, m� Konungen meddela fastst�llelse � planen eller del d�rav under villkor att s�dan expropriation kommer till st�nd inom viss tid, h�gst ett �r; dock m�, n�r synnerliga sk�l �ro d�rtill, tiden f�rl�ngas med h�gst ett �r i s�nder. Intill dess expropriation skett eller tiden d�rf�r g�tt till �nda, m�, nybyggnad ej utan Konungens till� st�nd f�retagas � den mark som omfattas av den villkorliga fastst�llel- sen. 46 �21 47 �22 Tillh�r enligt tomtindelning s�rskilda delar av tomt olika �gare och har ej fastighetsbildning i �verensst�mmelse med tomtindelningen kommit till st�nd p� grund av ans�kan som gjorts senast ett �r efter tomtindelningens fastst�llande, �r staden ber�ttigad l�sa tomtdelarna. 17 Senaste lydelse 1965: 718. 18 Paragrafen upph�vd genom 1971: 916. 10 Paragrafen upph�vd genom 1971: 916. 20 Senaste lydelse 1971: 916. 21 Paragrafen upph�vd genom 1970: 992. 22 Senaste lydelse 1970: 992. 2515 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1088 Har ans�kan om fastighetsbildning i �verensst�mmelse med tomtin� delningen gjorts innan staden med st�d av best�mmelserna i f�rsta styc� ket v�ckt talan om inl�sen, skall m�let f�rklaras vilande till dess fr�gan om fastighetsbildningen slutligt avgjorts. Bildas fastighet som �verens� st�mmer med tomtindelningen, f�rfaller stadens talan. N�r stad v�ckt talan om inl�sen av tomt skall domstolen of�rdr�jli- gen s�nda underr�ttelse d�rom till fastighetsbildningsmyndigheten. 48 � Skall mark enligt stadsplanen anv�ndas f�r annat �ndam�l �n enskilt bebyggande och kan markens �gare till f�ljd h�rav nyttja mar� ken allenast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till dess tidi� gare v�rde, vare staden skyldig att l�sa marken. N�r ett �r f�rflutit fr�n tomtindelnings fastst�llande, �ligge l�snings� plikt stad en j�mv�l betr�ffande tomtdel som �garen kan nyttja allenast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till markens v�rde. Fr�gan huruvida l�sningsplikt f�religger skall bed�mas efter den fas� tighetsindelning som g�llde vid tiden f�r stadsplanens antagande, med de �ndringar av indelningen som skett f�r planens eller f�r tomtindel� nings genomf�rande. Om uppl�t ande av gata eller annan allm�n plats 49 � Iordningst�llande och uppl�tande till allm�nt begagnande av gata eller annan allm�n plats inom omr�de som ing�r i stadsplan an- komme p� staden. 50 �23 Ny gata skall uppl�tas till allm�nt begagnande i den m�n be� byggandet av fastigheter, som �verensst�mma med tomtindelning och som enligt stadsplanen hava utg�ng till gat an, kvarter efter kvarter fort� skrider fr�n f�rut uppl�ten gata eller fr�n allm�n v�g inom omr�de som i v�sentlig utstr�ckning �r bebyggt f�r bostads- eller industri�ndam�l. H�rvid skall iakttagas, a tt varje gatudel som begr�nsas av tv� p� varand� ra f�ljande tv�rgators utdragna mittlinjer skall uppl�tas, n�r antingen fastigheter med en sammanlagd l�ngd utmed gatudelen av minst en tredjedel av de d�rvid befintliga gr�nslinjerna f�r byggnadskvarter eller minst en tredjedel av de fastigheter som skola hava utg�ng till gatudelen bebyggts i enlighet med stadsplanen, dock att, om dessf�rinnan be� byggelse f�religger fastighet efter fastighet i f�ljd fr�n f�rut uppl�ten gata eller fr�n allm�n v�g inom omr�de som nyss sagts, gatan skall upp� l�tas framf�r s�lunda bebyggda fastigheter. Har fastighet i enlighet med tomindelning belastats med servitut f�r utg�ng till gata, skall s�da n fastighet vid till�mpningen av f�rsta stycket anses som bebyggd s� snart h�rskande fastighet blivit bebyggd enligt planen. Skall redan nu befintlig gata vidgas, �ligger det staden att till all� m�nt begagnande u ppl�ta gatans nya del i den m�n med tomtindelning �verensst�mmande fastigheter som enligt stadsplanen hava utg�ng till gatan bebyggts i enlighet med pl anen. 2516 Senaste lydelse 1970: 992. � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 51 �24 Torg, park eller annan s�dan allm�n plats skall till den del den SFS 1971:1088 icke �r att anse som gata uppl�tas till allm�nt begagnande, n�r fastighe� ter, som �verensst�mma med tomtindelning, eller specialomr�den med en sammanlagd l�ngd utmed platsen av minst tv� tredjedelar av de d�r� vid befintliga gr�nslinjerna f�r byggnadskvarter och specialomr�den be� byggts i enlighet med stadsplanen eller eljest v�sentligen tagits i anspr�k f�r d�r angivet �ndam�l. 52 �23 N�r gata uppl�tes till allm�nt begagnande, skall den till bredd och h�jdl�ge �verensst�mma med stadsplanen; dock �ger l�nsstyrelsen p� framst�llning av staden medgiva avvikelse h�rifr�n tills vidare eller under viss tid, om den allm�nna samf�rdseln och h�lsov�rden �ndock kunna beh�rigen tillgodoses. Vid uppl�tandet skall gatan vara f�rsedd med bel�ggning efter be� hovet och ortens sed samt med erforderliga g�ngbanor och n�dig anord� ning f�r vattnets avrinnande. Plantering eller annan s�rskild anordning, varmed gatan skall vara f�rsedd enligt stadsplanen, skall s�vitt m�jligt ut� f�ras i samband med gatans iordningst�llande men eljest s� snart ske kan efter dess uppl�tande. Vad nu sagts om gata �ger motsvarande till�mpning med avseende � annan allm�n plats. 53 �26 Skall enligt stadsplan trafikled anordnas till eller genom special� omr�de och kunna staden och den som f�rfogar �ver omr�det ej enas om de �tg�rder som b�ra vidtagas, �ger Konungen f�rordna h�rom. Den som f�rfogar �ver omr�det �r pliktig att deltaga i kostnaden f�r trafikledens anordnande i den m�n han kan anses hava nytta av denna. I kostnaden inr�knas ers�ttning f�r intr�ng som genom trafikleden till� skyndas honom. Uppst�r tvist om skyldighet att deltaga i kostnaden, skall tvisten p� talan av endera parten avg�ras av fastighetsdomstolen. Kostnaden i s�dant m�l skall g�ldas av staden, s�vitt ej med h�nsyn till omst�ndigheterna annat finnes sk�ligt. 54 �27 Vill �gare av fastighet inom byggnadskvarter verkst�lla ny� byggnad d�r� innan gata, till vilken fastigheten enligt stadsplanen har ut� g�ng, blivit uppl�ten till allm�nt begagnande och allm�n avloppsledning anlagts, skall han anordna utfartsv�g och n�digt avlopp fr�n fastighe� ten. I den m�n staden f�rfogar �ver erforderlig obebyggd mark som enligt stadsplanen �r avsedd till gata eller annan allm�n plats vare sta� den pliktig att utan ers�ttning l�ta marken nyttjas f�r �ndam�let. 55 �28 �r kronan efter vad i lagen om allm�nna v�gar s�gs v�gh�llare i stad, skall vad ovan i 49, 50, 52 och 53 �� stadgas om ansvarighet f�r staden att s�som gata iordningst�lla och uppl�ta allm�n v�g avse kro nan, med iakttagande att framst�llning varom i 52 � f�rsta stycket s�gs m� g�ras s�v�l av kronan som av staden. Kostnad, som f�ranledes av att 24 Senaste lydelse 1970: 992. 23 Senaste lydelse 1955: 316. 26 Senaste lydelse 1971: 537. 27 Senaste lydelse 1970: 992. 28 Senaste lydelse 1955; 316. 2517 159SFS 1971 � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1088 gatan enligt stadsplanen bygges till st�rre bredd eller med dyrbarare utf�rande i �vrigt �n som betingas av trafiken, skall dock g�ldas av staden, om ej Konungen annorlunda f�rordnar. Om ers�ttning f�r gatumark 56 �29 �gare av fastighet som �r bel�gen vid gata och som �verens� st�mmer med tomtindelning �r skyldig att ers�tta staden v�rdet av gatu- marken framf�r fastigheten intill gatans mitt, dock ej till st�rre bredd �n fem �ttondelar av den enligt s tadsplanen vid gatans uppl�tande till all� m�nt begagnande till�tna h�gsta hush�jden � fastigheten. �r fastigheten bel�gen vid gatu kors, omfattar ers�ttningsskyldigheten tillika den del av gatukorset som inneslutes av den i f�rsta stycket an� givna gatumarkens u tdragna gr�nslinjer och �r bel�gen inom ett avst�nd fr�n fastighetens sida eller h�rn, motsvarande fem �ttondelar av den i f�rsta stycket angivna hush�jden. 57 �99 Ing�r i gata allm�n v�g eller ock v�gmark som staden j�mlikt 43 � nyttjar, skall fastighets�garens ers�ttningsskyldighet enligt 56 � f�rsta stycket begr�nsas till v�rdet av gatumarken framf�r fastigheten intill gatans mitt, minskad med halva ar ealen av v�gm�rken. Ing�r v�gmark som avses i f�rsta stycket i gatukors och finnes den areal gatumark som �terst�r i korset efter avdrag av v�gens areal vara mindre �n den areal som �garna av fastigheterna vid kors et j�mlikt 56 � andra stycket skola sammanlagt ers�tta, j�mkas ers�ttningsskyldigheten f�r fastigheterna s� att den sammanlagt ej �verstiger v�rdet av n�mnda �terst�ende areal. Vad i f�rsta och andra styckena s�gs avser icke allm�n v�g som efter det att denna lag tr�tt i kraft eller, om v�gh�llningen i staden dessf�r� innan �vertagits av kronan, sedan s� skett byggts inom omr�de som in� g�r i stadsplanen. 58 �91 Ers�ttning varom i 56 och 57 �� s�gs skall ber�knas efter me� delv�rdet � all gatumarken framf�r fastigheten eller, i fr�ga om gatu� kors, � den mark som ing�r i gatukorset; dock skall v�gmark som avses i 57 � f�rsta stycket icke tagas i ber�kning. V�rdet av sj�lva marken skall, efter de grunder vilka g�lla f�r uppskattning av gatumark som avst�s till staden, uppskattas utan h�nsyn till kostnad som staden vid- k�nts f�r markens iordningst�llande. 59 �32 D�rest s� finnes l�mpligt, m� l�nsstyrelsen p� framst�llning av staden besluta, att gatumarksers�ttning som enligt 5658 �� samman� lagt bel�per p� fastighets�garna inom visst omr�de skall f�rdelas mellan dem och i f�rekommande fall �garna till annan eller andra inom sam� ma omr�de bel�gna fastigheter, som ej hava egen gr� ns mot gata, efter omfattningen av den enligt stadsplanen � fastigheterna medgivna be� byggelsen eller efter fastighe ternas storlek eller annan sk�lig grund. 29 Senaste lydelse 1970: 992. 90 Senaste lydelse 1970; 992. 93 Senaste lydelse 1970: 992. 2518 92 Senaste lydelse 1970: 992. � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �ro synnerliga sk�l d�rtill, �ger Konungen f�rordna om �ndring i SFS 1971; 1088 beslutet efter vad som pr�vas sk�ligt. Beslut enligt f�rsta eller andra stycket m� ej avse gata eller del d�rav som vid beslutets meddelande �r eller lagligen skolat vara uppl�ten till allm�nt begagnande. 60 �3^ Svarar den f�rdel som genom gata beredes fastighet icke mot den ers�ttningsskyldighet som enligt 5658 �� eller 59 � �ligger fastig� hetens �gare, j�mkas ers�ttningen med h�nsyn d�rtill. 61 �34 Har mark�gare utan l�sen till staden �verl�tit gatumark fram� f�r fastighet eller i gatukors, eller har staden samtidigt varit �gare av b�de den i fastigheten ing�ende kvartersmarken och gatumarken efter det gatumarken blivit i stadsplan upptagen s�som s�dan, vare fastighetens �gare fri fr�n skyldighet att utgiva ers�ttning intill v�rdet av samma mark. 62 �35 Skall gata vidgas, vare den som �ger fastighet vid n�gondera sidan av gatan skyldig att ers�tta staden skillnaden mellan de ers�ttnings� belopp som med till�mpning av 5658 �� vila fastighets�gare f�re och efter vidgningen; dock skall medelv�rdet � all mark framf�r fastigheten eller i gatukorset ber�knas efter medelv�rdet � den mark som erfordras f�r vidgningen, och m� den fastighets�garna � �mse sidor �vilande er� s�ttningsskyldigheten sammanlagt icke avse h�gre belopp �n som motsva� rar v�rdet av sistn�mnda mark. Vid best�mmandet av ers�ttningsskyldigheten skola i �vrigt 60 och 61 �� ga motsvarande till�mpning. Har enligt 59 � s�rskild grund fastst�llts f�r f�rdelning av ers�ttning f�r gatumark, skall utan hinder d�rav den �kning av gatumarksers�tt- ning som f�ranledes av gatans vidgning g�ldas enligt best�mmelserna i f�rsta stycket, s�vitt ej Konungen p� framst�llning av staden annor� lunda f�rordnar. 63 �35 Skyldighet att erl�gga ers�ttning f�r gatumark intr�der i m�n av gatas uppl�tande till allm�nt begagnande. Vad s�lunda stadgats skall �ga motsvarande till�mpning i fr�ga om skyldighet att erl�gga ers�tt� ning f�r gatumark efter gatas vidgning. Ers�ttningsskyldigheten skall fullg�ras vid anfordran. Vill fastighets� �gare erl�gga ers�ttning f�r gatumark genom avbetalningar, vare han dock ber�ttigad d�rtill, om n�jaktig s�kerhet st�lles. Avbetalning skall ske med minst en tiondel �rligen. A oguldet belopp skall enligt sta dens best�mmande g�ldas sk�lig r�nta fr�n den dag d� kiav p� ers�ttning framst�llts. Pr�vas nu stadgade villkor alltf�r betungande f�r fastighets� �garen, �ger l�nsstyrelsen medgiva den l�ttnad som p�kallas av om� st�ndigheterna. 53 Senaste lydelse 1970: 992. S'l Senaste lydelse 1970: 992. 35 Senaste lydelse 1970: 992. 30 Senaste lydelse 1970: 992. 2519 � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971: 1088 64 �3^ Sedan stadsplan blivit fastst�lld, �ger staden, �nd� att ers�tt� ningsskyldighet enligt 63 � ej intr�tt, p�kalla fastst�llande av den ers�tt� ning fastighets�gare skall g�lda f�r gatumark. Vill, innan tomtindelning inom visst byggnadskvarter skett, staden att den ers�ttningsskyldighet f�r v�rdet av gatumark, som j�mlikt 56 58 �� eller 62 � f�rsta stycket kan komma att �l�ggas fastighets�gare inom kvarteret, skall best�mmas, m� det ske. Sedan tomtindelning skett, skall ers�ttningsbeloppet f�rdelas mellan fastighets�garna j�mlikt 56 59 �� eller 62 � f�rsta stycket, varefter, om fall som avses i 60 eller 61 � �r f�r handen, d�r f�reskriven j�mkning skall ske. Vid best�mmande av ers�ttning enligt andra stycket f�rsta punkten skall vad eljest stadgas om fastighet och fastighets�gare g�lla om kvar� tersmark och �gare av s�dan mark. 65 �38 Tvist om ers�ttning f�r gatumark pr�vas av fastighetsdomstolen p� talan av endera parten. Kostnaden i s�dant m�l skall g�ldas av sta� den, s�vitt ej med h�nsyn till omst�ndigheterna annat finnes sk�ligt. 66 �39 D� ers�ttning f�r gatumark blivit best�md, vare ny �gare av kvartersmark, som ber�rts av �tg�rden, bunden i samma omfattning som f�rre �garen. Om ers�ttning f�r gatubyggnadskostnad 67 �^9 Stadsfullm�ktige m� f�r staden i dess helhet eller f�r viss del d�rav meddela best�mmelser om skyldighet f�r �gare av fastighet som �verensst�mmer med tomtindelning att bidraga till kostnaden f�r iord� ningst�llande av gata {gatubyggnadskostnad). Best�mmelserna skola underst�llas Konungens pr�vning, s�framt p� fastighets�gare l�gges skyldighet som tidigare icke �legat honom. 68 Best�mmelser om bidrag till gatubyggnadskostnad skola an� giva grunderna f�r ber�kning av den kostnad som skall p�f�ras fastig� hets�garna och f�r kostnadens f�rdelning mellan dem samt tid och ordning f�r ers�ttningens erl�ggande. Vid grundernas best�mmande skall iakttagas: 1. Ers�ttningsskyldighet m� ej �l�ggas fastighets�gare betr�ffande gata eller del d�rav vars anl�ggning p�b�rjats framf�r fastigheten d� fr�ga ang�ende best�mmelser om bidrag till gatubyggnadskostnad v�cktes hos stadsfullm�ktige. 2. Ers�ttningsskyldighet m� ej avse gata eller del d�rav som lagligen skolat vara uppl�ten till allm�nt begagnande vid tid som under 1 s�gs. 3. A fastighets�gare m� ej l�ggas kostnad som utan motsvarande f�r� del f�r fastighets bebyggande f�ranledes av att gatas h�jdl�ge skall i v�sentlig m�n avvika fr�n markens naturliga h�jdl�ge eller av att gatas 37 Senaste lydelse 1970: 992. 38 Senaste lydelse 1971: 537. 3'J Senaste lydelse 1970: 992. -10 Senaste lydelse 1970: 992. 2520 "il Senaste lydelse 1970: 992. � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> anl�ggning eljest p� grund av s�rskilda omst�ndigheter st�ller sig mer SFS 1971:1088 �n vanligt kostsam. 4. Fastighets�gare m� icke belastas med gatubyggnadskostnad i st�rre omfattning �n som g�ller i fr�ga om honom �liggande skyldighet att ers�tta gatumark; dock m� kostnad uttagas f�r iordningst�llande av v�gmark s�som gata eller av gatumark som avses i 61 �, oaktat ers�tt� ningsskyldighet som nyss n�mnts icke f�religger betr�ffande marken. 5. Utan hinder av vad under 4 s�gs m� den gatubyggnadskostnad, som skulle sammanlagt bel�pa � fastighets�garna inom visst omr�de, f�rde� las mellan dem efter omfattningen av den enligt stadsplanen � fastig� heterna medgivna bebyggelsen ell er efter fastigheternas storlek eller an� nan sk�lig grund. 6. �r inom gatudel, som begr�nsas av tv� p� varandra f�ljande tv�r� gators utdragna mittlinjer, gatubyggnadskostnaden icke �verallt den� samma, skall ers�ttningen ber�knas efter den genomsnittliga kostnaden. 7. Till grund f�r best�mmande av gatubyggnadskostnad m�, i st�llet f�r vad under 5 och 6 s�gs, l�ggas p� tidigare erfarenhet st�dda ber�k� ningar av vad gata under likartade f�rh�llanden betingar i anl�ggning. 8. D�rest nuvarande eller f�reg�ende �gare av fastighet mot vederlag helt eller delvis vunnit befrielse fr�n deltagande i kostnad f�r anl�gg� ning av gata, skall h�nsyn tagas h�rtill. 9. Fastighets�garnas �ligganden skola st�dse motsvara sk�liga anspr�k p� r�ttvisa och billighet. 69 �"^2 Svarar den f�rdel som genom gatas iordningst�llande beredes fastighet icke mot den skyldighet som enligt best�mmelser om bidrag till gatubyggnadskostnad �vilar fastighetens �gare, j�mkas ers�ttningen med h�nsyn d�rtill. Betr�ffande tvist om bidrag till gatubyggnadskostnad skall vad i 65 � stadgas �ga motsvarande till�mpning. S�rskilda best�mmelser om marks avst�ende och iordningst�llande i vi ssa fall 70 �^3 L�gges stadsplan �ver omr�de i en �gares hand, m� Konungen p� ans�kan av staden vid planens fastst�llande f�rordna, att mark som f�r omr�dets �ndam�lsenliga anv�ndning erfordras till gata eller annan allm�n plats eller till allm�n byggnad skall utan ers�ttning tillfalla sta� den, i den m�n det med h�nsyn till den nytta �garen kan f�rv�ntas f� av planens genomf�rande och �vriga omst�ndigheter pr�vas sk�ligt. Den mark som f�rordnandet avser skall angivas till l�ge och gr�nser. Mar� ken skall avtr�das, n�r staden beh�ver taga den i anspr�k f�r avsett �ndam�l. N�r fr�ga v�ckts om till�mpning av vad i f�rsta stycket s�gs, skall byggnadsn�mnden g�ra anm�lan d�rom hos inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i fastighetsboken; och vare �verl�telse av mark som �ger rum efter det s�dan anm�lan inkommit ej hinder f�r f�rordnande om markens avst�ende till staden. Senaste lydelse 1970: 992. 43 Senaste lydelse 1971: 537. 2521 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1088 Vid fastst�llande av �ndring av stadsplan �ger Konungen p� ans�kan av staden, om synnerliga sk�l �ro d�rtill, f�rordna att mark som avst�tts enligt f�rsta stycket skall utbytas mot annan mark, s�vitt det kan ske utan f�rf�ng f�r �garen. 71 �"" Den som f�tt avst� mark enligt 70 � skall frig�ra den fr�n in� teckning och annan s�rskild r�tt, som g�ller d�ri. Kan detta icke ske, vare han pliktig att h�lla staden skadesl�s. Finnes � marken, d� den avtr�des, byggnad, st�ngsel, v�xande skog, plantering eller annat av beskaffenhet att kunna h�nf�ras till den fasta egendomen, vare staden skyldig a tt utgiva ers�ttning d�rf�r. Betr�ffande tvist om ers�ttningen skall vad i 65 � stadgas �ga mot� svarande till�mpning. 72 �^'5 �gare av fastighet inom omr�de, betr�ffande vilket f�rordnan� de enligt 70 � meddelats, vare ej skyldig a tt utgiva ers�ttning f�r gatu- mark. 73 �"'0 I f�rordnande som avses i 70 � m� Konungen, i den m�n s� pr�vas sk�ligt, p� stadens beg�ran f�reskriva, att omr�dets �gare skall vara pliktig att i den ordning Konungen best�mmer bekosta anl�ggning av gator samt anordningar f�r vattenf�rs�rjning och avlopp inom om� r�det. Om underh�ll av gata m. m. 74 Underh�ll av gata eller annan allm�n plats �vilar staden. �r kronan v�gh�llare i stad, skall underh�llet av allm�n v�g som upp� l�tits till gata �vila kronan, dock med den begr�nsning som avses i 55 �. Samma lag vare i fr�ga om gata som f�rklarats tillika vara allm�n v�g. Om ers�ttning f�r skada vid stadspl ans genomf�rande 75 �^8 Varder vid ge nomf�randet av stadsplan omr�de, som varit av� sett till allm�n samf�rdsel, helt eller delvis anv�nt f�r annat �ndam�l eller �ndrat till sitt h�jdl�ge, och uppst�r d�rigenom skada f�r �gare av invid liggande mark eller byggnad d �r� eller f�r den som har nyttjande� r�tt till marken eller byggnaden eller f�r innehavare av servitut som vilar � marken, �r staden pliktig a tt ers�tta skadan. Tvist om ers�ttning enligt f�rsta stycket pr�vas av fastighetsdomsto� len. Senaste lydelse 1949: 666. -IS Senaste lydelse 1970; 992. 10 Senaste lydelse 1955: 316. 17 Senaste lydelse 1955: 316. 