SFS 1979:902

Start / Fastighetsrätt / Plan- och bygglag (2010:900) / SFS 1979:902

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> r SFS 1979; 902 Lag Utkom fr�n trycket den 27 november 1979 2380 om �ndring i byggnadsstadgan (1959:612); utf�rdad den 15 november 1979. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om byggnadsstadga" (1959:612)'' dels att 54 � 2 mom., 55 � 1 och 3 mom., 56 � I mom. och 75 � skall ha nedan angivna lydelse, " S�dea''omI?^ik| I'""�- '" � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> J,I, att i s tadgan s kall inf�r as ett nytt momen t. 76 � 3 mom ., av neda n SFS 1979*902 3,eivnalydelse- 54 � 2 iiioni. Best�mmelserna om byggnadslov i 1 mom. g�i ler inte i fr�- raoat foljande �tg�rder betr�ffande en bostadsbyggnad med h�gst t v� bo- byggnad av annat slag som h�r till en s�dan bo� stadsbyggnad: V. In r�ttande eller �ndring av en ledning f�r vattenf�rs�rjning eller av� lopp, om byggnaden skall vara ansluten till en egen anl�ggning f�r vatten� f�rs�rjning eller avlopp. Detsamm a g�ller i fr�ga om anordningar f�rbund- named en-s�dan ledning. 2 A nnan inv�ndig �ndring under f�ruts�ttning alt �ndringen inte inneb�r att det inreds n�gon ytterligare bostadsl�gen� het eller n�gon l okal f�r handelsr�relse, hantverk eller industri, all �ndringen inte ber�r konstruktionen av byggnadens b�rande delar, eldst�der eller r�kkanaler. 3. Omf�rgning av byggnadens fasad, om �tg�rden inte medf�r att bygg� nadens karakt�r v�sentligt �ndras. 4. An ordnande av en skyddad uteplats med hj�lp av en mur eller ett plank som up pf�rs i anslutnin g till bostadsbyggnaden och placeras minst 4,5 meter fr�n t omtgr�nsen. Muren eller planket f�r dock inte vara h�gre �n 1.80 meter och inte str�c ka sig mer �n 3 meter ut fr�n byggnaden. 5. Anordnande av e tt sk�rmtak i anslutning till bostad-sbyggnaden � ver en s�dan uteplats som ange s I punkt 4, �ver en altan, balkong eller entr�. Sk�rmtaket f�r dock inte vara st�rre �n 12 kvadra tmeter och inte heller str�cka sig n�rmare tomtgr�nsen �n 4,5 meter. 6. Uppf�rande av h�gst tv � uthus eller andra liknande frist�ende bygg� nader. som inte �r avsedda som bostad, i o medelbar n�rhet av bostads� byggnaden. Dessa f�r dock uppf�ras endast under f�ruts�ttning anden sammanlagda byggnadsarean inte �r st�rre �n 10 kvadratmeter, aittaknocksh�jden inte �v erstiger 3 meter, att byggnaderna placeras minst 4,5 meter fr�n tomtgr�nsen eller p� det �vsl�nd fr� n denna som kan vara f�reskrivet i fastst�lld i ge neralplan, stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbest�mmelser. Best�mmelserna i 1 mom. g �ller inte i fr�ga om byggnader, som tillh�r staten eller en landstingskommun. Ans�kan om byggnadslov g�res skriftligt hos byggnads� fonden. Betr�ffande en klare �tg�rder f�r ans�kan g�ras muntligt. Be� st�mmelser om pr�vning av fr�ga om byggnadslov utan ans�kan finns i la- (1976:666) om p�f�ljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m. B)en som ans�ker om byggnadslov f�r uppf�rande av nybyggnad eller "or tillbyggnad av en befintlig byggnad skall ge in en situationsplan �ver t�iJitetr, so m visar b� de de befintliga byggnademas och den till�mnade yggnadens l�ge, s amt ritningar r�rande f�retaget med den beskrivning beh�vs. Om ans�kningen avser en byggnad som inrymmer en eller bosiadsl�genheter, skall situationsplanen dessutom visa utrymmen och utevistelse, f�r parkering samt f�r tillfartsv�gar f�r biltrafik. '^'"�=l,delsM976:668. I ' I � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979:902 Inom ett omr�de, d�r byggmidsn�mnden tillhandah�ller nybygga, (or skall .situationsplanen vara grundad p� en s�dan karta. Om jet ij ,," finns s�rskilda sk�l f�r n�got annat, skall situationsplanen och ritningarna ges in i tre exemplar. Den som ans�k er om byggnadslov f�r n�gon annan �tg�rd skall ge in j. ritningar och be skrivningar som beh�vs. ? mom. Byggnadsn�mnden far medge att ritningar och beskrivningar in allteftersom arbet et fortg�r. N�mnden f�r i fr�ga om arbeten av mindre omfattning medge befrielse fr�n skyldigheten att ge in situat ionsplan, rii- ningar och beskrivningar. Vid till�mpning av 29 � f�rsta stycket 1) f �r byggnadsn�mnden v�gra byggnadslov utan tillg�ng till ritning ar r�rande f�retaget. 