SFS 1981:873

Start / Fastighetsrätt / Plan- och bygglag (2010:900) / SFS 1981:873

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                               </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:873 Lag Utkom fr�n trycket den 9 september 1981 om �is�rmg i byggnadsstadgaii (1959:612); utf�rdad den 20 augusti 1981. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 2 och 25 �� sa mt 71 � 1 mom . byggnadsstadgan (1959:612)^ skall ha nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer byggnadsstadgan att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. 1 kap. Om byggnat^sn�mnd 1 � I varje kommun skall finn as en byggnadsn�mnd, som har att �va in� seende �ver hur kommunens omr�de bebygges. S�rskilt �ligger det n�mnden att med uppm �rksamhet f�lja den allm�nna utvecklingen inom kommu� nen och dess omgivning, ombes�rja utredningar r�rande planl�ggning, fas� tighetsbildning och byggnadsv�sen samt i dessa �mnen uppr�tta de f�rslag och g�ra de framst�llningar som finnas p�kallade; att samarbeta med �vriga m yndigheter, vilkas verksamhet ber�r n�mn� dens arbetsomr�den eller vilkas b ed�manden �ro av betydelse f�r n�mn� dens verksamhet; att l�mna allm�nheten r�d och upplysningar i planl�ggnings -, fastighets� bildnings- och byggnadsfr�gor; samt att �vervaka efterlevnaden av byggnadslagen, denna stadga och �vriga f�reskrifter ang�ende byggandet. 2 � Om n�gon beg�r det skall byggnadsn�mn den l�mna skriftligt besked huruvida n�mnden har meddelat beslut om skyldighet f�r en viss fastig� hets�gare att vidta s�rskilda �tg�rder med avseende p� fastigheten. D�r stadsplan finns skall byggnadsn�mnden eller den myndighet, som kommunfullm�ktige best�mmer, p� beg�ran l�mna skriftligt besked om den ers�ttning f�r gatukostnader eller kostnader f�r annan allm�n plats som bel�per p� en viss fastighet. I besk edet skall anges i vad m�n skyl dig� heten att betala ers�ttningen har intr�tt. Om n�gon beg�r det skall byggnadsn�mnden dessutom l�mna ut karta (nybyggnadskarta) f�r s�dan fastighet som ing�r i stadsplan. N�mnden b�r tillhandah�lla nybyggnadskarta ocks� f�r andra fastigheter, om det l�mpli� gen kan ske . 3 � 1 fr�ga om byggnadsn�mnd till�mpas best�mmelserna i 3 kap. 2 �, 3 � f�rsta stycket, 4 �, 5 � tredje stycket, 7 och 8 ��, 9 � f�rsta stycket och 10- 12 �� kommunallagen (1977:179) p� motsvarande s�tt. I an nan kom� mun �n Stockholms kommun till�mpas �ven best�mmelserna i 3 kap. 5 � f�rsta stycket och 6 � n�mnda lag p� m otsvarande s�tt. 1686 ' Prop, 1980/81; 165, CU 36, rskr 362. ^ Stadgan omtryckt 19 72: 776. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> uppdrag som avses i 3 kap. 12 � andra stycket kommunallagen (1977: SFS 1981:873 179) f�r ej omfatta befogenhet att 1. slutligt avg�ra fr�ga om avgift enligt lagen (1976:666) om p�f�ljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m., 2. meddela f�rel�ggande vid vite utom i fall som avses i 3 � n�mnda lag eller f�rel�ggande vid an nat �ventyr eller 3. slutligt avg�ra �rende, som �r av principiell natur eller annars av st�r� re vikt. Utan hinder av 2 � 2 f�rvaltningslagen (1971:290) �ga 4 och 5 �� n�mnda lag till�mpning i samtliga �renden hos byggnadsn�mnd. 4 � Byggnadsn�mnd skall hava tillg�ng till personal i den omfattning som erfordras f�r att n�mnden skall kunna beh�rigen fullg�ra sina uppgifter. D�r planl�ggnings- och byggnadsverksamheten �r av st�rre omfattning eller bebyggelsens art s� kr�ver skall n�mnden s�vitt m�jligt till sitt bitr�de hava stadsarkitekt. Till stadsarkitekt m� ej utses annan �n den, som inom riket avlagt e xamen vid teknisk h�gskolas avdelning f�r arkitektur samt d�refter under en l�ngre tid ut�vat v�l vitsordad praktisk verksamhet inom planl�ggnings- och byggnadsv�sendet. Statens planverk �ger dock, n�r sk�l �ro d�rtill, medgiva att till stadsarkitekt utses annan �n den som avlagt nyss n�mnd examen. I fall som avses i andra stycket skall n�mnden s�vitt m�jligt �ven hava bitr�de av person med s�rskild utbildning och praktisk erfarenhet i konstruktionsfr�gor (byggnadsinspekt�r). Om kommuns m�tningsverksamhet finns s�rskilda best�mmelser. 5 6 7 8 � Av den som hos byggnadsn�mnden g�r framst�llning, vilken f�ranle� der uppr�ttande av nybyggnadskarta, ritningsgranskning, besiktning eller annan tids- eller kostnadskr�vande �tg�rd eller framst�llning av arkivbe� st�ndig handling, f�r kommunen taga ut avgift med h�gst det belopp som motsvarar kommunens genomsnittliga kostnad f�r �tg�rden. Grunder f�r ber�kning av avgift som avses i f�rsta stycket anges i taxa som beslutas av kommunfullm�ktige. ' Paragrafen upph�vd genom 1977:193. ^ Paragrafen upph�vd genom 1977:193. � Paragrafen upph�vd genom 1977:193. 1687 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:873 2 kap. Om planl�ggning Allm�nna best�mmelser 9 � Planl�ggning skall ske s�. att den fr�mjar en ur allm�n synpunkt l�mplig utveckling inom det omr�de, som planen skall avse. Tillb�rlig h�n� syn skall tagas till f�rh�llandena inom angr�nsande omr�den samt till den allm�nna samf�rdselns, energihush�llningens, det milit�ra f �rsvarets, ci� vilf�rsvarets och andra f�r riket gemensamma behov. �ven enskildas in� tressen skola tillb�rligen beaktas. D�r ej s�rskilda f�rh�llanden f�ranleda annat, skall mark avses f�r det �ndam�l, vartill den �r mest l�mpad med h�nsyn till l�ge, terr�ng- och grundf�rh�llanden samt �vriga omst�ndigheter. Till bebyggelse m� ej av� ses mark, som ur sundhetssynpunkt, med h�nsyn till samf�rdseln, m�jlig� heterna att ordna vattenf�rs�rjning och avlopp, faran f�r vattenf�rorening eller eljest ur allm�n synpunkt ej �r l�mpad f�r s�dant �ndam�l. Omr�den med s�rskild natursk�nhet eller s�regna naturf�rh�llanden, bebyggelse med s�rskilt v�rde ur historisk eller kulturhistorisk synpunkt eller ur sk�n� hetssynpunkt samt omr�den som �ro l�mpade och beh�vliga f�r friluftsliv skola s�vitt m�jligt bevaras. Om skyldighet att bevara fasta fornl�mningar �r s�rskilt stadgat. Plan m� ej g�ras mera detaljerad �n som �r n�dv�ndigt f�r att n� det d�r� med avsedda syftet. Regionplan 10 � I mom. Regionplanering skall bedrivas s�, att den d�rvid f�rebragta utredningen �versiktligt belyser de med planl�ggningen sammanh�ngande fr�gor, som �ro gemensamma f�r regionen eller en st�rre del av denna, samt underl�ttar det framtida avg�randet av dylika fr�gor. 1 regionplan skall i den m�n s� erfordras med h�nsyn till planens syfte upptagas och p� ett �versk�dligt s�tt angivas, vilka omr�den som avses f�r olika �ndam�l. 2 mom. Regionplan skall i erfor derlig m�n vara avfattad p� karta. Er� fordras regionplanebest�mmelser, b�ra dessa avfattas i s�rskild handling. Generalplan 11 � I mom. Vid generalplanering skall efte rstr�vas att utr�na och p� ett �versiktligt s�tt redovisa det behov av utrymme f�r olika �ndam�l, som kan f�rutses f�r planomr�det, samt att p� ett l�mpligt s�tt tillgodose detta behov. H�rvid b�r �ven unders�kas, vilka omr�den som fr�n allm�n syn� punkt b�ra undantagas fr�n bebyggelse eller fr�n viss bebyg gelse. 2 mom. Generalplan skall i erforder lig m�n vara avfattad p� ka rta. Till planen h�rande s�rskilda best�mmelser skola avfattas i s�rskild handling. � kartan skola angivas gr�nserna f�r planen samt f�r de markomr�den som av ses f�r olika �ndam�l �vensom, i den m�n s� erfordras, befintliga f�rh�llanden s�som vattenomr�den, h�jdf�rh�llanden, fastighetsgr�nser, i68g v�gar, kraftledningar och byggnader. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Stadsplan SFS 1981:873 12 � / mom. Vid uppg�rande av stadsplan skola de anspr�k tillgodoses, som ur olika synpunkter sk�ligen kunna st�llas p� en v�l ordnad bebyggel� se. D�rvid skall tillses, att marken utnyttjas p� ett ekonomiskt och i �v rigt l�mpligt s�tt, att samf�rdselns och trafiks�kerhetens krav tillb�rligen beak� tas, att erforderlig trygghet mot bra ndfara vinnes samt att h�nsyn tages till de fordringar, som b�ra uppst�llas ur sundhets-, sk�nhets- och trevnads� synpunkt. Sk�lig h�nsyn skall tagas till best�ende �gander�ttsf�rh�llan� den, fastighetsgr�nser, servitut och andra omst�ndigheter, som kunna in� verka p� planens ge nomf�rande. Planen m� ej givas st�rre omfattning �n att den kan f� rv�ntas bliva ge� nomf�rd inom n� ra f�rest�ende tid. 2 mom. Stadsplan skall vara avfattad � karta. Till planen h�rande be� st�mmelser skola avfattas i s�rskild handling. Kartan skall tydligt angiva gr�nserna f�r planen samt f�r de markomr� den, som skola anv� ndas till by ggnadskvarter, gata, torg, park eller annan allm�n plats eller till specialom r�de. Gators och torgs h�jdl�gen skola vara angivna med siffror i gatukors och i punkte r d�r lutningen avsev�rt �ndras. I stad splanebest�mmelser skola, i d en m�n s� erfordras, intagas stad- ganden ang�ende reglering av planomr�dets bebyggande och anv�ndning i �vrigt, s�som om kvarters eller specialomr�des anv�ndning f�r visst �ndam�l och om f�rbud mot bebyggande a v viss del av kvarter eller specialomr�de; om byggnadss�tt, antal byggnader � tomtplats, byggnads planyta och l� ge, dess h�jd och v�ningsantal, k�llardjup eller antal k�llarv�ningar samt antalet l�genheter som f� inredas i en byggnad; om planteringar, lekplatser, parkeringsplatser och garage; om utfart eller annan utg�ng mot gata; om r�tt att inom gata, torg, park eller annan allm�n plats nyttja utrym� met under eller �v er markens plan till inredande av lokaler eller f�r annat �ndam�l; om f�rl�ggande under eller �ver markens plan av gata eller annan trafik� led; samt om bevarande av vattenomr�den och andra naturf�rh�llanden. Byggnadsplan 13 � Byggnadsplan skall uppg�ras s�, att den tillgodoser de krav, som med h�nsy n till de s�rskilda f�rh�llandena inom det till�mnade pianomr�- det sk�ligen b�ra st�llas p� en v�l ordnad bebyggelse. S�rskild h�nsyn skall tagas till bebyggels ens art, �gander�ttsf�rh�llandena samt mark�gar� nas m�jligheter att genomf�ra planen. Byggnadsplan m� ej uppg�ras s�, att jordbruk, skogsbruk eller annan dy� lik n�ring on�digtvis hindras eller f�rsv�ras. I planen m� upptagas mark f�r jordbruks�ndam�l endast i den m�n s� erfordras f�r planens l�mpliga utformning. I �vrigt skall i till�mplig a delar g�lla vad i 12 � �r stadgat om stadsplan. 1689 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981: 873 Uppr�ttande, antagande och fastst�llelse av plan 14 � Den som uppr�ttar f�rslag till plan skall d�rvid samr�da med kom- munstyrelsen eller annat organ, som kommunfullm�ktige best�mma, l�ns- ^ styrelsen samt �vriga myndigheter, sammanslutningar och enskilda perso- ner, som kunna hava ett v�sentligt intresse av fr�gan. (I' 15 � F�rslag till stadsplan eller byggnadsplan skall uppr�ttas p� grundval i av en f�r �ndam�let avsedd karta �ver det omr�de, som ber�res av f�rsla� get (grundkarta). 1 s�rskild vid grundkartan fogad f�rteckning (fastighetsf�rteckning) sko� la redovisas de fastigheter, samf�lligheter och andra omr�den, som ber�� ras av f�rslaget, deras �gare samt, i den m�n k�nnedom d �rom kunnat er� h�llas, servitut och andra s�rskilda r�ttigheter, som kunna hava betydelse f�r planl�ggningen eller ber�ras av denna. F�rteckningen skall vara be� styrkt av person som �r beh�rig till tj�nst som chef f�r fastighetsbildnings� myndighet eller f�r kommunal fastighetsregistermyndighet. Har fr�ga v�ckts att generalplan skall helt eller delvis fastst�llas, skall fastighetsf�rteckning uppr�ttas f�r det omr�de som ber�res av fr�gan. 16 � F�rslag till plan skall, d� det �verl�mnas till kommunal eller statlig myndighet f�r antagande eller fastst�llelse, vara �tf�ljt av a) grundkarta och fastighetsf�rteckning d�rest s�dana skola vara upp� r�ttade; b) beskrivning �ver f�rslaget med erforderlig motivering; c) utredning ang�ende de tekniska och ekonomiska f�ruts�ttningarna f�r planens genomf�rande med beaktande s�rskilt av grundens beskaffen� het, trafikf�rh�llandena �vensom m�jligheterna att ordna vattenf�rs�rj� ning och avlopp och att tillgodose vattenv�rdsintresset; samt d) redog�relse f�r det samr�d med m yndigheter, mark�gare och andra, som �gt rum vid utarbetande av f�rslaget. Innan f astighetsf�rteckning l�gges till grund f�r underr�ttelser till sak� �gare, skall den i erforderlig m�n k ompletteras med h�nsyn till intr�ff ade f�r�ndringar. 17 � / mom. Innan f�rslag till plan antages, skall det under viss tid utst� l� las till granskning genom byggnadsn�mndens eller, d�r fr�ga �r om re- gionplan, genom f�rbundsstyrelsens f�rsorg; och �ger den, som ej �tn�jes med f�rslaget, att inom samma tid framst�l la anm�rkning d�remot hos den myndighet, som ombes�rjt utst�llandet. D�r s� finnes l�mpligt m� p� en g�ng utst�llas tv� eller flera alternativa f�rslag. Tiden f�r granskningen best�mmes av den myndighet, som ombes�rjer utst�llandet. Den m� ej s�ttas kortare �n tre m�nader, d�r fr�ga �r om re- gionplan, och ej kortare �n tre veckor i �vriga fall. Kung�relse om utst�l� landet skall f� re den best�mda tidens b�rjan ske i ortstidning . Ber�r f�r� slaget mark, som st�r under allm�n myndighets f�rvaltning, skall myndig� heten s�rskilt underr�ttas. 2 mom. Vid utst�llande av f�rslag till regionplan skall f�rbundsstyrelsen �vers�nda kopia och avskrift av f�rslaget till styrelserna f�r de kommuner, 1690 som f�rslaget r�r, samt till l�nsstyrelsen och av fr�gan ber�rda centrala � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> myndigheter �ve nsom, d�r s� finnes l�mpligt, till annan som ber�res av SFS 1981:873 f�rslaget, och d�rvid best�mma viss tid, minst tre m�nader efter delf�en- det, inom vilken vederb�rande �ger att till n�mnden inkomma med yttran� de �ver f�rslaget. 3 mom. Innan f�rslag till genera lplan utst�lles, skall by ggnadsn�mnden �vers�nda avskrifter och kopior av f�rslaget till state ns planverk, statens naturv�rdsverk, statens v�gverk, riksantikvarie�mbetet och l�nsstyrelsen. Skall f�rslaget helt eller delvis fastst�llas har n�mnden att vidare f�rfara p� s�tt i 4 mom. stadgas om f�rslag till stadsplan eller byggnadsplan, dock att underr�ttelser icke erfordras till andra sak�gare �n dem som ber�ras av fastst�llelsen. 4 mom. Vid ut st�llande av f�rslag till stadsplan eller byggnadsplan skall byggnadsn�mnden f�re ing�ngen a v den tid, som best�mts f�r f�rslagets granskning, med posten under rekommendation eller eljest bevisligen av� s�nda skriftlig und err�ttelse om inneh�llet i den u tf�rdade kung�relsen till varje k�nd och inom riket boende mark�gare, som ber�res av fr�gan och icke skriftligen godk�nt f�rslaget. �r markomr�de samf�llt f�r flera fastig� heter med skilda �gare och finnes f�r samf�lligheten k�nd styrelse eller an� nan, som �r satt att f�rvalta den, erfordras ej underr�ttelse till de s�rskilda del�garna i samf�lligheten, utan m� underr�ttelsen s�ndas allenast till leda� mot av styrelsen eller till f�rvaltaren. �ger denne ej att sj�lv f�ra talan f�r del�garna i samf�llighe ten, �r han gentemot del�garna ansvarig f�r att un� derr�ttelsen tillst�lles n�gon som �ger beh�righet h�rtill eller, om s�dan ej finnes, kommer till del�garnas k�nnedom. Finnes ej k�nd styrelse eller f�r� valtare, m� underr�ttelsen s�ndas till en av d el�garna att vara f�r dem alla tillg�nglig, och skall f�r s�dant fall tillika uppgift om vilken del�gare under� r�ttelsen tillst�llts kung�ras p� s�tt i I mom. a ndra stycket s�gs. Har upp� lysning vunnits om f�rhandenvaron av servituts- eller arrender�tt, som be� r�res av planl�ggningen, skall underr�ttelse tillst�llas r�ttighetens inneha� vare, s�vitt han �r k�nd och boende inom riket. Ber�r f�rslaget, i vad det skall fastst�llas, allm�n v�g eller v�g, som om- h�nderhaves av v�gf�rening, eller f�r biltrafiken viktig gat a eller mark, som �r avsedd att utl�ggas till s�dan v�g eller gata, eller bef�stning eller an� nan anl�ggning, som a vses i 81 � byggnadslagen eller omfattas av f�rord� nande enligt 82 � sam ma lag, skall utdrag av f�rslaget i erforderliga delar tillst�llas vederb�rlig myndighet, v�gf�reningen eller anl�ggningens �gare med anmodan att inom viss av byggnadsn�mnden angiven tid, som ej m� s�ttas kortare �n den j�mlikt 1 mom. best�mda granskningstiden, till n�mnden inkomma med yttrande �ver f�rslaget. Vad nu stadgats beh�ver dock ej iakttagas med avseende � sak�gare som skriftligen go dk�nt f�rsla� get. Ett exemplar av f�rslaget skall tillst�llas kommunstyrelsen samt, d�r s� finnes erforderligt, j�mv�l kyrkor�det. Avser f�rslaget omr�de, som gr�n� sar till annan kommun, b�r byggnadsn�mnden bereda dess styrelse tillf�lle att yttra sig �ver f�rslaget. 5 mom. Vidtages �ndring i forslag till plan, sedan det varit utst�llt till granskning, skall det �nyo utst�llas. Nytt utst�llande erfordras dock icke om de sak�gare, som ber�ras av �ndringen, skriftligen godk�nt denna eller ock un derr�ttats om �ndringen p� s�tt i 4 mom. s�gs samt erh�llit tillf�lle att vid sammantr�de eller annorledes taga del d�rav. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981J 873 18 � Sedan f�rslag till ge neralplan, stadsplan eller byggnadsplan blivit utst�llt p� s�tt i 17 � s�gs, skall byggnadsn�mnden granska f�rslaget j�mte inkomna an m�rkningar och yttranden. H�refter skall byggnadsn�mnden, s�vida n�mnden ej sj�lv �ger besluta i � rendet, �verl�mna handlingarna j�mte eget utl�tande till kommunfullm�ktige. 19 � / mom. Sedan generalplan antagits, skall planen med d�rtill h�ran� de utredning i bestyrkt avskrift och kopia genom byggnadsn�mndens f�r� sorg tillst�llas statens planverk, statens naturv�rdsverk, statens v�gverk, riksantikvarie�mbetet, l�nsstyrelsen och vederb�rande fastighetsbild� ningsmyndighet. 2 mom. N�r fastst�llelse sokes � regionplan, generalplan, stadsplan eller byggnadsplan, skola handlingarna i �rend et ins�ndas till l�ns styrelsen. 20 � N�r plan inkommit till l�nsstyre lsen f�r fastst�llelse, skall l�nssty� relsen, s�vida den ej sj�lv har att besluta i �rende t, �verl�mna handlingar� na j�mte eget utl�tande till regeringen. 21 � Sedan plan blivit fastst�lld, skola handlingarna �vers�ndas till by gg� nadsn�mnden eller, d�r fr�ga �r om regionplan, till f�rbundsstyrelsen. Om underr�ttelse till vissa myndigheter genom statsdepartement eller l�nssty� relse �r s�rskilt stadgat. N�r l�nsstyrelsen meddelat beslut om fastst�llelse betr�ffande general� plan, stadsplan eller byggnadsplan, skall l�nsstyrelsen samma dag �ver� s�nda underr�ttelse d�rom till envar som i �rendet framst�llt yrkande, vil� ket genom beslutet helt eller delvis l�mnats utan bifall. F�r beslutet p� grund av stadgandet i 150 � tre dje stycket byggnadslagen ej �verklagas, skall l �nsstyrelsen utf�rda bevis att beslutet p� grund d�rav vunnit laga kraft. D�r enligt best�mmelserna i 45 � byggnadslagen stadsplan fastst�llts un� der villkor att expropriation kommer tilll st�nd av viss i planen ing�ende mark, skall, sedan s�dan expropriation skett, meddelande h�rom genom byggnadsn�mndens f�rsorg s� snart ske kan tillst�llas statens planverk, l�nsstyrelsen, vederb�rande fastighetsbildningsmyndighet och kommunal fastighetsregistermyndighet, om s�dan finnes. 22 � D�r f�rslag till generalplan, sta dsplan eller byggnadsplan enligt be� st�mmelserna i byggnadsla gen uppr�ttats p� f�ranstaltande av regeringen eller l�nsstyrelsen, har l�nsstyrelsen att fullg�ra vad i 17 � �r stadgat f�r byggnadsn�mnd. Sedan l�nsstyrelsen granskat inkomna anm�rkningar och yttranden �ver f�rslaget samt kommunfullm�ktige blivit h�rda i �rend et, skall med avseende � den fortsatta handl�ggningen f�rfaras p� s�tt i 20 och 21 �� s�gs. 23 � Vad i detta kapitel �r stadgat om uppr�ttande, antagande och fast� st�llande av plan skall i til l�mpliga delar g�lla �ndring eller upph�vande av planen, dock att grundkarta icke i n�got fa ll erfordras, om de f�rh�llanden, som �ro av betydelse f�r fr�gan, tillr�ckligt tydligt framg� av annan till� g�nglig karta. D�r �ndring ber�r blott ett mindre antal mark�gare, erford- 1692 ras ej heller utst�llande eller kung�relse i tidning, s�vida mark�garna � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> skriftligen medgivit att s�dant f�rfarande ej till�mpas eller ock underr�ttats �m f�rslaget samt d�refter under minst tre veckor haft tillf�lle att taga del av detta. Vid �ndring av regionplan m� tiden f�r utst�llandet minskas till tre veckor. SFS 1981; 873 S�rskilda best�mmelser 24 � 7 mom. N�r f�rordnande, innefattande f�rbud mot nybyggnad utan s�rskilt tillst�nd enligt 15, 35, 82, 86, 109, 110 eller 168 � byggnadslagen meddelas, skall l�nsstyrelsen underr�tta mark�garna d�rom genom kung�� relse i ortstidning eller p� annat l�mpligt s�tt. N�r f�rordnande, innefattande f�rbud mot schaktning, fyllning, tr�df�ll� ning eller d�rmed j�mf�rlig �tg�rd meddelas skall underr�ttelse d�rom sna� rast m�jligt delges varje sak�gare vars r�tt ber�res av beslutet. Det omr�de, som avses med f�rordnandet, skall � karta eller annorledes tydligt angivas till sina gr �nser. Ang�ende skyldighet att, sedan f�rordnandet vunnit laga kr aft, tillst�lla statens planverk, vederb�rande fastighetsbildningsmyndighet �vensom vederb�rande byggnadsn�mnd avskrift av f�rordnandet j�mte kopia av kartan �r s�rskilt stadgat. F�rsta och tredje styckena �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om byggnadsn�mnds beslut enligt 35 a � byggnadslagen om f�rbud mot riv� ning av byggnad. Vad som enligt f�rsta och tredje styckena �vilar l�nssty� relsen skall d�rvi d i st�llet fullg�ras av byggnadsn�mnden. 2 mom. H ar f�rordnande j�mlikt 16. 36 eller 87 � byggnadslagen medde� lats om f�rbud mot nybyggnad utan s�rskilt tillst�nd, skola mark�garna ge� nom l�nsstyrelsens f�rsorg underr�ttas om f�rordnandet p� s�tt i 1 mom. f�rsta stycket �r stadgat. 25 � � Innan kommunfullm�ktige beslutar att gatukostnader eller kostna� der f�r andra allm�nna platser skall betalas av fastighets�gare enligt 56 eller 57 � byggnadslagen (1947; 385), skall kommunfullm�ktige l�ta utreda fr�gan och uppr�tta det f�rslag som utredningen f�ranleder. F�rslag till ers �ttningsskyldighet enligt 56 � byggnadslagen skall st�llas ut f�r granskning under minst tre veckor efter det att kung�relse om detta har ske tt i ortstidning. Underr�ttelse om utst�llningen av f�rslaget skall dessutom, p� det s�tt som anges i 17 � 4 mom. f�rsta stycket, s�ndas till k�nda och inom riket bosatta mark�gare, vilkas r�tt ber�rs av f�rslaget. Underr�ttelse beh�ver dock inte s�ndas till den som skriftligt har godk�nt f�rslaget. N�r granskningstiden har g�tt ut, f�r fullm�ktige besluta i �ren� det. Avser f�rslaget ers�ttningsskyldighet enligt 57 � byggnadslagen, skall de mark�gare, vilkas r�tt ber�rs och som inte har godk�nt f�rslaget, beredas tillf�lle att yttra sig �ver detta, innan kommunfullm�ktige f�r fatta beslut i �rendet. � Senaste lydelse 1977:913. 1693 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:873 26 � Uppkommer fr�ga om f�rpliktande f�r �gare av mark, f�r vilken stadsplan fastst�llts eller skall f astst�llas, att avst� mark eller bekosta ut� f�rande av s�rskilda anordningar j�mlikt 70 eller 73 � eller 165 � f �rsta stycket byggnadslagen, skall byggnadsn�mnden uppg�ra f�rslag i �mnet. Sedan f�rslaget uppgjorts skall tillf�lle beredas ve derb�rande mark�gare att under viss tid, minst tre veckor, granska detsamma. H�rom skall mark� �gare, d�rest han ej skriftligen godk�nt f�rslaget, underr�ttas p� s�tt i 17 � 4 mom. f�rsta stycket s�gs. Den mark, som skall avst�s, skall till l�ge och gr�nser angivas p� be� styrkt kopia av stadsplanekartan eller s�rskild karta med samma noggrann� het. Om byggnadsn�mnds skyldighet att g�ra anm�lan till inskrivningsmyn� digheten, d� fr�ga v�ckts om till�mpning av 70 � eller 165 � f�rsta stycket byggnadslagen, stadgas i f�rstn�mnda paragraf. 27 � Vad i 26 � f� rsta, andra och tredje styckena stadgas skall �ga mot� svarande till�mpning i �re nde om f�rpliktande f�r �gare av mark, f�r vil� ken byggnadsplan skall fa stst�llas eller fastst�llts, att uppl�ta mark till v�g eller annan allm�n plats j�mlikt 113 � eller 165 � andra stycket byggnadsla� gen. V�ckes fr�gan hos l�nsstyrelsen, har denna att fullg�ra vad som s� lunda �r f�reskrivet f�r byggnadsn�mnd. Om skyldighet f�r byggnadsn�mnd el ler l�nsstyrelse att i nu a vsett fall g�ra anm�lan till inskrivningsmyndig heten stadgas i 113 � byggnadslagen. 28 � Vid handl�ggning av fr�ga om uppr�ttande eller fastst�llande av byggnadsplan skall l�nsstyrelsen tillika taga under �verv�gande, huruvida v�gf�rening, varom stadgas i lag en om enskilda v�gar, b�r bildas f�r plan� omr�det. 3 kap. Om utomplansbest�mmelser 29 � Inom omr�de d�r utomplansbest�mmelser �ga till�mpning, skall, s�vida ej regeringen annorlunda f�rordnat, i s�dant h�nseende g�lla f�ljan� de; 1) Byggnad m� ej uppf�ras med mindre valet av plats f�r den till�mnade bebyggelsen kan anses l�mpligt fr�n allm�n synpunkt. H�rvid skall, ut�ver vad som s�gs ne dan, s�rskilt beaktas att omr�den med s�rskild natursk�n� het eller s�regna naturf�rh�llanden samt omr�den som �ro l�mpade och beh�vliga f�r friluftsliv s�vitt m�jligt be varas. 2) T omtplats m� ej bebyggas i st�rre omfattning �n att till g�rdsplan och f�r andra fastighetens behov �terst�r det utrymme som med h�nsyn till or� tens sed, fastighetens anv�ndningss�tt och �vriga o mst�ndigheter kan an� ses sk�ligt. 3) Byggnad, vars anv�ndande kan antagas orsaka behov av v�gf�rbin- delse eller anordning f�r vattenf�rs�rjning eller f�r bortledande av spillvat� ten eller annan flytande orenlighet, m� ej uppf�ras, med mindre m�jlighet f�religger att tillgodose sagda behov. 1694 4) Byggnad m� ej uppf�ras p� mindre av st�nd �n 4,5 meter fr�n enskild � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> v�g, som �r av betydelse med h�nsyn till allm�nna samf�r dseln, och ej n�r- SFS 1981: 873 mare v�gens mittlinje �n 9 meter. 5) Bostadsbyggnad m� ej uppf�ras i flera �n tv� v�ningar eller till st�rre h�jd �n 7,5 meter och m� ej inneh�lla flera �n tv� bostadsl�genheter. N�r s�rskilda omst�ndigheter f�ranleda det �ger byggnadsn�mnden medgiva undan tag fr�n best�mmelserna under 3)-5) h�r ovan, s�vitt det kan ske utan att sundheten, trafiks�kerheten, tryggheten mot brand eller trevnaden efters�ttes. 30 4 kap. Om tomtindelning m. m. 31 � D�r stadsplan eller byggnadsplan finnes, �ligger det byggnadsn�mn� den att med s�rskild uppm�rksamhet f�lja och i m�n av behov � skiss eller karta angiva, hur bebyggandet fortskrider inom det planlagda omr�det. D�r s� finnes p�kallat, skall n�mnden verkst�lla s�rskild utredning f�r bed�mande hur bebyggelse och fastighetsbildning l�mpligen b�r ske f�r att ing� som led i et t �ndam�lsenligt utnyttjande av omr�det. 32 � I fr�ga om omr�de med stadsplan skall byggnadsn�mnden vaka �ver att tomtindelning kommer till st�n d n�r s�dan erfordras. Har stads� planen �ndrats och f�ljer d�rav, att �ndring b�r ske j�mv�l av tomtindel� ningen, eller �r g�llande tomtindelning eljest icke �ndam�lsenlig, har n�mnden att vidtaga �tg�rd for �ndring av denna, n�r s� kan ske och n�mn� den finner det erforderligt. 33 � Vid tomtindelning skall efterstr�vas att i anslutning till stadsplanen n� en �ndam�lsenlig, enkel och redig indelning av kvarteret. Med tomt j�mst�lles h�rvid del av kvarter som f�ruts�ttes skola tagas i ans pr�k for bildande av samf�llighet. Vaije fastighet skall hava erforderlig f�rbindelse med gata. Beh�rig h�nsyn skall tagas till best�ende �gander�tts- och servi- tutsf�rh�llanden samt av markens �gare uttryckta �nskem�l. 34 � / mom. F�rslag till tomtindelning skall uppr�ttas av person, som �r beh�rig till tj�nst som chef f�r fastighetsbildningsmyndighet. F�rslaget skall u tm�rkas � karta. Till f�rslaget skall ock h�ra beskrivning, i vilken f�r varje tomt eller s�dan samf�llighet som avses i 33 � skola upptagas storleken av vart och ett av de omr�den av vilka enheten skall bildas samt dennas ytinneh�ll. P� kartan eller i beskrivn ingen skall �ven angivas vilka servitutsbildningar som erfordras f�r att mot tomt svarande fastighet skall anses �v erensst�mma med f�rslaget. Vid f�rslaget skall vara fogad f�r� teckning �ver �gare av mark inom kvarteret. Vid forsla gets uppg�rande b�r samr�d ske med mark�garna varj�mte, d�r s� pr�vas l�mpligt, tillf�lle b�r beredas kommunstyrelsen att yttra sig i fr�gan. ' Paragrafen upph�vd genom 1972:776. 