SFS 1979:902

790902.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

r

SFS 1979; 902 Lag

Utkom från trycket

den 27 november 1979

2380

om ändring i byggnadsstadgan (1959:612);

utfärdad den 15 november 1979.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om byggnadsstadga"

(1959:612)''

dels att 54 § 2 mom., 55 § 1 och 3 mom., 56 § I mom. och 75 § skall ha

nedan angivna lydelse,

⬢ S°dea''omI?^ik|

I'��"»- '⬢

¬

background image

J,I, att i s tadgan s kall inför as ett nytt momen t. 76 § 3 mom ., av neda n

SFS 1979*902

3,eivnalydelse-

54 § 2 iiioni. Bestämmelserna om byggnadslov i 1 mom. gäi ler inte i frä-
raoat foljande åtgärder beträffande en bostadsbyggnad med högst t vå bo-

byggnad av annat slag som hör till en sådan bo­

stadsbyggnad:

V. In rättande eller ändring av en ledning för vattenförsörjning eller av­

lopp, om byggnaden skall vara ansluten till en egen anläggning för vatten­

försörjning eller avlopp. Detsamm a gäller i fråga om anordningar förbund-

named en-sådan ledning.

2 A nnan invändig ändring under förutsättning

alt ändringen inte innebär att det inreds någon ytterligare bostadslägen­

het eller någon l okal för handelsrörelse, hantverk eller industri,

all ändringen inte berör konstruktionen av byggnadens bärande delar,

eldstäder eller rökkanaler.

3. Omfärgning av byggnadens fasad, om åtgärden inte medför att bygg­

nadens karaktär väsentligt ändras.

4. An ordnande av en skyddad uteplats med hjälp av en mur eller ett

plank som up pförs i anslutnin g till bostadsbyggnaden och placeras minst

4,5 meter från t omtgränsen. Muren eller planket får dock inte vara högre
än 1.80 meter och inte sträc ka sig mer än 3 meter ut från byggnaden.

5. Anordnande av e tt skärmtak i anslutning till bostad-sbyggnaden ö ver

en sådan uteplats som ange s I punkt 4, över en altan, balkong eller entré.

Skärmtaket får dock inte vara större än 12 kvadra tmeter och inte heller
sträcka sig närmare tomtgränsen än 4,5 meter.

6. Uppförande av högst tv å uthus eller andra liknande fristående bygg­

nader. som inte är avsedda som bostad, i o medelbar närhet av bostads­
byggnaden. Dessa får dock uppföras endast under förutsättning

anden sammanlagda byggnadsarean inte är större än 10 kvadratmeter,

aittaknockshöjden inte öv erstiger 3 meter,

att byggnaderna placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen eller på det

ävslånd frå n denna som kan vara föreskrivet i fastställd i ge neralplan,
stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbestämmelser.

Bestämmelserna i 1 mom. g äller inte i fråga om byggnader, som tillhör

staten eller en landstingskommun.

Ansökan om byggnadslov göres skriftligt hos byggnads­

fonden. Beträffande en klare åtgärder får ansökan göras muntligt. Be­

stämmelser om prövning av fråga om byggnadslov utan ansökan finns i la-

(1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m.

B)en som ansöker om byggnadslov för uppförande av nybyggnad eller

"or tillbyggnad av en befintlig byggnad skall ge in en situationsplan över

töiJitetr, so m visar bå de de befintliga byggnademas och den tillämnade

yggnadens läge, s amt ritningar rörande företaget med den beskrivning

behövs. Om ansökningen avser en byggnad som inrymmer en eller

bosiadslägenheter, skall situationsplanen dessutom visa utrymmen

och utevistelse, för parkering samt för tillfartsvägar för biltrafik.

'^'⬢«=l,delsM976:668.

I '

I

¬

background image

SFS 1979:902

Inom ett område, där byggmidsnämnden tillhandahåller nybygga,

(or skall .situationsplanen vara grundad på en sådan karta. Om jet ij ,,"
finns särskilda skäl för något annat, skall situationsplanen och ritningarna

ges in i tre exemplar.

Den som ansök er om byggnadslov för någon annan åtgärd skall ge in j.

ritningar och be skrivningar som behövs.

? mom. Byggnadsnämnden far medge att ritningar och beskrivningar

in allteftersom arbet et fortgår. Nämnden får i fråga om arbeten av mindre

omfattning medge befrielse från skyldigheten att ge in situat ionsplan, rii-

ningar och beskrivningar.

Vid tillämpning av 29 § första stycket 1) f år byggnadsnämnden vägra

byggnadslov utan tillgång till ritning ar rörande företaget.