56 { ? I N�r byggnadsn�mnden pr�var en ans�kan om byggnads� lov. skall den se till, att det till�mnade f�retaget inte strider mot byggnads� lagen (1947:385). v�glagen (1971:948). lagen (1939:608) om ens kilda v�- gar. naturv�rdslagen (1964:822). milj�skyddslagen (1969:387). arbelsmii- j�lagen (1977:1160). bostadssaneringslagen (1973:531). lagen (1976:295) om kriskoppling m. m.. denna stadga eller f�reskrifter som har m eddelais med st�d av dessa f�rfattningar. Om tomtens �gare enligt by ggnadslagen �r skyldig att betala bidrag till kos tnaden f�r gata eller att anordna ulfaris- v�g eller avlopp fr�n tomten, f�r byggnadslov f�r nybyggnad inte b eviljas innan skyldigheten har fullgjorts eller n�jaktig s�kerhet har st�llts. Byggnadslov f�r ett byggnadsf�retag som avses i 55 S 4 mom. f�r beviljas endast om det f�religger ett utl�tande fr�n yrkesinspektionen och det av detta framg�r att ett skyddsombud, en skyddskommitt� eller organisation som f�retr�der arbetstagarna har f�tt tillf�lle att yttra sig �ver byggnadsf�� retaget. Vad nu sag ts g�ller dock endast om det �r k�nt f�r vilket slag av verksamhet arbetslokalen �r avsedd. Om det i ett utl�tande fr�n yrkesinspektionen har angivits att den pr�v� ning i arbetarskyddsh�nseende som beh�vs inte har kunnat g�ra s, skall beslutet om by ggnadslov inneh�lla en erinran om skyldigheten att g�ra an� m�lan enligt I � andr a stycket arbetsmilj�f�rordningen (1977:1166). Inom ett omr�de, som inte ing�r i st adsplan eller byggnadsplan. l�r lov inte ges till nybyggnad som skulle innefatta t�tbebyggelse. Detta g �ller dock inte n�r det �r fr�ga om 1. nybyggnad f�r jordbrukets, fiskets, skogssk�tselns ellern�got d�rmed j�mf�rligt behov eller 2. t�tbebyggelse av mindre omfattning som avses i 5 � andra st ycket byggnadslagen (1947: 385). Vid pr�vningen av en ans�kan om byggnadslov skall en typgodk�nd konstruktion eller ett typgodk�nt utf�rande godtas i de avseende n och un� der de f�ruts�ttningar som anges i beviset om typgodk�nnande. 75 Till nybyggnad h�nf�rs: a) uppf�rande av en helt ny byggnad, b) till- eller p�byggnad av en befintlig byggnad. 2382 I Senaste lydelse 1977:339. iienaste lydelse 1977:117 7. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> c) ombyggnad e ller n�gon annan �ndring av en byggnads yttre eller inre SFS 1979: 902 ,if�rande som �r s� genomgripande att �ndringen kan anses j�mf�rlig med j) inredande av en byggnad helt eller delvis till v�sentligen annat �nda- m�l �n det vartill byggnaden f�rut h ar varit anv�nd. e) s�dan f�r�ndring av en byggnad, som medf�r att byggnaden kommer ji, strida mo t fastst�lld gen eralplan, stadsplan, byggnadsplan eller utom- iliinsbest�mnielser. 0 n�gon an nan f�r�ndring av en byggnad som i befintligt skick strider niol en s�dan pla n eller s�d ana best�mmelser, om det inte �r fr�ga om en bostadsbyggnad med h�gst tv� bostadsl�genheter eller om ett uthus som h�r till en s�dan byggnad. Som nybyggnad skall emellertid inte ans es anordnande av godtagbar av- t�ilshaniering. av tilllredsst�ilande energihush�llning, eller av v�rmeled� ningar eller vattenklosetter eller andra hygieniska f�rb�ttringar i en befint� lig byggnad, .som m�s te antas komma alt st� kvar under l�ngre tid �ven om s�dana anordningar inte skulle m edges. Som nybyggnad .skall inte heller anses s�dana �tg�rder som enligt 54 � 2 mom. f�rsta stycket 3 -6 f�r utf�ras utan byggnadslov. 1 fr�ga om s�d ana �ic�rder sk al) best�mmelserna i 38 �, 39 � f�r sta stycket f�rsta punkten och 40 - 48 �� till�mpas i sk�lig omfattnin g. 76 � J mom. Statens planverk pr�var efter ans�kan fr�gor om typgod- dnnandc av konstruktionen eller utf�randet i �vrigt av byggnader och andra anordningar som avses i denna stadga. Om en konstruktion eller ett utf�rande h ar typgodk�nts, skall planverket utf�rda bevis om detta. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1980. P� regeringens v�gnar BlkGlT FRlGGfiBO Lars Uno Did�n (Bostadsdepartementet) � </div> </div>