1695 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981: o73 2 mom. F�rslag till tomtindelning skall genom byggnadsn�mndens f�r� sorg utst�llas till granskning under viss tid, minst tre veckor; och �ger den, som ej �tn�jes med f�rslaget, att under samma tid framst�lla anm�rkning d�remot hos n�mnden. Utst�llande erfordras dock icke, om samtliga �gare av mark inom kvarteret eller, d�r f�rslaget uppenbarligen ber�r blott vissa ^ mark�gare, dessa skriftligen medgivit att dylikt f�rf arande ej till�mpas. Om u tst�llande av f�rslag till tomti ndelning skola �garna av mark inom kvarteret underr�ttas p� s�tt i 1 7 � 4 mom. f�rsta stycket s�gs, dock att un� derr�ttelse icke erfordras till mark�g are, som uppenbarligen ej ber�res av f�rslaget. �r mark�gares vistelseort ok�nd och finnes ej n�gon, som veter� ligen �g er att f�ra talan f �r honom, skall kung�relse om utst�llandet f�re ' den best�mda tidens b�rjan ske i Post- och Inrikes Tidningar. ' Vidtages �ndring i f�rslaget, sedan det varit utst�llt till granskning, skall stadgandet i 17 � 5 mom. �ga motsva rande till�mpning. ^ 3 mom. Sedan byggnadsn�mnden antagit f�rslag till tomtindelning, skall n�mnden �vers�nda handlingarna i �rendet till l�nsstyrelsen. D� l�nsstyrelsen fastst�llt tomlindelning, skall l�nsstyrelsen samma dag �vers�nda underr�ttelse d�rom till byggnadsn�mnden, kommunstyrelsen ^ och kommunal fastighetsregistermyndighet, om s�dan finnes inom kom- munen, samt de mark�gare, som i �ren det framst�llt yrkande, vilket helt eller delvis l�mnats utan bifall. D�r till f�ljd av stadgandet i 150� tredje stycket byggnadslagen klagan �ver beslutet ej f�r f�ras, har l�nsstyrelsen att � kartan teckna bevis att beslutet p� grund d�rav vunnit laga kraft. " 4 mom. Vad i denna paragraf �r stadgat om antagande och fastst�llande - av tomtindelning skall i till�mpliga delar g�lla j�mv�l �ndring eller upph�- ^ vande av s�dan indelning. ^ 5 kap. Om byggande Inledande best�mmelser 35 � I fr�g a om ekonomibyggnader f�r jordbruk, skogsbruk eller d�rmed j�mf�rlig n�ring �ga stadgandena i de tta kapitel till�mpning endast inom omr�de med fastst�lld gen eralplan, stadsplan eller byggnadsplan. 36 � Vad i detta kapitel stadgas om tomt g�ller fastighet, samf�llighet och annan f�r bebyggelse avsedd enhet. Med gata f�rst�s i detta kapitel omr�de som i fastst�lld generalplan eller stadsplan avsetts till gata, torg eller eljest f�r allm�n trafik, omr�de som i byggnadsplan a vsetts till v�g elle r annan allm�n plats, inom omr�d e med utomplansbest�mmelser bel�gen enskild v�g som �r av betydelse f�r all� m�nna samf�rdseln inom omr�det, s� ock allm�n v�g. Ang�ende vad som �r att h�nf�ra till nybyggnad stadga s i 75 �. 37 � D�r i detta kapitel eller i stads plan, byggnadsplan eller utomplans� best�mmelser givits f�reskrift om hush�jd, k�llardjup eller dylikt, skall, s�vida annat ej angivits, m�ttet r�knas fr�n angr�nsande gatas medelniv� invid tomten. F�r fritt liggande byggnad inne � tomt r�knas m�ttet fr�n markens medelniv� invid byggnaden. Byggnad m� h�rvid ej , med mindre 1696 s�rskilda sk�l f�religga, anses s�som fritt liggande inne � tomt, om n�gon � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> del d�rav ligger n�rmare gata �n 6 meter. Byggnads h�jd r�knas till sk�r- gfg 1981; 873 ningen mellan fasa dplanet och takplanet. Har f�reskrift givits om visst antal v�ningar, skall s�som v�ning anses k�llare, om golvet i den n�rmast h�gre v�ningen l�gges mer �n 1,5 meter �ver omgivande markyta och byggnadsn�mnden ej med h�nsyn till ter� r�ngf�rh�llandena medgiver annan bed�mning. Nybyggnad 38 � En by ggnads yttre skall ges s�dan utformning och f�rg, som stads- eller landskapsbilden fordrar och som �r l�mplig b�de f�r byggnaden som s�dan och f�r en god helhetsverkan. Inom ett bebyggelseomr�de som ut� g�r en v�rdefull milj� skall dessutom s�rskild h�nsyn tas till omr�dets egenart. En byggnad som �r av st�rre v�rde fr�n historisk, kulturhistorisk eller konstn�rlig synpunkt f�r inte f�rvanskas vare sig genom arbeten p� sj�lva byggnaden eller genom bebyggelse i grannskapet. Om fasta foml�mningar finns s�rskilda best�mmelser. 39 � Byggnad skall f�rl�ggas till s�dant st�lle � tomten som �r l�mpligt med h�nsyn till landskapsb ilden och s� att den p� l�mpligt s�tt ansluter till �vrig bebyggelse � tomten och � n�rbel�gen mark. Byggnad inom omr�de med stadsplan eller byggnadsplan skall, s�vida annat ej f�reskrivits i pla� nen eller medgives av byggnadsn�mnden, l�ggas i gatulinjen eller, om f�r� g�rd finnes, i inre f�rg �rdslinjen. I �vrigt skall, d�r ej annat �r f�reskrivet, vid val av plats f�r byggnad iakttagas a) att byggnad, som ej sammanbygges eller kan f�rv�ntas komma att sammanbyggas med byggnad p� granntomt, icke m� l�ggas p� mindre av� st�nd fr�n gr�nsen mot denna �n som motsvarar h�lften av den f�r byggna� den till�tna st�rsta h�jden och ej n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter; samt b) a tt avst�ndet mellan byggna der � samma tomt ej m� vara mindre �n den f�r n�gondera byggnaden till�tna st�rsta h�jden. Byggnadsn�mnden �ger medgiva undantag fr�n best�mmelserna i andra stycket, om det finnes p�kallat av s�rskilda sk�l samt kan ske utan men f�r granne eller fara f�r sundhet, brands�kerhet eller trafiks�kerhet och utan att ett l�mpligt bebyggande av omr�det f�rsv�ras. Kan �tg�rden inverka p� f�rh�llandena � angr�nsande tomt, skall dess �gare h�ras i saken. 40 � Byggnads tak m� icke skjuta �ver ett plan, som sk�r n�rmaste fa- sadplan p� den f�r byggnaden till�tna h�gsta h�jden och h�jer sig in�t byggnaden med en lutning av 45�. Byggnadsn�mnden �ger dock medgiva, att takkupor och andra anordningar, som kunna anses p�kallade med h�n� syn till byggnadens utseende eller av praktiska sk�l, skjuta �ver detta plan. 41 � I mom. D�r icke annat f�reskrivits i g�llande plan, m� byggnad ej uppf�ras s�, att n�gon del d�rav n�r �ver gata. Byggnadsn�mnden �ger dock medgiva a) att grundkonstruktion, fasadlist, trappsteg ovan gatuplanet, flagg- 1697 107-SFS 1981 � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981: 873 st�ng, intagningsbrunn f�r kablar eller annan liknande mindre byggnadsdel skjuter �ver gr�ns mot gata; b) att balkong, burspr�k eller annan liknande byggnadsdel utbygges �ver gata; samt c) att port, d�rr, grind eller f�nster vid �ppnandet n�r ut �ver gata. Medgivande, som nu sagts, m� l�mnas endast n�r det med h�nsyn till ga� tans bredd och �vriga omst�ndigheter kan ske utan ol�genhet f�r trafiken eller eljest. I fall, som avses i an dra stycket b), skall s�rskilt tillses, att anordningen icke medf�r men f�r grannfastighet. 2 mom. Vad i 1 mom. �r f�reskrivet om befogenhet f�r byggnadsn�mnd att medgiva byggande � gatumark skall �ga motsvarande till�mpning d�r n�gon vill uppf�ra byggnad s�, att den skjuter in p� annan mark, som enligt g�llande plan eller a ndra g�llande f�reskrifter ej f�r bebyggas. 42 � Byggnads grundkonstruktion och stomme samt �vriga byggnadsde� lar, som kunna uts�ttas f�r belastning, skola hava betryggande b�rf�rm� ga, stadga och best�ndighet. 42 a � Bost�der f�r annat �ndam�l �n fritids�ndam�l och de utrymmen i byggnad till vilka allm�nheten �ger tilltr�de eller som utg�ra arbetslokal skola utformas s� att de bliva tillg�ngliga f�r och kunna nyttjas av personer vilkas r�relsef� rm�ga eller orienteringsf�rm�ga �r nedsatt till f�ljd av �l� der, handikapp eller sjukdom. Bostadsbyggnad i tv � v�ningar och bostadsbyggnad med h�gst tv� bo� stadsl�genheter f�r uppf�ras utan hiss eller motsvarande anordning. Byggnadsn�mnden kan medgiva undantag fr�n kravet p� tillg�nglighet till bostadsbyggnad i h�gst tv� v�ningar och bostadsbyggnad med h�gst tv� bostadsl�genheter, d�r s� p�kallas med h�nsyn till terr�ngf�rh�llande� na. Byggnadsn�mnden kan i fr�ga om arbetslokal medgiva undantag fr�n de i f�rsta stycket angivna kraven, d�r s� p�kallas med h�nsyn till arten av den verksamhet f�r vilken lokalen �r avsedd. 43 � / mom. Uppf�res byggnad i gr�ns mot annan tomt och �r ej det framf�rvarande omr�det undantaget fr�n bebyggande till minst 9 meters bredd, skall byggnaden, s�vida annat ej f�reskrivits i g�llande plan, skiljas fr�n granntomten medelst brandmur. D�r fr�ga � r om byggnader i h� gst tv� v�ningar, m� byggnadsn�mnden medgiva befrielse fr�n skyldigheten att uppf�ra brandmur, om grannarna �ro ense d�rom och byggnaderna i �vrigt anordnas p� ett med h�nsyn till brandfaran betryggande s�tt. 1 fr�ga om env�ningsbyggnad m� anst�nd med eller befrielse fr�n skyl� digheten att uppf�ra brandmur medgivas av byggnadsn�mnden, d�r n�mn� den efter grannens h�rande finner detta med h�nsyn till byggnadens ring a storlek, avst�ndet till byggnad p� angr�nsande tomt och �vriga omst�ndig� heter kunna ske utan ol�genhet. 2 mom. Om s� rskilda sk�l tala d�rf�r m� byggnadsn�mnden medgiv a att brandmur eller annan v�gg anordnas gemensamt f�r byggnader som sam� manbyggas, d�r det kan ske utan ol�genhet och grannarna �ro ense d�rom. 1698 � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 44 � I mom. Byggnad skall med avseende � konstruktion och inredning SFS 1981:873 utf�ras s�, att faran f�r brand ej blir st�rre �n som betingas av h�nsyn till dess �ndam�l, angr�nsande bebyggelse och omst�ndigheterna i �vrigt. D�r annan bebyggelse finnes i gr annskapet, skall byggnads tak utf�ras av eller t�ckas med material, som i tillr�cklig m�n skyddar mot spridning av brand. St�rre byggnad skall, om byggnadsn�mnden finner det erforderligt, uppde� las i l�mpligt stora enheter genom brands�ker mur. 2 mom. Byggnad i tv� v�ningar sk all, om den upptager st�rre planyta �n 200 kvadra tmeter och icke genom brands�ker mur uppdelas i e nheter av h�gst denna storlek, utf�ras s�, att den kan betecknas som brandh�rdig. Detsamma g�ller byggnad i tv� v�ningar med flera �n tv� bostadsl�genhe� ter, d�rest bostads- eller arbetsrum inredes p� vinden. 3 mom. Byggnad i tre eller flera v�ningar skall utf�ras s�, att den kan be� tecknas s�som brands�ker. Vad nu sagts g�ller ock byggnad i tv� v �ningar, om i bygg naden skall in� rymmas: a) samlingslokal f�r mer �n 150 personer; b) undervisningsanstalt f�r mer �n 150 elever; c) hotell eller pensionat f�r mer �n 50 g�ster; d) v�rdanstalt, elevhem eller d�rmed j�mf�rlig inr�ttning med mer �n 50 platser; eller e) industriell r�relse som i regel s yssels�tter mer �n 50 personer eller som med h�nsyn till verksamhetens art inneb�r s�rskild fara f�r brand. 4 mom. Skulle till�mpning av be st�mmelserna i 2 eller 3 mom. medf�ra osk�lig kostnad eller f�religger e ljest s�rskilt sk�l till undan tag, m� s�dant medgivas av byggnadsn�mnden. 5 mom. Inom utrymme ovan inredd vind m� boningsrum ej anordnas s� vida ej byggnadsn�mnden medgiver undantag med h�nsyn till vidtagna �t� g�rder mot brandfara. 6 mom. Byggnad skall hava erf orderligt antal utg�ngar, trappor och and� ra utrymningsv�ga r, �gnade att bereda trygghet vid brand. Trappa skall hava tillr�cklig bredd och l�mplig stigning samt skall, i den m�n s� erford� ras, vara f�rsedd med ledst�ng och r�cke. 7 mom. Eldst�der och andra anordningar f�r uppv�rmning, r�k- och ventilationskanaler, sopnedkast, hissar, portar och liknande anordningar, g�rdslanteminer, ledningar f�r vattenf�rs�rjning och avlopp samt d�rmed f�rbundna anordningar, ledningar f�r gas och elektrisk str�m samt utrym� men f�r s�r skilda �ndam�l, s�som pannrum, garage, tv�tt- och torkrum, br�nslef�rr�d och dylikt skola anordnas s�, att brandfara, risk f�r olycks� fall eller sanit�r ol�genhet icke uppkommer. 44 a � En byggnad skall utf�ras s� att den m�jligg�r god energihush�ll� ning, Om en byggnad f�r stadigvarande bruk inneh�ller bostads- eller arbets� rum och �r avsedd f�r annat �ndam�l �n fritids�ndam�l, skall byggnadens uppv�rmningssystem i sk�lig utstr�ckning utformas s� att det utan omfat� tande �ndringar kan anv�ndas f�r uppv�rmning med skilda energislag som �r l�mpliga fr�n allm�n energisynpunkt. Om byggnaden �r en bostadsbygg� nad med h�gst tv� bostadsl�genheter och i huvudsak skall v �rmas upp ge� nom anv�ndn ing av elenergi eller naturgas, skall den i sk�lig omfattning 1699 � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981: 873 anordnas s� att ett byte till uppv�rmning genom annat energislag underl�t- tas. En s�dan bostadsbyggnad med h�gst tv� bostadsl�genheter som �r av- ^ sedd for annat �ndam�l �n fritids�ndam�l f�r inte utf�ras med ett uppv�rm- j ningssystem med direktverkande elv�rme, om det inte finns s�rskilda sk�l. 45 � Byggnadskall.idenm�ndeterfordras, vara f�rsedd med anordning f�r uppstigning p� taket. ^ D�r s� erfordras skall h�rj�mte finnas anordning f�r uppstigning p� skor� sten. Uppg�r byggnads h�jd �ver n�rmast kringliggande mark p� n�gon punkt till �tta meter eller finnes p� taket lanternin, ljusbrunn eller liknande, skall byggnaden, d�r det icke av s�rskild orsak kan anses obeh�vligt, vara f�r� sedd med anordningar till skydd mot olycksfall genom nedst�rtning fr�n , ^ taket. 46 � Byggnad f�r stadigvarande bruk, vari inrymmes bostads- eller ar� betsrum, skall anordnas och inredas s�, att den bereder m�jlighet till trev� nad och god hygien. Den skall inneh�lla n�diga f�rvaringsutrymmen samt vara f�rsedd med beh�vlig sanit�r utrustning. S�rskilt skall beaktas f�ljande: 1. Byggnaden skall bereda erforderlig v�rme- och ljudisolering samt till� fredsst�llande skydd mot fukt. 2. Byggnaden skall kunna uppv�rmas och ventileras p� tillfredsst�llande s�tt. 3. I boningsrum samt i k �k, som h�r till bo stadsl�genhet, skall finnas f�nster, som vetter omedelbart �t det fria och l�mnar god dager. 4. Arbetsrum och d�rtill h�rande personalrum skola hava tillr�ckligt luftutrymme och kunna tillfredsst�llande belysas, d�rvid dagerbelysning b�r anordnas, om f�rh�llandena medgiva s�dan. 5. Till byggnad skola h�ra anordningar som m�jligg�ra att avfall fr�n byggnaden kan omh�ndertagas och bortforslas p� ett tillfredsst�llande s�tt. 6. Rumsh�jden i bostadsl�genhet skall, r�knat fr�n golv till tak, vara minst 2,40 mete r. 7. Golvytan i boningsrum m� ej understiga 7 kvadratmeter. 8. Till bostad sl�genhet skola h�ra vindskontor eller annat d�rmed j�m� f�rligt f�rvaringsrum samt l�mpligt utrymm e f�r f�rvaring av matvaror. 9. F�r dem som bo i byggnaden skall finnas tillg�ng till utrymmen med anordningar f�r tv�tt och torkning, plats f�r reng�ring och v�dring av s�ng� kl�der, mattor och dylikt samt, d�r s� erfordras, utifr�n l�tt tillg�nglig f�r� varingsplats f�r cyklar och barnvagnar. 10. L�genhet skall om m�jligt hava soligt l�ge o ch helst g�ras genom- luftbar. 11. L�genhet skall vara f�rsedd med balkong eller uteplats d�r f�rh�l� landena s� medgiva och kravet �r befogat med h�nsyn till l�genhetens stor� lek. 47 � Med avs eende � arbetsrum m� byggnadsn�mnden medgiva undan- 1700 tag fr�n best�mmelserna i 46 � andra stycket 1 -6, d�r s�dant p�kallas med � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> h�nsyn till arten av den verksamhet, f�r vilke n rummet �r avsett. N�mn- SFS 1981: 873 den m� ock medgiva, att mindre utrymme f�r matlagning inr�ttas utan f�nster, s�vida anordningar vidtagas f�r att p� annat s�tt tillgodose beho� vet av luftv�xling och god belysning. M�ter i s�rskilt fall betydande sv�rig� het att iakttaga �vriga stadganden i 46 � eller tala e ljest synnerliga sk�l f�r att n�got av de ssa stadganden fr�ng�s, m� byggnadsn�mnden medgiva s� dant undantag som �r f�renligt med trevnad, bekv�mlighet och god hygien. Byggnadsn�mnden m� dock ej i n�got fall medgiva l�gre rumsh�jd �n 2,10 meter. 48 � Byggnad f�r s�rskilt �ndam�l, s�som industribyggnad, byggnad f�r undervisning, v�rdanstalt, hotell, pensionat, samlingslokal samt lokal f�r hantverk eller handel, skall ut�ver vad f�rut �r stadgat fylla d e s�rskilda krav, som med h�nsyn till v erksamhetens art sk�ligen b�ra uppst�llas p� hygien, skydd mot oh�lsa, olycksfall och brandfara samt p� trevnad och bekv�mlighet f�r dem, som skola vistas i byggnaden. S�rskilt skall iak ttagas, a) att v�ggar, tak och golv utf�ras i s�dant material och f� s�dan utform� ning att de uta n sv�righet kunna reng�ras i den omfattning och p� det s�tt verksamheten fordrar: b) att erforderliga anordningar vidtagas f�r att avl�gsna och oskadligg�� ra fast eller flytande avfall oc h orenlighet �vensom damm, r�k, gas eller �nga, som uppkommer i verksamheten; samt c) att tillr�ckliga utrymmen avses till p ersonalrum. 48 a � Vid s�dan �ndring av en byggnad, som enligt 75 � b)-f) �r att h�n� f�ra till nybyggnad, skall 38 � f�rsta stycket, 40 och 42-48 �� till�mpas en� dast betr�ffande de delar av byggnaden som ber�rs av �ndringen. Best�m� melserna i 40 och 42-48 �� skall dock till�mpas endast i de n omfattning som erfordras f�r att dessa delar av byggnaden skall uppfylla sk�liga an� spr�k p� s�k erhet, handikappanpassning, god energihush�llning, trevnad, god hygie n och godtagbar avfallshantering. I byggnadens �vriga delar skall s�dana brister som avser h�llfasthet, brands�kerhet eller sanit�ra f�rh�llanden undanr�jas, om de inneb�r s� av� sev�rda ol�genheter att de inte sk�ligen kan godtas. Till nybyggnad ej h�nf�rlig �ndring av byggnad 49 � Vid s�dan �ndring av byggnad, som ej �r att h�nf�ra till nybyggnad, skola best�mmelserna i 38-48 �� ga m otsvarande till�mpning i fr�ga om de delar av byggnaden, som ber�ras av �ndringen. Byggnadsn�mnden �ger medgiva undantag, d�r s�dant p�kallas av om� st�ndigheterna och icke medf�r brandfara eller ol�genhet i sanit�rt av seen� de eller eljest. Underh�ll av byggnad 50 � Byggnad skall underh�llas s�, att h�llfastheten icke �ventyras, att brandfara, sanit�r ol�genhet eller vanprydnad icke uppkommer. Anord� ningar som avses i 46 � andra stycket 5 skola h�llas i st�n d. 1701 � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:873 Byggnad eller del av byggnad, som har utf�rts i enlighet med best�mmel� serna i 44 a �, skall underh�llas s� att m�jligheterna till god energihush�ll� ning i sk� lig utstr�ckning bibeh�lles. Rivning av byggnad 51 � / mom. Har byggnad genom brand eller annorledes blivit skadad i v�sentlig m�n e ller �r den p� grund av vanv�rd att anse som f�rfallen och blir den ej ist�ndsatt inom sk�lig tid, �ger byggnadsn�mnden, om s� pr�vas erforderligt, f�reskriva att byggnaden skall riva s. 2 mom. Kan byggnad, som skall riva s, antagas vara beh�ftad med ohyra eller virkesf�rst�rande insekter, skall �tg�rd vidtagas till deras utrotande. Skyltar, andra fasta anordningar, upplag m. m. 52 � Skyltar, andra fasta anordningar, s�som vindkraftverk, radioanten� ner, murar och bensinpumpar samt ljusanordningar, oavsett om de �r fast anordnade eller inte, skall vara l�mpade f�r platsen samt i fr�ga om form, f�rg och utf�rande i �vrigt fylla sk�liga anspr�k p� prydlighet. S�rskilt skall beaktas att de inte 1. inverkar menligt p� stads- eller landskapsbilden, 2. medf�r brandfara eller risk f�r olycksfall, 3. skymmer sikten l�ngs n�gon gata eller p� annat s�tt st�r trafiken p� en gata eller n�gon annanstans eller 4. st�r dem som bor i n�rhet en. Anordningar som �r skadade eller p� n�got annat s�tt bristf�lliga skall snarast repareras eller tas bort. Upplag f�r inte anordnas s� att de orsakar brandfara eller risk f�r olycks� fall, skymmer sikten f�r trafiken eller f�r dem som bor i n�r heten, vanpry� der omgivningen eller p� annat s�tt medf�r n�gon ol�genhet av betydelse. Tomts ordnande 53 � / mom. Tomt skall, vare sig den tagits i anspr�k f �r sitt �ndam�l el� ler icke, h�llas i v�rdat skick. D�rvid skall tills es, att v�xtligheten ej hind� rar sikten f�r trafiken. 2 mom. Bebyggd tomt skall betr�ffande lutning och h�jdl�ge samt plante� ring och inh�gnad vara anordnad p� l�mpligt s�t t med h�nsyn s�rskilt till ljustillf�rseln samt till stads- eller landskapsbilden. Byggnadsn�mnden �ger f�reskriva att � tomten skall anordnas och vidmakth�llas plantering eller annan liknande anordning. N�mnden �ger ock f�reskriva, att st�ngsel skall h�llas mot gata. 3 mom. � tomt skall in om- eller utomhus finnas s�rskilt, tillr�ckligt stort utrymme till par kering, lastning och lossning av fordon f�r dem som bo el� ler vistas p� tomten samt f�r verksamhet som d�r bedrives, s�vida dylikt utrymme kan beredas f�r rimlig kostnad och utan synnerlig ol�genhet i �v� rigt. Fr�n vad s�lunda foresk rivits �ger byggnadsn�mnden medgiva undan� tag, om s�rskild plats f�r fordonen beretts annorst�des �n � tomten s� ock eljest om s�rskilda sk�l �ro d�rtill. 1702 4 mom. Inrymmer byggnad bostadsl�g enhet, skall p� tomten eller p� ut- � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> rymme som �r gemensamt f�r flera bostadsl�genheter finnas tillr�ckligt SFS 1981:873 stor friyta som �r l�mplig f�r lek och utevistelse, om s�dan friyta kan bere� das f�r rimlig kostnad och utan synnerlig ol�genhet. Byggnadsn�mnden kan medgiva unda ntag fr�n denna best�mmelse, om s�rskilda sk�l f�relig� ga. Byggnadslov 54 � I wjo/n.F�ljande �tg�rder f�r inte f�retas utan byggnadsn�mndens lov (byggnadslov): 1. �tg�rder som enligt 75 � h�nf�rs till nybyggnad. 2. S�dan �ndring av en byggnad, som ber�r konstruktionen av dess b� rande delar eller av eldst�der, r�k- eller ventilationskanaler eller som avse� v�rt p�verkar byggnadens planl�sning eller yttre utseende. 3. S�dan �ndring av en byggnad, som inneb�r att ledningar f�r vatten� f�rs�rjning eller avlopp samt anordningar som �r f�rbundna med s� dana ledningar installeras eller v�sentligt �ndras. 4. lanspr�ktagande av en byggnad eller en del av en byggnad f�r v�sent� ligen anna t �ndam�l �n det som byggnaden tidigare har anv�nts f�r eller som finns angivet p� en godk�nd ritning. 5. Uppf�rande eller v�sentlig �ndring av en mur, ett plank eller n�gon liknande anordning. 6. Uppf�rande av ett vindkraftverk, om vindturbinens diameter �r st�r� re �n tv� meter eller om anordningen placeras p� ett avst�nd fr�n tomt� gr�nsen som �r mindre �n anordningens h�jd �ver marken eller om anord� ningen fast monteras p� en byggnad. Byggnadslov kr�vs �ven f�r v�sentlig �ndring av en s�dan anordning. 7. Schaktning, fyllning eller annan liknande �tg�rd inom en tomt, om �t� g�rden medf�r att h�jdl�get f�r tomten eller f�r en del av den �ndras avse� v�rt. 8. Inr�ttande av en fast cistern eller annan fast anordning f�r hantering eller f�rvaring av br�nnbara v�tskor, om inte anordningen skall tillgodose endast en viss fastighets husbehov. 9. Inr�ttande av upplag. Inom omr�den med stadsplan kr�vs dessutom byggnadslov f�r omf�rg- ning av en fasad som inte vetter mot en kringbyggd g�rd eller annan s�dan plats, f�r utbyte av takt�ckningsmaterial, f�r rivning av en byggnad och f�r upps�ttande eller v�sentlig �ndring av en skylt eller en ljusanordning. Byggnadslov kr�vs ocks� f�r rivning av en byggnad inom omr�den d�r f�r� bud mot nybyggnad g�ller enligt 35 � byggnadslagen (1947:385) samt f�r upps�ttande eller v�sentlig �ndring av en skylt eller en ljusanordning inom omr�den med byggnadsplan. 1 fr�ga om s�dana omr�den som �r bel�gna i n�rheten av en befintlig el� ler planerad bef�stning, en statlig flygplats, annan flygplats om den �r av� sedd f�r allm�nt bruk, en atomreaktor eller annan atomenergianl�ggning f�r l�nsstyrelsen, i den omfattning som beh�vs, f�reskriva att byggnadslov skall s�kas f�r inr�ttande av en materialg�rd eller en ljusanordning eller f�r schaktning, fyllning eller liknande �tg�rder. En s�dan foreskrift skall kun� g�ras p� det s�tt som anges i 24 � I mom. f�r sta stycket. 2 mom. Best�mmelserna om byggnadslov i 1 mom. g�l ler inte i fr�ga om 1703 � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:873 f�ljande �tg�rder betr�ffande en bostadsbyggnad med h�gst tv� bos tadsl� genheter eller en byggnad av annat slag som h�r till en s�dan bostadsbygg� nad: 1. Inr�ttande eller �ndring av en ledning f�r vattenf�rs�rjning eller av� lopp, om byggnaden skall vara ansluten till en egen anl�ggn ing f�r vatten� f�rs�rjning eller avlopp. Detsamma g�ller i fr�ga om anordningar f�rbund� na med en s�da n ledning. 2. Annan inv�ndig �ndring under f�ruts�ttning att �ndringen inte inneb�r att det inreds n�gon ytterligare bostadsl�gen� het eller n�gon lokal f�r handelsr�relse, hantverk eller industri, att �ndringen inte ber�r konstruktionen av byggnadens b�rande delar, eldst�der eller r�kkanaler. 3. Omf�rgning av byggnadens fasad, om �tg�rden inte medf�r att bygg� nadens karakt�r v�sentligt �ndras. 4. Anordnande av en skyddad uteplats med hj�lp av en mur eller ett plank som uppf�rs i anslutning till bostadsb yggnaden och placeras minst 4,5 meter fr�n tomtgr�nsen. Muren eller planket f�r dock inte vara h�gre �n 1,80 meter och inte str�cka sig mer �n 3 meter ut fr�n byggnaden. 5. Anordnande av ett sk�rmtak i anslutning till bostadsbyggnaden �ver en s�dan uteplats som anges i punkt 4, �ver en altan, balkong eller entr�. Sk�rmtaket f�r dock inte vara st�rre �n 12 kvadra tmeter och inte heller str�cka sig n�rmare tomtgr�nsen �n 4,5 meter. 6. Uppf�rande av h�gst tv� uthus eller andra liknande frist�ende bygg� nader, som inte �r avsedda som bostad, i o medelbar n�rhet av bostads� byggnaden. Dessa f�r dock uppf�ras endast under f�ruts�ttning att den sammanlagda byggnadsarean inte �r st�rre �n 10 kvadratmeter, att taknocksh�jden inte �verstiger 3 meter, att byggnaderna placeras minst 4,5 meter fr�n tomtgr�nsen eller p� det avst�nd fr�n denna som kan vara f�reskrivet i fastst�lld generalplan, stads� plan, byggnadsplan eller utomplansbest�mmelser. Best�mmelserna i 1 mom. g�ller i nte i fr�ga om byggnader, som tillh�r staten eller en landstingskommun. 3 mom. Befrielse fr�n skyldighet att s�ka byggnadslov m� av l�nsstyrel� sen medgivas i fr�ga om industriomr�de, som ligger avskilt fr�n annan be� byggelse och �r i en �gares hand, s�framt det kan anses uppenbart att om� r�det �ndock kommer att bebyggas p� tillfredsst�llande s�tt samt medgi� vandet tillstyrks av byggnadsn�mnden och yrkesinspektionen. Medgivan� det m� n�r som helst �terkallas. 4 mom. Den som �mnar verkst�lla byggnadsarbete, f�r vilket byggnads� lov ej erfordras, �ger �ndock, om han s� �nskar, genom ans�kan p�kalla byggnadsn�mndens pr�vning av �tg�rden. Om s�dant �rende skall i till� l�mpliga delar g�lla vad som �r f�reskrivet om �rende r�rande byggnads� lov. 55 � / mom. Ans�kan om byggnadslov g�res skriftligt hos byggnads� n�mnden. Betr�ffande enklare �tg�rder f�r ans�kan g�ras muntligt. Be� st�mmelser om pr�vning av fr�ga om byggnadslov utan ans�kan finns i la� gen (1976: 666) om p�f�ljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m. Den som ans�ker om byggnadslov f�r uppf�rande av nybyggnad eller f�r tillbyggnad av en befintlig byggnad skall ge in en situationsplan �ver � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> tomten, som visar b�de de befintliga byggnadernas och den till�mnade SFS 1981; 873 byggnadens l�ge. samt ritningar r�rande f�retaget med den beskrivning som beh�vs. Om ans�kningen avser en byggnad som inrymmer en eller fle� ra bostadsl� genheter, skall situationsplanen dessutom visa utrymmen f�r lek och utevistelse, f�r parkering samt f�r tillfartsv�gar f�r biltrafik. Inom ett omr�de, d�r byggnadsn�mnden tillhandah�ller nybyggnadskartor, skall situationsplanen vara grundad p� en s�dan karta. Om det inte finns s�rskil� da sk�l f�r n�got annat, skall situationsplanen och ritningarna ges in i tre exemplar. Den som ans�ker om byggnadslov f�r n�gon annan �tg�rd skall ge in de ritningar och beskrivningar som beh�vs. 2 mom. Erfordras ytterligare utredning som icke l�mpligen kan inf�r� skaffas genom byggnadsn�mndens f�rsorg, �ger n�mnden f�rel�gga s�kan� den att inom viss tid inkomma d�rmed vid �ve ntyr att ans�kningen eljest f�rklaras f�rfallen. 3 mom. Byggnadsn�mnden f�r medge att ritningar och beskrivningar ges in allteftersom arbetet fortg�r. N�mnden f�r i fr�ga om arb eten av mindre omfattning medge befrielse fr�n skyldigheten att ge in sit uationsplan, rit� ningar och beskrivningar. Vid till�mpning av 29 � f�rsta stycket I) f�r byggnadsn�mnden v�gra byggnadslov utan tillg�ng till ritningar r�rande f�retaget. 4 mom. Vid an s�kan om byggnadslov f�r byggnadsf�retag, som avser arbetslokal eller personalrum f�r verksamhet vari arbetstagare skall an� v�ndas till arb ete f�r arbetsgivares r�kning, skall s�vitt m�jligt fogas be� h�vlig beskrivning av den avsedda verksamheten. I s�dant �rende skall f�� retes utl�tande fr�n yrkesinspektionen om f�retagets l�mplighet fr�n arbe� tarskyddssynpunkt. 