2522 18 Senaste lydelse 1971: 537. � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> in. Om till�mpning i vissa fall av by ggnadsplan SFS 1971:1088 76 Om s�rskilda sk�l �ro d�rtill �ger l�nsstyrelsen f�rordna, att vad i denna lag med avseende � landet �r stadgat om byggnadsplan skall tills vi dare �ga till�mpning inom visst o mr�de som h�r till st ad. IV. Om uto mplansbest�mmelser 77 Utomplansbest�mmelser utf�rdas av Konungen f�r riket i dess helhet eller viss del d�rav men �go. till�mpning blott d�r s�rskilt f�rord� nande h�rom meddelats. F�rordnande att best�mmelserna skola till�mpas � visst omr �de med� delas av stadsfullm�ktige, dock att f�rordnandet f�r att bliva g�llande skall fastst�llas av l�nsstyrelsen. Fullm�ktige �ga i den omfattning, som pr�vas l�mplig, uppdraga �t byggnadsn�mnden att i fullm�ktiges st�lle meddela dylikt f�rordnande. D�r s� uppenbarligen �r p�kallat, �ger ock l�nsstyrelsen efter fullm�ktiges h�rande meddela f�rordnande som nu sagts. Av Konungen beslutad �ndring i g�llande utomplansbest�mmelser skall, om Konungen s� f�reskrivit, tr�da i till�mpning utan s�rskilt f�r� ordnande. 78 Utomplansbest�mmelser m� ej till�mpas i strid mot fastst�lld generalplan. 79 �^2 Nybyggnad m� ej f�retagas i strid mot utomplansbest�mmel� ser; dock m� l�nsstyrelsen eller, enligt av Konungen meddelade f�re� skrifter, annan myndighet som Konungen best�mmer medgiva undan� tag, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill. 80 �"2 Har beslut fattats eller fr�ga v�ckts att utomplansbest�mmel� ser skola till�mpas f�r visst omr�de, skall ang�ende f�rbud mot ny� byggnad inom omr�det vad i 14 och 15 �� stadgas �ga motsvarande till�mpning. V. Om f�rbud mot bebyggelse till hinder f�r f�rsvaret, luftfarten m. m.�^ 81 I n�rheten av bef�stning eller statlig flygplats eller av annan �n staten tillh�rig flygplats f�r allm�nt bruk m� ej nybyggnad f�reta� gas, virkes- eller annat varuupplag, materialg�rd eller ljusanordning in� r�ttas eller schaktning, fyllning eller d�rmed j�mf�rlig �tg�rd �ga rum, s�framt d�rigenom bef�stningens eller flygplatsens anv�ndning f�r av- "12 Senaste lydelse 1959: 611. ^0 Senaste lydelse 1959: 611. Senaste lydelse 1959: 611. Senaste lydelse 1959: 611. Senaste lydelse 1959: 611. Senaste lydelse 1958: 430. Senaste lydelse 1959: 611. 2523 � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> i ' "> v.; SFS 1971:1088 sett �ndam�l f�rsv�ras eller eljest avsev�rt men �samkas f�rsvaret eller luftfarten; dock m� l�nsstyrelsen medgiva undantag n�r synnerliga sk�l �ro d�rtill. Ej heller m� utan l�nsstyrelsens medgivande nybyggnad �ga rum in� om omr�de i n�rheten av atomreaktor eller annan atomenergianl�gg� ning, varest risk kan antagas f�religga f �r skadlig str�lning fr�n anl�gg� ningen. 82 Har beslut meddelats att anl�gga eller utvidga bef�stning eller statlig flygplats eller har tillst�nd givits a tt anl�gga eller utvidga annan flygplats f�r allm�nt bruk eller atomreaktor eller annan atomenergian� l�ggning, �ger l�nsstyrelsen f�rordna att vad i 8 1 � s�gs skall �ga mot� svarande till�mpning. S�dant f�rordnande m� ock meddelas, d�r avse� v�rt men kan �samkas f�rsvaret genom bebyggelse eller inr�ttande av varuupplag, materialg�rd eller ljusanordning i n�rheten av annan mili� t�r anl�ggning �n bef�stning eller flygplats. 83 Inneb�r stadgandet i 81 � eller f�rordnande enligt 82 � hin� der f�r att nybyggnad eller a nnan �tg�rd vidtages i den omfattning eller p� det s� tt som eljest varit till�tet och kan markens �gare till f�ljd h�rav nyttja marken allenast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till dess tidigare v�rde, vare han ber�ttigad till ers�ttning f�r den skada han h�rigenom lider; kan marken av n�mnda orsak �verhuvud ej anv�ndas f�r enskilt bebyggande och kan �garen till f�ljd h�rav nyttja marken allenast p� s�tt nyss sagts, vare anl�ggningens �gare skyldig att l�sa mar� ken, d�r ej s�dan skyldighet j�mlikt 21 eller 48 � �ligger staden. Enahanda r�tt till ers�ttning f�r skada tillkomme innehavare av s�dan nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt till marken som uppl�tits innan inskr�nkningen i m�jligheterna att nyttja marken intr�dde. Vad i fr�ga om ers�ttning avtalats eller uppenbarligen f�rutsatts skola g�lla mellan anl�ggningens �gare och markens �gare eller annan sak� �gare g�lle j�mv�l mot den som f�rv�rvat sak�garens r�tt till fastigheten efter det inskr�nkningen i m�jligheterna att nyttja marken intr�dde. 84 � Har i fastst�lld generalplan eller stadsplan med h�nsyn till an� l�ggning, som avses i 81 � eller i f�rordnande enligt 82 �, blivit best�mt, att mark skall anv�ndas f�r annat �ndam�l �n enskilt bebyggande, och har staden p� grund av best�mmelserna i 21 eller 48 � l�st marken, vare staden, s�vitt den kan nyttja marken allenast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till den erlagda l�seskillingen, ber�ttigad till ers�ttning av anl�ggningens �ga re f�r sin f�rlust. 85 � Kan i fall som avses i 83 eller 84 � �verenskommelse i ers�tt� ningsfr�gan ej tr�ffas, skola best�mmelserna i 23 � l�nda till efterr�t� telse; dock att vad d�r s�gs om staden skall g�lla anl�ggningens �gare. Senaste lydelse 1958: 430. 2524 " Senaste lydelse 1959: 611. � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> VI. Om s� rskilda �tg�rder i vissa fall f�r regle ring av beb yggelsen 86 Finnes omr�de som icke ing�r i stadsplan eller byggnadsplan b�ra s�rskilt skyddas med h�nsyn till f�refintlig fr�n historisk eller konstn�rlig synpunkt v�rdefull bebyggelse, fasta fornl�mningar eller andra minnesm�rken, �ger l�nsstyrelsen f�rordna, att nybyggnad inom omr�det icke m� f�retagas utan l�nsstyrelsens tillst�nd. Ej m� tillst�nd v�gras, om avsev�rt men d�rigenom tillskyndas markens �gare, utan att sk�lig er s�ttning d�rf�r gives. 87 � Till f�rekommande av t�tbebyggelse inom omr�de som ej ing�r i stadspl an eller byggnadsplan �ger Konungen meddela det f�rbud mot nybyggnad eller de f�reskrifter i �vrigt som f�r �ndam�let finnas er� forderliga. F�reskrift som i f�rsta stycket s�gs m� ej avse bebyggelse f�r jord� brukets, fiskets, skogssk�tselns eller d�rmed j�mf�rligt behov. SFS 1971:1088 Tredje avd. Best�mmelser f�r vissa stadsliknan de samh�llen 88 � Vad i denna lag �r stadgat f�r stad skall �ga motsvarande till- l�mpning f�r k�ping. Detsamma g�lle i fr�ga om annat samh�lle, d�r vid d enna lags ikraft� tr�dande best�mmelserna f�r stad i stadsplanelagen den 29 maj 1931 (nr 142) sk ola till�mpas. 89 Betr�ffande samh�lle som avses i 88 � skall den inskr�nkning i fastighets�gares skyldighet att ers�tta gatumark som enligt 57 och 62 �� eller motsvarande �ldre best�mmelser �ger rum, d�rest i gatumarken ing�r allm�n v�g, ej g�lla i det fall att v�gen efter den 1 januari 1928 byggts inom omr�de som ing�r i stadsplanen. 90 � Konungen �ger f�rordna, att vad i denna lag �r stadgat f�r stad skall �ga motsvarande till�mpning f�r t�tare befolkad ort p� landet. 91 �00 92 �01 93 � Finnes vad i denna lag �r stadgat f�r stad om iordningst�llande och uppl�tande till allm�nt begagnande av gata eller annan allm�n plats vara osk�ligt betungande f�r samh�lle som avses i 88 eller 90 �, m� Konungen medgiva den lindring som pr�vas n�dig. 94 � Finnes till f�ljd av �ndrade f�rh�llanden till�mpning av vad i denna lag �r stadgat f�r stad icke vidare b�ra uppr�tth�llas f�r samh�lle som avses i 88 � andra stycket eller 90 �, m� Konungen f�rordna, att s�dan till�mpning skall upph�ra. 58 Senaste lydelse 1964: 824. 5� Senaste lydelse 1970: 992. 00 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611. 01 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611. 2525 � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1088 95 � I samh�lle som avses i 88 eller 90 � skall den myndighet som eljest ut�var samh�llets beslutander�tt �ga den befogenhet som enligt denna lag tillkommer stadsfullm�ktige. Fj�rde avd. Best�mmelser f�r landet i �vrigt I. Om generalplan 96 Till ledning f�r n�rmare planl�ggning av bebyggelsen skall ge� neralplan uppr�ttas i den m�n s� erfordras. 97 Vad i 9 � andra, tredje och fj�rde styckena samt 1023 �� stadgas om generalplan i stad skall �ga motsvarande till�mpning betr�f� fande s�dan plan p� landet; och skall d�rvid vad som �r stadgat om stad och stadsfullm�ktige g�lla kommunen och kommunalfullm�ktige. 98 99 �G5 100 �00 101 �07 102 �08 103 �00 104 �70 n. Om stadsplan 105 � Erfordras med avseende � t�tare befolkad ort inom kommun p� landet att stadsplan uppr�ttas f�r n�rmare reglering av bebyggelsen men finnes med h�nsyn till ortens f�rh�llanden f�rordnande enligt 90 � ej l�mpligen b�ra meddelas, skall kommunen uppr�tta stadsplan f�r orten. 106 �71 I fall som avses i 105 � skall vad i 2575 �� r stadgat �ga motsvarande till�mpning; och skall d�rvid vad som stadgats om stad och stadsfullm�ktige i st�llet g�lla kommunen och kommunalfullm�k� tige. 02 Senaste lydelse 1959: 611. 03 Senaste lydelse 1959: 611. 04 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611. 00 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611. 00 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611. 07 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611. 08 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611. 00 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611. 70 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611. 2526 71 Senaste lydelse 1959: 611. � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Finnes vad i denna lag �r stadgat f�r stad om iordningst�llande och uppl�tande till allm�nt begagnande av gata eller annan allm�n plats vara osk�ligt betungande f�r kommunen, m� Konungen medgiva den lindring som pr�vas n�dig. SFS 1971:1088 in. Om byggnadsplan 107 �"^2 pjar t�tbebyggelse uppkommit eller kan s�dan bebyggelse v�ntas uppkomma � viss ort, och f�ranleda ej omst�ndigheterna till att stadsplan uppr�ttas, skall genom kommunens f�rsorg byggnadsplan uppr�ttas, i den m�n s�dan plan finnes erforderlig f�r reglering av be� byggelsen. Byggnadsplan skall utm�rka och till gr�nserna angiva de f�r olika �ndam�l avsedda omr�den som ing� i pla nen, s�som byggnadsmark samt v�gar och andra allm�nna platser. I den m�n s� erfordras skola j�mv�l h�jdl�gen angivas. Erfordras s�rskilda best�mmelser ang�ende omr�denas bebyggande eller anv�ndning i �vrigt, skola s�dana best�mmelser intagas i planen. 108 �"'"2 Byggnadsplan antages av kommunalfullm�ktige men skall f�r att bliva g�llande fastst�llas av l�nsstyrelsen. Fullm�ktige �ga i den omfattning som pr�vas l�mplig uppdraga �t byggnadsn�mnden att i fullm�ktiges st�lle antaga byggnadsplan. Underl�ter kommun att vidtaga erforderliga �tg�rder f�r uppr�ttande av byggnadsplan, d�r s�dan erfordras, m� l�nsstyrelsen efter kommu� nalfullm�ktiges h�rande l�ta uppr�tta samt, sedan tillf�lle givits full� m�ktige och dem fr�gan eljest r�r att yttra sig, fastst�lla byggnadsplan f�r det omr�de varom fr�ga �r. Vad nu sagts �ger motsvarande till�mpning med avseende � �ndring av byggnadsplan. 109 �'''^ Har fr�ga v�ckts om uppr�ttande av byggnadsplan f�r visst omr�de eller om �ndring av s�dan plan, �ger l�nsstyrelsen f�r viss tid, h�gst ett �r, f�rordna, att nybyggnad inom omr�det icke m� f�retagas. L�nsstyrelsen m� f�rl�nga f�rbudets giltighetstid med h�gst tv� �r i s�nder. Fr�n f�rbud som i f� rsta stycket s�gs m� undantag medgivas av l�ns� styrelsen och, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, av annan myndighet som Konun gen best�mmer. Finner l�nsstyrelsen byggnadsplan icke kunna fastst�llas eller ock b�ra i viss del undantagas fr�n fastst�llelse, �ger l�nsstyrelsen f� r viss tid meddela det f�rbud mot nybyggnad som f�ranledes av omst�ndigheter� na. 110 �"5 Nybyggnad m� ej f�retagas i strid mot byggnadsplan; dock m� l�nsstyrelsen medgiva undantag, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill och '2 Senaste lydelse 1959; 611. "^3 Senaste lydelse 1959: 611. Senaste lydelse 1959: 611. Senaste lydelse 1959: 611. 2527 � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1088 nybyggnaden ej avsev�rt f�rsv�rar markens anv�ndning f�r avsett �nda- j;:j m�l. v: D�rest s� finnes p�kallat, �ger l�nsstyrelsen f�rordna, att nybyggnad i|i| inom omr�de som ing�r i byggnadsplan ej m� f�retagas utan tillst�nd av ,t I l�nsstyrelsen, innan v�gar, vattenf�rs�rjning och avlopp f�r omr�det an- ! I ordnats i erforderlig m�n. ' i Konungen �ger f�rordna att undantag fr�n f�rbud, som avses i f�rsta i ' och andra styckena, m� i enlighet med Konungens n�rmare f�rskrifter meddelas j�mv�l av annan myndighet �n l�nsstyrelse, j Betr�ffande omr�de som ing�r i byggnadsplan eller med avseende � I vilket f�rbud mot nybyggnad meddelats enligt 109 � �ger l�nsstyrelsen, i den utstr�ckning som f�ranledes av omst�ndigheterna, stadga f�rbud mot schaktning, fyllning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �t� g�rd. 111 �'� Kostnaden f�r uppr�ttande av byggnadsplan skall f�rskju� tas av kommunen. �gare av mark som ing�r i planen vare, d�rest planen f�r honom medf�r avsev�rd nytta, skyldig att �terg�lda kommunen s� stor del av kostnaden som svarar mot hans del av planomr�dets areal. F�ranleda s�rskilda omst�ndigheter att vad som s�lunda bel�per � mark�gare icke st�r i sk�ligt f�rh�llande till den nytta han har av pla� nen, skall beloppet i e rforderlig m�n s�nkas eller h�jas. Vad i f�rsta stycket stadgas skall �ga motsvarande till�mpning be� tr�ffande �ndring av byggnadsplan. Det ankommer p� l�nsstyrelsen att meddela beslut i de h�nseenden som avses i f� rsta och andra styckena. 112 � Mark som enligt byggnadsplan �r avsedd till v�g eller annan all� m�n plats m�, i den m�n den till f�ljd av nybyggnad erfordras f�r sam� f�rdseln inom omr�det, utan ers�ttning tagas i anspr�k och nyttjas f�r det avsedda �ndam�let, s�vitt marken �r obebyggd och vid planens fast� st�llande tillh�rde antingen den fastighet, � vilken nybyggnaden f�re� tagits eller fr�n vilken efter fastst�llandet mark f�r byggnaden uppl�tits, eller ock annan fastighet som hade samma �gare. 113 �^''' L�gges byggnadsplan �ver omr�de i en �gares hand, m� l�ns� styrelsen vid planens fastst�llande f�rordna, att �garen skall, �nd� att 112 � ej �r till�mplig, utan ers�ttning uppl�ta obebyggd mark, som f�r omr�dets �ndam�lsenliga anv�ndning erfordras till v�g eller annan all� m�n plats, i den m�n det med h�nsyn till den nytta �garen kan f�rv�n� tas f� av planens genomf�rande och �vriga omst�ndigheter pr�vas sk� ligt. Den mark som f�rordnandet avser skall angivas till l�ge och gr�n� ser. Marken skall uppl�tas, n�r den beh�ver tagas i anspr�k f�r avsett �ndam�l. V�ckes hos kommunens fullm�ktige fr�ga att g�ra framst�llning om f�rordnande som i f�rsta stycket s�gs, skall byggnadsn�mnden g�ra an� m�lan d�rom hos inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i fastighets� boken; och vare �verl�telse av mark som �ger rum efter det s�dan an- Senaste lydelse 1959: 6 11. 2528 77 Senaste lydelse 1971; 53 7. � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> m�lan inkommit ej hinder f�r f�rordnande om markens uppl�tande. SFS 1971: 1088 Uppkommer fr�ga om f�rordnande enligt f�rsta stycket hos l�nssty� relsen, har denna att fullg�ra den nu stadgade anm�lningsskyldigheten. �ro synnerliga sk�l d�rtill, m� l�nsstyrelsen i samband med �ndring av byggnadsplan besluta om j�mkning i f�rordnande som avses i f�rsta stycket, s�vitt det kan ske utan f�rf�ng f�r �garen. 114 � Om r�tt att i vissa an dra fall �n som avses i 112 och 113 �� taga i anspr�k mark, som enligt byggnadsplan �r avsedd till v�g e ller annan allm�n plats, stadgas i lagen om allm�nna v�gar och lagen om enskilda v�gar. 115 � Nyttjander�tt till m ark enligt 112 eller 113 � g�lle f ramf�r an� nan r�tt till marken som uppkommit efter byggnadsplanens fastst�l� lande. L�gges stadsplan �ver mark som avses i 112 eller 113 �, m� Konungen p� ans�kan av kommunen eller samh�llet f�rordna, att mar� ken utan ers�ttning skall tillfalla kommunen eller samh�llet. 116 Har i byggnadsplan best�mts att mark skall anv�ndas till v�g eller annan allm�n plats utan att skyldighet att uppl�ta marken f�relig� ger enligt 112 eller 113 �, och kan markens �gare till f�ljd av vad s� lunda best�mts nyttja marken allenast p� s�tt som st�r i uppenbart miss� f�rh�llande till dess tidigare v�rde, vare han ber�ttigad till ers�ttning f�r den skada som han h�rigenom lider. Samma lag vare om innehavare av s�dan nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt till marken som upp� l�tits innan byggnadsplanen fastst�lldes. Skyldighet att svara f�r ers�tt� ningen �ligger i fr�ga om mark, som �r avsedd till allm�n v�g, kronan samt betr�ffande annan mark v�gf�rening, inom vars omr�de marken �r bel�gen. Finnes ej v�gf�rening n�r fr�ga uppkommer om ers�ttning i fall som sist n�mnts, skall l�nsstyrelsen f�ranstalta om s�dan f�renings bil� dande. Ers�ttningen skall best�mmas att utg� med visst �rligt belopp, med r�tt f�r s�v�l den ers�ttningsskyldige som markens �gare eller annan sak�gare att i h�ndelse av �ndrade f�rh�llanden eller sedan tio �r f�rflutit fr�n det ers�ttningen senast best�mts erh�lla ny p r�vning av beloppet. Vad i f r� ga om ers�ttning avtalats eller uppenbarligen f�rutsatts skola g�lla mel� lan den ers�ttningsskyldige och sak�gare g�lle j�mv�l mot den som efter byggnadsplanens fastst�llande f�rv�rvat sak�garens r�tt till marken. Fr�gan huruvida ers�ttningsplikt f�religger skall bed�mas med h�nsyn till den fastighetsindelning som g�llde vid tiden f�r byggnadsplanens fastst�llande, med de �ndringar av indelningen som skett f�r planens genomf�rande. 117 � Kan i fall som avses i 116 � �verenskommelse i ers�ttningsfr� gan ej tr�ffas, skall vad i 23 � �r stadgat �ga motsvarande till�mpning. 118 � Ej m� mot �garens bestridande i byggnadsplan best�mmas att mark skall anv�ndas f�r annat �ndam�l �n till enskilt bebyggande, v�g 78 Senaste lydelse 1954: 198. 2529 � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971; 1088 eller annan allm�n plats, med mindre �garen tillf�rs�kras ers�ttning f�r skada som han lider genom att han till f�ljd av planen kan nyttja mar� ken allenast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till markens v�rde. Om mark�garen s� fordrar, skall, innan byggnadsplan fastst�lles, f�r g�ldande av ers�ttningen st�llas s�kerhet som l�nsstyrelsen pr�var be� tryggande. Fr�n st�llande av s�kerhet vare kronan fri. Utan hinder av vad nu sagts m�, med iakttagande att behovet av v�gar och andra allm�nna platser fr�mst tillgodoses, best�mmas att mark inom omr�de som �r i en �gares hand skall anv�ndas f�r allm�n bygg� nad som erfordras f�r omr�det, i den m�n det med h�nsyn till den nytta �garen kan f�rv�ntas f� av planens genomf�rande och �vriga omst�ndig� heter pr�vas sk�ligt. Mark som i byggnadsplan avsetts f�r annat �ndam�l �n v�g eller an� nan allm�n plats m� ej f�rdenskull tagas i anspr�k f�r �ndam�let utan medgivande av markens �gare. IV. Om utomplansbest�mmelser 119 �'� Betr�ffande utomplansbest�mmelser p� landet skall vad i 77- 80 �� r stadgat �ga motsvarande till�mpning; och skall vad d�r s�gs om stadsfullm�ktige g�lla kommunalfullm�ktige. 120 �80 V. Om f�rbud mot bebyggelse till hinder f�r f�rsvaret, luftfarten m. m.�^ 121 �8- Inom omr�de med stadsplan, byggnadsplan eller utomplans� best�mmelser skall vad i 8185 �� r stadgat �ga motsvarande till�mp� ning. Betr�ffande annat omr�de �ger l�nsstyrelsen f�reskriva, att vad i 81 � �r stadgat skall l�nda till efterr�ttelse, �vensom meddela s�dant f�rord� nande som avses i 82 �; och skall i s�dant fall vad i 8385 �� r stadgat �ga motsvarande till�mpning inom omr�det. VI. Om s�rskilda �tg�rder i vissa fal l f�r reglering av bebyggelsen 122 �83 Vad i 86 och 87 �� stadgas skall �ga motsvarande till�mp� ning p� landet. 123 �84 "o Senaste lydelse 1959: 611. 80 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611. 81 Senaste lydelse 1958: 430. 81! Senaste lydelse 1959: 611. 83 Senaste lydelse 1964: 824. 2530 8-1 Paragrafen upph�vd genom 1964: 824. � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 124 �85 SFS 1971:1088 125 �80 Femte avd. Gemensamma best�mmelser f�r stad och landet I. Om regionplan 126 � Finnes f�r tv� eller flera st�der, samh�llen som avses i 88 och 90 �� eller landskommuner gemensam planl�ggning b�ra i ett eller flera h�nseenden �ga rum betr�ffande grunddragen f�r markens anv�nd� ning, s�som i fr�ga om viktigare trafikleder, flygplats, omr�den f�r t�t� bebyggelse och omr�den f�r friluftsliv samt anl�ggningar f�r vattenf�r� s�rjning och avlopp, skall regionplan uppr�ttas. Erfordras n�rmare best�mmelser ang�ende anv�ndningen av omr�de som omfattas av regionplan, skall planen inneh�lla s�dana best�mmelser. 