SFS 1979; 902 Lag

Utkom fr�n trycket

den 27 november 1979

2380

om �ndring i byggnadsstadgan (1959:612);

utf�rdad den 15 november 1979.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om byggnadsstadga"

(1959:612)''

dels att 54 � 2 mom., 55 � 1 och 3 mom., 56 � I mom. och 75 � skall ha

nedan angivna lydelse,

" S�dea''omI?^ik|

I'""�- '"

�

J,I, att i s tadgan s kall inf�r as ett nytt momen t. 76 � 3 mom ., av neda n

SFS 1979*902

3,eivnalydelse-

54 � 2 iiioni. Best�mmelserna om byggnadslov i 1 mom. g�i ler inte i fr�-
raoat foljande �tg�rder betr�ffande en bostadsbyggnad med h�gst t v� bo-

byggnad av annat slag som h�r till en s�dan bo�

stadsbyggnad:

V. In r�ttande eller �ndring av en ledning f�r vattenf�rs�rjning eller av�

lopp, om byggnaden skall vara ansluten till en egen anl�ggning f�r vatten�

f�rs�rjning eller avlopp. Detsamm a g�ller i fr�ga om anordningar f�rbund-

named en-s�dan ledning.

2 A nnan inv�ndig �ndring under f�ruts�ttning

alt �ndringen inte inneb�r att det inreds n�gon ytterligare bostadsl�gen�

het eller n�gon l okal f�r handelsr�relse, hantverk eller industri,

all �ndringen inte ber�r konstruktionen av byggnadens b�rande delar,

eldst�der eller r�kkanaler.

3. Omf�rgning av byggnadens fasad, om �tg�rden inte medf�r att bygg�

nadens karakt�r v�sentligt �ndras.

4. An ordnande av en skyddad uteplats med hj�lp av en mur eller ett

plank som up pf�rs i anslutnin g till bostadsbyggnaden och placeras minst

4,5 meter fr�n t omtgr�nsen. Muren eller planket f�r dock inte vara h�gre
�n 1.80 meter och inte str�c ka sig mer �n 3 meter ut fr�n byggnaden.