56 � / mom. N�r byggnadsn�mnden pr�var en ans�kan om byggnadslov, skall den se till, att det till�mnade f�retaget inte strider mot byggnadslagen (1947:385), v�glagen (1971:948), lagen (1939:608) om e nskilda v�gar, na� turv�rdslagen (1964:822), milj�skyddslagen (1969:387), arbetsmilj�lagen (1977: 1160), bostad ssaneringslagen (1973:531), lagen (1976:296) om kris� koppling m.m., denna stadga eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av dessa f�rfattningar. Om tomtens �gare enligt byggnadslagen �r skyldig att betala bidrag till kostnaden f�r gata eller att anordna utfartsv�g eller avlopp fr�n tomten, f�r byggnadslov f�r nybyggnad i nte beviljas in� nan skyldigheten har fullgjorts e ller n�jaktig s�kerhet har st�llts. Byggnadslov f�r ett byggnadsf�retag som avses i 55 � 4 mom. f�r beviljas endast om det f�religger ett utl�tande fr�n yrkesinspektionen och det av detta framg�r att ett skyddsombud, en skyddskommitt� eller organisation som f�retr�der arbetstagarna har f�tt tillf�lle att yttra sig �ver byggnadsf�� retaget. Vad nu sagts g�ller dock endast om det �r k�nt f�r vilket slag av verksamhet arbetslokalen �r avsedd. Om det i ett utl�tande fr�n yrkesinspektionen har angivits att den pr�v� ning i arbetarskyddsh�nseende som beh�vs inte har kunnat g�ras, skall be� slutet om byggnadslov inneh�lla en erinran om skyldigheten att g�ra anm� lan enligt 1 � andra stycket arbetsmilj�f�rordningen (1977: 1166). Inom ett o mr�de, som inte ing�r i stadspla n eller byggnadsplan, f�r lov 1705 1 � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:873 inte ges till nybyggnad som skulle innefatta t�tbebyggelse. Detta g�ller dock inte n�r det �r fr�ga om 1. nybyggnad f�r jordbrukets, fiskets, skogssk�tselns eller n�got d�r� med j�mf�rligt behov eller 2. t�tbebyggelse av mindre omfattning som avses i 5 � andra stycket byggnadslagen (1947:385). Vid pr�vningen av en ans�kan om byggnadslov skall en typgodk�nd konstruktion eller ett typgodk�nt utf�rande godtas i de avseenden och un� der de f�ruts�ttningar som anges i bevis et om typgodk�nnande. 2 mom. Utan hinder av vad i 1 mom. s�gs m� byggnadsn�mnden medde� la lov till anordnin gar och mindre byggnader, som avse att tillgodose den allm�nna nyttan och trevnaden, �ven om de skulle strida mot fastst�lld ge� neralplan, stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbest�mmelser eller in� nefatta t�tbebyggelse, s�framt de pr�vas ej avsev�rt f�rsv�ra markens an� v�ndning f�r avsett �ndam�l. Byggnadsn�mnden m� ock meddela lov till uppf�randet av tillf�llig bygg� nad, oaktat f�retaget strider mot plan eller best�mmelser som nu sagts el� ler mot best�mmelserna i 37 � f�rsta eller andra stycket byggnadslagen, s� framt f�retaget pr�vas ej avsev�rt motverka det med planen eller best�m� melserna avsedda syftet. S�dant byggnadslov m� avse r�tt att l�ta byggna� den kvarst� h�gst tre �r fr�n det byggnadslovet meddelades, n�mnden dock obetaget att sedermera p� ans�kan medgiva f�rl�ngning av tiden med h�gst tre �r i s�nder. Ang�ende befogenhet i vissa fall f�r byggnadsn�mnd att medgiva undan� tag fr�n g�llande planer, best�mmelser och f�rbud i vidare m�n �n nu sagts stadgas i 67� . 3 mom. Omfattas �tg�rd, f�r vilken byggnadslov sokes, av f�rordnande enligt lagen (1970:725) om lokaliseringssamr�d, f�r byggnadslov icke be� viljas utan att s�kanden f�retett bevis enligt 2 � samma lag att han fullgjort sin samr�dsskyldighet. Vad nu sagts g�ller dock icke s�kande som vid pr�vning enligt 136 a � byggnadslagen erh�llit regeringens tillst�nd till att verksamhet f�r f�rl�ggas till viss plats. 4 mom. �r ans�kan om upprustnings�l�ggande som avses i 2� f�rsta stycket bostadssaneringslagen (1973:531) f�rem�l f�r pr�vning, f�r lov till rivning av byggnad som av ses med ans�kningen ej meddelas f�rr�n fr�gan om �l�ggande slutligt avgjorts. Har upprustnings�l�ggande utf�rdats och har �l�ggandet ej f�rfallit, f�r lov till rivning av byggnad som avses med �l�ggandet ej meddelas. 57 � �r �tg�rd, f�r vilken byggnadslov s�kes, enligt stadgande i lag eller f�rfattning d�rj�mte beroende p� tillst�nd av annan myndighet �n bygg� nadsn�mnd, skall n�mnden h�nvisa vederb�rande att s�ka s�dant till� st�nd. Ber�r �tg�rden omr�de, varest g�ller f�rbud mot bebyggelse med h�nsyn till befintlig eller till�mnad anl�ggning f�r f�rsvars�ndam�l eller luftfart el� ler atomreaktor eller annan atomenergianl�ggning, och finner n�mnden tvekan r�da huruvida hinder mot byggnadslov f�religger med h�nsyn d�r� till, har n�mnden att h�nv�nda sig till l�nsstyrelsen f�r er h�llande av n�di� ga upplysningar i sak en. 1706 ni � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 58 � I mom. Beslut i �rende r�rande byggnadslov skall med delas s�kan- SFS 1981: 873 den skriftligen. Beviljas byggnadslov, skall underr�ttelse om beslutet of�rdr�jligen i re� kommenderat brev eller eljest bevisligen tillst�llas mark�gare eller annan sak�gare, som av byggnadsn�mnden h�rts i �re ndet. I b eslut, varigenom byggnadslov bevilja s, skola meddelas erforderliga f�reskrifter r�rande ar� betets utf�rande samt r�rande de anm�lningar, som skola g�ras hos n�mn� den. Erfordras tillst�nd av annan myndighet �n n�mnden, b�r i be slutet in� tagas erinran d�rom, s�vida icke n�mnden f�rmedlat ans�kan om s�dant tillst�nd. I beslutet skall d�rj�mte intagas anmaning till s�k anden att om beslutet bevisligen underr�tta grannar och andra, vilka kunna ber�ras d�r� av. 2 mom. Vid byggnadslov f �r nybyggnad m�, om byggnadsn�mnden fin� ner det n�digt och s�kanden skriftligen samtyckt d�rtill, fogas villkor att annan byggnad � tomten skall rivas, ombyggas eller �ndras. I beslutet skall angivas viss tid f�r villkorets fullg�rande. Byggnadslov, som avser upps�ttande eller v�sentlig �ndring av skylt el� ler ljusanordning m�, n�r s�rskilda sk�l d�rtill �ro, begr�nsas att avse r�tt att bibeh�lla skylten eller anordningen viss tid. Byggnadsn�mnden �ger p� ans�kan medgiva f�rl�ngning av tiden. Meddelas byggnadslov till �tg�rd som redan har utf�rts, m� som villkor f�r s�dant lov f�reskrivas skyldighet att vidtaga de �ndringar i det utf�rda som befinnas n�dv�ndiga. I beslutet skall angivas viss tid f�r villkorets fullg�rande. 3 mom. Av handlingar, som j�mlikt 55 � ingivits till byggnadsn�mnd, skall ett exemplar f�rses med p�skrift om n�mndens beslut och �terst�llas till s�kanden. Beviljas byggnadslov, skall ett exemplar av handlingarna f�r� varas i n�mndens arkiv. 4 mom. Har byggnadsn�mnden i beslut om byggnadslov fr�ng�tt me� ning, som i �rendet uttalats av annan myndighet, skall n�mnden of�rdr�jli� gen underr�tta myndigheten om beslutet. 59 � Byggnadslov �r f�rfallet, s�vida icke inom tv� �r det medgivna arbe� tet p�b�ljats eller efter intr�ffat avbrott �terupptagits. I intet fall �ger bygg� nadslov giltighet f�r l�ngre tid �n fem �r. Intr�der f�rbud mot nybyggnad enligt best�mmelserna i byggnadslagen, m� dessf�rinnan meddelat byggnadslov ej utnyttjas i vad d et strider mot forbudet. P�b�rjat byggnadsarbete m� dock slutf�ras. Byggnadsarbete och tillsyn � s�dant arbete 60 � Byggnadsarbete skall utf�ras enligt g�llande best�mmelser och fast� st�llda ritningar samt med �ndam�lsenligt material och i �vrigt p� betryg� gande s�tt. Vid arbetet skola iakttagas de f�rsiktighetsm�tt, som �ro erforderliga till f�rekommande av skada � person och egendom, samt vad som sk�ligen p� kallas till undvik ande av obehag f�r trafikanter och n�rboende. S�rskilt b�r vid arbetet beaktas att schaktnings- samt grundl�ggnings- och rivningsarbeten verkst�llas 1707 � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 198l: 873 med f�rsiktighet, s� att grannbyggnad eller gata med dess ledningar ej lider f ' skada; att byggnadsst�llningar g�ras h�llfasta och stadiga; samt att maskinella anordningar, tillf�lliga uppv�rmningsanordni ngar och dy- ^ likt anordnas s�, att brandfara och andra ol�genheter s�vitt m�jligt undvi- kas. 61 � / mom. F�r arbete, som avser nybyggnad, rivning av byggnad eller �ndring av byggnad, skall, om byggnadslov erfordras, finnas en av den byggande utsedd ansvarig arbetsledare, s�framt ej byggnadsn�mnden be� tr�ffande arbete av ringa omfattning funnit att s�rskild arbetsledare icke erfordras. Den byggande �ger utse olika arbetsledare f�r olika delar av ar� betet. 2 mom. Till arbetsledare m� ej utses annan �n den som statens planverk, f�r visst slag av arbete och f�r viss tid. eller byggnadsn�mnden, f�r visst arbete, pr�vat �ga erforderlig kunskap, erfarenhet, p�litlighet och ordent� lighet. Avser arbetet uppf�rande av byggnad i flera �n tv� v�ningar eller in� g� d�ri arbeten av tekniskt mera kr�vande art, skall arbetsledaren hava av� lagt examen vid h�gre teknisk l� roanstalt eller p� annat s�tt hava styrkt sig �ga n�jaktig k�nnedom om dylika arbeten. Fordrar viss del av arbetet s�r� skild sakkunskap, �ger n�mnden f�reskriva, att ledningen av arbetet i den� na del skall anf �rtros n�gon, som besitter s�dan kunskap. 3 mom. Innan arbetet p�b�rjas, skall till byggnadsn�mnden avl�mnas skriftlig f�rklaring av arbetsledaren, att denne �tager sig uppdraget. 4 mom. Arbetsledaren �ligger att �va fortl�pande ledning och tillsyn �ver arbetet och svara f�r dess beh�riga fullg�rande, att avgiva f�reskriv� na anm�lningar till byggnadsn�mnden och andra myndigheter samt att n�r� vara vid n�mnd ens besiktningar av arbetet. Skulle den byggande mots�tta sig att g�llande best�mmelser ang�ende arbetet iakttagas, har arbetsleda� ren att anm�la f�rh�llandet hos n�mnden. 5 mom. G�r arbetsledaren sig skyldig till allvarlig f�r summelse, �ger byggnadsn�mnden fr�ntaga honom ledningen av arbetet s� ock, om syn� nerliga sk�l �ro d�rtill och n�mnden pr�vat arbetsledarens kvalifikationer, f�rklara honom f�r viss tid f�rlustig r�tten att vara ansvarig arbetsledare inom kommunen. N�mnden skall anm�la s�dana �tg�rder till statens plan� verk. Planverket �ger, om synnerliga sk�l �ro d�rtill och verket pr�vat ar� betsledarens kvalifikationer, f�rklara honom f�r viss tid f�rlustig r�tten att vara ansvarig arbetsledare. 62 � I mom. Vid uppf�rande av ny byggnad, vartill byggnadslov erford� ras, skall till byggnadsn�mnden g�ras anm�lan: a) d� f�retaget p�b�rjas; b) d� schaktning eller spr�ngning till grundbotten blivit utf�rd eller p�l- ning skall p� b�rjas; c) d� grundl�ggning verkst�llts men innan f�rsta bj�lklaget utf�res; d) d� byggnadens b�rande stomme samt skorsten uppf�rts men innan putsning eller annan ytbehandling verkst�lles eller golv inl�gges; samt e) d� f�retaget slutf�rts. 1708 Vid s�dan rivning av byggnad eller �ndring av byggnad, vartill bygg- � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> nadslov erfordras, skall anm�lan g�ras till n�mnden innan f�relaget p�b�r- gFS 1981? 873 jas samt d� det slutf�rts. N�mnden �ger f�r s�rskilt fall f�reskriva, att anm�lan skall g�ras j�mv�l vid annan tidpunkt �n nu n�mnts. N�mnden �ger ock medgiva befrielse helt eller delvis fr�n anm�lningsskyldigheten. 2 mom. Vad i 1 mom. s�gs skall ock g�lla f�retag, f�r vilket j�mlikt 54 � 3 mom. g�ller befrielse fr�n skyldighet att s�ka byggnadslov. N�r anm�lan f�rsta g�ngen g�res, skola d�rvid i tv � exemplar fogas situationsplan, rit� ningar och beskrivningar i enlighet med vad som g�ller vid s�kande av byggnadslov. N�mnden �ger dock medgiva anst�nd med eller befrielse fr�n skyldigheten att ingiva ritningar och beskrivningar. 63 � N�r till byggnadsn�mnd inkommit anm�lan om p�b�rjande av f�re� tag, som avser uppf�rande av byggnad eller tillbyggnad inom omr�de med stadsplan, skall n�mnden skyndsamt l�ta utstaka byggnaden � marken samt utm�rka dess h�jdl�ge. �r byggnaden till sitt l�ge dir ekt beroende av gr�ns mot grannes tomt, skall grannen kallas till ut stakningen. Inom omr�de, f�r vilket stadsplan ej fastst�llts, skall n�mnden f�ranstal� ta om utstakning av byggnad och utm�rkande av dess h�jdl�ge d�r s� fin� nes p�kallat och d et l�mpligen kan sk e. 64 � / mom. Byggnadsn�mnd skall �va tillsyn �ver byggnadsf�retag, f�r vilka byggnadslov erfordras, samt �ger verkst�lla h�rf�r erforderliga be� siktningar. N�mnden �ger ock besiktiga byggnadsf�retag, vartill bygg� nadslov ej erfordras. I fr�msta rummet b�r genom besiktningar utr�nas, huruvida byggnaden f�rlagts i r�tt l�ge, samt beskaffenheten av grundbotten, stommen och byggnaden i f�rdigt skick. D�r byggnadslov beviljats f�r uppf�rande av byggnad inom omr� de med stadsplan, skall, s�vida icke s�rskilda sk�l f�r� anleda annat, s�rskild besiktning f�retagas vid ettvart av de tillf�llen, som omn�mnas i 62 � f�rsta stycket b), c), d) och e) (grundbottenbesiktning, l� gesbesiktning, stombesiktning, slutbesiktning). 1 fall d� byggnadslov beviljats m� slutbesiktning ej underl�tas, om den byggande beg�r s�dan besiktning. Beg�r yrkesinspektionen slutbesiktning av byggnadsf�retag som avser arbetslokal eller personalrum skall s�dan besiktning f�retagas. Skall byggnad underg� besiktning av annan myndighet �n byggnads� n�mnd, b�r n�mnden verka f�r att arbetet d�rmed p� l�mpligt s�tt samord� nas med n�mndens besiktningar. 2 mom. Den byggande skall vid besiktning f�rete ritningar och �vriga handlingar r�rande f�retaget samt l�mna besiktningsmannen erforderlig handr�ckning. Vid slutbesiktning av byggnad skall den byggande f�rete bevis av veder� b�rande skorstensfejare, att eldst�der samt s�dana r�k- och ventilations� kanaler, som skola sotas, blivit unders�kta, samt, d�r i byggnaden skall finnas centralv�rmepanna eller annan st�rre pannanl�ggning, att skorste� nen till denna underg�tt t�thetsprovning. D�r byggnadsn�mnden s� pr�var erforderligt, skall h�rj�mte f�retes bevis av sakkunnig person, att kontroll verkst�llts av ledningar f�r vattenf�rs�rjning eller avlopp samt d�rmed f�r� bundna anordningar s� ock av v�rmeledningsanl�ggning, mekanisk venti- 1709 � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981: 873 lationsanl�ggning eller ventilationskanal fr�n garage eller annan lokal d�r giftiga eller illaluktande gaser kunna uppkomma. 3 mom. �ver verkst�lld besiktning och vad d�rvid f�rekommit skall byggnadsn�mnden meddela den byggande skriftligt bev is. 4 mom. Yrkesinspektionen skall kallas till slut besiktning som avser ar� betslokal eller personalrum. 65 �8 Vissa allm�nna byggnader 66 � Med a vseende � byggnad som tillh�r kronan �ger den myndighet, vilken har att pr�va ritningarna till byggnad en, medgiva avvikelser fr�n be� st�mmelserna i denna stadga och med st�d d�rav meddelade f�reskrifter. Detsamma g�ller tomt till s�dan byggnad, som nu sagts, samt skyltar, st�ngsel och andra anordningar � byggnaden eller tomten. F�rsta stycket g�ller inte 82 a � och med st�d d�rav meddelade f�re� skrifter. Innan byggnad p�b�rjas f�r kron ans eller landstings r�kning, skall anm� lan om f�retaget i god tid g�ras hos byggnadsn�mnden. Anm�lan skall vara �tf�ljd av situationsplan som i 55 � 1 mom. s�gs samt av ritningar och be� skrivningar i den omfattning som erfo rdras f�r att bed�ma f�retagets l�mp� lighet. Finner n�mnden att byggnaden ej motsvarar sk�liga anspr�k p� sundhet, s�kerhet mot brandfara, h�llfasthet, prydlighet eller h�nsyn till stads- eller landskapsbilden, eller �r anledning till erinran i fr�ga om bygg� nadens �ndam�l, l�ge eller inverkan � grannes r�tt m� n�mnden inom tre veckor efter handlingamas mottagande hos vederb�rande f�rvaltning be� g�ra, att fr�gan underst�lles regeringens pr�vning; och m� i s� fall by ggna� den ej uppf�ras, innan regeringen givit lov d�rtill. Byggnadsn�mnden skall underr�tta yrkesinspektionen om anm�lan som avser arbetslokal eller personalrum. Finner n�mnden vid besiktning eller eljest a tt fastst�llda ritningar ej f�l� jas eller eljest att g�llande f�reskrifter �sidos�ttas, �ger n�mnden g�ra an� m�lan d�rom hos den myndighet, som �r ansvarig f�r arbetets utf�rande, eller, d�r n�mnden s� finner n�digt, hos regeringen. D�r fr�ga �r om bef�stning eller annan anl�ggning av hemlig natur, �ger l�nsstyrelsen f�rordna, att situationsplan, ritningar och beskrivningar icke skola tillst�llas n�mnden samt att utstakning av byggnad och besiktning av f�retaget genom n�mnden icke skall �ga rum. L�nsstyrelsen har att p� l�mpligt s�tt l�mna n�mnden meddelande om f�retaget. Undantag i vissa fall fr�n g�llande f�reskrifter 67 � / mom. F�religga s�rskilda sk�l f�r tillst�nd till nybyggnad, som skulle innefatta t�tbebyggelse, inom om r�de vilket icke ing�r i stadsplan eller byggnadsplan, m� s�dant tillst�nd l�mnas av l �nsstyrelsen. L�nssty� relsen m� ock med avseende � visst byggnadsf�retag medgiva mindre avvi� kelse fr�n vad i denna stadga eller med st�d d�rav f�reskrivits om bygg- 1710 � Paragrafen up ph�vd genom 1971:1089. � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> s yttre och inre anordn ande, s�vida f�retaget bed�mes vara teknisk t SFS 1981:873 fillfredsst�llande och icke m edf�r avsev�rd ol�genhet ur annan synpunkt. 2 mom. D�r s� pr�vas l�mpligt m� l�nsstyrelsen f�rordna, att den i I mom. angivna befogenheten samt den befogenhet att medgiva undantag fr�n f�rbud mot nybyggnad som enligt 13, 14, 15, 34, 35, 37, 38 och 109 �� samt 110 � f�rsta och andra styckena byggnadslagen tillkommer l�nssty� relsen, skall tillkomma �ven viss byggnadsn�mnd. S�som villkor f� r f�rordnande enligt f�rsta stycket skall g�lla att bygg� nadsn�mnden har tillg�ng till personal med den utbildning och erfarenhet, som kan anses erforderlig f�r uppgiftens beh�riga fullg�rande. Meddelat f�rordnande m� �terkallas. Meddelas ej f�rordnande enligt f�rsta stycket, skall l�nsstyrelsen inh�m� ta byggnadsn�mndens mening innan l�nsstyrelsen avg�r �rende om undan� tag som avses i samm a stycke. 3 mom. D�r �tg�rd, vartill l�nsstyrelsen eller byggnadsn�mnden �ger meddela tillst�nd enligt d enna paragraf, kan inverka p� grannes r�tt, skall denne erh�lla tillf�lle att yttra sig, innan tillst�ndet gives. 6 kap. Om p�f�ljder m. m. 68 � Best�mmelser om p�f�ljder och ingripanden vid �vertr�delse av s� dan f�reskrift om byggande som har meddelats i den na stadga eller med st�d d�rav finnas i lagen (1976; 666) om p�f�ljder och ingripanden vid olov� ligt byggande m. m. 69 � � 70 � "> 7 kap. Om fullf�ljd av talan 71 � / mom. Byggnadsn�mndens beslut enligt byggnadslagen (1947:385) eller denna stadga f�r �verklagas genom besv�r hos l�nsstyrelsen. Ett beslut av byggn adsn�mnden att v�gra medgivande till avvikelse fr�n fastst�lld generalplan, stadsplan eller byggnadsplan f�r dock inte �verkla� gas. I 14 9 � byggnadslagen finns f�reskrifter om att s�rskild klagan inte f�r foras �ver n�mndens beslut i vissa �renden r�rande stadsplan, byggnads- plan eller tomtindelning. Om n�gon annan myndighet �n byggnadsn�mnden har f�tt i uppdrag a tt pr�va nedan angivna �ren den, skall vad so m f�reskrivs om �verklagande i f�rsta stycket till�mpas p� den myndighetens beslut i s�d ana �renden. De �renden som avses �r f�ljande: 1. �renden om st�llande av s�kerhet enligt 38 � byggnadslagen f�r full� g�rande av fastighets�gares skyldighet att anordna utfartsv�g eller avlopp eller att betala bidrag till gatukostnader. " Paragrafen upph�vd ge nom 1976:6 58. Paragrafen upph�vd genom 197 6:668. 171 � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:873 2. �renden enligt 60 � samma lag om betalningsvillkor f�r gatukost� nadsers�ttning m. m. 2 mom. Talan mot l�nsstyrelses beslut i byggnadslovs�rende som enbart r�r till�mpning av 29 � f�rsta stycket 1), s� ock talan mot l�nss tyrelses be� slut enligt 54 � 1 mom, sista stycket eller 66 � eller i annat � rende som av� ses i 67 � � n s�dant som r�r ans�kan hos l�nsstyrelsen eller byggnads� n�mnd om medgivande som avse s i 1 mom. f�rsta stycket sista punkten av paragrafen f�res hos regeringen genom besv�r. Mot annat beslut av l�nsstyrelse i � rende som avses i 5 kap. f �res talan hos kammarr�tten genom besv�r. I �vrigt f�res talan mot l�nsstyrelses beslut enligt denna stadga hos rege� ringen genom bes v�r. Innefattar l�nsstyrelsens beslut pr�vning icke blott av fr�ga som avses i andra stycket eller i 30 � lagen (1976:666) om p�f�ljder och ingripanden vid olovl igt b yggande m. m. utan �ven av fr�ga som enligt byggnadslage n eller denna stadga skall avg�ras av regeringen, skola besv�r �ver s�dant beslut anf�ras hos kammarr�tten. Talan mot s tatens planverks beslut enligt 61 � 2 eller 5 mom. f�res hos kammarr�tten genom besv�r. Mot annat beslut av planverket enligt denna stadga f�res talan hos regeringen genom besv�r. 72 � Kommunstyrelsen �ger p� kommunens v�gnar �verklaga l�nssty� relsens beslut i �rende r�rande av byggnadsn�mnd antaget f�rslag till stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning eller �ndring d�rav, s�framt ej klagan p� grund av stadgandet i 150 � tredje stycket byggnadslagen �r ute� sluten, och m� �ven eljest i s�dant �rende f�ra kommunens talan och beva� ka dess r�tt. Mot beslut av byggnadsn�mnd, l�nsstyrelse eller kammarr�tt i fr�ga om tillst�nd till nybyggnad eller annan �tg�rd i n� rheten av bef�stning, flyg� plats eller annan anl�ggning, som avses i 81 � byggnadslagen eller omfattas av f�rordnande enligt 82 � samma lag, m� talan f�ras av luftfartsv erket om fr�gan r�r civil flygplats, av den i atomenergilagen omn�mnda tillsynsmyn� digheten om fr�gan r�r atomreaktor eller annan atomenergianl�ggning samt eljest av �verbef�lhavaren eller myndighet som denne best�mmer. Mot beslut om byggnadslov f�r byggnadsf�retag som avses i 55 � 4 mom. �ger huvudskyddsombud eller, om s�dant ombud icke finnes, annat skyddsombud inom verksamheten f�ra talan. Finnes ej skyddsombud, f�r talan i st�llet f�ras av arbetstag arorganisation som enligt utl�tande som av� ses i 56 � 1 mom. andra stycket har yttrat sig i saken. 1712 8 kap. Allm�nna best�mmelser 73 � Handl�ggas fr�gor om regionplan f�r kommunerna i Stockholms l�n av Stockholms l�ns landstingskommun, skall vad i denna stadga s�gs om f�rbundsstyrelse avse reglonplanen�mnden. 74 � Med � gare av fast egendom skall vid till�mpning av denna stadga j�mst�llas den, som innehar egendomen med tomtr� tt eller med st�ndig el� ler �rftlig besittningsr�tt. � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> � Till nybyggnad h�nf�rs: SFS 1981:873 �) uppf�rande av en helt ny byggnad, b) till- eller p�byggnad a v en befintlig byggnad, ,vc) ombyggnad eller n�gon annan �ndring av en byggnads yttre eller inre Utf�rande som �r s� genomgripande att �ndringen kan anses j�mf�rlig med ombyggnad, d) inredande av en byggnad helt eller delvis till v�sentligen annat �nda� m�l �n det vartill byggnaden f�ru t har varit anv�nd, e) s�dan f�r�ndring av en byggnad, som medf�r att byggnaden kommer att strida mot fastst�lld generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utom- plansbest�mmelser, f) n�gon annan f�r�ndring av en byggnad som i befintligt skick strider mot en s�dan plan eller s�dana best�mmelser, om det inte �r fr�ga om en bostadsbyggnad med h�gst tv� bostadsl�genheter eller om ett uthus som h�r till en s�dan byggnad. Som nybyggnad skall emellertid int e anses anordnande av godtagbar av� fallshantering, av tillfredsst�llande energihush�llning, eller av v�rmeled� ningar eller vattenklosetter eller andra hygieniska f�rb�ttringar i en befint� lig byggnad, som m�ste antas komma att st� kvar under l�ngre tid �ven om s�dana anordningar inte skulle medges. Som nybyggnad skall inte heller anses s�dana �tg�rder som enligt 54 � 2 mom. f�rsta stycket 3-6 f�r utf�ras utan byggnadslov. I fr�ga om s�dana �tg�rder skall best�mmelserna i 38 � , 39 � f�rsta stycket f�rsta punkten och 40-48 �� till�mpas i sk�lig omfattning . 76 � / mom. N�rmare f�reskrifter r�rande ritningar och andra handling� ar, vilka skola fogas vid ans�k an om byggnadslov, r�rande arkivering och expedition av handlingar, r�rande konstruktion och utf�rande i �vrigt av byggnader och andra anordningar, om vilka best�mmelser �ro givna i den� na stadga, samt r�rande byggnadsarbeten meddelar statens planverk. F�reskrift, som r�r �ven annan myndighets verksamhetsomr�de, med� delar planverket efter samr�d med den myndigheten. F�reskrift, som �r av icke ov�sentlig ekonomisk betydelse, skall f�r att bliva g�llande fasts t�llas av regeringen. Detsamma g�ller om f�reskriften av annan orsak �r av st�rre vikt. 1 fr�ga om ka rtor samt beskrivningar och f�rteckningar till ka rtor, som omf�rm�las i denna stadga, finnas �ven best�mmelser i m�tningsk ung�rel� sen (1974:339). 2 mom. St atens planverk ger i anslutnin g till f�re skrifterna exempel p� l�sningar och me toder som uppfyller kraven i dessa och de allm�nna r�d i �vrigt som beh�vs f�r till�mpningen av denna stadga. 3 mom. Statens planverk pr�var efter ans�kan fr�gor om typgodk�nnan� de av konstruktionen eller utf�randet i �vrigt av byggnader och andra anordningar som avses i denna stadga. Om en konstruktion eller ett utf�� rande har typgodk�nts, skall planverket utf�rda bevis om detta. 108-SFS 1981 1713 � </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:873 �verg�ngsbest�mmelser'^ 77 � Denna stadga tr�der i kraft den 1 juli 1960. Genom denna stadga upph�vas, med nedan angivna undantag, bygg� nadsstadgan den 30 juni 1947 (nr 390) �vensom de byggnadsordningar, som antagits med st� d av n�mnda stadga eller motsvarande �ldre best�mmel� ser. F�rekommer i lag eller f�rfattning h�nvisning till f�reskrift, som ersatts med best�mmelse i nya stadgan, skall den best�mmelsen i st�llet till�mpas. 82 � Best�mmelserna i 45 � f�rsta och tredje styckena skola g�lla �ven i fr�ga om byggnad, som uppf�rts eller f�r vilken byggnadslov beviljats f�re nya stadgans ikrafttr�dande. 82 a �'^ Till byggnad som har uppf�rt s f�re den 1 juli 1977 eller f�r vilken byggnadslov har beviljats f�re n�mnda dag skola h�ra s�dana i 46 � andra stycket 5 avsedda anordningar som enligt den 1 april 1978 g�llande normer sk�ligen kunna fordras f�r att �stadkomma godtagbara arbetsf�rh�llanden f�r dem som h�mta avfall fr�n byggnaden. Best�mmelserna i 44 � 7 mom. om portar och liknande anordningar skola till�mpas i fr�ga om byggnad som har u ppf�rts f�re den 1 juli 1974 eller f�r vilken byggnadslov har s� kts f�re n�mnda dag. Best�mmelsen i 42 a � f�rsta stycket om handikappanpassning skall till- l�mpas �ven i fr�ga om byggnad, som har uppf �rts f�re den 1 juli 1977 eller f�r vilken byggnadslov ha r beviljats f�re n�mnda dag, om det i bygg naden finns utrymme f�r resande i s�dan kollektivtrafik som avses i lagen (1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik. D�rvid skall tillses att s�dant utrymme anordnas s� att det uppfyller sk�liga anspr�k p� handi� kappanpassning. Regeringen eller myndighet som regeringen utser f�re� skriver vid vilken tidpun kt anpassningen skall vara slutf�rd. 83 � Avstyckningsplan skall i de h�nseenden, varom i 5 kap. s�gs, j�m� st�llas med byggnadsplan, d�r ej l�nsstyrelsen annorlunda f�rordnar. L�nsstyrelsens f�rordnande skall kung�ras p� s�tt i 24 � 1 mom. �r stad� gat. Denna lag'^ tr�der i kraft den I januari 1977. �ldre best�mmelser om straff skall dock till�mpas i fr�ga om g�rning som har f�retagits f�re ikraft� tr�dandet. Denna lag'" tr�der i kraft den 1 juli 1977. Bostadsbyggnad i tre v�ningar, som inneh�ller h�gst sex bostadsl�genheter per trapphus ut�ver dem som �r bel�gna p� entr�planet, f�r dock uppf�ras utan hiss, om byggnadslo v f�r byggnaden s�kes f�re den 1 juli 1979. " Till 1959:612. 77 � Q �rde och femte styckena samt 78 -81 �� verg�n gsbest�m� melserna har uteslutits h�r, Paragrafen inf�rd genom 19 77; 1177. Senaste lydelse 19 79; 557. "'Till 1976:668. 1714 Till 1976:678, � </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> u r " Denna lag*� tr�der i kraft den 1 juli 1977. �ldre best�mmelser skall dock SFS 1981:873 f till�m pas 1, vid pr�vning av besv�r i s�dant �rende om tillst�nd till byggnadsf�re� tag som har avgjorts av byggnadsn�mnden f�re ikrafttr�dandet och J 2. i s�dant �rende om tillst�nd till byggnadsf�retag som pr�vas av l�ns� styrelsen i f�rsta instans och som har anh�ngiggjorts hos l�nsstyrelsen f�re ' ikrafttr�dandet. Denna lag'� tr�der i kraft den 1 januari 1982. Denna lag'^ tr�de r i kraft d en 1 januari 1983. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1982. �ldre best�mmelser skall till- lampas i �rende n om gatukostnader avseende �tg�rder som har p�b�rjats f�re ikrafttr�dandet. P� regeringens v�gnar BIRGIT FRIGGEBO Lars Uno Did�n (Bostadsdepartementet) '�Till 1977:339. '�Till 1981:591. '^Till 1981:592. � </div> </div>