127 � Har fr�ga v�ckts om uppr�ttande av regionplan, skall l�ns� styrelsen efter erforderlig utredning �verl�mna handlingarna i �rendet j�mte eget yttrande till Konungen. Konungen best�mmer d�refter, huruvida regionplan skall finnas, an� g�ende regionplaneomr�dets omfattning och i vilka h�nseenden gemen� sam planl�ggning skall �ga rum. Vad nu sagts skall �ga motsvarande till�mpning med avseende � upp� h�vande eller �ndring av vad s�lunda best�mts. 128 �87 Har Konungen f�rordnat att regionplan skall finnas, skola f�r handl�ggning av fr�gor r�rande planen de kommuner och samh�llen som ber�ras av denna bilda regionplanef�rbund. Betr�ffande s�dant f�rbund skall, med de avvikelser som f�lja av vad i denna lag stadgas, lagen om kommunalf�rbund �ga till�mpning. F�r handl�ggningen av fr�gor om regionplan f�r kommunerna i Stockholms l�n finnas s�rskilda best�mmelser. 129 �88 En ledamot av f�rbundsfullm�ktige, tillika ordf�rande, skall j�mte ers�ttare f�r honom f�rordnas av Konungen. �vriga ledam�ter i f�rbundsfullm�ktige skola utses av f�rbundets medlemmar till det an� tal f�r varje medlem som best�mmes i f�rbundsordningen. Kan enighet icke uppn�s ang�ende f�rbundsordningen eller �ndring av denna, skall l�nsstyrelsen besluta d�rom. 130 � Kan regionplan komma att ber�ra kommuner eller samh�llen inom tv� eller flera l�n, m� Konungen best�mma, act l�nsstyrelsen i ett av l�nen skall taga den befattning med uppr�ttande av regionplan och �vriga med planen sammanh�ngande fr�gor som ankommer p� l�nssty� relse. 85 Paragrafen upph�vd genom 1964; 824. 88 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611. 87 Senaste lydelse 1968; 597. 88 Senaste lydelse 1959: 611. 2531 � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971: 1088 131 Regionplan fastst�lles av Konungen, sedan f�rslag d�rtill upp� r�ttats av f�rbundsstyrelsen och antagits av f�rbundsfullm�ktige. Har avvikande mening uttala ts inom styrelsen eller fullm�ktige eller har f�r� bundsmedlem framst�llt erinran mot f�rslaget, �ger Konungen g�ra den avvikelse fr�n detta som med h�nsyn till s�lun da yppad mening m� an� ses befogad. Vad nu sagts g�ller ock i fr�g a om �ndring av regionplan. 132 Kostnaderna f�r uppr�ttande eller �ndring av regionplan samt f�r regionplanef�rbunds verksamhet i �vrigt skola, intill dess planen fastst�llts, f�rskjutas av f�rbundsmedlemmarna eller av statsmedel enligt vad Konungen p� f�rslag av f�rbundsfullm�ktige best�mmer. Kostnaderna skola, i den m�n bidrag ej l�mnas av statsmedel, slut� ligen f�rdelas mellan f�rbun dsmedlemmarna efter vad som med h�nsyn till varje medlems nytta av planen finnes sk�ligt. D�rest ej omst�ndig� heterna f�ranleda till annat, sker f�rdelningen efter skatteunderlag. Grunderna f�r f�rdelningen skola p� f�rslag av f�rbundsfullm�ktige best�mmas av Konungen, sedan planen eller �ndring d�rav fastst�llts. 133 Underl�ta f�rbundsfullm�ktige att vidtaga erforderliga �tg�r� der f�r uppr�ttande av regionplan, m� Konungen f�rel�gga fullm�ktige viss tid, inom vilken s�dan plan skall vara underst�lld Konungens pr�v� ning. S t�lla fullm�ktige sig ej f�rel�ggandet till efterr�ttelse, �ger Ko� nungen p� f�rbundets bekostnad l�ta uppr�tta samt, efter h�rande av fullm�ktige och dem fr�gan eljest r�r, fastst�lla regionplan. Vad nu sagts �ger motsvarande till�mpning, om �ndring av region� plan finnes p�kallad f�r regionplaneomr�dets �ndam�lsenliga utveck� ling eller till fr�mj ande av betydande allm�nt intresse. 134 Regionplan skall tj�na till ledning vid u ppr�ttande av general� plan, stadsplan och byggnadsplan eller �ndring d�rav s� ock eljest vid reglering av bebyggelsen eller anv�ndningen i �vrigt av mark inom planomr�det. 135 � �r nybyggnad eller schaktning, fyllning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd inom regionplaneomr�de beroende p� pr�v� ning av myndighet, skall denna tillse, att markens anv�ndning f�r i re� gionplanen avsett �ndam�l icke f�rsv�ras. Ej m� dock h�rigenom avse� v�rt men tillskyndas markens �gare utan att sk�lig ers�ttning d�rf�r gives. II. Om tillst�nd f�r s�rskilt fall till t�tbebyg gelse 136 � Utan hinder av att f�rh�llande ej f�religger som enligt denna lag f�ruts�t tes f�r att mark skall f� anv�ndas till t�tbebyggelse �ger Ko� nungen och, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, myndighet som Senaste lydelse 1959; 611. Senaste lydelse 1959: 611. Senaste lydelse 1959: 611. 2532 ne Senaste lydelse 1959: 611. � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Konungen best�mmer f�r s�rskilt fall medgiva tillst�nd till nybyggnad, SFS 1971; 1088 vilken innefattar s�dan bebyggelse. III. Om best�mmande och erl�ggande av l�sen m. m."� 137 Med avseende � inl�sen av mark enligt denna lag skola de allm�nna best�mmelserna i lagen om expropriation i till�mpliga delar l�nda till efterr�ttelse med iakttagande av vad nedan i 138145 �� stadgas. I m�l, som eljest enligt denna lag skall upptagas av fastighetsdomstol, skola best�mmelserna om domstol och r�tteg�ng i expropriationsm�l i till�mpliga delar g�lla, d�r ej annat �r s�rskilt stadgat. 138 I fall, d� markens �gare �r ber�ttigad fordra att inl�sen sker, ankommer det p� honom att g�ra ans�kan om st�mning. Ogillas yrkande om inl�sen, g�lle i fr�ga om r�tteg�ngskostnad vad d�rom i allm�nhet �r stadgat. 139 �00 140 �0" Uppkommer i m�l ang�ende inl�sen av mark tvist om r�tt eller plikt att l�sa, skola best�mmelserna i 36 och 37 �� lagen om expropria� tion �ga till�mpning f�rst sedan det genom lagakraft�gande dom blivit avgjort att inl�sen skall �ga rum. 141 �08 Best�mmelserna i 12 � f�rsta stycket lagen om expropriation skola ej �ga till�mpning med avseende � inl�sen av mark som ing�r i stadsplan. 142 �99 N�r kommun inl�ser mark enligt denna lag �ger 111 a � lagen om expropriation (1917: 189) motsvarande till�mpning i fr�ga om v�rde� �kning som �gt rum under tiden fr�n dagen tio �r f�re det talan v�cktes vid domstol. 143 � Vill kommun eller samh�lle l�sa i enskild v�g ing�ende mark som enligt denna lag m� tagas i anspr�k och nyttjas till trafikled eller annan allm�n plats, skall vid expropriationsers�ttningens best�mmande h�nsyn tagas till denna r�tt. Ej m� kostnad som kommunen eller sam� h�llet nedlagt f�r trafikledens eller platsens iordningst�llande f�ranleda h�jning av ers�ttningsbeloppet. 144 � F�rsummar kommun eller samh�lle att, p� s�tt i 48 � f�rsta stycket lagen om expropriation stadgas, neds�tta fastst�lld expropria- tionsers�ttning och har ej kommunen eller samh�llet enligt medgivande av markens �gare eller j�mlikt stadgande i samma lag tagit marken i 93 Senaste lydelse 1949: 666. 9^ Senaste lydelse 1971: 537. 99 Senaste lydelse 1949: 666. 90 Paragrafen upph�vd genona 1970; 992. 97 Senaste lydelse 1966: 259. 98 Senaste lydelse 1970; 992. 99 Senaste lydelse 1971: 916. 2533 160SFS 1971 � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> *" " ft SFS 1971:1088 besittning, skall den v�ckta fr�gan om markens avtr�dande, om n�gon till ers�ttning ber�ttigad yrkar det, vara f�rfallen, s�vitt p� hans r�tt inverkar. 145 � I fr�ga om mark som inl�sts enligt denna lag skola best�m� melserna i 6870 �� lagen om expropriation icke �ga till�mpning. 146 �1�" Vad i 137, 138, 140, 144 och 145 �� r stadgat betr�ffande inl�sen av mark skall �ga motsvarande till�mpning vid inl�sen av s�r� skild r�t t eller uppl�telse av servitut eller nyttjander�tt enligt denna lag. N�r s�rskild r�tt inl�ses eller servitut eller nyttjander�tt uppl�tes, skola best�mmelserna i 12 � f�rsta stycket lagen om expropriation ej till�m� pas p� mark som ing�r i stadsplan. IV. Om ansvar, handr�ckning och fullf�ljd av tala n m. m. 147 � F�retager n�gon nybyggnad eller annan �tg�rd i s trid mot f�r� bud som meddelats i denna lag eller med st�H av lagen, straffes med dagsb�ter. �ro omst�ndigheterna synnerligen f�rsv�rande, m� till f�ng� else i h�gst sex m�nader d�mas. B�ter tillfalla k ronan. 148 � I fall som avses i 147 � �ger �verexekutor meddela handr�ck� ning till r�ttelse i vad olagligen skett. Ans�kan om handr�ckning m� g�ras av allm�n �klagare eller av byggnadsn�mnd. �r ans�kan gjord av allm�n �klagare och beg�r ut� m�tningsman att kostnad f�r f�rr�ttning skall f�rskjutas, m� det ske av allm�nna medel. I �vrigt g�lle en ahanda best�mmelser som �ro stadgade f�r det i 191 � uts�kningslagen avsedda fallet. 149 �101 �ver stadsfullm�ktiges, kommunalfullm�ktiges, municipal- fullm�ktiges eller byggnadsn�mnds beslut r�rande stadsplan, byggnads- plan, utomplansbest�mmelser eller tomtindelning som enligt denna lag f�r att bliva g�llande skall fastst�llas av Konungen eller l�nsstyrelsen, s� ock �ver f�rbundsfullm�ktiges f�rslag till regionplan m� s�rskild kla� gan ej f�ras, vederb�rande obetaget att framst�lla erinringar mot beslu� tet i �rendet ang�ende fastst�llelse d�r�. Vad nu sagts skall �ga motsva� rande till�mpning � beslut av st adsfullm�ktige, kommunalfullm�ktige el� ler municipalfullm�ktige som innefattar framst�llning om fastst�llelse av generalplan eller om annan �tg�rd av Konungen eller l�nsstyrelse enligt denna lag. Om talan mot annat beslut av byggnadsn�mnd meddelas best�mmel� ser av Konungen. 150 L�nsstyrelses beslut r� rande fastst�llelse av generalplan, stads� plan, byggnadsplan eller tomtindelning s� ock l�nsstyrelses beslut avse� ende till�mpning av utomplansbest�mmelser � visst om r�de skall medde� las efter anslag. Senaste lydelse 1971; 916. Senaste lydelse 1959: 611. 2534 102 Senaste lydelse 1971: 592. � </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Mot l�nsstyrelses beslut i �rende om medgivande, var� 39 � �ger till- SFS 1971:1088 l�mpning, f�res talan hos kammarr�tten genom besv�r. Talan mot an� nat av l�nsstyrelsen meddelat beslut f�res hos Konungen genom besv�r. I fall som avses i f �rsta stycket r�knas besv�rstiden fr�n den dag d� be� slutet meddelades. Har l�nsstyrelse till alla delar fastst�llt av stadsfullm�ktige, kommu� nalfullm�ktige, municipalfullm�ktige eller byggnadsn�mnd antaget eller eljest i vederb�rlig ordning .handlagt f�rslag r�rande generalplan, stads� plan, byggnadsplan, utomplansbest�mmelser eller tomtindelning, m� kla� gan f�ras allenast av sak�gare som i �rendet framst�llt yrkande vilket helt eller delvis l�mnats utan bifall. 151 �^03 L�nsstyrelses beslut i fr�ga r�rande utomplansbest�mmelsers till�mpning � visst omr�de, l�nsstyrelses f�rordnande enligt 82 � eller 121 � andra stycket, s� ock l�nsstyrelses beslut om f�rbud mot nybygg� nad utan s�rskilt tillst�nd eller mot schaktning, fyllning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd skall l�nda till efterr�ttelse utan hinder av f�rd klagan. V. Allm�nna be st�mmelser 152 � Har n�gon av statlig eller kommunal myndighet erh�llit uppdrag att uppr�tta f�rslag till regionplan, generalplan, stadsplan, byggnads- plan eller tomtindelning eller att verkst�lla plan- eller h�jdm�tning eller kartl�ggning till ledning vid uppr�ttande av s�dant f�rslag, �ge han och hans bitr�den erh�lla tilltr�de till fastigheter och byggnader samt d�rvid �verg� �gor och anbringa m�rken eller signaler i vad det finnes erfor� derligt f�r uppdragets genomf�rande, varvid skall iakttagas att skada � egendom s�vitt m�jligt undvikes. Vad nu sagts galle ock den, vilken p� grund av f�reskrift som med� delats med st�d av denna lag har att f�retaga utstakning av byggnads l�ge eller besiktning av p�g�ende eller avslutat byggnadsf�retag eller d�rmed likartat arbete. 153 �134 Vad i denna lag s�gs om �gare av mark eller fastighet skall ock g�lla om den som innehar mark eller fastighet under s�dan besitt� ningsr�tt som enligt lag �r att h�nf�ra till fas t egendom. 154 �105 ;^i- fastighet bel�gen vid torg, park eller annan s�dan allm�n plats, skall marken framf�r fastigheten anses, som gata till en bredd, motsvarande fem fj�rdedelar av den � fastigheten enligt stadsplanen vid gatans uppl�tande till allm�nt begagnande till�tna h�gsta hush�j� den. 155 �103 Vad i denna lag f�reskrives om tomt och om fastighet �ger till�mpning �ven p� samf�llighet inom byggnadskvarter. Med �gare av tomt eller fastighet avses d�rvid �garna av de fastigheter som hava del 103 Senaste lydelse 1959: 611. 104 Senaste lydelse 1970: 992. 105 Senaste lydelse 1970: 992. 100 Senaste lydelse 1970: 992. 2535 � </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1088 i samf�lligheten. �r samf�lligheten ej avsedd f�r bebyggelse, skall den anses bebyggd n �r den v�sentligen tagits i a nspr�k f�r angivet �ndam�l. H�gsta till�tna hush�jden antages d�rvid vara medeltalet av vad som g�ller f�r de fastigheter som hava del i samf�lligheten. Vad i 56, 62 och 67 �� stadgas om fastighet som �verensst�mmer med tomtindelning avser �ven a nnan inom byggnadskvarter bel�gen fastighet, var� nybyggnad f�retagits eller skall �ga rum efter det att kvarteret in� togs i stadsplanen, samt tomt som �r i en �gares hand. Vad i denna lag f�reskrives om fastighet som �verensst�mmer med tomtindelning skall g�lla �ven betr�ffande fastighet som bildats med st�d av best�mmelserna i 3 kap. 2 � tredje och fj�rde styckena fastig� hetsbildningslagen (1970: 988). 156 �i''7 G�r gr�ns mellan tv� st�der i gatas l�ngdriktning, skall i fr�ga om tidpunkten f�r intr�dandet av skyldighet att uppl�ta gatan till allm�nt begagnande s� anses som om gatan vore bel�gen inom en och samma stad. Kostnaden f� r gatan skall f�rdelas mellan st�derna efter den nytta de hava av gatan, med r� tt f�r vardera staden att i enlighet med de i denna lag stadgade grunderna av vederb�rande fastighets�gare i den staden uttaga bidrag till dess andel i kostnaden som om gatan helt vore bel�gen inom staden. 157 �10^ F�rordnas att omr�de, f�r vilket generalplan, stadsplan eller byggnadsplan fastst�llts eller f�r vilket utomplansbest�mmelser �ro g�l� lande, skall tillh�ra stad eller k�ping eller meddelas betr�ffande s�dant omr�de f�rordnande att vad i denna lag �r stadgat f�r stad skall �ga motsvarande till�mpning f�r omr�det, l�nde planen eller best�mmelserna fortfarande till efterr�ttelse. Vad nu sagts skall �ga motsvarande till�mpning betr�ffande f�rord� nande, f�rbud eller annan f�reskrift som meddelats med st�d av best�m� melse i fj� rde avdelningen. 158 � Vad i denna lag s�gs om nybyggnad skall ock g�lla om s�dan �ndring av befintlig byggnad som, enligt vad Konungen d�rom stadgar, �r att h�nf�ra till nybyggnad. �verg�ngsbest�mmelser^ 09 159 � Denna lag tr �der i kraft den 1 januari 1948. Genom denna lag upph�ves stadsplanelagen den 29 maj 1931 (nr 142); dock skola de i stadsplanelagen meddelade �verg�ngsbest�mmel� serna alltj�mt i till�mpliga dela r g�lla, under iakttagande av att h�nvis� ning till stadgande som ersatts genom best�mmelse i nya lagen skall anses i st�llet hava avseende � den best�mmelsen. F�rekommer eljest i lag eller s�rskild f�rfattning h�nvisning till lag� rum som ersatts genom best�mmelse i denna lag, skall den best�mmel� sen i st�llet till�mpas. 'O'' Senaste lydelse 1970: 992. Senaste lydelse 1959: 611. 2536 100 Till 1947: 385. � </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 160 �110 N�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill, �ger l�nsstyrelsen betr�ffande SFS 1971:1088 omr�de p� landet, f�r vilket stadsplan, byggnadsplan eller utomplans- best�mmelser ej fastst�llts, f�rordna att stadgandet i 7 � f�rsta stycket ej skall g�lla f�rr�n fr�n och med den 1 januari 1952. 161 � Har stomplan fastst�llts f�re denna lags ikrafttr�dande, skall betr�ffande planen till�mpas vad om fastst�lld generalplan i stad �r stadgat. 162 � Vid pr�vning av fr�ga om l�snings- eller ers�ttningsplikt med avseende � mark, vilken enligt denna lag eller f�reskrift, som meddelas med st�d av lagen, eller enligt motsvarande �ldre best�mmelser ej m� tagas i anspr�k f�r enskilt bebyggande eller f�r viss bebyggelse, skall v�rdet � marken best�mmas med sk�lig h�nsyn till det v�rde, marken vid tiden f�r lagens ikrafttr�dande ans�gs hava enligt dittills till�mpade grunder; och m� f�rty j�mv�l det v�rde som d� tillm�ttes marken f�r t�tbebyggelse komma i betraktande. 163 �1^1 Har gata eller gatudel framf�r kvartersmark uppl�tits eller lagligen skolat uppl�tas till allm�nt begagnande f�re denna lags ikraft� tr�dande, skall ang�ende skyldighet f�r kvartersmarkens �gare att g�lda ers�ttning f�r gatumark �ldre lag �ga till�mpning. Vidgas gata, som uppl�tits till allm�nt begagnande f�re ikrafttr�dan� det av denna lag, och har skyldighet f�r �gare av kvartersmark att er� s�tta staden v�rdet av den gatumark, som tagits i an spr�k f�r gatan, en� ligt best�mmelserna i �ldre lag �nnu icke intr�tt vid vidgningen, skall skyldighet f�r mark�garen att enligt denna lag med anledning av vidg� ningen g�lda ers�ttning f�r mark icke intr�da f�rr�n ers�ttningen f�r mark f�r gatans uppl�tande enligt �ldre lag f�rfaller till betalning. 164 �112 Finnes i stadsplan f�reskrift ej meddelad om den hush�jd som �r till�ten � kvartersmark, m� mark�gares skyldighet att bidraga till stads gatukostnad ej ber�knas efter st�rre gatubredd �n aderton meter. 165 � Vad i 70 � stadgas skall �ga motsvarande till�mpning med av� seende � omr�de i en �gares hand som ing�r i stadsplan vilken fastst�llts f�re denna lags ikrafttr�dande, d�rest omr�det utg�r minst ett helt bygg� nadskvarter. Ing�r i byggnadsplan som fastst�llts f�re denna lags ikrafttr�dande omr�de i en �gares hand, skall vad i 113 � stadgas om uppl�tande av mark �ga motsvarande till�mpning. 166 � �r d� denna lag tr�der i kraft f�reskrift meddelad j�mlikt 1 � andra stycket lagen den 24 mars 1942 (nr 128) om f�rbud mot bebyg� gelse till hinder f�r f�rsvaret, skall s� anses som om f�reskriften medde� lats j�mlikt motsvarande stadgande i f�revarande lag. 167 �^^2 Har f�re denna lags ikrafttr�dande, i avbidan p� uppr�ttande av byggnadsplan, f�rbud meddelats mot nybyggnad utan l�nsstyrelsens Senaste lydelse 1949: 666. 111 Senaste lydelse 1970: 992. 112 Senaste lydelse 1970: 992. 113 Senaste lydelse 1959: 611. 2537 � </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> if; SFS 1971; 1088 tillst�nd, vare beslutet ej g�llande l�ngre �n fem �r fr�n lagens ikraft� tr�dande, med mindre tiden f�rl�nges enligt vad i 109 � stadgas. 168 Utan hinder av vad eljest i denna lag �r stadgat m�, d�r ej Konungen eller myndighet som Konungen best�mmer annorlunda f�r� ordnar, t�tbebyggelse �ga rum inom omr�de f�r vilket avstyckningsplan g�ller vid denna lags ikrafttr�dande. Med avseende � s�dan plan skall vad i 110 � stadgas �ga motsvarande till�mpning. 169 � Har j�mlikt �ldre lag tomtindelning fastst�llts f�r omr�de inom byggnadsplan, m� nybyggnad ej f�retagas i strid mot tomtindelningen, dock m� l�nsstyrelsen f�r s�rskilt fall meddela tillst�nd till nybyggnad, n�r synnerliga sk�l �ro d�rtill. Ej m� tomtindelningen �ndras i andra fall �n d� fastst�lld �ndring i byggnadsplanen f�ruts�tter �ndring av tomt� indelningen eller ock �garna av de tomter som ber�ras av �ndringen �ro ense d�rom och �ndringen finnes l�mplig f�r ett �ndam�lsenligt utnytt� jande av to mterna. 170 � Betr�ffande byggnadsplan som fastst�llts f�re denna lags ikraft� tr�dande skall vad i 116 � stadgas icke �ga till�mpning. Denna lag^^^ tr� der i kraft den 1 januari 1972. I fr�ga om m�l om inl�sen av tomt eller tomtdel som vid utg�ngen av �r 1971 �r anh�ngigt �ger dock de upph�vda best�mmelserna i 46 �, 139 � och 141 � andra stycket samt den �ldre lydelsen av 47 � fortfarande till�mpning. Denna lag"� tr �der i kraft den 1 januari 1972. M�l som vid ikrafttr�dandet �r anh�ngigt hos expropriationsdomstol pr�vas av fastighetsdomstol, om huvudf�rhandling ej p�b�rjats dessf�r� innan. �r m�l om ers�ttning enligt 75 � anh�ngigt hos allm�n domstol vid ikrafttr�dandet, handl�gges m�let enligt �ldre best�mmelser. Denna lag""' tr�der i kraft den 1 januari 1972. �ldre best�mmelser g�ller fortfarande i fr�ga om talan mot beslut som meddelats f�re den 1 januari 1972. 1. Denna l?g^^� tr�der i kraft den 1 januari 1972. 2. Har ans�kan om inl�sen gjorts hos Kungl. Maj:t f�re ikrafttr�dan� det, pr�vas fr�gan om medgivande till inl�sen enligt �ldre best�mmelser. 3. �ldre best�mmelser g�ller i fall d� talan vid domstol v�ckts f�re ikrafttr�dandet. 4. Best�mmelserna i 142 � i dess nya lydelse g�ller ej v�rde�kning som �gt rum f�re utg�ngen av juni 1971. Denna lag"� tr�der i kraft den 1 januari 1972, Senaste lydelse 1959: 611, 115 Till 1970: 992. 11" Till 1971: 537. ii^Till 1971: 592. 11" Till 1971; 916. 2538 "�Till 1971: 1088. � </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter- SFS 1971:1088 mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill be kr�fta l�tit. Stockholms slott den 10 december 1971. GUSTAF ADOLF SVANTE L UNDKVIST (L, S.) (Civildepartementet) � </div> </div>