5. Anordnande av e tt sk�rmtak i anslutning till bostad-sbyggnaden � ver

en s�dan uteplats som ange s I punkt 4, �ver en altan, balkong eller entr�.

Sk�rmtaket f�r dock inte vara st�rre �n 12 kvadra tmeter och inte heller
str�cka sig n�rmare tomtgr�nsen �n 4,5 meter.

6. Uppf�rande av h�gst tv � uthus eller andra liknande frist�ende bygg�

nader. som inte �r avsedda som bostad, i o medelbar n�rhet av bostads�
byggnaden. Dessa f�r dock uppf�ras endast under f�ruts�ttning

anden sammanlagda byggnadsarean inte �r st�rre �n 10 kvadratmeter,

aittaknocksh�jden inte �v erstiger 3 meter,

att byggnaderna placeras minst 4,5 meter fr�n tomtgr�nsen eller p� det

�vsl�nd fr� n denna som kan vara f�reskrivet i fastst�lld i ge neralplan,
stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbest�mmelser.

Best�mmelserna i 1 mom. g �ller inte i fr�ga om byggnader, som tillh�r

staten eller en landstingskommun.

Ans�kan om byggnadslov g�res skriftligt hos byggnads�

fonden. Betr�ffande en klare �tg�rder f�r ans�kan g�ras muntligt. Be�

st�mmelser om pr�vning av fr�ga om byggnadslov utan ans�kan finns i la-

(1976:666) om p�f�ljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m.

B)en som ans�ker om byggnadslov f�r uppf�rande av nybyggnad eller

"or tillbyggnad av en befintlig byggnad skall ge in en situationsplan �ver

t�iJitetr, so m visar b� de de befintliga byggnademas och den till�mnade

yggnadens l�ge, s amt ritningar r�rande f�retaget med den beskrivning

beh�vs. Om ans�kningen avser en byggnad som inrymmer en eller

bosiadsl�genheter, skall situationsplanen dessutom visa utrymmen

och utevistelse, f�r parkering samt f�r tillfartsv�gar f�r biltrafik.

'^'"�=l,delsM976:668.

I '

�

SFS 1979:902

Inom ett omr�de, d�r byggmidsn�mnden tillhandah�ller nybygga,

(or skall .situationsplanen vara grundad p� en s�dan karta. Om jet ij ,,"
finns s�rskilda sk�l f�r n�got annat, skall situationsplanen och ritningarna

ges in i tre exemplar.

Den som ans�k er om byggnadslov f�r n�gon annan �tg�rd skall ge in j.

ritningar och be skrivningar som beh�vs.

? mom. Byggnadsn�mnden far medge att ritningar och beskrivningar

in allteftersom arbet et fortg�r. N�mnden f�r i fr�ga om arbeten av mindre

omfattning medge befrielse fr�n skyldigheten att ge in situat ionsplan, rii-

ningar och beskrivningar.

Vid till�mpning av 29 � f�rsta stycket 1) f �r byggnadsn�mnden v�gra

byggnadslov utan tillg�ng till ritning ar r�rande f�retaget.

56 { ? I

N�r byggnadsn�mnden pr�var en ans�kan om byggnads�

lov. skall den se till, att det till�mnade f�retaget inte strider mot byggnads�

lagen (1947:385). v�glagen (1971:948). lagen (1939:608) om ens kilda v�-

gar. naturv�rdslagen (1964:822). milj�skyddslagen (1969:387). arbelsmii-
j�lagen (1977:1160). bostadssaneringslagen (1973:531). lagen (1976:295)

om kriskoppling m. m.. denna stadga eller f�reskrifter som har m eddelais

med st�d av dessa f�rfattningar. Om tomtens �gare enligt by ggnadslagen

�r skyldig att betala bidrag till kos tnaden f�r gata eller att anordna ulfaris-

v�g eller avlopp fr�n tomten, f�r byggnadslov f�r nybyggnad inte b eviljas
innan skyldigheten har fullgjorts eller n�jaktig s�kerhet har st�llts.