SFS 1981:873 Lag

Utkom fr�n trycket

den 9 september 1981

om �is�rmg i byggnadsstadgaii (1959:612);

utf�rdad den 20 augusti 1981.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 2 och 25 �� sa mt 71 � 1 mom .

byggnadsstadgan (1959:612)^ skall ha nedan angivna lydelse.

Till f�ljd h�rav kommer byggnadsstadgan att ha f�ljande lydelse fr�n

och med den dag d� denna lag tr�der i kraft.

1 kap. Om byggnat^sn�mnd

1 � I varje kommun skall finn as en byggnadsn�mnd, som har att �va in�

seende �ver hur kommunens omr�de bebygges.

S�rskilt �ligger det n�mnden
att med uppm �rksamhet f�lja den allm�nna utvecklingen inom kommu�

nen och dess omgivning, ombes�rja utredningar r�rande planl�ggning, fas�
tighetsbildning och byggnadsv�sen samt i dessa �mnen uppr�tta de f�rslag

och g�ra de framst�llningar som finnas p�kallade;

att samarbeta med �vriga m yndigheter, vilkas verksamhet ber�r n�mn�

dens arbetsomr�den eller vilkas b ed�manden �ro av betydelse f�r n�mn�
dens verksamhet;

att l�mna allm�nheten r�d och upplysningar i planl�ggnings -, fastighets�

bildnings- och byggnadsfr�gor; samt

att �vervaka efterlevnaden av byggnadslagen, denna stadga och �vriga

f�reskrifter ang�ende byggandet.