Lag

SFS 1971:1088

om �ndring i byggnadslagen (1947:385);

utkom f r�n tr ycket

given Stockholms slott den 10 december 1971.

den 28 dec. 1971

V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes

och Vendes Konung, g�ra veterligt; att Vi, med riks-

dagen^, funnit gott f�rordna, att 6, 87 och 107 �� byggnadslagen (1947:
385) skall ha nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer lagen att

ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft.

F�rsta avd. Inledande best�mmels er

1 � Marks anv�ndning f�r bebyggelse skall i den omfattning som

stadgas i denna lag f�reg�s av planl�ggning.

2 � Grunddragen f�r marks anv�ndning inom kommun eller sam�
h�lle angivas i generalplan.

N�rmare reglering av bebyggelsen sker genom stadsplan eller bygg-

nadsplan.

Byggnadsverksamheten inom omr�de som ej ing�r i stadsplan eller

byggnadsplan regleras genom utomplansbest�mmelser.

3 � F�r samordning av flera kommuners eller samh�llens planl�gg�

ning uppr�ttas regionplan.

4 � Vid planl�ggning skola s�v�l allm�nna som enskilda intressen till-

b�rligen beaktas.

5 � Markens �gare �r med avseende � dess anv�ndning f�r olika slag

av bebyggelse underkastad de inskr�nkningar som stadgas i denna lag

eller med st�d av lagen.

F�r att mark skall f� anv�ndas till t�tbebyggelse f�ruts�ttes, att den

vid planl�ggning enligt denna lag pr�vats fr�n allm�n synpunkt l�mpad

f�r �ndam�let.

1 Prop. 1971:118, CU 26, rskr 309.

2507

�

SFS 1971:1088

6 � Med t�tbebyggelse f�rst�s i denna lag s�dan samlad bebyggelse

som n�dv�ndigg�r eller kan v�ntas n�dv�ndigg�ra s�rskilda anord�
ningar f�r tillgodoseende av gemensamma behov. Vid pr�vning huru�
vida t�tbebyggelse f�religger skall h�nsyn tagas �ven till bebyggelse so m

�r att v�nta.

Annan bebyggelse ben�mnes glesbebyggelse.

7 �2 Det n�rmaste inseendet �ver byggnadsverksamheten ut�vas av

byggnadsn�mnd.

L�nsstyrelsen har att �va tillsyn �ver planl�ggningen och byggnads�

v�sendet inom l�net.

Den allm�nna uppsikten �ver planl�ggningen och byggnadsv�sendet

inom riket tillkommer statens planverk.

8 � N�rmare f�reskrifter om byggnadsn�mnd, om byggande och lov

d�rtill sant r�rande till�mpningen i �vrigt av denna lag meddelas av
Konungen.

Andra avd. Best�mmelser f�r stad

I. Om generalplan

9 � Generalplan skall genom stadens f�rsorg uppr�ttas i den m�n s�

erfordras till ledning f� r n�rmare planl�ggning betr�ffande stadens ord�
nande och bebyggande.

Planen skall angiva grunddragen f�r markens anv�ndning till olika

�ndam�l, s�som till t�tbebyggelse, viktigare trafikleder och andra all�

m�nna platser.

Finnes till fr�mjande av stadens �ndam�lsenliga utbyggande erforder�

ligt, att visst omr�de tills vidare undantages fr�n t�tbebyggelse eller fr�n
viss annan bebyggelse, oaktat det i och f�r sig �r l�mpat d�rf�r, skall
det ock angivas i generalplanen. S�dant undantag m� icke avse bebyg�
gelse f�r jordbrukets, fiskets, skogssk�tselns eller d�rmed j�mf�rligt be�
hov.

Erfordras eljest s�rskild a best�mmelser ang�ende markens bebyggan�

de eller anv�ndning i �vrigt, skall generalplanen inneh�lla s�dana be�
st�mmelser.

2508

10 � Generalplan s� ock �ndring d�rav antages av stadsfullm�ktige.

Planen m� p� framst�llning av staden helt eller delvis fastst�llas av

Konungen och skall, i vad den blivit fastst�lld, l�nda till efterr�ttelse
enligt vad nedan s�gs.

Generalplan som blivit f�rem�l f�r fastst�llelse ben�mnes fastst�lld

generalplan. D�rmed avses, om planen �r fastst�lld allenast i vissa h�n�

seenden, endast de best�mmelser som s�lunda skola g�lla.

�ndring av fastst�lld generalplan m�, om �ndringen ej innefattar

v�sentlig avvikelse fr�n vad f�rut g�llt, p� framst�llning av staden fast�

st�llas av l�nsstyrelsen.

2 Senaste lydelse 1967; 327.

�

11 � Underl�ter stad att vidtaga erforderliga �tg�rder f�r uppr�ttande

SFS 1971:1088

av generalplan, d�r s�dan erfordras, m� Konungen f�rel�gga stadsfull�
m�ktige viss tid inom vilken s�dan plan skall vara uppr�ttad. St�lla

stadsfullm�ktige sig ej f�rel�ggandet till efterr�ttelse, �ger Konungen
efter h�rande av stadsfullm�ktige l�ta p� stadens bekostnad uppr�tta
generalplan.

Finnes generalplan men pr�vas den uppenbarligen icke fylla de krav

som med h�nsyn till stadens utveckling sk�ligen b�ra st�llas p� den�
samma, skall i fr�ga om �ndring av planen vad i f�rsta stycket stadgas

�ga motsvarande till�mpning.

12 � Beslut om fastst�llelse av generalplan g�ller ej med avseende �

omr�de som ing�r i stadsplan eller byggnadsplan.

Betr�ffande s�dant undantag fr�n bebyggelse som omf�rm�les i 9 �

tredje stycket m� fastst�llelse ej meddelas att g�lla f�r l�ngre tid �n

fem �r. Konungen �ger dock p� framst�llning av staden f�rl�nga tiden

f�r beslutets giltighet, varje g�ng med h�gst n�mnda tid.

13 � Nybyggnad m� icke f�retagas i strid mot fastst�lld generalplan;

dock m� Konungen och, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter,
myndighet som Konungen best�mmer medgiva undantag, n�r s�rskilda

sk�l �ro d�rtill och generalplanens syfte icke motverkas. Kan fastighet,

vilken bildats f�re planens fastst�llande, d�refter icke tagas i anspr�k f�r
byggnads�ndam�l, m� ock undantag enligt vad nu sagts medgivas, om
generalplanens syfte icke avsev�rt motverkas.

14 �3 Hava stadsfullm�ktige beslutat g�ra framst�llning om fastst�llel�

se av generalplan betr�ffande visst omr�de eller �ndring av fastst�lld
generalplan, m� nybyggnad, innan framst�llningen pr�vats, ej f�retagas
inom omr�de som avses med denna; dock m� l�nsstyrelsen och, enligt
av Konungen meddelade f�reskrifter, annan myndighet som Konungen

best�mmer medgiva undantag, s�vitt generalplanens genomf�rande icke
f�rsv�ras.

15 �4 �r fr�ga v�ckt om framst�llning ang�ende fastst�llelse av gene�

ralplan betr�ffande visst o mr�de eller �ndring av fastst�lld generalplan,

�ger l�nsstyrelsen p� framst�llning av staden f�rordna, att nybyggnad

inom omr�det icke m� f�retagas. S�dant f�rordnande g�ller intill dess
stadsfullm�ktige beslutat i fr�gan, dock ej l�ngre �n ett �r. D�r s� er�
fordras �ger l�nsstyrelsen p� framst�llning av staden f�rl�nga f�rbudets
giltighetstid med h�gst tv� �r i s�nder.

Fr�n f�rbud som i f�rsta stycket s�gs m� undantag medgivas av l�ns�

styrelsen och, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, av annan

myndighet som Konungen best�mmer.

16 � Finner Konungen framst�llning om fastst�llelse av generalplan

icke kunna bifallas, �ger Konungen f�r viss tid meddela det f�rbud mot
nybyggnad som f�ranledes av omst�ndigheterna.

3 Senaste lydelse 1959: 611.

4 Senaste lydelse 1959: 611.

2509

�

SFS 1971:1088

17 � Inom omr�de som ing�r i fastst�lld generalplan m� schaktning,

fyllning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd icke vidtagas,
s�vitt �tg�rden uppenbarligen �r av beskaffenhet att kunna v�sentligt
f�rsv�ra omr�dets anv�ndning f�r avsett �ndam�l.

Har med avseende � visst omr�de beslut fattats eller fr�ga v�ckts an�

g�ende framst�llning om fastst�llelse av generalplan eller �ndring av
fastst�lld generalplan eller har f�rbud mot nybyggnad meddelats enligt

16 �, �ger l�nsstyrelsen, i den utstr�ckning som f�ranledes av omst�n�

digheterna, stadga f�rbud mot �tg�rd varom s�gs i f�rsta stycket.

Mark som enligt fastst�lld generalplan �r avsedd till trafikled

eller annan allm�n plats m� l�sas av staden, n�r staden beg�r det.

Annan mark f�r vilken generalplan fastst�llts m�, till den del marken

ej �r avsedd f�r enskilt bebyggande, l�sas av staden, s�vitt markens an�

v�ndning f �r avsett �ndam�l ej �ndock kan anses s�kerst�lld.

�r marken i stadens �go, m� staden l�sa s�rskild r�tt som besv�rar

marken. Inl�sen av s�rskild r�tt till mark som avses i andra stycket m�

dock ske endast under d�r angiven f�ruts�ttning.

18 a �� Inneh�ller fastst�lld generalplan best�mmelse att mark, som

ej m� l�sas enligt 18 � f�rsta stycket, skall kunna nyttjas f�r allm�n
trafikanl�ggning eller allm�n ledning, skall p� stadens yrkande servitut
eller nyttjander�tt uppl�tas i den omfattning som erfordras f�r �nda�

m�let. Kan �garen till f�ljd av planen nyttja marken endast p� s�tt som

st�r i uppenbart missf�rh�llande till dess tidigare v�rde, m� han p�fordra
att staden f�rv�rvar r�ttighet som nu sagts. Staden �ger best�mma om
f�rv�rvet skall avse servitut eller nyttjander�tt.

19 � Ing�r allm�n v�g i mark som enligt fastst�lld generalplan �r av�

sedd till trafikled eller annan allm�n plats eller till s�rskilt trafikomr�de
som skall tillh�ra staden, skall v�gm�rken utan ers�ttning tillfalla sta�
den i den m�n den tages i anspr�k f�r avsett �ndam�l.

20 � Ing�r enskild v�g f�r tv� eller flera fastigheter i mark som enligt

fastst�lld generalplan �r avsedd till trafikled eller annan allm�n plats,
�ger staden nyttja v�gm�rken f�r avsett �ndam�l utan hinder av den r�tt

annan kan �ga till marken. Har v�gen uppl�tits allenast p� viss tid,

g�lle stadens nyttjander�tt f�r samma tid.

Besv�ras v�gm�rken av fordran eller annan r�ttighet med b�ttre r�tt

�n v�guppl�telsen, njute innehavaren mot avskrivning � handling, var�

r�ttigheten grundas, ers�ttning av staden f�r f�rlust som uppst�tt genom

stadens nyttjander�tt. Den som vill framst�lla ers�ttningsanspr�k skall

v�cka talan, om han �r innehavare av fordran, inom tio �r och eljest
inom tv� �r fr�n det planen fastst�lldes. Sedan marken tagits i anspr�k
av staden, vare staden ansvarig f�r avg�ld eller annan f�rm�n som ut�

g�r f�r v�gens begagnande.

Senaste lydelse 1965: 718.

2510

c Senaste lydelse 1965: 718.

�

�r v�gen anv�nd f�r ledning som hindrar eller v�sentligt f�rsv�rar f�r

SFS 1971:1088

staden att nyttja v�gm�rken, �ger staden f� ledningen p� sin bekostnad
flyttad till l�mplig av staden anvisad plats.

21 � Skall mark enligt fastst�lld generalplan anv�ndas f�r annat �nda�
m�l �n enskilt bebyggande och kan markens �gare till f�ljd h�rav nyttja
marken allenast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till dess

tidigare v�rde, vare staden skyldig att l�sa marken.

Fr�gan huruvida l�sningsplikt f�religger skall bed�mas efter den

fastighetsindelning som g�llde vid tiden f�r generalplanens fastst�llande,

med de �ndringar av indelningen som skett f�r planens genomf�rande.

22 � F�r mark enligt fastst�lld generalplan icke anv�ndas f�r annan
glesbebyggelse �n f�r jordbrukets, fiskets, skogssk�tselns och d�rmed

j�mf�rligt behov, och kan markens �gare till f�ljd h�rav nyttja marken

allenast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till dess tidigare
v�rde, vare markens �gare ber�ttigad till ers�ttning av staden f�r den

skada som han h�rigenom lider. Samma lag vare om innehavare av s�

dan nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt till marken som uppl�tits in�

nan planen fastst�lldes.

Ers�ttningen skall, om f�rbudet �r tidsbegr�nsat, best�mmas att utg�

med visst �rligt belopp, med r�tt f�r s�v�l staden som markens �gare
eller annan sak�gare att erh�lla ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden
eller vid f�rl�ngning av giltighetstiden f�r best�mmelsen. Vad i fr�ga om

ers�ttningen avtalats eller uppenbarligen f�rutsatts skola g�lla mellan sta�

den och sak�gare g�lle j�mv�l mot den som efter planens fastst�llande
f�rv�rvat sak�garens r�tt till marken.

Vid bed�mandet av fr�gan huruvida ers�ttningsplikt f�religger skall

vad i 21 � andra stycket stadgas �ga motsvarande till�mpning.

Kan �verenskommelse i ers�ttningsfr�gan icke tr�ffas, skall den

som vill framst�lla ers�ttningsanspr�k inst�mma sin talan till fastig�
hetsdomstolen. J�mv�l staden �ger p�kalla pr�vning av ers�ttningsfr�

gan enligt vad nu sagts.

Staden skall vidk�nnas � �mse sidor uppkomna kostnader � m�let,

s�framt ej domstolen med h�nsyn till omst�ndigheterna finner sk�ligt
annorlunda f�rordna.