56 { ? I

När byggnadsnämnden prövar en ansökan om byggnads­

lov. skall den se till, att det tillämnade företaget inte strider mot byggnads­

lagen (1947:385). väglagen (1971:948). lagen (1939:608) om ens kilda vä-

gar. naturvårdslagen (1964:822). miljöskyddslagen (1969:387). arbelsmii-
jölagen (1977:1160). bostadssaneringslagen (1973:531). lagen (1976:295)

om kriskoppling m. m.. denna stadga eller föreskrifter som har m eddelais

med stöd av dessa författningar. Om tomtens ägare enligt by ggnadslagen

är skyldig att betala bidrag till kos tnaden för gata eller att anordna ulfaris-

väg eller avlopp från tomten, får byggnadslov för nybyggnad inte b eviljas
innan skyldigheten har fullgjorts eller nöjaktig säkerhet har ställts.

Byggnadslov för ett byggnadsföretag som avses i 55 S 4 mom. får beviljas

endast om det föreligger ett utlåtande från yrkesinspektionen och det av

detta framgår att ett skyddsombud, en skyddskommitté eller organisation

som företräder arbetstagarna har fått tillfälle att yttra sig över byggnadsfö­

retaget. Vad nu sag ts gäller dock endast om det är känt för vilket slag av

verksamhet arbetslokalen är avsedd.

Om det i ett utlåtande från yrkesinspektionen har angivits att den pröv­

ning i arbetarskyddshänseende som behövs inte har kunnat göra s, skall
beslutet om by ggnadslov innehålla en erinran om skyldigheten att göra an­
mälan enligt I § andr a stycket arbetsmiljöförordningen (1977:1166).

Inom ett område, som inte ingår i st adsplan eller byggnadsplan. lår lov

inte ges till nybyggnad som skulle innefatta tätbebyggelse. Detta g äller
dock inte när det är fråga om

1. nybyggnad för jordbrukets, fiskets, skogsskötselns ellernågot därmed

jämförligt behov eller

2. tätbebyggelse av mindre omfattning som avses i 5 § andra st ycket

byggnadslagen (1947: 385).

Vid prövningen av en ansökan om byggnadslov skall en typgodkänd

konstruktion eller ett typgodkänt utförande godtas i de avseende n och un­

der de förutsättningar som anges i beviset om typgodkännande.

75

Till nybyggnad hänförs:

a) uppförande av en helt ny byggnad,

b) till- eller påbyggnad av en befintlig byggnad.

2382

I Senaste lydelse 1977:339.

iienaste lydelse 1977:117 7.

¬

background image

c) ombyggnad e ller någon annan ändring av en byggnads yttre eller inre

SFS 1979: 902

,iförande som är så genomgripande att ändringen kan anses jämförlig med

j) inredande av en byggnad helt eller delvis till väsentligen annat ända-

mäl än det vartill byggnaden förut h ar varit använd.

e) sädan förändring av en byggnad, som medför att byggnaden kommer

ji, strida mo t fastställd gen eralplan, stadsplan, byggnadsplan eller utom-

iliinsbestämnielser.

0 någon an nan förändring av en byggnad som i befintligt skick strider

niol en sådan pla n eller såd ana bestämmelser, om det inte är fråga om en

bostadsbyggnad med högst två bostadslägenheter eller om ett uthus som
hör till en sådan byggnad.

Som nybyggnad skall emellertid inte ans es anordnande av godtagbar av-

täilshaniering. av tilllredsstäilande energihushållning, eller av värmeled­
ningar eller vattenklosetter eller andra hygieniska förbättringar i en befint­

lig byggnad, .som mås te antas komma alt stå kvar under längre tid även om
sådana anordningar inte skulle m edges.

Som nybyggnad .skall inte heller anses sådana åtgärder som enligt 54 § 2

mom. första stycket 3 -6 får utföras utan byggnadslov. 1 fråga om såd ana

åicärder sk al) bestämmelserna i 38 §, 39 § för sta stycket första punkten

och 40 - 48 §§ tillämpas i skälig omfattnin g.

76 § J mom. Statens planverk prövar efter ansökan frågor om typgod-

dnnandc av konstruktionen eller utförandet i övrigt av byggnader och

andra anordningar som avses i denna stadga. Om en konstruktion eller ett

utförande h ar typgodkänts, skall planverket utfärda bevis om detta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Pä regeringens vägnar

BlkGlT FRlGGfiBO

Lars Uno Didön

(Bostadsdepartementet)

¬

Viktiga lagar inom fastighetsrätt

Viktiga lagar inom fastighetsrätt

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.