2 � Om n�gon beg�r det skall byggnadsn�mn den l�mna skriftligt besked

huruvida n�mnden har meddelat beslut om skyldighet f�r en viss fastig�

hets�gare att vidta s�rskilda �tg�rder med avseende p� fastigheten.

D�r stadsplan finns skall byggnadsn�mnden eller den myndighet, som

kommunfullm�ktige best�mmer, p� beg�ran l�mna skriftligt besked om

den ers�ttning f�r gatukostnader eller kostnader f�r annan allm�n plats

som bel�per p� en viss fastighet. I besk edet skall anges i vad m�n skyl dig�

heten att betala ers�ttningen har intr�tt.

Om n�gon beg�r det skall byggnadsn�mnden dessutom l�mna ut karta

(nybyggnadskarta) f�r s�dan fastighet som ing�r i stadsplan. N�mnden b�r

tillhandah�lla nybyggnadskarta ocks� f�r andra fastigheter, om det l�mpli�

gen kan ske .

3 � 1 fr�ga om byggnadsn�mnd till�mpas best�mmelserna i 3 kap. 2 �,

3 � f�rsta stycket, 4 �, 5 � tredje stycket, 7 och 8 ��, 9 � f�rsta stycket och

10- 12 �� kommunallagen (1977:179) p� motsvarande s�tt. I an nan kom�
mun �n Stockholms kommun till�mpas �ven best�mmelserna i 3 kap. 5 �

f�rsta stycket och 6 � n�mnda lag p� m otsvarande s�tt.

1686

' Prop, 1980/81; 165, CU 36, rskr 362.

^ Stadgan omtryckt 19 72: 776.

�

uppdrag som avses i 3 kap. 12 � andra stycket kommunallagen (1977:

SFS 1981:873

179) f�r ej omfatta befogenhet att

1. slutligt avg�ra fr�ga om avgift enligt lagen (1976:666) om p�f�ljder

och ingripanden vid olovligt byggande m. m.,

2. meddela f�rel�ggande vid vite utom i fall som avses i 3 � n�mnda lag

eller f�rel�ggande vid an nat �ventyr eller

3. slutligt avg�ra �rende, som �r av principiell natur eller annars av st�r�

re vikt.

Utan hinder av 2 � 2 f�rvaltningslagen (1971:290) �ga 4 och 5 �� n�mnda

lag till�mpning i samtliga �renden hos byggnadsn�mnd.

4 � Byggnadsn�mnd skall hava tillg�ng till personal i den omfattning som
erfordras f�r att n�mnden skall kunna beh�rigen fullg�ra sina uppgifter.

D�r planl�ggnings- och byggnadsverksamheten �r av st�rre omfattning

eller bebyggelsens art s� kr�ver skall n�mnden s�vitt m�jligt till sitt bitr�de

hava stadsarkitekt. Till stadsarkitekt m� ej utses annan �n den, som inom
riket avlagt e xamen vid teknisk h�gskolas avdelning f�r arkitektur samt

d�refter under en l�ngre tid ut�vat v�l vitsordad praktisk verksamhet inom

planl�ggnings- och byggnadsv�sendet. Statens planverk �ger dock, n�r

sk�l �ro d�rtill, medgiva att till stadsarkitekt utses annan �n den som avlagt
nyss n�mnd examen.

I fall som avses i andra stycket skall n�mnden s�vitt m�jligt �ven

hava bitr�de av person med s�rskild utbildning och praktisk erfarenhet i

konstruktionsfr�gor (byggnadsinspekt�r).

Om kommuns m�tningsverksamhet finns s�rskilda best�mmelser.

8 � Av den som hos byggnadsn�mnden g�r framst�llning, vilken f�ranle�
der uppr�ttande av nybyggnadskarta, ritningsgranskning, besiktning eller

annan tids- eller kostnadskr�vande �tg�rd eller framst�llning av arkivbe�

st�ndig handling, f�r kommunen taga ut avgift med h�gst det belopp som
motsvarar kommunens genomsnittliga kostnad f�r �tg�rden.

Grunder f�r ber�kning av avgift som avses i f�rsta stycket anges i taxa

som beslutas av kommunfullm�ktige.

' Paragrafen upph�vd genom 1977:193.

^ Paragrafen upph�vd genom 1977:193.

� Paragrafen upph�vd genom 1977:193.

1687

�

SFS 1981:873

2 kap. Om planl�ggning

Allm�nna best�mmelser

9 � Planl�ggning skall ske s�. att den fr�mjar en ur allm�n synpunkt

l�mplig utveckling inom det omr�de, som planen skall avse. Tillb�rlig h�n�

syn skall tagas till f�rh�llandena inom angr�nsande omr�den samt till den

allm�nna samf�rdselns, energihush�llningens, det milit�ra f �rsvarets, ci�

vilf�rsvarets och andra f�r riket gemensamma behov. �ven enskildas in�

tressen skola tillb�rligen beaktas.

D�r ej s�rskilda f�rh�llanden f�ranleda annat, skall mark avses f�r det

�ndam�l, vartill den �r mest l�mpad med h�nsyn till l�ge, terr�ng- och

grundf�rh�llanden samt �vriga omst�ndigheter. Till bebyggelse m� ej av�
ses mark, som ur sundhetssynpunkt, med h�nsyn till samf�rdseln, m�jlig�

heterna att ordna vattenf�rs�rjning och avlopp, faran f�r vattenf�rorening

eller eljest ur allm�n synpunkt ej �r l�mpad f�r s�dant �ndam�l. Omr�den

med s�rskild natursk�nhet eller s�regna naturf�rh�llanden, bebyggelse
med s�rskilt v�rde ur historisk eller kulturhistorisk synpunkt eller ur sk�n�
hetssynpunkt samt omr�den som �ro l�mpade och beh�vliga f�r friluftsliv

skola s�vitt m�jligt bevaras. Om skyldighet att bevara fasta fornl�mningar

�r s�rskilt stadgat.

Plan m� ej g�ras mera detaljerad �n som �r n�dv�ndigt f�r att n� det d�r�

med avsedda syftet.

Regionplan

10 � I mom. Regionplanering skall bedrivas s�, att den d�rvid f�rebragta

utredningen �versiktligt belyser de med planl�ggningen sammanh�ngande
fr�gor, som �ro gemensamma f�r regionen eller en st�rre del av denna,

samt underl�ttar det framtida avg�randet av dylika fr�gor.

1 regionplan skall i den m�n s� erfordras med h�nsyn till planens syfte

upptagas och p� ett �versk�dligt s�tt angivas, vilka omr�den som avses f�r

olika �ndam�l.

2 mom. Regionplan skall i erfor derlig m�n vara avfattad p� karta. Er�

fordras regionplanebest�mmelser, b�ra dessa avfattas i s�rskild handling.

Generalplan
11 � I mom. Vid generalplanering skall efte rstr�vas att utr�na och p� ett
�versiktligt s�tt redovisa det behov av utrymme f�r olika �ndam�l, som

kan f�rutses f�r planomr�det, samt att p� ett l�mpligt s�tt tillgodose detta

behov. H�rvid b�r �ven unders�kas, vilka omr�den som fr�n allm�n syn�
punkt b�ra undantagas fr�n bebyggelse eller fr�n viss bebyg gelse.

2 mom. Generalplan skall i erforder lig m�n vara avfattad p� ka rta. Till

planen h�rande s�rskilda best�mmelser skola avfattas i s�rskild handling.

� kartan skola angivas gr�nserna f�r planen samt f�r de markomr�den

som av ses f�r olika �ndam�l �vensom, i den m�n s� erfordras, befintliga
f�rh�llanden s�som vattenomr�den, h�jdf�rh�llanden, fastighetsgr�nser,

i68g

v�gar, kraftledningar och byggnader.

�

Stadsplan

SFS 1981:873

12 � / mom. Vid uppg�rande av stadsplan skola de anspr�k tillgodoses,

som ur olika synpunkter sk�ligen kunna st�llas p� en v�l ordnad bebyggel�
se. D�rvid skall tillses, att marken utnyttjas p� ett ekonomiskt och i �v rigt
l�mpligt s�tt, att samf�rdselns och trafiks�kerhetens krav tillb�rligen beak�
tas, att erforderlig trygghet mot bra ndfara vinnes samt att h�nsyn tages till
de fordringar, som b�ra uppst�llas ur sundhets-, sk�nhets- och trevnads�

synpunkt. Sk�lig h�nsyn skall tagas till best�ende �gander�ttsf�rh�llan�
den, fastighetsgr�nser, servitut och andra omst�ndigheter, som kunna in�

verka p� planens ge nomf�rande.

Planen m� ej givas st�rre omfattning �n att den kan f� rv�ntas bliva ge�

nomf�rd inom n� ra f�rest�ende tid.

2 mom. Stadsplan skall vara avfattad � karta. Till planen h�rande be�

st�mmelser skola avfattas i s�rskild handling.

Kartan skall tydligt angiva gr�nserna f�r planen samt f�r de markomr�

den, som skola anv� ndas till by ggnadskvarter, gata, torg, park eller annan

allm�n plats eller till specialom r�de. Gators och torgs h�jdl�gen skola vara
angivna med siffror i gatukors och i punkte r d�r lutningen avsev�rt �ndras.

I stad splanebest�mmelser skola, i d en m�n s� erfordras, intagas stad-

ganden ang�ende reglering av planomr�dets bebyggande och anv�ndning i
�vrigt, s�som

om kvarters eller specialomr�des anv�ndning f�r visst �ndam�l och om

f�rbud mot bebyggande a v viss del av kvarter eller specialomr�de;

om byggnadss�tt, antal byggnader � tomtplats, byggnads planyta och l�

ge, dess h�jd och v�ningsantal, k�llardjup eller antal k�llarv�ningar samt
antalet l�genheter som f� inredas i en byggnad;

om planteringar, lekplatser, parkeringsplatser och garage;
om utfart eller annan utg�ng mot gata;
om r�tt att inom gata, torg, park eller annan allm�n plats nyttja utrym�

met under eller �v er markens plan till inredande av lokaler eller f�r annat

�ndam�l;

om f�rl�ggande under eller �ver markens plan av gata eller annan trafik�

led; samt

om bevarande av vattenomr�den och andra naturf�rh�llanden.

Byggnadsplan

13 � Byggnadsplan skall uppg�ras s�, att den tillgodoser de krav, som

med h�nsy n till de s�rskilda f�rh�llandena inom det till�mnade pianomr�-

det sk�ligen b�ra st�llas p� en v�l ordnad bebyggelse. S�rskild h�nsyn
skall tagas till bebyggels ens art, �gander�ttsf�rh�llandena samt mark�gar�

nas m�jligheter att genomf�ra planen.

Byggnadsplan m� ej uppg�ras s�, att jordbruk, skogsbruk eller annan dy�

lik n�ring on�digtvis hindras eller f�rsv�ras. I planen m� upptagas mark

f�r jordbruks�ndam�l endast i den m�n s� erfordras f�r planens l�mpliga

utformning.

I �vrigt skall i till�mplig a delar g�lla vad i 12 � �r stadgat om stadsplan.

1689

�

SFS 1981: 873

Uppr�ttande, antagande och fastst�llelse av plan

14 � Den som uppr�ttar f�rslag till plan skall d�rvid samr�da med kom-

munstyrelsen eller annat organ, som kommunfullm�ktige best�mma, l�ns-

styrelsen samt �vriga myndigheter, sammanslutningar och enskilda perso-
ner, som kunna hava ett v�sentligt intresse av fr�gan.

(I'

15 � F�rslag till stadsplan eller byggnadsplan skall uppr�ttas p� grundval

av en f�r �ndam�let avsedd karta �ver det omr�de, som ber�res av f�rsla�
get (grundkarta).

1 s�rskild vid grundkartan fogad f�rteckning (fastighetsf�rteckning) sko�

la redovisas de fastigheter, samf�lligheter och andra omr�den, som ber��
ras av f�rslaget, deras �gare samt, i den m�n k�nnedom d �rom kunnat er�
h�llas, servitut och andra s�rskilda r�ttigheter, som kunna hava betydelse

f�r planl�ggningen eller ber�ras av denna. F�rteckningen skall vara be�
styrkt av person som �r beh�rig till tj�nst som chef f�r fastighetsbildnings�

myndighet eller f�r kommunal fastighetsregistermyndighet.

Har fr�ga v�ckts att generalplan skall helt eller delvis fastst�llas, skall

fastighetsf�rteckning uppr�ttas f�r det omr�de som ber�res av fr�gan.

16 � F�rslag till plan skall, d� det �verl�mnas till kommunal eller statlig

myndighet f�r antagande eller fastst�llelse, vara �tf�ljt av

a) grundkarta och fastighetsf�rteckning d�rest s�dana skola vara upp�

r�ttade;

b) beskrivning �ver f�rslaget med erforderlig motivering;

c) utredning ang�ende de tekniska och ekonomiska f�ruts�ttningarna

f�r planens genomf�rande med beaktande s�rskilt av grundens beskaffen�

het, trafikf�rh�llandena �vensom m�jligheterna att ordna vattenf�rs�rj�
ning och avlopp och att tillgodose vattenv�rdsintresset; samt

d) redog�relse f�r det samr�d med m yndigheter, mark�gare och andra,

som �gt rum vid utarbetande av f�rslaget.

Innan f astighetsf�rteckning l�gges till grund f�r underr�ttelser till sak�

�gare, skall den i erforderlig m�n k ompletteras med h�nsyn till intr�ff ade

f�r�ndringar.

17 � / mom. Innan f�rslag till plan antages, skall det under viss tid utst� l�

las till granskning genom byggnadsn�mndens eller, d�r fr�ga �r om re-

gionplan, genom f�rbundsstyrelsens f�rsorg; och �ger den, som ej �tn�jes

med f�rslaget, att inom samma tid framst�l la anm�rkning d�remot hos den

myndighet, som ombes�rjt utst�llandet. D�r s� finnes l�mpligt m� p� en

g�ng utst�llas tv� eller flera alternativa f�rslag.

Tiden f�r granskningen best�mmes av den myndighet, som ombes�rjer

utst�llandet. Den m� ej s�ttas kortare �n tre m�nader, d�r fr�ga �r om re-

gionplan, och ej kortare �n tre veckor i �vriga fall. Kung�relse om utst�l�

landet skall f� re den best�mda tidens b�rjan ske i ortstidning . Ber�r f�r�
slaget mark, som st�r under allm�n myndighets f�rvaltning, skall myndig�

heten s�rskilt underr�ttas.

2 mom. Vid utst�llande av f�rslag till regionplan skall f�rbundsstyrelsen

�vers�nda kopia och avskrift av f�rslaget till styrelserna f�r de kommuner,

1690

som f�rslaget r�r, samt till l�nsstyrelsen och av fr�gan ber�rda centrala

�

myndigheter �ve nsom, d�r s� finnes l�mpligt, till annan som ber�res av

SFS 1981:873

f�rslaget, och d�rvid best�mma viss tid, minst tre m�nader efter delf�en-
det, inom vilken vederb�rande �ger att till n�mnden inkomma med yttran�
de �ver f�rslaget.

3 mom. Innan f�rslag till genera lplan utst�lles, skall by ggnadsn�mnden

�vers�nda avskrifter och kopior av f�rslaget till state ns planverk, statens

naturv�rdsverk, statens v�gverk, riksantikvarie�mbetet och l�nsstyrelsen.

Skall f�rslaget helt eller delvis fastst�llas har n�mnden att vidare f�rfara

p� s�tt i 4 mom. stadgas om f�rslag till stadsplan eller byggnadsplan, dock

att underr�ttelser icke erfordras till andra sak�gare �n dem som ber�ras av
fastst�llelsen.

4 mom. Vid ut st�llande av f�rslag till stadsplan eller byggnadsplan skall

byggnadsn�mnden f�re ing�ngen a v den tid, som best�mts f�r f�rslagets

granskning, med posten under rekommendation eller eljest bevisligen av�
s�nda skriftlig und err�ttelse om inneh�llet i den u tf�rdade kung�relsen till

varje k�nd och inom riket boende mark�gare, som ber�res av fr�gan och

icke skriftligen godk�nt f�rslaget. �r markomr�de samf�llt f�r flera fastig�

heter med skilda �gare och finnes f�r samf�lligheten k�nd styrelse eller an�
nan, som �r satt att f�rvalta den, erfordras ej underr�ttelse till de s�rskilda

del�garna i samf�lligheten, utan m� underr�ttelsen s�ndas allenast till leda�

mot av styrelsen eller till f�rvaltaren. �ger denne ej att sj�lv f�ra talan f�r

del�garna i samf�llighe ten, �r han gentemot del�garna ansvarig f�r att un�
derr�ttelsen tillst�lles n�gon som �ger beh�righet h�rtill eller, om s�dan ej

finnes, kommer till del�garnas k�nnedom. Finnes ej k�nd styrelse eller f�r�
valtare, m� underr�ttelsen s�ndas till en av d el�garna att vara f�r dem alla
tillg�nglig, och skall f�r s�dant fall tillika uppgift om vilken del�gare under�

r�ttelsen tillst�llts kung�ras p� s�tt i I mom. a ndra stycket s�gs. Har upp�

lysning vunnits om f�rhandenvaron av servituts- eller arrender�tt, som be�

r�res av planl�ggningen, skall underr�ttelse tillst�llas r�ttighetens inneha�
vare, s�vitt han �r k�nd och boende inom riket.

Ber�r f�rslaget, i vad det skall fastst�llas, allm�n v�g eller v�g, som om-

h�nderhaves av v�gf�rening, eller f�r biltrafiken viktig gat a eller mark,

som �r avsedd att utl�ggas till s�dan v�g eller gata, eller bef�stning eller an�

nan anl�ggning, som a vses i 81 � byggnadslagen eller omfattas av f�rord�

nande enligt 82 � sam ma lag, skall utdrag av f�rslaget i erforderliga delar
tillst�llas vederb�rlig myndighet, v�gf�reningen eller anl�ggningens �gare
med anmodan att inom viss av byggnadsn�mnden angiven tid, som ej m�

s�ttas kortare �n den j�mlikt 1 mom. best�mda granskningstiden, till

n�mnden inkomma med yttrande �ver f�rslaget. Vad nu stadgats beh�ver

dock ej iakttagas med avseende � sak�gare som skriftligen go dk�nt f�rsla�
get.

Ett exemplar av f�rslaget skall tillst�llas kommunstyrelsen samt, d�r s�

finnes erforderligt, j�mv�l kyrkor�det. Avser f�rslaget omr�de, som gr�n�

sar till annan kommun, b�r byggnadsn�mnden bereda dess styrelse tillf�lle
att yttra sig �ver f�rslaget.

5 mom. Vidtages �ndring i forslag till plan, sedan det varit utst�llt till

granskning, skall det �nyo utst�llas. Nytt utst�llande erfordras dock icke

om de sak�gare, som ber�ras av �ndringen, skriftligen godk�nt denna eller
ock un derr�ttats om �ndringen p� s�tt i 4 mom. s�gs samt erh�llit tillf�lle
att vid sammantr�de eller annorledes taga del d�rav.

�

SFS 1981J 873

18 � Sedan f�rslag till ge neralplan, stadsplan eller byggnadsplan blivit

utst�llt p� s�tt i 17 � s�gs, skall byggnadsn�mnden granska f�rslaget j�mte
inkomna an m�rkningar och yttranden. H�refter skall byggnadsn�mnden,

s�vida n�mnden ej sj�lv �ger besluta i � rendet, �verl�mna handlingarna

j�mte eget utl�tande till kommunfullm�ktige.

19 � / mom. Sedan generalplan antagits, skall planen med d�rtill h�ran�
de utredning i bestyrkt avskrift och kopia genom byggnadsn�mndens f�r�

sorg tillst�llas statens planverk, statens naturv�rdsverk, statens v�gverk,

riksantikvarie�mbetet, l�nsstyrelsen och vederb�rande fastighetsbild�

ningsmyndighet.

2 mom. N�r fastst�llelse sokes � regionplan, generalplan, stadsplan eller

byggnadsplan, skola handlingarna i �rend et ins�ndas till l�ns styrelsen.

20 � N�r plan inkommit till l�nsstyre lsen f�r fastst�llelse, skall l�nssty�

relsen, s�vida den ej sj�lv har att besluta i �rende t, �verl�mna handlingar�
na j�mte eget utl�tande till regeringen.

21 � Sedan plan blivit fastst�lld, skola handlingarna �vers�ndas till by gg�

nadsn�mnden eller, d�r fr�ga �r om regionplan, till f�rbundsstyrelsen. Om
underr�ttelse till vissa myndigheter genom statsdepartement eller l�nssty�
relse �r s�rskilt stadgat.

N�r l�nsstyrelsen meddelat beslut om fastst�llelse betr�ffande general�

plan, stadsplan eller byggnadsplan, skall l�nsstyrelsen samma dag �ver�

s�nda underr�ttelse d�rom till envar som i �rendet framst�llt yrkande, vil�

ket genom beslutet helt eller delvis l�mnats utan bifall. F�r beslutet p�

grund av stadgandet i 150 � tre dje stycket byggnadslagen ej �verklagas,

skall l �nsstyrelsen utf�rda bevis att beslutet p� grund d�rav vunnit laga

kraft.

D�r enligt best�mmelserna i 45 � byggnadslagen stadsplan fastst�llts un�

der villkor att expropriation kommer tilll st�nd av viss i planen ing�ende

mark, skall, sedan s�dan expropriation skett, meddelande h�rom genom

byggnadsn�mndens f�rsorg s� snart ske kan tillst�llas statens planverk,

l�nsstyrelsen, vederb�rande fastighetsbildningsmyndighet och kommunal
fastighetsregistermyndighet, om s�dan finnes.

22 � D�r f�rslag till generalplan, sta dsplan eller byggnadsplan enligt be�
st�mmelserna i byggnadsla gen uppr�ttats p� f�ranstaltande av regeringen
eller l�nsstyrelsen, har l�nsstyrelsen att fullg�ra vad i 17 � �r stadgat f�r

byggnadsn�mnd. Sedan l�nsstyrelsen granskat inkomna anm�rkningar och
yttranden �ver f�rslaget samt kommunfullm�ktige blivit h�rda i �rend et,
skall med avseende � den fortsatta handl�ggningen f�rfaras p� s�tt i 20 och

21 �� s�gs.

23 � Vad i detta kapitel �r stadgat om uppr�ttande, antagande och fast�
st�llande av plan skall i til l�mpliga delar g�lla �ndring eller upph�vande av

planen, dock att grundkarta icke i n�got fa ll erfordras, om de f�rh�llanden,

som �ro av betydelse f�r fr�gan, tillr�ckligt tydligt framg� av annan till�

g�nglig karta. D�r �ndring ber�r blott ett mindre antal mark�gare, erford-

1692

ras ej heller utst�llande eller kung�relse i tidning, s�vida mark�garna

�

skriftligen medgivit att s�dant f�rfarande ej till�mpas eller ock underr�ttats
�m f�rslaget samt d�refter under minst tre veckor haft tillf�lle att taga del
av detta. Vid �ndring av regionplan m� tiden f�r utst�llandet minskas till

tre veckor.

SFS 1981; 873

S�rskilda best�mmelser

24 � 7 mom. N�r f�rordnande, innefattande f�rbud mot nybyggnad utan
s�rskilt tillst�nd enligt 15, 35, 82, 86, 109, 110 eller 168 � byggnadslagen
meddelas, skall l�nsstyrelsen underr�tta mark�garna d�rom genom kung��

relse i ortstidning eller p� annat l�mpligt s�tt.

N�r f�rordnande, innefattande f�rbud mot schaktning, fyllning, tr�df�ll�

ning eller d�rmed j�mf�rlig �tg�rd meddelas skall underr�ttelse d�rom sna�

rast m�jligt delges varje sak�gare vars r�tt ber�res av beslutet.

Det omr�de, som avses med f�rordnandet, skall � karta eller annorledes

tydligt angivas till sina gr �nser.

Ang�ende skyldighet att, sedan f�rordnandet vunnit laga kr aft, tillst�lla

statens planverk, vederb�rande fastighetsbildningsmyndighet �vensom

vederb�rande byggnadsn�mnd avskrift av f�rordnandet j�mte kopia av

kartan �r s�rskilt stadgat.

F�rsta och tredje styckena �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om

byggnadsn�mnds beslut enligt 35 a � byggnadslagen om f�rbud mot riv�
ning av byggnad. Vad som enligt f�rsta och tredje styckena �vilar l�nssty�
relsen skall d�rvi d i st�llet fullg�ras av byggnadsn�mnden.

2 mom. H ar f�rordnande j�mlikt 16. 36 eller 87 � byggnadslagen medde�

lats om f�rbud mot nybyggnad utan s�rskilt tillst�nd, skola mark�garna ge�
nom l�nsstyrelsens f�rsorg underr�ttas om f�rordnandet p� s�tt i 1 mom.
f�rsta stycket �r stadgat.

25 � � Innan kommunfullm�ktige beslutar att gatukostnader eller kostna�
der f�r andra allm�nna platser skall betalas av fastighets�gare enligt 56
eller 57 � byggnadslagen (1947; 385), skall kommunfullm�ktige l�ta utreda

fr�gan och uppr�tta det f�rslag som utredningen f�ranleder.

F�rslag till ers �ttningsskyldighet enligt 56 � byggnadslagen skall st�llas

ut f�r granskning under minst tre veckor efter det att kung�relse om detta

har ske tt i ortstidning. Underr�ttelse om utst�llningen av f�rslaget skall

dessutom, p� det s�tt som anges i 17 � 4 mom. f�rsta stycket, s�ndas till

k�nda och inom riket bosatta mark�gare, vilkas r�tt ber�rs av f�rslaget.
Underr�ttelse beh�ver dock inte s�ndas till den som skriftligt har godk�nt

f�rslaget. N�r granskningstiden har g�tt ut, f�r fullm�ktige besluta i �ren�

det.