II. Om st adsplan

Om stadsplans uppr�ttande och a ntagande

24 � Stadsplan skall genom stadens f�rsorg uppr�ttas i den m�n det
genom stadens utveckling p�kallas f�r den n�rmare regleringen av be�

byggelsen.

25 � Stadsplan skall utm�rka och till gr�nserna angiva de f�r olika
�ndam�l avsedda omr�den som ing� i planen , n�mligen

' Senaste lydelse 1971: 537.

2511

,rK' -

�

SFS 1971:1088

byggnadskvarter,

gator, torg, parker och andra allm�nna platser samt
specialomr�den, s�som j�rnv�gs- och andra s�rskilda trafikomr�den,

skydds- eller s�kerhetsomr�den f�r vissa anl�ggningar, hamnomr�den,

idrottsorar�den, begravningsplatser och vattenomr�den.

J�mv�l h�jdl�gen skola i e rforderlig omfattning angivas.

Stadsplan skall ock inneh�lla de ytterligare best�mmelser ang�ende

omr�denas bebyggande eller anv�ndning i �vrigt som finnas erforderliga.

Stadsplan antages av stadsfullm�ktige; dock �ga fullm�ktige i

den omfattning som pr�vas l�mplig uppdraga �t byggnadsn�mnden att i

fullm�ktiges st�lle antaga s�dan plan.

Planen skall f�r att bliva g�llande fastst�llas av l�nsstyrelsen. L�ns�

styrelsen �ger, om s�rskild anledning d�rtill f�religger, underst�lla

planen Konungens pr�vning. �r planen av st�rre omfattning eller eljest

av st�rre allm�n betydelse eller har i �rendet uppkommit fr�ga vars

avg�rande enligt denna lag ankommer p� Konungen, skall underst�ll�

ning alltid ske.

Vad nu sagts g�ller ock �nd ring av stadsplan.

27 � Finnes f�r stads �ndam�lsenliga utveckling eller till fr�mjande av

betydande allm�nt intresse n�digt att stadsplan uppr�ttas f�r visst omr�
de men underl�ter staden att vidtaga h�rf�r erforderliga �tg�rder, m�
Konungen f�rel�gga stadsfullm�ktige viss tid inom vilken s�dan plan

skall vara underst�lld Konungens pr�vning. St�lla stadsfullm�ktige sig ej
f�rel�ggandet tU l efterr�ttelse, �ger Konungen p� stadens bekostnad l�ta

uppr�tta och, efter h�rande av stadsfullm�ktige och dem fr�gan eljest
r�r, fastst�lla stadsplan f�r omr�det.

Vad nu sagts �ger motsvarande till�mpning med avseende � �ndring

av stadsplan.

Om tomtindelning

28 � Byggnadskvarter skall indelas till tomter s�lunda att det kan
�ndam�lsenligt bebyggas i �verensst�mmelse med stadsplanen .

29 � Tomtindelning b�r s�vitt m�jligt ske i ett sammanhang f�r hela

kvarteret. Omfattar tomtindelning endast en del av ett kvarter, skall

iakttagas att �terstoden kan indelas till l�mpliga tomter.

30 � Tomtindelning av mark som ej varit f�rem�l f�r dylik indelning
skall ske, n�r �g are av s�dan mark beg�r det eller n�r byggnadsn�mnden
s� finner n�digt och m ark�gare ej visar s�rskilt sk�l till a nst�nd.

31 �0 Tomtindelning m� p� beg�ran av mark�gare eller p� byggnads�

n�mndens f�ranstaltande �ndras, om fastst�lld �ndring av stadsplan

f�ruts�tter �ndring j�mv�l av tomtindelningen, s� ock d �r bebyggelsen �

tv� eller flera tomter �r i behov av f�rny else, som icke l�mpligen kan ske

^ Senaste lydelse 1959; 611.

2512

" Senaste lydelse 1959: 611.

�

annorledes �n i ett sammanhang, och den best�ende tomtindelningen ut-

SFS 1971:1088

g�r hinder f�r att marken inom kvarteret eller del d�rav utnyttjas p� ett
�ndam�lsenligt s�tt. I fr�ga om obebyggd mark m� �ndring av tomtindel�

ning �ga rum n�r s�dan p�kallas av mark�gare eller av byggnadsn�mn�
den, s�vida �ndringen kan antagas vara en f�ruts�ttning f�r att marken
eller angr�nsande mark i kvarteret inom sk�lig tid blir bebyggd p� ett
�ndam�lsenligt s�tt.

�ndring av tomtindelning m� ock p� beg�ran av mark�gare eller p�

byggnadsn�mndens eget f�ranstaltande �ga rum, om d�rigenom b�ttre

�verensst�mmelse med best�ende �gander�ttsf�rh�llanden kan vinnas

utan avsev�rd ol�genhet.

Ej m� tomtindelning �ndras i andra fall �n nu sagts, med mindre

�garna av de tomter som ber�ras av �ndringen �ro ense d�rom och �nd�
ringen finnes l�mplig f�r ett �ndam�lsenligt utnyttjande av tomterna.

32 � Kostnaden f�r tomtindelning eller �ndring d�rav skall bestridas

av staden. Mark�gare skall dock efter vad som pr�vas sk�ligt bekosta
�ndring som han p�kallat och som ej f�ranledes av �ndring av stads�
planen eller annan av staden vidtagen �tg�rd.

33 � Tomtindelning s� ock �ndring d�rav antages av byggnadsn�mn�

den men skall f�r att bliva g�llande fastst�llas av l�nsstyrelsen.

Om f�rbud mot nybyggnad m. m.

34 �10 Nybyggnad m� ej f�retagas i strid mot stadsplan; dock m�
Konungen medgiva undantag, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill och en
�ndam�lsenlig anv�ndning av marken icke d�rigenom f�rsv�ras.

Enligt av Konungen meddelade f�reskrifter m� j�mv�l l�nsstyrelsen

eller annan myndighet som Konungen best�mmer medgiva undantag
fr�n f�rbud som i f�rsta stycket s�gs, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill och

nybyggnaden ej avsev�rt f�rsv�rar markens anv�ndning f�r det i planen
avsedda �ndam�let,

35 � Har beslut fattats eller fr�ga v�ckts om antagande eller �ndring

av stadsplan f�r visst omr�de, skall ang�ende f�rbud mot nybyggnad

inom omr�det vad i 14 och 15 �� stadgas �ga motsvarande till�mpning.
�r nybyggnaden beroende av Konungens medgivande enligt 13 eller
34 �, skall dock j�mv�l fr�ga om undantag fr�n f�rbud som nyss n�mnts

pr�vas av Konungen.

36 �11 Befinnes stadsplan icke kunna fastst�llas eller ock b�ra i viss

del undantagas fr�n fastst�llelse, �ger Konungen eller, d�r fastst�llelse-
pr�vningen ankommer p� l�nsstyrelsen, denna f�r viss tid meddela det

f�rbud mot nybyggnad som f�ranledes av omst�ndigheterna.

10 Senaste lydelse 1959: 611.

11 Senaste lydelse 1959: 611.

2513

";r'

�

SFS 1971; 1088

F�religger fr�ga om till�mpning av 27 �, �ger Konungen ock f�rordna

om erforderligt nybyggnadsf�rbud.

37 �12 Inom byggnadskvarter vare nybyggnad icke till�ten � mark som

ej blivit indelad till tom ter.

�r fr�ga v�ckt om �ndring av tomtindelning, m� nybyggnad ej f�re�

tagas � mark som ber�res d�rav innan fr�gan slutligt pr�vats.

Utan hinder av vad i f�rsta och andra styckena s�gs m� dock Konung�

en och, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, myndighet som
Konungen best�mmer meddela tillst�nd till nybyggnad, n�r s�rskilda

sk�l �ro d�rtill och nybyggnaden pr�vas ej medf�ra hinder f�r l�mplig

tomtindelning inom kvarteret.

38 �12 Nybyggnad m� ej f�retagas i strid mot tomtindelning eller �
fastighet som icke �verensst�mmer med tomtindelningen.

Ej heller m� nybyggnad ske, innan skyldighet att anordna utfartsv�g

och avlopp fr�n fastigheten som enligt denna lag �ligger �gar en eller att
utgiva det bidrag till kostnad f�r gata som bel�per � fastigheten blivit

fullgjord eller n�jaktig s�kerhet blivit st�lld.

N�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill, m� Konungen och, enligt av Konungen

meddelade f�reskrifter, myndighet som Konungen best�mmer medgiva

undantag fr�n f�rbudet i f�rsta stycket.

39 �1^ Skjuter trappa fr�n fastighet inom byggnadskvarter �ver gatu-
linjen, �ger l�nsstyrelsen medgiva att den kvarst�r � gatumarken under

viss tid eller tills vidare.

Har byggnad i annat fall uppf�rts s� att den skjuter in p� angr�nsan�

de mark och �r enligt jordabalken �garen ej skyldig att avtr�da den

mark som s�lunda tagits i an spr�k, skall vad i 34, 38 och 158 �� r f�re�
skrivet e j medf�ra hinder mot s�dan �ndring av byggnaden som �r att
h�nf�ra till nybyggnad. �ndringen m� dock vidtagas, endast om �garen
av den ber�rda marken medgiver det.

40 � Inom omr�de som ing�r i stadsplan m� schaktning, fyllning,

tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd icke vidtagas s�vitt
�tg�rden uppenbarligen �r av beskaffenhet att kunna v�sentligt f�rsv�ra

omr�dets anv�ndning f�r avsett �ndam�l.

Har med avseende � visst omr�de beslut fattats eller fr�ga v�ckts

om antagande eller �ndring av stadsplan eller har f�rbud mot nybygg�
nad meddelats enligt 36 �, �ger l�nsstyrelsen, i den utstr�ckning som
f�ranledes av omst�ndigheterna, stadga f�rbud mot �tg�rd varom s�gs
i f�rsta stycket.

Om avst�ende av mark m. m.'�

41 �12 I stadsplan ing�ende mark som �r avsedd till gata eller annan
allm�n plats �ger staden l�sa, n�r staden beg�r det.

12 Senaste lydelse 1970: 992.

11 Senaste lydelse 1970; 992.

1� Senaste lydelse 1965: 718.

2514

10 Senaste lydelse 1965: 718.

�

Annan i stadsplan ing�ende mark som ej �r avsedd f�r enskilt bebyg-

SFS 1971; 1088

gande �ger staden l�sa, s�vitt markens anv�ndning f�r avsett �ndam�l
ej �ndock kan anses s�kerst�lld.

�r marken i stadens �go, m� staden l�sa s�rskild r�tt som besv�rar

marken. Inl�sen av s�rskild r�tt till mark som avses i andra stycket
m� dock ske endast under d�r angiven f�ruts�ttning.

41 a

Inneh�ller stadsplan best�mmelse att mark, som ej m� l�sas

enligt 41 � f�rsta stycket, skall kunna nyttjas f�r allm�n trafikanl�gg�
ning eller allm�n ledning, skall p� stadens yrkande servitut eller nytt�

jander�tt uppl�tas i den omfattning som erfordras f�r �ndam�let. Kan

�garen till f�ljd av planen nyttja marken endast p� s�tt som st�r i up�
penbart missf�rh�llande till dess tidigare v�rde, m� han p�fordra att
staden f�rv�rvar r�ttighet som nu sagts. Staden �ger best�mma om f�r�
v�rvet skall avse servitut eller nyttjander�tt.

42 � Ing�r allm�n v�g i mark som enligt stadsplan �r avsedd till gata
eller annan allm�n plats eller till s�rskilt trafikomr�de som skall tillh�ra

staden, skall v�gm�rken utan ers�ttning tillfalla staden i den m�n den

tages i anspr�k f�r avsett �ndam�l.

43 � Ing�r enskild v�g f�r tv� eller flera fastigheter i mark som enligt

stadsplan �r avsedd till gata eller annan allm�n plats, skall ang�ende sta�

dens r�ttigheter och skyldigheter med avseende � v�gm�rken vad i 20 �
stadgas �ga motsvarande till�mpning.

44 �18

44 a �10

45 �20 Finnes i samband med pr�vning av f�rslag till stads plan expro�
priation av viss i planen ing�ende mark b�ra ske enligt vad d�rom fin�

nes s�rskilt f�reskrivet, m� Konungen meddela fastst�llelse � planen

eller del d�rav under villkor att s�dan expropriation kommer till st�nd
inom viss tid, h�gst ett �r; dock m�, n�r synnerliga sk�l �ro d�rtill,
tiden f�rl�ngas med h�gst ett �r i s�nder. Intill dess expropriation skett
eller tiden d�rf�r g�tt till �nda, m�, nybyggnad ej utan Konungens till�
st�nd f�retagas � den mark som omfattas av den villkorliga fastst�llel-
sen.

46 �21

47 �22 Tillh�r enligt tomtindelning s�rskilda delar av tomt olika �gare
och har ej fastighetsbildning i �verensst�mmelse med tomtindelningen

kommit till st�nd p� grund av ans�kan som gjorts senast ett �r efter
tomtindelningens fastst�llande, �r staden ber�ttigad l�sa tomtdelarna.

17 Senaste lydelse 1965: 718.

18 Paragrafen upph�vd genom 1971: 916.

10 Paragrafen upph�vd genom 1971: 916.

20 Senaste lydelse 1971: 916.

21 Paragrafen upph�vd genom 1970: 992.

22 Senaste lydelse 1970: 992.

2515

�

SFS 1971:1088

Har ans�kan om fastighetsbildning i �verensst�mmelse med tomtin�

delningen gjorts innan staden med st�d av best�mmelserna i f�rsta styc�

ket v�ckt talan om inl�sen, skall m�let f�rklaras vilande till dess fr�gan
om fastighetsbildningen slutligt avgjorts. Bildas fastighet som �verens�

st�mmer med tomtindelningen, f�rfaller stadens talan.

N�r stad v�ckt talan om inl�sen av tomt skall domstolen of�rdr�jli-

gen s�nda underr�ttelse d�rom till fastighetsbildningsmyndigheten.

48 � Skall mark enligt stadsplanen anv�ndas f�r annat �ndam�l �n

enskilt bebyggande och kan markens �gare till f�ljd h�rav nyttja mar�
ken allenast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till dess tidi�
gare v�rde, vare staden skyldig att l�sa marken.

N�r ett �r f�rflutit fr�n tomtindelnings fastst�llande, �ligge l�snings�

plikt stad en j�mv�l betr�ffande tomtdel som �garen kan nyttja allenast
p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till markens v�rde.

Fr�gan huruvida l�sningsplikt f�religger skall bed�mas efter den fas�

tighetsindelning som g�llde vid tiden f�r stadsplanens antagande, med

de �ndringar av indelningen som skett f�r planens eller f�r tomtindel�
nings genomf�rande.

Om uppl�t ande av gata eller annan allm�n plats

49 � Iordningst�llande och uppl�tande till allm�nt begagnande av
gata eller annan allm�n plats inom omr�de som ing�r i stadsplan an-

komme p� staden.

50 �23 Ny gata skall uppl�tas till allm�nt begagnande i den m�n be�

byggandet av fastigheter, som �verensst�mma med tomtindelning och

som enligt stadsplanen hava utg�ng till gat an, kvarter efter kvarter fort�
skrider fr�n f�rut uppl�ten gata eller fr�n allm�n v�g inom omr�de som
i v�sentlig utstr�ckning �r bebyggt f�r bostads- eller industri�ndam�l.
H�rvid skall iakttagas, a tt varje gatudel som begr�nsas av tv� p� varand�

ra f�ljande tv�rgators utdragna mittlinjer skall uppl�tas, n�r antingen

fastigheter med en sammanlagd l�ngd utmed gatudelen av minst en

tredjedel av de d�rvid befintliga gr�nslinjerna f�r byggnadskvarter eller

minst en tredjedel av de fastigheter som skola hava utg�ng till gatudelen
bebyggts i enlighet med stadsplanen, dock att, om dessf�rinnan be�
byggelse f�religger fastighet efter fastighet i f�ljd fr�n f�rut uppl�ten

gata eller fr�n allm�n v�g inom omr�de som nyss sagts, gatan skall upp�

l�tas framf�r s�lunda bebyggda fastigheter.

Har fastighet i enlighet med tomindelning belastats med servitut f�r

utg�ng till gata, skall s�da n fastighet vid till�mpningen av f�rsta stycket

anses som bebyggd s� snart h�rskande fastighet blivit bebyggd enligt

planen.

Skall redan nu befintlig gata vidgas, �ligger det staden att till all�

m�nt begagnande u ppl�ta gatans nya del i den m�n med tomtindelning

�verensst�mmande fastigheter som enligt stadsplanen hava utg�ng till
gatan bebyggts i enlighet med pl anen.

2516

Senaste lydelse 1970: 992.

�

51 �24 Torg, park eller annan s�dan allm�n plats skall till den del den

SFS 1971:1088

icke �r att anse som gata uppl�tas till allm�nt begagnande, n�r fastighe�
ter, som �verensst�mma med tomtindelning, eller specialomr�den med

en sammanlagd l�ngd utmed platsen av minst tv� tredjedelar av de d�r�

vid befintliga gr�nslinjerna f�r byggnadskvarter och specialomr�den be�

byggts i enlighet med stadsplanen eller eljest v�sentligen tagits i anspr�k

f�r d�r angivet �ndam�l.

52 �23 N�r gata uppl�tes till allm�nt begagnande, skall den till bredd
och h�jdl�ge �verensst�mma med stadsplanen; dock �ger l�nsstyrelsen p�

framst�llning av staden medgiva avvikelse h�rifr�n tills vidare eller
under viss tid, om den allm�nna samf�rdseln och h�lsov�rden �ndock

kunna beh�rigen tillgodoses.

Vid uppl�tandet skall gatan vara f�rsedd med bel�ggning efter be�

hovet och ortens sed samt med erforderliga g�ngbanor och n�dig anord�

ning f�r vattnets avrinnande. Plantering eller annan s�rskild anordning,

varmed gatan skall vara f�rsedd enligt stadsplanen, skall s�vitt m�jligt ut�

f�ras i samband med gatans iordningst�llande men eljest s� snart ske

kan efter dess uppl�tande.

Vad nu sagts om gata �ger motsvarande till�mpning med avseende �

annan allm�n plats.

53 �26 Skall enligt stadsplan trafikled anordnas till eller genom special�

omr�de och kunna staden och den som f�rfogar �ver omr�det ej enas

om de �tg�rder som b�ra vidtagas, �ger Konungen f�rordna h�rom.

Den som f�rfogar �ver omr�det �r pliktig att deltaga i kostnaden f�r

trafikledens anordnande i den m�n han kan anses hava nytta av denna.
I kostnaden inr�knas ers�ttning f�r intr�ng som genom trafikleden till�

skyndas honom. Uppst�r tvist om skyldighet att deltaga i kostnaden,

skall tvisten p� talan av endera parten avg�ras av fastighetsdomstolen.
Kostnaden i s�dant m�l skall g�ldas av staden, s�vitt ej med h�nsyn

till omst�ndigheterna annat finnes sk�ligt.

54 �27 Vill �gare av fastighet inom byggnadskvarter verkst�lla ny�

byggnad d�r� innan gata, till vilken fastigheten enligt stadsplanen har ut�

g�ng, blivit uppl�ten till allm�nt begagnande och allm�n avloppsledning

anlagts, skall han anordna utfartsv�g och n�digt avlopp fr�n fastighe�

ten. I den m�n staden f�rfogar �ver erforderlig obebyggd mark som

enligt stadsplanen �r avsedd till gata eller annan allm�n plats vare sta�
den pliktig att utan ers�ttning l�ta marken nyttjas f�r �ndam�let.

55 �28 �r kronan efter vad i lagen om allm�nna v�gar s�gs v�gh�llare
i stad, skall vad ovan i 49, 50, 52 och 53 �� stadgas om ansvarighet f�r

staden att s�som gata iordningst�lla och uppl�ta allm�n v�g avse kro nan,

med iakttagande att framst�llning varom i 52 � f�rsta stycket s�gs m�

g�ras s�v�l av kronan som av staden. Kostnad, som f�ranledes av att

24 Senaste lydelse 1970: 992.

23 Senaste lydelse 1955: 316.

26 Senaste lydelse 1971: 537.

27 Senaste lydelse 1970: 992.

28 Senaste lydelse 1955; 316.

2517

159SFS 1971

�

SFS 1971:1088

gatan enligt stadsplanen bygges till st�rre bredd eller med dyrbarare

utf�rande i �vrigt �n som betingas av trafiken, skall dock g�ldas av

staden, om ej Konungen annorlunda f�rordnar.

Om ers�ttning f�r gatumark

56 �29 �gare av fastighet som �r bel�gen vid gata och som �verens�

st�mmer med tomtindelning �r skyldig att ers�tta staden v�rdet av gatu-

marken framf�r fastigheten intill gatans mitt, dock ej till st�rre bredd �n

fem �ttondelar av den enligt s tadsplanen vid gatans uppl�tande till all�

m�nt begagnande till�tna h�gsta hush�jden � fastigheten.

�r fastigheten bel�gen vid gatu kors, omfattar ers�ttningsskyldigheten

tillika den del av gatukorset som inneslutes av den i f�rsta stycket an�
givna gatumarkens u tdragna gr�nslinjer och �r bel�gen inom ett avst�nd

fr�n fastighetens sida eller h�rn, motsvarande fem �ttondelar av den i
f�rsta stycket angivna hush�jden.

57 �99 Ing�r i gata allm�n v�g eller ock v�gmark som staden j�mlikt

43 � nyttjar, skall fastighets�garens ers�ttningsskyldighet enligt 56 �

f�rsta stycket begr�nsas till v�rdet av gatumarken framf�r fastigheten

intill gatans mitt, minskad med halva ar ealen av v�gm�rken.