Byggnadslov f�r ett byggnadsf�retag som avses i 55 S 4 mom. f�r beviljas

endast om det f�religger ett utl�tande fr�n yrkesinspektionen och det av

detta framg�r att ett skyddsombud, en skyddskommitt� eller organisation

som f�retr�der arbetstagarna har f�tt tillf�lle att yttra sig �ver byggnadsf��

retaget. Vad nu sag ts g�ller dock endast om det �r k�nt f�r vilket slag av

verksamhet arbetslokalen �r avsedd.

Om det i ett utl�tande fr�n yrkesinspektionen har angivits att den pr�v�

ning i arbetarskyddsh�nseende som beh�vs inte har kunnat g�ra s, skall
beslutet om by ggnadslov inneh�lla en erinran om skyldigheten att g�ra an�
m�lan enligt I � andr a stycket arbetsmilj�f�rordningen (1977:1166).

Inom ett omr�de, som inte ing�r i st adsplan eller byggnadsplan. l�r lov

inte ges till nybyggnad som skulle innefatta t�tbebyggelse. Detta g �ller
dock inte n�r det �r fr�ga om

1. nybyggnad f�r jordbrukets, fiskets, skogssk�tselns ellern�got d�rmed

j�mf�rligt behov eller

2. t�tbebyggelse av mindre omfattning som avses i 5 � andra st ycket

byggnadslagen (1947: 385).

Vid pr�vningen av en ans�kan om byggnadslov skall en typgodk�nd

konstruktion eller ett typgodk�nt utf�rande godtas i de avseende n och un�

der de f�ruts�ttningar som anges i beviset om typgodk�nnande.

Till nybyggnad h�nf�rs:

a) uppf�rande av en helt ny byggnad,

b) till- eller p�byggnad av en befintlig byggnad.

2382

I Senaste lydelse 1977:339.

iienaste lydelse 1977:117 7.

�

c) ombyggnad e ller n�gon annan �ndring av en byggnads yttre eller inre

SFS 1979: 902

,if�rande som �r s� genomgripande att �ndringen kan anses j�mf�rlig med

j) inredande av en byggnad helt eller delvis till v�sentligen annat �nda-

m�l �n det vartill byggnaden f�rut h ar varit anv�nd.

e) s�dan f�r�ndring av en byggnad, som medf�r att byggnaden kommer

ji, strida mo t fastst�lld gen eralplan, stadsplan, byggnadsplan eller utom-

iliinsbest�mnielser.

0 n�gon an nan f�r�ndring av en byggnad som i befintligt skick strider

niol en s�dan pla n eller s�d ana best�mmelser, om det inte �r fr�ga om en

bostadsbyggnad med h�gst tv� bostadsl�genheter eller om ett uthus som
h�r till en s�dan byggnad.

Som nybyggnad skall emellertid inte ans es anordnande av godtagbar av-

t�ilshaniering. av tilllredsst�ilande energihush�llning, eller av v�rmeled�
ningar eller vattenklosetter eller andra hygieniska f�rb�ttringar i en befint�

lig byggnad, .som m�s te antas komma alt st� kvar under l�ngre tid �ven om
s�dana anordningar inte skulle m edges.

Som nybyggnad .skall inte heller anses s�dana �tg�rder som enligt 54 � 2

mom. f�rsta stycket 3 -6 f�r utf�ras utan byggnadslov. 1 fr�ga om s�d ana

�ic�rder sk al) best�mmelserna i 38 �, 39 � f�r sta stycket f�rsta punkten

och 40 - 48 �� till�mpas i sk�lig omfattnin g.

76 � J mom. Statens planverk pr�var efter ans�kan fr�gor om typgod-

dnnandc av konstruktionen eller utf�randet i �vrigt av byggnader och

andra anordningar som avses i denna stadga. Om en konstruktion eller ett

utf�rande h ar typgodk�nts, skall planverket utf�rda bevis om detta.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1980.

P� regeringens v�gnar

BlkGlT FRlGGfiBO

Lars Uno Did�n

(Bostadsdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Anläggningslag (1973:1149)
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1979:902

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se