Avser f�rslaget ers�ttningsskyldighet enligt 57 � byggnadslagen, skall de

mark�gare, vilkas r�tt ber�rs och som inte har godk�nt f�rslaget, beredas
tillf�lle att yttra sig �ver detta, innan kommunfullm�ktige f�r fatta beslut i
�rendet.

� Senaste lydelse 1977:913.

1693

�

SFS 1981:873

26 � Uppkommer fr�ga om f�rpliktande f�r �gare av mark, f�r vilken
stadsplan fastst�llts eller skall f astst�llas, att avst� mark eller bekosta ut�

f�rande av s�rskilda anordningar j�mlikt 70 eller 73 � eller 165 � f �rsta
stycket byggnadslagen, skall byggnadsn�mnden uppg�ra f�rslag i �mnet.

Sedan f�rslaget uppgjorts skall tillf�lle beredas ve derb�rande mark�gare

att under viss tid, minst tre veckor, granska detsamma. H�rom skall mark�
�gare, d�rest han ej skriftligen godk�nt f�rslaget, underr�ttas p� s�tt i 17 �
4 mom. f�rsta stycket s�gs.

Den mark, som skall avst�s, skall till l�ge och gr�nser angivas p� be�

styrkt kopia av stadsplanekartan eller s�rskild karta med samma noggrann�

het.

Om byggnadsn�mnds skyldighet att g�ra anm�lan till inskrivningsmyn�

digheten, d� fr�ga v�ckts om till�mpning av 70 � eller 165 � f�rsta stycket

byggnadslagen, stadgas i f�rstn�mnda paragraf.

27 � Vad i 26 � f� rsta, andra och tredje styckena stadgas skall �ga mot�
svarande till�mpning i �re nde om f�rpliktande f�r �gare av mark, f�r vil�
ken byggnadsplan skall fa stst�llas eller fastst�llts, att uppl�ta mark till v�g

eller annan allm�n plats j�mlikt 113 � eller 165 � andra stycket byggnadsla�
gen. V�ckes fr�gan hos l�nsstyrelsen, har denna att fullg�ra vad som s�
lunda �r f�reskrivet f�r byggnadsn�mnd.

Om skyldighet f�r byggnadsn�mnd el ler l�nsstyrelse att i nu a vsett fall

g�ra anm�lan till inskrivningsmyndig heten stadgas i 113 � byggnadslagen.

28 � Vid handl�ggning av fr�ga om uppr�ttande eller fastst�llande av

byggnadsplan skall l�nsstyrelsen tillika taga under �verv�gande, huruvida
v�gf�rening, varom stadgas i lag en om enskilda v�gar, b�r bildas f�r plan�

omr�det.

3 kap. Om utomplansbest�mmelser

29 � Inom omr�de d�r utomplansbest�mmelser �ga till�mpning, skall,
s�vida ej regeringen annorlunda f�rordnat, i s�dant h�nseende g�lla f�ljan�
de;

1) Byggnad m� ej uppf�ras med mindre valet av plats f�r den till�mnade

bebyggelsen kan anses l�mpligt fr�n allm�n synpunkt. H�rvid skall, ut�ver
vad som s�gs ne dan, s�rskilt beaktas att omr�den med s�rskild natursk�n�
het eller s�regna naturf�rh�llanden samt omr�den som �ro l�mpade och

beh�vliga f�r friluftsliv s�vitt m�jligt be varas.

2) T omtplats m� ej bebyggas i st�rre omfattning �n att till g�rdsplan och

f�r andra fastighetens behov �terst�r det utrymme som med h�nsyn till or�

tens sed, fastighetens anv�ndningss�tt och �vriga o mst�ndigheter kan an�

ses sk�ligt.

3) Byggnad, vars anv�ndande kan antagas orsaka behov av v�gf�rbin-

delse eller anordning f�r vattenf�rs�rjning eller f�r bortledande av spillvat�

ten eller annan flytande orenlighet, m� ej uppf�ras, med mindre m�jlighet

f�religger att tillgodose sagda behov.

1694

4) Byggnad m� ej uppf�ras p� mindre av st�nd �n 4,5 meter fr�n enskild

�

v�g, som �r av betydelse med h�nsyn till allm�nna samf�r dseln, och ej n�r-

SFS 1981: 873

mare v�gens mittlinje �n 9 meter.

5) Bostadsbyggnad m� ej uppf�ras i flera �n tv� v�ningar eller till st�rre

h�jd �n 7,5 meter och m� ej inneh�lla flera �n tv� bostadsl�genheter.

N�r s�rskilda omst�ndigheter f�ranleda det �ger byggnadsn�mnden

medgiva undan tag fr�n best�mmelserna under 3)-5) h�r ovan, s�vitt det
kan ske utan att sundheten, trafiks�kerheten, tryggheten mot brand eller

trevnaden efters�ttes.

4 kap. Om tomtindelning m. m.

31 � D�r stadsplan eller byggnadsplan finnes, �ligger det byggnadsn�mn�
den att med s�rskild uppm�rksamhet f�lja och i m�n av behov � skiss eller

karta angiva, hur bebyggandet fortskrider inom det planlagda omr�det.

D�r s� finnes p�kallat, skall n�mnden verkst�lla s�rskild utredning f�r

bed�mande hur bebyggelse och fastighetsbildning l�mpligen b�r ske f�r att

ing� som led i et t �ndam�lsenligt utnyttjande av omr�det.

32 � I fr�ga om omr�de med stadsplan skall byggnadsn�mnden vaka
�ver att tomtindelning kommer till st�n d n�r s�dan erfordras. Har stads�

planen �ndrats och f�ljer d�rav, att �ndring b�r ske j�mv�l av tomtindel�
ningen, eller �r g�llande tomtindelning eljest icke �ndam�lsenlig, har
n�mnden att vidtaga �tg�rd for �ndring av denna, n�r s� kan ske och n�mn�

den finner det erforderligt.

33 � Vid tomtindelning skall efterstr�vas att i anslutning till stadsplanen

n� en �ndam�lsenlig, enkel och redig indelning av kvarteret. Med tomt

j�mst�lles h�rvid del av kvarter som f�ruts�ttes skola tagas i ans pr�k for

bildande av samf�llighet. Vaije fastighet skall hava erforderlig f�rbindelse
med gata. Beh�rig h�nsyn skall tagas till best�ende �gander�tts- och servi-
tutsf�rh�llanden samt av markens �gare uttryckta �nskem�l.

34 � / mom. F�rslag till tomtindelning skall uppr�ttas av person, som �r

beh�rig till tj�nst som chef f�r fastighetsbildningsmyndighet. F�rslaget

skall u tm�rkas � karta. Till f�rslaget skall ock h�ra beskrivning, i vilken

f�r varje tomt eller s�dan samf�llighet som avses i 33 � skola upptagas

storleken av vart och ett av de omr�den av vilka enheten skall bildas samt

dennas ytinneh�ll. P� kartan eller i beskrivn ingen skall �ven angivas vilka
servitutsbildningar som erfordras f�r att mot tomt svarande fastighet skall
anses �v erensst�mma med f�rslaget. Vid f�rslaget skall vara fogad f�r�

teckning �ver �gare av mark inom kvarteret.

Vid forsla gets uppg�rande b�r samr�d ske med mark�garna varj�mte,

d�r s� pr�vas l�mpligt, tillf�lle b�r beredas kommunstyrelsen att yttra sig i

fr�gan.

' Paragrafen upph�vd genom 1972:776.

1695

�

SFS 1981: o73

2 mom. F�rslag till tomtindelning skall genom byggnadsn�mndens f�r�

sorg utst�llas till granskning under viss tid, minst tre veckor; och �ger den,
som ej �tn�jes med f�rslaget, att under samma tid framst�lla anm�rkning

d�remot hos n�mnden. Utst�llande erfordras dock icke, om samtliga �gare
av mark inom kvarteret eller, d�r f�rslaget uppenbarligen ber�r blott vissa

mark�gare, dessa skriftligen medgivit att dylikt f�rf arande ej till�mpas.

Om u tst�llande av f�rslag till tomti ndelning skola �garna av mark inom

kvarteret underr�ttas p� s�tt i 1 7 � 4 mom. f�rsta stycket s�gs, dock att un�

derr�ttelse icke erfordras till mark�g are, som uppenbarligen ej ber�res av
f�rslaget. �r mark�gares vistelseort ok�nd och finnes ej n�gon, som veter�

ligen �g er att f�ra talan f �r honom, skall kung�relse om utst�llandet f�re

den best�mda tidens b�rjan ske i Post- och Inrikes Tidningar.

Vidtages �ndring i f�rslaget, sedan det varit utst�llt till granskning, skall

stadgandet i 17 � 5 mom. �ga motsva rande till�mpning.

3 mom. Sedan byggnadsn�mnden antagit f�rslag till tomtindelning, skall

n�mnden �vers�nda handlingarna i �rendet till l�nsstyrelsen.

D� l�nsstyrelsen fastst�llt tomlindelning, skall l�nsstyrelsen samma dag

�vers�nda underr�ttelse d�rom till byggnadsn�mnden, kommunstyrelsen

och kommunal fastighetsregistermyndighet, om s�dan finnes inom kom-

munen, samt de mark�gare, som i �ren det framst�llt yrkande, vilket helt

eller delvis l�mnats utan bifall. D�r till f�ljd av stadgandet i 150� tredje
stycket byggnadslagen klagan �ver beslutet ej f�r f�ras, har l�nsstyrelsen

att � kartan teckna bevis att beslutet p� grund d�rav vunnit laga kraft.

4 mom. Vad i denna paragraf �r stadgat om antagande och fastst�llande

av tomtindelning skall i till�mpliga delar g�lla j�mv�l �ndring eller upph�-

vande av s�dan indelning.

5 kap. Om byggande

Inledande best�mmelser

35 � I fr�g a om ekonomibyggnader f�r jordbruk, skogsbruk eller d�rmed
j�mf�rlig n�ring �ga stadgandena i de tta kapitel till�mpning endast inom
omr�de med fastst�lld gen eralplan, stadsplan eller byggnadsplan.

36 � Vad i detta kapitel stadgas om tomt g�ller fastighet, samf�llighet
och annan f�r bebyggelse avsedd enhet.

Med gata f�rst�s i detta kapitel omr�de som i fastst�lld generalplan eller

stadsplan avsetts till gata, torg eller eljest f�r allm�n trafik, omr�de som i
byggnadsplan a vsetts till v�g elle r annan allm�n plats, inom omr�d e med
utomplansbest�mmelser bel�gen enskild v�g som �r av betydelse f�r all�
m�nna samf�rdseln inom omr�det, s� ock allm�n v�g.

Ang�ende vad som �r att h�nf�ra till nybyggnad stadga s i 75 �.

37 � D�r i detta kapitel eller i stads plan, byggnadsplan eller utomplans�

best�mmelser givits f�reskrift om hush�jd, k�llardjup eller dylikt, skall,
s�vida annat ej angivits, m�ttet r�knas fr�n angr�nsande gatas medelniv�

invid tomten. F�r fritt liggande byggnad inne � tomt r�knas m�ttet fr�n
markens medelniv� invid byggnaden. Byggnad m� h�rvid ej , med mindre

1696

s�rskilda sk�l f�religga, anses s�som fritt liggande inne � tomt, om n�gon

�

del d�rav ligger n�rmare gata �n 6 meter. Byggnads h�jd r�knas till sk�r-

gfg 1981; 873

ningen mellan fasa dplanet och takplanet.

Har f�reskrift givits om visst antal v�ningar, skall s�som v�ning anses

k�llare, om golvet i den n�rmast h�gre v�ningen l�gges mer �n 1,5 meter
�ver omgivande markyta och byggnadsn�mnden ej med h�nsyn till ter�

r�ngf�rh�llandena medgiver annan bed�mning.

Nybyggnad
38 � En by ggnads yttre skall ges s�dan utformning och f�rg, som stads-
eller landskapsbilden fordrar och som �r l�mplig b�de f�r byggnaden som
s�dan och f�r en god helhetsverkan. Inom ett bebyggelseomr�de som ut�
g�r en v�rdefull milj� skall dessutom s�rskild h�nsyn tas till omr�dets

egenart.

En byggnad som �r av st�rre v�rde fr�n historisk, kulturhistorisk eller

konstn�rlig synpunkt f�r inte f�rvanskas vare sig genom arbeten p� sj�lva
byggnaden eller genom bebyggelse i grannskapet. Om fasta foml�mningar
finns s�rskilda best�mmelser.

39 � Byggnad skall f�rl�ggas till s�dant st�lle � tomten som �r l�mpligt

med h�nsyn till landskapsb ilden och s� att den p� l�mpligt s�tt ansluter till
�vrig bebyggelse � tomten och � n�rbel�gen mark. Byggnad inom omr�de

med stadsplan eller byggnadsplan skall, s�vida annat ej f�reskrivits i pla�

nen eller medgives av byggnadsn�mnden, l�ggas i gatulinjen eller, om f�r�
g�rd finnes, i inre f�rg �rdslinjen.

I �vrigt skall, d�r ej annat �r f�reskrivet, vid val av plats f�r byggnad

iakttagas

a) att byggnad, som ej sammanbygges eller kan f�rv�ntas komma att

sammanbyggas med byggnad p� granntomt, icke m� l�ggas p� mindre av�
st�nd fr�n gr�nsen mot denna �n som motsvarar h�lften av den f�r byggna�
den till�tna st�rsta h�jden och ej n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter; samt

b) a tt avst�ndet mellan byggna der � samma tomt ej m� vara mindre �n

den f�r n�gondera byggnaden till�tna st�rsta h�jden.

Byggnadsn�mnden �ger medgiva undantag fr�n best�mmelserna i andra

stycket, om det finnes p�kallat av s�rskilda sk�l samt kan ske utan men f�r
granne eller fara f�r sundhet, brands�kerhet eller trafiks�kerhet och utan
att ett l�mpligt bebyggande av omr�det f�rsv�ras. Kan �tg�rden inverka p�
f�rh�llandena � angr�nsande tomt, skall dess �gare h�ras i saken.

40 � Byggnads tak m� icke skjuta �ver ett plan, som sk�r n�rmaste fa-
sadplan p� den f�r byggnaden till�tna h�gsta h�jden och h�jer sig in�t

byggnaden med en lutning av 45�. Byggnadsn�mnden �ger dock medgiva,

att takkupor och andra anordningar, som kunna anses p�kallade med h�n�
syn till byggnadens utseende eller av praktiska sk�l, skjuta �ver detta plan.

41 � I mom. D�r icke annat f�reskrivits i g�llande plan, m� byggnad ej
uppf�ras s�, att n�gon del d�rav n�r �ver gata.

Byggnadsn�mnden �ger dock medgiva

a) att grundkonstruktion, fasadlist, trappsteg ovan gatuplanet, flagg-

1697

107-SFS 1981

�

SFS 1981: 873

st�ng, intagningsbrunn f�r kablar eller annan liknande mindre byggnadsdel

skjuter �ver gr�ns mot gata;

b) att balkong, burspr�k eller annan liknande byggnadsdel utbygges

�ver gata; samt

c) att port, d�rr, grind eller f�nster vid �ppnandet n�r ut �ver gata.

Medgivande, som nu sagts, m� l�mnas endast n�r det med h�nsyn till ga�

tans bredd och �vriga omst�ndigheter kan ske utan ol�genhet f�r trafiken

eller eljest. I fall, som avses i an dra stycket b), skall s�rskilt tillses, att
anordningen icke medf�r men f�r grannfastighet.

2 mom. Vad i 1 mom. �r f�reskrivet om befogenhet f�r byggnadsn�mnd

att medgiva byggande � gatumark skall �ga motsvarande till�mpning d�r
n�gon vill uppf�ra byggnad s�, att den skjuter in p� annan mark, som enligt
g�llande plan eller a ndra g�llande f�reskrifter ej f�r bebyggas.

42 � Byggnads grundkonstruktion och stomme samt �vriga byggnadsde�

lar, som kunna uts�ttas f�r belastning, skola hava betryggande b�rf�rm�

ga, stadga och best�ndighet.

42 a � Bost�der f�r annat �ndam�l �n fritids�ndam�l och de utrymmen i

byggnad till vilka allm�nheten �ger tilltr�de eller som utg�ra arbetslokal

skola utformas s� att de bliva tillg�ngliga f�r och kunna nyttjas av personer

vilkas r�relsef� rm�ga eller orienteringsf�rm�ga �r nedsatt till f�ljd av �l�

der, handikapp eller sjukdom.

Bostadsbyggnad i tv � v�ningar och bostadsbyggnad med h�gst tv� bo�

stadsl�genheter f�r uppf�ras utan hiss eller motsvarande anordning.

Byggnadsn�mnden kan medgiva undantag fr�n kravet p� tillg�nglighet

till bostadsbyggnad i h�gst tv� v�ningar och bostadsbyggnad med h�gst
tv� bostadsl�genheter, d�r s� p�kallas med h�nsyn till terr�ngf�rh�llande�

na.

Byggnadsn�mnden kan i fr�ga om arbetslokal medgiva undantag fr�n de i

f�rsta stycket angivna kraven, d�r s� p�kallas med h�nsyn till arten av den

verksamhet f�r vilken lokalen �r avsedd.

43 � / mom. Uppf�res byggnad i gr�ns mot annan tomt och �r ej det
framf�rvarande omr�det undantaget fr�n bebyggande till minst 9 meters
bredd, skall byggnaden, s�vida annat ej f�reskrivits i g�llande plan, skiljas

fr�n granntomten medelst brandmur.

D�r fr�ga � r om byggnader i h� gst tv� v�ningar, m� byggnadsn�mnden

medgiva befrielse fr�n skyldigheten att uppf�ra brandmur, om grannarna

�ro ense d�rom och byggnaderna i �vrigt anordnas p� ett med h�nsyn till

brandfaran betryggande s�tt.

1 fr�ga om env�ningsbyggnad m� anst�nd med eller befrielse fr�n skyl�

digheten att uppf�ra brandmur medgivas av byggnadsn�mnden, d�r n�mn�
den efter grannens h�rande finner detta med h�nsyn till byggnadens ring a
storlek, avst�ndet till byggnad p� angr�nsande tomt och �vriga omst�ndig�

heter kunna ske utan ol�genhet.

2 mom. Om s� rskilda sk�l tala d�rf�r m� byggnadsn�mnden medgiv a att

brandmur eller annan v�gg anordnas gemensamt f�r byggnader som sam�

manbyggas, d�r det kan ske utan ol�genhet och grannarna �ro ense d�rom.

1698

�

44 � I mom. Byggnad skall med avseende � konstruktion och inredning

SFS 1981:873

utf�ras s�, att faran f�r brand ej blir st�rre �n som betingas av h�nsyn till

dess �ndam�l, angr�nsande bebyggelse och omst�ndigheterna i �vrigt. D�r
annan bebyggelse finnes i gr annskapet, skall byggnads tak utf�ras av eller

t�ckas med material, som i tillr�cklig m�n skyddar mot spridning av brand.

St�rre byggnad skall, om byggnadsn�mnden finner det erforderligt, uppde�

las i l�mpligt stora enheter genom brands�ker mur.

2 mom. Byggnad i tv� v�ningar sk all, om den upptager st�rre planyta �n

200 kvadra tmeter och icke genom brands�ker mur uppdelas i e nheter av

h�gst denna storlek, utf�ras s�, att den kan betecknas som brandh�rdig.

Detsamma g�ller byggnad i tv� v�ningar med flera �n tv� bostadsl�genhe�
ter, d�rest bostads- eller arbetsrum inredes p� vinden.

3 mom. Byggnad i tre eller flera v�ningar skall utf�ras s�, att den kan be�

tecknas s�som brands�ker.

Vad nu sagts g�ller ock byggnad i tv� v �ningar, om i bygg naden skall in�

rymmas:

a) samlingslokal f�r mer �n 150 personer;
b) undervisningsanstalt f�r mer �n 150 elever;
c) hotell eller pensionat f�r mer �n 50 g�ster;
d) v�rdanstalt, elevhem eller d�rmed j�mf�rlig inr�ttning med mer �n 50

platser; eller

e) industriell r�relse som i regel s yssels�tter mer �n 50 personer eller

som med h�nsyn till verksamhetens art inneb�r s�rskild fara f�r brand.

4 mom. Skulle till�mpning av be st�mmelserna i 2 eller 3 mom. medf�ra

osk�lig kostnad eller f�religger e ljest s�rskilt sk�l till undan tag, m� s�dant

medgivas av byggnadsn�mnden.

5 mom. Inom utrymme ovan inredd vind m� boningsrum ej anordnas s�

vida ej byggnadsn�mnden medgiver undantag med h�nsyn till vidtagna �t�
g�rder mot brandfara.

6 mom. Byggnad skall hava erf orderligt antal utg�ngar, trappor och and�

ra utrymningsv�ga r, �gnade att bereda trygghet vid brand. Trappa skall
hava tillr�cklig bredd och l�mplig stigning samt skall, i den m�n s� erford�

ras, vara f�rsedd med ledst�ng och r�cke.

7 mom. Eldst�der och andra anordningar f�r uppv�rmning, r�k- och

ventilationskanaler, sopnedkast, hissar, portar och liknande anordningar,

g�rdslanteminer, ledningar f�r vattenf�rs�rjning och avlopp samt d�rmed
f�rbundna anordningar, ledningar f�r gas och elektrisk str�m samt utrym�

men f�r s�r skilda �ndam�l, s�som pannrum, garage, tv�tt- och torkrum,
br�nslef�rr�d och dylikt skola anordnas s�, att brandfara, risk f�r olycks�

fall eller sanit�r ol�genhet icke uppkommer.

44 a � En byggnad skall utf�ras s� att den m�jligg�r god energihush�ll�

ning,

Om en byggnad f�r stadigvarande bruk inneh�ller bostads- eller arbets�

rum och �r avsedd f�r annat �ndam�l �n fritids�ndam�l, skall byggnadens
uppv�rmningssystem i sk�lig utstr�ckning utformas s� att det utan omfat�

tande �ndringar kan anv�ndas f�r uppv�rmning med skilda energislag som

�r l�mpliga fr�n allm�n energisynpunkt. Om byggnaden �r en bostadsbygg�

nad med h�gst tv� bostadsl�genheter och i huvudsak skall v �rmas upp ge�

nom anv�ndn ing av elenergi eller naturgas, skall den i sk�lig omfattning

1699

�

SFS 1981: 873

anordnas s� att ett byte till uppv�rmning genom annat energislag underl�t-

tas.

En s�dan bostadsbyggnad med h�gst tv� bostadsl�genheter som �r av-

sedd for annat �ndam�l �n fritids�ndam�l f�r inte utf�ras med ett uppv�rm-

ningssystem med direktverkande elv�rme, om det inte finns s�rskilda sk�l.

45 � Byggnadskall.idenm�ndeterfordras, vara f�rsedd med anordning
f�r uppstigning p� taket.

D�r s� erfordras skall h�rj�mte finnas anordning f�r uppstigning p� skor�

sten.

Uppg�r byggnads h�jd �ver n�rmast kringliggande mark p� n�gon punkt

till �tta meter eller finnes p� taket lanternin, ljusbrunn eller liknande, skall

byggnaden, d�r det icke av s�rskild orsak kan anses obeh�vligt, vara f�r�

sedd med anordningar till skydd mot olycksfall genom nedst�rtning fr�n

, ^

taket.

46 � Byggnad f�r stadigvarande bruk, vari inrymmes bostads- eller ar�

betsrum, skall anordnas och inredas s�, att den bereder m�jlighet till trev�

nad och god hygien. Den skall inneh�lla n�diga f�rvaringsutrymmen samt
vara f�rsedd med beh�vlig sanit�r utrustning.

S�rskilt skall beaktas f�ljande:

1. Byggnaden skall bereda erforderlig v�rme- och ljudisolering samt till�

fredsst�llande skydd mot fukt.

2. Byggnaden skall kunna uppv�rmas och ventileras p� tillfredsst�llande

s�tt.

3. I boningsrum samt i k �k, som h�r till bo stadsl�genhet, skall finnas

f�nster, som vetter omedelbart �t det fria och l�mnar god dager.

4. Arbetsrum och d�rtill h�rande personalrum skola hava tillr�ckligt

luftutrymme och kunna tillfredsst�llande belysas, d�rvid dagerbelysning

b�r anordnas, om f�rh�llandena medgiva s�dan.

5. Till byggnad skola h�ra anordningar som m�jligg�ra att avfall fr�n

byggnaden kan omh�ndertagas och bortforslas p� ett tillfredsst�llande

s�tt.

6. Rumsh�jden i bostadsl�genhet skall, r�knat fr�n golv till tak, vara

minst 2,40 mete r.

7. Golvytan i boningsrum m� ej understiga 7 kvadratmeter.

8. Till bostad sl�genhet skola h�ra vindskontor eller annat d�rmed j�m�

f�rligt f�rvaringsrum samt l�mpligt utrymm e f�r f�rvaring av matvaror.

9. F�r dem som bo i byggnaden skall finnas tillg�ng till utrymmen med

anordningar f�r tv�tt och torkning, plats f�r reng�ring och v�dring av s�ng�

kl�der, mattor och dylikt samt, d�r s� erfordras, utifr�n l�tt tillg�nglig f�r�
varingsplats f�r cyklar och barnvagnar.

10. L�genhet skall om m�jligt hava soligt l�ge o ch helst g�ras genom-

luftbar.

11. L�genhet skall vara f�rsedd med balkong eller uteplats d�r f�rh�l�

landena s� medgiva och kravet �r befogat med h�nsyn till l�genhetens stor�
lek.