Ing�r v�gmark som avses i f�rsta stycket i gatukors och finnes den

areal gatumark som �terst�r i korset efter avdrag av v�gens areal vara
mindre �n den areal som �garna av fastigheterna vid kors et j�mlikt 56 �
andra stycket skola sammanlagt ers�tta, j�mkas ers�ttningsskyldigheten

f�r fastigheterna s� att den sammanlagt ej �verstiger v�rdet av n�mnda

�terst�ende areal.

Vad i f�rsta och andra styckena s�gs avser icke allm�n v�g som efter

det att denna lag tr�tt i kraft eller, om v�gh�llningen i staden dessf�r�
innan �vertagits av kronan, sedan s� skett byggts inom omr�de som in�
g�r i stadsplanen.

58 �91 Ers�ttning varom i 56 och 57 �� s�gs skall ber�knas efter me�

delv�rdet � all gatumarken framf�r fastigheten eller, i fr�ga om gatu�
kors, � den mark som ing�r i gatukorset; dock skall v�gmark som avses

i 57 � f�rsta stycket icke tagas i ber�kning. V�rdet av sj�lva marken
skall, efter de grunder vilka g�lla f�r uppskattning av gatumark som
avst�s till staden, uppskattas utan h�nsyn till kostnad som staden vid-

k�nts f�r markens iordningst�llande.

59 �32 D�rest s� finnes l�mpligt, m� l�nsstyrelsen p� framst�llning av

staden besluta, att gatumarksers�ttning som enligt 5658 �� samman�
lagt bel�per p� fastighets�garna inom visst omr�de skall f�rdelas mellan

dem och i f�rekommande fall �garna till annan eller andra inom sam�
ma omr�de bel�gna fastigheter, som ej hava egen gr� ns mot gata, efter

omfattningen av den enligt stadsplanen � fastigheterna medgivna be�

byggelsen eller efter fastighe ternas storlek eller annan sk�lig grund.

29 Senaste lydelse 1970: 992.

90 Senaste lydelse 1970; 992.

93 Senaste lydelse 1970: 992.

2518

92 Senaste lydelse 1970: 992.

�

�ro synnerliga sk�l d�rtill, �ger Konungen f�rordna om �ndring i

SFS 1971; 1088

beslutet efter vad som pr�vas sk�ligt.

Beslut enligt f�rsta eller andra stycket m� ej avse gata eller del d�rav

som vid beslutets meddelande �r eller lagligen skolat vara uppl�ten till

allm�nt begagnande.

60 �3^ Svarar den f�rdel som genom gata beredes fastighet icke mot

den ers�ttningsskyldighet som enligt 5658 �� eller 59 � �ligger fastig�

hetens �gare, j�mkas ers�ttningen med h�nsyn d�rtill.

61 �34 Har mark�gare utan l�sen till staden �verl�tit gatumark fram�

f�r fastighet eller i gatukors, eller har staden samtidigt varit �gare av

b�de den i fastigheten ing�ende kvartersmarken och gatumarken efter det

gatumarken blivit i stadsplan upptagen s�som s�dan, vare fastighetens
�gare fri fr�n skyldighet att utgiva ers�ttning intill v�rdet av samma

mark.

62 �35 Skall gata vidgas, vare den som �ger fastighet vid n�gondera
sidan av gatan skyldig att ers�tta staden skillnaden mellan de ers�ttnings�

belopp som med till�mpning av 5658 �� vila fastighets�gare f�re och

efter vidgningen; dock skall medelv�rdet � all mark framf�r fastigheten

eller i gatukorset ber�knas efter medelv�rdet � den mark som erfordras
f�r vidgningen, och m� den fastighets�garna � �mse sidor �vilande er�

s�ttningsskyldigheten sammanlagt icke avse h�gre belopp �n som motsva�

rar v�rdet av sistn�mnda mark.

Vid best�mmandet av ers�ttningsskyldigheten skola i �vrigt 60 och

61 �� ga motsvarande till�mpning.

Har enligt 59 � s�rskild grund fastst�llts f�r f�rdelning av ers�ttning

f�r gatumark, skall utan hinder d�rav den �kning av gatumarksers�tt-

ning som f�ranledes av gatans vidgning g�ldas enligt best�mmelserna i

f�rsta stycket, s�vitt ej Konungen p� framst�llning av staden annor�

lunda f�rordnar.

63 �35 Skyldighet att erl�gga ers�ttning f�r gatumark intr�der i m�n

av gatas uppl�tande till allm�nt begagnande. Vad s�lunda stadgats skall
�ga motsvarande till�mpning i fr�ga om skyldighet att erl�gga ers�tt�

ning f�r gatumark efter gatas vidgning.

Ers�ttningsskyldigheten skall fullg�ras vid anfordran. Vill fastighets�

�gare erl�gga ers�ttning f�r gatumark genom avbetalningar, vare han
dock ber�ttigad d�rtill, om n�jaktig s�kerhet st�lles. Avbetalning skall
ske med minst en tiondel �rligen. A oguldet belopp skall enligt sta dens

best�mmande g�ldas sk�lig r�nta fr�n den dag d� kiav p� ers�ttning

framst�llts. Pr�vas nu stadgade villkor alltf�r betungande f�r fastighets�
�garen, �ger l�nsstyrelsen medgiva den l�ttnad som p�kallas av om�

st�ndigheterna.

53 Senaste lydelse 1970: 992.

S'l Senaste lydelse 1970: 992.

35 Senaste lydelse 1970: 992.

30 Senaste lydelse 1970: 992.

2519

�

SFS 1971: 1088

64 �3^ Sedan stadsplan blivit fastst�lld, �ger staden, �nd� att ers�tt�

ningsskyldighet enligt 63 � ej intr�tt, p�kalla fastst�llande av den ers�tt�
ning fastighets�gare skall g�lda f�r gatumark.

Vill, innan tomtindelning inom visst byggnadskvarter skett, staden att

den ers�ttningsskyldighet f�r v�rdet av gatumark, som j�mlikt 56

58 �� eller 62 � f�rsta stycket kan komma att �l�ggas fastighets�gare
inom kvarteret, skall best�mmas, m� det ske. Sedan tomtindelning skett,
skall ers�ttningsbeloppet f�rdelas mellan fastighets�garna j�mlikt 56

59 �� eller 62 � f�rsta stycket, varefter, om fall som avses i 60 eller 61 �
�r f�r handen, d�r f�reskriven j�mkning skall ske.

Vid best�mmande av ers�ttning enligt andra stycket f�rsta punkten

skall vad eljest stadgas om fastighet och fastighets�gare g�lla om kvar�

tersmark och �gare av s�dan mark.

65 �38 Tvist om ers�ttning f�r gatumark pr�vas av fastighetsdomstolen

p� talan av endera parten. Kostnaden i s�dant m�l skall g�ldas av sta�

den, s�vitt ej med h�nsyn till omst�ndigheterna annat finnes sk�ligt.

66 �39 D� ers�ttning f�r gatumark blivit best�md, vare ny �gare av

kvartersmark, som ber�rts av �tg�rden, bunden i samma omfattning
som f�rre �garen.

Om ers�ttning f�r gatubyggnadskostnad

67 �^9 Stadsfullm�ktige m� f�r staden i dess helhet eller f�r viss del

d�rav meddela best�mmelser om skyldighet f�r �gare av fastighet som
�verensst�mmer med tomtindelning att bidraga till kostnaden f�r iord�

ningst�llande av gata {gatubyggnadskostnad).

Best�mmelserna skola underst�llas Konungens pr�vning, s�framt p�

fastighets�gare l�gges skyldighet som tidigare icke �legat honom.

Best�mmelser om bidrag till gatubyggnadskostnad skola an�

giva grunderna f�r ber�kning av den kostnad som skall p�f�ras fastig�
hets�garna och f�r kostnadens f�rdelning mellan dem samt tid och
ordning f�r ers�ttningens erl�ggande. Vid grundernas best�mmande
skall iakttagas:

1. Ers�ttningsskyldighet m� ej �l�ggas fastighets�gare betr�ffande gata

eller del d�rav vars anl�ggning p�b�rjats framf�r fastigheten d� fr�ga

ang�ende best�mmelser om bidrag till gatubyggnadskostnad v�cktes hos

stadsfullm�ktige.

2. Ers�ttningsskyldighet m� ej avse gata eller del d�rav som lagligen

skolat vara uppl�ten till allm�nt begagnande vid tid som under 1 s�gs.

3. A fastighets�gare m� ej l�ggas kostnad som utan motsvarande f�r�

del f�r fastighets bebyggande f�ranledes av att gatas h�jdl�ge skall i
v�sentlig m�n avvika fr�n markens naturliga h�jdl�ge eller av att gatas

37 Senaste lydelse 1970: 992.

38 Senaste lydelse 1971: 537.

3'J Senaste lydelse 1970: 992.

-10 Senaste lydelse 1970: 992.

2520

"il Senaste lydelse 1970: 992.

�

anl�ggning eljest p� grund av s�rskilda omst�ndigheter st�ller sig mer

SFS 1971:1088

�n vanligt kostsam.

4. Fastighets�gare m� icke belastas med gatubyggnadskostnad i st�rre

omfattning �n som g�ller i fr�ga om honom �liggande skyldighet att

ers�tta gatumark; dock m� kostnad uttagas f�r iordningst�llande av

v�gmark s�som gata eller av gatumark som avses i 61 �, oaktat ers�tt�
ningsskyldighet som nyss n�mnts icke f�religger betr�ffande marken.

5. Utan hinder av vad under 4 s�gs m� den gatubyggnadskostnad, som

skulle sammanlagt bel�pa � fastighets�garna inom visst omr�de, f�rde�

las mellan dem efter omfattningen av den enligt stadsplanen � fastig�
heterna medgivna bebyggelsen ell er efter fastigheternas storlek eller an�

nan sk�lig grund.

6. �r inom gatudel, som begr�nsas av tv� p� varandra f�ljande tv�r�

gators utdragna mittlinjer, gatubyggnadskostnaden icke �verallt den�

samma, skall ers�ttningen ber�knas efter den genomsnittliga kostnaden.

7. Till grund f�r best�mmande av gatubyggnadskostnad m�, i st�llet

f�r vad under 5 och 6 s�gs, l�ggas p� tidigare erfarenhet st�dda ber�k�
ningar av vad gata under likartade f�rh�llanden betingar i anl�ggning.

8. D�rest nuvarande eller f�reg�ende �gare av fastighet mot vederlag

helt eller delvis vunnit befrielse fr�n deltagande i kostnad f�r anl�gg�

ning av gata, skall h�nsyn tagas h�rtill.

9. Fastighets�garnas �ligganden skola st�dse motsvara sk�liga anspr�k

p� r�ttvisa och billighet.

69 �"^2 Svarar den f�rdel som genom gatas iordningst�llande beredes
fastighet icke mot den skyldighet som enligt best�mmelser om bidrag till
gatubyggnadskostnad �vilar fastighetens �gare, j�mkas ers�ttningen med
h�nsyn d�rtill.

Betr�ffande tvist om bidrag till gatubyggnadskostnad skall vad i 65 �

stadgas �ga motsvarande till�mpning.

S�rskilda best�mmelser om marks avst�ende och iordningst�llande i vi ssa fall

70 �^3 L�gges stadsplan �ver omr�de i en �gares hand, m� Konungen

p� ans�kan av staden vid planens fastst�llande f�rordna, att mark som

f�r omr�dets �ndam�lsenliga anv�ndning erfordras till gata eller annan

allm�n plats eller till allm�n byggnad skall utan ers�ttning tillfalla sta�
den, i den m�n det med h�nsyn till den nytta �garen kan f�rv�ntas f�

av planens genomf�rande och �vriga omst�ndigheter pr�vas sk�ligt. Den
mark som f�rordnandet avser skall angivas till l�ge och gr�nser. Mar�
ken skall avtr�das, n�r staden beh�ver taga den i anspr�k f�r avsett

�ndam�l.

N�r fr�ga v�ckts om till�mpning av vad i f�rsta stycket s�gs, skall

byggnadsn�mnden g�ra anm�lan d�rom hos inskrivningsmyndigheten

f�r anteckning i fastighetsboken; och vare �verl�telse av mark som

�ger rum efter det s�dan anm�lan inkommit ej hinder f�r f�rordnande
om markens avst�ende till staden.

Senaste lydelse 1970: 992.

43 Senaste lydelse 1971: 537.

2521

�

SFS 1971:1088

Vid fastst�llande av �ndring av stadsplan �ger Konungen p� ans�kan

av staden, om synnerliga sk�l �ro d�rtill, f�rordna att mark som avst�tts

enligt f�rsta stycket skall utbytas mot annan mark, s�vitt det kan ske

utan f�rf�ng f�r �garen.

71 �"" Den som f�tt avst� mark enligt 70 � skall frig�ra den fr�n in�

teckning och annan s�rskild r�tt, som g�ller d�ri. Kan detta icke ske,
vare han pliktig att h�lla staden skadesl�s.

Finnes � marken, d� den avtr�des, byggnad, st�ngsel, v�xande skog,

plantering eller annat av beskaffenhet att kunna h�nf�ras till den fasta
egendomen, vare staden skyldig a tt utgiva ers�ttning d�rf�r.

Betr�ffande tvist om ers�ttningen skall vad i 65 � stadgas �ga mot�

svarande till�mpning.

72 �^'5 �gare av fastighet inom omr�de, betr�ffande vilket f�rordnan�

de enligt 70 � meddelats, vare ej skyldig a tt utgiva ers�ttning f�r gatu-

mark.

73 �"'0 I f�rordnande som avses i 70 � m� Konungen, i den m�n s�

pr�vas sk�ligt, p� stadens beg�ran f�reskriva, att omr�dets �gare skall
vara pliktig att i den ordning Konungen best�mmer bekosta anl�ggning
av gator samt anordningar f�r vattenf�rs�rjning och avlopp inom om�
r�det.

Om underh�ll av gata m. m.

Underh�ll av gata eller annan allm�n plats �vilar staden.

�r kronan v�gh�llare i stad, skall underh�llet av allm�n v�g som upp�

l�tits till gata �vila kronan, dock med den begr�nsning som avses i

55 �. Samma lag vare i fr�ga om gata som f�rklarats tillika vara allm�n

v�g.

Om ers�ttning f�r skada vid stadspl ans genomf�rande

75 �^8 Varder vid ge nomf�randet av stadsplan omr�de, som varit av�
sett till allm�n samf�rdsel, helt eller delvis anv�nt f�r annat �ndam�l

eller �ndrat till sitt h�jdl�ge, och uppst�r d�rigenom skada f�r �gare av
invid liggande mark eller byggnad d �r� eller f�r den som har nyttjande�
r�tt till marken eller byggnaden eller f�r innehavare av servitut som
vilar � marken, �r staden pliktig a tt ers�tta skadan.

Tvist om ers�ttning enligt f�rsta stycket pr�vas av fastighetsdomsto�

len.

Senaste lydelse 1949: 666.

-IS Senaste lydelse 1970; 992.

10 Senaste lydelse 1955: 316.

17 Senaste lydelse 1955: 316.

2522

18 Senaste lydelse 1971: 537.

�

in. Om till�mpning i vissa fall av by ggnadsplan

SFS 1971:1088

Om s�rskilda sk�l �ro d�rtill �ger l�nsstyrelsen f�rordna, att

vad i denna lag med avseende � landet �r stadgat om byggnadsplan
skall tills vi dare �ga till�mpning inom visst o mr�de som h�r till st ad.

IV. Om uto mplansbest�mmelser

Utomplansbest�mmelser utf�rdas av Konungen f�r riket i dess

helhet eller viss del d�rav men �go. till�mpning blott d�r s�rskilt f�rord�

nande h�rom meddelats.

F�rordnande att best�mmelserna skola till�mpas � visst omr �de med�

delas av stadsfullm�ktige, dock att f�rordnandet f�r att bliva g�llande
skall fastst�llas av l�nsstyrelsen. Fullm�ktige �ga i den omfattning, som

pr�vas l�mplig, uppdraga �t byggnadsn�mnden att i fullm�ktiges st�lle
meddela dylikt f�rordnande. D�r s� uppenbarligen �r p�kallat, �ger ock

l�nsstyrelsen efter fullm�ktiges h�rande meddela f�rordnande som nu
sagts.

Av Konungen beslutad �ndring i g�llande utomplansbest�mmelser

skall, om Konungen s� f�reskrivit, tr�da i till�mpning utan s�rskilt f�r�

ordnande.

Utomplansbest�mmelser m� ej till�mpas i strid mot fastst�lld

generalplan.

79 �^2 Nybyggnad m� ej f�retagas i strid mot utomplansbest�mmel�
ser; dock m� l�nsstyrelsen eller, enligt av Konungen meddelade f�re�
skrifter, annan myndighet som Konungen best�mmer medgiva undan�

tag, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill.

80 �"2 Har beslut fattats eller fr�ga v�ckts att utomplansbest�mmel�

ser skola till�mpas f�r visst omr�de, skall ang�ende f�rbud mot ny�

byggnad inom omr�det vad i 14 och 15 �� stadgas �ga motsvarande
till�mpning.

V. Om f�rbud mot bebyggelse till hinder f�r f�rsvaret, luftfarten m. m.�^

I n�rheten av bef�stning eller statlig flygplats eller av annan

�n staten tillh�rig flygplats f�r allm�nt bruk m� ej nybyggnad f�reta�
gas, virkes- eller annat varuupplag, materialg�rd eller ljusanordning in�

r�ttas eller schaktning, fyllning eller d�rmed j�mf�rlig �tg�rd �ga rum,

s�framt d�rigenom bef�stningens eller flygplatsens anv�ndning f�r av-

"12 Senaste lydelse 1959: 611.

^0 Senaste lydelse 1959: 611.

Senaste lydelse 1959: 611.

Senaste lydelse 1958: 430.

Senaste lydelse 1959: 611.

2523

�

i ' ">

v.;

SFS 1971:1088

sett �ndam�l f�rsv�ras eller eljest avsev�rt men �samkas f�rsvaret eller
luftfarten; dock m� l�nsstyrelsen medgiva undantag n�r synnerliga sk�l
�ro d�rtill.

Ej heller m� utan l�nsstyrelsens medgivande nybyggnad �ga rum in�

om omr�de i n�rheten av atomreaktor eller annan atomenergianl�gg�

ning, varest risk kan antagas f�religga f �r skadlig str�lning fr�n anl�gg�
ningen.

Har beslut meddelats att anl�gga eller utvidga bef�stning eller

statlig flygplats eller har tillst�nd givits a tt anl�gga eller utvidga annan
flygplats f�r allm�nt bruk eller atomreaktor eller annan atomenergian�
l�ggning, �ger l�nsstyrelsen f�rordna att vad i 8 1 � s�gs skall �ga mot�
svarande till�mpning. S�dant f�rordnande m� ock meddelas, d�r avse�
v�rt men kan �samkas f�rsvaret genom bebyggelse eller inr�ttande av
varuupplag, materialg�rd eller ljusanordning i n�rheten av annan mili�

t�r anl�ggning �n bef�stning eller flygplats.

Inneb�r stadgandet i 81 � eller f�rordnande enligt 82 � hin�

der f�r att nybyggnad eller a nnan �tg�rd vidtages i den omfattning eller

p� det s� tt som eljest varit till�tet och kan markens �gare till f�ljd h�rav

nyttja marken allenast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till

dess tidigare v�rde, vare han ber�ttigad till ers�ttning f�r den skada han
h�rigenom lider; kan marken av n�mnda orsak �verhuvud ej anv�ndas
f�r enskilt bebyggande och kan �garen till f�ljd h�rav nyttja marken
allenast p� s�tt nyss sagts, vare anl�ggningens �gare skyldig att l�sa mar�

ken, d�r ej s�dan skyldighet j�mlikt 21 eller 48 � �ligger staden.

Enahanda r�tt till ers�ttning f�r skada tillkomme innehavare av s�dan

nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt till marken som uppl�tits innan
inskr�nkningen i m�jligheterna att nyttja marken intr�dde.

Vad i fr�ga om ers�ttning avtalats eller uppenbarligen f�rutsatts skola

g�lla mellan anl�ggningens �gare och markens �gare eller annan sak�
�gare g�lle j�mv�l mot den som f�rv�rvat sak�garens r�tt till fastigheten
efter det inskr�nkningen i m�jligheterna att nyttja marken intr�dde.

84 � Har i fastst�lld generalplan eller stadsplan med h�nsyn till an�

l�ggning, som avses i 81 � eller i f�rordnande enligt 82 �, blivit best�mt,

att mark skall anv�ndas f�r annat �ndam�l �n enskilt bebyggande, och
har staden p� grund av best�mmelserna i 21 eller 48 � l�st marken, vare

staden, s�vitt den kan nyttja marken allenast p� s�tt som st�r i uppenbart
missf�rh�llande till den erlagda l�seskillingen, ber�ttigad till ers�ttning

av anl�ggningens �ga re f�r sin f�rlust.

85 � Kan i fall som avses i 83 eller 84 � �verenskommelse i ers�tt�

ningsfr�gan ej tr�ffas, skola best�mmelserna i 23 � l�nda till efterr�t�
telse; dock att vad d�r s�gs om staden skall g�lla anl�ggningens �gare.

Senaste lydelse 1958: 430.

2524

" Senaste lydelse 1959: 611.

�

VI. Om s� rskilda �tg�rder i vissa fall f�r regle ring av beb yggelsen

Finnes omr�de som icke ing�r i stadsplan eller byggnadsplan

b�ra s�rskilt skyddas med h�nsyn till f�refintlig fr�n historisk eller

konstn�rlig synpunkt v�rdefull bebyggelse, fasta fornl�mningar eller
andra minnesm�rken, �ger l�nsstyrelsen f�rordna, att nybyggnad inom

omr�det icke m� f�retagas utan l�nsstyrelsens tillst�nd. Ej m� tillst�nd
v�gras, om avsev�rt men d�rigenom tillskyndas markens �gare, utan att
sk�lig er s�ttning d�rf�r gives.