47 � Med avs eende � arbetsrum m� byggnadsn�mnden medgiva undan-

1700

tag fr�n best�mmelserna i 46 � andra stycket 1 -6, d�r s�dant p�kallas med

�

h�nsyn till arten av den verksamhet, f�r vilke n rummet �r avsett. N�mn-

SFS 1981: 873

den m� ock medgiva, att mindre utrymme f�r matlagning inr�ttas utan
f�nster, s�vida anordningar vidtagas f�r att p� annat s�tt tillgodose beho�

vet av luftv�xling och god belysning. M�ter i s�rskilt fall betydande sv�rig�
het att iakttaga �vriga stadganden i 46 � eller tala e ljest synnerliga sk�l f�r

att n�got av de ssa stadganden fr�ng�s, m� byggnadsn�mnden medgiva s�
dant undantag som �r f�renligt med trevnad, bekv�mlighet och god hygien.

Byggnadsn�mnden m� dock ej i n�got fall medgiva l�gre rumsh�jd �n 2,10
meter.

48 � Byggnad f�r s�rskilt �ndam�l, s�som industribyggnad, byggnad f�r

undervisning, v�rdanstalt, hotell, pensionat, samlingslokal samt lokal f�r
hantverk eller handel, skall ut�ver vad f�rut �r stadgat fylla d e s�rskilda
krav, som med h�nsyn till v erksamhetens art sk�ligen b�ra uppst�llas p�
hygien, skydd mot oh�lsa, olycksfall och brandfara samt p� trevnad och

bekv�mlighet f�r dem, som skola vistas i byggnaden.

S�rskilt skall iak ttagas,
a) att v�ggar, tak och golv utf�ras i s�dant material och f� s�dan utform�

ning att de uta n sv�righet kunna reng�ras i den omfattning och p� det s�tt
verksamheten fordrar:

b) att erforderliga anordningar vidtagas f�r att avl�gsna och oskadligg��

ra fast eller flytande avfall oc h orenlighet �vensom damm, r�k, gas eller

�nga, som uppkommer i verksamheten; samt

c) att tillr�ckliga utrymmen avses till p ersonalrum.

48 a � Vid s�dan �ndring av en byggnad, som enligt 75 � b)-f) �r att h�n�
f�ra till nybyggnad, skall 38 � f�rsta stycket, 40 och 42-48 �� till�mpas en�
dast betr�ffande de delar av byggnaden som ber�rs av �ndringen. Best�m�

melserna i 40 och 42-48 �� skall dock till�mpas endast i de n omfattning
som erfordras f�r att dessa delar av byggnaden skall uppfylla sk�liga an�

spr�k p� s�k erhet, handikappanpassning, god energihush�llning, trevnad,
god hygie n och godtagbar avfallshantering.

I byggnadens �vriga delar skall s�dana brister som avser h�llfasthet,

brands�kerhet eller sanit�ra f�rh�llanden undanr�jas, om de inneb�r s� av�

sev�rda ol�genheter att de inte sk�ligen kan godtas.

Till nybyggnad ej h�nf�rlig �ndring av byggnad

49 � Vid s�dan �ndring av byggnad, som ej �r att h�nf�ra till nybyggnad,
skola best�mmelserna i 38-48 �� ga m otsvarande till�mpning i fr�ga om
de delar av byggnaden, som ber�ras av �ndringen.

Byggnadsn�mnden �ger medgiva undantag, d�r s�dant p�kallas av om�

st�ndigheterna och icke medf�r brandfara eller ol�genhet i sanit�rt av seen�
de eller eljest.

Underh�ll av byggnad

50 � Byggnad skall underh�llas s�, att h�llfastheten icke �ventyras, att

brandfara, sanit�r ol�genhet eller vanprydnad icke uppkommer. Anord�
ningar som avses i 46 � andra stycket 5 skola h�llas i st�n d.

1701

�

SFS 1981:873

Byggnad eller del av byggnad, som har utf�rts i enlighet med best�mmel�

serna i 44 a �, skall underh�llas s� att m�jligheterna till god energihush�ll�

ning i sk� lig utstr�ckning bibeh�lles.

Rivning av byggnad

51 � / mom. Har byggnad genom brand eller annorledes blivit skadad i

v�sentlig m�n e ller �r den p� grund av vanv�rd att anse som f�rfallen och
blir den ej ist�ndsatt inom sk�lig tid, �ger byggnadsn�mnden, om s� pr�vas

erforderligt, f�reskriva att byggnaden skall riva s.

2 mom. Kan byggnad, som skall riva s, antagas vara beh�ftad med ohyra

eller virkesf�rst�rande insekter, skall �tg�rd vidtagas till deras utrotande.

Skyltar, andra fasta anordningar, upplag m. m.
52 � Skyltar, andra fasta anordningar, s�som vindkraftverk, radioanten�

ner, murar och bensinpumpar samt ljusanordningar, oavsett om de �r fast

anordnade eller inte, skall vara l�mpade f�r platsen samt i fr�ga om form,
f�rg och utf�rande i �vrigt fylla sk�liga anspr�k p� prydlighet. S�rskilt

skall beaktas att de inte

1. inverkar menligt p� stads- eller landskapsbilden,

2. medf�r brandfara eller risk f�r olycksfall,
3. skymmer sikten l�ngs n�gon gata eller p� annat s�tt st�r trafiken p�

en gata eller n�gon annanstans eller

4. st�r dem som bor i n�rhet en.

Anordningar som �r skadade eller p� n�got annat s�tt bristf�lliga skall

snarast repareras eller tas bort.

Upplag f�r inte anordnas s� att de orsakar brandfara eller risk f�r olycks�

fall, skymmer sikten f�r trafiken eller f�r dem som bor i n�r heten, vanpry�

der omgivningen eller p� annat s�tt medf�r n�gon ol�genhet av betydelse.

Tomts ordnande
53 � / mom. Tomt skall, vare sig den tagits i anspr�k f �r sitt �ndam�l el�

ler icke, h�llas i v�rdat skick. D�rvid skall tills es, att v�xtligheten ej hind�
rar sikten f�r trafiken.

2 mom. Bebyggd tomt skall betr�ffande lutning och h�jdl�ge samt plante�

ring och inh�gnad vara anordnad p� l�mpligt s�t t med h�nsyn s�rskilt till

ljustillf�rseln samt till stads- eller landskapsbilden. Byggnadsn�mnden �ger
f�reskriva att � tomten skall anordnas och vidmakth�llas plantering eller
annan liknande anordning. N�mnden �ger ock f�reskriva, att st�ngsel skall

h�llas mot gata.

3 mom. � tomt skall in om- eller utomhus finnas s�rskilt, tillr�ckligt stort

utrymme till par kering, lastning och lossning av fordon f�r dem som bo el�

ler vistas p� tomten samt f�r verksamhet som d�r bedrives, s�vida dylikt
utrymme kan beredas f�r rimlig kostnad och utan synnerlig ol�genhet i �v�

rigt. Fr�n vad s�lunda foresk rivits �ger byggnadsn�mnden medgiva undan�

tag, om s�rskild plats f�r fordonen beretts annorst�des �n � tomten s� ock

eljest om s�rskilda sk�l �ro d�rtill.

1702

4 mom. Inrymmer byggnad bostadsl�g enhet, skall p� tomten eller p� ut-

�

rymme som �r gemensamt f�r flera bostadsl�genheter finnas tillr�ckligt

SFS 1981:873

stor friyta som �r l�mplig f�r lek och utevistelse, om s�dan friyta kan bere�

das f�r rimlig kostnad och utan synnerlig ol�genhet. Byggnadsn�mnden

kan medgiva unda ntag fr�n denna best�mmelse, om s�rskilda sk�l f�relig�

ga.

Byggnadslov

54 � I wjo/n.F�ljande �tg�rder f�r inte f�retas utan byggnadsn�mndens

lov (byggnadslov):

1. �tg�rder som enligt 75 � h�nf�rs till nybyggnad.

2. S�dan �ndring av en byggnad, som ber�r konstruktionen av dess b�

rande delar eller av eldst�der, r�k- eller ventilationskanaler eller som avse�
v�rt p�verkar byggnadens planl�sning eller yttre utseende.

3. S�dan �ndring av en byggnad, som inneb�r att ledningar f�r vatten�

f�rs�rjning eller avlopp samt anordningar som �r f�rbundna med s� dana

ledningar installeras eller v�sentligt �ndras.

4. lanspr�ktagande av en byggnad eller en del av en byggnad f�r v�sent�

ligen anna t �ndam�l �n det som byggnaden tidigare har anv�nts f�r eller
som finns angivet p� en godk�nd ritning.

5. Uppf�rande eller v�sentlig �ndring av en mur, ett plank eller n�gon

liknande anordning.

6. Uppf�rande av ett vindkraftverk, om vindturbinens diameter �r st�r�

re �n tv� meter eller om anordningen placeras p� ett avst�nd fr�n tomt�

gr�nsen som �r mindre �n anordningens h�jd �ver marken eller om anord�

ningen fast monteras p� en byggnad. Byggnadslov kr�vs �ven f�r v�sentlig
�ndring av en s�dan anordning.

7. Schaktning, fyllning eller annan liknande �tg�rd inom en tomt, om �t�

g�rden medf�r att h�jdl�get f�r tomten eller f�r en del av den �ndras avse�

v�rt.

8. Inr�ttande av en fast cistern eller annan fast anordning f�r hantering

eller f�rvaring av br�nnbara v�tskor, om inte anordningen skall tillgodose

endast en viss fastighets husbehov.

9. Inr�ttande av upplag.

Inom omr�den med stadsplan kr�vs dessutom byggnadslov f�r omf�rg-

ning av en fasad som inte vetter mot en kringbyggd g�rd eller annan s�dan
plats, f�r utbyte av takt�ckningsmaterial, f�r rivning av en byggnad och f�r
upps�ttande eller v�sentlig �ndring av en skylt eller en ljusanordning.
Byggnadslov kr�vs ocks� f�r rivning av en byggnad inom omr�den d�r f�r�
bud mot nybyggnad g�ller enligt 35 � byggnadslagen (1947:385) samt f�r
upps�ttande eller v�sentlig �ndring av en skylt eller en ljusanordning inom

omr�den med byggnadsplan.

1 fr�ga om s�dana omr�den som �r bel�gna i n�rheten av en befintlig el�

ler planerad bef�stning, en statlig flygplats, annan flygplats om den �r av�
sedd f�r allm�nt bruk, en atomreaktor eller annan atomenergianl�ggning

f�r l�nsstyrelsen, i den omfattning som beh�vs, f�reskriva att byggnadslov
skall s�kas f�r inr�ttande av en materialg�rd eller en ljusanordning eller f�r
schaktning, fyllning eller liknande �tg�rder. En s�dan foreskrift skall kun�
g�ras p� det s�tt som anges i 24 � I mom. f�r sta stycket.

2 mom. Best�mmelserna om byggnadslov i 1 mom. g�l ler inte i fr�ga om

1703

�

SFS 1981:873

f�ljande �tg�rder betr�ffande en bostadsbyggnad med h�gst tv� bos tadsl�
genheter eller en byggnad av annat slag som h�r till en s�dan bostadsbygg�
nad:

1. Inr�ttande eller �ndring av en ledning f�r vattenf�rs�rjning eller av�

lopp, om byggnaden skall vara ansluten till en egen anl�ggn ing f�r vatten�

f�rs�rjning eller avlopp. Detsamma g�ller i fr�ga om anordningar f�rbund�

na med en s�da n ledning.

2. Annan inv�ndig �ndring under f�ruts�ttning
att �ndringen inte inneb�r att det inreds n�gon ytterligare bostadsl�gen�

het eller n�gon lokal f�r handelsr�relse, hantverk eller industri,

att �ndringen inte ber�r konstruktionen av byggnadens b�rande delar,

eldst�der eller r�kkanaler.

3. Omf�rgning av byggnadens fasad, om �tg�rden inte medf�r att bygg�

nadens karakt�r v�sentligt �ndras.

4. Anordnande av en skyddad uteplats med hj�lp av en mur eller ett

plank som uppf�rs i anslutning till bostadsb yggnaden och placeras minst

4,5 meter fr�n tomtgr�nsen. Muren eller planket f�r dock inte vara h�gre

�n 1,80 meter och inte str�cka sig mer �n 3 meter ut fr�n byggnaden.

5. Anordnande av ett sk�rmtak i anslutning till bostadsbyggnaden �ver

en s�dan uteplats som anges i punkt 4, �ver en altan, balkong eller entr�.
Sk�rmtaket f�r dock inte vara st�rre �n 12 kvadra tmeter och inte heller
str�cka sig n�rmare tomtgr�nsen �n 4,5 meter.

6. Uppf�rande av h�gst tv� uthus eller andra liknande frist�ende bygg�

nader, som inte �r avsedda som bostad, i o medelbar n�rhet av bostads�
byggnaden. Dessa f�r dock uppf�ras endast under f�ruts�ttning

att den sammanlagda byggnadsarean inte �r st�rre �n 10 kvadratmeter,
att taknocksh�jden inte �verstiger 3 meter,
att byggnaderna placeras minst 4,5 meter fr�n tomtgr�nsen eller p� det

avst�nd fr�n denna som kan vara f�reskrivet i fastst�lld generalplan, stads�

plan, byggnadsplan eller utomplansbest�mmelser.

Best�mmelserna i 1 mom. g�ller i nte i fr�ga om byggnader, som tillh�r

staten eller en landstingskommun.

3 mom. Befrielse fr�n skyldighet att s�ka byggnadslov m� av l�nsstyrel�

sen medgivas i fr�ga om industriomr�de, som ligger avskilt fr�n annan be�

byggelse och �r i en �gares hand, s�framt det kan anses uppenbart att om�
r�det �ndock kommer att bebyggas p� tillfredsst�llande s�tt samt medgi�
vandet tillstyrks av byggnadsn�mnden och yrkesinspektionen. Medgivan�

det m� n�r som helst �terkallas.

4 mom. Den som �mnar verkst�lla byggnadsarbete, f�r vilket byggnads�

lov ej erfordras, �ger �ndock, om han s� �nskar, genom ans�kan p�kalla

byggnadsn�mndens pr�vning av �tg�rden. Om s�dant �rende skall i till�

l�mpliga delar g�lla vad som �r f�reskrivet om �rende r�rande byggnads�
lov.

55 � / mom. Ans�kan om byggnadslov g�res skriftligt hos byggnads�

n�mnden. Betr�ffande enklare �tg�rder f�r ans�kan g�ras muntligt. Be�

st�mmelser om pr�vning av fr�ga om byggnadslov utan ans�kan finns i la�
gen (1976: 666) om p�f�ljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m.

Den som ans�ker om byggnadslov f�r uppf�rande av nybyggnad eller

f�r tillbyggnad av en befintlig byggnad skall ge in en situationsplan �ver

�

tomten, som visar b�de de befintliga byggnadernas och den till�mnade

SFS 1981; 873

byggnadens l�ge. samt ritningar r�rande f�retaget med den beskrivning

som beh�vs. Om ans�kningen avser en byggnad som inrymmer en eller fle�

ra bostadsl� genheter, skall situationsplanen dessutom visa utrymmen f�r
lek och utevistelse, f�r parkering samt f�r tillfartsv�gar f�r biltrafik. Inom

ett omr�de, d�r byggnadsn�mnden tillhandah�ller nybyggnadskartor, skall
situationsplanen vara grundad p� en s�dan karta. Om det inte finns s�rskil�
da sk�l f�r n�got annat, skall situationsplanen och ritningarna ges in i tre
exemplar.

Den som ans�ker om byggnadslov f�r n�gon annan �tg�rd skall ge in de

ritningar och beskrivningar som beh�vs.

2 mom. Erfordras ytterligare utredning som icke l�mpligen kan inf�r�

skaffas genom byggnadsn�mndens f�rsorg, �ger n�mnden f�rel�gga s�kan�
den att inom viss tid inkomma d�rmed vid �ve ntyr att ans�kningen eljest
f�rklaras f�rfallen.

3 mom. Byggnadsn�mnden f�r medge att ritningar och beskrivningar ges

in allteftersom arbetet fortg�r. N�mnden f�r i fr�ga om arb eten av mindre

omfattning medge befrielse fr�n skyldigheten att ge in sit uationsplan, rit�

ningar och beskrivningar.

Vid till�mpning av 29 � f�rsta stycket I) f�r byggnadsn�mnden v�gra

byggnadslov utan tillg�ng till ritningar r�rande f�retaget.

4 mom. Vid an s�kan om byggnadslov f�r byggnadsf�retag, som avser

arbetslokal eller personalrum f�r verksamhet vari arbetstagare skall an�

v�ndas till arb ete f�r arbetsgivares r�kning, skall s�vitt m�jligt fogas be�
h�vlig beskrivning av den avsedda verksamheten. I s�dant �rende skall f��
retes utl�tande fr�n yrkesinspektionen om f�retagets l�mplighet fr�n arbe�

tarskyddssynpunkt.

56 � / mom. N�r byggnadsn�mnden pr�var en ans�kan om byggnadslov,
skall den se till, att det till�mnade f�retaget inte strider mot byggnadslagen
(1947:385), v�glagen (1971:948), lagen (1939:608) om e nskilda v�gar, na�
turv�rdslagen (1964:822), milj�skyddslagen (1969:387), arbetsmilj�lagen
(1977: 1160), bostad ssaneringslagen (1973:531), lagen (1976:296) om kris�

koppling m.m., denna stadga eller f�reskrifter som har meddelats med

st�d av dessa f�rfattningar. Om tomtens �gare enligt byggnadslagen �r

skyldig att betala bidrag till kostnaden f�r gata eller att anordna utfartsv�g

eller avlopp fr�n tomten, f�r byggnadslov f�r nybyggnad i nte beviljas in�

nan skyldigheten har fullgjorts e ller n�jaktig s�kerhet har st�llts.

Byggnadslov f�r ett byggnadsf�retag som avses i 55 � 4 mom. f�r beviljas

endast om det f�religger ett utl�tande fr�n yrkesinspektionen och det av
detta framg�r att ett skyddsombud, en skyddskommitt� eller organisation

som f�retr�der arbetstagarna har f�tt tillf�lle att yttra sig �ver byggnadsf��
retaget. Vad nu sagts g�ller dock endast om det �r k�nt f�r vilket slag av
verksamhet arbetslokalen �r avsedd.

Om det i ett utl�tande fr�n yrkesinspektionen har angivits att den pr�v�

ning i arbetarskyddsh�nseende som beh�vs inte har kunnat g�ras, skall be�

slutet om byggnadslov inneh�lla en erinran om skyldigheten att g�ra anm�

lan enligt 1 � andra stycket arbetsmilj�f�rordningen (1977: 1166).

Inom ett o mr�de, som inte ing�r i stadspla n eller byggnadsplan, f�r lov

1705

�

SFS 1981:873

inte ges till nybyggnad som skulle innefatta t�tbebyggelse. Detta g�ller

dock inte n�r det �r fr�ga om

1. nybyggnad f�r jordbrukets, fiskets, skogssk�tselns eller n�got d�r�

med j�mf�rligt behov eller

2. t�tbebyggelse av mindre omfattning som avses i 5 � andra stycket

byggnadslagen (1947:385).

Vid pr�vningen av en ans�kan om byggnadslov skall en typgodk�nd

konstruktion eller ett typgodk�nt utf�rande godtas i de avseenden och un�

der de f�ruts�ttningar som anges i bevis et om typgodk�nnande.

2 mom. Utan hinder av vad i 1 mom. s�gs m� byggnadsn�mnden medde�

la lov till anordnin gar och mindre byggnader, som avse att tillgodose den
allm�nna nyttan och trevnaden, �ven om de skulle strida mot fastst�lld ge�
neralplan, stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbest�mmelser eller in�
nefatta t�tbebyggelse, s�framt de pr�vas ej avsev�rt f�rsv�ra markens an�

v�ndning f�r avsett �ndam�l.

Byggnadsn�mnden m� ock meddela lov till uppf�randet av tillf�llig bygg�

nad, oaktat f�retaget strider mot plan eller best�mmelser som nu sagts el�
ler mot best�mmelserna i 37 � f�rsta eller andra stycket byggnadslagen, s�

framt f�retaget pr�vas ej avsev�rt motverka det med planen eller best�m�

melserna avsedda syftet. S�dant byggnadslov m� avse r�tt att l�ta byggna�

den kvarst� h�gst tre �r fr�n det byggnadslovet meddelades, n�mnden
dock obetaget att sedermera p� ans�kan medgiva f�rl�ngning av tiden med

h�gst tre �r i s�nder.

Ang�ende befogenhet i vissa fall f�r byggnadsn�mnd att medgiva undan�

tag fr�n g�llande planer, best�mmelser och f�rbud i vidare m�n �n nu sagts
stadgas i 67� .

3 mom. Omfattas �tg�rd, f�r vilken byggnadslov sokes, av f�rordnande

enligt lagen (1970:725) om lokaliseringssamr�d, f�r byggnadslov icke be�

viljas utan att s�kanden f�retett bevis enligt 2 � samma lag att han fullgjort

sin samr�dsskyldighet. Vad nu sagts g�ller dock icke s�kande som vid
pr�vning enligt 136 a � byggnadslagen erh�llit regeringens tillst�nd till att
verksamhet f�r f�rl�ggas till viss plats.

4 mom. �r ans�kan om upprustnings�l�ggande som avses i 2� f�rsta

stycket bostadssaneringslagen (1973:531) f�rem�l f�r pr�vning, f�r lov till

rivning av byggnad som av ses med ans�kningen ej meddelas f�rr�n fr�gan

om �l�ggande slutligt avgjorts.

Har upprustnings�l�ggande utf�rdats och har �l�ggandet ej f�rfallit, f�r

lov till rivning av byggnad som avses med �l�ggandet ej meddelas.

57 � �r �tg�rd, f�r vilken byggnadslov s�kes, enligt stadgande i lag eller
f�rfattning d�rj�mte beroende p� tillst�nd av annan myndighet �n bygg�

nadsn�mnd, skall n�mnden h�nvisa vederb�rande att s�ka s�dant till�

st�nd.

Ber�r �tg�rden omr�de, varest g�ller f�rbud mot bebyggelse med h�nsyn

till befintlig eller till�mnad anl�ggning f�r f�rsvars�ndam�l eller luftfart el�

ler atomreaktor eller annan atomenergianl�ggning, och finner n�mnden

tvekan r�da huruvida hinder mot byggnadslov f�religger med h�nsyn d�r�
till, har n�mnden att h�nv�nda sig till l�nsstyrelsen f�r er h�llande av n�di�
ga upplysningar i sak en.

1706

�

58 � I mom. Beslut i �rende r�rande byggnadslov skall med delas s�kan-

SFS 1981: 873

den skriftligen.

Beviljas byggnadslov, skall underr�ttelse om beslutet of�rdr�jligen i re�

kommenderat brev eller eljest bevisligen tillst�llas mark�gare eller annan

sak�gare, som av byggnadsn�mnden h�rts i �re ndet. I b eslut, varigenom

byggnadslov bevilja s, skola meddelas erforderliga f�reskrifter r�rande ar�
betets utf�rande samt r�rande de anm�lningar, som skola g�ras hos n�mn�

den. Erfordras tillst�nd av annan myndighet �n n�mnden, b�r i be slutet in�

tagas erinran d�rom, s�vida icke n�mnden f�rmedlat ans�kan om s�dant
tillst�nd. I beslutet skall d�rj�mte intagas anmaning till s�k anden att om
beslutet bevisligen underr�tta grannar och andra, vilka kunna ber�ras d�r�

av.

2 mom. Vid byggnadslov f �r nybyggnad m�, om byggnadsn�mnden fin�

ner det n�digt och s�kanden skriftligen samtyckt d�rtill, fogas villkor att

annan byggnad � tomten skall rivas, ombyggas eller �ndras. I beslutet skall
angivas viss tid f�r villkorets fullg�rande.

Byggnadslov, som avser upps�ttande eller v�sentlig �ndring av skylt el�

ler ljusanordning m�, n�r s�rskilda sk�l d�rtill �ro, begr�nsas att avse r�tt

att bibeh�lla skylten eller anordningen viss tid. Byggnadsn�mnden �ger p�
ans�kan medgiva f�rl�ngning av tiden.

Meddelas byggnadslov till �tg�rd som redan har utf�rts, m� som villkor

f�r s�dant lov f�reskrivas skyldighet att vidtaga de �ndringar i det utf�rda

som befinnas n�dv�ndiga. I beslutet skall angivas viss tid f�r villkorets

fullg�rande.

3 mom. Av handlingar, som j�mlikt 55 � ingivits till byggnadsn�mnd,

skall ett exemplar f�rses med p�skrift om n�mndens beslut och �terst�llas
till s�kanden. Beviljas byggnadslov, skall ett exemplar av handlingarna f�r�

varas i n�mndens arkiv.

4 mom. Har byggnadsn�mnden i beslut om byggnadslov fr�ng�tt me�

ning, som i �rendet uttalats av annan myndighet, skall n�mnden of�rdr�jli�
gen underr�tta myndigheten om beslutet.

59 � Byggnadslov �r f�rfallet, s�vida icke inom tv� �r det medgivna arbe�

tet p�b�ljats eller efter intr�ffat avbrott �terupptagits. I intet fall �ger bygg�
nadslov giltighet f�r l�ngre tid �n fem �r.

Intr�der f�rbud mot nybyggnad enligt best�mmelserna i byggnadslagen,

m� dessf�rinnan meddelat byggnadslov ej utnyttjas i vad d et strider mot

forbudet. P�b�rjat byggnadsarbete m� dock slutf�ras.

Byggnadsarbete och tillsyn � s�dant arbete

60 � Byggnadsarbete skall utf�ras enligt g�llande best�mmelser och fast�
st�llda ritningar samt med �ndam�lsenligt material och i �vrigt p� betryg�

gande s�tt.

Vid arbetet skola iakttagas de f�rsiktighetsm�tt, som �ro erforderliga till

f�rekommande av skada � person och egendom, samt vad som sk�ligen p�

kallas till undvik ande av obehag f�r trafikanter och n�rboende.

S�rskilt b�r vid arbetet beaktas

att schaktnings- samt grundl�ggnings- och rivningsarbeten verkst�llas

1707

�

SFS 198l: 873

med f�rsiktighet, s� att grannbyggnad eller gata med dess ledningar ej lider

f '

skada;

att byggnadsst�llningar g�ras h�llfasta och stadiga; samt

att maskinella anordningar, tillf�lliga uppv�rmningsanordni ngar och dy-

likt anordnas s�, att brandfara och andra ol�genheter s�vitt m�jligt undvi-
kas.

61 � / mom. F�r arbete, som avser nybyggnad, rivning av byggnad eller

�ndring av byggnad, skall, om byggnadslov erfordras, finnas en av den
byggande utsedd ansvarig arbetsledare, s�framt ej byggnadsn�mnden be�
tr�ffande arbete av ringa omfattning funnit att s�rskild arbetsledare icke

erfordras. Den byggande �ger utse olika arbetsledare f�r olika delar av ar�

betet.

2 mom. Till arbetsledare m� ej utses annan �n den som statens planverk,

f�r visst slag av arbete och f�r viss tid. eller byggnadsn�mnden, f�r visst
arbete, pr�vat �ga erforderlig kunskap, erfarenhet, p�litlighet och ordent�

lighet. Avser arbetet uppf�rande av byggnad i flera �n tv� v�ningar eller in�

g� d�ri arbeten av tekniskt mera kr�vande art, skall arbetsledaren hava av�

lagt examen vid h�gre teknisk l� roanstalt eller p� annat s�tt hava styrkt sig

�ga n�jaktig k�nnedom om dylika arbeten. Fordrar viss del av arbetet s�r�
skild sakkunskap, �ger n�mnden f�reskriva, att ledningen av arbetet i den�
na del skall anf �rtros n�gon, som besitter s�dan kunskap.

3 mom. Innan arbetet p�b�rjas, skall till byggnadsn�mnden avl�mnas

skriftlig f�rklaring av arbetsledaren, att denne �tager sig uppdraget.

4 mom. Arbetsledaren �ligger att �va fortl�pande ledning och tillsyn

�ver arbetet och svara f�r dess beh�riga fullg�rande, att avgiva f�reskriv�

na anm�lningar till byggnadsn�mnden och andra myndigheter samt att n�r�
vara vid n�mnd ens besiktningar av arbetet. Skulle den byggande mots�tta

sig att g�llande best�mmelser ang�ende arbetet iakttagas, har arbetsleda�
ren att anm�la f�rh�llandet hos n�mnden.

5 mom. G�r arbetsledaren sig skyldig till allvarlig f�r summelse, �ger

byggnadsn�mnden fr�ntaga honom ledningen av arbetet s� ock, om syn�

nerliga sk�l �ro d�rtill och n�mnden pr�vat arbetsledarens kvalifikationer,
f�rklara honom f�r viss tid f�rlustig r�tten att vara ansvarig arbetsledare

inom kommunen. N�mnden skall anm�la s�dana �tg�rder till statens plan�

verk. Planverket �ger, om synnerliga sk�l �ro d�rtill och verket pr�vat ar�
betsledarens kvalifikationer, f�rklara honom f�r viss tid f�rlustig r�tten att
vara ansvarig arbetsledare.

62 � I mom. Vid uppf�rande av ny byggnad, vartill byggnadslov erford�

ras, skall till byggnadsn�mnden g�ras anm�lan:

a) d� f�retaget p�b�rjas;

b) d� schaktning eller spr�ngning till grundbotten blivit utf�rd eller p�l-

ning skall p� b�rjas;

c) d� grundl�ggning verkst�llts men innan f�rsta bj�lklaget utf�res;
d) d� byggnadens b�rande stomme samt skorsten uppf�rts men innan

putsning eller annan ytbehandling verkst�lles eller golv inl�gges; samt

e) d� f�retaget slutf�rts.

1708

Vid s�dan rivning av byggnad eller �ndring av byggnad, vartill bygg-

�

nadslov erfordras, skall anm�lan g�ras till n�mnden innan f�relaget p�b�r-

gFS 1981? 873

jas samt d� det slutf�rts.

N�mnden �ger f�r s�rskilt fall f�reskriva, att anm�lan skall g�ras j�mv�l

vid annan tidpunkt �n nu n�mnts. N�mnden �ger ock medgiva befrielse
helt eller delvis fr�n anm�lningsskyldigheten.

2 mom. Vad i 1 mom. s�gs skall ock g�lla f�retag, f�r vilket j�mlikt 54 �

3 mom. g�ller befrielse fr�n skyldighet att s�ka byggnadslov. N�r anm�lan

f�rsta g�ngen g�res, skola d�rvid i tv � exemplar fogas situationsplan, rit�

ningar och beskrivningar i enlighet med vad som g�ller vid s�kande av

byggnadslov. N�mnden �ger dock medgiva anst�nd med eller befrielse

fr�n skyldigheten att ingiva ritningar och beskrivningar.

63 � N�r till byggnadsn�mnd inkommit anm�lan om p�b�rjande av f�re�

tag, som avser uppf�rande av byggnad eller tillbyggnad inom omr�de med

stadsplan, skall n�mnden skyndsamt l�ta utstaka byggnaden � marken
samt utm�rka dess h�jdl�ge. �r byggnaden till sitt l�ge dir ekt beroende av
gr�ns mot grannes tomt, skall grannen kallas till ut stakningen.

Inom omr�de, f�r vilket stadsplan ej fastst�llts, skall n�mnden f�ranstal�

ta om utstakning av byggnad och utm�rkande av dess h�jdl�ge d�r s� fin�
nes p�kallat och d et l�mpligen kan sk e.

64 � / mom. Byggnadsn�mnd skall �va tillsyn �ver byggnadsf�retag, f�r

vilka byggnadslov erfordras, samt �ger verkst�lla h�rf�r erforderliga be�
siktningar. N�mnden �ger ock besiktiga byggnadsf�retag, vartill bygg�
nadslov ej erfordras.

I fr�msta rummet b�r genom besiktningar utr�nas, huruvida byggnaden

f�rlagts i r�tt l�ge, samt beskaffenheten av grundbotten, stommen och

byggnaden i f�rdigt skick. D�r byggnadslov beviljats f�r uppf�rande av
byggnad inom omr� de med stadsplan, skall, s�vida icke s�rskilda sk�l f�r�

anleda annat, s�rskild besiktning f�retagas vid ettvart av de tillf�llen, som
omn�mnas i 62 � f�rsta stycket b), c), d) och e) (grundbottenbesiktning, l�
gesbesiktning, stombesiktning, slutbesiktning).

1 fall d� byggnadslov beviljats m� slutbesiktning ej underl�tas, om den

byggande beg�r s�dan besiktning.

Beg�r yrkesinspektionen slutbesiktning av byggnadsf�retag som avser

arbetslokal eller personalrum skall s�dan besiktning f�retagas.

Skall byggnad underg� besiktning av annan myndighet �n byggnads�

n�mnd, b�r n�mnden verka f�r att arbetet d�rmed p� l�mpligt s�tt samord�

nas med n�mndens besiktningar.

2 mom. Den byggande skall vid besiktning f�rete ritningar och �vriga

handlingar r�rande f�retaget samt l�mna besiktningsmannen erforderlig

handr�ckning.

Vid slutbesiktning av byggnad skall den byggande f�rete bevis av veder�

b�rande skorstensfejare, att eldst�der samt s�dana r�k- och ventilations�

kanaler, som skola sotas, blivit unders�kta, samt, d�r i byggnaden skall
finnas centralv�rmepanna eller annan st�rre pannanl�ggning, att skorste�
nen till denna underg�tt t�thetsprovning. D�r byggnadsn�mnden s� pr�var

erforderligt, skall h�rj�mte f�retes bevis av sakkunnig person, att kontroll

verkst�llts av ledningar f�r vattenf�rs�rjning eller avlopp samt d�rmed f�r�

bundna anordningar s� ock av v�rmeledningsanl�ggning, mekanisk venti-

1709

�

SFS 1981: 873

lationsanl�ggning eller ventilationskanal fr�n garage eller annan lokal d�r

giftiga eller illaluktande gaser kunna uppkomma.

3 mom. �ver verkst�lld besiktning och vad d�rvid f�rekommit skall

byggnadsn�mnden meddela den byggande skriftligt bev is.

4 mom. Yrkesinspektionen skall kallas till slut besiktning som avser ar�

betslokal eller personalrum.

65 �8

Vissa allm�nna byggnader

66 � Med a vseende � byggnad som tillh�r kronan �ger den myndighet,

vilken har att pr�va ritningarna till byggnad en, medgiva avvikelser fr�n be�

st�mmelserna i denna stadga och med st�d d�rav meddelade f�reskrifter.

Detsamma g�ller tomt till s�dan byggnad, som nu sagts, samt skyltar,

st�ngsel och andra anordningar � byggnaden eller tomten.

F�rsta stycket g�ller inte 82 a � och med st�d d�rav meddelade f�re�

skrifter.

Innan byggnad p�b�rjas f�r kron ans eller landstings r�kning, skall anm�

lan om f�retaget i god tid g�ras hos byggnadsn�mnden. Anm�lan skall vara
�tf�ljd av situationsplan som i 55 � 1 mom. s�gs samt av ritningar och be�
skrivningar i den omfattning som erfo rdras f�r att bed�ma f�retagets l�mp�
lighet. Finner n�mnden att byggnaden ej motsvarar sk�liga anspr�k p�

sundhet, s�kerhet mot brandfara, h�llfasthet, prydlighet eller h�nsyn till

stads- eller landskapsbilden, eller �r anledning till erinran i fr�ga om bygg�

nadens �ndam�l, l�ge eller inverkan � grannes r�tt m� n�mnden inom tre

veckor efter handlingamas mottagande hos vederb�rande f�rvaltning be�

g�ra, att fr�gan underst�lles regeringens pr�vning; och m� i s� fall by ggna�

den ej uppf�ras, innan regeringen givit lov d�rtill.

Byggnadsn�mnden skall underr�tta yrkesinspektionen om anm�lan som

avser arbetslokal eller personalrum.

Finner n�mnden vid besiktning eller eljest a tt fastst�llda ritningar ej f�l�

jas eller eljest att g�llande f�reskrifter �sidos�ttas, �ger n�mnden g�ra an�
m�lan d�rom hos den myndighet, som �r ansvarig f�r arbetets utf�rande,
eller, d�r n�mnden s� finner n�digt, hos regeringen.

D�r fr�ga �r om bef�stning eller annan anl�ggning av hemlig natur, �ger

l�nsstyrelsen f�rordna, att situationsplan, ritningar och beskrivningar icke
skola tillst�llas n�mnden samt att utstakning av byggnad och besiktning av

f�retaget genom n�mnden icke skall �ga rum. L�nsstyrelsen har att p�

l�mpligt s�tt l�mna n�mnden meddelande om f�retaget.

Undantag i vissa fall fr�n g�llande f�reskrifter

67 � / mom. F�religga s�rskilda sk�l f�r tillst�nd till nybyggnad, som
skulle innefatta t�tbebyggelse, inom om r�de vilket icke ing�r i stadsplan
eller byggnadsplan, m� s�dant tillst�nd l�mnas av l �nsstyrelsen. L�nssty�

relsen m� ock med avseende � visst byggnadsf�retag medgiva mindre avvi�
kelse fr�n vad i denna stadga eller med st�d d�rav f�reskrivits om bygg-

1710

� Paragrafen up ph�vd genom 1971:1089.

�

s yttre och inre anordn ande, s�vida f�retaget bed�mes vara teknisk t

SFS 1981:873

fillfredsst�llande och icke m edf�r avsev�rd ol�genhet ur annan synpunkt.

2 mom. D�r s� pr�vas l�mpligt m� l�nsstyrelsen f�rordna, att den i I

mom. angivna befogenheten samt den befogenhet att medgiva undantag

fr�n f�rbud mot nybyggnad som enligt 13, 14, 15, 34, 35, 37, 38 och 109 ��

samt 110 � f�rsta och andra styckena byggnadslagen tillkommer l�nssty�
relsen, skall tillkomma �ven viss byggnadsn�mnd.

S�som villkor f� r f�rordnande enligt f�rsta stycket skall g�lla att bygg�

nadsn�mnden har tillg�ng till personal med den utbildning och erfarenhet,

som kan anses erforderlig f�r uppgiftens beh�riga fullg�rande. Meddelat
f�rordnande m� �terkallas.

Meddelas ej f�rordnande enligt f�rsta stycket, skall l�nsstyrelsen inh�m�

ta byggnadsn�mndens mening innan l�nsstyrelsen avg�r �rende om undan�
tag som avses i samm a stycke.

3 mom. D�r �tg�rd, vartill l�nsstyrelsen eller byggnadsn�mnden �ger

meddela tillst�nd enligt d enna paragraf, kan inverka p� grannes r�tt, skall

denne erh�lla tillf�lle att yttra sig, innan tillst�ndet gives.

6 kap. Om p�f�ljder m. m.

68 � Best�mmelser om p�f�ljder och ingripanden vid �vertr�delse av s�

dan f�reskrift om byggande som har meddelats i den na stadga eller med
st�d d�rav finnas i lagen (1976; 666) om p�f�ljder och ingripanden vid olov�
ligt byggande m. m.

69 � �

70 � ">

7 kap. Om fullf�ljd av talan

71 � / mom. Byggnadsn�mndens beslut enligt byggnadslagen (1947:385)
eller denna stadga f�r �verklagas genom besv�r hos l�nsstyrelsen.

Ett beslut av byggn adsn�mnden att v�gra medgivande till avvikelse fr�n

fastst�lld generalplan, stadsplan eller byggnadsplan f�r dock inte �verkla�

gas. I 14 9 � byggnadslagen finns f�reskrifter om att s�rskild klagan inte f�r

foras �ver n�mndens beslut i vissa �renden r�rande stadsplan, byggnads-

plan eller tomtindelning.

Om n�gon annan myndighet �n byggnadsn�mnden har f�tt i uppdrag a tt

pr�va nedan angivna �ren den, skall vad so m f�reskrivs om �verklagande i

f�rsta stycket till�mpas p� den myndighetens beslut i s�d ana �renden. De

�renden som avses �r f�ljande:

1. �renden om st�llande av s�kerhet enligt 38 � byggnadslagen f�r full�

g�rande av fastighets�gares skyldighet att anordna utfartsv�g eller avlopp

eller att betala bidrag till gatukostnader.

" Paragrafen upph�vd ge nom 1976:6 58.

Paragrafen upph�vd genom 197 6:668.

171

�

SFS 1981:873

2. �renden enligt 60 � samma lag om betalningsvillkor f�r gatukost�

nadsers�ttning m. m.

2 mom. Talan mot l�nsstyrelses beslut i byggnadslovs�rende som enbart

r�r till�mpning av 29 � f�rsta stycket 1), s� ock talan mot l�nss tyrelses be�

slut enligt 54 � 1 mom, sista stycket eller 66 � eller i annat � rende som av�

ses i 67 � � n s�dant som r�r ans�kan hos l�nsstyrelsen eller byggnads�

n�mnd om medgivande som avse s i 1 mom. f�rsta stycket sista punkten av
paragrafen f�res hos regeringen genom besv�r.

Mot annat beslut av l�nsstyrelse i � rende som avses i 5 kap. f �res talan

hos kammarr�tten genom besv�r.

I �vrigt f�res talan mot l�nsstyrelses beslut enligt denna stadga hos rege�

ringen genom bes v�r.

Innefattar l�nsstyrelsens beslut pr�vning icke blott av fr�ga som avses i

andra stycket eller i 30 � lagen (1976:666) om p�f�ljder och ingripanden

vid olovl igt b yggande m. m. utan �ven av fr�ga som enligt byggnadslage n

eller denna stadga skall avg�ras av regeringen, skola besv�r �ver s�dant

beslut anf�ras hos kammarr�tten.

Talan mot s tatens planverks beslut enligt 61 � 2 eller 5 mom. f�res hos

kammarr�tten genom besv�r. Mot annat beslut av planverket enligt denna

stadga f�res talan hos regeringen genom besv�r.

72 � Kommunstyrelsen �ger p� kommunens v�gnar �verklaga l�nssty�

relsens beslut i �rende r�rande av byggnadsn�mnd antaget f�rslag till

stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning eller �ndring d�rav, s�framt ej

klagan p� grund av stadgandet i 150 � tredje stycket byggnadslagen �r ute�

sluten, och m� �ven eljest i s�dant �rende f�ra kommunens talan och beva�

ka dess r�tt.

Mot beslut av byggnadsn�mnd, l�nsstyrelse eller kammarr�tt i fr�ga om

tillst�nd till nybyggnad eller annan �tg�rd i n� rheten av bef�stning, flyg�
plats eller annan anl�ggning, som avses i 81 � byggnadslagen eller omfattas

av f�rordnande enligt 82 � samma lag, m� talan f�ras av luftfartsv erket om
fr�gan r�r civil flygplats, av den i atomenergilagen omn�mnda tillsynsmyn�

digheten om fr�gan r�r atomreaktor eller annan atomenergianl�ggning

samt eljest av �verbef�lhavaren eller myndighet som denne best�mmer.

Mot beslut om byggnadslov f�r byggnadsf�retag som avses i 55 � 4

mom. �ger huvudskyddsombud eller, om s�dant ombud icke finnes, annat

skyddsombud inom verksamheten f�ra talan. Finnes ej skyddsombud, f�r

talan i st�llet f�ras av arbetstag arorganisation som enligt utl�tande som av�

ses i 56 � 1 mom. andra stycket har yttrat sig i saken.

1712

8 kap. Allm�nna best�mmelser

73 � Handl�ggas fr�gor om regionplan f�r kommunerna i Stockholms l�n

av Stockholms l�ns landstingskommun, skall vad i denna stadga s�gs om
f�rbundsstyrelse avse reglonplanen�mnden.

74 � Med � gare av fast egendom skall vid till�mpning av denna stadga

j�mst�llas den, som innehar egendomen med tomtr� tt eller med st�ndig el�

ler �rftlig besittningsr�tt.

�

� Till nybyggnad h�nf�rs:

SFS 1981:873

�) uppf�rande av en helt ny byggnad,

b) till- eller p�byggnad a v en befintlig byggnad,

,vc) ombyggnad eller n�gon annan �ndring av en byggnads yttre eller inre

Utf�rande som �r s� genomgripande att �ndringen kan anses j�mf�rlig med

ombyggnad,

d) inredande av en byggnad helt eller delvis till v�sentligen annat �nda�

m�l �n det vartill byggnaden f�ru t har varit anv�nd,

e) s�dan f�r�ndring av en byggnad, som medf�r att byggnaden kommer

att strida mot fastst�lld generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utom-

plansbest�mmelser,

f) n�gon annan f�r�ndring av en byggnad som i befintligt skick strider

mot en s�dan plan eller s�dana best�mmelser, om det inte �r fr�ga om en
bostadsbyggnad med h�gst tv� bostadsl�genheter eller om ett uthus som
h�r till en s�dan byggnad.

Som nybyggnad skall emellertid int e anses anordnande av godtagbar av�

fallshantering, av tillfredsst�llande energihush�llning, eller av v�rmeled�

ningar eller vattenklosetter eller andra hygieniska f�rb�ttringar i en befint�

lig byggnad, som m�ste antas komma att st� kvar under l�ngre tid �ven om
s�dana anordningar inte skulle medges.

Som nybyggnad skall inte heller anses s�dana �tg�rder som enligt 54 � 2

mom. f�rsta stycket 3-6 f�r utf�ras utan byggnadslov. I fr�ga om s�dana

�tg�rder skall best�mmelserna i 38 � , 39 � f�rsta stycket f�rsta punkten
och 40-48 �� till�mpas i sk�lig omfattning .

76 � / mom. N�rmare f�reskrifter r�rande ritningar och andra handling�
ar, vilka skola fogas vid ans�k an om byggnadslov, r�rande arkivering och
expedition av handlingar, r�rande konstruktion och utf�rande i �vrigt av

byggnader och andra anordningar, om vilka best�mmelser �ro givna i den�
na stadga, samt r�rande byggnadsarbeten meddelar statens planverk.

F�reskrift, som r�r �ven annan myndighets verksamhetsomr�de, med�

delar planverket efter samr�d med den myndigheten.

F�reskrift, som �r av icke ov�sentlig ekonomisk betydelse, skall f�r att

bliva g�llande fasts t�llas av regeringen. Detsamma g�ller om f�reskriften

av annan orsak �r av st�rre vikt.

1 fr�ga om ka rtor samt beskrivningar och f�rteckningar till ka rtor, som

omf�rm�las i denna stadga, finnas �ven best�mmelser i m�tningsk ung�rel�
sen (1974:339).

2 mom. St atens planverk ger i anslutnin g till f�re skrifterna exempel p�

l�sningar och me toder som uppfyller kraven i dessa och de allm�nna r�d i
�vrigt som beh�vs f�r till�mpningen av denna stadga.

3 mom. Statens planverk pr�var efter ans�kan fr�gor om typgodk�nnan�

de av konstruktionen eller utf�randet i �vrigt av byggnader och andra
anordningar som avses i denna stadga. Om en konstruktion eller ett utf��

rande har typgodk�nts, skall planverket utf�rda bevis om detta.

108-SFS 1981

1713

�

SFS 1981:873

�verg�ngsbest�mmelser'^

77 � Denna stadga tr�der i kraft den 1 juli 1960.

Genom denna stadga upph�vas, med nedan angivna undantag, bygg�

nadsstadgan den 30 juni 1947 (nr 390) �vensom de byggnadsordningar, som

antagits med st� d av n�mnda stadga eller motsvarande �ldre best�mmel�
ser.

F�rekommer i lag eller f�rfattning h�nvisning till f�reskrift, som ersatts

med best�mmelse i nya stadgan, skall den best�mmelsen i st�llet till�mpas.

82 � Best�mmelserna i 45 � f�rsta och tredje styckena skola g�lla �ven i
fr�ga om byggnad, som uppf�rts eller f�r vilken byggnadslov beviljats f�re

nya stadgans ikrafttr�dande.

82 a �'^ Till byggnad som har uppf�rt s f�re den 1 juli 1977 eller f�r vilken

byggnadslov har beviljats f�re n�mnda dag skola h�ra s�dana i 46 � andra

stycket 5 avsedda anordningar som enligt den 1 april 1978 g�llande normer
sk�ligen kunna fordras f�r att �stadkomma godtagbara arbetsf�rh�llanden
f�r dem som h�mta avfall fr�n byggnaden.

Best�mmelserna i 44 � 7 mom. om portar och liknande anordningar skola

till�mpas i fr�ga om byggnad som har u ppf�rts f�re den 1 juli 1974 eller f�r

vilken byggnadslov har s� kts f�re n�mnda dag.

Best�mmelsen i 42 a � f�rsta stycket om handikappanpassning skall till-

l�mpas �ven i fr�ga om byggnad, som har uppf �rts f�re den 1 juli 1977 eller
f�r vilken byggnadslov ha r beviljats f�re n�mnda dag, om det i bygg naden

finns utrymme f�r resande i s�dan kollektivtrafik som avses i lagen
(1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik. D�rvid skall tillses att
s�dant utrymme anordnas s� att det uppfyller sk�liga anspr�k p� handi�
kappanpassning. Regeringen eller myndighet som regeringen utser f�re�

skriver vid vilken tidpun kt anpassningen skall vara slutf�rd.

83 � Avstyckningsplan skall i de h�nseenden, varom i 5 kap. s�gs, j�m�

st�llas med byggnadsplan, d�r ej l�nsstyrelsen annorlunda f�rordnar.
L�nsstyrelsens f�rordnande skall kung�ras p� s�tt i 24 � 1 mom. �r stad�

gat.

Denna lag'^ tr�der i kraft den I januari 1977. �ldre best�mmelser om

straff skall dock till�mpas i fr�ga om g�rning som har f�retagits f�re ikraft�
tr�dandet.

Denna lag'" tr�der i kraft den 1 juli 1977. Bostadsbyggnad i tre v�ningar,

som inneh�ller h�gst sex bostadsl�genheter per trapphus ut�ver dem som
�r bel�gna p� entr�planet, f�r dock uppf�ras utan hiss, om byggnadslo v f�r

byggnaden s�kes f�re den 1 juli 1979.

" Till 1959:612. 77 � Q �rde och femte styckena samt 78 -81 �� verg�n gsbest�m�

melserna har uteslutits h�r,

Paragrafen inf�rd genom 19 77; 1177. Senaste lydelse 19 79; 557.

"'Till 1976:668.

1714

Till 1976:678,

�

" Denna lag*� tr�der i kraft den 1 juli 1977. �ldre best�mmelser skall dock

SFS 1981:873

f till�m pas

1, vid pr�vning av besv�r i s�dant �rende om tillst�nd till byggnadsf�re�

tag som har avgjorts av byggnadsn�mnden f�re ikrafttr�dandet och

2. i s�dant �rende om tillst�nd till byggnadsf�retag som pr�vas av l�ns�

styrelsen i f�rsta instans och som har anh�ngiggjorts hos l�nsstyrelsen f�re

' ikrafttr�dandet.

Denna lag'� tr�der i kraft den 1 januari 1982.

Denna lag'^ tr�de r i kraft d en 1 januari 1983.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1982. �ldre best�mmelser skall till-

lampas i �rende n om gatukostnader avseende �tg�rder som har p�b�rjats

f�re ikrafttr�dandet.

P� regeringens v�gnar

BIRGIT FRIGGEBO

Lars Uno Did�n

(Bostadsdepartementet)

'�Till 1977:339.
'�Till 1981:591.

'^Till 1981:592.

�

;

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Anläggningslag (1973:1149)
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1981:873

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se