87 � Till f�rekommande av t�tbebyggelse inom omr�de som ej ing�r

i stadspl an eller byggnadsplan �ger Konungen meddela det f�rbud mot
nybyggnad eller de f�reskrifter i �vrigt som f�r �ndam�let finnas er�
forderliga.

F�reskrift som i f�rsta stycket s�gs m� ej avse bebyggelse f�r jord�

brukets, fiskets, skogssk�tselns eller d�rmed j�mf�rligt behov.

SFS 1971:1088

Tredje avd. Best�mmelser f�r vissa stadsliknan de samh�llen

88 � Vad i denna lag �r stadgat f�r stad skall �ga motsvarande till-

l�mpning f�r k�ping.

Detsamma g�lle i fr�ga om annat samh�lle, d�r vid d enna lags ikraft�

tr�dande best�mmelserna f�r stad i stadsplanelagen den 29 maj 1931 (nr

142) sk ola till�mpas.

Betr�ffande samh�lle som avses i 88 � skall den inskr�nkning

i fastighets�gares skyldighet att ers�tta gatumark som enligt 57 och 62 ��
eller motsvarande �ldre best�mmelser �ger rum, d�rest i gatumarken
ing�r allm�n v�g, ej g�lla i det fall att v�gen efter den 1 januari 1928

byggts inom omr�de som ing�r i stadsplanen.

90 � Konungen �ger f�rordna, att vad i denna lag �r stadgat f�r stad
skall �ga motsvarande till�mpning f�r t�tare befolkad ort p� landet.

91 �00

92 �01

93 � Finnes vad i denna lag �r stadgat f�r stad om iordningst�llande

och uppl�tande till allm�nt begagnande av gata eller annan allm�n plats

vara osk�ligt betungande f�r samh�lle som avses i 88 eller 90 �, m�

Konungen medgiva den lindring som pr�vas n�dig.

94 � Finnes till f�ljd av �ndrade f�rh�llanden till�mpning av vad i

denna lag �r stadgat f�r stad icke vidare b�ra uppr�tth�llas f�r samh�lle
som avses i 88 � andra stycket eller 90 �, m� Konungen f�rordna, att
s�dan till�mpning skall upph�ra.

58 Senaste lydelse 1964: 824.

5� Senaste lydelse 1970: 992.

00 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611.

01 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611.

2525

�

SFS 1971:1088

95 � I samh�lle som avses i 88 eller 90 � skall den myndighet som
eljest ut�var samh�llets beslutander�tt �ga den befogenhet som enligt

denna lag tillkommer stadsfullm�ktige.

Fj�rde avd. Best�mmelser f�r landet i �vrigt

I. Om generalplan

Till ledning f�r n�rmare planl�ggning av bebyggelsen skall ge�

neralplan uppr�ttas i den m�n s� erfordras.

Vad i 9 � andra, tredje och fj�rde styckena samt 1023 ��

stadgas om generalplan i stad skall �ga motsvarande till�mpning betr�f�
fande s�dan plan p� landet; och skall d�rvid vad som �r stadgat om

stad och stadsfullm�ktige g�lla kommunen och kommunalfullm�ktige.

99 �G5

100 �00

101 �07

102 �08

103 �00

104 �70

n. Om stadsplan

105 � Erfordras med avseende � t�tare befolkad ort inom kommun p�

landet att stadsplan uppr�ttas f�r n�rmare reglering av bebyggelsen

men finnes med h�nsyn till ortens f�rh�llanden f�rordnande enligt 90 �

ej l�mpligen b�ra meddelas, skall kommunen uppr�tta stadsplan f�r

orten.

106 �71 I fall som avses i 105 � skall vad i 2575 �� r stadgat �ga

motsvarande till�mpning; och skall d�rvid vad som stadgats om stad
och stadsfullm�ktige i st�llet g�lla kommunen och kommunalfullm�k�

tige.

02 Senaste lydelse 1959: 611.

03 Senaste lydelse 1959: 611.

04 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611.

00 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611.

07 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611.

08 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611.

00 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611.

70 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611.

2526

71 Senaste lydelse 1959: 611.

�

Finnes vad i denna lag �r stadgat f�r stad om iordningst�llande och

uppl�tande till allm�nt begagnande av gata eller annan allm�n plats

vara osk�ligt betungande f�r kommunen, m� Konungen medgiva den
lindring som pr�vas n�dig.

SFS 1971:1088

in. Om byggnadsplan

107 �"^2 pjar t�tbebyggelse uppkommit eller kan s�dan bebyggelse

v�ntas uppkomma � viss ort, och f�ranleda ej omst�ndigheterna till att

stadsplan uppr�ttas, skall genom kommunens f�rsorg byggnadsplan

uppr�ttas, i den m�n s�dan plan finnes erforderlig f�r reglering av be�
byggelsen.

Byggnadsplan skall utm�rka och till gr�nserna angiva de f�r olika

�ndam�l avsedda omr�den som ing� i pla nen, s�som byggnadsmark samt
v�gar och andra allm�nna platser. I den m�n s� erfordras skola j�mv�l
h�jdl�gen angivas.

Erfordras s�rskilda best�mmelser ang�ende omr�denas bebyggande

eller anv�ndning i �vrigt, skola s�dana best�mmelser intagas i planen.

108 �"'"2 Byggnadsplan antages av kommunalfullm�ktige men skall

f�r att bliva g�llande fastst�llas av l�nsstyrelsen. Fullm�ktige �ga i den
omfattning som pr�vas l�mplig uppdraga �t byggnadsn�mnden att i
fullm�ktiges st�lle antaga byggnadsplan.

Underl�ter kommun att vidtaga erforderliga �tg�rder f�r uppr�ttande

av byggnadsplan, d�r s�dan erfordras, m� l�nsstyrelsen efter kommu�
nalfullm�ktiges h�rande l�ta uppr�tta samt, sedan tillf�lle givits full�

m�ktige och dem fr�gan eljest r�r att yttra sig, fastst�lla byggnadsplan

f�r det omr�de varom fr�ga �r.

Vad nu sagts �ger motsvarande till�mpning med avseende � �ndring

av byggnadsplan.

109 �'''^ Har fr�ga v�ckts om uppr�ttande av byggnadsplan f�r visst

omr�de eller om �ndring av s�dan plan, �ger l�nsstyrelsen f�r viss tid,

h�gst ett �r, f�rordna, att nybyggnad inom omr�det icke m� f�retagas.
L�nsstyrelsen m� f�rl�nga f�rbudets giltighetstid med h�gst tv� �r i

s�nder.

Fr�n f�rbud som i f� rsta stycket s�gs m� undantag medgivas av l�ns�

styrelsen och, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, av annan

myndighet som Konun gen best�mmer.

Finner l�nsstyrelsen byggnadsplan icke kunna fastst�llas eller ock

b�ra i viss del undantagas fr�n fastst�llelse, �ger l�nsstyrelsen f� r viss tid
meddela det f�rbud mot nybyggnad som f�ranledes av omst�ndigheter�
na.

110 �"5 Nybyggnad m� ej f�retagas i strid mot byggnadsplan; dock

m� l�nsstyrelsen medgiva undantag, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill och

'2 Senaste lydelse 1959; 611.

"^3 Senaste lydelse 1959: 611.

Senaste lydelse 1959: 611.

2527

�

SFS 1971:1088

nybyggnaden ej avsev�rt f�rsv�rar markens anv�ndning f�r avsett �nda-

j;:j

m�l.

D�rest s� finnes p�kallat, �ger l�nsstyrelsen f�rordna, att nybyggnad

i|i|

inom omr�de som ing�r i byggnadsplan ej m� f�retagas utan tillst�nd av

,t I

l�nsstyrelsen, innan v�gar, vattenf�rs�rjning och avlopp f�r omr�det an-

! I

ordnats i erforderlig m�n.

' i

Konungen �ger f�rordna att undantag fr�n f�rbud, som avses i f�rsta

i '

och andra styckena, m� i enlighet med Konungens n�rmare f�rskrifter

meddelas j�mv�l av annan myndighet �n l�nsstyrelse,

Betr�ffande omr�de som ing�r i byggnadsplan eller med avseende �

vilket f�rbud mot nybyggnad meddelats enligt 109 � �ger l�nsstyrelsen, i
den utstr�ckning som f�ranledes av omst�ndigheterna, stadga f�rbud
mot schaktning, fyllning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �t�
g�rd.

111 �'� Kostnaden f�r uppr�ttande av byggnadsplan skall f�rskju�

tas av kommunen. �gare av mark som ing�r i planen vare, d�rest planen

f�r honom medf�r avsev�rd nytta, skyldig att �terg�lda kommunen s�

stor del av kostnaden som svarar mot hans del av planomr�dets areal.

F�ranleda s�rskilda omst�ndigheter att vad som s�lunda bel�per �

mark�gare icke st�r i sk�ligt f�rh�llande till den nytta han har av pla�

nen, skall beloppet i e rforderlig m�n s�nkas eller h�jas.

Vad i f�rsta stycket stadgas skall �ga motsvarande till�mpning be�

tr�ffande �ndring av byggnadsplan.

Det ankommer p� l�nsstyrelsen att meddela beslut i de h�nseenden

som avses i f� rsta och andra styckena.

112 � Mark som enligt byggnadsplan �r avsedd till v�g eller annan all�

m�n plats m�, i den m�n den till f�ljd av nybyggnad erfordras f�r sam�

f�rdseln inom omr�det, utan ers�ttning tagas i anspr�k och nyttjas f�r

det avsedda �ndam�let, s�vitt marken �r obebyggd och vid planens fast�
st�llande tillh�rde antingen den fastighet, � vilken nybyggnaden f�re�

tagits eller fr�n vilken efter fastst�llandet mark f�r byggnaden uppl�tits,

eller ock annan fastighet som hade samma �gare.

113 �^''' L�gges byggnadsplan �ver omr�de i en �gares hand, m� l�ns�

styrelsen vid planens fastst�llande f�rordna, att �garen skall, �nd� att

112 � ej �r till�mplig, utan ers�ttning uppl�ta obebyggd mark, som f�r

omr�dets �ndam�lsenliga anv�ndning erfordras till v�g eller annan all�

m�n plats, i den m�n det med h�nsyn till den nytta �garen kan f�rv�n�

tas f� av planens genomf�rande och �vriga omst�ndigheter pr�vas sk�

ligt. Den mark som f�rordnandet avser skall angivas till l�ge och gr�n�
ser. Marken skall uppl�tas, n�r den beh�ver tagas i anspr�k f�r avsett
�ndam�l.

V�ckes hos kommunens fullm�ktige fr�ga att g�ra framst�llning om

f�rordnande som i f�rsta stycket s�gs, skall byggnadsn�mnden g�ra an�

m�lan d�rom hos inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i fastighets�
boken; och vare �verl�telse av mark som �ger rum efter det s�dan an-

Senaste lydelse 1959: 6 11.

2528

77 Senaste lydelse 1971; 53 7.

�

m�lan inkommit ej hinder f�r f�rordnande om markens uppl�tande.

SFS 1971: 1088

Uppkommer fr�ga om f�rordnande enligt f�rsta stycket hos l�nssty�
relsen, har denna att fullg�ra den nu stadgade anm�lningsskyldigheten.

�ro synnerliga sk�l d�rtill, m� l�nsstyrelsen i samband med �ndring

av byggnadsplan besluta om j�mkning i f�rordnande som avses i f�rsta

stycket, s�vitt det kan ske utan f�rf�ng f�r �garen.

114 � Om r�tt att i vissa an dra fall �n som avses i 112 och 113 �� taga

i anspr�k mark, som enligt byggnadsplan �r avsedd till v�g e ller annan
allm�n plats, stadgas i lagen om allm�nna v�gar och lagen om enskilda

v�gar.

115 � Nyttjander�tt till m ark enligt 112 eller 113 � g�lle f ramf�r an�

nan r�tt till marken som uppkommit efter byggnadsplanens fastst�l�
lande.

L�gges stadsplan �ver mark som avses i 112 eller 113 �, m�

Konungen p� ans�kan av kommunen eller samh�llet f�rordna, att mar�

ken utan ers�ttning skall tillfalla kommunen eller samh�llet.

116

Har i byggnadsplan best�mts att mark skall anv�ndas till v�g

eller annan allm�n plats utan att skyldighet att uppl�ta marken f�relig�
ger enligt 112 eller 113 �, och kan markens �gare till f�ljd av vad s�
lunda best�mts nyttja marken allenast p� s�tt som st�r i uppenbart miss�

f�rh�llande till dess tidigare v�rde, vare han ber�ttigad till ers�ttning

f�r den skada som han h�rigenom lider. Samma lag vare om innehavare
av s�dan nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt till marken som upp�

l�tits innan byggnadsplanen fastst�lldes. Skyldighet att svara f�r ers�tt�

ningen �ligger i fr�ga om mark, som �r avsedd till allm�n v�g, kronan

samt betr�ffande annan mark v�gf�rening, inom vars omr�de marken �r

bel�gen. Finnes ej v�gf�rening n�r fr�ga uppkommer om ers�ttning i fall

som sist n�mnts, skall l�nsstyrelsen f�ranstalta om s�dan f�renings bil�

dande.

Ers�ttningen skall best�mmas att utg� med visst �rligt belopp, med r�tt

f�r s�v�l den ers�ttningsskyldige som markens �gare eller annan sak�gare

att i h�ndelse av �ndrade f�rh�llanden eller sedan tio �r f�rflutit fr�n det
ers�ttningen senast best�mts erh�lla ny p r�vning av beloppet. Vad i f r�

ga om ers�ttning avtalats eller uppenbarligen f�rutsatts skola g�lla mel�

lan den ers�ttningsskyldige och sak�gare g�lle j�mv�l mot den som efter

byggnadsplanens fastst�llande f�rv�rvat sak�garens r�tt till marken.

Fr�gan huruvida ers�ttningsplikt f�religger skall bed�mas med h�nsyn

till den fastighetsindelning som g�llde vid tiden f�r byggnadsplanens

fastst�llande, med de �ndringar av indelningen som skett f�r planens
genomf�rande.

117 � Kan i fall som avses i 116 � �verenskommelse i ers�ttningsfr�

gan ej tr�ffas, skall vad i 23 � �r stadgat �ga motsvarande till�mpning.

118 � Ej m� mot �garens bestridande i byggnadsplan best�mmas att

mark skall anv�ndas f�r annat �ndam�l �n till enskilt bebyggande, v�g

78 Senaste lydelse 1954: 198.

2529

�

SFS 1971; 1088

eller annan allm�n plats, med mindre �garen tillf�rs�kras ers�ttning f�r
skada som han lider genom att han till f�ljd av planen kan nyttja mar�

ken allenast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till markens
v�rde. Om mark�garen s� fordrar, skall, innan byggnadsplan fastst�lles,

f�r g�ldande av ers�ttningen st�llas s�kerhet som l�nsstyrelsen pr�var be�

tryggande. Fr�n st�llande av s�kerhet vare kronan fri.

Utan hinder av vad nu sagts m�, med iakttagande att behovet av

v�gar och andra allm�nna platser fr�mst tillgodoses, best�mmas att mark
inom omr�de som �r i en �gares hand skall anv�ndas f�r allm�n bygg�

nad som erfordras f�r omr�det, i den m�n det med h�nsyn till den nytta

�garen kan f�rv�ntas f� av planens genomf�rande och �vriga omst�ndig�

heter pr�vas sk�ligt.

Mark som i byggnadsplan avsetts f�r annat �ndam�l �n v�g eller an�

nan allm�n plats m� ej f�rdenskull tagas i anspr�k f�r �ndam�let utan
medgivande av markens �gare.

IV. Om utomplansbest�mmelser

119 �'� Betr�ffande utomplansbest�mmelser p� landet skall vad i 77-

80 �� r stadgat �ga motsvarande till�mpning; och skall vad d�r s�gs om

stadsfullm�ktige g�lla kommunalfullm�ktige.

120 �80

V. Om f�rbud mot bebyggelse till hinder f�r f�rsvaret, luftfarten m. m.�^

121 �8- Inom omr�de med stadsplan, byggnadsplan eller utomplans�

best�mmelser skall vad i 8185 �� r stadgat �ga motsvarande till�mp�
ning.

Betr�ffande annat omr�de �ger l�nsstyrelsen f�reskriva, att vad i 81 �

�r stadgat skall l�nda till efterr�ttelse, �vensom meddela s�dant f�rord�

nande som avses i 82 �; och skall i s�dant fall vad i 8385 �� r

stadgat �ga motsvarande till�mpning inom omr�det.

VI. Om s�rskilda �tg�rder i vissa fal l f�r reglering av bebyggelsen

122 �83 Vad i 86 och 87 �� stadgas skall �ga motsvarande till�mp�

ning p� landet.

123 �84

"o Senaste lydelse 1959: 611.

80 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611.

81 Senaste lydelse 1958: 430.

81! Senaste lydelse 1959: 611.

83 Senaste lydelse 1964: 824.

2530

8-1 Paragrafen upph�vd genom 1964: 824.

�

124 �85

SFS 1971:1088

125 �80

Femte avd. Gemensamma best�mmelser f�r stad och landet

I. Om regionplan

126 � Finnes f�r tv� eller flera st�der, samh�llen som avses i 88

och 90 �� eller landskommuner gemensam planl�ggning b�ra i ett eller

flera h�nseenden �ga rum betr�ffande grunddragen f�r markens anv�nd�

ning, s�som i fr�ga om viktigare trafikleder, flygplats, omr�den f�r t�t�
bebyggelse och omr�den f�r friluftsliv samt anl�ggningar f�r vattenf�r�

s�rjning och avlopp, skall regionplan uppr�ttas.

Erfordras n�rmare best�mmelser ang�ende anv�ndningen av omr�de

som omfattas av regionplan, skall planen inneh�lla s�dana best�mmelser.

127 � Har fr�ga v�ckts om uppr�ttande av regionplan, skall l�ns�

styrelsen efter erforderlig utredning �verl�mna handlingarna i �rendet

j�mte eget yttrande till Konungen.

Konungen best�mmer d�refter, huruvida regionplan skall finnas, an�

g�ende regionplaneomr�dets omfattning och i vilka h�nseenden gemen�
sam planl�ggning skall �ga rum.

Vad nu sagts skall �ga motsvarande till�mpning med avseende � upp�

h�vande eller �ndring av vad s�lunda best�mts.

128 �87 Har Konungen f�rordnat att regionplan skall finnas, skola

f�r handl�ggning av fr�gor r�rande planen de kommuner och samh�llen
som ber�ras av denna bilda regionplanef�rbund.

Betr�ffande s�dant f�rbund skall, med de avvikelser som f�lja av vad

i denna lag stadgas, lagen om kommunalf�rbund �ga till�mpning.

F�r handl�ggningen av fr�gor om regionplan f�r kommunerna i

Stockholms l�n finnas s�rskilda best�mmelser.

129 �88 En ledamot av f�rbundsfullm�ktige, tillika ordf�rande, skall

j�mte ers�ttare f�r honom f�rordnas av Konungen. �vriga ledam�ter

i f�rbundsfullm�ktige skola utses av f�rbundets medlemmar till det an�
tal f�r varje medlem som best�mmes i f�rbundsordningen.

Kan enighet icke uppn�s ang�ende f�rbundsordningen eller �ndring

av denna, skall l�nsstyrelsen besluta d�rom.

130 � Kan regionplan komma att ber�ra kommuner eller samh�llen

inom tv� eller flera l�n, m� Konungen best�mma, act l�nsstyrelsen i ett
av l�nen skall taga den befattning med uppr�ttande av regionplan och
�vriga med planen sammanh�ngande fr�gor som ankommer p� l�nssty�

relse.

85 Paragrafen upph�vd genom 1964; 824.

88 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611.

87 Senaste lydelse 1968; 597.

88 Senaste lydelse 1959: 611.

2531

�

SFS 1971: 1088

131

Regionplan fastst�lles av Konungen, sedan f�rslag d�rtill upp�

r�ttats av f�rbundsstyrelsen och antagits av f�rbundsfullm�ktige. Har
avvikande mening uttala ts inom styrelsen eller fullm�ktige eller har f�r�

bundsmedlem framst�llt erinran mot f�rslaget, �ger Konungen g�ra den

avvikelse fr�n detta som med h�nsyn till s�lun da yppad mening m� an�

ses befogad.

Vad nu sagts g�ller ock i fr�g a om �ndring av regionplan.

132

Kostnaderna f�r uppr�ttande eller �ndring av regionplan samt

f�r regionplanef�rbunds verksamhet i �vrigt skola, intill dess planen
fastst�llts, f�rskjutas av f�rbundsmedlemmarna eller av statsmedel enligt

vad Konungen p� f�rslag av f�rbundsfullm�ktige best�mmer.

Kostnaderna skola, i den m�n bidrag ej l�mnas av statsmedel, slut�

ligen f�rdelas mellan f�rbun dsmedlemmarna efter vad som med h�nsyn
till varje medlems nytta av planen finnes sk�ligt. D�rest ej omst�ndig�
heterna f�ranleda till annat, sker f�rdelningen efter skatteunderlag.

Grunderna f�r f�rdelningen skola p� f�rslag av f�rbundsfullm�ktige

best�mmas av Konungen, sedan planen eller �ndring d�rav fastst�llts.

133

Underl�ta f�rbundsfullm�ktige att vidtaga erforderliga �tg�r�

der f�r uppr�ttande av regionplan, m� Konungen f�rel�gga fullm�ktige
viss tid, inom vilken s�dan plan skall vara underst�lld Konungens pr�v�
ning. S t�lla fullm�ktige sig ej f�rel�ggandet till efterr�ttelse, �ger Ko�
nungen p� f�rbundets bekostnad l�ta uppr�tta samt, efter h�rande av

fullm�ktige och dem fr�gan eljest r�r, fastst�lla regionplan.

Vad nu sagts �ger motsvarande till�mpning, om �ndring av region�

plan finnes p�kallad f�r regionplaneomr�dets �ndam�lsenliga utveck�

ling eller till fr�mj ande av betydande allm�nt intresse.

134

Regionplan skall tj�na till ledning vid u ppr�ttande av general�

plan, stadsplan och byggnadsplan eller �ndring d�rav s� ock eljest vid
reglering av bebyggelsen eller anv�ndningen i �vrigt av mark inom
planomr�det.

135 � �r nybyggnad eller schaktning, fyllning, tr�df�llning eller annan

d�rmed j�mf�rlig �tg�rd inom regionplaneomr�de beroende p� pr�v�

ning av myndighet, skall denna tillse, att markens anv�ndning f�r i re�

gionplanen avsett �ndam�l icke f�rsv�ras. Ej m� dock h�rigenom avse�
v�rt men tillskyndas markens �gare utan att sk�lig ers�ttning d�rf�r
gives.

II. Om tillst�nd f�r s�rskilt fall till t�tbebyg gelse

136 � Utan hinder av att f�rh�llande ej f�religger som enligt denna

lag f�ruts�t tes f�r att mark skall f� anv�ndas till t�tbebyggelse �ger Ko�

nungen och, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, myndighet som

Senaste lydelse 1959; 611.

Senaste lydelse 1959: 611.

2532

ne Senaste lydelse 1959: 611.

�

Konungen best�mmer f�r s�rskilt fall medgiva tillst�nd till nybyggnad,

SFS 1971; 1088

vilken innefattar s�dan bebyggelse.

III. Om best�mmande och erl�ggande av l�sen m. m."�

137

Med avseende � inl�sen av mark enligt denna lag skola de

allm�nna best�mmelserna i lagen om expropriation i till�mpliga delar

l�nda till efterr�ttelse med iakttagande av vad nedan i 138145 ��

stadgas.

I m�l, som eljest enligt denna lag skall upptagas av fastighetsdomstol,

skola best�mmelserna om domstol och r�tteg�ng i expropriationsm�l i
till�mpliga delar g�lla, d�r ej annat �r s�rskilt stadgat.

138

I fall, d� markens �gare �r ber�ttigad fordra att inl�sen sker,

ankommer det p� honom att g�ra ans�kan om st�mning.

Ogillas yrkande om inl�sen, g�lle i fr�ga om r�tteg�ngskostnad vad

d�rom i allm�nhet �r stadgat.

139 �00

140 �0" Uppkommer i m�l ang�ende inl�sen av mark tvist om r�tt eller

plikt att l�sa, skola best�mmelserna i 36 och 37 �� lagen om expropria�

tion �ga till�mpning f�rst sedan det genom lagakraft�gande dom blivit

avgjort att inl�sen skall �ga rum.

141 �08 Best�mmelserna i 12 � f�rsta stycket lagen om expropriation

skola ej �ga till�mpning med avseende � inl�sen av mark som ing�r i
stadsplan.

142 �99 N�r kommun inl�ser mark enligt denna lag �ger 111 a � lagen

om expropriation (1917: 189) motsvarande till�mpning i fr�ga om v�rde�
�kning som �gt rum under tiden fr�n dagen tio �r f�re det talan v�cktes
vid domstol.

143 � Vill kommun eller samh�lle l�sa i enskild v�g ing�ende mark

som enligt denna lag m� tagas i anspr�k och nyttjas till trafikled eller
annan allm�n plats, skall vid expropriationsers�ttningens best�mmande
h�nsyn tagas till denna r�tt. Ej m� kostnad som kommunen eller sam�

h�llet nedlagt f�r trafikledens eller platsens iordningst�llande f�ranleda

h�jning av ers�ttningsbeloppet.

144 � F�rsummar kommun eller samh�lle att, p� s�tt i 48 � f�rsta

stycket lagen om expropriation stadgas, neds�tta fastst�lld expropria-

tionsers�ttning och har ej kommunen eller samh�llet enligt medgivande

av markens �gare eller j�mlikt stadgande i samma lag tagit marken i

93 Senaste lydelse 1949: 666.

9^ Senaste lydelse 1971: 537.

99 Senaste lydelse 1949: 666.

90 Paragrafen upph�vd genona 1970; 992.

97 Senaste lydelse 1966: 259.

98 Senaste lydelse 1970; 992.

99 Senaste lydelse 1971: 916.

2533

160SFS 1971

�

*" " ft

SFS 1971:1088

besittning, skall den v�ckta fr�gan om markens avtr�dande, om n�gon
till ers�ttning ber�ttigad yrkar det, vara f�rfallen, s�vitt p� hans r�tt
inverkar.

145 � I fr�ga om mark som inl�sts enligt denna lag skola best�m�

melserna i 6870 �� lagen om expropriation icke �ga till�mpning.

146 �1�" Vad i 137, 138, 140, 144 och 145 �� r stadgat betr�ffande

inl�sen av mark skall �ga motsvarande till�mpning vid inl�sen av s�r�
skild r�t t eller uppl�telse av servitut eller nyttjander�tt enligt denna lag.

N�r s�rskild r�tt inl�ses eller servitut eller nyttjander�tt uppl�tes, skola
best�mmelserna i 12 � f�rsta stycket lagen om expropriation ej till�m�
pas p� mark som ing�r i stadsplan.

IV. Om ansvar, handr�ckning och fullf�ljd av tala n m. m.

147 � F�retager n�gon nybyggnad eller annan �tg�rd i s trid mot f�r�

bud som meddelats i denna lag eller med st�H av lagen, straffes med

dagsb�ter. �ro omst�ndigheterna synnerligen f�rsv�rande, m� till f�ng�
else i h�gst sex m�nader d�mas.

B�ter tillfalla k ronan.

148 � I fall som avses i 147 � �ger �verexekutor meddela handr�ck�

ning till r�ttelse i vad olagligen skett.

Ans�kan om handr�ckning m� g�ras av allm�n �klagare eller av

byggnadsn�mnd. �r ans�kan gjord av allm�n �klagare och beg�r ut�

m�tningsman att kostnad f�r f�rr�ttning skall f�rskjutas, m� det ske av

allm�nna medel. I �vrigt g�lle en ahanda best�mmelser som �ro stadgade
f�r det i 191 � uts�kningslagen avsedda fallet.

149 �101 �ver stadsfullm�ktiges, kommunalfullm�ktiges, municipal-

fullm�ktiges eller byggnadsn�mnds beslut r�rande stadsplan, byggnads-

plan, utomplansbest�mmelser eller tomtindelning som enligt denna lag

f�r att bliva g�llande skall fastst�llas av Konungen eller l�nsstyrelsen,
s� ock �ver f�rbundsfullm�ktiges f�rslag till regionplan m� s�rskild kla�
gan ej f�ras, vederb�rande obetaget att framst�lla erinringar mot beslu�

tet i �rendet ang�ende fastst�llelse d�r�. Vad nu sagts skall �ga motsva�
rande till�mpning � beslut av st adsfullm�ktige, kommunalfullm�ktige el�

ler municipalfullm�ktige som innefattar framst�llning om fastst�llelse

av generalplan eller om annan �tg�rd av Konungen eller l�nsstyrelse

enligt denna lag.

Om talan mot annat beslut av byggnadsn�mnd meddelas best�mmel�

ser av Konungen.

150

L�nsstyrelses beslut r� rande fastst�llelse av generalplan, stads�

plan, byggnadsplan eller tomtindelning s� ock l�nsstyrelses beslut avse�

ende till�mpning av utomplansbest�mmelser � visst om r�de skall medde�
las efter anslag.

Senaste lydelse 1971; 916.

Senaste lydelse 1959: 611.

2534

102 Senaste lydelse 1971: 592.

�

Mot l�nsstyrelses beslut i �rende om medgivande, var� 39 � �ger till-

SFS 1971:1088

l�mpning, f�res talan hos kammarr�tten genom besv�r. Talan mot an�

nat av l�nsstyrelsen meddelat beslut f�res hos Konungen genom besv�r.
I fall som avses i f �rsta stycket r�knas besv�rstiden fr�n den dag d� be�

slutet meddelades.

Har l�nsstyrelse till alla delar fastst�llt av stadsfullm�ktige, kommu�

nalfullm�ktige, municipalfullm�ktige eller byggnadsn�mnd antaget eller

eljest i vederb�rlig ordning .handlagt f�rslag r�rande generalplan, stads�

plan, byggnadsplan, utomplansbest�mmelser eller tomtindelning, m� kla�

gan f�ras allenast av sak�gare som i �rendet framst�llt yrkande vilket
helt eller delvis l�mnats utan bifall.

151 �^03 L�nsstyrelses beslut i fr�ga r�rande utomplansbest�mmelsers

till�mpning � visst omr�de, l�nsstyrelses f�rordnande enligt 82 � eller

121 � andra stycket, s� ock l�nsstyrelses beslut om f�rbud mot nybygg�

nad utan s�rskilt tillst�nd eller mot schaktning, fyllning, tr�df�llning
eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd skall l�nda till efterr�ttelse utan
hinder av f�rd klagan.

V. Allm�nna be st�mmelser

152 � Har n�gon av statlig eller kommunal myndighet erh�llit uppdrag

att uppr�tta f�rslag till regionplan, generalplan, stadsplan, byggnads-

plan eller tomtindelning eller att verkst�lla plan- eller h�jdm�tning eller

kartl�ggning till ledning vid uppr�ttande av s�dant f�rslag, �ge han och
hans bitr�den erh�lla tilltr�de till fastigheter och byggnader samt d�rvid
�verg� �gor och anbringa m�rken eller signaler i vad det finnes erfor�

derligt f�r uppdragets genomf�rande, varvid skall iakttagas att skada
� egendom s�vitt m�jligt undvikes.

Vad nu sagts galle ock den, vilken p� grund av f�reskrift som med�

delats med st�d av denna lag har att f�retaga utstakning av byggnads

l�ge eller besiktning av p�g�ende eller avslutat byggnadsf�retag eller

d�rmed likartat arbete.

153 �134 Vad i denna lag s�gs om �gare av mark eller fastighet skall

ock g�lla om den som innehar mark eller fastighet under s�dan besitt�

ningsr�tt som enligt lag �r att h�nf�ra till fas t egendom.

154 �105 ;^i- fastighet bel�gen vid torg, park eller annan s�dan allm�n

plats, skall marken framf�r fastigheten anses, som gata till en bredd,
motsvarande fem fj�rdedelar av den � fastigheten enligt stadsplanen
vid gatans uppl�tande till allm�nt begagnande till�tna h�gsta hush�j�
den.

155 �103 Vad i denna lag f�reskrives om tomt och om fastighet �ger

till�mpning �ven p� samf�llighet inom byggnadskvarter. Med �gare av

tomt eller fastighet avses d�rvid �garna av de fastigheter som hava del

103 Senaste lydelse 1959: 611.

104 Senaste lydelse 1970: 992.

105 Senaste lydelse 1970: 992.

100 Senaste lydelse 1970: 992.

2535

�

SFS 1971:1088

i samf�lligheten. �r samf�lligheten ej avsedd f�r bebyggelse, skall den
anses bebyggd n �r den v�sentligen tagits i a nspr�k f�r angivet �ndam�l.
H�gsta till�tna hush�jden antages d�rvid vara medeltalet av vad som
g�ller f�r de fastigheter som hava del i samf�lligheten.

Vad i 56, 62 och 67 �� stadgas om fastighet som �verensst�mmer med

tomtindelning avser �ven a nnan inom byggnadskvarter bel�gen fastighet,
var� nybyggnad f�retagits eller skall �ga rum efter det att kvarteret in�
togs i stadsplanen, samt tomt som �r i en �gares hand.

Vad i denna lag f�reskrives om fastighet som �verensst�mmer med

tomtindelning skall g�lla �ven betr�ffande fastighet som bildats med

st�d av best�mmelserna i 3 kap. 2 � tredje och fj�rde styckena fastig�

hetsbildningslagen (1970: 988).

156 �i''7 G�r gr�ns mellan tv� st�der i gatas l�ngdriktning, skall i

fr�ga om tidpunkten f�r intr�dandet av skyldighet att uppl�ta gatan till
allm�nt begagnande s� anses som om gatan vore bel�gen inom en och
samma stad.

Kostnaden f� r gatan skall f�rdelas mellan st�derna efter den nytta de

hava av gatan, med r� tt f�r vardera staden att i enlighet med de i denna

lag stadgade grunderna av vederb�rande fastighets�gare i den staden

uttaga bidrag till dess andel i kostnaden som om gatan helt vore bel�gen
inom staden.

157 �10^

F�rordnas att omr�de, f�r vilket generalplan, stadsplan eller

byggnadsplan fastst�llts eller f�r vilket utomplansbest�mmelser �ro g�l�
lande, skall tillh�ra stad eller k�ping eller meddelas betr�ffande s�dant
omr�de f�rordnande att vad i denna lag �r stadgat f�r stad skall �ga
motsvarande till�mpning f�r omr�det, l�nde planen eller best�mmelserna
fortfarande till efterr�ttelse.

Vad nu sagts skall �ga motsvarande till�mpning betr�ffande f�rord�

nande, f�rbud eller annan f�reskrift som meddelats med st�d av best�m�
melse i fj� rde avdelningen.

158 � Vad i denna lag s�gs om nybyggnad skall ock g�lla om s�dan

�ndring av befintlig byggnad som, enligt vad Konungen d�rom stadgar,

�r att h�nf�ra till nybyggnad.

�verg�ngsbest�mmelser^ 09

159 � Denna lag tr �der i kraft den 1 januari 1948.

Genom denna lag upph�ves stadsplanelagen den 29 maj 1931 (nr

142); dock skola de i stadsplanelagen meddelade �verg�ngsbest�mmel�
serna alltj�mt i till�mpliga dela r g�lla, under iakttagande av att h�nvis�
ning till stadgande som ersatts genom best�mmelse i nya lagen skall
anses i st�llet hava avseende � den best�mmelsen.

F�rekommer eljest i lag eller s�rskild f�rfattning h�nvisning till lag�

rum som ersatts genom best�mmelse i denna lag, skall den best�mmel�

sen i st�llet till�mpas.

'O'' Senaste lydelse 1970: 992.

Senaste lydelse 1959: 611.

2536

100 Till 1947: 385.

�

160 �110 N�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill, �ger l�nsstyrelsen betr�ffande

SFS 1971:1088

omr�de p� landet, f�r vilket stadsplan, byggnadsplan eller utomplans-

best�mmelser ej fastst�llts, f�rordna att stadgandet i 7 � f�rsta stycket

ej skall g�lla f�rr�n fr�n och med den 1 januari 1952.

161 � Har stomplan fastst�llts f�re denna lags ikrafttr�dande, skall

betr�ffande planen till�mpas vad om fastst�lld generalplan i stad �r
stadgat.

162 � Vid pr�vning av fr�ga om l�snings- eller ers�ttningsplikt med

avseende � mark, vilken enligt denna lag eller f�reskrift, som meddelas

med st�d av lagen, eller enligt motsvarande �ldre best�mmelser ej m�
tagas i anspr�k f�r enskilt bebyggande eller f�r viss bebyggelse, skall
v�rdet � marken best�mmas med sk�lig h�nsyn till det v�rde, marken
vid tiden f�r lagens ikrafttr�dande ans�gs hava enligt dittills till�mpade

grunder; och m� f�rty j�mv�l det v�rde som d� tillm�ttes marken f�r

t�tbebyggelse komma i betraktande.

163 �1^1 Har gata eller gatudel framf�r kvartersmark uppl�tits eller

lagligen skolat uppl�tas till allm�nt begagnande f�re denna lags ikraft�

tr�dande, skall ang�ende skyldighet f�r kvartersmarkens �gare att g�lda
ers�ttning f�r gatumark �ldre lag �ga till�mpning.

Vidgas gata, som uppl�tits till allm�nt begagnande f�re ikrafttr�dan�

det av denna lag, och har skyldighet f�r �gare av kvartersmark att er�
s�tta staden v�rdet av den gatumark, som tagits i an spr�k f�r gatan, en�
ligt best�mmelserna i �ldre lag �nnu icke intr�tt vid vidgningen, skall

skyldighet f�r mark�garen att enligt denna lag med anledning av vidg�

ningen g�lda ers�ttning f�r mark icke intr�da f�rr�n ers�ttningen f�r
mark f�r gatans uppl�tande enligt �ldre lag f�rfaller till betalning.

164 �112 Finnes i stadsplan f�reskrift ej meddelad om den hush�jd

som �r till�ten � kvartersmark, m� mark�gares skyldighet att bidraga

till stads gatukostnad ej ber�knas efter st�rre gatubredd �n aderton

meter.

165 � Vad i 70 � stadgas skall �ga motsvarande till�mpning med av�

seende � omr�de i en �gares hand som ing�r i stadsplan vilken fastst�llts

f�re denna lags ikrafttr�dande, d�rest omr�det utg�r minst ett helt bygg�

nadskvarter.

Ing�r i byggnadsplan som fastst�llts f�re denna lags ikrafttr�dande

omr�de i en �gares hand, skall vad i 113 � stadgas om uppl�tande av

mark �ga motsvarande till�mpning.

166 � �r d� denna lag tr�der i kraft f�reskrift meddelad j�mlikt 1 �

andra stycket lagen den 24 mars 1942 (nr 128) om f�rbud mot bebyg�
gelse till hinder f�r f�rsvaret, skall s� anses som om f�reskriften medde�
lats j�mlikt motsvarande stadgande i f�revarande lag.

167 �^^2 Har f�re denna lags ikrafttr�dande, i avbidan p� uppr�ttande

av byggnadsplan, f�rbud meddelats mot nybyggnad utan l�nsstyrelsens

Senaste lydelse 1949: 666.

111 Senaste lydelse 1970: 992.

112 Senaste lydelse 1970: 992.

113 Senaste lydelse 1959: 611.

2537

�

if;

SFS 1971; 1088

tillst�nd, vare beslutet ej g�llande l�ngre �n fem �r fr�n lagens ikraft�
tr�dande, med mindre tiden f�rl�nges enligt vad i 109 � stadgas.

168

Utan hinder av vad eljest i denna lag �r stadgat m�, d�r ej

Konungen eller myndighet som Konungen best�mmer annorlunda f�r�

ordnar, t�tbebyggelse �ga rum inom omr�de f�r vilket avstyckningsplan
g�ller vid denna lags ikrafttr�dande.

Med avseende � s�dan plan skall vad i 110 � stadgas �ga motsvarande

till�mpning.

169 � Har j�mlikt �ldre lag tomtindelning fastst�llts f�r omr�de inom

byggnadsplan, m� nybyggnad ej f�retagas i strid mot tomtindelningen,

dock m� l�nsstyrelsen f�r s�rskilt fall meddela tillst�nd till nybyggnad,

n�r synnerliga sk�l �ro d�rtill. Ej m� tomtindelningen �ndras i andra fall

�n d� fastst�lld �ndring i byggnadsplanen f�ruts�tter �ndring av tomt�
indelningen eller ock �garna av de tomter som ber�ras av �ndringen �ro
ense d�rom och �ndringen finnes l�mplig f�r ett �ndam�lsenligt utnytt�

jande av to mterna.

170 � Betr�ffande byggnadsplan som fastst�llts f�re denna lags ikraft�

tr�dande skall vad i 116 � stadgas icke �ga till�mpning.

Denna lag^^^ tr� der i kraft den 1 januari 1972. I fr�ga om m�l om

inl�sen av tomt eller tomtdel som vid utg�ngen av �r 1971 �r anh�ngigt

�ger dock de upph�vda best�mmelserna i 46 �, 139 � och 141 � andra

stycket samt den �ldre lydelsen av 47 � fortfarande till�mpning.

Denna lag"� tr �der i kraft den 1 januari 1972.

M�l som vid ikrafttr�dandet �r anh�ngigt hos expropriationsdomstol

pr�vas av fastighetsdomstol, om huvudf�rhandling ej p�b�rjats dessf�r�

innan. �r m�l om ers�ttning enligt 75 � anh�ngigt hos allm�n domstol
vid ikrafttr�dandet, handl�gges m�let enligt �ldre best�mmelser.

Denna lag""' tr�der i kraft den 1 januari 1972.
�ldre best�mmelser g�ller fortfarande i fr�ga om talan mot beslut

som meddelats f�re den 1 januari 1972.

1. Denna l?g^^� tr�der i kraft den 1 januari 1972.

2. Har ans�kan om inl�sen gjorts hos Kungl. Maj:t f�re ikrafttr�dan�

det, pr�vas fr�gan om medgivande till inl�sen enligt �ldre best�mmelser.

3. �ldre best�mmelser g�ller i fall d� talan vid domstol v�ckts f�re

ikrafttr�dandet.

4. Best�mmelserna i 142 � i dess nya lydelse g�ller ej v�rde�kning

som �gt rum f�re utg�ngen av juni 1971.

Denna lag"� tr�der i kraft den 1 januari 1972,

Senaste lydelse 1959: 611,

115 Till 1970: 992.

11" Till 1971: 537.

ii^Till 1971: 592.

11" Till 1971; 916.

2538

"�Till 1971: 1088.

�

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter-

SFS 1971:1088

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt

kungl. sigill be kr�fta l�tit.
Stockholms slott den 10 december 1971.

GUSTAF ADOLF

SVANTE L UNDKVIST

(L, S.)

(Civildepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Anläggningslag (1973:1149)
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1971:1088

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se